Remissversion - maj Cykelplan Enköpings kommun

Transkript

1 Remissversion - mj 2013 Cykelpln 2013 Enköpings kommun

2 UTGIVARE Enköpings kommun Kungsgtn 42, Enköping Tfn: Fx: E-post: Webbplts: Remissversion CYKELPLAN 2013 ENKÖPINGS KOMMUN FOTO Omslg Mtton Imges Övrig foton Mtton Imges & Enköpings kommun

3 Enköping stsr på ykel I en hållbr kommun sk ll - kvinnor som män, ung oh gml - h smm möjlighet tt kunn t sig till jobbet, ffären oh ndr pltser i vårt smhälle. Ingen sk känn sig otrygg i de offentlig miljöern eller känn sig begränsd på grund v ett ineffektivt trnsportsystem. Det här är något som vi i Enköpings kommun strävr efter. För tt nå dit måste gång- oh ykeltrfi knter prioriters eftersom få färdsätt är lik jämställt, miljövänligt oh hälsosmt som dett. Det är därför viktigt tt skp förutsättningrn; säkr ykelvägr, br belysning oh skyltr tt orienter sig efter för tt ykeln sk bli det självklr lterntivet. Av denn nledning hr Enköpings kommuns Cykelpln 2013 tgits frm. Hur vill vi i Enköpings kommun jobb vidre frmöver? För tt få ett hållbrt, jämställt oh effektivt trnsportsystem jobbr kommunen efter fyrstegsprinipen. Dett innebär tt vi i steg 1 oh 2 försöker påverk människors beteende oh gör små förändringr i vägnätet så tt fl er väljer tt res hållbrt. I steg 3 oh 4 bygger vi ny vägr oh genomför större projekt. Cykelplnen berör ll steg. För tt få fl er tt ykl så måste vi sts på ny oh bättre ykelvägr smtidigt som mrkndsföring oh informtion inte får glömms bort. När vi nu med ykelplnen vet vilk stsningr vi sk gör på ykelnätet blir steg 1-åtgärder en ännu viktigre del för tt få fl er tt välj ykeln frmför bilen. Dett är något vi sk rbet vidre med. Enköpings kommun måste se till tt behoven uppfylls för både dgens oh frmtidens yklister. Med ykelplnen hr vi kommit en br bit på vägen. Ann Wiklund (m) Ordförnde kommunstyrelsen Bengt-Åke Gelin (m) Ordförnde teknisk nämnden

4 Innehållsförtekning Förord 2 Innehållsförtekning 3 1. INLEDNING 6 Bkgrund 6 Mål 6 Syfte 6 Andr mål oh dokument 6 Arbetsproess oh förnkring 6 Uppföljning 7 Avgränsning 7 Läshänvisning 7 2. ENKÖPINGS KOMMUN SATSAR 8 PÅ CYKEL Attrktivt tt ykl 8 God livsmiljöer 8 Miljöspekter 8 Folkhäls 9 Ekonomi 9 Trygghet oh säkerhet NULÄGESBESKRIVNING 12 Gång- oh ykelvägnätet 12 Målpunkter 14 Felnde länkr 16 Korsningspunkter 17 Lndsbygden 18 Prkering 19 Underhåll 19 Skyltning 19 Belysning FRAMTIDA ÅTGÄRDER 21 Medel för ykelstsningr 21 Behov v åtgärder på det befi ntlig vägnätet 21 Ny gång- oh ykelvägr i tätortern 21 Ny gång- oh ykelvägr på lndsbygden 21 Prkering 22 Underhåll 22 Skyltning 22 Belysning 22 Pumpsttioner/servie 22 Projektet Säkr skolvägr 22 Kommunen som gott exempel 23 Remissversion

5 Mtton Imges

6 Mtton Imges 1. Inledning BAKGRUND Idg måste vi plner för ett långsiktigt hållbrt smhälle oh en viktig del är tt underlätt för ett hållbrt resnde. För tt vi sk h god livsmiljöer även i frmtiden är det viktigt tt vi stsr på lterntiv färdmedel. Om invånrn i olik situtioner väljer tt ykl eller gå istället för tt t bilen kn vi minsk luftföroreningr, buller oh trängsel. Smtidigt som vi gör ekonomisk vinster oh stärker vår häls. Med det som bkgrund fik teknisk nämnden 2011 i uppdrg v kommunfullmäktige tt upprätt en ykelpln för Enköpings kommun. MÅL Cykelplnens övergripnde målsättning är tt skp ett ttrktivt, tryggt, trfi ksäkert, funktionellt oh smmnhängnde ykelvägnät som lokr fl er människor tt ykl oh som leder oss vidre i vår strävn tt nå ett hållbrt trnsportsystem oh en hållbr utvekling. SYFTE Cykelplnen sk vr ett effektivt verktyg i frmtid utvekling v gång- oh ykelvägnätet i Enköpings kommun. ANDRA MÅL OCH DOKUMENT Cykelpln 2013 knyter n till en rd ntionell mål oh riktlinjer oh påverkr den kommunl plneringen oh plnläggningen. Cykelplnens mål om ett hållbrt trnsportsystem där ndelen kort bilresor flytts över till ykeln bidrr till tt uppnå de ntionell övergripnde miljö-, energi- oh folkhälsomålen. På regionl nivå koppls ykelplnens prioritering till Länstrnsportplnens prioritering oh finnsiering v gång- oh ykelvägsutbyggnd. Under 2014 kommer en ny Länstrnsportpln ts frm (giltighetstid ) där delr v de redovisde prioriteringrn i Enköpings ykelpln kommer ligg som underlg. På kommunl nivå bidrr Cykelpln 2013 till uppfyllnde v de strtegisk mål som finns frmtgn för Enköpings kommun. För den fysisk plneringen innebär Cykelpln 2013 tt det blir enklre tt integrer gång- oh ykelvägsplneringen i den fysisk plneringen då tydlig prioriteringr finns frmtget i ett helhetsperspektiv. ARBETSPROCESS OCH FÖRANKRING Arbetet med ykelplnen inleddes i smbnd med frmtgndet v en ny översiktspln (ÖP 2030) där gång- oh ykelvägr på lndsbygden inventerdes oh frmtid behov prioriterdes. En tvärsektionell rbetsgrupp hr tgit frm denn remissversion till ykelpln som godkänns i teknisk nämnden oh kommunstyrelsens rbetsutskott innn den skiks ut på remissrund under sommren Efter remisstidens slut reviders förslget innn teknisk nämnden 6 Remissversion

