Resultat från de årliga attitydundersökningarna 2016

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Resultat från de årliga attitydundersökningarna 2016"

Transkript

1 Rpport 1 Dtum Anders I Andersson, nlytiker. Södr regionen. Henrik Frnzon, nlytiker. Huvudkontoret, nlysenheten. Resultt från de årlig ttitydundersökningrn Postdress: Soln Telefon: huvudkontoret@sktteverket.se,

2 Resultt från de årlig undersökningrn 2 Dtum Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Smmnfttning Om undersökningen Telefonintervjuer Pppers-/weenkäter Om ortfll och undersökningrs tillförlitlighet Krftig ökning v ortfll vid telefonintervjuer Allmänt om urvlsundersökningrs tillförlitlighet Presenttion v resultt i rpporten Telefonintervjuern ingår inte i presenttionen Redovisning v resultt Sktteverkets ild i medi Rpportens disposition Förutsättningr tt gör rätt Kontkter med Sktteverket Bemötndet från Sktteverket Sktteverkets weplts Informtion från Sktteverket Enkelt tt deklrer / lämn uppgifter till Sktteverket Fullgörndekostnder Upptäcktsrisk och felutrymme Upplevd risk för upptäckt Möjligheter till fusk Privtpersoner Företg Syn på Sktteverkets kontroll Bekämpning v skttefusk Rättvis ehndling Attityd till skttefusk Egen skttemorl Hur mn upplever tt omgivningen skulle uppftt eget fusk Inställning till fusk hos ndr Skttefusk Svrtrete Kännedom om fusk hos ndr Skttefusk Svrtrete Tillit och förtroende Tillit till ndr Förtroende för myndigheter i llmänhet Förtroendet för Sktteverkets sätt tt sköt sin uppgift Förtroende för tt vänd sig till Sktteverket Förtroende för Sktteverkets förmåg tt t in sktt... 50

3 Resultt från de årlig undersökningrn 3 Dtum 8 Könsuppdeld sttistik Förutsättningr tt gör rätt Upptäcktsrisk och felutrymme Syn på Sktteverkets kontroll Attityd till skttefusk Kännedom om fusk hos ndr Tillit och förtroende Bilg 1. Förtroende och kundnöjdhet i undersökningr initierde v extern ktörer...64 Bilg 2. Demoskop-pnelen...65 Bilg 3: Världsekonomiskt Forums GCI...67 Bilg 4. Svrsformulär års undersökning, privtpersoner Bilg 5. Svrsformulär års undersökning, företg...75 Bilg 6. Resultt från pppers-/weenkäter -, privtpersoner Bilg 7. Resultt från pppers-/weenkäter -, företg Bilg 8. Resultt från pppers-/weenkäter, privtpersoner. Könsuppdeld sttistik. 92 Bilg 9. Resultt från pppers-/weenkäter, privtpersoner. Könsuppdeld sttistik. 98

4 Resultt från de årlig undersökningrn 4 Dtum Smmnfttning Ny metod sedn Sktteverket hr genomfört årlig ttitydundersökningr till privtpersoner och svensk ktiv företg sedn Under hr dett gjorts genom en pppersenkät i revutskick, med länk till en weenkät i ett följerev som lterntiv svrsmetod. Sktteverket genomförde under 2010 årlig ttitydundersökningr i form v telefonintervjuer, men på grund v en krftigt sjunknde svrsfrekvens skedde ett yte till pppers- och weenkäter. Den först enkätundersökningen genomfördes, prllellt med den sist undersökningen med telefonintervjuer. Summering v utvecklingen melln 2010 och Dett är de tydlig trendern melln 2010 och. Inställningen till påståendet Sktteverket är r på tt ekämp skttefusket hr förättrts, men också livit mer polriserd lnd privtpersoner. Sedn 2010 hr ndelen privtpersoner och företg som instämmer i påståendet ökt stdigt. Under och hr dock även ndelen privtpersoner som ej instämmer i påståendet ökt. Det ör dock nämns tt omkring hälften svrde tt de sknr uppfttning om dett påstående. Kännedomen om fusk minskde från 2010 och fler år frmåt, men utvecklingen hr vstnnt sedn ett pr år tillk. När det gäller ndelen privtpersoner som känner någon som rett eller nlitt svrt, vr kännedomen som lägst i 2014 års undersökning. Förtroendet för Sktteverket ökde melln 2010 och, åtminstone lnd företgen. Förtroendet minskde dock i årets undersökning (nästn sttistiskt säkerställd skillnd för åde privtpersoner och företg). För privtpersoner är årets resultt är tillk på en nivå liknnde åren , medn företgens förtroende fortfrnde är högre än Summering v utvecklingen melln och (pppers-/weenkätern) Sttistisk tester hr gjorts på skillnder i medelvärden melln och. Skillnden är sttistiskt säkerställd för två frågor i undersökningen till privtpersoner och en fråg i undersökningen till företg. För ll övrig frågor i undersökningrn är skillnden melln och års utfll inom den sttistisk felmrginlen. Undersökningen till privtpersoner sttistiskt säkerställd förändringr Påstående Trend Riktning Det är troligt tt Sktteverket skulle upptäck om jg skttefuskde (vsnitt 3.1) Ökd ndel instämmnde Ökt medelvärde Positiv

5 Resultt från de årlig undersökningrn 5 Dtum Jg hr förtroende för Sktteverkets förmåg tt t in sktt från medorgre och företg (vsnitt 7.5) Minskd ndel instämmnde Ökd ndel ej instämmnde Minskt medelvärde Negtiv Undersökningen till företg säkerställd förändringr Påstående Trend Riktning Jg hr förtroende för Sktteverkets förmåg tt t in sktt från företg (vsnitt 7.5) Minskd ndel instämmnde Minskt medelvärde Negtiv För tt få en övergripnde uppfttning om ttitydriktningr melln och är fördelktig eller inte för Sktteverket, hr vi eräknt smmnvägd genomsnitt v stndrdiserde medelvärden 1 för privtpersoner respektive företg, uppdelt på rpportens olik vsnitt. Tellern nedn visr tt resulttet är i stort sett oförändrt totlt sett lnd åde privtpersoner och företg. Resulttet är något fördelktigt vseende viss områden och något ofördelktigt vseende ndr områden. Utfllet skiljer sig en del melln privtpersoner och företg. Blnd privtpersoner är resulttet främst fördelktigt vseende upptäcktsrisk och felutrymme och ofördelktigt vseende synen på Sktteverkets kontroll. Blnd företgen är skillndern överlg små sett på områdesnivå. Undersökningen till privtpersoner. Utvecklingen v det stndrdiserde medelvärdet*. Smmnvägt per vsnitt i rpporten. Vid tolkningen v siffrorn gäller tt ju högre värde desto ättre är resulttet Område/Avsnitt i rpporten Antl frågor Utveckling - (genomsnittligt medelvärde) Förutsättningr tt gör rätt 4** 3,98 4,02 Upptäcktsrisk och felutrymme 3 4,21 4,29 Syn på Sktteverkets kontroll 2 3,25 3,15 Attityd till skttefusk 4 4,66 4,62 Kännedom om fusk hos ndr 3 4,16 4,22 Tillit och förtroende 5 3,76 3,73 Totlt ll frågor 21 3,98 3,98 1 De v undersökningens påståenden som är riktde direkt mot skttefelet är negtivt ställd, dvs. det önskde resulttet är tt företgen inte instämmer i påståendet (t.ex. Jg känner personligen någon eller någr som skttefuskr). För dess påståenden hr ett stndrdisert medelvärde eräknts, så tt ett för Sktteverket och skttesystemet fördelktigt resultt motsvrs v ett högt medelvärde för smtlig frågor i rpporten. Det stndrdiserde medelvärdet hr eräknts som 6 minus det ursprunglig medelvärdet om frågn är negtivt formulerd.

6 Resultt från de årlig undersökningrn 6 Dtum * Se fotnot på föregående sid ** Inkluderr inte emötndefrågn som är ställd som en j/nej-fråg. Undersökningen till företg. Utvecklingen v det stndrdiserde medelvärdet*. Smmnvägt per vsnitt i rpporten. Vid tolkningen v siffrorn gäller tt ju högre värde desto ättre är resulttet Område/Avsnitt i rpporten Antl frågor Utveckling - (genomsnittligt medelvärde) Förutsättningr tt gör rätt 4** 3,72 3,77 Upptäcktsrisk och felutrymme 2 4,02 4,01 Syn på Sktteverkets kontroll 2 3,36 3,32 Attityd till skttefusk 2 4,79 4,80 Kännedom om fusk hos ndr 2 4,24 4,19 Tillit och förtroende 4 3,89 3,84 Totlt ll frågor 16 3,95 3,94 * Se fotnot på föregående sid ** Inkluderr inte emötndefrågn som är ställd som en j/nej-fråg och inte påståendet De kostnder och den tid det tr för ett företg tt gör rätt för sig med skttern är rimlig som enrt ställts. I smmnställningrn v de stndrdiserde medelvärden ingår inte emötndefrågn, eftersom den sedn 2013 är formulerd som en j/nej-fråg och inte pssr in i smmnställningen v medelvärden. Andelen som svrt tt emötndet från Sktteverkets tjänstemän är r ligger på en fortstt hög nivå (privtpersoner 95 procent; företg 97 procent). Svren på enkätfrågorn uppdelt på kvinnor och män I vsnitt 8 hr vi smmnställt hur kvinnor respektive män svrt på frågorn i de årlig undersökningrn riktde till privtpersoner. Det generell mönstret är tt kvinnorns svr är mer fördelktig för Sktteverket än männens. hr i mindre utsträckning än män en omgivning där det förekommer skttefusk/svrtrete. En lägre ndel kvinnor än män ser möjligheter till tt undnhåll inkomster eller gör felktig vdrg. Dett kn snnolikt åtminstone till en del förklrs v tt män generellt hr högre inkomster och mer komplicerde inkomstförhållnden än kvinnor. En lägre ndel kvinnor än män nser tt de hr livit orättvist ehndlde.

7 Resultt från de årlig undersökningrn 7 Dtum Det är fler män än kvinnor som inte nser det troligt tt Sktteverket skulle upptäck om de skttefuskde. hr högre förtroende än män för Sktteverkets förmåg tt t in sktt från medorgre och företg. Förtroende och kundnöjdhet i undersökningr på inititiv v ndr ktörer Undersökningr från som hr gjorts på inititiv v ndr än Sktteverket visr tt Sktteverket hör till de myndigheter som flest privtpersoner och företg hr förtroende för. Resulttet är på det hel tget oförändrt i Kntr Sifos två nseendemätningr medn utvecklingen är fördelktig i Mediekdemins, Mistts och Nordic Brnds undersökningr. Se ilg 1 för mer informtion. DemoskopPnelen Demoskop hr nästn vrje år sedn 2002 ställt tre frågor som kopplr till egn normer kring tt nlit svrt retskrft, jo svrt och uppge felktig uppgifter till Sktteverket. Undersökningen visr tt förhållningssättet kontinuerligt förättrdes melln 2007 och omkring 2012, men tt trenden därefter snrre gått i motstt riktning. I synnerhet ses en skillnd melln och i tt fler kn tänk sig tt nlit svrt retskrft. En idrgnde orsk kn vr tt det s.k. ROT-vdrget reducerdes den 1 jnuri från 50 procent till 30 procent v retskostnden. Se ilg 2 för mer informtion. Världsekonomiskt Forums Glol Competitiveness Index I nslutning till redovisningen v årets enkätresultt rukr vi återge resulttet för Sverige i den senste mätningen v Världsekonomiskt Forums Glol Competitiveness Index. Sverige hr sedn 2006 legt lnd de tio högst plcerde ländern och rnks för på sjätte plts lnd 140 undersökt länder. Det är en förättring jämfört med den förr rnkningen - då Sverige rnkdes på nionde plts. Bäst plcering hde Sverige och rnkdes då på ndr plts. Se ilg 3 för mer informtion.

