Krigsminnen. En tidning från Trelleborgs Allehanda och Ystads Allehanda. Skåningar berättar om andra världskriget

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Krigsminnen. En tidning från Trelleborgs Allehanda och Ystads Allehanda. Skåningar berättar om andra världskriget"

Transkript

1 Krigsminnen En tidning från Trelleborgs Allehnd och Ystds Allehnd Skåningr berättr om ndr världskriget

2 Ull skämdes över sin tysk bkgrund º5 Wessels i Mlmö firr freden BILD: ALVI NILSON Sm Nilsson med sin inskrivningsbok. BILD: BASS NILSSON Ett vrk i Kielknlen- Historien lever mitt iblnd oss Ppp föddes den 6 pril 1940, tre dgr innn Hitlers trupper invderde Dnmrk. Hur kände frmor det, född och uppvuxen i Tysklnd, när hon stt med honom i sin fmn i Lund medn de engelsk bombplnen dånde förbi på väg mot tysk kusten? Och hur hde mormor det när hon den iskll vintern 1942 fick åk gengsmbulns hem med min nyfödd mmm i Klmr, lltmedn morfr låg inklld i Boden? RESER MAN till Tysklnd, Polen, Finlnd eller vilket nnt europeiskt grnnlnd som Krigsminnen ges ut v Trelleborgs Allehnd och Ystds Allehnd. Redigering: Per Nilsson och Crol Ask. Omslgsbild: Sm Nilson med en kmrt i Krlskron under ndr världskriget. Läs hns berättelse på sidn 26. Chefredktör och nsvrig utgivre: Mrgreth Engström Tryck: JMS Rulloffset i Vellinge AB, Vellinge 2005 helst påminns mn lätt om ndr världskriget. Där lever människor ännu i krigets skugg, med dess konsekvenser. Sverige klrde sig undn kriget, men det innebär inte tt det gick oss förbi. I VÅRAS bestämde vi på tidningen oss för tt t vr på de minnen, historier och berättelser som finns kvr v kriget i södr Skåne innn det är för sent. Och vi mötte ett stort gensvr. Reportrr och fotogrfer togs generöst emot v människor som öppnde sin hem och sin fotolbum. Innehåll Sidn 3: Minnesskärvor När Allehnd våren 2005 publicerde reportgen med krigsminnen blev gensvret stort från läsrn. Mång hörde v sig med brev och berättelser. Sidn 9: Krigsseglren Per Gustvsson vr sjömn under kriget. En tid då omkring 270 svensk frtyg sänktes. Sidn 10: Frivillig Mjken Wiberg vr lott och rbetde vid Hmmrs bckr. Sidn 12: Krigsbrn Intervjuern resulterde i en rd rtiklr om ndr världskriget och den följnde freden. Och det visde sig tt även ni läsre blev enggerde. När vi efterfrågde fler minnen och berättelser börjde telefonern ring och brev kom in. Tck vre er kunde vi skriv ännu fler rtiklr, om ännu fler minnen. NU GER VI UT ll de smlde intervjuern i en bilg. Det är lätt tt tänk tt historien tillhör just historien. Men den lever mitt iblnd oss. Leen Strömberg och Sirkk Andersson är två v de cirk finsk flyktingbrn som kom till Sverige. Sidn 14: Dresdenbombningrn Bruno Presng vr 13 år när de llierde i krigsslutet bombde den tysk kulturstden Dresden Sidn 17: Koncentrtionslägret Mri Johnsson överlevde Wrszwupproret och ått månder i koncentrtionsläger. Sidn 20: Pressen Redktör Wilhelm Sjöberg berättr tt tidningrn tvingdes tt vr försiktig med vd de skrev. Sidn 22: Vit bussrn Göst Andersson körde en v de vit bussrn som räddde fångr ur koncentrtionslägren. Sidn 24: Flyktingrn Ing Gret Rudolfson blev kompis med någr polsk flyktingflickor. Sidn 26: Freden Sm Nilson låg inklld. Alvi Nilsson gick i skoln. Pret träffdes våren 1945, när det åter vr fred i Europ. Det är br tt fråg Mjken, Sm, Göst och ll de ndr som vr med och som vet vd som hände, då för 60 år sedn, när världen stod i brnd och ingen visste hur det skulle slut. Ann Mri Erling Att se de som kom med de vit bussrn blev en påminnelse om vd vi sluppit från, skriver Gudrun Beijer-Olsen. Studentsången hr ldrig sjungits mer förhoppningsfullt SJÖBO Gudrun Beijer-Olsen från Sjöbo minns våren Hon gick då den sist terminen på Högre llmänn läroverket i Ystd och skriver i ett brev: Kriget vr slut och snrt hde vi vår så kllde mogenhetsexmen. Men innn dess fick vi upplev och se hemsk sker. Det vr när de vit bussrn hämtde lägerfångr från Polen och Tysklnd. På skolgården sttes det upp stket och gymnstikslen nvändes som mottgningsplts för dem. Det är svårt tt beskriv vilket intryck dess människor gjorde på oss. Så mgr och så eländig. Vi prtde genom stängslet med dem på vår skoltysk, som vi inte hft tillfälle tt nvänd under kriget. Vi fick vet ders nmn och vrifrån de kom, med då vi frågde efter ders ålder blev vi chockde: 20 år. De såg ut som 60 år. De som orkde visde glädje och hoppfullhet. Det vr som en liten på- Det är svårt tt beskriv vilket intryck dess människor gjorde på oss Fr överrskde mor med besök Rolnd Almberg minns fderns besök. BILD: THORSTEN PERSSON HAMMENHÖG Rolnd Almberg är i dg 68 år och bor i Hmmenhög, men hn växte upp på Södermlm i Stockholm. Därifrån kommer hns minnen: Min fr såg jg sälln. Hn vr nu förflyttd till Husqvrn med uppgift tt bygg upp luftförsvret för Husqvrn Vpenfbrik. Emellertid en kväll sommren -43 dundrde det till på Wollmr Yxkullsgtn där vi bodde. Min mor och jg stck ut vår huvuden genom fönstret. Jg hörde min frs stämm: Kompni hlt! Fyr lstbilr med knoner på släp smt cirk femtio beväpnde soldter slog läger utnför vår port. Min fr steg ur en v terrängbilrn, som hde en ntenn på tket, lutde sig in och sde något till förren. Kstde en snbb blick på ll nyfikn och skyndde sig sedn in i vår port. Jg vr fem år och förstod inte så mycket. BILD: SPRISSE NILSSON minnelse om vd vi sluppit i från. Till slut kom ändå dgen när hon fick t studenten och med den nyinköpt mössn i hnden stormde hon och klsskmrtern ut på den stor trppn. Aldrig hr väl studentsången sjungits mer förhoppningsfullt ändå. Hoppet är vår vän och vi dess löften tro. Den ljusnnde frmtid är vår!, skriver Gudrun Beijer-Olsen. Vi bodde på femte våningen, vrför min mor och jg lyssnde efter hissen: Men nej, i stället stcks nyckeln i låset innn vi hunnit blink och Ivr, min fr, stod innnför dörren. En klpp på huvudet fick jg smt fem kronor. Därefter stängdes dörren till sovrummet. Tjugo minuter senre kom min fr ut ur rummet, hn justerde sitt koppel. Jg fick ytterligre fem kronor smt förhållningsorder om tt sköt om min mor. Bkom min fr stod mor, med rosor på kindern och tårr i ögonen, visknde: Vr rädd om dig! Någon minut senre hördes min frs röst: Kompni mrsch. Och bilrn med knoner och mnskp försvnn. Jg vr fem år och förstod inte så mycket, men mmm vr gld i fler veckor, och jg vr gld över, tt för en tid, vr kvrterets rikste kille med min tio kronor. Hel fältet minerdes utn förklring BÄSTEKILLE Åke Kjellqvist, 82 år, växte upp i Bästekille och gjorde värnplikten under kriget. Hn minns speciellt en drmtisk händelse. Och hr fortfrnde inte fått någon förklring till den. Den utspelde sig på Kristi himmelsfärdsdgen den 18 mj 1944 på flygreservskoln i Eslöv: Hel personlen smldes i en v lektionsslrn, dit kpten Stålhndske kom för tt informer. Hn kom...men nu hr jg beslutt tt inte 61 år senre, tig längre. mycket llvrlig, sde tt det hde kommit till kännedom om tt krigssitutionen hde ändrts och tt freden för Sverige kunde vr i fr. Mer hde hn inte tillåtelse tt uttl. Hn beordrde smtlig tt på förrådet hämt ut femtio skrp skott till vår pistoler, sde till tt vår personlig skåp på logementet inte fick vr låst över ntten och tt pistolen med hölster och koppel skulle hängs åtkomligt på sängstolpen. /... / Vrje 1:e mekniker fick tilldelt ett förseglt kuvert, som vid ett eventuellt vlämnnde v plnet till någon förre skulle överlämns till denne. Vi fick vet tt kuvertet innehöll hemlig färdpln och krt dit hn skulle flyg. /... / Dgen efter blev ll åter beordrde till fältet. Inget hde hänt under ntten. Nu vr dgordern tt ll pln skulle ut från hngrern och plcers ut runt fältet, kmouflerde så gott det gick. Hel fältet minerdes. Dett innebr tt minor i form v trälådor med en stolpe cirk en meter hög på lådns en sid sttes ut med 5 á 7 meters vstånd från vrndr. I stolpens topp stt en säkrd tändsts förbunden med stubintråd till det högexplosiv inuti trälådn. Stolprn förbnds två och två med snören till utlösningsmeknismen. Avsikten vr tt om något fientligt pln försökte lnd skulle dess hjul fstn i snören och krftig, upprepde explosioner skulle ske. Ve den som försökte. /... / En svensk tiger men nu hr jg beslutt tt inte 61 år senre, tig längre. Åke Kjellqvist 2 3

3 Soldter tältde utnför Gunnrs hem º6 Oscr Thuresholmen i Löderup hr mång bilder från krigsåren i sitt fotolbum. Till höger ett porträtt v Oscr som ung soldt. BILD: BASS NILSSON Kmrten sköts ihjäl v misstg LÖDERUP Oscr Thuresholmen i Löderup låg inklld i tre år under ndr världskriget. I Vänersborg fick hn upplev hur en kmrt sköts ihjäl v misstg. Hn som sköt ville hopp i sjön efteråt, men vktchefen hindrde honom, säger Oscr Thuresholmen. Trots tt det br vr någr hundr meter till ett sjukhus gick soldtens liv inte tt rädd. Sture Bergström blev vittne till hur en kmrt sköts ihjäl i Vänersborg. BILD: CLAES NYBERG Den som hde råkt skjut blev fråntgen sitt vpen och sttes i rresten i tio dgr. Oscr Thuresholmen vr 19 år när hn blev inklld hösten Hn låg i Helsingborg när tyskrn intog Dnmrk, den 9 mj Då vr det fri tilldelning v mmunition, berättr hn. Senre låg hn blnd nnt i Chrlottenberg vid norsk gränsen. Då TRELLEBORG Sture Bergström i Trelleborg vr också med den hemsk dgen i Vänersborg när en soldt sköts till döds v misstg. I ett brev till Allehnd beskriver hn vd som hände. Det hde vrit vktvlösning vid förläggningen och vgående vkt hde plundrt sin gevär. En v dem hde ställt sitt gevär vid en lduvägg. En v de pågående hde också ställt sitt gevär, som vr lddt, där. När pågående vkt skulle hämt sitt gevär tr hn fel, det gevär som vr plundrt. När vgående vkt kommer upp i förläggningen kommer hn i håg Hn som sköt ville hopp i sjön efteråt, men de hindrde honom. kunde hn se hur tyskrn mrscherde på ndr sidn. Oscr Thuresholmen hr även ljus minnen. Som den gången hn i smyg sydde ihop byxorn för tio kmrter så tt de inte kunde komm i dem näst morgon. Vi grinde så förbnnt. Till och med furiren fick sytt i sin byxor. Ann Mri Erling Sture minns dödsolyckn Dom står och skojr och hn lyfter geväret och trycker v. Hns bäst vän segnr ner och dör ögonblickligen. tt hn hr glömt sitt gevär där nere vid lduväggen. Hn springer ner och ser tt där står ett gevär. Hn tr geväret och går ner och prtr med den som går vkt, för dom vr bästisr. Hn som hämt sitt glömd gevär trodde ju tt det vr hns, som vr plundrt. Dom står och skojr och hn lyfter geväret och trycker v. Hns bäste vän segnr ner och dör ögonblickligen. Hn kstr geväret och springer mot älven men vktchefen sprng iftt honom. Den skjutne vr från Lndskron. Vår grbbr vr nere på begrvningen och br kistn. Den dyr kostymen krympte till hälften i regnvädret Göst Mgnusson bodde i Svenstorp under kriget och här är något v llt det hn minns och hr nedtecknt i ett brev: Vi såg tt det låg tysk krigsfrtyg vid horisonten i Ystdbukten. Då vr pniken när. Nybrofältet, där Ystd golfbn i dg finns, vr ju ett litet flygfält med vår jktpln förlgd. Det troddes tt tyskrn skulle lndsätt trupper där. Därför bestämdes tt ll som hde skrymmnde mskiner, särskilt böndern med sin jordbruksredskp och gml lstbilr skulle förs till Nybrofältet och hel dgen gick trnsporter. /... / Men som tur är hände inget. /... / Vi närmde oss nu slutet på kriget när Englnd fick övertget och meriknrn gick med i kriget och ll städer i Tysklnd blev sönderbombde. Gick mn upp på en hög bcke här kunde mn se tt hel himlen vr röd över tysk nordkusten och bombkrevdern blixtrde till. Göst Mgnusson vslutr med en nekdot från krigsåren: /.../Hde nu kommit upp i åren så mor tyckte jg skulle h en kostym och jg fick en snygg blå kostym. Men den vr ju tillverkd v cellull, ett mteril som krymper om det blir vått. Först gången jg hde den på blev jg överrskd v en åskskur, så jg blev helt genomvåt. När kostymen blev torr dgen efter hde den krympt 50 procent och den hde inte gått på en femåring. Den vr helt värdelös och mor blev ledsen för den hde vrit dyr i inköp. Göst Mgnusson såg hur himlen över tysk nordkusten färgdes röd v ll bomber. BILD. BASS NILSON Att vr brn i krig, vilken sid det än är, så är det förskräckligt. Det säger Ull Virdlm som kom från Tysklnd till Sverige med de vit bussrn Hon skämdes över sin tysk bkgrund Ull Virdlm i Ystd kom till Sverige med vit bussrn Hon växte upp i Potsdm med sin tysk ppp och sin svensk mmm. I Sverige försökte hon dölj sin tysk bkgrund. Min drivkrft tt lär mig svensk så br som möjligt vr just tt ingen skulle hör tt jg hde tysk bkgrund. Jg kunde inte representer hel Tysklnds ondsk, säger hon. Ull Virdlm vr br ått år när kriget bröt ut och ingen v hennes föräldrr vr nzist. Trots det kn hon känn skuldkänslor för det som hände. Inte en gång under hel 30-tlet eller krigsåren lyfte min mmm hnden och s Heil Hitler. När ndr gick med sin nzistmärken gick hon med den här, säger Ull Virdlm, och visr en nål med en svensk kunglig jubileumskron. Efter krigsutbrottet inklldes Ulls fr, som vr ordningspolis, och hel fmiljen fick flytt till Polen. Där erbjöds de tt bo i en flott våning som stod ledig efter tt de judisk innehvrn körts ut. Men det vägrde min föräldrr. Vi bodde inckorderde i stället hos en polsk officersfru som vi blev väldigt god vänner med. Följde med till Tjeckoslovkien Åter i Potsdm två och ett hlvt år senre blev hennes fr snrt inklld igen. Smtidigt börjde terrorbombningrn v Berlin lldeles i närheten. Ull, som då vr år, bestämde sig för tt följ med till Tjeckoslovkien när hennes skol öppnde filil där. Men i den ny skoln rådde sträng disciplin. Vrje dg skulle brnen h uniform och hiss flggn med hkkorset på. En gång börjde Ull skrtt när någr elever inte lyckdes hl flggn. Dgen efter blev hon degrderd inför hel skoln. Jg blir så rsnde på ll som kritiserr folk som vr med i Hitlerjugend. Det vr ett tvång, säger Ull. Jg kunde inte representer hel Tysklnds ondsk. I Ull Virdlms flyktingpss stod det tt hon inte fick besök storstädern och tt hon inte hde rätt tt återvänd till Sverige om hon lämnde lndet. BILD: BASS NILSSON Efter en tid återvände Ull Virdlm till Potsdm. När krigsslutet närmde sig fick hennes mmm vi svensk kyrkn kontkt med Röd Korset, som hde fått tillåtelse tt hämt hem svenskfödd tyskor med vit bussrn. Skräcken för Röd rmén gjorde tt de vlde tt res. Då vr Ull Virdlms ppp redn sknd sedn en tid. Med br en ryggsäck och en resväsk vr kom Ull och hennes mmm till Sverige i pril De fick vr sitt främlingspss där det stod tt de inte fick vists i någr storstäder och tt de inte hde rätt tt återvänd till Sverige om de lämnde lndet. På så vis hindrdes vi tt hämt sker i vårt gml hem, som sedn hmnde i det som blev öst, säger Ull Virdlm. Stupt Hon minns hur hon fick vet tt freden till slut hde kommit i mj Det vr i Göteborg hos min moster. Mmm hde kommit också. De vr så lycklig. Och jg gick undn och låste in mig i bdrummet och grät. Fred, hde jg inbillt mig brnsligt nog, betydde tt llt skulle vr som det hde vrit. Men vi hde flytt hemifrån och ppp vr sknd. Ingenting vr som jg hde drömt om. Men nturligtvis vr det en lättnd också. Röd Korset jobbde till 1975 med tt sök efter Ulls fr, sedn konstterde mn tt hn ntgligen stupt utnför Belgrd. Ann Mri Erling 4 5

