Slutrapport för projektet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport för projektet"

Transkript

1 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Slutrpport för projektet Etlering v ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete Puliert Per Ståhl1, Ann-Chrlotte Wllenhmmr2, Ev Stoltz2, 1 Hushållningssällskpet, Vret Kloster 2Hushållningssällskpet/HS Konsult AB, Örero Finnsiert v Jordruksverket

2

3 Innehållsförtekning Smmnfttning... 1 Inledning... 1 Hypotes... 2 Mteril oh metoder... 2 Utförnde v fältförsök... 2 Försökspln... 3 Gödsling... 3 Grderingr... 5 Sttistisk eretning... 5 Resultt... 5 Etleringen... 5 Fröåret... 6 Fröskördr... 6 Axntl... 9 Skottntl Stråstyrk Frökvlitet Påverkn på ogräsiomssn Frövrunlysen Insådderns påverkn på höstveteskörden Diskussion Insådd på hösten gynnr olik gräsrter olik r Vd styr skörden? Insådd v gräsfrö på hösten i höstvete ger en krftig förstårs- frövll som konkurrerr r mot ogräs Referenser... 2 Bilg 1. Teller med redovisning v de enskild försöken.... 1

4

5 Smmnfttning I sex skördde försök hr fem olik gräsrter jämförts. Ängssvingel, timotej, rörsvingelhyrid, rörsvingel oh engelskt rjgräs såddes in på hösten i höstvete oh skörddes Försöken hr legt på Klostergården, Vret Kloster i Östergötlnd oh på Åkery, Örero i Närke. Av de sex försöken hr tre såtts tidigt (13-16 septemer) oh tre hr såtts sent (27 septemer- 5 oktoer). Såtidpunkten hr hft etydelse för fröskördens storlek. Ängssvingel, rörsvingelhyrid oh rörsvingel hr hft en högre skörd vid tidig sådd. För timotej oh engelskt rjgräs hr sen sådd gett den högst skörden. Resultten visr tt det finns ett smnd melln ntl skott på våren fröåret oh vkstningen för ängssvingel, rörsvingelhyrid oh rörsvingel. Skörden ökr logritmiskt med ntlet skott, oh 4 skott/m 2 vr tillräkligt för tt nå full skörd i försöken. I timotej oh engelskt rjgräs fnns inget smnd melln ntl skott oh vkstningen. Antlet x påverkde inte vkstningen vilket tyder på tt den ökde skörden vid tidig sådd i svinglrn eror på större x oh/eller fler frön per x. Förekomsten v ogräs vr lägre i de tidigt sådd försöken än i försöken med sen sådd, speiellt i ängssvingel, rörsvingelhyrid oh rörsvingel. Vid tidig sådd understiger ogräsviktern 2 g/m 2 i ll gräsrter. I de sent sådd fälten är ogräsviktern högre, frmförllt i svinglrn (> 5 g/m 2 ). Inlndningen v ndr rter, huvudskligen timotej, vitklöver rjgräs oh rörsvingel. vr i viss fll högre än ertifieringskrven, vilket till störst del erodde på spillfrö från tidigre fröodling eller inlndning från intilliggnde rutor. Vår slutsts är tt insådd på hösten i höstvete kn ge r frövllr v de testde rtern med hög skörd oh små ogräsprolem först vllåret. Såtidpunkten är viktig. Ängssvingel, rörsvingelhyrid oh rörsvingel ör sås i mitten på septemer, medn engelskt rjgräs oh timotej ör sås vid måndsskiftet septemer/oktoer. För tt minsk risken med hög ogräsförekomst kn även dess rter troligtvis sås tidigre men med en lägre utsädesmängd, men dett är inte undersökt i dess försök. Inledning Produktionen v ekologiskt vllfrö oh intresset för tt odl hr ökt strkt de senste tio åren, oh vi är nu på god väg tt nå målet 1 proent ekologiskt utsäde. I fler v gräsrtern är 1 % målet uppnått. Arelen hr ökt från 14 h år 2 till 3732 h år 212 (SJV, 212), vilket inneär tt svensk ekologisk vllfröproduenter tillsmmns med dnsk är världslednde (Pedersen, 21). Den totl vllfrörelen hr sedn år 26 svrt för mer än 2 proent v den totl vllfrörelen. Efterfrågn på den inhemsk mrknden är god, oh exportmrknden edöms ök i frmtiden. För ertifiert ekologiskt vllfrö gäller smm krv på renhet oh grorhet som för konventionell produert utsäde, vilket ställer stor krv på effektiv ogräsreglering. Ett v de störst prolemen i den ekologisk gräsfröodlingen är stor ogräsförekomst i den först vllfröskörden. Andr fröåret är oftst örtogräsen ett mindre prolem. För tt få en ogräsfri förstårsvll krävs ett tätt oh krftigt estånd som inte släpper ner ljus till mrkytn. De ogräs som är esvärnde under först fröåret gror till stor del under hösten insåningsåret efter spnnmålsskörden. I prktisk odlingr görs insådden i de llr flest fll i vårspnnmål. Att ändr insåningsstrtegi kn minsk ogräsprolemen i förstårsvllen. Sådn effekter hr vists när insådd i höstrps 1

6 jämförts med insådd i vårspnnmål (Pedersen 21). Prktisk erfrenheter från konventionell produktion finns frmförllt v timotej insådd på hösten i höstvete dvs. två år före först vllfröskörden. Hypotes Etlering v fem olik gräsfrörter insådd i höstvete på hösten undersöktes. Från prktisk erfrenhet vet vi tt de olik rtern hr olik utvekling under etleringsfsen vilket påverkr hur de pssr för etlering under hösten. Målsättningen vr tt skp en ogräsfri förstårsvll i de olik gräsrtern. Vår hypoteser vr: Insådd på hösten i höstvete gynnr olik gräsrter olik r. Insådd v gräsfrö på hösten i höstvete ger en krftig förstårs frövll, som konkurrerr r mot ogräs oh ger låg förekomster v ogräs i först årets fröskörd. Mteril oh metoder Utförnde v fältförsök Totlt genomfördes nio försök under tre år, Sex försök skörddes oh tre vröts v olik nledningr (tell 1). Vid vlet v försökspltser eftersträvdes en vrition i jordrter oh såtidpunkter. Försöken hr legt på jordrter från lerig mo/mjäl till styv ler. Såtidpunktern hr vriert från 13 septemer till 5 oktoer. Försökspltsern med skördde försök hr vrit konentrerde kring Klostergården Vret Kloster i Östergötlnd oh Åkery, Örero i Närke. Försöken hr utförts v Hushållningssällskpen i respektive område. Hel rutskördrn hr rensts v Hushållningssällskpet, Sndy Gård, Borry, oh renhetsnlysern v frövrn hr utförts vid Frökontrollen Mellnsverige AB. Renhetsnlysern hr utförts efter tt ett smlingsprov rensts enligt Jordruksverkets nvisningr för ertifiering. Renheten estäms i fler sorteringsoh nlyssteg. Efter mskinell rensning erhålls renvruhlten som uttryks i proent. Rent frö estäms mnuellt ur renvrn genom tt främmnde rter (enskilt störst rt oh ndr rter) smt även övrigt vfll vskiljs. Ur renvrn ts ett seprt prov för renhetsnlys där ntl frön v främmnde (ndr) rter räkns. Ett prov ur renvrn motsvrnde minst, 1 g för timotej oh 5 g för ängssvingel, rörsvingelhyrid, rörsvingel oh engelskt rjgräs, hr nlyserts. Högst inlndning v ndr rter som medges vid ertifiering v de i undersökningen ingående fröslgen är totlt 1,5 viktproent, oh för enskild rt 1, viktproent. 2

7 Tell 1. Försöksplts, såtidpunkt, jordrt oh förfrukt för smtlig skördde försök Försök Plts Skördeår Anläggningsår Såtidpunkt Jordrt Förfrukt 1 Åkery, Örero sep mmh l Mj Träd(före det långvrig putsd vll) 2 Klostergården, sep nmh mo LL Ärter Vret Kloster 3 Åkery, okt mmh mj LL Vll3 Örero 4 Klostergården, sep mr SL Träd Vret Kloster 5 Klostergården, sep mmh mo LL Lusernvll Vret Kloster 6 Åkery, Örero okt nmh mj LL Gröngödsling Ängssvingel, timotej, rörsvingelhyrid, rörsvingel oh engelskt rjgräs är de fem gräsrter som vldes ut för projektet. Artern representerr de dominernde rtern inom gräsfröodlingen i Mellnsverige. Vid vl v sort hr en diskussion med sortföreträdrn förts där vi hr försökt tt få med de viktigste mrkndssortern, med representtion v fler utsädesföretg. Försökspln Försöksplnen eskrivs i tell 2. Försöken hr lgts ut i etlerde höstvetefält (Stv i de flest fll, Olivin i något fll). Sådden hr utförts med försökssåmskiner med släpillr. Insådden gjordes direkt efter sådden v höstvetet oh vinkelrät mot höstvetets såriktning. Höstvetet såddes med norml utsädesmängd ( 45 gror kärnor/m 2 ). Rekommenderde utsädesmängder för respektive gräsrt, vid insådd på våren i spnnmål, nvändes. Ett undntg vr utsädesmängden för Hykor som såddes med 6 kg/h i försöken 29. Ingen ogräsreglering utfördes i höstvetegrödn eller gräsfrögrödn. Tell 2. Art oh sort smt utsädesmängd. Led Art Sort Utsädesmängd A Ängssvingel Minto 12 kg/h B Timotej Lishk 6 kg/h C Rörsvingelhyrid Hykor 1 kg/h D Rörsvingel Swj 1 kg/h E Eng rjgräs Birger 1 kg/h Skyddsgröd oh insådd såddes på 12,5 m rdvstånd. I den ursprunglig nsökn vr vsikten tt jämför insådd på 12,5 m med insådd på 25 m i smm rd med fyr gräsfrörter. Efter en diskussion med Jordruksverket gjordes en förändring i upplägget till den genomförd plnen. Gödsling Gödsling v höstvetegrödn gjordes som fältet lterntivt med en norml gödselgiv för ekologiskt höstvete (mx 1 kg tot-n/h). De olik gräsrtern gödsldes individuellt höst oh vår inför fröåret (tell 3). 3

