Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen 2018

Transkript

1 Smmnställning v centrl resultt från Ntionell trygghetsundersökningen 2018

2

3 Smmnställning v centrl resultt från Ntionell trygghetsundersökningen 2018

4 Brå kunskpscentrum för rättsväsendet Myndigheten Brå verkr för tt brottsligheten minskr och tryggheten ökr i smhället. Det gör vi genom tt t frm fkt och sprid kunskp om brottslighet, brottsbekämpning och brottsförebyggnde rbete, till i först hnd regeringen och myndigheter inom rättsväsendet. Publiktionen finns som pdf på På begärn kn Brå t frm ett lterntivt formt. Frågor om lterntiv formt skicks till tillgngligt@br.se Vid citt eller nvändnde v tbeller, figurer och digrm sk källn Brå nges. För tt återge bilder, fotogrfier och illustrtioner krävs upphovspersonens tillstånd. Brottsförebyggnde rådet 2018 URN:NBN:SE:BRA-793 Förfttre: Mri Söderström, Sofie Ahlin och Johnn Viberg Formgivning: Ordförrådet AB Omslgsbild: Helen Hlvrsson Brottsförebyggnde rådet, Box 1386, Stockholm. Telefon , e-post info@br.se Denn rpport kn ldds ner från Brottsförebyggnde rådets webbplts,

5 Ntionell trygghetsundersökningen 2018 Innehåll Inledning 4 Utstthet för brott 5 Utstthet för brott mot enskild person 5 Utstthet för egendomsbrott mot hushåll 8 Otrygghet och oro 10 Otrygghet ute sen kväll 10 Oro över brottsligheten i smhället 11 Oro för olik typer v brott 12 Förtroende för rättsväsendet 14 Brottsutstts kontkter med rättsväsendet 16 Referenser 19 3

6 Ntionell trygghetsundersökningen 2018 Inledning Sedn 2006 hr Brå årligen genomfört Ntionell trygghetsundersökningen (NTU) vrs syfte är tt undersök människors utstthet för brott, upplevelse v oro och otrygghet smt förtroende för rättsväsendet, liksom brottsutstts erfrenheter v kontkter med rättsväsendet. Det här är en delrpport som presenterr centrl resultt från NTU Resternde resultt publicers i årsrpporten för NTU 2018 under jnuri Metoden för NTU reviderdes under 2017, genom tt insmlingsförfrndet ändrdes från i huvudsk telefonintervjuer till post- och webbenkäter, smt tt urvlet utökdes och en del frågeformuleringr ändrdes. Eftersom ett huvudskligt syfte med NTU är tt kunn gör jämförelser över tid, hr en metod tgits frm för tt resultttrender för perioden sk kunn jämförs med och kommnde år. Det här hr gjorts genom tt det prllellt med den reviderde undersökningen 2017 genomfördes en undersökning med den tidigre metoden. Utifrån nivåskillndern melln de två undersökningrn som då frmkom hr resultten bkåt i tiden räknts om utifrån en skttning om hur de hde sett ut om den ny metoden hde nvänts. I de flest fll visde den ny metoden på högre nivåer v utstthet och otrygghet smt lägre nivåer v stort förtroende och positiv erfrenheter v rättväsendet. En nnn förändring är tt resultten från NTU 2006 inte längre redoviss. Det beror på tt urvlsstorleken och dtinsmlingsperioden för NTU 2006 skiljer sig från de övrig år som NTU hr genomförts, vilket innebär tt skttningrn för det året är behäftde med en större osäkerhet. Läs mer om dess förändringr i metodkpitlet i den kommnde årsrpporten för NTU smt i den tillhörnde teknisk rpporten (Brå 2019 och Brå 2019b). Grundläggnde informtion om NTU 2018, i någr kort punkter: Urvl: personer år. Slumpmässigt urvl på loklpolisområde. Antl svr: personer. Svrsfrekvens: 40,5 procent. Dtinsmlingsmetod: Post- och webbenkäter. Dtinsmlingsperiod: Februri mj Viktd svrsfrekvens. 4

