Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7."

Transkript

1 REDOVISAR 2004:7 Långtidssjukskrivn dignos, yrke, prtiell sjukskrivning och återgång i rbete En jämförelse melln 2002 och 2003 Smmnfttning Kvinnor svrr för 65 procent v de långvrig sjukskrivningrn som påbörjdes i jnuri De psykisk sjukdomrn fortsätter tt ök mrknt som sjukskrivningsorsk. Ökningen är uttld blnd både män och kvinnor. För män hr ndelen med psykisk sjukdomr ökt från 22 till 26 procent och för kvinnor från 28 till 33 procent. Blnd långtidssjukskrivn kvinnor ökr också grviditetskompliktioner som sjukskrivningsorsk. Noteringr om tt det förekommer missbruksproblem blnd de sjukskrivn hr också blivit vnligre, en ökning hr skett från 2 till 4 procent. Enheten för nlys Upplysningr: Ulrik Lidwll ulrik.lidwll@rfv.sf.se De prtiell sjukskrivningrn ökr också blnd både män och kvinnor och det kombiners nästn lltid med förvärvsrbete. Färre långtidssjukskrivn återgår i rbete inom ett år, men fler kvinnor övergår i stället till föräldrpenning och mång män och kvinnor övergår snnolikt också till någon form v ålderspension.

2 I serien RFV REDOVISAR publicerr Riksförsäkringsverket kortre smmnställningr v resultt från försäkringsnlyser uppföljningr Försäkringsnlys går ut på tt kontinuerligt och systemtiskt sml in, smmnställ och nlyser dt om de olik förmånern inom socilförsäkringen. Publiceringen sker endst på nätet. Skriftserier som ges ut v Riksförsäkringsverket: RFV Föreskriver (RFFS) Förfttningr med bindnde föreskrifter. RFV Rekommenderr (RAR) Allmänn råd om tillämpningen v förfttningr. RFV Vägledning RFV Anlyserr RFV Anser RFV Informerr RFV Redovisr Beskrivning v förfttningsbestämmelser, llmänn råd, förrbeten, rättsprxis, exempel och kommentrer. Resultt v utrednings- och utvärderingsrbete. Tolkningr v rättsläget, uttlnde om verkets åsikt i olik frågor och frmställningr till regeringen. Redovisning v sttistik, upplysningr om regler, rutiner och prxis. Försäkringsnlyser och rpporter v mer begränsd omfttning.

3 Inledning Inflödet till sjukskrivning minskr men förtidspensionern ökr Under juni månd 2004 erhöll personer ersättning från sjukförsäkringen i form v sjukpenning eller rehbiliteringsersättning. Av dess vr 64 procent kvinnor och 36 procent män. Antlet pågående sjukskrivningr hr minskt i förhållnde till föregående år liksom sjukpenningkostndern. Antlet sjuk- och ktivitetsersättningr (tidigre förtidspension och sjukbidrg) hr däremot ökt krftigt. 1 Studien är en jämförelse v långtidssjukskrivn åren 2002 och 2003 Riksförsäkringsverket genomför sedn år 2000 årligt återkommnde studier om sjukskrivning och rehbilitering under nmnet RFV-LSundersökningen. Undersökningen syftr till tt studer vilk de långtidssjukskrivn är, hur Försäkringskssn rbetr med dess sjukfll och effektern v Försäkringskssns åtgärder. Ett mer övergripnde syfte med RFV-LS är tt gör det möjligt tt kontinuerligt studer sjukskrivning och rehbilitering och därmed gör jämförnde studier över tid. Långtidssjukskrivn är personer som vrit sjukskrivn i minst 60 dgr De sjukskrivningr som ingår i undersökningen hr följts från sjukfllets börjn och som längst under 13 månder, ovsett hur lång dess sjukfll hr blivit i verkligheten. De studerde sjukfllen är ett urvl om ärenden som påbörjdes de två sist veckorn i jnuri 2002 och Av dess ingår i denn studie de sjukskrivningr som pågått 60 dgr eller längre. Genom tt kombiner dtmterilet från 2002 med dtmterilet från 2003 hr två grupper skpts, vilk jämförs med vrndr. Jämförelsen visr hur inflödet till långvrig sjukskrivning såg ut 2003 i jämförelse med Gruppern jämförs när det gäller egenskpern hos de långtidssjukskrivn smt om och hur sjukfllen vsluts under det först sjukskrivningsåret. Dess två grupper v långtidssjukskrivn hr också nlyserts med kvinnor och män tillsmmns och vr för sig. De uppgifter som redoviss i rpporten vser procentndelr v de långvrigt sjukskrivn, 60 dgr eller längre. Det kn också vr v intresse tt få en uppfttning om hur stort ntl sjukskrivn det rör sig om. Eftersom det finns skillnder i sjukskrivningens vrktighet melln olik sjukskrivningsorsker är det mest rättvisnde tt relter till ntlet pågående sjukskrivningr som uppnått ungefär smm längd som de studerde sjukskrivningrn, det vill säg ntlet pågående sjukskrivningr med 60 till 89 dgrs längd i mrs motsvrnde år. Det går då tt få en uppfttning om en förändrd procentndel sjukskrivningr från föregående år också motsvrr ett förändrt ntl sjukskrivningr. Eftersom sjukskrivningr inom intervllet 60 till 89 dgr endst motsvrr 8 9 procent v 1 RFV Pressmeddelnde 26/04 ( 3

4 det totl ntlet sjukskrivningr blir dock dess ntlsuppgifter en mycket grov underskttning v det totl ntlet sjukskrivningr för exempelvis olik typer v sjukdomr. Därför kn procentndelrn också relters till det totl ntlet pågående sjukskrivningr inom det llmänn sjukförsäkringssystemet. Men eftersom vrktigheten för olik typer v sjukdomr vrierr bör dett görs med viss försiktighet. Det kn dock ge en grov uppskttning om hur stort ntl individer det totlt kn rör sig om för en viss typ v sjukdom eller besvär. I tbellen nedn redoviss också ntlet pågående sjukskrivningr i börjn v 2004 för ktulitetens skull. De relevnt bsuppgiftern för nlysen som redoviss i denn rpport är dock uppgiftern för 2002 och Antl pågående sjukskrivningr i mrs 2002, 2003 och Sjukskrivningr dgr i mrs Sjukskrivningr dgr i mrs MÄN Sjukskrivningr dgr i mrs KVINNOR Totlt ntl sjukskrivningr i mrs Totlt ntl sjukskrivningr i mrs MÄN Totlt ntl sjukskrivningr i mrs KVINNOR Långtidssjukskrivningrn hr ökt krftigt jämfört med slutet v tlet, frmför llt blnd kvinnor Dett vr ett v huvudresultten från den först rpporten som publicerdes från RFV-LS-undersökningen. 2 Studien vr en jämförelse melln två undersökningr v långtidssjukskrivn i slutet v 1980-tlet och Någr ndr resultt vr tt llt färre långtidssjukskrivn återgick i rbete och tt ndelen med psykisk dignos hde ökt krftigt blnd kvinnor. I den ndr rpporten från RFV-LS-undersökningen konstterdes också tt den stor ökningen v långtidssjukskrivn under senre delen v tlet till större delen utgörs v kvinnor. 3 Sjukskrivn kvinnor är också yngre, hr oftre psykisk sjukdomr och blir rbetsför i mindre utsträckning än män. Anställd inom offentlig sektor, vilk i hög utsträckning är kvinnor, är krftigt överrepresenterde blnd de långvrigt sjukskrivn. Främst gäller det nställd inom kommunl verksmheter som vård, skol och omsorg. 4 Föregående års jämförelse visde också tt ndelen ung män som är långtidssjukskrivn ökr liksom tt llt fler långtidssjukskrivn hr en nställning. Vård- och omsorgspersonl vr fortfrnde den störst yrkesgruppen blnd de långvrigt sjukskrivn men den yrkesgrupp Långtidssjukskrivn bkgrund, dignos och återgång i rbete. Utvecklingen från slutet v 1980-tlet till RFV Redovisr 2000:11. Långtidssjukskrivn dignos, yrke, rbetsgivre och återgång i rbete. En jämförelse melln 1999 och RFV Redovisr 2001:11. Långtidssjukskrivn dignos, yrke, rbetsgivre och återgång i rbete. En jämförelse melln 2000 och RFV Redovisr 2002:3. 4

5 vrs långtidssjukskrivningr ökde mest melln 2001 och 2002 vr lärrn. Sjukskrivningrn ökde också betydligt i längd under I föreliggnde rpport kommer det blnd nnt tt redoviss vilket kön, vilken ålder, vilken sysselsättning, vilken typ v rbetsgivre, vilk yrken smt vilk sjukskrivningsdignoser som de långvrigt sjukskrivn hr och om det i dess vseenden hr skett förändringr melln 2002 och Dessutom viss förekomst v missbruk blnd sjukskrivn, de prtiell sjukskrivningrns omfttning och om de långvrig sjukskrivningrn vsluts med återgång i rbete eller sjuk- eller ktivitetsersättning inom de först 13 måndern v sjukskrivningen. De långtidssjukskrivn förändringr melln 2002 och 2003 Egenskper och bkgrundsfktorer En detljerd redovisning v resultten återfinns i Bilg. Tbell 1 i bilgn innehåller uppgifter om de långvrigt sjukskrivns fördelning på kön, åldersgrupp, sysselsättning, rbetsgivre och yrke. Tbell 2 i bilgn innehåller fördelning över dignos och eventuell förekomst v missbruk. Slutligen innehåller Tbell 3 uppgifter om prtiell sjukskrivning och utfllet ett år efter sjukskrivningens börjn. Nedn presenters och kommenters de viktigste resultten. Kön, ålder och sysselsättning Andelen kvinnor ökr I de sjukfll som påbörjdes i slutet v jnuri 2003 utgjorde kvinnor 65 procent v de långvrigt sjukskrivn. I slutet v 1980-tlet vr motsvrnde ndel 58 procent. Det betyder tt de långvrig sjukskrivningrn ökt i snbbre tkt blnd kvinnor än blnd män under ndr hlvn v 1990-tlet och i börjn v 2000-tlet. Sjukskrivn kvinnor är yngre än sjukskrivn män Medelåldern blnd sjukskrivn kvinnor är 43 år jämfört med 47 år blnd män. Hos kvinnor hr det också skett förskjutningr melln de olik åldersgruppern. Andelen sjukskrivn inom åldersgruppen 25 till 34 år hr ökt från 21 till 23 procent medn 45- till 54-åringrn minskt från 26 till 24 procent. Att de långvrig sjukskrivningrn ökr blnd yngre är ett orostecken. Till en del kn dess sjukskrivningr dock förklrs v stignde födelsetl under 2003 och sjukskrivningr relterde till grviditet. 5 Långtidssjukskrivn egenskper vid 2003 års RFV-LS-undersökning. RFV Redovisr 2003:4. 5

