Naturresurser. Vatten. Kapitel 10. Översiktsplan 2000

Transkript

1 Kpitel 10 Nturresurser Att hushåll med jordens nturresurser är en viktig del i den översiktlig fysisk plneringen. Mål Tillgång till vtten v god kvlité sk säkrs för frmtiden. Läckge v näringsämnen och ndr miljöskdlig ämnen från vtten-, jord- och skogsbruket sk minsk till en nivå som mottgnde vtten tål. Östersjön sk utveckls som ett levnde hv, där djur och växter kn lev och där fisket kn fortsätt vr en näring för yrkesfisket. Minst 5 % v den produktiv skogsmrken sk utgörs v bestånd med nturvårdsmål. Grön skogsbruksplner sk eftersträvs. Skogs- och jordbrukets produktionsförmåg sk bevrs. Nturgrus bör endst nvänds när det inte finns något nnt relistiskt lterntiv. Vtten Vtten är en förutsättning för llt liv på jorden och vårt viktigste livsmedel. Vtten kn påverks på olik sätt, t.ex. genom försurning, övergödning och miljögifter. Vtten känner ing dministrtiv gränser. Det är därför viktigt med en smordnd vttenplneringen. Översiktspln 2000 Mrken försurs när luftens innehåll v försurnde ämnen fller ner ntingen med regn eller som torrt nedfll. Det sur nedfllet minskr mrkens buffrnde förmåg och vttnets lklinitet, d.v.s. dess motståndskrft mot försurning. Jord-, skogs- och vttenbruk, enskild och gemensmm vloppsnläggningr m.m. är bidrgnde orsker till tt sjör, vttendrg och Östersjöns stränder växer igen och fiskens reproduktionspltser försämrs. Ett stort hot mot yt- och grundvtten är gml nedlgd deponier, nedlgd industrier, trnsporter med frligt gods, m.m. Vttenförsörjning Kommunl vttenverk finns i Oskrshmn, Kristdl, Fårbo och Bockr. Påskllvik, Vånevik, Emsfors m.fl. förses med vtten från Oskrshmn. Vttenverket i Fårbo förser förutom Fårbo även Misterhult och Figeholm med vtten. Oskrshmn bserr sin vttenproduktion på ytvtten från sjörn Djupeträsk, Eckern och Stor Brån. I Bockr finns en grundvttentäkt. Kristdl smhälle nvänder grundvtten som förstärks med infiltrert vtten från sjön Hummeln. Fårbo vttenverk nyttjr grundvtten som förstärks med infiltrert vtten från Fårbosjön. Smtlig vttenförsörjningsnläggningr hr god kpcitet kvntitetsmässigt, medn kvlitén på råvttnet vrierr melln vttentäktern. Kvlitén på ytvttnet Se Kpitel 12, Miljö- och riskfktorer 58

2 Kpitel 10 - Nturresurser Antgndehndling Ven 23 V Hultsfreds 34 Vimmerby Kristdl Emåns vrinningsområde Mönsterås Västerviks Eckern Oskrshmns kustområde Djupeträsk Bockr 23 Berg N S 34 Bockr Totebo Stor Brå Hjorted Mrströmmens vrinningsområde Mlghult Viråns vrinningsområde Fårbo Älvehult Mörtfors Fårbo Påskllvik Emsfors Blnkholm Misterhult Misterhults kustområde Figeholm Oskrshmn Klmrsund Borgholms Fliseryd Rud Vttenområde v betydelse för vttenförsörjningen Vttenskyddsområde Huvudvrinningsområde kilometer Ö Grundvttentillgång Liten Måttlig Stor från sjörn Djupeträsk och Eckern hr stdigt försämrts de senste decenniern. Fler utredningr hr genomförts för tt finn lterntiv till ytvtten smt tt förbehndl ytvttnet från Djupeträsk. Påskllviksåsen hr undersökts på ett flertl pltser, vilket hr resultert i tt två intressnt områden bör reservers för vttenförsörjningsändmål i frmtiden. Ett v områden är beläget strx norr om Björnhult, det ndr är ett åsvsnitt vid Forshult. Mellnl vttenintressen Stor delr v ngivn vttendrg är v riksintresse för ntur och i viss delr för friluftsliv smt föreslgn som Ntur 2000-områden. Delr v Mrströmmen, Virån och Emån hr i länsstyrelsens nturvårdsprogrm, Ntur i östr Smålnd, redovists som område med högst nturvärde, klss I. Emåns östligste del, utgör gräns med Mönsterås. Där hr Mönsterås bruk sitt uttg v färskvtten. Mönsterås bserr c 60 % v sin vttenproduktion genom färskvttenuttg från Emån. Skruvshult i Mönsterås försörjs med renvtten från vttenverket i Fredriksberg. Solstdsström i ens norr del försörjs med renvtten från Blnkholm i Västerviks. Mrströmmen Mrströmmen hr sitt källområde i Vimmerby och rinner vi gränsen melln Västervik och Oskrshmn ut i Gåsfjärden vid Solstdström. I mrströmmens vrinningsområde ingår sjörn M- Riksintresse för ntur och friluftsliv MB 3 kp. 6 Ntur 2000 MB 7 kp