8 Resultt från de årlig undersökningrn 8 Dtum 1 Om undersökningen Sktteverket genomförde under årlig ttitydundersökningr i form v telefonintervjuer, men hr på grund v en krftigt sjunknde svrsfrekvens övergått till pppers-/weenkäter (-). År genomfördes den först pppers-/weenkäten, prllellt med den sist telefonintervjuundersökningen. Svrsfrekvensen lev år 14 procentenheter högre med pppers-/weenkäter än med telefonintervjuer. Därmed övergick Sktteverket till tt enrt gör enkätundersökningr år. 1.1 Telefonintervjuer Undersökningsföretgen Mrkör ( ) och TNS Sifo () genomförde telefonintervjuundersökningr till privtpersoner och företg, utifrån slumpmässig urvl v Sveriges efolkning i åldersintervllet år respektive svensk ktiv företg. Antlet svrnde och svrsfrekvenser i undersökningrn frmgår v tell 1. Tell 1 Resultt v fältretet. Telefonintervjuer Medorgrenkäten Företgsenkäten Urvl Svrnde Svrsfrekvens 37% 5 43% 41% 34% 3 49% 62% 53% 51% 4 35% Svrsndelen ökde krftigt melln 2010 och Det hängde troligen smmn med tt det infördes ett utskick v viseringskort till deltgrn i undersökningen, med informtion om tt de kommer tt li uppringd för en intervju. Under drogs urvlet enrt lnd företg med telefonnummer i det register vrifrån urvlen gjordes. I undersökningrn 2014 och ingick även företg utn telefonnummer i urvlet. Dett idrog snnolikt till tt svrsndelen sjönk, även om undersökningsföretgen kunde hitt telefonnummer till en del v företgen utn telefonnummer i registret. 1.2 Pppers-/weenkäter - Som en åtgärd för tt minsk ortfllet i de årlig ttitydundersökningrn hr Sktteverket övergått till enkätundersökningr. Dess hr genomförts genom pppersenkät i revutskick, som även innehåller en länk till weenkät som lterntiv svrsmetod. Undersökningsföretget Kntr Sifo (tidigre TNS Sifo) genomförde under (1 sep - 9 okt) och (23 sep - 2 nov) enkätundersökningrn till privtpersoner och företg, utifrån slumpmässig urvl v Sveriges efolkning i åldersintervllet år respektive svensk

9 Resultt från de årlig undersökningrn 9 Dtum ktiv företg. Antlet svrnde och svrsfrekvenser i undersökningrn frmgår v tell 2. Tell 2 Resultt v fältretet. Pppers-/weenkäter -. Privtpersonsenkäten Företgsenkäten Urvl Antl svrnde (minst en fråg) Svrsfrekvens 44 % 42 % 49 % 47 % Andel svrnde som hft personlig kontkt* under de senste 12 måndern Andel svrnde som esökt Sktteverkets weplts under de senste 12 måndern Antl svrnde på emötndefrågn (ställs till dem som hft personlig kontkt) Antl svrnde på frågor om Sktteverkets weplts (ställs till dem som esökt wepltsen) Antl svrnde på övrig frågor (ställs till smtlig) * Med personlig kontkt vses kontkt vi telefon, rev, e-post eller personligt möte. 37 % 32 % 59 % 60 % 58 % 58 % 72 % 75 % Om ortfll och undersökningrs tillförlitlighet Krftig ökning v ortfll vid telefonintervjuer Melln 2011 och minskde svrsfrekvensen krftigt i telefonintervjuundersökningrn. Mönstret med ökt ortfll gäller inte r Sktteverket utn även för t.ex. Sttistisk Centrlyrån 2. Trolig fktorer till det ökde ortfllet: Det är numer mycket vnligt med nummerpresenttörer (såväl i hemmen som i moiltelefonern), vilket gör det enkelt för intervjupersonern tt låt li tt svr på smtl från personer de inte känner igen. Det lir llt populärre med moilppr som lockerr oönskde nummer. Till skillnd från NIX-spärren så kn dess ppr även locker undersökningsföretg. Ökningen v moiltelefoner (i synnerhet företgsmoiler och moiler med kontntkort) gör det llt svårre för undersökningsföretgen tt få frm telefonnummer till ll i urvlet. 2 sid 28

10 Resultt från de årlig undersökningrn 10 Dtum Svenskrn är trött på telefonintervjure, men också på telefonförsäljre. Den som gärn ställer upp på intervjuer och vill hjälp till tt eskriv smhället kn h svårt tt särskilj dess ktörer. Som en följd v dett minskr snnolikt förtroendet för de seriös intervjuföretgen Allmänt om urvlsundersökningrs tillförlitlighet Även med pppers-/weenkätern är ortfllet större än 50 procent. Det kn finns skillnder i ttityder melln ortfll och svrnde och när ortfllet är så pss stort är det möjligt tt ett etydnde ortfllsfel förekommer i de redovisde skttningrn. När mn jämför resultt från olik år i en tidserie är det rimligt tt tro tt det är i stort sett smm grupper v individer som svrr och inte svrr på undersökningrn. Om svrsfrekvensen hålls konstnt över tiden ör jämförelser över tiden li tämligen rättvis för gruppen svrnde. Melln 2011 och ökde dock ortfllet krftigt. Gruppen svrnde ändrde därmed krktär. Dett gör tt även tolkningen v förändringr över tiden försvårs. 1.4 Presenttion v resultt i rpporten Telefonintervjuern ingår inte i presenttionen I resulttredovisningen i denn rpport hr vi tgit med åde resultt från telefonintervjuern och pppers-/weenkätern. Vi presenterr dock inte resultten från telefonintervjuundersökningrn 2014 och. Vi ytte insmlingsmetod för tt svrsfrekvensen lev lltför låg dess år och etrktr resulttet från dess undersökningr som för otillförlitlig för tt ts med i tidsserien. Förutom ett mindre underlg från dess undersökningr (lägre ntl inkomn svr) lev det i och med det ökde ortfllet en nnn (del-)grupp v individer som svrde på undersökningrn, vilket gör tt resultten inte är fullt jämförr med övrig år (se resonemng i vsnitt ovn). Det kn också sägs tt förutom tt osäkr siffror renss ort skpr dett en ehändig luck i rpportens stpeldigrm. Det lir tydligre tt ett metodyte hr skett. Vi hr gjort edömningen tt det är relevnt tt presenter resulttet från de åd metodern i smm digrm, men det är viktigt tt den som etrktr stpeldigrmmen förstår tt mn inte hur som helst kn jämför resultten från och - med vrndr, eftersom olik insmlingsmetoder ligger kom. Luckn melln stplrn 2013 (telefon) och (ppper/we) gör dett tydligre för läsren Redovisning v resultt Enkätern estår v ett ntl påståenden med en femgrdig svrsskl där 1 = Instämmer inte lls och 5 = Instämmer helt. För jämförelser melln och hr sttistisk tester genomförts på skillnder i medelvärde med signifiknsnivå 5 procent.

11 Resultt från de årlig undersökningrn 11 Dtum För tt gör resultten lättöverskådlig i digrm hr svrslterntiv lgts smmn enligt följnde: svrslterntiv 4 och 5: instämmer svrslterntiv 1 och 2: instämmer inte svrslterntiv 3: vrken eller. För ll påståenden ges även möjligheten tt svr ingen uppfttning. För tt förtydlig trendmönstret lnd de som uttryckt en uppfttning är ndelrn instämmer, vrken eller och instämmer ej redovisde som ndelr utv dem som svrt på den femgrdig skln, dvs. exklusive dem som svrt ingen uppfttning. Resultten redoviss i form v stpeldigrm med redovisning v ndelr, smt medelvärden under stplrn. För undersökningen till privtpersoner hr svren viktts med vseende på ntlet svrnde per kön och åldersgrupp i förhållnde till popultionstotler från Sttistisk centrlyrån. Svrnde individer inom grupper med större ortfll ges en högre vikt i de sttistisk eräkningrn. Viktningen hr gjorts för tt minsk ortfllsfelet, smt om möjligt ök precisionen i skttningr v ndelr och medelvärden. Däremot hr ingen viktning v svr förekommit för företgsundersökningen. 1.5 Sktteverkets ild i medi Reltivt få privtpersoner i Sverige hr en direkt egen erfrenhet v kontkter med Sktteverket och dess verksmhet nnt än i smnd med deklrtionen. För mång är därför medierns rpportering en viktig kunskpskäll för uppfttningen om Sktteverket. Medierns rpportering kn därmed h en stor påverkn på resulttet i undersökningrn. Under våren gjorde Sveriges Televisions Uppdrg grnskning i två progrm en grnskning v hur Sktteverket hnterr omprövningr när sktteetlre på egn inititiv rättt oriktig uppgifter vseende inkomster och tillgångr i utlndet. Efter grnskningen riktdes kritik mot tt överdirektören försökt ring en före dett kolleg för tt informer om tt Sktteverket lämnt ut hndlingr vseende kollegn till progrmmet. Det först progrmmet (16 mrs) hndlde om förmögn svenskr som hft dold tillgångr utomlnds, men som i och med tt sktteprdis numer måste lämn informtion hr flyttt tillk förmögenhetern till Sverige för eskttning. Det ndr progrmmet (6 pril) hndlde i huvudsk om en läck v cirk 11,5 miljoner dokument från den pnmnsk dvoktyrån Mossck Fonsec. Dokumenten visde hur prominent personer, företg och nker tgit hjälp v Mossck Fonsec för tt dölj tillgångr i sktteprdis genom så kllde revlådeföretg. Men progrmmet innehöll även ett inslg om tt Sktteverkets överdirektör försökt kontkt en eknt om tt Sktteverket lämnt ut offentlig hndlingr ngående personen. Tesen från Uppdrg Grnskning vr tt det förekommer särehndling inom Sktteverket.

12 Resultt från de årlig undersökningrn 12 Dtum Tidpunkten för Uppdrg grnsknings först progrm kom tt smmnfll med strten för en nnn undersökning ( Medorgrundersökningen ) Sktteverket gjort under. Från den undersökningen går det tt utläs följnde: Medorgrns förtroende verkde ök något melln det först och ndr progrmmet. Det är tydligt tt förtroendet gick ner efter det ndr progrmmet, men tt det ändå låg kvr på en god nivå. Resulttet från de sist svrnde indikerde tt förtroendet snt vr på väg upp igen, men serdes enrt på 134 oservtioner så det kn h vrit en slumpmässig vrition. Det kn också vr så tt personer som svrr först efter fler påminnelser generellt är något mindre kritisk. I vsnitt 7.5 kommenterr vi eventuell effekter v Uppdrg grnskning-progrmmen på resultten i denn undersökning. 1.6 Rpportens disposition I rpporten redovisr vi resultten från de åd enkätern under respektive vsnitt. Det närmst följnde vsnittet, Förutsättningr tt gör rätt, ehndlr hur mn upplever kontkter med Sktteverket, emötnde, informtion smt fullgörndekostnder. Därefter följer ett vsnitt om hur mn ser på Sktteverkets kontroll och risken för upptäckt. Inställning till och kännedom om skttefusk ehndls i det därpå följnde vsnittet och därpå kommer ett vsnitt om tillit och förtroende. I rpportens vslutnde vsnitt redovisr vi könsuppdeld sttistik. Sktteverket nvänder i sin årsredovisning den så kllde skttefelsmodellen för tt värder skttefelets utveckling. Redovisningen i denn rpport grundr sig också till viss del på de skttefelsfktorer som finns i modellen.

13 Resultt från de årlig undersökningrn 13 Dtum Skttefelsmodellen Rpporten innehåller xx ilgor: Bilg 1: Förtroende och kundnöjdhet i undersökningr initierde v extern ktörer. Bilg 2: Demoskop-pnelen Bilg 3: Världsekonomiskt Forums GCI Bilg 4: Svrsformulär års undersökning, privtpersoner. Bilg 5: Svrsformulär års undersökning, företg. Bilg 6: Resultt från pppers-/weenkäter -, privtpersoner. Bilg 7: Resultt från pppers-/weenkäter -, företg. Bilg 8: Resultt från pppers-/weenkäter, privtpersoner. Könsuppdeld sttistik. Bilg 9: Resultt från pppers-/weenkäter, privtpersoner. Könsuppdeld sttistik.

14 Resultt från de årlig undersökningrn 14 Dtum 2 Förutsättningr tt gör rätt Sktteetlrns förutsättningr tt gör rätt påverks åde v komplexiteten i regelverket och v det stöd de får för tt hnter denn. I undersökningrn riktde till privtpersoner respektive företg ställdes någr frågor kopplde till skttefelsfktorn förutsättningr tt gör rätt. 2.1 Kontkter med Sktteverket Sktteverkets årlig undersökningr till privtpersoner och företg inleds med frågn Hr du hft kontkt med Sktteverket vi telefon, rev, e-post eller personligt möte under de senste 12 måndern?. Blnd privtpersonern vr det 32 procent som svrde J på frågn (: 37 procent). Motsvrnde ndel lnd företgen vr 60 procent (: 59 procent). 2.2 Bemötndet från Sktteverket De som hft kontkt med Sktteverket vi telefon, rev, e-post eller personligt möte under de senste 12 måndern fick ett påstående om emötndet från Sktteverkets tjänstemän är r, med svrslterntiven J eller Nej. Av de två följnde digrmmen frmgår tt ndelen som svrde J på påståendet Bemötndet från Sktteverkets tjänstemän är r vr 95 procent lnd privtpersoner och 97 procent lnd företg. En jämförelse med de två närmst föregående årlig undersökningr och 2013 visr tt ndelen som svrde J ligger på en i stort sett oförändrd hög nivå, åde lnd privtpersoner och lnd företg.

