Byar i förändring tätortsnära utveckling med kulturmiljö som resurs

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Byar i förändring tätortsnära utveckling med kulturmiljö som resurs"

Transkript

1 Byr i förändring tätortsnär utveckling med kulturmiljö som resurs

2 Byr i förändring tätortsnär utveckling med kulturmiljö som resurs. Bkgrund Skellefteå museum hr fått bidrg från Riksntikvrieämbetets nslg 28:25 för projekt rörnde hållbr lndskpsutveckling. Instsen ligger inom område 1, Hållbr hntering v exploteringstryck inom riksintresseområden och ndr områden där kulturmiljön ses som resurs. Länsstyrelsen i Västerbottens län hr fttt beslut om kr i bidrg till rubricert projekt (beteckning ). Skellefteå kommun hr gett delfinnsiering till projektet, upp till det äskde beloppet kr. Skellefteå museum äskr i särskild ordning medel till en fortsättning och utvidgning v projektet. Kulturmiljövärden bör i högre grd än idg ses som en resurs i smhällsutvecklingen. I det öknde exploteringstrycket på viss områden på lndsbygden kn dess värden vr hotde, smtidigt som de i ndr fll hots vid vfolkning eller förändrd mrknvändning i tidigre odlingslndskp. I projektet hr ett syfte vrit tt utveckl metoder för kulturmiljövärdens tillvrtgnde i den kommunl plneringen, i smrbete med de boende i respektive miljö/by. Tillämpningen i vårt projekt hr gjorts i byrn Boviken, Tjärn, Inner vik och Yttervik som ll ligger inom en dryg mils rdie från Skellefteå std. All byrn hr medeltid rötter och mycket v odlings lndskpet finns kvr, med ktiv jordbrukre. Smtidigt pågår en omvndling där llt fler boende pendlr till rbete i stden och den smhällsservice som finns i centrlorten. En ökd och förändrd mrknvändning kn också förvänts. Projektets syfte Syftet är tt genom tvärsektoriellt rbete nå frm till ny metoder för tt: rbet frm utvecklde kunskpsunderlg för kulturmiljövärden i lndskpet. tillvrt kulturmiljöns värden vid utveckling i stdsnär områden. etbler smråd och dilog. nå en helhetssyn på kulturlndskpet. 2

3 Arbetets utförnde Plneringen inom museet hr utförts på Kulturmiljövårdsvdelningen. En pln för rbetets utförnde hr upprättts. Arbetet hr bedrivits genom kulturmiljöinventeringr, krt- och litterturstudier, kulturmiljö- och ortsnlyser, med strt våren Arbetsplnen för projektet bifogs. Ett möte med förvltningschefen på Skellefteå kommuns bygg- och miljökontor (BMK) hölls den 1/ Då gjordes en överenskommelse om smrbete i dett projekt, med insts från förvltningen i mån v tid. En referensgrupp bilddes vid ett möte den 8 pril 2008, med deltgnde från representnter för de ktuell byrn. Projektgruppen hr bestått v representnter för följnde föreningr: Bodwiks hembygdsförening Inger Forsberg, ordförnde, Boviken SKELLEFTEÅ, Bovikens bylg Nils-Olof Berglund, Boviksbdet 217, SKELLEFTEÅ, Innerviks byförening; Innerviks smfällighetsförening Bernth Renfors, Innervik 662, SKELLEFTEÅ, Tjärns byråd Gunnr Lindström, Tjärn 22, SKELLEFTEÅ (Elisbeth Westerlund, Tjärn 201, SKELLEFTEÅ ) Ytterviks byförening Brbro Viklund, Norr Yttervik 127, SKELLEFTEÅ Referensgruppen och byrepresentntern hr även vrit kontktpersoner för ktiviteter inom Utvld Miljö och för tt till museet 3

4 leverer en ifylld bypln, v den typ som utrbetts v Skellefteå byutvecklingsråd. Kulturmiljöinventering Byggndsntikvrie Pernill Lindström (projektnställning) hr utfört en översiktlig kulturmiljöinventering v byrn, med värdering v miljö och bebyggelse (se bilg). Som inlednde steg i rbetet utfördes en kulturmiljöinventering för tt beskriv kulturmiljöns och bebyggelsens värden i de ktuell byrn och för få en bkgrund inför tolkningen v kulturmiljön och dess värden. Byggnder och miljöer beskrivs till typ och funktion, med fstighetsbeteckning, ungefärligt byggndsår och foton. Det kulturhistorisk värdet hr ngivits med siffrn 1 3, där 1 är högst värdet; smt miljövärde (betydelse för smhälle och stdsbild) med bokstven A C, där A står för det högst värdet. Smmn lgt hr 383 fstigheter registrerts och utvärderts. Historik och krtnlys Med uppgifter från rkiv och littertur hr byrns historisk utveckling beskrivits. Krtnlysen hr skett genom studier v historisk krtor på Lntmäteriets websid och viss krtöverlägg hr gjorts, som en grund för kulturmiljönlysen. Tidigre plnrbete För Boviken finns en förtätningsstudie (ntgen v BN 1982) som upprättts v Skellefteå kommun. Vi hr tillsmmns med tjänstemän från BMK studert befintlig plner, som i nuläget är den gml översiktsplnen för Skellefteå kommun. Ing detljplner eller bestämmelser för dess byr finns. Inför kommnde FÖP hr en kortfttd studie gjorts om Tjärn v prktiknter från Chlmers och BTH Krlskron. Kommnde drgning v Norrbotnibnn och trolig ny genomfrt v E4 förbi stden kommer tt strkt påverk utvecklingen för byrn söder om Skellefteå. Sttistik Skellefteå kommuns kommunledningskontor hr leverert sttistik för de berörd byrn vd gäller befolkningen, som åldersstruktur, in- och utpendling. Byplner Skellefteå byutvecklingsråd hr tgit frm en blnkett för byplner, som ger de boendes syn på sin by service, föreningsliv, smlingslokler, företgnde, ttrktioner m.m. Byrepresen tntern i referensgruppen hr fått i uppgift tt till projektet leverer ifylld byplner. Lndskpsnlys Utgående från mteril från inventering och historisk beskrivning och krtnlys, smt genom nvändnde v olik källor hr plnen vrit tt utför en enklre form v ortsnlys v bl.. lndskpsstrukturer, trfikmönster och strk/svg sidor hos byrn. Dett rbete hr genomförts under Resulttet v denn nlys sk också ts upp på möten med byrn, där byrns syn på dess nlyser sk lämns. En smld bynlys för vrje by hr genom- 4

5 förts, omfttnde byns histori, lndskpsbeskrivning, vägr och kommuniktioner, trfik, bebyggelse, funktioner, strukturer (stråk, knutpunkter, brriärer, utblickr) smt strk och svg sidor hos byn i fråg om hållbr lndskps utveckling. Bynlyser för de fyr byrn ingår i denn rpport smmnställning. Kurser I smrbete med Utvld Miljö hr krtkurser genomförts för vrje by i projektet. Utvld Miljö är åtgärder inom det svensk Lndsbygdsprogrmmet Kursledre hr vrit Ulf Lundström, Loklhistoriskt institut, Skellefteå museum. Kursern hr hållits 18/ (Tjärn), 15/ (Yttervik) och 22/ (Innervik). Kurser om Boviken hr tidigre hållits vid två tillfällen. I smrbete med Utvld Miljö hr också en teoretisk byggndsvårdskurs genomförts den 8/5 2008, i först hnd riktd mot fstighetsägre i Boviken, Innervik, Yttervik och Tjärn. Kursledre vr Pernill Lindström och Rune Wäster by, Skellefteå museum. Ett tjugotl personer deltog i kursen, som hölls i Hör slen på Nordnå kulturcentrum, Skellefteå. Övrigt Annik Snder hr deltgit i ett seminrium i Stockholm den 4/4 2008, nordnt v RAÄ, rörnde de projekt som pågår i lndet kring hållbr lndskpsutveckling. Eskilstun den 15-16/ , nordnd v RAÄ, med deltgre från de projekt som pågår i lndet kring Hållbr lndskpsutveckling. Smmnfttning och utvärdering v rbetet Kontktern med kommunen och byrn hr vrit god och vi hr känt stöd för vårt rbete. Förvltningschefen på bygg- och miljökontoret ser också tt projektets resultt och en eventuell fortsättning kn komm till nytt för kommunens rbete med Fördjupd översiktspln för Skelleftedlen. Inventeringr och historik/krtnlys hr genomförts enligt rbetsplnen, liksom inhämtning v tidigre plner och sttistik. Smrbetet med Utvld Miljö (länsstyrelsen) hr vrit mycket gott och krtkursern och byggndsvårdskursen hr vrit väl besökt. Arbetet med by nlysern hr försents genom oförut sedd fktorer i form v tidskrävnde rbete inom ndr länsomfttnde projekt, där Skellefteå museum hr projekt ledrrollen. Skellefteå Annik Snder och Lge Johnsson hr deltgit i en workshop i 5

6 YTTERVIK ALLMÄNT Byn ligger c 12 km söder om Skellefteå. Befolkningen uppgår till 186 personer Bebyggelsen ligger smld längs en ås med Björberget som blickfång i nordväst. Nordost om åsen ligger hvet när och fisket hr lltid vrit en viktig resurs för byborn. Odlingslndskpet kring Björberget hålls öppet och är krktäristiskt för byn. Yttervik ingår också i det område som utpekts som värdefullt i Länsstyrelsens Progrm för bevrnde v ntur- och kulturmiljövärden i odlingslndskpet (Meddelnde 2/1993), där det beskrivs som krktäristiskt för kustlndets tidig jordbruksbygder. Det rymmer bl bevrndevärd ldlndskp. Norr delen v byn ingår i Innerviksfjärdrns nturreservt. HISTORIA Ett v länets störst rösegrvfält ligger på Rösbcken. Här finns 15 rösen vrv tio är rund och fem är ovl. Fler ndr grvr från brons- och järnålder i form v rösen och stensättningr finns på båd sidor v Båtvikstjärnen. Vid inventering inför ny E4-stäckningen påträffdes en kokgrop där gml E4 nu möter vägen mot Örviken. Lämningen är undersökt och borttgen. På Fågelberget, nordväst om Rösbcken, undersöktes och borttogs ett grvröse från bronsåldern. YTTERVIK Generlstbens krt, Kofärj i båthus vid Nilsviken. 6

7 Antlet hemmn i byn vr tämligen konstnt under och 1600-tlen. Ett v stmhemmnen ligger i Båtvik. I Yttervik fnns på 1700-tlet en kvrn och tjärbränning förekom, i vrje fll till husbehov. Lg skifte genomfördes åren En krftig befolkningsökning skedde efter Då vr folkmängden i Yttervik 234 personer och till 1948 hde den stigit till 769, men då stod det ung smhället Örviken på Degerön med sin industri för mer än hälften. Där strtdes ett sågverk 1894, erstt med sulfitmssefbrik Fbriken ldes ner I bybeskrivningen från 1953 säger Ernst Westerlund tt Yttervik torde vr den end by i norr länsdelen som till hel sin grundpln bibehållit sin medeltid utformning. Dett förklrs delvis med tt lg skiftet inte innebr någon större utflyttning v gårdr. Fler gårdr byggdes dock längs åsen öster om Björberget och längs kustlndsvägen/riks-13/e4. Den gml byvägen gick söder om nuvrnde byväg, närmre Kusbäcken. Den är troligen bortodld idg. Men en väg slingrde sig länge melln gårdrn, ännu på 1950-tlet. Spår v denn väg kn ses i lndskpet. Vid Nilsviken hde fler bönder sin båthus och någr finns kvr idg, inklusive båtr. LANDSKAP Åker mn söderut på gml E4 möts mn v Björberget som en vgränsning v utblicken. Norr, väster och söder om berget ligger öppen odlingmrk, som fortfrnde till stor del är hävdd. Längs åsen sydost om Björberget ligger gårdrn på rd, med odlingsmrken nednför. På nordöstr sidn om åsen ligger Nilsviken, en vik med utlopp till Ytterviksjärden och Bottenviken. Nilsviken hr vrit en betydelsefull plts genom byns histor, men är i lndskpet dold v höjder och skog. YTTERVIK Ytterviksfjärden Björberget 7

