Röstens ålder. - en auditiv & akustisk studie. Susanne Schötz

Transkript

1 D-uppsts i fonetik FON 44 Institutionen för lingvistik Lunds Universitet Juni 21 Hndledre: Prof. Göst Bruce Röstens ålder - en uditiv & kustisk studie Susnne Schötz

2 Innehållsförteckning 1 Introduktion Inledning och ämnesvl Begränsningr och svårigheter Syfte Frågeställningr Hypotes Formli Tck 3 2 Bkgrund Röstens åldrnde Tidigre studier 6 3 Mteril 7 4 Metod Auditiv nlys Akustisk nlys 9 5 Resultt och diskussion Auditiv nlys Akustisk nlys 19 6 Slutstser och diskussion Auditiv nlys Akustisk nlys Övrig slutstser och diskussion 33 7 Smmnfttning 34 8 Referenser 35 9 Appendix A: Auditiv nlys 36 1 Appendix B: Akustisk nlys Formntfrekvenser och bndbredder Spektrl lutning 42 1

3 1 Introduktion 1.1 Inledning och ämnesvl I min C-uppsts (Schötz 21) gjorde jg en perceptionsstudie v röstens ålder. Redn under rbetet med den beslöt jg tt undersök smm mteril uditivt och kustiskt för tt försök hitt ledtrådr och korrelt till röstens ålder, något som jg lltså nu fått tillfälle tt gör. En v nledningrn till tt jg vlde dett ämne för min studie är tt jg är intresserd v syntetiskt tl. Jg tror tt det med mer kunskp om de extrlingvistisk och prlingvistisk egenskpern i tl, betingde t ex v ålder, kön, hälso- och känslotillstånd, kulturell eller socil grupptillhörighet mm (Lver 198, Bcklund 1991), är möjligt tt generer syntetiskt tl som låter mer likt nturligt tl än vd det gör idg. Min förhoppning är tt någon gång i frmtiden få bidr till utveckling och förbättring v tlsyntes. Därför ville jg redn nu studer nturligt tl och försök hitt och isoler kustisk korrelt till de extr- och prlingvistisk egenskpern, för tt sedn försök integrer dem som mnipulerbr prmetrr i tlsyntessystem. Anledningen till jg vlde tt titt närmre på just röstens ålder, berodde på tt jg i mitt rbete inom dilektprojektet SweDi 2 1 hittde intressnt skillnder melln äldre och yngre tlre, som jg gärn ville undersök närmre. Äldre tlres röster upplevdes oftre som mindre modl, norml och homogen 2, och de verkde även uppvis en större grd v vribilitet i rösten vseende tonhöjd, röststyrk och röstkvlitet än yngre tlre. Yngre rösters tl innehöll färre inslg v t ex knrr, tonhöjdvritioner och röstkvlitetsförändringr och lät lltså mer modl. Dessutom kunde jg indel tlre i typisk och typisk tlre, där yngre typisk och äldre typisk tlres röster vr mindre modl och uppvisde mer vribilitet än yngre typisk och äldre typisk. I min perceptionsstudie fnn jg även tt lyssnrns åldersuppskttningr hde en större spridning för de typisk röstern. De vr lltså oftst svårre tt åldersbedöm än de typisk röstern (Schötz 21). 1.2 Begränsningr och svårigheter Att inom rmen för en D-uppsts sätt mig in i ll de kustisk nlysmetoder som nvänts för den här typen v studier skulle tyvärr t lltför lång tid, så jg fick begräns ntlet nlyser och bl helt vstå från tt mät shimmer, som tillsmmns med jitter utgör kustisk korrelt till skrovlig röst, eftersom jg sknde en br metod. Det vr även svårt tt välj vd som skulle mäts, t ex hel voklen eller br dess stedy stte. Jg hr försökt följ riktlinjer från tidigre studier, men där det vrit omöjligt hr jg fått experimenter med metoder som ej vr vsedd för min typ v mteril, t ex vid mätningr v jitter. Även mterilet hr begränsningr. Det är väldigt litet och består endst v tre isolerde ord, uttlde v ått tlre, totlt 24 ord. Längre uttryck hde nog ämnt sig bättre för den här typen v nlys. Det fnns även svårigheter med jämförelser v min resultt med tidigre studiers eftersom de oft studert betydligt äldre röster än jg. Jg vrndes fler gånger för svårighetern med tt i norml röster hitt kustisk korrelt, fr till röstkvlitet. Min mbition hr dock endst vrit tt försök få en indiktion på vd som skulle kunn vr åldersrelterde ledtrådr och kustisk korrelt. Jg är väl medveten om mterilets och metoderns begränsningr smt svårighetern med en undersökning som denn, men eftersom ämnet intresserr mig så mycket ville jg ändå gör ett försök. Dock vill jg beton tt denn studie endst bör ses som en inlednde pilotstudie där jg försiktigt testt någr olik metoder. 1 SweDi 2 är finnsiert v Riksbnkens Jubileumsfond. För mer informtion om projektet se 2 Se kpitel

4 1.3 Syfte Syftet med föreliggnde uppsts är tt uditivt och kustiskt undersök ett litet tlmteril bestående v isolerde ord för tt försök hitt kustisk korrelt till röstens ålder. 1.4 Frågeställningr Följnde frågor hopps jg kunn besvr med min undersökning: Vilk är röstens åldersrelterde kustisk korrelt i isolerde ord? Vilk är ledtrådrn som nvänds vid åldersbestämning v röster? Med resultten från denn studie hopps jg senre få tillfälle tt även undersök följnde: Är det möjligt tt pplicer åldersrelterde prmetrr på tlsyntes? Är det möjligt tt perceptoriskt åldersuppsktt syntetiskt tl försett med åldersrelterde prmeterinställningr för t ex röstkvlitet och grundtonsfrekvens? 1.5 Hypotes Uppstsen vser tt test två hypoteser: 1. Ju mer vribilitet och instbilitet beträffnde röstläge, röststyrk och röstkvlitet en röst innehåller, desto äldre låter rösten. 2. Ju mer en röst vviker från en norml eller modl röst beträffnde röstläge, röststyrk och röstkvlitet, desto äldre låter rösten. 1.6 Formli Min nvändning v termen uditiv syftr på min egen noggrnn lyssning efter ledtrådr till röstens ålder, medn termen perceptorisk syftr på deltgrn i perceptionstestets lyssning och åldersbedömning i min C-uppsts. Med termern modl, norml och homogen röst vses de röstkvliteter som brukr beskrivs som modlregister (Lindbld 1992) eller modl voice (Lver 198). Fotnot före vslutnde punkt syftr på hel meningen, medn fotnot efter vslutnde punkt syftr på hel ovnstående delen v stycket. 1.7 Tck Jg vill gärn tck för ll hjälp jg fått med min undersökning. Särskild tck går till: Göst Bruce för mång klok råd smt utmärkt hndledning. Per Lindbld och Elisbeth Zetterholm för värdefull hjälp på vägen smt tt de läste min uppsts och kom med mång klok synpunkter till förbättringr. Hrtmut Trunmüller för ll hjälp vi e-post, för littertur- och metodiktips smt värdefull synpunkter. Anders Eriksson och Cles-Christin Elert för hjälp med bl metodik- och litterturfrågor. John Frid och John Dhl för ovärderlig hjälp med skript 3 till PRAAT och för tt de lärde mig skriv enkl skript själv. 3 Ett skript är en textfil som innehåller instruktioner skrivn på ett progrmmeringsspråk, som ett visst dtorprogrm kn förstå. När skriptet exekvers utför progrmmet dess instruktioner, så tt mn t ex i ett svep kn utför fler och komplex nlyser på ett stort ljudmteril. 3

