Lulebygdens Forskarförening

Transkript

1 Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING Nr 80, november 2012 MEDLEMSMÖTE Söndgen den 9 december 2012 kl Lokl: Mrtslen, Kyrkns hus, Nygtn 10, Luleå PROGRAM: l MEDLEMSMÖTE: Stdgeändring, medlemsinformtion l UTDELNING v Julius Sundströms stipendium l UNDERHÅLLNING: Christin As Bygdell sjunger sånger och visor från Tornedlen smt berättr händelser och historier från Tornedlen melln sångern Föreningen står för fikt Välkomn! STYRELSEN Lulebygdens forskrförening TISDAGSTRÄFF Tisdgen den 4 december 2012 kl Lokl: Hyresgästföreningens fritidslokl, V: Vrvsgtn 24 E ÄMNE: ORDET ÄR FRITT. Den sist Tisdgsträffen för året träffs vi under gemytlig former och berättr egn historier och erfrenheter som hr frmkommit i smbnd med vår släkt- ocg bygdeforskningr. Det behöver inte vr något märkvärdigt, br ventiler/byt erfrenheter. Föreningen står för fikt Välkomn! l Ordförnden hr ordet Ny medlemmr Sid 3 l Helg och Verner Två diktre från Hukijärvi Sid 4 l Lungsoten tog ders brn Sid 5 l När ryssrn kom till Krlshäll Sid 10 l Akseli Gllen-Kllel Klevlillustrtör Sid 11 l En snn histori Sid 12 l Grönsker Sid 13 l Björn i Bovllen Sid 14 l Insändre Julklppstips Sid 16 Störst är det god du hr gjort och den glädje du hr skänkt ndr.

2 2 Lulebygdens Forskrförening Nr 80, november 2012 Lulebygdens Forskrförening Besöksdress: Residensgtn 6 E, Luleå Telefon: 070/ Telefontid: Måndg: kl 9-11 Torsdg: kl 9-11 Övrig tid går br tt mli till nednstående e-mildress e-postdress: info@lulebygden.se Hemsid: se Webbnsvrig: Mrit Lindell e-post: webred@lulebygden.se Post skicks till dress: Lulebygdens Forskrförening Residensgtn 6 E Luleå Öppettider: Ytterdörren öppen kl ll dgr. Innerdörren låses som tidigre med egen nyckel. Annonspriser Åttondels sid 100 kr Kvrtssid 200 kr Hlvsid 300 kr Helsid 500 kr Sist sidn, enstk nr kr Sist sidn helår (4 nr) kr Medlemmr får kostndsfritt mrkndsför sin lster i tidningen. Dett är begränst till 40 mm/1 sp respektive 20 mm/2 sp. Dett under förutsättning tt ett exemplr v lstret lämns till föreningen. Styrelsen 2012 Ordförnde: Per Wänkkö Tel , 070/ E-post: per.wenkkoe@swipnet.se Vice ordförnde: Gunnr Johnsson Tel Kssör: Gunnel Jägre Sndin Tel E-post: gunnel.jgre@gmil.com Sekreterre: Crin Vllgren Tel E-post: crin.vllgren@ssb.com Övrig ledmöter: Gunhild Hedenström Tel E-post: gunhild.hedenstrom@teli.com Sture Krlsson Tel E-post: str.krlsson@gmil.com Kent-Åke Lundebring Tel E-post: kent-ke.lundebring@nll.se Supplenter: Ingrid Vikström Tel E-post: ingvik@teli.com Kjell Mäki Tel E-post: kjell.mki09@bredbnd.net Föreningens syfte Lulebygdens Forskrförening grunddes 1989 för tt främj och höj intresset för bygdeperson- och släktforskning inom gml Storlule socken smt tt rbet för bättre betingelser för sådn forskning. Näst tidning utkommer veck 7 vrför mnuskript måste vr inskickde SENAST DEN 14 FEBRUARI Ge ett bidrg till Julius Sundströms Minnesfond Förvlts v Lulebygdens Forskrförening. Plusgirokonto: Stipendiegruppen/lulebygdens Forskrförening Gerd Olovsson, tel , e-post: gerd.olovsson@teli.com Anders Sndström, tel FONUS kn förmedl telegrmmen Medlemsvgifter Vuxen Ungdom tom 25 år Fmilj (smm hushåll) 150 kr/år 40 kr/år 190 kr/år Vid inbetlning uppge lltid nmn, dress, födelsedg, telefon, gärn mobil och e-post (inkl nmn mm på fmiljemedlemmr som omftts v fmiljevgiften). Avgiften betls till PG Vid internetbetlning: Kompletter din uppgifter genom tt skick dem med e-post till medlemsnsvrig e-post: info@lulebygden.se Kom ihåg tt meddel dressändring!

3 Lulebygdens Forskrförening Nr 80, november Ordförnden hr ordet Hrry Emnuelsson Övägen Gmmelstd Tel Jennifer Andersson Linerudt Kontorsgtn Luleå Tel Hej För en månd sedn hde jg förmånen tt delt i en tvådgrskonferens i Skellefteå rrngerd v Sveriges Släktforskrförbund. Inbjudn vr smtlig föreningsordförnden i Norrbotten och Västerbotten och från Norrbottens del vr sex v totlt tio föreningr representerde. En stor del v tiden ägndes åt diskussioner/funderingr kring rekrytering v ny medlemmr, ktivering v befintlig medlemmr, hur möt det pågående teknikskiftet med centrl dtbser etc. Trots skild förutsättningr verkr föreningrn möt liknnde utmningr. För min del vr det en mycket intressnt och lärolik konferens som förhoppningsfullt kommer tt sätt vtryck i det kommnde styrelserbetet. Intresset för den nybörjrkurs i släktforskning som föreningen plnerde genomför under hösten visde sig vr mycket stort. Inom någr dgr hde ett 20-tlpersoner nmält sig till kursen vilket fick till följd tt vi beslöt tt dubbler kursen. För närvrnde pågår kurser i loklen onsdgr och torsdgr Tyvärr kn det vr trång i loklen dess tider, speciellt vid dtorern men du som vill utnyttj loklen för egen forskning kn knske välj ndr tider då det normlt är gott om plts. Redktör och nsvrig utgivre ÅKE ÖSTLING Tel ke.ostling@gmil.com Den fortsättningskurs som jg något övermodigt utlovde i vårs hr vi däremot inte kunnt genomför. Problemet är tt hitt instruktörer som nser sig behärsk hel fältet. Men vi hr inte släppt idén och hopps på tt kunn återkomm. Som du kn se på nnn plts i tidningen kommer höstens medlemsmöte tt genomförs söndgen den 9 december. Trditionsenligt presenters då årets Jullestipendit. Årsmötet fttde beslut om en mindre stdgeändring och för tt bli giltigt måste beslutet konfirmers v medlemsmötet. Till sist vill jg påminn om tt föreningen som vnligt kommer tt finns i Stdshuset under skyltsöndgen. Titt gärn in. PER NYA MEDLEMMAR Björn Åkre Tomtegränd Sollentun Tel Leif Mrkstedt Hjoggböle Skellefteå Owe Johnsson Lingonstigen Luleå Tel Mjlis Thornberg Flugsnpprgränd Luleå Tel Roger Mikko Flugsnpprgränd Luleå Tel Kjell Nyholm Mjölkuddsvägen Luleå Tel Ann-Sofi Sundström Blidvägen Luleå Tel Mrgret Hult Sundkvist Östr Prkgtn 15 B Luleå Tel Vivinne Lindbld Andersson Storgtn 8 A Luleå Tel In Fredriksson Burströmsvägen Luleå Tel Åke Löfgren Knotvägen Luleå Tel Cthrin Löfgren Knotvägen Luleå Tel Anneli Klint Nilsson Västr Vrvsgtn 16 B Luleå Tel Inger Flodén Kompnivägen 29, 6 tr Luleå Tel Ylv Nilsson Gussövägen Luleå Tel Vi hälsr de ny medlemmrn välkomn!