15 Resultt från de årlig undersökningrn 15 Dtum Digrm 1: Bemötndet från Sktteverkets tjänstemän är r (privtpersoner) Andel Nej J Telefonintervjuer Pppers-/ weenkät 8% 11% 13% Utn uppfttning Digrm 2: Bemötndet från Sktteverkets tjänstemän är r (företg) Andel Nej J Telefonintervjuer Pppers-/ weenkät 8% 7% Utn uppfttning

16 Resultt från de årlig undersökningrn 16 Dtum 2.3 Sktteverkets weplts De årlig undersökningr som genomförts och hr inkludert frågor om Sktteverkets weplts. Frågor om wepltsen hr inte tidigre ingått i dess undersökningr. Blnd företgen vr det 75 procent i årets undersökning som svrde tt de hde esökt wepltsen (: 72 procent). Motsvrnde ndel lnd privtpersoner vr 58 procent (: 58 procent). De som esökt wepltsen fick t ställning till två påståenden. Det en gällde om det är enkelt tt hitt på wepltsen och det ndr gällde om informtionen på wepltsen vr tillräcklig för tt lös ärendet eller ärenden i fråg. När det gäller uppfttningen om det är enkelt tt hitt på wepltsen hr ndelen som instämmer i påståendet Det är enkelt tt hitt på Sktteverkets weplts i förhållnde till minskt något åde lnd privtpersoner och lnd företg. Ser vi till medelvärdet hr det emellertid ökt något eroende på tt ndelen som svrde Vrken eller hr ökt smtidigt som ndelen som svrde Instämmer ej minskt. Digrm 3: Det är enkelt tt hitt på Sktteverkets weplts (privtpersoner) Andel Instämmer ej (1+2) Vrken eller (3) Instämmer (4+5) 2 3,80 3,85 Medelvärde Pppers-/ weenkät 3% 4% Utn uppfttning

17 Resultt från de årlig undersökningrn 17 Dtum Digrm 4: Det är enkelt tt hitt på Sktteverkets weplts (företg) Andel Instämmer ej (1+2) Vrken eller (3) Instämmer (4+5) 3,65 Pppers-/ weenkät 3,67 Medelvärde 1% 1% Utn uppfttning På det ndr påståendet, om informtionen vr tillräcklig för tt lös ärendet eller ärenden, kn vi inledningsvis konstter tt ndelen som instämde i påståendet hr ökt jämfört med undersökningrn, åde lnd privtpersoner och lnd företg. Förändringrn är emellertid inte sttistiskt säkerställd. Smmntget är det en högre ndel lnd medorgrn (76 procent) som instämmer i tt informtionen vr tillräcklig för tt lös ärenden än lnd företgen (69 procent).

18 Resultt från de årlig undersökningrn 18 Dtum Digrm 5: Informtionen på wepltsen vr tillräcklig för tt lös min ärenden (privtpersoner) Andel Instämmer ej (1+2) Vrken eller (3) Instämmer (4+5) 3,94 Pppers-/ weenkät 4,09 Medelvärde 1% 4% Utn uppfttning Digrm 6: Informtionen på wepltsen vr tillräcklig för tt lös min ärenden (företg) Andel Instämmer ej (1+2) Vrken eller (3) Instämmer (4+5) 3,80 Pppers-/ weenkät 3,88 Medelvärde 1% 1% Utn uppfttning

19 Resultt från de årlig undersökningrn 19 Dtum 2.4 Informtion från Sktteverket Både privtpersoner och företg fick t ställning till påståendet Det är lätt tt få informtion från Sktteverket. Jämför vi hur privtpersoner och företg hr tgit ställning till påståendet om tt det är lätt tt få informtion från Sktteverket kn vi se tt ndelen som i årets undersökning instämde är i stort sett densmm som. Generellt är ndelen som instämmer något lägre lnd företgen än lnd medorgrn. Så hr det vrit sedn 2013 men i undersökningrn 2011 och 2012 vr ndelen som instämde något högre lnd företgen. Digrm 7: Det är lätt tt få informtion från Sktteverket (privtpersoner) Andel Instämmer ej (1+2) Vrken eller (3) Instämmer (4+5) ,89 3,75 3,72 3,92 3,89 3,86 Medelvärde Telefonintervjuer Pppers-/ weenkät 11% 13% 12% 12% 21% 22% Utn uppfttning

20 Resultt från de årlig undersökningrn 20 Dtum Digrm 8: Det är lätt tt få informtion från Sktteverket (företg) Andel Instämmer ej (1+2) Vrken eller (3) Instämmer (4+5) ,66 3,77 3,72 3,67 3,69 3,69 Medelvärde Telefonintervjuer Pppers-/ weenkät 4% 5% 5% 5% 12% 8% Utn uppfttning 2.5 Enkelt tt deklrer / lämn uppgifter till Sktteverket I undersökningen som riktde sig till privtpersoner fick de svrnde t ställning till påståendet Det är enkelt tt deklrer. Resulttet från årets undersökning är i stort sett detsmm som förr året (jämför digrm 9 nedn). Andelen som instämmer i påståendet hr i de senste undersökningrn vrit över 80 procent.

21 Resultt från de årlig undersökningrn 21 Dtum Digrm 9: Det är enkelt tt deklrer (privtpersoner) Andel Instämmer ej (1+2) Vrken eller (3) Instämmer (4+5) ,39 4,36 4,49 4,38 4,27 4,26 Medelvärde Telefonintervjuer Pppers-/ weenkät 2% 3% 3% 3% 8% 6% Utn uppfttning Företgen fick t ställning till påståendet Det är enkelt för företg tt lämn uppgifter om olik sktter. Av digrm 10 nedn frmgår tt ndelen som instämmer i påståendet hr vriert över åren. Resulttet från årets undersökning visr tt ndelen som instämmer hr ökt i förhållnde till förr året och undersökningen dessförinnn, 2013.

22 Resultt från de årlig undersökningrn 22 Dtum Digrm 10: Det är enkelt för företg tt lämn uppgifter om olik sktter (företg) Andel Instämmer ej (1+2) Vrken eller (3) Instämmer (4+5) ,72 3,97 3,98 Telefonintervjuer 3,71 3,75 3,83 Pppers-/ weenkät Medelvärde 7% 5% 9% 15% 2 17% Utn uppfttning 2.6 Fullgörndekostnder I undersökningen riktd till företg fnns med ett påstående som gällde synen på fullgörndekostndern, De kostnder och den tid det tr för ett företg tt gör rätt för sig med skttern är rimlig. Dett påstående hr inte vrit med tidigre i de årlig undersökningrn riktde till företg. Av de svrde instämde 46 procent i påståendet medn 24 procent inte instämde i påståendet.

23 Resultt från de årlig undersökningrn 23 Dtum 3 Upptäcktsrisk och felutrymme 3.1 Upplevd risk för upptäckt Både privtpersoner och företg fick t ställning till ett påstående som hndlde om upptäcktsrisken om mn själv skulle skttefusk. Medorgrn fick t ställning till påståendet Det är troligt tt Sktteverket skulle upptäck om jg skttefuskde medn företgen fick påståendet: Det är troligt tt Sktteverket skulle upptäck om mitt företg skttefuskde. Resulttet skiljer sig något melln de två ktegoriern. Andelen lnd medorgrn som instämde i påståendet vr 82 procent. Det är en ökning med 5 procentenheter jämfört med de tre föregående undersökningrn (jämför digrm 11 nedn). Förändringen i förhållnde till års undersökning är sttistiskt säkerställd. Digrm 11: Det är troligt tt Sktteverket skulle upptäck om jg skttefuskde (privtpersoner) Andel Instämmer ej (1+2) Vrken eller (3) Instämmer (4+5) ,09 4,24 4,20 Telefonintervjuer 8% 7% 7% 4,19 29% 4,33 Pppers-/ weenkät 32% Medelvärde Utn uppfttning När det gäller företgen vr ökningen v ndelen som instämde i påståendet mindre, från 82 procent i års undersökning till 84 procent i årets undersökning. Denn ökning är inte sttistiskt säkerställd. Det hr inte skett någr större förändringr när det gäller hur svren fördelr sig jämfört med de två föregående undersökningrn, se digrm 12 nedn.

24 Resultt från de årlig undersökningrn 24 Dtum Digrm 12: Det är troligt tt Sktteverket skulle upptäck om mitt företg skttefuskde (företg) Andel Instämmer ej (1+2) Vrken eller (3) Instämmer (4+5) ,19 Telefonintervjuer 14% 4,30 27% 4,32 Pppers-/ weenkät 27% Medelvärde Utn uppfttning 3.2 Möjligheter till fusk Privtpersoner Medorgrn fick t ställning till två påståenden som gällde uppfttningen om möjlighetern till tt fusk med sktten. Det en löd: Det finns stor möjligheter för någon i min ekonomisk sitution tt undnhåll inkomster och det ndr löd: Det finns stor möjligheter för någon i min ekonomisk sitution tt gör felktig vdrg. För ägge påståenden kn vi konstter tt ndelen som instämmer minskde och ndelen som inte instämmer ökde påtgligt melln 2013 och. Vi kn inte vgör om det är metodytet från telefonintervjuer till pppers-/weenkät som hft särskild etydelse för just dess påståenden, eller om eller i vilken mån det är en fktisk förändring över tiden. Andelen som instämmer i påståendet som hndlr om stor möjligheter tt gör felktig vdrg, är större än motsvrnde ndel i påståendet tt det finns stor möjligheter tt undnhåll inkomster, se digrm 13 och 14 nedn.

25 Resultt från de årlig undersökningrn 25 Dtum Digrm 13: Det finns stor möjligheter för någon i min ekonomisk sitution tt undnhåll inkomster (privtpersoner) Andel Instämmer (4+5) Vrken eller (3) Instämmer ej (1+2) ,80 1,82 1,78 Telefonintervjuer 1,63 1,60 Pppers-/ weenkät Medelvärde 8% 12% 1 26% 23% Utn uppfttning

26 Resultt från de årlig undersökningrn 26 Dtum Digrm 14: Det finns stor möjligheter för någon i min ekonomisk sitution tt gör felktig vdrg (privtpersoner) Andel Instämmer (4+5) Vrken eller (3) Instämmer ej (1+2) ,15 2,10 2,07 Telefonintervjuer 1 9% 11% 1,77 31% 1,75 Pppers-/ weenkät 25% Medelvärde Utn uppfttning Företg Företgen fick t ställning till påståendet Det finns stor möjligheter för företg tt fusk med sktten. Till skillnd från motsvrnde påståenden till privtpersoner i vsnitt finns här ing större skillnder melln resultt från telefonintervjuer och pppers- /weenkäter. I jämförelse med vd privtpersoner svrde på motsvrnde påståenden ser vi också tt ndelen som instämmer är högre lnd företgen, se digrm 15 nedn.

27 Resultt från de årlig undersökningrn 27 Dtum Digrm 15: Det finns stor möjligheter för företg tt fusk med sktten (företg) Andel Instämmer (4+5) Vrken eller (3) Instämmer ej (1+2) ,21 2,17 2,44 Telefonintervjuer 16% 2 23% 2,27 29% 2,30 Pppers-/ weenkät 31% Medelvärde Utn uppfttning

28 Resultt från de årlig undersökningrn 28 Dtum 4 Syn på Sktteverkets kontroll 4.1 Bekämpning v skttefusk Både privtpersoner och företg fick t ställning till ett påstående som hndlde om Sktteverkets förmåg tt ekämp skttefusket. Medorgrn fick t ställning till Sktteverket är r på tt ekämp skttefusket medn företgrn fick t ställning till påståendet Sktteverket är r på tt ekämp skttefusket lnd företgen. Jämför vi resulttet för de två gruppern kn vi konstter tt ndelen som instämmer i påståendet är något större lnd företgen. I årets undersökning instämde 45 procent v företgen i tt Sktteverket är r på tt ekämp skttefusket lnd företg medn 38 procent v medorgrn instämde i tt Sktteverket är r på tt ekämp skttefusket. Jämfört med är resulttet mer polrisert för åde privtpersoner och företg. Andelrn instämmer och instämmer ej hr ökt medn ndelen vrken eller hr minskt. Medelvärden är näst intill oförändrde melln och. I ll undersökningr som Sktteverket genomfört genom åren hr dett vrit den fråg som hft högst ndel utn uppfttning. Omkring hälften v de svrnde i pppers-/weenkätern - sknde uppfttning. Resultten från de sex senste årlig undersökningrn frmgår v digrm 16 och 17 nedn.