8 Yttervik, Björberget till vänster. Den gml byvägen syns fortfrnde bitvis melln gårdrn. YTTERVIK VÄGAR Kustlndsvägen gick sydväst om gml E4 och psserde utnför byn, intill Jonbergets östr sid. Frm till mitten v 1900-tlet fnns endst en utfrtsväg från bebyggelsen vid Björberget. År 1953 gjordes vägen genom byn och en utfrt kom till i norr, mot Riks-13/E4. En stig till Nilsviken klls för Tjäruvägen, eftersom mn skeppde ut tjär från Yttervik och levernsern forsldes längs denn stig. Den gml vägen melln gårdrn öster om Björberget är fortfrnde synlig, och grindstolprn finns kvr på viss ställen. TRAFIK Under de senste åren hr E4 fått en ny sträckning söder om Skellefteå. Vägen hr även breddts och byggts om norrut. Det hr inneburit förändringr i trfikmönstret för byrn. I Innervik, Yttervik och Tjärn hr den störst förändringen skett, eftersom E4, som tidigre gick rkt igenom byrn, sedn 2003 går i utknten. Minskd störning v t.ex. buller hr blivit följden, men även en viss försämring i kollektivtrfiken, eftersom bussrn hr sin hållplts vid ny E4. Bussr går melln Bureå och Skellefteå och stnnr vid ny E4. I Yttervik stnnr på vrdgr c 12 turer i vrder riktningen. BEBYGGELSE Ytterviks bebyggelse ligger smld längs en ås och hr bibehållit sin medeltid rdbykrktär. Bebyggelsen är koncentrerd till den nordöstr sidn v byvägen och dominers v lång prstugor som ligger längs med vägen. En del bebyggelse tillkommen efter lg skiftet finns smld i en klung vid gml E4. Ny bebyggelse är nnrs sällsynt i byn, endst någr enstk modern villor finns insprängd blnd de äldre husen. 8

9 YTTERVIK Den äldre bebyggelsen hr nknytning till jordbruket och består v låg hus med fluröd träfsder och flck sdeltk medn den yngre bebyggelsen till stor del består v 1 ½-plnsvillor uppförd i trä med kulört fsdpneler och brnt sdeltk. De äldre bostdshusen och ekonomibyggndern är reltivt väl bevrde även om mång v bostädern hr moderniserts med vriernde resultt. Fler gårdr hr dock sin krktär bevrd; en krktär som bör få fortsätt prägl området. Tomtern är nturnpssde, viss ligger lågt i ängsmrk, ndr högt där berget är i dgen. På nordöstr sidn v byvägen ligger skogen bkom bebyggelsen smt insprängd melln gårdrn, medn den sydvästr sidn v vägen hr ett krktäristiskt öppet odlingslndskp som ger en vidsträckt utsikt. FUNKTIONER Yttervik hr trditionellt vrit en genuin fiske- och jordbruksby. Under 1900-tlet hr industrin i Örviken erbjudit viktig möjligheter till lönerbete för byns innevånre. Idg bedrivs inget yrkesfiske men mrken bruks v ktiv jordbrukre, vrv en större med kretursbesättning En meknisk tillverkningsindustri är belägen på höjden norr om bebyggelsen. Ett företg rrngerr kurser och konferenser i egn lokler mitt i byn. Smlingslokl finns i Ytterviks bygård och i byns västr del finns en gemensm nläggning med vttendriven kvrn och spånhyvel. Egen skol och butik skns. Den offentlig servicen utgörs v lntbrevbäring, hemtjänst och sophämtning. Det ideell föreningslivet består förutom v byförening och fritidsförening v en EFS-förening. STRUKTURER Knutpunkter och stråk Gårdrn är belägn norr om den byväg som drogs frm genom Yttervik på 1950-tlet. Vägen kn möjligen betrkts som ett stråk, men någon egentlig knutpunkt finns inte i denn norr del v byn. Bystugn vid gml E4 är byns smlingspunkt. Här finns även en ishockeybn vintertid. Utblickr och brriärer Bebyggelsens reltivt hög läge i Norr Yttervik ger fin utblickr över odlingslndskpet i sydväst. Någon utblick mot vttnet finns inte från byn. Den gml E4- sträckningen kn inte längre betrkts som brriär då de stor trfikströmmrn flyttt till ny E4 på höjden i söder. 9

10 STARKA OCH SVAGA SIDOR Strk sidor Det brukde odlingslndskpets upplevelsevärden. Reltiv närhet till stden. Närhet till hvet. Tillgång till nturskog för rekretion. Svg sidor Avsknd v skol och butik i byn. Få bussförbindelser. Ingen visuell kontkt med hvet. YTTERVIK REKOMMENDATIONER Säkerställ hävdndet v odlingsmrken, smt vården v dess element, som ldor och diken. Bevr befintlig bebyggelsestruktur i Norr Yttervik Ny hus npsss vseende plcering, smt till terräng, volym och mteril. Komplettering med ny bebyggelse kn i först hnd görs på skogsprtiern i nslutning till gml E4. Förbättr turtätheten för bussr på gml E4 genom byn. Röjning ner mot Hällviken för tt åstdkomm utblickr och visuell kontkt med vttnet Ytterviks by. Nilsviken. 10

11 STRUKTURER I YTTERVIK Förklringr utblick stråk brriär knutpunkt Båthus YTTERVIK Grvfält E4 Husgrund

12 TJÄRN TJÄRN ALLMÄNT Tjärn ligger söder om stden och är den by mn först möter på vägen söderut från Skellefteå. Numer går E4 väster om byn, så för tt komm till Tjärn måste mn t vfrten till gml E4:n redn vid utknten v industriområdet Hmmrängen. Genom byn slingrr sig även den gml lndsvägen. Det är längs denn väg som den äldre bebyggelsen huvudskligen är belägen. Lndskpet känneteckns i först hnd v de öppn och vidsträckt jordbruksmrkern. Tjärns närhet till stden är påfllnde, särskilt närheten till stdsdelen Anderstorp, men dett hr ännu inte på något tydligt sätt påverkt byns fysisk struktur. Idg finns 122 fst boende i Tjärn. Generlstbens krt HISTORIA I Tjärn finns grvr från brons- och järnålder, i form v rösen och stensättningr. De ligger på höjdern på båd sidor om byns odlingsmrk, som på forntiden vr en hvsvik. På Knöppelberget finns ett grvfält bestående v 16 rösen och stensättningr. Byns hemmn vr 1543 fyr stycken och hde till 1633 växt till sex. Ett storskifte genom fördes Då fnns elv hemmn i byn. Åren genomfördes lg skifte. Antlet hemmn vr då 29. Bebyggelsen ligger dels längs lndsvägen, dels i lidläge i Norr Tjärn. Rönnbäcken vr vid den tiden Tjärns fäbodr. Av nmnen på krtn finns en del som härstmmr från äldre brukningsformer inom jordbruket, som Råsvidjn och Rningen (en slåttermrk vid ett vttendrg som nturligt översvämms vrje år). Nmnet Kvrngärdn tyder på tt en skvltkvrn hr legt på pltsen. I Tjärn fnns på 1700-tlet tre bäckkvrnr och 1761 byggdes en väderkvrn. Även slpeterfrmställning hr vrit en biinkomst för bönder med djur, speciellt under 1800-tlet. År 1768 hde en minerlvttenkäll tgits upp i byn. Byns låg höjd över hvet torde h betytt tt det fnns mång snkmrker under tidigre århundrden. Fler utdikningsprojekt är känd, vrv ett med bidrg från sttsmktern: 1875 beviljdes ett bidrg på 1900 kr för utdikning v Tjärns by. Vrje mrkägre nsvrde för utdikning på sin ägor. Den bonde som hde den längst sträckn tt dik skulle gräv 360 m. 12

13 LANDSKAP Det som frmförllt krktäriserr området är det öppn odlingslndskpet, som ligger i en sänk omgiven v skogklädd sluttningr i norr och söder. Odlingslndskpet hr bedömts vr representtivt för kustlndets tidig jordbruksbygder. Det rymmer bl bevrndevärd ldlndskp, särskilt i norr delen i nslutning till gml E4. På dess låglänt mrker rstr mång fåglr på sin flyttningr. Odlingslndskpet hr därför också bedömts vr viktigt för fågellivet. Det är skyddt som nturreservt enligt kp. 7 Miljöblken. Skogen består huvudskligen v tll och grn. Tjärns norr del nsluter till stdens plnlgd utknt, med sin industri- och hndelsområden. VÄGAR Den gml kustlndsvägen slingrde sig över slätten vid Tjärn och finns till viss delr kvr i den väg som frm till 1953 nvändes som trnsportled. Då byggdes en rkre och bredre väg för infrten till Skellefteå; en väg som 1966 upphöjdes till Europväg. Den förldes fortfrnde i nslutning till byn och genom odlingslndskpet, men inte lik tätt inpå gårdrn. Den ny E4-sträckningen som togs i bruk färdig 2006 förldes väster om byn; uppe i skogen eller bitvis i skogsknten med viss utblickr över lndskpet och byn. Vid storskiftet ldes även små byvägr in på krtn. Vägr som drogs från lndsvägen och tvärs genom odlingsmrken frm till befintlig gårdr eller husgrupper. En väg nldes från lndsvägen upp mot skogsknten i norr och österut mot soldttorpen; i huvudsk nuvrnde väg förbi stugbyn TJÄRN Från Norr Tjärn hr mn utblick mot stdens södr gräns, med bilffärer och mckr. Kustlndsvägen hr bibehållit sin gml sträckning genom Tjärn. Den utgör byns viktigste stråk. 13

14 och hndelsträdgården. En väg förldes också i skogsknten, norr om Norråkern. Denn väg är idg skyltd som cykelväg. TRAFIK De stor trfikströmmrn gåt idg på E4 utnför byn. Genom byn på gml E4 går den trfik som hr byrn Yttervik, Innervik och Tjärn som strt eller mål. Dessutom förekommer numer en viss buskörning längs gml E4 vid provkörning v bilr från bilffärern på Hmmrängen. På vrdgrn finns en busslinje som två gånger vrje dg psserr byns båd busshållpltser. På helgern finns endst en vgång med buss från Tjärn. Trots det bristfällig cykelnätet förekommer en reltivt omfttnde cykelpendling till och från Tjärn. I först hnd är de närmst liggnde stdsdelrn smt centrum mål för resorn. En viss cykelpendling förekommer även till Norrböle och Sjungnde Dlen. BEBYGGELSE De gml gårdrn vr huvudskligen belägn vid den gml kustlndsvägen. De flest gårdrn låg norr om gml E4, men i byns västr del även söder om denn. Vid 1700-tlets slut fnns också tt ntl gårdr uppe vid skogsknten i norr. Även bebyggelsen i Norr Tjärn, vid Östihägnen, hr trdition från tiden för storskiftet Denn gml bebyggelsestruktur är fortfrnde väl igenkännbr i dgens Tjärn. Den gml bebyggelsen hr genom åren kompletterts, men är fortfrnde reltivt gles. I byns ll delr finns inslg v äldre, kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, både i form v bostdshus och timrde ekonomibyggnder. De följer trditionen med rödfärgde träfsder, sdeltk och hushöjder upp till 1½-våning. Tomtern är stor och nturnpssde. TJÄRN Ldlndskpet i Tjärn. FUNKTIONER Tjärn hr trditionellt vrit en jordbruksby. De som inte hde försörjning från en egen gård fick t mer eller mindre tillfällig nställningr hos böndern med sysslor i nknytning till jord- och skogsbruket. När sågverksindustrin i Sävenäs och Bureå kom igång sökte mång sin försörjning därifrån. 14