4 4 Lulebygdens Forskrförening Nr 80, november 2012 HELGA OCH VERNER Två diktre från Hukijärvi Text och teckningr: LEIF LARSSON Kn totlt okänd människor bli ccepterde i den litterär världen även om de kommer från mycket enkl förhållnden? Kn de bli litterär kändisr även om de gett ut sin böcker på eget förlg och själv bekostt vrend kron för tryckning och distribution och sknr llt stöd från ett stort förlg? Kn det ske utn tt ens lokl tidningr (särskilt de) ägnt de här förfttrn minst lill intresse och inte gett dem en end recension ovsett hur mång dikter och hur mång diktsmlingr de skrivit?? Klrt tt det går, men vnligt är det inte. För två syskon från Hukijärvi (Gäddsjön) utnför Lppträsk hr det hänt. Båd vr poeter, men mycket olik i sin uttryckssätt. Poeter, diktre, lyriker betrktr vi gärn med lite skepsis. Vi tycker oft tt de är lite udd, lite egn och smått underlig och bor de dessutom vsides stämmer llt för tt de sk pss in i vår stereotyp mll. Verner och Helg Boström heter de två diktrn som jg sk presenter. Att de båd växte upp på ett ensligt småbruk, skulle vi nog säg hör till bilden. Huset och ägorn ligger vid sjön Hukijärvi fem kilometer från närmste by, Lppträsk i Krl Gustv försmling. Till järnvägssttionen i Lppträsk där Verner hämtde sin dgstidning (Svensk Dgbldet) och post är det cirk 3,5 kilometer. Någon frbr väg fnns inte nnt än med häst och släde vintertid. Sjön är stor och det fnns gott om fisk i den, då Kristoffer Boström och hns hustru Brit Josefin Åström flyttde dit 1895 tillsmmns med en årsgmml son. De kom från Kristoffers hemgård i Bodträsk. Brit Josefin vr från Storsien. I Hukijärvi föddes sonen Lrs Oskr Verner 1896 och så småningom Helg Emili 1907, yngst v de ått brnen. Uppväxten blev hård. Två flickor dog tidigt, en som ettåring, en br sju dgr gmml vled fmiljefdern Kristoffer Boström i bukhinneinflmmtion och Brit VERNER BOSTRÖM Josefin och brnen fick försörj sig själv, med fiske, småbrukets skötsel och llt nnt för överlevnd. Äldste sonen Nils John dog 1916 br 22 år gmml. Verner vr nu äldst lämnde hn småbruket och blev hn stmnställd på I19 i Boden (furir). Hn blev kvr till Då hde Helg hunnit bli småskolelärrinn efter exmen i Hprnd. Hon hde redn som nybörjre i småskoln nsetts vr ett begåvt brn. Efter kort tid i småskoln fick hon flytt upp en årskurs. Då skoltiden vr slut ville lärrn tt hon skulle kosts på och få fortsätt sin utbildning. På något sätt konstrde mmm till det och jg fick börj på seminriet i Hprnd, berättr Helg i sin självbiogrfi. 21 år gmml vr hon klr som lärrinn. Men svårighetern tornde upp sig. Helg hde vrit optimistisk och gld efter sin lärrinneexmen, men motgångrn kom slg i slg. Hon fick till en börjn endst kort vikrit på olik pltser och sedn blev HELGA BOSTRÖM det ännu sämre. Hon tyckte tt ll ndr fick gå före henne vid tjänstetillsättningr. Hon blev deprimerd och grubblnde och eftersom hon vr troende börjde hon mer och mer undr vd Gud egentligen ville med hennes liv. Hon kunde inte förstå det. En dg gick hon till kpellet i Lppträsk och beklgde sig över den orättvis som drbbde henne. Det föll inte i god jord. Det vr snudd på gudsförnekelse, tyckte en del, och Helg fick vrken tröst eller hjälp. Mn tyckte tt hon skulle vil upp sig på ålderdomshemmet (blnd gml och senil). I och med det hde hon fått en stämpel på sig, som hon fick drs med hel livet. Efter någr år vr det dgs igen för omhändertgnde. Så här skriver hon i sin självbiogrfi Fångd (1976): Nu kommer de, jg hör bjällerklng. De hr vrit här förut tre gånger. Jg hr en kll bostd och bor för mig själv. Det är två hästr med slädr och tre poliser. Den en hr jg undervist i seminriets övningsskol. De besöker först min bror (Verner) i mngårdsbyggnden. Jg förstår tt de är ute efter mig. Helg gjorde inget motstånd. I Lppträsk väntde en bil. De s tt de skulle till Boden, (till Grnis ntgligen) men då de kom frm vr de i Piteå vid det stor sjukhuset där. Det skulle dröj 35 år (!) innn hon återsåg hembygden. Hel tiden hävdde hon tt hon vr ofrivilligt

5 Lulebygdens Forskrförening Nr 80, november och orättfärdigt intgen. Det vr inte mycket hjälp hon fick mot ev. depression vrken medicinskt eller vårdnde. Sjukhuset vr stort och fint men sknde under lång tid både medicinsk och personell resurser. Det vr inlåsning, isolering och fstbindnde som gällde. I denn som mn tycker hopplös sitution börjde Helg Boström både tt skriv dikter och tt mål, men under stort motstånd från personlen. Hennes färger och pennor låstes in och iblnd fick hon inte ut dem ens då hon hde rster och vr ledig. Längre frm kom det psykitrisk nytänkndet tt terpi i form v målning och skrivnde kunde vr till stor hjälp vid behndlingen. VERNER BOSTRÖM bodde mest tiden ensm i Hukijärvi i det llt mer förflln huset. Om hn hft någr tnkr på tt skriv dikter före 1965, då hn lät tryck sin först diktsmling I minnet lyster tider, vet jg inte. Knske vr det hn som blev inspirerde v systern Helg, som publicerde sin först diktsmling Dikter 1964, istället för tvärtom. Verner hjälpte henne med det ekonomisk i smbnd med tryckningen. Båd debuterde på eget förlg, vilket innebär tt mn står för ll kostnder själv och måste gör ll mrkndsföring och ll distribution själv. Inget etblert förlg visde något intresse för syskonen Boström och ders dikter. Då Verner Boström efter sju år gett ut sin 21 diktsmlingr år 1972 slutde hn tvärt. Smmnlgt hde det då blivit 233 dikter och cirk 5000 gånger nämner hn sitt nyckelord tiden/tider i oändligt mång kombintioner. Verner åkte själv runt och sålde sin dikthäften i Lppträsk och i byrn runt omkring. Pros skrev hn ldrig och inte någon självbiogrfi heller. Då någon tyckte tt hn som hde så lätt för tt skriv borde berätt om sig själv och hur livet vrit, hde hn svrt Läs diktern. Allt står där, llt! Helg kunde inte åk runt med sin dikter fst inom institutionen som hon vr under lång tid. Helgs dikter är mer konventionell och mycket lättre tt förstå. Pros skrev hon i två olik smmnhng. Dels brnboken Stin och Per, dels Fångd Helgs uppgörelse med den bristfällig vården på sjukhuset. Mycket lite skrev de båd om sin brndom och de vedermödor och glädjeämnen som den kn h gett. Jn-Olov Nyström, Kurirens recensent jämför Verner Boströms dikter med fåglrns sång, lövsus och jojk det är smm och ldrig likdnt. Julen och åren i tiden I fordomstid och nutid Det lyser jul och åren tid Det lyser dgr oc eckor Det lyser månder år Det lyser sol och tider Det lyser i sommrtid Det lyser växt och skörd Det lyser höst och vinter Och i tidsvårens tider Lyser i försommrtider Så här skriver Helg knske delvis om smm sk: Minnen strömm emot en och tnkrn gå Till gångn dgr då föräldrrn levde och vi vr små. Det är ljus minnen, som strål i glns Och också mörk, som då och då fnns. Igenom llt går som en röd tråd Guds kärleks omsorg och stor nåd. Verner Boström dog den , då hn innebrändes i sin stug i Hukijärvi, 86 år gmml. Helg Boström dog den , då hon insjuknde i Hukijärvi och i mbulns fördes till Klix lsrett där hon vled. Hon blev 72 år. Verner Boström upptäcktes v litterturintresserde i smbnd med tt Åke Leif-Lundgren och Bert Linné gv ut Tiden snör från trädet (1983) ett urvl dikter v norrbottnisk förfttre. Leif-Lundgren och Linné hde hittt Verner Boströms nmn i Svenskt förfttrlexikon, blivit nyfikn på denne helt okände förfttre som enligt förfttrlexikonet gett ut 15 diktböcker (ll hde mn inte koll på). Sedn hr intresset långsmt stegrts och breddts. Blnd nnt hr Verners smlde dikter getts ut på Blck Islnd Förlg i Luleå under titeln Länder. För fler år sedn hörde jg Verners nmn för först gången och redn då nämndes tt mn borde bild ett Verner Boström-sällskp. Jg tror inte det blev mer än en önskn. Helg Boström omnämndes i Åke Leif-Lundgrens och Bert Linnés bok på en end rd som Vernes konstnärligt begåvde syster skrev Joel Berglund i Pitebygdens fornminnesförenings årsbok om ett märkligt förfttröde. Sedn dröjde det till 2012 innn litterturtidskriften Provins i sin serie Röst åt en bortglömd lyfte frm Helg Boströms öde och skrivnde. leif.rgnvld.lrsson@teli.com l Lungsoten tog ders brn Text: INGRID WIKSTRÖM En sjukdom som särskilt hårt drbbde vår trkter under 1800-tlets senre del och långt in på 1900-tlet vr tuberkulos. Iblnd vr det br någon enstk person i en fmilj som blev sjuk, men det vr inte ovnligt tt fler i fmiljen smittdes. Då tlde mn om lungsotshus och det hände tt grnnr, v rädsl för tt bli smittde, vstod från tt besök ett sådnt hus och förbjöd sin brn tt gå dit. När jg hr forskt om människorn i min hemby Måttsund, hr jg iblnd träfft på fmiljer som drbbdes ovnligt hårt. I en v dess hette husfdern Hermn Andersson. Hn vr född 1816 på soldttorp nr 27 och son till soldten Anders Sedig. Hermn vr 31 år gmml när hn