7 godkänner oh skikr den vidre till kommunstyrelsens rbetsutskott, kommunstyrelsen oh kommunfullmäktige för ntgnde. UPPFÖLJNING Cykelplnen föreslås uppdters vrje mndtperiod för tt bibehåll ktulitet oh syftet tt vr ett effektivt plneringsverktyg. Uppdteringen v plnen kommer främst berör frmtid åtgärder oh prioriteringr v projekt. I rbetet med tt t frm ykelplnen hr ett ntl ykelräkningr utförts i olik knutpunkter. För tt grovt följ upp ntlet yklnde föreslås tt sådn fortstt ykelräkningr genomförs på årsbsis. Viktigt är tt de genomförs under liknnde förhållnden oh under smm period från år till år. AVGRÄNSNING Plnen är inriktd på hur mn med fysisk åtgärder kn ök yklndet i Enköpings kommun. Åtgärdern i plnen syftr främst till tt ök yklndet till oh från rbete, skol oh fritidsktiviteter dvs. ök vrdgsyklingen hos invånrn. Fritidsykling oh turiststråk är inte lik högt prioriterde i denn pln även om dett ändå ts upp. Plnen berör i först hnd åtgärder för ykeltrfiken men medför även fördelr för gående oh mopeder. LÄSANVISNING Avsnitt två beskriver hur ökt yklnde ggnr hel smhället, lltså de positiv effektern mn vill uppnå. I vsnitt tre behndls dgsläget, dvs. hur ykelvägnätet ser ut idg. Det vslutnde kpitlet fyr redogör för frmtid åtgärder enligt fyrstegsprinipen. Mtton Imges Remissversion 7

8 Mtton Imges 2. Enköpings kommun stsr på ykel Att fortsätt utvekl gång- oh ykelvägnätet är viktigt för kommunen oh en viktig pusselbit i rbetet för ett hållbrt trnsportsystem. Dett är uttrykt i ett fl ertl styrdokument på ntionell, regionl oh lokl nivå. Om gång- oh ykelvägnätet byggs ut enligt denn pln får vi ett bättre smmnkopplt gång- oh ykelvägnät som binder ihop de olik stråken. Att fl er människor sk loks tt ykl oh tt de kn gör det på ett tryggt, säkert oh enkelt sätt i ett smmnhängnde trfi knät är kommunens långsiktig strävn. I oh med tt dett dokument hr ntgits hr kommunen åtgit sig tt fortsätt utvekl gång- oh ykelvägnätet i kommunen. ATTRAKTIVT ATT CYKLA Olik fktorer påverkr nvändningen v ykeln som trnsportmedel. Först oh främst sk det vr ttrktivt tt ykl, dvs. ykelvägnätet sk vr smmnhängnde oh lättöverskådligt, det sk känns tryggt, både den upplevd tryggheten oh ur trfi ksäkerhetssynpunkt. Även ndr fktorer som belysning, skyltning, seprering melln yklister oh fotgängre, vinterväghållning oh beläggning v ykelvägen hr betydelse. Cykelvägnätet bör vr så finmskigt tt yklistern inte loks till tt ge sig ut i biltrfik för tt undvik omvägr. Cyklister strävr i regel efter den snbbste vägen. Det verklig vståndet melln strt- oh målpunkt bör inte vr mer än 25 proent längre än fågelvägen, nnrs uppftts det som en omväg oh yklisten söker då i regel sin egn vägr. 1 GODA LIVSMILJÖER För tt stärk kommunens ttrktivitet är det viktigt tt vi tr tillvr oh utnyttjr de värden vi hr. Närheten till nturen är en kvlitet vi vill t vr på. Med br gångoh ykelvägr kn fl er människor få tillgång till nturen, vilken vi i Enköping hr förmånen tt h på när vstånd. Cykeln är ett br redskp för rekretion oh även ett utmärkt vl v trnsportmedel vid pendling till oh från skol, rbete oh fritidsktiviteter. Ökd ndel resor med ykel minskr buller oh vgser i stden vilket är positivt för stdens livsmiljö. MILJÖASPEKTER Biltrfi ken är ett stort problem för miljön då den bidrr med vgser, buller oh vibrtioner. Sttens institut för kommuniktionsnlys (Sik) hr gjort prognoser över människors resnde som visr tt under perioden kommer ntlet personresor med bil tt ök med en proent per år oh de kortväg resorn förvänts ök 1 TRAST Underlg 8 Remissversion