4 Per vr sjömn under kriget º9 Ove höll kontkt med båd sidorn GLEMMINGEBRO Under stor delr v kriget höll hn kontkten med sin vän som vr soldt i tysk rmén. Smtidigt brevväxlde hn med sin nästkusin som stred i det meriknsk flyget. Det vr en svår blnsgång när mn skulle upprätthåll kontkten med sin när och kär under kriget. Men Ove Svensson, 82 år, i Glemmingebro försökte. Sin gode vän Helmut Winter hde hn lärt känn 1938 när hn som femtonåring vr utbytesstudent i Leipzig och bodde hos Helmuts fmilj. Därefter börjde de brevväxl. Höll isär vänskp och politik Att kriget bröt ut vr inget hinder. Men det gällde tt håll isär politik och vänskp. Jg vågde inte skriv vd som helst och bsolut inte diskuter politik i breven. Jg misstänkte tt tyskrn sprätte upp ll brev innn de kom frm. Efter någr år gjorde Ove värnplikten i det svensk försvret. Helmut pl- Ove Svensson hr sprt bilder och brev från korrespondensen med vännen Helmut Winter. cerdes till sist i Norge och brevskrivningen upphörde. När freden kom blev Helmut krigsfånge i Frnkrike och då tog hn åter kontkt med Sverige. Ove Svensson skrev åtskillig brev och skickde pket med chokld och...inte diskuter politik i breven. nnt som kunde håll humöret uppe. Sist kontkten som hn hde med sin tyske vän vr I ett brev förklrr Ove Svensson tt hn tyckte tt kriget hr tgit bort lite v Sveriges sympti med Tysklnd men tt hn inte blndr ihop politiken BILD: MARK HANLON med de enskild människorn. Det är lätt tt tro tt ll tyskr vr som Hitler men så vr det nturligtvis inte, säger hn. Jessic Ziegerer Utnför Gunnrs brndomshem i Öj ställde det svensk försvret plötslig upp fyr knoner. Soldtern tältde med knoner utnför Gunnrs brndomshem I september 1939 fick Gunnr Erlndsson och hns fmilj på Ludvigsdhl utnför Öj oväntt besök. En grupp svensk soldter slog sig ner bredvid gården och med sig hde de fyr knoner. Under fler månder levde Gunnr Erlndssons fmilj med kriget utnför frstudörren. Hn vr sjutton år och jobbde hemm på gården. Tillsmmns med sin fmilj försökte hn sköt jobbet som vnligt, men blev ständigt påmind om tt det vr krig. Mn vr knske inte rädd, men det blev väldigt tydligt tt det vr något på gång. Sedn förstod mn knske inte riktigt hur det vr. Det fnns ju inte tv och tidningr läste mn knppt. Soldtern tältde utnför, hde övningr och väntde på tt något skulle händ. Knonern kom på plts och riktdes mot Ystd. Gunnr Erlndssons fmilj funderde mycket på vd som skulle händ. Det verkde soldtern själv stundtls också undr, säger hn. Tnken vr väl tt de från oss där uppe skulle försvr stden mot ett eventuellt ngrepp. Fnns det någon pln för vr ni själv skulle t vägen om de börjde skjut mot fienden? Nej. Vi visste ingenting. Frmför sig hr hn ett fotolbum med gulnnde bilder från den där hösten. Hn pekr på en v dem där knonen syns. Vi kn ju inte h hft en chns med dess, säger hn. Bildern måste någon soldt h skänkt hns föräldrr som minne. Hn minns ing nmn, men truppen kom från A6 i Jönköping. De höll sig mest ute vid sin tält, men då och då hittde de in i boningshuset. Min mor hde nästn mrketenteri. Soldtern vr därinne och bommde kffe och kkor. Efter någr månder flyttdes truppen och knonern närmre Ystd. Jessic Ziegerer Gunnr Erlndsson minns knonern vid föräldrhemmet utnför Öj. BILD: BASS NILSSON Sven smlr på krigsminnen Minnet spels upp som en film för Sven Bergmns inre syn. Hn vr br tre år men kommer tydligt ihåg när hns fr kom hem från sitt bgeri den där morgonen 1939, ryckte upp dörren till köket och flämtde: Det är krig. Tyskrn hr gått in i Polen. För honom som pojke vr kriget skrämmnde men också spännnde. Hn och hns kompisr brukde t sig till Åkesholm där det stod knoner som skulle skydd stden från ett nfll från hvet och från sin blkong kunde hn följ hur de svensk jktplnen övde. En dg när hn stod där dök plötsligt ett pln ner ur molnen och börjde skjut. Flygplnet vr märkt med stor svrtvit kors och Sven Bergmn förstod tt det vr en tysk. När de svensk flygrn upptäckte plnet Precis ovn vttenytn utnför hmnen rätde plnet upp sig. gjorde de Fllnde lövet för tt försök komm undn. Tysken singlde nedåt i en sprirl. Jg skrek till min mor: Hn störtr! Men precis ovn vttenytn utnför hmnen rätde plnet upp sig men då vr de svensk plnen redn över honom. Det sist Sven Bergmn såg vr när tysken flög västerut med ett svenskt jktpln på vrder sid lite snett bkom. Senre fick hn vet tt plnet tvingts lnd på Bulltoft i Mlmö. Jessic Ziegerer Sven Bergmn, 69 år, hr ett privt museum med sker som minner om ndr världskriget hemm i källren. Bild: Sprisse Nilsson 6 7

5 De träffdes efter 65 år º11 Per vr en v krigsseglrn När hn vr ledig åkte Henning Månsson hem från beredskpen på Sövde flygfält och hälsde på det finsk krigsbrnet Börje Sundström som bodde hos hns föräldrr. Plutonen fick sml ihop rester efter det störtde tysk plnet Hening Månsson, 82 år, är säker på sin sk: Tyskrn som störtde vid Sövde den 11 pril 1944 sköt ldrig. Henning Månsson låg i militärtjänst under den här tiden och minns dgen när det tysk Messerschmittsplnet vid 12-tiden svängde in över Sövde flygfält. Hns pluton regerde genst och förstod tt det inte vr ett svenskt pln. De lndde nämligen lltid omedelbrt. Det här plnet gjorde i stället en sväng över Sjöbo och gick sedn söderut vid västr knten v flygfältet. När den gjort smm rund två gånger sköt luftvärnet först en slv och direkt en till, berättr Henning Månsson. Det sägs oft tt vi vr beskjutn, men det stämmer inte. Dett plnet sköt inte. Vi vr där. Vi följde det hel tiden. Däremot visste vi inte om det vr en invsion på gång eller inte. Scenriot räckte däremot för tt pulsen skulle höjs rejält. Och efter Tyskrn sköt ldrig. Det är Henning Månsson som låg i Sövde säker på. cirk en hlv timme hörde de ett nytt pln och fyr personer kom nersinglnde i fllskärmr. Vi blev beordrde tt ldd med skrp mmunition och besätt eldställningrn. Men personern visde sig vr besättningen på en meriknsk flygnde fästning. De hde hoppt ur plnet innn det nödlndde i Vollsjötrkten. Därefter fick Henning Månssons Det sägs oft tt vi vr beskjutn, men det stämmer inte. Vispgrädde fnns inte utn mn blndde kffegrädde med en essens som påminde om hårschmpo, minns Len Årmn. BILD: MARK HANLON BILD: THORSTEN PERSSON pluton i uppgift tt rens upp efter det nedskjutn tysk plnet. Det vr inte roligt. Det vr söndersprängd kroppr. Någonstns låg en rm, någon nnnstns ett ben i stövel. En läkre smlde ihop dem och lde llt i två högr, men det är svårt tt säg om det blev rätt. När tyskrn skulle begrvs på Sövde kyrkogård den 19 pril blev Henning Månssons grupp hederspluton. Två högt uppstt tyskr kom till begrvningen. Henning Månsson minns tt de gjorde Hitlerhälsningen - väldigt länge. Minst tio minuter stod de med hnden i luften. De måste h tränt länge på det. Essensen till grädden såg ut som schmpo Len Årmn, 70 år, minns brndomens krigstid i Ystd när hon bodde på regementet: Perioden vr jg 5-7 år och minns tt fr - som vr fnjunkre vid infnteriregementet I7 i Ystd - i blnd vr bort från hemmet och mor, min äldre syster och jg bodde i vår tvårumslägenhet på regementet. Dett smmnföll med de sträng vintrrn, då det vr 28 grder kllt (tror jg) och jg kommer i håg tt vi stängde v vrdgsrummet och hängde filtr för dörrrn. Det vr nog mer köldens än krigets skull, men det kn ju också h berott på tt det vr dåligt med bränsle och dyrt tt eld. Telefon hde vi i det vstängd rummet och när det ringde eller behövde rings fick mor klä sig i bottiner, ulster, som vr blå, och min Jessic Ziegerer frs pälsmöss för tt kunn vists i dett rum. /.../ Sen vr det rnsoneringskupongern beige för mejeriprodukter, lil för kött, grön för socker och så vidre om jg minns rätt. Jg ritde själv kuponger och låtsshndlde och plågde följktligen min mor genom tt hel tiden fråg hur mång kuponger de tog för en bit leverpstej, en liter mjölk etc. Apropå mejeriprodukter så fnns inte vispgrädde utn mn blndde kffegrädde med någon essens, som påminde om hårschmpo och vispde och vispde och fick så småningom något som kunde nvänds till tårtor, vrm chokld och dylikt. Det vr ju endst vid brnkls och ndr festlig tillfällen som mn tog till dett. TRELLEBORG Under ndr världskriget omkom cirk svensk sjömän och omkring 270 svensk frtyg sänktes. Per Gustvsson vr en v krigsseglrn och hn överlevde. Hn börjde tidigt fisk tillsmmns med sin fr och sin bröder. De gick melln de rysk och tysk konvojern som sökte sig till minfritt vtten. De rysk konvojern gick så när oss tt vår båtr höll på tt slå runt. Fr rmlde över bord en gång, berättr Per Gustvsson. Jg hde två kompisr som också vr fiskre. De gick bort och ingen hittde någonting efter dem. När hn sedn gick till sjöss tänkte Per Gustvsson inte så mycket på riskern. Det hände olyckor vid fisket också. Mång ville gå till sjöss för krigsriskersättningen innebr tt sjömän tjände förhållndevis br. Men först fick hn gör sin militärtjänst i flottn. Hn hde då redn mönstrt på en båt. När jg fick inkllelsen till flottn rev skeppren itu den. Näst gång vi kom till Trelleborg stod två furirer på kjen och tog mig. Jg hde fått med mig två flskor från båten så när vi kom till Krlskron vr furirern full men det vr jg som åkte fst. Börjde som mässgrbb 1942 kom Per Gustvsson ut. Då mönstrde hn på s/s Utö som gick med mlm från Oxelösund, Piteå eller Luleå till Englnd och Tysklnd. Senre seglde hn med Grängesbergsbolgets båtr på Nrvik. Mång sjömän ville inte segl i mlmbåtr för de sjönk som stenr om de blev torpederde eller gick på en min. Men mn tänkte inte så mycket på det då. Det kunde mn inte. Per Gustvsson börjde som mässgrbb, sedn blev hn lämpre, obefren eldre och slutligen eldre. Hn höll sig kvr i stembåtrn så länge det gick. Men det hde sin nckdelr. Stembåtrn vr för långsmm för de flest konvojer så de lämndes åt sig själv. Konvojern med sin jgrbevkning seglde ifrån dem. Men Per Gustvsson hde tur. Hn vr vrken med om tt bli beskjuten eller torpederd. Jg mönstrde v s/s Lxen i Hlmstd för tt åk till Stockholm och gå ombord i en nnn båt. På näst res sänktes Lxen med mn och llt. Min föräldrr trodde jg vr ombord så när jg ringde hem klgde min fr över tt jg inte hört v mig. Men jg visste inte tt hon vr sänkt. Det kunde t två veckor tt loss mlmen i Englnd. Krnrn strök med i tyskrns bombningr så mlmen lstdes i korgr som sedn lyftes med båtens egn vinschr. Ingen jobbde över på lördgen. Då skulle engelsmännen h sin fotboll. Vi jobbde från sju på morgonen till sjutton-rton, även söndg. Men mn vr fri hel ntten melln lördg Per Gustvsson smlr sin nteckningr om sjöfolk och sin egn minnen från 39 år till sjöss. En del v kriget seglde Per Gustvsson melln Cnd och Englnd. Men det vr besvärlig segltser på grund v den hög sjön. Per Gustvsson står längst till höger på bilden. och söndg. Då glömde mn llting. Om en sjömn mönstrde v i Storbritnnien eller i USA under kriget så fick hn inte vr i lnd mer än två veckor. Sedn vr det br tt mönstr på igen. Båtrn gick mörklgd under hel kriget. I sknsen, där besättningen bodde, fnns krbidlmpor och en spis. Vrje kväll kontrollerde chiefen, mskinchefen, tt llt vr släckt. Minst ljusstrimm kunde dr till sig ett nfll från flyg eller ubåtr. Men det vr kmrtligt. All höll ihop som ler och långhlm, även skeppren. Vi vr tre eldre ombord. Om en skndes kunde inte båten gå. En gång stt jg för länge på en pub. Då blev det förhör och vdrg på lönen. När jg fick inkllelsen till flottn rev skeppren itu den. Näst gång vi kom till Trelleborg stod två furirer på kjen och tog mig. Först gången Per Gustvsson mönstrde på vr hyrn (lönen) 70 kronor i månden plus mt och logi. Som lämpre hde hn 150 kronor i månden och som eldre 250 kronor. Semester fnns inte utn en sjömn kunde få ett pr dgr till godo genom tt jobb över. Bomber och vrk Att segl på Tysklnd vr ungefär som på Englnd. Engelsmännen väntde utnför och sänkte en båt om dgen. Däcksfolket stod i stäven och vrnde för minor. Mång båtr jg hr vrit i hr gått under. Fortfrnde ligger jg på nättern och tänker tillbk. Men det vr inte br flygbomber, torpeder och minor som hotde. På BILD: TOMAS NYBERG De llierde bombningrn v Tysklnd i krigets slutskede rserde en stor del v Tysklnds städer. Hmburg vr en v de städer som drbbdes värst. Så här såg det ut bkom Svensk kyrkn i Hmburg. mång ställen, till exempel vid Kielknlen låg vrk. En del utmärkt, men mång inte. Utnför Kielknlen seglde en båt på ett vrk, trots tt vrket vr utmärkt. En dnsk som stod på bryggn fick svetss loss. Ett nnt frtyg som Per Gustvsson mönstrt v sänktes i Pentlnd Sound, vid Orkneyörn. Det end som hittdes vr ett kylskåp som stått uppe vid skorstenen. Jg hr tänkt mång gånger tt tyskrn vr för djävlig mot folket. Om de sänkte en båt tog de inte upp någon ur besättningen. De br gick förbi. Det är mycket jg inte berättde för fr och mor. Då hde de sgt, du går inte ut mer. Christer Hnsson 8 9

6 Krigsbrnen blev grnnr på Österlen º12 Soldtens blomm växer fortfrnde vid Mjkens stug Smm dg som Dnmrk och Norge ockupers v tyskrn, den 9 mj 1940, ringer det på telefonen hemm hos Mjken Wiberg. Det är konsulinnn Schoultz, fälttjänstchef för lottorn, som undrr om Mjken kn åk ut och bespis militärer. Morgonen efter infinner sig Mjken, iklädd sin lottdräkt, vid bilsttionen i Ystd. Hon körs ut till Hmmrs bckr där hon tillsmmns med en nnn lott får nsvr för tt lg mt till 17 värn, en cykelptron och trossen. Mjken är 28 år, men något flirtnde pågår inte från soldterns sid. Däremot får hon mycket uppskttning för sin insts. När unikboxrn, som mten skicks ut i, kommer tillbk från värnen ligger det oft tckbrev i dem. När gullvivorn börjr slå ut får hon även blommor. En del hr röttern kvr, och Mjken plnterr dem vid sin sommrstug i Sndskogen. Där hr jg fortfrnde kvr dem efter ll dess år. Mor sydde findressen I dg är Mjken Wiberg 92 år. Hon bor i huset på Stor Västergtn i Ystd som vrit hennes hem i 84 år och där hon också hft ffär. Hon går fortfrnde på gymnstik och när det är fint väder händer det tt hon tr en cykeltur ut till sommrstugn i Sndskogen och dricker kffe. Smärtheten från ungdomsåren hr hon behållit. Lottklänningen från 1940 pssr fortfrnde. Den hr till och med blivit lite för stor. Klänningen är det end som Mjken Wiberg hr kvr från lotttiden. Bortsett från minnen förstås. Mjken Wiberg gick in i lottkåren Jg tyckte tt mn skulle gör någonting, och det vr mång v vår vänner som vr lottor, säger hon. Klänningen hon visr oss är egentligen findressen. Ute i rbetet hde lottorn en brun bomullsklänning, förkläde och klut. Det vr Mjkens mmm som sydde findressen. Det vr viktigt tt den skulle slut 40 centimeter från mrken. För mycket v benen fick inte syns. Och tt dns i klänningen vr inte tillåtet. Jg tyckte tt mn skulle gör någonting, och det vr mång v vår vänner som vr lottor. Fick vi inte lov. Fick vi inte lov. Men nu dnsr vi i uniformen, det är helt nnorlund nu. 1939, när ndr världskriget bröt ut, ryckte Mjken Wiberg in som lott. Hon hjälpte till med utspisningen v kustrtilleriet vid Åkesholm i västr Ystd. Is i ögonbrynen Efter hösten följde en bitnde vinter. Det vr sådn vinter då tt de kunde knppst kör på vägrn, utn fick kör på åkrrn, för det vr så mycket snö. Om de inte kom och hämtde en fick mn gå, och när mn kom hem hde mn is i ögonbrynen, så kllt vr det. Näst gång Mjken Wiberg ryckte ut vr till Hmmrs bckr våren Först rbetsdgen skulle hon server lunch till 50 mn. De skulle h kokt korv och pottis, och så skulle de h två smörgåsr vr. Mjken skr bröd så tt hon fick stor blåsor på pekfingret. Andr dgr fick soldtern klops, ärtsopp eller stekt sill. Så småningom växte ntlet personer som skulle utspiss till 222 personer. Männen hon serverde vr lndstormsmän. De uppförde sig lltid ordentligt mot flickorn. Oj, de vr ju gml gubbr då. De vr väldigt gentil. När de åkte in till stn köpte de lltid bkelser till oss. End undntget vr när männen inte blev hemförlovde efter sex veckor, som de hde trott. De till och med grät för det vr så länge sen de hde vrit hemm hos mor. Då tog det 14 dgr innn krlrn kom med sockerkk och vetebrödslängd igen. Sågs br i mörkret Mjken Wiberg tjänstgjorde ute vid Hmmrs bckr tre dgr åt gången. Sedn åkte hon hem och hjälpte sin mor i ffären på Stor Västergtn. Då åkte storsyster Evy ut i stället. På det viset turdes systrrn om med rbetet i fält och rbetet hemm. Själv såg de br vrndr i mörkret hemm vid dörren när de hämtdes och lämndes v. Inget ljus fick ju syns utåt under mörkläggningen. Någon ersättning som lottor fick de knppst. Efter sex veckor vr betlningen en kron om dgen. Efter en tid plcerdes Mjken vid Tingshögs skol i stället. Sist gången hon vr ute vr den 23 ugusti Efter det hoppde hon br in då och då vid behov. Som en i gänget bjöds hon dock på gåsmiddn hösten Men det vr inte roligt, för då söp de så krlrn. Först tiden där ute drck de mycket, det vr räligt. En uppgift Mjken fortstte med vr tt server kffe till kustrtillerister som kom och fikde på Västergtn 20 i Ystd om kvällrn. Där fnns kort och sällskpsspel och iblnd kom prästen på besök. Lottorn, som stod bkom rrngemnget, turdes om tt gå dit om kvällrn för tt kok kffe och server mnnrn. Bytte kuponger Kffe vr hårdvlut. Det vr den först vr som rnsonerdes under kriget, vid påsk Telefonen gick ju vrm i ffären då vid Mrie bebådelse. Vi hjälpte till så gott vi kunde överllt. Mn vr ju rädd om sin kunder, säger Mjken. Även socker, såp, tobk och snus vr sådnt som hmstrdes. Och så pågick det byteshndel. Den som inte rökte knske bytte tobkskuponger mot kffekuponger, och så vidre. Tck vre ffären led fmiljen Wiberg själv ingen nöd. Mjken minns när det kom militärer till butiken för tt hämt vtten i mjölkknnor. Ders eget vtten hde frusit. Hennes mor bjöd in dem på kffe och hämtde vetebröd. Ryktet om godskern gick snbbt blnd soldtern. De vr fyr som hämtde vtten, och 22 som kom och drck kffe, berättr Mjken. Rnsonering blev snrt vrdg för svenskrn, och inte minst för Mjken som jobbde i ffär. Det vr ett frligt rbete med ll dess kuponger. De skulle klistrs upp på krtor och lämns vidre till grossistern för tt butiken skulle få vror. Mjken förvrde krtorn i en stor plåtburk. Jg vr ju så rädd om dem. Sin egn kuponger hämtde hon ut genom tt kö till gml rådhuset i Ystd. Någon rädsl kn Mjken inte minns från kriget. Vd skulle jg vr rädd för? säger hon. Att kriget skulle komm till Sverige, säger jg. Nej, det tänkte mn inte på. De s förstås tt tyskrn hde lndstigit i Trelleborg, då vr där or0, men det blev ju ldrig något. Ann Mri Erling Mjken Wiberg i Ystd är 92 år. Än i dg hr hon kvr lottklänningen som hon nvände under ndr världskriget. Bilder: Thorsten Persson Signe Månsson och Mjken Wiberg hr mång gemensmm minnen från våren vid Hmmrs bckr BILD: BASS NILSSON De träffdes igen efter 65 år När Signe Månsson läste om Mjken Wiberg i Allehnd kände hon igen lottn som kom och lgde mt på hennes föräldrrs gård under ndr världskriget. Allehnd vr med när de båd träffdes igen, 65 år efter den där våren vid Hmmrs bckr. Pssnde nog hde Signe tgit med sig en lycklig lott till Mjken i present. Mjken minns den lill flickn som brukde vr på gården. Och Signe minns kokvgnen, det nybyggd hönshuset som blev mtsl och vktern som ptrullerde runt gården. Hon brukde cykl dit med sin kompisr och då skojde soldtern och låtsdes kontroller vem det vr hon hde med sig. Inget tt sätt emot Signe Månsson föddes 1934 och vr sex år när det kom ett pr högt uppstt militärer till hennes föräldrhem Hmmr nr 10 år Militärern sde tt de skulle t gården i besittning under en tid, och föräldrrn hde ingenting tt sätt emot. Lottrörelsen ºLottrörelsen, som är en frivillig försvrsorgnistion, grunddes Lottorn ingick till en börjn i lndstormsrörelsen men blev en självständig orgnistion ºUnder ndr världskriget tog lottorn blnd nnt hnd om finsk krigsbrn och flyktingr, lgde mt och stickde strumpor och vntr åt soldtern. Inom luftbevkningen blev de så kllde tornsvlorn ett känt begrepp. Signes ppp blev inklld och resten v fmiljen fick, medn soldter flyttde in på gården, flytt in till Signes mormor i Hmmr. Signe minns tt hon blev rädd för befälen. De försökte tröst henne och förklr tt de vr där för tt skydd henne. Men då sprng Signe in till sin mor och grät och s tt de hde sgt tt de skulle skjud (skjut) dem. Hissde flggn Trots tt de inte kunde bo på gården vr Signes fmilj där vrje dg för tt t hnd om djuren och grödorn. Då hde de nytt v soldtern, som blnd nnt hjälpte till tt skörd höet. Och jg mjölkde kor hos er, minns Mjken. Vr du med när de hissde flggn den 6 juni? undrr Signe. Jo, det vr Mjken. Då s de hög militärern tt det vr knske den sist gången vi fick hiss vår svensk flgg. Det vr väldigt gripnde, säger Signe. Signe fick ett litet plättjärn och ett pnnjärn v lottorn. Det glömmer hon ldrig. När hon själv blev stor blev hon också lott. Förplägndslott till och med. Ann Mri Erling ºUnder beredskpen ökde ntlet lottor från till I dg är de omkring Käll: Ntionlencyklopedin och SLK, Riksförbundet Sveriges lottkårer