5 2 Bkgrund 2.1 Röstens åldrnde De egenskper som brukr förknipps med röstens ålder och åldrnde går oft tt studer både perceptoriskt och kustiskt. Det återstår fortfrnde mycket forskning för tt till fullo förstå de ntomisk, fysiologisk och biokemisk förändringr som påverkr rösten när vi blir äldre. Forskning som bedrivits på norml rösters åldrnde kommer iblnd frm till olik resultt, och mn får inte sälln lit till klinisk undersökningr på ptologisk röster. De kustisk och perceptorisk dimensionern förknippde med röstens ålder som brukr omnämns, och som jg beskriver utförligre i min C-uppsts (Schötz 21), är följnde: Grundtonsfrekvens (F ) Röstläge och tonhöjd 4 Struphuvudet förbens och förklks, stämläpprn åldrs och blir mindre elstisk smtidigt som musklern förtvinr. Dett leder till tt äldre röster oft hr lägre F, men vid mycket hög ålder kn F stig igen. Även öknde inter- och intrindividuell F -vribilitet smt en reducerd F -vritionsvidd är vnligt hos äldre röster. Intensitet Röststyrk Andningspprten fungerr sämre hos äldre individer, och mång forskre menr tt dett påverkr röstens intensitet, men inte så mycket tt norml smtlsstyrk blir lägre än hos yngre röster (Morris & Brown 1987). Vritionsvidden tycks dock minsk med stignde ålder. Jitter och shimmer Skrovlig röst 5 Muskelkontrollen försämrs hos äldre, vilket kn led till instbil och/eller skrovlig röst. Både totl mängd jitter och shimmer, smt interindividuell vribilitet verkr bli större hos äldre röster. Formntfrekvenser, spektrl lutning mm Röstkvlitet Äldre röster hr mörkre klng eller färg och blir oft klngfttig. Sämre kontroll över finmotoriken kn ge bl läckge och fonisk inslg. Durtion och pusering - Tlrytm och tempo (timing) Bl pg försämrd motorisk kontroll och sensorisk och uditiv feedbck uppvisr äldre röster oft lägre tltempo och längre vokldurtioner. Även dilektl, lexikl, grmmtisk, syntktisk och prosodisk egenskper, liksom socil och psykologisk fktorer, kn påverk intrycket v tlrens ålder. I min studie hr jg speciellt tgit fst på dilektlitet, slpphet i rösten (t ex pg hälso- eller känslotillstånd) och något som jg kllr (livs)erfrenhet, och som jg tyckte mig hör hos viss tlre. På näst sid viss en tbell med någr v röstens åldersrelterde egenskper smmnställd i smbnd med min C-uppsts (Schötz 21). Mrkerde med * finns de egenskper jg vlt tt studer närmre i denn studie. 4 Termen röstläge vser genomsnittlig tonhöjd under längre tid, medn termen tonhöjd vser här även vritionsvidd och vribilitet. 5 Jitter och shimmer är små vritioner från period till period i frekvens och mplitud och hör egentligen hemm under rubrikern 1 och 2. Skrovlig röst är en röstkvlitet som egentligen hör hemm under rubrik 4. Jg hr dock vlt tt sml dem under en egen rubrik. 4

6 Tbell 2.1 A-D. Någr åldersrelterde ntomisk/fysiologisk, kustisk och perceptorisk röstförändringr (Käll: Schötz 21). A. Sublryngl förändring v röstpprten och rösten med stignde ålder: ANAT./FYSIOLOGISK AKUSTISK PERCEPTORISK Andningspprten Lungvolymen minskr (bröstkorgen blir Ev. lägre intensitet* Ev. lägre röststyrk* konkv, skelettet blir stelre, lungorns elsticitet minskr) Vitlkpciteten minskr Ev. lägre intensitet* Ev. lägre röststyrk* Lägre svängningsmplitud i stämläpprn Ev. lägre intensitet* Ev. lägre röststyrk* B. Lryngl förändring v röstpprten och rösten med stignde ålder (från födsel till hög ålder): ANAT./FYSIOLOGISK AKUSTISK PERCEPTORISK Struphuvudet Växer (frm till 2 års ålder) Lägre F * Lägre genomsnittlig tonhöjd* Brosken förbens och förklks Reducerd totl F - vritionsvidd?* Reducerd tonl vribilitet?* Bindväven hårdnr Reducerd totl F - vritionsvidd?* Reducerd tonl vribilitet?* Stämläpprn Växer (större mss frm till 2 årsålder) Lägre F * Lägre genomsnittlig tonhöjd* Uttorkning (ger mindre mss) Högre F * Högre genomsnittlig tonhöjd* Vätskenhopning (ger större mss) Lägre F * Lägre genomsnittlig tonhöjd* Elsticiteten minskr Större spektrl lutning (svgre Klngfttig röst* övertoner)* Motorisk och sensoriskkontroll försämrs (bl pg förtvinnde muskler) F -vribilitet, jitter, shimmer, skillnder i periodicitet och deltoner-till-brus-förhållndet* Instbil röst, bl knrr, läcknde röst, drr, skrovlig röst* C. Suprlryngl (rtikultorisk) förändring v röstpprten och rösten med stignde ålder: ANAT./FYSIOLOGISK AKUSTISK PERCEPTORISK Artikultionspprten Växer (även i vuxen De genomsnittlig Mörkre klngfärg* ålder) formntfrekvensern sjunker* Motorisk och sensorisk kontroll försämrs Vokldurtioner, VOT och puser förlängs, större vribilitet* Långsmmre tl, viss klngförändring, instbil röst* Det introrl lufttrycket minskr Ev. lägre intensitet* Ev. lägre röststyrk* D. Hormonell (biokemisk) förändring v röstpprten och rösten med stignde ålder: ANAT./FYSIOLOGISK AKUSTISK PERCEPTORISK Sköldkörteln Produktionen v de två ämnesomsättningshormonern, tyroxin Lägre F * mm Hes och djup röst (Netdoktor.se)* (T4) och trijodthyronin (T3) minskr. Könshormon (gäller fr män) Produktionen ökr i puberteten Lägre F * Lägre genomsnittlig tonhöjd* Produktionen minskr i klimkteriet Ev. högre F? * Ev. högre genomsnittlig tonhöjd?* 5