15 Idg finns en ktiv jordbrukre med mjölkproduktion kvr i Tjärn. Burmns hndelsträdgård är beläget uppe i Rotet där de gml soldttorpen en gång fnns. Ett företg som sysslr med tryckluft- och billckering, smt ett trktor- och foderföretg finns inom byn. Dessutom finns en liten cmping med stug uthyrning. De som bor i Tjärn idg hr i först hnd sin försörjning utifrån näringsgrenrn hndel- och kommuniktion, smt tillverkningsindustri. Någon ffär finns inte, men hndelsområdet på Anderstorp och Hmmrängen ligger när. Ingen skol i finns, men skolbuss trfikerr byn och resvägen är inte lång. Den offentlig servicen utgörs v lntbrevbäring, hemtjänst och sophämtning. I övrigt är mn hänvisd till servicen i Skellefteå. Byns smlingslokl finns i Bönhuset och en gemensm bgrstug finns i nslutning till dett. Förutom EFS-, Missions- och Blåbndsförening finns I Tjärn en Kulturgrupp. Närheten till stdens golfbn i Rönnbäcken, väster om ny E4 är en kvlitet som i en del ögon torde värders högt. Byns viktigste stråk utgörs v den sling v gml lndsvägen som går norr om gml E4. Där finns Bystugn, närhet till cmpingen smt vfrtern till hndelsträdgården och bebyggelsen i norr. Ett stråk livligt nyttjt för motion går längs den norr skogsknten och genom bydelen Norr Tjärn. Vintertid går också ett skidspår genom dess delr, som är livligt utnyttjt, inte minst v Anderstorpsbor. Utblickr och brriärer Byn ligger mitt i ett öppet odlingslndskp med rik möjligheter till utblickr åt fler håll. Särskilt värdefull är utblickrn över det gml ldlndskpet melln gml och ny E4. Bebyggelsen i norr ligger med skogen i ryggen i ett litet högre läge med särskilt fin utblick över odlingslndskpet mot sydväst. TJÄRN STRUKTURER Knutpunkter och stråk Byn är uppdeld i fler delr och hr inget tydligt centrum. Någon nnn knutpunkt som kn tjän som mötesplts för spontn möten finns inte heller. Möjligen kn hndelsträdgården eller cmpingen vr träffpunkter, men då i först hnd för människor som inte bor i byn. Mötespltsen för vtlde möten är Bönhuset som tjänr som byns smlingslokl. Bebyggelse i Norr Tjärn, sett från söder. 15

16 Ny E4 utgör en krftig brriär, men den gml E4:ns brriäreffekt är numer inte så stor. En krftledning som löper från Hndelsträdgården och västerut genom området kn utgör en viss begränsning för utvecklingen. En eventuell ny E4-drgning i en östlig drgning förbi Skellefteå, skulle innebär tt en krftig brriär skpdes melln Tjärn och Anderstorp. En eventuell drgning v en Norrbotnibn melln Innervik och Tjärn, skulle skp motsvrnde brriär där. STARKA OCH SVAGA SIDOR Strk sidor Det brukde odlingslndskpets upplevelsevärden. De inslg v äldre, värdefull bebyggelse som bevrts. Gml kustlndsvägen smt miljön i nslutning till denn. Reltiv närhet till service på Anderstorp. Närheten till centrum. Cykelvstånd. Närhet till golfbn. Tillgång till nturskog för rekretion, vintertid med skidspår, smt vindskydd med utsikt mot Ytterviksfjärden. Svg sidor Avsknden v skol och butik i byn. Få bussförbindelser. TJÄRN REKOMMENDATIONER Säkerställ hävdndet v odlingsmrken, smt vården v dess element, som ldor och diken. Bevr befintlig bebyggelsestruktur med möjlighet till mindre kompletteringr längs gml kustlndsvägen smt Rotet. Ny hus npsss vseende plcering, smt till terräng, volym och mteril. Bebyggelsekompletteringr skulle även kunn görs i skogsområdet norr om slätten. Förbättr turtäthet för bussr genom byn. 16

17 STRUKTURER I TJÄRN Rösen Förklringr utblick stråk brriär Hndelsträdg. Nturreservt Kustlndsvägen TJÄRN Rösegrvfält Grv- 17

18 INNERVIK Innerviksfjärdrn, delr v Skellefteälvens mynningsområde och Ytterviksfjärden. Området är ett v länets viktigste rstoch häckningsområden för fåglr. INNERVIK ALLMÄNT Innervik ligger c 8 km söder om Skellefteå. Invånrntlet vr 292 personer Lndskpet är flckt och dominers v den hävdde odlingsmrken kring gml E4 och bebyggelsen på höjder norr och söder om vägen. Ett stort ntl ldor finns kvr på åkermrken och hr rustts upp. Norr om byn ligger Innerviksfjärdrns nturreservt, som omfttr Åvikskärret, Generlstbens krt HISTORIA I Innervik finns forntid grvr i form v rösen och stensättningr på sluttningrn väster och sydväst om byn. Söder om Åvikskärret finns en stensättning. I Norr Innervik finns en bebyggelselämning i form v en husgrund. Vid inventeringr inför ny E4-sträckningen påträffdes vid Hmptjärnsmyrn i Södr Innervik två bopltser som hr undersökts v rkeologer. Den tidigste fst bebyggelsen kom till i Norr Innervik, där åsen utgör en nturlig plts tt bygg på. Hemmnen i Hästhgen och Södr Innervik hr också gml nor, även om de från börjn vr fäbodr under byn. Hästhgen omnämns redn på 1500-tlet i en sköreslängd. På 1700-tlet fnns fyr skvltkvrnr i byn. Antlet hemmn fördubbldes melln 1792 och 1880, från 21 till 43 bönder. Lg skifte ägde rum , men någon mrknt sprängning v bebyggelsen tycks inte h blivit följden. Antlet hemmn fördubbldes åter från 1880 till 1949, från 43 till 80 bönder och befolkningen ökde från 397 till 527 under smm period. Innervik hde notvrp som vr skttelgt och Innerviksfjärden vr byns hemträsk för fiske. Våtmrkern vid Åviken och Innerviksfjärden vr också viktig som slåtter- och betesmrker. Sjöslåttern vid de smfälld slåttermrkern vr uppdeld i 18

19 lotter som uktionerdes ut till högstbjudnde. Binäringr som tjärbränning, slpetersjudning och tegelslgning hr också bedrivits i byn. Melln norr och södr delen v byn rinner Storbäcken, omgiven v odlingsmrk. Sydväst om bäcken gick den gml kustlndsvägen, som i delvis smmnföll med Riks-13/E4. Den hr erstts med en ny sträckning v E4 melln Skellefteå och Bureå, längre västerut, och vägen går numer vid sidn v Innervik, Yttervik och Tjärn. Kustlndsvägen hr också kvr en sträckning mot Yttervik, där Lndsåkersbcken är en historisk plts i års krig. Där gensköt rysk trupper de retirernde svenskrn och fick dem tt kpituler. Innerviks by från E4, mot norr. LANDSKAP Byn krktärisers v bebyggelsens loklisering till åsen i norr byn och det storsklig öppn odlingslndskpet kring Storbäcken, melln åsen och gml E4. Gårdrn på åsen ligger längs en byväg. På 1700-tlet gick byvägen sydväst om bebyggelsen, i knten v odlingsmrken. Vid storskiftet 1819 återfinns vägen i nuvrnde läge. Även gårdrn tycks idg h flyttt längre upp på åsen. Södr Innervik hr också sin bebyggelse förlgd till höjder, med odlingsmrken på lägre områden där emelln. Stor delr v Innerviks by ingår i det bevrndevärd odlingslndskpet i Innervik-Yttervik-Tjärn som utpekts i länets Progrm för bevrnde v ntur- och kulturmiljövärden (Länsstyrelsen Meddelnde 2/1993). Lnskpet är representtivt för kustlndets tidig jordbruksbygder, och inrymmer bl bevrndevärd ldlndskp. INNERVIK 19

20 Södr Innervik, odlingslndksp och bebyggelse. INNERVIK VÄGAR Den gml kustlndsvägen gick söder om Storbäcken och gjorde en krök upp mot byn. En rest v den gml vägen är sträckningen melln gml E4 och byn och vidre förbi fotbollsplnen ut på gml E4, där kustlndsvägen i stort sett smmnfller med den ny vägen. På 1780-tlet gick byvägen söder om gårdrn, som låg i knten v odlingsmrken. Söder om Skellefteå byggdes 1953 en ny lndsväg, Riks-13, som 1966 fick beteckningen E4. E4 gick söder om Storbäcken och delde byn i två delr. År 2003 invigdes en ny sträckning längre söderut, på sluttningen sydväst om Södr Innervik. TRAFIK Under de senste åren hr E4 fått en ny sträckning söder om Skellefteå och vägen hr också breddts och byggts om norrut. Det hr inneburit förändringr i trfikmönstret för byrn. I Innervik, Yttervik och Tjärn hr den störst förändringen skett, eftersom E4 tidigre gick rkt igenom byrn och sedn 2003 går i utknten. Minskd störning v t.ex. buller hr blivit följden, men även en viss försämring i kollektivtrfiken, eftersom bussrn hr sin hållplts vid ny E4. Bussr går melln Bureå och Skellefteå och stnnr vid ny E4. I Innervik stnnr på vrdgr c 8 turer i vrder riktningen. 20

21 BEBYGGELSE Innervik är och hr under lång tid vrit en v de större byrn i Skellefteå, såväl befolkningsmässigt som till ytn. Trots dett gör byn ett gnsk litet intryck visuellt. Byggndern är till stor del insprängd i nturen och vegettionen på ett sådnt sätt tt någr större koncentrtioner v hus ldrig blir synlig. Byn är idg också uppdeld i fler olik bebyggelsekoncentrtioner som inte upplevs h något direkt smbnd sinsemelln. De ursprunglig fäbodställen i Hästhgen och Södr Innervik hr vuxit till små bydelr i söder. Bebyggelsen i Södr Innervik utgörs till stor del v byggnder med ursprung i jordbruket. Fler gårdr hr sin krktär bevrd; en krktär som bör få fortsätt prägl området. Hästhgen hr smm ursprung, men bortsett från den östligste gården prägls dett område mer v villkrktär. Svidjn vid gml E4, kn upplevs som en förbindelselänk melln Innervik och Tjärn. Bebyggelsen är blndd, med enstk inslg v äldre hus men i först hnd präglt v 1900-tlet och villor. Här finns även ett mindre industriområde. Byns bebyggelse är dock till störst delen förlgd till Norr Innervik, där den öppn slätten övergår i en skogbevuxen sydsluttning. Bebyggelsen består v byggnder v vrierd ålder och utformning men rymmer mång inslg som är typisk för området. Här finns äldre gårdr med trditionell jordbruksnknuten bebyggelse blndd med både äldre och yngre villor, i mer klungliknnde formtioner vid vägkorsningrn i den västr delen och mer som ett utsträckt bnd längs byvägen österut. De äldre bostdshusen hr förändrts och moderniserts i vriernde grd. Bebyggelsen är låg, med 1 ½-vånings bostdshus, och väl npssd till terrängen och vegettionen, bortsett från en del nyre villor i byns östr del. På sydvästr sidn v byvägen sluttr tomtern ner mot åkermrken med vidsträckt utsikt över odlingrn. Byggndern är till störst delen uppförd i trä och den fluröd kulören dominerr. INNERVIK Bebyggelse på åssluttningen, Norr Innervik. FUNKTIONER Innervik hr länge vrit en v de stor jordbruksbyrn söder om Skellefteå. Idg är inte ntlet jordbrukre stort, men mrkern är väl hävdde. På det lill industriområdet i Svidjn finns en bildemontering. Byn är idg i llt väsentligt tt betrkt som en förort, 21

