1. Tvätta händerna och abborrens yttre samt använd rent material. Lägg abborren på skärbrädan framför dig. Studera dess utseende.

Transkript

1 1 st färsk orre - Denn kn du köp i en livsmedelsutik som hr fiskdisk. Koll så tt den inte livit rensd (men hr de oftst inte livit). Aorren ör helst väg 250 g eller mer, nnrs kn det li lite pilligt. 1 st skärräd 1 st ngelsx 1 st krftigre sx 1 st pincett 1 st penn 1 st tndpetre 1 st gls Vtten Spis, stekpnn och stekspde Smör, slt och peppr Det känns ekologiskt och etiskt riktigt tt orren inte ksts efter dissektionen, utn nvänds som mt. Se dissektionen som en extr lång och intressnt föreredelse v mten. Dissektionen i sin helhet tr ungefär 2 timmr (inklusive tillgning). Hr du ont om tid kn du hopp över de steg märkt extr - då tr dissektionen ungefär 1,5 timmr (inklusive tillgning). Det går r tt pus dissektionen och spr orren i kylskåpet en dg. 1. Tvätt händern och orrens yttre smt nvänd rent mteril. Lägg orren på skärrädn frmför dig. Studer dess utseende. Aorren är lätt tt känn igen på sin hög kropp och sin grönktig grundfärg med mörk ränder. Den är en v Sveriges vnligste fiskr och är llmän i de flest stor sjör och vttendrg nednför fjällen. Den är också vnlig i räckt vtten, såsom i Östersjön, Öresund och vid flodmynningr på västkusten. Den störst orre som fångts i Sverige togs fktiskt på västkusten, Från Experimentskfferiet, Sigtun kommun. Av Ludvig Wellnder.

2 närmre estämt i Lysekil. Den vägde 3,15 kg. Oftst lir orren dock cm lång och väger då någr hekto. Aorrr lever i stim, men tenderr tt li lltmer självständig ju äldre de lir. I viss sjör är de så vnlig tt konkurrens om födn gör tt ingen växer sig särskilt stor. Dess stor smlingr v orrr rukr mn kll "tusenröder". Aorre är en populär mtfisk. Den hr en god smk i sig, och kräver r sprsm kryddning. d e f c 2. Hitt de olik fenorn, närmre estämt två röstfenor (), två ukfenor (), nlfenn (c), främre (d) och kre ryggfenn (e) smt stjärtfenn (f). Precis kom huvudet, på vrder sid, sitter de två röstfenorn. Det vr från dess fenor som de först fyrfot djuren utvecklde sin frmen. Och precis som med frmenen hos ett fyrfot djur kn röstfenorn skp mång sorters rörelse, lnd nnt sväng, simm uppåt och neråt och stnn. På fiskens undersid, gnsk långt frm, sitter de två ukfenorn. Det vr från dess fenor som de först fyrfot djuren utvecklde sin ken. Även dess nvänder orren för mång sorters rörelse, lnd nnt för tt sväng, simm uppåt och neråt och stnn. Längre k på fiskens undersid sitter nlfenn. Denn nvänder fisken för tt stiliser sig i vttnet (likt skäddn på en kjk). På ryggen hr orren två ryggfenor, en främre och en kre. De hjälper orren tt håll sig upprätt och hjälper till vid sn svängr och stopp. På stjärten hr orren sin stjärtfen. Det är när orren slår denn och resten v stjärten från sid till sid som den simmr frmåt. Fenorn estår v tunn hudveck som innesluter fenstrålr. Fenstrålrn är förundn med skelettet och styr genom sin rörelser fenorn. En del v orrens fenstrålr är tggstrålr - vss fenstrålr som fisken även nvänder som försvr.