7 Ntionell trygghetsundersökningen 2018 Utstthet för brott Den brottsutstthet som undersökts är den som ägt rum under klenderåret före svrstillfället. Det innebär tt den utstthet som rpporters i NTU 2018 ägt rum under Utstthet för brott mot enskild person redoviss i ndel utstt personer, och de brottstyper som ingår är misshndel, hot, sexulbrott, personrån, fickstöld, försäljningsbedrägeri, kort-/kreditbedrägeri, trksserier och nätkränkning. Utstthet för egendomsbrott mot hushåll redoviss istället i ndel utstt hushåll, och de brottstyper som ingår är bilstöld, stöld ur eller från fordon, cykelstöld och bostdsinbrott. I och med det metodbyte som skedde 2017 tillkom brottstypern fickstöld, försäljningsbedrägeri, kort-/kreditbedrägeri smt nätkränkning, vilket är nledningen till tt det br finns resultt gällnde utstthet 2016 och 2017 för de brottstypern. Vidre kn utstthet för llvrlig misshndel och llvrlig sexulbrott v metodologisk nledningr inte jämförs med åren före metodbytet, vilket gör tt även de resultten enbrt finns redovisde för åren 2016 och Utstthet för brott mot enskild person Det är 8,3 procent v befolkningen (16 84 år) som uppger tt de utsttes för hot under Det är en ökning jämfört med 2016, då ndelen vr 7,9 procent. Utsttheten för hotbrott hr under legt på en reltivt stbil nivå, men från och med 2015 visr resultten en uppåtgående trend (se figur 1 och tbell 1). Andelen vr något större blnd män än blnd kvinnor Den ndel v befolkningen (16 84 år) som uppger tt de utsttes för sexulbrott 2017 är 6,4 procent. Det är en ökning jämfört med 2016, då ndelen vr 4,7 procent. Under perioden låg nivån reltivt stbilt, men de senste fem årens resultt visr på en tydlig ökning. 2 Andelen vr betydligt större blnd kvinnor än blnd män 2017 (10,7 % jämfört med 1,6 %). Personer som uppger tt de hr blivit utstt för sexulbrott får även svr på två frågor om brottets llvrlighetsgrd. Frågorn beskriver händelser som i brottsblken skulle kunn motsvr försök till eller fullbordt sexuellt övergrepp eller våldtäkt. 3 Resultten visr tt 1,4 procent v befolkningen (16 84 år) uppger tt de utsttes för ett eller fler llvrlig sexulbrott under 2017, vilket är en ökning från 2016, då ndelen vr 1,1 procent. 1 När NTU genomfördes med den tidigre metoden fick de som uppgett tt de utstts för brott möjlighet tt svr på frågor om brottets llvrlighetsgrd i uppföljningsformulär vi telefon. Ett system för uppföljningsfrågor kommer tt vr på plts först i nästkommnde mätning (NTU 2019). Dock ställs frågor om brottets llvrlighetsgrd i den ny metoden direkt i post- och webbenkäten. För tt läs mer om uppföljningsfrågor, se metodkpitlet i den kommnde årsrpporten NTU 2018 smt den tillhörnde teknisk rpporten (Brå 2019 och Brå 2019b) 2 Andelen som i NTU uppger utstthet för sexulbrott hr ökt tydligt de senste fem åren. På grund v ökningen hr Brå fått i uppdrg v regeringen tt titt närmre på sexulbrottsutvecklingen med utgångspunkt i olik dtkällor. Uppdrget kommer tt vrpporters till regeringen i mj Frågorn om sexulbrottets llvrlighetsgrd lyder enligt följnde: Innebr händelsen eller någon v händelsern tt någon tvingde eller försökte tving dig till en sexuell hndling genom tt hot, håll fst eller gör dig ill på något sätt. Innebr händelsen eller någon v händelsern tt någon utnyttjde dig sexuellt då du sov eller vr så påverkd tt du inte kunde försvr dig? 5

8 Ntionell trygghetsundersökningen 2018 År 2017 utsttes 5,9 procent v befolkningen (16 84 år) för trksserier, vilket är smm nivå som Melln 2006 och 2010 minskde utsttheten för trksserier, men därefter hr den ökt vid nästn vrje mätning. Andelen utstt 2017 vr större blnd kvinnor än blnd män. Vd gäller misshndel uppgår ndelen som uppger tt de utsttes under 2017 till 3,3 procent v befolkningen (16 84 år), vilket är en ökning med 0,2 procentenheter från Under perioden vr trenden svgt nedåtgående, men de senste två åren syns en ökning. Det återstår tt se om ökningen är börjn på en ny trend eller en tillfällig vrition. Andelen utstt 2017 vr större blnd män än blnd kvinnor. Vidre är det 0,7 procent v befolkningen (16 84 år) som uppger tt de under 2017 utstts för en eller fler händelser v misshndel som vrit så pss llvrlig tt den lett till besök hos läkre, sjukskötersk eller tndläkre. Andelen är på smm nivå som Utstthet för personrån är det minst vnlig v brotten mot enskild person. År 2017 utsttes 1,3 procent v befolkningen (16 84 år), vilket är en ökning med 0,2 procentenheter från Andelen hr legt på en reltivt stbil nivå till 2016, då en ökning noterdes, och 2017 låg ndelen kvr på den högre nivån. Det vr en större ndel v männen än v kvinnorn som utsttes Figur 1. Utstthet för olik typer v brott mot enskild person Andel utstt v befolkningen (16 84 år). Hot Trksserier Misshndel Sexulbrott Personrån Procent Resultten för utstthet är omräknde, eftersom undersökningen då genomfördes med en nnn metod. Läs mer om dett i metodkpitlet i den kommnde årsrpporten NTU 2018 smt i den tillhörnde teknisk rpporten (Brå 2019 och Brå 2019b). För tt se motsvrnde resultt för utstthet , före omräkningen, se tidigre NTU-publiktioner. Andelen som uppger tt de utsttes för kort-/kreditbedrägeri 2017 är 5,1 procent v befolkningen (16 84 år), vilket är en liten ökning från 2016, då ndelen vr 4,9 procent. Det vr en större ndel v männen än v kvinnorn som utsttes 2017 (se figur 2 och tbell 1). Vd gäller försäljningsbedrägeri är det 4,8 procent v befolkningen (16 84 år) som uppger tt de utsttes 2017, vilket är en ökning med 0,3 procentenheter från 2016 (4,5 %). Det vr en större ndel v männen än v kvinnorn som utsttes Andelen som uppger tt de utsttes för nätkränkning under 2017 är 2,1 procent. Det är en liten ökning från 2016, då 1,9 procent utsttes. Andelen utstt 2017 vr lik stor blnd män som blnd kvinnor. Det är 2,9 procent v befolkningen (16 84 år) som uppger tt de utsttes för fickstöld Det är en liten minskning från 2016, då ndelen 6