6 Större ndel män än kvinnor är rbetslös sjukskrivn Av långvrigt sjukskrivn män är 17 procent rbetslös. Motsvrnde siffr blnd kvinnor är 12 procent. Jämfört med perioden 1999 till 2001 är dett en mrknt minskning v ndelen rbetslös sjukskrivn från 21 procent för män och 15 procent för kvinnor. De rbetslös är krftigt överrepresenterde blnd de sjukskrivn. Enligt SCB:s rbetskrftsundersökning vr ndelen rbetslös män och kvinnor 5 respektive 4 procent v rbetskrften under år Andelen sjukskrivn med nställning hr däremot minskt blnd män från 76 till 72 procent och i stället hr ndelen företgre blnd de långtidssjukskrivn männen ökt från 5 till 8 procent. Arbetsgivre och yrke En mjoritet v de sjukskrivn hr nställning inom privt sektor Under 2003 vr 54 procent v de långvrigt sjukskrivn med nställning, nställd inom privt sektor, medn 46 procent vr nställd inom offentlig sektor. På grund v tt definitionen på sektorstillhörighet hr ändrts i denn undersökning är det inte möjligt tt gör jämförelser bkåt i tiden. Till privt sektor räkns numer exempelvis ll bolg ovsett huvudmnnens sektortillhörighet liksom ffärsdrivnde verk. Fördelningen v de långtidssjukskrivn på olik sektorer hr dock vrit stbil under åren 1999 till Under 2003 hde 79 procent v de sjukskrivn männen nställning inom privt sektor medn 58 procent v de sjukskrivn kvinnorn hde nställning inom offentlig sektor, främst kommuner (42 procent). men de offentlignställd är krftigt överrepresenterde Sett till ndelen på rbetsmrknden som hr nställning inom offentlig sektor, c 33 procent, så är dock de offentlignställd krftigt överrepresenterde blnd de långvrigt sjukskrivn. Yrkesstrukturen i stort sett oförändrd blnd de långvrigt sjukskrivn Yrkesstrukturen blnd de långvrigt sjukskrivn är i stort sett oförändrd melln 2002 och Melln 2001 och 2002 skedde en tydlig ökning blnd lärre, nställd inom universitet, gymnsie- och grundskol, för både kvinnor och män. Melln 2002 och 2003 hr dock ndelen lärre blnd de långtidssjukskrivn minskt tydligt, särskilt blnd män. Den störst enskild gruppen är liksom tidigre nställd inom vård och omsorg vilk svrr för 17 procent v de långvrigt sjukskrivn. Blnd kvinnor är ndelen sjukskrivn med vård- och omsorgsyrke hel 25 procent (män 3 procent). Inom denn yrkesktegori återfinns blnd nnt brnskötre, undersköterskor, sjukvårdsbiträden, vårdbiträden, skötre, vårdre, personlig ssistenter och tndsköterskor. Dignoser, missbruk och deltidssjukskrivning De psykisk dignosern ökr krftigt igen! Melln 1999 och 2000 ökde ndelen långvrigt sjukskrivn med psykisk sjukdomr krftigt, från 18 till 23 procent. De vnligste besvären utgörs här v depressioner, ångesttillstånd och stressrektioner. Under åren 6

7 2001 och 2002 hr ndelen psykisk sjukdomr vrit tämligen stbil på melln 23 och 25 procent. Under 2003 hr dock de psykisk sjukdomrn fortstt tt mrknt ök sin ndel v de långvrig sjukskrivningrn och de utgjorde 30 procent v de långtidssjukskrivningr som påbörjdes i jnuri De närmst föregående årens ökningr hr vrit krftigst blnd kvinnor, men förändringen melln 2002 och 2003 är lik stor blnd män där ndelen ökt från 22 till 26 procent. Blnd kvinnor hr ndelen psykisk sjukdomr ökt från 28 till 33 procent och är nu den llr vnligste sjukskrivningsorsken blnd långtidssjukskrivn kvinnor. Utbrändhet numer heter det utmttningssyndrom eller utmttningsdepression Utbrändhet är en dignos som hr vrit mycket uppmärksmmd i mediern under de senste åren. Den fnns inte som term i börjn v 1990-tlet, men tillkom i den ny utgåvn v Klssifiktion v sjukdomr och hälsoproblem Det vr emellertid fortfrnde 2001 en reltivt liten del v de långtidssjukskrivn som uttryckligen fick dignosen utbrändhet i läkrintyget: 2 procent. Sedn år 2000 är det en minskning med en procentenhet. Blnd kvinnor minskde ndelen från 3 till 2 procent och blnd män från 2 till 1 procent. Andelen med utbrändhet i läkrintyget minskde ytterligre under 2002 och 2003 och numer är det knppt 1 procent som uttryckligen får denn dignos. Snnolikt beror dett främst på tt utbrändhet enligt rekommendtioner i en forskrrpport från Socilstyrelsen sk dignostisers som utmttningsdepression och därför oft sorterr direkt under psykisk sjukdomr och sjukdomsgruppen depressioner. 7 En mindre del v den ökning som skett v de psykisk sjukdomrn kn därför snnolikt hänförs till en förändrd dignostik vseende stressrelterd psykisk ohäls. Totlt innebär det tt sjukdomr som berör den psykisk hälsn (Psykisk sjukdomr + Utbrändhet) svrr för 31 (30+1) procent v de långvrig sjukskrivningrn. Blnd män är denn siffr 27 (26+1) procent medn den blnd kvinnor är 34 (33+1) procent. Rörelseorgnens sjukdomr minskr och grviditetskompliktionern ökr Andelen långtidssjukskrivn med sjukdomr i rörelseorgnen hr fortstt tt minsk. År 1999 vr ndelen 40 procent, år 2002 vr den 35 procent och år 2003 hr den minskt ytterligre till 33 procent. Blnd män är i övrigt dignosmönstret stbilt när det gäller fysisk sjukdomr. Det finns dock tydlig könsskillnder i sjukdomspnormt. Utöver en stor ndel sjukskrivn för psykisk problem svrr grviditetskompliktioner för en del v kvinnors sjukskrivningr. Dess sjukskrivningr hr också ökt melln åren 2002 och 2003 från 7 till 8 procent vilket delvis förklrs v högre födelsetl under senre år. Blnd män är det i stället vnligre med sjukskrivningr för rörelseorgnens sjukdomr, hjärt- och kärlsjukdomr smt skdor och förgiftningr. Det bör påpeks tt ntlet sjukskrivn 6 7 Klssifiktion v sjukdomr och hälsoproblem Systemtisk förteckning. Svensk version v ICD-10. Socilstyrelsen I de fll då depression ej utvecklts föreslås begreppet utmttningssyndrom nvänds. Käll: Utmttningssyndrom Stressrelterd psykisk ohäls. Socilstyrelsen

8 under åren 1997 till 2003 ökt för ll typer v sjukdomr, men tt ökningen vrit som krftigst för psykisk sjukdomr, vrför dess svrt för en llt större del v sjukskrivningrn. Ökt inslg v missbruksproblemtik blnd sjukskrivn? Alkoholkonsumtionen i Sverige hr ökt mrknt efter EU-inträdet. 8 Denn utveckling hr dock hittills inte gett något genomslg när det gäller missbruksnoteringr i de långtidssjukskrivns kter. Snrre hr ndelen med noteringr om missbruk minskt. Dett kn knske delvis förklrs med tt den ökde rbetsbelstningen för Försäkringskssns hndläggre hr gjort tt mn inte kunnt uppmärksmm den här typen v problemtik eller tt det inte hr dokumenterts. I först hnd rör missbruksproblemen lkoholmissbruk och förekomsten är betydligt större blnd män, 6 procent, än blnd kvinnor där det förekommer i 3 procent v långtidssjukskrivningrn. Missbruk förekommer också som särskild dignos inom gruppen psykisk sjukdomr och står för knppt 3 procent v de psykisk sjukdomrn och knppt en procent v ll sjukskrivningsorsker. Förekomsten som särskild dignos är således mindre vnlig än notering i sjukfllskten om missbruk. När det gäller missbruk är det snnolikt tt det finns ett betydnde mörkertl. Således är dett problem snnolikt större än vd som frmgår v denn undersökning. Under 2003 hr missbruksnoteringrn ökt från 2 till 4 procent. Ökningen gäller såväl för lkoholmissbruk som för läkemedel och ndr droger. För män är ökningen signifiknt för ll typer v missbruk medn det för kvinnor är läkemedelsmissbruk och missbruk v ndr droger som ökt. Det är dock för tidigt tt uttl sig om det är frågn om ett verkligt trendbrott när det gäller missbruksproblemen. Utvecklingen när det gäller missbruksproblemtik blnd de sjukskrivn går dock hnd i hnd med utvecklingen i smhället i stort. 9 Det finns också en strk koppling melln psykisk besvär och missbruksproblem vilket gör den stor ökningen v sjukskrivningr för psykisk ohäls oronde. Smmntget finns därför nledning tt i fortsättningen h en mycket hög vksmhet när det gäller missbruk blnd sjukskrivn. Deltidssjukskrivningrn ökr Andelen långtidssjukskrivn som är prtiellt sjukskrivn hr ökt från 15 procent 2002 till 18 procent Att ök ndelen som hr prtiell ersättning hr också vrit ett politiskt uttlt mål i syfte tt ök möjlighetern tt helt återgå i rbete. Ökningen är tydlig blnd både kvinnor och män. Kvinnor är dock prtiellt sjukskrivn i högre utsträckning än män, 21 procent hr prtiell sjukskrivning jämfört med 12 procent blnd män. Något som är positivt är tt de prtiellt sjukskrivn i mycket hög utsträckning 8 9 Leifmn H & Gustfson NK (2003) En skål för det ny millenniet. En studie v svensk folkets lkoholkonsumtion i börjn v 2000-tlet. Forskningsrpport 11. Centrum för socilvetenskplig lkohol- och drogforskning (SORAD). Stockholm: Stockholms universitet. Folkhäls och socil förhållnden Lägesrpport Socilstyrelsen