3 f 3. Hitt nlöppningen () och urogenitlöppningen (). Använd tndpetren för tt hitt dem. Om du klämmer lite på uken och stryker den kåt händer oft tt mjölke eller rom kommer ut ur urogenitlöppningen (eller tt vföring kommer ut ur nlöppningen). Titt precis frmför nlfenn. Här finns två små öppningr. Längst frm och tydligst är nlöppningen, där fiskens vföring ut. Bkom sitter urogenitlöppningen. Dett är en gemensm kroppsöppning för två sker; dels fiskens mjölke (sperm) eller rom (ägg), dels fiskens urin. 4. Hitt de fyr luktgroprn. Använd tndpetren för tt känn i en luktgrop. Aorren hr fyr luktgropr, två på vrder sid om och ovnför munnen. De leder till två små hålrum där det finns nervceller som regerr på olik lukter. Dess nervceller hr när kontkt till hjärnns luktcentrum, som sitter längst frm i orrens hjärn. 5. Öppn munnen på fisken. Titt på den lill tungn (). Känn med fingret vr det sitter tänder (). Titt genom svlget ner i den stor mtstrupen (c). c Aorren hr en vid munhål, ett rett svlg och en stor mtstrupe - väl lämpde för tt ät gnsk stor yten. De små och spetsig tändern sitter på över- och underkäkens knter (där människns tänder sitter), men även i svlget kom tungn och i gommen. Noter tt de är riktde kåt, vilket hjälper fisken tt håll fst sitt yte. Titt ner i den stor mtstrupen. Under sitt först levndsår äter orrens plnkton. Sedn, när den lir runt cm lång örjr den även ät insektslrver, kräftdjur och små fiskr såsom löj och mört. När den lir cm lång äter den nästn r fisk och kräftor.

4 6. Lyft på ett gällock (). Klipp v det om du vill. Titt på de fyr gälågrn () därunder. På vrder sid v fisken finns en gräns som ser ut tt mrker vr huvudet slutr. Dett är ett lock smmnstt v enplttor som du kn lyft på - gällocket. Under vrder gällock finns fyr stycken gälågr. 7 (extr). Klipp v en gälåge och lägg den i ett gls vtten. Titt närmre på gälfilmenten () och gälräfständern (). Vrje gälåge hr på sin utsid två rder v utskott som klls gälfilment. I vrje gälfilment finns mssor v små lodkärl, som tck vre tt de är så när vttnet kn t upp syrgs från det, smt lämn v koldioxid. Fisken måste dock låt vtten psser in genom munnen, för tt sedn psser föri gälågrn och ut genom gällocket. Titt gärn på vägen som vttnet tr genom munnen och ut genom mellnrummen melln gälågrn. På insidn v gälågrn sitter små vss enutskott som klls gälräfständer. Ders funktion hos orre är förmodligen fler - skp ett vstånd melln gälågrn, håll kvr mtrester i munnen, smt fång upp smuts som nnrs skulle fstn i gälfilmenten. 8 (extr). Orgn går för övrigt tt spr en dg genom tt lägg dem i ett gls vtten. I denn dissektion instruers du endst tt klipp ort någr orgn, men du kn välj tt klipp ort ll orgn och sedn lägg dem i vttengls.

5 9. Dr v ett pr fjäll med hjälp v pincetten. Titt närmre på dem. Fjällen växer ut från fiskens hud och täcker näst hel orren. De fungerr som skydd, likt en rustning. De överlppr vrndr i riktning kåt mot stjärten, vilket minskr motståndet i vttnet. Ovnpå fjällen finns en supertunn och slemmig överhud. 10. Studer sidolinjen. På vrder sid v orren finns en svgt synlig rnd som går från gällocket till stjärten. Den klls sidolinjen och utgörs v små gropr. Groprn sitter på fjäll med små porer i sig, som tillåter en knl med vtten tt psser genom dem längs med fiskens långsid. Vtten kommer in till knlen genom små porer i överhuden. I denn vttenknl, som lltså går under överhuden men rkt genom fjällen, sitter med jämn mellnrum speciell nervceller (neuromster) som känner v virtioner i vttnet. Aorren kn därmed känn vr ett flyende yte eller rtfränder i stimmet finns. Hos en del fiskrter sitter neuromstern utnpå kroppen, men hos de flest sitter de en it in i huden och syns som en sidolinje.