9 något mer. 2 Det är viktigt för kommunen tt möt upp dett oh kunn erbjud br förbindelser med lterntiv trnsportmedel som en br plnerd kollektivtrfi k oh ett br ykelvägnät för tt minsk nvändningen v fossil oljeprodukter oh trfi kens negtiv miljöpåverkn. Cykeln är särskilt lämpd för tt ersätt kort bilresor där bilen är som mest miljöskdligt oh ineffektiv på grund v kllstrter. Bilens vgsrening fungerr dåligt när motorn är kll oh utsläppen v hälsofrlig ämnen oh bränsleförbrukningen är därför högst vid kort resor. Smtidigt är det just dess resor som är enklst tt ersätt med ykeln. Erfrenheter från ndr kommuner visr tt proent v resorn under 3 km är möjlig tt överför till ykel. Resor som hr särskilt stor potentil är skolresor, rbetsresor (mång är kortre än 5 km) oh kombintionsresor med kollektivtrfik. Cykeln hr även potentil för längre resor om lämplig infrstruktur finns både för rbetspendling oh för längre utflykt oh träningsrundor. Vrje ykld kilometer ger i genomsnitt en koldioxidbespring på 214 grm i jämförelse med bil. 3 FOLKHÄLSA En viktig oh entrl spekt i en ykelpln rör människors häls oh välbefi nnnde. Övervikt oh dålig kondition är ett tilltgnde hot mot folkhälsn. Ntionell forskning oh befolkningsundersökningr kring livsstil oh levndsvnor visr på en minskd fysisk ktivitet blnd befolkningen. En stillsittnde livsstil som bidrr till en ökd ohäls, produktionsbortfll oh ökde sjukvårdskostnder. Forskning visr tt fysisk ktivitet förbättrr den fysisk, mentl, funktionell oh soil hälsn. Värdet v den fysisk ktiviteten är så stort tt den förtid dödligheten kn minsks med irk 30 proent. Det krävs ungefär en hlvtimmes gång eller ykling per dg för tt uppnå den effekten. Forskning visr tt det är regelbunden motionsutövning som främjr hälsn, tt ykl är ett prisvärt oh enkelt sätt tt få motion i vrdgen. Det kn till exempel gäll tt t ykel till oh från rbetet eller skol istället för bil, eller t bilen till kollektivtrfi k i stället för tt åk bil hel vägen. Brn blir lltmer stillsittnde oh vrt femte brn i Sverige är överviktigt. Sedn börjn v åttiotlet hr ntlet brn som på egen hnd får t sig till skoln hlverts. I stället skjutss brnen till skoln i bil trots tt de flest hr ykelvstånd till skoln. En v orskern är tt biltrfiken blivit intensivre oh tt skolvägrn inte upplevs som säkr. Brn som fktiskt yklr till oh från skoln hr bättre motorisk färdigheter, lungfunktion, högre energiförbrukning oh emotionell häls. 2 TRAST Underlg 3 Svensk Cykling De brn som generellt är mer fysiskt ktiv får en ökd konentrtions- oh inlärningsförmåg oh stillsittndets ohäls motverks. Attityden till fysisk ktivitet grundläggs tidigt oh präglr resten v livet. Ur ett hälsofrämjnde oh förebyggnde perspektiv är målgruppen brn oh ung extr viktig. Om ktiv trnsporter kn bli en nturlig del v brnens vrdg är snnolikheten betydligt större tt det följer dem i vuxen ålder. Som rbetsgivre finns myket tt tjän på tt medrbetre yklr till oh från jobbet men även inom tjänsten. Medrbetre som rör på sig blir friskre vilket leder till minskd sjukfrånvro oh ökd produktivitet. EKONOMI Ur kommunekonomiskt synsätt är det myket mer fördelktigt tt bygg gång- oh ykelväg i jämförelse med en bilväg. En gång- oh ykelväg är 3 meter bred oh en vnlig bilväg är 7 meter bred. Slitget från en ykel på sflten är obefi ntlig om mn jämför med en bil med dubbdäk. Asflten på en gt hr en livslängd på melln 10 till 15 år, beroende på ntlet fordon som kör. Beläggningen på en gång- oh ykelväg håller till dess tt bindemedlet torkr, det kn t upp till 30 till 35 år. Vintertid är kostnden för tt snöröj en gång- oh ykelväg betydligt mindre än en bilväg. Smhällsekonomisk vinster Det fi nns forskning som visr på yklingens positiv effekter. Effektern på hälsn kn ge väsentlig smhällsekonomisk vinster. De negtiv effektern i form v ökd olyksrisk (där risken för skdor är högre med ykel än med bil), överstigs vid v de positiv hälsoeffektern. 4 I nvändnde v smhällsekonomisk modeller visr det sig tt nyinvesteringr i väginfrstruktur mång gånger inte är förenligt med målet om begränsd klimtpåverkn, eftersom utbyggd oh förbättrd väginfrstruktur oft leder till ett ökt bilresnde. Om nyinvesteringen syftr till tt ök kpiteten oh ttrktiviteten för tt gå, ykl eller åk kollektivt bidrr det däremot oftst till klimtmålet. På senre tid hr okså de smhällsekonomisk modellern utveklts till tt på ett bättre sätt t hänsyn till fktorer som speifikt gäller ykel, vilket okså gör det möjligt tt lättre redovis värdet v investeringr i ykelåtgärder. 5 Kommunens ekonomi Om kommunens nställd i tjänsten i större utsträkning gik oh yklde inom tätortern skulle de kort resorn med tjänstebil minsk, smtidigt som kostnden för 4 Trivetor Trfi, rpport 2009:71 5 Trfi kverket Remissversion 9