9 rbetr på den del de inte är sjukskrivn. Hel 94 procent rbetr prtiellt och här finns ing skillnder melln kvinnor och män. Fler kvinnor sknr rätt till fortstt sjukpenning och får sjukpenningen indrgen Andelen som får sin sjukpenningrätt ifrågstt eller indrgen är reltivt liten, det rör sig om under 1 procent. Melln 2002 och 2003 hr det dock skett en signifiknt ökning i ndelen som får sin sjukpenning indrgen från 0,3 till 0,6 procent. Förändringen är dock signifiknt endst blnd kvinnor. Blnd kvinnor är det också under 2003 en större ndel långtidssjukskrivn som bedöms skn rätt till sjukpenning, en ökning från 0,4 till 1,0 procent. Under 2002 vr det blnd män en signifiknt större ndel som sknde rätt till sjukpenning och fick sin sjukpenning indrgen än blnd kvinnor. Under 2003 hr dess könsskillnder helt utjämnts. Sjukskrivningrns utfll efter ett år En mindre ndel är fortfrnde helt sjukskrivn ett år efter sjukskrivningens börjn. År 2002 vr ndelen helt sjukskrivn 22 procent vilket hr minskt till 18 procent år Förändringen är krftigre blnd kvinnor med en minskning från 22 till 17 procent. Inkluders de prtiell sjukskrivningrn vr 29 procent v sjukskrivningrn som påbörjdes i börjn v 2003 pågående drygt ett år senre. Andelen inom ktegorin övrigt ökr också från 4 procent 2002 till 6 procent Särskilt krftig är ökningen blnd män, från 4 till 8 procent. I ktegorin övrigt finns exempelvis utflyttning, dödsfll och ålderspension. En trolig förklring är tt olik former v ålderspension (vtl, förtid uttg etc.) hr ökt, särskilt blnd män. Sttistiken på pensionsområdet visr också tt det hr skett en gnsk krftig ökning i ntlet förtid pensionsuttg under 2003 och Andelen helt rbetsför inom ett år minskr blnd kvinnor Under 2002 blev blnd kvinnor 54 procent v de långtidssjukskrivn rbetsför inom ett år. Under 2003 hr denn ndel minskt till 49 procent. Dett är en låg ndel sett i ett längre perspektiv. Under perioden vr ndel rbetsför kvinnor inom ett år 72 procent och åren vr ndelen 63 procent. 11 men llt fler kvinnor övergår till föräldrpenning Att färre kvinnor under 2003 blir helt rbetsför inom det först sjukskrivningsåret beror i huvudsk på tt en mycket stor ndel övergår från sjukskrivning i smbnd med grviditet till föräldrpenning. Under 2002 övergick 5 procent sjukskrivn kvinnor till föräldrpenning medn ndelen hde ökt till 12 procent Med tnke på tt sjukskrivningr för ren grviditetskompliktioner (kpitel 15 enligt ICD10) hr ökt reltivt mrginellt ntyder dett tydligt tt sjukskrivningr relterde till grviditet är mer omfttnde än så. Det innebär tt det också är vnligt med ndr 10 Käll: RFV Store-dtbsen. 11 Käll: LS-undersökningen ( ) och RiksLS-undersökningen ( ). 9

10 dignoser såsom rörelseorgnens sjukdomr och psykisk sjukdomr vid grviditetsrelterd sjukskrivning. Blnd de i undersökningen som vslutde sin sjukskrivning med övergång till föräldrpenning hde 54 procent en dignos inom ktegorin grviditetskompliktioner. Rörelseorgnens sjukdomr (främst ryggbesvär) stod för 18 procent och psykisk sjukdomr för 10 procent. Sjukskrivningrn hr blivit kortre och ett fåtl får förtidspension inom ett år Ett positivt tecken är tt de sjukskrivningr som pågått minst 60 dgr blir kortre, 166 dgr under 2003 jämfört med 192 dgr år Minskningen är tydlig blnd både kvinnor och män. Men som noterts ovn hr ingen ökning skett i ndelen helt rbetsför, övergångrn hr i stället ökt till föräldrförsäkringen för kvinnor och ndr försörjningsformer för män. Ett reltivt fåtl hr dock fått förtidspension under det först året efter sjukfllets börjn. 12 Andelen vr 2 procent år 2003 vilket är oförändrt från föregående år. Andelen som beviljs hel förtidspension eller sjukbidrg inom ett år hr tidigre vrit högre för män än för kvinnor men ligger sedn 2003 på smm nivå i RFV-LS-undersökningen. Under 2003 kn det också skönjs, en visserligen liten, men signifiknt ökning i ndelen långtidssjukskrivn kvinnor som får hel förtidspension inom ett år. Svårre tt komm tillbks på en tuffre rbetsmrknd? Smtidigt som förändringrn på rbetsmrknden och i rbetslivet under 1990-tlet kn h generert mång långvrig sjukskrivningr kn denn utveckling också försvår möjlighetern till rbetslivsinriktd rehbilitering och återgång i rbete. En ytterligre spekt v problemet är tt den ökde psykisk ohälsn i viss vseenden kn sägs vr svårre tt rehbiliter tillbk i rbete än rörelseorgnens sjukdomr. Exempelvis kn det vr svårt tt motiver individen tt återgå till smm rbete på smm rbetsplts om inte vgörnde förändringr också skett i individens rbetssitution. Ökde födelsetl under senre år leder också till ett ökt ntl sjukskrivningr för grviditetsrelterde besvär. I en undersökning som genomfördes v RFV under 2002 visde det sig tt 39 procent v de kvinnor som födde brn under först hlvåret 2002 hde hft sjukpenning under någon del v grviditeten. 13 Men också grviditetssjukskrivningr är rbetsrelterde och frågn är om tillräckligt görs på rbetspltsern för tt möjliggör rbete under grviditet? Smmnfttning och slutstser Smmnfttning Studien är en jämförelse v långvrigt sjukskrivn (60 dgr eller längre) år 2002 och Andelen kvinnor utgjorde 65 procent v de långvrig 12 Förtidspension och sjukbidrg hr sedn 2003 erstts med förmånern sjuk- och ktivitetsersättning. 13 Grvid kvinnors sitution. RFV Anlyserr 2003:7. 10

11 sjukskrivningrn som påbörjdes i jnuri Kvinnorn är också yngre än männen. Medelåldern blnd sjukskrivn kvinnor är 43 år jämfört med 47 år blnd män. Särskilt ökr långvrig sjukskrivningr blnd kvinnor i åldern år smtidigt som de långvrig sjukskrivningrn reltivt sett hr minskt i åldersgruppen 45 till 54 år. Delvis hänger dett smmn med ökde födelsetl och öknde ndel sjukskrivningr relterde till grviditet. Andelen långtidssjukskrivn som är rbetslös ligger oförändrt kvr på 14 procent. Blnd män hr färre långtidssjukskrivn numer nställning och i stället hr ndelen långtidssjukskrivn företgre ökt blnd män. Under 2003 vr det 46 procent v de långvrigt sjukskrivn med rbete som vr nställd inom privt sektor, medn 54 procent vr nställd inom offentlig sektor. Av sjukskrivn män rbetde 79 procent inom privt sektor medn 58 procent v de sjukskrivn kvinnorn rbetde inom offentlig sektor. Sett till ndelen på rbetsmrknden som hr nställning inom offentlig sektor, c 33 procent, så är dock de offentlignställd överrepresenterde blnd de långvrigt sjukskrivn. Den störst enskild yrkesgruppen är nställd inom vård och omsorg vilk svrde för 17 procent v de långvrigt sjukskrivn. Den ökning som skedde blnd lärre melln 2001 och 2002 vr tillfällig och ndelen lärre blnd de långtidssjukskrivn hr nu minskt enligt RFV-LS-undersökningen. När det gäller sjukdomsorsker så fortsätter de psykisk sjukdomrn tt ök mrknt blnd de långtidssjukskrivn. Den fortstt ökningen är uttld blnd både män och kvinnor. För män hr ndelen med psykisk sjukdomr ökt från 22 till 26 procent och blnd kvinnor från 28 till 33 procent. Sjukdomr i rörelseorgnen minskr reltivt sett blnd de långvrigt sjukskrivn och blnd kvinnorn är psykisk sjukdomr numer vnligste sjukskrivningsorsk. Blnd långtidssjukskrivn kvinnor ökr också grviditetskompliktioner som sjukskrivningsorsk. Enligt försäkringskssns kter är inslg v missbruksproblemtik llt vnligre blnd de sjukskrivn, en ökning hr skett från 2 till 4 procent. Blnd män ökr ll former v missbruk: lkohol, läkemedel och ndr droger. Blnd kvinnor ökr inslget v missbruk v läkemedel och ndr droger. De prtiell sjukskrivningrn ökr blnd både män och kvinnor och det kombiners nästn lltid med förvärvsrbete. Fler kvinnor än män hr prtiell ersättning. Allt färre återgår i rbete inom ett år men i stället är det fler kvinnor som övergår till föräldrpenning. Allt större ndel vslutr troligtvis också sin sjukskrivning med övergång till någon form v ålderspension (vtlspension och förtid uttg), särskilt män. Möjligtvis hänger dett också smmn med tt ndelen vrs sjukpenningrätt ifrågsätts och drs in hr ökt under Slutstser Ett positivt tecken under senre år är tt inflödet till sjukskrivning minskr och det totl ntlet sjukskrivn minskr. Fler hr också prtiell ersättning och rbetr prllellt med sjukskrivningen. Antlet sjuk- och ktivi- 11