6 c 11. Nu är det dgs tt undersök orrens inre. Du kommer tt skp ett fönster i fiskens en sid. Vr väldigt nog med tt inte klipp för djupt, då kn du skd inre orgn - du sk endst klipp genom fjäll, hud och muskler. Klipp långsmt och nvänd ngelsxen. Lägg orren på sin högr sid. Stopp in sxens en skär i nlöppningen och klipp sedn längs med ukens mittlinje så långt du kn tills du når fiskens hk. Klipp sedn längs med gälöppningen upp mot fiskens rygg (här kommer du endst klipp i en hinn). Titt på ilden vr du sk slut. Klipp sedn kåt mot stjärten längs med toppen v ukhåln tills du hmnr rkt ovnför nlöppningen. Klipp slutligen rkt nedåt till nlöppningen. Lyft ort locket. 12. Titt närmre på hjärtt. Se om du kn se dess tre delr; förmket (), kmmren () och pulsådersvulsten (c). Längst frm, under gälldens uksid, sitter hjärtt. Hjärtt pumpr lodet runt i kroppen. Hjärtt tr emot syrefttigt lod som kommit från hel kroppen. Blodet pumps sedn direkt till gälrn, där det syresätts, och fortsätter sedn genom hel kroppen för tt slutligen återvänd till hjärtt. Ett fiskhjärt hr r ett förmk och en kmmre. Om du tittr närmre på hjärtt kn du se tt det är tydligt uppdelt i tre delr; förmket, kmmren och pulsådersvulsten. Förmket är den tunnväggig och mörkröd "klumpen" som är närmst mot ryggen. Förmket tr emot det syrefttig lodet från en kort och tjock ven, vilken i sin tur tgit emot lod från två kort vener, en från vrder kroppshlv, vilk i sin tur tgit emot lod från fler och mindre vener och så vidre. Förmket fyller vid kontrktion på lod i kmmren. Kmmren sitter snett nednför förmket, mot mgen och mot stjärten, och är muskulös och ljusröd. Kmmren pumpr sedn ut lodet i den tjock gälrtären rkt frm i riktning mot munnen. Den extr tjock och muskulös inledningen v gälrtären är pulsådersvulsten. Den är nästn vit till färgen. Gälrtären delr sedn upp sig i ått mindre rtärer, en till vrje gälåge. Hos orre och mång ndr fiskr kn hjärtt slå gnsk lång tid efter döden. Mn kn ilnd få det tt slå någr gånger om mn klämmer på det.

7 13. Hitt levern. Precis kom (lltså mot stjärten) om hjärtt sitter ett större hlvmåneformt och runt orgn. Det är levern. Levern hr fler viktig funktioner, lnd nnt tt ren lodet. Melln hjärtt och levern knske du kn se en tunn hinn. Denn hinn skiljer den lill rösthåln, där hjärtt ligger, från den stor ukhåln, där levern och huvuddelen v orgnen ligger. 14. Hitt mgsäcken; För ned en penn genom munnen, över tungn, ner i svlget och den kort mtstrupen. Den kommer då hmn i mgsäcken. Vägen till orrens mgsäck är kort och red - vilket gör det enkelt för orren tt int stor yten. Mgsäcken kn vr stor eller liten, eroende på om fisken hde ätit innn den dog. I mgsäcken ryts mten till stor del ner. 15. Hitt trmen. Använd ngelsxen för tt först klipp loss och t ort levern. Följ sedn den vindlnde trmen mot nlöppningen. Du kn ehöv klipp loss lite hinnor och fett för tt se trmen ättre. Från mgsäcken leder trmen mten vidre och i den fortsätter mten ryts ner. Trmen utgår från mitten v mgsäckens uksid. Den går först kåt, sedn frmåt och slutligen kåt igen. Trmen leder ut i nlöppningen. Mgtrmknlen kn h en hel del fett runt sig. Där trmen örjr vid mgsäcken finns tre gnsk stor lindtrmsliknnde ihng. Dess hjälper till vid mtsmältningen. 16. Hitt mjälten. I ågen där trmen vänder frmåt igen sitter den vlång, runröd mjälten. Den sitter ihop med trmen, men dess huvudsklig funktion hr inget med mtsmältningen tt gör. Den renr nämligen lodet. Du kn ehöv klipp loss lite fett från mgtrmknlen för tt kunn se mjälten.