3 Översiktspln 2000 Se Kpitel 8, Riksintressen och Kpitel 23, Påskllvik. Vill du vet mer? ren, Göten, Lill och Stor Rmm m.fl. Mrströmmen hr sitt utlopp vid Solstdström. Avrinningsområdet uppgår till 486 km 2. Virån Virån ingår i ett reltivt opåverkt vttensystem, som hr sin källflöden i Hultsfreds. Sjön Illern, som är en del v Viråns vttensystem, hr i tidigre utredningr redovists som lämplig tt nvänd för vttenförsörjning. Illern är en utprägld sprickdlssjö och vttensystemet består v två delr. Den en delen omfttr förutom Illern sjörn; Näjern, Målsjön, Hägern, Tvingen och Storyttern. Den ndr delen v Viråns vttensystem är sjön Hummeln. De båd delrn rinner ihop norr om Stensjö by, innn den hr sitt utlopp öster om Virbo. Viråns vrinningsområde är 604 km 2. Emån Emån är sydöstr Sveriges störst å, med sin källområden inom Nässjö och Eksjö er. Ån rinner genom Vetlnd, Hultsfred, och Mönsterås er. Därefter följer den gränsen melln Mönsterås och Oskrshmns er och mynnr slutligen ut i hvet vid Em. Emåns vrinningsområde är km 2. Emån bidrr med stor mängder kväve, fosfor och metller till Östersjön. Emåprojektet, som strtde 1998, drivs v Emåområdets intresseförening i smrbete melln berörd er, föreningr, företgre och myndigheter. Syftet med projektet är tt skp en ekonomisk och miljömässigt hållbr smhällsutveckling i Emå-området. Smmnfttning v mellnl vttenintressen Kommun Avrinningsområden Läge Västervik Vimmerby Hultsfred Mönsterås Mrströmmen Mrströmmen Virån Emån Emån Emån upp- och nedströms uppströms uppströms uppströms uppströms upp- och nedströms Vttenbruk Oskrshmns läge med tillgång till vtten gör det möjligt tt utnyttj vttnet som en resurs för vttenbruk. Med vttenbruk mens vnligen odling v olik slgs fisk, skldjur eller lger i vtten. Det kn bedrivs extensivt - med den biologisk produktionen i vttnet som föd, eller intensivt - med utfodring. Fiskodlingr påverkr vttnet främst genom de närslter som sprids från odlingen. Odling v fisk förekommer i Vånevik och en kräftodling finns norr om Virkvrns flygplts. Miljö- och hälsoskyddskontoret hndlägger vttenbruksärenden i en. Betydnde fiskeintresse finns i Oskrshmns, såväl i hvet som i vttendrg och sjör. Oskrshmns hmn hr förutsättningr som lndningshmn för yrkesfisket. Länsstyrelsen m.fl. håller på med en biologisk resturering v tidigre uppförd vttenhinder. Återskpnde v äldre rserde vttenkrftverk prövs v länsstyrelsen. Närslter = fosfor och kväve 60