9 Ntionell trygghetsundersökningen 2018 vr 3,1 procent. Andelen utstt 2017 vr något större blnd kvinnor än blnd män. Den brottstyp som flest män uppger tt de utsttes för 2017 är hot, och för kvinnor är det sexulbrott. Noters bör tt det är stor skillnder melln olik åldersgrupper. Exempelvis är män i åldersgruppen år den grupp som i störst utsträckning uppger tt de utsttes för misshndel (10,4 %), medn kvinnor i åldersgruppen år är den grupp som i störst utsträckning uppger tt de utsttes för sexulbrott (34,4 %, se tbell 2). Tbell 1. Utstthet för olik typer v brott mot enskild person Andel (%) utstt v smtlig smt v männen respektive kvinnorn i befolkningen (16 84 år) SAMTLIGA BROTT MOT ENSKILDA PERSONER b ,1 24,7 Män ,8 22,6 Kvinnor ,3 26,6 Misshndel 3,0 3,4 2,8 2,8 2,8 3,0 2,3 2,7 2,4 2,3 3,1 3,3 Män 3,6 4,6 4,0 3,6 3,6 3,6 3,1 3,3 3,0 3,0 4,0 4,1 Kvinnor 2,4 2,3 1,8 2,1 2,0 2,4 1,5 2,2 1,9 1,7 2,3 2,5 Allvrlig misshndel ,7 0,7 Män ,9 0,9 Kvinnor ,4 0,5 Hot 6,4 5,7 5,7 6,0 5,8 5,8 5,9 6,2 5,7 6,9 7,9 8,3 Män 6,4 6,0 5,4 5,8 5,7 5,7 5,9 5,5 5,5 7,2 8,1 8,6 Kvinnor 6,4 5,5 5,9 6,2 5,8 5,9 5,9 6,9 5,9 6,7 7,6 8,0 Sexulbrott 1,5 1,5 1,6 1,8 1,5 1,4 1,7 2,6 2,0 3,4 4,7 6,4 Män 0,4 0,6 0,2 0,7 0,4 0,5 0,5 0,4 0,5 0,7 1,0 1,6 Kvinnor 2,5 2,2 2,8 2,7 2,4 2,2 2,7 4,7 3,4 5,8 8,0 10,7 Allvrligt sexulbrott ,1 1,4 Män ,3 0,4 Kvinnor ,7 2,3 Personrån 0,8 0,6 0,8 0,6 0,8 0,9 0,6 0,6 0,6 0,7 1,1 1,3 Män 1,2 0,8 1,1 0,9 1,1 1,2 0,9 0,7 0,8 1,1 1,7 1,9 Kvinnor 0,5 0,4 0,5 0,4 0,5 0,5 0,5 0,5 0,3 0,4 0,6 0,8 Trksserier 4,9 4,7 4,3 4,0 3,8 4,1 4,4 5,4 4,4 5,1 5,9 5,9 Män 4,0 3,7 2,9 3,1 2,8 3,3 3,0 4,0 3,2 3,8 4,9 5,1 Kvinnor 5,8 5,5 5,6 4,8 4,8 4,8 5,7 6,8 5,4 6,3 6,7 6,7 Fickstöld ,1 2,9 Män ,9 2,8 Kvinnor ,2 3,1 Försäljningsbedrägeri ,5 4,8 Män ,0 5,4 Kvinnor ,9 4,2 Kort-/kreditbedrägeri ,9 5,1 Män ,5 5,6 Kvinnor ,3 4,6 Nätkränkning ,9 2,1 Män ,9 2,1 Kvinnor ,0 2,1 Resultten för utstthet är omräknde, eftersom undersökningen då genomfördes med en nnn metod. Läs mer om dett i metodkpitlet i den kommnde årsrpporten NTU 2018 smt i den tillhörnde teknisk rpporten (Brå 2019 och Brå 2019b). För tt se motsvrnde resultt för utstthet , före omräkningen, se tidigre NTU-publiktioner. b Nettoredovisning, vilket innebär tt en och smm person endst redoviss en gång, även om den kn h utstts för fler olik brottstyper. Med (..) mens tt uppgift ej finns tillgänglig/ej redoviss). 7