22 INNERVIK med befolkning som rbetspendlr in till stn. Den offentlig servicen utgörs v hemtjänst, sophämtning och lntbrevbäring. Innervik hr en ktiv idrottsförening och en fin fotbollsnläggning som nyttjs för seriespel. Vintertid finns även en ishockeybn. Byn hr en bystug för möten och ndr gemensmm ngelägenheter. STRUKTURER Knutpunkter och stråk Byn är långt utdrgen längs fler vägr och uppdeld på fler olik delr, vilket gör tt den utifrån inte upplevs h någon gemensm centrlpunkt och ingen gemensm identitet, förutom den som förmedls v det vidsträckt odlingslndskpet. De funktioner som kn funger som knutpunkter är bygården och sommrtid möjligen fotbollsplnen. Utblickr och brriärer Utblickr över odlingslndskpet erbjuds från nästn ll gårdrn. Ner mot fjärden finns dock ing utblickr. Från odlingsmrken skyms hvsviken helt v skog. Från ny E4 som går inne i den skogbeväxt sluttningen söder om Innervik erbjuds en fin utblick där skogen öppnr sig mot Södr Innervik. Den gml E4-sträckningen som tidigre vr en brriär melln byns olik delr, hr inte längre den negtiv effekten. STARKA OCH SVAGA SIDOR Strk sidor Det brukde odlingslndskpets upplevelsevärden. Närhet till stden. Närhet till hvet. Bebyggelse nturligt nsluten till mrkens lutningr och fint inpssd i vegettionen. Aktiv idrottsförening med isbn och fotbollspln. Tillgång till nturskog för rekretion. Svg sidor Den splittrde strukturen och vsknd v nturlig centrlpunkt. Avsknd v skol och butik i byn. Få bussförbindelser. Ingen visuell kontkt med hvet. REKOMMENDATIONER Säkerställ hävdndet v odlingsmrken, smt vården v dess element, som ldor och diken. Bevr befintlig bebyggelsestruktur med möjlighet till mindre kompletteringr. I Norr Innervik längs vägen ut mot Soludden, smt i Södr Innervik och Hästhgen. Ny hus npsss vseende plcering, smt till terräng, volym och mteril. Större bebyggelsekomplettering skulle även kunn görs i skogsområdet norr om fotbollsplnen och växthusen. Förbättr turtäthet för bussr på gml E4 genom byn. 22

23 STRUKTURER I INNERVIK Torpgrund INNERVIK 23 Förklringr utblick stråk brriär knutpunkt

24 BOVIKEN BOVIKEN ALLMÄNT Boviken ligger vid Boviksfjärden c. 8 km norr om Skellefteå std. Bebyggelsen är huvudskligen förlgd längs den rk byväg som inplnerdes vid lg skiftet , och som riktdes från fjärdens botten och rkt inåt lnd. Lndskpet är reltivt flckt, med en svg stigning mot norr på den sidn om byvägen. Idg finns 266 fst boende i byn. Under decenniern efter 1900-tlets mitt minskde befolkningen i Boviken stdigt för tt vid seklets slut åter börj stig. Längre österut på fjärdens norr och södr sid hr sedn 1930-tlet och frmåt utvecklts stor områden med fritidshus; numer till stor del permnent bebodd. Dess områden ingår inte i denn nlys. HISTORIA På bronsåldern nldes ett rösegrvfält norr om den nuvrnde byn. Någr spår v bopltser från denn tid hr inte upptäckts. Ett område med röjningsrösen finns registrert strx norr om bebyggelsen. Boviken vr förmodligen ursprungligen en fäbod under Hedensbyn, men fstboende bönder fnns i Boviken i börjn v 1500-tlet. De först gårdrn låg när hvsviken som då gick högre upp. Lg skifte ägde rum , dvs. mycket snrt efter skiftesreformens införnde i Sverige. Bebyggelsen vr då koncentrerd till området vid nuvrnde fyrvägskorsningen mitt i byn. Vid skiftet plnerdes också vägrn in och fick i huvudsk den sträckning de hr idg. För byns utseende innebr lltså skiftet tt bebyggelsen förldes längs vägrn och odlingsmrken smldes melln Boviken och Fällbäcken. Utökning v odlingsmrken genom utdikning förekom fler gånger, blnd nnt utdikning v Bjässvikstjärn, norr om byn Fisket hr långt in i vår tid vrit en viktig binäring: Bovikens bönder fiskde sommrtid från fiskelägen Finnhälln och Storsnäckhmn på Kågnäset. I byn nger nmnet på smfälligheten Gistvllen vid Klumpbäcken tt mn där rensde och torkde sin nät. Vid Sktudden hde fiskre under lång tid sin båtpltser. Före 1932, när lndsvägen Riks-13 byggdes, hde Boviken mindre utfrtsvägr mot Skellefteå i söder och Kåge i norr. Generlstbens krt

25 LANDSKAP Med sin plcering längst in i Boviksfjärden är byn prägld v tre olik lndskpstyper. I öster finns kontkten med hvet som under ll tider hft stor betydelse för befolkningen i Boviken, för försörjning och rekretion. Det flck strndlndskpet är präglt v den snbb lndhöjningen och är upptget som ett område med hög nturvärden i kommunens kustinventering. I söder finns ett odlingslndskp med gml nor. De låglänt mrkern som stigit upp ur hvet nvändes tidigst som betesmrker, men kom med de fst bosättningrn llt mer tt bli odlingsmrk. Dess sträcker ut sig längs hel byvägen och är även den vy som möter besökren som kommer längs den södr infrten. Det är ett öppet och hävdt odlingslndskp, delvis med bevrde äldre ldor som hr tydlig upplevelsevärden. I norr vgränss bebyggelsen v skogsmrk. Skogen består huvudskligen v grn och tll på moränmrk. Även i väster vgränss byn i huvudsk v skog, något som mn numer inte så tydligt uppfttr när den ny sträckningen v E4 blivit en så tydligt vgränsnde brriär väster om byn. VÄGAR Vägnätet i byn är fortfrnde präglt v de vägsträckningr som ldes in på lg skifteskrtn Vi hr den rk vägen genom västr byn, som byggdes tämligen omgående frm till Hörnet, dvs. nuvrnde fyrvägskorsningen. Från denn punkt nldes snrt en fortsättning som först gick rkt norrut, för tt sedn i en tvär kurv böj v österut. Från Hörnet och söderut fick vägen vi Fällbäcken och in till sockenkyrkn en delvis rkre sträckning, och från den tvär kurvn i norr nldes en väg in mot Kåge. BOVIKEN Odlingslndskp söder om Bovikens by. Utblick från Hörnet mot öster. 25

26 BOVIKEN När den ny lndsvägen, sedermer Riks-13, nldes , omedelbrt väster om byn, nyttjdes en sträckning som tidigre nvänts som körväg till ängr och utskiften. Under senre delen v 1930-tlet byggdes också den väg som gjorde Hörnet till en fyrvägskorsning, och som därifrån gick rkt österut mot de ny området med sommrhus på fjärdens norr strnd. Den ny fyrfilig E4:n står idg för trfikmtningen till Boviken vi en trfikplts vid Fällbäcken, vrifrån mn kn färds ntingen gml Kyrkvägen eller Riks-13 frm till byn. Någr särskild trfikseprerde cykelvägr finns inte. TRAFIK De stor trfikströmmrn går numer helt utnför byn på E4:n. På byns vägr endst den trfik som skll till och från Boviken. Under sommrhlvåret kn biltrfiken frm till Ny E4 med undergång. Hörnet och österut mot sommrstuguområdet på fjärdens norr sid också bli reltivt omfttnde. Kollektivtrfiken som utgörs v buss går numer inte in i byn, utn psserr på E4. En busshållplts finns vid trfikpltsen Fällbäcken men den närmste hållpltsen finns där byvägen drgits frm till och under ny E4, omedelbrt väster om byn. Där är turtätheten reltivt god. Ing bussr går numer igenom byn. BEBYGGELSE Bebyggelsen i Boviken hr sedn lg skiftet på ett oreglert sätt växt ut längs vägnätet och kommit tt bild en rdby. Strukturen v en rdby hr mn byggt vidre på in i modern tid med hjälp v den förtätningsstudie som gjordes Förutom denn bebyggelse på båd sidor om västr byvägen och på södr sidn om norr byvägen kn en struktur skönjs, med ett bebyggelsestråk snett genom lndskpet öster om Hörnet. Dett är ett stråk med gårdspltser som hr sitt ursprung innn lg skiftet. Norr om den norr byvägen finns ing bostdshus, endst en del enklre uthus i vriernde skick. Dett område utgör en mindre välvårdd bymiljö. Bebyggelsen är reltivt vrierd i ålder och utformning. Melln de äldre gårdrn hr kompletterts med nyre bebyggelse. De senste tillskotten finns koncentrerde till byns östr del. De äldre bostdshusen, som mest utgörs v prstugor, är oft moderniserde och i vriernde grd förändrde. Ett 26

27 stort ntl äldre ekonomibyggnder som ldugårdr, bodr och bgrstugor m m finns kvr, väl bevrde. Bebyggelsen är reltivt låg, med 1½-vånings bostdshus och oftst lägre ekonomibyggnder. De äldre byggndern hr trditionell rödfärgde träfsder medn de yngre består v en blndning v träfsder i olik kulörer smt tegelfsder. Nybyggd hus i byn dominers v prstugeefterliknnde bostdshus med fluröd fsder. Flck sdeltk dominerr men mång v de hus som uppförts kring 1900-tlets mitt och senre hälft hr också brnt sdeltk. Tomtern är nturnpssde och reltivt stor. Mång v de yngre bostdshusen ligger på äldre tomter med gml ekonomibyggnder. FUNKTIONER Boviken hr trditionellt vrit en genuin fiske- och jordbruksby. Men i mitten v 1970-tlet drog den siste yrkesfiskren upp sin nät för gott. Ungefär tio år senre ldes det sist jordbruket ner i byn. Väster om Hörnet finns skoln, vrs verksmhet upphörde Byggnden förvlts nu v byns hembygdsförening. I nslutning därtill finns ett litet båt- och fiskemuseum smt även byns bönhus. Längst västerut i byn, vid Riks-13, fnns frm till 1970 byns ffär. Idg finns en bilverkstd på fstigheten. På en jordbruksfstighet vid smm väg hr en mindre industri vuxit frm på senre år: AVA-produkter, som producerr utepltser med gls och luminiumprofiler. På ndr sidn E4 finns den modernste v Sveriges 11 hundkpplöpningsbnor. BOVIKEN Bostdshus vid byvägen. Fiskemuseet i Boviken. 27

