Regionmagasinet DITT VAL AV VÅRD- CENTRAL. Allt du behöver veta om. Vaccinet mot livmoderhalscancer så funkar det

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regionmagasinet DITT VAL AV VÅRD- CENTRAL. Allt du behöver veta om. Vaccinet mot livmoderhalscancer så funkar det"

Transkript

1 Regionmgsinet en tidning från Västr Götlndsregionen www. vgregion. se nr Allt du behöver vet om DITT VAL AV VÅRD- CENTRAL Sid 4 9 Vccinet mot livmoderhlscncer så funkr det Sid 14 Sov gott med lite hjälp från experten Sid 18

2 Så fungerr vården Om du blir sjuk När du blir sjuk eller behöver råd om vård ringer du ntingen sjukvårdsrådgivningen på telefonnummer 1177 eller till din vårdcentrl. Hr du redn kontkt med vården ring till den mottgning som sköter din behndling. Är mottgningen stängd ring Sjukvårdsrådgivningen når du dygnet runt ll dgr på telefonnummer Speciellt utbildde sjuksköterskor ger råd direkt i telefon eller vägleder till nnn vård om det behövs. Ring mbulnsen på telefonnummer 112 om någon är llvrligt sjuk eller om det hr hänt en olyck. Mer informtion om vårdcentrler, jourcentrler och övrig mottgningr i Västr Götlnd finns på 1177.se/vgregion. Dett är vårdgrnti Om du blir sjuk sk du få prt med någon i telefon smm dg. Du kn ring din vårdcentrl, eller sjukvårdsrådgivningen Om du får vet tt du behöver träff en läkre sk du få en tid inom en veck. Om du får vet tt du behöver hjälp v en specilistläkre sk du få en tid inom tre månder. Om du själv ringer till en specilistläkre räkns tre månder från den dgen specilistläkren skriver tt du behöver vård. Om en specilistläkre säger tt du behöver behndling sk du få det inom tre månder. Om vårdcentrlen eller sjukhuset inte kn ge dig vård inom den grnterde tiden sk de hjälp dig tt få vård någon nnnstns. Om du behöver besök brn- och ungdomspsykitrin sk du få en tid inom 30 dgr. Vårdgrnti vid sjukdomen cncer Om läkren tror tt du hr cncer sk du få en tid för besök hos en specilistläkre inom två veckor efter det tt specilistläkren hr fått en remiss. Brn sk inte vänt mer än två dgr. Du kn få pengrn tillbk Om du hr fått tid på en vårdcentrl eller mottgning och får vänt mer än en hlvtimme hr du rätt tt få tillbk vgiften du betlde. Men du sk ändå få det besök du beställt. För tt få tillbk vgiften måste du säg till direkt. På kutmottgningen eller jourmottgningen kn du inte få tillbk vgiften. Betl om du inte kommer på läkrbesök Om du hr beställt tid, till exempel hos läkre, och inte kn komm dit måste du tl om det innn. Annrs måste du ändå betl vgiften. Om besöket inte skulle h kostt något. måste du ändå betl 100 kronor. Du får också betl en vgift för räkningen. Du kn välj själv vr du vill h vård Du hr rätt tt välj vårdcentrl eller sjukhus i Västr Götlnd. Du kn också välj vård i Hllnd. Du kn välj privt läkre som hr vtl med Västr Götlndsregionen eller med Lndstinget Hllnd. Du hr rätt tt få vård på sjukhus i ett nnt lndsting om det finns plts där. Västr Götlndsregionen betlr vården men du får själv betl resn dit. Om vården i ett nnt lndsting kostr mer än kronor måste Vårdslussen skriv tt de betlr din vård. Ring Vårdslussen för hjälp med dett. Telefonnummer: Du kn inte själv välj vr du vill h särskild specilistvård, till exempel provrörsbefruktning eller opertion mot fetm. Du hr rätt tt läs din journl När du söker hjälp hos läkre skriver läkren en journl om dig och din sjukdom. Du hr rätt tt få läs journlen utom i särskild fll, som läkren kn bestämm. Sjukresor Västr Götlndsregionen betlr din resor till och från sjukvården inom Västr Götlnd och Hllnd eller till läkre som hr vtl med Västr Götlndsregionen eller Lndstinget Hllnd. Du betlr en liten kostnd själv. Ring sjukresekontoret om du hr frågor. Telefonnummer hittr du på de blå sidorn i telefonktlogen. Rätt till tolk Du som inte förstår svensk, är döv, hr hörselskd eller tlsvårigheter hr rätt till tolk när du besöker sjukvården. Du eller ditt ombud sk säg till före besöket om du vill h hjälp v tolk. Tolkservicen är grtis. Om du vill klg på vården Om du inte är nöjd med den vård du hr fått sk du först prt med din läkre eller nnn personl där du fick vård. Om du ändå inte är nöjd efter det kn du ring till ptientnämnden. Ptientnämnden sk ge dig stöd med tt prt med eller klg på sjukvården eller tndvården. På en del sjukhus finns ptientombud eller ptientkonsulenter. De kn hjälp till tt prt med sjukvården. Telefonnummer till ptientnämnder finns på sidn 31. Du hr rätt tt få informtion Det är viktigt tt du berättr för läkren vd du själv vet om din sjukdom och om du till exempel äter mediciner. Då är det lättre för läkren tt ge dig rätt vård. Läkren måste berätt för dig om din sjukdom, om vilk undersökningr som måste görs och om vilken vård som du kn få. Du bestämmer själv om din häls och du hr rätt tt tck nej till vård som du inte vill h. Du kn inte kräv tt få en viss vård eller undersökning om inte läkren tror tt det behövs. Tndvård Ring till din vnlig tndläkre eller till folktndvården om du plötsligt får besvär med tändern. Om du inte hr någon egen tndläkre eller om mottgningen är stängd kn du ring till jourtndvården där du bor. Telefonnummer dit finns på de blå sidorn i telefonktlogen eller på internet. Adressen dit är Ring 112 vid en olyck eller om du inte kommer frm till jourtndvården. Mer informtion finns på: 1177.se/vgregion (klick på Så fungerr vården) 2 REGIONMAGASINET

3 Mång vl blir det I förr numret skrev vi om sommrens vl till EU-prlmentet. Nu berättr vi om det vl v vårdcentrl du hr möjlighet tt gör i höst. Sedn finns det ju ndr vl också. Vl v elbolg, telefonopertör, pensionsförvltre, kffesort, bikini. Listn kn bli hur lång som helst. Men tt välj vårdcentrl behöver inte vr särskilt svårt, även om det är nog så viktigt. Är du nöjd med den vårdcentrl du tidigre vlt eller brukr gå till behöver du inte gör någonting. Men är du nyfiken på tt prov något nytt eller hittr en vårdcentrl som du tror pssr dig bättre, kn du fyll i blnketten som kommer med posten i mitten v ugusti. Vlet sk led till ökd tillgänglighet, bredre vårdutbud, högre kvlitet och bättre bemötnde. Dessutom till en lägre vgift! Allt du behöver vet om den ny vårdvlsmodellen VG Primärvård, får du i det här numret v Regionmgsinet. Spr gärn tidningen så tt du kn uppdter dig i höst! Apropå vl finns det säkert mång föräldrr till tonårsdöttrr som funderr på om de sk låt vcciner sin tjejer mot livmoderhlscncer. Hur stort skydd ger vccinet egentligen, är det någon idé om mn redn hft fler sexprtners och vd kostr sprutorn? Dess och mång fler frågor får du också svr på. Förhoppningsvis kn det vr en hjälp i vlet tt vcciner eller inte. Däremot är det inte mycket tt funder på för dig som får kllelse till gynekologisk cellprovskontroll. Det är br tt gå dit! Kontrollern räddr mång fler liv än vccinet någonsin kommer tt gör. Kerstin Allgulnder snrkde så högt tt hennes mn Arne oft vlde tt t sin sängkläder med sig och sov i ett nnt rum. Men det behöver hn inte gör längre. En pprt som liknr en liten dmmsugre hr gett Kerstin ett helt nytt och vket liv, vilket såklrt även uppsktts v Arne. Läs om hur du kn få hjälp med både stor och små sömnproblem. Pigg och utvild är det sedn br tt ge sig ut och prov något v ll vckr utflyktsmål som finns i Västr Götlnd. Ått regionpolitiker berättr om vd som är så speciellt med just ders sommrfvoriter. Med önskn om trevlig läsning innehåll nr 2.09 Allt du behöver vet om tt välj vårdcentrl 4 Frågor och svr om vårdvlsmodellen 6 Så fungerr vårdvlet i Hllnd 7 Tonvis med musik i Göteborg 10 Livsviktigt med cellprovskontroll 12 Värt tt vet om HPV-vccinet 14 Sommrplågorn så klrr du dem 16 Sov gott med lite hjälp 18 Kerstin fick bot mot sin snrkning 20 Regionpolitikerns egn smultronställen 22 Annonserbjudnden 28 I korthet 29 Korsord 30 Snning eller myt 31 Bettin Axelsson, chefredktör Näst nummer v Regionmgsinet kommer i oktober. LYSSNA PÅ RM VIA INTERNET Vill du h RM som tltidning ring Ansvrig utgivre: Kerstin Einrsson Chefredktör: Bettin Axelsson Redktionskommitté: Bettin Axelsson, Len Alexnderson, Peter Birgerstm, Bo Crlsson, Susnne Hillberger, Jn Kllenberg, Mud Pihlbld, Ås Sundell Lyout: Peter Birgerstm/Cohn & Wolfe Tryck: Kungsbck Grphic Upplg: ex Kostnd/tidning: c 2 kronor Regionmgsinet: Regionens Hus, Vänersborg Tel: E-post: Webbplts: Omslgsbild: Ann Rehnberg ISSN: REGIONMAGASINET

4 Från 1 oktober får du som bor i Västr Götlnd större inflytnde över din vårdcentrl. Ett liknnde system hr i dryg två år funnits i Lndstinget Hllnd. Det är på Nyhems vårdcentrl i Hlmstd som läkren Bo Rosnder kollr blodtrycket på Ing-Lill Petersson. SÅ MYCKET KOSTAR BESÖKET Ett besök på den vårdcentrl mn vlt kostr 100 kronor till läkre och 50 kronor till sjukskötersk, kurtor eller psykolog. Om mn vill får mn gå till en nnn vårdcentrl. Motsvrnde besök kostr då 200 kronor respektive 100 kronor. För brn under 20 år är besöket fortfrnde kostndsfritt. ÖPPETTIDER Vårdcentrlerns öppettider sk vr minst 45 timmr per veck och kunn npsss efter ptienterns behov. Jourverksmhet sk finns frm till kl 22 ll vrdgskvällr och minst sex timmr per dg under lördgr, söndgr och helgdgr. Jouren kn ordns i smrbete med ndr vårdcentrler. Eftersom 1177 sjukvårdsrådgivningen är tillgänglig dygnet runt är det dit mn sk ring efter kl 22. Personlen på 1177 kn i sin tur hänvis vidre till särskild jourmottgningr. VÅRDPENGEN Med vrje invånre som väljer en vårdcentrl följer en summ pengr. Summn vrierr beroende på ålder, kön, vårdtyngd, socioekonomisk och geogrfisk förutsättningr. Till exempel får vårdcentrlen mer pengr för små brn och för äldre invånre. Vårdpengen sk täck större delen v vårdcentrlerns kostnder. Utöver vårdpengen kn vårdcentrlen få en högre ersättning utifrån hur väl mn uppfyller viss kvlitetsmål. BEMANNING Vrje vårdcentrl sk kunn erbjud: hel öppettiden specilister i llmänmedicin (kn kompletters med ndr specilister se reportget från Hllnd) kronisk sjukdomr 4 REGIONMAGASINET

5 Från först oktober i år får du som bor i Västr Götlnd större inflytnde över din vårdcentrl. Det sk led till ökd tillgänglighet, bredre vårdutbud, högre kvlitet och bättre bemötnde. På de följnde sidorn får du vet mer om vd som händer i höst och hur du själv kn påverk vården genom tt välj vårdcentrl. Vi hr också tittt på hur det fungerr i Hllnd, som hft ett liknnde system i snrt tre år. TEXT: ANNA-LENA BJARNEBERG, FOTO: ANNA REHNBERG Nu får du större inflytnde över vården: Välj den vårdcentrl som pssr dig bäst! Att välj vårdcentrl är väl inget nytt, knske du tänker. Nej, det är det inte och är du nöjd med det vl du tidigre gjort behöver du inte välj på nytt. Men från och med 1 oktober är det någr sker som gör stor skillnd. Med vlet v vårdcentrl följer en vårdpeng som betls ut till vårdcentrlen. Vårdpengen räkns ut med hänsyn till ålder, kön, vårdbehov med mer och blir den störst delen v vårdcentrlens budget. Det är ett sätt tt ge dig som invånre mer mkt och inflytnde över vården. Du kn när som helst byt vårdcentrl och t din vårdpeng med dig, vilket gör tt du får större möjlighet tt påverk din vårdcentrls utveckling. Du kn till exempel föreslå förbättringr, tyck till om öppettider eller uppmuntr till studiecirklr i egenvård. Då blir vgiften lägre Du betlr också en lägre vgift på den vårdcentrl du vlt. Ett läkrbesök kostr då till exempel 100 kronor. Om du besöker en nnn vårdcentrl kostr det 200 kronor. I mitten v ugusti kommer du tt få ett brev med informtion om hur det går till tt välj vårdcentrl. Du kommer då tt erbjuds en vårdcentrl som du ntingen vlt tidigre eller besökt minst tre gånger. Det kn också bero på tt vårdcentrlen ligger närmst din bostdsdress. Du kn också välj en helt nnn vårdcentrl från den list över godkänd vårdcentrler som följer med brevet. I och med vlet gör du en överenskommelse med din vårdcentrl är du nöjd stnnr du kvr, är du inte nöjd kn du välj en nnn vårdcentrl när du vill. Privt eller offentlig Vårdcentrlen kn vr ntingen privt eller offentlig, br den uppfyller krven från Västr Götlndsregionen. Utöver det bsutbud som vrje vårdcentrl måste erbjud, finns en stor frihet tt utform verksmheten efter sin ptienters behov. I ett område där befolkningen mestdels består v brnfmiljer knske mn stsr på en brnläkre, i ett nnt där det bor mång äldre kn mn välj tt nställ en geritriker som är specilist på äldres sjukdomr. Utvärdering vrje år Vrje år kommer ll vårdcentrler tt utvärders. Västr Götlndsregionen kommer tt mät hur väl de uppfyller kvlitetsmålen, till exempel öppettider, tillgänglighet och bemötnde. Resultten kommer tt finns på på internet. Målet är tt offentlig och privt vårdcentrler som får konkurrer på smm villkor, stimulers tt ge ptientern en llt högre kvlitet på vården, ett br bemötnde, bättre tillgänglighet och ett brett vårdutbud. Frågor och svr se näst sid! ETT NYTT VÅRDVALSSYSTEM Riksdgen hr beslutt tt Sverige från och med den 1 jnuri 2010 får ett nytt vårdvlssystem för primärvården. I Västr Götlnd klls det ny vårdvlssystemet VG Primärvård och införs den 1 oktober 2009, efter beslut v regionfullmäktige den 3 februri Så går vlet till Från den 1 oktober kn ll över 16 år välj vårdcentrl. Den som inte gör något vl erbjuds plts på den vårdcentrl som mn vlt tidigre eller som ligger närmst bostden. För brn under 16 år görs vlet v vårdndshvren. När som helst får mn ändr sitt vl och byt vårdcentrl. I slutet v juni kommer det tt finns informtion på vårdcentrler och potek. Omkring den 17 ugusti kommer vr och en i hushållet tt få ett brev med informtion om vlet. Breven skicks ut individuellt för tt säkert nå ll invånre. Den 7 september är sist dg för vl v vårdcentrl inför 1 oktober. Därefter kn mn välj om så oft mn vill. En fördel med tt vr med från 1 oktober är tt mn får det lägre priset på sin vld vårdcentrl från först besöket. Ingen får neks plts på en vårdcentrl. GRUNDUTBUD Det bsutbud v tjänster som sk finns på vrje vårdcentrl hr tgits frm utifrån de behov mn ser i vår omvärld i dg. Befolkningen blir äldre, den psykisk ohälsn ökr i smhället, liksom fetm och lkoholkonsumtion. Därför sk vrje vårdcentrl för tt bli godkänd tillhndhåll blnd nnt hälsofrämjnde och förebyggnde instser och behndling mot psykisk ohäls utöver den llmänmedicinsk verksmheten. All vårdcentrler som godkänns måste minst erbjud: ser distriktssköterskemottgning rådgivning, behndling och rehbilitering) med ndr vårdcentrler i området) utveckling Utöver dett kn vårdcentrlern h sin egen inriktning och erbjud nnn vård. Läs om hur mn gjort på två vårdcentrler i Hllnd på sidn 6 och 7. Viss verksmheter kommer inte tt finnsiers v vårdpengen, till exempel sjukgymnstik, rbetsterpi, mödrhälsovård och ungdomsmottgningr. Dess verksmheter kommer, precis som tidigre, tt finnsiers genom hälso- och sjukvårdsnämndern i Västr Götlnds regionen. REGIONMAGASINET