10 Ntionell trygghetsundersökningen 2018 Figur 2. Utstthet för olik typer v brott mot enskild person Andel utstt v smtlig smt v männen respektive kvinnorn i befolkningen (16 84 år). Smtlig Män Kvinnor Procent Misshndel Hot Sexulbrott Personrån Fickstöld Försäljningsbedrägeri Kort-/kreditbedrägeri Trksserier Nätkränkning Tbell 2. Utstthet för misshndel smt för sexulbrott , inom olik åldersgrupper blnd männen respektive kvinnorn i befolkningen Misshndel Män år 13,6 17,4 15,5 14,1 12,3 13,1 10,5 11,9 7,0 7,3 10,5 10, år 4,3 5,2 4,7 3,9 3,3 4,7 3,6 3,5 4,9 4,7 5,6 5, år 0,8 1,2 0,7 1,2 1,7 0,9 1,4 1,5 1,6 1,4 2,2 2, år 0,4 0,4 0,5 0,1 1,1 0,4 0,5 0,6 0,2 0,8 0,9 0,8 Kvinnor år 8,2 6,3 6,5 4,9 5,8 6,6 4,6 6,8 4,7 3,4 5,8 6, år 2,5 2,1 1,5 2,0 2,1 2,5 1,3 2,3 2,2 2,5 2,7 3, år 1,4 2,0 1,1 2,3 1,4 1,8 1,1 1,5 1,5 1,0 1,9 1, år. 0,2 0,2.. 0,3 0,4 0,5 0,4 0,6 0,4 0,4 Sexulbrott Män år 0,7 1,2 0,6 1,0 1,6 1,1 0,3 1,0 1,2 1,2 2,7 3, år 0,8 0,7 0,6 1,1 0,9 0,9 1,4 0,9 1,0 1,8 1,5 2, år 0,2 0,3 0,1 0,5-0,1 0,1 0,1 0,2 0,2 0,6 1, år 0,1 0,3-0,1 0,1 0,2 0,3. 0,1 0,1 0,2 0,1 Kvinnor år 7,1 6,5 8,0 6,6 6,2 6,5 7,3 13,8 9,5 17,1 26,7 34, år 3,6 2,4 2,7 3,4 2,9 2,0 3,3 5,9 4,1 7,0 10,4 13, år 0,6 1,7 2,6 2,1 1,5 2,1 1,7 2,7 2,9 4,9 3,1 4, år 0,3 -. 0,2 0,4 0,3 0,7 0,3 0,1 0,4 0,6 0,8 Resultten för utstthet är omräknde, eftersom undersökningen då genomfördes med en nnn metod. Läs mer om dett i metodkpitlet i den kommnde årsrpporten NTU 2018 smt i den tillhörnde teknisk rpporten (Brå 2019 och Brå 2019b). För tt se motsvrnde resultt för utstthet , före omräkningen, se tidigre NTU-publiktioner. Punkt (.) innebär tt observtioner skns, dvs. tt ntlet är 0. Streck (-) innebär tt observtioner finns men tt ndelen är vrundd till 0,0. Utstthet för egendomsbrott mot hushåll År 2017 utsttes 13,8 procent v hushållen i riket för någon eller någr v de brottstyper som smmntget klls för egendomsbrott mot hushåll. Det är en något mindre ndel än året innn, då ndelen vr 14,4 procent. Utstthet för egendomsbrott mot hushåll hr även minskt sett till utvecklingen över tid (se tbell 3). Cykelstöld är det vnligste egendomsbrottet. År 2017 utsttes 10,3 procent v de hushåll där någon ägde en cykel för cykelstöld. Det är en minskning från 2016, då ndelen vr 10,7 procent (se figur 3 och tbell 3). Nivån hr legt reltivt stbilt under hel mätperioden. 8

11 Ntionell trygghetsundersökningen 2018 Det näst vnligste egendomsbrottet är stöld ur eller från fordon, något som 4,5 procent v hushållen utsttes för Det är en minskning från 2016, då ndelen vr 4,8 procent. Under minskde ndelen krftigt, men hr därefter legt på en reltivt stbil nivå, med mindre vritioner. Resultten visr tt 1,8 procent v hushållen i riket utsttes för bostdsinbrott under 2017, vilket är på smm nivå som Sedn undersökningen inleddes hr ndelen vriert kring en reltivt stbil nivå, men 2016 uppmättes den hittills högst nivån, och ndelen ligger kvr på den något högre nivån även Utstthet för bilstöld är det minst vnlig v egendomsbrotten. Av de hushåll där någon ägt en bil under 2017 uppger 0,9 procent tt de utstts för bilstöld, vilket innebär tt ndelen i princip är oförändrd jämfört med föregående mätning. Under perioden minskde ndelen som blivit utstt för bilstöld krftigt, men 2015 ökde den något och sedn dess hr utsttheten legt reltivt stbilt, på en nivå som trots ökningen är vsevärt lägre än när mätningrn inleddes. Figur 3. Utstthet för olik typer v brott mot egendom Andel utstt hushåll i riket. Procent Cykelstöld b Stöld ur/från fordon Bostdsinbrott Bilstöld c Resultten för utstthet är omräknde, eftersom undersökningen då genomfördes med en nnn metod. Läs mer om dett i metodkpitlet i den kommnde årsrpporten NTU 2018 smt i den tillhörnde teknisk rpporten (Brå 2019 och Brå 2019b). För tt se motsvrnde resultt för utstthet , före omräkningen, se tidigre NTU-publiktioner. b Blnd hushåll som ägde någon cykel under det ktuell klenderåret. c Blnd hushåll som ägde någon bil under det ktuell klenderåret. Tbell 3. Utstthet för olik typer v brott mot egendom Andel (%) utstt hushåll i riket SAMTLIGA BROTT MOT HUSHÅLL b 17,5 16,3 15,7 15,4 14,0 14,5 12,8 13,5 12,7 13,2 14,4 13,8 Bostdsinbrott 1,6 1,3 1,4 1,6 1,4 1,7 1,3 1,7 1,2 1,6 1,8 1,8 Bilstöld c 1,8 1,6 1,5 1,1 1,2 0,8 0,7 0,8 0,4 1,1 1,0 0,9 Stöld ur/från fordon 8,6 7,1 6,4 6,1 4,9 5,3 4,5 4,7 4,5 4,1 4,8 4,5 Cykelstöld d 10,7 11,1 10,8 10,7 10,0 10,3 9,2 9,6 9,5 9,9 10,7 10,3 Resultten för utstthet är omräknde, eftersom undersökningen då genomfördes med en nnn metod. Läs mer om dett i metodkpitlet i den kommnde årsrpporten NTU 2018 smt i den tillhörnde teknisk rpporten (Brå 2019 och Brå 2019b). För tt se motsvrnde resultt för utstthet , före omräkningen, se tidigre NTU-publiktioner. b Nettoredovisning, vilket innebär tt ett och smm hushåll endst redoviss en gång, även om det kn h utstts för fler olik brottstyper. c Blnd hushåll som ägde någon bil under det ktuell klenderåret. d Blnd hushåll som ägde någon cykel under det ktuell klenderåret. 9