6 6 Lulebygdens Forskrförening Nr 80, november gifte sig med den tio år yngre Elis Helen Enström från Ersnäs. I dopboken står det Elis Helen, men i vrdgslg klldes hon Lis Len. Precis nio månder efter bröllopet föddes mkrns först brn. Det vr en dotter som fick nmnen Mri Elisbet. Nmnet Mri fick hon efter sin frmor. Vid den tiden vr det brukligt tt den först dottern ärvde sin frmors nmn medn den ndr fick sin mormors. Smm system rådde när sönern skulle nmnges, den äldste sonen uppklldes efter frfr och den näste äldste efter morfr. Drygt ett år senre fick Mj Lis (som hon kom tt klls) en bror. Brnens frfr hette Anders Gustf och det blev också den lilles nmn. Eftersom morfr hette Anders så ärvde hn smtidigt även hns nmn köpte Hermn Andersson en del v hemmn nummer 7. Jg är inte helt säker, men tror, tt denn lill jordbit, som värderdes till 1/32 mntl, låg på Börtnäsheden. Där finns än i dg ett öppet område som enligt trditionen grävts upp med spde v rbetsmm Sedigkrlr. Troligen byggde Hermn Andersson också en stug där till sin fmilj. Soldttorpet Sedig lär också h funnits i närheten föddes dottern Sofi som fick nmn efter sin mormor Sofi Tobisdotter. Två år senre kom Cjs Len. Då hde mn större frihet vid vl v nmn, men oft vr det föräldrrns syskon eller ndr släktnmn mn vlde blnd och 1860 begåvdes fmiljen med ytterligre två döttrr, Ann Gret och Christin Johnn. Med sex brn tt mätt kn mn förstå tt Hermn Andersson hde svårt tt få någr pengr över till tt betl v köpesummn för sin jordbit.. Hns sonsons dotter Agnes Plmgren, som vr en v grundrn till vår förening, hr berättt tt hn fortfrnde 1863 vr skyldig säljren 50 riksdler. Denne hde inget förbrmnde med den fttig fmiljen utn hänvisde till köpekontrktet och krävde efter tretton år tillbk mrken. Fmiljen blev inhyses. Möjligen fick de bo kvr i sin stug, men de ägde den inte längre. Året därpå föddes ännu en dotter, Min. Hon blev den sist i den sjufldig brnskrn som innefttde sex döttrr och en son. Ännu vr de ll i livet och knske vr de v strkt virke eftersom ll överlevt de tidig brnåren, något som vr gnsk ovnligt i en stor fmilj vid denn tid. Det dröjde dock inte länge förrän lungsoten flyttde in i fmiljen och den drbbde även de strkste. Så snrt de äldre brnen slutt skoln vr de tvungn tt sök rbete som pig eller dräng. Knske blev något v brnen smittt i det hus de då kom till. I juli 1870 skördde lungsoten sitt först offer, den br 17 år gml Cjs Len. Knppt en månd senre dog hennes 22-årig syster Mj Lis. I dödboken är då ingen dödsorsk ngiven, men det är troligt tt det även denn gång vr lungsot. Liksom det fortfrnde är, vr Stockholm stden som mång ungdomr från lndsbygden drogs till. Där fnns möjlighet tt få ndr rbeten än som pig och dräng och tt få bättre betlt. För ungdomr från den nordligste lndsdelen hde Sundsvll under 1800-tlets senre hälft blivit ett lterntiv på närmre håll. Genom sågverkens och träindustrins uppsving hde stden blivit en viktig ort som lockde ung till sig. Såg vid såg jg såg vrhelst jg såg fick jg lär mig på geogrfilektionen i skoln när vi läste om Medelpd. Det vr den svensk lyrikern Elis Sehlstedt som 1852 myntde uttrycket, när hn stod i Sundsvll och blickde ut över Alnön. 1873, tre år efter de båd systrrns död, lämnde den nu äldst, 22-årig Sofi, hemmet och flyttde till Sundsvll och året därpå följdes hon v sin 18-årig syster Ann Gret. Sofi hittde snrt en mn, snickren Olof Alfred Nylén, som hon 1876 gifte sig med nslöt sig den 18-årig systern Christin Johnn till sin båd systrr i Sundsvll och kvr i Måttsund fnns då br lillsyster Min 14 år gmml och brodern Anders Gustf. Hn hde 1872 gift sig med Mj Brit Johnsdotter från Svrtbyn i Överluleå och hunnit bli fr till tre brn. Sofi och Olof Nylén fick 1878 en son som dog under ndr levndsåret. I mrs 1881 fick de sitt ndr brn, Minny Sofi. När den lill vr br en månd gmml blev hon moderlös. Sofi dog enligt dödboken v en sjukdom som inte vr ovnlig med den tidens mödrvård och orskdes v onorml blödningr och järnbrist. Br två veckor senre dog Sofis syster Christin Johnn 20 år gmml. Denn gång vr dödsorsken TBC. Mn kn undr hur föräldrrn och de båd syskonen hemm i Måttsund tog emot dödsbuden. Av sju brn hde fyr döttrr dött i ung år. Min Andersson 1882 flyttde Min 18 år gmml till Sundsvll. Hon kom ett år för sent för tt få träff sin systrr Sofi och Christin, men Ann Gret, som rbetde som sömmersk, fnns ännu där. Jg sökte efter Min i Sundsvlls inflyttningsböcker utn tt hitt henne. För någr år sedn besökte jg Sundsvlls bibliotek, där det fnns vskrifter v kyrkböcker. Då fick jg förklringen.

