KTH Teknikvetenskap Fotografi-lab 3

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "KTH Teknikvetenskap Fotografi-lab 3"

Oliver Abrahamsson
för 5 år sedan
Visningar:

1 KTH Teknikvetenskp Fotogrfi-lb 3 Svrtvitt kopieringsrbete, tonreproduktion Kurs: SK2380, Teknisk Fotogrfi Kjell Crlsson & Hns Järling Tillämpd Fysik, KTH, 2015

1 För tt uppnå en god förståelse och inlärning under lbortionens gång måste dess nvisningr studers nog innn lbortionen börjr. De vsnitt i kompendiet som hänviss till skll också inläss i förväg.

2 1 För tt uppnå en god förståelse och inlärning under lbortionens gång måste dess nvisningr studers nog innn lbortionen börjr. De vsnitt i kompendiet som hänviss till skll också inläss i förväg. Studer även förberedelseuppgiftern så tt dess kn besvrs vid lbortionsstrt. Lbortionen börjr utn kdemisk kvrt. Läs följnde vsnitt i kompendiet: Kp. 19 (svrtvitt fotogrfiskt ppper) Kp. 20 (svärtningsmätning och svärtningskurvn för fotoppper) Kp. 21 (förstoringspprten) Kp & 22.3 (tonreproduktion) T med en miniräknre till lbortionen! Lbortionens syfte och innehåll: Lbortionens syfte är tt ge prktisk erfrenhet v kopieringsrbete. Dessutom kommer svärtningsmätningr tt utförs både på negtivfilm och fotoppper. Uppritning v filmens svärtningskurv, och totl tonreproduktionskurvn för den fotogrfisk processen, kommer också tt görs. Som förkunskper till lbortionen krävs de kompendievsnitt som ngivits ovn. Läs dess! Utrustning Kopieringsrbetet kommer tt utförs på förstoringspprter som är utrustde för färgkopiering. Dett innebär tt de är utrustde med färgfilter för tt kunn påverk ljusets spektrl smmnsättning, och därigenom kompenser bort färgfel i pppersbildern. I denn svrtvit kopieringslbortion kommer färgfiltern istället tt nvänds för tt styr kontrsten (hårdheten) i de polykontrstppper som nvänds. Olik pppershårdhetsgrder behöver nvänds beroende på hur negtivet som sk kopiers ser ut. (Är -värdet lågt eller högt? Hur stort kontrstomfång hde motivet? Vill vi tt den slutlig bilden sk h hög eller låg kontrst?)

3 2 Dp Verklig kurv Idel kurv Skuggprti 45 Högdger log(l) Fig. 1. Totl tonreproduktionskurv. L = motivluminns. D p = svärtningsvärde i fotogrfisk ppperskopin. Se kp. 22 i kompendiet för ytterligre informtion. Arbetsgång vid kopieringsrbete Först uppgiften blir tt kopier negtivet med gråskl från lbortion 2. Därefter kopiers porträttnegtivet. Belys krftigt (t.ex. rumsbelysning) och frmkll sedn ett fotoppper för tt bestämm mx. svärtning. I mån v tid får ndr (fritt vld) bilder kopiers. Negtivet insätts i förstoringspprtens negtivhållre. Emulsionssidn sk vr vänd nedåt, och orienteringen sådn tt mn får en rättvänd bild vid projektionen på fotoppperet (tänk efter eller prov dig frm). Det är viktigt tt negtivet är så dmmfritt och rent som möjligt (blås v med ren luft innn monteringen). Tänd mörkrumsbelysningen och släck llmänbelysningen. Tänd lmpn i förstoringsppprten och öppn bländren på förstoringsobjektivet mximlt. Juster huvudets position längs den vertikl pelren, smt fokuseringen, tills du hr fått en väl fokuserd och lgom stor bild på vmskningsrmen (dvs där fotoppperet kommer tt plcers). Det är en fördel tt utför denn procedur vid full bländröppning eftersom dett ger en ljusstrk bild. Dessutom kn mn vid full bländröppning bäst bedöm när