12 Ntionell trygghetsundersökningen 2018 Otrygghet och oro Nedn redoviss otrygghet, oro över brottsligheten i smhället smt oro för tt utsätts för olik typer v brott. Oro för olik brottstyper kn se olik ut och vr begränsnde på olik sätt beroende på vilken brottstyp som studers. Exempelvis kn oro för tt utsätts för brott mot person nses vr mer llvrligt än oro för tt utsätts för brott mot det egn hushållet, även om det skulle vr en större ndel som oror sig för det sistnämnd. Frågor om oro för olik typer v brott vser de senste tolv måndern (från svrstillfället). De mer övergripnde frågorn vser den uppfttning mn hr vid svrstillfället (2018). Otrygghet ute sen kväll Resultten för 2018 visr tt 28 procent v befolkningen (16 84 år) uppger tt de känner sig otrygg (mycket eller gnsk) eller tt de till följd v otrygghet vstår från tt gå ut ensmm sen kvällr i det egn bostdsområdet. Det är på smm nivå som 2017 (se figur 4 och tbell 4). Andelen otrygg hr efter en svg minskning de först åren, legt på en reltivt stbil nivå under större delen v mätperioden. Dock ökde ndelen påtgligt 2016 och hr sedn dess legt kvr på smm högre nivå. Av kvinnorn är ndelen otrygg 36 procent, vilket kn jämförs med 19 procent v männen. Kvinnor vstår också i betydligt större utsträckning än män från tt gå ut; 10 procent v kvinnorn i befolkningen undviker tt gå ut ensmm sent på kvällen i sitt bostdsområde på grund v otrygghet. Motsvrnde siffr för männen är 2 procent. Andelen otrygg är särskilt stor blnd de yngst och äldst kvinnorn i undersökningen; blnd män är det däremot påtgligt mindre skillnder melln åldersgruppern. Figur 4. Otrygghet vid utevistelse sent på kvällen i det egn bostdsområdet Andel som känner sig mycket/gnsk otrygg, smt de som vstår från tt gå ut på grund v otrygghet, v smtlig smt v männen respektive kvinnorn i befolkningen (16 84 år). Smtlig Män Kvinnor Procent Resultten för NTU är omräknde, eftersom undersökningen då genomfördes med en nnn metod. Läs mer om dett i metodkpitlet i den kommnde årsrpporten NTU 2018 smt i den tillhörnde teknisk rpporten (Brå 2019 och Brå 2019b). För tt se motsvrnde resultt från NTU , före omräkningen, se tidigre NTU-publiktioner. 10

13 Ntionell trygghetsundersökningen 2018 Tbell 4. Otrygghet vid utevistelse sent på kvällen i det egn bostdsområdet Andel (%) som känner sig mycket/gnsk otrygg, smt de som vstår från tt gå ut på grund v otrygghet, v smtlig smt v männen respektive kvinnorn i befolkningen, uppdelt på olik åldersgrupper SAMTLIGA, ÅR Män Kvinnor Män år år år år år år år år Kvinnor år år år år år år år år Resultten för NTU är omräknde, eftersom undersökningen då genomfördes med en nnn metod. Läs mer om dett i metodkpitlet i den kommnde årsrpporten NTU 2018 smt i den tillhörnde teknisk rpporten (Brå 2019 och Brå 2019b). För tt se motsvrnde resultt från NTU , före omräkningen, se tidigre NTU-publiktioner. Oro över brottsligheten i smhället Det är 42 procent v befolkningen (16 84 år) som uppger tt de oror sig i stor utsträckning över brottsligheten i smhället Det är i princip på smm nivå som 2017, då ndelen vr 43 procent. Frm till och med 2011 minskde ndelen som känner stor oro. Därefter skedde en ökning som pågick frm till och med 2017, med årlig vritioner (se figur 5 och tbell 5). Figur 5. Oro över brottsligheten i smhället Andel som oror sig i stor utsträckning, v smtlig smt v männen respektive kvinnorn i befolkningen (16 84 år). Procent Smtlig Män Kvinnor Resultten för NTU är omräknde, eftersom undersökningen då genomfördes med en nnn metod. Läs mer om dett i metodkpitlet i den kommnde årsrpporten NTU 2018 smt i den tillhörnde teknisk rpporten (Brå 2019 och Brå 2019b). För tt se motsvrnde resultt från NTU , före omräkningen, se tidigre NTU-publiktioner. 11

