Slutrapport för projektet

Transkript

1 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Slutrpport för projektet Etlering v ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete Puliert Per Ståhl1, Ann-Chrlotte Wllenhmmr2, Ev Stoltz2, 1 Hushållningssällskpet, Vret Kloster 2Hushållningssällskpet/HS Konsult AB, Örero Finnsiert v Jordruksverket

2

3 Innehållsförtekning Smmnfttning... 1 Inledning... 1 Hypotes... 2 Mteril oh metoder... 2 Utförnde v fältförsök... 2 Försökspln... 3 Gödsling... 3 Grderingr... 5 Sttistisk eretning... 5 Resultt... 5 Etleringen... 5 Fröåret... 6 Fröskördr... 6 Axntl... 9 Skottntl Stråstyrk Frökvlitet Påverkn på ogräsiomssn Frövrunlysen Insådderns påverkn på höstveteskörden Diskussion Insådd på hösten gynnr olik gräsrter olik r Vd styr skörden? Insådd v gräsfrö på hösten i höstvete ger en krftig förstårs- frövll som konkurrerr r mot ogräs Referenser... 2 Bilg 1. Teller med redovisning v de enskild försöken.... 1

4

5 Smmnfttning I sex skördde försök hr fem olik gräsrter jämförts. Ängssvingel, timotej, rörsvingelhyrid, rörsvingel oh engelskt rjgräs såddes in på hösten i höstvete oh skörddes Försöken hr legt på Klostergården, Vret Kloster i Östergötlnd oh på Åkery, Örero i Närke. Av de sex försöken hr tre såtts tidigt (13-16 septemer) oh tre hr såtts sent (27 septemer- 5 oktoer). Såtidpunkten hr hft etydelse för fröskördens storlek. Ängssvingel, rörsvingelhyrid oh rörsvingel hr hft en högre skörd vid tidig sådd. För timotej oh engelskt rjgräs hr sen sådd gett den högst skörden. Resultten visr tt det finns ett smnd melln ntl skott på våren fröåret oh vkstningen för ängssvingel, rörsvingelhyrid oh rörsvingel. Skörden ökr logritmiskt med ntlet skott, oh 4 skott/m 2 vr tillräkligt för tt nå full skörd i försöken. I timotej oh engelskt rjgräs fnns inget smnd melln ntl skott oh vkstningen. Antlet x påverkde inte vkstningen vilket tyder på tt den ökde skörden vid tidig sådd i svinglrn eror på större x oh/eller fler frön per x. Förekomsten v ogräs vr lägre i de tidigt sådd försöken än i försöken med sen sådd, speiellt i ängssvingel, rörsvingelhyrid oh rörsvingel. Vid tidig sådd understiger ogräsviktern 2 g/m 2 i ll gräsrter. I de sent sådd fälten är ogräsviktern högre, frmförllt i svinglrn (> 5 g/m 2 ). Inlndningen v ndr rter, huvudskligen timotej, vitklöver rjgräs oh rörsvingel. vr i viss fll högre än ertifieringskrven, vilket till störst del erodde på spillfrö från tidigre fröodling eller inlndning från intilliggnde rutor. Vår slutsts är tt insådd på hösten i höstvete kn ge r frövllr v de testde rtern med hög skörd oh små ogräsprolem först vllåret. Såtidpunkten är viktig. Ängssvingel, rörsvingelhyrid oh rörsvingel ör sås i mitten på septemer, medn engelskt rjgräs oh timotej ör sås vid måndsskiftet septemer/oktoer. För tt minsk risken med hög ogräsförekomst kn även dess rter troligtvis sås tidigre men med en lägre utsädesmängd, men dett är inte undersökt i dess försök. Inledning Produktionen v ekologiskt vllfrö oh intresset för tt odl hr ökt strkt de senste tio åren, oh vi är nu på god väg tt nå målet 1 proent ekologiskt utsäde. I fler v gräsrtern är 1 % målet uppnått. Arelen hr ökt från 14 h år 2 till 3732 h år 212 (SJV, 212), vilket inneär tt svensk ekologisk vllfröproduenter tillsmmns med dnsk är världslednde (Pedersen, 21). Den totl vllfrörelen hr sedn år 26 svrt för mer än 2 proent v den totl vllfrörelen. Efterfrågn på den inhemsk mrknden är god, oh exportmrknden edöms ök i frmtiden. För ertifiert ekologiskt vllfrö gäller smm krv på renhet oh grorhet som för konventionell produert utsäde, vilket ställer stor krv på effektiv ogräsreglering. Ett v de störst prolemen i den ekologisk gräsfröodlingen är stor ogräsförekomst i den först vllfröskörden. Andr fröåret är oftst örtogräsen ett mindre prolem. För tt få en ogräsfri förstårsvll krävs ett tätt oh krftigt estånd som inte släpper ner ljus till mrkytn. De ogräs som är esvärnde under först fröåret gror till stor del under hösten insåningsåret efter spnnmålsskörden. I prktisk odlingr görs insådden i de llr flest fll i vårspnnmål. Att ändr insåningsstrtegi kn minsk ogräsprolemen i förstårsvllen. Sådn effekter hr vists när insådd i höstrps 1