8 Tell 3. Gödslingspln för de olik gräsen under hösten insåningsåret oh våren fröåret. Led Art oh sort Gödsling höst kg N/h Gödsling vår kg N/h A Ängssvingel Minto 7 8 B Timotej Lishk 4 8 C Rörsvingelhyrid Hykor 7 8 D Rörsvingel Swj 7 8 E Eng rjgräs Birger 4 12 I försök 1 nvändes en något nnorlund pln för höstgödsling än för de övrig försöken. Led A, C, D gödsldes med 5 kg N/h som Biofer 1-3-1, led B oh E gödsldes inte på hösten. Den verklig gödslingen hr vriert något melln försöken eroende på olik fktorer. I tell 4 eskrivs hur gödslingen utfördes i respektive försök. Vårgödslingrn är utförd vid tillväxtens strt. Tell 4. Verklig gödsling oh putsning i de olik försöken Försökspl ts År 1 Sådd 29, fröskörd Sådd 21, fröskörd Sådd 21, fröskörd Sådd 211, fröskörd Sådd 211, 6fröskörd Sådd 211, fröskörd 213 Vårgödsling höstvete Hönsgödsel 7 kg NH4 N/h Biofer kg N/h Vinss 6 kg N/h Ekoväx kg N/h Ekoväx kg N/h Vinss 88 kg N/h Höstgiv gräs Biofer 1-3-1, 15 okt, 5 kg N/h kg/h till led A, C, D Vinss, 63 resp. 36 kg N/h* Biofer 1-3-1, 7 resp. 4 kg N/h Vinss 3 okt, 63 resp. 36 kg N/h* Vinss, 3 okt, 63 resp. 36 kg N/h* Biofer 1-3-1, 11 sept, 7 resp. 4 kg N/h * Vinssen hr nlyserts efter gödslingen oh innehållet v kväve hr vriert något. Putsning Vårgiv gräs höst insåningsår 15 okt. Vinss enligt pln Nej Nej Vinss, 72 resp. 18 kg N/h* Vinss enligt pln 5 sept. Vinss enligt pln Nej Nej Vinss enligt pln Vinss enligt pln, 85 resp. 127 kg N/h* De gödselmedel som tillförts gräsen under hösten hr vriert. Både pellets oh Vinss hr nvänts. Till vårgivn hr endst Vinss nvänts. Kvävet i Vinss estår tt orgniskt kväve till >9 %. Ett ton Vinss motsvrr 4 kg N/h. Vid nlys v Vinss efter gödsling hr en vrition i kväveinnehållet registrerts. Vi kn räkn med tt gödslingen är gjord enligt pln med en vrition på +/- 1 %. Vinss hr ett högt innehåll v klium oh svvel (NPKS ). Skörden v skyddsgrödn gjordes inte försöksmässigt förutom i ett försök där skörden registrerdes rutvis. Anledningen vr tt frmförllt timotej oh engelskt rjgräs, vuxit upp så tt gräsxen stod över höstvetexen på försöksplts 4. 4

9 Grderingr Grderingeringr oh registreringr som gjorts i försöken presenters i tell 5. Tell 5. Grderingr oh estämningr gjord i försöken utefter en tidsskl från sådd till skörd. Oktoer år 1 Våren år 2 Våren år 3, Sommren Vid fröskörd fröåret fröåret Bedömning/ Grdering v estånd för Bedömning/ Grdering v estånd för Skotträkning* Axräkning** Ogräs-räkning oh estämning Stråstyrk Skörd***, grorhet, renhet, ogräsinnehåll höstvete oh insådd höstvete oh insådd v ogräsiomss * Skotträkningen utfördes inte enligt pln på Klostergården. I försök 2 är ingen skotträkning gjord oh i försök 4 oh 5 gjordes skotträkningen strx före skörd. Den sen räkningen gör tt det inte går tt jämför siffrorn med skotträkningrn i Åkery som gjordes pril/mj. ** Skns i försök 1 Åkery. *** Försöken skörddes vid 3 olik tillfällen för tt kunn skörd respektive rt vid rätt tidpunkt. Sttistisk eretning Dt nlyserdes i JMP 9. (SAS Institute, 21). En lndd linjär modell nvändes. Vid signifiknt skillnder (p<,5) utfördes prvis tester med Tukey s HSD- metod för tt identifier skillnder melln enskild medelvärden. All grderingr oh estämning v skörd oh ogräs utfördes med fyr upprepningr per försök. Frökvlitet nlyserdes ledvis men kunde jämförs genom tt gör en nlys med ll försöken oh ehndl vrje försök som en upprepning, dvs. totlt sex upprepningr. Resultt Försöken hr pågått under två år från sådd till skörd v frögrödn. Resultten är uppdelde i olik fser: ) Etleringen: De olik rterns förmåg tt klr olik etleringsetingelser frmförllt vrition i såtidpunkt oh i viss mån jordrtens inverkn. ) Fröåret: Artens oh eståndets utseende oh inverkn på skörd oh kvlitet. ) Insåningsgrödn: Insådderns konkurrens med insåningsgrödn. Höstveteskördens påverkn v insåddern. Resultten för vrje enskilt försök redoviss i tellilgn (ilg 1). Etleringen De olik rtern hr regert olik under hösten efter sådd. Snst etlering hr timotej oh engelskt rjgräs. Under höstens tillväxt hr de legt minst ett ld före svinglrn i utvekling. Vid de senre såtidpunktern (tell 1) hr ängssvingel, rjsvingelhyrid oh rörsvingel vrit svår tt hitt under hösten oh tidigt på våren (figur 1). Timotej oh engelskt rjgräs hr en högre skörd vid sen såtidpunkt jämfört med tidig. Den tidig sådden hr knske gett ett för krftigt estånd oh i någr fll hr snömögelngrepp registrerts i frmförllt engelskt rjgräs, vilket kn h påverkt skörden negtivt (figur 2). 5

10 Timotej Svingel Figur 1. Timotej till vänster () oh en svingel till höger (), Åkery våren 211. Stor skillnd i utvekling v plntorn. Foto Per Ståhl Figur 2. Bilder från försök 2 på Klostergården där det krftig eståndet inte lev putst på hösten (). Effektern v snömögelngrepp (till höger) kunde ses i engelskt rjgräs 15 mj (). Foto Per Ståhl Fröåret Fröskördr Medeltlet för skörd v respektive led i de sex försöken visr en hög skördenivå i genomsnitt (figur 3). All rter ligger över 5 kg/h oh det är endst rörsvingelhyriden som ligger under 6 kg/h. Jämför vi med genomsnittet för de inventerde skördrn i hel Sverige (Svensk Rps, 214) för ekologisk odlingr är försöksresultten för de flest rter något högre än genomsnittet v prktisk odlingr (figur 1). Mn ör dok t hänsyn till tt skördr i försök oftst ligger något över fältskördr. 6

11 Skörd kg/h 6 Sverigesnitt försök 4 2 Ängssvingel Eko Timotej Eko Rörsvingelhyrid Eko Rörsvingel Eko Eng. rjgräs Eko Figur 3. Medelskörd (kg/h) v sex försök jämfört med inventerde genomsnittsskörd v ekologisk svensk odlingr (Svensk Rps, 214). Vid den sttistisk eretningen v de sex olik försöken finns skillnder melln led, melln pltser oh ett smspel finns melln led oh pltser, dvs resultten är pltseroende. Resultten för vrje plts redoviss i tellilgn. En uppdelning v dt på tidig oh sen såtidpunkt visr tydlig skillnder i hur de olik rtern regerr. Det ör poängters tt den tidig sådden representers v de tre försöken på Klostergården oh de sent sådd försöken v de tre försöken på Åkery. Det inneär tt skillnder när resultten är uppdelde på tidig oh sen såtidpunkt kn ero på geogrfisk skillnder, men vår tolkning är tt såtidpunkten är vgörnde. I de tre försök som är slopde kunde skillnden i rektion på tidig oh sen sådd okså verifiers i grderingrn. Timotej oh engelskt rjgräs hr en snre etlering oh en snre tillväxt under etleringsfsen jämfört med svinglrn. I figur 4 viss skörderesulttet v uppdelningen v leden på tidig respektive sen sådd. 7

12 Figur 4. Medelskörd för ängssvingel (Äs), timotej (Tim), rörsvingelhyrid (Rsh), rörsvingel (rs) oh engelskt rjgräs (Er) i sex försök uppdelde på tidig oh sen såtidpunkt. Svinglrn hr svrt positivt för tidig sådd, medn timotej oh engelskt rjgräs hr gett en högre skörd vid sen sådd (figur 5). Viss skörden för vrje rt i förhållnde till såtidpunkt (figur 6) syns de olik rterns rektion på olik såtidpunkter. Figur 5. Krftig estånd i ängssvingel (, till vänster) oh timotej(, till höger) vid tidig sådd på Klostergården 212. Foto Per Ståhl 8

13 Skörd ängssvingel kg/h Skörd rörsvingelhyrid kg/h sep 13-sep 18-sep 23-sep 28-sep 3-okt 8-okt Sådtum sep 13-sep 18-sep 23-sep 28-sep 3-okt 8-okt Sådtum Skörd timotej kg/h Skörd rörsvingel kg/h sep 13-sep 18-sep 23-sep 28-sep 3-okt 8-okt Sådtum d sep 13-sep 18-sep 23-sep 28-sep 3-okt 8-okt Sådtum Skörd eng. rjgräs kg/h e 8-sep 13-sep 18-sep 23-sep 28-sep 3-okt 8-okt Sådtum Figur 6. Skörd i förhållnde till sådtum för ängssvingel (), timotej (), rörsvingelhyrid (), rörsvingel (d) oh engelskt rjgräs (e). Vrje skörderut representers v en punkt. Axntl Axntlet hr grderts i fem försök oh det är stor vritioner melln åde rter oh enskild rutor inom rten i enskild försök. Det gör tt säkr skillnder (p<,5) endst finns melln någr rter (tell 6). Engelskt rjgräs oh ängssvingel hr fler x per m 2 än rörsvingelhyrid oh rörsvingel. Det är okså skillnd melln tidig oh sen sådd. Tell 6. Antl x i genomsnitt uppdelt på såtidpunkter oh rter, 5 försök. Såtidpunkt Antl x per m 2 Signifikns tidig (13-16 septemer) 627 sen (29 septemer- 5 oktoer) 87 Arter Antl x per m 2 Signifikns A Ängssvingel 858 B Timotej 73 C Rörsvingelhyrid 493 d D Rörsvingel 462 d E Eng. rjgräs 141 9