7 Brunos mrdrömmr tr ldrig slut º14 De finsk krigsbrnen ºUnder åren kom krigsbrn till Sverige. ºDet sägs tt brnförflyttningen från Finlnd omfttde nästn lik mång som ntlet stupde finsk soldter under krigsåren. ºDe flest krigsbrn återvände när kriget vr slut. ºSeprtionen först från den egn fmiljen och sedn från fosterfmiljen hr gett mång v brnen bestående sorg och själslig ärr som vuxn. Systrrn Terttu och Leen när de fotogrferdes inför resn till Sverige. Krigsbrn blev grnnr i Skillinge Skåneföreningen Finsk krigsbrn ºSirkk Andersson och Leen Strömberg är med i Skåneföreningen Finsk krigsbrn en ideell kmrtförening där mn kn träff och prt med människor med smm bkgrund. ºDär kn mn också få hjälp tt återknyt förlorde kontkter med nhörig i Finlnd. ºFöreningens kursverksmheten erbjuder medlemmrn tt läs finsk, Finlnds histori och nnt med finsk nknytning. ºFöreningen bilddes SKILLINGE Under ndr världskriget kom finsk krigsbrn till Sverige. Två v dem, Leen Strömberg och Sirkk Andersson, bor nu i Skillinge. Leen vr br två och ett hlvt år och Sirkk tio när de åkte över Torne älv för tt sedn smls upp i ett läger i närheten v Hprnd. Leen, som kom tillsmmns med sin storsyster Terttu, hr br svg minnen v vd som hände när hon kom över gränsen. Men Sirkk glömmer ldrig känsln när hon upptäckte tt hon tppt bort sin älskde morföräldrr. De hr vrit tillbk i Hprnd för tt tillsmmns med ndr krigsbrn och veterner, smmnlgt personer, vr med och vtäck ett minnesmonument. Monumentet sk påminn om de tusentls krigsbrn som skickdes till Sverige under ndr världskriget, säger Leen. Hedersgäster vid ceremonien vr kung Crl XVI Gustf och Trj Hlonen, Finlnds president. Det vr strk känslor som kom upp när jg hörde min medsystrr berätt sin minnen, säger Leen och vslöjr tt hon inte kunde håll tårrn tillbk. Vr det verkligen så det vr, tänkte jg. Vi vr ju så små. Men jg är gld tt jg åkte upp till den här minnesstunden. Jg känner tt det är viktigt tt få klrhet i det förflutn. Det är också betydelsefullt tt det som hände uppmärksmms. Nu känns det som om cirkeln är sluten. Leen pssde på tt träff sin finsk släktingr när hon vr där uppe. Och den kontkten hr stärkt Leen. De är underbr, säger hon. Jg hr inte förrän nu förstått vilken trumtisk upplevelse det vr när de tvingdes lämn mig. Eftersom min mmm dog br 21 år gmml och ppp vr ute i kriget så vr jg ju föräldrlös. Min släktingr kunde inte t hnd om mig och min syster. Men nu gör de llt för tt på något sätt gottgör. Leens ppp hde brn sedn ett tidigre äktenskp så när kriget vr slut hde hn fullt upp med tt t hnd om dem. Och hn tyckte väl tt jg och Terttu hde fått det br när vi kom till Sverige, säger Leen. Trygghet i systern De finsk krigsbrnen kom resnde med tåg från Krelen, Helsingfors, Åbo och ndr finsk städer och hmnde som sgt i läger vid gränssttionen i Hprnd. Där deldes vi upp i grupper, berättr Leen, som trots llt elände hde en trygghet i Terttu. Leen minns br svgt hur brnen sttes på ett tåg och fick ligg skvfötters. Vi lång mång i sovhyttern och jg vet tt vi stnn längs vägen för tt ät och vluss, berättr hon. Leen och Terttu kom så småningom till brnhemmet Henriksfält i Lövestd som tog emot 30 krigsbrn. Verksmheten finnsierdes genom insmlingr som lottorn svrde för. Leen vr väldigt liten för sin ålder Sirkk Andersson, till vänster, och Leen Strömberg lärde känn vrndr när Sirkk helt nyligen lämnde storstden för tt sök lugnet i Skillinge. Vd hon inte visste vr tt hennes grnne precis som hon själv vr finskt krigsbrn. Jg hr inte förrän nu förstått vilken trumtisk upplevelse det vr när de tvingdes lämn mig. och hde ett stort sår på ryggen när hon kom till Henriksfält. Dit kom så småningom fmiljer för tt välj ut fosterbrn. Men ingen ville h Leen. De vldeterttu, säger hon. Jg blev förstås jätteledsen och börjde gråt. Kvinnn som skulle bli Terttus fostermor föreslog då tt hennes grnne knske kunde t mig som fosterbrn, fortsätter Leen. Egentligen ville grnnen h ett tyskt krigsbrn men de tog mig i ll fll. Så jg och Terttu fick bo grnnr i Gyllebo. De två systrrn återvände ldrig till Finlnd, de blev kvr på Österlen och eftersom de vr så små när de kom glömde de bort sitt hemspråk. Nu tlr de br svensk. Och det tycker jg är jättetråkigt eftersom jg på äldre dr hr fått kontkt med min finsk fmilj, säger Leen. Det vr en moster till mig som börjde sök efter mig och Terttu och hittde mig i Skillinge. Hon och hennes fmilj kom och hälsde på för ett pr år sedn. Och det vr underbrt tt få träff dem och därmed kunn t upp kontkten med min nhörig i Finlnd. Kom ifrån morföräldrrn Sirkk, Leens grnne i Skillinge, kom till Sverige vi Kemi och Rovniemi. Hon vr tvungen tt lämn Uleåborg eftersom tyskrn brände och härjde i området. Hon evkuerdes med sin morföräldrr som hde hnd om henne. Jg minns flygblden över byn när kriget bröt ut och minns ll flyglrm när vi fick rus till skyddsrummen. Jg minns soldtern och speciellt en officer som fktiskt räddde vårt lill område där vi bodde från tt bombs mot löfte tt vi inte skvllrde. Tillsmmns med ndr gml, sjuk och föräldrlös brn kom Sirkk och hennes morföräldrr så småningom till gränsen. I ll uppståndelse kom hon ifrån sin morföräldrr. Och när hon blev tillfrågd om hon hde sin föräldrr med sig skkde hon br på huvudet. Jg s ldrig tt jg tppt bort mormor och morfr, säger hon. Jg blev kvr i lägret i fjorton dgr innn jg sttes på tåget till Örebro dit jg skulle. I lägret fick jg en mss sprutor. Det vr hemskt och jg skrek. Inte förrän nu hr jg kommit över min sprutskräck. I Gävle stod lottorn på perrongen och tog emot Sirkk och de ndr brnen. Vi åkte vidre till ett brnhem där vi fick ännu fler sprutor. En dg kom en lott och hämtde Sirkk för tt vis upp henne för en kvinn som ville h en flick. Hon vr brnmorsk och hennes mn, som väntde på oss hemm, vr köpmn. Det vr en fin fmilj, säger Sirkk. Jg plddrde på när vi stt i tåget och det vr förstås på finsk. Då pekde kvinnn på sig själv och s mmm. När de kom frm till huset i Hedesund stod mnnen på trppn och tog emot och kvinnn pekde på honom och s ppp. Hn krmde om mig och hälsde mig välkommen, säger Sirkk. Vi gick in i mtslen och där stod bordet dukt med gröt och smörgåsr med smör och ost. Jg tog bort osten och smöret och åt brödet. Då grät min mmm och ppp. Bortsett från tt mmm vr väldigt lynnig och snål vr de fntstiskt snäll. En gång försökte mmm server härsket fläsk men då s jg tt jg inte vr hungrig. Hon minns också ögonblicket då hon först gången gick på fmiljens vttentolett. Jg minns soldtern och speciellt en officer som fktiskt räddde vårt lill område där vi bodde från tt bombs mot löfte tt vi inte skvllrde. FOTO: MÅRTEN SVEMARK Jg hde ldrig sett något liknnde och gjorde stor ögon när bjset försvnn bort med vttnet när jg drog i ett snöre. Byn vr sönderbombd Vid det lget hde Sirkks morföräldrr börjt efterlys sitt brnbrn. De fick red på tt hon vr i Hedesund och krävde då tt hon skulle få komm hem när kriget vr slut. Och så blev det också. Men hemm i byn vr llt sönderbombt. Vi hde inget hem. Vi fick till tt börj med bo hos någr grnnr och sov på golvet. Huset vr fullt v vägglöss och morfrs mustsch kryllde v löss. Jg kommer ihåg hur mormor strödde slt runt bädden för tt håll lössen bort. Sirkk minns inte själv fredsdgen men sommren 1948 kom hon tillbk till sin svensk föräldrr som sommrbrn. Med dett dokumentet runt hlsen kom Leen till Sverige för tt få bo i en fosterfmilj till kriget vr över. Och 1952 flyttde jg till min svensk fmilj för gott. Min fostermor behövde hjälp för hon vr sjuk. Det vr även min mormor men både hon och morfr tyckte tt vi vr skyldig min fostermor hjälp efter llt hon gjort för mig. Så jg lämnde mormor och morfr och flyttde till Sverige. Men jg höll förstås kontkt med dem. När Sirkks fostermor blev frisk börjde Sirkk jobb i sin fosterfrs färghndel. Och det blev börjn till liv som egen företgre med sjukvårdsffärer på olik pltser i lndet. För både Sirkk och Leen blir minnen från krigsåren och Finlnd strkre ju äldre de blir. Jg försökte titt på filmen Okänd soldt på tv för ett tg sedn, men jg klrr det inte, säger Sirkk. När jg försöker läs böcker från krigsåren och det som hände oss börjr jg gråt. Lollo Brk 10 13

8 Mri överlevde Wrszwupproret º17 Dresden i ruiner efter de llierdes bombningr 13 och 14 februri 1945 där melln och människor döddes och 85 procent v ll byggnder, blnd dem mång mycket kulturhistoriskt värdefull, förstördes. ARKIVBILD: PRESSENS BILD Brunos mrdrömmr efter bombningrn tr ldrig slut När bombern börjde fll blev det knäpptyst i skyddsrummet. Helvetet brkde löst, men ingen s någonting. Det vr den 13 februri Den 13-årige Bruno Presng befnn sig i Dresden. Det vr ingen som skrek, ingen som grät. All br stt helt tyst i dödsångest. Det vr som om en jordbävning drbbde oss när bombern börjde fll. Sen blev det lugnt. De llierde bombplnen hde släppt sin lst. Hn kn inte säg hur lång tid det tog. Bombningrn kom i vågor och hn vet inte längre om det vr två eller tre omgångr med bomber. Bruno, hns syster Edith och mmm Selm hde överlevt nere i skyddsrummet tillsmmns med ndr skräckslgn Dresdenbor och flyktingr. Det luktde gs från läcknde ledningr och vttnet börjde stig från spruckn rör. Men de kunde inte t sig ut. Ingången och nödutgången vr blockerde. En hnddriven fläkt kunde förse människorn i källren med luft utifrån. En hink i ett hörn fick funger som tolett för ll som trängdes nere i mörkret. Belysningen slocknde någon gång under krevdern. En v männen där nere plockde frm en skiftnyckel och börjde slå på rören. Förhoppningsvis skulle någon däruppe hör oss, säger Bruno Presng. Hn suckr djupt och tittr med dröjnde blick ner i bordskivn. Underläppen drrr. Ursäkt mig, men det tr hårt på mig tt berätt om dett. Jg vill gör det och det känns viktigt, men ett krig innebär så mång hemskheter och det är först i efterhnd som jg hr förstått hur grymt lltihop vr. När det hände vr det som ett äventyr. Min fördel vr tt jg vr så ung och inte uppfttde llvret. Men det vr fruktnsvärt och jg såg på min mor hur hon förändrdes. Bläddrr i sitt fotolbum I två dygn stt de fst nere i skyddsrummet ovetndes om hur stden såg ut ovnför dem. Sen hörde de knckningr från utsidn och efter ett tg hde det huggits frm en utgång. Jg vr en v de först som kröp upp. Det gick inte tt känn igen någonting. Det vr br skorstenrn Det går inte tt beskriv vd mn såg i stden. Det fnns ing vägr llt vr i ruiner. som stod kvr. Allt nnt vr ruiner. Och det låg lik på gtorn. Bruno Presng sitter i sitt kök i Ystd. Hn plockr frm ett gmmlt fotolbum och visr bilder från den tiden. Bruno Presng föddes den 13 november 1931 i den tysk stden Oppeln, huvudstd i dåvrnde tysk provinsen Oberschlesien. Det är ett område öster om den nuvrnde tysk östgränsen och är i dg en del v Polen. Stden heter Opole på polsk. Fmiljen bodde i ett litet hus i utknten v stden. Pppn rbetde inom stdsförvltningen innn kriget, mmmn vr hemmfru. Bruno föddes som slddbrn och hde två äldre bröder och den äldre systern Edith. Det vr till en börjn en trygg tillvro, men krigets ondsk gjorde sig med tiden mer och mer påmind i den unge Bruno Presngs liv. Hn minns hur hn morgonen efter kristllntten gick genom Oppeln och såg sönderslgn ffärer och syngogn som bränts ner. Det vr ffärer som vi brukde hndl i. Det rök fortfrnde i ruinern efter syngogn. De hde tvingt rbbinen tt tänd eld på byggnden. Hn blev själv innebränd. I skoln hde lärren börjt klä sig i uniform och undervisningen gick ut på tt underbygg personkulten kring Hitler. Vi fick lär oss llt om honom. Hitler präglde llt och jg kom med i Hitlerjugend när jg vr tio. Vi såg på filmer, sjöng, ordnde tävlingr och åkte på läger. Det vr ingen som uppfttde det som nnt än trevligt. Det är ju så tt om mn sk vinn över ett folk gäller det tt påverk brnen, säger Bruno Presng. Lärren uppmnde elevern tt rpporter sin föräldrr eller ndr närstående om de gjorde något misstänkt. Att lyssn på utländsk rdionyheter vr en sk som inte tilläts. Jg kom hem en gång och såg tt min mmm stt vid rdion med en stor filt över sig. Hon lyssnde på BBC, men det höll jg tyst om. När kriget bröt ut klldes hns ppp in och den äldst brodern nmälde sig som frivillig Den ndr brodern klldes in Båd min bröder försvnn i Rysslnd. Ppp vr först i Tjeckoslovkien sen i Frnkrike där hn sårdes och blev förklrd frontoduglig, men hn överlevde börjde kriget märks mer påtgligt i Oppeln. Det börjde bli brist på mt och rnsonering infördes. Bru- Kriget hr stt djup spår i 73-årig Bruno Presng. Det händer fortfrnde tt hn drömmer mrdrömmr om den där ntten i februri 1945 då hn stt nere i ett skyddsrum i Dresden och bombern kreverde ovnför honom, hns syster och mor. BILD: MARK HANLON no Presngs mmm kom från en bondgård och därifrån kunde mn få lite komplement till mtbordet. På sommren det året stnnde en rd boskpsvgnr på järnvägen i utknten v stn. Soldter ptrullerde runt vgnrn som vr fylld v rysk k1rigsfångr. När vktern försvnn kstde de ut konservburkr fäst på ett snöre genom små luckor. De ropde: Vod! Vod! Bruno och hns kmrter förstod inte rysk men kunde n sig till vd Det tr hårt på mig tt berätt. de behövde: vtten. När vktsoldtern försvnn rusde vi upp med en vttenknn och fyllde på vtten i burkrn. Det vr mitt i sommren och vgnrn stod i solen. Det måste h vrit fruktnsvärt inne i vgnrn, säger hn. Ur kylskåpet plockr hn frm någr tysk öl som hn ställer frm på bordet. Hn tr en pus i berättndet, häller upp öl och fortsätter. Vid fler tillfällen flög llierde stridspln över stden, säger hn. Det vr meriknsk pln som psserde på väg mot olik uppdrg i Europ. En dg vr det ett pln som störtde. Bruno och hns vänner begv sig genst till skogsdungen. Vi hnn dit innn hemvärnet och genomsökte plnet. Vet du vd vi letde efter? Chokld. Det vr som ett äventyr. I efterhnd hr jg förstått hur grymt det här vr. Piloten vr ju död, säger hn. De hittde ingen chokld. Röd rmén närmr sig Vid årsskiftet hde Röd rmén gjort stor frmryckningr österifrån. Oppeln vr hotd och invånrn skulle evkuers. De blev lovde tt de snrt skulle vr tillbk. Till en börjn sökte Bruno, hns syster och mmm sig till mmmns föräldrr på bondgården utnför stden. Där trodde de tt de vr trygg och väntde br på tt få återvänd hem. Men något gick fel. Ryssrn tog sig över Oder utn någr problem eftersom mn inte lyckdes spräng brorn. Efter br ett pr dgr fick vi order om tt vi vr tvungn tt lämn bondgården också. Nu vr det bråttom. Skräcken för den Röd rmén vr stor. Bruno hnn br få med sig klädern hn br på sig, det vr en uniform från Hitlerjugend, och sin tndborste. På vägrn vr det fullt med folk och soldter. Min syster, mmm och jg lyckdes komm ombord på en buss med sårde. Vi hmnde till slut på en järnvägssttion vid den tjeckisk gränsen. Då hde de kommit till Ottmshu. Järnvägssttionen vr full v flyende människor. Brunos syster blev erbjuden v en officer tt få följ med på ett Röd korståg med sårde som skulle vgå mot Dresden. Hon krävde tt jg också skulle få följ med. Officeren gick med på det, men vi lämnde vår mmm där på perrongen. Vi s tt vi skulle återses hos hennes syster i Dresden. Tåget vr trångt och överllt vr det sårde soldter. Bruno och hns syster fick trängs ihop med en sård soldt inne på en tolett. Soldten hde blodig bndge runt sitt ben. Resn mot Dresden blev drmtisk och tåget blev beskjutet från luften trots tt det vr märkt med Röd korsets symbol. Det vr ryssrn som sköt mot oss. Vår vgn blev inte träffd, men i ndr vgnr skddes pssgerre. I Dresden gick spårvgnrn enligt tidtbell och syskonen Presng tog sig till mostern. Stden vr full v folk som flytt. Folk sov överllt och i mosterns hus vr det fullt i hel trpphuset. Bruno och Edith fick sov i hllen. Efter två dgr kom mmmn frm. Allt det här hde tgit väldigt hårt på henne. Hon vr sig inte lik. Två v hennes söner vr sknde i kriget och hon hde lämnt hus och hem. Men vi kunde inte gör något nnt. Vi fick hör tt någr grnnr som stnnt kvr i Oppeln hde blivit ihjälslgn. Reportget fortsätter på näst sid 14 15