6 jämförts med insådd i vårspnnmål (Pedersen 21). Prktisk erfrenheter från konventionell produktion finns frmförllt v timotej insådd på hösten i höstvete dvs. två år före först vllfröskörden. Hypotes Etlering v fem olik gräsfrörter insådd i höstvete på hösten undersöktes. Från prktisk erfrenhet vet vi tt de olik rtern hr olik utvekling under etleringsfsen vilket påverkr hur de pssr för etlering under hösten. Målsättningen vr tt skp en ogräsfri förstårsvll i de olik gräsrtern. Vår hypoteser vr: Insådd på hösten i höstvete gynnr olik gräsrter olik r. Insådd v gräsfrö på hösten i höstvete ger en krftig förstårs frövll, som konkurrerr r mot ogräs oh ger låg förekomster v ogräs i först årets fröskörd. Mteril oh metoder Utförnde v fältförsök Totlt genomfördes nio försök under tre år, Sex försök skörddes oh tre vröts v olik nledningr (tell 1). Vid vlet v försökspltser eftersträvdes en vrition i jordrter oh såtidpunkter. Försöken hr legt på jordrter från lerig mo/mjäl till styv ler. Såtidpunktern hr vriert från 13 septemer till 5 oktoer. Försökspltsern med skördde försök hr vrit konentrerde kring Klostergården Vret Kloster i Östergötlnd oh Åkery, Örero i Närke. Försöken hr utförts v Hushållningssällskpen i respektive område. Hel rutskördrn hr rensts v Hushållningssällskpet, Sndy Gård, Borry, oh renhetsnlysern v frövrn hr utförts vid Frökontrollen Mellnsverige AB. Renhetsnlysern hr utförts efter tt ett smlingsprov rensts enligt Jordruksverkets nvisningr för ertifiering. Renheten estäms i fler sorteringsoh nlyssteg. Efter mskinell rensning erhålls renvruhlten som uttryks i proent. Rent frö estäms mnuellt ur renvrn genom tt främmnde rter (enskilt störst rt oh ndr rter) smt även övrigt vfll vskiljs. Ur renvrn ts ett seprt prov för renhetsnlys där ntl frön v främmnde (ndr) rter räkns. Ett prov ur renvrn motsvrnde minst, 1 g för timotej oh 5 g för ängssvingel, rörsvingelhyrid, rörsvingel oh engelskt rjgräs, hr nlyserts. Högst inlndning v ndr rter som medges vid ertifiering v de i undersökningen ingående fröslgen är totlt 1,5 viktproent, oh för enskild rt 1, viktproent. 2

7 Tell 1. Försöksplts, såtidpunkt, jordrt oh förfrukt för smtlig skördde försök Försök Plts Skördeår Anläggningsår Såtidpunkt Jordrt Förfrukt 1 Åkery, Örero sep mmh l Mj Träd(före det långvrig putsd vll) 2 Klostergården, sep nmh mo LL Ärter Vret Kloster 3 Åkery, okt mmh mj LL Vll3 Örero 4 Klostergården, sep mr SL Träd Vret Kloster 5 Klostergården, sep mmh mo LL Lusernvll Vret Kloster 6 Åkery, Örero okt nmh mj LL Gröngödsling Ängssvingel, timotej, rörsvingelhyrid, rörsvingel oh engelskt rjgräs är de fem gräsrter som vldes ut för projektet. Artern representerr de dominernde rtern inom gräsfröodlingen i Mellnsverige. Vid vl v sort hr en diskussion med sortföreträdrn förts där vi hr försökt tt få med de viktigste mrkndssortern, med representtion v fler utsädesföretg. Försökspln Försöksplnen eskrivs i tell 2. Försöken hr lgts ut i etlerde höstvetefält (Stv i de flest fll, Olivin i något fll). Sådden hr utförts med försökssåmskiner med släpillr. Insådden gjordes direkt efter sådden v höstvetet oh vinkelrät mot höstvetets såriktning. Höstvetet såddes med norml utsädesmängd ( 45 gror kärnor/m 2 ). Rekommenderde utsädesmängder för respektive gräsrt, vid insådd på våren i spnnmål, nvändes. Ett undntg vr utsädesmängden för Hykor som såddes med 6 kg/h i försöken 29. Ingen ogräsreglering utfördes i höstvetegrödn eller gräsfrögrödn. Tell 2. Art oh sort smt utsädesmängd. Led Art Sort Utsädesmängd A Ängssvingel Minto 12 kg/h B Timotej Lishk 6 kg/h C Rörsvingelhyrid Hykor 1 kg/h D Rörsvingel Swj 1 kg/h E Eng rjgräs Birger 1 kg/h Skyddsgröd oh insådd såddes på 12,5 m rdvstånd. I den ursprunglig nsökn vr vsikten tt jämför insådd på 12,5 m med insådd på 25 m i smm rd med fyr gräsfrörter. Efter en diskussion med Jordruksverket gjordes en förändring i upplägget till den genomförd plnen. Gödsling Gödsling v höstvetegrödn gjordes som fältet lterntivt med en norml gödselgiv för ekologiskt höstvete (mx 1 kg tot-n/h). De olik gräsrtern gödsldes individuellt höst oh vår inför fröåret (tell 3). 3