12 tetsersättningr (tidigre förtidspension och sjukbidrg) ökr dock. Resultten från den senste RFV-LS-undersökningen ntyder också tt fortstt mycket hög uppmärksmhet på utvecklingen inom sjukförsäkringsområdet behövs. Andelen sjukskrivningr för psykisk ohäls ökr krftigt vilket gör tt ntlet sjukskrivningr för sådn åkommor inte heller minskr i smm utsträckning som för ndr sjukdomr. Den ökde förekomsten v missbruksproblemtik indikerr också tt socilförsäkringsdministrtionens uppmärksmhet på drogrelterde problem i smbnd med sjukskrivning behöver skärps. 12

13 Bilg Tbell 1 Andelen långtidssjukskrivn efter kön, ålder, sysselsättning, rbetsgivre och yrke 2002 och 2003 för smtlig och för kvinnor och män seprt. Test v sttistisk signifikns på 5%-signifiknsnivå (Sign) för skillnder melln 2002 och 2003 smt skillnder i procentfördelningen melln kvinnor och män 2002 och 2003 Kön, ålder, sysselsättning, Smtlig Män Kvinnor Kvinnor v/s Män rbetsgivre och Sign yrke Sign Sign Sign Kön Andelen kvinnor J J Ålder år J J år J J J år år J J J 55 år och äldre J J Medelålder J J Arbetsmrkndssttus Arbetslös J J Anställd J J J J Egn företgre 3 4 J 5 8 J 2 2 J J Övrig Arbetsgivre Privt Kommun Lndsting 9 8 Sttlig 7 6 Anställd inom nnn offentlig förvltning 2 Annn rbetsgivre 4 Yrke Huvudgrupp SSYK 1996 b J J J J J J 1, Militärt o Ledningsrbete J J 21 Specilister inom teknik o dt J J 22 Specilister inom biologi, hälsoo sjukvård J J 23 Lärrrbete inom universitet, gymnsie- o grundskol 6 5 J 5 3 J 7 6 J J 24 Annt rbete som kräver teoretisk specilistkompetens J J 3 13

14 Tbell 1 Forts. Smtlig Män Kvinnor Kvinnor v/s Män Yrke Huvudgrupp Sign SSYK 1996 b Sign Sign Sign Tekniker- o ingenjörsrbete J J 32 Biologi, hälso- o sjukvård som kräver kortre högskoleutb J J 33 Lärrrbete som kräver kortre högskoleutbildning J J 34 Annt rbete som kräver kortre högskoleutbildning J 41 Kontorsrbete J J 42 Kundservicerbete J J 51 Service-, omsorgs- och säkerhetsrbete J J Vrv: 513 Vård och Omsorg J J 52 Försäljningsrbete inom detljhndel J J 61 Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk o fiske J J 71 Gruv-, bygg- o nläggningsrbete J J 72 Metllhntverk, reprtörsrbete J J Övrigt hntverksrbete J 1 0 J J 81 Processopertörsrbete J J 82 Mskinopertörs- o monteringsrbete J J 83 Trnsport- o mskinförrrbete J J Arbete utn krv på yrkesutbildning J J Ändrd definition 2003 gör tt uppgiftern för 2002 och 2003 inte är jämförbr. Ny definitionen är npssd till SCB:s indelning. Till privt sektor räkns 2003 ll bolg ovsett huvudmn, ffärsdrivnde verk, kyrkoförvltning, ideell orgnistioner smt intresseorgnistioner. Till sttlig sektor räkns 2003 även försäkringskssorn. b Se SSYK 96 Stndrd för svensk yrkesklssificering Meddelnden i smordningsfrågor MIS 1998:3, Sttistisk centrlbyrån. 14

15 Tbell 2 Andelen långtidssjukskrivn med olik dignoser smt missbruk 2002 och 2003 för smtlig och för kvinnor och män seprt. Test v sttistisk signifikns på 5%-signifiknsnivå (Sign) för skillnder melln 2002 och 2003 smt skillnder i procentfördelningen melln kvinnor och män 2002 och 2003 Smtlig Män Kvinnor Kvinnor v/s Män Dignos och Sign missbruk Sign Sign Sign Infektioner Tumörer Endokrin systemet och ämnesomsättn Psykisk sjukdomr J J J J J Nervsystem och sinnesorgn Cirkultionsorgnen J J Andningsorgnen Mtsmältningsorgnen J Hudsjukdomr Rörelseorgnen J J J Urin och könsorgn Grviditetskompliktioner 4 5 J 7 8 J J J Symptom J Skdor och förgiftningr 8 7 J J J J Fktorer v betydelse för hälsotillståndet, vrv: 3+ 3 J Utbrändhet 1+ 1 J J Missbruk 2 4 J 3 6 J 1 3 J J J Vrv: Alkohol 2 2+ J 2 4 J 1 1 J J Läkemedel 0 2 J 1 2 J 0 2 J Andr droger 0 1 J 1 2 J 0 1 J J 15

16 Tbell 3 Andelen långtidssjukskrivn med prtiell sjukskrivning, utfll efter ett år 2002 och 2003 för smtlig och för kvinnor och män seprt. Test v sttistisk signifikns på 5%-signifiknsnivå (Sign) för skillnder melln 2002 och 2003 smt skillnder i procentfördelningen melln kvinnor och män 2002 och 2003 Prtiell sjukskrivning, Kvinnor sjuk- v/s Män Smtlig Män Kvinnor penningrätt och Sign utfll efter ett års sjukskrivning Sign Sign Sign Prtiell sjukskrivning vid sjukfllets börjn J J J J J Prtiellt sjukskrivn som också rbetde prtiellt vid sjukfllets börjn Sknr rätt till fortstt sjukpenning (AFL 3:7) 0,7 1,0 1,0 0,9 0,4 1,0 J J Sjukpenningen indrgen (AFL 3:15, 3:17 20:3 eller SofL 4:5) 0,3 0,6 J 0,5 0,7 0,2 0,6 J J Utfll 1 år från sjukfllets börjn: Helt rbetsför J J J Prtiellt sjukskriven J Helt sjukskriven J J J J Prtiellt sjukbidrg/ förtidspension * Helt sjukbidrg/ förtidspension * J J Föräldrpenning 4 8 J J J J Övrigt 4 6 J 4 8 J 4 6 J J Sjukfllets längd i dgr, medin (mxlängd ett år) J J * from 2003 sjuk- och ktivitetsersättning 16

17 Följnde RFV Redovisr hr publicerts under år :1 Slutligt bostdsbidrg och eftergift 2004:2 Aktiviteter inom ktivitetsersättningen 2004:3 Effekter v Pppbrevet. En utvärdering v RFV:s och FK:s informtionskmpnj 2004:4 Vd händer efter ett dödsfll i ktiv ålder? En empirisk nlys v förändringen i ekonomisk stndrd efter ett dödsfll 2001 och med regler som gällde före :5 Vd kostr sjukdomrn för kvinnor och män? Sjukpenningkostndern fördelde efter kön och sjukskrivningsdignos 2004:6 Försäkringskssorns rbete med rbetshjälpmedel. En redogörelse för resulttet v en enkätundersökning i mrs 2004 och sttistik från åren 2001, 2002 och :7 Långtidssjukskrivn dignos, yrke, rbetsgivre och återgång i rbete 17

Plan för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen

Plan för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen 2016-05-23 Sid 1/2 Tjänsteskrivelse Dnr: LKS 2016-235 Kommunstyrelseförvltningen Leif Schöndell, 0523-61 31 01 leif.schondell@lysekil.se Pln för lik rättigheter och möjligheter i rbetslivet uppdrg till

Läs mer

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden temung.se T E M AG RU P P E N U N G A I A R B E T S L I V E T n n u k k s g n u r All e d u t s r e l l e b job EUROPEISKA UNIONEN Europeisk socilfonden »GÅ UT GYMNASIET«Mång ung upplever stress och tjt

Läs mer

Månadsrapport maj 2014. Individ- och familjeomsorg

Månadsrapport maj 2014. Individ- och familjeomsorg Måndsrpport mj Individ- och fmiljeomsorg Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksmhet... 3 1.1 Resultt per verksmhet... 3 1.2 Investeringsuppföljning... 3 1.3 Volymer, sttistik och kostndsnyckeltl... 4

Läs mer

Internetförsäljning av graviditetstester

Internetförsäljning av graviditetstester Internetförsäljning v grviditetstester Mrkndskontrollrpport från Enheten för medicinteknik 2010-05-28 Postdress/Postl ddress: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsl, SWEDEN Besöksdress/Visiting ddress: Dg Hmmrskjölds

Läs mer

Varför är. kvinnor. mer sjukskrivna. änmän. -just här? Reflektioner och ett fortsatt lärande

Varför är. kvinnor. mer sjukskrivna. änmän. -just här? Reflektioner och ett fortsatt lärande Vrför är kvinnor mer sjukskrivn änmän -just här? Reflektioner och ett fortstt lärnde Smmnställning v vunnen kunskp och reflektioner Under tre dgr hr 29 medrbetre från sex myndigheter i norr Västmnlnd fördjupt

Läs mer

Månadsrapport september 2013. Individ- och familjeomsorg

Månadsrapport september 2013. Individ- och familjeomsorg Måndsrpport september 2013 Individ- och fmiljeomsorg Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksmhet... 3 1.1 Resultt per verksmhet... 3 1.2 Volymer, sttistik och kostndsnyckeltl... 5 Individ- och fmiljeomsorg,

Läs mer

Slutrapport Jordbruksverket Dnr. 25-12105/10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär

Slutrapport Jordbruksverket Dnr. 25-12105/10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär Slutrpport Jordruksverket Dnr. 25-125/ Kontroll v sniglr i ekologisk produktion v grönsker och är Projektledre: Birgitt Svensson, Område Hortikultur, SLU Innehåll sid Smmnfttning 3 Bkgrund / Motivering

Läs mer

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen Ett förspel till Z -trnsformen Fibonccitlen Leonrdo Pisno vnligen klld Leonrdo Fiboncci, den knske störste mtemtiker som Europ frmburit före renässnsen skrev år 10 en bok (Liber bci) i räknelär. J, fktiskt.

