Slutrapport för projektet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport för projektet"

Transkript

1 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Slutrpport för projektet Etlering v ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete Puliert Per Ståhl1, Ann-Chrlotte Wllenhmmr2, Ev Stoltz2, 1 Hushållningssällskpet, Vret Kloster 2Hushållningssällskpet/HS Konsult AB, Örero Finnsiert v Jordruksverket

2

3 Innehållsförtekning Smmnfttning... 1 Inledning... 1 Hypotes... 2 Mteril oh metoder... 2 Utförnde v fältförsök... 2 Försökspln... 3 Gödsling... 3 Grderingr... 5 Sttistisk eretning... 5 Resultt... 5 Etleringen... 5 Fröåret... 6 Fröskördr... 6 Axntl... 9 Skottntl Stråstyrk Frökvlitet Påverkn på ogräsiomssn Frövrunlysen Insådderns påverkn på höstveteskörden Diskussion Insådd på hösten gynnr olik gräsrter olik r Vd styr skörden? Insådd v gräsfrö på hösten i höstvete ger en krftig förstårs- frövll som konkurrerr r mot ogräs Referenser... 2 Bilg 1. Teller med redovisning v de enskild försöken.... 1

4

5 Smmnfttning I sex skördde försök hr fem olik gräsrter jämförts. Ängssvingel, timotej, rörsvingelhyrid, rörsvingel oh engelskt rjgräs såddes in på hösten i höstvete oh skörddes Försöken hr legt på Klostergården, Vret Kloster i Östergötlnd oh på Åkery, Örero i Närke. Av de sex försöken hr tre såtts tidigt (13-16 septemer) oh tre hr såtts sent (27 septemer- 5 oktoer). Såtidpunkten hr hft etydelse för fröskördens storlek. Ängssvingel, rörsvingelhyrid oh rörsvingel hr hft en högre skörd vid tidig sådd. För timotej oh engelskt rjgräs hr sen sådd gett den högst skörden. Resultten visr tt det finns ett smnd melln ntl skott på våren fröåret oh vkstningen för ängssvingel, rörsvingelhyrid oh rörsvingel. Skörden ökr logritmiskt med ntlet skott, oh 4 skott/m 2 vr tillräkligt för tt nå full skörd i försöken. I timotej oh engelskt rjgräs fnns inget smnd melln ntl skott oh vkstningen. Antlet x påverkde inte vkstningen vilket tyder på tt den ökde skörden vid tidig sådd i svinglrn eror på större x oh/eller fler frön per x. Förekomsten v ogräs vr lägre i de tidigt sådd försöken än i försöken med sen sådd, speiellt i ängssvingel, rörsvingelhyrid oh rörsvingel. Vid tidig sådd understiger ogräsviktern 2 g/m 2 i ll gräsrter. I de sent sådd fälten är ogräsviktern högre, frmförllt i svinglrn (> 5 g/m 2 ). Inlndningen v ndr rter, huvudskligen timotej, vitklöver rjgräs oh rörsvingel. vr i viss fll högre än ertifieringskrven, vilket till störst del erodde på spillfrö från tidigre fröodling eller inlndning från intilliggnde rutor. Vår slutsts är tt insådd på hösten i höstvete kn ge r frövllr v de testde rtern med hög skörd oh små ogräsprolem först vllåret. Såtidpunkten är viktig. Ängssvingel, rörsvingelhyrid oh rörsvingel ör sås i mitten på septemer, medn engelskt rjgräs oh timotej ör sås vid måndsskiftet septemer/oktoer. För tt minsk risken med hög ogräsförekomst kn även dess rter troligtvis sås tidigre men med en lägre utsädesmängd, men dett är inte undersökt i dess försök. Inledning Produktionen v ekologiskt vllfrö oh intresset för tt odl hr ökt strkt de senste tio åren, oh vi är nu på god väg tt nå målet 1 proent ekologiskt utsäde. I fler v gräsrtern är 1 % målet uppnått. Arelen hr ökt från 14 h år 2 till 3732 h år 212 (SJV, 212), vilket inneär tt svensk ekologisk vllfröproduenter tillsmmns med dnsk är världslednde (Pedersen, 21). Den totl vllfrörelen hr sedn år 26 svrt för mer än 2 proent v den totl vllfrörelen. Efterfrågn på den inhemsk mrknden är god, oh exportmrknden edöms ök i frmtiden. För ertifiert ekologiskt vllfrö gäller smm krv på renhet oh grorhet som för konventionell produert utsäde, vilket ställer stor krv på effektiv ogräsreglering. Ett v de störst prolemen i den ekologisk gräsfröodlingen är stor ogräsförekomst i den först vllfröskörden. Andr fröåret är oftst örtogräsen ett mindre prolem. För tt få en ogräsfri förstårsvll krävs ett tätt oh krftigt estånd som inte släpper ner ljus till mrkytn. De ogräs som är esvärnde under först fröåret gror till stor del under hösten insåningsåret efter spnnmålsskörden. I prktisk odlingr görs insådden i de llr flest fll i vårspnnmål. Att ändr insåningsstrtegi kn minsk ogräsprolemen i förstårsvllen. Sådn effekter hr vists när insådd i höstrps 1

6 jämförts med insådd i vårspnnmål (Pedersen 21). Prktisk erfrenheter från konventionell produktion finns frmförllt v timotej insådd på hösten i höstvete dvs. två år före först vllfröskörden. Hypotes Etlering v fem olik gräsfrörter insådd i höstvete på hösten undersöktes. Från prktisk erfrenhet vet vi tt de olik rtern hr olik utvekling under etleringsfsen vilket påverkr hur de pssr för etlering under hösten. Målsättningen vr tt skp en ogräsfri förstårsvll i de olik gräsrtern. Vår hypoteser vr: Insådd på hösten i höstvete gynnr olik gräsrter olik r. Insådd v gräsfrö på hösten i höstvete ger en krftig förstårs frövll, som konkurrerr r mot ogräs oh ger låg förekomster v ogräs i först årets fröskörd. Mteril oh metoder Utförnde v fältförsök Totlt genomfördes nio försök under tre år, Sex försök skörddes oh tre vröts v olik nledningr (tell 1). Vid vlet v försökspltser eftersträvdes en vrition i jordrter oh såtidpunkter. Försöken hr legt på jordrter från lerig mo/mjäl till styv ler. Såtidpunktern hr vriert från 13 septemer till 5 oktoer. Försökspltsern med skördde försök hr vrit konentrerde kring Klostergården Vret Kloster i Östergötlnd oh Åkery, Örero i Närke. Försöken hr utförts v Hushållningssällskpen i respektive område. Hel rutskördrn hr rensts v Hushållningssällskpet, Sndy Gård, Borry, oh renhetsnlysern v frövrn hr utförts vid Frökontrollen Mellnsverige AB. Renhetsnlysern hr utförts efter tt ett smlingsprov rensts enligt Jordruksverkets nvisningr för ertifiering. Renheten estäms i fler sorteringsoh nlyssteg. Efter mskinell rensning erhålls renvruhlten som uttryks i proent. Rent frö estäms mnuellt ur renvrn genom tt främmnde rter (enskilt störst rt oh ndr rter) smt även övrigt vfll vskiljs. Ur renvrn ts ett seprt prov för renhetsnlys där ntl frön v främmnde (ndr) rter räkns. Ett prov ur renvrn motsvrnde minst, 1 g för timotej oh 5 g för ängssvingel, rörsvingelhyrid, rörsvingel oh engelskt rjgräs, hr nlyserts. Högst inlndning v ndr rter som medges vid ertifiering v de i undersökningen ingående fröslgen är totlt 1,5 viktproent, oh för enskild rt 1, viktproent. 2

7 Tell 1. Försöksplts, såtidpunkt, jordrt oh förfrukt för smtlig skördde försök Försök Plts Skördeår Anläggningsår Såtidpunkt Jordrt Förfrukt 1 Åkery, Örero sep mmh l Mj Träd(före det långvrig putsd vll) 2 Klostergården, sep nmh mo LL Ärter Vret Kloster 3 Åkery, okt mmh mj LL Vll3 Örero 4 Klostergården, sep mr SL Träd Vret Kloster 5 Klostergården, sep mmh mo LL Lusernvll Vret Kloster 6 Åkery, Örero okt nmh mj LL Gröngödsling Ängssvingel, timotej, rörsvingelhyrid, rörsvingel oh engelskt rjgräs är de fem gräsrter som vldes ut för projektet. Artern representerr de dominernde rtern inom gräsfröodlingen i Mellnsverige. Vid vl v sort hr en diskussion med sortföreträdrn förts där vi hr försökt tt få med de viktigste mrkndssortern, med representtion v fler utsädesföretg. Försökspln Försöksplnen eskrivs i tell 2. Försöken hr lgts ut i etlerde höstvetefält (Stv i de flest fll, Olivin i något fll). Sådden hr utförts med försökssåmskiner med släpillr. Insådden gjordes direkt efter sådden v höstvetet oh vinkelrät mot höstvetets såriktning. Höstvetet såddes med norml utsädesmängd ( 45 gror kärnor/m 2 ). Rekommenderde utsädesmängder för respektive gräsrt, vid insådd på våren i spnnmål, nvändes. Ett undntg vr utsädesmängden för Hykor som såddes med 6 kg/h i försöken 29. Ingen ogräsreglering utfördes i höstvetegrödn eller gräsfrögrödn. Tell 2. Art oh sort smt utsädesmängd. Led Art Sort Utsädesmängd A Ängssvingel Minto 12 kg/h B Timotej Lishk 6 kg/h C Rörsvingelhyrid Hykor 1 kg/h D Rörsvingel Swj 1 kg/h E Eng rjgräs Birger 1 kg/h Skyddsgröd oh insådd såddes på 12,5 m rdvstånd. I den ursprunglig nsökn vr vsikten tt jämför insådd på 12,5 m med insådd på 25 m i smm rd med fyr gräsfrörter. Efter en diskussion med Jordruksverket gjordes en förändring i upplägget till den genomförd plnen. Gödsling Gödsling v höstvetegrödn gjordes som fältet lterntivt med en norml gödselgiv för ekologiskt höstvete (mx 1 kg tot-n/h). De olik gräsrtern gödsldes individuellt höst oh vår inför fröåret (tell 3). 3