14 I figur 7 viss smndet melln skörd oh ntlet x uppdelt per rt. För timotej oh engelskt rjgräs hr xntlet en tendens till påverkn v skörden. Svinglrn hr vkstt mer vid tidig sådd men ntlet x är inte större. Skörd ängssvingel (kg/h) Skörd rörvingelhyrid (kg/h) tidig sådd 2 sen sådd Ax (st/m 2 ) 9 8 tidig sådd 7 sen sådd Ax (st/m 2 ) Skörd Eng. rjgräs (kg/h) tidig sådd 4 sen sådd Ax (st/m 2 ) e Skörd timotej (g/h) Skörd rörsvingel (kg/h) tidig sådd sen sådd Ax (st/m 2 ) tidig sådd sen sådd Ax (st/m 2 ) d Figur 7. Smnd melln xntl oh skörd i kg/h för ängssvingel (), timotej (), rörsvingelhyrid(), rörsvingel (d) oh engelskt rjgräs (e). 1

15 Skottntl Skotträkningrn hr utförts enligt pln (under våren) i tre försök på Åkery (figur 8). I två försök på Klostergården finns en skotträkning men den är gjord strx före skörd, vilket gör det svårt tt jämför resultten melln pltsern. Antlet skott i medeltl för smtlig rter hr ökt från år till år på Åkery Antl skott per m Åkery 11 Åkery 12 Åkery 13 Figur 8. Antl skott per m 2 i medeltl för smtlig rter för tre försök på Åkery I de tre försök där skotträkning gjorts på våren jämförs skörden med skottntlet för ängssvingel, rörsvingelhyrid oh rörsvingel (figur 9). I de tre svinglrn hr skörden en tydlig korreltion till ntlet skott (R2-värden för; ängssvingel,74, rörsvingelhyrid,82 oh rörsvingel,85). Skörden ökr med skottntl upp till 4 skott/m 2 för tt sedn pln ut. I timotej oh engelskt rjgräs fnns ingen koppling melln skottntl oh skörd. 11

16 Skörd ängssvingel kg/h R² =, Antl skott per m2 p<,1 Skörd timotej kg/h R² =, Antl skott per m2 Skörd rörsvingelhyrid kg/h Skörd engelskt rjgräs kg/h R² =, Antl skott per m2 R² =, Antl skott per m2 p<,1 e Skörd rörsvingel kg/h p<,1 R² =, Antl skott per m2 d Figur 9. Smnd melln skörd v ängssvingel (), timotej (), rörsvingelhyrid(), rörsvingel (d) oh engelskt rjgräs (e) oh ntlet skott per m 2 i tre försök på Åkery

17 Stråstyrk Stråstyrkn är strkt korrelerd till såtidpunkten för ängssvingel, rörsvingelhyrid oh rörsvingel. En tidigre sådd hr gett mer liggildning (figur 1, ild 11). I timotej oh engelskt rjgräs hr inte såtidpunkten påverkt stråstyrkn. Figur 1. Stråstyrk, medelvärden v sex försök uppdelde på tidig oh sen såtidpunkt för ängssvingel (Äs), timotej (Tim), rörsvingelhyrid (Rsh), rörsvingel (rs) oh engelskt rjgräs (Er). Figur 11. Ängssvingel vid tidig sådd() (låg stråstyrk) till vänster oh ängssvingel vid sen sådd () (högre stråstyrk) till höger. Klostergården respektive Åkery 212 Foto: Per Ståhl Jämförs stråstyrkn med skottntlet finns ett tydligt smnd för svinglrn (figur 12), men inte i timotej oh engelskt rjgräs. I de tre svinglrn hr stråstyrkn en tydlig korreltion till ntlet skott. R 2 -värden för ängssvingel vr,76, 13

18 rörsvingelhyrid,72 oh för rörsvingel,86. Ett högre skottntl hr gett en lägre stråstyrk. I figur 12 är ll fem försök medtgn där skott är grderde, även de två försök där skotten grderdes strx före skörd. Stråstyrk rörsvingelhyrid Stråstyrk ängssvingel p<,1 2 1 R² =, Antl skott per m p<,1 2 1 R² =, Antl skott per m2 Stråstyrk timotej Stråstyrk rörsvingel 1 9 R² =, Antl skott per m p<,1 2 1 R² =, Antl skott per m2 d Stråstyrk eng rjgräsj R² =, Antl skott per m2 e Figur 12,-e. Stråstyrk i förhållnde till ntl skott för ängssvingel (), timotej (), rörsvingelhyrid(), rörsvingel (d) oh engelskt rjgräs (e) i 5 försök. Frökvlitet Vd gäller kvliteten på det skördde fröet finns skillnder i grorhet för en rt nämligen timotej som hr en signifiknt lägre grorhet än rörsvingel oh engelskt rjgräs (figur 13). Det är ett försök som drr ner genomsnittet (Klostergården 212), vilket gör tt mn kn funder på om det är något som hr hänt vid hnteringen v fröet i dett försök. För tusenkornvikten finns ing skillnder melln såtidpunkter, men melln rter (se tellilg). 14

19 A Äs B Tim C Rsh D Rs E Er Figur 13: Grorhet för ängssvingel, timotej, rörsvingelhyrid, rörsvingel oh engelskt rjgräs i medeltl för tre skördeår Påverkn på ogräsiomssn Den tidig sådden hr gett mindre ogräs i smtlig gräsrter (figur 14). Engelskt rjgräs är den rt som hr lägst ogräsiomss vid sen sådd. I rörsvingelhyrid oh rörsvingel är det en etydnde skillnd i ogräsförekomst melln tidig oh sen sådd. Vid tidig sådd är ogräsviktern under 2 g/m 2. Det är ett lågt värde för en förstårs gräsfrövll. Korreltionen melln ogräsmängd oh skörd är inte tydlig. 15

20 Skörd ängssvingel (kg/h) tidig sådd sen sådd Ogräsiomss (g/m 2 ) Skörd timotej (kg/h) tidig sådd sen sådd Ogräsiomss (g/m 2 ) Skörd rörsvingehyridl (kg/h) Skörd Eng. rjgräs (kg/h) tidig sådd sen sådd Ogräsiomss (g/m 2 ) tidig sådd sen sådd Ogräsiomss (g/m 2 ) e Skörd rörsvingel (kg/h) tidig sådd sen sådd Ogräsiomss (g/m 2 ) d Figur 14, -e. Smnd melln ogräsiomss oh skörd hos ängssvingel (), timotej (), rörsvingelhyrid(), rörsvingel (d) oh engelskt rjgräs (e) vid tidig oh sen sådd. Frövrunlysen Vid nlys v frövrn hr de olik kvlitetskrven jämförts med ertifieringskrven (tell 7). Gränsen för grorhet är uppnådd i ll rter oh i smtlig försök. Krven på rent frö är uppfylld i ll led utom för rörsvingelhyriden på en plts oh för engelskt rjgräs på en plts. Vd gäller ndr rter oh enskild rt finns det inlndningr frmförllt som spill v timotej oh vitklöver från tidigre fröodling smt spill från intilliggnde rutor i försöken (engelskt rjgräs i rörsvingelhyrid oh rörsvingel oh rörsvingel i engelskt rjgräs). Inlndning v Rumex finns i ett försök där det fnns ojämnt fördelde skräppplntor som gett inlndning i två rter. Det 16

21 speglr de rter med sämst estånd. Inlndning v kvikrotsfrö vr för högt i ett försök för rörsvingel. Vrje försöks enskild värden viss i tellilgn. Tell 7. Kvlitetskrven för godkänd ertifiering oh renhetsnlys för de olik försöksleden. Försök med resultt som inte klrr ertifieringsgränsen är utskrivn i tellen. Gk etyder tt ll försök är godkänd. Ej godkänd resultt är utskrivn. Led Grorhet Rent frö Andr rter Enskild rt Rumex Kvikrot Cert. krv ledvis % % % % st/5g vikt % 8 95 (96 tim, er) 1,5 1 5,3 A Gk GK Åkery 2131,9 Åkery 213 1,2 tim B Gk Gk Gk Klosterg 213 1,2 vitkl C Gk Åkery 21391,3 Åkery 212, 213 2,1/8,3 Klosterg 213 1,1 er, Åkery 213 8,2 er D Gk Gk Åkery 1,7-4,4 Åkery 1,4-3,6 tim, er E Gk Klosterg 21295,3 * Skräpp i gångrn, ojämnt fördeld. Klosterg 212 4,4 Klosterg 212 3,8 rörsv Gk Gk Klosterg 212, 25* Klosterg 212, 7* Gk Gk Gk Gk Åkery 212,4 Insådderns påverkn på höstveteskörden I de två försöken på Klostergården 212 (försök 4 oh 5) vr insåddern v timotej oh engelskt rjgräs så krftig tt det vid xgång stod mång x över höstvetexen (figur 15). Vi eslöt därför tt skörd ett v försöken rutvis för tt få en edömning v skördepåverkn v en krftig insådd (tell 8). Timotej oh engelskt rjgräs hr sänkt höstveteskörden med 1 kg/h jämfört med svinglrn. Höstveteskörden vid insådd med svingelrtern ligger på kg/h vilket visr tt det hr vrit ett r höstveteestånd. Vi kn inte säkert säg om svinglrn hr påverkt höstveteskörden då det inte fnns något led med enrt höstvete i försöken. I de tre svingelleden vr dok insåddern klrt undertrykt v höstvetet så edömningen är tt de hr hft en mrginell påverkn på höstveteskörden. Gk 17