Läs mer

Månadsrapport juni 2014. Social- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsavdelningen

Månadsrapport juni 2014. Social- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsavdelningen Måndsrpport juni 2014 Socil- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsvdelningen 1 Ekonomi och verksmhet 1.1 Resultt per verksmhet 1.1.1 Resultt juni 2014 Intäkter Kostnder Verksmhet Kom. ers. Fsg v verksm.

Läs mer

KOMMLIN FILIPSTADS. Fax: 0590-615 99 E-post: kommun@fi lipstad.se. Revisionsrapport angående gemensam administrativ nämnd

KOMMLIN FILIPSTADS. Fax: 0590-615 99 E-post: kommun@fi lipstad.se. Revisionsrapport angående gemensam administrativ nämnd FILIPSTADS KOMMLIN Dtum 2013-03-12 För kdnnedom: Kommunstyrelsen Kommuffillmhige Revisionsrpport ngående gemensm dministrtiv nämnd Vi hr, tillsmmns med revisorem i Kristinehmns, Krlskog och Storfors kommuner

Läs mer

Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen 2018

Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen 2018 Smmnställning v centrl resultt från Ntionell trygghetsundersökningen 2018 Smmnställning v centrl resultt från Ntionell trygghetsundersökningen 2018 Brå kunskpscentrum för rättsväsendet Myndigheten Brå

Läs mer

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS Läsnvisningr för MATEMATIK I, ANALYS Läsnvisningrn är tänkt i först hnd för dig som läser kursen mtemtik I på distns, och de sk vägled dig på din res genom nlysen. Stoffet är i stort sett portionert på

Läs mer

Campingpolicy för Tanums kommun

Campingpolicy för Tanums kommun 1(8) Cmpingpolicy för Tnums kommun 1. Bkgrund Strömstds och Tnums kommuner diskuterde gemensmt sin syn på cmpingverksmhetern i respektive kommun år 2003 och kunde då se ett stort behov v tt en likrtd syn

Läs mer

VÅRT MILJÖARBETE MILJÖ HÄLSA SÄKERHET ENERGI 2006

VÅRT MILJÖARBETE MILJÖ HÄLSA SÄKERHET ENERGI 2006 VÅRT MILJÖARBETE MILJÖ HÄLSA SÄKERHET ENERGI 2006 SCA GRAPHIC SUNDSVALL ETT SCA FOREST PRODUCTS FÖRETAG 1 I KORTHET SCA GRAPHIC SUNDSVALL SCA Grphic Sundsvll tillverkr klorfri sulftmss, CTMP och psorbtionsmterilet

Läs mer

Induktion LCB 2000/2001

Induktion LCB 2000/2001 Indution LCB 2/2 Ersätter Grimldi 4. Reursion och indution; enl fll n 2 En tlföljd n nturligtvis definiers genom tt mn nger en explicit formel för uträning v n dess 2 element, som till exempel n 2 () n

Läs mer

RAPPORT. Kontroll av dricksvattenanläggningar 2009/2010. Tillsynsprojekt, Miljösamverkan Östergötland. DRICKSVATTEN

RAPPORT. Kontroll av dricksvattenanläggningar 2009/2010. Tillsynsprojekt, Miljösamverkan Östergötland. DRICKSVATTEN DRICKSVTTEN RPPORT Kontroll v dricsvttennläggningr 2009/2010. Tillsynsprojet, Miljösmvern Östergötlnd. Bgrund Ett behov v ompetensutvecling och smsyn vid ontroll v dricsvttennläggningr hr påtlts v flertlet

Läs mer

> VD har ordet: Frösunda satsar på anhörigfrågorna > Frösunda främjar kvinnors företagande i Indien > 5 frågor: Sofia Hägg-Jegebäck

> VD har ordet: Frösunda satsar på anhörigfrågorna > Frösunda främjar kvinnors företagande i Indien > 5 frågor: Sofia Hägg-Jegebäck > VD r ordet: Frösund stsr på nörigfrågorn > Frösund främjr kvinnors företgnde i Indien > 5 frågor: Sofi Hägg-Jegebäck APRIL 2015 Nyetsbld med ktuell informtion till dig som rbetr i Frösund. VD HAR ORDET

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Samfälligheten Askträdet

Kallelse till årsstämma i Samfälligheten Askträdet Kllelse till årsstämm i Smfälligheten Askträdet Hej, Vrmt välkomn till års stämm för medlemmrn i Smfälligheten Askträdet; Torsdg mrs 9. på Förskoln Tårpilsgränd Väl mött, Styrelsen . Vl v mötesordförnde

Läs mer

GOODTIMES. teknikens framkant. Prisbelönat samarbetsprojekt i ONE.2014

GOODTIMES. teknikens framkant. Prisbelönat samarbetsprojekt i ONE.2014 Sidn 4 Avbrottsfritt för SVT Sidn 6-7 Full kontroll i Sidn 8 Hydro stsr på bättre styrning GOODTIMES ONE.2014 Prisbelönt smrbetsprojekt i teknikens frmknt Världens modernste forskningslbortorium byggs

Läs mer

Gustafsgårds åldringscentrum Ålderdomshem Dagverksamhet Servicecentral

Gustafsgårds åldringscentrum Ålderdomshem Dagverksamhet Servicecentral Gustfsgårds åldringscentrum Ålderdomshem Dgverksmhet Servicecentrl 1 På Gustfsgård uppskttr mn följnde sker: invånres välmående ett gott liv ktivt smrbete med de nhörig kompetens i gerontologisk vård personlens

Läs mer

TATA42: Tips inför tentan

TATA42: Tips inför tentan TATA42: Tips inför tentn John Thim 25 mj 205 Syfte Tnken med dett kort dokument är tt ge lite extr studietips inför tentn. Kursinnehållet definiers så klrt fortfrnde v kursplnen och kurslitterturen så

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM

CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM Checklistn är ett hjälpmedel både vid plnering v ny personlrum och vid genomgång v befintlig personlutrymmen. Den innehålller bl frågor om klädrum, torkskåp och torkrum, tvätt-

Läs mer

Försök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsala E-post: Nilla.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.

Försök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsala E-post: Nilla.Nilsdotter-Linde@ffe.slu. Försök med vllfröblndningr Av Nill Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsl E-post: Nill.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.se Smmnfttning Målsättningen med försöksserien hr vrit tt sök

Läs mer

Naturresurser. Vatten. Kapitel 10. Översiktsplan 2000

Naturresurser. Vatten. Kapitel 10. Översiktsplan 2000 Kpitel 10 Nturresurser Att hushåll med jordens nturresurser är en viktig del i den översiktlig fysisk plneringen. Mål Tillgång till vtten v god kvlité sk säkrs för frmtiden. Läckge v näringsämnen och ndr

Läs mer

Så behandlades parodontitskadorna

Så behandlades parodontitskadorna VETENSKAP & KLINIK Så ehndldes prodontitskdorn SAMMANFATTAT I förr numret v Tndläkrtidningen presenterdes fyr ptientfll där du fick terpiplner prolemtänder nteriort om molrer. Här redovisr vi ptient fllen

Läs mer

Erfarenheter av projekt och program i Västra Götaland

Erfarenheter av projekt och program i Västra Götaland Utvärderingsrpporter 2012:04 Regionl utveckling Erfrenheter v projekt och progrm i Västr Götlnd En metnlys v utvärderingr v projekt och progrm inom tillväxtrbetet i Västr Götlnd. Anlysen är genomförd v

Läs mer

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1 LINJÄR ALGEBRA II LEKTION JOHAN ASPLUND INNEHÅLL. VEKTORRUM OCH DELRUM Hel kursen Linjär Algebr II hndlr om vektorrum och hur vektorrum (eller linjär rum, som de iblnd klls) beter sig. Tidigre hr mn ntgligen

Läs mer

GENETIK. en introduktion av Ingela Carlén 1988 och 1999

GENETIK. en introduktion av Ingela Carlén 1988 och 1999 GENETIK en introduktion v Ingel Crlén 1988 och 1999 Innehållsförteckning Innehåll Sidn Förord 3 Kromosomer 4 DN 4 Muttioner 5 Gregor Mendel 5 Mendels metod 6 Mendelklyvning (monohybrid) 6 Dihybrid klyvning

Läs mer

1. Svar på revisionens uppföljning av revisonens tidigare genomförda granskningar åren zorz- 2o13

1. Svar på revisionens uppföljning av revisonens tidigare genomförda granskningar åren zorz- 2o13 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen S m m nträdesprotokol I 2075-t2-07 16 (2e) s 224 Svr på revisionens uppföljning v revisionens tidigre genomförd grnskningr åren 2Oí.2-2OL3 (KS 2OL5.372) Beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Allmän information (1 av 1)

Allmän information (1 av 1) ASI Uppföljning ASI Uppföljning är en stndrdintervju för uppföljning v personer i missruks- och eroendevård. Den nvänds för tt stämm v personens sitution och hjälpehov smt för uppföljning v instser. Intervjun

Läs mer

0 a. a -Â n 2 p n. beskriver på sedvanligt sätt en a-periodisk utvidgning av f. Nedanför ritas en partialsumma av Fourierserien.