9 All flyktingr som hde sökt skydd i Dresden fick evkuers från stden efter de llierdes bombningr. Bruno Presng hmnde nere i sydtysk Schwben i en liten by som heter Premch. I hns flyktingsidentiteskort kn mn läs tt hn inte br på någr smittsmm sjukdomr. BILD: MARK HANLON Fortsättning från sidn 15 I Dresden blev hn snbbt beknt med ndr pojkr i smm ålder. På kvällrn kunde de hör flyglrmen ljud över stden, men det hände inget. Inte än. Iblnd vr det llierde rekognoceringspln uppe i luften. Tyskrn sköt grnter mot dem och splittret smttrde mot plåttket till en verkstd på innegården. Jg smlde splittret i en låd. Den vr helt full. Sen en ntt singlde ljusgrnter ner över stn. Ett långsmt ljussken fststt i små fllskärmr. Bruno och hns vänner beskådde spektklet från ett hustk. Sen kom en mn springnde och skrek åt oss tt komm ner för nu smäller det. Det vr den 13 februri 1945 och de llierdes bombningr v Dresden hde inletts. Asflten kokde Det går inte tt beskriv vd mn såg i stden. Det fnns ing vägr llt vr i ruiner. På mång ställen stt små ppperslppr där folk efterlyste sin nhörig. Det pyrde lite överllt och det låg en röklukt över hel Dresden. Liken smldes upp på stor uppsmlingspltser och mn strödde klk över dem för tt ing sjukdomr skulle sprids. Vi hde tur som hde bott lite i utknten v det utstt området. Annrs hde vi inte överlevt. Elden krävde enormt mycket syre och det gick som en eldstorm genom stn. Asflten kokde, säger Bruno. Efter bombningrn evkuerdes flyktingrn från stden. Det gick inte tt stnn kvr. Bruno Presng berättr tt hn förvåndes v hur mycket v orgnistionen som fortfrnde fungerde trots koset. Hn trnsporterdes tillsmmns med systern och mmmn i tåg till södr Tysklnd. En lång och frofylld res som br kunde görs nttetid. Stridsflygpln ttckerde ll rörlig mål och på dgrn stod tåget gömt i skogrn. De evkuerde flyktingrn fördeldes i sydtysk lpbyr. Bruno Presng fick upplev krigsslutet i byn Premch melln Augsburg och Ulm. Hn fick vll korn på en bondgård och minns hur det tysk motståndet långsmt försvgdes. Soldtern runt om i skogrn övergv sin poster och för småpojkrn innebr det mång spännnde fynd. Spåren sitter kvr Jg hittde en prim ridhäst, en tioliters dunk med mrmeld, säckr med socker, pistoler och hndgrnter. De vr väldigt br tt fisk med. Mn kstde ner de i floden och sen kunde mn plock upp fin foreller. Tänk tt det inte hände någr olyckor. Byn befrides v meriknsk soldter och Bruno minns hur hn fick sitt först tuggummi när hn på kngglig engelsk lyckdes säg någr ord till soldtern. Men en v dem fick syn på mitt bälte som jg fått i Hitlerjugend. Hn hotde mig med pistol och tvingde mig tt t v det. Hn skojde, men jg tog v det trots tt jg inte hde något nnt bälte. Pppn vr försvunnen och Brunos mmm efterlyste honom vi Röd Korset. De kunde lokliser honom. Hn hde klrt sig och restern v fmiljen kunde återförens nere i lpbyn. Men pppns råd till Bruno vr klrt. Hn s tt jg skulle lämn Tysklnd. Där fnns ingen frmtid för mig. Hn skickde mig till släktingr i USA. En lång res Nu sitter Bruno Presng sen tre år tillbk i en bostdsrätt i Ystd. Resn hit hr vrit lång och hr gått vi mång mellnsttioner. I USA klldes hn in i rmén och fick genomgå grundträning. På så sätt vr hn på 1950-tlet tillbk i Tysklnd som meriknsk I blnd vknr jg på nättern med mrdrömmr. Det går inte tt genom beskrivning för över de här känslorn till någon som inte vr där. Bombern över Dresden ºMelln den 13 och 14 februri 1945, bombdes Dresden v 796 engelsk Lncsterpln och 311 meriknsk B 17 bombpln som släppte smmnlgt över ton spräng- och brndbomber över stden. 34 kvdrtkilometer v den historiskt värdefull stden förstördes. ºBombningrn v Dresden är omstridd eftersom de drbbde civilbefolkningen och flyktingr i så hör grd. Den militär betydelsen v Dresden sk h vrit begränsd. Förlusterns omfttning är inte säkert känd. Uppgifter från 2004 gör gällnde tt ntlet offer för bombningrn vr melln och , vrv mång vr flyktingr soldt. Hns språkkunskper gv honom sen jobb på ett företg i Ruhrområdet som sysslde med tillverkning v tung mskiner. Bruno fick nställning för tt t hnd om det teknisk underhållet. Och 1956 hmnde hn å jobbets vägnr i Sverige. Krigets minnen bär hn med sig trots tt det nu hr gått över 60 år sedn den där ntten i Dresden. Hn hr genom åren fundert mycket på det som hände. Det är väldigt strk minnen som jg hr från den här tiden. När jg ser dokumentärfilmer på tv så är det inte sälln som tårrn kommer. I blnd vknr jg på nättern med mrdrömmr. Det går inte tt genom beskrivning för över de här känslorn till någon som inte vr där. Det är jävl skit med krig. Crl John Engvll från östr Tysklnd. Andr siffror tlr om tio gånger högre förlustsiffror. ºDen tyske förfttren och nobelpristgren (1912) Gerhrd Huptmnn ( ) s efter bombningrn: Vem som än hr glömt hur mn gråter, lärde sig det igen under Dresdens förstörelse. Mri Johnsson överlevde upproret i Wrszw och ått månder i koncentrtionsläger. När hon berättr vd hon vrit med om kommer ll minnen tillbk. Mri överlevde ått månder i koncentrtionsläger TRELLEBORG Mri Zmbrowicz gömde sig i Gml stn och hjälpte prtisnern när Wrszwupproret bröt ut Hon greps v tyskrn och sttes i koncentrtionsläger. 25 år gmml kom hon till Trelleborg genom Röd Korset. Jg är själv förvånd tt jg lever, säger hon. Inför vårt besök hr Mri sgt tt hon knske måste t en lugnnde tblett för tt ork berätt. Hon hr dålig nerver efter det hon fick upplev under kriget. Sömntbletter är oft en förutsättning för tt hon sk h en hyfsd ntt. Ändå kommer drömmrn hel tiden till henne. Hon springer och springer och gömmer sig och gömmer sig. Hon kn inte komm frm. Att berätt vd hon vrit med om är tt gå igenom llting på nytt. Och hon hr inte någon tt del sin upplevelser med. Br den som hr vrit med om något liknnde kn förstå, säger Mri. Mri, som i dg heter Johnsson, föddes i Wrszw Hon vr yngst v tre systrr. Fmiljen hde en skoffär och levde ett gott liv. Till den dg i september 1939 då tyskrn nföll Wrszw. Kriget vr inte helt oväntt. Mri, som vr med i scoutern, hde sommren innn fått hjälp till tt gräv skyttegrvr på ett läger. Men när nfllet väl kom vr det som en blixt från klr himmel. Med kriget följde ett end stort kos. De som hde råd börjde hmstr mt i pnik och butikern tömdes på vror. Det vr hemskt när de bombde och sköt. Det fnns inget liv. Affärern vr stängd och det vr ing människor på gtorn. Folk vr utn vtten, utn mt, utn glsrutor och utn ljus. Mn kunde inte vr uppe utn fick sitt i källren hel tiden. Det tog 14 dgr innn Wrszw kpitulerde. Nöden vr stor. Från lägenheten såg Mri hur folk sprng ut på gtn och skr kött ur hästr som stupt på gtorn. Hon kom och s tt vi måste fly, tt tyskrn slänger grnter i vrje källre och dödr ll människor. De som överlever ställs mot muren och skjuts. De bränner ll hus. Mri utnför Tennishllen i Trelleborg sommren Bilden tog v en vän till hennes blivnde mke. Så småningom blev det mer ordning i stden och Wrszwborn fick mtkuponger. BILD: TOMAS NYBERG Det vr mörkt bröd och en gång i veckn vr det lite kött också, minns Mri. Polckern levde under hård press under den tysk ockuptionen. Det infördes dödsstrff för en rd brott, blnd nnt för tt gömm judr. Det rådde utegångsförbud på kvällrn och det hände titt som tätt tt tyskrn gjorde rzzior eller omringde gtor och förde bort folk. Ingen visste vrt. Iblnd ställdes män och kvinnor upp mot murr och sköts. Röd rmén ryckte frm Sommren 1944 hde krigslyckn vänt för tyskrn. Röd rmén ryckte frm mot Berlin och den 31 juli nådde ryssrn floden Wisl som rinner genom Wrszw. Sårde tysk soldter flydde längs gtorn och befolkningen upplevde tt räddningen vr när. Dgen efter bröt slget om Wrszw ut. Motståndsrörelsen hde smlt personer för tt driv ut tyskrn. Reportget fortsätter på näst sid 16 17

10 Pressen tvingdes tt vr försiktig º20 Wrszw efter upproret Den fysisk förödelsen vr värre än den i det bombde Dresden. 95 procent v ll byggnder förstördes när Hitler gv order om tt stden och dess invånre skulle krosss. BILD:SCANPIX Slget om Wrszw Fortsättning från sidn 17 Mri vr hemm när hon hörde spridd skottlossning i stden. Förvånde tyskr som undrde vd som stod på kom till hennes hus och bd fmiljen tt gå ner i källren. Själv ställde sig soldtern med vpen i fönstern. Dgen efter försvnn de. Då kom Mris äldre syster hem till fmiljen och vrnde dem. Värre än krigets inledning Hon kom och s tt vi måste fly, tt tyskrn slänger grnter i vrje källre och dödr ll människor. De som överlever ställs mot muren och skjuts. De bränner ll hus. ºSommren 1944, när Röd rmén nått floden Wisl i Wrszw, utbröt det så kllde Wrszwupproret. Motståndsrörelsen, som vr den störst i Europ, smlde mn som gv sig ut på gtorn för tt bekämp tyskrn. Mn trodde tt Röd rmén skulle komm till undsättning, men ryssrn stnnde på Wisls strnd. Mn fick inte heller den hjälp med blnd nnt vpen som mn hde förväntt sig v bundsförvnten Storbritnnien. ºUnder tiden gv Hitler order om tt Wrszw med invånre skulle krosss. I 63 dgr, medn Wrszw förvndldes till ruiner, stred prtisnern mot tyskrn. Av en befolkning på omkring en miljon döddes cirk Efter upproret tömdes stden på den kvrvrnde befolkningen. Mång fördes till koncentrtionsläger och rbetsläger. Käll: Normn Dvies, Slget om Wrszw, upproret Med br klädern på kroppen och lite mt som de fick med sig flydde Mri, hennes drygt 70-årig ppp, hennes systrr, en svåger och en femårig systerdotter till Gml stn. Där vr prtisner och där stnnde vi. Motståndsmännen vr civilklädd med kändes igen på sin rmbindlr. Såväl kvinnor som män vr med, även ung pojkr och flickor. Mri beskriver tyskrns bekämpning v upproret som tio gånger värre än krigets inledning. Nu hde Hitler gett order om tt Wrszw skulle jämns med mrken och ll invånre döds. Gml stn omringdes snbbt och en kmp på liv och död pågick i de trång grändern. Där vr så mycket folk tt vi låg tre stycken i vrje säng. Ändå fick vi inte plts, så det låg folk i gångrn också. I Hnnover fick Mri ett intyg på tt hon suttit i tyskt koncentrtionsläger. Det vr hus efter hus som bombdes. De körde på järnvägen med eldkstre. Det vr svrt v skn och llt. Prtisnern kämpde efter vrend byggnd. Mri lgde mt till motståndsmännen och tillsmmns med sin syster vr hon med och evkuerde ett sjukhus som tyskrn besköt. Iblnd märkte de hur en grupp prtisner försvnn och inte kom tillbk. Det vr så ung pojkr, säger Mri. Och så hr mn sett så mycket på gtorn, död människor som ingen kunde begrv. Prtisnern tog hnd om sin, men civilbefolkningen tog ingen hnd om. Jg gick själv förbi sådn men kunde inget gör. Jg sprng fort för tt slipp bli dödd. Prtisnern höll Gml stn i någon veck. När det vr som värst fnns det ingenstns tt gömm sig. Motståndsmännen försökte fly genom knlern, men tyskrn slängde grnter i dem. Till slut återstod br ruiner. Då kom tyskrn och s rus och tt vi skulle komm upp med händern på huvudet. I en lång konvoj fördes Mri och ndr Wrszwbor längs gtorn. De vktdes v ukrinsk soldter som vr spritpåverkde och slog dem eller bussde sin hundr på dem. Utnför Wrszw deldes fångrn upp. Mri och hennes svåger kom på en sid, resten v fmiljen på den ndr. Det vr precis som de börjde välj blnd folk vilk de kunde utnyttj och vilk de inte hde nytt v. Mri och de ndr lstdes in i godsvgnr. De flest vr sjuk och trött och hde legt i källre i fler veckor. De kunde vrken håll vföring eller urin, så du kn tänk dig hur det luktde. En gång sde tyskrn tt vi skulle ut, och så bjsde vi br så, män och kvinnor, och de stod br där med gevären och tittde på oss. Mri kom till koncentrtionslägret Muthusen i Österrike. Vd ett koncentrtionsläger vr hde hon inte ve- tt innn. Hon hde hört tls om folk som försvnn, sköts eller togs till rbetsläger, men det hon fick se hde hon inte kunnt föreställ sig. Muthusen vr ett läger för män. Där dog Mris svåger. Kvinnorn tältde utnför. Efter någr dgr trnsporterdes de vidre till Rvensbrück. Fick t v sig klädern Där fick de klä v sig nkn och lämn i från sig skor, kläder och llt de ägde. Kvinnorn undersöktes gynekologiskt. Tyskrn trodde tt de gömde guld i underlivet. Sen rkdes huvuden på dem som hde löss och kvinnorn fick ny kläder. På bröstet syddes det fst nummer med röd treknter, som kännetecknde politisk fångr. Sen fördes de till en brck med tvåvåningssängr. Där vr så mycket folk tt vi låg tre stycken i vrje säng. Ändå fick vi inte plts, så det låg folk i gångrn också. Dgrn i lägret börjde med tt fångrn väcktes v tjutnde sirener. Då skulle de ställ upp sig på ppell utnför brcken och räkns v SSkvinnor. Det vr hundrtls fångr, så ppellen tog fler timmr. Därefter fick fångrn drick något som klldes te. Det vr vtten som hde färgts med någon växt. På grund v krigsslutskoset vr mten rnsonerd. Först ndr dgen fick fångrn en liten bit bröd och sopp som de åt upp direkt. Efter teet vr det dgs tt gå till rbetet. Till orkestermusik fick kvinnorn mrscher förbi kommndot och ut till ett område där de sttes tt gräv. Till vilken nytt vet jg inte. Vi br grävde. Vi skulle väl gör något. Det kvittde om det regnde eller inte. Vi grävde vrje dg, och gjorde mn det inte blev mn piskd eller fick hundrn på sig. Arbetde i tolvtimmrspss En dg kom någr högt uppstt tyskr i uniform till Rvensbrück. De smlde kvinnorn i en lokl där de fick klä v sig nkn medn tyskrn inspekterde dem. De tittde på oss precis som på boskp, tittde på brösten, på tändern, hel kroppen. De vände oss frm och tillbk. De som vr frisk trnsporterdes till Potsdm utnför Berlin. Där inhystes de i en källre under en fbrik. I tolvtimmrspss fick de rbet med tt gör mmunition och flygplnsdelr. Till mt fick de sopp och två pottisr. En gång i månden fick de gryn. Det tyckte vi vr gott för då kände mn tt mn vr lite mätt. I fbriken övervkdes kvinnorn hel tiden v SS-personl. Även här vr det ppell på morgonen. Trots vintern fick kvinnorn stå ute i timmr. De hde ing strumpor utn br underbyxor, kjol och en tröj eller blus. På föttern hde de tygkängor med träbottnr. När våren kom, i pril, kördes Mri och de ndr fångrn i lstbilr till koncentrtionslägret Schsenhusen. Rvensbrück nsågs ligg för när fronten. Där när vi kom vr det ett dödsläger. Det låg mssor med död människor på gtorn. Kriget närmde sig sitt slut. Tyskrn brydde sig inte om någonting. Utn mt släpptes Mri och de Br den som hr vrit med om något liknnde kn förstå, säger Mri Johnsson. ndr kvinnorn v vid någr brcker. Br någr dgr senre börjde tyskrn evkuer Schsenhusen. Hel lägret de som orkde smldes i kolonner. Resten sköts. Sen fick fångrn ge sig ut på mrsch. Vndringen gick västerut, bort från den frmrycknde Röd rmén. Skräcken för ryssen syntes inte br hos SS-männen. När vi gick genom byrn så vr de tomm. All hde flytt mot väst. Någon mt fick inte fångrn. Om de hittde någon vild gräslök vid vägknten så åt de den. Jg fttr inte hur vi kunde överlev. Knske för tt mn vr ung, säger Mri. Efter en tid kom kolonnen frm till en stor skog. Mri uppskttr tt de vr omkring tusen fångr, både kvinnor och män. Där gv tyskrn order till krlrn om tt de skulle gräv grvr. Det vr meningen tt de skulle vliv oss ll och lägg i grvrn, säger Mri. Då kom plötsligt Röd korsbussr körndes in i lägret. De kom med lite mt till fångrn. De vr vittnen till tt tyskrn börjde gräv grvrn. De kom från himlen, de kom i sist stund. Men mång v fångrn hde vrit utn mt för länge för tt kunn tillgodogör sig den som Röd Korset hde överlämnt. Fler blev sjuk och klrde inte tt gå vidre när mrschen skulle fortsätt. Vi gick, och de som inte kunde, som stnnde, blev skjutn, säger Mri. Spritpåverkde soldter Den tredje mj stötte kolonnen på någr merikner som sde tt kriget vr slut. Fångrn från Schsenhusen, som nu vr lämnde vind för våg, försökte t sig in i de tomm husen i de öde byrn. De letde efter sängr tt sov i, och knske lite mt. De rev ner grdiner och sydde ny kläder. De hittde någr höns, som de slktde, och någr ärtor som de kokte sopp på. Efter någr dgr kom det ryssr till byn. Jg fttr inte hur vi kunde överlev. Knske för tt mn vr ung. De vr spritpåverkde. De kom på hästr in i byggndern och försökte våldt kvinnorn. Vi gömde oss under sängrn och i grderobern br för tt slipp, berättr Mri. De gick vidre till näst by, som hölls v merikner. Men de vr inte bättre än ryssrn. De vr också spritpåverkde och försökte lock flickor till sängen, säger Mri. Vi meriknern smldes kvinnorn i en militärksern i Hnnover. Där fick de lite provint som de själv kunde kok i spnnr på mrken. De före dett fångrn registrerdes och fick skriftlig bevis på tt de suttit i koncentrtionsläger. Därefter fördes de vidre till Lübeck. Mri minns inte hur. Jg br följde med dit mn skulle följ med. I Lübeck inhystes de i lägenheter där rysk rbetskrft tidigre bott. De fick fisk, mörkt bröd och ärtsopp. Sen klldes de till undersökning i något slgs militärförläggning. Där fnns läkre från Sverige och Norge och Röd Korset, minns Mri. Läkrn tyckte tt kvinnorn behövde fortstt vård, så de skickdes till Sverige. Så kom vi med färjn till Mlmö. I Mlmö vlusdes och desinfekterdes kvinnorn. Sedn skickdes de till gml tennishllen i Trelleborg för krntän. Stdens invånre kom för tt titt på flyktingrn. - Vi tyckte tt de svensk ungdomrn vr så ljus, så färgrik och grnn. Det märkte vi meddetsmm, minns Mri. Träffde sin blivnde mn En v ll dem som kom och besökte lägret vr Mris blivnde mke Alvr. Hn tlde tysk, liksom Mri, och de båd blev beknt. Efter två veckor skickdes Mri vidre till Vingåker, men återvände senre till Trelleborg där hon fick rbete gifte hon sig med Alvr och 1949 föddes sonen Rolnd. Under den först tiden i Sverige visste Mri ingenting om hur det hde gått för hennes fmilj i Polen. Vi Röd Korset och övrig släkt fick hon så småningom kontkt med sin ppp och de två systrrn vr hon tillbk i Polen igen för först gången efter kriget. Wrszw vr fortfrnde en grushög, så systrrn bodde i Lodz. Efter det hr Mri återvänt mång gånger till Polen. Hon hr tgit med sin fmilj för tt vis vr hon levde som ung. Men ingenting är sig likt. Där hennes hem låg finns i dg en prkeringsplts och där ffären låg ligger i dg en bussttion. Ann Mri Erling 18 19