6 När något förändrs uppstår det lltid en del frågor och frhågor om olik situtioner som skulle kunn uppstå. Här svrr Bengt-Görn Olusson, som är utredre på Västr Götlndsregionen och den som som utformt det förslg som ligger till grund för beslutet tt inför vårdvlsmodellen VG Primärvård. Frågor&svr om ny vårdvlsmodellen Nu blir de ekonomisk förutsättningrn lik för ll. Tidigre hr det funnits vritioner. Vilk vinner och vilk förlorr? För mig är det viktigt tt vi uppnår vård på lik villkor för vår invånre. Med VG Primärvård skps god förutsättningr för det. Grunduppdrget är detsmm, och ovsett vr jg bor i regionen för jg med mig lik mycket pengr till min vårdcentrl. Invånrn är enligt min uppfttning vinnre. Hur förutsättningrn blir för den enskild vårdcentrlen beror på ders förmåg tt ttrher ptienter, förbättr kvliteten och få sin ptienter tt i först hnd vänd sig till sin vld vårdcentrl. Räcker Västr Götlndsregionens pengr? J, min uppfttning är tt pengrn täcker det grunduppdrg som ll vårdcentrler sk utför. Om vi utgår från ett ökt ntl vårdcentrler som invånrn kn välj blnd så sk både vårdbehovet och de vstt pengrn fördels på fler. Det kommer snnolikt tt innebär tt någr måste npss sin kostym om de får färre ptienter tt t hnd om. Jg tycker tt det stor ntlet ny vårdcentrler som nsökt tt få strt verksmhet i regionen är ett bevis för tt modellen är ttrktiv både innehållsmässigt och ekonomiskt. Det finns en grnti för tt det sk finns en vårdcentrl i vrje kommun. Skulle en stor kommun som idg hr fler vårdcentrler kunn få färre eller knske br en vårdcentrl med det ny systemet? J, det är nturligtvis tänkbrt. Om dett skulle uppstå och mång ptienter nser tt vståndet till vårdcentrlen orskr mycket besvär, finns lltid möjligheten tt öppn en fililverksmhet. Det finns en oro hos frmför llt kommuner tt det lokl hälsorbete som bedrivs i dg i smrbete melln vårdcentrl och kommuner i fortsättningen inte kommer tt prioriters tillräckligt från vårdcentrlerns sid. Är oron befogd? Det är br tt denn fråg uppmärksmms v kommunern. VG Primärvård bygger på kvlitet och effektivtet. En viktig del i de krv som ställs hndlr om tt på olik sätt rbet med hälsofrämjnde rbete. Ju bättre häls och egenvård som vårdcentrlen kn skp för sin ptienter desto bättre blir det för verksmheten. Västr Götlndsregionen kommer nog tt följ tt de förväntningr som finns på hälsorbetet infris. Den oro som eventuellt finns hos kommunern kn vi hnter genom tt tillsmmns ktivt engger oss i dett rbete. Ett stort problem i hel lndet är bristen på llmänläkre. Om mn nu sk ök tillgänglig heten och få ett högre förtroende hos medborgrn, hur sk mn lycks rekryter fler llmänläkre om mn inte lyckts med det tidigre? Visst behöver vi fler specilister i llmänmedicin och jg är övertygd om tt vårt tydlig fokus på kvlitet kommer tt bidr till det. En nnn fktor som tlr för dett är tt vi söker vårdgivre som vill ligg i frmknten v ny kunskp, metoder och tekniker. Jg vill också pss på tt frmhåll ndr yrkesktegorier som mycket väl kn bidr till ökd tillgänglighet och stärkt förtroende genom tt vr den fst vårdkontkten för ptienter med exempelvis kronisk sjukdomr som dibetes eller KOL/stm. Finns det inte risk för en ökd förskrivning v läkemedel som ntibiotik för tt få nöjdre ptienter? Risk finns ju lltid men jg hopps tt den informtion som förts ut och den fortbildning som skett sk minimerr riskern. Jg förutsätter också tt de vårdgivre som rbetr för regionen följer de riktlinjer som är utrbetde för tt uppnå en ändmålsenlig förskrivning v läkemedel. Vi kommer också tt premier de vårdcentrler som sköter dett på önskvärt sätt. Hur fungerr det om jg som ptient är missnöjd med vården på min vårdcentrl men ändå vill gå kvr där för tt den ligger när min bostd. Vrt vänder jg mig för tt klg om jg redn tlt med min vårdcentrl och det inte hjälper? Nöjd ptienter är mycket värdefull för vårdcentrlen. Om du redn berättt för din vårdcentrl vd du inte är nöjd med och det inte gett resultt kn du precis som förut vänd dig till Ptientnämnden för hjälp i frågor som rör bemötnde eller behndling. Om det till exempel gäller vårdutbudet, tillgängligheten eller något nnt kn du kontkt din hälso- och sjukvårdsnämnd som hr skrivit vtl med vårdcentrlen och också sk se till tt den lever upp till krven. Vd hr invånrn för nsvr i vlet v vårdcentrl? För tt uppnå bäst resultt är det viktigt tt båd prter är beredd tt smrbet. Exempel på dett kn vr tt när invånrn hr gjort sitt vl är det önskvärt tt de också tr vr på möjligheten tt påverk vårdcentrlens service och vårdutbud. Egenvård är ett nnt område som vi som ptienter kn bidr med för tt de instser som primärvården gör för oss sk få vsedd effekt. Fotnot: För tt se vilk som nsökt om tt strt vårdcentrl i din kommun: PRIVATA OCH OFFENTLIGA VÅRDCENTRALER De vårdcentrler som blir godkänd och tecknr vtl med Västr Götlndsregionen får lik uppdrg och ersättning, ovsett om de drivs i Västr Götlndsregionens eller privt regi. All vårdcentrler som uppfyller de krv som ställs kommer tt bli godkänd. (Mer informtion om vilk krv som ställs finns på Skulle en vårdcentrl inte vis sig uppfyll de krv som ställs kommer den tt bli föremål för en särskild genomgång. En prövning kommer då tt görs som visr om de sk få fortstt förtroende tt bedriv vård på uppdrg v Västr Götlndsregionen. UTVÄRDERING Vrje vårdcentrl kommer tt följs upp utifrån viss kvlitetsmål. Det kn hndl om hur lätt det är tt få tider, tt komm frm på telefon, vilk specilister mn nställt osv. Uppgifter från ll vårdcentrler sk finns tillgänglig på internet. Där sk mn också kunn gör jämförelser melln vårdcentrlern i Västr Götlnd. Det kommer också tt ske en utvärdering i ett smlt forskningsprojekt tillsmmns med Lndstinget Hllnd och Region Skåne. 6 REGIONMAGASINET

7 BVC-sköterskn Krin Bengtsson hr besök v Annik Jcobsson med sin dotter Felici. Det är dgs för 8-månderskontroll och Krin väger och mäter, prtr och gosr. Jg stte upp mig här strx innn Felici föddes. Jg bodde när och skulle gör ett llergitest och tyckte det vr smidigt tt gå hit. Nu hr jg flyttt men ser ingen nledning tt byt eftersom jg hr så br kontkt med personlen, frmför llt med Krin, säger Annik Jcobsson Så fungerr vårdvlet i Hllnd Lndstinget Hllnd vr först i lndet med tt inför vårdvl. Regionmgsinet åkte dit för tt se hur det fungerr, dryg två år efter införndet. Här konkurrerr redn offentlig och privt vårdcentrler. Ptientern hr fått mkten och på mottgningrn gäller det tt ge så br service som möjligt för tt behåll kundern och pengrn. På Skre strnd i Flkenberg ligger den privt vårdcentrlen Fmiljeläkrn i Skre. Stor fönster i väntrummet vetter ut mot Kttegtt och en obruten horisont. En läkrsekreterre bkom disken tr emot ptientern och i rummet bredvid sitter två sjuksköterskor och svrr i telefon. Här är det lltid en människ som svrr. När mn är sjuk och orolig sk mn komm frm direkt och inte till en telefonsvrre, säger Mts Perkmr, läkre och delägre i mottgningen. Plnerr en tredje mottgning Efter mång år i den offentlig vården strtde hn och någr kolleger en privt läkrmottgning redn I smbnd med vårdvlet 2007 delde de på sig och Mts Perkmr och hns kolleg Christer Andersson strtde Fmiljeläkrn. I dg hr Fmiljeläkrn två läkrmottgningr, en i Flkenbergs centrum och en på Skre strnd. En ny mottgning plners i Glommen i höst och det finns också långt frmskridn plner på ett nybygge inne i stn i smrbete med ett privt rehb-, gym- och fitnesscenter. Jg trivs bäst när jg får bygg och skp ny sker. Därför pssr det bättre för mig tt jobb privt, där utrymmet är större för tt vr visionär och kretör, säger Mts Perkmr. Ändå ser hn inte verksmheten som privt, eftersom den drivs på medborgrns uppdrg, med finnsiering v skttemedel. Hns roll som företgsledre hndlr mer om tt drivs frmåt och hitt på ny lösningr för ptientern än tt tjän pengr. Om vi blev girig skulle det snrt märks blnd både kolleger och ptienter. Nej, jg ser mig hellre som en rbetskmrt och hr till och med lägre lön än min läkrkolleger här på mottgningen, säger Mts Perkmr. En månd efter strten hde ptienter vlt Fmiljeläkrn. I dg hr mn ptienter, vilket motsvrr ungefär en fjärdedel v mrknden i Flkenbergs kommun. Fler brnfmiljer Vi hr en mycket positiv utveckling och ökr med cirk 200 kunder per månd, frmförllt ökr brnfmiljern. Förr året strtde Fmiljeläkrn Hllnds först privt BVC inne i Flkenberg, något som blivit en stor frmgång, inte minst ders bbycfé som är öppet vrje måndg. I måndgs hde vi 19 brnvgnr där. Det hr blivit något v en os för småbrnsföräldrr, säger Mts Perkmr. Så tycker hllänningrn se näst sid! REGIONMAGASINET