29 Resultt från de årlig undersökningrn 29 Dtum Digrm 16: Sktteverket är r på tt ekämp skttefusket (privtpersoner) Andel Instämmer ej (1+2) Vrken eller (3) Instämmer (4+5) ,93 24% 3,02 3,07 Telefonintervjuer 29% 29% 3,13 28% 3,11 5 3,10 Pppers-/ weenkät 51% Medelvärde Utn uppfttning

30 Resultt från de årlig undersökningrn 30 Dtum Digrm 17: Sktteverket är r på tt ekämp skttefusket lnd företgen (företg) Andel Instämmer ej (1+2) Vrken eller (3) Instämmer (4+5) ,99 3,12 3,13 3,11 3,27 3,33 Medelvärde 17% Telefonintervjuer 28% 32% 34% Pppers-/ weenkät 46% 46% Utn uppfttning 4.2 Rättvis ehndling I nslutning till påståenden om Sktteverkets kontroll är det även intressnt tt undersök om mn upplever tt Sktteverket ehndlr ll rättvist eller inte. I de årlig undersökningrn sedn 2010 hr privtpersoner fått t ställning till påståendet: Sktteverket ehndlr ll sktteetlre på ett rättvist sätt. I årets undersökning vr ndelen som inte instämde 31 procent vilket är en ökning med 4 procentenheter sedn och med 8 procentenheter sedn Förändringen sett till hel skln (medelvärdet) är näst intill sttistiskt säkerställd (p=0,06). Andelen som inte tr ställning till dett påstående är stor. I de två senste undersökningrn som genomförts med pppers-/weenkäter hr ndelen som inte tgit ställning vrit omkring 40 procent.

31 Resultt från de årlig undersökningrn 31 Dtum Digrm 18: Sktteverket ehndlr ll sktteetlre på ett rättvist sätt (privtpersoner) Andel Instämmer ej (1+2) Vrken eller (3) Instämmer (4+5) ,18 3,22 3,16 Telefonintervjuer 3,32 3,38 3,21 Pppers-/ weenkät Medelvärde 15% 15% 18% 15% 38% 4 Utn uppfttning På motsvrnde sätt hr företg i de två senste undersökningrn fått t ställning till ett påstående om hur Sktteverket ehndlr företg: Sktteverket ehndlr ll företg på ett rättvist sätt. I jämförelse med hr ndelen som inte instämmer ökt från 22 procent till 26 procent smtidigt som ndelen som instämmer hr minskt med 2 procentenheter till 48 procent. Förändringen sett till hel skln (medelvärdet) är dock inte sttistiskt säkerställd (p=0,14). Andelen som inte tgit ställning till påståendet hr ägge åren vrit strx över 40 procent, se digrm 19 nedn.

32 Resultt från de årlig undersökningrn 32 Dtum Digrm 19: Sktteverket ehndlr ll företg på ett rättvist sätt (företg) Andel Instämmer ej (1+2) Vrken eller (3) Instämmer (4+5) Telefonintervjuer 3,44 44% 3,31 Pppers-/ weenkät 41% Medelvärde Utn uppfttning

33 Resultt från de årlig undersökningrn 33 Dtum 5 Attityd till skttefusk 5.1 Egen skttemorl Både privtpersoner och företg fick t ställning till påståendet Jg känner en morlisk plikt tt håll mig till skttereglern. Jämför vi ndelen som instämmer för de två ktegoriern ser vi tt det i årets undersökning vr en större ndel lnd företgen som instämde, 95 procent jämfört med 89 procent lnd privtpersonern. Av digrm 20 och 21 nedn frmgår tt dett förhållnde hr vrit detsmm i undersökningrn sedn När det gäller ndelen som inte instämde i påståendet vr ndelen lnd privtpersoner 7 procent jämfört med endst 1 procent lnd företg år. Blnd privtpersoner är ndelen ej instämmnde större i de två senste undersökningrn som genomförts med pppers-/weenkäter. Jämfört med telefonintervjuundersökningrn från 2012 och 2013 är också medelvärden något lägre. Digrm 20: Jg känner en morlisk plikt tt håll mig till skttereglern (privtpersoner) Andel Instämmer ej (1+2) Vrken eller (3) Instämmer (4+5) ,58 4,54 4,60 Telefonintervjuer 4,65 4,56 4,52 Pppers-/ weenkät Medelvärde 1% 4% 3% Utn uppfttning

34 Resultt från de årlig undersökningrn 34 Dtum Digrm 21: Jg känner en morlisk plikt tt håll mig till skttereglern (företg) Andel Instämmer ej (1+2) Vrken eller (3) Instämmer (4+5) ,66 4,76 4,77 Telefonintervjuer 4,74 4,71 4,74 Pppers-/ weenkät Medelvärde 3% 4% Utn uppfttning 5.2 Hur mn upplever tt omgivningen skulle uppftt eget fusk Ett nnt perspektiv på skttemorlen i smhället är hur mn upplever tt ens omgivning skulle uppftt det om mn själv fuskde. Privtpersoner fick t ställning till påståendet Personer i min omgivning skulle tyck tt jg gjorde fel om jg retde svrt. I årets undersökning vr ndelen som instämde 61 procent. I jämförelse med de föregående undersökningrn är det inte någon nämnvärd förändring. Andelen som inte instämmer i påståendet ökde från 20 till 23 procent melln och, men sett till hel svrsskln (medelvärdet) är resulttet ändå nästn oförändrt, se vidre digrm 22 nedn.

35 Resultt från de årlig undersökningrn 35 Dtum Digrm 22: Personer i min omgivning skulle tyck tt jg gjorde fel om jg retde svrt (privtpersoner) Andel Instämmer ej (1+2) Vrken eller (3) Instämmer (4+5) ,70 3,77 Telefonintervjuer 4% 6% 3,72 14% 3,69 Pppers-/ weenkät 14% Medelvärde Utn uppfttning 5.3 Inställning till fusk hos ndr Skttefusk När det gäller synen på ndrs fusk är cceptnsen mycket låg åde lnd privtpersoner och lnd företg. Resultten från årets två undersökningr visr tt företg hr en något strängre syn än privtpersoner på fusk hos ndr, jämför digrm 23 och 24 nedn. Om vi sedn jämför resulttet från de tidigre undersökningrn ser vi tt mönstret hr vrit detsmm även i dess. I årets undersökning uppgick ndelen privtpersoner som inte instämde i påståendet För min egen del är det OK tt folk skttefuskr om de hr möjlighet till det till 93 procent, vilket ligger i nivå med tidigre undersökningr, dock med en liten minskning jämfört med. Andelen företg som inte instämde i påståendet För min egen del är det OK tt ndr företg skttefuskr om de hr möjlighet till det, vr i årets undersökning 97 procent.

36 Resultt från de årlig undersökningrn 36 Dtum Digrm 23: För min egen del är det OK tt folk skttefuskr om de hr möjlighet till det (privtpersoner) Andel Instämmer (4+5) Vrken eller (3) Instämmer ej (1+2) ,33 1,34 1,28 1,23 1,24 1,29 Medelvärde Telefonintervjuer Pppers-/ weenkät 1% 2% 1% 6% 6% Utn uppfttning

37 Resultt från de årlig undersökningrn 37 Dtum Digrm 24: För min egen del är det OK tt ndr företg skttefuskr om de hr möjlighet till det (företg) Andel Instämmer (4+5) Vrken eller (3) Instämmer ej (1+2) ,24 1,16 1,11 1,15 1,13 1,14 Medelvärde Telefonintervjuer Pppers-/ weenkät 1% 2% 2% 1% 9% 7% Utn uppfttning Svrtrete Privtpersoner hr i de årlig undersökningrn sedn 2012 fått t ställning till ett påstående om hur mn ser på tt folk retr svrt, Det är OK tt folk retr svrt. I jämförelse med hr ndelen som inte instämmer minskt med 4 procentenheter smtidigt som ndelen som instämmer hr ökt med 3 procentenheter. Instämmndegrden vr dock ovnligt hög, så det är svårt tt gör en edömning v utvecklingen. Av digrm 25 frmgår tt ndelen som inte instämmer i påståendet vrit över 80 procent i de ktuell undersökningrn.

38 Resultt från de årlig undersökningrn 38 Dtum Digrm 25: Det är OK tt folk retr svrt (privtpersoner) Andel Instämmer (4+5) Vrken eller (3) Instämmer ej (1+2) ,61 1,61 Telefonintervjuer 1% 1% 1,53 7% 1,57 Pppers-/ weenkät 6% Medelvärde Utn uppfttning

39 Resultt från de årlig undersökningrn 39 Dtum 6 Kännedom om fusk hos ndr 6.1 Skttefusk Andelen som instämmer i tt mn känner någon som skttefuskr hr minskt sett över tid vid en jämförelse med undersökningrn som gjorts sedn En minskning som dock hr vstnnt. I årets undersökning vr ndelen som instämde i påståenden Jg känner personligen någon eller någr som skttefuskr (privtpersoner) respektive Jg känner personligen företgre som skttefuskr (företg), 11 respektive 8 procent. Att ndelen som instämmer i påståenden är lägre lnd företgen är något som vrit genomgående i undersökningrn sedn 2010, se digrm 26 och 27 nedn. Digrm 26: Jg känner personligen någon eller någr som skttefuskr (privtpersoner) Andel Instämmer (4+5) Vrken eller (3) Instämmer ej (1+2) ,02 1,75 1,71 Telefonintervjuer 1,65 1,61 1,58 Pppers-/ weenkät Medelvärde 4% 5% 4% 5% 21% 2 Utn uppfttning

40 Resultt från de årlig undersökningrn 40 Dtum Digrm 27: Jg känner personligen företgre som skttefuskr (företg) Andel Instämmer (4+5) Vrken eller (3) Instämmer ej (1+2) ,74 1,58 1,67 Telefonintervjuer 1,58 1,53 1,50 Pppers-/ weenkät Medelvärde 3% 4% 4% 3% 24% 23% Utn uppfttning Företg hr sedn 2011 även fått t ställning till ett påstående om utstthet för illojl konkurrens, Vårt företg är i stor utsträckning utstt för konkurrens från företg inom rnschen som skttefuskr. Resulttet hr vriert över åren. Andelen som inte instämmer i påståendet minskde från 71 till 67 procent melln och. Andelen ej instämmnde vr dock ovnligt hög, så det är svårt tt gör en edömning v den ktuell utvecklingen, se digrm 28 nedn.

41 Resultt från de årlig undersökningrn 41 Dtum Digrm 28: Vårt företg är i stor utsträckning utstt för konkurrens från företg inom rnschen som skttefuskr (företg) Andel Instämmer (4+5) Vrken eller (3) Instämmer ej (1+2) ,08 2,25 2,04 Telefonintervjuer 16% 2 21% 2,00 31% 2,12 Pppers-/ weenkät 31% Medelvärde Utn uppfttning 6.2 Svrtrete I den årlig undersökningen som riktde sig till privtpersoner fnns det med två påståenden som gällde kännedom om svrtrete. De gällde om mn känner någon som under det senste året nlitt svrt retskrft respektive om mn känner någon som rett svrt under smm tid. Om vi inledningsvis ser till påståendet Jg känner någon som nlitt svrt retskrft under det senste året hr det inte skett någr större förändringr i förhållnde till, se digrm 29 nedn. När det gäller om mn känner någon som hr rett svrt Jg känner någon som rett svrt under det senste året är ndelen som instämmer något större än för påståendet om mn känner någon som nlitt svrt retskrft under det senste året, jämför digrm 30 nedn. I årets undersökning vr ndelen som instämmer 28 procent vilket inte är någon nämnvärd skillnd mot. För dess två påståenden hr vi gjort undntg och visr resulttet från 2014 och års telefonintervjuer i digrmmen (se diskussion om vilk resultt som presenters i vsnitt 1).

42 Resultt från de årlig undersökningrn 42 Dtum Osäkerheten kring resultten från telefonundersökningrn är stor, men resulttet för dess påståenden vr så pss vviknde tt vi med dess digrm vill elys tt kännedomen om svrtrete eventuellt nådde en lägst nivå omkring 2014 och därefter kn h ökt igen. Digrm 29: Jg känner någon som nlitt svrt retskrft under det senste året (privtpersoner) Andel Instämmer (4+5) Vrken eller (3) Instämmer ej (1+2) ,13 1,99 1,81 Telefonintervjuer 1,93 2,08 1,99 Pppers-/ weenkät Medelvärde 3% 5% 8% 3% 17% 18% Utn uppfttning

43 Resultt från de årlig undersökningrn 43 Dtum Digrm 30: Jg känner någon som rett svrt under det senste året (privtpersoner) Andel Instämmer (4+5) Vrken eller (3) Instämmer ej (1+2) ,30 2,28 1,98 Telefonintervjuer 2,05 2,30 2,21 Pppers-/ weenkät Medelvärde 2% 2% 6% 2% 17% 17% Utn uppfttning Det ör nämns tt medn Sktteverket ser svrtrete som en delmängd v skttefusk, visr resultt i såväl denn som ndr undersökningr tt mång personer inte lltid uppfttr det på dett sätt. Skttefusk förknipps med tt mn fuskr i själv deklrtionen medn tt utelämn inkomster som med svrtrete för mång är något nnt. Medorgrn visr högre cceptns för tt folk retr svrt än för tt folk skttefuskr.