11 Göst körde vit bussrn º22 Tidningen tvingdes tt vr försiktig Under kriget flyttde utrikesnyhetern frm på Ystds Allehnds först sid. Men det gällde tt vr försiktig med vd mn skrev. Mn ville inte ret upp tyskrn, säger redktör Wilhelm Sjöberg. Den 1 september 1939 kom beskedet på Ystds Allehnds teleprinter: Tysk trupper hr överskridit den polsk gränsen. Wilhelm Sjöberg som senre skulle bli politisk redktör vr vid den här tiden llmänreporter på Ystds Allehnd. I dg hr hn hunnit fyll 94 år, men än minns hn känsln när nyheten om kriget kom. Det vr fruktnsvärt. Vi visste ju hur när kriget vr och hde fått idelig rpporter om händelseutvecklingen. Men dett vr ändå strten. Vi förstod tt det skulle bli fsnsfullt. Och det blev ju också så fruktnsvärt som mn nde, säger hn. Hn är inbjuden till redktionen i Ystd för tt i en intervju del med sig v minnen från ndr världskriget. Det är länge sedn hn besökte huset som i 50 år vr hns rbetsplts. Hn ser sig om i det nybyggd kontorslndskpet och funderr ett ögonblick över hur det såg ut förr. Men hn släpper snbbt tnken och börjr bläddr i de sextio år gml tidningr som plockts frm ur rkivet. Extrbld när kriget bröt ut Inträngd blnd de ordinrie tidningrn från 1939 sitter Extrbldet som gvs ut på den först krigsdgen. Textern är hämtde från olik nyhetsbyråer som citerr Adolf Hitlers förklring till vrför hn inte kn se någon nnn möjlighet än krig mot Polen. Vi tyckte tt det vr viktigt tt få ut budskpet så fort som möjligt. Så vi enggerde springpojkr som delde ut tidningen på stn, säger Wilhelm Sjöberg. º Så öppnr sig ett nytt krigs ll fsor med lidnden och umbärnden i ännu ond omfttning. Mn trodde i det längst tt senste krigets fsor skulle lärt mänskligheten tt åtminstone i två genertioner försök håll tillsmmns utn tt tillgrip ny blodsutgjutelse YA 2 september 1939 Stycket är hämtt från den utrikessplt som hde införts på tidningens förstsid någr dgr tidigre. Chefredktör Melker Westin och redktör Sjöberg kände tt suget efter nyhetern från kriget vr så stort tt de måste läggs före de lokl rtiklrn. Vi insåg ju tt det här vr det störst som kunde händ. Mång undrde hur det skulle gå och då ville vi lyft frm det på först sidn. Tnken vr tt ge folk en översikt v vd som skrevs. De turdes om tt förftt rtiklrn och bestämde sig för tt tonen skulle vr tämligen försiktig. Splten skulle vr informtiv och så mycket som möjligt upplysnde. Det som skrevs skulle inte vr något nedslg mot eventuell fienden. Vi skulle inte t ställning. Vi visste också för lite för tt dr någr slutstser. Och det fnns ingen nledning tt ret upp någon i onödn. Någon? J, jg menr Tysklnd. Vi ville inte risker något. º Lojlt följde tidningsmännen regeringens nmningr och råd. Oft lydde de indirekt ungefär så här: För Guds skull undvik tt ret Hitler för mn vet inte vd hn tr sig till, då hn får sin rserinfll. Den inställningen förstod pressens män och rättde sig därefter. YA 14 mj hde den svensk regeringen inrättt Sttens Informtionsstyrelse (SIS). Den gv pressen nvisningr i publicitetsfrågor och ville genom propgnd stärk den inre fronten. Fler tidningr som vrit kritisk mot Tysklnd beslgtogs. I Ystds Allehnd märktes krven blnd nnt när tyskrn gick in i Dnmrk och Norge. Splten redogör för skeendet men det märks inte tillstymmelse till oro för tt kriget nu br är någr mil ifrån Sverige. Wilhelm Sjöberg tr på sig glsögonen och lutr sig över utrikessplten den dgen. Här hr försiktigheten själv tlt. Jg menr nu vr Dnmrk och Norge indrgn. Det kunde vrit börjn till tt Sverige också skulle ts. Men jg minns tt vi vr väldigt försiktig. Vi visste inte vd som skulle bli fortsättningen. Dett är nog den mest försynt rtikel som skrivits. Splten innehåller mest refert om hur ndr korrespondenter skrivit om intåget. Mn vr ju på den säkr sidn om mn br rpporterde vd ndr tyckte, menr Wilhelm Sjöberg. Hn kommer inte i håg om hn själv Wilhelm Sjöberg minns försiktigheten i tidningen. Det gällde tt blnser vd mn skrev så tt mn inte retde upp någon. BILD: MARK HANLON. Mång gånger ville mn skriv om vd de berättde. Men det fick mn inte. Och mn rättde sig efter ders instruktioner. Vi löd som de god medborgre vi Informtionsstyrelsen funderde i ndr bnor just då men i dg tycker hn däremot tt det är lite mycket svnsviftning över rtiklrn. Att det borde vrit på sin plts tt tl klrtext. Nu behövdes det knske inte för Sverige klrde ju sig. Men det vr ju inte vår förtjänst precis. º Enligt telegrm från Oslo hr tysk regeringen hos norsk regeringen frmställt begräns tt Norge skll överlämns till tysk dministrtion, en frmställning som norsk regeringen besvrt vböjnde. Tyskrn hr ºInformtionsstyrelsen = Sttens informtionsstyrelse under Informtionsstyrelsen sorterde under Utrikesdeprtementet och smverkde även med försvrsstben. Den orienterde llmänheten om sttlig krisåtgärder, gv pressen nvisningr i publicitetsfrågor och sökte genom upplysning och propgnd stärk den inre fronten. På grundvl v en omfttnde grnskning v trycklster sökte Informtionsstyrelsen krtlägg opinionens hållning i viktig frågor. Ur Ntionlencyklopedin därefter omedelbrt bestt fler pltser i Norge och befinner sig med strk styrkor i Oslo-fjorden. YA 10 pril 1940 Regeringen höll pressen informerd om vd som hände och hur försvret tänkte. Wilhelm Sjöberg kommer i håg hur försvrsminister Per-Edvin Sköld kom ner till Skåne för tt berätt om vilk scenrier försvret skissde på. Det kn låt märkligt, men vi träffdes fktiskt på Spångens gästgivrgård och vi fick vet hur försvret skulle rbet, till exempel om det skulle bli ett nfll från tyskrn. Mång gånger ville mn skriv om vd de berättde. Men det fick mn inte. Och mn rättde sig efter ders instruktioner. Vi löd som de god medborgre vi vr, säger Wilhelm Sjöberg. Artikelserie stoppdes Fst i ett fll gillde regeringen inte Ystds Allehnds texter. En rtikelserie stoppdes. Tidningen berättde själv för läsrn om censuren när kriget vr över. Artiklrn hndlde om Hns Hbes skildring från Frnkrike under tysk ockuptionen och hde getts nmnet Om ock tusen fll. Tidningsredktören skriver tt på viss inrådn från visst håll vbröts denn rtikelserie. Hn konstterde också tt rtikelserien vr mycket mtt i jämförelse med vd som senre vslöjts. Tidningens officiell ställning under kriget vr tt håll sig neutrl. Journlistern refererde vd som Rubriker i utrikessplten krigets sist dgr 1945 ºSkräckväldet snrt slut (25 pril) ºDrmtisk slutkt (26 pril) ºPå sist versen (27 pril) ºÖverrskningr kunn kom på teleprintern och Wilhelm Sjöberg vr i det läget övertygd om tt källorn vr säkr. Det innebär knske inte tt det vr så, säger hn. Men vi skrev i liberl och borgerlig ndr. Vi tog ldrig i för mycket när det kunde vr riskbelt, men vi försökte ändå t frm så mycket som möjligt för tt llmänheten skulle få så mycket informtion som möjligt. Hn blev ldrig utstt för påtryckningr från nzistiskt håll. De Ystdsbor som symptiserde med Tysklnd uppfttde hn som en liten grupp. Ändå fnns hel tiden en osäkerhet för vd som skulle händ. vänts (28 pril) ºHimmler beredd kpituler (30 pril) ºEld upphör! när som helst (2 mj) ºVärldshistorisk händelser (4 mj) ºEtt folk på flykt (5 mj) ºKriget i Europ nästn slut (7 mj) ºKriget i Europ är slut (8 mj) Hn vill inte säg tt hn vr rädd för tt tyskrn skulle invder Sverige, men funderingrn kring Hitlers näst drg fnns i tnkrn. Tidningsppper en bristvr Det är klrt tt mn räknde med möjligheten tt Sverige skulle kunn bli indrgen liksom Dnmrk och Norge. Vrför skulle vi klr oss? Kriget påverkde också tidningens prktisk vrdg. Färg och ppper vr en bristvr och tidningens ntl sidor fick krymps. Det vr svårt tt få bensin till bilrn och journlistern fick vstå från tt åk llt för långt bort Vi tog ldrig i för mycket när det kunde vr riskbelt, men vi försökte ändå t frm så mycket som möjligt för tt llmänheten skulle få så mycket informtion som möjligt. Utrikessplten på först sidn infördes den 25 ugusti 1939 Men den levde kvr långt efter kriget - änd till år Springpojkr delde ut Extrbldet på stn den 1 september från redktionen. Dessutom blev mång v medrbetrn blev inkllde. Wilhelm Sjöberg själv låg inne tre gånger. Men tidningen kom, som hn minns det, ändå ut regelbundet sex dgr i veckn. º Nu ring fredsklockorn över hel Europ. Må de ring in en ny och bättre värld! Må smförståndet melln ntionern stärks, och misstänksmheten upphör! YA 8 mj 1945 Fredsdgen minns Wilhelm Sjöberg tydligt. Glädjebudskpet kom tio minuter i två på eftermiddgen och spreds med ett nytt extrbld. Tidningens direktör Einr Bjurström korkde upp en flsk chmpgne och ll medrbetre fick sig ett gls. Det är fred, s hn, och det sk vi fir. Det vr en härlig känsl - och god chmpgne. Jessic Ziegerer 20 Ystds Allehnd Onsdg 5 oktober 21

12 Ing-Gret blev kompis med flyktingflickorn º24 Göst räddde fångr ur de tysk koncentrtionslägren KÖPINGEBRO Våren 1945 rädddes tusentls fångr ur tysk koncentrtionsläger genom de svensk vit bussrn. Instsen beskrivs som den störst enskild räddningsktionen under ndr världskriget. En v bussrn kördes v Göst Andersson i Köpingebro. Göst Andersson vr 30 år vårvintern Hn delde sin tid melln tt jobb hos Persöner i Ystd och tt ligg i beredskp. När Röd Korset kom till hns regemente i Hässleholm vr hn intgen för omskolning och skulle lär sig tt kör gengsbil. Men det vr ingenting som lockde Göst Andersson. Hn vr utled på hel beredskpen med en mss dötid och meningslös exercis. Därför tckde hn j när hn fick frågn om hn ville åk med Röd Korset ner till Tysklnd. Jg tyckte det vr mer mening med det än tt lär sig kör gengsmotorer. Jg ville komm ifrån till vrje pris. Att uppdrget kunde vr frligt tänkte hn inte på. En veck senre, dgen innn vresn, fick Göst Andersson vet tt hn vr ntgen som chufför. Det vr i börjn v mrs. Hn fick sju sprutor, blnd nnt mot gulsot och difteri. Sedn vr det dgs tt åk i väg. Då vr jg mer död än levnde. Det vr nästn som om jg vr sövd. Jg fick den sist sprutn i Pdborg vid tysk gränsen. All ndr hde hft en veck på sig, men jg fick ll sprutor på en gång. Det tog fler dgr innn jg vr på benen igen och kunde gör något, säger hn. Resn söderut gick vi Mlmö och Köpenhmn till Odense. I Tysklnd psserde de sedn Flensburg och Kiel. Där vr llt bombt och fördärvt. Det syntes ing människor någonstns. Då gjorde mn sig ju fntsier om vd vi kunde möt i frmtiden, säger Göst Andersson. Röd Korset hde förvrnt deltgrn om tt de kunde få vr med om hemsk upplevelser. I kolonn fortstte mn till Friedrichsruh, någr mil från Hmburg, där mn slog läger. Innn vresn hde ll bussrn målts vit med röd kors och svensk flggor enligt en överenskommelse med de llierde. De skulle t hänsyn till oss. De vr nere och nosde på oss iblnd med flygmskinern, men när de såg tt det vr vit bussr brydde de sig inte om oss, säger Göst. Tyskrn vr inte sen tt dr nytt v dett. Göst berättr om Gestpomän och officerre som kom åkndes Göst Andersson frmför en v de vit bussrn våren Göst hr fått fler medljer för sin instser, från Sverige... i fordon som också målts vit med röd kors. Gestpomän med lång skinnrockr övervkde hel Röd korsktionen. En Gestpomn åkte med i vrje buss och i lägret fnns 40 SS- och Gestpomän inkvrterde i två tält. Inställningen till tyskrn vr låg, men mn fick ldrig vis den. Vi kunde inte h en dilog som vr negtiv, de förstod vrend dugg, säger Göst. Svårt tt få tg i mt I det krigshärjde Tysklnd vr det svårt tt få tg i mt, men svenskrn hde så de klrde sig. Intendenturen hde med en pluton med kokvgn och fältbkugnr och det fnns gott om medhvd provint. Greve Folke Berndotte, vice ordförnde i svensk Röd Korset, hde också kommit till lägret och låtit ll köp 1000 cigrretter vr. Det vr hårdvlut som skulle hjälp dem tt t sig frm. Uppgiften i Tysklnd gick i först hnd ut på tt t hem dnsk och norsk fångr. Därefter skulle mn t hnd om frnsmän, polcker och övrig som släpptes. De vit bussrn körde I jämförelse med den grön ntur som Gud skpt fick vi se vd Hitler kunde gör. Fångrn såg ut som vissn buskr vid sidn om de grön grnn grenrn. Som vissn träd.... från Norge från Polen och från Dnmrk. ut till olik läger och hämtde fångrn och körde dem till koncentrtionslägret Neuengmme när dnsk gränsen. Målet vr tt skydd fångrn från fronten. Efter hnd som Röd rmén ryckte frm österifrån tömde tyskrn sin läger och tvingde ut fångrn på så kllde dödsmrscher. De fick gå längs vägrn tills de stupde. Göst Andersson minns inte vilket koncentrtionsläger hn kom till först gången, men hn minns känsln. Den vr grym, säger hn. Utnför lägerporten stod en tysk pojke i årsåldern iklädd en Gestpouniform. På mössn hde hn ett märke med en dödsklle och två korslgd ben och i hnden ett utomtvpen. Själv lägret vr fullt v löss och kckerlckor och sjukdomr. Fångrn hde inte tillgång till vtten så tt de kunde tvätt sig eller drick. Det kn vr och en räkn ut hur de mådde. Det först grön som slog ut där, det åt de. De plockde upp nässlor och sån t och tuggde på. När de först fångrn lämndes v i Neuengmme gv svenskrn dem vr sin sk cigrretter för tt de skulle klr sig. De kunde få vd som helst v fångvktrn för det. Dygn efter dygn körde bussrn melln olik läger och Neuengmme fångr fick plts i vrje fordon. Men oft vr det fler som ville med. De trängde sig frm. Det vr hemskt tt kör ifrån den flocken, det vr ju tio gånger fler som ville med, men vi hde inte plts, säger Göst. All trnsporter gjordes på ntten för säkerhets skull. Någr lyktor kunde mn inte h tänd när mn körde. I helsike heller. Vi fick kryp frm. Allr tydligst minns Göst Andersson sin sist res. Vi fick till uppdrg tt kör och hämt 60 stycken norrmän i Wren i norr Tysklnd. Men när vi kom frm vr det inte 60 norrmän, utn det vr 60 stycken frnsk politisk fångr som de hde inhyst där. Dem skulle vi lst och kör till ett läger 8 10 mil norr om Berlin. Under resn ner tvingdes mn stnn vr tjugonde minut för tt låt fångrn gå ut i skogen och uträtt sin behov. De hde dysenteri och vr fördärvde i mgen. I jämförelse med den grön ntur som Gud skpt fick vi se vd Hitler kunde gör. Fångrn såg ut som vissn buskr vid sidn om de grön grnn grenrn. Som vissn träd. Fullt v bombkrtrr Lägret norr om Berlin låg vid ett stort flygfält. Hel området vr fullt v bombkrtrr. Flygnde fästningr hde vrit där och dränert hel stället. Det vr inte mer än meter melln krtrrn. Där skulle frnsmännen släpps v. Det vr villkoret för tt vit bussrn skulle få t med sig de norrmän som rbetde med tt fyll igen krterhålen på flygfältet. Det vr ju hemskt. Norrmännen blev ju överlycklig, men vd frnsmännen kände, säger Göst. De sex chufförern hde ll med sig vr sin tegelsten, ett mtpket, ifll de skulle komm på vvägr. Nu gv de sin mtpket till norrmännen och fick bevittn hur de delde knäckebröden och de sex smörpketen i 60 delr. Det vr en mycket intressnt händelse. Den hr fstnt helt i skllen på mig. I ndr fll när fångr fick något stck de i väg och gömde sig för de ndr för tt få vr i fred, nnrs blev det slgsmål, säger Göst. Norrmännen lstdes in i bilrn och så körde mn i väg mot Neuengmme. Efter någr mil såg chufförern ljuspunkter som segnde ner från himlen. Det vr engelsmän och meriknre som släppte ljusbomber. Sen flög de över de upplyst fälten för Göst Andersson vr en v svenskrn som hjälpte Röd Korset tt rädd fångr ur koncentrtionsläger i ndr världskrigets slutskede. tt se om det vr någr tysk militärer som försökte förflytt sig i skydd v mörkret. Röd Korsets fordon gömde sig under de nyutslgn löven i en llé och mn bestämde tt ll skulle t skydd i ett dike. Men Gestpo s tt fångrn inte fick lämn bilrn på grund v flyktrisken. Först när chefen från Sverige s ifrån gv de med sig. Tillbk i Friedrichsruh fick Göst Andersson och någr ndr i uppdrg tt kör med vror till Lübeck. När de hde losst kom ett telegrm om tt de skulle fortsätt till lägret Rvensbrück och hämt frnsyskor. Göst Andersson lämnde sin plts bredvid kmrten och chuffören Erik Ringmn. Där stte sig i stället löjtnnt Göst Hllqvist. Medn Hllqvist och Ringmn och de övrig tomm lstbilrn åkte till Rvensbrück körde Göst Andersson i stället Hllqvists bil, som vr lstd med medicin, till dnsk Pdborg. Det knske räddde hns liv. När kolonnen som leddes v Hllqvist vr på väg tillbk från Rvensbrück med kvinnor v olik ntionlitet ttckerdes den v ett lliert jktpln. Chuffören Ringmn döddes omedelbrt och löjtnnt Hllqvist sårdes svårt. Fler v pssgerrn döddes och sårdes också. Göst Andersson vr kvr i Pdborg när hn fick vet vd som hänt. Dgen innn hde hn tgit hnd om ett brev till Ringmn från hns trolovde. Göst tänkte tt hn skulle överlämn det när de sågs igen. Men dgen efter ställde de upp oss och s tt nu hr en v vår kolonner blivit nfllen och beskjuten. Någr fler resor till koncentrtionsläger gjorde inte Göst Andersson. Vit bussrns uppdrg vr i princip slutfört. Vlborgsmässokväll 1945 lndsteg hn i Mlmö och åkte vidre till Hässleholm där plutonen upplöstes. Någon hjältebehndling vr det inte tl om. H! Nej, när vi kom frm fick vi t v oss militärklädern, t på de civil och åk hem, säger Göst. Under tiden i Tysklnd hde hn fått 2,50 kronor om dgen först månden, och 5 kronor om dgen ndr månden. Men vi gjorde det inte för pengrn. Vi trivdes med vår uppdrg, vi kände på oss tt vi gjorde något nyttigt för ll stckrs människor som drbbts v det som Hitler ställt till med. Året efter åkte Göst Andersson med Röd Korset till Budpest med mt och kläder till de ungersk brnen. Smm år blev hn uppklld till prins Crl, ordförnde i svensk Röd Korset, och fick medlj på bröstet. Hn fick även t emot dnsk, norsk och polsk utmärkelser. Hn vill inte själv gör någon stor ffär v sin insts och tänker inte oft tillbk på det som vrit. Men när jg sk gå är hn orolig tt hns drömmr sk komm tillbk igen. Efter resorn till Tysklnd hde jg Efter resorn till Tysklnd hde jg mrdrömmr i fler år. De hndlde om tt jg vr i livsfr, men jg klrde mig lltid. Vit bussrn/berndottektionen mrdrömmr i fler år. De hndlde om tt jg vr i livsfr, men jg klrde mig lltid. Fotnot: Göst Hllqvist återhämtde Fyr plutoner från Hässleholm Folke Berndotte ºDetchementet som åkte till Tysklnd från Hässleholm bestod v tre sjuktrnsportplutoner med 12 bussr vrder och en trnsportpluton med 12 lstbilr. Vrje pluton bestod v 16 fordon: 12 bussr/ lstbilr, två motorcyklr, en lstbil och en personbil. BILD: JAN-OLLE PERSSON ºI slutet v ndr världskriget genomfördes den så kllde Berndottektionen, en hjälpktion som leddes v den svenske rödkorsledren Folke Berndotte. Enligt Svensk Röd Korsets beräkningr, från år 2000, befrides omkring koncentrtionslägerfångr genom ktionen, men siffrorn hr vriert melln och ºPlnern på en svensk Röd korsexpedition kom från Norge, Dnmrk och judisk orgnistioner. Nziledren Heinrich Himmlers mssör förberedde Berndottes förhndlingr. Dess ledde till tt dnsk och norsk fångr kunde förs smmn i koncentrtionslägret Neuengmme när dnsk gränsen. ºEfter en tid fick Berndotte även tillstånd tt rädd judisk kvinnor v olik ntionlitet från olik läger, främst ett i Rvensbrück. ºPå senre år hr hjälpktionen vrit föremål för debtt. Diskussionen hr blnd nnt rört hur mång v de som rädddes som vr judr, tt Röd Korset trnsporterde fångr från Neuengmme till ndr läger för tt få plts med skndinver, smt Folke Berndottes roll i ktionen. Käll: NE ºDessutom hde mn med sig en intendenturpluton smt tross med kock, stbsfordon och verkstds- och sjukvårdsutrustning. sig från sin skdor och lever än i dg med splitter kvr i huvudet i Ystd. Ann Mri Erling 22 23