8 Tell 3. Gödslingspln för de olik gräsen under hösten insåningsåret oh våren fröåret. Led Art oh sort Gödsling höst kg N/h Gödsling vår kg N/h A Ängssvingel Minto 7 8 B Timotej Lishk 4 8 C Rörsvingelhyrid Hykor 7 8 D Rörsvingel Swj 7 8 E Eng rjgräs Birger 4 12 I försök 1 nvändes en något nnorlund pln för höstgödsling än för de övrig försöken. Led A, C, D gödsldes med 5 kg N/h som Biofer 1-3-1, led B oh E gödsldes inte på hösten. Den verklig gödslingen hr vriert något melln försöken eroende på olik fktorer. I tell 4 eskrivs hur gödslingen utfördes i respektive försök. Vårgödslingrn är utförd vid tillväxtens strt. Tell 4. Verklig gödsling oh putsning i de olik försöken Försökspl ts År 1 Sådd 29, fröskörd Sådd 21, fröskörd Sådd 21, fröskörd Sådd 211, fröskörd Sådd 211, 6fröskörd Sådd 211, fröskörd 213 Vårgödsling höstvete Hönsgödsel 7 kg NH4 N/h Biofer kg N/h Vinss 6 kg N/h Ekoväx kg N/h Ekoväx kg N/h Vinss 88 kg N/h Höstgiv gräs Biofer 1-3-1, 15 okt, 5 kg N/h kg/h till led A, C, D Vinss, 63 resp. 36 kg N/h* Biofer 1-3-1, 7 resp. 4 kg N/h Vinss 3 okt, 63 resp. 36 kg N/h* Vinss, 3 okt, 63 resp. 36 kg N/h* Biofer 1-3-1, 11 sept, 7 resp. 4 kg N/h * Vinssen hr nlyserts efter gödslingen oh innehållet v kväve hr vriert något. Putsning Vårgiv gräs höst insåningsår 15 okt. Vinss enligt pln Nej Nej Vinss, 72 resp. 18 kg N/h* Vinss enligt pln 5 sept. Vinss enligt pln Nej Nej Vinss enligt pln Vinss enligt pln, 85 resp. 127 kg N/h* De gödselmedel som tillförts gräsen under hösten hr vriert. Både pellets oh Vinss hr nvänts. Till vårgivn hr endst Vinss nvänts. Kvävet i Vinss estår tt orgniskt kväve till >9 %. Ett ton Vinss motsvrr 4 kg N/h. Vid nlys v Vinss efter gödsling hr en vrition i kväveinnehållet registrerts. Vi kn räkn med tt gödslingen är gjord enligt pln med en vrition på +/- 1 %. Vinss hr ett högt innehåll v klium oh svvel (NPKS ). Skörden v skyddsgrödn gjordes inte försöksmässigt förutom i ett försök där skörden registrerdes rutvis. Anledningen vr tt frmförllt timotej oh engelskt rjgräs, vuxit upp så tt gräsxen stod över höstvetexen på försöksplts 4. 4