8 17 (extr). Studer mg-trmknlen närmre. T ur mg-trmknlen genom tt klipp v mgsäcken vid hjärtt och trmen vid nlöppningen, smt klipp v hinnor och lodådror som håller fst pketet. Lägg mgtrmknlen på skärrädn och rens den från fett, lodådror och hinnor. Klipp loss mjälten. Titt om du hittr något yte i mgsäcken. Hinnn som inälvorn fäster vid i ukhåln klls trmkäxet. Den innehåller lodkärl som leder till orgnen. 18. Hitt testiklrn eller äggstocken (om du inte redn gjort det; t ur mg-trmknlen genom tt klipp v mgsäcken vid hjärtt och trmen vid nlöppningen, smt klipp v hinnor och lodådror som håller fst pketet). I ukhålns kre del ligger ntingen två testiklr (om det är en hne) eller en äggstock (om det är en hon). Testiklrn är gulktig och innehåller fiskens mjölke (sperm). Äggstocken är ornge och innehåller fiskens rom (ägg). Dess orgn kn uppfyll en stor del v ukhåln när det snrt är leksäsong. Aorren på ilden vr en hon. Aorren leker på våren och försommren. Stimmen tr sig då till grunt vtten. Honn släpper ut sin romkorn i ett upp till 50 cm långt smmnhängnde "pärlhlsnd" v rom, vilken fstnr på en sten eller liknnde. Hnen släpper sedn sin mjölke över romen, och spermiern i mjölken tr sig sedn in i och efruktr romen. 19. Studer simlåsn. Gör sedn håll i och dr ort den. Den genomskinlig och låktig hinn du ser ovnför ukhåln är undersidn v simlåsn. Dett är en lås fylld med gs. Funktionen hos simlåsn är tt ge orren smm densitet som det kringliggnde vttnet. Det gör tt orren kn ligg still på ett visst djup utn tt ehöv kämp emot tt den flyter upp eller sjunker ner. Mängden gs i simlåsn, och därmed orrens densitet, justers genom tt (främst) syrgs och kvävgs vndrr melln simlåsn och lodet.

9 20. Hitt de vlång njurrn. Melln simlåsn och ryggrden ligger de två njurrn. De ser knppt ut som någr orgn, utn som två lång rödrun nd. Njurrns funktion är tt ild urin och därmed li v med restprodukter som hmnr i lodet. Längst k övergår de åd njurrn i en kort urinledre, vilken sedn leder mot i urinöppningen. På vägen melln njurrn och urinöppningen finns en liten urinlås. Se om du hittr den. c c d 21 (extr). Klipp loss och studer ett ög. Klipp upp ögt för tt få frm linsen () och glskroppen (). Ög sitter fst i åde muskler och hinnor. Noter även den tjock synnerven som ögt också sitter fst i. Ögts kre del fylls v den gelértde glskroppen och i den främre delen finns den mindre och hårdre, genomskinlig, linsen. Linsens funktion är tt fokuser ljuset på näthinnn i ögts kdel. I näthinnn finns synceller som registrerr ljuset, omvndlr det till nervimpulser som skicks till hjärnn vi synnerven. Glskroppen är den gelértde mss som utgör utrymmet melln linsen och näthinnn. Den gör tt ögt håller formen och innehåller speciell celler som håller den ren och genomskinlig. 22 (extr). Nu kommer det svårste, nämligen tt t frm hjärnn. Klipp v huvudet och örj sedn kifrån med tt klipp loss it för it v, eller hel, sklltket (ett nnt lterntiv är tt örj vid ögonhålorn). Vr försiktig så du r klipper i skllen och inte i den ömtålig och mjuk hjärnn därunder. T ort det gråktig fettet som omger hjärnn. Hitt luktloern (), storhjärnn (), synloern (c) och lillhjärnn (d). Om du tittr på hjärnn rkt ovnifrån ser du någr "klumpr" - loer. De två störst loern, som ligger redvid vrndr, är synloern. Till dess leder två synnerver, en från vrder ög. Bkom synloern sitter lillhjärnn. Bkom lillhjärnn övergår hjärnn sedn till ryggmärgen. Frmför synloern sitter storhjärnn (vilken är mindre än synloern). Frmför storhjärnn kn du knske se de två små luktloern. Till dess leder två luktnerver, en från vrder luktgrop. I huvudet på orren finns även otolitern. Otolitern är pltt och gnsk rund stenr (v klciumkront). De tynger på sinnesceller som ger informtion om fiskens läge. Det är dock svårt tt finn otolitern i en normlstor orre om mn inte är vn, så därför nämns de r här.

10 23. Tillg orren! Det enklste sättet är följnde: Klipp v huvudet och ll fenor. T ut ll inälvor och skrp rent i ukhåln. Stek orren i smör. Stek tills fiskköttet är vitt och ogenomskinligt, vilket rukr t 5 10 min på vrje sid. Slt och peppr efter smk. Ät exempelvis med pottis och lingonsylt. Det går även tt fjäll och sedn filé och/eller pner fisken. Mn kn ät fjällen men de är inte särskilt god, så hr du inte fjällt orren så kn du strunt i tt ät skinnet helt enkelt. 24. Studer skelettet medn du äter eller tillgr fisken. Noter hur fenorn fäster till skelettet. Noter hur ryggrden går. Lägg märke till ryggkotorns utseende. Noter engördlrn vid röst- och ukfenorn.