14 Ntionell trygghetsundersökningen 2018 Andelen som känner stor oro över brottsligheten i smhället är ungefär lik stor blnd män som blnd kvinnor (41 respektive 42 %). Resultten från tidigre mätningr hr vist tt kvinnor upplever en större oro än män, men skillnden hr minskt över tid. Tbell 5. Oro över brottsligheten i smhället Andel (%) som oror sig i stor utsträckning, v smtlig smt v männen respektive kvinnorn i befolkningen (16 84 år) SAMTLIGA, ÅR Män Kvinnor Resultten för NTU är omräknde, eftersom undersökningen då genomfördes med en nnn metod. Läs mer om dett i metodkpitlet i den kommnde årsrpporten NTU 2018 smt i den tillhörnde teknisk rpporten (Brå 2019 och Brå 2019b). För tt se motsvrnde resultt från NTU , före omräkningen, se tidigre NTU-publiktioner. Oro för olik typer v brott En tiondel (10 %) v befolkningen (16 84 år) uppger 2018 tt de oft (mycket eller gnsk) under det senste året hr orot sig för tt utsätts för misshndel. Vd gäller oro för tt utsätts för våldtäkt eller ndr sexuell ngrepp är ndelen 12 procent. Det är 16 procent som oror sig för personrån, och 25 procent uppger tt de oror sig för tt utsätts för bedrägeri på internet. Vidre är det 28 procent v befolkningen (16 84 år) som oror sig för tt utsätts för bostdsinbrott. Blnd de respondenter som uppgett tt någon i hushållet äger en bil är 25 procent orolig för tt bilen sk bli stulen eller utsätts för skdegörelse (se figur 6 och tbell 6). För de flest brottstyper som det ställs frågor om i NTU 2018 är det en större ndel orolig blnd kvinnor än blnd män. Oftst är skillndern reltivt små, men vd gäller oro för våldtäkt eller ndr sexuell ngrepp är det 20 procent v kvinnorn jämfört med 2 procent v männen som uppger en stor oro. Figur 6. Oro för tt utsätts för olik brott Andel som oror sig mycket/gnsk oft, v smtlig smt v männen respektive kvinnorn i befolkningen (16 84 år). Smtlig Män Kvinnor Procent Misshndel Våldtäkt/ sexuell ngrepp Personrån Bedrägeri på internet Bostdsinbrott Stöld v/skdegörelse på bil Blnd hushåll som ägde någon bil. Oro för bostdsinbrott och oro för stöld v/skdegörelse på bil är de end frågorn som i sin nuvrnde form hr ställts vid vrje tillfälle sedn mätningrn inleddes. Frågorn om oro för övrig brottstyper hr tillkommit i och med revideringen v undersökningen

15 Ntionell trygghetsundersökningen 2018 Andelen orolig för bostdsinbrott låg reltivt stbilt de först åren, men ökde under perioden och är nu 2018 på smm nivå som 2017 (se figur 7). Sett till oro för stöld v/skdegörelse på bil minskde ndelen orolig frm till och med 2013, följt v en successiv ökning från och med 2015 frm till och med I mätningen för 2018 hr ndelen minskt med 1 procentenhet sedn Figur 7. Oro för tt utsätts för bostdsinbrott respektive för stöld v/skdegörelse på bil Andel v befolkningen (16 84 år) som oror sig mycket/gnsk oft Procent Bostdsinbrott Stöld v/skdegörelse på bil b Resultten för NTU är omräknde, eftersom undersökningen då genomfördes med en nnn metod. Läs mer om dett i metodkpitlet i den kommnde årsrpporten NTU 2018 smt i den tillhörnde teknisk rpporten (Brå 2019 och Brå 2019b). För tt se motsvrnde resultt från NTU , före omräkningen, se tidigre NTU-publiktioner. b Blnd hushåll som ägde någon bil under det ktuell klenderåret. Tbell 6. Oro för tt utsätts för olik brott Andel (%) som oror sig mycket/gnsk oft, v smtlig smt v männen respektive kvinnorn i befolkningen (16 84 år) Misshndel Män Kvinnor Våldtäkt/sexuell ngrepp Män Kvinnor Personrån Män Kvinnor Bedrägeri på internet Män Kvinnor Bostdsinbrott Män Kvinnor Stöld v/skdegörelse på bil b Män Kvinnor Resultten för NTU är omräknde, eftersom undersökningen då genomfördes med en nnn metod. Läs mer om dett i metodkpitlet i den kommnde årsrpporten NTU 2018 smt i den tillhörnde teknisk rpporten (Brå 2019 och Brå 2019b). För tt se motsvrnde resultt från NTU , före omräkningen, se tidigre NTU-publiktioner. b Blnd hushåll som ägde någon bil under det ktuell klenderåret. Med (..) mens tt uppgift ej finns tillgänglig/ej redoviss. 13