4 3 skärpn är korrekt inställd. När de optisk inställningrn är klr, är det lämpligt tt bländ ner (dvs minsk bländröppningen) ett pr steg. Släck förstoringspprtens lmp. Nu sk lämplig exponeringstid och pppershårdhetsgrd bestämms. Dett görs genom provexponeringr på mindre bitr v fotoppper. Olik exponeringstider och hårdhetsgrder provs tills resulttet ser tillfredsställnde ut. H en dilog med hndledren under rbetets gång. Därefter görs en slutlig exponering på ett helt fotoppper (10 x 15 cm storlek). Frmkllning och torkning v fotoppper Fotoppperet skålfrmklls. Arbetsgången beskrivs v hndledren vid lbortionstillfället. Bedömning v pppersbilden Vis för hndledren upp de färdig pppersbildern (ev. kn någr mindre lyckde resultt ts med som jämförelse). Se till tt ni hr en god belysning vid bedömningen. Kn mn se detljer i både högdgrr och skuggprtier (jämför med negtivet betrktt med lupp på ljusbord). Densitometri Hndledren demonstrerr hur mn nvänder trnsmissions/reflektions densitometern. Mät därefter upp svärtningsvärdet i bildern v gråskln både på negtivet och pppersbilden. För in dess värden i tbellen på sidn 4. Svärtningsvärden sk nvänds för tt rit upp smbndet melln motivluminnsen och negtivfilmens svärtning, smt den totl tonreproduktionskurvn. Mät också upp D mx både för film och ppper (mycket krftigt exponerde prtier). Som jämförelse sk också en bläckstrålebild v smm gråskl tgen med en digitlkmer mäts upp.

5 4 Resultt v svärtningsmätningr Rit i smm digrm upp smbndet melln svärtning för negtivfilmen och motivluminns (Dfilm som funktion v loglrel) smt den totl tonreproduktionskurvn för pppersbilden (Dppper som funktion v loglrel). Som jämförelse sk också en bläckstrålebild v smm gråskl tgen med en digitlkmer mäts upp. För tt utför denn uppgift behöver mn vet den vfotogrferde gråsklns luminnsvärden, vilk är givn i tbellen nedn. (Den som vill vet hur dess luminnsvärden hr mätts upp hänviss till Appendix I.) Gråfält L (rel. värden ) loglrel Dfilm Dfotoppper Dbläckstråleppper D mx för film = D mx för fotoppper = Bestäm ungefärlig -värden (lutningskoefficienter) för kurvorn kurvorn. Kn mn ur dess -värden också gör en uppskttning v -värdet för fotoppperet? I denn lbortion ritr vi inte upp det som normlt klls filmens svärtningskurv, dvs. smbndet D film som funktion v logh, där H betecknr exponeringen på filmen (H = belysning gånger tid). Mn kn tyck tt H borde kunn bestämms om mn om mn känner L (se kp. 10 i komp.). Problemet är tt vi hr ett motiv med mycket stor dynmik (stor skillnd i grånivåer). Dett gör tt ströljus i kmern kommer tt påverk motivets mörk gråtoner, och det finns därför ingen prktisk möjlighet tt räkn ut vilk exponeringsvärden vi hr i olik delr v filmen. Med nnn teknik kn mn emellertid kringgå dett problem, och verkligen frmställ riktig svärtningskurvor. Dett görs v tidsskäl inte i lbortionen. Vid fotogrferingen v gråskln vr förhållnden melln de olik gråfältens luminnsvärden känd. Mn visste tt ett visst gråfält hde, säg, dubbelt så högt luminnsvärde som ett nnt fält, men i bsolut tl kände mn inte dess värden (bsolutmätningr v luminns är svår tt gör). Tänk efter hur tonreproduktionskurvns utseende påverks v tt mn br känner luminnsen i en reltiv, och inte bsolut, skl (se även Appendix I).