8 ? Hur hr vårdvlet påverkt dig? Lndstinget Hllnd vr först i lndet med tt inför vårdvl. Det skedde för dryg två år sedn. Vd tycker då hllänningrn om reformen i dg? Leif Nilsson, 54, Vinberg Jg gjorde inget vl, utn stnnde kvr där jg vr. Jg tillhörde redn en privt vårdcentrl och hr inte hft någon nledning tt byt. Stin Johnsson, 79, Flkenberg Jg vlde en privt vårdcentrl i smbnd med vårdvlet. Jg tycker det är br tt mn får välj. Nu byter jg inte för jg hr blivit så väl bemött här. Mdeleine Andersson, 35, Slöinge, med sitt brn Olle, 8,5 månder Jg ringde och begärde en blnkett för jg ville byt. Innn vr jg på en offentlig vårdcentrl men jg ville h kvr min BVC-skötersk som bytte till en privt mottgning. Det är jättebr tt få välj själv, jg ser br fördelr. Gerd Bengtsson, 80, Flkenberg Det hr br vrit positivt tt få välj. Eftersom jg hr cncer är det extr viktigt för mig tt vr väl omhändertgen. Jg bytte vårdcentrl till den som ligger närmst mitt hem. Där fnns också en läkre som jg ville h. Mgnus Conrdsson, 44, Hlmstd Jg visste inte tt mn kunde välj så jg hr inte märkt någon skillnd. Men jg söker inte vård så oft. Jg är väl utomtiskt skriven på den som ligger närmst, så det får bli dit jg går om jg behöver. Lilin Johnsson, 78, Unnryd Jg hr knppt märkt något v vlet, men nu hr jg nyss vlt en. Jg vr i stn och råkde behöv vård så det blev Citykliniken. Tidigre vr jg uppstt på den vårdcentrl som ligger närmst mitt hem. Jg hr inte tänkt på om det är br eller dåligt. Men det är br tt mn kn byt om mn inte trivs. Isbell Murtovic, 20, Hlmstd Jg är inskriven på en offentlig vårdcentrl. Bestämde mig för tt gå hit för tt här är fint, fräscht och rent. Här får jg också ett br bemötnde, det är trevligt tt gå hit. Sten Lindmn, 59, Hlmstd Jg går hit för tt det är närmst mitt hem. Jg är här så sälln, så det är ingen skillnd mot förut. Sbrin Ouldyounes, 29, Hlmstd Jg tillhör Nyhem. Det är lättre tt få tider nu än tidigre. Jg hinner prt mer. Det är br tt få välj, och tt mn inte är bunden till en viss vårdcentrl, så tt mn kn ändr sitt vl. Filip Ekegren, 19, Hlmstd Jg är kvr på smm vårdcentrl jg hft sedn fler år. Det är inte så stor skillnd nu mot förut. Men jg hr vrit där en del med min fot. FAKTA VÅRDVAL HALLAND En v grundidéern med Vårdvl Hllnd är tt vrje vårdcentrl är fri tt, förutom ett grundutbud med llmänläkre, distriktssköterskor med mer, kunn skp sin egen profil för tt lock ptienter. Den privt vårdcentrlen Fmiljeläkrn hr till exempel stst på vt BVC med bbycfé vrje måndg Brnläkre som regelbundet besöker mottgningen för de brn som behöver specilist-bvc Nyhems vårdcentrl, som drivs v lndstinget, hr till exempel stst på: hjälp till egenvård VÅRDVAL HALLAND NÅGRA JÄMFÖRELSER MED VÄSTRA GÖTALAND Hllnd: 2006 fnns 25 lndstingsdrivn vårdcentrler och 12 privt vårdcentrler fnns 26 lndstingsdrivn vårdcentrler och 21 privt vårdcentrler. Som först lndsting i lndet strtde vårdvlet i Hllnd 1 jnuri All privt och offentlig vårdcentrler som blir godkänd får strt verksmhet. Med vrje ptient följer en vårdpeng, enbrt bserd på ålder. Fyr gånger om året får ptientern byt vårdcentrl. Ptientvgift hos den vårdcentrl mn vlt är 130 kronor. Vrje vårdcentrl sk uppfyll ett ntl mål, t. ex. för tillgänglighet, täckningsgrd och kvlitet. Om de inte uppfylls minsks sjukvårdspengen. Västr Götlnd: Västr Götlndsregionen hr i dg 145 vårdcentrler. Av dess är 27 privt och 118 offentlig. 14 pril 2009 (sist nsökningsdg för tt få strt 1 oktober) hde 272 nsökningr kommit in, vrv 152 från privt ktörer. All privt och offentlig vårdcentrler som blir godkänd får strt verksmhet. I Västr Göt lnd väger mn också in kön, vårdbehov smt socioekonomisk och geogrfisk förutsättningr. Mn kommer tt få byt hur mång gånger som helst. Ptientvgift hos den vårdcentrl mn vlt är 100 kronor Liknnde mål hr stts upp, men i stället för vdrg om de inte uppfylls, kommer vårdcentrlern tt få ett ekonomiskt tillskott om de uppfylls. 8 REGIONMAGASINET

9 Roligre tt gå till jobbet nu I Hlmstd strtde fyr privt vårdcentrler i smbnd med vårdvlet. För stdens störst vårdcentrl i offentlig regi, Nyhem, hr det blivit en utmning tt behåll ptientern. Men det hr blivit mycket roligre tt gå till jobbet nu, säger BVC-sköterskn Krin Andresson. Arbetsdgen går mot sitt slut och Krin Andresson plockr i ordning blnd blöjor, pärmr och leksker på sitt rbetsrum. Mssgedockn Love ligger kvr på skrivbordet sedn hon tidigre under dgen berättt om kursen i bbymssge som erbjuds på vårdcentrlen. Det är stor skillnd nu i hur vi tänker kring tt tillfredsställ ptientern. Tidigre fick vi pengr från lndstinget ovsett rbetsinsts, nu måste vi vis tt vi kn gör ett br jobb för tt ptientern sk stnn kvr, säger Krin Andresson. På brnvårdscentrlen i Nyhem hr mn tgit fler ny grepp för tt erbjud brnfmiljern en bättre service. Den öppn mottgningen hr erstts med tidsbokning för tt föräldrrn sk slipp vänt, fler efterfrågr stöd i sin föräldrroll och blivnde eller nyblivn föräldrr erbjuds en kurs i bbymssge. Vi hr utbildt oss till certifierde instruktörer och håller kursern här i bbymssgerummet. Hon visr ett specilinrett rum längre ner i korridoren. Ett tjockt täcke och fler kuddr ligger på golvet och rummet ser inbjudnde ut. BVC-skötersk Krin Andresson på Nyhems vårdcentrl nvänder mssgedockn Love när hon håller kurser i bbymssge för nyblivn föräldrr. Efterlängtd ombyggnd Mgdlen Brkström hr vrit verksmhetschef för Nyhems vårdcentrl i drygt fyr år. När hon tillträdde visste hon inte tt det skulle bli ett vårdvl, men fick fullt upp med en stor omorgnistion. 58 i personlen skulle bli 38. Smtidigt ville hon bygg upp ett strkt rbetslg, skp en frmåtnd och gör mottgningen mer välkomnnde för ptientern. Det först som slog mig vr tt loklern vr så tråkig. Ptientern möttes v en nslgstvl med gmml informtion. Färgern vr murrig och miljön kändes helt enkelt inte välkomnnde. Lgom till nyheten tt vårdvlet skulle införs kunde den efterlängtde ombyggntionen strt. Här fnns redn ett driv i hel orgnistionen som om vr på väg någonstns. Det kändes som tt få en extr sprk i ändn på det vi redn gjorde. Innebr ökd frihet Vårdvlet innebär mång möjligheter, enligt Mgdlen Brkström. Hon tycker tt vårdcentrlen fått mer frihet, inte minst när det gäller tt bredd utbudet. Till exempel hr mn nställt en geritriker, som är specilist på åldrndets sjukdomr, eftersom fler äldreboenden är knutn till Nyhems vårdcentrl. En rtrosskol hr strtts och en mottgning för benskörhet är på gång. Det finns mång möjligheter med det här systemet. Vi smrbetr redn med Studenthälsn och ett gymnsium och näst steg blir tt se om vi kn knyt något företg till oss som vill nlit oss för sin företgshälsovård. Vi hr ju hel orgnistionen som behövs, med llmänläkre, psykolog, kurtor och rbetsterpeut, säger Mgdlen Brkström. TEXT: ANNA-LENA BJARNEBERG FOTO: ANNA REHNBERG REGIONMAGASINET

10 Sofie Ye och hennes klsskompisr vid musikerutbildningrn i Vänersborg övr inför föreställningen Drömläge. Omkring 700 personer sk medverk i llkonstverket som uppförs i Aren Vänersborg. Efter tre års förberedelser kommer den interntionell festivlen World New Music Dys till Göteborg. Under fyr dgr i oktober bjuds det på nyskriven musik v tonsättre från 50 länder. Tonvis med musik i Göteborg Nils Wiklnders skrivbord är täckt v CD-skivor som stplts i högr, notbld, prtitur och nsökningsblnketter. Juryrbetet med tt gllr ut 110 musiklisk verk blnd 400 insänd bidrg, hr precis vslutts. Nu rbetr vi med tt välj ut de orkestrr och ensembler som sk spel, säger Wiklnder som är konstnärlig ledre för den västsvensk delen v festivlen. Strt i Visby, finl i Göteborg World New Music Dys 2009 strtr i Visby, mellnlndr i Växjö och vsluts i Göteborg. Inom interntionell musik- och ljudkonst är festivlen det mest prestigefylld evenemng som finns. Bkom rrngemnget står orgnistionen ISCM, en interntionell musikorgnistion med 50 medlemsländer. Vrje medlemslnd hr en ntionell sektion v ISCM som vlt ut verk från sitt lnd. Festivlen innehåller därför musik från hel världen, till exempel från Venezuel, Austrlien, Sydfrik och Hongkong. Ny sorters musik Musiken som sk frmförs är en förlängning v den klssisk musiken, med tonsättre som komponerr musik med hjälp v noter. Under senre år hr även improvistionsmusik och dtorprogrmmerd musik gjort sitt intåg i festivlen. Det hr vuxit frm ny hybridformer inom musik- och ljudkonst. Tidigre vr det oftst människor med bkgrund från musikhögskolor som komponerde. Nu dyker det även upp personer som gör musik på sin egen lptop eller synth. Teknikutvecklingen hr öppnt upp musikskpndet för människor med olik bkgrund. Vill nå en ny publik En målsättning med rrngemnget är tt nå ut till ny publik. När den interntionell festivlen börjr i Visby i september inleds en regionl stsning i Västr Götlnd en festivl i festivlen. Progrmmet blir klrt i ugusti, men redn nu hr kommunl verksmheter och lokl musiker vist intresse och vill medverk. Konserter, ljudexperiment och workshops sk ljud i idrottshllr, konserthus, skolor, gllerier, museer och bibliotek i hel regionen. TEXT: KRISTINA KARLBERG FOTO: SERGIO JOSELOVSKY ISCM WORLD NEW MUSIC DAYS står orgnistionen Interntionl Society for Contemporry Music (ISCM) som grunddes i Slzburg 1922 för tt främj nutid musik. Sverige hr vrit värd för festivlen vid fyr tillfällen. tember, fortsätter till Växjö den september och vsluts i Göteborg den 1 4 oktober. Arrngörer är OPEN (ett resurscentrum inom Konst- och kulturutveckling som rbetr på uppdrg v Västr Götlndsregionens kulturnämnd), Visby interntionell tonsättrcentrum, CoMA/Musik i Syd och Rikskonserter. rnde rbetr fyr personer i regionen heltid med festivlern. Produktionsbudgeten är 3 miljoner kronor. AXPLOCK UR DEN REGIONALA FESTIVALEN: Vänersborg: Allkonstverket Drömläge frmförs den 24 och 25 september på Aren Vänersborg. Svenljung: Slgverkskonserten Klockslget spels i Svenljung simhll den 26 september klockn 12. Konserten ges även i minst 18 v regionens övrig kommuner vid smm tidpunkt. Läs mer: 10 REGIONMAGASINET

11 Musikkonst och idrott förens i Vänersborgs ny ren Ett stort llkonstverk inviger Aren Vänersborg och den regionl delen v World New Music Dys. 17 körer med 511 sångre, 100 blåsre, en symfoniorkester, rdennerhästr och blettdnsnde bndyspelre medverkr. Omöjlig uppdrg sätter igång fntsin, säger Tuomo Hpl som skpt föreställningen. Tuomo Hpl står på en betongvsts och ser på när nio mil kylslng rulls ut på sndbädden i mitten v renn. Än så länge är Aren Vänersborg en stor byggrbetsplts. Jg brukr komm hit ungefär vr tredje veck och följ hur bygget går. Mn får föreställ sig vr scenen sk vr och håll tummrn för tt kustiken blir br, säger Tuomo som är Composer-in-Residence vid Musikkdemi Vänersborg. Hn hr specilskrivit musiken till fem verk som ingår i llkonstverket Drömläge, regissert och gjort mnus. Den 24 och 25 september invigs den 90 minuter lång föreställningen direkt på isen i smbnd med invigningen v Aren Vänersborg. Då inleds också den regionl delen v musikfestivlen World New Music Dys. Tnken är tt föreställningen sk beskriv företeelser som finns i Vänersborg. Vi hr låtit Tuomo möt vår std på sitt sätt, säger Vänersborgs kultur- och fritidschef Håkn Alfredsson. Tuomo som ldrig tidigre hde besökt Vänersborg, hr förberett sig i ett och ett hlvt år. Hn hr läst in sig på loklhistori, promenert runt i stden, vrit på möten med föreningr och prtt med hundrtls Vänersborgre. Sjöfrt, bndy, musik, tändstickshistori och hästtrnsporter är någr temn som finns med i llkonstverket. Fntsi och smrbete är två ledstjärnor under rbetet. Sömmerskor, snickre, musiker, körsångre, bildkonstnärer, skolelever, fiskre, konståkre, bndyspelre, kjkister och rugbyspelre deltr i förberedelsern. De här människorn fungerr som min plett. All kn sin grej. För mn ihop ll ders kunskper vilken krft det blir! Efter besöket på renn åker Tuomo till rbetsmrkndsenhetens syteljé. Där sitter Gun Lrsson och Milic Gogic vid symskinern och syr färgsprknde fågeldräkter. Det finns en smling uppstoppde exotisk fåglr på museet som jg tänker släpp ut på isen, säger Tuomo. Gun och Milic skrttr. De hr börjt vänj sig vid Tuomos idéer. Hns kretivitet är smittsm! säger Gun. FAKTA TEXT: KRISTINA KARLBERG FOTO: SERGIO JOSELOVSKY en ny inomhusren som byggs v Vänersborgs kommun, med plts för personer. Ett llkonstverk smmnför olik konstrter som till exempel musik, sång, bild, film och dns, till en smverknde helhet. Isen blir scengolv och ll körsångre måste h broddr på sig, berättr Toumo Hpl när hn besöker bygget och försöker föreställ sig hur den blivnde inomhusrenn sk se ut. I september invigs renn med hns llkonstverk om Vänersborg. Fntomt en humnoid skulptur med videoögon tt se in i kommer hit med SEAS. Bild: Bernd Uhlig Svrt Hvet möter Nordsjön I ugusti finns det mång möjligheter tt t del v kultur i Västr Götlnd. Inte minst när det gäller utländsk rtister och konstnärer. Fler festivler vlöser vrndr, Kulturklset, Wy Out West och den interntionell resnde kulturfestivlen Blck/North SEAS. SEAS Göteborg besöker stden ugusti och är ett storslget europeiskt smrbetsprojekt som skpts på inititiv v svensk Intercult. Konstnärer från länder runt Svrt Hvet och Nordsjön hr smrbett kring utvld pltser och skpt teter, dns, musik, performnce och videoverk inspirerde v ämnen som migrtion, sjöfrtsindustrins nedgång, klimt- och identitetsfrågor. Tretton nyproduktioner presenters runt om i stn, en musikklubb på Pustervikstetern och en interntionell konferens om stdsplneringsfrågor Cityscpe i smrbete med Stdsmuseet. Alingsås är den kommun där SEAS troligen får sin västsvensk premiär den ugusti med delr ur progrmmet. Smtl pågår som kn ge fler kommuner en chns tt t del v projektet. Blck/North SEAS stöds v EU:s kulturprogrm och är det hittills störst kulturprojektet med svensk inititivtgre. Drygt hundrtlet interntionell gäster och rtister kommer hit för tt delt. Senst besökte festivlen Istnbul och SEAS-North turnén börjr med Helsingborg-Helsingör/Köpenhmn innn besöket i Göteborg. Därefter får Tromsö och den lill byn Skegness på engelsk östkusten t del v dett nnorlund projekt. SEAS ges i smbnd med Sveriges ordförndeskp i EU. Mer informtion om progrm och gäster finns på REGIONMAGASINET