8 Tell 3. Gödslingspln för de olik gräsen under hösten insåningsåret oh våren fröåret. Led Art oh sort Gödsling höst kg N/h Gödsling vår kg N/h A Ängssvingel Minto 7 8 B Timotej Lishk 4 8 C Rörsvingelhyrid Hykor 7 8 D Rörsvingel Swj 7 8 E Eng rjgräs Birger 4 12 I försök 1 nvändes en något nnorlund pln för höstgödsling än för de övrig försöken. Led A, C, D gödsldes med 5 kg N/h som Biofer 1-3-1, led B oh E gödsldes inte på hösten. Den verklig gödslingen hr vriert något melln försöken eroende på olik fktorer. I tell 4 eskrivs hur gödslingen utfördes i respektive försök. Vårgödslingrn är utförd vid tillväxtens strt. Tell 4. Verklig gödsling oh putsning i de olik försöken Försökspl ts År 1 Sådd 29, fröskörd Sådd 21, fröskörd Sådd 21, fröskörd Sådd 211, fröskörd Sådd 211, 6fröskörd Sådd 211, fröskörd 213 Vårgödsling höstvete Hönsgödsel 7 kg NH4 N/h Biofer kg N/h Vinss 6 kg N/h Ekoväx kg N/h Ekoväx kg N/h Vinss 88 kg N/h Höstgiv gräs Biofer 1-3-1, 15 okt, 5 kg N/h kg/h till led A, C, D Vinss, 63 resp. 36 kg N/h* Biofer 1-3-1, 7 resp. 4 kg N/h Vinss 3 okt, 63 resp. 36 kg N/h* Vinss, 3 okt, 63 resp. 36 kg N/h* Biofer 1-3-1, 11 sept, 7 resp. 4 kg N/h * Vinssen hr nlyserts efter gödslingen oh innehållet v kväve hr vriert något. Putsning Vårgiv gräs höst insåningsår 15 okt. Vinss enligt pln Nej Nej Vinss, 72 resp. 18 kg N/h* Vinss enligt pln 5 sept. Vinss enligt pln Nej Nej Vinss enligt pln Vinss enligt pln, 85 resp. 127 kg N/h* De gödselmedel som tillförts gräsen under hösten hr vriert. Både pellets oh Vinss hr nvänts. Till vårgivn hr endst Vinss nvänts. Kvävet i Vinss estår tt orgniskt kväve till >9 %. Ett ton Vinss motsvrr 4 kg N/h. Vid nlys v Vinss efter gödsling hr en vrition i kväveinnehållet registrerts. Vi kn räkn med tt gödslingen är gjord enligt pln med en vrition på +/- 1 %. Vinss hr ett högt innehåll v klium oh svvel (NPKS ). Skörden v skyddsgrödn gjordes inte försöksmässigt förutom i ett försök där skörden registrerdes rutvis. Anledningen vr tt frmförllt timotej oh engelskt rjgräs, vuxit upp så tt gräsxen stod över höstvetexen på försöksplts 4. 4

9 Grderingr Grderingeringr oh registreringr som gjorts i försöken presenters i tell 5. Tell 5. Grderingr oh estämningr gjord i försöken utefter en tidsskl från sådd till skörd. Oktoer år 1 Våren år 2 Våren år 3, Sommren Vid fröskörd fröåret fröåret Bedömning/ Grdering v estånd för Bedömning/ Grdering v estånd för Skotträkning* Axräkning** Ogräs-räkning oh estämning Stråstyrk Skörd***, grorhet, renhet, ogräsinnehåll höstvete oh insådd höstvete oh insådd v ogräsiomss * Skotträkningen utfördes inte enligt pln på Klostergården. I försök 2 är ingen skotträkning gjord oh i försök 4 oh 5 gjordes skotträkningen strx före skörd. Den sen räkningen gör tt det inte går tt jämför siffrorn med skotträkningrn i Åkery som gjordes pril/mj. ** Skns i försök 1 Åkery. *** Försöken skörddes vid 3 olik tillfällen för tt kunn skörd respektive rt vid rätt tidpunkt. Sttistisk eretning Dt nlyserdes i JMP 9. (SAS Institute, 21). En lndd linjär modell nvändes. Vid signifiknt skillnder (p<,5) utfördes prvis tester med Tukey s HSD- metod för tt identifier skillnder melln enskild medelvärden. All grderingr oh estämning v skörd oh ogräs utfördes med fyr upprepningr per försök. Frökvlitet nlyserdes ledvis men kunde jämförs genom tt gör en nlys med ll försöken oh ehndl vrje försök som en upprepning, dvs. totlt sex upprepningr. Resultt Försöken hr pågått under två år från sådd till skörd v frögrödn. Resultten är uppdelde i olik fser: ) Etleringen: De olik rterns förmåg tt klr olik etleringsetingelser frmförllt vrition i såtidpunkt oh i viss mån jordrtens inverkn. ) Fröåret: Artens oh eståndets utseende oh inverkn på skörd oh kvlitet. ) Insåningsgrödn: Insådderns konkurrens med insåningsgrödn. Höstveteskördens påverkn v insåddern. Resultten för vrje enskilt försök redoviss i tellilgn (ilg 1). Etleringen De olik rtern hr regert olik under hösten efter sådd. Snst etlering hr timotej oh engelskt rjgräs. Under höstens tillväxt hr de legt minst ett ld före svinglrn i utvekling. Vid de senre såtidpunktern (tell 1) hr ängssvingel, rjsvingelhyrid oh rörsvingel vrit svår tt hitt under hösten oh tidigt på våren (figur 1). Timotej oh engelskt rjgräs hr en högre skörd vid sen såtidpunkt jämfört med tidig. Den tidig sådden hr knske gett ett för krftigt estånd oh i någr fll hr snömögelngrepp registrerts i frmförllt engelskt rjgräs, vilket kn h påverkt skörden negtivt (figur 2). 5

10 Timotej Svingel Figur 1. Timotej till vänster () oh en svingel till höger (), Åkery våren 211. Stor skillnd i utvekling v plntorn. Foto Per Ståhl Figur 2. Bilder från försök 2 på Klostergården där det krftig eståndet inte lev putst på hösten (). Effektern v snömögelngrepp (till höger) kunde ses i engelskt rjgräs 15 mj (). Foto Per Ståhl Fröåret Fröskördr Medeltlet för skörd v respektive led i de sex försöken visr en hög skördenivå i genomsnitt (figur 3). All rter ligger över 5 kg/h oh det är endst rörsvingelhyriden som ligger under 6 kg/h. Jämför vi med genomsnittet för de inventerde skördrn i hel Sverige (Svensk Rps, 214) för ekologisk odlingr är försöksresultten för de flest rter något högre än genomsnittet v prktisk odlingr (figur 1). Mn ör dok t hänsyn till tt skördr i försök oftst ligger något över fältskördr. 6

11 Skörd kg/h 6 Sverigesnitt försök 4 2 Ängssvingel Eko Timotej Eko Rörsvingelhyrid Eko Rörsvingel Eko Eng. rjgräs Eko Figur 3. Medelskörd (kg/h) v sex försök jämfört med inventerde genomsnittsskörd v ekologisk svensk odlingr (Svensk Rps, 214). Vid den sttistisk eretningen v de sex olik försöken finns skillnder melln led, melln pltser oh ett smspel finns melln led oh pltser, dvs resultten är pltseroende. Resultten för vrje plts redoviss i tellilgn. En uppdelning v dt på tidig oh sen såtidpunkt visr tydlig skillnder i hur de olik rtern regerr. Det ör poängters tt den tidig sådden representers v de tre försöken på Klostergården oh de sent sådd försöken v de tre försöken på Åkery. Det inneär tt skillnder när resultten är uppdelde på tidig oh sen såtidpunkt kn ero på geogrfisk skillnder, men vår tolkning är tt såtidpunkten är vgörnde. I de tre försök som är slopde kunde skillnden i rektion på tidig oh sen sådd okså verifiers i grderingrn. Timotej oh engelskt rjgräs hr en snre etlering oh en snre tillväxt under etleringsfsen jämfört med svinglrn. I figur 4 viss skörderesulttet v uppdelningen v leden på tidig respektive sen sådd. 7

12 Figur 4. Medelskörd för ängssvingel (Äs), timotej (Tim), rörsvingelhyrid (Rsh), rörsvingel (rs) oh engelskt rjgräs (Er) i sex försök uppdelde på tidig oh sen såtidpunkt. Svinglrn hr svrt positivt för tidig sådd, medn timotej oh engelskt rjgräs hr gett en högre skörd vid sen sådd (figur 5). Viss skörden för vrje rt i förhållnde till såtidpunkt (figur 6) syns de olik rterns rektion på olik såtidpunkter. Figur 5. Krftig estånd i ängssvingel (, till vänster) oh timotej(, till höger) vid tidig sådd på Klostergården 212. Foto Per Ståhl 8