44 Resultt från de årlig undersökningrn 44 Dtum 7 Tillit och förtroende 7.1 Tillit till ndr I de årlig undersökningrn de två senste åren hr privtpersoner fått t ställning till ett påstående om tillit generellt, Jg litr på de flest människor. Resulttet skiljer sig inte mycket melln de två åren, ndelen som instämmer vr i år 55 procent jämfört med 53 procent, jämför digrm 31 nedn. Digrm 31: Jg litr på de flest människor (privtpersoner) Andel Instämmer ej (1+2) Vrken eller (3) Instämmer (4+5) Telefonintervjuer 3,42 3% 3,49 Pppers-/ weenkät 3% Medelvärde Utn uppfttning 7.2 Förtroende för myndigheter i llmänhet Sedn undersökningen 2010 hr det åde i undersökningen riktd till privtpersoner och till företg funnit med ett påstående om förtroende för myndigheter i llmänhet. Påståendet är detsmm i de två undersökningrn Jg hr förtroende för myndigheter i llmänhet. Jämför vi hur privtpersoner och företg hr svrt ser vi (digrm 32 och 33 nedn) tt det i huvudsk inte hr vrit någr större förändringr melln åren och melln de två ktegoriern svrnde är det inte heller någr större skillnder.

45 Resultt från de årlig undersökningrn 45 Dtum Digrm 32: Jg hr förtroende för myndigheter i llmänhet (privtpersoner) Andel Instämmer ej (1+2) Vrken eller (3) Instämmer (4+5) ,43 3,40 3,33 3,44 3,44 3,46 Medelvärde Telefonintervjuer Pppers-/ weenkät 1% 1% 1% 5% 4% Utn uppfttning

46 Resultt från de årlig undersökningrn 46 Dtum Digrm 33: Jg hr förtroende för myndigheter i llmänhet (företg) Andel Instämmer ej (1+2) Vrken eller (3) Instämmer (4+5) ,27 3,45 3,33 3,34 3,37 3,38 Medelvärde Telefonintervjuer Pppers-/ weenkät 1% 1% 1% 6% 5% Utn uppfttning 7.3 Förtroendet för Sktteverkets sätt tt sköt sin uppgift Andelen privtpersoner som instämde i påståendet Jg hr förtroende för Sktteverkets sätt tt sköt sin uppgift vr i årets undersökning 67 procent vilket kn jämförs med 72 procent. Förändringen sett över hel skln (medelvärdet minskde från 3,99 till 3,90) är nästn sttistiskt säkerställd (p=0,11). Resulttet hr öljt upp och ned sedn Andelen instämmnde vr lägst (64-65 procent) och högst 2013 och (71-72 procent), se digrm 34.

47 Resultt från de årlig undersökningrn 47 Dtum Digrm 34: Jg hr förtroende för Sktteverkets sätt tt sköt sin uppgift (privtpersoner) Andel Instämmer ej (1+2) Vrken eller (3) Instämmer (4+5) ,85 3,82 3,81 3,99 3,99 3,90 Medelvärde Telefonintervjuer Pppers-/ weenkät 3% 2% 1% 3% 1 9% Utn uppfttning När det gäller företg vr ndelen som instämde i påståendet Jg hr förtroende för Sktteverkets sätt tt sköt sin uppgift i årets undersökning något högre än lnd privtpersoner, 73 jämfört med 67 procent. Dett kn jämförs med undersökningrn från , där förtroendet låg på ungefär smm nivå lnd privtpersoner och företg. Jämför vi resulttet från och kn vi konstter en minskning v ndelen som instämde även lnd företgen. Inte heller här är dock förändringen sttistiskt säkerställd (p=0,09).

48 Resultt från de årlig undersökningrn 48 Dtum Digrm 35: Jg hr förtroende för Sktteverkets sätt tt sköt sin uppgift (företg) Andel Instämmer ej (1+2) Vrken eller (3) Instämmer (4+5) ,75 3,9 3,84 Telefonintervjuer 3,88 4,06 3,98 Pppers-/ weenkät Medelvärde 2% 1% 3% 2% 8% 7% Utn uppfttning Jämför vi svren när det gäller förtroendet för Sktteverkets sätt tt sköt sin uppgift med förtroendet för myndigheter i llmänhet, kn vi konstter tt ndelen som instämmer vrit vsevärt högre när det gäller Sktteverket i smtlig undersökningr sedn Det är en skillnd som setts i ll de ttitydundersökningr Sktteverket hr gjort genom åren. 7.4 Förtroende för tt vänd sig till Sktteverket I de tre senste undersökningrn hr åde privtpersoner och företg fått t ställning till påståendet Om jg hr ehov v hjälp kn jg med förtroende vänd mig till Sktteverket. Andelen instämmnde hr vrit omkring 80 procent i smtlig undersökningr till åde privtpersoner och företg. Andelen instämmnde företg hr minskt något vid vrje ny mätning. Medelvärdet för företgen är dock näst intill oförändrt över tiden. Jämför digrmmen 36 och 37 nedn.

49 Resultt från de årlig undersökningrn 49 Dtum Digrm 36: Om jg hr ehov v hjälp kn jg med förtroende vänd mig till Sktteverket (privtpersoner) Andel Instämmer ej (1+2) Vrken eller (3) Instämmer (4+5) ,26 Telefonintervjuer 5% 4,14 13% 4,15 Pppers-/ weenkät 15% Medelvärde Utn uppfttning

50 Resultt från de årlig undersökningrn 50 Dtum Digrm 37: Om jg hr ehov v hjälp kn jg med förtroende vänd mig till Sktteverket (företg) Andel Instämmer ej (1+2) Vrken eller (3) Instämmer (4+5) ,25 Telefonintervjuer 2% 4,22 7% 4,19 Pppers-/ weenkät 5% Medelvärde Utn uppfttning 7.5 Förtroende för Sktteverkets förmåg tt t in sktt I de årlig undersökningrn sedn 2013 hr privtpersoner fått t ställning till påståendet Jg hr förtroende för Sktteverkets förmåg tt t in sktt från privtpersoner och företg. I undersökningrn 2013 och vr ndelen som instämde 66 procent. I årets undersökning minskde denn ndel gnsk krftigt till 58 procent. Smtidigt ökde ndelen som inte instämmer från 12 procent till 16 procent i årets undersökning. Förändringen v medelvärdet från 3,80 till 3,64 är sttistiskt säkerställd (p=0,008). Se vidre digrm 38.

51 Resultt från de årlig undersökningrn 51 Dtum Digrm 38: Jg hr förtroende för Sktteverkets förmåg t t in sktt från privtpersoner och företg (privtpersoner) Andel Instämmer ej (1+2) Vrken eller (3) Instämmer (4+5) ,92 Telefonintervjuer 3% 3,80 13% 3,64 Pppers-/ weenkät 15% Medelvärde Utn uppfttning Till företg hr ställts en motsvrnde fråg i undersökningrn och, Jg hr förtroende för Sktteverkets förmåg tt t in sktt från företg. En jämförelse v resultten från de två undersökningrn visr tt det i årets undersökning är en mindre ndel som instämmer i påståendet, 65 procent, jämfört med 69 procent. Andelen som inte instämmer i påståendet är i princip densmm, 6 jämfört med 7 procent. Liksom för privtpersoner är förändringen (v medelvärdet) sttistiskt säkerställd, om än inte lik tydligt (p=0,04). Se vidre digrm 39 nedn.

52 Resultt från de årlig undersökningrn 52 Dtum Digrm 39: Jg hr förtroende för Sktteverkets förmåg tt t in sktt från företg (företg) Andel Instämmer ej (1+2) Vrken eller (3) Instämmer (4+5) Telefonintervjuer 3,91 3,79 Pppers-/ weenkät Medelvärde 17% 14% Utn uppfttning Det är intressnt tt jämför den ofördelktig trenden för dett påstående med resulttet för påståendet Sktteverket är r på tt ekämp skttefusket, ett närliggnde påstående där resulttet inte lls vr lik ofördelktigt. I vsnitt 4.1 skrev vi om dett påstående tt resulttet är mer polrisert, med ökde ndelr v åde instämmer och instämmer ej, medn medelvärden är näst intill oförändrde melln och. Knske hr Uppdrg Grnsknings progrm Springnotn 3 och Pnm-dokumenten 4 en etydelse för den ökde polriseringen och för skillnden i resultt melln de olik påståenden. Progrmmen kn h resultert i tt folk upplever tt Sktteverket hr ökde möjligheter tt t in rätt sktt, men också tt Sktteverket inte gerr i tillräcklig utsträckning mot personer som hft dold tillgångr tidigre. Dessutom sjönk förtroendet för Sktteverket förmodligen något efter inslget om tt ledningen särehndlt en eknt. 3 Progrmmet hndlde om förmögn svenskr som hft dold tillgångr utomlnds, men som i och med tt sktteprdis numer måste lämn informtion hr flyttt tillk förmögenhetern till Sverige för eskttning. Sändes 16 mrs. 4 Progrmmet hndlde i huvudsk om en läck v cirk 11,5 miljoner dokument från den pnmnsk dvoktyrån Mossck Fonsec. Dokumenten visde hur prominent personer, företg och nker tgit hjälp v Mossck Fonsec för tt dölj tillgångr i sktteprdis genom så kllde revlådeföretg. Men progrmmet innehöll även ett inslg om tt Sktteverkets överdirektör försökt kontkt en eknt om tt Sktteverket lämnt ut offentlig hndlingr ngående personen. Tesen från Uppdrg Grnskning vr tt det förekommer särehndling inom Sktteverket. Sändes 6 pril.

53 Resultt från de årlig undersökningrn 53 Dtum Resulttet i vsnitt 7.3 visr dock tt Uppdrg Grnsknings progrm inte resulterde i någon krftig förtroendeminskning under.

54 Resultt från de årlig undersökningrn 54 Dtum 8 Könsuppdeld sttistik I dett vsnitt redoviss hur kvinnor och män hr svrt på frågorn i de årlig undersökningrn riktde till privtpersoner åren och. Skttereglern i Sverige är könsneutrl men skillnder i inkomststruktur melln könen medför ändå tt eskttningen kn te sig olik för män och kvinnor som grupp. Följden lir tt kvinnor och män knske möter delvis olik prolem. Konsekvensen v dett kn li skillnder melln män och kvinnor när det gäller inställning till viss v de frågor som ställs i de årlig undersökningrn. Rpporter och undersökningr visr på tt män generellt hr högre inkomster och mer komplicerde inkomstförhållnden än kvinnor smt tt män i högre utsträckning än kvinnor är företgre. De årlig undersökningrn är inte egentligen dimensionerde för tt studer skillnder melln olik grupper såsom män och kvinnor. Stor skillnder krävs för tt olikheter sk li sttistiskt säkerställd. Den sjunknde svrsfrekvensen gör tt osäkerheten är stor vid jämförelser melln könen. Trots dett går det tt se mönster för mång v frågorn. 8.1 Förutsättningr tt gör rätt När det gäller informtion från Sktteverket vr kvinnor något mer positiv än män till påståendet tt det är lätt tt få informtion från Sktteverket och när det gäller synen på emötndet från Sktteverket. instämde i högre grd än män i tt det är enkelt tt hitt på Sktteverkets weplts men när det gäller uppfttningen om tt informtionen på wepltsen vr tillräcklig för tt lös det ärende mn hde, vr det i princip ingen skillnd melln könen. Både män och kvinnor nsåg i när nog lik grd tt det är enkelt tt deklrer. Andelen lnd kvinnor som instämde i påståendet vr 82 procent i ägge undersökningrn och ndelen män som instämde vr 80 procent åde och. 8.2 Upptäcktsrisk och felutrymme Skillndern melln hur kvinnor och män ställde sig till påståenden i denn ktegori vr i fler fll signifiknt (dvs. sttistiskt säkerställd). Ser vi till de enskild påståenden kn vi inledningsvis konstter tt kvinnor instämde i högre grd i påståendet Det är troligt tt Sktteverket skulle upptäck om jg skttefuskde.

55 Resultt från de årlig undersökningrn 55 Dtum Digrm 40: Det är troligt tt Sktteverkets skulle upptäck om jg skttefuskde Andel Instämmer ej (1+2) Vrken eller (3) Instämmer (4+5) % 35% 26% 29% Medelvärde Utn uppfttning Anm.: Skillndern i medelvärde melln män och kvinnor och är sttistiskt säkerställd När det gäller hur mn ser på möjligheter tt undnhåll inkomster respektive tt gör felktig vdrg, vr det i åd fllen en större ndel lnd männen som instämde, se digrm 41 och 42 nedn.