7 De flest forskre verkr vr överens om tt lryngl ledtrådr dominerr vid åldersbedömning v röster, men tt även suprlryngl ledtrådr bidrr. En del egenskper förändrs under hel livsförloppet, medn ndr tillkommer först efter klimkteriet. Det är möjligt tt mång v ledtrådrn blir tydlig först efter klimkteriet. 2.2 Tidigre studier Likheter och skillnder melln tidigre studier och denn studie Jg är inte först med tt observer en indelning eller gruppering v tlre i typisk och typisk tlre. Fler forskre hr rpportert om intrindividuell skillnder beträffnde grd och hstighet i åldrndeprocessen, bl beroende på konditions- och hälsotillstånd (Ringel & Chodzko-Zjko 1987) och reltert till typisk tlre i sin undersökningr (Morris & Brown 1987). Min undersökning skiljer sig från fler tidigre studier i någr vseenden. Först och främst undersöker jg ett flertl kustisk korrelt gnsk ytligt på ett litet mteril, medn mn i tidigre studier mestdels studert ett mindre ntl mätningr mer ingående på ett betydligt större mteril. De studier jg läst om undersöker inte isolerde ord, utn istället utdrgn vokler utn formnttrnsitioner (oft fler typer, t ex fonerd, LP-filtrerd och viskd), längre yttrnden eller läst stycken. Forskre hr t o m efterlyst fler studier v CV- och VC-sekvenser med formnttrnsitioner (Jcques & Rsttter 199). Jg känner hittills till endst en studie där mn undersökt stvelser (Morris & Brown 1987). Vidre hr mn oftst koncentrert sig på någr få viktig egenskper, såsom F :s medelvärde och stndrdvvikelse (F SD), mxim för F 1 och F 2 smt jitter (Linville 1987). Dessutom hr mn oft begränst F :s intervll vsiktligt för tt minsk dess betydelse som ledtråd för åldersuppskttningrn. Vd gäller den biologisk åldern på de röster som undersökts, hr mn oft bsert resultten på tlre med gnsk hög ålder, oft över 7 eller 75 år. (Morris & Brown 1987, Jcques & Rsttter 199). I SweDi 2:s tldtbs är genomsnittsåldern lägre för de äldre tlrn, c år (i mitt mteril år). Fler undersökningr hr begränst sig även vd gäller kön, och hr endst studert kvinnlig röster (Linville 1987, Morris & Brown 1987, Krlsson 1992) eller mnlig röster (Ringel & Chodzko-Zjko 1987, Hrtmn 1979) Resultt från tidigre studier Nedn följer någr resultt från tidigre undersökningr, indelde under respektive dimension för röstens ålder, som jg redogjorde för ovn (kpitel 2.1). 1. Grundtonsfrekvens (F ) Röstläge och tonhöjd Medelvärdet för F SD vr högre för kvinnlig tlre över 7 år än för kvinnor under 55 år (Linville 1987). 2. Intensitet Röststyrk Kvinnlig tlre över 75 år uppvisde en mindre totl intensitets-vritionsvidd än kvinnor under 35 år, men vid norml smtlsstyrk (converstion effort) fnn mn ingen tydlig skillnd melln äldre och yngre tlre (Morris & Brown 1987). 3. Jitter och shimmer Skrovlig röst Den genomsnittlig mängden jitter vr inte högre för kvinnlig tlre över 7 år än för yngre. Endst de riktigt gml röstern innehöll mer jitter. Jitternivåern visde större vribilitet för de äldre tlrn. (Linville 1987) 6

8 Mnlig äldre röster (65-75 år) uppvisde högre värden och stndrdvvikelser för shimmer än yngre, men tlrens häls och kondition tycks också påverk (Ringel & Chodzko-Zjko 1987). 4. Formntfrekvenser, spektrl lutning mm - Röstkvlitet F 1 och F 2 sjönk fortlöpnde med stignde ålder hos kvinnor. F 1 sjönk mer än F 2. (Linville 1987). Ett plnre spektrlt lut melln och 5 khz uppmättes för viss vokler hos äldre tlre jämfört med yngre tlre (Decoster 1998). 5. Durtion och pusering - Tlrytm och tempo (timing) Äldre röster producerde på det stor hel betydligt längre konsonnt- och vokldurtioner än yngre röster, medn VOT iblnd vr något kortre (kvinnor över 75 år, Morris & Brown 1987), iblnd längre (män med en medelålder på 63 år, Decoster 1998) hos äldre tlre jämfört med yngre. I Morris & Browns studie ligger siffrorn för stvelsen [t ] kring 4 ms för de äldre, men strx under 65 ms för de yngre röstern. Att lyssnre oft upplever tt äldre röster uppvisr en mindre precis rtikultion än yngre kn just bero på tt äldre tlres vokl- och konsonntdurtioner är längre än de yngre tlrns. 3 Mteril Eftersom denn undersökning är en vidrenlys v den perceptionsstudie jg redogör för i min C- uppsts, så nvändes lltså uteslutnde smm mteril. Mterilet, som lltså beskrivs närmre i min C-uppsts (Schötz 21), kommer här endst tt beskrivs kortfttt. De isolerde orden jg vlde tt studer hämtdes från dilektprojektet SweDi 2:s tldtbs. Följnde tre exempelord vldes ut: 1. Ett enstvigt ord med kort vokl i tonlös kontext: tck 2. Ett tvåstvigt ord med både lång betond och kort obetond vokl i delvis tonlös kontext: rs 3. Ett flerstvigt ord med både betonde lång och obetonde kort vokler i vriernde kontext: tusendollrsedlr Tlrn, som ll redn v SweDiprojektet godkänts som norml icke-ptologisk röster, vldes sedn ut från smm dilektområde, Smålnd, för tt förhindr tt geogrfisk skillnder hos tlrn skulle kunn påverk testresulttet. Tlrn indeldes i två grupper: 1. Typisk röster, dvs röster som lät ungefär lik gml som de vr 2. Atypisk röster, dvs röster som lät betydligt äldre eller yngre än de vr 6 Efter mycket letnde och lyssnnde bestämde jg mig för följnde tlre, ll uppväxt och boende ntingen i Stenberg eller Ankrsrum i Smålnd: 1. Äldre mn (66 år) som lät som en äldre mn (om_om) 7 2. Äldre mn (71 år) som lät som en yngre mn (om_ym) 3. Äldre kvinn (73 år) som lät som en äldre kvinn (ow_ow) 4. Äldre kvinn (61 år) som lät som en yngre kvinn (ow_yw) 5. Yngre mn (21 år) som lät som en äldre mn (ym_om) 6. Yngre mn (27 år) som lät som en yngre mn (ym_ym) 7. Yngre kvinn (3 år) som lät som en äldre kvinn (yw_ow) 6 Denn indelning gjordes helt efter min egen bedömning, men testdes sedn även på rbetskmrter. 7 om står för old mn, ow för old womn, ym för young mn och yw för young womn. 7

9 8. Yngre kvinn (28 år) som lät som en yngre kvinn (yw_yw) I tbeller och digrm nedn presenters tlrn lltid i den här ordningen, och när jg i texten refererr till tlre 1, är det lltså tlren överst i denn list (om_om) som vses. Totlt utgjordes mterilet v 24 ord. Även perceptionstestresultten från min C-uppsts nvändes som jämförnde mteril. Att inte spel in tlmterilet till sin undersökning själv, utn istället välj tl som redn är färdiginspelt, hr både för- och nckdelr. En v fördelrn är tt mn ur ett stort mteril kn välj ut tlre och ord eller yttrnden som är väl lämpde för de undersökningr mn tänker utför, t ex tlre som mn tror kommer tt ge bäst resultt. Jg visste dock redn medn jg vlde ut min tlre tt de inte vr helt optiml för min undersökningr, bl eftersom en del röster vr mycket speciell och personlig vd gäller röstkvlitet. Dessutom lät en del v tlrn ung när de uttlde ett exempelord, men gml när de uttlde ett nnt. Trots dett vlde jg tt behåll dem, med förhoppningen tt få mer intressnt resultt. 4 Metod I min undersökning hr ett gnsk litet mteril genomgått en grundlig uditiv nlys smt reltivt mång kustisk mätningr, både på ord-, segment- och stedy stte 8 -nivå. På segment- eller fonemnivån hr jg begränst mig till tt undersök viss segment, som jg nsåg vr viktig. Då den mest informtionen om tlren (kön, ålder mm) sägs finns i voklern (Lindbld 1992) hr jg vlt tt främst undersök exempelordens betonde vokler, men även en del klusiler och friktivor. Eftersom jg hde blivit vrnd tt det skulle bli mycket svårt tt hitt kustisk drg till fr röstkvlitet i norml röster, fick jg det klok rådet tt inled min undersökning med en noggrnn uditiv nlys för tt underlätt vlet v lämplig segment och prmetrr för den kustisk nlysen. 4.1 Auditiv nlys Hur jg lyssnde Fler noggrnn lyssningr på orden gjordes och intrycken nteckndes. Det först intrycket fick jg vi lyssning med dtorhögtlrn på en imc. Därpå följde lyssningr dels med öppn hörlurr (Sennheiser HD 445), och dels med slutn hörlurr (AKG K27). I näst steg kombinerde jg lyssnndet med visuell grnskning v vågformer och spektrogrm i progrmmet PRAAT. Jg ntecknde min intryck, som sedn smmnställdes i tbeller, ordnde både efter exempelord och efter tlre. Till sist skedde en eller fler kontrollyssningr med både högtlre och hörlurr. Det vr svårt tt hitt någr generell termer för beskrivning v hörselintryck, eftersom det är reltivt ont om dem (Lindbld 1992) och eftersom det är en i högst grd subjektiv nlys. Jg jämförde därför kontinuerligt min egn intryck med perceptionstestsvren (se Appendix A). Sedn gjorde jg någr inlednde kustisk mätningr som kontroll v min uditiv upplevelser, bl.. s k "pitch-nlys" (grundtonsfrekvensnlys) och mnipultion v F i PRAAT, smt frmtgning v spektr för viss vokler och klusiler. 8 Stedy stte klls den stdig eller stbil delen v voklen (oft den mellerst delen) utn formnttrnsitioner. 8