13 Skörd ängssvingel kg/h Skörd rörsvingelhyrid kg/h sep 13-sep 18-sep 23-sep 28-sep 3-okt 8-okt Sådtum sep 13-sep 18-sep 23-sep 28-sep 3-okt 8-okt Sådtum Skörd timotej kg/h Skörd rörsvingel kg/h sep 13-sep 18-sep 23-sep 28-sep 3-okt 8-okt Sådtum d sep 13-sep 18-sep 23-sep 28-sep 3-okt 8-okt Sådtum Skörd eng. rjgräs kg/h e 8-sep 13-sep 18-sep 23-sep 28-sep 3-okt 8-okt Sådtum Figur 6. Skörd i förhållnde till sådtum för ängssvingel (), timotej (), rörsvingelhyrid (), rörsvingel (d) oh engelskt rjgräs (e). Vrje skörderut representers v en punkt. Axntl Axntlet hr grderts i fem försök oh det är stor vritioner melln åde rter oh enskild rutor inom rten i enskild försök. Det gör tt säkr skillnder (p<,5) endst finns melln någr rter (tell 6). Engelskt rjgräs oh ängssvingel hr fler x per m 2 än rörsvingelhyrid oh rörsvingel. Det är okså skillnd melln tidig oh sen sådd. Tell 6. Antl x i genomsnitt uppdelt på såtidpunkter oh rter, 5 försök. Såtidpunkt Antl x per m 2 Signifikns tidig (13-16 septemer) 627 sen (29 septemer- 5 oktoer) 87 Arter Antl x per m 2 Signifikns A Ängssvingel 858 B Timotej 73 C Rörsvingelhyrid 493 d D Rörsvingel 462 d E Eng. rjgräs 141 9

14 I figur 7 viss smndet melln skörd oh ntlet x uppdelt per rt. För timotej oh engelskt rjgräs hr xntlet en tendens till påverkn v skörden. Svinglrn hr vkstt mer vid tidig sådd men ntlet x är inte större. Skörd ängssvingel (kg/h) Skörd rörvingelhyrid (kg/h) tidig sådd 2 sen sådd Ax (st/m 2 ) 9 8 tidig sådd 7 sen sådd Ax (st/m 2 ) Skörd Eng. rjgräs (kg/h) tidig sådd 4 sen sådd Ax (st/m 2 ) e Skörd timotej (g/h) Skörd rörsvingel (kg/h) tidig sådd sen sådd Ax (st/m 2 ) tidig sådd sen sådd Ax (st/m 2 ) d Figur 7. Smnd melln xntl oh skörd i kg/h för ängssvingel (), timotej (), rörsvingelhyrid(), rörsvingel (d) oh engelskt rjgräs (e). 1

15 Skottntl Skotträkningrn hr utförts enligt pln (under våren) i tre försök på Åkery (figur 8). I två försök på Klostergården finns en skotträkning men den är gjord strx före skörd, vilket gör det svårt tt jämför resultten melln pltsern. Antlet skott i medeltl för smtlig rter hr ökt från år till år på Åkery Antl skott per m Åkery 11 Åkery 12 Åkery 13 Figur 8. Antl skott per m 2 i medeltl för smtlig rter för tre försök på Åkery I de tre försök där skotträkning gjorts på våren jämförs skörden med skottntlet för ängssvingel, rörsvingelhyrid oh rörsvingel (figur 9). I de tre svinglrn hr skörden en tydlig korreltion till ntlet skott (R2-värden för; ängssvingel,74, rörsvingelhyrid,82 oh rörsvingel,85). Skörden ökr med skottntl upp till 4 skott/m 2 för tt sedn pln ut. I timotej oh engelskt rjgräs fnns ingen koppling melln skottntl oh skörd. 11

16 Skörd ängssvingel kg/h R² =, Antl skott per m2 p<,1 Skörd timotej kg/h R² =, Antl skott per m2 Skörd rörsvingelhyrid kg/h Skörd engelskt rjgräs kg/h R² =, Antl skott per m2 R² =, Antl skott per m2 p<,1 e Skörd rörsvingel kg/h p<,1 R² =, Antl skott per m2 d Figur 9. Smnd melln skörd v ängssvingel (), timotej (), rörsvingelhyrid(), rörsvingel (d) oh engelskt rjgräs (e) oh ntlet skott per m 2 i tre försök på Åkery

17 Stråstyrk Stråstyrkn är strkt korrelerd till såtidpunkten för ängssvingel, rörsvingelhyrid oh rörsvingel. En tidigre sådd hr gett mer liggildning (figur 1, ild 11). I timotej oh engelskt rjgräs hr inte såtidpunkten påverkt stråstyrkn. Figur 1. Stråstyrk, medelvärden v sex försök uppdelde på tidig oh sen såtidpunkt för ängssvingel (Äs), timotej (Tim), rörsvingelhyrid (Rsh), rörsvingel (rs) oh engelskt rjgräs (Er). Figur 11. Ängssvingel vid tidig sådd() (låg stråstyrk) till vänster oh ängssvingel vid sen sådd () (högre stråstyrk) till höger. Klostergården respektive Åkery 212 Foto: Per Ståhl Jämförs stråstyrkn med skottntlet finns ett tydligt smnd för svinglrn (figur 12), men inte i timotej oh engelskt rjgräs. I de tre svinglrn hr stråstyrkn en tydlig korreltion till ntlet skott. R 2 -värden för ängssvingel vr,76, 13

18 rörsvingelhyrid,72 oh för rörsvingel,86. Ett högre skottntl hr gett en lägre stråstyrk. I figur 12 är ll fem försök medtgn där skott är grderde, även de två försök där skotten grderdes strx före skörd. Stråstyrk rörsvingelhyrid Stråstyrk ängssvingel p<,1 2 1 R² =, Antl skott per m p<,1 2 1 R² =, Antl skott per m2 Stråstyrk timotej Stråstyrk rörsvingel 1 9 R² =, Antl skott per m p<,1 2 1 R² =, Antl skott per m2 d Stråstyrk eng rjgräsj R² =, Antl skott per m2 e Figur 12,-e. Stråstyrk i förhållnde till ntl skott för ängssvingel (), timotej (), rörsvingelhyrid(), rörsvingel (d) oh engelskt rjgräs (e) i 5 försök. Frökvlitet Vd gäller kvliteten på det skördde fröet finns skillnder i grorhet för en rt nämligen timotej som hr en signifiknt lägre grorhet än rörsvingel oh engelskt rjgräs (figur 13). Det är ett försök som drr ner genomsnittet (Klostergården 212), vilket gör tt mn kn funder på om det är något som hr hänt vid hnteringen v fröet i dett försök. För tusenkornvikten finns ing skillnder melln såtidpunkter, men melln rter (se tellilg). 14

19 A Äs B Tim C Rsh D Rs E Er Figur 13: Grorhet för ängssvingel, timotej, rörsvingelhyrid, rörsvingel oh engelskt rjgräs i medeltl för tre skördeår Påverkn på ogräsiomssn Den tidig sådden hr gett mindre ogräs i smtlig gräsrter (figur 14). Engelskt rjgräs är den rt som hr lägst ogräsiomss vid sen sådd. I rörsvingelhyrid oh rörsvingel är det en etydnde skillnd i ogräsförekomst melln tidig oh sen sådd. Vid tidig sådd är ogräsviktern under 2 g/m 2. Det är ett lågt värde för en förstårs gräsfrövll. Korreltionen melln ogräsmängd oh skörd är inte tydlig. 15

20 Skörd ängssvingel (kg/h) tidig sådd sen sådd Ogräsiomss (g/m 2 ) Skörd timotej (kg/h) tidig sådd sen sådd Ogräsiomss (g/m 2 ) Skörd rörsvingehyridl (kg/h) Skörd Eng. rjgräs (kg/h) tidig sådd sen sådd Ogräsiomss (g/m 2 ) tidig sådd sen sådd Ogräsiomss (g/m 2 ) e Skörd rörsvingel (kg/h) tidig sådd sen sådd Ogräsiomss (g/m 2 ) d Figur 14, -e. Smnd melln ogräsiomss oh skörd hos ängssvingel (), timotej (), rörsvingelhyrid(), rörsvingel (d) oh engelskt rjgräs (e) vid tidig oh sen sådd. Frövrunlysen Vid nlys v frövrn hr de olik kvlitetskrven jämförts med ertifieringskrven (tell 7). Gränsen för grorhet är uppnådd i ll rter oh i smtlig försök. Krven på rent frö är uppfylld i ll led utom för rörsvingelhyriden på en plts oh för engelskt rjgräs på en plts. Vd gäller ndr rter oh enskild rt finns det inlndningr frmförllt som spill v timotej oh vitklöver från tidigre fröodling smt spill från intilliggnde rutor i försöken (engelskt rjgräs i rörsvingelhyrid oh rörsvingel oh rörsvingel i engelskt rjgräs). Inlndning v Rumex finns i ett försök där det fnns ojämnt fördelde skräppplntor som gett inlndning i två rter. Det 16