16 Ntionell trygghetsundersökningen 2018 Förtroende för rättsväsendet Rättsväsendet består v fler olik myndigheter, och i NTU ställs frågor om inställningen till rättsväsendet som helhet, och även seprt för fyr v dess myndigheter polisen, åklgrn, domstolrn och kriminlvården. 4 Frågor om llmänhetens förtroende för rättsväsendet gäller respondentens uppfttning vid svrstillfället (2018). Nedn redoviss ndelen som hr stort (mycket eller gnsk) förtroende för rättsväsendet. Observer tt de som inte hr stort förtroende inte per definition hr litet förtroende, utn också kn vr neutrl eller skn åsikt. En reltivt stor ndel hr svrt tt de sknr uppfttning om de myndigheter som finns längre in i rättskedjn. Knppt hälften (47 %) v befolkningen (16 84 år) uppger tt de hr stort förtroende för rättsväsendet som helhet, vilket är en ökning från 2017, då ndelen vr 44 procent. Andelen med stort förtroende ökde melln , och låg därefter stbilt frm till 2016, men 2017 minskde den. I och med tt förtroendet hr ökt igen 2018, är ndelen tillbk på smm nivå som tidigre (se figur 8 och tbell 7). Andelen v befolkningen (16 84 år) som 2018 uppger ett stort förtroende för polisens sätt tt bedriv sitt rbete är 49 procent, vilket är en tydlig ökning från 2017, då ndelen vr 42 procent. Nivån låg stbilt (med årlig vritioner) frm till och med 2016, men 2017 skedde en minskning v förtroendet. I och med tt ndelen hr ökt i mätningen för 2018, är den dock tillbk på smm nivå som tidigre. Det är 36 procent v befolkningen (16 84 år) som uppger ett stort förtroende för åklgrns sätt tt bedriv sitt rbete, vilket i princip är på smm nivå som 2017, då ndelen vr 35 procent. Andelen ökde frm till och med 2009 och låg därefter på en stbil nivå frm till och med 2016, men minskde Det är även 36 procent v befolkningen (16 84 år) som uppger ett stort förtroende för domstolrns sätt tt bedriv sitt rbete, vilket är smm ndel som uppmättes Andelen med stort förtroende ökde melln 2007 och 2008 och låg därefter stbilt frm till och med År 2017 minskde ndelen, och den lägre nivån konstters lltså även för Slutligen är det 32 procent v befolkningen (16 84 år) som uppger ett stort förtroende för kriminlvårdens sätt tt bedriv sitt rbete, vilket är en ökning med 2 procentenheter från Andelen med stort förtroende för kriminlvården ökde melln 2007 och 2010 och hr därefter vriert kring en stbil nivå. Det är något vnligre tt kvinnor hr stort förtroende för rättsväsendet som helhet och för enskild myndigheter än tt män hr det, men skillnden är liten och utvecklingen för kvinnor och män är likrtd. 4 Såväl Kriminlvården som polisen (Polismyndigheten) är en smld myndighet. Domstolrn är inte det, och i Åklgrmyndigheten är åklgrn de bärnde utövrn. För tt förenkl redovisningen nvänds här genomgående begreppet myndighet, och respektive myndighet skrivs med liten begynnelsebokstv. 14

17 Ntionell trygghetsundersökningen 2018 Figur 8. Förtroende för rättsväsendet som helhet och för de enskild myndighetern Andel v befolkningen (16 84 år) som hr ett mycket/gnsk stort förtroende. Procent Rättsväsendet som helhet Polisen Åklgrn Domstolrn Kriminlvården Resultten för NTU är omräknde, eftersom undersökningen då genomfördes med en nnn metod. Läs mer om dett i metodkpitlet i den kommnde årsrpporten NTU 2018 smt i den tillhörnde teknisk rpporten (Brå 2019 och Brå 2019b). För tt se motsvrnde resultt från NTU , före omräkningen, se tidigre NTU-publiktioner. Tbell 7. Förtroende för rättsväsendet som helhet och för de enskild myndighetern Andel (%) som hr ett mycket/gnsk stort förtroende v smtlig smt v männen respektive kvinnorn i befolkningen (16 84 år). Förtroende för rättsväsendet som helhet Män Kvinnor polisens sätt tt rbet Män Kvinnor åklgrns sätt tt rbet Män Kvinnor domstolrns sätt tt rbet Män Kvinnor kriminlvårdens sätt tt rbet Män Kvinnor Resultten för NTU är omräknde, eftersom undersökningen då genomfördes med en nnn metod. Läs mer om dett i metodkpitlet i den kommnde årsrpporten NTU 2018 smt i den tillhörnde teknisk rpporten (Brå 2019 och Brå 2019b). För tt se motsvrnde resultt från NTU , före omräkningen, se tidigre NTU-publiktioner. 15