10 4.1.2 Vd jg lyssnde på Först skpdes ett helhetsintryck v hel ordet, och sedn lyssndes mer i detlj på viktig segment. I tck lyssnde jg på smtlig segment: den initil klusilen och dess VOT (Voice Onset Time), voklen smt den finl klusilens ocklusion, explosion och spirtion. I rs vr det också smtlig segment som undersöktes, dvs r :et, de båd voklern smt s :et. Eftersom det förekom fler llofoner v r nvändes dett inte i jämförelser. I tusendollrsedlr koncentrerdes nlysen till det initil t :et, de båd s :en smt de tre mest betonde voklern u, o och e Hur jg nlyserde och ställde smmn min intryck Det fktum tt de flest lyssnrn i perceptionstestet lyckdes uppsktt de typisk tlrns ålder gnsk väl men oft misslyckdes med de typisk tlrn tyder på tt det finns ledtrådr i orden som kn förknipps med en viss ålder. Dett vspegldes gnsk väl i den uditiv nlysen. De egenskper jg hört och ntecknt smmnställdes i tbellform för de tre exempelorden med 2 perceptorisk ledtrådr (prmetrr, egenskper) som helt eller delvis kn relters till röstens ålder (se Appendix A). Ord som jg hittde en viss egenskp i mrkerdes med kryss i kolumnen för just denn egenskp. Ett kryss x tilldeldes om jg hörde lite eller gnsk mycket v en egenskp, t ex lite skrovlig eller br skrovlig, två kryss xx om jg hörde mycket v en egenskp, t ex mycket skrovlig. Syftet med tt del ut kryss till segment med egenskper som jg tyckte tydde på högre ålder vr tt test min hypoteser om tt ju mer icke-modl eller vribel och instbil en röst är, desto äldre uppftts den som. Däremot vstod jg från tt mrker negtiv kryss för röster som jg uppfttde som mycket ung, vitl och modl. Eftersom jg inte hde någr referensvärden för hur mycket v en egenskp norml röster v olik kön och ålder brukr innehåll fick jg lltså funder ut en egen metod för min ändmål. Anlysen bör ej ts på lltför stort llvr, utn endst ses som en pilotstudie eller ett preliminärt försök tt smmnftt de intressnt ikttgelser och åldersrelterde tendenser jg hittde i mitt mteril. 4.2 Akustisk nlys Inför den kustisk nlysen, som utfördes med hjälp v progrmmet PRAAT, segmenterdes de 24 orden på ord-, fonem- och stedy stte-nivå. För tt få en någorlund heltäcknde kustisk bild v röstens ålder bestämde jg mig för tt undersök reltivt mång kustisk dimensioner. Det visde sig vr tidsödnde, även om jg snrt lärde mig skriv små skript till PRAAT. Dessutom blev resultten, precis som jg blivit vrnd för, oft mycket svårtolkde. Jg vr även tvungen tt dubbelkoll de mätningr jg utförde utomtiskt (i PRAAT) så tt progrmmet verkligen mätte och tolkde det jg ville. Det kunde t ex gäll tt t bort genererde F -kurvor i tonlös klusiler, flytt F -kurvor upp eller ned i frekvensskln på PRAAT:s "pitch-objekt" så tt de lät så lik originlljuden som möjligt, och tt behndl knrr. Dett vr svårt, och jg insåg tt mn som mskinfonetiker nog hel tiden måste håll tungn rätt i mun, och tt mn ldrig kn lit till 1% på dtorns nlyser. Även om mn brukr nlyser mns- och kvinnoröster på lite olik vis, vlde jg för enkelhets skull tt gör identiskt smm nlyser på smtlig tlre. 9

11 Följnde mätningr utfördes: 1. Grundtonsfrekvens (F ) - medelvärde, vritionsvidd (rnge) och stndrdvvikelse (F SD) för hel ord, smt huvudbetonde vokler (i Hz). 2. Intensitet medelvärde, vritionsvidd (rnge) och stndrdvvikelse (SD) för hel ord och huvudbetonde vokler (i db). 3. Jitter - medelvärdet på små vritioner i stämläpprns vibrtionsfrekvens från period till period för huvudbetonde voklers stedy sttes (i %). 4. Formntfrekvenser (inklusive F1-F2-digrm) (i Hz), spektrl lutning (i db/oktv) och deltonertill-brus-förhållnden (i db) för de huvudbetonde voklern. 5. Durtion för hel ord, huvudbetonde vokler smt för initil klusilers VOT (i ms). Jg frmställde även spektr för hel konsonntsegment för [s] och [t] i syfte tt jämför energifördelningen med min uditiv intryck v dem. Intensitetsmätningr och jämförelser vr svår eftersom inspelningsnivån, tlrens vstånd till mikrofonen, tyst tl pg blygsel, strkt tl pg hörselnedsättning mm kn påverk. Det verkde omöjligt tt få tillförlitlig bsolut resultt. Istället vlde jg tt normliser ll ljudfiler till 99% i ljudredigeringsprogrmmet Pek, vilket innebär tt mn höjer intensiteten till strx under den nivå där det blir digitl distorsion (eller s k clipping ), och jämförde istället vritionsvidd, medelvärden och stndrdvvikelser. Jitter för vokler (som typiskt utförs endst på utdrgn stedy sttes v vokler) vr svårt tt mät och jämför melln de olik tlrn eftersom voklern i mitt mteril inte vr utdrgn utn mycket kort, och eftersom exempelorden uttldes med olik durtion v olik tlre. Då lyssnrn i mitt perceptionstest ju åldersbedömde det som fktiskt sdes (även om det vr kort), vlde jg tt ändå försök mät jitter i de utsegmenterde voklerns stedy sttes, ovsett durtion. Tyvärr kunde jg inte få frm jittervärden för ll vokler eftersom den del segment vr för kort. Jg kunde inte hitt någon br metod för tt mät shimmer (oregelbundenheter i mplitud från period till period), så jg fick vstå. 5 Resultt och diskussion 5.1 Auditiv nlys På följnde sidor presenters min uditiv intryck så som jg från börjn skrev ner dem vid lyssnndet, även om dett innebär tt det iblnd kn förekomm en del märklig djektiv, förkortningr mm. Dessutom är den grmmtisk, syntktisk och stilistisk nivån inte lltid den högst. Jg hr medvetet vlt tt behåll det så eftersom jg tycker tt nteckningrn då kommer närmre de originlintryck jg hde v röstern. Även en hel del r som jg gjorde i smbnd med genomlyssningrn hr jg behållit i texten. Det är mycket svårt tt beskriv sin hörselintryck, fr vd gäller röstkvlitet, så jg skulle gärn vid ett senre tillfälle vilj nlyser om mterilet för tt se om min intryck förändrts. På vrje sid presenters en v tlrn dels med en tbell per ord med min uditiv intryck och dels med ett digrm för resultten från perceptionstestet i min C-uppsts. Dess digrm nvändes som referens till min egn hörselintryck. 1