21 speglr de rter med sämst estånd. Inlndning v kvikrotsfrö vr för högt i ett försök för rörsvingel. Vrje försöks enskild värden viss i tellilgn. Tell 7. Kvlitetskrven för godkänd ertifiering oh renhetsnlys för de olik försöksleden. Försök med resultt som inte klrr ertifieringsgränsen är utskrivn i tellen. Gk etyder tt ll försök är godkänd. Ej godkänd resultt är utskrivn. Led Grorhet Rent frö Andr rter Enskild rt Rumex Kvikrot Cert. krv ledvis % % % % st/5g vikt % 8 95 (96 tim, er) 1,5 1 5,3 A Gk GK Åkery 2131,9 Åkery 213 1,2 tim B Gk Gk Gk Klosterg 213 1,2 vitkl C Gk Åkery 21391,3 Åkery 212, 213 2,1/8,3 Klosterg 213 1,1 er, Åkery 213 8,2 er D Gk Gk Åkery 1,7-4,4 Åkery 1,4-3,6 tim, er E Gk Klosterg 21295,3 * Skräpp i gångrn, ojämnt fördeld. Klosterg 212 4,4 Klosterg 212 3,8 rörsv Gk Gk Klosterg 212, 25* Klosterg 212, 7* Gk Gk Gk Gk Åkery 212,4 Insådderns påverkn på höstveteskörden I de två försöken på Klostergården 212 (försök 4 oh 5) vr insåddern v timotej oh engelskt rjgräs så krftig tt det vid xgång stod mång x över höstvetexen (figur 15). Vi eslöt därför tt skörd ett v försöken rutvis för tt få en edömning v skördepåverkn v en krftig insådd (tell 8). Timotej oh engelskt rjgräs hr sänkt höstveteskörden med 1 kg/h jämfört med svinglrn. Höstveteskörden vid insådd med svingelrtern ligger på kg/h vilket visr tt det hr vrit ett r höstveteestånd. Vi kn inte säkert säg om svinglrn hr påverkt höstveteskörden då det inte fnns något led med enrt höstvete i försöken. I de tre svingelleden vr dok insåddern klrt undertrykt v höstvetet så edömningen är tt de hr hft en mrginell påverkn på höstveteskörden. Gk 17

22 Tell 8. Höstveteskörd 212 i kg/h för försök 4, Klostergården. Skörd Rel. Skördeskillnd Avrens kg/h kg/h Ängsvingel Minto (12 kg/h) Timotej Lishk (6 Kg/h) Rörsvingelhyrid Hykor (1 Kg/h) Rörsvingel Swj (1 Kg/h) Eng Rjgräs Birger (1 Kg/h) CV% LSD F Figur 15. Timotej respektive engelskt rjgräs i x över höstvetet 21 juni 212 på Klostergården. Foto: Per Ståhl Diskussion Insådd på hösten gynnr olik gräsrter olik r Vi hr funnit skillnder melln tidigt (13-16 septemer) oh sent (29 septemer-5 oktoer) sådd försök. De tidigt sådd fälten fnns i Östergötlnd oh de sent sådd i Närke. Ängssvingel, rörsvingelhyrid oh rörsvingel hr svrt med en högre fröskörd vid tidig sådd, medn timotej oh engelskt rjgräs hr gett en högre skörd vid sen sådd. För timotej oh ängssvingel kn eståndet h livit för tätt för optiml skörd. En möjlig åtgärd är tt sänk utsädesmängden vid den tidig sådden. Utsädesmängdens påverkn på skörden är testd i tidigre försök i timotej i Sverige (Wllenhmmr et l., 26) oh i timotej oh ängssvingel i Finlnd (Järvi et l., 22). De svensk försöken i timotej visde tt utsädesmängden ör vr 3-6 kg/h. Högre utsädesmängd gv smm eller något lägre vkstning. I de finsk försöken jämfördes olik utsädesmängd vid olik insåningstidpunkt oh insåningsgröd. De lägst utsädesmängdern (4 oh 8 frön/m 2 ) gv de högst skördrn vid insådd under förhållnden som gv krftig estånd (i renestånd på vår/försommr). Vid insådd i korn oh insådd i ugusti vr skörden något högre vid en högre utsädesmängd. Insådd på hösten ger en lång insåningsperiod oh plntorn lir 18

23 krftigt utveklde. Det knske kn jämförs med insådd i renestånd i de finsk försöken. För enskild rter hr de två vekorns förskjutning i såtid inneurit 2 kg/h i skördesänkning för ängssvingel medn rörsvingelhyriden tppt 4 kg/h oh rörsvingeln 5 kg/h. Det lir melln 12 oh 32 kg frö per försend sådg för svinglrn (efter 15 septemer). För timotej oh engelskt rjgräs är det omvänd förhållnden då skörden hr ökt med senre sådd. För timotej lir det 13 kg frö i ökd skörd per senre sådg, respektive 2 kg frö i ökd skörd för engelskt rjgräs. Slutsts: Ängssvingel, rörsvingelhyrid oh rörsvingel ör sås i mitten v septemer, medn engelskt rjgräs oh timotej ör sås vid måndsskiftet septemer/oktoer. För tt minsk risken med hög ogräsförekomst kn även dess rter troligtvis sås tidigre men med en lägre utsädesmängd, något som inte undersökts i dess försök. Vid tidig sådd oh r etlering kn timotej oh engelskt rjgräs sänk skörden v insåningsgrödn höstvete med 1 kg/h. Vd styr skörden? Axntlet vrierr krftigt men det finns inget smnd melln ntlet x oh skördens storlek. Tusenkornvikten skiljer inte enligt kvlitetsnlysern (tellilgn) vilket inneär tt den högre skörden snnolikt eror på större x med fler frön per x. Antl x som krävs för full skörd (skörden uppnådd i dess försök) skiljer melln rtern. I svinglrn visr resultten tt 4-5 x/m 2 räker för tt nå den högst skörden. I rörsvingel finns en tendens tt skörden sjunker med fler x än 5-6 x/m 2. Antlet skott visr signifiknt logritmisk smnd med skörden för svinglrn. Skörden stiger rnt vid få skott per m 2 på våren (< 4 skott/m 2 ) men vtr sedn gnsk fort vid högre ntl skott. I timotej oh engelskt rjgräs hr troligen ll försök hft tillräkligt med skott för tt uppnå r skörd. Här finns ing smnd i resultten. I de äldre svensk (Wllenhmmr et l., 26) försöken med olik utsädesmängder i timotej testdes 3-9 kg utsäde per h. Ökd utsädesmängd gv ett ökt ntl skott 924, 1175 respektive 1316 skott per m 2. I vår försök hr skottntlet i timotej vriert melln 4 oh 12 skott per m 2. I norsk försök i ängssvingel jämfördes olik såtidpunkter oh utsädesmängder vid insådd i renestånd (Hvstd et l., 26). Smndet melln ntl fertil x oh skörden vr myket svgt. Axntlet vrierde melln 96 oh 17 x/m 2. I ll rter hr det i dess försök vrit tillräkligt med 4 skott/m 2 på våren fröåret. Insådd v gräsfrö på hösten i höstvete ger en krftig förstårsfrövll som konkurrerr r mot ogräs. Vi hr fått ett tydligt resultt tt den tidig sådden hr gett mindre ogräs. De tidigt sådd fälten fnns i Östergötlnd oh de sent sådd i Närke. Det kn finns en koppling till en skillnd i ogrästryk melln pltsern men vår tolkning är tt såtidpunkten hr hft störst etydelse. Här ligger de uppmätt ogräsviktern under 2 g/m 2 i ll rter. I de sent sådd fälten är ogräsviktern högre speiellt i svinglrn (> 5 g/m 2 ). I engelskt rjgräs oh timotej ligger ogräsviktern under 5 g/m 2 okså vid sen sådd oh kn jämförs med etleringsförsök med timotej 19

24 oh ängssvingel insådd på våren (Wllenhmmr et l., 213) där ogräsviktern vrierde melln 3 oh 5 g/m 2. De dominernde ogräsen hr på Klostergården vrit: mskros, skräpp oh vitklöver oh på Åkery hr ldersrå, vitklöver oh timotej dominert. Ogräsflorn påverks v de olik odlingspltserns historik. På Åkery odls åde slåttervll oh timotej på gården sedn mång år, oh på Klostergården hr vitklöver odlts på två v tre fält där försöken legt. Tidigre fröodling ger en risk för spillplntor i kommnde frövllr. Jämförelsen med ertifieringskrven oh resultten från renhetsnlysern visr tt de prolem som finns frmförllt kn hänförs till spill från tidigre fröodling eller inlndning från intilliggnde rutor. Rutorn hr vrit tre meter red med ett skördedrg på två meter. Vid krftig liggildning kn strån från intilliggnde rut komm med i skörden om inte prellern är fullständigt delde. Vd gäller övrig ogräs hr skräpp förekommit i ett försök vilket resulterde i tt förekomsten vr för hög i frövrn v de svgste estånden dvs. rörsvingelhyrid, oh rörsvingel. Kvikrot gv prolem på en plts i rörsvingelledet. Med insådd på hösten i höstvete hr de vnligen förekommnde örtogräsen emästrts, medn de främmnde ggnväxtern v vllrter som gett prolem i frövrn, delvis eroende på försöksteknisk orsker. Vår resultt visr tt insådd på hösten v de fem undersökt rtern ger frövllr med små ogräsprolem. Referenser Hvstd, L. T. nd Amlid, T. S. (26) 'Tiller dynmis nd yield ontriution in seed rops of Bromus inermis nd Festu prtensis estlished on different dtes nd with different plnt densities', At Agriulture Sndinvi, Setion B - Plnt Soil Siene, 57:3, Pedersen, T. Pedersen, T 21. Vllfrö 1. Slutrpport. Hämtt från rt_ pdf6 mrs 212. SJV 212 Svensk Rps, 214 Hämtt från 23 jn 214 Wllenhmmr A-C., Ståhl P., Andersson L., Christinsson B. oh Andersson L-E. 213 Ekologisk utsädesodlingr v vitklöver, rödklöver oh gräsfrö. Slutrpport SLU EkoForsk; Wllenhmmr, A-C & Andersson, L.E. 26. Timotejfröodling eståndsetlering. NJF Seminrium 395 Herge Seed Prodution, juni 26 Järvi, A. & Nisknen, M. 22.Etleringstidpunktens oh utsädesmängdens inverkn på fröproduktionen v timotej (Phleum prtense L.), ängssvingel (Festu prtensis L.) oh rödklöver (Trifolium repens) i Finlnd. NJF Seminrium 341 Vllfröodling Grss- nd lover seed prodution, juni 22 2

Försök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsala E-post: Nilla.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.