22 Tell 8. Höstveteskörd 212 i kg/h för försök 4, Klostergården. Skörd Rel. Skördeskillnd Avrens kg/h kg/h Ängsvingel Minto (12 kg/h) Timotej Lishk (6 Kg/h) Rörsvingelhyrid Hykor (1 Kg/h) Rörsvingel Swj (1 Kg/h) Eng Rjgräs Birger (1 Kg/h) CV% LSD F Figur 15. Timotej respektive engelskt rjgräs i x över höstvetet 21 juni 212 på Klostergården. Foto: Per Ståhl Diskussion Insådd på hösten gynnr olik gräsrter olik r Vi hr funnit skillnder melln tidigt (13-16 septemer) oh sent (29 septemer-5 oktoer) sådd försök. De tidigt sådd fälten fnns i Östergötlnd oh de sent sådd i Närke. Ängssvingel, rörsvingelhyrid oh rörsvingel hr svrt med en högre fröskörd vid tidig sådd, medn timotej oh engelskt rjgräs hr gett en högre skörd vid sen sådd. För timotej oh ängssvingel kn eståndet h livit för tätt för optiml skörd. En möjlig åtgärd är tt sänk utsädesmängden vid den tidig sådden. Utsädesmängdens påverkn på skörden är testd i tidigre försök i timotej i Sverige (Wllenhmmr et l., 26) oh i timotej oh ängssvingel i Finlnd (Järvi et l., 22). De svensk försöken i timotej visde tt utsädesmängden ör vr 3-6 kg/h. Högre utsädesmängd gv smm eller något lägre vkstning. I de finsk försöken jämfördes olik utsädesmängd vid olik insåningstidpunkt oh insåningsgröd. De lägst utsädesmängdern (4 oh 8 frön/m 2 ) gv de högst skördrn vid insådd under förhållnden som gv krftig estånd (i renestånd på vår/försommr). Vid insådd i korn oh insådd i ugusti vr skörden något högre vid en högre utsädesmängd. Insådd på hösten ger en lång insåningsperiod oh plntorn lir 18

23 krftigt utveklde. Det knske kn jämförs med insådd i renestånd i de finsk försöken. För enskild rter hr de två vekorns förskjutning i såtid inneurit 2 kg/h i skördesänkning för ängssvingel medn rörsvingelhyriden tppt 4 kg/h oh rörsvingeln 5 kg/h. Det lir melln 12 oh 32 kg frö per försend sådg för svinglrn (efter 15 septemer). För timotej oh engelskt rjgräs är det omvänd förhållnden då skörden hr ökt med senre sådd. För timotej lir det 13 kg frö i ökd skörd per senre sådg, respektive 2 kg frö i ökd skörd för engelskt rjgräs. Slutsts: Ängssvingel, rörsvingelhyrid oh rörsvingel ör sås i mitten v septemer, medn engelskt rjgräs oh timotej ör sås vid måndsskiftet septemer/oktoer. För tt minsk risken med hög ogräsförekomst kn även dess rter troligtvis sås tidigre men med en lägre utsädesmängd, något som inte undersökts i dess försök. Vid tidig sådd oh r etlering kn timotej oh engelskt rjgräs sänk skörden v insåningsgrödn höstvete med 1 kg/h. Vd styr skörden? Axntlet vrierr krftigt men det finns inget smnd melln ntlet x oh skördens storlek. Tusenkornvikten skiljer inte enligt kvlitetsnlysern (tellilgn) vilket inneär tt den högre skörden snnolikt eror på större x med fler frön per x. Antl x som krävs för full skörd (skörden uppnådd i dess försök) skiljer melln rtern. I svinglrn visr resultten tt 4-5 x/m 2 räker för tt nå den högst skörden. I rörsvingel finns en tendens tt skörden sjunker med fler x än 5-6 x/m 2. Antlet skott visr signifiknt logritmisk smnd med skörden för svinglrn. Skörden stiger rnt vid få skott per m 2 på våren (< 4 skott/m 2 ) men vtr sedn gnsk fort vid högre ntl skott. I timotej oh engelskt rjgräs hr troligen ll försök hft tillräkligt med skott för tt uppnå r skörd. Här finns ing smnd i resultten. I de äldre svensk (Wllenhmmr et l., 26) försöken med olik utsädesmängder i timotej testdes 3-9 kg utsäde per h. Ökd utsädesmängd gv ett ökt ntl skott 924, 1175 respektive 1316 skott per m 2. I vår försök hr skottntlet i timotej vriert melln 4 oh 12 skott per m 2. I norsk försök i ängssvingel jämfördes olik såtidpunkter oh utsädesmängder vid insådd i renestånd (Hvstd et l., 26). Smndet melln ntl fertil x oh skörden vr myket svgt. Axntlet vrierde melln 96 oh 17 x/m 2. I ll rter hr det i dess försök vrit tillräkligt med 4 skott/m 2 på våren fröåret. Insådd v gräsfrö på hösten i höstvete ger en krftig förstårsfrövll som konkurrerr r mot ogräs. Vi hr fått ett tydligt resultt tt den tidig sådden hr gett mindre ogräs. De tidigt sådd fälten fnns i Östergötlnd oh de sent sådd i Närke. Det kn finns en koppling till en skillnd i ogrästryk melln pltsern men vår tolkning är tt såtidpunkten hr hft störst etydelse. Här ligger de uppmätt ogräsviktern under 2 g/m 2 i ll rter. I de sent sådd fälten är ogräsviktern högre speiellt i svinglrn (> 5 g/m 2 ). I engelskt rjgräs oh timotej ligger ogräsviktern under 5 g/m 2 okså vid sen sådd oh kn jämförs med etleringsförsök med timotej 19

24 oh ängssvingel insådd på våren (Wllenhmmr et l., 213) där ogräsviktern vrierde melln 3 oh 5 g/m 2. De dominernde ogräsen hr på Klostergården vrit: mskros, skräpp oh vitklöver oh på Åkery hr ldersrå, vitklöver oh timotej dominert. Ogräsflorn påverks v de olik odlingspltserns historik. På Åkery odls åde slåttervll oh timotej på gården sedn mång år, oh på Klostergården hr vitklöver odlts på två v tre fält där försöken legt. Tidigre fröodling ger en risk för spillplntor i kommnde frövllr. Jämförelsen med ertifieringskrven oh resultten från renhetsnlysern visr tt de prolem som finns frmförllt kn hänförs till spill från tidigre fröodling eller inlndning från intilliggnde rutor. Rutorn hr vrit tre meter red med ett skördedrg på två meter. Vid krftig liggildning kn strån från intilliggnde rut komm med i skörden om inte prellern är fullständigt delde. Vd gäller övrig ogräs hr skräpp förekommit i ett försök vilket resulterde i tt förekomsten vr för hög i frövrn v de svgste estånden dvs. rörsvingelhyrid, oh rörsvingel. Kvikrot gv prolem på en plts i rörsvingelledet. Med insådd på hösten i höstvete hr de vnligen förekommnde örtogräsen emästrts, medn de främmnde ggnväxtern v vllrter som gett prolem i frövrn, delvis eroende på försöksteknisk orsker. Vår resultt visr tt insådd på hösten v de fem undersökt rtern ger frövllr med små ogräsprolem. Referenser Hvstd, L. T. nd Amlid, T. S. (26) 'Tiller dynmis nd yield ontriution in seed rops of Bromus inermis nd Festu prtensis estlished on different dtes nd with different plnt densities', At Agriulture Sndinvi, Setion B - Plnt Soil Siene, 57:3, Pedersen, T. Pedersen, T 21. Vllfrö 1. Slutrpport. Hämtt från rt_ pdf6 mrs 212. SJV 212 Svensk Rps, 214 Hämtt från 23 jn 214 Wllenhmmr A-C., Ståhl P., Andersson L., Christinsson B. oh Andersson L-E. 213 Ekologisk utsädesodlingr v vitklöver, rödklöver oh gräsfrö. Slutrpport SLU EkoForsk; Wllenhmmr, A-C & Andersson, L.E. 26. Timotejfröodling eståndsetlering. NJF Seminrium 395 Herge Seed Prodution, juni 26 Järvi, A. & Nisknen, M. 22.Etleringstidpunktens oh utsädesmängdens inverkn på fröproduktionen v timotej (Phleum prtense L.), ängssvingel (Festu prtensis L.) oh rödklöver (Trifolium repens) i Finlnd. NJF Seminrium 341 Vllfröodling Grss- nd lover seed prodution, juni 22 2

Månadsrapport september 2013. Individ- och familjeomsorg

Månadsrapport september 2013. Individ- och familjeomsorg Måndsrpport september 2013 Individ- och fmiljeomsorg Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksmhet... 3 1.1 Resultt per verksmhet... 3 1.2 Volymer, sttistik och kostndsnyckeltl... 5 Individ- och fmiljeomsorg,

Läs mer

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd. LINSER Uppgit: Mteriel: Teori: Att undersök den rytnde örmågn hos olik linser och tt veriier linsormeln Ljuskäll och linser ur Optik-Elin Med hjälp v en lmp och en ländre med ler öppningr år vi ler ljusstrålr,

Läs mer

Programmeringsguide ipfg 1.6

Programmeringsguide ipfg 1.6 Progrmmeringsguide ipfg 1.6 Progrmmeringsklr i-ört pprter (CIC, knl, fullonh) Progrmmeringsklr kom-ört pprter CS-44 Phonk-version Progrmmeringsklr miropprter CS-44 Phonk-version 1 2 1 2 1 2 ipfg 1.6 stndrd

Läs mer

Månadsrapport juni 2014. Social- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsavdelningen

Månadsrapport juni 2014. Social- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsavdelningen Måndsrpport juni 2014 Socil- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsvdelningen 1 Ekonomi och verksmhet 1.1 Resultt per verksmhet 1.1.1 Resultt juni 2014 Intäkter Kostnder Verksmhet Kom. ers. Fsg v verksm.