0 a. a -Â n 2 p n. beskriver på sedvanligt sätt en a-periodisk utvidgning av f. Nedanför ritas en partialsumma av Fourierserien. Sinus- och cosinusserier I slutet v kursen där vi skll lös differentilekvtioner på ändlig intervll v typen H, L, behöver vi konstruer Fourierserier med en viss typ v uppförnde i intervllens ändpunkter.

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr /2017)

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr /2017) Allmän studiepln för utbildning på forskrnivå i ämnet medicinsk vetenskp (Dnr 3-3225/2017) Gäller fr.o.m. 1 jnuri 2018 Fstställd v Styrelsen för forskrutbildning 2017-09-11 2 Allmän studiepln för utbildning

Läs mer

Upplevda besvär av luftföroreningar, buller och inomhusmiljö

Upplevda besvär av luftföroreningar, buller och inomhusmiljö Upplevd besvär v luftföroreningr, buller och inomhusmiljö Socioekonomisk nlys bserd på Ntionell miljöhälsoenkäten www.fhi.se Rpport nr A 2005:12 Förord Riksdgen hr fttt beslut om ett övergripnde ntionellt

Läs mer

Gör slag i saken! Frank Bach

Gör slag i saken! Frank Bach Gör slg i sken! Frnk ch På kppseglingsbnn ser mn tävlnde båtr stgvänd lite då och då under kryssrn. En del v båtrn seglr för styrbords hlsr och ndr för bbords. Mn kn undr vem som gör rätt och hur mn kn

Läs mer

YRKESUTBILDNINGSAVTAL

YRKESUTBILDNINGSAVTAL YRKESUTBILDNINGSAVTAL Gäller fr o m 1 juni 2006 GEMENSAMMA VÄRDERINGAR Yrkesutbildningsvtlet melln Sveriges Byggindustrier, Mskinentreprenörern, Svensk Byggndsrbetreförbundet och Fcket för Service och

Läs mer

Resultat från de årliga attitydundersökningarna 2017

Resultat från de årliga attitydundersökningarna 2017 Rpport 1 Dtum 2018-02-16 Tois Engerg och Henrik Frnzon, Anlyssten. Resultt från de årlig ttitydundersökningrn 2017 Postdress: 171 94 Soln Telefon: 0771-567 567 huvudkontoret@sktteverket.se, www.sktteverket.se

Läs mer

Resultat från de årliga attitydundersökningarna 2016

Resultat från de årliga attitydundersökningarna 2016 Rpport 1 Dtum Anders I Andersson, nlytiker. Södr regionen. Henrik Frnzon, nlytiker. Huvudkontoret, nlysenheten. Resultt från de årlig ttitydundersökningrn Postdress: 171 94 Soln Telefon: 0771-567 567 huvudkontoret@sktteverket.se,

Läs mer

ASI Grund med tilläggsfrågor för Net-Plan Vers. 140124

ASI Grund med tilläggsfrågor för Net-Plan Vers. 140124 ASI Grund med tilläggsfrågor för Net-Pln Vers. 140124 ASI Grund är en stndrdintervju för krtläggning och edömning v prolem och resurser för personer med missruks- och eroendeprolem. Intervjun innehåller

Läs mer

Kylfrysguide [Namn] Elektroskandia Sverige AB [år-månad-dag]

Kylfrysguide [Namn] Elektroskandia Sverige AB [år-månad-dag] Kylfrysguide [Nmn] Elektroskndi Sverige AB [år-månd-dg] Kylfrysguide Vilken kyl-frys sk du välj? Nturligtvis är det utrymmet som är det först tt t hänsyn till. Vnligst instlltionsbredd är 60 cm, men även

Läs mer

Vnse s"lse{ Verkeï f or f ost'rsn oah ut'bildming. VERKsAMHETsPLAN nön mor6on- oc+ EFTER,UTDDAøs- VERKSAMHET TNOM DEN 6RUNDL {G6ANDE UTBILDNIN6EN

Vnse slse{ Verkeï f or f ost'rsn oah ut'bildming. VERKsAMHETsPLAN nön mor6on- oc+ EFTER,UTDDAøs- VERKSAMHET TNOM DEN 6RUNDL {G6ANDE UTBILDNIN6EN Vnse s"lse{ Verkeï f or f ost'rsn oh ut'bildming Jl VERKsAMHETsPLAN nön mor6on- oc+ EFTER,UTDDAøs- VERKSAMHET TNOM DEN 6RUNDL {G6ANDE UTBILDNIN6EN 2014 INNEHALLSFöRTECKNING 1. Principer för ordnnde v verksmheten

Läs mer

SPEL OM PENGAR FÖR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? VERKTYG, ÖVNINGAR OCH KUNSKAPSBANK FÖR ARBETE MED SPEL OM PENGAR I SKOLAN

SPEL OM PENGAR FÖR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? VERKTYG, ÖVNINGAR OCH KUNSKAPSBANK FÖR ARBETE MED SPEL OM PENGAR I SKOLAN Övningr och verktyg för år 7-9 och gymnsiet SPEL OM PENGAR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? ANPASSAT FÖR BLAND ANNAT SVENSKA, SPEL I KONSTHISTORIEN BILD, MATEMATIK OCH SAMHÄLLSKUNSKAP IILLEGALT SPEL VERKTYG, ÖVNINGAR

Läs mer

EXAMENSARBETE. Styckefall och svällning vid sprängning av inspända bergprover. Jonas Edin Lars Martinsson. Luleå tekniska universitet

EXAMENSARBETE. Styckefall och svällning vid sprängning av inspända bergprover. Jonas Edin Lars Martinsson. Luleå tekniska universitet EXAMENSARBETE 2008:206 CIV Styckefll och svällning vid sprängning v inspänd bergprover Jons Edin Lrs Mrtinsson Luleå teknisk universitet Civilingenjörsprogrmmet Väg- och vttenbyggndsteknik Institutionen

Läs mer

Det energieffektiva kylbatteriet

Det energieffektiva kylbatteriet Croline Hglund, Civ.ing. SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Energiteknik, Borås, croline.hglund@sp.se Per Fhlén, Prof. Inst. för Instlltionsteknik, CTH, Göteorg, per.fhlen@hvc.chers.se Det

Läs mer

Effekter av Pappabrevet

Effekter av Pappabrevet REDOVISAR 2004:3 Effekter av Pappabrevet En utvärdering av RFV:s och FK:s informationskampanj Sammanfattning Riksförsäkringsverket (RFV) har under 2003 tillsammans med försäkringskassorna skickat ut ett

Läs mer

Remissversion - maj 2013. Cykelplan 2013. Enköpings kommun

Remissversion - maj 2013. Cykelplan 2013. Enköpings kommun Remissversion - mj 2013 Cykelpln 2013 Enköpings kommun UTGIVARE Enköpings kommun Kungsgtn 42, 745 80 Enköping Tfn: 0171-62 50 00 Fx: 0171-392 68 E-post: informtion@enkoping.se Webbplts: www.enkoping.se

Läs mer

analys Nuläges- Redo för nästa steg Flens kommun idag Det bästa med Flens kommun är Eldsjälarna som brinner för sin ort Invånare om Flens kommun

analys Nuläges- Redo för nästa steg Flens kommun idag Det bästa med Flens kommun är Eldsjälarna som brinner för sin ort Invånare om Flens kommun Nuläges- nlys Redo för näst steg För tt kunn sätt mål och gör en hndlingspln för tt nå dit, måste mn vet vr mn befinner sig. Den kunskpen får vi genom nulägesrpporten som försöker ge en övergripnde beskrivning

Läs mer

13.9.2006 Dnr 6/002/2006. Till pensionsstiftelser som bedriver tilläggspensionsskydd och är underställda lagen om pensionsstiftelser

13.9.2006 Dnr 6/002/2006. Till pensionsstiftelser som bedriver tilläggspensionsskydd och är underställda lagen om pensionsstiftelser FÖRESRIFT 13.9.2006 Dnr 6/002/2006 Till pensionsstiftelser som edriver tilläggspensionsskydd och är underställd lgen om pensionsstiftelser FÖRSÄRINGSTENIS BERÄNINGR OCH DERS BERÄNINGSGRUNDER FÖR PENSIONSSTIFTELSER

Läs mer

KLARA Manual för kemikalieregistrerare

KLARA Manual för kemikalieregistrerare KLARA Mnul för kemiklieregistrerre Version 16.4 (2015-05-08) Utrbetd v Anders Thorén och Björn Orheim Först utgåv 2002-11-01 Innehåll Introduktion 3 Vd är KLARA? 3 Systemkrv och övrig informtion 3 Vd säger

Läs mer

Granskning av nköp och upphandling

Granskning av nköp och upphandling VALLNTUNA KOMMUN RVISIONN VALLNTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen KLK 20t{ -0t- I 7 Dnr:...,. ;. MISSIV 20 13-12- 18 KOMMUNSTYRLSN Grnskning v nköp och upphndling hr på uppdrg v oss förtroendevld revisorer grnskt

Läs mer

Allmän information (1 av 1)

Allmän information (1 av 1) ASI Grund ASI Grund är en stndrdintervju för krtläggning och edömning v prolem och resurser för personer med missruks- och eroendeprolem. Intervjun innehåller huvudskligen frågor om sju livsområden: fysisk

Läs mer

MAMMA, JAG HAR ONT I MAGEN! - en studie om barn med ospecifika magsmärtor.