Försök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsala E-post: Nilla.Nilsdotter-Linde@ffe.slu. Försök med vllfröblndningr Av Nill Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsl E-post: Nill.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.se Smmnfttning Målsättningen med försöksserien hr vrit tt sök

Läs mer

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Försöken har lagts ut med följande försöksplan: Försöksplan: A Ängssvingel Minto 12 kg/ha B Timotej Lischka 6 kg/ha C

Läs mer

Slutrapport Jordbruksverket Dnr. 25-12105/10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär

Slutrapport Jordbruksverket Dnr. 25-12105/10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär Slutrpport Jordruksverket Dnr. 25-125/ Kontroll v sniglr i ekologisk produktion v grönsker och är Projektledre: Birgitt Svensson, Område Hortikultur, SLU Innehåll sid Smmnfttning 3 Bkgrund / Motivering

Läs mer

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad Publicerat 215-1-3 Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland. Finansierat av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin via Anders Elofssons

Läs mer

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7.

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7. REDOVISAR 2004:7 Långtidssjukskrivn dignos, yrke, prtiell sjukskrivning och återgång i rbete En jämförelse melln 2002 och 2003 Smmnfttning Kvinnor svrr för 65 procent v de långvrig sjukskrivningrn som

Läs mer

Månadsrapport september 2013. Individ- och familjeomsorg

Månadsrapport september 2013. Individ- och familjeomsorg Måndsrpport september 2013 Individ- och fmiljeomsorg Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksmhet... 3 1.1 Resultt per verksmhet... 3 1.2 Volymer, sttistik och kostndsnyckeltl... 5 Individ- och fmiljeomsorg,

Läs mer

Nya regler för plåtbalkar-eurokod 3-1-5

Nya regler för plåtbalkar-eurokod 3-1-5 Bernt Johnsson 008-0-5 Ny regler för plåtlkr-eurokod --5 Bkgrund Med plåtlk mens en lk som är uppyggd v smmnsvetsde plåtr på engelsk plted structure. Plåtlkr nvänds när vlsde lkr inte räcker till eller

Läs mer

Campingpolicy för Tanums kommun

Campingpolicy för Tanums kommun 1(8) Cmpingpolicy för Tnums kommun 1. Bkgrund Strömstds och Tnums kommuner diskuterde gemensmt sin syn på cmpingverksmhetern i respektive kommun år 2003 och kunde då se ett stort behov v tt en likrtd syn

Läs mer

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så

Läs mer

Frö- och Oljeväxtodlarna

Frö- och Oljeväxtodlarna Putsning av olika sorter av ekologisk rödklöver Sammanfattning Fröodling är en utsädesodling och måste resultera i en fröråvara som efter rensning är certifieringsbar enligt gällande regler. Ogräs i rödklöverfrövallen

Läs mer

Borcilac, en vasslebaserad foderkomponent i smågrisfoder

Borcilac, en vasslebaserad foderkomponent i smågrisfoder Borcilc, en vssleserd foderkomponent i smågrisfoder Smmnfttning - Tillsts v,5% Borcilc i ett konventionellt smågrisfoder ökde den dglig tillväxten under två veckor efter vvänjningen med melln 50 och 00

Läs mer

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd. LINSER Uppgit: Mteriel: Teori: Att undersök den rytnde örmågn hos olik linser och tt veriier linsormeln Ljuskäll och linser ur Optik-Elin Med hjälp v en lmp och en ländre med ler öppningr år vi ler ljusstrålr,

Läs mer

Månadsrapport maj 2014. Individ- och familjeomsorg

Månadsrapport maj 2014. Individ- och familjeomsorg Måndsrpport mj Individ- och fmiljeomsorg Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksmhet... 3 1.1 Resultt per verksmhet... 3 1.2 Investeringsuppföljning... 3 1.3 Volymer, sttistik och kostndsnyckeltl... 4

Läs mer

Internetförsäljning av graviditetstester

Internetförsäljning av graviditetstester Internetförsäljning v grviditetstester Mrkndskontrollrpport från Enheten för medicinteknik 2010-05-28 Postdress/Postl ddress: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsl, SWEDEN Besöksdress/Visiting ddress: Dg Hmmrskjölds

Läs mer

ETABLERINGSTEKNIK OCH OGRÄSREGLERING I SLUTRAPPORT EKOLOGISKA UTSÄDESODLINGAR AV VITKLÖVER, RÖDKLÖVER OCH GRÄSFRÖ. Finansierat av SLU EkoForsk

ETABLERINGSTEKNIK OCH OGRÄSREGLERING I SLUTRAPPORT EKOLOGISKA UTSÄDESODLINGAR AV VITKLÖVER, RÖDKLÖVER OCH GRÄSFRÖ. Finansierat av SLU EkoForsk KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID. ETABLERINGSTEKNIK OCH OGRÄSREGLERING I EKOLOGISKA UTSÄDESODLINGAR AV VITKLÖVER, RÖDKLÖVER OCH GRÄSFRÖ SLUTRAPPORT Finansierat av SLU EkoForsk Ann-Charlotte Wallenhammar 2,

Läs mer

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA av Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga vid samodling

Läs mer

Lena Holm och Eva Johansson Område Agrosystem SLU Alnarp 2011-06-15

Lena Holm och Eva Johansson Område Agrosystem SLU Alnarp 2011-06-15 Slutrpport för projektet Optimerd näringssmmnsättning och gödselplcering för ökd skörd och förbättrd kvlité hos mltkorn fältförsök (PA-projekt 147) Len Holm och Ev Johnsson Område Agrosystem SLU Alnrp

Läs mer

Det energieffektiva kylbatteriet

Det energieffektiva kylbatteriet Croline Hglund, Civ.ing. SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Energiteknik, Borås, croline.hglund@sp.se Per Fhlén, Prof. Inst. för Instlltionsteknik, CTH, Göteorg, per.fhlen@hvc.chers.se Det

Läs mer

Programmeringsguide ipfg 1.6

Programmeringsguide ipfg 1.6 Progrmmeringsguide ipfg 1.6 Progrmmeringsklr i-ört pprter (CIC, knl, fullonh) Progrmmeringsklr kom-ört pprter CS-44 Phonk-version Progrmmeringsklr miropprter CS-44 Phonk-version 1 2 1 2 1 2 ipfg 1.6 stndrd

Läs mer

Bilaga 1. Beskrivning av uppgifterna och provresultaten

Bilaga 1. Beskrivning av uppgifterna och provresultaten Bilg 1. Beskrivning v uppgiftern oh provresultten 1997-00 I det följnde redoviss lydelsen på de olik uppgifter som ingår i testet oh resulttet för de fyr år som testet hittills hr nvänts. Härigenom kn

Läs mer

Månadsrapport juni 2014. Social- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsavdelningen

Månadsrapport juni 2014. Social- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsavdelningen Måndsrpport juni 2014 Socil- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsvdelningen 1 Ekonomi och verksmhet 1.1 Resultt per verksmhet 1.1.1 Resultt juni 2014 Intäkter Kostnder Verksmhet Kom. ers. Fsg v verksm.

Läs mer

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län. Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län. En LRF-finansierad Kraftsamlingsundersökning på gårdsnivå av fyra

Läs mer

Kvävestrategier till höstraps

Kvävestrategier till höstraps Kvävestrategier till höstraps Albin Gunnarson & Bengt Nilsson, Svensk Raps AB Kväve är ett av de viktigaste verktygen till framgångsrik höstrapsodling. Med rätt kvävestrategi kan skörden ökas vilket är

Läs mer

GOLV. Norgips Golvskivor används som underlag för golv av trä, vinyl, mattor och andra beläggningar. Här de tre viktigaste konstruktionerna

GOLV. Norgips Golvskivor används som underlag för golv av trä, vinyl, mattor och andra beläggningar. Här de tre viktigaste konstruktionerna GOLV Norgips Golvskivor nvänds som underlg för golv v trä, vinyl, mttor och ndr beläggningr. Här de tre viktigste konstruktionern 1. Ett lg golvskivor på träunderlg 2. Flytnde golv med två lg golvskiv

Läs mer

13.9.2006 Dnr 6/002/2006. Till pensionsstiftelser som bedriver tilläggspensionsskydd och är underställda lagen om pensionsstiftelser