Läs mer

GOLV. Norgips Golvskivor används som underlag för golv av trä, vinyl, mattor och andra beläggningar. Här de tre viktigaste konstruktionerna

GOLV. Norgips Golvskivor används som underlag för golv av trä, vinyl, mattor och andra beläggningar. Här de tre viktigaste konstruktionerna GOLV Norgips Golvskivor nvänds som underlg för golv v trä, vinyl, mttor och ndr beläggningr. Här de tre viktigste konstruktionern 1. Ett lg golvskivor på träunderlg 2. Flytnde golv med två lg golvskiv

Läs mer

13.9.2006 Dnr 6/002/2006. Till pensionsstiftelser som bedriver tilläggspensionsskydd och är underställda lagen om pensionsstiftelser

13.9.2006 Dnr 6/002/2006. Till pensionsstiftelser som bedriver tilläggspensionsskydd och är underställda lagen om pensionsstiftelser FÖRESRIFT 13.9.2006 Dnr 6/002/2006 Till pensionsstiftelser som edriver tilläggspensionsskydd och är underställd lgen om pensionsstiftelser FÖRSÄRINGSTENIS BERÄNINGR OCH DERS BERÄNINGSGRUNDER FÖR PENSIONSSTIFTELSER

Läs mer

Tandvård i Skandinavien så olika är bidragssystemen

Tandvård i Skandinavien så olika är bidragssystemen ETIK INOM TANDVÅRDEN Tndvård i Skndinvien så olik är idrgssystemen SAMMANFATTAT Bidrgssystemen inom tndvården i, Sverige och Norge är mycket olik. Trots skillndern melln systemen är tndhälsn likrtd i de

Läs mer

Skyddseffekt mot snytbaggeskador för Merit Forest, Forester, Hylobi Forest och Conniflex

Skyddseffekt mot snytbaggeskador för Merit Forest, Forester, Hylobi Forest och Conniflex Skyddseffektt mot snytggeskdor för Merit Forest, Forester, Hyloi Forest och Conniflex Smmnställning v försök nlgd 2-92 9 på As och Tönnersjöhedens försöksprker Delrpport nr 3 Kristin Wllertz & Ulf Johnsson

Läs mer

SPEL OM PENGAR FÖR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? VERKTYG, ÖVNINGAR OCH KUNSKAPSBANK FÖR ARBETE MED SPEL OM PENGAR I SKOLAN

SPEL OM PENGAR FÖR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? VERKTYG, ÖVNINGAR OCH KUNSKAPSBANK FÖR ARBETE MED SPEL OM PENGAR I SKOLAN Övningr och verktyg för år 7-9 och gymnsiet SPEL OM PENGAR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? ANPASSAT FÖR BLAND ANNAT SVENSKA, SPEL I KONSTHISTORIEN BILD, MATEMATIK OCH SAMHÄLLSKUNSKAP IILLEGALT SPEL VERKTYG, ÖVNINGAR

Läs mer

Gödselmedel i jordbruket

Gödselmedel i jordbruket Sttistisk centrlbyrån SCBDOK 3.2 (5) Gödselmedel i jordbruket 202/203 MI00 Inneåll 0 Allmänn uppgifter... 2 0. Ämnesområde... 2 0.2 Sttistikområde... 2 0.3 SOS-klssificering... 2 0.4 Sttistiknsvrig...

Läs mer

IMMA - Framtidens massagebadkar 3. Badkar 4. Badkar med ljusterapi 5. Massagebadkar med system Basic 6. Massagebadkar med system Exclusive 8

IMMA - Framtidens massagebadkar 3. Badkar 4. Badkar med ljusterapi 5. Massagebadkar med system Basic 6. Massagebadkar med system Exclusive 8 Ljudlös mssgebdkr IMM - Frmtidens mssgebdkr dkr dkr med ljusterpi Mssgebdkr med system sic Mssgebdkr med system xclusive Mssgebdkr med system Superior 0 Krmodeller Funktioner Mssgeprogrm lndre Frktvillkor

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Samfälligheten Askträdet

Kallelse till årsstämma i Samfälligheten Askträdet Kllelse till årsstämm i Smfälligheten Askträdet Hej, Vrmt välkomn till års stämm för medlemmrn i Smfälligheten Askträdet; Torsdg mrs 9. på Förskoln Tårpilsgränd Väl mött, Styrelsen . Vl v mötesordförnde

Läs mer

Medborgarnas synpunkter på Skatteverkets sätt att arbeta. Brukarundersökningen. Resultat från en riksomfattande undersökning maj-juni 2012

Medborgarnas synpunkter på Skatteverkets sätt att arbeta. Brukarundersökningen. Resultat från en riksomfattande undersökning maj-juni 2012 Meorgrns synpunkter på Sktteverkets sätt tt ret Brukrunersökningen Resultt från en riksomfttne unersökning mj-juni Rpport 2013:1 1 2 Föror Sktteverket gör regelunet mätningr v meorgrns oh företgens syn

Läs mer

HÄRJEDALENS KOMMUN RENHÅLLNINGSTAXA

HÄRJEDALENS KOMMUN RENHÅLLNINGSTAXA HÄRJEDALENS KOMMUN RENHÅLLNINGSTAXA 2009 Renhållningstx för Härjedlens kommun Antgen v kommunfullmäktige 2006-11-27 1 Den renhållning som enligt miljölken åvilr kommunen, omesörjes v Rexcer AB som hr ntgits

Läs mer

SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING

SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING FOC_SLING_1107 Introduktion Dett är en ruksnvisning för det dynmisk rmstödet SLING som monters på rullstol, stol eller nnn nordning. SLING tillverks v FOCAL Meditech,

Läs mer

XIV. Elektriska strömmar

XIV. Elektriska strömmar Elektromgnetismens grunder Strömmens riktning Mn definierr tt strömmen går från plus (+) till minus (-). För tt få till stånd en ström måste mn. Spänningskäll 2. Elektriskt lednde ledningr 3. Sluten krets

Läs mer

upp skannern och kontrollera komponenterna Mikro-USB-kabel SD-kort Snabbguide DVD-ROM

upp skannern och kontrollera komponenterna Mikro-USB-kabel SD-kort Snabbguide DVD-ROM Snguide DSmoile 820W Börj här DSmoile 820W DSmoile 920DW Tck för tt du hr vlt Brother! Vi värderr dig som kund. Innn du kn nvänd mskinen sk du läs den här Snguiden så tt sknnern ställs in och instllers

Läs mer

Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister. Matematisk statistik slumpens matematik. Exempel: Utsläpp från Källby reningsverk.

Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister. Matematisk statistik slumpens matematik. Exempel: Utsläpp från Källby reningsverk. Mtemtisk sttistik för B, K, N, BME och Kemister Föreläsning 1 John Lindström 1 september 2014 John Lindström - johnl@mths.lth.se FMS086/MASB02 F1 2/26 Exempel Tillämpningr Signlbehndling Mtemtisk sttistik

Läs mer

Uppföljning av anläggningsprojekt

Uppföljning av anläggningsprojekt 40% 5% 0% 5% 0% 15% 10% 5% 0% Pålr 0, 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 1,1 1, Uppföljning v nläggningsprojekt Oviktt -Beräkningsstöd i nudsproessen Viktt Vlues in 10^ -7,500,000,500,000 1,500 1,000 0,500 Försäljningspris

Läs mer

Finita automater, reguljära uttryck och prefixträd. Upplägg. Finita automater. Finita automater. Olika finita automater.

Finita automater, reguljära uttryck och prefixträd. Upplägg. Finita automater. Finita automater. Olika finita automater. Finit utomter, reguljär uttryck och prefixträd Algoritmer och Dtstrukturer Mrkus Sers mrkus.sers@lingfil.uu.se Upplägg Finit utomter Implementtion Reguljär uttryck Användningr i Jv Alterntiv till inär

Läs mer

IL1fNX L ÅRSBERÄTTELSE 2001 I. a a. iljlt :i

IL1fNX L ÅRSBERÄTTELSE 2001 I. a a. iljlt :i ~R ~ L1fNX L ÅRSBERÄTTELSE 2001 iljlt :i lo LYNX ÅRSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSXRET 200J Styrelscn och ljcr/?stdllnde direktören/lir Silver KpiüdfbrlJiltningABfàr härmed vgefoljmldc ånbertïuelse forjrmdcn

Läs mer

Råd och hjälpmedel vid teledokumentation

Råd och hjälpmedel vid teledokumentation Råd och hjälpmedel vid teledokumenttion Elektrisk Instlltörsorgnistionen EIO Innehåll: Vd skiljer stndrdern åt När sk vilken stndrd nvänds Hur kn gmml och ny stndrd kominers Hur kn dokumenttionen förenkls

Läs mer

Allmän information (1 av 1)

Allmän information (1 av 1) ASI Uppföljning ASI Uppföljning är en stndrdintervju för uppföljning v personer i missruks- och eroendevård. Den nvänds för tt stämm v personens sitution och hjälpehov smt för uppföljning v instser. Intervjun

Läs mer

Allmän information (1 av 1)

Allmän information (1 av 1) ASI Grund ASI Grund är en stndrdintervju för krtläggning och edömning v prolem och resurser för personer med missruks- och eroendeprolem. Intervjun innehåller huvudskligen frågor om sju livsområden: fysisk

Läs mer

AUBER 95 9 jan LÖSNINGAR STEG 1:

AUBER 95 9 jan LÖSNINGAR STEG 1: AUBER 95 9 jn AR. Den finit utomten nedn ccepterr ett språk L över = {, }. A B ε Konstruer ) ett reguljärt uttryck för L. ) L = ( ( ) ) = ( ) ) en reguljär grmmtik för L S A S A c) en miniml DFA för L.

Läs mer

Skapa uppmärksamhet och få fler besökare till din monter!

Skapa uppmärksamhet och få fler besökare till din monter! Skp uppmärksmhet och få fler esökre till din monter! För tt vinn den tuff tävlingen om uppmärksmheten, på en plts där hel rnschen är smld, gäller det tt slå på stor trummn och tl om tt du finns. Till en

Läs mer

PRISLISTA. Cabby gör comeback. Underbart. Störst inom mobil fritid. Specialutgåva

PRISLISTA. Cabby gör comeback. Underbart. Störst inom mobil fritid. Specialutgåva Pris: 79:90 inkl. moms 89:90 Nok Pris: 79:90 inkl.moms 89:90 Nok TIDSAM 473-01 7 38847 307990 01 PRISLISTA PRINT 201 www.husvgnochcmping.se Älvkrley Fiskecmp Mässreportge: Crvn Slon i Düsseldorf Störst

Läs mer

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Ett orienterande försök med tre eller fyra skördar med fyra olika gräsarter

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2014-04-08. Cykelplan 2014-2018. Enköpings kommun

Antagen av kommunfullmäktige 2014-04-08. Cykelplan 2014-2018. Enköpings kommun Antgen v kommunfullmäktige 2014-04-08 Cykelpln 2014-2018 Enköpings kommun UTGIVARE Enköpings kommun Kungsgtn 42, 745 80 Enköping Tfn: 0171-62 50 00 Fx: 0171-392 68 E-post: informtion@enkoping.se Webbplts:

Läs mer

MAMMA, JAG HAR ONT I MAGEN! - en studie om barn med ospecifika magsmärtor.