28 Den offentlig servicen inskränker sig till lntbrevbäring och sophämtning. I övrigt är mn hänvisde till den service som finns i Skellefteå eller Kåge. En gemensm, kommunl vlopps nläggning finns, men meningen är tt på sikt led vloppet till Kåge. STRUKTURER Knutpunkter och stråk Fyrvägskorsningen ( Hörnet ) kn idg uppftts som byns mittpunkt. Ur kommuniktiv synpunkt är dett påtgligt. Från Hörnet kn mn dessutom se byns ll delr och mn hr även en utblick mot hvet. Däremot hr pltsen inte någr centrumbildnde funktioner som gör den till smlingsplts. Den tydligste smlingspltsen finns en bit västerut, vid bönhuset, gml skoln smt båt- och fiskemuseet. Byns huvudstråk utgörs v den västr byvägen från Riks-13 och frm till Hörnet. Här finns den tätste bebyggelsen och de tydligste målpunktern. byn, som effektivt hindrr Boviken från tt väx åt det hållet. En krftledning i öst-västlig riktning kn utgör en viss begränsning i mrknvändndet, men utgör ingen tydlig brriär. STARKA OCH SVAGA SIDOR Strk sidor Det ännu brukde odlingslndskpets upplevelsevärden. Utblickrn mot fjärden från delr v byn. Den vrierde men ändå smmnhålln bebyggelsemiljön. Smlingspunkten med bönhuset smt båt-och fiskemuseet. Kommunlt vlopp. Närheten till E4:n. Tät bussförbindelser. Närheten till stn. Närheten till hvet och till hvsbdet. BOVIKEN Utblickr och brriärer När mn närmr sig byn efter kyrkvägen, möts mn först v ett vckert kulturlndskp med väl bevrde ängsldor som breder ut sig på båd sidor v vägen. Kommer mn längs Riks-13, hr vägen också kontkt med dett kulturlndskp, men en brriär v sly och nnn vegettion hindrr utblicken över dett. När mn kommer frm till Hörnet öppnr sig lndskpet ner mot fjärden och bjuder på fin utblickr över byns östr del. Den mest definitiv brriären utgörs v ny, fyrfilig E4 väster om Byvägen mot väster, bönhuset till höger. 28

29 Svg sidor Ingen jordbrukre kvr i byn. Den utrrenderde mrken hr osäker frmtid. Den tidvis gnsk tät trfiken sommrtid genom byn ut till bdet. Den störnde industriverksmhet som växt frm blnd bostdshusen i byns västr del. Avsknden v egen skol och butik. Avståndet till busshållplts från delr v byn. REKOMMENDATIONER Säkerställ hävdndet v odlingsmrken smt vården v dess element, som ldor och diken. Säkerställ kontkten med fjärden genom orgniserd och återkommnde röjning, även vid gml Riks-13. Bevr befintlig bebyggelsestruktur med möjlighet till mindre kompletteringr. Ny hus npsss vseende plcering, smt till terräng, volym och mteril. Större kompletteringr v bebyggelse skulle kunn görs norr om norr byvägen. Industriverksmheten flytts utnför byn. BOVIKEN Bostdshus vid byvägen. 29

30 STRUKTURER I BOVIKEN E4 Rösen Frmen Röjningsrösen Förklringr utblick stråk brriär knutpunkt Riks-13 Hörnet BOVIKEN 30

31

32 2010

Campingpolicy för Tanums kommun

Campingpolicy för Tanums kommun 1(8) Cmpingpolicy för Tnums kommun 1. Bkgrund Strömstds och Tnums kommuner diskuterde gemensmt sin syn på cmpingverksmhetern i respektive kommun år 2003 och kunde då se ett stort behov v tt en likrtd syn

Läs mer

> VD har ordet: Frösunda satsar på anhörigfrågorna > Frösunda främjar kvinnors företagande i Indien > 5 frågor: Sofia Hägg-Jegebäck

> VD har ordet: Frösunda satsar på anhörigfrågorna > Frösunda främjar kvinnors företagande i Indien > 5 frågor: Sofia Hägg-Jegebäck > VD r ordet: Frösund stsr på nörigfrågorn > Frösund främjr kvinnors företgnde i Indien > 5 frågor: Sofi Hägg-Jegebäck APRIL 2015 Nyetsbld med ktuell informtion till dig som rbetr i Frösund. VD HAR ORDET

Läs mer

Naturresurser. Vatten. Kapitel 10. Översiktsplan 2000

Naturresurser. Vatten. Kapitel 10. Översiktsplan 2000 Kpitel 10 Nturresurser Att hushåll med jordens nturresurser är en viktig del i den översiktlig fysisk plneringen. Mål Tillgång till vtten v god kvlité sk säkrs för frmtiden. Läckge v näringsämnen och ndr

Läs mer

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7.

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7. REDOVISAR 2004:7 Långtidssjukskrivn dignos, yrke, prtiell sjukskrivning och återgång i rbete En jämförelse melln 2002 och 2003 Smmnfttning Kvinnor svrr för 65 procent v de långvrig sjukskrivningrn som

Läs mer

GOODTIMES. teknikens framkant. Prisbelönat samarbetsprojekt i ONE.2014

GOODTIMES. teknikens framkant. Prisbelönat samarbetsprojekt i ONE.2014 Sidn 4 Avbrottsfritt för SVT Sidn 6-7 Full kontroll i Sidn 8 Hydro stsr på bättre styrning GOODTIMES ONE.2014 Prisbelönt smrbetsprojekt i teknikens frmknt Världens modernste forskningslbortorium byggs

Läs mer

Månadsrapport juni 2014. Social- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsavdelningen

Månadsrapport juni 2014. Social- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsavdelningen Måndsrpport juni 2014 Socil- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsvdelningen 1 Ekonomi och verksmhet 1.1 Resultt per verksmhet 1.1.1 Resultt juni 2014 Intäkter Kostnder Verksmhet Kom. ers. Fsg v verksm.

Läs mer

KOMMLIN FILIPSTADS. Fax: 0590-615 99 E-post: kommun@fi lipstad.se. Revisionsrapport angående gemensam administrativ nämnd

KOMMLIN FILIPSTADS. Fax: 0590-615 99 E-post: kommun@fi lipstad.se. Revisionsrapport angående gemensam administrativ nämnd FILIPSTADS KOMMLIN Dtum 2013-03-12 För kdnnedom: Kommunstyrelsen Kommuffillmhige Revisionsrpport ngående gemensm dministrtiv nämnd Vi hr, tillsmmns med revisorem i Kristinehmns, Krlskog och Storfors kommuner

Läs mer

Internetförsäljning av graviditetstester

Internetförsäljning av graviditetstester Internetförsäljning v grviditetstester Mrkndskontrollrpport från Enheten för medicinteknik 2010-05-28 Postdress/Postl ddress: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsl, SWEDEN Besöksdress/Visiting ddress: Dg Hmmrskjölds

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan. Berättelsen om Newbody

Från fotbollsplan till affärsplan. Berättelsen om Newbody Från fotbollspln till ffärspln Berättelsen om Newbody Vi hjälper skolor och föreningr tt tjän pengr till cuper, träningsläger och skolresor. Genom tt sälj vår populär strumpor och underkläder kn de lätt

Läs mer

Plan för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen

Plan för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen 2016-05-23 Sid 1/2 Tjänsteskrivelse Dnr: LKS 2016-235 Kommunstyrelseförvltningen Leif Schöndell, 0523-61 31 01 leif.schondell@lysekil.se Pln för lik rättigheter och möjligheter i rbetslivet uppdrg till

Läs mer

Månadsrapport september 2013. Individ- och familjeomsorg

Månadsrapport september 2013. Individ- och familjeomsorg Måndsrpport september 2013 Individ- och fmiljeomsorg Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksmhet... 3 1.1 Resultt per verksmhet... 3 1.2 Volymer, sttistik och kostndsnyckeltl... 5 Individ- och fmiljeomsorg,

Läs mer

Vnse s"lse{ Verkeï f or f ost'rsn oah ut'bildming. VERKsAMHETsPLAN nön mor6on- oc+ EFTER,UTDDAøs- VERKSAMHET TNOM DEN 6RUNDL {G6ANDE UTBILDNIN6EN

Vnse slse{ Verkeï f or f ost'rsn oah ut'bildming. VERKsAMHETsPLAN nön mor6on- oc+ EFTER,UTDDAøs- VERKSAMHET TNOM DEN 6RUNDL {G6ANDE UTBILDNIN6EN Vnse s"lse{ Verkeï f or f ost'rsn oh ut'bildming Jl VERKsAMHETsPLAN nön mor6on- oc+ EFTER,UTDDAøs- VERKSAMHET TNOM DEN 6RUNDL {G6ANDE UTBILDNIN6EN 2014 INNEHALLSFöRTECKNING 1. Principer för ordnnde v verksmheten

Läs mer

Skogstorp i framtiden

Skogstorp i framtiden I SKOGSTORP www.skogstorp.om/soildemokrtern Skogstorp i frmtiden Redovisning v enkät genomförd under perioden Novemer- Deemer 2005. 1. Tyker Du liksom fler v oss tt det ehövs yggs en förifrt utnför skogstorp?

Läs mer

SPEL OM PENGAR FÖR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? VERKTYG, ÖVNINGAR OCH KUNSKAPSBANK FÖR ARBETE MED SPEL OM PENGAR I SKOLAN

SPEL OM PENGAR FÖR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? VERKTYG, ÖVNINGAR OCH KUNSKAPSBANK FÖR ARBETE MED SPEL OM PENGAR I SKOLAN Övningr och verktyg för år 7-9 och gymnsiet SPEL OM PENGAR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? ANPASSAT FÖR BLAND ANNAT SVENSKA, SPEL I KONSTHISTORIEN BILD, MATEMATIK OCH SAMHÄLLSKUNSKAP IILLEGALT SPEL VERKTYG, ÖVNINGAR

Läs mer

Slutrapport Jordbruksverket Dnr. 25-12105/10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär

Slutrapport Jordbruksverket Dnr. 25-12105/10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär Slutrpport Jordruksverket Dnr. 25-125/ Kontroll v sniglr i ekologisk produktion v grönsker och är Projektledre: Birgitt Svensson, Område Hortikultur, SLU Innehåll sid Smmnfttning 3 Bkgrund / Motivering

Läs mer

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen Ett förspel till Z -trnsformen Fibonccitlen Leonrdo Pisno vnligen klld Leonrdo Fiboncci, den knske störste mtemtiker som Europ frmburit före renässnsen skrev år 10 en bok (Liber bci) i räknelär. J, fktiskt.