12 1. Om_om (66 år) Perceptionstestsvr 1. om_om, 66 år (exempel 6, 13 och 21) ntl uppskttningr lyssnrns uppskttningr (år) Biologisk ålder: 66 år tck rs tusendollrsedlr Figur 5.1. Åldersuppskttningr för tlre 1 enligt perceptionstestet i min C-uppsts. Auditiv nlys Tbell 5.1. A-C. Auditiv intryck från tlre 1 för orden tck, rs och tusendollrsedlr. A. tck (ex 6) Auditiv nlys 1: intryck (hel ordet) Lite håglös, trött och sluddrig röst som låter gnsk gmml. Krftigt smckljud i finl klusilens spirtion. t Låter mycket dovt. Jämn och fin, vilket ev. gör tt hn låter yngre just här. Tonhöjden stiger. k Ocklusionsfsen hr eko, och i spirtionen finlt finns störnde smckljud. Låter dov. Smmnfttning och Det håglös i rösten smt biljuden (smck) bidrr säkert till helhetsintrycket v en äldre mn. Voklkvliteten bidrr nog också till dett. B. rs (ex 13) Auditiv nlys 1: intryck (hel ordet) Mjuk, sluddrig, lite läcknde röstkvlitet. Låter snäll, mycket dilektl och äldre. r Bkre r, kort, svårt tt hör ut något om kvliteten. Gnsk jämn, men lite rspig. s Låter dovt och något svgt. Smmnfttning och C. Rspig och brusig, fst kort. Störnde biljud (smckljud?) finlt. Även om tecknen på vribilitet är små, är de ändå mång till ntlet, vilket gör tt rösten låter mer gmml än ung. tusendollrsedlr (ex 21) Auditiv nlys 1: intryck (hel ordet) Gnsk modl, men lite sluddrig och trött. Låter äldre. Dilektl. t Gnsk ljus färg. u Låter lite instbil och rspig. s (2 st) 1: svgt och gnsk dovt, 2: strkt och -ktigt. o Jämn och fin, utn hckig och rspig inslg e Lite hckig, rspig, och sluddrig. Smmnfttning och Den sluddrig rösten smt en mängd småvribilitet som är svår tt hör ut isolert bidrr ntgligen till tt den här rösten smmntget låter äldre. 11

13 2. Om_ym (71 år) Perceptionstestsvr 2. om_ym, 71 år (exempel 3, 1 och 2) ntl uppskttningr lyssnrns uppskttningr (år) Biologisk ålder: 71 år tck rs tusendollrsedlr Figur 5.2. Åldersuppskttningr för tlre 2 enligt perceptionstestet i min C-uppsts. Auditiv nlys Tbell 5.2. A-C. Auditiv intryck från tlre 2 för orden tck, rs och tusendollrsedlr. A. tck (ex 3) Auditiv nlys 1: intryck (hel ordet) Låter hckigt och skrovligt (fr voklen) och lite tveknde. Rumseko efter voklen bidrr ev lite till tt rösten låter äldre. t Låter gnsk norml och ung, med ljus färg. Mycket rspig och även tudeld med c en hlv tons höjning efter hlv, och med ett hck i mitten, som om tonen fller drstiskt för en kort stund. Det är nog tonl skillnder som påverkr mycket här. k Reltivt lång ocklusionsfs med störnde eko, men låter ljus i spirtionen. Smmnfttning och Ger ett osäkert, omoget ( vlpigt ) och ungt intryck, trots vribiliteten, eller ett betydligt äldre intryck. B. rs (ex 1) Auditiv nlys 1: intryck (hel ordet) Snbbt, men skrovligt, rspigt, utpräglt dilektlt och gmmlt. Kn ev. misstolks som vlpigt omoget ungt i puberteten. r Approximntiskt [w], störnde skrovlig spik mitt i. Mycket rspig och skrovlig. s Låter vsst och strkt. Låter som [ ], lite rspig och ojämn. Smmnfttning och Rspig röst som låter mer gmml än ung pg voklens röstkvlitet och dilekten. Jg och lyssnrn i perceptionstestet är dock ej enig här. C. tusendollrsedlr (ex 2) Auditiv nlys 1: intryck (hel ordet) Verkr skn skrovlighet och vribilitet, men låter ändå lite äldre, knske pg klngen på rösten, eller tt den låter erfren och lite trött. t Gnsk ljus färg. u Hckigt och rspigt, men hurtigt och strkt. s (2 st) 1: gnsk dovt, 2. gnsk vsst. o Jämn och fin. e Tudeld, men inte direkt rspig, trots tt vågformen är hckig. Smmnfttning och Gnsk modl röst, men den hög tonhöjden och klngen skvllrr om tt rösten är äldre. 12

14 3. Ow_ow (73 år) Perceptionstestsvr 3. ow_ow, 73 år (exempel 1, 14 och 22) ntl uppskttningr lyssnrns uppskttningr (år) Biologisk ålder: 73 år tck rs tusendollrsedlr Figur 5.3. Åldersuppskttningr för tlre 3 enligt perceptionstestet i min C-uppsts. Auditiv nlys Tbell 5.3. A-C. Auditiv intryck från tlre 3 för orden tck, rs och tusendollrsedlr. A. tck (ex 1) Auditiv nlys 1: intryck (hel ordet) Låter hckigt, mycket rspigt och skrovligt, vilket ger ett gmmlt och skröttigt intryck, men hög tonhöjd, eko och det snbb tempot kn vilseled. t Låter gnsk norml, men lite dov. Voklen indeld i en initil knrrig del med mycket skrovlighet och rspighet, och en finl modl del med hög tonhöjd, vilket ger ett mycket instbilt intryck. k Ocklusionsfsen upplevs inte som lång, och k:et i sig hr rik färg. Smmnfttning och Den tudelde voklen utgör ledtråden till åldersbedömningen. I övrigt ing nmärkningsvärd egenskper. B. rs (ex 14) Auditiv nlys 1: intryck (hel ordet) Mycket rspig, skrovlig röst, om än tydlig. Låter mycket gmml. r Bkre r, mycket skorrigt och brusigt. Skorrig och brusig, låter lång (och lite diftongerd). s Svgt och dovt, men ändå lite lätt och läcknde på något vis. Låter mycket rspig och instbil smt lite klnglös och svg. Smmnfttning och En mycket gmml röst pg den hög vribiliteten i fler dimensioner. C. tusendollrsedlr (ex 22) Auditiv nlys 1: intryck (hel ordet) Mycket rspig och läcknde röst med brus. Låter mycket gmml och lite gullig eftersom den är lite slpp och hr inslg v bby-tlk-röstkvlitet. t Låter gnsk lång och dov. u Lite tggig och läcknde. Låter äldre, men inte direkt rspig. s (2 st) Båd utdrgn, 1: dovre än 2:, men reltivt dov båd två. o Mycket rspig, brusig, tudeld, eventuellt med lite knrr på slutet. Låter verkligen mycket gmml och skröttig. e Rspigt, med medilt krftigt hck. Låter gmml och skröttig. Smmnfttning och Mycket rspighet och vribilitet ger intryck v en mycket gmml röst. 13