9 Grderingr Grderingeringr oh registreringr som gjorts i försöken presenters i tell 5. Tell 5. Grderingr oh estämningr gjord i försöken utefter en tidsskl från sådd till skörd. Oktoer år 1 Våren år 2 Våren år 3, Sommren Vid fröskörd fröåret fröåret Bedömning/ Grdering v estånd för Bedömning/ Grdering v estånd för Skotträkning* Axräkning** Ogräs-räkning oh estämning Stråstyrk Skörd***, grorhet, renhet, ogräsinnehåll höstvete oh insådd höstvete oh insådd v ogräsiomss * Skotträkningen utfördes inte enligt pln på Klostergården. I försök 2 är ingen skotträkning gjord oh i försök 4 oh 5 gjordes skotträkningen strx före skörd. Den sen räkningen gör tt det inte går tt jämför siffrorn med skotträkningrn i Åkery som gjordes pril/mj. ** Skns i försök 1 Åkery. *** Försöken skörddes vid 3 olik tillfällen för tt kunn skörd respektive rt vid rätt tidpunkt. Sttistisk eretning Dt nlyserdes i JMP 9. (SAS Institute, 21). En lndd linjär modell nvändes. Vid signifiknt skillnder (p<,5) utfördes prvis tester med Tukey s HSD- metod för tt identifier skillnder melln enskild medelvärden. All grderingr oh estämning v skörd oh ogräs utfördes med fyr upprepningr per försök. Frökvlitet nlyserdes ledvis men kunde jämförs genom tt gör en nlys med ll försöken oh ehndl vrje försök som en upprepning, dvs. totlt sex upprepningr. Resultt Försöken hr pågått under två år från sådd till skörd v frögrödn. Resultten är uppdelde i olik fser: ) Etleringen: De olik rterns förmåg tt klr olik etleringsetingelser frmförllt vrition i såtidpunkt oh i viss mån jordrtens inverkn. ) Fröåret: Artens oh eståndets utseende oh inverkn på skörd oh kvlitet. ) Insåningsgrödn: Insådderns konkurrens med insåningsgrödn. Höstveteskördens påverkn v insåddern. Resultten för vrje enskilt försök redoviss i tellilgn (ilg 1). Etleringen De olik rtern hr regert olik under hösten efter sådd. Snst etlering hr timotej oh engelskt rjgräs. Under höstens tillväxt hr de legt minst ett ld före svinglrn i utvekling. Vid de senre såtidpunktern (tell 1) hr ängssvingel, rjsvingelhyrid oh rörsvingel vrit svår tt hitt under hösten oh tidigt på våren (figur 1). Timotej oh engelskt rjgräs hr en högre skörd vid sen såtidpunkt jämfört med tidig. Den tidig sådden hr knske gett ett för krftigt estånd oh i någr fll hr snömögelngrepp registrerts i frmförllt engelskt rjgräs, vilket kn h påverkt skörden negtivt (figur 2). 5

10 Timotej Svingel Figur 1. Timotej till vänster () oh en svingel till höger (), Åkery våren 211. Stor skillnd i utvekling v plntorn. Foto Per Ståhl Figur 2. Bilder från försök 2 på Klostergården där det krftig eståndet inte lev putst på hösten (). Effektern v snömögelngrepp (till höger) kunde ses i engelskt rjgräs 15 mj (). Foto Per Ståhl Fröåret Fröskördr Medeltlet för skörd v respektive led i de sex försöken visr en hög skördenivå i genomsnitt (figur 3). All rter ligger över 5 kg/h oh det är endst rörsvingelhyriden som ligger under 6 kg/h. Jämför vi med genomsnittet för de inventerde skördrn i hel Sverige (Svensk Rps, 214) för ekologisk odlingr är försöksresultten för de flest rter något högre än genomsnittet v prktisk odlingr (figur 1). Mn ör dok t hänsyn till tt skördr i försök oftst ligger något över fältskördr. 6

11 Skörd kg/h 6 Sverigesnitt försök 4 2 Ängssvingel Eko Timotej Eko Rörsvingelhyrid Eko Rörsvingel Eko Eng. rjgräs Eko Figur 3. Medelskörd (kg/h) v sex försök jämfört med inventerde genomsnittsskörd v ekologisk svensk odlingr (Svensk Rps, 214). Vid den sttistisk eretningen v de sex olik försöken finns skillnder melln led, melln pltser oh ett smspel finns melln led oh pltser, dvs resultten är pltseroende. Resultten för vrje plts redoviss i tellilgn. En uppdelning v dt på tidig oh sen såtidpunkt visr tydlig skillnder i hur de olik rtern regerr. Det ör poängters tt den tidig sådden representers v de tre försöken på Klostergården oh de sent sådd försöken v de tre försöken på Åkery. Det inneär tt skillnder när resultten är uppdelde på tidig oh sen såtidpunkt kn ero på geogrfisk skillnder, men vår tolkning är tt såtidpunkten är vgörnde. I de tre försök som är slopde kunde skillnden i rektion på tidig oh sen sådd okså verifiers i grderingrn. Timotej oh engelskt rjgräs hr en snre etlering oh en snre tillväxt under etleringsfsen jämfört med svinglrn. I figur 4 viss skörderesulttet v uppdelningen v leden på tidig respektive sen sådd. 7

12 Figur 4. Medelskörd för ängssvingel (Äs), timotej (Tim), rörsvingelhyrid (Rsh), rörsvingel (rs) oh engelskt rjgräs (Er) i sex försök uppdelde på tidig oh sen såtidpunkt. Svinglrn hr svrt positivt för tidig sådd, medn timotej oh engelskt rjgräs hr gett en högre skörd vid sen sådd (figur 5). Viss skörden för vrje rt i förhållnde till såtidpunkt (figur 6) syns de olik rterns rektion på olik såtidpunkter. Figur 5. Krftig estånd i ängssvingel (, till vänster) oh timotej(, till höger) vid tidig sådd på Klostergården 212. Foto Per Ståhl 8