MAMMA, JAG HAR ONT I MAGEN! - en studie om barn med ospecifika magsmärtor. HÖGSKOLAN I KARLSTAD Institutionen för utbildningsvetenskp och psykologi MAMMA, JAG HAR ONT I MAGEN! - en studie om brn med ospecifik mgsmärtor. C-uppsts i psykologi, 10 poäng vt 1996 Förfttre: AnnBritt

Läs mer

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Skyddseffekt mot snytggeskdor för cypermetrin, imidkloprid, lmd-cyhlotrin och Conniflex Smmnställning v försök nlgd 22-26 på As och Tönnersjöhedens försöksprker. Delrpport

Läs mer

Råd och hjälpmedel vid teledokumentation

Råd och hjälpmedel vid teledokumentation Råd och hjälpmedel vid teledokumenttion Elektrisk Instlltörsorgnistionen EIO Innehåll: Vd skiljer stndrdern åt När sk vilken stndrd nvänds Hur kn gmml och ny stndrd kominers Hur kn dokumenttionen förenkls

Läs mer

Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering

Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering METODSTÖD Utgångspunkter för lokl överenskommelser om nynländs etblering Frmtgen i smrbete melln Arbetsförmedlingen, Försäkringskssn, länsstyrelsern, Migrtionsverket smt Sveriges Kommuner och Lndsting.

Läs mer

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler TATA42: Föreläsning 4 Generliserde integrler John Thim 29 mrs 27 Vi hr stött på begreppet tidigre när vi diskutert Riemnnintegrler i föregående kurs. Denn gång kommer vi lite mer tt fokuser på frågn om

Läs mer

9. Vektorrum (linjära rum)

9. Vektorrum (linjära rum) 9. Vektorrum (linjär rum) 43. Vektorrum (linjärt rum) : definition och xiom 44. Exempel på vektorrum v funktioner. 45. Hur definierr mn subtrktion i ett vektorrum? 46. Underrum 47. Linjärkombintioner,

Läs mer

BLÖTA BOKEN MONTERINGSANVISNING PALLADIUM DE LUXE PLUS VIKDÖRR I NISCH VIKTIG INFORMATION. LÄS DETTA INNAN MONTERINGEN PÅBÖRJAS.

BLÖTA BOKEN MONTERINGSANVISNING PALLADIUM DE LUXE PLUS VIKDÖRR I NISCH VIKTIG INFORMATION. LÄS DETTA INNAN MONTERINGEN PÅBÖRJAS. MONTERINGSANVISNING BLÖTA BOKEN PALLADIUM DE LUXE PLUS VIKDÖRR I NISCH VIKTIG INFORMATION. LÄS DETTA INNAN MONTERINGEN PÅBÖRJAS. 1. Läs igenom hel nvisningen innn monteringen påbörjs. 2. Kontroller produkten

Läs mer

Vilken rät linje passar bäst till givna datapunkter?

Vilken rät linje passar bäst till givna datapunkter? Vilken rät linje pssr bäst till givn dtpunkter? Anders Källén MtemtikCentrum LTH nderskllen@gmil.com Smmnfttning I det här dokumentet diskuterr vi minst-kvdrtmetoden för skttning v en rät linje till dt.

Läs mer

Sfärisk trigonometri

Sfärisk trigonometri Sfärisk trigonometri Inledning Vi vill nvänd den sfärisk trigonometrin för beräkningr på storcirkelrutter längs jordytn (för sjöfrt och luftfrt). En storcirkel är en cirkel på sfären vrs medelpunkt smmnfller

Läs mer

Gödselmedel i jordbruket

Gödselmedel i jordbruket Sttistisk centrlbyrån SCBDOK 3.2 (5) Gödselmedel i jordbruket 202/203 MI00 Inneåll 0 Allmänn uppgifter... 2 0. Ämnesområde... 2 0.2 Sttistikområde... 2 0.3 SOS-klssificering... 2 0.4 Sttistiknsvrig...

Läs mer

INNEHALL. 7 7.1 7.2 7.2.1 7.2.2 7.2.3 7.2.4 7.2.5 7.2.6 7.2.7 7.2.8 t.3

INNEHALL. 7 7.1 7.2 7.2.1 7.2.2 7.2.3 7.2.4 7.2.5 7.2.6 7.2.7 7.2.8 t.3 INNEHALL 7 7.1 7.2 7.2.1 7.2.2 7.2.3 7.2.4 7.2.5 7.2.6 7.2.7 7.2.8 t.3 DATORER Allmänt Digitl dtorer Orgnistion Ordmm Minnesenheten Aritmetisk enheten Styrenheten In/utenheten Avbrott Spräk och proglmm

Läs mer

Månadsrapport februari 2014

Månadsrapport februari 2014 Måndsrpport februri Socil- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsvdelningen Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksmhet... 3 1.1 per verksmhet... 3 1.2 Investeringsuppföljning... 6 1.3 Volymer, sttistik

Läs mer

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler TATA42: Föreläsning 4 Generliserde integrler John Thim 5 november 28 Vi hr stött på begreppet tidigre när vi diskutert Riemnnintegrler i föregående kurs. Denn gång kommer vi lite mer tt fokuser på frågn

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan. Berättelsen om Newbody

Från fotbollsplan till affärsplan. Berättelsen om Newbody Från fotbollspln till ffärspln Berättelsen om Newbody Vi hjälper skolor och föreningr tt tjän pengr till cuper, träningsläger och skolresor. Genom tt sälj vår populär strumpor och underkläder kn de lätt

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2011 3. Kravgränser 4. Del I, 8 uppgifter utan miniräknare 5. Del II, 9 uppgifter med miniräknare 8

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2011 3. Kravgränser 4. Del I, 8 uppgifter utan miniräknare 5. Del II, 9 uppgifter med miniräknare 8 Kurs plnering.se NpMC vt011 1(9) Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 011 Krvgränser 4 Del I, 8 uppgifter utn miniräknre 5 Del II, 9 uppgifter med miniräknre 8 Förslg på lösningr

Läs mer

Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering

Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering METODSTÖD Revidering 1. 2014-05-05 Utgångspunkter för lokl överenskommelser om nynländs etblering Frmtgen i smrbete melln Arbetsförmedlingen, Försäkringskssn, länsstyrelsern, Migrtionsverket smt Sveriges

Läs mer

IL1fNX L ÅRSBERÄTTELSE 2001 I. a a. iljlt :i

IL1fNX L ÅRSBERÄTTELSE 2001 I. a a. iljlt :i ~R ~ L1fNX L ÅRSBERÄTTELSE 2001 iljlt :i lo LYNX ÅRSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSXRET 200J Styrelscn och ljcr/?stdllnde direktören/lir Silver KpiüdfbrlJiltningABfàr härmed vgefoljmldc ånbertïuelse forjrmdcn

Läs mer

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen... Trigonometri Innehåll 1 Rätvinklig tringlr 1 Godtyklig tringlr oh enhetsirkeln 3 Tringelstsern 4 3.1 restsen.............................. 4 3. Sinusstsen.............................. 5 3.3 Kosinusstsen.............................

Läs mer

Monteringsanvisning. Bakåtvänd montering. Godkänd höjd 61-105 cm. Maximal vikt 18 kg. UN regulation no. R129 i-size. Ålder 6 mån - 4 år. 1 a.

Monteringsanvisning. Bakåtvänd montering. Godkänd höjd 61-105 cm. Maximal vikt 18 kg. UN regulation no. R129 i-size. Ålder 6 mån - 4 år. 1 a. 1 6 d c e Monteringsnvisning f h g i j k l m 7 8 10 2 3 9 c e d Bkåtvänd montering Godkänd höjd 61-105 cm 4 5 11 12 Mximl vikt 18 kg Ålder 6 mån - 4 år UN regultion no. R129 i-size 8 9 Tck för tt du vlde

Läs mer

Långtidssjukskrivna. regionala skillnader i diagnos, yrke, arbetsgivare och återgång i arbete REDOVISAR 2002:8. Sammanfattning

Långtidssjukskrivna. regionala skillnader i diagnos, yrke, arbetsgivare och återgång i arbete REDOVISAR 2002:8. Sammanfattning REDOVISAR 2002:8 Långtidssjukskrivna regionala skillnader i diagnos, yrke, arbetsgivare och återgång i arbete Sammanfattning Långtidssjukskrivna Regionala skillnader i demografi, arbetsmarknad och näringsstruktur

Läs mer

Regionmagasinet DITT VAL AV VÅRD- CENTRAL. Allt du behöver veta om. Vaccinet mot livmoderhalscancer så funkar det

Regionmagasinet DITT VAL AV VÅRD- CENTRAL. Allt du behöver veta om. Vaccinet mot livmoderhalscancer så funkar det Regionmgsinet en tidning från Västr Götlndsregionen www. vgregion. se nr 2. 2009 Allt du behöver vet om DITT VAL AV VÅRD- CENTRAL Sid 4 9 Vccinet mot livmoderhlscncer så funkr det Sid 14 Sov gott med lite

Läs mer

OM REPAMERA HUR. Se mer info om deltagande föreläsare, workshopledare och bilder i slutet av denna utvärdering.