15 4. Ow_yw (61 år) Perceptionstestsvr 4. ow_yw, 61 år (exempel 8, 16 och 23) ntl uppskttningr Biologisk ålder: 61 år lyssnrns uppskttningr (år) tck rs tusendollrsedlr Figur 5.4. Åldersuppskttningr för tlre 4 enligt perceptionstestet i min C-uppsts. Auditiv nlys Tbell 5.4. A-C. Auditiv intryck från tlre 4 för orden tck, rs och tusendollrsedlr. A. tck (ex 8) Auditiv nlys 1: intryck (hel ordet) Mjuk, behglig, utdrgen, nästn moderlig röst. Stignde tonhöjd ger ett frågnde intryck. Något läckge fr efter voklen. t Kort och snbb, vilket kn bidr till ett ungt intryck. Gnsk ljus färg. Voklen gnsk jämn. Tydlig tonhöjdsstigning genom hel voklen. k Mycket lång ocklusionsfs ger intryck v lågt tltempo och äldre röst. Gnsk ljus färg. Smmnfttning och Den mjuk luftig rösten ger ett fräscht ungt intryck. Långsmt tempo ger däremot ett medelålders intryck. B. rs (ex 16) Auditiv nlys 1: intryck (hel ordet) Mjuk behglig, långsm, lite läcknde och mycket dilektl röst. Låter inte helt ung. r Strkt pproximntiskt [w], som låter jämnt och modlt Gnsk jämnt, men med gnsk mycket läckge. s Låter svgt, men gnsk vsst. Gnsk jämn [ ]. Efterföljs v läckge, som är mer brus än eko. Smmnfttning och Mjuk, gnsk modl och homogen röst, men med visst läckge och ett svgt s och dilektlitet, som kn gör tt rösten ändå inte låter helt ung. C. tusendollrsedlr (ex 23) Auditiv nlys 1: intryck (hel ordet) Mjuk och reltivt modl röst, med lite läckge. Låter lite medelålders, pg erfrenhet i rösten, men behglig och knske därför yngre ändå. Långt läckge (eller svgt eko) finlt. t Gnsk kort och ljust. u Gnsk jämn, men låter lite hckig (syns i spgr). Låter ung ändå. s (2 st) Reltivt vss båd två, det 2: -ktigt. o Jämn och fin, men låter lite läcknde (mjuk?). e Smmnfttning och Gnsk jämn, men tudeld (finl biten jämnst och strkst) med tonhöjdsfll. Reltivt liten vribilitet och en sensulitet i rösten gör tt den låter yngre än vd den är. 14

16 5. Ym_om (21 år) Perceptionstestsvr 5. ym_om, 21 år (exempel 7, 12 och 17) ntl uppskttningr Biologisk ålder: 21 år lyssnrns uppskttningr (år) tck rs tusendollrsedlr Figur 5.5. Åldersuppskttningr för tlre 5 enligt perceptionstestet i min C-uppsts. Auditiv nlys Tbell 5.5. A-C. Auditiv intryck från tlre 5 för orden tck, rs och tusendollrsedlr. A. tck (ex 7) Auditiv nlys 1: intryck (hel ordet) Eko, hög tonhöjd och långt t gör tt rösten låter lite äldre, trots ljust klngintryck för klusilern. Sluddrig. t Gnsk ljust. Mycket jämn och fin, men lite sluddrig. k Extremt lång ocklusionsfs ger ett intryck v låg tlhstighet och äldre röst. Smmnfttning och Ocklusionsfsen, ekot och något i voklkvliteten gör tt rösten låter äldre än vd den är. B. rs (ex 12) Auditiv nlys 1: intryck (hel ordet) Rspigt, sluddrigt, men ljust röstläge. Gmml eller ung (vlpig), båd rn finns. r Bkre pproximntiskt, gnsk jämnt och fint. Låter lite instbil (och lite dov?) smt något lite rspig. Brusigt finlt. s Låter svgt och lite dovt pg biljud och finlt brus. Låter mycket rspig med lite konstig (instbil?) voklkvlitet. Smmnfttning och Eko och biljud bidrr till tt det låter äldre, liksom rspigheten och det svg s :et. C. tusendollrsedlr (ex 17) Auditiv nlys 1: intryck (hel ordet) Lite hest, gnsk rspigt och sluddrigt, som om det är bråttom. Kn vr både vlpig ung eller äldre röst. Inte så stor tonhöjdsvribilitet. t Låter norml och gnsk ljus. u Jämn och fin, men brusinslg finlt. Viss tonhöjdsvribilitet (pg huvudbet?). s (2 st) Det 1: låter mycket dovt och lite svgt, det 2: inleds dovt, men blir sedn mycket vsst och gnsk strkt (nästn HP-filtrert). o Lite rspig med hckighet i vågformen (brusinslg) om mn studerr den nog. e Låter mycket rspig. Hckigheter (brus?) förekommer. Smmnfttning och Sluddrigheten och rspigheten gör tt rösten låter gnsk gmml. 15

17 6. Ym_ym (27 år) Perceptionstestsvr 6. ym_ym, 27 år (exempel 2, 9 och 18) ntl uppskttningr Biologisk ålder: 27 år lyssnrns uppskttningr (år) tck rs tusendollrsedlr Figur 5.6. Åldersuppskttningr för tlre 6 enligt perceptionstestet i min C-uppsts. Auditiv nlys: Tbell 5.6. A-C. Auditiv intryck från tlre 6 för orden tck, rs och tusendollrsedlr. A. tck (ex 2) Auditiv nlys 1: intryck (hel ordet) Strk, vitl och snbb, men låter lite medelålders pg voklkvliteten och ännu mer pg rumsekot efter voklen. t Låter norml och ung, trots tt det inte är så ljust. Gnsk jämn och fin. k Krftigt (och påverknde) eko i ocklusionsfsen, men gnsk norml färg. Smmnfttning och Homogen modl röst (knske något märklig voklfärg), som förvrängs något v ekot. Utn dett eko låter rösten yngre. B. rs (ex 9) Auditiv nlys 1: intryck (hel ordet) Snbbt och med ung klng, men lite slppt och med läckge. Störnde smckljud. r Strkt pproximntiskt [ ], vitlt, jämnt och fint. Jämn och fin, lite läckge finlt. s Låter strkt, men inte så vsst. Lite rspig och väldigt kort. Smmnfttning och Homogen röst utn större märkvärdigheter. Låter ung, fst lite trött. Initilt smckljud stör lite. C. tusendollrsedlr (ex 18) Auditiv nlys 1: intryck (hel ordet) Låter lite äldre, knske pg rumseko och tt det ndr s :et uttls -ktigt (dovre). Även enggemnget och känsln låter äldre på något oförklrligt vis. t Låter normlt, gnsk ljust. u Gnsk jämn, men med inslg v brus i den initil delen (fst inte lldeles initilt). Dess hörs dock knppst. Tonhöjdsfll (pg huvudbetoning?) s (2 st) Det först lite mellnvsst, det ndr uttls -ktigt. o Jämn. e Låter gnsk jämn, trots tggighet och mycket brusinslg i vågformen. Smmnfttning och Låter äldre knske pg miniml brusinslg, ekoeffekter och det -ktig s:et. Men perceptionstestsvren och jg är ej enig här. 16