12 Livmoderhlscncer är en llvrlig sjukdom, men den går tt förebygg. I Sverige hr vi kommit långt tck vre tt så mång kvinnor deltr i de regelbundn cellprovskontrollern. Kontrollern är helt unik! De går snbbt, de gör inte ont och om vi hittr cellförändringr så går de lltid tt behndl. Det är verkligen en billig livförsäkring, menr utvecklingsbrnmorsk Mre-Liis Ryd som är strkt enggerd i rbetet tt förebygg livmoderhlscncer. Cellprovskontrollen snbb, smärtfri och livsviktig All kvinnor melln 23 och 60 år klls till regelbundn cellprovskontroller. Vid besöket ts prover på livmoderhlsen för tt hitt cellförändringr. Det är viktigt tt vet tt en cellförändring INTE är detsmm som cncer. I de flest fll hndlr det om en infektion som läker ut v sig själv. Iblnd kn en cellförändring vr ett förstdie till cncer på livmoderhlsen. Det som är positivt är tt den kn behndls gnsk enkelt, så tt det ldrig behöver bli någon cncer, förklrr Mre-Liis Ryd på regionl enheten för cervixcncerprevention i Göteborg. Ått v tio kvinnor kommer I Västr Götlndsregionen kommer ått v tio kvinnor till kontrollern. Men en femtedel deltr Det är viktigt tt vet tt en cellf örändring INTE är detsmm som cncer " inte. Och det är också de kvinnorn som löper störst risk tt drbbs v livmoderhlscncer. Den vnligste livmoderhlscncerptienten är en äldre kvinn som inte gått på regelbundn cellprovs kontroller. Hon löper 2,5 gång så stor risk tt drbbs. Jg tycker tt det är så synd, nu när vi hr både kunskpen, verktygen och resursern för tt förebygg sjukdomen, säger Mre-Liis Ryd. Viktigt pepp vrndr Att kvinnor väljer tt inte gå, kn bero på tt de helt enkelt inte vet hur viktig testern är. En del tycker tt undersökningen verkr obehglig. Den som känner sig väldigt orolig kn få extr stöd och rådgivning på brnmorskemottgningen. Jg skulle också önsk tt kvinnor prtde mer med vrndr om det här. Att en mmm peppr sin döttrr, och tt mn pushr på sin systrr eller väninnor om de känner sig tveksmm till tt gå. Viss kvinnor väljer bort kontrollern för tt de känner tt de inte hr tid. Därför jobbr mn nu på tt ök tillgängligheten, blnd nnt genom kvällsöppn mottgningr. I Skrborg kn mn bok om sin tid vi nätet vilket hr fått fler tt delt. Målet är tt smm system sk införs i hel Västr Götlndsregionen. "Det är br tt gå dit" Jg kn br uppmn ll kvinnor tt prioriter kontrollern. Det är fktiskt gnsk enkelt. Sjukvården håller red på tidern, utskicken och provresultten. Det är br tt gå dit när inbjudn kommer i brevlådn! T dig tid! Det är fktiskt värt det, vslutr Mre-Liis Ryd. TEXT: JEANETTE BERGENSTAV FOTO: PATRIK BERGENSTAV Fkt om livmoderhlscncer Livmoderhlscncer (cervixcncer) är den näst vnligste cncerformen hos kvinnor i världen. Br bröstcncer är vnligre. Men i Sverige kommer livmoderhlscncer inte förrän på 17:e plts. Sedn cellprovskontrollern infördes för 40 år sedn hr ntlet drbbde minskt med 60 procent. I dg får cirk 450 kvinnor om året livmoderhlscncer i Sverige. De flest kn bots, men ungefär 150 kvinnor om året dör v sjukdomen. Om livmoderhlscncer upptäcks tidigt så är prognosen mycket god. Nio v tio kn bots. Det är när cncern fått utveckls länge som den är svårre tt behndl. Livmoderhlscncer orsks v ett humnt ppillomvirus. Nästn ll sexuellt ktiv personer får viruset någon gång i livet. De flest märker inte v det och infektionen läker ut v sig själv. Men hos en del stnnr viruset kvr i kroppen och riskerr tt orsk cncer. Det är en process som tr minst år. Genomsnittsåldern på de som drbbs är 55 år. En fjärdedel är under 40 år. Det är väldigt ovnligt tt kvinnor under 23 år får livmoderhlscncer. Det är också ovnligt tt kvinnor över 60 år drbbs, om de hr tgit regelbundn cellprov. Livmoderhlscncer märks inte i ett tidigt skede. Små blödningr melln menstrutionern, smärt eller blödningr under smlg eller smärt när mn krystr på toletten kn vr sjukdomssymptom som bör undersöks. Läs mer om livmoderhlscncer, symptom och behndlingr här: På Cncerfondens stöd- och informtionstelefon svrr legitimerd vårdpersonl på frågor vrje vrdg kl Tel: Det går också br tt mejl frågor till: De här textern är fktgrnskde v utvecklingsbrnmorsk Mre-Liis Ryd smt gynekolog och överläkre Björn Strnder. Båd är verksmm på regionl enheten för cervixcncerprevention, Onkologiskt centrum i Göteborg. 1 2 REGIONMAGASINET

13 Kurvn för livmodershlscncerfll pekr nedåt. "Sedn vi börjde med cellprovs kontroller hr ntlet drbbde minskt med 60 procent. Om ll deltog i cellprovs kontrollern de blir kllde till så skulle ännu färre kvinnor drbbs", förklrr utvecklingsbrnmorsk Mre-Liis Ryd på regionl enheten för cervixcncerprevention, Onkologiskt centrum i Göteborg. SÅ GÅR EN CELLPROVSKONTROLL TILL: Kvinnor melln 50 och 60 år klls vrt femte år. lelse till närmste brnmorskemottgning eller mödrvårdscentrl. Om den bokde tiden inte pssr så går det br tt ändr tid. någr minuter. Först får du t v dig på underkroppen och lägg dig i en gynekologstol. Sedn tr brnmorskn prover med hjälp v en sptel och en liten borste som förs in i slidn. Det kn upplevs som lite obehgligt men gör sälln ont. dn. Över 95 procent v proven är norml. Någr få prover är svår tt bedöm och behöver ts om. utreds vidre. Mång blir orolig när en cellförändring upptäcks men mn sk vet tt de flest cellförändringr läker ut v sig själv. Annrs går de tt behndl. På så vis förhindrr mn tt cncer i livmoderhlsen uppstår. Oftst räcker det med ett reltivt enkelt ingrepp som inte påverkr möjlighetern tt bli grvid. ptienten redn hr cncer. skydd men det är ovnligt tt en kvinn får cncer i livmoderhlsen om hon regelbundet deltgit i kontrollern. Oftst upptäcks då sjukdomen så tidigt tt prognosen är god. Läs mer på eller På hemsidn finns en mycket br, tecknd film om cellprovskontroller. Klick Filmer om cellprovskontroll för tt se den. Du kn också läs mer på 1177.se/vgregion. REGIONMAGASINET

14 Näst år införs det omtlde vccinet mot livmoderhlscncer, HPV-vccinet, i det llmänn vccintionsprogrmmet. Det innebär tt ll flickor född 1999 eller senre kommer tt h rätt till kostndsfri vccintion. Men är det verkligen nödvändigt? Hur sk föräldrr med äldre brn gör? Och vd kostr det? Regionmgsinet reder ut begreppen. Värt tt vet om HPV-vccinet Vd är HPV-virus? Humnt ppillomvirus (HPV) är en v de vnligste, sexuellt överförbr sjukdomrn i världen. De flest sexuellt ktiv människor drbbs någon gång v HPV-virus. Oftst märks ing symptom och infektionen brukr läk ut v sig själv. Men på viss personer blir den kronisk och kn på sikt utveckls till blnd nnt livmoderhlscncer, en sjukdom som nästn uteslutnde orsks v HPV-virus Viruset kn också ge upphov till kondylom, lltså vårtor kring könsorgnen. Det är en vnlig men oftst lindrig sjukdom. Hur fungerr HPV-vccinet? Det finns fler olik HPV-virus som kn orsk cncer. HPV-vccinet skyddr mot de två vnligste, typ 16 och 18. Tillsmmns orskr de ungefär två tredjedelr v ll livmoderhlscncer. Det betyder tt vccinet inte skyddr mot ll livmoderhlscncer, men beräkns ge ett 70-procentigt skydd. För de ndr cncerfrmkllnde HPV-typern finns det ännu inget vccin. Hur går vccintionen till? Vccinern ges i tre doser i överrmen. Det sk gå 1 3 månder melln de två först sprutorn. Intervllet melln den ndr och tredje sprutn sk vr 3 12 månder. Ger vccinet någr biverkningr? Sprutn kn ge lite svullnd och rodnd och eventuellt feber som snbbt går över. Någr llvrlig biverkningr hr inte upptäckts. Ger vccinet ett livslångt skydd? Eftersom vccinet är så pss nytt, vet mn inte hur länge skyddseffekten håller i sig. Det kn komm tt behövs en påfyllndssprut senre i livet. När sk mn vcciner sig? Vccinet fungerr br förebyggnde och botr inte infektioner mn redn fått. Därför ger det bäst effekt på flickor som inte gjort sexuell debut. Det är skälet till tt mn vlt tt prioriter flickor melln 10 och 12 år och dessutom subventionerr vccinet för flickor under 18 år. Att vcciner före 10 års ålder rekommenders inte. Det går inte tt säkert nge högst åldern för en meningsfull HPV-vccintion. Egentligen är det inte åldern som vgör, utn ntl sexulprtnerns. Det kn visserligen räck tt h sex en end gång för tt bli smittd men risken ökr i tkt med ntl prtners. Ju fler virus mn utstts för desto sämre skydd ger vccinet. Om mn redn hr hft sex kn mn lltså inte vet hur hög skyddseffekten v en vccintion blir. Däremot finns det ing nckdelr med tt t sprutorn, bortsett från kostnden. Kn HPV-testning före vccintion vis om mn hr nytt v vccin? Att gör en HPV-test före vccintion är inte utvärdert och skulle troligen inte ge hel svret om mn hr nytt v vccintion. Ett test visr till exempel inte om mn tidigre hr vrit infekterd. Sjukvården erbjuder inte sådn testning. Vd innebär llmän vccintion mot HPVvirus? Från och med den 1 jnuri 2010 kommer HPVvccinet tt ingå i det llmänn vccintionsprogrmmet och lltså vr grtis för flickor melln 10 och 12 år. Sprutorn sk ges v skolhälsovården. Mn plnerr tt börj vcciner flickor född 1999 eller senre, under höstterminen På sikt hopps mn tt dett sk rädd hundr kvinnor om året, i Sverige, från tt dö i livmoderhlscncer. Hur gör jg om jg hr äldre brn? Du kn välj tt vcciner ditt brn på eget bevåg. I så fll får du först bok tid hos en brnmorsk, skötersk eller läkre som kn ge dig mer informtion om HPV-vccinet. Därefter skrivs ett recept ut. Du får själv hämt vccinet på poteket. Sedn får flickn de tre sprutorn vid tre olik tillfällen. Mång privt vårdcentrler, läkrmottgningr och vccintionskliniker ger redn vccinet. Sjukvårdsrådgivningen vet vem som kn vcciner på din ort. Vrför sk inte pojkr vcciners? Även män drbbs v HPV-virus, men i Sverige 14 REGIONMAGASINET

15 På Krokslätts vårdcentrl i Göteborg vccinerr mn flickor och ung kvinnor mot HPV-viruset. Det är mest tonårsflickor som kommer, oft tillsmmns med sin mmm. Först får de informtion om vccinet och sedn skriver en läkre ut receptet. Efter det får de hämt vccinet på poteket och komm hit vid tre olik tillfällen för tt få sprutorn", berättr brnmorsk Lott Holmquist. Mottgningen tr 150 kronor i en engångsvgift för ll fyr besöken. SÅ MYCKET KOSTAR DET Det finns idg två godkänd vccin i Sverige, Cervrix och Grdsil. Båd skyddr mot typ 16 och typ 18-virus som kn orsk livmoderhlscncer. Grdsil skyddr dessutom mot ett pr virustyper som kn orsk kondylom. Tre doser Cervrix kostr kronor (954 kronor per sprut). Tre doser med Grdsil kostr kronor (1 118 kronor per sprut). Vccintion v flickor från 13 till och med 17 år omftts v högkostndsskyddet för läkemedel. Det innebär tt om ll tre sprutorn ges under smm högkostndsperiod så kostr de inte över kronor. Det gäller tt håll red på när din högkostndsperiod börjr och slutr, nnrs kn det bli dyrre. En period strtr när du hämtr ut receptbelgd medicin till din brn och gäller då i ett år. Fråg på poteket om du är osäker! Högkostndsskyddet för läkemedel omfttr ll brn i hushållet. Hr du fler döttrr som vcciners under smm period så blir totlpriset lltså detsmm. Utöver kostnden för själv sprutorn tillkommer den vgift som mottgningrn tr ut för tt informer, skriv ut recept och vcciner. Prisern kn vrier krftigt. Fråg innn du bokr! För flickor född 1999 eller senre kommer HPV-vccinet tt vr helt grtis från och med Läs mer om högkostndsskyddet på: Eller ring Apotekets kundcenter: räknr mn med tt smittspridningen kommer tt begränss om de llr flest kvinnorn vcciners. Forskning tyder på tt HPV-virus kn led till olik (gnsk sällsynt) cncerformer hos män. Hur stor skyddseffekt vccinet skulle kunn ge männen är inte klrlgt ännu. Därför kommer svensk pojkr inte tt HPV-vcciners i nuläget. Finns det ndr sätt tt skydd sig mot livmoderhlscncer? Det är mycket viktigt tt gå på de regelbundn cellprovskontroller som ll kvinnor melln 23 och 60 år blir kllde till (läs mer på sidorn 12 13). Mn bör delt i kontrollern även om mn blivit HPV-vccinerd. Då minskr risken tt drbbs v livmoderhlscncer betydligt. Att nvänd kondom minskr risken för HPVvirus men skyddr inte helt. Det hr också vist sig tt rökre löper större risk tt få livmoderhlscncer än icke-rökre. TEXT: JEANETTE BERGENSTAV FOTO: PATRIK BERGENSTAV Texten är fktgrnskd v gynekolog och överläkre Björn Strnder på regionl enheten för cervixcncerprevention, Onkologiskt centrum vid Shlgrensk Universitetssjukhuset i Göteborg. VETA MERA OM HPV-VACCINET Du kn också ställ frågor till sjukvårdrådgivningen på telefon: 1177 REGIONMAGASINET