7 Lulebygdens Forskrförening Nr 80, november Min hde vid flyttningen vlt sin frs efternmn Andersson och inte Hermnsdotter som de övrig systrrn. Jg upptäckte också tt hon efter sex år som pig hde flyttt vidre till Stockholm. Det vr 1888, smm år som den stor stdsbrnden inträffde, den som utplånde hel Sundsvlls centrum. Efter dett byggdes stden upp igen v de förmögn träptronern. Och nu blev det gedign stenhus med hög tkhöjd och fntstisk utsmyckningr både ut- och invändigt och stdens centrum går sen dess under beteckningen Stenstn. Vr det knske brnden som vr orsk till tt Min flyttde? Blev hon möjligen rbetslös efter tt den fmilj som hon rbetde hos blev hemlös? Senre hr jg upptäckt tt Min flyttde tillbk till Sundsvll redn i december Stdsbränder vr vnlig vid denn tid. Elektriciteten vr i sin vgg. Mn hde inte smm kontroll över elden som nu. Trähusen låg tätt intill vrndr. Bostäder värmdes v kkelugnr och öppn spisr och lystes upp v levnde ljus och fotogenlmpor. Tåg och båtr drevs v ånglok som skickde ut gnistor. Ångloksdrivn tåg blev orsk till otlig skogsbränder. Sundsvllsbrnden inträffde den 25 juni. Mn tror tt brndorsken vr en gnist från ångslupen Selånger som färddes längs Selångersån upp mot stdens centrum. Det vr vrmt och torrt och det blåste krftigt. Brnden fick ett snbbt förlopp, stden ldes i ruiner och 9000 människor blev hemlös. Denn brnd räkns som den störst i Sveriges histori. Men det vr inte br i Sundsvll som det brnn denn dg. Br en hlvtimme senre strtde en stor brnd i Umeå som utplånde det mest v den stden. Smtidigt brnn stor delr v Lill Edet. Mn kn väl också noter tt Luleås stdskärn brnn ner br ett år tidigre den 11 juni Men nu tillbk till fmiljen Andersson. I november 1887 vled fdern, Hermn Andersson. Hn blev 71 år. Av de sex döttrrn vr fyr död och två fnns i Sundsvll. Den ende sonen med hustru och sex brn hde 1886 flyttt till Ersnäs och dit kom också Lis Len efter tt hon blivit änk. Med sonens fmilj levde hon till 1898 då hon 72 år gmml fick lämn jordelivet. Även i den yngre fmiljen hde döden börjt skörd offer. Den elvårige Anders John dog i pril smm år som frfdern. Dödsorsken hr inte uppgivits. Fyr månder efter pojkens död föddes hns bror John Levi som den siste i den brnskrn. Ann Gret Hermnsdotter Jg vr intresserd v tt få vet hur det gick för Ann Gret och Min i Sundsvll och fnn tt Min 1896 åter igen gv sig iväg till huvudstden. Där gifte hon sig året därpå. Mkens nmn vr Wlfrid Crlsson. Smm år födde Ann Gret en dotter som fick de ovnlig nmnen Hebe Singoll Zenobi. Det vr inte br nmnen som förvånde mig utn också Ann Grets ålder. Hon vr 41 år och det vr hennes först brn. Mödrr till utomäktenskplig brn vr oft mycket ung. Sju år gmml blev lill Hebe moderlös. Återigen hde lungsoten slgit till. Jg fnn tt Hebe då flyttde till sin moster Min i Stockholm. Jg vr intresserd v tt få vet hur det gick för Min och Hebe och därför tog jg släktforskrförbundets hemsid Rötter till hjälp. Jg skrev tt jg sökte uppgifter om mkrn Min (f. Andersson) och John Wlfrid Crlsson som 1912 bodde på Högbergsgtn 60 och om Mins föräldrlös systerdotter Hebe. Jg fick svr v två personer och vr nöjd med det. Jg fick vet tt Min och Wlfrid inte fick någr egn brn, tt Wlfrid dog på hösten 1916 och Min i februri Jg tyckte tt jg vr klr med fmiljen och förde in uppgiftern i min bok om Måttsund som blev klr i ugusti I november 2011 kom det ett mil: Hej Ingrid! Jg googlde häromdgen på min frmors nmn Hebe Singoll Zenobi och då kom jg in på ett släktforskningsforum och såg tt ni diskuterde Min och Vlfrid Crlsson och även min frmor Hebe Singoll Zenobi Reitz. Jg blev förstås väldigt nyfiken på vrför ni hr undringr kring Min Crlsson. Är ni släkt med henne? Jg och min fr och även Hebe själv hde funderingr kring både hennes fr och mor. Precis innn Hebe dog bd hon sin söner tt försök t red på hennes bkgrund eftersom hon själv vr osäker. Dett skedde dock ldrig. Om det är något ni undrr kring Min kn vi säkert hjälp och jg undrr förstås om ni vet något om Hebes riktig föräldrr? Hör gärn v dig om det verkr intressnt Mvh Pernill Enlund (Hebes brnbrn) Visst blev jg intresserd och jg skrev omedelbrt till Pernill och förklrde vrför jg frågt och sen börjde jg forsk igen, för tt om möjligt få vet mer och knske också kunn hjälp Pernill. Någr förhoppningr om tt hitt hennes frmors fr hde jg inte, men det visde sig snrt inte vr något problem.

8 8 Lulebygdens Forskrförening Nr 80, november 2012 Hebe föddes den 25 februri I smbnd med hennes dop kn mn läs tt Modern hr begärt tt få brnet ntecknt såsom sitt. Dett kn möjligen verk märkligt, men vid den tiden vr det tillåtet tt båd föräldrrn till utomäktenskplig brn kunde få vr nonym, när brnet lämndes till fosterhem eller för doption. Så skedde dock inte, Ann Gret tog själv hnd om sin lill flick. Troligen blev hon tvungen tt nställ en brnflick för tt kunn återgå till sitt rbete. Dopboken hänvisde till en viss sid i försmlingsboken och där stod: Hermnsdotter, Ann Gret, sömmersk med oä dottern Reitz, Hebe Singoll Zenobi Reitz, j så hde Pernill kllt henne, men då trodde jg tt det vr hennes efternmn som gift. Ytterligre hänvisning till en nnn sid visde tt där fnns Hns Andersson Reitz, inksserre, född 1860 i Bod Flu län. Fder till Hebe Hermnsson. Alltså vr inte heller fdern nonym. Jg forskde vidre på Hns Andersson i dopboken i den uppgivn födelseförsmlingen. Hns fr hette Anders Hnsson och fick i Husförhörsboken beteckningen ogudktig och supig. Fmiljen vr mycket fttig. De flyttde oft melln olik försmlingr där fdern uppgvs vr bonde på rrenderde hemmn och iblnd även soldt. Hns vr äldst i en syskonskr som ständigt växte. När hn hde fullgjort sin beväringsplikt flyttde hn i pril 1882 till trkten v Sundsvll. Efter en del söknde hittde jg honom i Sköns försmling och Wlknyts by där hn titulerdes polismn. I en senre försmlingsbok tillkom nmnet Reitz. Jg upptäckte tt i Wlknyt bodde en kopprslgre som hette Heitz. Hde Hns Andersson möjligen inspirerts v det nmnet och br bytt ut begynnelsebokstven? Hns Andersson Reitz flyttde till Sundsvll i november 1899, när dottern vr nästn tre år gmml. Jg hr så svårt tt låt bli tt tänk på de människor som jg forskr om och som levde i en tid som för oss vr nästn ofttbrt svår. Båd Hebes föräldrr gjorde ju en mindre klssres. Hns Andersson Reitz kom från ett fttigt hem med en fr som försökte glömm fmiljens rmod genom tt drick. En fmilj som ständigt vr på flykt från den en pltsen till den ndr. Sonen bröt sig loss genom tt flytt 30 mil norr ut och utbild sig till ett yrke i rättvisns tjänst. Säkert träffde hn som inksserre hos Kronofogdemyndigheten på mång fmiljer som hde det lik bedrövligt som hns egen. Ann Gret Hermnsdotter flyttde drygt 50 mil söderut och fick rbete som sömmersk. Om hon hde en egen teljé eller om hon vr nställd vet jg inte. Jg hr fundert vidre och min tro är tt den lill flickn inte lls vr något oönskt brn. Ann Gret vr drygt 40 år gmml, hon hde ett yrke som hon klrde sig br på, men hon sknde en egen fmilj. Systern Min hde visserligen återvänt till Sundsvll efter br ett år i Stockholm, men nu tlde hon om tt åk tillbk dit. Modern Elis levde ännu hos brodern Anders Gustfs fmilj i Ersnäs, men dem hde hon inget hopp om tt någonsin återse. Om hon hde hft en egen fmilj eller åtminstone ett brn skulle hon inte vrit så ensm. Ann Gret träffde en mn, det utveckldes en vänskp men inget kärleksförhållnde. Hn hjälpte henne mot tt hon lovde tt själv t hnd om brnet, men hn erkände fderskpet. Och dess märklig nmn då? Pernill funderde särskilt över nmnet Singoll och kopplde smmn det med zigenersk. Min tro är tt Ann Gret läste romner. Där hde hon träfft på den skön gudinnn Hebe från den grekisk mytologin och den vckr egyptisk drottningen Zenobi och hon hde läst Viktor Rydbergs romn om den mystisk och vckr zigenrflickn Singoll. Hon hde fscinerts v de här kvinnorn och hon ville ge vckr och berömd kvinnors nmn till sin älskde dotter. I Försmlingsboken, där Hebe är ntecknd tillsmmns med sin mor Ann Gret, hr efter moderns död 1904 ntecknts om Hebe: Amerik 6/5-08 smt Mri i Sthlm 13/6-09. Det visr tt flyttttest hr tgits ut först till Amerik och ett år senre till Stockholm. Enligt Pernill vr det också meningen tt Hebe skulle skicks iväg till Amerik och br mellnlnd hos mostern. Pernills fr hr nu hittt ett ppper som visr tt Hebe skrevs in i den privt Detthowsk flickskoln i Stockholm Det betyder tt hon bodde hos Min och Vlfrid hel tiden, fst flyttningsbetyg togs ut fler år senre. Hos fotogrfen i Sundsvll. En lycklig liten Hebe som ännu hr sin mmm i livet. Liksom vi här i Sverige tr emot ensmkommnde flyktingbrn, hände det inte sälln tt brn skickdes ensmm från Sverige till Nordmerik omkring sekelskiftet Men då hde de lltid någon släkting som tog emot och tog nsvr för dem. Men vem skulle h tgit emot den lill Hebe? Dett hr jg fundert på och kom så småningom frm till tt det måste h vrit hennes kusin Minny. Hon vr 16 år äldre än Hebe och hde själv emigrert till