18 7. Yw_ow (3 år) Perceptionstestsvr 7. yw_ow, 3 år (exempel 4, 15 och 24) ntl uppskttningr Biologisk ålder: 3 år lyssnrns uppskttningr (år) tck rs tusendollrsedlr Figur 5.7. Åldersuppskttningr för tlre 7 enligt perceptionstestet i min C-uppsts. Auditiv nlys Tbell 5.7. A-C. Auditiv intryck från tlre 7 för orden tck, rs och tusendollrsedlr. A. tck (ex 4) Auditiv nlys 1: intryck (hel ordet) Mild, gnsk homogen röst. Låter gnsk ung, men skulle kunn vr äldre pg den mjuk böjligheten (inte böljigheten) i rösten. t Långt, vilket tr bort lite v ungdomen i rösten. Mycket spirtionsbrus också, med gnsk dov färg. Homogen och jämn, men lite brusig, luftig och läcknde. k Eko i ocklusionsfsen, men ljus färg och ungt intryck. Smmnfttning och Hde låtit yngre om inte hft så långt t och så mycket spirtionsbrus i t :et. Annrs ung jämn fin röst. B. rs (ex 15) Auditiv nlys 1: intryck (hel ordet) Gnsk långsm och lite klngfttig, men tydlig homogen och modl röst. Låter gnsk ung ändå. r Bkre friktivt r. Kort och svårt tt hör. Lite rspigt. Snygg jämn, utn brusinslg, men ev. lite instbil tonhöjd. s Svgt, men gnsk vsst. Strk, jämn och fin utn brusinslg eller vribilitet. Smmnfttning och Rumseko och klngen i 1: voklen kn ge en något äldre klng åt rösten. C. tusendollrsedlr (ex 24) Auditiv nlys 1: intryck (hel ordet) Rspig, låg tonhöjd och lite förnumstig (erfren?), men lite sluddrig ( vlpig?) och långsm också, med läckge eller luftighet. Låter ung pg det vlpig, men kn även tolks som äldre. t Låter gnsk långt, men ljust. u Mycket jämn och fin. s (2 st) Båd vss, 2: ljusst. o Tudeld, vilket ger ett ojämnt och lite rspigt intryck. e Låter mycket rspig (undrr vrför, syns ej i spektrogrmmet eller i vågformen). Smmnfttning och Mycket vribilitet, låg tonhöjd och klngen gör tt rösten låter äldre. 17

19 8. Yw_yw (28 år) Perceptionstestsvr 8. yw_yw, 28 år (exempel 5, 11 och 19) ntl uppskttningr Biologisk ålder: 28 år lyssnrns uppskttningr (år) tck rs tusendollrsedlr Figur 5.8. Åldersuppskttningr för tlre 8 enligt perceptionstestet i min C-uppsts. Auditiv nlys Tbell 5.8. A-C. Auditiv intryck från tlre 8 för orden tck, rs och tusendollrsedlr. A. tck (ex 5) Auditiv nlys 1: intryck (hel ordet) En del rumseko, men trots dett låter rösten ung och gnsk jämn. t Gnsk mycket spirtion och ljus klng. Gnsk jämn, men tonhöjden stiger genom hel ordet. k Ocklusionsfsen upplevs som kortre pg ett litet smckljud innn klusilexplosionen. Ljus färg. Smmnfttning och Ung jämn röst, hyfsd vokl, ljus klusiler. B. rs (ex 11) Auditiv nlys 1: intryck (hel ordet) Snbb homogent ungt (effektivt) intryck, nästn stresst. Dock påverks intrycket v ett krftigt initilt smckljud. r Tonlös (främre) svg pproximnt, låter OK. Lite tredeld med två längre perioder. 1: delen strkre, 2: delen svgst, 3:e delen även den reltivt svg. s Strk och vss. Instbil, lite rspig, lite stignde tonhöjd, låter äldre än resten v ordet. Smmnfttning och Trots eko finlt och smckljud initilt låter det gnsk ungt, knske pg tempot och krftfullheten (vitliteten) i rösten. C. tusendollrsedlr (ex 19) Auditiv nlys 1: intryck (hel ordet) Distinkt och gnsk ungt, fst med inslg v rspighet finlt. t Låter normlt, gnsk ljus färg. u Jämn, men lite tggighet (brusinslg?) efter hlv voklen ungefär. Tonhöjden fller. s (2 st) 1: strkt och vsst, 2: -ktigt, men lik strkt. o Gnsk jämn, men intensitetssvck i mitten. Lät nästn som diftong vid de först lyssningrn. e Verkr diftongerd, [e], e-delen gnsk hckig (brusinslg?), -delen jämn och fin (och strkst v dem båd). Smmnfttning och Verkr enggerd och hurtig (vitl), trots lite rossel på slutet. Låter ung och strk. 18

20 Det visde sig tt de ord och tlre som uppfttts som äldre v mig och lyssnrn i perceptionstestet oft fick betydligt fler kryss (se kpitel 4.1.3) än de som uppfttts som yngre. Men iblnd gick även lyssnrns och min åsikter isär. I tbell 5.9 viss ntlet kryss per ord och tlre, bserd på resultten från den uditiv nlysen i Appendix A. Tbell 5.9. Antl kryss för ledtrådr relterde till ålder i den uditiv nlysen för smtlig ord och tlre. 1.om_om 2.om_ym 3.ow_ow 4.ow_yw 5.ym_om 6-ym_ym 7.yw_ow 8.yw_yw tck rs tusendollrsedlr Totlt ntl kryss Endst de tlre som uppfttts som äldre hr för något ord fått mer än 1 kryss v mig. Dessutom tyckte jg tt viss tlre lät olik gml när de uttlde olik ord. Under nlysens gång hr jg iblnd lgt till eller tgit bort enstk kryss, men i stort sett står sig det här resulttet. Jg hr i den uditiv nlysen försökt t hänsyn till ndr förklringr än just ålder till tt jg uppfttde en röst på ett visst vis, t ex F -vritioner pg prosodi (huvudtryck, ccent, fokus, frsering, enggemng osv), lågt tltempo pg tvekn, knrr pg finlitet, rumskustik (eko), som kn förvräng intrycket v rösten mer eller mindre. Även ndr fktorer påverkr säkert, t ex vilket kön eller socil grupp tlren tillhör. Den uditiv nlysen är självfllet endst min egen subjektiv bedömning v tlrn. Resultten i som redoviss i tbell 5.9 är vrken särskilt tydlig eller övertygnde. Det finns fler gränsfll. Den uditiv nlysen bör dock endst ses som en pilotstudie med preliminär resultt. Det krävs större undersökningr för tt mn sk kunn dr mer generell slutstser beträffnde vilk ledtrådr som nvänds vid åldersbedömning och vilk v dess som dominerr. 5.2 Akustisk nlys Trots tt jg hde blivit vrnd för tt det skulle bli svårt tt hitt kustisk korrelt till norml rösters ålder vr det svårre än jg hde trott. En nledning till dett kn vr tt smbndet melln kustik och perception inte är ett ett-till-ett-förhållnde, utn vrje kustiskt drg motsvrs v fler hörselspekter och vice vers (Lindbld 1998). Resultten till min undersökning presenters i smm ordning som genomgången v dimensionern för röstens ålder i kpitel Grundtonsfrekvens (F ) Enligt tidigre forskning sjunker grundtonsfrekvensen (F ) när mn blir äldre, men den stiger iblnd igen vid hög ålder, fr hos män. Vidre tyder tidigre studier på tt den totl F -vritionsvidden (rnge) minskr vid hög ålder, medn F -vribiliteten och stndrdvvikelsen (F SD) ökr (Hollien 1987, Linville 1987). Resultten från denn studie visr tyvärr inte smm mönster. Det skulle kunn bero på tt mterilet endst omfttr ått tlre och tt hel ord (och inte br voklers stedy sttes) hr nlyserts. Mn kn hos de yngre kvinnlig tlrn (tlre 7 och 8) vläs en högre genomsnittlig F än hos tlre 4, den typisk äldre kvinnn som ändå uppfttts som yngre än sin biologisk ålder. Däremot är den typisk äldre kvinnns F ännu högre. Jg kn dock inte uttl mig om F sjunkit eller stigit med åldern hos de äldre kvinnorn. För männen kn mn inte vläs någr tydlig skillnder i F melln äldre och yngre tlre, men viss tendenser finns. Tlre 2, som är en typisk äldre mn, hr i de flest fll något 19