16 Äntligen sommr och semester med skön vkoppling. Men den kn också för med sig en del obehg i form v insekter, brännmneter och solsved. Här hr vi smlt någr vnlig sommrplågor som mn för det mest kn råd bot på själv. Är du osäker ring lltid till sjukvårdsrådgivningen på 1177 för råd. Sommrens ll plågor så klrr du v dem Skrubbsår Det är riktigt vrmt och du tr en cykeltur till kiosken för tt köp glss. Men plötsligt ligger du på sflten med skrubbsår på både knän och hndfltor. Vd gör? Skölj rent såret under krnvtten, gärn med en hnddusch, och tvätt med mild tvål. Borst bort smuts och grus med en ren tndborste. Om det gör väldigt ont kn du stryk på lite bedövnde Xylocinslv först och vänt i fem minuter. Skydd gärn skrubbsåret med ett plåster men låt såret lufttork först. Om såret blir infektert och det inte hjälper med rengöring kn du behöv gå till vårdcentrlen för tt få hjälp. Fästingbett Efter en lång dg på bdstrnden är det skönt med en dusch. Men vd är det där för svrt prick på mgen, hjälp en fästing! Vd gör? T bort fästingen så fort som möjligt, men vänt tills du hr tillgång till en pincett eller fästingborttgre och br belysning. Det är ingen mening med tt smörj eller bdd något på fästingen innn den ts bort. T tg om fästingen så när huden som möjligt och dr rkt ut. Fästingr sk inte vrids loss. Försök tt se till tt hel fästingen följer med. Om rester v fästingens käkprti blir kvr i huden sk mn låt det vr. Kroppen stöter själv bort det. Tvätt bettstället med tvål och vtten. Det är vnligt tt mn redn smm dg som mn blivit fästingbiten får en mindre rodnd runt bettet som snrt går över v sig själv. Om mn efter någon veck hr en rodnd som oft är ringformd och som blir större och större, sk mn kontkt vårdcentrlen. På 1177.se/vgregion kn du läs mer om de fästingburn sjukdomrn borreli och TBE, hur de sprids och vr i lndet de förekommer mest. TEXT: BETTINA AXELSSON ILLUSTRATIONER: KARIN ÅSTRÖM BENGTSSON Solskdor Du upptäcker tt du råkt somn i solstolen. Du är rödre än en kokt kräft och skinnet svider. Vd gör? Kyl huden med kllt vtten, kylblsm eller en fuktgivnde hudlotion. Sved och soleksem kn också lindrs med receptfri hydrokortisonkräm och receptfri värkmediciner. Undvik tt vr i solen på någr dgr. Om du drbbs v svår soleksem eller blåsor på huden och det skdde området är större än en hndflt bör du kontkt vårdcentrlen. FAKTARUTA Informtionen på det här uppslget är hämtd från webbpltsen 1177.se/vgregion. Där kn du läs ännu mer om de här sommrplågorn och mycket nnt i Egenvårdsguiden. Den finns även som bok och kn hämts på vårdcentrler och potek. 16 REGIONMAGASINET

17 Geting- och bistick Fik i trädgården med iskll hllonsft och kkor, mums. Det tycker getingr också och j,j där stck det till i pekfingret. Vd gör? Försök t bort gdden om den sitter kvr i huden. Kyl sticket med kllt vtten eller en isbit invird i en servett eller hndduk. För tt lindr klåd eller sved kn du bdd med lsolsprit, stryk på lsolgel eller nvänd en särskild insektspenn. Du kn också smörj med kylblsm eller loklbedövnde slv Xylocin. För tt undvik tt kli sönder huden och få en infektion kn du sätt ett plåster över sticket. Om du får krftig svullnd på stickstället som ökr eller inte ger med sig inom något dygn bör du kontkt vårdcentrlen. Om du blir stucken i munnen eller får mång stick smtidigt, speciellt på hlsen eller i nsiktet, kn slemhinnorn svulln och du kn få svårt tt nds. Då sk du ring 112 eller snbbt sök hjälp på vårdcentrl eller sjukhus. Det gäller också om du är llergisk mot bi- och getingstick. Bränd v mneter Åh, vd skönt det är tt simm i kristllklrt hvsvtten. Men vd vr det där för mjukt som strök förbi benet? Aj det bränns! Vd gör? Skölj med vtten så tt ll bränntrådr spols bort. Det går lik br med sltvtten som med sötvtten. Men gnugg inte med en hndduk eller nnt det kn förvärr svedn. Kyl huden med kllt vtten. Om det gör väldigt ont kn du t receptfri värkmedicin. Du kn också stryk på smärtstillnde slv som hydrokortison eller Xylocin, men då måste bränntrådrn vr ordentligt bortsköljd först. Om du får en krftig rektion i huden, feber eller hr fått bränntrådr i ögt, ring 1177 sjukvårdsrådgivningen eller vårdcentrlen. Metkrok i huden J, äntligen npp, och en stor fin bborre är det. Den blir god tt stek när vi kommer hem. Men j, där fstnde kroken i tumvecket. Vd gör? Du kn försök få bort kroken själv. Börj då med tt skär v linn. Dr metkroken frmåt så tt spetsen tränger helt igenom huden och syns ordentligt. Hullingen gör tt mn inte kn dr ut kroken bkvägen. Knips v kroken med en vbitrtång strx under hullingen. Dr sedn ut restern v kroken bklänges. Tvätt såret och sätt på plåster om det blöder. Tycker du tt det verkr lltför smärtsmt och svårt sk du förstås t hjälp v vården. Om metkroken fstnr på ett mer känsligt ställe, till exempel när ögt, sk mn inte försök t loss den själv. Då är det bättre tt t sig till en vårdcentrl eller till sjukhus. REGIONMAGASINET

18 Ligger du och vrider dig i sängen utn tt kunn somn? På Sömnskoln i Skövde hr hälsovägledrn ett hoppfullt budskp till ll som hr svårt tt sov. De flest kn förbättr sin sömn om mn vill och hr tålmod, säger Ktrin Schnder och Gunill Sälde. SOV GOTT MED på Sömnskoln kn de flest få hjälp till bättre För ett år sedn strtde Sömnskoln inom primärvården i Skövde och Tidn. Vi märkte tt llt fler sökte hjälp på vårdcentrlern för sömnsvårigheter. Stressen i smhället hr nog sitt pris, säger sjuksköterskn och hälsovägledren Gunill Sälde som tillsmmns med kollegn Ctrin Schnder leder Sömnskoln. Hittills hr omkring 100 personer sökt hjälp hos dem, efter tt h fått remiss från läkre eller sett nnons i tidningen och själv tgit kontkt. Vid först besöket får de som söker hjälp träff Gunill eller Ctrin individuellt. De diskuterr igenom sömnbesvären och får tips på olik lösningr. Mång olik orsker Vr och en hr sin personlig problem. Det kn till exempel hnd om stress, oregelbundn rbetstider, smärt, livskriser eller tt mn börjt sov dåligt för tt mn hr småbrn, säger Ctrin. Någon får bättre sömn redn efter först smtlet. Men de flest börjr i Sömnskoln. Där jobbr de i grupper med fyr till tio deltgre. Gunill Sälde och Ktrin Schnder på Sömnskoln i Skövde. Br tt träff ndr med liknnde problem kn känns skönt, säger Gunill. I Sömnskoln får deltgrn teoretisk kunskper om sömn, de krtlägger sin sömnvnor med hjälp v sömndgböcker, de rbetr med livsstilsförändringr, hr kognitiv beteendeträning och stresshntering. Dålig kombintion Dålig sömn och stress går oft hnd i hnd. En stunds återhämtning under dgen eller innn mn sk sov, kn betyd mycket för sömnen. Vi lär därför ut ndningsoch vslppningsövningr som går tt gör nästn vr och när som helst. Mn kn till exempel t fem djup ndetg när mn står i kssn på Coop, istället för tt vrv 1 8 REGIONMAGASINET

19 LITE HJÄLP GUNILLAS OCH CATARINAS SÖMNTIPS: kvlitet på sin sömn upp kroppen genom tt irriter sig på kön, säger Ctrin. Inför ny rutiner I pärmen som ll deltgre får, finns en bild på Sklmn. Hn är symbol för Sömnskoln. Hn hr sin mt- och sovklock. Regelbundn rutiner är br tt h, säger Ctrin. I dgens smhälle kn Sklmns livsstil vr svår tt t efter. Men mn kn lltid inför någr rutiner som gör det lättre tt sov, nser Ctrin och Gunill. Till exempel slut drick kffe på kvällen, t en promend vrje dg eller hejd negtiv tnkr om mn inte somnr. För personer som hr hft sömnproblem i mång år, kn det vr tufft tt bryt invnd mönster. Det är därför som vi kllr det för Sömnskol. Det kn behövs enträget rbete. Men till slut hittr de llr flest sin verktyg och börjr sov bättre, säger Gunill. Läs mer om sömn på 1177.se/ vgregion under egenvårdsguiden TEXT: KRISTINA KARLBERG FOTO: ANNA REHNBERG H svlt (15 18 grder), tyst och mörkt i sovrummet, det hjälper kroppen tt slppn v. Drick inte kffe, svrt te, Coc Col eller energidryck senre än sex timmr före läggdgs. Regelbundenhet. Lägg dig smm tid och gå upp smm tid under minst en veck. 8-timmrs sömn kn vr en besvärlig myt som kn strt en ond cirkel. Kvliteten på sömnen (djupsömn) är viktigre än sömnlängden. Gå inte till sängs utn tt vr sömnig. Om du inte somnr inom minuter, gå upp och gör något nnt en stund. Lär dig vslppning. Muskelspänningr kn hindr dig från tt komm till ro. CD-skiv med övningr kn till exempel köps på Apoteket. Försök tt h en fysisk ktivitet vrje dg till exempel cykling, promend, simning eller gymp. Men motioner inte timmrn före läggdgs, då behöver kroppen istället vrv ner. Tänk på tt vnor kn vr svår tt bryt och tt det kn känns bkvänt i börjn. Men ge försöket minst två veckor! I självhjälpsboken Sömn sov bättre med kognitiv beteendeterpi v Mrie Söderström, kn mn stegvis lär sig tt förbättr sin sömn. REGIONMAGASINET

20 Kerstin Allgulnder 72 år, hr sömnpné. Innn hon fick dignosen för fyr år sedn och börjde nvänd ndningsmsk på ntten vr hon ständigt trött. Efter tio år under isen kom krftern snbbt tillbk tck vre mskinen, berättr Kerstin och lyfter upp CPAP-pprten som liknr en liten dmmsugre. Äntligen sover Kerstin utn ndningsuppehåll Det vr Kerstins mke Arne som till slut s ifrån: Nu får det vr nog, du måste sök hjälp! Ing öronproppr i världen kunde stäng ute ljudet från Kerstins krftig snrkningr. Hon blev väldigt ledsen vrje gång jg tog min sängkläder och gick ut ur sovrummet. Det vr jobbigt. Kerstin hörde ju inte hur hon lät, säger Arne. Det Kerstin själv märkte vr tt hon vknde till oft på ntten och drck vtten. Och den ständig tröttheten under dgrn. Viss dgr ville hon inte ens stig upp ur sängen. Hon hde svårt tt ork lek med de fyr brnbrnen och kände sig gld när ktiviteter som hon först hde sett frm emot, ställdes in. Jg gick på fler läkrbesök och fick red på tt jg vr frisk som en nötkärn. Men det vr ldrig någon som tog min dgtrötthet och spordisk sömn på llvr. Jg betrktdes snnolikt som ett gnällnde fruntimmer, säger Kerstin. Utredning Till slut tog hon sken i egn händer och tjtde sig till en utredning på en sömnklinik. Resulttet visde tt hon hde ndningsuppehåll under ntten och hon remitterdes vidre till Sömnlbortoriet på Shlgrensk Universitetssjukhuset. Där fick hon sov i sju timmr smtidigt som hon vr koppld till mätutrustning. Det visde sig tt Kerstin hde 198 ndningsuppehåll, på minst 10 sekunder vrder. Jg blev förvånd över tt det vr så mång, säger Kerstin. Hon blev rekommenderd tt börj nvänd en CPAP-pprt (continuous positive irwy pressure) på ntten. Den blåser in luft genom näs och mun och förhindrr tt ndningsvägrn fller ihop Kerstin Allgulnder med sin ndningsmsk. genom tt det skps ett övertryck. Fick krftern tillbk I sitt sovrum i villn i Önnered utnför Göteborg demonstrerr Kerstin hur CPAP- pprten fungerr. Hon fyller vtten i en behållre, hänger slngen över sänglmpn och trär på msken över nsiktet. När hon trycker på strtknppen hörs ett svgt brus. Den fungerr ungefär som en bkvänd dmmsugre. Den här pprten hr förändrt mitt liv. På mindre än en veck fick jg krftern tillbk, säger Kerstin och pckr ner pprten i en blå förvringsväsk som hon även kn t med som hndbgge på flyget. Numer behöver Kerstin och Arne inte bok två hotellrum när de åker på semester. Hennes liv är åter fyllt v sker som hon gillr tt gör. Hon läser frnsk, går på konserter och träffr brnbrnen. Drog igång pnéförening När jg funderde över hur jg skulle nvänd mitt ny liv, bestämde jg mig också för tt dr igång en pnéförening i Västsverige, berättr livlig Kerstin. Hon vill sprid kunskp om Sömnforskrens kunskper Jn Hedner, sömnforskre och överläkre vid Sömnlbortoriet på Shlgrensk Universitetssjukhuset i Göteborg. Jn Hedner är forskren som strtde det först sömnlbortoriet i Sverige. På senre år hr sömnforskningen ökt explosionsrtt, eftersom llt fler människor drbbs v sömnproblem. Vår biologi är inte npssd till 24-timmrssmhället där mn kn gör llting när som helst på dygnet, förklrr Hedner. Vr beredd på tt det kittls lite, säger Jn Hedner när hn fäster en flödesmätre i Sven Crlssons näs. Sven genomgår en utredning på Sömnlbortoriet som sk klrlägg om hn hr ndningsuppehåll under sömnen eller inte. Det tr ungefär en hlvtimme tt rigg fst ll mätutrustning på kroppen. Elektroder fästs på bröstet för tt mät hjärtrytmen, bröst- och bukndning registrers vi två bälten som spänns åt runt kroppen, på fingertoppen tejpr Jn fst en oximeter som mäter syremättnden i blodet och på mgen plcers en mätdos som sänder informtionen vidre till en dtor när ptienten ligger och sover. Vi dtskärmen får vi en direkt återkoppling v vd som sker i kroppen. Vi kn till exempel mät ndningsfrekvens, hjärtrytm och med viss mätteknik även ktivitet i hjärnn, säger Jn och pekr på rdern v vågor som flödr frm på skärmen. Intresset väcktes i USA Det vr när Jn forskde vid universitetet i Chpel Hill i USA i börjn v 80-tlet, som hn för först gången kom i kontkt med utrustning som mer exkt kunde mät kroppslig funktioner som nd- 20 REGIONMAGASINET

> VD har ordet: Frösunda satsar på anhörigfrågorna > Frösunda främjar kvinnors företagande i Indien > 5 frågor: Sofia Hägg-Jegebäck

> VD har ordet: Frösunda satsar på anhörigfrågorna > Frösunda främjar kvinnors företagande i Indien > 5 frågor: Sofia Hägg-Jegebäck > VD r ordet: Frösund stsr på nörigfrågorn > Frösund främjr kvinnors företgnde i Indien > 5 frågor: Sofi Hägg-Jegebäck APRIL 2015 Nyetsbld med ktuell informtion till dig som rbetr i Frösund. VD HAR ORDET

Läs mer

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7.