4 Kpitel 10 - Nturresurser Antgndehndling EU:s rmdirektiv för vtten Direktiv 2000/60/EG Miljöskyddsprogrm Vttenbruk 87 Vttenpln Vttenskyddsområde Gällnde plner m.m. Ett nytt direktiv från EU beskriver hur vtten sk skydds. I Sverige pågår utredningr inför beslut hur Sveriges rbete sk bedrivs enligt rmdirektivet. Systemet innebär i stort tt ett smordnt nsvr sk finns för vttnets väg från vttendelren hel vägen genom vrinningsområdet och ut till kusten. Kommunens behndling v de Ntionell miljömålen; Grundvtten v god kvlitet, Levnde sjör och vttendrg, Hv i blns smt levnde kust och skärgård, Ingen övergödning, Br nturlig försurning, God bebyggd miljö och Giftfri miljö, redoviss i Miljöskyddsprogrm för Oskrshmns, ntget Utredningen Vttenbruk 87, ntgen v styrelsen 1987, kn till viss del vr väglednde vid loklisering v ny fiskeodlingr. Utredningens ktulitet bör behndls i den fördjupde översiktsplnen för Oskrshmns kust och skärgård. Vttenpln för Oskrshmns upprättdes 1989 v f.d. K-konsult. Den ingick som underlgsmteril till ÖP -90. Plnen är till viss del fortfrnde ktuell. Vttenskyddsområden med skyddsföreskrifter finns för de flest l vttentäktern. Rekommenderde åtgärder Oskrshmns sk verk för tt vttenskyddsområden för sjörn Hummeln, Illern och Götemren smt ett utökt skydd för Fårbosjön utreds. rullstensåsr, lämplig för frmtid vttenförsörjning, skydds. vttenförsörjningen tryggs i ens kust och skärgård. grund vikr och bottnr, som är reproduktionsområden för fisk, inventers och tt lämplig skyddsområden vgränss i den fördjupde översiktsplnen för ens kust och skärgård. mellnl vttenområden skydds i smverkn över gränsern. Skogsbruk Av ens c km 2 stor mrkyt, utgör 75 % skogsmrk. I miljöblken formulers skogsbrukets ntionell betydelse. Skogsmrk som hr betydelse för skogsnäringen skll så långt möjligt skydds mot åtgärder som kn påtgligt försvår ett rtionellt skogsbruk. Strndskogr och ndr skogr på blöt och fuktig mrker, s.k. sumpskogr, utgör oft biotoper med hög nturvärden och rter som är känslig för störningr. Avverkning v dess skogstyper, speciellt när vttendrg, medför stor rubbningr i ekosystemen och påverkr även vttenföringen i området. MB 3 kp. 4 61

5 Översiktspln 2000 Vill du vet mer? Skogsvårdsstyrelsens hemsid: Certifiering Konflikt kn uppstå melln det rtionell skogsbruket och det rörlig friluftslivet, kulturmiljövården och nturvården. En br skogsmiljö vrierr mycket beroende på om mn är motionär, svmpplockre, älg, hckspett, blåklock eller jägre. Kommunens egn tätortsnär skogr utgör en viktig del i mrkndsföringen v ens ttrktiv boendemiljö - när till skogen och hvet. Skogen ger mång rbetstillfällen till en och bidrr till lndets exportindustri. Skogen är också viktig för den biologisk mångflden och friluftslivet. I den gällnde skogspolitiken är miljömål och produktionsmål jämställd. Miljömålet Skogen sk bruks så tt skogens växt- och djurrter ges förutsättningr tt fortlev under nturlig betingelser och i livskrftig bestånd. Hotde rter och nturtyper sk skydds. Skogens kulturmiljövärden smt dess estetisk och socil värden sk värns. Produktionsmålet Skogen och skogsmrken sk utnyttjs effektivt och nsvrsfullt så tt den ger en uthålligt god vkstning. Gällnde plner m.m. Oskrshmns s skogr är certifierde enligt ett globlt system FSC (Forest Stewrdship Council) och ett europeiskt system PEFC (Pn Europen Forest Certifiction). Certifiering innebär tt skogsägren åtr sig tt sköt skogen enligt viss krv. Kommunens behndling v de Ntionell miljömålen; Myllrnde våtmrker, Ingen övergödning, Br nturlig försurning, Levnde skogr och Begränsd klimtpåverkn, redoviss i Miljöskyddsprogrm för Oskrshmns, ntget inventerde skogsvårdsstyrelsen delr v ens skogsmrk. Värdefull nturområden och nyckelbiotoper finns identifierde. Oskrshmns s skogsbruk bedrivs med stöd v skogbruksplner (1998). Rekommenderde åtgärder Oskrshmns sk verk för tt ens egn skogr sköts enligt Skogsvårdslgen och certifieringskrv med hjälp v en Grön skogsbrukspln. inventers inför upprättndet v grönstrukturpln med börjn i centrlorten (tätortsnär skogr). hr skogsbruksplner som reviders och digitlisers för GIS-nvändning. ens ll skogr med nyckelbiotoper och hög nturvärden sköts enligt miljömålet. behåller minst 10 evighetsträd/h produktiv skogsmrk vid slutvverkning. snbbt får upp ny växtkrftig bestånd efter vverkning. Miljöskyddsprogrm Nyckelbiotop- inventering Nyckelbiotop = värdefull biotop där sällsynt eller hotde växt- eller djurrter förekommer eller kn förvänts förekomm Skogsbrukspln 62