13.9.2006 Dnr 6/002/2006. Till pensionsstiftelser som bedriver tilläggspensionsskydd och är underställda lagen om pensionsstiftelser FÖRESRIFT 13.9.2006 Dnr 6/002/2006 Till pensionsstiftelser som edriver tilläggspensionsskydd och är underställd lgen om pensionsstiftelser FÖRSÄRINGSTENIS BERÄNINGR OCH DERS BERÄNINGSGRUNDER FÖR PENSIONSSTIFTELSER

Läs mer

MEDIA PRO. Introduktion BYGG DIN EGEN PC

MEDIA PRO. Introduktion BYGG DIN EGEN PC BYGG DIN EGEN PC MEDIA PRO Introduktion Dett är Kjell & Compnys snguide till hur Dtorpketet MEDIA PRO monters. Att ygg en dtor är idg myket enkelt oh kräver ingen tidigre erfrenhet. Det ehövs ing djupgående

Läs mer

Exponentiella förändringar

Exponentiella förändringar Eonentiell förändringr Eonentilfunktionen - llmänt Eonentilfunktionen r du tidigre stött å i åde kurs oc 2. En nyet är den eonentilfunktion som skrivs y = e. (Se fig. nedn) Tlet e, som är mycket centrlt

Läs mer

Profilrapport. Erik Henningson. 21 oktober 2008 KONFIDENTIELLT

Profilrapport. Erik Henningson. 21 oktober 2008 KONFIDENTIELLT Profilrpport 21 oktober 2 KONFIDENTIELLT Profilrpport Introdution 21 oktober 2 Introduktion Denn rpport sk endst tolks v behörig nvändre under ikttgnde v professionell oh yrkesetisk övervägnden. De resultt

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM

CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM Checklistn är ett hjälpmedel både vid plnering v ny personlrum och vid genomgång v befintlig personlutrymmen. Den innehålller bl frågor om klädrum, torkskåp och torkrum, tvätt-

Läs mer

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL PASS. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL. Tl, bråktl och decimltl Vd är ett tl för någonting? I de finländsk fmiljern brukr det vnligtvis finns två brn enligt Sttistikcentrlen (http://www.tilstokeskus.fi/tup/suoluk/suoluk_vesto_sv.html).

Läs mer

Appendix. De plana triangelsatserna. D c

Appendix. De plana triangelsatserna. D c ppendix e pln tringelstsern Pythgors sts: I en rätvinklig tringel gäller, med figurens etekningr: 2 = 2 + 2 1 2 evis: Vi utnyttjr likformigheten melln tringlrn, oh. v denn får vi, med figurens etekningr:

Läs mer

Officiella provningsplatser vallsorter från 2013

Officiella provningsplatser vallsorter från 2013 Sortprovning i olika vallarter Växjö möte den 4 december 2014 Magnus Halling, SLU, Uppsala Officiella provningsplatser vallsorter från 2013 Hedemora a Uppsala Fast basplats Extra basplats Rådde, HS Tenhult

Läs mer

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler TATA42: Föreläsning 4 Generliserde integrler John Thim 29 mrs 27 Vi hr stött på begreppet tidigre när vi diskutert Riemnnintegrler i föregående kurs. Denn gång kommer vi lite mer tt fokuser på frågn om

Läs mer

MATEMATISKT INNEHÅLL UPPGIFT METOD. Omvandla mellan olika längdenheter. METOD BEGREPP RESONEMANG. Ta reda på omkrets. 5 Vilken omkretsen har figuren?

MATEMATISKT INNEHÅLL UPPGIFT METOD. Omvandla mellan olika längdenheter. METOD BEGREPP RESONEMANG. Ta reda på omkrets. 5 Vilken omkretsen har figuren? Kn du dett? Uppgiftern här är tänkt tt nvänds för utvärdering v hur elevern tillägnt sig kpitlets mtemtisk innehåll. Låt elevern, prvis eller i mindre grupper, lös uppgiftern tillsmmns och förklr för vrndr

Läs mer

Uppsala universitet Institutionen för lingvistik och filologi. Grundbegrepp: Noder (hörn) och bågar (kanter)

Uppsala universitet Institutionen för lingvistik och filologi. Grundbegrepp: Noder (hörn) och bågar (kanter) Grfer Jokim Nivre Uppsl universitet Institutionen för lingvistik oh filologi Översikt Grunegrepp: Noer (hörn) oh ågr (knter) Grfteoretisk egrepp: Stigr oh ykler Delgrfer oh smmnhängne grfer Rikte oh orikte

Läs mer

Tandvård i Skandinavien så olika är bidragssystemen

Tandvård i Skandinavien så olika är bidragssystemen ETIK INOM TANDVÅRDEN Tndvård i Skndinvien så olik är idrgssystemen SAMMANFATTAT Bidrgssystemen inom tndvården i, Sverige och Norge är mycket olik. Trots skillndern melln systemen är tndhälsn likrtd i de

Läs mer

OGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER. av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge

OGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER. av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge Ogräs OGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge Försöksserien avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar på ogräsförekomst

Läs mer

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge 35 personer Rådgivning, fältförsök, utvecklingsprojekt HIR-individuell rådgivning, grupprådgivning, Greppamiljörådgivning

Läs mer

MEDIAFAKTA. Störst inom mobil fritid. Specialutgåva

MEDIAFAKTA. Störst inom mobil fritid. Specialutgåva PRINT 2014 Husvgn & Cmping är äst knlen i Sverige om mn vill sälj husvgnr och husilr, åde ny och eggnde. HUSVAGN & CAMPING ÄR BÄST I SVERIGE PÅ ATT NÅ DEM SOM SKA KÖPA ETT MOBILT FRITIDSFORDON. SÅ HÄR

Läs mer

Naturresurser. Vatten. Kapitel 10. Översiktsplan 2000

Naturresurser. Vatten. Kapitel 10. Översiktsplan 2000 Kpitel 10 Nturresurser Att hushåll med jordens nturresurser är en viktig del i den översiktlig fysisk plneringen. Mål Tillgång till vtten v god kvlité sk säkrs för frmtiden. Läckge v näringsämnen och ndr

Läs mer

Evighetskalender. 19 a) nyårsdagen var år 2000 b) julafton kommer att vara på år 2010 c) de första människorna landade på månen, 20 juli 1969

Evighetskalender. 19 a) nyårsdagen var år 2000 b) julafton kommer att vara på år 2010 c) de första människorna landade på månen, 20 juli 1969 Evighetsklender Vilken veckodg vr det när du föddes? På vilken veckodg fyller du 18 år? Med den här evighetsklendern kn du t red på det. Gör så här när du sk t red på veckodgen: Lägg ihop följnde fyr tl:

Läs mer

Skogstorp i framtiden

Skogstorp i framtiden I SKOGSTORP www.skogstorp.om/soildemokrtern Skogstorp i frmtiden Redovisning v enkät genomförd under perioden Novemer- Deemer 2005. 1. Tyker Du liksom fler v oss tt det ehövs yggs en förifrt utnför skogstorp?

Läs mer

EKOLOGISK VALLFRÖODLING

EKOLOGISK VALLFRÖODLING EKOLOGISK VALLFRÖODLING 2002-2003 Ett samarbetsprojekt mellan Hushållningssällskapen i Östergötland, Kristianstad, Örebro och Skaraborg. Finansierat av EU och svenska staten via KULM-programmet. Författare:

Läs mer

Plan för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen

Plan för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen 2016-05-23 Sid 1/2 Tjänsteskrivelse Dnr: LKS 2016-235 Kommunstyrelseförvltningen Leif Schöndell, 0523-61 31 01 leif.schondell@lysekil.se Pln för lik rättigheter och möjligheter i rbetslivet uppdrg till

Läs mer

Lödda värmeväxlare, XB

Lödda värmeväxlare, XB Lödd värmeväxlre, XB Beskrivning/nvändning XB är en lödd plttvärmeväxlre utveckld för nvändning i fjärrvärmesystem t ex, luftkonditionering, värme, tppvrmvtten. XB lödd plttvärmeväxlre tillverks med fler

Läs mer

GOODTIMES. teknikens framkant. Prisbelönat samarbetsprojekt i ONE.2014

GOODTIMES. teknikens framkant. Prisbelönat samarbetsprojekt i ONE.2014 Sidn 4 Avbrottsfritt för SVT Sidn 6-7 Full kontroll i Sidn 8 Hydro stsr på bättre styrning GOODTIMES ONE.2014 Prisbelönt smrbetsprojekt i teknikens frmknt Världens modernste forskningslbortorium byggs

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Utvecklingen går fort och höstvetet är nu inne i axgång. Då grödan skiftar färg i samband med axgång blir mätvärdena lite mer osäkra.