21 högre F än den fem år yngre, men typiske äldre mnlige tlre 1. Den yngre typisk tlre 5 hr (utom i rs ) lägre F än den typiske och sex år äldre yngre tlre 6. F-medelvärden för hel ord smt huvudbetonde vokler (smtlig tlre) 3 F (Hz) om_om 2. om_ym 3. ow_ow 4. ow_yw 5. ym_om 6. ym_ym 7. yw_ow 8. yw_yw Tlre tck (ord + vokl) rs (ord) rs (vokl) tusendollrsedlr (ord) tusendollrsedlr (vokl) Figur 5.9. F -medelvärden för hel ord smt för huvudbetonde vokler för smtlig tlre. Mn kn i figur 5.1 tydligt se tt kvinnor överlg hr en större vritionsvidd för F än män, vilket överensstämmer med tidigre studier (Trunmüller 1989). I denn undersökning finns däremot ing konsekvent mönster i resultten beträffnde smbndet melln ålder och vritionsvidd. Störst vritionsvidd (utom i tck ) uppvisr den typisk äldre kvinnn. I ett försök tt eliminer eventuell röstkvlitets- eller brusrelterde egenskper i hennes röst nlyserde jg även min inspelde imittioner v hennes röst, vilket dock endst förändrde värden mrginellt. Det här mterilet vr troligen inte så representtivt vd gäller F -vritionsvidd. F-vritionsvidd för hel ord smt huvudbetonde vokler (smtlig tlre) F (Hz) om_om 2. om_ym 3. ow_ow 4. ow_yw 5. ym_om 6. ym_ym 7. yw_ow 8. yw_yw Tlre tck (ord + vokl) rs (ord) rs (vokl) tusendollrsedlr (ord) tusendollrsedlr (vokl) Figur 5.1. F -vritionsvidd för hel ord smt för huvudbetonde vokler för smtlig tlre. Linville (1987) fnn i sin studie tt den genomsnittlig F SD i utdrgn vokler vr betydligt högre för kvinnor över 7 år (2,52 Hz) än för kvinnor under 55 år ( 1,6 Hz). För de flerstvig orden stämmer min underökning överens med hennes, eftersom endst tlre 3 är en kvinn över 7 år, men mitt begränsde mteril är nog inte särskilt jämförbrt med Linvilles. För männen verkr däremot stndrdvvikelsern oft vr högre för de yngre männen än de äldre, där dock tlre 2, som uppfttts som yngre hr högre värden än tlre 1, som uppfttts som äldre. I övrigt är det svårt tt se någr mönster. 2

22 F-stndrdvvikelser för hel ord smt huvudbetonde vokler (smtlig tlre) F (Hz) om_om 2. om_ym 3. ow_ow 4. ow_yw 5. ym_om 6. ym_ym 7. yw_ow 8. yw_yw Tlre tck (ord + vokl) rs (ord) rs (vokl) tusendollrsedlr (ord) tusendollrsedlr (vokl) Figur F -stndrdsvvikelser för hel ord smt för huvudbetonde vokler för smtlig tlre. 2. Intensitet För tt kunn nlyser och jämför tlrns intensitet någorlund normliserdes exempelorden till 99% (se kpitel 4.2). Nckdelen med denn metod vr tt det inte gick tt få frm nturlig bsolut intensitetsvärden. Tidigre studier (Morris & Brown 1987) visr dock tt skillnden i intensitet melln äldre och yngre tlre märks endst vid mximl och miniml ljudstyrk, medn den är obetydlig vid norml smtlsstyrk (converstionl effort). Yngre tlre verkr dock h en större vritionsvidd än äldre. Resultten från denn studie (som viss i digrmmen nedn) kn mn tyvärr inte dr någr sådn slutstser v, knske på grund v tt det vr just norml smtlsstyrk på mitt mteril. Jg hr ändå vlt tt presenter resultten, trots tt de är otydlig och lite märklig. Att värden för det hel ordet tck vviker så från övrig mätvärden kn bero på tt det innehåller en gnsk lång ocklusionsfs, vilket ger lägre medelvärden, men större vritionsvidder och stndrdvvikelser. I figur 5.12 vspegls normliseringen till 99%, så tt smtlig tlre hr värden som ligger gnsk när vrndr. Intensitetsmedelvärden för hel ord smt huvudbetond vokl (smtlig ord och tlre) Intensitet (db) om_om 2. om_ym 3. ow_ow 4. ow_yw 5. ym_om 6. ym_ym 7. yw_ow 8. yw_yw Tlre tck (ord) tck (vokl) rs (ord) rs (vokl) tusendollrsedlr (ord) tusendollrsedlr (vokl) Figur Intensitetsmedelvärden för hel ord och huvudbetonde vokler för smtlig ord och tlre. Figur 5.13 visr tt de typisk tlrn oft hr något större vritionsvidd än sin typisk motsvrigheter. T ex hr tlre 4, som är en äldre kvinn som uppfttts som yngre, i hel ord en något högre vritionsvidd än tlre 3, som är en typisk äldre kvinn. Jg tror dock tt det krävs betydligt större undersökningr innn mn kn dr någr generell slutstser utifrån resultt som dess. Förklringen kn i mitt lill mteril vr tt det finns individuell skillnder melln tlrn. 21

23 Intensitets-vritionsvidd för hel ord smt huvudbetond vokl (smtlig ord och tlre) Intensitet (db) tck (ord) tck (vokl) rs (ord) rs (vokl) tusendollrsedlr (ord) tusendollrsedlr (vokl) 1. om_om 2. om_ym 3. ow_ow 4. ow_yw 5. ym_om 6. ym_ym 7. yw_ow 8. yw_yw Tlre Figur Intensitets-vritionsvidd för hel ord och huvudbetonde vokler för smtlig ord och tlre. Inte heller för stndrdvvikelsern kn mn se någr tydlig mönster mer än tt de generellt verkr vr större för ord än för huvudbetonde vokler och tt de är större i kort ord som tck än i de längre orden. I övrigt tror jg br tt resultten vspeglr de individuell värden för respektive tlre som ej går tt tolk generellt för vre sig biologisk eller uppskttd ålder. Intensitets-stndrdvvikelser för hel ord smt huvudbetond vokl (smtlig ord och tlre) Intensitet (db) om_om 2. om_ym 3. ow_ow 4. ow_yw 5. ym_om 6. ym_ym 7. yw_ow 8. yw_yw Tlre tck (ord) tck (vokl) rs (ord) rs (vokl) tusendollrsedlr (ord) tusendollrsedlr (vokl) Figur Intensitets-stndrdvvikelser för hel ord och huvudbetonde vokler för smtlig ord och tlre. 3. Jitter Mätningrn v jitter utfördes utomtiskt i PRAAT. Linville (1987) undersökte jittervärden på utdrgn [æ]-vokler för kvinnlig tlre och kom frm till tt äldre kvinnor i genomsnitt inte hr högre jittervärden än yngre, utn endst uppvisr större vribilitet inom gruppen äldre kvinnor. Jittermätningr bör endst utförs på utdrgn vokler, men jg försökte ändå mät min reltivt kort huvudbetonde voklers stedy sttes. En del ljud vr helt enkelt för kort för tt PRAAT skulle kunn mät något jitter. Dett viss i figur 5.15 som värdet, och innebär lltså tt stplrn inte syns lls. Observer tt det lltså inte betyder tt dess vokler sknde jitter helt. Resultten blev som jg befrde mycket märklig och knppst tillförlitlig, vilket viss i digrmmet nedn. Dock finns en tendens (i ll fll för de mnlig tlrn) tt de äldre tlrn och de som i perceptionstestet uppfttdes som äldre än sin biologisk ålder oft uppvisr högre jittervärden än de yngre och de som uppfttdes som yngre än sin biologisk ålder. 22