56 Resultt från de årlig undersökningrn 56 Dtum Digrm 41: Det finns stor möjligheter för någon i min ekonomisk ställning tt undnhåll inkomster Andel Instämmer (4+5) Vrken eller (3) Instämmer ej (1+2) % 29% 21% 18% Medelvärde Utn uppfttning Anm.: Skillndern i medelvärde melln män och kvinnor och är sttistiskt säkerställd Digrm 42: Det finns stor möjligheter för någon i min ekonomisk ställning tt gör felktig vdrg Andel Instämmer (4+5) Vrken eller (3) Instämmer ej (1+2) 36% 3 26% 21% Utn uppfttning Anm.: Skillndern i medelvärde melln män och kvinnor och är sttistiskt säkerställd Medelvärde

57 Resultt från de årlig undersökningrn 57 Dtum 8.3 Syn på Sktteverkets kontroll Uppfttningen om Sktteverket är r på tt ekämp skttefusket, skilde sig mer melln könen i års undersökning, medelvärdet vr 3.27 för kvinnor och 2.99 för män. Denn skillnd vr sttistiskt säkerställd. Resulttet från årets undersökning visr tt ndelen som instämmer lnd kvinnor minskde i förhållnde till. I års undersökning vr medelvärdet för kvinnor 3.14 och för män Förändringrn är dock inte sttistiskt säkerställd. I påståendet Sktteverket ehndlr ll sktteetlre på ett rättvist sätt instämmer en större ndel v kvinnorn än männen. Både lnd kvinnor och män hr ndelen som inte instämmer ökt melln och. Skillndern i medelvärde är sttistiskt säkerställd, jämför digrm 43 nedn Digrm 43: Sktteverket ehndlr ll sktteetlre på ett rättvist sätt Andel % 49% 32% 32% Instämmer ej (1+2) Vrken eller (3) Instämmer (4+5) Medelvärde Utn uppfttning Anm.: Skillndern i medelvärde melln män och kvinnor och är sttistiskt säkerställd 8.4 Attityd till skttefusk Både lnd kvinnorn och männen finns det en stor ndel som instämmer i tt de känner en morlisk plikt tt håll sig till skttereglern. Andelen som instämde i påståendet Jg känner en morlisk plikt tt håll mig till skttereglern vr i årets undersökning 92 procent (kvinnor) och 86 procent (män). Jämfört med den förr undersökningen kn vi se tt ndelen som inte instämmer, hr ökt något lnd män smtidigt som den i stort är oförändrd lnd män, se digrm 44.

58 Resultt från de årlig undersökningrn 58 Dtum Digrm 44. Jg känner en morlisk plikt tt håll mig till skttereglern Andel % 3% 3% 3% Anm.: Skillnden i medelvärde melln män och kvinnor är sttistiskt säkerställd Instämmer ej (1+2) Vrken eller (3) Instämmer (4+5) Medelvärde Utn uppfttning Beträffnde hur mn upplever tt omgivningen skulle reger om mn själv retde svrt vr det en större ndel (cirk 10 procentenheter) v kvinnorn i åd undersökningrn som instämmer i påståendet Personer i min omgivning skulle tyck tt jg gjorde fel om jg retde svrt. Hur mn ser på tt ndr skttefuskr skiljer sig också melln könen. Andelen kvinnor som inte instämmer i påståendet För min egen del är det OK tt folk skttefuskr om de hr möjlighet till det vr i årets undersökning 96 procent. Motsvrnde ndel lnd männen vr 89 procent. Det vr också en större ndel v männen som instämde i påståendet, jämför digrm 45.

59 Resultt från de årlig undersökningrn 59 Dtum Digrm 45: För min egen del är det OK om folk skttefuskr om de hr möjlighet till det Andel Instämmer (4+5) Vrken eller (3) Instämmer ej (1+2) Medelvärde 8% 6% 95% 89% Utn uppfttning Anm.: Skillndern i medelvärde melln män och kvinnor är sttistiskt säkerställd. Andelen som inte instämmer i påståendet Det är OK tt folk retr svrt vr i årets undersökning något större lnd kvinnor, 87 jämfört med 82 procent lnd männen. 8.5 Kännedom om fusk hos ndr När det gäller kännedom om ndr som fuskr med sktten, nlitr svrt retskrft eller retr svrt finns det skillnder melln könen. Resultten från de två undersökningrn visr tt männen instämde i de ktuell påståenden i högre utsträckning än kvinnor, jämför de tre följnde digrmmen nedn.

60 Resultt från de årlig undersökningrn 60 Dtum Digrm 46: Jg känner personligen någon eller någr som skttefuskr Andel Instämmer (4+5) Vrken eller (3) Instämmer ej (1+2) Medelvärde 23% 21% 2 19% Utn uppfttning Anm.: Skillndern i medelvärde melln män och kvinnor och är sttistiskt säkerställd. Digrm 47: Jg känner någon som rett svrt under det senste året Andel % 16% 16% 17% Instämmer (4+5) Vrken eller (3) Instämmer ej (1+2) Medelvärde Utn uppfttning Anm.: Skillndern i medelvärde melln män och kvinnor och är sttistiskt säkerställd.

61 Resultt från de årlig undersökningrn 61 Dtum Digrm 48: Jg känner någon som rett svrt under det senste året Andel Instämmer (4+5) Vrken eller (3) Instämmer ej (1+2) Medelvärde 17% 16% 16% 17% Utn uppfttning Anm.: Skillndern i medelvärde melln män och kvinnor och är sttistiskt säkerställd. 8.6 Tillit och förtroende Från de två undersökningrn går det inte tt läs ut någr större skillnder melln kvinnor och män när det gäller inställningen till påståendet Jg litr på de flest människor. Andelen som instämde i påståendet vr omkring 55 procent, lnd männen vr det i årets undersökning en något större ndel som inte instämde i påståendet, 19 jämfört med 16 procent lnd kvinnorn. När det gäller förtroendet för myndigheter i llmänhet, är uppfttningen stort sett den smm melln könen, ndelen som instämde i påståendet i årets undersökning vr 53 procent lnd männen och 47 procent lnd kvinnorn. I förhållnde till undersökningen hr ndelen som instämmer ökt något lnd männen smtidigt som den minskt något lnd kvinnorn. I ägge undersökningrn vr det en något större ndel lnd männen som inte instämde i påståendet. Andelen lnd kvinnor och män som instämde i påståendet Jg hr förtroende för Sktteverkets sätt tt sköt sin uppgift vr i årets undersökning 69 respektive 66 procent. Av digrm 49 nedn frmgår tt det är minskning i förhållnde till smtidigt som ndelen som inte instämde vr något högre i årets undersökning, åde lnd män och kvinnor.

62 Resultt från de årlig undersökningrn 62 Dtum Digrm 49: Jg hr förtroende för Sktteverkets sätt tt sköt sin uppgift Andel Instämmer ej (1+2) Vrken eller (3) Instämmer (4+5) Medelvärde 1 11% 1 7% Anm.: Skillnden i medelvärde melln män och kvinnor är sttistiskt säkerställd Utn uppfttning I påståendet Om jg hr ehov v hjälp kn jg med förtroende vänd mig till Sktteverket instämde i undersökningrn och när 80 procent v åde män och kvinnor. hr i större utsträckning än män förtroende för Sktteverkets förmåg tt t in sktt från medorgre och företg. Jämför vi resultten från och års undersökningr frmkommer det tt ndelen som instämmer i påståendet Jg hr förtroende för Sktteverkets förmåg tt t in sktt från medorgre och företg, hr minskt åde lnd män och kvinnor. Vidre frmgår tt ndelen som inte tgit ställning till påståendet hr ökt lnd kvinnor. Blnd män hr ndelen som inte instämmer i påståendet ökt, jämför digrm 50.

63 Resultt från de årlig undersökningrn 63 Dtum Digrm 50: Jg hr förtroende för Sktteverkets förmåg tt t in sktt från medorgre och företg. Andel Instämmer ej (1+2) Vrken eller (3) Medelvärde 16% 17% 1 13% Utn uppfttning Anm.: Skillndern i medelvärde melln kvinnor och män och är sttistiskt säkerställd.

64 Resultt från de årlig undersökningrn 64 Dtum Bilg 1. Förtroende och kundnöjdhet i undersökningr initierde v extern ktörer. Undersökningr från som hr gjorts på inititiv v ndr än Sktteverket visr tt Sktteverket hör till de myndigheter som flest privtpersoner och företg hr förtroende för. Resulttet är på det hel tget oförändrt i Kntr Sifos (tidigre TNS Sifo) två nseendemätningr medn utvecklingen är fördelktig i Mediekdemins, Mistts och Nordic Brnds undersökningr. Kntr Sifo hr genomfört två nseendemätningr v svensk myndigheter under. Sktteverket hr sedn 2013 fått ett nseendeindex melln 45 och 51 (skln går från -65 till 135). I års två undersökningr lev nseendeindex 48 (juni ) och 50 (oktoer novemer). Ett riksrepresenttivt urvl om personer melln 18 och 75 år vldes slumpmässigt från Kntr Sifos onlinepnel. I mätningrn som genomfördes under juni och oktoer novemer vr det 772 respektive 767 personer som fick svr på frågor om Sktteverket. Mediekdemins förtroenderometer serdes på weintervjuer med personer som är äldre än 15 år. Sktteverket hr ingått i undersökningen sedn Andelen med gnsk stort eller mycket stort förtroende för Sktteverket sjönk melln 2011 och 2014 från 57 till 50 procent, men hr sedn ökt. I års mätning nåddes en ny högstnivå, 61 procent. Sktteverket nämns som en v fyr institutioner där förtroendet hr förändrts positivt melln och, och hmnde på en deld femteplts v de 58 smhällsinstitutioner, företg, mssmedier och myndigheter som undersökningen omfttde. I Mistts undersökning ServiceScore, där svensk folket får edöm 11 myndigheters emötnde och ehndling, fick Sktteverket äst etyg för femte året i rd. Sktteverkets resultt ökde melln och från 55,2 till 56,4 (skl 0 100). ServiceScore genomförs med ett riksrepresenttivt urvl från en wepnel. I års mätning svrde över personer. I en undersökning gjord v Nordic Brnd fick Sktteverket ett nseendeindex på 66 v 100, vilket är en ökning jämfört med mätningr gjord 2012 och (index 64 respektive 62). Enligt Nordic Brnd räkns 75 och uppåt som mycket r, medn llt under 40 nses vr extremt dåligt. Av 25 myndigheter och smhällsinstitutioner kom Sktteverket på en deld femteplts.

65 Rpport 65 Dtum Anders I Andersson, nlytiker. Södr regionen. Henrik Frnzon, nlytiker. Huvudkontoret, nlysenheten. Bilg 2. Demoskop-pnelen Tre frågor med koppling till medorgrns egn normer kring svrtrete och skttefusk Anlysföretget Demoskop hr inom rmen för den så kllde Demoskop-pnelen under 2000-tlet vid 12 tillfällen ställt 3 frågor som kopplr till egn normer kring tt nlit svrt retskrft, ret svrt och uppge felktig uppgifter till Sktteverket. Senste mätningen gjordes i feruri. Skulle du kunn tänk dig tt nlit svrt retskrft om du visste tt du inte skulle få någon påföljd? Skulle du kunn tänk dig tt jo svrt om du visste tt du inte skulle få någon påföljd? Skulle du kunn tänk dig tt uppge felktig uppgifter till Skttemyndigheten om du visste tt du inte skulle få någon påföljd? Resulttet från Demoskop-pnelen visr tt förhållningssättet kontinuerligt förättrdes melln 2007 och omkring 2012, men tt trenden därefter snrre gått i motstt riktning. I synnerhet ses en skillnd melln och i tt fler kn tänk sig tt nlit svrt retskrft. En idrgnde orsk kn vr tt det s.k. ROT-vdrget reducerdes den 1 jnuri från 50 procent till 30 procent v retskostnden. De slutstser som Demoskop gjort efter den senste undersökningen är tt enägenheten tt nlit svrt retskrft ökt. Det vr 40 procent som uppgv tt de troligen eller solut skulle nlit svrt retskrft om de visste tt det inte skulle få någon påföljd. Nivåhöjningen i denn del är 4 procentenheter och ökningen är sttistiskt signifiknt. Även om ökningen från 36 till 40 procent inte förefller drmtisk, frmhåller Demoskop tt förändringen är konsekvent då den kn konstters i ll åldersgrupper. När det gäller inställningen till tt ret svrt eller uppge felktig uppgifter till Sktteverket, konstterr Demoskop tt förändringrn melln och är små. Se digrm. Postdress: Soln Telefon: huvudkontoret@sktteverket.se,