Läs mer

Rapport gällande LUS- resultat under höstterminen 2011

Rapport gällande LUS- resultat under höstterminen 2011 Rpport gällnde LUS- resultt under höstterminen 2011 Kommunen hr sedn mång år tillk eslutt tt ll låg- och mellnstdieskolor sk gör ett läsutvecklingstest (LUS) på vrje rn en till två gånger per termin. Dett

Läs mer

Proteinkvalitet i vall

Proteinkvalitet i vall Proteinkvlitet i vll Eliset Ndeu 1,2 och Ol Hllin 2 1 Inst. för husdjurens miljö och häls, SLU Skr 2 Hushållningssällskpet Sjuhärd, Rådde Gård, Länghem Regionl Växtodlings- och växtskyddskonferens i Uddevll

Läs mer

Växtnäringsförsörjning ekovallfrö Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Eva Stoltz 1 och Åsa Käck 2 2011-11-24

Växtnäringsförsörjning ekovallfrö Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Eva Stoltz 1 och Åsa Käck 2 2011-11-24 Slutrapport för projekt 25-11917/08, 25-123/ 11 Växtnäringsförsörjning ekovallfrö Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Eva Stoltz 1 och Åsa Käck 2 2011-11-24 1 HS Konsult AB, Box 271, 701 45 Örebro, 2 HS Väst

Läs mer

9. Vektorrum (linjära rum)

9. Vektorrum (linjära rum) 9. Vektorrum (linjär rum) 43. Vektorrum (linjärt rum) : definition och xiom 44. Exempel på vektorrum v funktioner. 45. Hur definierr mn subtrktion i ett vektorrum? 46. Underrum 47. Linjärkombintioner,

Läs mer

Tentamen i Databasteknik

Tentamen i Databasteknik Tentmen i Dtsteknik lördgen den 22 oktoer 2005 Tillåtn hjälpmedel: Allt upptänkligt mteril Använd r frmsidn på vrje ld. Skriv mx en uppgift per ld. Motiver llt, dokumenter egn ntgnden. Oläslig/oegriplig

Läs mer

SPEL OM PENGAR FÖR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? VERKTYG, ÖVNINGAR OCH KUNSKAPSBANK FÖR ARBETE MED SPEL OM PENGAR I SKOLAN

SPEL OM PENGAR FÖR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? VERKTYG, ÖVNINGAR OCH KUNSKAPSBANK FÖR ARBETE MED SPEL OM PENGAR I SKOLAN Övningr och verktyg för år 7-9 och gymnsiet SPEL OM PENGAR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? ANPASSAT FÖR BLAND ANNAT SVENSKA, SPEL I KONSTHISTORIEN BILD, MATEMATIK OCH SAMHÄLLSKUNSKAP IILLEGALT SPEL VERKTYG, ÖVNINGAR

Läs mer

Från 195:- Från 280:-/m. Kombinations- och torkmatta som rullvara. Ringmatta Yoga Light. Entré och personalrum

Från 195:- Från 280:-/m. Kombinations- och torkmatta som rullvara. Ringmatta Yoga Light. Entré och personalrum Från 195:- Komintionsmtt krpr v grov smuts och sorerr vät. Består v en komintion v textil, mjuk olefintrådr och krftig styv polypropylenöglor. Den speciell vävningen ger gott om utrymme tt sml smutsen.

Läs mer

Skriv tydligt! Uppgift 1 (5p)

Skriv tydligt! Uppgift 1 (5p) 1(1) IF1611 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 1 Tentmen Gäller även studenter som är registrerde på B1116 Torsdgen den 1 okt, 1, kl. 14.-19. Skriv tydligt! Skriv nmn och personnummer på ll inlämnde ppper!

Läs mer

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Linköping 2012-01-18 Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Delrapport: Utvecklad beståndsetablering vid radhackning på 50 cm radavstånd Sammanfattning Två försök med

Läs mer

x 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46

x 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46 Vilket tl sk stå i rutn så tt likheten stämmer? + Lös ekvtionen så tt likheten stämmer. = + 9 = + = + = = Det sk stå 9 i rutn. Subtrher båd leden med. r -termen sk vr kvr i vänstr ledet. Skriv rätt tl

Läs mer

Cembrit Multi Force. Ingår i Minerit concept Fibercementskivan för tuffa miljöer. www.cembrit.se

Cembrit Multi Force. Ingår i Minerit concept Fibercementskivan för tuffa miljöer. www.cembrit.se Pul 269 sept 2011 Cemrit produktpärm flik 4 BSAB.112 Ersätter mrs 2011 Uppdtering se:.emrit.se Cemrit Multi Fore Ingår i Minerit onept Fierementskivn för tuff miljöer.emrit.se Produktegenskper Allmänt

Läs mer

Höstgödsling i ekologisk timotejfrövall

Höstgödsling i ekologisk timotejfrövall KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Höstgödsling i ekologisk timotejfrövall Slutrapport, dnr: 4.1.18-11193/13 Eva Stoltz och Ann-Charlotte Wallenhammar, Hushållningssällskapet/HS 1 Konsult AB, Örebro, 2015-03-19

Läs mer

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen... Trigonometri Innehåll 1 Rätvinklig tringlr 1 Godtyklig tringlr oh enhetsirkeln 3 Tringelstsern 4 3.1 restsen.............................. 4 3. Sinusstsen.............................. 5 3.3 Kosinusstsen.............................

Läs mer

Naturvärdesinventering i området Talldungen, Häggvägen, Ånestad, Linköping

Naturvärdesinventering i området Talldungen, Häggvägen, Ånestad, Linköping Nturvärdesinventering i området Tlldungen, Häggvägen, Ånestd, Linköping 9 septemer 2011 Nturvärdesinventering i området Tlldungen, Häggvägen, Ånestd, Linköping Inledning Nrdus - Ekologisk konsult hr fått

Läs mer

Skyddseffekt mot snytbaggeskador för Merit Forest, Forester, Hylobi Forest och Conniflex

Skyddseffekt mot snytbaggeskador för Merit Forest, Forester, Hylobi Forest och Conniflex Skyddseffektt mot snytggeskdor för Merit Forest, Forester, Hyloi Forest och Conniflex Smmnställning v försök nlgd 2-92 9 på As och Tönnersjöhedens försöksprker Delrpport nr 3 Kristin Wllertz & Ulf Johnsson

Läs mer

Lämpl antal grobara kärnor/m 2

Lämpl antal grobara kärnor/m 2 Utsädesmängder Minska utsädesmängden för vårstråsäd med 2030 kg/ha vid vallinsådd och med 3040 kg/ha på mulljordar. Beräkning av utsädesmängd utsädesmängd kg/ha = tusenkornvikt, g x önskat antal grobara

Läs mer

DATUM MÄNGD KG/HA N P K. R E S U L T A T: Lomme Lomme Målla Målla Näva Näva

DATUM MÄNGD KG/HA N P K. R E S U L T A T: Lomme Lomme Målla Målla Näva Näva R E S U L T A T B L A N K E T T, OGRÄS 2007 SIDA 1 Lomme Lomme Målla Målla Näva Näva Rel Rel Rel Rel Rel Rel st/m2 tal g/m2 tal st/m2 tal g/m2 tal st/m2 tal g/m2 tal 07-03 07-03 07-03 07-03 07-03 07-03

Läs mer

Lamellgardin. Nordic Light Luxor INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING

Lamellgardin. Nordic Light Luxor INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING Se till tt lmellgrdinen fästes i ett tillräckligt säkert underlg. Ev motor och styrutrustning skll instllers v behörig elektriker. 1 Montering Luxor monters med de

Läs mer

2011 Mercury Marine *8M0060987* 90-8M0060987

2011 Mercury Marine *8M0060987* 90-8M0060987 2011 Mercury Mrine *8M0060987* 90-8M0060987 910 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Avsnitt 1 - Komm igång VesselView specifiktioner...2 Översikt...2 Knppstsfunktioner...3 "X" knpp...3 Kontrollknpp...3 Knppsts med pilr...4

Läs mer

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007 SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Kvlifieringstävling den oktober 007 Förslg till lösningr 1 I en skol hr vr oh en v de 0 klssern ett studieråd med 5 ledmöter vrder Per är den ende v

Läs mer

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Ett orienterande försök med tre eller fyra skördar med fyra olika gräsarter

Läs mer

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b]. Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler GENERALISERADE INTEGRALER När vi definierr Riemnnintegrl f ( ) d ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V. Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern,

Läs mer

TATA42: Tips inför tentan

TATA42: Tips inför tentan TATA42: Tips inför tentn John Thim 25 mj 205 Syfte Tnken med dett kort dokument är tt ge lite extr studietips inför tentn. Kursinnehållet definiers så klrt fortfrnde v kursplnen och kurslitterturen så

Läs mer

Frami transportbult 2,5kN

Frami transportbult 2,5kN 07/2012 Orginlbruksnvisning 999281910 sv Sprs för frmtid behov Frmi trnsportbult 2,5kN rt.nr 588494000 fr.o.m. tillverkningsår 2009 Orginlbruksnvisning Frmi trnsportbult 2,5kN Produktbeskrivning d Underhåll

Läs mer

Sista mätningen för den här säsongen

Sista mätningen för den här säsongen Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 24, 2016 Sista mätningen för den här säsongen Höstvetet håller på att gå i ax i alla de fält där vi mäter. Detta gör att mätvärdena den här veckan är

Läs mer

Föreläsning 7: Trigonometri

Föreläsning 7: Trigonometri ht06 Föreläsning 7: Trigonometri Trigonometrisk identiteter En identitet är en likhet som håller för ll värden på någon vriel. Tex så gäller tt ( + ) + + för ll,. Dett skrivs ilnd som ( + ) + +, men vi

Läs mer

Växtnäringsförsörjning ekologiskt vallfrö

Växtnäringsförsörjning ekologiskt vallfrö Växtnäringsförsörjning ekologiskt vallfrö Rapport januari 21 Syfte Syftet med denna undersökning är att undersöka både hur olika mängder samt olika former av organisk kvävegödsel påverkar skörden vid ekologisk

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Samfälligheten Askträdet

Kallelse till årsstämma i Samfälligheten Askträdet Kllelse till årsstämm i Smfälligheten Askträdet Hej, Vrmt välkomn till års stämm för medlemmrn i Smfälligheten Askträdet; Torsdg mrs 9. på Förskoln Tårpilsgränd Väl mött, Styrelsen . Vl v mötesordförnde

Läs mer

M6410C,L / M7410C Öka / minska ställdon

M6410C,L / M7410C Öka / minska ställdon M8, UEC.13 M6410C,L / M7410C Ök / minsk ställdon SLGLÄNGD 6.5MM PRODUKTINFORMTION ESKRIVNING Kompkt design vilket möjliggör instlltion i trång utrymmen Lång livslängd Låg energiförrukning Visuell indikering

Läs mer

Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister. Matematisk statistik slumpens matematik. Exempel: Utsläpp från Källby reningsverk.

Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister. Matematisk statistik slumpens matematik. Exempel: Utsläpp från Källby reningsverk. Mtemtisk sttistik för B, K, N, BME och Kemister Föreläsning 1 John Lindström 1 september 2014 John Lindström - johnl@mths.lth.se FMS086/MASB02 F1 2/26 Exempel Tillämpningr Signlbehndling Mtemtisk sttistik

Läs mer

HÄRJEDALENS KOMMUN RENHÅLLNINGSTAXA

HÄRJEDALENS KOMMUN RENHÅLLNINGSTAXA HÄRJEDALENS KOMMUN RENHÅLLNINGSTAXA 2009 Renhållningstx för Härjedlens kommun Antgen v kommunfullmäktige 2006-11-27 1 Den renhållning som enligt miljölken åvilr kommunen, omesörjes v Rexcer AB som hr ntgits

Läs mer

SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING

SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING FOC_SLING_1107 Introduktion Dett är en ruksnvisning för det dynmisk rmstödet SLING som monters på rullstol, stol eller nnn nordning. SLING tillverks v FOCAL Meditech,

Läs mer

Lösningsförslag till finaltävlingen den 19 november 2005

Lösningsförslag till finaltävlingen den 19 november 2005 SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Lösningsförslg till finltävlingen den 19 novemer 2005 1 Vi utvecklr de åd leden och får ekvtionen vilken efter förenkling kn skrivs x 3 + xy + x 2 y

Läs mer

Gödselmedel i jordbruket

Gödselmedel i jordbruket Sttistisk centrlbyrån SCBDOK 3.2 (5) Gödselmedel i jordbruket 202/203 MI00 Inneåll 0 Allmänn uppgifter... 2 0. Ämnesområde... 2 0.2 Sttistikområde... 2 0.3 SOS-klssificering... 2 0.4 Sttistiknsvrig...

Läs mer

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Till hemsidan Prenumerera Östergötland/ Södermanland/ Örebro, vecka 25 2015 Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Det varma vädret har satt fart på växtligheten och grödorna utvecklas nu snabbt.

Läs mer

IMMA - Framtidens massagebadkar 3. Badkar 4. Badkar med ljusterapi 5. Massagebadkar med system Basic 6. Massagebadkar med system Exclusive 8

IMMA - Framtidens massagebadkar 3. Badkar 4. Badkar med ljusterapi 5. Massagebadkar med system Basic 6. Massagebadkar med system Exclusive 8 Ljudlös mssgebdkr IMM - Frmtidens mssgebdkr dkr dkr med ljusterpi Mssgebdkr med system sic Mssgebdkr med system xclusive Mssgebdkr med system Superior 0 Krmodeller Funktioner Mssgeprogrm lndre Frktvillkor

Läs mer

XIV. Elektriska strömmar

XIV. Elektriska strömmar Elektromgnetismens grunder Strömmens riktning Mn definierr tt strömmen går från plus (+) till minus (-). För tt få till stånd en ström måste mn. Spänningskäll 2. Elektriskt lednde ledningr 3. Sluten krets

Läs mer

Under årens lopp har många lärare och forskare beskrivit hur nybörjarstudenterna

Under årens lopp har många lärare och forskare beskrivit hur nybörjarstudenterna B. Grevholm, J. Lundqvist, L-E. Persson & P. Wll Ett mentorprojekt för gymnsieelever i Luleå Hur får vi fler gymnsieelever intresserde v tt örj läs mtemtik vid universitetet? Den frågn hr mång mtemtiklärre

Läs mer

Rektangulär kanal, K. Produktbeteckning. Beteckningsexempel. Sida A (se storlekstabell) Sida B (se storlekstabell)

Rektangulär kanal, K. Produktbeteckning. Beteckningsexempel. Sida A (se storlekstabell) Sida B (se storlekstabell) K Rektngulär knl, K Produkteteckning Produkt K c d Sid A (se storlekstell) Sid B (se storlekstell) Längd 1=2000 mm 2= 1250 mm 3= 1000 mm 4= 600 mm 5= Löpnde längd nges i klrtext (mx 2500 mm) 1= Skrv i

Läs mer

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid Författare Jansson J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2008

Läs mer

Efterbesiktning Termografi

Efterbesiktning Termografi Efteresiktning Termogrfi Beksinvägen 15 Utförd v Joel Heinze, Certifierd yggtermogrför DNV oh Certifierd energiexpert Kvlifierd Energikompetens AB Dtum:2012-04-18 Allmänt om termogrfering Avvikelser: Termogrfering

Läs mer

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas Finansierat av Vretafonden (SLF, Region Öst) Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland,

Läs mer

Bruksanvisning FÖRBEREDELSER GRUNDLÄGGANDE SÖMNAD. Läs före användning. NYTTOSÖMMAR. Läs när ytterligare information behövs.

Bruksanvisning FÖRBEREDELSER GRUNDLÄGGANDE SÖMNAD. Läs före användning. NYTTOSÖMMAR. Läs när ytterligare information behövs. FÖRBEREDELSER Läs före nvändning. GRUNDLÄGGANDE SÖMNAD NYTTOSÖMMAR Läs när ytterligre informtion ehövs. BILAGA Dtorstyrd symskin Bruksnvisning Viktig säkerhetsnvisningr Läs dess säkerhetsnvisningr innn

Läs mer

Medborgarnas synpunkter på Skatteverkets sätt att arbeta. Brukarundersökningen. Resultat från en riksomfattande undersökning maj-juni 2012

Medborgarnas synpunkter på Skatteverkets sätt att arbeta. Brukarundersökningen. Resultat från en riksomfattande undersökning maj-juni 2012 Meorgrns synpunkter på Sktteverkets sätt tt ret Brukrunersökningen Resultt från en riksomfttne unersökning mj-juni Rpport 2013:1 1 2 Föror Sktteverket gör regelunet mätningr v meorgrns oh företgens syn

Läs mer

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen Ett förspel till Z -trnsformen Fibonccitlen Leonrdo Pisno vnligen klld Leonrdo Fiboncci, den knske störste mtemtiker som Europ frmburit före renässnsen skrev år 10 en bok (Liber bci) i räknelär. J, fktiskt.

Läs mer

Tentamen ellära 92FY21 och 27

Tentamen ellära 92FY21 och 27 Tentmen ellär 92FY21 och 27 201-08-22 kl. 8 13 Svren nges på seprt ppper. Fullständig lösningr med ll steg motiverde och eteckningr utstt sk redoviss för tt få full poäng. Poängen för en helt korrekt löst

Läs mer

GENETIK. en introduktion av Ingela Carlén 1988 och 1999

GENETIK. en introduktion av Ingela Carlén 1988 och 1999 GENETIK en introduktion v Ingel Crlén 1988 och 1999 Innehållsförteckning Innehåll Sidn Förord 3 Kromosomer 4 DN 4 Muttioner 5 Gregor Mendel 5 Mendels metod 6 Mendelklyvning (monohybrid) 6 Dihybrid klyvning

Läs mer

Varför är. kvinnor. mer sjukskrivna. änmän. -just här? Reflektioner och ett fortsatt lärande

Varför är. kvinnor. mer sjukskrivna. änmän. -just här? Reflektioner och ett fortsatt lärande Vrför är kvinnor mer sjukskrivn änmän -just här? Reflektioner och ett fortstt lärnde Smmnställning v vunnen kunskp och reflektioner Under tre dgr hr 29 medrbetre från sex myndigheter i norr Västmnlnd fördjupt

Läs mer

Fortsatt varierande kväveupptag

Fortsatt varierande kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 18, 2015: Fortsatt varierande kväveupptag Det är fortsatt stor variation i kväveupptag mellan olika fält och platser. Upptaget i nollrutorna har i genomsnitt

Läs mer

Hjälpreda. Lathunden 1. Dimensionering Virkeskvaliteter Fuktkvotsklasser Träskydd Virkessortiment Limträsortiment Tabeller. Lathunden Virkesåtgång

Hjälpreda. Lathunden 1. Dimensionering Virkeskvaliteter Fuktkvotsklasser Träskydd Virkessortiment Limträsortiment Tabeller. Lathunden Virkesåtgång Hjälpred Lthunden Virkesåtgång Dimensionering Virkeskvliteter Fuktkvotsklsser Träskydd Virkessortiment Limträsortiment Teller 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 11 12 13 14 Lthunden 1 Lthunden 2 Sommrhus Tjjkovski,

Läs mer

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk

Läs mer

FÄLTKORT 2003 OS3-926A E D010

FÄLTKORT 2003 OS3-926A E D010 FÄLTKORT 2003 OS3-926A E-90-2001 03D010 Försöksserie: N-gödsling till ängssvingelfrövall Försöksvärd: Per-Erik Gustafsson Björketorpet, Skänninge Försöksled Kg kväve per hektar F-led Höst Vår, tidigt Vår,

Läs mer

Varmt väder ger snabb utveckling

Varmt väder ger snabb utveckling Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält

Läs mer