10 drivmedel skulle minsk. År 2011 köpte kommunen drivmedel för nästn 1,7 miljoner kr. Att få personlen tt ykl till oh från rbetet kn ge ekonomisk vinster för kommunen i form v minskde sjukdgr oh minskde kostnder för prkeringspltser. I Uppsl läns lndsting deltog 480 yklister i ykl till jobbet projekt (hälsotrmpre) under Utvärderingen v projektet visr tt ntlet sjukdgr minskde med 50 proent. Kostndsbespringen för denn minskning v ntlet sjukdgr är uppskttd till 1,3 miljoner kronor. Denn summ kn jämförs med projektkostnden som uppskttts till irk kronor. Det vill säg nyttn överstiger kostnden med nästn fem gånger. 6 Privtpersonens ekonomi Totlkostnden för en ny bil ligger enligt Motormännens bilkostndsklkyl 2007 på kr per mil. Den kostnden inkluderr fst kostnder såsom försäkring, grge, ränt oh värdeminskning smt rörlig kostnder för drift oh underhåll, oh bsers på bilr i prisklssen som körs 1500 mil per år. Motsvrnde kostnd för en ykel med nypris kr, försäkring, värdeminskning, ränt, årlig servie som går 200 mil per år är 5 kr per mil (Vägverket hr beräknt kostnden för tt ykl till 4-5 kronor per mil inklusive kpitlkostnder.) Det innebär tt om den som hr 5 km till rbetet oh yklr istället för tt t bilen kn spr melln oh kr per år på tt ykl. Till bilkostnden sk tilläggs tt för kort bilresor inklusive kllstrt drr bilen dessutom mer bränsle vilket skulle kunn ök milkostnden ytterligre. 7 TRYGGHET OCH SÄKERHET För tt ök trfi ksäkerheten för yklister, frmförllt för brn oh ung, är trfi ksäkerhetsfostrn viktigt. Smtidigt behöver mn se över elevers färdsätt oh färdväg till oh från skoln, llt för tt vänd den negtiv olykssttistiken för till exempel mopedåknde ungdomr. Trygghet i det offentlig rummet är en fråg som bör berörs i smmnhnget då frågorn är viktig för människors upplevelse v en god livsmiljö. Den fysisk utformningen v gtor, torg, bostds- oh nturområden är exempel på plneringsfrågor som är vgörnde för invånrns tillgång till smhället, dess ktiviteter oh servie oh tt en god folkhäls kn uppnås. 6 Pernill Hyllenius nd Mlin Gibrnd, Long term effets of Helth Cylist in the County Counil of Uppsl, Sweden, Pper ECOMM Sn Sebstin 13-15th of My Trivetor Trfi, rpport 2009:71 Trygghetsfrågor utifrån ett genusperspektiv ger kvinnor oh män, ung som äldre, lik tillgång till hel kommunen. Vd säger lgen? 8 Om ykelhjälm All brn under 15 år som yklr eller blir skjutsde sk enligt lg nvänd ykelhjälm. Vrje dg skds när hundr yklister i Sverige. De flest v dem skds när de kör omkull utn tt någon nnn är inblndd. Någr få krokr med bilr eller ndr trfiknter. Orsken till tt mn kör omkull på ykel kn vr en sten på vägen, en grop i vägbnn eller något fel på ykeln. Oh det kn händ vem som helst, när som helst. Därför sk du ldrig ykl utn hjälm. I smm ögonblik som ditt oskyddde huvud slår i mrken är det för sent: du kn h fått en hjärnskd som förändrr ditt liv för lltid. Om ykelbelysning Utrustningskrven på belysning oh refl exer för ykel gäller enbrt vid färd under mörker. Cykel som leds v gående eller vid färd dgtid omftts inte v krven. Cykel sk vr utrustd med: en lykt bktill som kn vis rött ljus bkåt oh tydligt kunn ses på ett vstånd v 300 meter. Bklyktn får vr v blinknde typ om den blinkr med minst 200 blinkningr/minut. strålkstre frmtill som kn vge vitt eller gult ljus med sådn ljusstyrk tt fordonet under mörker kn förs på betryggnde sätt, eller en lykt frmtill som kn vis vitt eller gult ljus frmåt oh tydligt kunn ses på ett vstånd v 300 meter. röd refl ex bktill, vit refl ex frmtill oh, vit eller orngegul åt sidn. En tillkoppld ykelkärr sk h en en röd reflex bkåt eller en bklykt som kn vis rött ljus bkåt om reflex skns. 8 TSFS 2010: Remissversion