9 Lulebygdens Forskrförening Nr 80, november Krl Enlund och Hebe Reitz. Amerik 1902, när hon vr 21 år gmml. Möjligen vr det först 1908 när Hebe vr 11 år och flyttningsttesten togs ut i Sundsvll som det blev ktuellt med emigrtionen. Knske vr det kusinen som tryckte på. Det hde gått br för henne. Hon hde skfft sig utbildning och vr sjukskötersk. Hon skulle säkert h tgit väl hnd om Hebe. Men för Min och Vlfrid vr hon efter fyr år som ders egen dotter, inte kunde de skiljs från henne. Under en tid hde jg tät milkontkt med Pernill. Hon vr tcksm över de uppgifter jg lämnde henne och hon gv mig fkt om fmiljen i Stockholm och skickde foton. Anders Gustf Andersson, Mins bror, med hustrun Mj Brit Johnsdotter i Ersnäs. Fotot tget Jg hr senre upptäckt tt Minny kom åter till Sverige Hon bodde en tid i Stockholm, men flyttde till Ärtemrks socken i Dlslnd och bodde på poteket, där hon troligen också hde sitt rbete. Knske trivdes hon inte i fäderneslndet. Redn 1937 återvände hon till Nordmerik. Min och Vlfrid fick ing egn brn, det vr Hebe som blev ders dotter. Redn 1916 blev Min änk. Hon vr 52 år gmml. Hon hde mist båd sin föräldrr och ll sin sex syskon. Den siste, brodern Anders Gustf hde dött 1913, 63 år gmml, och fyr år senre vled hns hustru. Båd dog v TBC liksom minst fyr v ders sju brn. Efter tt Min lämnde Norrbotten hde hon troligen vrken träfft föräldrrn eller sin syskon förutom Ann Gret under de år som de fnns i Sundsvll smtidigt. Hebe träffde så småningom en mn, Krl Enlund, och blev förälskd. Hn vr 30 år äldre än Hebe och br två år yngre än Min. När Hebe skulle t hem och presenter honom för Min, blev hon mycket upprörd över den stor åldersskillnden. Hn fick inte komm in i lägenheten, utn fick stnn ute i trpphuset. Men Hebe vr en strk kvinn. Hon gifte sig ändå med sin Krl och de fick två söner, Anders och Olle, född i börjn v 1930-tlet. Krl dog redn i september 1934 och fick ldrig se sin yngste son. Hebe vr Ovnstående bild: Hebe med äldste sonen Anders. Bilden nedn: Brödern Anders och Olle. br 37 år när hon blev änk, men hon gifte ldrig om sig, utn levde ensm i när 40 år. Hon jobbde på posten och hde hembiträde som tog hnd hennes pojkr på dgrn. Så långt berättde Pernill. Senre hr jg blivit kontktd v en nnn ättling till Hermn och Lis Len Andersson. Hon heter Anit Andersson, bor i Luleå och är medlem i vår forskrförening. Hon berättde tt hennes frfrs frfr vr Hermn Andersson och frfrs fr Anders Gustf. Under sommren 1944, innn Anit själv vr född, kom två stockholmsdmer på besök till hennes fmilj i Ersnäs. De presenterde sig

10 10 som släktingr och nu förstår Anit tt dett vr Min och Hebe. Det är väl troligt tt Min då också besökte sin födelseby Måttsund, som hon lämnde när hon br vr 18 år dog Min, 83 år gmml, och mn får förmod tt hon förlikt sig med Hebes vl v mn. Det vr hon och hennes båd pojkr som nu vr Mins fmilj. Pernill berättde tt hennes frmor Hebe vled i Sollentun den 15 pril Hon blev br 74 år gmml. Till sist skrev hon: Vi hr en krukväxt i vårt hus och det är ett litet Hibiskusträd som tillhört Min, det är nästn 100 år gmmlt och det blommr fortfrnde iblnd! När jg läste dett kunde jg inte håll tillbk tårrn. Tänk tt äg en levnde växt som tillhört en person som vrit död i mång år. Det måste värders högre än ett dyrbrt smycke. Men vd hände då med Hebes fr, Hns Reitz? Jg hr sökt vidre efter honom och funnit tt hn dog den 30 november 1938 på Stdens sjukhem i Sundsvll. Hn blev 78 Lulebygdens Forskrförening Nr 80, november 2012 När ryssrn kom till Krlshäll Text: MARGARETA OJA I juni och juli 1945 fnns ett läger för rysk krigsfångr i Krlshäll. Jg vr då en liten flick på 9 år och hr som vuxen fundert över hur det verkligen vr. Vrifrån ko m de? Hur kom de och vrt for de? Kom de med tåg eller båt? Vid ett besök hos Luleå stdsrkiv fick jg svr på min frågor. Där finns en stor mängd mteril från tiden för den, som är intresserd. I NSD berätts tt ett trnsitläger byggts upp i Krlshäll. C krigsfångr skulle ts om hnd på sin väg hem till Rysslnd. Lägret byggdes melln järnvägen och lndsvägen. Ett 50- tl 20-mnntält smt ett pr större för utspisning och förråd restes. Folkets hus blev tillfällig sjukstug. I skoln förldes kvinnor och brn. Mtlgningen sköttes v LV 7 och lottorn skötte utspisningen. Inför ngiven med fyr ltinsk ord vrv det först betyder åderförklkning. Jg förmodr tt hn vr en mycket ensm människ. Vr det någon som sörjde och följde den ensmme mnnen till den sist viln? Den frågn kommer vi nog ldrig tt få svr på. l hemfärden fick vrje person färdkost för 5 dgr. C 800 personer kom vrje dg med tåg från Norge. Till Krlshäll kom finsk frtyg för den vidre trnsporten. Finsk lstfrtygen Clio, Norm o Fenni. tog enl lotsförteckningen c 1500 personer vid vrje res. Clio gjorde 12 resor, Norm gjorde 9. Krigsfångrn fick vänt i lägret tills frtyget fyllts. Färden gick till Uleåborg och sedn med tåg till rysk gränsen. Lägret vr en stor händelse för oss som bodde i Krlshäll, Krlsvik,N Gäddvik,Notviken o Mjölkudden. Det gv också en inblick i de fsor som drbbt Europ och som vi sluppit. Det gjordes insmlingr v kläder m m till de rm människorn. Hos oss och vår grnnr tömdes förråden på kläder och leksker som vi inte behövde. Min äldre syster berättr hur hon lämnde sin dock till en liten flick där på skolgården. Hon blev så gld. På kvällrn hängde vi ungr vid stketet runt lägret. En kväll såg jg för först gången kosckdns. Det vr en oförglömlig upplevelse. Swingers orkester från Luleå kom också ut och underhöll. Det vr nog uppskttt. Min på äldre dr. år gmml och uppgvs i dödboken vr f.d. bokförre och ogift. Enligt smm bok jordfästes och begrvdes Hns Reitz den 11 december kl 2 på eftermiddgen. Dödsorsken är Foto från krigsåret Från vänster: Anits mor Fnny (fdern Alfred låg inklld vid norsk gränsen, frfdern Gustf Vilhelm (Mins brorson), Anits syster Astrid som håller frmor Mri i hnden,smt Min.