13 Skörd ängssvingel kg/h Skörd rörsvingelhyrid kg/h sep 13-sep 18-sep 23-sep 28-sep 3-okt 8-okt Sådtum sep 13-sep 18-sep 23-sep 28-sep 3-okt 8-okt Sådtum Skörd timotej kg/h Skörd rörsvingel kg/h sep 13-sep 18-sep 23-sep 28-sep 3-okt 8-okt Sådtum d sep 13-sep 18-sep 23-sep 28-sep 3-okt 8-okt Sådtum Skörd eng. rjgräs kg/h e 8-sep 13-sep 18-sep 23-sep 28-sep 3-okt 8-okt Sådtum Figur 6. Skörd i förhållnde till sådtum för ängssvingel (), timotej (), rörsvingelhyrid (), rörsvingel (d) oh engelskt rjgräs (e). Vrje skörderut representers v en punkt. Axntl Axntlet hr grderts i fem försök oh det är stor vritioner melln åde rter oh enskild rutor inom rten i enskild försök. Det gör tt säkr skillnder (p<,5) endst finns melln någr rter (tell 6). Engelskt rjgräs oh ängssvingel hr fler x per m 2 än rörsvingelhyrid oh rörsvingel. Det är okså skillnd melln tidig oh sen sådd. Tell 6. Antl x i genomsnitt uppdelt på såtidpunkter oh rter, 5 försök. Såtidpunkt Antl x per m 2 Signifikns tidig (13-16 septemer) 627 sen (29 septemer- 5 oktoer) 87 Arter Antl x per m 2 Signifikns A Ängssvingel 858 B Timotej 73 C Rörsvingelhyrid 493 d D Rörsvingel 462 d E Eng. rjgräs 141 9

14 I figur 7 viss smndet melln skörd oh ntlet x uppdelt per rt. För timotej oh engelskt rjgräs hr xntlet en tendens till påverkn v skörden. Svinglrn hr vkstt mer vid tidig sådd men ntlet x är inte större. Skörd ängssvingel (kg/h) Skörd rörvingelhyrid (kg/h) tidig sådd 2 sen sådd Ax (st/m 2 ) 9 8 tidig sådd 7 sen sådd Ax (st/m 2 ) Skörd Eng. rjgräs (kg/h) tidig sådd 4 sen sådd Ax (st/m 2 ) e Skörd timotej (g/h) Skörd rörsvingel (kg/h) tidig sådd sen sådd Ax (st/m 2 ) tidig sådd sen sådd Ax (st/m 2 ) d Figur 7. Smnd melln xntl oh skörd i kg/h för ängssvingel (), timotej (), rörsvingelhyrid(), rörsvingel (d) oh engelskt rjgräs (e). 1

15 Skottntl Skotträkningrn hr utförts enligt pln (under våren) i tre försök på Åkery (figur 8). I två försök på Klostergården finns en skotträkning men den är gjord strx före skörd, vilket gör det svårt tt jämför resultten melln pltsern. Antlet skott i medeltl för smtlig rter hr ökt från år till år på Åkery Antl skott per m Åkery 11 Åkery 12 Åkery 13 Figur 8. Antl skott per m 2 i medeltl för smtlig rter för tre försök på Åkery I de tre försök där skotträkning gjorts på våren jämförs skörden med skottntlet för ängssvingel, rörsvingelhyrid oh rörsvingel (figur 9). I de tre svinglrn hr skörden en tydlig korreltion till ntlet skott (R2-värden för; ängssvingel,74, rörsvingelhyrid,82 oh rörsvingel,85). Skörden ökr med skottntl upp till 4 skott/m 2 för tt sedn pln ut. I timotej oh engelskt rjgräs fnns ingen koppling melln skottntl oh skörd. 11

16 Skörd ängssvingel kg/h R² =, Antl skott per m2 p<,1 Skörd timotej kg/h R² =, Antl skott per m2 Skörd rörsvingelhyrid kg/h Skörd engelskt rjgräs kg/h R² =, Antl skott per m2 R² =, Antl skott per m2 p<,1 e Skörd rörsvingel kg/h p<,1 R² =, Antl skott per m2 d Figur 9. Smnd melln skörd v ängssvingel (), timotej (), rörsvingelhyrid(), rörsvingel (d) oh engelskt rjgräs (e) oh ntlet skott per m 2 i tre försök på Åkery

17 Stråstyrk Stråstyrkn är strkt korrelerd till såtidpunkten för ängssvingel, rörsvingelhyrid oh rörsvingel. En tidigre sådd hr gett mer liggildning (figur 1, ild 11). I timotej oh engelskt rjgräs hr inte såtidpunkten påverkt stråstyrkn. Figur 1. Stråstyrk, medelvärden v sex försök uppdelde på tidig oh sen såtidpunkt för ängssvingel (Äs), timotej (Tim), rörsvingelhyrid (Rsh), rörsvingel (rs) oh engelskt rjgräs (Er). Figur 11. Ängssvingel vid tidig sådd() (låg stråstyrk) till vänster oh ängssvingel vid sen sådd () (högre stråstyrk) till höger. Klostergården respektive Åkery 212 Foto: Per Ståhl Jämförs stråstyrkn med skottntlet finns ett tydligt smnd för svinglrn (figur 12), men inte i timotej oh engelskt rjgräs. I de tre svinglrn hr stråstyrkn en tydlig korreltion till ntlet skott. R 2 -värden för ängssvingel vr,76, 13