18 Ntioneltrygghetsundersökningen2018 Brotsutstskontkter medrätsväsendet Idethärvsnitetredovisserfrenhetervkontkter medrätsväsendeti smbnd medutsthetförbrotunderdetresensteårenfrånsvrstilfället(2018). Enligt NTU2018hr24procentvbefolkningen(16 84år)utstsför någotelernågrbrotsomnmältstilpolisenunderdesenstetreåren. Avdemärdet44procentsomsmmntgethrpositiv(mycketeler gnsk)erfrenhetervpolisensrbete.andelenhrlegtpåenstbil nivåunderstöredelenv mätperioden, menen minskningkntydsför detresensteåren(seigur9ochtbel8). Ungefärhälften(49%)vdetilfrågdeärnöjd(mycketelergnsk) medpolisens tilgänglighet.andelenhrlegtreltivtstbiltdelest mätår.enökningkundedocktyds2015,följtven minskning2016. Andelenliggersedndeskvrpåenstbil,någotlägrenivåäntidigreår. Drygthälften(54 %)uppgertdeärnöjd meddet bemötnde defåt vpolisen.settilutvecklingenövertidhrndelenlegtreltivtstbilt. Dockökdendelennågot2015,ochdäreftersynsensvg minskning. Detär34procentsomuppgertdeärnöjd meddeninformtiondefåt omhurpolisenrbetr medärendet.andelensomuppgertdehrvrit nöjd medpolisensinformtionhrvrit mereler mindrekonstntsedn 2007,omän medvisårligvritioner. Närdetgälerpolisens efektivitetvdgälertutredochklrupp brot,ärdetknpptenfemtedelsomuppgersigvrnöjd(19%).andelenhrlegtpåsmmnivådesenstetreåren, mensetövertidhr trendenvritsvgtnedåtgående. Kvinnorärnöjdistöreutsträckningän män,vdgälersmtligområdenvpolisensrbetesomefterfrågsi NTU. Figur9.Erfrenhetervpolisenblnddesomutstsförnågotbrotsompolisnmältsunderde senstetreåren,enligtntu Andelsomsmmntgethrmycket/gnskpositiv erfrenhetervpolisensmtsomärmycket/gnsknöjdmedolikdelrvpolisensrbete.,b Positiverfrenhetervpolisen Nöjdmedpolisens bemötnde Nöjdmedpolisens tilgänglighet Nöjdmedpolisens informtion Nöjdmedpolisens eektivitet Procent ResulttenförNTU äromräknde,eftersomundersökningendågenomfördesmedennnn metodläsmeromdetimetodkpitletidenkommndeårsrpportenntu2018smtidentilhörnde tekniskrpporten(brå2019ochbrå2019b).förtsemotsvrnderesulttfrånntu ,före omräkningen,setidigrentu-publiktioner. b Frågoromerfrenhetervolikdelrvpolisensrbetebörjdestäls

19 Ntionell trygghetsundersökningen 2018 Tbell 8. Erfrenheter v polisen blnd de som utstts för något brott som polisnmälts under de senste tre åren, enligt NTU Andel (%) v smtlig smt v männen respektive kvinnorn Mycket/gnsk positiv erfrenheter v polisen Män Kvinnor Mycket/gnsk nöjd med polisens tillgänlighet Män Kvinnor polisens bemötnde Män Kvinnor polisens informtion Män Kvinnor polisens effektivitet Män Kvinnor Resultten för NTU är omräknde, eftersom undersökningen då genomfördes med en nnn metod. Läs mer om dett i metodkpitlet i den kommnde årsrpporten NTU 2018 smt i den tillhörnde teknisk rpporten (Brå 2019 och Brå 2019b). För tt se motsvrnde resultt från NTU , före omräkningen, se tidigre NTU-publiktioner. Med (..) mens tt uppgift ej finns tillgänglig/ej redoviss. Det är 1,9 procent v befolkningen (16 84 år) som hr vrit i kontkt med åklgre under de senste tre åren, med nledning v utstthet för brott. Av dess personer uppger drygt två femtedelr (41 %) tt de hr positiv (mycket eller gnsk) erfrenheter v kontkten med åklgren (se tbell 9). Vidre är det 1,0 procent v befolkningen (16 84 år) som hr medverkt i någon rättegång i domstol under de senste tre åren, med nledning v utstthet för brott. Av de här personern uppger sig 56 procent vr nöjd (mycket eller gnsk) med det bemötnde som de fått i domstolen. Vidre uppger 65 procent tt de tyckte tt det vrit lätt (mycket eller gnsk) tt förstå rättegången, och 53 procent tycker sig h fått tillräcklig informtion inför rättegången. Av de som hr medverkt i en rättegång i egenskp v målsägnde är det 64 procent som uppger tt de hde ett målsägndebiträde. Av de här personern uppger 69 procent tt erfrenhetern v målsägndebiträdet vrit positiv. 17

20 Ntionell trygghetsundersökningen 2018 Tbell 9. Erfrenheter v åklgre och rättegång blnd de som vrit i kontkt med dess under de senste tre åren i smbnd med utstthet för brott, enligt NTU Andel (%) v smtlig smt v männen respektive kvinnorn Mycket/gnsk positiv erfrenheter v åklgre 41 Män 38 Kvinnor 43 Mycket/gnsk nöjd med bemötnde i domstol 56 Män 54 Kvinnor 57 Mycket/gnsk positiv erfrenheter v målsägndebiträde 69 Män 61 Kvinnor 76 Mycket/gnsk lätt tt förstå rättegången 65 Män 66 Kvinnor 64 Tillräcklig informtion om rättegången 53 Män 53 Kvinnor 53 Av metodologisk skäl finns endst resultt för För mer informtion, se den kommnde teknisk rpporten till NTU 2018 (Brå 2019b). 18

21 Ntionell trygghetsundersökningen 2018 Referenser Brottsförebyggnde rådet, Brå (2019, kommnde). Ntionell trygghetsundersökningen Om utstthet, trygghet och förtroende. Rpport 2019:1. Stockholm: Brottsförebyggnde rådet. Brottsförebyggnde rådet, Brå (2019b, kommnde). Ntionell trygghetsundersökningen Teknisk rpport. Rpport 2019:2. Stockholm: Brottsförebyggnde rådet. 19

22 Ntionell trygghetsundersökningen

23

24 Brottsförebyggnde rådet/ntionl Council for Crime Prevention BOX 1386/TEGNÉRGATAN 23, SE STOCKHOLM, SWEDEN TELEFON +46 (0) FAX +46 (0) E-POST