Läs mer

Remissversion - maj 2013. Cykelplan 2013. Enköpings kommun

Remissversion - maj 2013. Cykelplan 2013. Enköpings kommun Remissversion - mj 2013 Cykelpln 2013 Enköpings kommun UTGIVARE Enköpings kommun Kungsgtn 42, 745 80 Enköping Tfn: 0171-62 50 00 Fx: 0171-392 68 E-post: informtion@enkoping.se Webbplts: www.enkoping.se

Läs mer

Sfärisk trigonometri

Sfärisk trigonometri Sfärisk trigonometri Inledning Vi vill nvänd den sfärisk trigonometrin för beräkningr på storcirkelrutter längs jordytn (för sjöfrt och luftfrt). En storcirkel är en cirkel på sfären vrs medelpunkt smmnfller

Läs mer

Varför är. kvinnor. mer sjukskrivna. änmän. -just här? Reflektioner och ett fortsatt lärande

Varför är. kvinnor. mer sjukskrivna. änmän. -just här? Reflektioner och ett fortsatt lärande Vrför är kvinnor mer sjukskrivn änmän -just här? Reflektioner och ett fortstt lärnde Smmnställning v vunnen kunskp och reflektioner Under tre dgr hr 29 medrbetre från sex myndigheter i norr Västmnlnd fördjupt

Läs mer

analys Nuläges- Redo för nästa steg Flens kommun idag Det bästa med Flens kommun är Eldsjälarna som brinner för sin ort Invånare om Flens kommun

analys Nuläges- Redo för nästa steg Flens kommun idag Det bästa med Flens kommun är Eldsjälarna som brinner för sin ort Invånare om Flens kommun Nuläges- nlys Redo för näst steg För tt kunn sätt mål och gör en hndlingspln för tt nå dit, måste mn vet vr mn befinner sig. Den kunskpen får vi genom nulägesrpporten som försöker ge en övergripnde beskrivning

Läs mer

Översiktsplan. 2014 - med sikte på 2030 Bromölla kommun. Del 3 Konsekvenser Antagen av kommunfullmäktige 2014-08-25

Översiktsplan. 2014 - med sikte på 2030 Bromölla kommun. Del 3 Konsekvenser Antagen av kommunfullmäktige 2014-08-25 Översiktspln 2014 - med sikte på 2030 Bromöll kommun Del 3 Konsekvenser Antgen v kommunfullmäktige 2014-08-25 Översiktspln 2014 - med sikte på 2030, Bromöll kommun, Del 3 Konsekvenser Frmställd v: Bromöll

Läs mer

OM REPAMERA HUR. Se mer info om deltagande föreläsare, workshopledare och bilder i slutet av denna utvärdering.

OM REPAMERA HUR. Se mer info om deltagande föreläsare, workshopledare och bilder i slutet av denna utvärdering. G N I R E D R UTVÄ h c o x i f, g l t t m o e i r e r s p h o h n s k d r e o r w u n d E t e d v n t t y n r e m i mx OM REPAMERA Föreläsningsserien RepMer rrngerdes under 2014 som ett smrbete melln Mlmö

Läs mer

En satsning på fritid, vetenskap och kultur i Västerås

En satsning på fritid, vetenskap och kultur i Västerås En stsning på fritid, vetenskp och kultur i Västerås Innehållsförteckning sid Reseskildring 2 Observtoriet i Bälinge 3 Observtoriern i Åkest (fotomontge) 4 Agend för möte den 2008-02-14 5 Brev till VARF's

Läs mer

Kan det vara möjligt att med endast

Kan det vara möjligt att med endast ORIO TORIOTO yllene snittet med origmi ed endst någr få vikningr kn mn få frm gyllene snittet och också konstruer en regelbunden femhörning. I ämnren nr 2, 2002 beskrev förfttren hur mn kn rbet med hjälp

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM

CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM Checklistn är ett hjälpmedel både vid plnering v ny personlrum och vid genomgång v befintlig personlutrymmen. Den innehålller bl frågor om klädrum, torkskåp och torkrum, tvätt-

Läs mer

VÅRT MILJÖARBETE MILJÖ HÄLSA SÄKERHET ENERGI 2006

VÅRT MILJÖARBETE MILJÖ HÄLSA SÄKERHET ENERGI 2006 VÅRT MILJÖARBETE MILJÖ HÄLSA SÄKERHET ENERGI 2006 SCA GRAPHIC SUNDSVALL ETT SCA FOREST PRODUCTS FÖRETAG 1 I KORTHET SCA GRAPHIC SUNDSVALL SCA Grphic Sundsvll tillverkr klorfri sulftmss, CTMP och psorbtionsmterilet

Läs mer

Råd och hjälpmedel vid teledokumentation

Råd och hjälpmedel vid teledokumentation Råd och hjälpmedel vid teledokumenttion Elektrisk Instlltörsorgnistionen EIO Innehåll: Vd skiljer stndrdern åt När sk vilken stndrd nvänds Hur kn gmml och ny stndrd kominers Hur kn dokumenttionen förenkls

Läs mer

GOLV. Norgips Golvskivor används som underlag för golv av trä, vinyl, mattor och andra beläggningar. Här de tre viktigaste konstruktionerna

GOLV. Norgips Golvskivor används som underlag för golv av trä, vinyl, mattor och andra beläggningar. Här de tre viktigaste konstruktionerna GOLV Norgips Golvskivor nvänds som underlg för golv v trä, vinyl, mttor och ndr beläggningr. Här de tre viktigste konstruktionern 1. Ett lg golvskivor på träunderlg 2. Flytnde golv med två lg golvskiv

Läs mer

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL PASS. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL. Tl, bråktl och decimltl Vd är ett tl för någonting? I de finländsk fmiljern brukr det vnligtvis finns två brn enligt Sttistikcentrlen (http://www.tilstokeskus.fi/tup/suoluk/suoluk_vesto_sv.html).

Läs mer

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden temung.se T E M AG RU P P E N U N G A I A R B E T S L I V E T n n u k k s g n u r All e d u t s r e l l e b job EUROPEISKA UNIONEN Europeisk socilfonden »GÅ UT GYMNASIET«Mång ung upplever stress och tjt

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Samfälligheten Askträdet

Kallelse till årsstämma i Samfälligheten Askträdet Kllelse till årsstämm i Smfälligheten Askträdet Hej, Vrmt välkomn till års stämm för medlemmrn i Smfälligheten Askträdet; Torsdg mrs 9. på Förskoln Tårpilsgränd Väl mött, Styrelsen . Vl v mötesordförnde

Läs mer

Gustafsgårds åldringscentrum Ålderdomshem Dagverksamhet Servicecentral

Gustafsgårds åldringscentrum Ålderdomshem Dagverksamhet Servicecentral Gustfsgårds åldringscentrum Ålderdomshem Dgverksmhet Servicecentrl 1 På Gustfsgård uppskttr mn följnde sker: invånres välmående ett gott liv ktivt smrbete med de nhörig kompetens i gerontologisk vård personlens

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2014-04-08. Cykelplan 2014-2018. Enköpings kommun

Antagen av kommunfullmäktige 2014-04-08. Cykelplan 2014-2018. Enköpings kommun Antgen v kommunfullmäktige 2014-04-08 Cykelpln 2014-2018 Enköpings kommun UTGIVARE Enköpings kommun Kungsgtn 42, 745 80 Enköping Tfn: 0171-62 50 00 Fx: 0171-392 68 E-post: informtion@enkoping.se Webbplts:

Läs mer

MEDIA PRO. Introduktion BYGG DIN EGEN PC

MEDIA PRO. Introduktion BYGG DIN EGEN PC BYGG DIN EGEN PC MEDIA PRO Introduktion Dett är Kjell & Compnys snguide till hur Dtorpketet MEDIA PRO monters. Att ygg en dtor är idg myket enkelt oh kräver ingen tidigre erfrenhet. Det ehövs ing djupgående

Läs mer

1. Svar på revisionens uppföljning av revisonens tidigare genomförda granskningar åren zorz- 2o13

1. Svar på revisionens uppföljning av revisonens tidigare genomförda granskningar åren zorz- 2o13 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen S m m nträdesprotokol I 2075-t2-07 16 (2e) s 224 Svr på revisionens uppföljning v revisionens tidigre genomförd grnskningr åren 2Oí.2-2OL3 (KS 2OL5.372) Beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

RAPPORT. Kontroll av dricksvattenanläggningar 2009/2010. Tillsynsprojekt, Miljösamverkan Östergötland. DRICKSVATTEN

RAPPORT. Kontroll av dricksvattenanläggningar 2009/2010. Tillsynsprojekt, Miljösamverkan Östergötland. DRICKSVATTEN DRICKSVTTEN RPPORT Kontroll v dricsvttennläggningr 2009/2010. Tillsynsprojet, Miljösmvern Östergötlnd. Bgrund Ett behov v ompetensutvecling och smsyn vid ontroll v dricsvttennläggningr hr påtlts v flertlet

Läs mer

Månadsrapport maj 2014. Individ- och familjeomsorg

Månadsrapport maj 2014. Individ- och familjeomsorg Måndsrpport mj Individ- och fmiljeomsorg Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksmhet... 3 1.1 Resultt per verksmhet... 3 1.2 Investeringsuppföljning... 3 1.3 Volymer, sttistik och kostndsnyckeltl... 4

Läs mer

(KD), ordftirande, representant omsorgsn lmnden (S), oppositionsråd, repr. kommunst).relsen, lill 14.20, g PRO PRO PRC : 'j{,., t.

(KD), ordftirande, representant omsorgsn lmnden (S), oppositionsråd, repr. kommunst).relsen, lill 14.20, g PRO PRO PRC : 'j{,., t. SAMMANTRÄDESPROTOKoLL 1 (6) Sâmmântriìdesdtum Plts och smmntrådestid Beslulânde Ledmöter Sevederummet, Stdshuset, Vimmerby Mndg 30jruri 2012, klockn 13.00-15.30 Elisbeth Lgo Nilsson Helén Nilsson Em Heelge

Läs mer

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007 SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Kvlifieringstävling den oktober 007 Förslg till lösningr 1 I en skol hr vr oh en v de 0 klssern ett studieråd med 5 ledmöter vrder Per är den ende v

Läs mer

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd. LINSER Uppgit: Mteriel: Teori: Att undersök den rytnde örmågn hos olik linser och tt veriier linsormeln Ljuskäll och linser ur Optik-Elin Med hjälp v en lmp och en ländre med ler öppningr år vi ler ljusstrålr,

Läs mer

Handelsutredningen Komplement Sammanställning av handelszoner i centrum och externt stadsarkitektkontoret 2006-03-10

Handelsutredningen Komplement Sammanställning av handelszoner i centrum och externt stadsarkitektkontoret 2006-03-10 tdsrkitektkontoret Hndelsutredningen komplement 00 Bild Hndelsutredningen Komplement mmnställning v hndelszoner i centrum och externt stdsrkitektkontoret 00-0-0 tdsrkitektkontoret Hndelsutredningen komplement

Läs mer

x 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46

x 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46 Vilket tl sk stå i rutn så tt likheten stämmer? + Lös ekvtionen så tt likheten stämmer. = + 9 = + = + = = Det sk stå 9 i rutn. Subtrher båd leden med. r -termen sk vr kvr i vänstr ledet. Skriv rätt tl

Läs mer

1. Tvätta händerna och abborrens yttre samt använd rent material. Lägg abborren på skärbrädan framför dig. Studera dess utseende.

1. Tvätta händerna och abborrens yttre samt använd rent material. Lägg abborren på skärbrädan framför dig. Studera dess utseende. 1 st färsk orre - Denn kn du köp i en livsmedelsutik som hr fiskdisk. Koll så tt den inte livit rensd (men hr de oftst inte livit). Aorren ör helst väg 250 g eller mer, nnrs kn det li lite pilligt. 1 st

Läs mer

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen... Trigonometri Innehåll 1 Rätvinklig tringlr 1 Godtyklig tringlr oh enhetsirkeln 3 Tringelstsern 4 3.1 restsen.............................. 4 3. Sinusstsen.............................. 5 3.3 Kosinusstsen.............................

Läs mer

Skapa uppmärksamhet och få fler besökare till din monter!