11 Trfi kregler för dig som yklr 9 Att ykl sk vr roligt oh enkelt även i trfi ken. Vilk regler gäller för dig som yklr? Här är de vnligste reglern för yklister. Om du vill vr säker på tt gör rätt när du korsr en väg sk du lltid iktt väjningsplikt den gäller nästn lltid. Om du däremot leder din ykel över vägen, räkns du som gående oh då hr ll fordonsförre väjningsplikt mot dig. Väjningsplikt När du hr väjningsplikt innebär det tt du som yklist i god tid sk sänk hstigheten eller stnn. Du får kör vidre br om det kn ske utn fr eller hinder. Cykelöverfrt På viss ställen fi nns så kllde ykelöverfrter. Dess är mrkerde med vit kvdrter i vägbnn. Här måste du som yklist vr försiktig oh br kors vägen om det kn ske utn fr. Väjningsplikten gäller inte strikt, men du bör ldrig ykl rkt ut över en väg. Övergångsställe Det är inte förbjudet för dig som yklr tt kors en väg på ett övergångsställe, men övergångsstället är tänkt för gående oh det är därför olämpligt tt ykl där. Om du kliver v ykeln oh leder den räkns du som gående oh då gäller smm regler som för gående. En yklnde som ändå korsr en väg på ett övergångsställe hr lltid väjningsplikt både mot gående oh mot fordon på vägen. Gågt eller gångfrtsområde När du yklr på en gågt eller ett gångfrtsområde är högst hstigheten gångfrt oh du hr väjningsplikt mot gående. Att sväng åt vänster Ge teken i god tid innn du börjr sväng. Då vet ndr trfi knter vrt du är på väg. Om det är myket trfi k eller om du känner dig osäker, kn du gör den stor svängen. Lägg dig längst till höger oh fortsätt rkt frm över den korsnde vägen. När det är fritt kn du slutför vänstersvängen genom tt ykl eller led ykeln över vägen. Cykl på ykelbnn Om det fi nns en ykelbn, sk du normlt nvänd den. Reglern för plering är desmm som på vägen: du yklr på höger sid oh gör omkörning till vänster. 9 Trnsportstyrelsen Mtton Imges Remissversion 11

12 3. Nulägesbeskrivning I dett vsnitt beskrivs dgens gång- oh ykelvägnät i tätortern oh på lndsbygden. En rd ndr förutsättningr som är v betydelse för ykling redoviss okså, så som till exempel belysning, prkering oh skyltning. I näst kpitel redoviss under motsvrnde indelning hur kommunen vser tt rbet vidre med frågorn i form v mål oh konkret åtgärder. GÅNG- OCH CYKELVÄGNÄTET Det fi nns ett kommunlt gång- oh ykelnät ( 8 mil) som i de fl est fll ägs oh sköts v Enköpings kommun. Dok behöver någr kompletteringr görs för tt knyt ihop stråken oh för tt utök nätet. Mopeder är tillåtn på de gång- oh ykelvägr utnför tätortern där bilrns hstighet tillåts vr över 50 km/h. Syftet med dett är främst tt ungdomrn sk kunn trnsporter sig på ett säkrre sätt. I dett vsnitt presenters befintligt gång- oh ykelvägnät smt brister oh behov. De brister oh behov som redoviss hr i stort ursprung ur Trfiknätsnlys för Enköping 2012, där ykelvägnätet oh pssger är nlyserde ur ett trfiksäkerhet- oh frmkomlighetsperspektiv. 10 för yklister som färds längre sträkor, t ex melln bostd oh rbetspltser, entrum, skolor eller större fritidsnläggningr. I det lokl ykelnätet sker mestdels kort ykelturer inom närområdet oh nvänds som nslutning till det övergripnde nätet. För båd funktionsklssern gäller följnde: I först hnd eftersträvs seprt ykelvägr plnerde på ett sådnt sätt tt de hr bättre frmkomlighet än lterntiv förbindelser där ykeltrfi ken inte är seprerd från biltrfi ken. Seprerde gång- oh ykelvägr är det bäst lterntivet för både trfi ksäkerhet oh tillgänglighet. I ndr hnd eftersträvs lågt trfi kerde blndtrfi k gtor med 30 km/h eller gångfrt. På de vägr som trfi kers med mindre än 100 fordon per dygn kn blndtrfi k epters upp till en hstighet på 50 km/h. 11 På följnde uppslg redoviss gång- oh ykelvägnätet i krtor för Enköping oh övrig mindre tätorter i kommunen. I viss fll skns dt för någon v ortern, vrför de inte redoviss i krt. Huvud- oh loklnät i tätortern Cykelvägnätet hr delts upp efter funktion i ett huvud g-vägnät oh ett loklt g-vägnät. Huvudvägnätet utgör stommen i ykelnätet oh nvänds i huvudsk för trnsport melln olik stdsdelr/områden oh 10 Enköpings kommun (2012) Trfi knätsnlys för Enköpings tätort 11 SKL Trfi kverket (2010) GCM-hndboken 12 Remissversion

13 Huvud- oh loklt gång- oh ykelvägnät Enköping Romberg Enögl Stenvreten Vårfrukyrkn Fnn Munksundet Bergvreten Gånst Meter Copyright Lntmäteriet G- vägr huvudnät G- vägr loklnät Örsundsbro Meter Copyright Lntmäteriet G-vägr G-vägr Remissversion 13

14 Målpunkter För tt kunn nlyser ykelvägnätets brister hr hänsyn tgits till vr målpunktern fi nns. Som målpunkt räkns skolor, vårdentrler, större rbetspltser, hndelspltser, kommuniktionspltser oh idrottspltser. Enköping Enköping Meter Copyright Lntmäteriet Munksundet Enögl G G Romberg Vårfrukyrkn G G G G Fnn Bergvreten Stenvreten Gånst Målpunkter Målpunkter Enköping Målpunkter Arbetsplts Hndel Idrott Kommuniktion G Sjukvård Skol 14 Remissversion