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7. REDOVISAR 2004:7 Långtidssjukskrivn dignos, yrke, prtiell sjukskrivning och återgång i rbete En jämförelse melln 2002 och 2003 Smmnfttning Kvinnor svrr för 65 procent v de långvrig sjukskrivningrn som

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan. Berättelsen om Newbody

Från fotbollsplan till affärsplan. Berättelsen om Newbody Från fotbollspln till ffärspln Berättelsen om Newbody Vi hjälper skolor och föreningr tt tjän pengr till cuper, träningsläger och skolresor. Genom tt sälj vår populär strumpor och underkläder kn de lätt

Läs mer

OM REPAMERA HUR. Se mer info om deltagande föreläsare, workshopledare och bilder i slutet av denna utvärdering.

OM REPAMERA HUR. Se mer info om deltagande föreläsare, workshopledare och bilder i slutet av denna utvärdering. G N I R E D R UTVÄ h c o x i f, g l t t m o e i r e r s p h o h n s k d r e o r w u n d E t e d v n t t y n r e m i mx OM REPAMERA Föreläsningsserien RepMer rrngerdes under 2014 som ett smrbete melln Mlmö

Läs mer

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden temung.se T E M AG RU P P E N U N G A I A R B E T S L I V E T n n u k k s g n u r All e d u t s r e l l e b job EUROPEISKA UNIONEN Europeisk socilfonden »GÅ UT GYMNASIET«Mång ung upplever stress och tjt

Läs mer

Varför är. kvinnor. mer sjukskrivna. änmän. -just här? Reflektioner och ett fortsatt lärande

Varför är. kvinnor. mer sjukskrivna. änmän. -just här? Reflektioner och ett fortsatt lärande Vrför är kvinnor mer sjukskrivn änmän -just här? Reflektioner och ett fortstt lärnde Smmnställning v vunnen kunskp och reflektioner Under tre dgr hr 29 medrbetre från sex myndigheter i norr Västmnlnd fördjupt

Läs mer

SPEL OM PENGAR FÖR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? VERKTYG, ÖVNINGAR OCH KUNSKAPSBANK FÖR ARBETE MED SPEL OM PENGAR I SKOLAN

SPEL OM PENGAR FÖR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? VERKTYG, ÖVNINGAR OCH KUNSKAPSBANK FÖR ARBETE MED SPEL OM PENGAR I SKOLAN Övningr och verktyg för år 7-9 och gymnsiet SPEL OM PENGAR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? ANPASSAT FÖR BLAND ANNAT SVENSKA, SPEL I KONSTHISTORIEN BILD, MATEMATIK OCH SAMHÄLLSKUNSKAP IILLEGALT SPEL VERKTYG, ÖVNINGAR

Läs mer

Gustafsgårds åldringscentrum Ålderdomshem Dagverksamhet Servicecentral

Gustafsgårds åldringscentrum Ålderdomshem Dagverksamhet Servicecentral Gustfsgårds åldringscentrum Ålderdomshem Dgverksmhet Servicecentrl 1 På Gustfsgård uppskttr mn följnde sker: invånres välmående ett gott liv ktivt smrbete med de nhörig kompetens i gerontologisk vård personlens

Läs mer

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre. 2015-08. Nystrtsjobb /särskilt nystrtsjobb Du kn få ekonomisk ersättning om du nställer en person som hr vrit utn rbete en längre tid eller är ny i Sverige. Stödet

Läs mer

Månadsrapport september 2013. Individ- och familjeomsorg

Månadsrapport september 2013. Individ- och familjeomsorg Måndsrpport september 2013 Individ- och fmiljeomsorg Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksmhet... 3 1.1 Resultt per verksmhet... 3 1.2 Volymer, sttistik och kostndsnyckeltl... 5 Individ- och fmiljeomsorg,

Läs mer

Rekrytera. 15 år av snabb 10 000:- JOBBAKUTENS SMARTA TIPS FÖR BÄTTRE REKRYTERING STEFAN THORSTENSSON 8& TOM SJÖTUN GER DIG:

Rekrytera. 15 år av snabb 10 000:- JOBBAKUTENS SMARTA TIPS FÖR BÄTTRE REKRYTERING STEFAN THORSTENSSON 8& TOM SJÖTUN GER DIG: Rekryter En tidning om rbetsfrågor och rekrytering från Jobbkuten Väst AB #1 2011 Jobbkuten 15 år v snbb rekrytering! 10 000:- ATT TJÄNA TIPSA OM EN ARBETSSÖKANDE VÄN sid. 7 JOBBAKUTENS STEFAN THORSTENSSON

Läs mer

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre. 2015-04. Nystrtsjobb /särskilt nystrtsjobb Du kn få ekonomisk ersättning om du nställer en person som hr vrit utn rbete en längre tid eller är ny i Sverige. Stödet

Läs mer

Internetförsäljning av graviditetstester

Internetförsäljning av graviditetstester Internetförsäljning v grviditetstester Mrkndskontrollrpport från Enheten för medicinteknik 2010-05-28 Postdress/Postl ddress: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsl, SWEDEN Besöksdress/Visiting ddress: Dg Hmmrskjölds

Läs mer

Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering

Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering METODSTÖD Utgångspunkter för lokl överenskommelser om nynländs etblering Frmtgen i smrbete melln Arbetsförmedlingen, Försäkringskssn, länsstyrelsern, Migrtionsverket smt Sveriges Kommuner och Lndsting.

Läs mer

Sfärisk trigonometri

Sfärisk trigonometri Sfärisk trigonometri Inledning Vi vill nvänd den sfärisk trigonometrin för beräkningr på storcirkelrutter längs jordytn (för sjöfrt och luftfrt). En storcirkel är en cirkel på sfären vrs medelpunkt smmnfller

Läs mer

Plan för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen

Plan för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen 2016-05-23 Sid 1/2 Tjänsteskrivelse Dnr: LKS 2016-235 Kommunstyrelseförvltningen Leif Schöndell, 0523-61 31 01 leif.schondell@lysekil.se Pln för lik rättigheter och möjligheter i rbetslivet uppdrg till

Läs mer

x 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46

x 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46 Vilket tl sk stå i rutn så tt likheten stämmer? + Lös ekvtionen så tt likheten stämmer. = + 9 = + = + = = Det sk stå 9 i rutn. Subtrher båd leden med. r -termen sk vr kvr i vänstr ledet. Skriv rätt tl

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Samfälligheten Askträdet

Kallelse till årsstämma i Samfälligheten Askträdet Kllelse till årsstämm i Smfälligheten Askträdet Hej, Vrmt välkomn till års stämm för medlemmrn i Smfälligheten Askträdet; Torsdg mrs 9. på Förskoln Tårpilsgränd Väl mött, Styrelsen . Vl v mötesordförnde

Läs mer

Mötesprotokoll för styrelsen i Chalmers Dykarklubb (802416-3019). Tid och datum: 18:20 19:50, onsdagen den 1:e oktober 2014

Mötesprotokoll för styrelsen i Chalmers Dykarklubb (802416-3019). Tid och datum: 18:20 19:50, onsdagen den 1:e oktober 2014 Mötesprotokoll Mötesprotokoll för styrelsen i Chlmers Dykrklubb (802416-3019). Plts: CDK:s lokl i mskinhuset, Chlmers Chlmers tvärgt 4, Göteborg Tid och dtum: 18:20 19:50, onsdgen den 1:e oktober 2014

Läs mer

Vnse s"lse{ Verkeï f or f ost'rsn oah ut'bildming. VERKsAMHETsPLAN nön mor6on- oc+ EFTER,UTDDAøs- VERKSAMHET TNOM DEN 6RUNDL {G6ANDE UTBILDNIN6EN

Vnse slse{ Verkeï f or f ost'rsn oah ut'bildming. VERKsAMHETsPLAN nön mor6on- oc+ EFTER,UTDDAøs- VERKSAMHET TNOM DEN 6RUNDL {G6ANDE UTBILDNIN6EN Vnse s"lse{ Verkeï f or f ost'rsn oh ut'bildming Jl VERKsAMHETsPLAN nön mor6on- oc+ EFTER,UTDDAøs- VERKSAMHET TNOM DEN 6RUNDL {G6ANDE UTBILDNIN6EN 2014 INNEHALLSFöRTECKNING 1. Principer för ordnnde v verksmheten

Läs mer

Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering

Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering METODSTÖD Revidering 1. 2014-05-05 Utgångspunkter för lokl överenskommelser om nynländs etblering Frmtgen i smrbete melln Arbetsförmedlingen, Försäkringskssn, länsstyrelsern, Migrtionsverket smt Sveriges

Läs mer

Nr 3/4 20 PYSSEL! LÄSARFOTON. Så hjälper du igelkotten

Nr 3/4 20 PYSSEL! LÄSARFOTON. Så hjälper du igelkotten N KLUBBE 13 Nr 3/4 20 PYSSEL! LÄSARFOTON Så hjälper du igelkotten i vinter 1 Hej! u är den tiden på året N då djuren förbereder sig för den kll vintern. Mång fåglr flyger långt långt bort till vrmre länder.

Läs mer

Campingpolicy för Tanums kommun

Campingpolicy för Tanums kommun 1(8) Cmpingpolicy för Tnums kommun 1. Bkgrund Strömstds och Tnums kommuner diskuterde gemensmt sin syn på cmpingverksmhetern i respektive kommun år 2003 och kunde då se ett stort behov v tt en likrtd syn

Läs mer

GOODTIMES. teknikens framkant. Prisbelönat samarbetsprojekt i ONE.2014

GOODTIMES. teknikens framkant. Prisbelönat samarbetsprojekt i ONE.2014 Sidn 4 Avbrottsfritt för SVT Sidn 6-7 Full kontroll i Sidn 8 Hydro stsr på bättre styrning GOODTIMES ONE.2014 Prisbelönt smrbetsprojekt i teknikens frmknt Världens modernste forskningslbortorium byggs

Läs mer

Regionmagasinet. Tid för återhämtning. Musikglädje över alla gränser. Kulturpristagaren Stefan Jarl i exklusiv intervju

Regionmagasinet. Tid för återhämtning. Musikglädje över alla gränser. Kulturpristagaren Stefan Jarl i exklusiv intervju Regionmgsinet en tidning från Västr Götlndsregionen www. vgregion. se nr 4. 2010 Tid för återhämtning så motverkr du den skdlig stressen Musikglädje över ll gränser Sid 20 Kulturpristgren Stefn Jrl i exklusiv

Läs mer

Regionmagasinet. Vi fick en andra chans! Nya spännade rätter till vinterns alla fester Sid 16. Akutsjukvården börjar redan i ambulansen Sid 22

Regionmagasinet. Vi fick en andra chans! Nya spännade rätter till vinterns alla fester Sid 16. Akutsjukvården börjar redan i ambulansen Sid 22 Regionmgsinet en tidning från Västr Götlndsregionen www.vgregion.se nr 4. 2009 Ny spännde rätter till vinterns ll fester Sid 16 Akutsjukvården börjr redn i mbulnsen Sid 22 Vi fick en ndr chns! 10 sidor

Läs mer

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler TATA42: Föreläsning 4 Generliserde integrler John Thim 29 mrs 27 Vi hr stött på begreppet tidigre när vi diskutert Riemnnintegrler i föregående kurs. Denn gång kommer vi lite mer tt fokuser på frågn om

Läs mer

Månadsrapport juni 2014. Social- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsavdelningen

Månadsrapport juni 2014. Social- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsavdelningen Måndsrpport juni 2014 Socil- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsvdelningen 1 Ekonomi och verksmhet 1.1 Resultt per verksmhet 1.1.1 Resultt juni 2014 Intäkter Kostnder Verksmhet Kom. ers. Fsg v verksm.

Läs mer

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL PASS. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL. Tl, bråktl och decimltl Vd är ett tl för någonting? I de finländsk fmiljern brukr det vnligtvis finns två brn enligt Sttistikcentrlen (http://www.tilstokeskus.fi/tup/suoluk/suoluk_vesto_sv.html).