Skapa uppmärksamhet och få fler besökare till din monter! Skp uppmärksmhet och få fler esökre till din monter! För tt vinn den tuff tävlingen om uppmärksmheten, på en plts där hel rnschen är smld, gäller det tt slå på stor trummn och tl om tt du finns. Till en

Läs mer

Detaljplaneprogram. Ålsta/Aspvik/Ensta. Samrådshandling Maj 2009

Detaljplaneprogram. Ålsta/Aspvik/Ensta. Samrådshandling Maj 2009 Detjpneprogrm Åst/Aspvik/Enst Smrådshnding Mj 2009 innehåsförteckning INLEDNING/BAKGRUND 2 SYFTE 2 TIDPLAN 2 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 3 LÄGE, AREAL OCH MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN 3 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN

Läs mer

BLÖTA BOKEN. Monteringsanvisning PALLADIUM DE LUXE II HÖRNA MED SKJUTDÖRR W1 E1= 10 VIKTIG INFORMATION. LÄS DETTA INNAN MONTERINGEN PÅBÖRJAS.

BLÖTA BOKEN. Monteringsanvisning PALLADIUM DE LUXE II HÖRNA MED SKJUTDÖRR W1 E1= 10 VIKTIG INFORMATION. LÄS DETTA INNAN MONTERINGEN PÅBÖRJAS. W Monteringsnvisning BLÖTA BOKEN VIKTIG INFORMATION LÄS DETTA INNAN MONTERINGEN PÅBÖRJAS 1 Läs igenom hel nvisningen innn monteringen påbörjs PALLADIUM DE LUXE II HÖRNA MED SKJUTDÖRR 2 Kontroller produkten

Läs mer

Naturvärdesinventering i området Talldungen, Häggvägen, Ånestad, Linköping

Naturvärdesinventering i området Talldungen, Häggvägen, Ånestad, Linköping Nturvärdesinventering i området Tlldungen, Häggvägen, Ånestd, Linköping 9 septemer 2011 Nturvärdesinventering i området Tlldungen, Häggvägen, Ånestd, Linköping Inledning Nrdus - Ekologisk konsult hr fått

Läs mer

Erfarenheter av projekt och program i Västra Götaland

Erfarenheter av projekt och program i Västra Götaland Utvärderingsrpporter 2012:04 Regionl utveckling Erfrenheter v projekt och progrm i Västr Götlnd En metnlys v utvärderingr v projekt och progrm inom tillväxtrbetet i Västr Götlnd. Anlysen är genomförd v

Läs mer

Mer av livet. Riksten Friluftsstad.

Mer av livet. Riksten Friluftsstad. i n h Mer v livet. Riksten Friluftsst. v i r r 0 e e 20100818 20:34:58 Skön småstskänsl Riksten Friluftsst växer och blir en stsel me skön småstskänsl. Me fler byggherrr och rkitekter kommer en nturlig

Läs mer

Tbkloh-inlfv. Utsträckt kommunikation ATT TÄNJA VÅRA SINNEN. Nr 7 September 1988. Telefoni. 'Store & forward'- t j ä n s t e r. o c.

Tbkloh-inlfv. Utsträckt kommunikation ATT TÄNJA VÅRA SINNEN. Nr 7 September 1988. Telefoni. 'Store & forward'- t j ä n s t e r. o c. Tbkloh-inlfv Nr 7 September 1988 Utsträckt kommuniktion ATT TÄNJA VÅRA SINNEN Individ O S S s o «i s 'Store & forwrd'- t j ä n s t e r Rdio TV Telefoni Telekonferenser o c. o 3 3 S 5 S" Grupp T&doh-àlfv

Läs mer

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS Läsnvisningr för MATEMATIK I, ANALYS Läsnvisningrn är tänkt i först hnd för dig som läser kursen mtemtik I på distns, och de sk vägled dig på din res genom nlysen. Stoffet är i stort sett portionert på

Läs mer

Månadsrapport maj Social- och äldrenämnden

Månadsrapport maj Social- och äldrenämnden Måndsrpport mj 2015 Socil- och äldrenämnden 1 Ekonomi och verksmhet 1.1 Resultt per verksmhet 1.1.1 Resultt mj 2015 Verksmhet Nämnd, ledning smt biståndsbedömning Kom. ers. Fsg v Intäkter Övr. int. Kostnder

Läs mer

Lamellgardin. Nordic Light Luxor INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING

Lamellgardin. Nordic Light Luxor INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING Se till tt lmellgrdinen fästes i ett tillräckligt säkert underlg. Ev motor och styrutrustning skll instllers v behörig elektriker. 1 Montering Luxor monters med de

Läs mer

SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING

SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING FOC_SLING_1107 Introduktion Dett är en ruksnvisning för det dynmisk rmstödet SLING som monters på rullstol, stol eller nnn nordning. SLING tillverks v FOCAL Meditech,

Läs mer

Programmeringsguide ipfg 1.6

Programmeringsguide ipfg 1.6 Progrmmeringsguide ipfg 1.6 Progrmmeringsklr i-ört pprter (CIC, knl, fullonh) Progrmmeringsklr kom-ört pprter CS-44 Phonk-version Progrmmeringsklr miropprter CS-44 Phonk-version 1 2 1 2 1 2 ipfg 1.6 stndrd

Läs mer

13.9.2006 Dnr 6/002/2006. Till pensionsstiftelser som bedriver tilläggspensionsskydd och är underställda lagen om pensionsstiftelser

13.9.2006 Dnr 6/002/2006. Till pensionsstiftelser som bedriver tilläggspensionsskydd och är underställda lagen om pensionsstiftelser FÖRESRIFT 13.9.2006 Dnr 6/002/2006 Till pensionsstiftelser som edriver tilläggspensionsskydd och är underställd lgen om pensionsstiftelser FÖRSÄRINGSTENIS BERÄNINGR OCH DERS BERÄNINGSGRUNDER FÖR PENSIONSSTIFTELSER

Läs mer

Protokoll från FSK arbetskonferens 2013-03-18-2013-03-20

Protokoll från FSK arbetskonferens 2013-03-18-2013-03-20 Förein[ngen Sveriges Kyrkogårdsclæfer Protokoll från FSK rbetskonferens 2013-03-18-2013-03-20 Plts: Hotel Tylösnd, Hlmstd Närvrnde Mlte Shlgren Ktrin Evenseth Mts Lrsson P-G Åkesson Arne Elg John Arvidsson

Läs mer

Nya regler för plåtbalkar-eurokod 3-1-5

Nya regler för plåtbalkar-eurokod 3-1-5 Bernt Johnsson 008-0-5 Ny regler för plåtlkr-eurokod --5 Bkgrund Med plåtlk mens en lk som är uppyggd v smmnsvetsde plåtr på engelsk plted structure. Plåtlkr nvänds när vlsde lkr inte räcker till eller

Läs mer

Mötesprotokoll för styrelsen i Chalmers Dykarklubb (802416-3019). Tid och datum: 18:20 19:50, onsdagen den 1:e oktober 2014

Mötesprotokoll för styrelsen i Chalmers Dykarklubb (802416-3019). Tid och datum: 18:20 19:50, onsdagen den 1:e oktober 2014 Mötesprotokoll Mötesprotokoll för styrelsen i Chlmers Dykrklubb (802416-3019). Plts: CDK:s lokl i mskinhuset, Chlmers Chlmers tvärgt 4, Göteborg Tid och dtum: 18:20 19:50, onsdgen den 1:e oktober 2014

Läs mer

Försök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsala E-post: Nilla.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.

Försök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsala E-post: Nilla.Nilsdotter-Linde@ffe.slu. Försök med vllfröblndningr Av Nill Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsl E-post: Nill.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.se Smmnfttning Målsättningen med försöksserien hr vrit tt sök

Läs mer

Säkerhetsföreskrifter för Danderyds Sjukhus AB

Säkerhetsföreskrifter för Danderyds Sjukhus AB DS2013-1389 10_Säkerhetsföreskrifter för Dnderyds Sjukhus AB 1 v 23 Nmn på dokument Säkerhetsföreskrifter för Dnderyds Sjukhus AB Enhet: Urspr. version SGS, Stb (dtum) 2011-08-17 Fstställd/Gäller från:

Läs mer

Allmän information (1 av 1)

Allmän information (1 av 1) ASI Uppföljning ASI Uppföljning är en stndrdintervju för uppföljning v personer i missruks- och eroendevård. Den nvänds för tt stämm v personens sitution och hjälpehov smt för uppföljning v instser. Intervjun

Läs mer

BLÖTA BOKEN MONTERINGSANVISNING PALLADIUM DE LUXE PLUS VIKDÖRR I NISCH VIKTIG INFORMATION. LÄS DETTA INNAN MONTERINGEN PÅBÖRJAS.

BLÖTA BOKEN MONTERINGSANVISNING PALLADIUM DE LUXE PLUS VIKDÖRR I NISCH VIKTIG INFORMATION. LÄS DETTA INNAN MONTERINGEN PÅBÖRJAS. MONTERINGSANVISNING BLÖTA BOKEN PALLADIUM DE LUXE PLUS VIKDÖRR I NISCH VIKTIG INFORMATION. LÄS DETTA INNAN MONTERINGEN PÅBÖRJAS. 1. Läs igenom hel nvisningen innn monteringen påbörjs. 2. Kontroller produkten

Läs mer

World Trade Center, Klarabergsviadukten 70, B4 Box 240, 101 24 Stockholm Telefon 08-588 661 11 Fax 08-588 661 90 info@sctc.se www.sctc.

World Trade Center, Klarabergsviadukten 70, B4 Box 240, 101 24 Stockholm Telefon 08-588 661 11 Fax 08-588 661 90 info@sctc.se www.sctc. # 2 2 0 1 1 Aktuell ffärsnyheter om och från kin. Utgivre: Sweden-Chin Trde Council Sweden-Chin Trde Councils ordförnde sedn år 2000, Bo Lndin skriver sin sist krönik i dett nummer v KinNytt när hn nu

Läs mer

Gör slag i saken! Frank Bach

Gör slag i saken! Frank Bach Gör slg i sken! Frnk ch På kppseglingsbnn ser mn tävlnde båtr stgvänd lite då och då under kryssrn. En del v båtrn seglr för styrbords hlsr och ndr för bbords. Mn kn undr vem som gör rätt och hur mn kn

Läs mer

Repetitionsuppgifter i matematik

Repetitionsuppgifter i matematik Lärrprogrmmet Ingång Mtemtik och Lärnde Repetitionsuppgifter i mtemtik Inför vårterminens mtemtikstudier kn det vr r tt repeter grundläggnde räknefärdigheter. Dett mteril innehåller uppgifter inom följnde

Läs mer

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre. 2015-08. Nystrtsjobb /särskilt nystrtsjobb Du kn få ekonomisk ersättning om du nställer en person som hr vrit utn rbete en längre tid eller är ny i Sverige. Stödet

Läs mer

YRKESUTBILDNINGSAVTAL

YRKESUTBILDNINGSAVTAL YRKESUTBILDNINGSAVTAL Gäller fr o m 1 juni 2006 GEMENSAMMA VÄRDERINGAR Yrkesutbildningsvtlet melln Sveriges Byggindustrier, Mskinentreprenörern, Svensk Byggndsrbetreförbundet och Fcket för Service och

Läs mer

9. Vektorrum (linjära rum)

9. Vektorrum (linjära rum) 9. Vektorrum (linjär rum) 43. Vektorrum (linjärt rum) : definition och xiom 44. Exempel på vektorrum v funktioner. 45. Hur definierr mn subtrktion i ett vektorrum? 46. Underrum 47. Linjärkombintioner,

Läs mer

Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering

Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering METODSTÖD Revidering 1. 2014-05-05 Utgångspunkter för lokl överenskommelser om nynländs etblering Frmtgen i smrbete melln Arbetsförmedlingen, Försäkringskssn, länsstyrelsern, Migrtionsverket smt Sveriges

Läs mer

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre. 2015-04. Nystrtsjobb /särskilt nystrtsjobb Du kn få ekonomisk ersättning om du nställer en person som hr vrit utn rbete en längre tid eller är ny i Sverige. Stödet

Läs mer

Checklista för energitillsyn

Checklista för energitillsyn Checklist för energitillsyn Om checklistn Checklistn är frmtgen inom rmen för energieffektiviseringsprojektet PROEFF II (Projekt för energieffektivisering i skånsk företg genom tillsyn och rådgivning)

Läs mer

Induktion LCB 2000/2001

Induktion LCB 2000/2001 Indution LCB 2/2 Ersätter Grimldi 4. Reursion och indution; enl fll n 2 En tlföljd n nturligtvis definiers genom tt mn nger en explicit formel för uträning v n dess 2 element, som till exempel n 2 () n

Läs mer

Lulebygdens Forskarförening

Lulebygdens Forskarförening Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING Nr 80, november 2012 MEDLEMSMÖTE Söndgen den 9 december 2012 kl 15.30 Lokl: Mrtslen, Kyrkns hus, Nygtn 10, Luleå PROGRAM: l MEDLEMSMÖTE: Stdgeändring, medlemsinformtion

Läs mer

Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering

Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering METODSTÖD Utgångspunkter för lokl överenskommelser om nynländs etblering Frmtgen i smrbete melln Arbetsförmedlingen, Försäkringskssn, länsstyrelsern, Migrtionsverket smt Sveriges Kommuner och Lndsting.