15 Hummelst Grillby Målpunkter krnso Hummelst Arbetsplts Hndel Idrott Meter Meter Lillkyrk Skolst Meter Meter Fjärdhundr Örsundsbro G G G Meter Meter Målp Örsu Remissversion 15

16 Felnde länkr Felnde länkr är där det skns del v huvudvägnätet för tt bind smmn olik områden eller där en del v loklvägnätet ännu inte är utbyggt inom området. länk är därför Drottninggtn från Tullgtn oh till Bngårdsgtn. Andr felnde länkr är till exempel tt Österleden sknr till stor delr seprt gång- oh ykelväg. Enköpings tätort hr ett nnorlund utseende vid en jämförelse med tätorter i smm storlek. Stor torget är inte loklisert intill järnvägssttionen, en felnde Enköping Romberg Enögl Stenvreten Vårfrukyrkn Fnn Munksundet Bergvreten Gånst Meter Copyright Lntmäteriet Felnde länkr G- vägr huvudnät G- vägr loklnät Örsundsbro Meter Copyright Lntmäteriet Felnde länkr Felnd G-vägr G vä 16 Remissversion

17 Korsningspunkter I Enköpings tätort fi nns det ungefär 35 kilometer gång- oh ykelväg som räkns till huvudvägnät. Längs dess är det oundvikligt tt gång- oh ykelvägen korsr en gt. Det är 132 punkter där gång- oh ykelväg korsr en gt, ll är riskbedömd efter fem olik kriterier: belysning sikt hstighet hstighetsdämpde åtgärd beläggning De olik kriteriern är i sin tur uppdelde oh poängbedömd. I belysning tilldels punkten noll poäng om förstärkt belysning finns, två poäng om belysning finns oh fyr poäng om belysning skns. Summn v ll kriteriern räkns sedn smmn oh vrje enskild punkt kn få melln noll till sexton poäng. De enskild korsningspunktern är sedn uppdelde på utmärkt, (noll poäng) br (1-4 poäng), god (5-8 poäng)oh mindre god (9-16 poäng). Enköping Romberg Meter Copyright Lntmäteriet Enögl Vårfrukyrkn Munksundet Fnn Bergvreten Gånst Stenvreten Korsningpunkt Br God Mindre god G- vägr huvudnät Remissversion 17

18 Lndsbygden På lndsbygden skns till stor del seprt ykelvägr oh ykling sker på både större oh mindre vägr i bilvägnätet. Viss seprerde delsträkor fi nns men är i klr minoritet. De regionl oh ntionell ykelledern Sverigeleden oh Mälrdlsleden korsr tillsmmns med Upplndsleden kommunen vilket bidrr till ett större smmnhängnde stråk för vndring oh ykling. Den främst yklingen på Enköpings lndsbygd består v kortre trnsporter melln till exempel hemmet oh lokl målpunkt (servie, hndel) eller som turism, frilufts eller motionsyklnde. Arbetspendling med ykel på lndsbygden är begränsd oh i det fll det förkommer är det främst melln hemmet oh nnn knutpunkt för byte till kollektivtrfik eller småkning med bil. trfiksäkerheten den viktigste frågn oh knske störst begränsningen i nvändndet. Fler v de större vägrn i kommunen, exempelvis riksväg 55 oh riksväg 70, upplevs som osäkr för yklister då väggrenen är obefintlig eller sml oh trfiken intensiv oh tung. Målpunkter På lndsbygden fi nns en rd olik sorters målpunkter. Mälrens bdpltser är myket välbesökt under sommrhlvåret oh mång yklr till strnden där möjlighet ges. Den seprerde ykelvägen till Bredsnd möjliggör för sommrlovsledig brn tt själv ykl till bdet. Mn kn på ykel även t sig till mång ndr frilufts-, sport- oh rekretionsområden, men ökd tillgänglighet oh trfi ksäkerhetshöjnde åtgärder skulle möjliggör för ännu fl er tt nå målpunktern. För de som yklr på Enköpings lndsbygd är 18 Remissversion