18 rörsvingelhyrid,72 oh för rörsvingel,86. Ett högre skottntl hr gett en lägre stråstyrk. I figur 12 är ll fem försök medtgn där skott är grderde, även de två försök där skotten grderdes strx före skörd. Stråstyrk rörsvingelhyrid Stråstyrk ängssvingel p<,1 2 1 R² =, Antl skott per m p<,1 2 1 R² =, Antl skott per m2 Stråstyrk timotej Stråstyrk rörsvingel 1 9 R² =, Antl skott per m p<,1 2 1 R² =, Antl skott per m2 d Stråstyrk eng rjgräsj R² =, Antl skott per m2 e Figur 12,-e. Stråstyrk i förhållnde till ntl skott för ängssvingel (), timotej (), rörsvingelhyrid(), rörsvingel (d) oh engelskt rjgräs (e) i 5 försök. Frökvlitet Vd gäller kvliteten på det skördde fröet finns skillnder i grorhet för en rt nämligen timotej som hr en signifiknt lägre grorhet än rörsvingel oh engelskt rjgräs (figur 13). Det är ett försök som drr ner genomsnittet (Klostergården 212), vilket gör tt mn kn funder på om det är något som hr hänt vid hnteringen v fröet i dett försök. För tusenkornvikten finns ing skillnder melln såtidpunkter, men melln rter (se tellilg). 14

19 A Äs B Tim C Rsh D Rs E Er Figur 13: Grorhet för ängssvingel, timotej, rörsvingelhyrid, rörsvingel oh engelskt rjgräs i medeltl för tre skördeår Påverkn på ogräsiomssn Den tidig sådden hr gett mindre ogräs i smtlig gräsrter (figur 14). Engelskt rjgräs är den rt som hr lägst ogräsiomss vid sen sådd. I rörsvingelhyrid oh rörsvingel är det en etydnde skillnd i ogräsförekomst melln tidig oh sen sådd. Vid tidig sådd är ogräsviktern under 2 g/m 2. Det är ett lågt värde för en förstårs gräsfrövll. Korreltionen melln ogräsmängd oh skörd är inte tydlig. 15

20 Skörd ängssvingel (kg/h) tidig sådd sen sådd Ogräsiomss (g/m 2 ) Skörd timotej (kg/h) tidig sådd sen sådd Ogräsiomss (g/m 2 ) Skörd rörsvingehyridl (kg/h) Skörd Eng. rjgräs (kg/h) tidig sådd sen sådd Ogräsiomss (g/m 2 ) tidig sådd sen sådd Ogräsiomss (g/m 2 ) e Skörd rörsvingel (kg/h) tidig sådd sen sådd Ogräsiomss (g/m 2 ) d Figur 14, -e. Smnd melln ogräsiomss oh skörd hos ängssvingel (), timotej (), rörsvingelhyrid(), rörsvingel (d) oh engelskt rjgräs (e) vid tidig oh sen sådd. Frövrunlysen Vid nlys v frövrn hr de olik kvlitetskrven jämförts med ertifieringskrven (tell 7). Gränsen för grorhet är uppnådd i ll rter oh i smtlig försök. Krven på rent frö är uppfylld i ll led utom för rörsvingelhyriden på en plts oh för engelskt rjgräs på en plts. Vd gäller ndr rter oh enskild rt finns det inlndningr frmförllt som spill v timotej oh vitklöver från tidigre fröodling smt spill från intilliggnde rutor i försöken (engelskt rjgräs i rörsvingelhyrid oh rörsvingel oh rörsvingel i engelskt rjgräs). Inlndning v Rumex finns i ett försök där det fnns ojämnt fördelde skräppplntor som gett inlndning i två rter. Det 16