11 Lulebygdens Forskrförening Nr 80, november AKSELI GALLEN-KALLELA Klevlillustrtör Akseli Gllen-Kllel (Axel Gllen) tecknt efter dennes självporträtt.!892 tecknde Akseli Gllen-Kllel (Då Axel Gllen) denn bild v gårdsplnen i Korento. Jg hr försökt rit v den bild som fnns i Iijoki-seutu Text och illustrtioner: LEIF LARSSON När mn är släktforskre stöter mn iblnd på personer och händelser som inte hr med den ktuell forskningen tt gör, men som kn vr intressnt ändå. För någr år sedn ägnde jg gnsk mycket tid åt tt försök spår och t red på något om Josef Emmot. Hn vr den yngre v Thoms Emmots två söner född i Sundsvll och den jg länge trodde hde dött som mycket ung. Jg hr mång gånger fundert över tt de såg så gld ut, men de vr ju på väg hem. Det vr mest soldter som tillfångtgits v tyskrn. Kvinnorn vr tvångsrekryterde som sjuksköterskor. Ders jobb blev i huvudsk tt städ tyskrns brcker. De kom från olik delr v Sovjetunionen och historien hr sedermer vist tt hemkomsten inte blev så lycklig för ll. l Thoms Emmot är engelsmnnen som kom till Sundsvll senst 1815 (Osäkerheten beror bl.. på tt delr v kyrkorkiven i Sundsvll förstördes då en stor del v stden brnn ner 1888 smm dg (!) som både Umeå och Lill Edet brnn ner).). Thoms kllde sig byggmästre men eventuellt vr hn timmermn. Knske språksvårigheter gjorde tt det vr svårt tt bestämm hns yrkestillhörighet. På åtminstone ett ställe i kyrkohndlingrns Husförhörsböcker står det Sågr-Emmot. I Sundsvll rbetde hn på ett pr v de otlig sågverk som då fnns i stdens närhet, bl.. Mtfors och Indl. Hn levde tillsmmns med en soldtänk som hette Regin Tibinder Mlm, från Rumo i Finlnd, och med henne fick hn två brn, Henrik Thoms f och Josef f Då Regin Mlm dog 1821 flyttde Thoms Emmot till Gmmelgården i Klix. Då hn nlände hde hn med sig den äldre sonen Henrik Thoms, 6 år. Den yngre hde till en börjn följt med till Sundsvlls std men för mig försvnn hn där. Genom lite envishet och mycket tur fick jg red på tt hn blivit fosterson hos en hndelsmn som hette Josef Krnk, ursprungligen från en prästfmilj i Kuusmo, Finlnd. Fmiljen bodde efter återflyttning till Finlnd först i Simo (där ett kärnkrftverk nu plners) och sedn i Portimojärvi en bit öster om Ylitornio. Gården vr den i trkten känd Kristineströms gård. JOSEF EMMOT rbetde till en börjn på olik sågverk, precis som fdern hde gjort. Så småningom kom hn till Korentojärvi i Pudsjärvi socken (cirk 12 mil öster om Uleåborg på väg mot Kuusmo) och gifte sig med Kreet Juhtyttir Timonen (Gret Johnsdotter Timonen) dotter till en sågverksägre om jg inte minns fel. Fmiljen fick nio brn. Som brukligt i Nordfinlnd under denn tid ntog Josef Emmot nmn efter den gård där hn blev husbonde. Emmot blev Korento. Kommen så långt beslöt vi tt åk till Pudsjärvi, trots vår obefintlig kunskper i finsk språket. Jg fick kontkt med en svensktlnde nutid släkting till Josef Korento och Gret Timonen. Hn ordnde tolk åt oss i Pudsjärvi. Själv bodde hn i Sundsvll (!) Vi blev guidde runt större delen v Pudsjärvi socken och be-

12 12 Lulebygdens Forskrförening Nr 80, november 2012 sökte bl.. Hirvskoski järnbruk dit smeder från Selet, Melderstein och Rosfors värvdes. Josef Emmots hus i Korento stod kvr och fnns kvr i släkten, men ingen med nmnet Korento (eller Emmot) bodde längre kvr där. Mång v husen påstods vr byggd v Josef Emmot. Intresset för släktens histori vr stort och jg fick redogör för det lill jg visste om den svensk sidn. Under gnsk lång tid hde en serie rtiklr om Korento publicerts i 6 nummer v en lokl tidning som heter Iijoki Seitu. Vrje gång omfttde rtiklrn minst ett uppslg i tidningen, med mycket text, mssor v nmn och mång bilder på personer och byggnder, bl.. ett utmärkt flygfoto v Korento gård. Bostdshuset nvändes under mycket lång tid även som gästgiveri och drevs v storfmiljen Korento. Här kommer en v Finlnds störst bildkonstnärer in i bilden. Det är AKSELI GALLEN-KALLELA ( ), mest känd för tt h illustrert Finlnds ntionlepos Klevl. Hn är född i Björneborg och frm till 1905 hette hn Axel Wldemr Gllén, men påverkd v de strk finländsk ntionlströmningrn bytte hn till Akseli Gllen-Kllel. Hn dog i lunginflmmtion på ett hotell i Stockholm 1931, då hn vr på genomres vr hn också på res. Det vr midsommrtid då hn med häst och vgn nådde gästgiveriet i Korento. Hn hde under lång tid utbildt sig i Pris och vr nu på väg hem till det ödsligt belägn Rouvesi i Pnjärvi, beläget på rysk sidn v nuvrnde gränsen i Öst-Krelen (öster om Kuusmo). Hn hde hustru och åtminstone ett litet brn med sig som fick bärs. Fmiljen hde kommit med båt till Helsingfors, sedn tåg till Uleåborg. Därifrån vr det 30 mil kvr med häst och kärr. På ntten kunde Axel Gllen inte sov. Det vr ljust, det fnns som stndrden vr då ohyr och mygg och knske brnet/brnen sov oroligt och grät. Mitt i den ljus ntten steg Axel Gllen upp och gick ut. Hn stte sig och gjorde en tuschteckning v gårdsplnen och gårdrn i Korento. Brunnen är 11 meter djup men vrken den eller husen är det mest intressnt. Det är tllen som syns bkom husen. Den vr stor redn då och gmml, men stod kvr änd in på 2000-tlet. Den här tllen klls penningtllen och det stormfälld trädet vr imponernde i sin storlek då vi fick se det, även om det låg på mrken. Knske är det för tt trädet finns på teckningen som den blivit berömd och bevrd. Originlteckningen finns på konstmuseet Atenum i Helsingfors och en kopi på Pudsjärvi hembygdsmuseum. Knske är det min brister i finsk språket (och översättning från finskn) som missuppfttt lite. Knske det sk vr penniätllen efter den finsk myntenheten penni som vr växlingsenheten till finsk mrk. 50 penniä med den stiliserde tllen. Akseli Gllen-Kllels teckning v gårdstllen på Korento gård blev senre förlg till den stiliserde tll som fnns på 50 penniä-mynten. Denn tll hyste ännu en hemlighet. I en hålighet under tllen begrvdes en ung tysk soldt under ndr världskriget. Kroppen flyttdes senre till den tysk krigskyrkogården i Rovniemi. Klevl är det finsk ntionleposet nedtecknt v Elis Lönnrot ( ). Lönnrot reste omkring (vndrde) och smlde en mängd lokl myter i den finsk folkdiktningen. De skrevs på runometer där run är en speciellt sorts dikt med särskild rytm. Så gott som llt mteril till de löst smmnfogde diktern hittde Lönnrot i Krelen, särskilt rikligt i den nordligste delen i närheten v Vit hvet. Klevl är för övrigt ett nnt ord för Krelen. Akseli Gllen-Kllel blev en lednde person i den finsk ntionlromntiken särskilt efter de berömd illustrtioner hn gjorde till Klevleposet. Dess mytisk motiv vr hns störst intresse inom konsten. På en släktforskningsres kn mn snudd vid världsberömdheter. Under den del v sin studieår då hn vr i Berlin umgicks Akseli Gllen-Kllel bl.. med Edvrd Munch och August Strindberg. leif.rgnvld.lrsson@teli.com l En snn histori Text: GUNHILD BJÖRKLUND, Örrn Här följer en snn histori från slutet v 1800-tlet, berättd v John Nilsson från Lbbgården i Sundom. Hn blev sedermer bonde på Berget. Nilsson vr på ungdomshelg och hde gjort sällskp med Jnne Wikström Brnders-Jnne från Örrn. Hn vr en i ordets full bemärkelse en Stor mn, vr stor till växten och hde krfter därefter. Av någon nledning hde dess två blivit ovänner med ett gäng pojkr från södr socknen. Sådnt vr vnligt. Norr och Söder stod oft mot vrndr. En dg uppenbrde sig sörpojkrn för tt gör upp. John och Jnne befnn sig vid stllrn i ytterområdet när ntgonistern nlände. John och Jnne förstod vd de ville; Venten i ståt so jö f legg i frme hnskn s Jnne (Vänt en stund så jg får lägg från mej hndskrn). Så vände hn sig om, tog ett fst grepp under en knuten på ett närliggnde stll. Sedn hn lyft upp hörnet på stllet, lde dit sin hndskr och stte skt ned stllknuten. När hn vände sig om mot fiendern såg hn endst ders ryggtvlor. Denn histori finns i Boken om Sundom återberättd v Ingvr Nilsson från Sundom. J P Wikström = Brnders-Jnne vr min frfr. l