13 Sven och Alvi om när freden kom º26 Ing-Gret blev kompis med de polsk flyktingflickorn Hej, hejdå, jg älskr dig. Det vr de ord som Ing-Gret Rudolfson lärde sig tt säg på polsk v sin väninnor Rysi, Hlin och Chrystyn. Allehnd berättde den 3 mj 1945 om hur de polsk flyktingrn nlände till Ystd. Så skrev Allehnd Över 400 flyktingr inkvrterde i Ystd Extrtåg förde hit dem ntten till onsdgen Flertlet äro ung polsk kvinnor och gld över tt vr i Sverige De tre polsk flickorn kom till Ystd våren 1945 efter tt h hämtts från koncentrtionsläger med vit bussrn. De internerdes på Österportskoln, där Ing-Gret lärde känn dem. Kriget löper som en röd tråd genom Ing-Gret Rudolfsons brndom. Hon vr nio år när hon hörde Mrikyrkns klockor lrm om tt ndr världskriget brutit ut. Sex år senre kom hon cyklnde på Stor Östergtn upp mot kyrkn när hon såg någr personer komm med en löpsedel som det stod FRED på med stor bokstäver. Då vände Ing-Gret på cykeln och cyklde tillbk hel vägen till Österportskoln där flyktingrn bodde. Det är fred! Det är fred! Det är fred! ropde jg hel vägen. Flickorn vr de först som fick vet, säger Ing- Gret. Den där dgen i september 1939 när kriget bröt ut förstod Ing-Gret Rudolfson egentligen inte vd det betydde när kyrkklockorn plötsligt börjde ring. Hon skyndde snbbt hem till mor där hon fick vet tt det stts upp plkt på kyrkporten om llmän mobilisering och tt hennes egen fr vr inklld. Föräldrrn förklrde vd kriget innebr. Mn skulle håll tyst, och mn fick inte säg till någon vd mn prtde om hemm. Kriget präglde vrdgen Rädsln vr stor tt det mn sde en dg kunde vänds emot en om en främmnde mkt ockuperde Sverige. Med en ppp som vr inklld och en mmm som vr chef för Röd Korsets kvinnlig sektion i Ystd kom Ing-Grets vrdg tt prägls v kriget. Hennes ppp låg i beredskp i ett v forten i Sndskogen. Dit cyklde Ing-Gret och hennes mmm ut vrje söndg med en kffekorg. De fick inte komm för när hvet. Strnden vr vspärrd med spnsk ryttre (ställningr med tggtråd). I stället turdes de inkllde männen om tt gå upp i skogen och drick kffe med sin fmiljer. På vägen hem från skogen pssde Ing-Gret och hennes mmm på tt plock lingon- och blåbärsris som de torkde till te hemm i ugnen. Det gällde tt t tillvr på llt. Även på vintern blev det turer till skogen, då för tt plock kol, koks och torv som pssernde bilr hde tppt. Och vi hämtde kottr som mn kunde eld med. Det vr kllt hemm i lägenheten, Min polskor hr Ing-Gret skrivit på fotot som togs vid Österportskoln i Ystd i mj Från vänster syns Chrystyn, Rysi och Hlin, 14, 16 respektive 13 år. och även om br ett v de tre rummen vr uppvärmt när Ing-Grets fr vr inklld vr det ont om ved och bränsle. Eftersom mång män låg i beredskp och det skndes rbetskrft gick Ing-Grets mmm och ndr Röd Korsre in och jobbde ideellt på lsrettet under kriget. Det blev också en del extr rbete för Ing-Gret. Hon hjälpte sin mor tt hck, gllr och t upp betor. All som tog sin n ett lnd betor fick extr socker- och kffetilldelning. Ing-Gret plockde även ärtor hos Bongs i Ystd och hjälpte till i fbriken. Ungdomrn fick puts bläck till konservburkr och pill bort dålig ärtor från bndet. En höst när Ing-Gret vr 12 år minns hon också hur ett helt gäng från skoln blev ledigt för tt plock pottis på Högestd gods. Ing-Gret vr med i Ungdomens Röd Kors. Föreningen blev flitigt nlitd v det vuxn Röd Korset. Under kvällr och nätter vintern 1942 plcerdes ungdomrn ut på gtor och torg som sårmrkörer. I fmnen hde de plkt som klrgjorde om de hde trmrn utnför mgen, brutn ben eller skottskdor i ryggen. Då skulle de komm och t hnd om en. Mn fick ntingen åk på en De vr mgr och de vr smutsig. Mn tyckte tt det vr rent förfärligt tt de fick h det så. cykelår melln två cyklr eller på en vnlig bår som de kom bärnde med. Vi tyckte det vr spännnde. Kyln gjorde tt brnen br fick vr ute två timmr åt gången. Sen träffdes de hemm hos Ing-Gret på Klostergtn 14 A och drck vrm chokld och åt smörgåsr. Evkuerdes på prov Smm år, 1942, provevkuerdes Ing-Gret till Österkorsberg i Smålnd under två månder tillsmmns med ndr brn. De räknde väl med tt om det skulle bli en invsion så skulle det bli härifrån. Skåne vr ju väldigt utstt. Här finns ju ing berg eller så, säger Ing-Gret. När kriget led mot sitt slut hjälpte Ing-Grets mmm till tt t hnd om koncentrtionslägerfångr som kommit med de vit bussrn från Tysklnd. Det vr polsk kvinnor som fick en tillfällig fristd i Österportskolns gymnstiksl, Bollen och Östr skoln i Ystd. Ing-Gret kommer i håg först gången hon såg flyktingrn. De vr mgr och de vr smutsig. Mn tyckte tt det vr rent förfärligt tt de fick h det så. Kvinnorn fick kläder främst overller som Röd Korset smlt in, smt mt och dryck. Ing-Gret fick ett särskilt förhållnde till tre ung flickor i hennes egen ålder. Som hon minns det vr de judinnor. Efter krigsslutet hittde två v flickorn, som vr systrr, sin mmm på ett nnt läger i Kristinstd. Innn hde de trott tt modern vr död. Ing-Gret kunde inte lek med flickorn, men de tlde mycket med vrndr. Vi stod på vr sin sid om de spnsk ryttrn. Vi stod utnför, och de inne, och så prtde vi tysk. Men om sin tid i koncentrtionslägret ville flickorn inte berätt. De vr väldigt tystlåtn när det gällde det. Tggtråd i hmnen Det vr inte br flyktinglägren och strnden som vr vspärrde under kriget. Även hmnen omgvs v tggtrådsställningr. Ing-Gret minns en drmtisk ntt när ett vrk skulle sänks i hmninloppet för tt hindr en främmnde ubåt från tt t sig in. Påbud hde gått ut om tt ll Ystdsbor skulle stnn inomhus för säkerhets skull. Men det vr det så mycket folk ute Ing-Gret Rudolfsons brndom prägldes till stor del v ndr världskriget. Hon vr nio år när kriget bröt ut. på Hmngtn tt mn inte kunde komm frm, minns Ing-Gret. Rnsoneringen hörde också till vrdgen. Läderbristen gjorde tt brnen fick h skor med träbottnr, ungefär som trätofflor, och när Ing-Gret behövde ett nytt cykeldäck fick fmiljen vänd sig till kristidsnämnden för tt få extr tilldelning. Det är fred! Det är fred! Det är fred! ropde jg BILD: THORSTEN PERSSON I smm hus som Ing-Gret bodde, i hörnet Hospitlsgtn Klostergtn, låg Zikorifbriken där det gjordes Zikorikffe, ett surrogtkffe. Mor drck helst surr hel veckn, br hon fick en rejäl kopp riktigt kffe på söndgen, säger Ing-Gret. Rnsoneringen höll på lång tid efter kriget. När Ing-Gret åkte på skolutbyte till Köpenhmn 1947 fnns det vrken kffe eller nylonstrumpor i grnnlndet. Vi kunde köp oss in på Ntionl Scl med ett hlvt kilo kffe och gå på resturng Wivex, som vr Köpenhmns finste resturng, för två nylonstrumpor. Ann Mri Erling Bortåt 1-tiden ntten till onsdgen nlände ett extrtåg till Ystd med 456 polsk kvinnor, som suttit i koncentrtionsläger i Tysklnd och nu genom Röd Korset och greve Folke Berndottes ktion överförts till Sverige. Runt det vspärrde järnvägsområdet hde en stor mängd ystdbor smlts för tt få en blick på de befride, men väntn blev lång, enär det försports tt tåget skulle komm in redn vid 10-tiden på kvällen. På sttionen mottogos polskorn v borgmästre Hns Johnsson i egenskp v civilförsvrschef smt v rödkorspersonl m. fl. smt ledsgdes omedelbrt till sin respektive förläggningr i Sporthllen, Östr skoln och läroverkets gymnstiksl, där de troligen komm tt vr inkvrterde till ett gott stycke efter krigets slut. Röd korspersonl, beredskpskvinnor och personl från civilförsvret i Ystd börjde redn på Vlborgsmässofton ställ i ordning dess lokler. Mn höll på änd till ett-tiden på ntten med tt stopp mdrsser och bädd för de väntde. Även 1 mj fortstte mn sitt rbete och vid middgstiden hde mn ll de 500 bäddrn klr. Dess, som bestå v en pppersmdrss, stoppd med träull, en pppersfilt och en riktig filt, ligg direkt på golvet. Mn hde dessutom skfft 15 tvättställ, och vn snickre hde på kort tid spikt ihop closetter v träribbor och msonitskivor. /.../ De polsk kvinnorn äro i regel i årsåldern, men mång åldringr finns också blnd dem. Mång vr sjuk en hde bl.. en strupsjukdom och den otillräcklig födn och knske också misshndeln i de tysk fånglägren hde på sin håll stt spår i ders nletsdrg. På humöret vr det emellertid inget fel. De verkde gld och pigg och belåtn över tt h sluppit ifrån fångenskpen och i stället blivit omhändertgn på bäst sätt./.../ De flest äro emellertid lldeles uttröttde efter de fyr dygn som de tillbringt på tåg och därför h de sovit nästn hel dgen. När det blir bättre väder komm de tt få gå ut och promener inom det vspärrde området. De få tre mål mt om dgen och från och med i dg är det lottorn som sörj för ders förplägnd. Mång v kvinnorn äro undernärd och därför servers ännu så länge endst mycket lättsmält mt såsom vällingr, krämer o.d. Somlig h ej fått mjölk på lång tider och tål därför inte nnt än kokt mjölk. Till vrje mål få flyktingrn vitminpreprt, vilket de äro i stort behov v./.../ 24 25

14 Sm Nilsson, troligen Vid denn tid är hn korprl i intendenturen. I februri 1940 blev Sven Nilson inklld och skickd upp till Överklix i Norrbotten. På vägen upp blev mnnrn inkvrterde i ett kostll. Sm högst upp till höger. När freden kom tändes ljusen igen SVENSTORP Det är mj 1945 och Alvi Nilson är 18 år. Nyheten om tt det är fred i Europ går från mun till mun. I Mlmö, där tösen från Stor Herrestd går i hndelsgymnsium, blir folk på kontoren som tokig. De klipper sönder ppper och häller ut bitrn genom fönstren. Det vr en glädje utn ll gräns. Vi vr så uppspelt. Folk tjode och skrttde och dnsde. På kvällen går Alvi och hennes kmrter rm i rm förbi konsulten i Mlmö. De stnnr och sjunger och ropr. På ll beskickningrn kommer folk ut på blkongern och vinkr. Utom på den tysk. Där är det lldeles mörkt. På ntten går Alvi upp på tkterssen till huset på Ribersborg där hon bor. Då tittde mn ut över hvet och såg när det tändes i Köpenhmn. Kriget låg bkom dem Alvi klppr sig på bröstet och blir tjock i rösten. År v mörkläggning vr äntligen förbi. Förstår du? Det vr något speciellt. Den synen tänker jg på vrje gång jg hör Sten-Åke Cederhöks När lyktorn tänds på ndr sidn bron. Det vr så fntstiskt. I dg är Alvi Nilson 78 år och bor tillsmmns med mken Sm Nilson, 88 år, i Svenstorp. När pret träffdes sommren 1945 låg kriget redn bkom dem. Sm skulle inte bli inklld mer. Och eländet med kupongern skulle förhoppningsvis snrt t slut. Sm Nilson vr 22 år när kriget bröt ut. Hn vr ute och cyklde med en kmrt när klockorn börjde klämt och det sttes upp meddelnden på godsmgsinet om tt männen skulle åk med först bäst tåg till sin inställelseorter. Dgen därpå lämnde hn Svenstorp och reste till Krlsborg där hns regemente låg. Då kom vi upp till en rör som det inte fnns någon som helst orgnistion i. När vi kom in genom den stor porten fick vi snuskburken och kniv, gffel och sked i ett. Sen fick vi själv let upp vr vi skulle ligg någonstns. Knske fick vi någon uppgift här eller där, men oft visste de inte vr vi fnns. Det vr kos. Efter först inställelsen fick Sm Nilson åk hem igen. Näst gång hn blev inklld vr i februri Då skickdes hn upp till finsk gränsen. Sm Nilson vr korprl inom intendenturen och skulle t hnd om förråd, livsmedel och underhåll. När hn och hns kmrter skulle res vidre från Krlsborg och norrut sde översten till dem tt hn ldrig hde sänt ut ett förbnd med mer ovisst mål än dett. De visste inte ens vrt de skulle åk. Då ryktdes det om tt vi skulle gå som underhållsförbnd över till Finlnd. I stället hmnde de i Överklix. Resn dit blev något i hästväg. 40 soldter pckdes in i vrje vgn en godsvgn med skjutdörr med en hink som end tolett. Resn vrde i ett pr dygn. Längs vägen stnnde tåget för tt soldtern skulle få ät. Vid ett tillfälle bjöds det på klops på torget. Men klopsen vr skämd och smtlig 40 män i vgnen blev dålig. Och det end de hde vr spnnen. Lösningen blev tt sätt sig i godsvgnsdörren. En soldt höll i vrje rm på den som hde rumpn utnför. Vd skulle vi gör? säger Sm. När de kom frm vr det 30 grder kllt. Sm Nilson och hns grupp in- Sm och Alvi Nilson i Svenstorp berättr krigsminnen från ndr världskriget. Under hel kriget kände jg ldrig någon oro för tt det skulle t mitt liv. kvrterdes i en bgrstug där de försökte håll värmen genom tt eld i ugnen. Efter någr månder med mycket väntn och mycket poker i Norrbotten br det vidre till Västergötlnd och Törebod. Där låg Sm Nilson när Norge ockuperdes. Då väcktes mnnrn upp mitt i ntten för tt gräv skyddsgropr. Ändå säger Sm tt hn ldrig vr rädd. Under hel kriget kände jg ldrig någon oro för tt det skulle t mitt liv. Vi vr trygg svensk soldter som gjorde vår plikt. Sttsminister Per Albin Hnsson hde ju sgt med sin lugnnde röst tt vi vr väl förberedd. Men det trodde vi förstås inte på. Br en gång minns Sm Nilson tt hn kände sig ill till mods. Det vr när hn stod vkt i skånsk Kttrp när ett tyskt permittenttåg på väg till Oslo psserde. Då såg vi på officerrn som gick v vgnrn och rökde. Och på soldtern i vgnrn. Mn kände en viss oroskänsl, men fortfrnde ingen pnik eller rädsl. Men jg tyckte tt det vr rätt obehgligt. De hde ju erövrt Sverige på en eftermiddg om de stt i gång blev Sm Nilson furir. Smm år tog hn över lnthndeln i Svenstorp efter sin fr. Trots det fortstte hn tt bli inklld. Först när hn blev uttgen för tt vidreutbilds till sergent fick hn ett intyg v prosten och kommunlordförnden om tt hn behövdes i Svenstorp för tt t hnd om ffären. Ingen ville ju vr inklld egentligen. Lntbrukre och företgre och överhuvudtget ll hde ju sitt tt sköt. Sm Nilson tog över lnthndeln mitt i rnsoneringstider. Själv behövde hn dock inte gå hungrig. I ffären fnns det vror och fmiljen fttdes ingenting. Vi hde möjlighet tt t undn lite från börjn, socker och mjöl och kffe. Mn säkrde sitt förråd v bsvror. Allmänt sett vr det däremot svårt tt få tg i mt, särskilt kött. Sm Nilson minns hur chrkbilen från Mlmö kom med flukorv (som inte fick klls flukorv) som vr gjord v fisk och vr hårt kryddd med svrtpeppr. Hn tog in stycken som gick åt direkt. Mt vr det ont om. Människor letde efter jordplättr överllt. Längs bnvllen grävde de upp och stte kål och pottis. Till och med slt vr en bristvr och ll ville h extr. Alvi Nilsons fmilj löste köttbristen genom tt h kniner i grget. Det blev mycket mt, och så hde vi ju höns. Och så kommer jg i håg tt vi hde hushållsgris också. Men det vr i smyg. Ingen ville ju vr inklld egentligen BILD: BASS NILSSON Det skulle egentligen kristidsnämnden vet. Då fick mn ju mindre köttkuponger. Det vr inte br vi som gjorde så, det vr llmänt vedertget. För Alvi Nilson ledde kriget också till tt hon fick den lillebror hon lltid hde drömt om. 1944, när hon vr 17 år, vr hon och hennes lillsyster hemm hos en fmilj som hde krigsbrn. Brnen hde en kusin i Finlnd som de visde foto på. Hn vr så gudomligt söt denn lille kille, så min syster och jg bönde och bd tt vi skulle få t hnd om honom. Risto hette pojken. Hns mmm vr död och hn bodde därför hos sin frmor när pppn vr inklld. Någr Beredskpen ºNär ndr världskriget bröt ut 1 september 1939 försttes Sverige i förstärkt försvrsberedskp. Vpenför män i åldern år klldes in v försvret. Tiden mn låg inklld åt gången kunde vrier melln någr månder upp till två år. Män som hde dålig häls eller ndr viktig befttningr i smhället kunde slipp tjänstgöring. Käll: Beredskpsmuseet Permittenttrfiken ºUnder kriget trnsporterdes tysk soldter och tyskt krigsmteril med tåg till och från Norge (och Finlnd) genom Sverige. Käll: Ntionlencyklopedin syskon hde hn inte. Nu kom hn till Stor Herrestd. När hn skulle börj skoln flyttde hn tillbk till Finlnd, men fortstte tt häls på Alvis fmilj om somrrn. När Risto senre förlorde sin ppp erbjöd sig Alvis fmilj tt t hnd om honom för gott, och som 15-åring återvände Risto till Skåne. Där bor hn än i dg. Vi håller kontkt jämt och ständigt. Senst i dg ringde hn och prtde med mig. Vi känner den llr störst släktskp med vår fosterbror, säger Alvi Nilson. Ann Mri Erling 26 27