Läs mer

Vår verksamhet under ett år

Vår verksamhet under ett år Vår verkshet under ett år verkshetsberättelse 2014. Vi ökr! Här berättr förbundsordförnde Susnn Gideonsson o 2014, året då fortstte tt väx. Direkt besvrde er än 78 000 telefonstl. Vi genoförde fler stor

Läs mer

analys Nuläges- Redo för nästa steg Flens kommun idag Det bästa med Flens kommun är Eldsjälarna som brinner för sin ort Invånare om Flens kommun

analys Nuläges- Redo för nästa steg Flens kommun idag Det bästa med Flens kommun är Eldsjälarna som brinner för sin ort Invånare om Flens kommun Nuläges- nlys Redo för näst steg För tt kunn sätt mål och gör en hndlingspln för tt nå dit, måste mn vet vr mn befinner sig. Den kunskpen får vi genom nulägesrpporten som försöker ge en övergripnde beskrivning

Läs mer

Lyran. Fyra blir nia! AF i höst? Intevju med Emilia. Klassbyte 4/9 sid 4 Lyrans historia sid 8 Intervjuer sid 10-14

Lyran. Fyra blir nia! AF i höst? Intevju med Emilia. Klassbyte 4/9 sid 4 Lyrans historia sid 8 Intervjuer sid 10-14 Lyrn DOLF FREDRIKS MUSIKKLASSERS SKOLTIDNING Fyr blir ni! AF i höst? (En ktt som inte lls hr något med tidningen tt gör) Intevju med Emili Årgång 42 08/09 Nr. 3 Relesed 19/02 Klssbyte 4/9 sid 4 Lyrns histori

Läs mer

Slutrapport Jordbruksverket Dnr. 25-12105/10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär

Slutrapport Jordbruksverket Dnr. 25-12105/10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär Slutrpport Jordruksverket Dnr. 25-125/ Kontroll v sniglr i ekologisk produktion v grönsker och är Projektledre: Birgitt Svensson, Område Hortikultur, SLU Innehåll sid Smmnfttning 3 Bkgrund / Motivering

Läs mer

Naturresurser. Vatten. Kapitel 10. Översiktsplan 2000

Naturresurser. Vatten. Kapitel 10. Översiktsplan 2000 Kpitel 10 Nturresurser Att hushåll med jordens nturresurser är en viktig del i den översiktlig fysisk plneringen. Mål Tillgång till vtten v god kvlité sk säkrs för frmtiden. Läckge v näringsämnen och ndr

Läs mer

KOMMLIN FILIPSTADS. Fax: 0590-615 99 E-post: kommun@fi lipstad.se. Revisionsrapport angående gemensam administrativ nämnd

KOMMLIN FILIPSTADS. Fax: 0590-615 99 E-post: kommun@fi lipstad.se. Revisionsrapport angående gemensam administrativ nämnd FILIPSTADS KOMMLIN Dtum 2013-03-12 För kdnnedom: Kommunstyrelsen Kommuffillmhige Revisionsrpport ngående gemensm dministrtiv nämnd Vi hr, tillsmmns med revisorem i Kristinehmns, Krlskog och Storfors kommuner

Läs mer

VÅRT MILJÖARBETE MILJÖ HÄLSA SÄKERHET ENERGI 2006

VÅRT MILJÖARBETE MILJÖ HÄLSA SÄKERHET ENERGI 2006 VÅRT MILJÖARBETE MILJÖ HÄLSA SÄKERHET ENERGI 2006 SCA GRAPHIC SUNDSVALL ETT SCA FOREST PRODUCTS FÖRETAG 1 I KORTHET SCA GRAPHIC SUNDSVALL SCA Grphic Sundsvll tillverkr klorfri sulftmss, CTMP och psorbtionsmterilet

Läs mer

Allmän information (1 av 1)

Allmän information (1 av 1) ASI Uppföljning ASI Uppföljning är en stndrdintervju för uppföljning v personer i missruks- och eroendevård. Den nvänds för tt stämm v personens sitution och hjälpehov smt för uppföljning v instser. Intervjun

Läs mer

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen... Trigonometri Innehåll 1 Rätvinklig tringlr 1 Godtyklig tringlr oh enhetsirkeln 3 Tringelstsern 4 3.1 restsen.............................. 4 3. Sinusstsen.............................. 5 3.3 Kosinusstsen.............................

Läs mer

SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING

SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING FOC_SLING_1107 Introduktion Dett är en ruksnvisning för det dynmisk rmstödet SLING som monters på rullstol, stol eller nnn nordning. SLING tillverks v FOCAL Meditech,

Läs mer

Kylfrysguide [Namn] Elektroskandia Sverige AB [år-månad-dag]

Kylfrysguide [Namn] Elektroskandia Sverige AB [år-månad-dag] Kylfrysguide [Nmn] Elektroskndi Sverige AB [år-månd-dg] Kylfrysguide Vilken kyl-frys sk du välj? Nturligtvis är det utrymmet som är det först tt t hänsyn till. Vnligst instlltionsbredd är 60 cm, men även

Läs mer

Mer av livet. Riksten Friluftsstad.

Mer av livet. Riksten Friluftsstad. i n h Mer v livet. Riksten Friluftsst. v i r r 0 e e 20100818 20:34:58 Skön småstskänsl Riksten Friluftsst växer och blir en stsel me skön småstskänsl. Me fler byggherrr och rkitekter kommer en nturlig

Läs mer

MAMMA, JAG HAR ONT I MAGEN! - en studie om barn med ospecifika magsmärtor.

MAMMA, JAG HAR ONT I MAGEN! - en studie om barn med ospecifika magsmärtor. HÖGSKOLAN I KARLSTAD Institutionen för utbildningsvetenskp och psykologi MAMMA, JAG HAR ONT I MAGEN! - en studie om brn med ospecifik mgsmärtor. C-uppsts i psykologi, 10 poäng vt 1996 Förfttre: AnnBritt

Läs mer

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS Läsnvisningr för MATEMATIK I, ANALYS Läsnvisningrn är tänkt i först hnd för dig som läser kursen mtemtik I på distns, och de sk vägled dig på din res genom nlysen. Stoffet är i stort sett portionert på

Läs mer

Månadsrapport maj 2014. Individ- och familjeomsorg

Månadsrapport maj 2014. Individ- och familjeomsorg Måndsrpport mj Individ- och fmiljeomsorg Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksmhet... 3 1.1 Resultt per verksmhet... 3 1.2 Investeringsuppföljning... 3 1.3 Volymer, sttistik och kostndsnyckeltl... 4

Läs mer

YRKESUTBILDNINGSAVTAL

YRKESUTBILDNINGSAVTAL YRKESUTBILDNINGSAVTAL Gäller fr o m 1 juni 2006 GEMENSAMMA VÄRDERINGAR Yrkesutbildningsvtlet melln Sveriges Byggindustrier, Mskinentreprenörern, Svensk Byggndsrbetreförbundet och Fcket för Service och

Läs mer

Säkerhetsföreskrifter för Danderyds Sjukhus AB

Säkerhetsföreskrifter för Danderyds Sjukhus AB DS2013-1389 10_Säkerhetsföreskrifter för Dnderyds Sjukhus AB 1 v 23 Nmn på dokument Säkerhetsföreskrifter för Dnderyds Sjukhus AB Enhet: Urspr. version SGS, Stb (dtum) 2011-08-17 Fstställd/Gäller från:

Läs mer

Under årens lopp har många lärare och forskare beskrivit hur nybörjarstudenterna

Under årens lopp har många lärare och forskare beskrivit hur nybörjarstudenterna B. Grevholm, J. Lundqvist, L-E. Persson & P. Wll Ett mentorprojekt för gymnsieelever i Luleå Hur får vi fler gymnsieelever intresserde v tt örj läs mtemtik vid universitetet? Den frågn hr mång mtemtiklärre

Läs mer

Kan det vara möjligt att med endast

Kan det vara möjligt att med endast ORIO TORIOTO yllene snittet med origmi ed endst någr få vikningr kn mn få frm gyllene snittet och också konstruer en regelbunden femhörning. I ämnren nr 2, 2002 beskrev förfttren hur mn kn rbet med hjälp

Läs mer

FLIKAR: PERSONER TID BUTIK, HANDLA LÄKARE FRITID MAT SAMHÄLLE BOKSTÄVER JAG SJÄLV

FLIKAR: PERSONER TID BUTIK, HANDLA LÄKARE FRITID MAT SAMHÄLLE BOKSTÄVER JAG SJÄLV TID PERSONER FLIKAR: TID TID PERSONER PERSONER BUTIK, HANDLA LÄKARE BUTIK, HANDLA BUTIK, HANDLA LÄKARE LÄKARE FRITID MAT FRITID FRITID MAT MAT SAMHÄLLE SIFFROR OCH BOKSTÄVER SAMHÄLLE SAMHÄLLE SIFFROR OCH

Läs mer

KLARA Manual för kemikalieregistrerare

KLARA Manual för kemikalieregistrerare KLARA Mnul för kemiklieregistrerre Version 16.4 (2015-05-08) Utrbetd v Anders Thorén och Björn Orheim Först utgåv 2002-11-01 Innehåll Introduktion 3 Vd är KLARA? 3 Systemkrv och övrig informtion 3 Vd säger

Läs mer

Mitt barn skulle aldrig klottra!...eller?

Mitt barn skulle aldrig klottra!...eller? Mitt brn skull ldrig klottr!...llr? trtgi! ls n n tu n g n r h y Täb g och in sn ly b, g in n k c y m ts Gnom u i lyckts v r h l ri t m t g li å rt klott unn. m m o k i t r tt lo k sk in m Hjälp oss tt

Läs mer

Gör slag i saken! Frank Bach

Gör slag i saken! Frank Bach Gör slg i sken! Frnk ch På kppseglingsbnn ser mn tävlnde båtr stgvänd lite då och då under kryssrn. En del v båtrn seglr för styrbords hlsr och ndr för bbords. Mn kn undr vem som gör rätt och hur mn kn

Läs mer

Allmän information (1 av 1)

Allmän information (1 av 1) ASI Grund ASI Grund är en stndrdintervju för krtläggning och edömning v prolem och resurser för personer med missruks- och eroendeprolem. Intervjun innehåller huvudskligen frågor om sju livsområden: fysisk

Läs mer

SF1625 Envariabelanalys

SF1625 Envariabelanalys SF1625 Envribelnlys Föreläsning 13 Institutionen för mtemtik KTH 27 september 2017 SF1625 Envribelnlys Anmäl er till tentn Anmäl er till tentn nu. Det görs vi min sidor. Om det inte går, mejl studentexpeditionen

Läs mer

Kallelse med föredragningslista

Kallelse med föredragningslista Tomelill kommun Fmiljenämndens utskott för gymnsie-, vuxenutbildnings- och rbetsmrkndsfrågor Ledmöter klls Ersättre underrätts Tid: torsdgen den 9 pril 2015 kl. 14.00 Plts: Sve Hund i kommunhuset Kllelse

Läs mer

gotlandshem Ny utsida Stjärngatan rustas upp Ordning&reda hos Rune &KNÅP för dom yngre! Ett rent nöje Nya tvättstugor SPONSRING Så fungerar det

gotlandshem Ny utsida Stjärngatan rustas upp Ordning&reda hos Rune &KNÅP för dom yngre! Ett rent nöje Nya tvättstugor SPONSRING Så fungerar det gotlndshem Nr 02 2014 Ny utsid Stjärngtn rusts upp Knep &KNÅP för dom yngre! Ordning&red hos Rune Ett rent nöje Ny tvättstugor SPONSRING Så fungerr det VD hr ordet Stffn Thurgren BO&HYRA Nr 2 2014 Vi hr

Läs mer

MEDIA PRO. Introduktion BYGG DIN EGEN PC

MEDIA PRO. Introduktion BYGG DIN EGEN PC BYGG DIN EGEN PC MEDIA PRO Introduktion Dett är Kjell & Compnys snguide till hur Dtorpketet MEDIA PRO monters. Att ygg en dtor är idg myket enkelt oh kräver ingen tidigre erfrenhet. Det ehövs ing djupgående

Läs mer

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen Ett förspel till Z -trnsformen Fibonccitlen Leonrdo Pisno vnligen klld Leonrdo Fiboncci, den knske störste mtemtiker som Europ frmburit före renässnsen skrev år 10 en bok (Liber bci) i räknelär. J, fktiskt.

Läs mer

SF1625 Envariabelanalys

SF1625 Envariabelanalys Modul 5: Integrler Institutionen för mtemtik KTH 30 november 4 december Integrler Integrler är vd vi sk håll på med denn veck och näst. Vi kommer tt gör följnde: En definition v vd begreppet betyder En

Läs mer

(KD), ordftirande, representant omsorgsn lmnden (S), oppositionsråd, repr. kommunst).relsen, lill 14.20, g PRO PRO PRC : 'j{,., t.

(KD), ordftirande, representant omsorgsn lmnden (S), oppositionsråd, repr. kommunst).relsen, lill 14.20, g PRO PRO PRC : 'j{,., t. SAMMANTRÄDESPROTOKoLL 1 (6) Sâmmântriìdesdtum Plts och smmntrådestid Beslulânde Ledmöter Sevederummet, Stdshuset, Vimmerby Mndg 30jruri 2012, klockn 13.00-15.30 Elisbeth Lgo Nilsson Helén Nilsson Em Heelge

Läs mer

BLÖTA BOKEN MONTERINGSANVISNING PALLADIUM DE LUXE PLUS VIKDÖRR I NISCH VIKTIG INFORMATION. LÄS DETTA INNAN MONTERINGEN PÅBÖRJAS.

BLÖTA BOKEN MONTERINGSANVISNING PALLADIUM DE LUXE PLUS VIKDÖRR I NISCH VIKTIG INFORMATION. LÄS DETTA INNAN MONTERINGEN PÅBÖRJAS. MONTERINGSANVISNING BLÖTA BOKEN PALLADIUM DE LUXE PLUS VIKDÖRR I NISCH VIKTIG INFORMATION. LÄS DETTA INNAN MONTERINGEN PÅBÖRJAS. 1. Läs igenom hel nvisningen innn monteringen påbörjs. 2. Kontroller produkten

Läs mer

Erfarenheter av projekt och program i Västra Götaland

Erfarenheter av projekt och program i Västra Götaland Utvärderingsrpporter 2012:04 Regionl utveckling Erfrenheter v projekt och progrm i Västr Götlnd En metnlys v utvärderingr v projekt och progrm inom tillväxtrbetet i Västr Götlnd. Anlysen är genomförd v

Läs mer

En satsning på fritid, vetenskap och kultur i Västerås

En satsning på fritid, vetenskap och kultur i Västerås En stsning på fritid, vetenskp och kultur i Västerås Innehållsförteckning sid Reseskildring 2 Observtoriet i Bälinge 3 Observtoriern i Åkest (fotomontge) 4 Agend för möte den 2008-02-14 5 Brev till VARF's

Läs mer

Monteringsanvisning. Bakåtvänd montering. Godkänd höjd 61-105 cm. Maximal vikt 18 kg. UN regulation no. R129 i-size. Ålder 6 mån - 4 år. 1 a.