66 Resultt från de årlig undersökningrn 66 Dtum Digrm: Ur Demoskops rpport: Attityder till svrtrete (-02-17)

67 Rpport 67 Dtum Anders I Andersson, nlytiker. Södr regionen. Henrik Frnzon, nlytiker. Huvudkontoret, nlysenheten. Bilg 3: Världsekonomiskt Forums GCI Sveriges rnking på GCI:s 12 pelre åren Vilken tillit medorgre hr till smhällets institutioner och hur dess värders påverkr skttefelet. Både privtpersoner och företg hr intresse v tt smhället fungerr väl. Kvliteten på smhällets institutioner påverkr därför viljn tt gör rätt. Sktteverkets rete med tt motverk skttefusk underlätts v god institutionell förhållnden i smhället. Ett mått som fångr upp den institutionell kvliteten är Världsekonomiskt Forums Glol Competitiveness Index (GCI) 5. GCI hr fått genomslg och är ett v mest känd måtten på ett lnds konkurrenskrft. Indexet sers på 12 pelre: Grupp 1: Bskrv o Institutioner o Infrstruktur o Mkroekonomisk miljö o Häls och grundutildning Grupp 2: Effektivitetsförstärkre o Högre utildning och vidreutildning o Vrumrkndens effektivitet o Aretsmrkndens effektivitet o Finnsmrkndens utveckling o Teknologisk färdigheter o Mrkndens storlek (inhemsk och export) Grupp 3: Innovtioner och sofistikering o Affärssofistik o Innovtion Till grund för indexeringen ligger insmld informtion om över hundr vriler från enkäter och kvlittiv nlys från omkring 140 länder. Sverige hr sedn 2006 legt lnd de tio högst plcerde ländern och rnks för på sjätte plts. Det är en förättring jämfört med den förr rnkningen - då Sverige rnkdes på nionde plts, se tell 1. Postdress: Soln Telefon: huvudkontoret@sktteverket.se,

68 Resultt från de årlig undersökningrn 68 Dtum Tell 1: Tio-i-topp-länder på CGI de senste ått åren Lnd Rnking Schweiz ,81 5,76 5,7 5,67 5,72 5,74 5,63 5,6 Singpore ,72 5,68 5,65 5,61 5,67 5,63 5,48 5,55 USA ,7 5,61 5,54 5,48 5,47 5,43 5,43 5,59 Nederländern ,57 5,5 5,45 5,42 5,5 5,41 5,33 5,32 Tysklnd ,57 5,53 5,49 5,51 5,48 5,41 5,39 5,37 Sverige ,53 5,43 5,41 5,48 5,53 5,61 5,56 5,51 Storritnnien ,49 5,43 5,41 5,37 5,45 5,39 5,25 5,19 Jpn ,48 5,47 5,47 5,4 5,4 5,4 5,37 5,37 Hong Kong SAR ,48 5,46 5,46 5,47 5,41 5,36 5,3 5,22 Finlnd ,44 5,45 5,5 5,54 5,55 5,47 5,37 5, Poäng När det gäller de 12 pelrn ligger Sveriges styrkor (-2017) på institutioner (plcering 4), teknologisk färdigheter (4) smt mkroekonomisk miljö (5). Vd eträffr institutioner och mkroekonomisk miljö är dett förättringr jämfört med den förr mätningen då rnkingen vr 11:e respektive 17:e plts. Sveriges svgheter jämfört med ndr länder är enligt CGI mrkndens storlek (plcering 40), följt v häls och grundutildning där Sverige låg på först plts men tppt kontinuerligt sedn dess och nu ligger på plts 24. En smmnställning v Sveriges plceringr när det gäller de 12 pelrn finns i tell 2.

69 Resultt från de årlig undersökningrn 69 Dtum Tell 2: Sveriges plcering på GCI:s 12 pelre Pelre Rnkning Poäng Glol konkurrenskrft Index (totlt, smmnvägt) ,53 5,43 5,41 5,48 5,53 5,61 5,56 5,51 5,53 5,54 5, Grupp 1: Bskrv ,06 5,90 5,86 5,95 6,01 6,06 5,98 5,96 6,00 5,94 5,96 1 Institutioner ,94 5,58 5,43 5,72 5,73 6,06 6,12 6,10 6,05 5,86 5,48 2 Infrstruktur ,58 5,55 5,55 5,60 5,69 5,74 5,76 5,82 5,71 5,71 5,57 3 Mkroekonomisk miljö ,33 6,08 6,06 6,05 6,16 6,08 5,61 5,70 5,88 5,76 5,84 4 Häls och grundutildning ,37 6,39 6,39 6,45 6,46 6,35 6,41 6,22 6,35 6,44 6,94 Grupp 2: Effektivitetsförstärkre ,31 5,24 5,25 5,31 5,32 5,33 5,32 5,31 5,35 5,34 5,24 5 Högre utildning och vidreutildning ,63 5,67 5,59 5,69 5,75 5,81 5,90 5,76 5,83 5,98 5,90 6 Vrumrkndens effektivitet ,29 5,08 5,04 5,10 5,14 5,21 5,30 5,27 5,34 5,37 5,22 7 Aretsmrkndens effektivitet ,86 4,82 4,79 4,88 4,81 4,82 4,89 4,91 4,74 4,61 4,47 8 Finnsmrkndens utveckling ,22 4,99 5,25 5,32 5,29 5,24 5,15 5,17 5,65 5,73 5,29 9 Teknologisk färdigheter ,29 6,24 6,19 6,22 6,29 6,29 6,12 6,15 5,99 5,87 5,89 10 Mrkndens storlek (inhemsk och export) ,60 4,64 4,62 4,64 4,62 4,59 4,59 4,63 4,57 4,47 4,64 Grupp 3: Innovtioner och sofistikering ,54 5,45 5,38 5,46 5,56 5,79 5,67 5,53 5,53 5,62 5,44 11 Affärssofistik ,59 5,44 5,38 5,48 5,56 5,83 5,88 5,66 5,64 5,70 5,62 12 Innovtion ,49 5,46 5,37 5,43 5,56 5,76 5,45 5,39 5,42 5,53 5,27

70 Resultt från de årlig undersökningrn 70 Dtum Bilg 4. Svrsformulär års undersökning, privtpersoner.

71 Sktteverket Årlig medorgrundersökning Här är länken och din personlig inloggningsuppgifter (nvändrnmn och lösenord) om du hellre vill svr på enkäten på Internet. Länk Användrnmn Lösenord Så här fyller du i formuläret. Här är ett exempel: Hur väl nser du tt påståendet I dg är det soligt stämmer? hållet Om du tycker tt påståendet inte stämmer lls, sätt då ett kryss längst till vänster på följnde sätt: Om du tycker tt påståendet stämmer helt och hållet, mrkerr du så här: Skulle du råk sätt ett kryss i fel rut, rätt till det genom tt stryk över hel rutn. Sätt därefter kryss i rätt rut på följnde sätt: Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer inte gnsk vrken r gnsk helt och lls dåligt eller dåligt r Formuläret läses optiskt v en dtor. Håll därför om möjligt kryssen innnför rutorn. Kryss så här: Kryss inte så här: Använd helst kulspetspenn och inte tusch eller lyerts Sktteverket årlig medorgrundersökning TNS

72 Sysselsättning Vilken är din huvudsklig sysselsättning? (om du är föräldrledig, tjänstledig eller sjukskriven så mrker din ordinrie sysselsättning) 1 Anställd 2 Egen företgre 3 Studernde 4 Pensionär 5 Aretslös 6 Annt Kontkt och emötnde Hr du hft kontkt med Sktteverket vi telefon, rev, e-post eller personligt möte under de senste 12 måndern? 1 J 2 Nej GÅ TILL FRÅGORNA OM SKATTEVERKETS WEBBPLATS Hr emötndet från Sktteverkets tjänstemän vrit r? 1 J 2 Nej 3 Ingen uppfttning Sktteverkets weplts Hr du esökt Sktteverkets weplts under de senste 12 måndern? 1 J 2 Nej GÅ TILL FRÅGORNA OM FÖRUTSÄTTNINGAR ATT GÖRA RÄTT PÅ NÄSTA SIDA T ställning till i vilken utsträckning du instämmer i följnde påståenden. Du svrr på en skl 1 till 5 där 1 = Instämmer inte lls och 5 = Instämmer helt. Instämmer inte lls Instämmer helt 5 Ingen uppfttning Det är enkelt tt hitt på Sktteverkets weplts Informtionen på wepltsen vr tillräcklig för tt lös min ärenden Sktteverket årlig medorgrundersökning 72 TNS

73 Förutsättningr tt gör rätt T ställning till i vilken utsträckning du instämmer i följnde påståenden. Du svrr på en skl 1 till 5 där 1 = Instämmer inte lls och 5 = Instämmer helt. Instämmer inte lls Instämmer helt 5 Ingen uppfttning Det är enkelt tt deklrer Det är lätt tt få informtion från Sktteverket Ärlighet och fusk med sktt T ställning till i vilken utsträckning du instämmer i följnde påståenden. Du svrr på en skl 1 till 5 där 1 = Instämmer inte lls och 5 = Instämmer helt. Instämmer inte lls Instämmer helt 5 Ingen uppfttning Det är OK tt folk retr svrt Personer i min omgivning skulle tyck tt jg gjorde fel om jg retde svrt Jg känner någon som rett svrt under det senste året Jg känner någon som nlitt svrt retskrft under det senste året Det finns stor möjligheter för någon i min ekonomisk sitution tt undnhåll inkomster Det finns stor möjligheter för någon i min ekonomisk sitution tt gör felktig vdrg Jg känner en morlisk plikt tt håll mig till skttereglern För min egen del är det OK tt folk skttefuskr om de hr möjlighet till det Jg känner personligen någon eller någr som skttefuskr Sktteverket årlig medorgrundersökning 73 TNS

74 Sktteverkets kontroll T ställning till i vilken utsträckning du instämmer i följnde påståenden. Du svrr på en skl 1 till 5 där 1 = Instämmer inte lls och 5 = Instämmer helt. Instämmer inte lls Instämmer helt 5 Ingen uppfttning Sktteverket är r på tt ekämp skttefusket Sktteverket ehndlr ll sktteetlre på ett rättvist sätt Det är troligt tt Sktteverket skulle upptäck om jg skttefuskde Förtroende T ställning till i vilken utsträckning du instämmer i följnde påståenden. Du svrr på en skl 1 till 5 där 1 = Instämmer inte lls och 5 = Instämmer helt. Instämmer inte lls Instämmer helt 5 Ingen uppfttning Jg hr förtroende för Sktteverkets sätt tt sköt sin uppgift Jg hr förtroende för myndigheter i llmänhet Jg litr på de flest människor Om jg hr ehov v hjälp kn jg med förtroende vänd mig till Sktteverket Jg hr förtroende för Sktteverkets förmåg tt t in sktt från medorgre och företg Tck för Din medverkn! Sktteverket årlig medorgrundersökning 74 TNS

75 Rpport 75 Dtum Anders I Andersson, nlytiker. Södr regionen. Henrik Frnzon, nlytiker. Huvudkontoret, nlysenheten. Bilg 5. Svrsformulär års undersökning, företg Postdress: Soln Telefon: huvudkontoret@sktteverket.se,

76 Sktteverket Årlig företgsundersökning Här är länken och din personlig inloggningsuppgifter (nvändrnmn och lösenord) om du hellre vill svr på enkäten på Internet. Länk Användrnmn Lösenord Så här fyller du i formuläret. Här är ett exempel: Hur väl nser du tt påståendet I dg är det soligt stämmer? Om du tycker tt påståendet inte stämmer lls, sätt då ett kryss längst till vänster på följnde sätt: Om du tycker tt påståendet stämmer helt och hållet, mrkerr du så här: Skulle du råk sätt ett kryss i fel rut, rätt till det genom tt stryk över hel rutn. Sätt därefter kryss i rätt rut på följnde sätt: Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer inte lls gnsk vrken r gnsk helt och dåligt dåligt r hållet Formuläret läses optiskt v en dtor. Håll därför om möjligt kryssen innnför rutorn. Kryss så här: Kryss inte så här: Använd helst kulspetspenn och inte tusch eller lyerts Sktteverket årlig företgsundersökning TNS

Resultat från de årliga attitydundersökningarna 2017

Resultat från de årliga attitydundersökningarna 2017 Rpport 1 Dtum 2018-02-16 Tois Engerg och Henrik Frnzon, Anlyssten. Resultt från de årlig ttitydundersökningrn 2017 Postdress: 171 94 Soln Telefon: 0771-567 567 huvudkontoret@sktteverket.se, www.sktteverket.se

Läs mer

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7.