Varför är. kvinnor. mer sjukskrivna. änmän. -just här? Reflektioner och ett fortsatt lärande

Varför är. kvinnor. mer sjukskrivna. änmän. -just här? Reflektioner och ett fortsatt lärande Vrför är kvinnor mer sjukskrivn änmän -just här? Reflektioner och ett fortstt lärnde Smmnställning v vunnen kunskp och reflektioner Under tre dgr hr 29 medrbetre från sex myndigheter i norr Västmnlnd fördjupt

Läs mer

Lulebygdens Forskarförening

Lulebygdens Forskarförening Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING Nr 80, november 2012 MEDLEMSMÖTE Söndgen den 9 december 2012 kl 15.30 Lokl: Mrtslen, Kyrkns hus, Nygtn 10, Luleå PROGRAM: l MEDLEMSMÖTE: Stdgeändring, medlemsinformtion

Läs mer

Slutrapport Jordbruksverket Dnr. 25-12105/10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär

Slutrapport Jordbruksverket Dnr. 25-12105/10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär Slutrpport Jordruksverket Dnr. 25-125/ Kontroll v sniglr i ekologisk produktion v grönsker och är Projektledre: Birgitt Svensson, Område Hortikultur, SLU Innehåll sid Smmnfttning 3 Bkgrund / Motivering

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan. Berättelsen om Newbody

Från fotbollsplan till affärsplan. Berättelsen om Newbody Från fotbollspln till ffärspln Berättelsen om Newbody Vi hjälper skolor och föreningr tt tjän pengr till cuper, träningsläger och skolresor. Genom tt sälj vår populär strumpor och underkläder kn de lätt

Läs mer

> VD har ordet: Frösunda satsar på anhörigfrågorna > Frösunda främjar kvinnors företagande i Indien > 5 frågor: Sofia Hägg-Jegebäck

> VD har ordet: Frösunda satsar på anhörigfrågorna > Frösunda främjar kvinnors företagande i Indien > 5 frågor: Sofia Hägg-Jegebäck > VD r ordet: Frösund stsr på nörigfrågorn > Frösund främjr kvinnors företgnde i Indien > 5 frågor: Sofi Hägg-Jegebäck APRIL 2015 Nyetsbld med ktuell informtion till dig som rbetr i Frösund. VD HAR ORDET

Läs mer

Nr 3/4 20 PYSSEL! LÄSARFOTON. Så hjälper du igelkotten

Nr 3/4 20 PYSSEL! LÄSARFOTON. Så hjälper du igelkotten N KLUBBE 13 Nr 3/4 20 PYSSEL! LÄSARFOTON Så hjälper du igelkotten i vinter 1 Hej! u är den tiden på året N då djuren förbereder sig för den kll vintern. Mång fåglr flyger långt långt bort till vrmre länder.

Läs mer

FLIKAR: PERSONER TID BUTIK, HANDLA LÄKARE FRITID MAT SAMHÄLLE BOKSTÄVER JAG SJÄLV

FLIKAR: PERSONER TID BUTIK, HANDLA LÄKARE FRITID MAT SAMHÄLLE BOKSTÄVER JAG SJÄLV TID PERSONER FLIKAR: TID TID PERSONER PERSONER BUTIK, HANDLA LÄKARE BUTIK, HANDLA BUTIK, HANDLA LÄKARE LÄKARE FRITID MAT FRITID FRITID MAT MAT SAMHÄLLE SIFFROR OCH BOKSTÄVER SAMHÄLLE SAMHÄLLE SIFFROR OCH

Läs mer

OM REPAMERA HUR. Se mer info om deltagande föreläsare, workshopledare och bilder i slutet av denna utvärdering.

OM REPAMERA HUR. Se mer info om deltagande föreläsare, workshopledare och bilder i slutet av denna utvärdering. G N I R E D R UTVÄ h c o x i f, g l t t m o e i r e r s p h o h n s k d r e o r w u n d E t e d v n t t y n r e m i mx OM REPAMERA Föreläsningsserien RepMer rrngerdes under 2014 som ett smrbete melln Mlmö

Läs mer

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen Ett förspel till Z -trnsformen Fibonccitlen Leonrdo Pisno vnligen klld Leonrdo Fiboncci, den knske störste mtemtiker som Europ frmburit före renässnsen skrev år 10 en bok (Liber bci) i räknelär. J, fktiskt.

Läs mer

Monteringsanvisning. Bakåtvänd montering. Godkänd höjd 61-105 cm. Maximal vikt 18 kg. UN regulation no. R129 i-size. Ålder 6 mån - 4 år. 1 a.

Monteringsanvisning. Bakåtvänd montering. Godkänd höjd 61-105 cm. Maximal vikt 18 kg. UN regulation no. R129 i-size. Ålder 6 mån - 4 år. 1 a. 1 6 d c e Monteringsnvisning f h g i j k l m 7 8 10 2 3 9 c e d Bkåtvänd montering Godkänd höjd 61-105 cm 4 5 11 12 Mximl vikt 18 kg Ålder 6 mån - 4 år UN regultion no. R129 i-size 8 9 Tck för tt du vlde

Läs mer

Internetförsäljning av graviditetstester

Internetförsäljning av graviditetstester Internetförsäljning v grviditetstester Mrkndskontrollrpport från Enheten för medicinteknik 2010-05-28 Postdress/Postl ddress: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsl, SWEDEN Besöksdress/Visiting ddress: Dg Hmmrskjölds

Läs mer

Lyran. Fyra blir nia! AF i höst? Intevju med Emilia. Klassbyte 4/9 sid 4 Lyrans historia sid 8 Intervjuer sid 10-14

Lyran. Fyra blir nia! AF i höst? Intevju med Emilia. Klassbyte 4/9 sid 4 Lyrans historia sid 8 Intervjuer sid 10-14 Lyrn DOLF FREDRIKS MUSIKKLASSERS SKOLTIDNING Fyr blir ni! AF i höst? (En ktt som inte lls hr något med tidningen tt gör) Intevju med Emili Årgång 42 08/09 Nr. 3 Relesed 19/02 Klssbyte 4/9 sid 4 Lyrns histori

Läs mer

Kylfrysguide [Namn] Elektroskandia Sverige AB [år-månad-dag]

Kylfrysguide [Namn] Elektroskandia Sverige AB [år-månad-dag] Kylfrysguide [Nmn] Elektroskndi Sverige AB [år-månd-dg] Kylfrysguide Vilken kyl-frys sk du välj? Nturligtvis är det utrymmet som är det först tt t hänsyn till. Vnligst instlltionsbredd är 60 cm, men även

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden temung.se T E M AG RU P P E N U N G A I A R B E T S L I V E T n n u k k s g n u r All e d u t s r e l l e b job EUROPEISKA UNIONEN Europeisk socilfonden »GÅ UT GYMNASIET«Mång ung upplever stress och tjt

Läs mer

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL PASS. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL. Tl, bråktl och decimltl Vd är ett tl för någonting? I de finländsk fmiljern brukr det vnligtvis finns två brn enligt Sttistikcentrlen (http://www.tilstokeskus.fi/tup/suoluk/suoluk_vesto_sv.html).

Läs mer

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7.

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7. REDOVISAR 2004:7 Långtidssjukskrivn dignos, yrke, prtiell sjukskrivning och återgång i rbete En jämförelse melln 2002 och 2003 Smmnfttning Kvinnor svrr för 65 procent v de långvrig sjukskrivningrn som

Läs mer

GOODTIMES. teknikens framkant. Prisbelönat samarbetsprojekt i ONE.2014

GOODTIMES. teknikens framkant. Prisbelönat samarbetsprojekt i ONE.2014 Sidn 4 Avbrottsfritt för SVT Sidn 6-7 Full kontroll i Sidn 8 Hydro stsr på bättre styrning GOODTIMES ONE.2014 Prisbelönt smrbetsprojekt i teknikens frmknt Världens modernste forskningslbortorium byggs

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM

CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM Checklistn är ett hjälpmedel både vid plnering v ny personlrum och vid genomgång v befintlig personlutrymmen. Den innehålller bl frågor om klädrum, torkskåp och torkrum, tvätt-

Läs mer

Campingpolicy för Tanums kommun

Campingpolicy för Tanums kommun 1(8) Cmpingpolicy för Tnums kommun 1. Bkgrund Strömstds och Tnums kommuner diskuterde gemensmt sin syn på cmpingverksmhetern i respektive kommun år 2003 och kunde då se ett stort behov v tt en likrtd syn

Läs mer

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till 1 De mystiska drakägget Kapitel 1 Jag vaknade upp tidigt jag vaknade för att det var så kallt inne i vår lila stuga. Jag var ganska lång och brunt hår och heter Ron. Jag gick ut och gick genom byn Mjölke

Läs mer

SPEL OM PENGAR FÖR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? VERKTYG, ÖVNINGAR OCH KUNSKAPSBANK FÖR ARBETE MED SPEL OM PENGAR I SKOLAN

SPEL OM PENGAR FÖR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? VERKTYG, ÖVNINGAR OCH KUNSKAPSBANK FÖR ARBETE MED SPEL OM PENGAR I SKOLAN Övningr och verktyg för år 7-9 och gymnsiet SPEL OM PENGAR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? ANPASSAT FÖR BLAND ANNAT SVENSKA, SPEL I KONSTHISTORIEN BILD, MATEMATIK OCH SAMHÄLLSKUNSKAP IILLEGALT SPEL VERKTYG, ÖVNINGAR

Läs mer

Skogstorp i framtiden

Skogstorp i framtiden I SKOGSTORP www.skogstorp.om/soildemokrtern Skogstorp i frmtiden Redovisning v enkät genomförd under perioden Novemer- Deemer 2005. 1. Tyker Du liksom fler v oss tt det ehövs yggs en förifrt utnför skogstorp?

Läs mer

Naturresurser. Vatten. Kapitel 10. Översiktsplan 2000

Naturresurser. Vatten. Kapitel 10. Översiktsplan 2000 Kpitel 10 Nturresurser Att hushåll med jordens nturresurser är en viktig del i den översiktlig fysisk plneringen. Mål Tillgång till vtten v god kvlité sk säkrs för frmtiden. Läckge v näringsämnen och ndr

Läs mer

TERRASSNYTT. Funderingar från en terrass

TERRASSNYTT. Funderingar från en terrass Informtionsbld för HSB Brf Terrssen i Ulnds Väsby TERRASSNYTT Nr 2 Aril 2014 I dett nummer bl : Nyinflyttrträff... sid 2 Målning, rboler och UC-byte... sid 2 Trfiken frmför hus 1... sid 2 Fsighetsskötsel,

Läs mer

Gustafsgårds åldringscentrum Ålderdomshem Dagverksamhet Servicecentral

Gustafsgårds åldringscentrum Ålderdomshem Dagverksamhet Servicecentral Gustfsgårds åldringscentrum Ålderdomshem Dgverksmhet Servicecentrl 1 På Gustfsgård uppskttr mn följnde sker: invånres välmående ett gott liv ktivt smrbete med de nhörig kompetens i gerontologisk vård personlens

Läs mer

Förskolan. Använd alla sinnen vid språkinlärning författarporträtt av Sandra Jensen

Förskolan. Använd alla sinnen vid språkinlärning författarporträtt av Sandra Jensen mmxiv Förskoln Använd ll sinnen vid språkinlärning förfttrporträtt v Sndr Jensen Tidig språkutveckling är nyckeln till llt lärnde förfttrporträtt v Crin Rydj / Läromedel 2014 Förskoln / Läromedel Förskoln

Läs mer

Induktion LCB 2000/2001

Induktion LCB 2000/2001 Indution LCB 2/2 Ersätter Grimldi 4. Reursion och indution; enl fll n 2 En tlföljd n nturligtvis definiers genom tt mn nger en explicit formel för uträning v n dess 2 element, som till exempel n 2 () n

Läs mer

Säkerhetsföreskrifter för Danderyds Sjukhus AB

Säkerhetsföreskrifter för Danderyds Sjukhus AB DS2013-1389 10_Säkerhetsföreskrifter för Dnderyds Sjukhus AB 1 v 23 Nmn på dokument Säkerhetsföreskrifter för Dnderyds Sjukhus AB Enhet: Urspr. version SGS, Stb (dtum) 2011-08-17 Fstställd/Gäller från:

Läs mer

Lamellgardin. Nordic Light Luxor INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING

Lamellgardin. Nordic Light Luxor INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING Se till tt lmellgrdinen fästes i ett tillräckligt säkert underlg. Ev motor och styrutrustning skll instllers v behörig elektriker. 1 Montering Luxor monters med de

Läs mer

Simon K 5B Ht-15 DRAKEN. Av Simon Kraffke

Simon K 5B Ht-15 DRAKEN. Av Simon Kraffke DRAKEN Av Simon Kraffke 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Erik och jag är 7 år och jag bor på en gård och den gården heter Hemlighetensgård bara för att vad som helst kan hända här. Och den gården ligger

Läs mer

RAPPORT. Kontroll av dricksvattenanläggningar 2009/2010. Tillsynsprojekt, Miljösamverkan Östergötland. DRICKSVATTEN

RAPPORT. Kontroll av dricksvattenanläggningar 2009/2010. Tillsynsprojekt, Miljösamverkan Östergötland. DRICKSVATTEN DRICKSVTTEN RPPORT Kontroll v dricsvttennläggningr 2009/2010. Tillsynsprojet, Miljösmvern Östergötlnd. Bgrund Ett behov v ompetensutvecling och smsyn vid ontroll v dricsvttennläggningr hr påtlts v flertlet

Läs mer

Kan det vara möjligt att med endast

Kan det vara möjligt att med endast ORIO TORIOTO yllene snittet med origmi ed endst någr få vikningr kn mn få frm gyllene snittet och också konstruer en regelbunden femhörning. I ämnren nr 2, 2002 beskrev förfttren hur mn kn rbet med hjälp

Läs mer

Lulebygdens Forskarförening

Lulebygdens Forskarförening Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING - Nr 71, september 2010 Tisdgsträffr hösten 2010 Lokl: Föreningsloklen, V Vrvsgtn 24 E (på gveln) Tisdg den 8 oktober kl 18.00 OLLE HÄGGLUND berättr om sin brndomskvrter

Läs mer

Lulebygdens Forskarförening

Lulebygdens Forskarförening Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING - Nr 65, februri 2009 Medlemmöte med stipendieutdelning Vid medlemsmötet den 14dec 2008, hde ett 25 tl medlemmr smlts i den inhyrd loklen på V. Vrvsgtn 24e i Luleå.

Läs mer

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar 19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar Rödluvan Det var en gång, en vacker solig dag, en liten flicka som hette Rödluvan. Hon lekte utomhus i sin trädgård. Hon kallades Rödluvan för hon hade en röd

Läs mer

Skolår 2 Läsförståelse Svarshäfte

Skolår 2 Läsförståelse Svarshäfte Skolår 2 Läsförståelse Svarshäfte Namn Klass Lärare atum ntal rätt Övningsuppgift Vad tror du Sam önskar sig? Ett djur. Nya skridskor. En cykel. En TV. irgitta Järpsten, Karin Taube och Hogrefe Psykologiförlaget,

Läs mer

(KD), ordftirande, representant omsorgsn lmnden (S), oppositionsråd, repr. kommunst).relsen, lill 14.20, g PRO PRO PRC : 'j{,., t.

(KD), ordftirande, representant omsorgsn lmnden (S), oppositionsråd, repr. kommunst).relsen, lill 14.20, g PRO PRO PRC : 'j{,., t. SAMMANTRÄDESPROTOKoLL 1 (6) Sâmmântriìdesdtum Plts och smmntrådestid Beslulânde Ledmöter Sevederummet, Stdshuset, Vimmerby Mndg 30jruri 2012, klockn 13.00-15.30 Elisbeth Lgo Nilsson Helén Nilsson Em Heelge

Läs mer

från Lulebygdens Forskarförening,

från Lulebygdens Forskarförening, Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING - Nr 69, februri 2010 Medlemsmöte med stipendieutdelning Vid medlemsmötet den 13/12 2009, hde ett fyrtiotl medlemmr smlts i IOGT loklen på köpmntorget i Luleå.

Läs mer

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd.

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd. Kapitel 1 Resan Jag har väntat länge på att göra denna resan. Jag heter Hanna och är 23 år. Jag ska åka båt till en Ön Madagaskar. Jag kommer ha med mig en hel besättning. Vi tog med oss väldigt mycket

Läs mer

italien av smaker solvarma tomater, citronlundar, oliver, medelhav, romantik och en skål pasta. olivolja, fotboll, design, pesto, pasta och passion...

italien av smaker solvarma tomater, citronlundar, oliver, medelhav, romantik och en skål pasta. olivolja, fotboll, design, pesto, pasta och passion... itlien ett lnd fullt v smker solvrm tomter, citronlundr, oliver, medelhv, romntik och en skål pst. olivolj, fotboll, design, pesto, pst och pssion... mt och vin är som själv livet För en itlienre är måltiden

Läs mer

2014 Nr 1. Stig Bratt

2014 Nr 1. Stig Bratt 2014 Nr 1 Årsmötet. Det vr 25 persner sm km till årsmötet där Lrs Grundberg inledde med tt häls ll välkmn. Sedn hedrdes de medlemmr sm vlidit under året med en tyst minut ch musik. Jhn-Rlf Jhnssn vldes

Läs mer

Den magiska dörren. kapitel 1-hej

Den magiska dörren. kapitel 1-hej Den magiska dörren kapitel 1-hej Hej, jag heter Josefin. jag är 10 och ett halvt år gammal. Jag har bruna ögon och långt tjockt hår. Jag går på dans och fotboll. Jag har två bästa kompisar, Filippa och

Läs mer

SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING

SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING FOC_SLING_1107 Introduktion Dett är en ruksnvisning för det dynmisk rmstödet SLING som monters på rullstol, stol eller nnn nordning. SLING tillverks v FOCAL Meditech,

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Samfälligheten Askträdet

Kallelse till årsstämma i Samfälligheten Askträdet Kllelse till årsstämm i Smfälligheten Askträdet Hej, Vrmt välkomn till års stämm för medlemmrn i Smfälligheten Askträdet; Torsdg mrs 9. på Förskoln Tårpilsgränd Väl mött, Styrelsen . Vl v mötesordförnde

Läs mer

Lulebygdens Forskarförening

Lulebygdens Forskarförening Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING Nr 79, september 2012 PROGRAM FÖR HÖST/VINTER 2012 Nu börjr vi med TISDAGSTRÄFFARNA för hösten 2012 Den först börjr TISDAGEN den 2 oktober 2012 kl 18.00 Plts:

Läs mer

Skapa uppmärksamhet och få fler besökare till din monter!