Monteringsanvisning. Bakåtvänd montering. Godkänd höjd 61-105 cm. Maximal vikt 18 kg. UN regulation no. R129 i-size. Ålder 6 mån - 4 år. 1 a. 1 6 d c e Monteringsnvisning f h g i j k l m 7 8 10 2 3 9 c e d Bkåtvänd montering Godkänd höjd 61-105 cm 4 5 11 12 Mximl vikt 18 kg Ålder 6 mån - 4 år UN regultion no. R129 i-size 8 9 Tck för tt du vlde

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM

CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM Checklistn är ett hjälpmedel både vid plnering v ny personlrum och vid genomgång v befintlig personlutrymmen. Den innehålller bl frågor om klädrum, torkskåp och torkrum, tvätt-

Läs mer

TERRASSNYTT. Funderingar från en terrass

TERRASSNYTT. Funderingar från en terrass Informtionsbld för HSB Brf Terrssen i Ulnds Väsby TERRASSNYTT Nr 2 Aril 2014 I dett nummer bl : Nyinflyttrträff... sid 2 Målning, rboler och UC-byte... sid 2 Trfiken frmför hus 1... sid 2 Fsighetsskötsel,

Läs mer

ASI Grund med tilläggsfrågor för Net-Plan Vers. 140124

ASI Grund med tilläggsfrågor för Net-Plan Vers. 140124 ASI Grund med tilläggsfrågor för Net-Pln Vers. 140124 ASI Grund är en stndrdintervju för krtläggning och edömning v prolem och resurser för personer med missruks- och eroendeprolem. Intervjun innehåller

Läs mer

GENETIK. en introduktion av Ingela Carlén 1988 och 1999

GENETIK. en introduktion av Ingela Carlén 1988 och 1999 GENETIK en introduktion v Ingel Crlén 1988 och 1999 Innehållsförteckning Innehåll Sidn Förord 3 Kromosomer 4 DN 4 Muttioner 5 Gregor Mendel 5 Mendels metod 6 Mendelklyvning (monohybrid) 6 Dihybrid klyvning

Läs mer

Råd och hjälpmedel vid teledokumentation

Råd och hjälpmedel vid teledokumentation Råd och hjälpmedel vid teledokumenttion Elektrisk Instlltörsorgnistionen EIO Innehåll: Vd skiljer stndrdern åt När sk vilken stndrd nvänds Hur kn gmml och ny stndrd kominers Hur kn dokumenttionen förenkls

Läs mer

RAPPORT. Kontroll av dricksvattenanläggningar 2009/2010. Tillsynsprojekt, Miljösamverkan Östergötland. DRICKSVATTEN

RAPPORT. Kontroll av dricksvattenanläggningar 2009/2010. Tillsynsprojekt, Miljösamverkan Östergötland. DRICKSVATTEN DRICKSVTTEN RPPORT Kontroll v dricsvttennläggningr 2009/2010. Tillsynsprojet, Miljösmvern Östergötlnd. Bgrund Ett behov v ompetensutvecling och smsyn vid ontroll v dricsvttennläggningr hr påtlts v flertlet

Läs mer

GOLV. Norgips Golvskivor används som underlag för golv av trä, vinyl, mattor och andra beläggningar. Här de tre viktigaste konstruktionerna

GOLV. Norgips Golvskivor används som underlag för golv av trä, vinyl, mattor och andra beläggningar. Här de tre viktigaste konstruktionerna GOLV Norgips Golvskivor nvänds som underlg för golv v trä, vinyl, mttor och ndr beläggningr. Här de tre viktigste konstruktionern 1. Ett lg golvskivor på träunderlg 2. Flytnde golv med två lg golvskiv

Läs mer

Mellan hopp och hopplöshet i Peking

Mellan hopp och hopplöshet i Peking # 2 2 0 1 3 Aktuell ffärsnyheter om och från kin. Utgivre: Sweden-Chin Trde Council Foto: REUTERS/Chin Dily/Scnpix Drömmen om en klrblå himmel KinNytts Agnet Engqvist hr bevkt Kin sedn 1980-tlet och drömmer

Läs mer

Skriv tydligt! Uppgift 1 (5p)

Skriv tydligt! Uppgift 1 (5p) 1(1) IF1611 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 1 Tentmen Gäller även studenter som är registrerde på B1116 Torsdgen den 1 okt, 1, kl. 14.-19. Skriv tydligt! Skriv nmn och personnummer på ll inlämnde ppper!

Läs mer

INNEHALL. 7 7.1 7.2 7.2.1 7.2.2 7.2.3 7.2.4 7.2.5 7.2.6 7.2.7 7.2.8 t.3

INNEHALL. 7 7.1 7.2 7.2.1 7.2.2 7.2.3 7.2.4 7.2.5 7.2.6 7.2.7 7.2.8 t.3 INNEHALL 7 7.1 7.2 7.2.1 7.2.2 7.2.3 7.2.4 7.2.5 7.2.6 7.2.7 7.2.8 t.3 DATORER Allmänt Digitl dtorer Orgnistion Ordmm Minnesenheten Aritmetisk enheten Styrenheten In/utenheten Avbrott Spräk och proglmm

Läs mer

1. Tvätta händerna och abborrens yttre samt använd rent material. Lägg abborren på skärbrädan framför dig. Studera dess utseende.

1. Tvätta händerna och abborrens yttre samt använd rent material. Lägg abborren på skärbrädan framför dig. Studera dess utseende. 1 st färsk orre - Denn kn du köp i en livsmedelsutik som hr fiskdisk. Koll så tt den inte livit rensd (men hr de oftst inte livit). Aorren ör helst väg 250 g eller mer, nnrs kn det li lite pilligt. 1 st

Läs mer

BLÖTA BOKEN. Monteringsanvisning PALLADIUM DE LUXE II HÖRNA MED SKJUTDÖRR W1 E1= 10 VIKTIG INFORMATION. LÄS DETTA INNAN MONTERINGEN PÅBÖRJAS.

BLÖTA BOKEN. Monteringsanvisning PALLADIUM DE LUXE II HÖRNA MED SKJUTDÖRR W1 E1= 10 VIKTIG INFORMATION. LÄS DETTA INNAN MONTERINGEN PÅBÖRJAS. W Monteringsnvisning BLÖTA BOKEN VIKTIG INFORMATION LÄS DETTA INNAN MONTERINGEN PÅBÖRJAS 1 Läs igenom hel nvisningen innn monteringen påbörjs PALLADIUM DE LUXE II HÖRNA MED SKJUTDÖRR 2 Kontroller produkten

Läs mer

Bokstavsräkning. Regler och knep vid bokstavsräkning

Bokstavsräkning. Regler och knep vid bokstavsräkning Mtemtik Bokstvsräkning Du står nu inför en ny kurs i mtemtik, där meningen är tt du sk tillgodogör dig ny teorier, som smtlig leder frm till övningr och uppgifter. Även om du förstått vd teorin sk nvänds

Läs mer

Evighetskalender. 19 a) nyårsdagen var år 2000 b) julafton kommer att vara på år 2010 c) de första människorna landade på månen, 20 juli 1969

Evighetskalender. 19 a) nyårsdagen var år 2000 b) julafton kommer att vara på år 2010 c) de första människorna landade på månen, 20 juli 1969 Evighetsklender Vilken veckodg vr det när du föddes? På vilken veckodg fyller du 18 år? Med den här evighetsklendern kn du t red på det. Gör så här när du sk t red på veckodgen: Lägg ihop följnde fyr tl:

Läs mer

Skogstorp i framtiden

Skogstorp i framtiden I SKOGSTORP www.skogstorp.om/soildemokrtern Skogstorp i frmtiden Redovisning v enkät genomförd under perioden Novemer- Deemer 2005. 1. Tyker Du liksom fler v oss tt det ehövs yggs en förifrt utnför skogstorp?

Läs mer

Protokoll från FSK arbetskonferens 2013-03-18-2013-03-20

Protokoll från FSK arbetskonferens 2013-03-18-2013-03-20 Förein[ngen Sveriges Kyrkogårdsclæfer Protokoll från FSK rbetskonferens 2013-03-18-2013-03-20 Plts: Hotel Tylösnd, Hlmstd Närvrnde Mlte Shlgren Ktrin Evenseth Mts Lrsson P-G Åkesson Arne Elg John Arvidsson

Läs mer

EasyMP Multi PC Projection-bruksanvisning

EasyMP Multi PC Projection-bruksanvisning EsyMP Multi PC Projection-bruksnvisning Innehåll 2 Om EsyMP Multi PC Projection Olik typer v möten med EsyMP Multi PC Projection... 5 Håll möten och nvänd fler bilder...5 Håll fjärrmöten över ett nätverk...

Läs mer

Operativsystemets uppgifter. Föreläsning 6 Operativsystem. Skydd, allmänt. Operativsystem, historik

Operativsystemets uppgifter. Föreläsning 6 Operativsystem. Skydd, allmänt. Operativsystem, historik Opertivsystemets uppgifter Föreläsning 6 Opertivsystem Opertivsystemets uppgifter Historik Skydd: in- oh utmtning, minne, CPU Proesser, tidsdelning Sidindelt minne, virtuellt minne Filsystem Opertivsystemet

Läs mer

Sammanfattning Telenordia Mobil AB:s ansökan om UMTS-licens. A.1 Spännande möjligheter för Sverige. Styrkan i vår ansökan

Sammanfattning Telenordia Mobil AB:s ansökan om UMTS-licens. A.1 Spännande möjligheter för Sverige. Styrkan i vår ansökan SPÄNNANDE MÖJLIGHETER FÖR SVERIGE STYRKAN I VÅR ANSÖKAN A Smmnfttning Telenordi Mobil AB:s nsökn om UMTS-licens A.1 Spännnde möjligheter för Sverige Mobiltelefonen och Internet hr revolutionert företgens

Läs mer

Repetitionsuppgifter i matematik

Repetitionsuppgifter i matematik Lärrprogrmmet Ingång Mtemtik och Lärnde Repetitionsuppgifter i mtemtik Inför vårterminens mtemtikstudier kn det vr r tt repeter grundläggnde räknefärdigheter. Dett mteril innehåller uppgifter inom följnde

Läs mer

Metodhandbok för småbarnsordkonst

Metodhandbok för småbarnsordkonst Metodhndbok för småbrnsordkonst Det här är en metodhndbok för småbrnsordkonst. Hndboken hr utrbetts v Helsingfors kulturcentrl inom rmen för brnkulturnätverket Alddins lmp, som utgett ett trettiotl metodhndböcker,

Läs mer

Lulebygdens Forskarförening

Lulebygdens Forskarförening Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING Nr 80, november 2012 MEDLEMSMÖTE Söndgen den 9 december 2012 kl 15.30 Lokl: Mrtslen, Kyrkns hus, Nygtn 10, Luleå PROGRAM: l MEDLEMSMÖTE: Stdgeändring, medlemsinformtion

Läs mer

Programmeringsguide ipfg 1.6

Programmeringsguide ipfg 1.6 Progrmmeringsguide ipfg 1.6 Progrmmeringsklr i-ört pprter (CIC, knl, fullonh) Progrmmeringsklr kom-ört pprter CS-44 Phonk-version Progrmmeringsklr miropprter CS-44 Phonk-version 1 2 1 2 1 2 ipfg 1.6 stndrd

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2011 3. Kravgränser 4. Del I, 8 uppgifter utan miniräknare 5. Del II, 9 uppgifter med miniräknare 8

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2011 3. Kravgränser 4. Del I, 8 uppgifter utan miniräknare 5. Del II, 9 uppgifter med miniräknare 8 Kurs plnering.se NpMC vt011 1(9) Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 011 Krvgränser 4 Del I, 8 uppgifter utn miniräknre 5 Del II, 9 uppgifter med miniräknre 8 Förslg på lösningr

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2005 3. Del I, 10 uppgifter utan miniräknare 4. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2005 3. Del I, 10 uppgifter utan miniräknare 4. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6 Kurs plnering.se NpMC vt005 (5) Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 005 Del I, 0 uppgifter utn miniräknre 4 Del II, 8 uppgifter med miniräknre 6 Förslg på lösningr till uppgifter

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr /2017)

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr /2017) Allmän studiepln för utbildning på forskrnivå i ämnet medicinsk vetenskp (Dnr 3-3225/2017) Gäller fr.o.m. 1 jnuri 2018 Fstställd v Styrelsen för forskrutbildning 2017-09-11 2 Allmän studiepln för utbildning

Läs mer

Skapa uppmärksamhet och få fler besökare till din monter!

Skapa uppmärksamhet och få fler besökare till din monter! Skp uppmärksmhet och få fler esökre till din monter! För tt vinn den tuff tävlingen om uppmärksmheten, på en plts där hel rnschen är smld, gäller det tt slå på stor trummn och tl om tt du finns. Till en

Läs mer

Induktion LCB 2000/2001

Induktion LCB 2000/2001 Indution LCB 2/2 Ersätter Grimldi 4. Reursion och indution; enl fll n 2 En tlföljd n nturligtvis definiers genom tt mn nger en explicit formel för uträning v n dess 2 element, som till exempel n 2 () n

Läs mer

Krigsminnen. En tidning från Trelleborgs Allehanda och Ystads Allehanda. Skåningar berättar om andra världskriget

Krigsminnen. En tidning från Trelleborgs Allehanda och Ystads Allehanda. Skåningar berättar om andra världskriget Krigsminnen En tidning från Trelleborgs Allehnd och Ystds Allehnd Skåningr berättr om ndr världskriget Ull skämdes över sin tysk bkgrund º5 Wessels i Mlmö firr freden 1945. BILD: ALVI NILSON Sm Nilsson

Läs mer

6 Formella språk. Matematik för språkteknologer (5LN445) UPPSALA UNIVERSITET

6 Formella språk. Matematik för språkteknologer (5LN445) UPPSALA UNIVERSITET UPPSALA UNIVERSITET Mtemtik för språkteknologer (5LN445) Institutionen för lingvistik och filologi VT 2014 Förfttre: Mrco Kuhlmnn 2013 (mindre revision Mts Dhllöf 2014) 6 Formell språk Det mänsklig språket

Läs mer

Integraler. 1 Inledning. 2 Beräkningsmetoder. CTH/GU LABORATION 2 MVE /2013 Matematiska vetenskaper

Integraler. 1 Inledning. 2 Beräkningsmetoder. CTH/GU LABORATION 2 MVE /2013 Matematiska vetenskaper CTH/GU LABORATION MVE6 - / Mtemtisk vetenskper Inledning Integrler Iblnd kn mn inte bestämm integrler exkt utn mn får nöj sig med tt beräkn pproximtioner. T.ex. e x dx kn inte beräkns exkt, eftersom det

Läs mer

DeLaval mjölkningsenhet MP400 Instruktionsbok

DeLaval mjölkningsenhet MP400 Instruktionsbok DeLvl mjölkningsenhet MP400 Instruktionsbok 91323231 2012-10-29, Version 2 Bruksnvisning i originl Innehållsförteckning EG-försäkrn om överensstämmelse - DeLvl mjölkningsenhet MP400... 5 Säkerhetsföreskrifter...

Läs mer

Rationella uttryck. Förlängning och förkortning

Rationella uttryck. Förlängning och förkortning Sidor i boken 8-9, 0- Rtionell uttryck. Förlängning och förkortning Först någr begrepp. Aritmetik eller räknelär är den mest grundläggnde formen v mtemtik. Ett ritmetiskt uttryck innehåller tl, men ing

Läs mer

Försök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsala E-post: Nilla.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.

Försök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsala E-post: Nilla.Nilsdotter-Linde@ffe.slu. Försök med vllfröblndningr Av Nill Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsl E-post: Nill.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.se Smmnfttning Målsättningen med försöksserien hr vrit tt sök

Läs mer

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd. LINSER Uppgit: Mteriel: Teori: Att undersök den rytnde örmågn hos olik linser och tt veriier linsormeln Ljuskäll och linser ur Optik-Elin Med hjälp v en lmp och en ländre med ler öppningr år vi ler ljusstrålr,

Läs mer

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007 SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Kvlifieringstävling den oktober 007 Förslg till lösningr 1 I en skol hr vr oh en v de 0 klssern ett studieråd med 5 ledmöter vrder Per är den ende v

Läs mer