21 speglr de rter med sämst estånd. Inlndning v kvikrotsfrö vr för högt i ett försök för rörsvingel. Vrje försöks enskild värden viss i tellilgn. Tell 7. Kvlitetskrven för godkänd ertifiering oh renhetsnlys för de olik försöksleden. Försök med resultt som inte klrr ertifieringsgränsen är utskrivn i tellen. Gk etyder tt ll försök är godkänd. Ej godkänd resultt är utskrivn. Led Grorhet Rent frö Andr rter Enskild rt Rumex Kvikrot Cert. krv ledvis % % % % st/5g vikt % 8 95 (96 tim, er) 1,5 1 5,3 A Gk GK Åkery 2131,9 Åkery 213 1,2 tim B Gk Gk Gk Klosterg 213 1,2 vitkl C Gk Åkery 21391,3 Åkery 212, 213 2,1/8,3 Klosterg 213 1,1 er, Åkery 213 8,2 er D Gk Gk Åkery 1,7-4,4 Åkery 1,4-3,6 tim, er E Gk Klosterg 21295,3 * Skräpp i gångrn, ojämnt fördeld. Klosterg 212 4,4 Klosterg 212 3,8 rörsv Gk Gk Klosterg 212, 25* Klosterg 212, 7* Gk Gk Gk Gk Åkery 212,4 Insådderns påverkn på höstveteskörden I de två försöken på Klostergården 212 (försök 4 oh 5) vr insåddern v timotej oh engelskt rjgräs så krftig tt det vid xgång stod mång x över höstvetexen (figur 15). Vi eslöt därför tt skörd ett v försöken rutvis för tt få en edömning v skördepåverkn v en krftig insådd (tell 8). Timotej oh engelskt rjgräs hr sänkt höstveteskörden med 1 kg/h jämfört med svinglrn. Höstveteskörden vid insådd med svingelrtern ligger på kg/h vilket visr tt det hr vrit ett r höstveteestånd. Vi kn inte säkert säg om svinglrn hr påverkt höstveteskörden då det inte fnns något led med enrt höstvete i försöken. I de tre svingelleden vr dok insåddern klrt undertrykt v höstvetet så edömningen är tt de hr hft en mrginell påverkn på höstveteskörden. Gk 17

22 Tell 8. Höstveteskörd 212 i kg/h för försök 4, Klostergården. Skörd Rel. Skördeskillnd Avrens kg/h kg/h Ängsvingel Minto (12 kg/h) Timotej Lishk (6 Kg/h) Rörsvingelhyrid Hykor (1 Kg/h) Rörsvingel Swj (1 Kg/h) Eng Rjgräs Birger (1 Kg/h) CV% LSD F Figur 15. Timotej respektive engelskt rjgräs i x över höstvetet 21 juni 212 på Klostergården. Foto: Per Ståhl Diskussion Insådd på hösten gynnr olik gräsrter olik r Vi hr funnit skillnder melln tidigt (13-16 septemer) oh sent (29 septemer-5 oktoer) sådd försök. De tidigt sådd fälten fnns i Östergötlnd oh de sent sådd i Närke. Ängssvingel, rörsvingelhyrid oh rörsvingel hr svrt med en högre fröskörd vid tidig sådd, medn timotej oh engelskt rjgräs hr gett en högre skörd vid sen sådd. För timotej oh ängssvingel kn eståndet h livit för tätt för optiml skörd. En möjlig åtgärd är tt sänk utsädesmängden vid den tidig sådden. Utsädesmängdens påverkn på skörden är testd i tidigre försök i timotej i Sverige (Wllenhmmr et l., 26) oh i timotej oh ängssvingel i Finlnd (Järvi et l., 22). De svensk försöken i timotej visde tt utsädesmängden ör vr 3-6 kg/h. Högre utsädesmängd gv smm eller något lägre vkstning. I de finsk försöken jämfördes olik utsädesmängd vid olik insåningstidpunkt oh insåningsgröd. De lägst utsädesmängdern (4 oh 8 frön/m 2 ) gv de högst skördrn vid insådd under förhållnden som gv krftig estånd (i renestånd på vår/försommr). Vid insådd i korn oh insådd i ugusti vr skörden något högre vid en högre utsädesmängd. Insådd på hösten ger en lång insåningsperiod oh plntorn lir 18