MAMMA, JAG HAR ONT I MAGEN! - en studie om barn med ospecifika magsmärtor. HÖGSKOLAN I KARLSTAD Institutionen för utbildningsvetenskp och psykologi MAMMA, JAG HAR ONT I MAGEN! - en studie om brn med ospecifik mgsmärtor. C-uppsts i psykologi, 10 poäng vt 1996 Förfttre: AnnBritt

Läs mer

Sfärisk trigonometri

Sfärisk trigonometri Sfärisk trigonometri Inledning Vi vill nvänd den sfärisk trigonometrin för beräkningr på storcirkelrutter längs jordytn (för sjöfrt och luftfrt). En storcirkel är en cirkel på sfären vrs medelpunkt smmnfller

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan. Berättelsen om Newbody

Från fotbollsplan till affärsplan. Berättelsen om Newbody Från fotbollspln till ffärspln Berättelsen om Newbody Vi hjälper skolor och föreningr tt tjän pengr till cuper, träningsläger och skolresor. Genom tt sälj vår populär strumpor och underkläder kn de lätt

Läs mer

upp maskinen och kontrollera komponenterna Strömkabel Bärark/ Bärark för plastkort Dvd-skiva

upp maskinen och kontrollera komponenterna Strömkabel Bärark/ Bärark för plastkort Dvd-skiva Snguide Strt här ADS-2100 Läs igenom Produktsäkerhetsguiden innn du ställer in mskinen. Därefter läser du igenom Snguiden så tt du kn ställ in oh instller mskinen på rätt sätt. VARNING VARNING indikerr

Läs mer

EasyMP Multi PC Projection-bruksanvisning

EasyMP Multi PC Projection-bruksanvisning EsyMP Multi PC Projection-bruksnvisning Innehåll 2 Om EsyMP Multi PC Projection Olik typer v möten med EsyMP Multi PC Projection... 5 Håll möten och nvänd fler bilder...5 Håll fjärrmöten över ett nätverk...

Läs mer

ASI Grund med tilläggsfrågor för Net-Plan Vers. 140124

ASI Grund med tilläggsfrågor för Net-Plan Vers. 140124 ASI Grund med tilläggsfrågor för Net-Pln Vers. 140124 ASI Grund är en stndrdintervju för krtläggning och edömning v prolem och resurser för personer med missruks- och eroendeprolem. Intervjun innehåller

Läs mer

Röstens ålder. - en auditiv & akustisk studie. Susanne Schötz

Röstens ålder. - en auditiv & akustisk studie. Susanne Schötz D-uppsts i fonetik FON 44 Institutionen för lingvistik Lunds Universitet Juni 21 Hndledre: Prof. Göst Bruce Röstens ålder - en uditiv & kustisk studie Susnne Schötz Innehållsförteckning 1 Introduktion

Läs mer

Reklamplatser som drar till sig uppmärksamhet och besökare till din monter på Nordbygg.

Reklamplatser som drar till sig uppmärksamhet och besökare till din monter på Nordbygg. Reklmpltser som drr till sig uppmärksmhet och esökre till din monter på Nordygg. Älvsjö 20 INORMATION Är du intresserd v eller vill ok reklmpltser så kontkt: Susnne Rip, säljre, tel 0-9 3, susnne.rip@stockholmsmssn.se

Läs mer

Listor = generaliserade strängar. Introduktion till programmering SMD180. Föreläsning 8: Listor. Fler listor. Listindexering.

Listor = generaliserade strängar. Introduktion till programmering SMD180. Föreläsning 8: Listor. Fler listor. Listindexering. 1 Introduktion till progrmmering SMD180 Föreläsning 8: Listor 2 Listor = generliserde strängr Strängr = sekvenser v tecken Listor = sekvenser v vd som helst [10, 20, 30, 40] # en list v heltl ["spm", "ungee",

Läs mer

EXAMENSARBETE. Modellkalibrering och läckagelokalisering för dricksvattennätet i Kalmar kommun med minsta kvadratmetoden.

EXAMENSARBETE. Modellkalibrering och läckagelokalisering för dricksvattennätet i Kalmar kommun med minsta kvadratmetoden. EXAMESARBETE 29:49 CIV Modellklibrering och läckgeloklisering för dricksvttennätet i Klmr kommun med minst kvdrtmetoden Robert Wldem Luleå teknisk universitet Civilingenjörsprogrmmet Smhällsbyggndsteknik

Läs mer

KLARA Manual för kemikalieregistrerare

KLARA Manual för kemikalieregistrerare KLARA Mnul för kemiklieregistrerre Version 16.4 (2015-05-08) Utrbetd v Anders Thorén och Björn Orheim Först utgåv 2002-11-01 Innehåll Introduktion 3 Vd är KLARA? 3 Systemkrv och övrig informtion 3 Vd säger

Läs mer

Förekomsten av bakterier med resistens

Förekomsten av bakterier med resistens Blomgren et l Få indiktioner för ntiiotikprofylx John Blomgren Speilistkliniken för Sjukhustndvård Göteorg Kungälv, Folktndvården, Västr Götlndsregionen Gunnr Dhlén Orl mikroiologi, Institutionen för odontologi,

Läs mer

FORMELLA SPRÅK, AUTOMATER OCH BERÄKNINGSTEORI ÖVNINGSUPPGIFTER PÅ REGULJÄRA SPRÅK

FORMELLA SPRÅK, AUTOMATER OCH BERÄKNINGSTEORI ÖVNINGSUPPGIFTER PÅ REGULJÄRA SPRÅK FORMELLA SPRÅK, AUTOMATER OCH BERÄKNINGSTEORI ÖVNINGSUPPGIFTER PÅ REGULJÄRA SPRÅK Förord Dett kompendium innehåller övningr inom reguljär språk för kursen Formell språk, utomter och eräkningsteori som

Läs mer

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och

Läs mer

KAPITEL 1.10 BESTÄMMELSER OM TRANSPORTSKYDD

KAPITEL 1.10 BESTÄMMELSER OM TRANSPORTSKYDD 2 112/213 KAPITEL 1.1 BESTÄMMELSER OM TRANSPORTSKYDD Bestämmelser om trnsportskydd och förpliktelser i smnd med trnsport v frlig ämnen finns i TFÄ-lgen smt i 6, 8 5 mom., 15 1 mom. 5 och 6 punkten och

Läs mer

Solatube Brighten Up Serien

Solatube Brighten Up Serien Soltue Brighten Up Serien Soltue 60 DS Dgsljussystem Soltue 90 DS Dgsljussystem Instlltionsnvisningr 8 Reservdelslist * Antl Kupol med Ryender 3000-teknik (). Stötdämpnde invändig kupol* 8 Tkhuv (med eller

Läs mer

Erfarenheter av projekt och program i Västra Götaland

Erfarenheter av projekt och program i Västra Götaland Utvärderingsrpporter 2012:04 Regionl utveckling Erfrenheter v projekt och progrm i Västr Götlnd En metnlys v utvärderingr v projekt och progrm inom tillväxtrbetet i Västr Götlnd. Anlysen är genomförd v

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

Upplevda besvär av luftföroreningar, buller och inomhusmiljö

Upplevda besvär av luftföroreningar, buller och inomhusmiljö Upplevd besvär v luftföroreningr, buller och inomhusmiljö Socioekonomisk nlys bserd på Ntionell miljöhälsoenkäten www.fhi.se Rpport nr A 2005:12 Förord Riksdgen hr fttt beslut om ett övergripnde ntionellt

Läs mer

Regionmagasinet DITT VAL AV VÅRD- CENTRAL. Allt du behöver veta om. Vaccinet mot livmoderhalscancer så funkar det

Regionmagasinet DITT VAL AV VÅRD- CENTRAL. Allt du behöver veta om. Vaccinet mot livmoderhalscancer så funkar det Regionmgsinet en tidning från Västr Götlndsregionen www. vgregion. se nr 2. 2009 Allt du behöver vet om DITT VAL AV VÅRD- CENTRAL Sid 4 9 Vccinet mot livmoderhlscncer så funkr det Sid 14 Sov gott med lite

Läs mer

Reklamplatser som drar till sig uppmärksamhet och besökare till din monter på XXXXXXXXX.

Reklamplatser som drar till sig uppmärksamhet och besökare till din monter på XXXXXXXXX. PLATS ÖR EVENT LOO Reklmpltser som drr till sig uppmärksmhet och esökre till din monter på XXXXXXXXX. Älvsjö 203 informtion Specifiktion för grfiskt mteril rfisk enheten ehöver h tryckfärdig originl senst

Läs mer

TMV151/TMV181. Fredrik Lindgren. 19 november 2013

TMV151/TMV181. Fredrik Lindgren. 19 november 2013 TMV151/TMV181 Fredrik Lindgren Mtemtisk vetenskper Chlmers teknisk högskol och Göteborgs universitet 19 november 2013 F. Lindgren (Chlmers&GU) Envribelnlys 19 november 2013 1 / 24 Outline 1 Mss, moment

Läs mer

Undersökning av solcellpotentialen för golfverksamheter i Sverige

Undersökning av solcellpotentialen för golfverksamheter i Sverige UPTEC ES 15001 Exmensrbete 30 hp Jnuri 2015 Undersökning v solcellpotentilen för golfverksmheter i Sverige Jons Lrsson Kontktuppgifter Epost:.lrsson@sweco.se Tel: 072-546 06 92 Abstrct Exmintion of the

Läs mer

En ny aktiv fluorformel i Sverige

En ny aktiv fluorformel i Sverige En ny ktiv fluorformel i Sverige Fördelr målinriktd fluor på tndytorn Ger ökd fluorkonentrtion i oh omkring tnden Underlättr reminerlisering v initil kriesskdor Ökr tänderns motståndskrft mot syrngrepp

Läs mer

Solatube. Solatube 160 DS Dagsljussystem Solatube 290 DS Dagsljussystem Installationsanvisningar. Sticksåg. Tigersåg. Hammare Plattjärn.