13 GRÖN SAKER Text: ARNOLD LAGERFJÄRD Lulebygdens Forskrförening Nr 80, november När vi kom till Västr Bovllen vid Lule älv 1931 fnns inte en buske på hel gärdn. Det fnns ett träd, säger ett: Bkom bostdshuset, numer bgrstugn, fnns en stor rönn. Mot slutet v årtiondet skffdes velssuggor. Dom bökde i jorden runt rönnen. Efter någr år vr den död. Min mmm tog en spde och gick till Kvrnbäcken. Hon kom hem med en liten spir till hägg smt en ormbunke. Sistnämnd vled omedelbrt, medn häggen växte och växte och blev riktigt stor med åren. Hos bönder fnns förstås lltid trädgårdslnd. Trodde Ni! I vår trkt i Norrbotten vr det åtminstone väldigt dåligt med den sken. Jg minns ett litet, litet lnd nednför bgrstugn. Det vr knppst mer än två meter långt och knske en och en hlv brett. Vd som växte där minns jg inte men tror på morot och rödbet och knske ärter. Någr slldsbld fnns då inte. ÖVERHETEN INGRIPER På sent 1900-tl läste jg i tidningen, tt vår styrnde runt 1930-tlet kommit på, tt befolkningen på lndet hde ensidig kost med fög grönsker. Dett kom mig tt koppl ihop med tt en främmnde dm dök upp hos oss i slutet v årtiondet. Det vr hemkonsulenten fröken Astrid Hägglund från Gmmelstd. Hon följde min moder som en skugg hel dgrn och ntecknde exkt vd hon gjorde och vilken tid det tog. Det klldes tidsstudier. Mmm ccepterde dett men tyckte mycket ill om när fröken Hägglund ntecknde exkt tid när hon gick in på dss och lik exkt ntecknde när hon kom ut därifrån. Det en ledde till det ndr. Min mmm blev stor trädgårdsentusist, så stor tt hon något årtionde senre blev JUF-instruktör och reste vitt I börjn v 1930-tlet såg här ödsligt ut, ett end träd, en stor rönn. Inte en buske, br mgert gräs. Fyrtio år senre en lummig plts. omkring och lärde ut trädgårdsodling. Det gjorde så småningom också min lillebror Bertil. Men llt tr sin tid. Jg minns det speciell tillfälle när vi bänkde oss vid det stor klffbordet i bgrstugn för tt för först gången konsumer grön bld. Det vr spent, omsorgsfullt kokt och i vitt spd eller sås. Någon större lyck gjorde det förstås inte, men med tiden skulle mycket förändrs. Min fr s inget, men förmodligen tänkte hn nånting. Gnsk sent i min mors levndslopp tlde hon om, tt ppp vr mycket rädd för tt stekt kött skulle vr rått. Där fick jg plötsligt förklringen vrför stekt hjärpe inte vr nån höjdre.jg hde ju i min ungdom läst, tt hjärpe skulle vr en deliktess. Men när min mor stekt dem så vr de torr och hård. Det vr inte br grönsker som kom på gården med fröken Hägglund. Hon ritde en trädgård med buskr och en berså i form v en vinkel med en rosentry i spetsen. Sen skulle det vr två ungersk syrener åt vr sitt håll. De två först växer fortfrnde hej vilt medn de två yttre vled tidigt. Rosentryn dog omkring Så bersån är gnsk liten men hr blivit en grillplts. I övrigt är det mängder v buskr och träd, blombänkr etc. Men nu hr min fru tgit hnd om odlingen. Och jg själv hr plntert buskr och träd sedn mitten v 40-tlet.Numer också som skogsodling. GAMMAL TRÄDGÅRDSODLING Vid mor Brit Lrsson Styfs föräldrhem i Forsträsk fnns nog någon trädgård, hr min mor berättt. Likså hos förvltren vid Svnö Alrik Wllmrk i Hrds, där hon tjände som ung. Hos de blivnde svärföräldrrn i Östr Bovllen hde de nog br rödbetor, de visste nog inte om nnt. Mmms syster Ingeborg beställde morotsfrö v Gerd i Östr Bovllen. Hon kom med rödbetsfrö från Koopertiv i Svrtlå! Mmm berättr också om moderns rotsopp. Hon kokde först kålrötter (de fnns lltså!) och l sen i fisk, som också fick kok. Spdet reddes med vetemjöl, som vispdes ner med trävisp. Det blev små klimpr, som vr mycket god. Knske vr prästgårdspign FAN- NY Christin Vesterberg, som gifte sig med Arvid Lundqvist i Västr Bovllen, en ning mer vncerd i trädgårdskonsten? Hon hde ju jobbt i prästgården. Jg hr kopi v en beställning hon gjort hos Andersons Fröhndel, Vkslgtn 4, Uppsl:

14 14 Lulebygdens Forskrförening Nr 80, november 2012 Morötter, lång St Vlerie Rpide -:30 Rot- Brdoviker -:20 Dill -:15 Socker ärter Färsk Biskmrk -:60 Spritärter, Roslgens -: :15 Hndstilen är vcker men ppperet är skdt. Allt hr inte gått tt läs, och fel kn det h blivit. Det där med Färsk Biskmrk tycker jg borde vr Furst Bismrck, men så står det då inte. Henn Stenmn från Jokkmokk berättde år 1964, tt under först världskriget såldes i butikern torkde grönsker i säckr. Det vr nog kålrötter och morötter, knske rovor. Det blev en mycket dålig sopp v dett. Det kn jämförs med ett rdioprogrm, där mn berättde, tt vid tiden för revolutionen skickdes järnvägsvgnr med torkde grönsker till svältnde i bl Kolri. Finnrn hde hft mycket svårt för tt ät dess grönsker. l Björn jgr älg på riksväg 97. Foto: TOMAS HARJU BJÖRN I BOVALLEN Text: ARNOLD LAGERFJÄRD Vid sextiden en prilmorgon 2010 hde Toms Hrju just kört från sin bostd i Hrds för tt färds efter riksväg 97 till jobbet i Boden fem mil bort. På vägen skulle Toms plock upp kompisen Mikel Nyberg. Hn lämnde Hrdsgränsen och börjde psser svärmor Evy Mndergrehns skogsskifte när två djur i full krriär kom ur skogen från vänster och fortstte efter vägen. Först ögonblickets tnke vr två älgr. Men sedn: Herre Gud! Det är en björn! Den är efter älgen! Toms fortstte i ll fll ett trettitl meter bkom björnen, som springnde fler gånger vände huvudet bkåt och tittde på bilen. Toms kom nu på, tt hn hde en mobiltelefon med kmer med sig och lyckdes få frm den. När djuren rust efter vägen ett pr hundr meter lyckdes hn t ett foto. Hn vr då vid nedfrtsvägen till Västr Bovllen på brödern Lgerfjärds mrk. Strx därpå smet älgen ut i skogen och björnen stnnde till höger på ndr sidn diket. Toms stnnde bilen och steg ur den. Sen stod vi och tittde på vrndr tvärs över diket och mitt mot vrndr, fortsätter Toms. Björnen stod på ll fyr och jg hde försiktigtvis bilen melln oss, berättr hn. Björnen börjde nu gå frmåt mot Lgerfjärds skogsplntering men stnnde efter sådär femtio meter. Toms körde efter och stnnde. Så stod vi på smm sätt och tittde på vrndr. Sen kom en långtrdre och stnnde. Men då fick björnen nog och stck ut i skogen åt Luleälven till. Mikel fick vänt gnsk länge på Toms den här morgonen. När hn fick vet vrför tänkte hn på sitt eget björnmöte ett år tidigre. Hn körde då efter byvägen genom Västr Bovllen och stnnde vid Plmgrens eller Ostugårn, som vrit öde sedn Vid gränsen mot Lgerfjärds går en enkel bilväg ned till älven. Hn börjde gå efter den och klev över den låst vägbommen. När hn tittde upp fnn hn sig plötsligt stå ög mot ög med en björn på ll fyr tio meter bort! Bäst säj nånting: Oj oj då, här står du! Å j som just skulle bck! Båd blev nog lik rädd. Mikel bckde snbbt tillbk över bommen medn björnen for iväg någr meter neråt vägen och sen mot öster över ängen Björnhon med trillingr på Sveskogs skogsbilväg. Foto: SOFIA LUNDH