OM REPAMERA HUR. Se mer info om deltagande föreläsare, workshopledare och bilder i slutet av denna utvärdering. G N I R E D R UTVÄ h c o x i f, g l t t m o e i r e r s p h o h n s k d r e o r w u n d E t e d v n t t y n r e m i mx OM REPAMERA Föreläsningsserien RepMer rrngerdes under 2014 som ett smrbete melln Mlmö

Läs mer

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007 SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Kvlifieringstävling den oktober 007 Förslg till lösningr 1 I en skol hr vr oh en v de 0 klssern ett studieråd med 5 ledmöter vrder Per är den ende v

Läs mer

Finaltävling den 20 november 2010

Finaltävling den 20 november 2010 SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Finltävling den 20 november 2010 Förslg till lösningr Problem 1 Finns det en tringel vrs tre höjder hr måtten 1, 2 respektive 3 längdenheter? Lösning

Läs mer

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre. 2015-08. Nystrtsjobb /särskilt nystrtsjobb Du kn få ekonomisk ersättning om du nställer en person som hr vrit utn rbete en längre tid eller är ny i Sverige. Stödet

Läs mer

Integraler. 1 Inledning. 2 Beräkningsmetoder. CTH/GU LABORATION 2 MVE /2013 Matematiska vetenskaper

Integraler. 1 Inledning. 2 Beräkningsmetoder. CTH/GU LABORATION 2 MVE /2013 Matematiska vetenskaper CTH/GU LABORATION MVE6 - / Mtemtisk vetenskper Inledning Integrler Iblnd kn mn inte bestämm integrler exkt utn mn får nöj sig med tt beräkn pproximtioner. T.ex. e x dx kn inte beräkns exkt, eftersom det

Läs mer

Diskreta stokastiska variabler

Diskreta stokastiska variabler Definitioner: Diskret stokstisk vribler Utfllet i ett slumpmässigt försök i form v ett reellt tl, betrktt innn försöket utförts, klls för stokstisk vribel eller slumpvribel (oft betecknd ξ, η ) Ett resultt

Läs mer

Bilaga 1. Beskrivning av uppgifterna och provresultaten

Bilaga 1. Beskrivning av uppgifterna och provresultaten Bilg 1. Beskrivning v uppgiftern oh provresultten 1997-00 I det följnde redoviss lydelsen på de olik uppgifter som ingår i testet oh resulttet för de fyr år som testet hittills hr nvänts. Härigenom kn

Läs mer

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre. 2015-04. Nystrtsjobb /särskilt nystrtsjobb Du kn få ekonomisk ersättning om du nställer en person som hr vrit utn rbete en längre tid eller är ny i Sverige. Stödet

Läs mer

Bilaga 1. Beskrivning av uppgifterna och provresultaten

Bilaga 1. Beskrivning av uppgifterna och provresultaten Bilg 1. Beskrivning v uppgiftern oh provresultten 1997-003 I det följnde redoviss lydelsen på de olik uppgifter som ingår i testet oh resulttet för de fyr år som testet hittills hr nvänts. Härigenom kn

Läs mer

SF1625 Envariabelanalys

SF1625 Envariabelanalys SF1625 Envribelnlys Föreläsning 13 Institutionen för mtemtik KTH 27 september 2017 SF1625 Envribelnlys Anmäl er till tentn Anmäl er till tentn nu. Det görs vi min sidor. Om det inte går, mejl studentexpeditionen

Läs mer

BLÖTA BOKEN. Monteringsanvisning PALLADIUM DE LUXE II HÖRNA MED SKJUTDÖRR W1 E1= 10 VIKTIG INFORMATION. LÄS DETTA INNAN MONTERINGEN PÅBÖRJAS.

BLÖTA BOKEN. Monteringsanvisning PALLADIUM DE LUXE II HÖRNA MED SKJUTDÖRR W1 E1= 10 VIKTIG INFORMATION. LÄS DETTA INNAN MONTERINGEN PÅBÖRJAS. W Monteringsnvisning BLÖTA BOKEN VIKTIG INFORMATION LÄS DETTA INNAN MONTERINGEN PÅBÖRJAS 1 Läs igenom hel nvisningen innn monteringen påbörjs PALLADIUM DE LUXE II HÖRNA MED SKJUTDÖRR 2 Kontroller produkten

Läs mer

Materiens Struktur. Lösningar

Materiens Struktur. Lösningar Mteriens Struktur Räkneövning 1 Lösningr 1. I ntriumklorid är vrje N-jon omgiven v sex Cl-joner. Det intertomär vståndet är,8 Å. Ifll tomern br skulle växelverk med Coulombväxelverkn oh br med de närmste

Läs mer

MEDIAFAKTA. Störst inom mobil fritid. Specialutgåva

MEDIAFAKTA. Störst inom mobil fritid. Specialutgåva PRINT 2014 Husvgn & Cmping är äst knlen i Sverige om mn vill sälj husvgnr och husilr, åde ny och eggnde. HUSVAGN & CAMPING ÄR BÄST I SVERIGE PÅ ATT NÅ DEM SOM SKA KÖPA ETT MOBILT FRITIDSFORDON. SÅ HÄR

Läs mer

Integraler och statistik

Integraler och statistik Föreläsning 8 för TNIU Integrler och sttistik Krzysztof Mrcinik ITN, Cmpus Norrköping, krzm@itn.liu.se www.itn.liu.se/krzm ver. 4 - --8 Inledning - lite om sttistik Sttistik är en gren v tillämpd mtemtik

Läs mer

Frami transportbult 2,5kN

Frami transportbult 2,5kN 07/2012 Orginlbruksnvisning 999281910 sv Sprs för frmtid behov Frmi trnsportbult 2,5kN rt.nr 588494000 fr.o.m. tillverkningsår 2009 Orginlbruksnvisning Frmi trnsportbult 2,5kN Produktbeskrivning d Underhåll

Läs mer

Approximativ beräkning af den tid, som efter vunnen adjunktskompetens under de

Approximativ beräkning af den tid, som efter vunnen adjunktskompetens under de Bilg 1. Approximtiv beräkning f den tid, som efter vunnen djunktskompetens under de senre åren erfordrts för förvärivndet f lektorskompetens. En jämförelsevis tillförlitlig och rättvis uppskttning f det

Läs mer

Röstens ålder. - en auditiv & akustisk studie. Susanne Schötz

Röstens ålder. - en auditiv & akustisk studie. Susanne Schötz D-uppsts i fonetik FON 44 Institutionen för lingvistik Lunds Universitet Juni 21 Hndledre: Prof. Göst Bruce Röstens ålder - en uditiv & kustisk studie Susnne Schötz Innehållsförteckning 1 Introduktion

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Slutrpport för projektet Etlering v ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete Puliert 214-3-1 Per Ståhl1, Ann-Chrlotte Wllenhmmr2, Ev Stoltz2, 1 Hushållningssällskpet, Vret Kloster

Läs mer

Skyddseffekt mot snytbaggeskador för Merit Forest, Forester, Hylobi Forest och Conniflex

Skyddseffekt mot snytbaggeskador för Merit Forest, Forester, Hylobi Forest och Conniflex Skyddseffektt mot snytggeskdor för Merit Forest, Forester, Hyloi Forest och Conniflex Smmnställning v försök nlgd 2-92 9 på As och Tönnersjöhedens försöksprker Delrpport nr 3 Kristin Wllertz & Ulf Johnsson

Läs mer

Vår verksamhet under ett år

Vår verksamhet under ett år Vår verkshet under ett år verkshetsberättelse 2014. Vi ökr! Här berättr förbundsordförnde Susnn Gideonsson o 2014, året då fortstte tt väx. Direkt besvrde er än 78 000 telefonstl. Vi genoförde fler stor

Läs mer

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre. 2016-02. Nystrtsjobb /särskilt nystrtsjobb Du kn få ekonomisk ersättning om du nställer en person som hr vrit utn rbete en längre tid eller är ny i Sverige. Stödet

Läs mer

Sidor i boken

Sidor i boken Sidor i boken -5 Vi räknr en KS För tt ni sk få en uppfttning om hur en KS kn se ut räknr vi här igenom den end KS som givits i denn kurs! Totlt kn mn få poäng. Om mn lycks skrp ihop 7 poäng eller mer

Läs mer

Byar i förändring tätortsnära utveckling med kulturmiljö som resurs

Byar i förändring tätortsnära utveckling med kulturmiljö som resurs Byr i förändring tätortsnär utveckling med kulturmiljö som resurs Byr i förändring tätortsnär utveckling med kulturmiljö som resurs. Bkgrund Skellefteå museum hr fått bidrg från Riksntikvrieämbetets nslg

Läs mer

1. (6p) (a) Använd delmängdskonstruktionen för att tillverka en DFA ekvivalent med nedanstående NFA. (b) Är den resulterande DFA:n minimal? A a b.

1. (6p) (a) Använd delmängdskonstruktionen för att tillverka en DFA ekvivalent med nedanstående NFA. (b) Är den resulterande DFA:n minimal? A a b. UPPSAA UNIVERSITET Mtemtisk institutionen Slling (070-6527523) PROV I MATEMATIK AUTOMATATEORI 18 okt 2012 SKRIVTID: 8-13. HJÄPMEDE: Ing. MOTIVERA AA ÖSNINGAR NOGGRANT. BETYGSGRÄNSER: För etygen 3, 4 respektive

Läs mer

Spelteori: En studie av hur pokerproblemet delvis lösts. Mika Gustafsson

Spelteori: En studie av hur pokerproblemet delvis lösts. Mika Gustafsson Spelteori: En studie v hur pokerproblemet delvis lösts Mik Gustfsson Smmnfttning Spelteorin föddes 198 då von Neumnn mtemtiskt lyckdes påvis bluffens nödvändighet i spel med ofullständig informtion. Dett

Läs mer

Behandling av utsädesburna sjukdomar på vårkorn

Behandling av utsädesburna sjukdomar på vårkorn Av Alf Djurberg och Lrs Wiik b Jordbruksverkets växtskyddscentrl, b Hushållningssällskpet Skåne Behndling v utsädesburn sjukdomr på vårkorn SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER Två utsädesprtier v vårkorn behndldes

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2005 3. Del I, 10 uppgifter utan miniräknare 4. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2005 3. Del I, 10 uppgifter utan miniräknare 4. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6 Kurs plnering.se NpMC vt005 (5) Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 005 Del I, 0 uppgifter utn miniräknre 4 Del II, 8 uppgifter med miniräknre 6 Förslg på lösningr till uppgifter

Läs mer

Användande av formler för balk på elastiskt underlag

Användande av formler för balk på elastiskt underlag Användnde v formler för blk på elstiskt underlg Bilg 2 Sidn 1 v 1 Formler från [ ] hr nvänts i exelberäkningr för någr geometrier och någr lstfll. Dess exempel hr också beräknts med FEM för tt kontroller

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2014-04-08. Cykelplan 2014-2018. Enköpings kommun

Antagen av kommunfullmäktige 2014-04-08. Cykelplan 2014-2018. Enköpings kommun Antgen v kommunfullmäktige 2014-04-08 Cykelpln 2014-2018 Enköpings kommun UTGIVARE Enköpings kommun Kungsgtn 42, 745 80 Enköping Tfn: 0171-62 50 00 Fx: 0171-392 68 E-post: informtion@enkoping.se Webbplts:

Läs mer