6 5 Förberedelseuppgifter: 1. Vrför kn mn bäst bedöm om skärpeinställningen är korrekt om mn nvänder full bländröppning? 2. Det finns fler nledningr till tt mn inte bör exponer fotoppperet med full bländröppning. Försök komm på någon v dess nledningr? 3. Det finns ingen slutre i förstoringspprten. Hur bär mn sig då åt för tt vrier exponeringstiden? 4. Hur kn mn påverk kontrsten i ppperskopin? 5. En densitometer nvänds för tt mät svärtning (densitet), D. Vd är det mtemtisk smbndet melln D och ljustrnsmission, T? 6. Vd mens med -produkt (grdientprodukt)? Ge något prktiskt exempel på hur mn kn utnyttj denn. 7. Hur kn mn ur den totl tonreproduktionskurvn bedöm ppperskopins kontrst i motivets skuggprtier, mellnljus prtier smt ljus prtier?

7 6 Appendix I: Beräkning v luminnsvärden för gråfält Svärtningsvärden för den trnsprent gråsklns olik fält mättes upp med en trnsmissionsdensitometer. Vi får på så sätt D-värden för de olik gråfälten, och dess värden vill vi omvndl till luminnsvärden. Vi vet tt motivluminnsen, L, är direkt proportionell mot ljusflödet,, som sänds ut (se kp. 10, Fotometri i kompendiet). är i sin tur direkt proportionellt mot trnsmissionen för ett gråfält i gråskln som vfotogrfers liggnde på ett ljusbord (ljusbordet hr god jämnhet i belysningen över hel ytn). Uttryckt i en mtemtisk formel kn vi beskriv dett som, där T är trnsmissionsvärdet för ett gråfält (t.ex om hälften v ljuset går igenom), och k är en konstnt. Istället för T-värden känner vi de olik fältens densitets (= svärtnings) värden. Ur dess D-värden kn vi emellertid lätt räkn frm motsvrnde T-värden. Vi hr tt D 1 log logt T 10 T D L k T D där log betyder 10-logritmen. Vi kn sedn utnyttj tt L k T k 10. Konstnten k beror på t.ex. ljusstyrkn på ljusbordet som nvänds som ljuskäll, och är inte så lätt tt bestämm i prktiken. L finns därför br ngiven i en reltiv skl i tbellen på sidn 4. Dess reltiv värden kn skrivs som L c L., där c är en okänd konstnt. Vid kurvritningen vsätter vi log L rel rel verklig på horisontell xeln. Vi får tt log L rel log c Lverklig log c log Lverklig konst. log Lverklig En förutsättning för tt ovnstående uträkningr sk vr riktig är tt belysnings- och ljusuppsmlingsgeometriern är jämförbr vid mätning med densitometer och fotogrfering. Det är nturligtvis svårt tt få en exkt korrespondens, men i bägge fllen hr vi en krftigt diffuserd belysning, och ljusuppsmling under en liten rymdvinkel. Villkoren för diffus svärtningsmätning är lltså uppfylld i bägge fllen (se kp. 15 i kompendiet). Om du behöver fräsch upp räknelgrn för logritmer, se Appendix II.

8 7 Appendix II: Räknelgr för logritmer I dett lill ppendix sk vi rekpituler någr räknelgr för logritmer, vrv en del nvänds i kursen. och b betecknr två reell tl. log i nednstående ekvtioner betecknr 10-logritmer. 1. log b log log b 2. log log log b b 10 log 3. log10 4. log b log b b 5. log log b 6. log1 0 Motsvrnde lgr gäller för ndr logritmer, t.ex. nturlig logritmer, om mn byter ut 10 mot e (eller motsvrnde).

Relevanta dokument

KTH Teknikvetenskap Fotografi-lab 3

KTH Teknikvetenskap Fotografi-lab 3 Svartvitt kopieringsarbete, tonreproduktion Kurs: SK2380, Teknisk Fotografi Kjell Carlsson & Hans Järling Tillämpad Fysik, KTH, 2008 1 För att uppnå en god förståelse