6 MB 3 kp. 4 Jordbruk Åker och äng upptr endst 7 % v ens c km 2. Jordrten på åkrrn är huvudskligen snd på morän. I miljöblken formulers jordbrukets ntionell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmrk får ts i nspråk för bebyggelse eller nläggningr endst om det behövs för tt tillgodose väsentlig smhällsintressen och dett behov inte kn tillgodoses på ett från llmän synpunkt tillfredställnde sätt genom tt nnn mrk ts i nspråk. Jordbruket påverkr miljön på mång sätt; negtivt genom bl.. kväve- och fosforutsläpp och positivt genom tt skp ett öppet lndskp. I ett hållbrt smhälle hr jordbruket fler viktig funktioner tt fyll. Det sk inte br förse oss och frmtid genertioner med mt utn också upprätthåll ett odlingslndskp som är rikt på ntur- och kulturvärden. Dessutom kn det bidr till energiförsörjningen. Ett hållbrt jordbruk är ett jordbruk som klrr såväl ekologisk som ekonomisk och socil mål. Kommunens bäst jordbruksmrk finns söder om Bockr smhälle. Inom centrlorten finns mindre områden med tätortsnär jordbruksmrk: Döderhultsdlen, Fllebo gård och Länsmnsängen. I Oskrshmns är det viktigt tt det jordbruk som finns bevrs och utveckls i enlighet med vår regionl och lokl mål. Störst hotet mot jordbruken är nedläggning till följd v småsklighet. Kpitel 10 - Nturresurser Gällnde plner m.m. Kommunens behndling v det Ntionell miljömålet; Ett rikt odlingslndskp, redoviss i Miljöskyddsprogrm för Oskrshmns, ntget Rekommenderde åtgärder Oskrshmns sk verk för tt jordbruksintresset bekts vid loklisering v t.ex. verksmheter, bostäder och vägr. ll åtgärder som bidrr till ett bebehållnde v det öppn lndskpet prövs i positiv nd. Grus - Sten Grustäkter är oft belägn i lndskpstyper som från ntur- och lndskpsbildssynpunkt är särskilt ttrktiv och värdefull, t.ex. rullstensåsr, isälvsdeltn och ndr vlgringr från istiden. Berg- och moräntäktern ligger sälln i områden som i sig hr stor nturvärden. Grustillgångr finns frmförllt i tre större stråk, Misterhultsåsen, Tunåsen smt Kristdl Påskllviksåsen. Mång vlgringr finns även i Bockrområdet. Oskrshmns hr begränsde grustillgångr. Det är därför viktigt tt begräns nvändningen och hushåll med det som finns. Smålndsgrniten, som dominerr Oskrshmns berggrund, hr vrit och är v stort intresse för stenindustrin. Den nuvrnde brytningen resulterr i stor råblock, i huvudsk för export och förädling i nnt lnd. Världsmrkndens efterfrågn på en viss sten- Antgndehndling Miljöskyddsprogrm 63