Solatube. Solatube 160 DS Dagsljussystem Solatube 290 DS Dagsljussystem Installationsanvisningar. Sticksåg. Tigersåg. Hammare Plattjärn. Soltue Soltue 60 DS Dgsljussystem Soltue 90 DS Dgsljussystem Instlltionsnvisningr 8 List över tillehör* Antl Kupol med Ryender 000-teknik (). Stötdämpnde invändig kupol* 8 Tkhuv (med eller utn lutning)

Läs mer

KANOTSLALOMARRANGÖRER

KANOTSLALOMARRANGÖRER HANDBOK FÖR KANOTSLALOMARRANGÖRER Smmnställd v Kerstin Öerg 1 INLEDNING I smnd med de rrngemng jg deltgit i, hr vi inom orgnistionen gjort plnering och hft möten för tt följ upp tävlingen i syfte tt förättr

Läs mer

P-märkning av byggprodukter

P-märkning av byggprodukter P-märkning v yggprodukter Certifieringsregel 130 Värmepumpr Förord Certifieringsregler eskriver villkor för certifiering v yggprodukter genom SP Certifiering. De utgörs dels v produktspecifik och dels

Läs mer

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre. 2015-08. Nystrtsjobb /särskilt nystrtsjobb Du kn få ekonomisk ersättning om du nställer en person som hr vrit utn rbete en längre tid eller är ny i Sverige. Stödet

Läs mer

UPPSTÄLLNINGSBESLAG FÖR FÖNSTER OCH DÖRRAR

UPPSTÄLLNINGSBESLAG FÖR FÖNSTER OCH DÖRRAR UPPSTÄLLNINGSBESLAG FÖR FÖNSTER OCH DÖRRAR I Innehållsförtekning I Art. nr Benämning Del Sid 84 Spärrnordning I 179 85 Ventiltionseslg I 179 86 Ventiltionseslg I 179 92 Ventiltionseslg I 178 93 Ventiltionseslg

Läs mer

Installatörens referenshandbok

Installatörens referenshandbok Instlltörens referenshndok Dikin Altherm - lågtempertur Split + ERLQ004-006-008CA EHVH/X04S18CB EHVH/X08S18+6CB Instlltörens referenshndok Dikin Altherm - lågtempertur Split Svensk Tle of ontents Tle of

Läs mer

Webbaserad applikation för administrering av investeringar

Webbaserad applikation för administrering av investeringar Webbserd ppliktion för dministrering v investeringr Dtprtner softwre Dtprtner Oy grundt 1987 i Finlnd Progrmvr och tjänster för investeringsbedömning, värdering och finnsiell modellering I Sverige dotterbolget

Läs mer

Innehåll. Arbetsanvisning. Sid Produkt

Innehåll. Arbetsanvisning. Sid Produkt Innehåll Aretsnvisning Sid Produkt 1 Isover Drev och Isover Drev 2 Isover Fog och Isover Fogfier 3 Isover Plstfolie 5 Isovers skrvprodukter 7 Isover Vrio KM Duplex UV 9 Isover Vrio Stos 11 Isover Vrio

Läs mer

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre. 2015-04. Nystrtsjobb /särskilt nystrtsjobb Du kn få ekonomisk ersättning om du nställer en person som hr vrit utn rbete en längre tid eller är ny i Sverige. Stödet

Läs mer

Jäst i frysta degar. Jämförelse av jästsorter, påverkan av infrysning och bakningens tillvägagångssätt. Louise Bergfeldt

Jäst i frysta degar. Jämförelse av jästsorter, påverkan av infrysning och bakningens tillvägagångssätt. Louise Bergfeldt Fkulteten för nturresurser och lntbruksvetenskp Jäst i fryst degr Jämförelse v jästsorter, påverkn v infrysning och bkningens tillväggångssätt Louise Bergfeldt Institutionen för livsmedelsvetenskp Självständigt

Läs mer

Reklamplatser som drar till sig uppmärksamhet och besökare till din monter på Fotomässan.

Reklamplatser som drar till sig uppmärksamhet och besökare till din monter på Fotomässan. PLTS ÖR EVENT LOO Reklmpltser som drr till sig uppmärksmhet och esökre till din monter på otomässn. Älvsjö 20 INORMTION Specifiktion för grfiskt mteril rfisk enheten ehöver h tryckfärdig originl senst

Läs mer

Att välja trä. Innehåll. Från skog till planka Skogsbruk 3 Sågverk 5

Att välja trä. Innehåll. Från skog till planka Skogsbruk 3 Sågverk 5 Att välj trä Innehåll Från skog till plnk Skogsruk 3 Sågverk 5 Egenskper hos furu och grn Träets uppyggnd och struktur 6 Styrk 7 Värmeegenskper 8 Brndegenskper 8 Motståndskrft mot nedrytning 8 Virkeskvliteter

Läs mer

Nollföljdsmodellering av transformatorer Beräkningar av följdproblem vid ökad kablifiering på mellanspänningsnivå CAROLINE HERMANSSON JONAS OLSSON

Nollföljdsmodellering av transformatorer Beräkningar av följdproblem vid ökad kablifiering på mellanspänningsnivå CAROLINE HERMANSSON JONAS OLSSON Nollföljdsmodellering v trnsformtorer Beräkningr v följdproblem vid ökd kblifiering på mellnspänningsnivå Exmensrbete inom Elteknik CROLNE HERMNSSON JONS OLSSON nstitutionen för Energi och Miljö vdelningen

Läs mer

Meddelande till användare av denna handbok Genom hela denna publikation används Fara!, Varning!, Försiktighet! och Obs! ! FARA! ! VARNING! ! SE UPP!

Meddelande till användare av denna handbok Genom hela denna publikation används Fara!, Varning!, Försiktighet! och Obs! ! FARA! ! VARNING! ! SE UPP! Meddelnde till nvändre v denn hndok Genom hel denn puliktion nvänds Fr!, Vrning!, Försiktighet! och Os! (åtföljt v den interntionell RISK-symolen! ) för tt uppmärksmm meknikern på speciell nvisningr eträffnde

Läs mer

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2 Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2 Magnus Halling Växjö möte 7 december 2011 Planering för denna ppt (dölj senare) Mål klart Litteratur Jämförelse Karl-Erik och Linda - delvis Metod förteckning

Läs mer

MER MASSAGE - MINDRE LJUD

MER MASSAGE - MINDRE LJUD MR MSSG - MINR LJU Nytt unikt bottensystem med vttenmssge Nytt unikt system - dkr med ljusterpi System sic, ett något enklre mssgesystem Nytt system i xclusive serien Revolutionernde tyst mssge ger en

Läs mer

Rekrytera. 15 år av snabb 10 000:- JOBBAKUTENS SMARTA TIPS FÖR BÄTTRE REKRYTERING STEFAN THORSTENSSON 8& TOM SJÖTUN GER DIG:

Rekrytera. 15 år av snabb 10 000:- JOBBAKUTENS SMARTA TIPS FÖR BÄTTRE REKRYTERING STEFAN THORSTENSSON 8& TOM SJÖTUN GER DIG: Rekryter En tidning om rbetsfrågor och rekrytering från Jobbkuten Väst AB #1 2011 Jobbkuten 15 år v snbb rekrytering! 10 000:- ATT TJÄNA TIPSA OM EN ARBETSSÖKANDE VÄN sid. 7 JOBBAKUTENS STEFAN THORSTENSSON

Läs mer

Screening för cervixcancer kan vara kostnadseffektiv Kombinationen cellprov och HPV-test skulle ge ytterligare vinster

Screening för cervixcancer kan vara kostnadseffektiv Kombinationen cellprov och HPV-test skulle ge ytterligare vinster Klinik och vetenskp Peter Bistoletti, överläkre, docent i obstetrik och gynekologi, centrum för utvärdering v medicinsk teknologi (CMT), Linköpings universitet, och kvinnokliniken, Nyköpings lsrett peterbistoletti@yhoo.com

Läs mer

Innovation GAT med guldkant

Innovation GAT med guldkant Innovtion GT med guldknt Med nytänknde och uppfinningsrikedom hr bubbelbdkret nu tgits till en helt ny nivå. tt bdkr ur GTs Innovtion-serie ger dig fler vlmöjligheter, enklre funktioner och mssge utöver

Läs mer

UPPTÄCK OCH DEFINIERA SAMBANDET MELLAN TVÅ OMRÅDEN SOM DELAS AV GRAFEN TILL EN POTENSFUNKTION

UPPTÄCK OCH DEFINIERA SAMBANDET MELLAN TVÅ OMRÅDEN SOM DELAS AV GRAFEN TILL EN POTENSFUNKTION OLIVI KVRNLÖ UPPTÄCK OCH DEINIER SMNDET MELLN TVÅ OMRÅDEN SOM DELS V GREN TILL EN POTENSUNKTION Konsultudrg rågeställning I den här ugiften sk vi undersök smbndet melln reorn i en kvdrt med sidn l.e. i

Läs mer

BYGGNADSGUIDE FÖR MELLANVÄGGAR & UNDERTAK

BYGGNADSGUIDE FÖR MELLANVÄGGAR & UNDERTAK BYGGNADSGUIDE FÖR MELLANVÄGGAR & UNDERTAK Byggnsguie för projektering oh yggntion v mellnväggr oh unertk. Informtionen i enn yggnsguie är frmtgen me utgångspunkt från EuroProfil AB s proukter oh förutsättes

Läs mer

Grafisk Profil. Välkommen in i Korvpojkarnas grafiska värld.

Grafisk Profil. Välkommen in i Korvpojkarnas grafiska värld. Grfisk Profil Du hr fått den här foldern i Din hnd eftersom Du på något sätt hr med vårt vrumärke och dess reproduktion tt gör. Här finns ll informtion Du behöver för tt se vilk vi är smt vilk typsnitt

Läs mer

Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir?

Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir? 215 4 22 Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir? Henrik Eckersten Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala g m -2 år -1 7 6 5 Det är lätt, om vi

Läs mer

T-konsult. Undersökningsrapport. Villagatan 15. Vind svag nordvästlig, luftfuktighet 81%, temp 2,3 grader

T-konsult. Undersökningsrapport. Villagatan 15. Vind svag nordvästlig, luftfuktighet 81%, temp 2,3 grader Unersökningsrpport Villgtn 15 Vin svg norvästlig, luftfuktighet 81%, temp 2,3 grer Dtum: 2011-12-19 Beställre: Sven Svensson Kmeropertör: Tom Gisserg Aress Telefon E-post Hemsi Spikrn 152 070 338 47 70

Läs mer

analys Nuläges- Redo för nästa steg Flens kommun idag Det bästa med Flens kommun är Eldsjälarna som brinner för sin ort Invånare om Flens kommun

analys Nuläges- Redo för nästa steg Flens kommun idag Det bästa med Flens kommun är Eldsjälarna som brinner för sin ort Invånare om Flens kommun Nuläges- nlys Redo för näst steg För tt kunn sätt mål och gör en hndlingspln för tt nå dit, måste mn vet vr mn befinner sig. Den kunskpen får vi genom nulägesrpporten som försöker ge en övergripnde beskrivning

Läs mer

Starta här HL-2135W /

Starta här HL-2135W / Snguide Strt här HL-2135W / HL-2270DW (endst EU) Läs den här Snguiden när du sk instller och konfigurer mskinen innn du nvänder den för först gången. På http://solutions.rother.com/ kn du se Snguiden även

Läs mer

Normal. Minerit. Cementgrå omålad Cementskiva för tuffa miljöer. www.cembrit.se

Normal. Minerit. Cementgrå omålad Cementskiva för tuffa miljöer. www.cembrit.se Minerit Norml Cementgrå omåld Cementskiv för tuff miljöer Pul 263 Mrs 2010 Cemrit produktpärm BSAB KBB.2 Ersätter Mj 2009 Uppdtering se:.emrit.se.emrit.se Minerit Norml Det enkl sättet tt ygg Dgiset oh

Läs mer

upp maskinen och kontrollera komponenterna Trumenhet (inklusive starttonerkassett)

upp maskinen och kontrollera komponenterna Trumenhet (inklusive starttonerkassett) Snguide Strt här DCP-8070D Läs denn snguide för korrekt inställning och instlltion innn du nvänder mskinen. För tt få igång mskinen för nvändning så fort som möjligt är de flest v mskinens funktioner kvr

Läs mer

Så behandlades patienterna

Så behandlades patienterna VETENSKAP & KLINIK Så ehndldes ptientern FALLBESKRIVNING I förr numret v Tndläkrtidningen presenterde de svensk föreningrn för ortodonti, pedodonti oh protetik tre flleskrivningr. Fllen diskuterdes vid

Läs mer

Gigaset SL100/150 colour

Gigaset SL100/150 colour s Issued by Siemens Home nd Office Communiction Devices GmbH & Co. KG Schlvenhorst 66 D-46395 Bocholt Siemens Home nd Office Communiction Devices GmbH & Co. KG 2005 All rights reserved. Subject to vilbility.

Läs mer

Sångerna är lämpliga att framföra vid bröllop, speciella fester och romantiska tillfällen för Kärlekens skull... GE 11176

Sångerna är lämpliga att framföra vid bröllop, speciella fester och romantiska tillfällen för Kärlekens skull... GE 11176 FÖROR So en sträng å gtrren och so tonern dn vs..., så börjr texten Ulrk Neuns underbr Kärleksvls. Vd kn vr ljuvlgre än gtrrens sröd och nnerlg ton so tllsns ed sången kn sk sådn stänng och rontsk tosfär.

Läs mer

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Skaraborg Rapport 2_215 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Bakgrund På Hushållningssällskapet Skaraborgs försöksgård Logården,

Läs mer

Sammanfattning Telenordia Mobil AB:s ansökan om UMTS-licens. A.1 Spännande möjligheter för Sverige. Styrkan i vår ansökan

Sammanfattning Telenordia Mobil AB:s ansökan om UMTS-licens. A.1 Spännande möjligheter för Sverige. Styrkan i vår ansökan SPÄNNANDE MÖJLIGHETER FÖR SVERIGE STYRKAN I VÅR ANSÖKAN A Smmnfttning Telenordi Mobil AB:s nsökn om UMTS-licens A.1 Spännnde möjligheter för Sverige Mobiltelefonen och Internet hr revolutionert företgens

Läs mer

Facit - Tänk och Räkna 5b

Facit - Tänk och Räkna 5b Mätning oh sttistik Fit Tänk oh Räkn..0. 0.0 minuter i minuter i hlv minuter i minuter i. eller.. 9.9 eller.9.. eller 0. 0.0. eller. 0. 9 0 0 s 00 s 0 s 0 s 0 min 90 min min 0 min h h 0 h h h min h min

Läs mer

SKI Rapport 01:9. Granskning av SKB:s förslag ti inkapslingsteknik. Mats Lundin Oskar Gustafsson Bernt von Bromsen Eva Troell.

SKI Rapport 01:9. Granskning av SKB:s förslag ti inkapslingsteknik. Mats Lundin Oskar Gustafsson Bernt von Bromsen Eva Troell. SE0100128 SKI Rpport 01:9 ',! 1 Grnskning v SKB:s förslg ti inkpslingsteknik Mts Lundin Oskr Gustfsson Bernt von Bromsen Ev Troell Jnuri 2001 ISSN 1104-1374 ^9/20 ^Slm. I ISRN SKI-R-01/9-SE PLEASE BE AWARE

Läs mer

Checklista för energitillsyn

Checklista för energitillsyn Checklist för energitillsyn Om checklistn Checklistn är frmtgen inom rmen för energieffektiviseringsprojektet PROEFF II (Projekt för energieffektivisering i skånsk företg genom tillsyn och rådgivning)

Läs mer

Mötesprotokoll för styrelsen i Chalmers Dykarklubb (802416-3019). Tid och datum: 18:20 19:50, onsdagen den 1:e oktober 2014

Mötesprotokoll för styrelsen i Chalmers Dykarklubb (802416-3019). Tid och datum: 18:20 19:50, onsdagen den 1:e oktober 2014 Mötesprotokoll Mötesprotokoll för styrelsen i Chlmers Dykrklubb (802416-3019). Plts: CDK:s lokl i mskinhuset, Chlmers Chlmers tvärgt 4, Göteborg Tid och dtum: 18:20 19:50, onsdgen den 1:e oktober 2014

Läs mer

!Anmäl omgående till transportören/

!Anmäl omgående till transportören/ Läs dett vid mottgndet v ditt Str Center Kök eller Bomnkök! Viktigt tt tänk på! När levernsen kommer, kontroller ntlet kollin smt tt emllget är oskdt. Anmäl omgående till trnsportören / leverntören synligt

Läs mer

Finns det en naturmetod i matematikundervisningen?

Finns det en naturmetod i matematikundervisningen? Finns det en nturmetod i mtemtikundervisningen? Bengt Ulin är lektor vid högskoln för lärrutildning i Stockholm och mtemtiklärre vid Kristofferskoln i Bromm. Här ger hn motiv för och förslg till innehåll

Läs mer

Daiseikai Polar Luft/luft värmepump

Daiseikai Polar Luft/luft värmepump Diseiki Polr Luft/luft värmepump Användrmnul Inomhusenhet: RAS-10SKVP-ND RAS-13SKVP-ND RAS-16SKVP-ND Utomhusenhet: RAS-10SAVP-ND RAS-13SAVP-ND RAS-16SAVP-ND Jnuri 2007 Tck för tt Du vlt tt invester i en

Läs mer

Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering

Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering METODSTÖD Utgångspunkter för lokl överenskommelser om nynländs etblering Frmtgen i smrbete melln Arbetsförmedlingen, Försäkringskssn, länsstyrelsern, Migrtionsverket smt Sveriges Kommuner och Lndsting.

Läs mer

Byar i förändring tätortsnära utveckling med kulturmiljö som resurs

Byar i förändring tätortsnära utveckling med kulturmiljö som resurs Byr i förändring tätortsnär utveckling med kulturmiljö som resurs Byr i förändring tätortsnär utveckling med kulturmiljö som resurs. Bkgrund Skellefteå museum hr fått bidrg från Riksntikvrieämbetets nslg

Läs mer

Nr 3/4 20 PYSSEL! LÄSARFOTON. Så hjälper du igelkotten

Nr 3/4 20 PYSSEL! LÄSARFOTON. Så hjälper du igelkotten N KLUBBE 13 Nr 3/4 20 PYSSEL! LÄSARFOTON Så hjälper du igelkotten i vinter 1 Hej! u är den tiden på året N då djuren förbereder sig för den kll vintern. Mång fåglr flyger långt långt bort till vrmre länder.

Läs mer

En satsning på fritid, vetenskap och kultur i Västerås

En satsning på fritid, vetenskap och kultur i Västerås En stsning på fritid, vetenskp och kultur i Västerås Innehållsförteckning sid Reseskildring 2 Observtoriet i Bälinge 3 Observtoriern i Åkest (fotomontge) 4 Agend för möte den 2008-02-14 5 Brev till VARF's

Läs mer

4.1 Teknikmodell, sprint 100m. Acceleration. Dagens toppsprinter kännetecknas bl.a av en lång accelerationssträcka

4.1 Teknikmodell, sprint 100m. Acceleration. Dagens toppsprinter kännetecknas bl.a av en lång accelerationssträcka 4. SNABBHET, sprinterlöpning Som exempel på mximl snhetspresttion inom idrott ehndlr vi nu sprinterlöpning Vi örjr med tt elys sprinttekniken, med en teknikmodell 1) för friidrottens klssisk sprinterlopp

Läs mer

1. Tvätta händerna och abborrens yttre samt använd rent material. Lägg abborren på skärbrädan framför dig. Studera dess utseende.

1. Tvätta händerna och abborrens yttre samt använd rent material. Lägg abborren på skärbrädan framför dig. Studera dess utseende. 1 st färsk orre - Denn kn du köp i en livsmedelsutik som hr fiskdisk. Koll så tt den inte livit rensd (men hr de oftst inte livit). Aorren ör helst väg 250 g eller mer, nnrs kn det li lite pilligt. 1 st

Läs mer