19 PARKERING Med ett ökt ntl yklnde invånre ökr ntlet yklr som kräver prkering vid de olik målpunktern. De pltser som förmods behöv fl er ykelprkeringr är vid reseentrum vrifrån mång fortsätter med ndr färdmedel oh vid idrottsnläggningr dit mång brn oh ungdomr yklr. Vrje målpunkt kräver nlys v hur behovet v ykelprkering ser ut oh vr prkeringen sk plers för tt bli en självklr del v pltsens gestltning oh tt det inte känns otryggt tt lämn oh hämt sin ykel. UNDERHÅLL Underhållet v kommunens gång- oh ykelvägr innefttr både själv vägbnn oh de ngränsnde mrkområden. De sflterde ykelvägrn kräver beläggningsunderhåll i begränsd omfttning, däremot behöver de eventuellt blåss ren från höstlöv oh snöröjs på vintern. Grusde ykelvägr kräver med regelbundet intervll tillförsel v nytt grus oh eventuell skrpning oh pkning då grus är ett rörligt mteril. Kommunen röjer kontinuerligt vegettionen i nslutning till gång- oh ykelvägr för tt undvik tt träd oh buskr hänger ut över vägen oh riskerr frmkomligheten oh trfi ksäkerheten. Skötseln v sidovegettion påverkr även trygghetskänsln. Kombiners bristnde skötsel v grönområden med undermålig belysning riskerr mn tt invånrn känner sig otrygg i det offentlig rummet. Konsekvenser kn då bli tt mn väljer lterntiv vägr, som upplevs som tryggre. I mång fll kn dok den lterntiv vägen vr osäkrre utifrån ett trfi ksäkerhetsperspektiv. Ett exempel är när mn yklr i knten på en större bilväg som inte är trfi ksäkert utformd för yklister för tt undvik en v ykelvägen mörk pssge. SKYLTNING I kommunen fi nns ett ntl vndrings- oh ykelleder smt Hälsns stig i entrl delrn v Enköping. Dess leder är mrkerde med olik vägvisre oh skyltr. I Enköpings tätort fi nns även skyltr som guidr melln stdens mång prker oh grönområden. Viss målpunkter är skyltde som till exempel järnvägssttion, idrottspltser, prker oh bdpltser. BELYSNING Belysning hr en stor inverkn på om ett gång- oh ykelstråk känns tryggt under dygnets oh årets mörk tider. Det är dessutom ytterst viktigt tt den belysning som fi nns är rätt npssd för ändmålet. Viss belysningsrmturer riktr ljuset åt fel håll, iblnd till oh med rkt upp mot himlen, vilket ger gång- oh ykelvägen ett ännu mörkre intryk. Det fi nns en hel del lykde exempel på när belysningen rikts mot vägens sidoområden i stället för rkt ner på vägen. Mn får då en bättre översikt över området oh kontrstern melln mörkt oh ljust blir inte lik skrp. I kommunens tätorter finns olik typer v belysning på ykelvägrn: Seprt ykelväg med egen belysning Cykelväg direkt i nslutning till bilväg med egen belysning Cykelväg direkt i nslutning till bilväg med släpljus från bilvägens belysning. Tunnelbelysning (ll tunnlr). Det finns viss kortre sträkor i kommunens orter som sknr belysning. På lndsbygden är de få seprt gång- oh ykelvägrn belyst i myket begränsd utsträkning. I mång fll hr inte heller de lndsvägr mn yklr på någon belysning. Remissversion 19

20 Belysning Enköping Romberg Enögl Stenvreten Vårfrukyrkn Fnn Munksundet Bergvreten Gånst Belysning Ingen belysning Belysning vi gtubelysning Meter Copyright Lntmäteriet Seprt belysning LED Seprt belysning Belysning vi solell Örsundsbro Meter Copyright Lntmäteriet Belysning Ingen belysning Belysning vi gtubelysning Seprt belysning 20 Remissversion

21 4. Frmtid åtgärder Utifrån de förutsättningr som beskrivits i tidigre vsnitt redoviss här utveklingsbehov inför frmtiden. Det kn rör både övergripnde mål för det fortstt rbetet oh förslg på konkret åtgärder som tillsmmns kn hjälp till tt upp nå plnens mål. MEDEL FÖR CYKELSATSNINGAR För tt på llvr kunn sts på åtgärder för ett ökt yklnde vser kommunen vsätt x kr per år för ykelstsningr. BEHOV AV ÅTGÄRDER PÅ DET BEFINTLIGA VÄGNÄTET För tt uppnå det ttrktiv smmnhålln gång- oh ykelvägnätet behöver de felnde länkrn åtgärds. Felnde länkr som bör prioriters de närmste åren är Drottninggtn oh Tullgtn. Trfi ksäkerhetshöjnde åtgärder sk genomförs i korsningspunkter oh de oskyddde trfi knterns behov prioriters högst. NYA GÅNG- OCH CYKELVÄGAR I TÄTORTERNA Dess instser berör inte felnde länkr melln två olik områden utn när helt ny områden byggs ut. Kommunens förhållningssätt sk även fortsättningsvis vr tt när ny bilvägs byggs sk seprt gång- oh ykelväg med egen belysning byggs inom rmrn för projektet. Mrk sk reservers för gång- oh ykelvägr i detljplneläggning v ny områden. Ny gång- oh ykelvägr sk smmnkoppls med befi ntligt g-nät. Ny felnde länkr sk i störst möjlig mån undviks. I plnering oh explotering v ny områden nsvrr explotören för byggnde v gång- oh ykelväg. NYA GÅNG- OCH CYKELVÄGAR PÅ LANDSBYGDEN Prioriterde gång- oh ykelbneprojekt En prioritering v gång- oh ykelvägsprojekt på lndsbygden hr tgits frm med kriterier som tidsspekt, behov/önskemål, genomförbrhet, målgrupp, rekretion oh turism, efterfrågn oh betydelse för det smmnhålln nätet. Kommunen kn nsök om 50 proent medfi nnsiering ur Länstrnsportpln.* 1. Väg 515 melln Enköping oh Hummelst. Ny vgränsd gång- oh ykelväg på befintlig vägbn (gml E18) för tt smmnbind de två tätortern. 2. Väg 569 melln Örsundsbro oh Alstbdet. Ny gångoh ykelväg utmed befintlig väg för tt smmnbind tätorten med ett viktigt friluftsområde. *Kn komm tt ändrs i ny Länstrnsportpln för Uppsl län Remissversion 21