7 Översiktspln 2000 Ven Hultsfreds 34 Bockr Totebo Vimmerby Kristdl 23 Hjorted Västerviks Blnkholm Mörtfors Misterhult Fårbo Figeholm Oskrshmn färg kn snbbt gör tt ett reltivt nytt brott med god stenkvlitet blir ointressnt och överges i jkten på ny stenfärger. Inom ens norr del finns c 5 miljoner m 3 bergmssor, som är rester efter stenbrytning ( skrotsten ). Bergmssorn kn krosss och nvänds som ersättning för viss sorts grus för tillverkning v betong, vägbyggen, hmn- och kjnläggningr m.m. Stenbrytning och stenkrossning ger hög bullernivå, vilket kn innebär störningr och konflikter för närboende. För tt t vr på de bergmssor som blir kvr efter stenbrytning och för tt minsk trnsportern på vägnätet, hr en ny hmnnläggning byggts vid Gåsfjärden för utskeppning v bergmssor. Såväl stenbrott som grustäkter utgör krftig ingrepp i nturmiljön. I smbnd med länsstyrelsens tillståndsprövning sk även redoviss hur området sk återställs och en depositionsvgift vsätts för säkerställndet. 23 V Berg N S 34 Ö Rud Mönsterås Fliseryd Grustäkter Grustillgång 1 Synnerligen skyddsvärd 2 Mycket skyddsvärd 3 Övrig Påskllvik Emsfors Klmrsund Borgholms kilometer Gällnde plner m.m. En grushushållningspln för Klmr län upprättdes Syftet med plnen vr tt åstdkomm ett styrmedel för tt hushåll med nturgruset. Grusvlgringrns geovetenskplig värde hr indelts efter en tregrdig skl. Klss I = synnerligen skyddsvärd områden Klss II = mycket skyddsvärd områden Klss III =övrig områden Grushushållningspln Grushushållningsplnen är till viss del inktuell. 64

8 Kpitel 10 - Nturresurser Antgndehndling Riksintresse för värdefull ämnen och mteril MB 3 kp. 7 MIljöskyddsprogrm MB 2 kp. SGU hr pekt ut områden i Flivik och Hökhult som riksintresse för område med värdefull mteril. Kommunens behndling v de Ntionell miljömålen; Grundvtten v god kvlitet och God bebyggd miljö, redoviss i Miljöskyddsprogrm för Oskrshmns, ntgen För husbehovstäkter gäller nmälningsplikt till länsstyrelsen och för vyttrnde v grus/bergkross sk täkttillstånd söks hos länsstyrelsen. Rekommenderde åtgärder Oskrshmns sk verk för tt grustäkter loklisers till områden där nyttn överväger skdeverkningrn och där skdn v verksmheten minimers med hänsyn till ntur och kulturvärden. Dess områden finns företrädesvis inom nturvärdesklss III. klss I- och II-områden undnts från fortstt grusexplotering och tt klss III-områden endst utnyttjs om de inte kommer i konflikt med grundvttenintressen eller ndr nturvårdsintressen. ny stenbrott prövs mycket restriktivt. Utvidgning v befintlig täkter förords. återställningsrbetet förbättrs och sker kontinuerligt under brytperioden. ny bergtäkter för krossning undviks till förmån för omhändertgnde v befintlig bergmssor ( skrotsten ). grustillgångr och bergmssor inventers som underlg till den Ntur- och kulturmiljöpln som föreslås upprätts. För ytterligre informtion se sttlig myndigheters hemsidor. Nturvårdsverket och förmedlr kunskper om skogs- och jordbrukets miljöpåverkn, tr frm underlg och förslg till ntionell miljömål, åtgärdsstrtegier och styrmedel. Intresserde lntbrukre kn erhåll viss bidrg för tt bibehåll det öppn lndskpet. Jordbruksverket hr det centrl nsvret för dministrtionen v EU:s olik stöd till jordbruket. Länsstyrelsen sttens förlängd rm. Länsstyrelsen uppgift är tt fullfölj de ntionell målen, smordn länets olik intressen, främj länets utveckling, värn om rättssäkerheten i vrje ärende smt tt fstställ regionl mål 65