Läs mer

Generaliserade integraler

Generaliserade integraler Generliserde integrler Mtemtik Breddning 2.5 Frm till denn punkt hr vi endst studert integrler där funktionen som skll integrers vrit begränsd. Dessutom hr det intervll över vilket vi integrerr vrit begränst

Läs mer

Krigsminnen. En tidning från Trelleborgs Allehanda och Ystads Allehanda. Skåningar berättar om andra världskriget

Krigsminnen. En tidning från Trelleborgs Allehanda och Ystads Allehanda. Skåningar berättar om andra världskriget Krigsminnen En tidning från Trelleborgs Allehnd och Ystds Allehnd Skåningr berättr om ndr världskriget Ull skämdes över sin tysk bkgrund º5 Wessels i Mlmö firr freden 1945. BILD: ALVI NILSON Sm Nilsson

Läs mer

KLARA Manual för kemikalieregistrerare

KLARA Manual för kemikalieregistrerare KLARA Mnul för kemiklieregistrerre Version 16.4 (2015-05-08) Utrbetd v Anders Thorén och Björn Orheim Först utgåv 2002-11-01 Innehåll Introduktion 3 Vd är KLARA? 3 Systemkrv och övrig informtion 3 Vd säger

Läs mer

Lödda värmeväxlare, XB

Lödda värmeväxlare, XB Lödd värmeväxlre, XB Beskrivning/nvändning XB är en lödd plttvärmeväxlre utveckld för nvändning i fjärrvärmesystem t ex, luftkonditionering, värme, tppvrmvtten. XB lödd plttvärmeväxlre tillverks med fler

Läs mer

Stûv 16-in [sv] instalace installation installatie installazione instalación instalação instalace FÖR FACKMANNEN

Stûv 16-in [sv] instalace installation installatie installazione instalación instalação instalace FÖR FACKMANNEN zione instlción instlção instlce instlltion instlltie instllzione instlción instlção instlce instlltion instlltie instllzione instlción instlção instlce instlltion instlltie instllzione instlción instlção

Läs mer

Nr 3/4 20 PYSSEL! LÄSARFOTON. Så hjälper du igelkotten

Nr 3/4 20 PYSSEL! LÄSARFOTON. Så hjälper du igelkotten N KLUBBE 13 Nr 3/4 20 PYSSEL! LÄSARFOTON Så hjälper du igelkotten i vinter 1 Hej! u är den tiden på året N då djuren förbereder sig för den kll vintern. Mång fåglr flyger långt långt bort till vrmre länder.

Läs mer

Geometri. 4. Fyra kopior av en rätvinklig triangel kan alltid sättas ihop till en kvadrat med hål som i följande figur varför?

Geometri. 4. Fyra kopior av en rätvinklig triangel kan alltid sättas ihop till en kvadrat med hål som i följande figur varför? Geometri 1. Linjen är isektris till vinkeln. Sträkorn, oh är lik lång. Hur stor är vinkeln? vgör utn mätningr! 4. Fyr kopior v en rätvinklig tringel kn lltid sätts ihop till en kvdrt med hål som i följnde

Läs mer

SF1625 Envariabelanalys

SF1625 Envariabelanalys Modul 5: Integrler Institutionen för mtemtik KTH 30 november 4 december Integrler Integrler är vd vi sk håll på med denn veck och näst. Vi kommer tt gör följnde: En definition v vd begreppet betyder En

Läs mer

Under årens lopp har många lärare och forskare beskrivit hur nybörjarstudenterna

Under årens lopp har många lärare och forskare beskrivit hur nybörjarstudenterna B. Grevholm, J. Lundqvist, L-E. Persson & P. Wll Ett mentorprojekt för gymnsieelever i Luleå Hur får vi fler gymnsieelever intresserde v tt örj läs mtemtik vid universitetet? Den frågn hr mång mtemtiklärre

Läs mer

Analys grundkurs B lab 1. Stefan Gustafsson Per Jönsson Fakulteten för Teknik och Samhälle, 2013

Analys grundkurs B lab 1. Stefan Gustafsson Per Jönsson Fakulteten för Teknik och Samhälle, 2013 Anlys grundkurs B lb 1 Stefn Gustfsson Per Jönsson Fkulteten för Teknik och Smhälle, 13 1 Viktig informtion om lbortionern Lbortionsdelen på kursen i kursen Anlys grundkurs B exminers genom tt mn gör två

Läs mer

Uppföljning av revisonens tidigare genotlrförda granskningar åren 2OI2-2OL3

Uppföljning av revisonens tidigare genotlrförda granskningar åren 2OI2-2OL3 VALLENTUNA KOMiIUN REVISIONEN MISSIV 2015-09-25 Uppföljning v revisonens tidigre genotlrförd grnskningr åren 2OI2-2OL3 hr på uppdrg v oss förtroendevld revisorer genomfört en uppföljning v ett ntl tidigre

Läs mer

Tillämpning - Ray Tracing och Bézier Ytor. TANA09 Föreläsning 3. Icke-Linjära Ekvationer. Ekvationslösning. Tillämpning.

Tillämpning - Ray Tracing och Bézier Ytor. TANA09 Föreläsning 3. Icke-Linjära Ekvationer. Ekvationslösning. Tillämpning. TANA09 Föreläsning 3 Tillämpning - Ry Trcing och Bézier Ytor z = B(x, y) q o Ekvtionslösning Tillämpning Existens Itertion Konvergens Intervllhlveringsmetoden Fixpuntsitertion Newton-Rphsons metod Anlys

Läs mer

Gödselmedel i jordbruket

Gödselmedel i jordbruket Sttistisk centrlbyrån SCBDOK 3.2 (5) Gödselmedel i jordbruket 202/203 MI00 Inneåll 0 Allmänn uppgifter... 2 0. Ämnesområde... 2 0.2 Sttistikområde... 2 0.3 SOS-klssificering... 2 0.4 Sttistiknsvrig...

Läs mer

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1 LINJÄR ALGEBRA II LEKTION JOHAN ASPLUND INNEHÅLL. VEKTORRUM OCH DELRUM Hel kursen Linjär Algebr II hndlr om vektorrum och hur vektorrum (eller linjär rum, som de iblnd klls) beter sig. Tidigre hr mn ntgligen

Läs mer

Så här gör du? Innehåll

Så här gör du? Innehåll hp dvd writer Så här gör du? Innehåll hur vet jg vilket progrm jg sk nvänd? 1 svensk hur kopierr jg en skiv? 2 hur överför jg min nd till en skiv? 4 hur skpr jg en dvd-film? 9 hur redigerr jg en video-dvd-skiv?

Läs mer

,,i s At PROTOKOLL. fört vid årsstämma. den 26 mars 2015, med aktieägarna i Swedbank AB. Dansens Hus i Stockholm

,,i s At PROTOKOLL. fört vid årsstämma. den 26 mars 2015, med aktieägarna i Swedbank AB. Dansens Hus i Stockholm PROTOKOLL fört vid årsstämm med ktieägrn i Swedbnk AB den 26 mrs 2015, Dnsens Hus i Stockholm 51,Ârsstämmn öppndes v ordförnden i bnkens styrelse, Anders Sundström, som hälsde de närvrnde välkomn till

Läs mer

Rationella uttryck. Förlängning och förkortning

Rationella uttryck. Förlängning och förkortning Sidor i boken 8-9, 0- Rtionell uttryck. Förlängning och förkortning Först någr begrepp. Aritmetik eller räknelär är den mest grundläggnde formen v mtemtik. Ett ritmetiskt uttryck innehåller tl, men ing

Läs mer

SF1625 Envariabelanalys

SF1625 Envariabelanalys SF1625 Envribelnlys Föreläsning 13 Institutionen för mtemtik KTH 27 september 2017 SF1625 Envribelnlys Anmäl er till tentn Anmäl er till tentn nu. Det görs vi min sidor. Om det inte går, mejl studentexpeditionen

Läs mer

TERRASSNYTT. Funderingar från en terrass

TERRASSNYTT. Funderingar från en terrass Informtionsbld för HSB Brf Terrssen i Ulnds Väsby TERRASSNYTT Nr 2 Aril 2014 I dett nummer bl : Nyinflyttrträff... sid 2 Målning, rboler och UC-byte... sid 2 Trfiken frmför hus 1... sid 2 Fsighetsskötsel,

Läs mer

Exponentiella förändringar

Exponentiella förändringar Eonentiell förändringr Eonentilfunktionen - llmänt Eonentilfunktionen r du tidigre stött å i åde kurs oc 2. En nyet är den eonentilfunktion som skrivs y = e. (Se fig. nedn) Tlet e, som är mycket centrlt

Läs mer

Så behandlades parodontitskadorna

Så behandlades parodontitskadorna VETENSKAP & KLINIK Så ehndldes prodontitskdorn SAMMANFATTAT I förr numret v Tndläkrtidningen presenterdes fyr ptientfll där du fick terpiplner prolemtänder nteriort om molrer. Här redovisr vi ptient fllen

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2011 3. Kravgränser 4. Del I, 8 uppgifter utan miniräknare 5. Del II, 9 uppgifter med miniräknare 8

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2011 3. Kravgränser 4. Del I, 8 uppgifter utan miniräknare 5. Del II, 9 uppgifter med miniräknare 8 Kurs plnering.se NpMC vt011 1(9) Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 011 Krvgränser 4 Del I, 8 uppgifter utn miniräknre 5 Del II, 9 uppgifter med miniräknre 8 Förslg på lösningr

Läs mer

DeLaval mjölkningsenhet MP400 Instruktionsbok

DeLaval mjölkningsenhet MP400 Instruktionsbok DeLvl mjölkningsenhet MP400 Instruktionsbok 91323231 2012-10-29, Version 2 Bruksnvisning i originl Innehållsförteckning EG-försäkrn om överensstämmelse - DeLvl mjölkningsenhet MP400... 5 Säkerhetsföreskrifter...

Läs mer

Skriv tydligt! Uppgift 1 (5p)

Skriv tydligt! Uppgift 1 (5p) 1(1) IF1611 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 1 Tentmen Gäller även studenter som är registrerde på B1116 Torsdgen den 1 okt, 1, kl. 14.-19. Skriv tydligt! Skriv nmn och personnummer på ll inlämnde ppper!

Läs mer