22 3. Väg 530/539 melln Grillby oh Skolst. Ny gångoh ykelväg utmed befintlig väg för tt smmnbind två orter vrv Skolst hr myket god kollektivtrfik. (Alterntivt även till Litslen om en bussbytesterminl nordns). 4. Väg 515 melln Hummelst oh Östnbro. Ny gång- oh ykelväg på befintlig vägbn (gml E18) för tt bättre möjliggör för trfikering till/från lndsbygdsområden i Västerås kommun. Då en ny gång- oh ykelväg kn berör mång mrkägre, från kommun oh sttligt ägnde till ett ntl privt mrkägre föreslår kommunen tt mrkfrågorn i först hnd löses genom frivilligt upplåtelse v mrk. Då större vägr byggs om till 2+1-väg När Trfi kverket bygger om riksvägr med omväxlnde 1 eller 2 körfält med mitträke förändrs möjligheten tt ykl på vägen. Väggrenen är inte längre tillgänglig för yklister oh räken kn i viss fll omöjliggör tt mn ens kommer ut på vägen med sin ykel. Behov v tt bygg gång- oh ykelvägr när vägr byggs om till 2+1-väg är svår tt prioriter i tid då de är vhängig när Trfikverket drr igång sin plnering oh byggntion. Kommunen vill därför inte lås sig i en prioriteringslist för dess projekt utn h hndlingsberedskp när Trfikverket strtr sin projekt, dett på grund v tt 50 proent medfinnsiering krävs från kommunen. Riksväg 70 melln Enköping-Sävst bygdegård. Riksväg 70 melln Fjärdhundr-Gästre. Riksväg 55 melln Enköping-Skolst. Riksväg 55 melln Skolst-Litslen. Riksväg 55 melln Svinnegrn-Spelbo. Från Spelbo oh in till Enköping fi nns en lterntiv GC-väg. Riksväg 55 melln Hjulst-Svinnegrn. PARKERING Befi ntlig bristnde ykelprkeringr sk rusts oh underhålls för tt ök säkerheten för ykelförvring smt minsk vndlisering. Överskådligheten sk vr god oh ykelställens konstruktion ändmålsenlig. Prioriterde lägen för ny ykelprkeringr är i knutpunkter för kollektivtrfi ken. Förutsättningrn för en ykelprkering i nslutning till busshållpltsen i Skolst sk undersöks. Smrbete krävs med Trfi kverket. UNDERHÅLL I korsningspunkter sk trfi ksäkerheten för oskyddde trfi knter prioriters högst. En underhållspln för beläggning på gång- oh ykelvägrn bör ts frm som beskriver vr oh i vilken tkt underhåll sk ske. Gång- oh ykelvägr på lndsbygden kn h något lägre stndrd än i tätortern, till exempel i större utsträkning vr grusde vägr. Även vinterskötseln kn vr mer begränsd på gång- oh ykelvägr på lndsbygden då den huvudsklig nvändningen nses ske under den snöfri perioden v året. SKYLTNING Det fi nns ingen strtegi eller vedertget förhållningssätt hur kommunen rbetr med skyltning oh vägvisning v det egn gång- oh ykelnätet. Ett helhetsgrepp behöver ts. En ykelkrt med målpunkter oh besöksmål i kommunen bör ts frm oh mrkndsförs på lämpligt sätt. BELYSNING En stndrd för belysning v ykelvägr bör ts frm, dett kn i sin tur medför krv på stndrdhöjningr på befi ntligt gång- oh ykelvägnät. De ykelvägr som är helt obelyst sk på sikt belyss. I stråk som nvänds i begränsd utsträkning kn eventuellt belysning vr släkt under sen nttimmr. Belysningslösningr sk vr fl exibl för tt inte lås fst sig i en teknisk lösning. All ny gång- oh ykelvägr sk h seprt belysning. PUMPSTATIONER/SERVICE En pump- oh serviesttion plners redn vid reseentrum. En utvärdering v hur utrustningen fungerr bör görs oh behovet v fl er sttioner utreds. PROJEKTET SÄKRA SKOLVÄGAR Teknikförvltningen genomför tillsmmns med skolförvltningen en undersökning där elever i årskurs tre oh ått får berätt om sin skolväg. Beroende v vd som kommer frm i projektet Säkr skolvägr kn behov v olik åtgärder uppkomm. Dess bör spegls i ykelplnen frmöver. 22 Remissversion

23 KOMMUNEN SOM GOTT EXEMPEL För tt bidr till ykelns ökde ttrktivitet kn kommunen genomför olik evenemng oh kmpnjer. Hyryklr/ykelpool kommunen kn inför en ykelpool för tjänstemän. Denn ykelpool skulle kunn dels med turistbyrån, som kn hyr ut yklr till turister. Guideprkturer med ykel Prkkontoret kn köp in yklr (tillsmmns med turistbyrån) oh h guidde turer genom prkern med ykel. Nturligtvis kn deltgrn h med egen ykel! I stn med min ykel en dg då vi stänger v stdskärnn för biltrfi k. På torget kn kommunen tillsmmns med polisen h informtion om vd som gäller i trfi ken för ykel. Cyklister kn få sin yklr godkänd ut trfi ksäkerhetssynpunkt. Hndeln kn h försäljning v yklr oh tillbehör, ykelverkstd med mer. Gå oh ykl till skoln utform metoder för tt minsk ntlet tillfällen då brnen skjutss till oh från skoln v sin föräldrr oh påverk brnen så tt de i högre utsträkning går oh yklr till oh från skoln på ett trfi ksäkert sätt. Avgränsning är skolor där elevern bor i närhet till skoln oh där ndelen som åker skolskjuts är låg. Mtton Imges Remissversion 23

24 CYKELPLAN 2013 REMISSVERSION