Skapa uppmärksamhet och få fler besökare till din monter! Skp uppmärksmhet och få fler esökre till din monter! För tt vinn den tuff tävlingen om uppmärksmheten, på en plts där hel rnschen är smld, gäller det tt slå på stor trummn och tl om tt du finns. Till en

Läs mer

Vnse s"lse{ Verkeï f or f ost'rsn oah ut'bildming. VERKsAMHETsPLAN nön mor6on- oc+ EFTER,UTDDAøs- VERKSAMHET TNOM DEN 6RUNDL {G6ANDE UTBILDNIN6EN

Vnse slse{ Verkeï f or f ost'rsn oah ut'bildming. VERKsAMHETsPLAN nön mor6on- oc+ EFTER,UTDDAøs- VERKSAMHET TNOM DEN 6RUNDL {G6ANDE UTBILDNIN6EN Vnse s"lse{ Verkeï f or f ost'rsn oh ut'bildming Jl VERKsAMHETsPLAN nön mor6on- oc+ EFTER,UTDDAøs- VERKSAMHET TNOM DEN 6RUNDL {G6ANDE UTBILDNIN6EN 2014 INNEHALLSFöRTECKNING 1. Principer för ordnnde v verksmheten

Läs mer

Namn: Det här är jag (Här kan du rita eller skriva)

Namn: Det här är jag (Här kan du rita eller skriva) Min värld Namn: Det här är jag (Här kan du rita eller skriva) Gramse, Mallo och mamma Gramse är ganska liten med långa öron och bor i en skog i landet Hittapou. Gramse brukar vara lila men byter färg ibland,

Läs mer

GENETIK. en introduktion av Ingela Carlén 1988 och 1999

GENETIK. en introduktion av Ingela Carlén 1988 och 1999 GENETIK en introduktion v Ingel Crlén 1988 och 1999 Innehållsförteckning Innehåll Sidn Förord 3 Kromosomer 4 DN 4 Muttioner 5 Gregor Mendel 5 Mendels metod 6 Mendelklyvning (monohybrid) 6 Dihybrid klyvning

Läs mer

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den Halvmånsformade ärr Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den kalla luften. Det är inte så varmt längre. Dagen har börjat sjunka in i natten. Mamma talar

Läs mer

GOLV. Norgips Golvskivor används som underlag för golv av trä, vinyl, mattor och andra beläggningar. Här de tre viktigaste konstruktionerna

GOLV. Norgips Golvskivor används som underlag för golv av trä, vinyl, mattor och andra beläggningar. Här de tre viktigaste konstruktionerna GOLV Norgips Golvskivor nvänds som underlg för golv v trä, vinyl, mttor och ndr beläggningr. Här de tre viktigste konstruktionern 1. Ett lg golvskivor på träunderlg 2. Flytnde golv med två lg golvskiv

Läs mer

Regionmagasinet. Vi fick en andra chans! Nya spännade rätter till vinterns alla fester Sid 16. Akutsjukvården börjar redan i ambulansen Sid 22

Regionmagasinet. Vi fick en andra chans! Nya spännade rätter till vinterns alla fester Sid 16. Akutsjukvården börjar redan i ambulansen Sid 22 Regionmgsinet en tidning från Västr Götlndsregionen www.vgregion.se nr 4. 2009 Ny spännde rätter till vinterns ll fester Sid 16 Akutsjukvården börjr redn i mbulnsen Sid 22 Vi fick en ndr chns! 10 sidor

Läs mer

Regionmagasinet. Tid för återhämtning. Musikglädje över alla gränser. Kulturpristagaren Stefan Jarl i exklusiv intervju

Regionmagasinet. Tid för återhämtning. Musikglädje över alla gränser. Kulturpristagaren Stefan Jarl i exklusiv intervju Regionmgsinet en tidning från Västr Götlndsregionen www. vgregion. se nr 4. 2010 Tid för återhämtning så motverkr du den skdlig stressen Musikglädje över ll gränser Sid 20 Kulturpristgren Stefn Jrl i exklusiv

Läs mer

VÅRT MILJÖARBETE MILJÖ HÄLSA SÄKERHET ENERGI 2006

VÅRT MILJÖARBETE MILJÖ HÄLSA SÄKERHET ENERGI 2006 VÅRT MILJÖARBETE MILJÖ HÄLSA SÄKERHET ENERGI 2006 SCA GRAPHIC SUNDSVALL ETT SCA FOREST PRODUCTS FÖRETAG 1 I KORTHET SCA GRAPHIC SUNDSVALL SCA Grphic Sundsvll tillverkr klorfri sulftmss, CTMP och psorbtionsmterilet

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

Lulebygdens Forskarförening

Lulebygdens Forskarförening Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING Nr 75, september 2011 Medlemstidningen fyller 75 nummer Föreliggnde tidningsnummer nges som nr 75. Men egentligen är det inte riktigt vi firr ändå. Något år numrerdes

Läs mer

Anna Siverbo 5B Ht-15

Anna Siverbo 5B Ht-15 1 Drakägget Kapitel 1 Hej jag heter Maja jag är 9 år. Jag och min familj bor på en bondgård. När jag går ut från vårat hem så kommer jag till en marknad som heter Rikedall. Så min familj brukar gå dit

Läs mer

Lulebygdens Forskarförening

Lulebygdens Forskarförening Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING Nr 77, februri 2012 l Ordförnden hr ordet Ny medlemmr Sid 3 l En hemvändnde Edeforsbo Sid 4 l Kronotorp i Edefors socken Sid 5 Olle Mlmsten en forskrprofil är

Läs mer

Emmy 5C Ht-15. Författare: Emmy jansson. Målade bilderna: Emmy Jansson

Emmy 5C Ht-15. Författare: Emmy jansson. Målade bilderna: Emmy Jansson Författare: Emmy jansson Målade bilderna: Emmy Jansson 1 Draken Kapitel:1 Drakägget Jag vaknar av att mamma smäller upp dörren och ropar till mig. - Julie det finns ingen ved! - Jag kan gå ut och fixa

Läs mer

Lulebygdens Forskarförening

Lulebygdens Forskarförening Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING - Nr 70, mj 2010 l Ordförnden hr ordet Ny medlemmr Sid 3 Avgående styrelseledmoten Stig Åberg (till höger) mottr hyllningrn för sin insts inom Lulebygdens Forskrförening.

Läs mer

Regionmagasinet DITT VAL AV VÅRD- CENTRAL. Allt du behöver veta om. Vaccinet mot livmoderhalscancer så funkar det

Regionmagasinet DITT VAL AV VÅRD- CENTRAL. Allt du behöver veta om. Vaccinet mot livmoderhalscancer så funkar det Regionmgsinet en tidning från Västr Götlndsregionen www. vgregion. se nr 2. 2009 Allt du behöver vet om DITT VAL AV VÅRD- CENTRAL Sid 4 9 Vccinet mot livmoderhlscncer så funkr det Sid 14 Sov gott med lite

Läs mer

Övning 1: Vad är självkänsla?

Övning 1: Vad är självkänsla? Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Kapitel 1 Resan. - Oj nu börjar det bli mörkt sa jag till Sergio.

Kapitel 1 Resan. - Oj nu börjar det bli mörkt sa jag till Sergio. Kapitel 1 Resan. Äntligen är jag på väg till Spanien för att spela min första match med Real Madrid. Jag heter Marko och jag är 19 år gammal. Jag och min kompis Sergio är på väg med ett jätte stort kryssnings

Läs mer

Lulebygdens Forskarförening

Lulebygdens Forskarförening Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING - Nr 66, mj 2009 Årsmötet 2009 INNEHÅLL l Ordförnden hr ordet Sid 3 Avgående ordförnden Sven Sundgren vtcks med blommor v vice ordförnden Gunnr Johnsson. I bkrunden

Läs mer

Månadsrapport maj 2014. Individ- och familjeomsorg

Månadsrapport maj 2014. Individ- och familjeomsorg Måndsrpport mj Individ- och fmiljeomsorg Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksmhet... 3 1.1 Resultt per verksmhet... 3 1.2 Investeringsuppföljning... 3 1.3 Volymer, sttistik och kostndsnyckeltl... 4

Läs mer

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS Läsnvisningr för MATEMATIK I, ANALYS Läsnvisningrn är tänkt i först hnd för dig som läser kursen mtemtik I på distns, och de sk vägled dig på din res genom nlysen. Stoffet är i stort sett portionert på

Läs mer

Månadsrapport september 2013. Individ- och familjeomsorg

Månadsrapport september 2013. Individ- och familjeomsorg Måndsrpport september 2013 Individ- och fmiljeomsorg Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksmhet... 3 1.1 Resultt per verksmhet... 3 1.2 Volymer, sttistik och kostndsnyckeltl... 5 Individ- och fmiljeomsorg,

Läs mer

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1 LINJÄR ALGEBRA II LEKTION JOHAN ASPLUND INNEHÅLL. VEKTORRUM OCH DELRUM Hel kursen Linjär Algebr II hndlr om vektorrum och hur vektorrum (eller linjär rum, som de iblnd klls) beter sig. Tidigre hr mn ntgligen

Läs mer

Gör slag i saken! Frank Bach

Gör slag i saken! Frank Bach Gör slg i sken! Frnk ch På kppseglingsbnn ser mn tävlnde båtr stgvänd lite då och då under kryssrn. En del v båtrn seglr för styrbords hlsr och ndr för bbords. Mn kn undr vem som gör rätt och hur mn kn

Läs mer

Effektiva och smarta annonspengar Årgång 1 www.norrbotten.com. Energisparande Tystgående Passar alla garage Slitstarka. Baconmeny

Effektiva och smarta annonspengar Årgång 1 www.norrbotten.com. Energisparande Tystgående Passar alla garage Slitstarka. Baconmeny TORSDAG 26 ugusti 2010 veck 34 Effektiv och smrt nnonspengr Årgång 1 www.norrbotten.com Sportkrönik LG Niemi Kmpnjport Deutsche Qulität Om den hektisk sommren sidn 6 Spr pengr med vårt helt fntstisk erbjudnde!

Läs mer

Livets lotteri, Indien

Livets lotteri, Indien Livets lotteri, Indien Jag heter Rashmika Chavan och bor i Partille, men mitt ursprung är Indien (Mumbai). Jag, min mamma Angirasa och lillebror Handrian flydde till Sverige när jag var 11 år. Nu är jag

Läs mer

Byar i förändring tätortsnära utveckling med kulturmiljö som resurs

Byar i förändring tätortsnära utveckling med kulturmiljö som resurs Byr i förändring tätortsnär utveckling med kulturmiljö som resurs Byr i förändring tätortsnär utveckling med kulturmiljö som resurs. Bkgrund Skellefteå museum hr fått bidrg från Riksntikvrieämbetets nslg

Läs mer

Grådask. eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER

Grådask. eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER Grådask eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER (före detta Snövit) (hennes man) (den åttonde, bortglömde, dvärgen) SÅNGER Min dröm, vart

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

Sfärisk trigonometri

Sfärisk trigonometri Sfärisk trigonometri Inledning Vi vill nvänd den sfärisk trigonometrin för beräkningr på storcirkelrutter längs jordytn (för sjöfrt och luftfrt). En storcirkel är en cirkel på sfären vrs medelpunkt smmnfller

Läs mer

Den högtidliga eldbegängelsen af en buddistisk präst i Kandy.

Den högtidliga eldbegängelsen af en buddistisk präst i Kandy. 'UMMER : 15 ORE. UPF.. _.A À. \üstreradr^tidn ING FOR- KVIN N AN i OCIi h EM M ETI IFRITHIOFH ELLBERG SÖNDAGEN DEN 26 AUGUSTI 1917. HUFVUDRED AKTOR : ERNST HÖGMAN. RED.-SEKRETERARE: ELISABETH KREY-LANOE.

Läs mer

Kapitel 1 Hej jag heter James och jag går det fjärde året på Sliteskolan. Min bästa kompis Adam tycker att jag är snäll, rolig och omtänksam. Jag är lite rädd för en lärare på högstadiet läraren heter

Läs mer

MUSIKALEN: VI HÖR IHOP

MUSIKALEN: VI HÖR IHOP MUSIKALEN: VI HÖR IHOP Handlar om att vad spridande av glädje, omtänksamhet och värme kan ge. En amma är ledsen. Hennes son gör henne glad. De går till affären där affärsbiträdet är nedstämd. Mamman gör

Läs mer

Lulebygdens Forskarförening

Lulebygdens Forskarförening Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING - Nr 72. november 2010 MEDLEMSMÖTE söndgen den 12 december kl 15.00 i Hyresgästerns fritidslokl, Västr Vrvsgtn 24 E (smm område som forskrloklen, först röd huset

Läs mer

Plan för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen

Plan för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen 2016-05-23 Sid 1/2 Tjänsteskrivelse Dnr: LKS 2016-235 Kommunstyrelseförvltningen Leif Schöndell, 0523-61 31 01 leif.schondell@lysekil.se Pln för lik rättigheter och möjligheter i rbetslivet uppdrg till

Läs mer

x 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46

x 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46 Vilket tl sk stå i rutn så tt likheten stämmer? + Lös ekvtionen så tt likheten stämmer. = + 9 = + = + = = Det sk stå 9 i rutn. Subtrher båd leden med. r -termen sk vr kvr i vänstr ledet. Skriv rätt tl

Läs mer

Allmän information (1 av 1)

Allmän information (1 av 1) ASI Grund ASI Grund är en stndrdintervju för krtläggning och edömning v prolem och resurser för personer med missruks- och eroendeprolem. Intervjun innehåller huvudskligen frågor om sju livsområden: fysisk

Läs mer

C100-LED Duschhörn med LED-Belysning

C100-LED Duschhörn med LED-Belysning SVENSKA C100-LE uschhörn med LE-elysning COPYRIGHT CAINEX A ARUMSPROUKTER, LJUNGY, SWEEN MONTERINGSANVISNING Totl höjd: 1900 mm 6 mm härdt gls A 900 800 700 884 784 684 C 900 800 800 884 784 784 39 8 Prod.#

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Barnens Ö funderingsfrågor, diskussion och skrivövning

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Barnens Ö funderingsfrågor, diskussion och skrivövning en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Barnens Ö funderingsfrågor, diskussion och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Särgymn, Vux, Särvux Lektionstyp: reflektion

Läs mer

Skapandet är det största i livet

Skapandet är det största i livet Skapandet är det största i livet Helena Langenhed (1917 2002), Flahall gård, Härryda socken, Sävedals härad, Västergötland. Det var det första stället utan ström jag hörde talas om. Redan i slutet av 1970-talet

Läs mer

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007 SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Kvlifieringstävling den oktober 007 Förslg till lösningr 1 I en skol hr vr oh en v de 0 klssern ett studieråd med 5 ledmöter vrder Per är den ende v

Läs mer

Dagen gick mot sitt slut, och det gjorde mitt äventyr här också. Det är tråkigt att lämna den här platsen, det finns så mycket minnen härifrån och

Dagen gick mot sitt slut, och det gjorde mitt äventyr här också. Det är tråkigt att lämna den här platsen, det finns så mycket minnen härifrån och Dag 4 22/6-09 Shiet asså, vakna idag och kände hur spännande dagen skulle vara. Jag ska till Badresor och vara där för att se hur de har det. Jag minns när jag själv var liten och hängde på badresorna

Läs mer

Marios äventyr. Kapitel 1

Marios äventyr. Kapitel 1 Marios äventyr Kapitel 1 -Jag heter Mario. Jag är 10 år. Jag bor i ett litet grönt hus och min kompis Luigi bor i ett litet gult hus. Jag ska till min kompis Luigi, vi är bästa vänner. Nu ska jag gå till

Läs mer

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen... Trigonometri Innehåll 1 Rätvinklig tringlr 1 Godtyklig tringlr oh enhetsirkeln 3 Tringelstsern 4 3.1 restsen.............................. 4 3. Sinusstsen.............................. 5 3.3 Kosinusstsen.............................

Läs mer

Kalle. författare: Vidar Liden illustratör: Vidar Liden

Kalle. författare: Vidar Liden illustratör: Vidar Liden Kalle författare: Vidar Liden illustratör: Vidar Liden 1 2 Kapitel 1 hörde du ljudet? Hörde du ljudet sa Kalle till sin kompis Hansa? Vilket ljud det pratas ju bara svarade Hansa! Då vände sig läraren

Läs mer

www.viljaforlag.se Svara på frågorna/diskutera med dina klasskamrater när du har läst kapitlet!

www.viljaforlag.se Svara på frågorna/diskutera med dina klasskamrater när du har läst kapitlet! ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN SOM Svara på frågorna/diskutera med dina klasskamrater när du har läst kapitlet! Kapitel 1 1. Jim och Amir studerar på en folkhögskola. Vet du vad en folkhögskola är? Vad är

Läs mer

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd. LINSER Uppgit: Mteriel: Teori: Att undersök den rytnde örmågn hos olik linser och tt veriier linsormeln Ljuskäll och linser ur Optik-Elin Med hjälp v en lmp och en ländre med ler öppningr år vi ler ljusstrålr,

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2005 3. Del I, 10 uppgifter utan miniräknare 4. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2005 3. Del I, 10 uppgifter utan miniräknare 4. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6 Kurs plnering.se NpMC vt005 (5) Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 005 Del I, 0 uppgifter utn miniräknre 4 Del II, 8 uppgifter med miniräknre 6 Förslg på lösningr till uppgifter

Läs mer

1. Tvätta händerna och abborrens yttre samt använd rent material. Lägg abborren på skärbrädan framför dig. Studera dess utseende.

1. Tvätta händerna och abborrens yttre samt använd rent material. Lägg abborren på skärbrädan framför dig. Studera dess utseende. 1 st färsk orre - Denn kn du köp i en livsmedelsutik som hr fiskdisk. Koll så tt den inte livit rensd (men hr de oftst inte livit). Aorren ör helst väg 250 g eller mer, nnrs kn det li lite pilligt. 1 st

Läs mer

a Vem av dom är din? Vem av dom underbara intelligenta guldrumporna är din, barnarumpa?

a Vem av dom är din? Vem av dom underbara intelligenta guldrumporna är din, barnarumpa? små rn och stor föräldrr, v kristin hllerg 2008 1 Vi efinner oss på en lekplts. De 2 mmmorn, A och B sitter och tittr på sin rn. Vem v dom är din? Vem v dom underr intelligent guldrumporn är din, rnrump?

Läs mer

Thomas i Elvsted Kap 3.

Thomas i Elvsted Kap 3. Kap 3 Nu börjar träningen Imre, inte Ymre När kommer din pappa, frågar jag Lappen, vi kanske ska dela upp innan. Han är redan hemma, han jobbar på Metallen med datorer, säger Lappen, så vi ska nog strax

Läs mer

Under årens lopp har många lärare och forskare beskrivit hur nybörjarstudenterna

Under årens lopp har många lärare och forskare beskrivit hur nybörjarstudenterna B. Grevholm, J. Lundqvist, L-E. Persson & P. Wll Ett mentorprojekt för gymnsieelever i Luleå Hur får vi fler gymnsieelever intresserde v tt örj läs mtemtik vid universitetet? Den frågn hr mång mtemtiklärre

Läs mer

Rekrytera. 15 år av snabb 10 000:- JOBBAKUTENS SMARTA TIPS FÖR BÄTTRE REKRYTERING STEFAN THORSTENSSON 8& TOM SJÖTUN GER DIG:

Rekrytera. 15 år av snabb 10 000:- JOBBAKUTENS SMARTA TIPS FÖR BÄTTRE REKRYTERING STEFAN THORSTENSSON 8& TOM SJÖTUN GER DIG: Rekryter En tidning om rbetsfrågor och rekrytering från Jobbkuten Väst AB #1 2011 Jobbkuten 15 år v snbb rekrytering! 10 000:- ATT TJÄNA TIPSA OM EN ARBETSSÖKANDE VÄN sid. 7 JOBBAKUTENS STEFAN THORSTENSSON

Läs mer