23 krftigt utveklde. Det knske kn jämförs med insådd i renestånd i de finsk försöken. För enskild rter hr de två vekorns förskjutning i såtid inneurit 2 kg/h i skördesänkning för ängssvingel medn rörsvingelhyriden tppt 4 kg/h oh rörsvingeln 5 kg/h. Det lir melln 12 oh 32 kg frö per försend sådg för svinglrn (efter 15 septemer). För timotej oh engelskt rjgräs är det omvänd förhållnden då skörden hr ökt med senre sådd. För timotej lir det 13 kg frö i ökd skörd per senre sådg, respektive 2 kg frö i ökd skörd för engelskt rjgräs. Slutsts: Ängssvingel, rörsvingelhyrid oh rörsvingel ör sås i mitten v septemer, medn engelskt rjgräs oh timotej ör sås vid måndsskiftet septemer/oktoer. För tt minsk risken med hög ogräsförekomst kn även dess rter troligtvis sås tidigre men med en lägre utsädesmängd, något som inte undersökts i dess försök. Vid tidig sådd oh r etlering kn timotej oh engelskt rjgräs sänk skörden v insåningsgrödn höstvete med 1 kg/h. Vd styr skörden? Axntlet vrierr krftigt men det finns inget smnd melln ntlet x oh skördens storlek. Tusenkornvikten skiljer inte enligt kvlitetsnlysern (tellilgn) vilket inneär tt den högre skörden snnolikt eror på större x med fler frön per x. Antl x som krävs för full skörd (skörden uppnådd i dess försök) skiljer melln rtern. I svinglrn visr resultten tt 4-5 x/m 2 räker för tt nå den högst skörden. I rörsvingel finns en tendens tt skörden sjunker med fler x än 5-6 x/m 2. Antlet skott visr signifiknt logritmisk smnd med skörden för svinglrn. Skörden stiger rnt vid få skott per m 2 på våren (< 4 skott/m 2 ) men vtr sedn gnsk fort vid högre ntl skott. I timotej oh engelskt rjgräs hr troligen ll försök hft tillräkligt med skott för tt uppnå r skörd. Här finns ing smnd i resultten. I de äldre svensk (Wllenhmmr et l., 26) försöken med olik utsädesmängder i timotej testdes 3-9 kg utsäde per h. Ökd utsädesmängd gv ett ökt ntl skott 924, 1175 respektive 1316 skott per m 2. I vår försök hr skottntlet i timotej vriert melln 4 oh 12 skott per m 2. I norsk försök i ängssvingel jämfördes olik såtidpunkter oh utsädesmängder vid insådd i renestånd (Hvstd et l., 26). Smndet melln ntl fertil x oh skörden vr myket svgt. Axntlet vrierde melln 96 oh 17 x/m 2. I ll rter hr det i dess försök vrit tillräkligt med 4 skott/m 2 på våren fröåret. Insådd v gräsfrö på hösten i höstvete ger en krftig förstårsfrövll som konkurrerr r mot ogräs. Vi hr fått ett tydligt resultt tt den tidig sådden hr gett mindre ogräs. De tidigt sådd fälten fnns i Östergötlnd oh de sent sådd i Närke. Det kn finns en koppling till en skillnd i ogrästryk melln pltsern men vår tolkning är tt såtidpunkten hr hft störst etydelse. Här ligger de uppmätt ogräsviktern under 2 g/m 2 i ll rter. I de sent sådd fälten är ogräsviktern högre speiellt i svinglrn (> 5 g/m 2 ). I engelskt rjgräs oh timotej ligger ogräsviktern under 5 g/m 2 okså vid sen sådd oh kn jämförs med etleringsförsök med timotej 19

24 oh ängssvingel insådd på våren (Wllenhmmr et l., 213) där ogräsviktern vrierde melln 3 oh 5 g/m 2. De dominernde ogräsen hr på Klostergården vrit: mskros, skräpp oh vitklöver oh på Åkery hr ldersrå, vitklöver oh timotej dominert. Ogräsflorn påverks v de olik odlingspltserns historik. På Åkery odls åde slåttervll oh timotej på gården sedn mång år, oh på Klostergården hr vitklöver odlts på två v tre fält där försöken legt. Tidigre fröodling ger en risk för spillplntor i kommnde frövllr. Jämförelsen med ertifieringskrven oh resultten från renhetsnlysern visr tt de prolem som finns frmförllt kn hänförs till spill från tidigre fröodling eller inlndning från intilliggnde rutor. Rutorn hr vrit tre meter red med ett skördedrg på två meter. Vid krftig liggildning kn strån från intilliggnde rut komm med i skörden om inte prellern är fullständigt delde. Vd gäller övrig ogräs hr skräpp förekommit i ett försök vilket resulterde i tt förekomsten vr för hög i frövrn v de svgste estånden dvs. rörsvingelhyrid, oh rörsvingel. Kvikrot gv prolem på en plts i rörsvingelledet. Med insådd på hösten i höstvete hr de vnligen förekommnde örtogräsen emästrts, medn de främmnde ggnväxtern v vllrter som gett prolem i frövrn, delvis eroende på försöksteknisk orsker. Vår resultt visr tt insådd på hösten v de fem undersökt rtern ger frövllr med små ogräsprolem. Referenser Hvstd, L. T. nd Amlid, T. S. (26) 'Tiller dynmis nd yield ontriution in seed rops of Bromus inermis nd Festu prtensis estlished on different dtes nd with different plnt densities', At Agriulture Sndinvi, Setion B - Plnt Soil Siene, 57:3, Pedersen, T. Pedersen, T 21. Vllfrö 1. Slutrpport. Hämtt från rt_ pdf6 mrs 212. SJV 212 Svensk Rps, 214 Hämtt från 23 jn 214 Wllenhmmr A-C., Ståhl P., Andersson L., Christinsson B. oh Andersson L-E. 213 Ekologisk utsädesodlingr v vitklöver, rödklöver oh gräsfrö. Slutrpport SLU EkoForsk; Wllenhmmr, A-C & Andersson, L.E. 26. Timotejfröodling eståndsetlering. NJF Seminrium 395 Herge Seed Prodution, juni 26 Järvi, A. & Nisknen, M. 22.Etleringstidpunktens oh utsädesmängdens inverkn på fröproduktionen v timotej (Phleum prtense L.), ängssvingel (Festu prtensis L.) oh rödklöver (Trifolium repens) i Finlnd. NJF Seminrium 341 Vllfröodling Grss- nd lover seed prodution, juni 22 2