15 Lulebygdens Forskrförening Nr 80, november in i skogen. Det vr något lldeles otroligt hur snbbt den fick upp frten, säjer Mikel. BJÖRNTRILLINGAR Direkt efter Lgerfjärds skogsplntering följer en äng melln väg 97 smt Stig Lundhs och Mri Nordströms vill. För ett pr år sedn ringde en kompis till Stig och nämnde om björnungr på ängen strx ovnför villn. Stig väntde en kvrt eller så och s sen åt sin dotter tt t sin ny kmer och komm med. Sofi hde just fyllt år och fått en digitlkmer Olympus. De stte sig i bilen och Stig börjde kör på uppfrtsvägen. Så snrt de pssert uthuset s Sofi: Där är dom ju! Stig körde upp på 97:n medn björnrn gick efter högr skogsknten. Björnhonn sprng över 97:n gnsk när frmför bilen upp mot en skogsväg på Sveskogs mrk. Sen vände hon tillbk över vägen igen. Så åter mot skogen med ungrn bkom. Uppe på vägen vände hon sig om men såg inte ungrn, som vr i diket. Cirk fem meter frmför bilen gick hon upp på bkbenen, men så fick hon syn på ungrn och gick ner på ll fyr. Stig hr undrt om hon gått mot bilen om hon inte fått syn på ungrn. Björnrn fortstte över 97:n och uppåt skogsvägen. Uppe vid Porjuslinjen svängde de till vänster. Sofi hde under tiden tgit någr bilder. börjde bygg omkring år Henry berättde, tt sist björnen i Edefors hde för hundr år sen skjutits med denn björnböss. Hrdsborn hde hft en björnsx utstt vid Degerberget ovnför Hrds. Någr gick dit för tt se om det blev något resultt, och bössn hde de med sig. På långt håll hörde de fruktnsvärd björnvrål. När de kom på lgom håll sköts björnen. Nå, riktigt sist björnen i Edefors vr det inte. Jg träffde älgjägren Nils Nilsson i Hrds och hn berättde, tt björn funnits hel tiden i hns jktområde två mil upp efter Lule älv. Där kom en utlöpre från Lpplnds skogr ner mot östr sidn v den nturskön Edeforsen. Här kommer jg ihåg en tidningsnotis från 1950-tlet, då Vttenfll nsökte om tt få bygg Lxede krftverk. Vttenfll hde presentert ett intyg på tt forsen inte vr nturskön. Men tänk! Mn hde fått ge sig v änd till Stockholm för tt få någon tt skriv ett sånt intyg! JAKTFÖRBUD Aldrig hörde mn tls om någon björn i Hrds och Bovllens skogr och trktern däromkring. Så år 1971 förbjöds jkt på björn. Det gjordes inget väsen om dett, så det vr nästn ingen som visste om det när älgjkten börjde den hösten. En älgjägre träffde på en björn och sköt den. Hn tog den till slkteriet Smeprodukter i Hrds. Så vr det någon som undrde, om det verkligen vr tillåtet tt jg björn. Mn ringde polisen. Där visste mn inte heller till tt börj med, men så småningom hittde mn bestämmelsen. MÅNGA OBSERVATIONER Stig Lundh körde för så där femton år sedn uppför skogsvägen ovnför villn med fyrhjuling och hde hunden med. Plötsligt dök en stor björnhnne upp ett tiotl meter frmför. Det hände inget särskilt. Stig hr oft sett björnspår där på Sveskog. I slutet v oktober 2009 vr det 20 á 25 centimeter snö på den här vägen. I Hrds skol hde en del elever deltgit i utbildning för jägrexmen och fick därför vr med om älgjkt på Sveskog. På och vid den här skogsvägen hde de kunnt se spår efter två eller tre björnr. Någr kilometer mot Svrtlå hr Tommy Lrsson och hns fru hft björnr när huset fler gånger. Själv såg jg en björn i mj 1977 melln Svrtlå och Bredåker den vr ute efter två ungälgr. Dett är br exempel på en mängd björnobservtioner runt Hrds och Bovllen på senre år. Det känns märkligt i mitten v 1900-tlet vr det otänkbrt tt få se björn här. Men så är det inte lätt tt få SISTA BJÖRN I EDEFORS På 1950-tlet köpte min dåvrnde svåger en s k björnböss v smeden Henry Hrlin för fem kronor. Det är en grovklibrig lodböss, en mynningslddre. Sådn gjordes v skicklig bysmeder under någr hundr år frm till 1910-tlet. Efter något år fick jg bössn i julklpp v svågern. Låset hde fllit bort, men ett nytt sådnt gjordes v Helmer Wikström i Råneå. Dennes fr och frfr hörde till de känd bössmedern, och Helmer hde i sin ungdom hjälpt sin fr med smidet. Henry Hrlin vr bysmed i Hrds, och hn hde nor från vår bgrstug i Västr Bovllen, där en smedfmilj från Grngärde i Dlrn Tre björnungr, påpssligt fotogrfert v Sofi Lundh.

16 16 Lulebygdens Forskrförening Nr 80, november 2012 Avsändre: Lulebygdens Forskrförening Residensgtn 6 E LULEÅ Vid obeställbrhet Återsänd till ovnstående dress! SVERIGE PORTO BETALT se älg numer; Bovllen hr vrit ett br älgområde. Men det finns också ett påstående, tt jägre på Sveskog skjuter mycket älg och frktr bort bytet i stor finkor på lstbil. Sveskog hr i vinter inventert älgstmmen och påstås h observert mängder v älg. Till stor förvåning för ll jägre, som finner en tilltgnde brist på älg. Om jg förstått rätt är mn även på Svensk Jägreförbundet i Norrbotten tvivlnde. En jägre hr ment tt Sveskog nlitt en ny ktör för inventeringen. En ktör utn vn. Hr mn möjligen räknt björnrn också? Mn hör fög om björnjkt i vår trkter. En del är väl ovn, men det är så mycket krångel när en björn skjutits tt nog de flest vstår trots tt de hr br tillfälle. Här behövs stor lättnder! Som sekreterre i Bodens jktvårdskrets deltog jg för tiotlet år sedn i åtskillig möten med mrkägrn inom kretsen då tillåten vskjutning v älg diskuterdes. All mrkägre vr ense om måttlig vskjutning, npssd efter tillgången ll utom en: MoDo, numer Sveskog. Dess företrädre E Johnsson påstod lltid tt det vr väldigt mycket skdor v älgbete, vrför tilldelningen måste vr stor. Hn jgde själv på Bovllen. Mycket oft kommer numer björnrpporter från trkter närmre kusten, mång gånger häpndsväcknde när människor och ders boningr. Den mycket kunnige jägren Ingvr Sndström i Svrtbjörsbyn, Boden, tycker det blivit väldigt lite älg på senre tid. Ingvr vr sekreterre i Bodens jktvårdskrets före mig. Hn berättr, tt det för någr år sedn berättdes om björnmmmor i trkten v Ljuså något längre åt norr. En hde tre ungr och en nnn Vd hittr mn inte vid släktforskning Skrivelse som inkommit till forskrföreningen i oktober Hej! Vill br skick ett STORT TACK för er rtikel om Forsfärder i Boden i er medlemstidning nr 74 (mj 2011), som jg hittde på nätet i hösts när jg vr ute och släktforskde om min mors släkt, Lindström från Vittjärv. I rtikeln står det nämnt tt min mors morfr (Fritjof Lindström) 1932 åker nerför Luleälv med ångslupen Edefors och tt Sven Utterström filmr från Fiskrholmen. Jg lyckdes spår Sven Utterströms sondotter Ingel Utterström för tt hör mig för om filmen fortfrnde fnns kvr i släktens ägo. Världen är liten, det visde sig tt Sven filmde på uppdrg v SVT och tt filmen som är 1 minut och 13 sekunder fnns digitliserd hos Kunglig biblioteket där Ingel jobbr!! Jg fick först kontkt SVT Sles och fick för 500 kr rätten tt gör en kopi v filmen och sedn gjorde Ingel en kopi till mig som jg fick idg. En häftig hde två fjolårsungr. Ytterligre en hde också fått tillökning. Där vr sex björnungr på en mindre yt. En unge döddes v tåget. Det rpporters i Norrbottens län tt det inte finns någon tillväxt v ren i en del smebyr. Dett därför tt rovdjuren tr klvrn. Om ingenting ändrs hots rennäringen v kollps, säger Hrry Grpe i Tornedlen. Hn är ordförnde i koncessionssmerns intresseförening. l och lite smått overklig känsl tt få se Fritjof 80 år senre. Jg vr ju br 3 år när hn dog, så jg hr br vg minnen v honom. Utn er rtikel hde jg inte vett tt filmen funnits, så än en gång, STORT TACK! Mvh PER HELLANDER Umeå l Julklppstips! Anor på USB Nederluleå: Född Vigd Död Nederklix: Född Vigd Död Finns lgrde på USB-minne och presenters i progrmmet Exel. Pris per enhet 300 kr för medlem och 400 kr för icke medlem. Kn köps i loklen torsdgr kl eller om någon i styrelsen befinner sig i loklen. Kn också beställs vi e-mil: info@lulebygden.se. Förskottsbetlning till Lulebygdens Forskrförening, pg Ange nmn, vsändre pch postdress. Ange även din e-postdress i händelse v uppdtering.