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7. REDOVISAR 2004:7 Långtidssjukskrivn dignos, yrke, prtiell sjukskrivning och återgång i rbete En jämförelse melln 2002 och 2003 Smmnfttning Kvinnor svrr för 65 procent v de långvrig sjukskrivningrn som

Läs mer

Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen 2018

Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen 2018 Smmnställning v centrl resultt från Ntionell trygghetsundersökningen 2018 Smmnställning v centrl resultt från Ntionell trygghetsundersökningen 2018 Brå kunskpscentrum för rättsväsendet Myndigheten Brå

Läs mer

Internetförsäljning av graviditetstester

Internetförsäljning av graviditetstester Internetförsäljning v grviditetstester Mrkndskontrollrpport från Enheten för medicinteknik 2010-05-28 Postdress/Postl ddress: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsl, SWEDEN Besöksdress/Visiting ddress: Dg Hmmrskjölds

Läs mer

Månadsrapport september 2013. Individ- och familjeomsorg

Månadsrapport september 2013. Individ- och familjeomsorg Måndsrpport september 2013 Individ- och fmiljeomsorg Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksmhet... 3 1.1 Resultt per verksmhet... 3 1.2 Volymer, sttistik och kostndsnyckeltl... 5 Individ- och fmiljeomsorg,

Läs mer

Medborgarnas synpunkter på Skatteverkets sätt att arbeta. Brukarundersökningen. Resultat från en riksomfattande undersökning maj-juni 2012

Medborgarnas synpunkter på Skatteverkets sätt att arbeta. Brukarundersökningen. Resultat från en riksomfattande undersökning maj-juni 2012 Meorgrns synpunkter på Sktteverkets sätt tt ret Brukrunersökningen Resultt från en riksomfttne unersökning mj-juni Rpport 2013:1 1 2 Föror Sktteverket gör regelunet mätningr v meorgrns oh företgens syn

Läs mer

Månadsrapport juni 2014. Social- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsavdelningen

Månadsrapport juni 2014. Social- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsavdelningen Måndsrpport juni 2014 Socil- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsvdelningen 1 Ekonomi och verksmhet 1.1 Resultt per verksmhet 1.1.1 Resultt juni 2014 Intäkter Kostnder Verksmhet Kom. ers. Fsg v verksm.

Läs mer

Slutrapport Jordbruksverket Dnr. 25-12105/10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär

Slutrapport Jordbruksverket Dnr. 25-12105/10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär Slutrpport Jordruksverket Dnr. 25-125/ Kontroll v sniglr i ekologisk produktion v grönsker och är Projektledre: Birgitt Svensson, Område Hortikultur, SLU Innehåll sid Smmnfttning 3 Bkgrund / Motivering

Läs mer

Allmän information (1 av 1)

Allmän information (1 av 1) ASI Uppföljning ASI Uppföljning är en stndrdintervju för uppföljning v personer i missruks- och eroendevård. Den nvänds för tt stämm v personens sitution och hjälpehov smt för uppföljning v instser. Intervjun

Läs mer

Plan för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen

Plan för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen 2016-05-23 Sid 1/2 Tjänsteskrivelse Dnr: LKS 2016-235 Kommunstyrelseförvltningen Leif Schöndell, 0523-61 31 01 leif.schondell@lysekil.se Pln för lik rättigheter och möjligheter i rbetslivet uppdrg till

Läs mer

Allmän information (1 av 1)

Allmän information (1 av 1) ASI Grund ASI Grund är en stndrdintervju för krtläggning och edömning v prolem och resurser för personer med missruks- och eroendeprolem. Intervjun innehåller huvudskligen frågor om sju livsområden: fysisk

Läs mer

Råd och hjälpmedel vid teledokumentation

Råd och hjälpmedel vid teledokumentation Råd och hjälpmedel vid teledokumenttion Elektrisk Instlltörsorgnistionen EIO Innehåll: Vd skiljer stndrdern åt När sk vilken stndrd nvänds Hur kn gmml och ny stndrd kominers Hur kn dokumenttionen förenkls

Läs mer

KOMMLIN FILIPSTADS. Fax: 0590-615 99 E-post: kommun@fi lipstad.se. Revisionsrapport angående gemensam administrativ nämnd

KOMMLIN FILIPSTADS. Fax: 0590-615 99 E-post: kommun@fi lipstad.se. Revisionsrapport angående gemensam administrativ nämnd FILIPSTADS KOMMLIN Dtum 2013-03-12 För kdnnedom: Kommunstyrelsen Kommuffillmhige Revisionsrpport ngående gemensm dministrtiv nämnd Vi hr, tillsmmns med revisorem i Kristinehmns, Krlskog och Storfors kommuner

Läs mer

ASI Grund med tilläggsfrågor för Net-Plan Vers. 140124

ASI Grund med tilläggsfrågor för Net-Plan Vers. 140124 ASI Grund med tilläggsfrågor för Net-Pln Vers. 140124 ASI Grund är en stndrdintervju för krtläggning och edömning v prolem och resurser för personer med missruks- och eroendeprolem. Intervjun innehåller

Läs mer

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Skyddseffekt mot snytggeskdor för cypermetrin, imidkloprid, lmd-cyhlotrin och Conniflex Smmnställning v försök nlgd 22-26 på As och Tönnersjöhedens försöksprker. Delrpport

Läs mer

Sidor i boken

Sidor i boken Sidor i boken -5 Vi räknr en KS För tt ni sk få en uppfttning om hur en KS kn se ut räknr vi här igenom den end KS som givits i denn kurs! Totlt kn mn få poäng. Om mn lycks skrp ihop 7 poäng eller mer

Läs mer

Månadsrapport maj 2014. Individ- och familjeomsorg

Månadsrapport maj 2014. Individ- och familjeomsorg Måndsrpport mj Individ- och fmiljeomsorg Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksmhet... 3 1.1 Resultt per verksmhet... 3 1.2 Investeringsuppföljning... 3 1.3 Volymer, sttistik och kostndsnyckeltl... 4

Läs mer

Varför är. kvinnor. mer sjukskrivna. änmän. -just här? Reflektioner och ett fortsatt lärande

Varför är. kvinnor. mer sjukskrivna. änmän. -just här? Reflektioner och ett fortsatt lärande Vrför är kvinnor mer sjukskrivn änmän -just här? Reflektioner och ett fortstt lärnde Smmnställning v vunnen kunskp och reflektioner Under tre dgr hr 29 medrbetre från sex myndigheter i norr Västmnlnd fördjupt

Läs mer

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd. LINSER Uppgit: Mteriel: Teori: Att undersök den rytnde örmågn hos olik linser och tt veriier linsormeln Ljuskäll och linser ur Optik-Elin Med hjälp v en lmp och en ländre med ler öppningr år vi ler ljusstrålr,

Läs mer

SPEL OM PENGAR FÖR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? VERKTYG, ÖVNINGAR OCH KUNSKAPSBANK FÖR ARBETE MED SPEL OM PENGAR I SKOLAN

SPEL OM PENGAR FÖR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? VERKTYG, ÖVNINGAR OCH KUNSKAPSBANK FÖR ARBETE MED SPEL OM PENGAR I SKOLAN Övningr och verktyg för år 7-9 och gymnsiet SPEL OM PENGAR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? ANPASSAT FÖR BLAND ANNAT SVENSKA, SPEL I KONSTHISTORIEN BILD, MATEMATIK OCH SAMHÄLLSKUNSKAP IILLEGALT SPEL VERKTYG, ÖVNINGAR

Läs mer

Bokstavsräkning. Regler och knep vid bokstavsräkning

Bokstavsräkning. Regler och knep vid bokstavsräkning Mtemtik Bokstvsräkning Du står nu inför en ny kurs i mtemtik, där meningen är tt du sk tillgodogör dig ny teorier, som smtlig leder frm till övningr och uppgifter. Även om du förstått vd teorin sk nvänds

Läs mer

Nya regler för plåtbalkar-eurokod 3-1-5

Nya regler för plåtbalkar-eurokod 3-1-5 Bernt Johnsson 008-0-5 Ny regler för plåtlkr-eurokod --5 Bkgrund Med plåtlk mens en lk som är uppyggd v smmnsvetsde plåtr på engelsk plted structure. Plåtlkr nvänds när vlsde lkr inte räcker till eller

Läs mer

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler TATA42: Föreläsning 4 Generliserde integrler John Thim 5 november 28 Vi hr stött på begreppet tidigre när vi diskutert Riemnnintegrler i föregående kurs. Denn gång kommer vi lite mer tt fokuser på frågn

Läs mer

Programmeringsguide ipfg 1.6

Programmeringsguide ipfg 1.6 Progrmmeringsguide ipfg 1.6 Progrmmeringsklr i-ört pprter (CIC, knl, fullonh) Progrmmeringsklr kom-ört pprter CS-44 Phonk-version Progrmmeringsklr miropprter CS-44 Phonk-version 1 2 1 2 1 2 ipfg 1.6 stndrd

Läs mer

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler TATA42: Föreläsning 4 Generliserde integrler John Thim 29 mrs 27 Vi hr stött på begreppet tidigre när vi diskutert Riemnnintegrler i föregående kurs. Denn gång kommer vi lite mer tt fokuser på frågn om

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Samfälligheten Askträdet

Kallelse till årsstämma i Samfälligheten Askträdet Kllelse till årsstämm i Smfälligheten Askträdet Hej, Vrmt välkomn till års stämm för medlemmrn i Smfälligheten Askträdet; Torsdg mrs 9. på Förskoln Tårpilsgränd Väl mött, Styrelsen . Vl v mötesordförnde

Läs mer

Campingpolicy för Tanums kommun

Campingpolicy för Tanums kommun 1(8) Cmpingpolicy för Tnums kommun 1. Bkgrund Strömstds och Tnums kommuner diskuterde gemensmt sin syn på cmpingverksmhetern i respektive kommun år 2003 och kunde då se ett stort behov v tt en likrtd syn

Läs mer

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen... Trigonometri Innehåll 1 Rätvinklig tringlr 1 Godtyklig tringlr oh enhetsirkeln 3 Tringelstsern 4 3.1 restsen.............................. 4 3. Sinusstsen.............................. 5 3.3 Kosinusstsen.............................

Läs mer

13.9.2006 Dnr 6/002/2006. Till pensionsstiftelser som bedriver tilläggspensionsskydd och är underställda lagen om pensionsstiftelser

13.9.2006 Dnr 6/002/2006. Till pensionsstiftelser som bedriver tilläggspensionsskydd och är underställda lagen om pensionsstiftelser FÖRESRIFT 13.9.2006 Dnr 6/002/2006 Till pensionsstiftelser som edriver tilläggspensionsskydd och är underställd lgen om pensionsstiftelser FÖRSÄRINGSTENIS BERÄNINGR OCH DERS BERÄNINGSGRUNDER FÖR PENSIONSSTIFTELSER

Läs mer

Försök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsala E-post: Nilla.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.

Försök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsala E-post: Nilla.Nilsdotter-Linde@ffe.slu. Försök med vllfröblndningr Av Nill Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsl E-post: Nill.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.se Smmnfttning Målsättningen med försöksserien hr vrit tt sök

Läs mer

Skapa uppmärksamhet och få fler besökare till din monter!

Skapa uppmärksamhet och få fler besökare till din monter! Skp uppmärksmhet och få fler esökre till din monter! För tt vinn den tuff tävlingen om uppmärksmheten, på en plts där hel rnschen är smld, gäller det tt slå på stor trummn och tl om tt du finns. Till en

Läs mer

Profilrapport. Erik Henningson. 21 oktober 2008 KONFIDENTIELLT

Profilrapport. Erik Henningson. 21 oktober 2008 KONFIDENTIELLT Profilrpport 21 oktober 2 KONFIDENTIELLT Profilrpport Introdution 21 oktober 2 Introduktion Denn rpport sk endst tolks v behörig nvändre under ikttgnde v professionell oh yrkesetisk övervägnden. De resultt

Läs mer

1. (6p) (a) Använd delmängdskonstruktionen för att tillverka en DFA ekvivalent med nedanstående NFA. (b) Är den resulterande DFA:n minimal? A a b.

1. (6p) (a) Använd delmängdskonstruktionen för att tillverka en DFA ekvivalent med nedanstående NFA. (b) Är den resulterande DFA:n minimal? A a b. UPPSAA UNIVERSITET Mtemtisk institutionen Slling (070-6527523) PROV I MATEMATIK AUTOMATATEORI 18 okt 2012 SKRIVTID: 8-13. HJÄPMEDE: Ing. MOTIVERA AA ÖSNINGAR NOGGRANT. BETYGSGRÄNSER: För etygen 3, 4 respektive

Läs mer

Erfarenheter av projekt och program i Västra Götaland

Erfarenheter av projekt och program i Västra Götaland Utvärderingsrpporter 2012:04 Regionl utveckling Erfrenheter v projekt och progrm i Västr Götlnd En metnlys v utvärderingr v projekt och progrm inom tillväxtrbetet i Västr Götlnd. Anlysen är genomförd v

Läs mer

Kan det vara möjligt att med endast

Kan det vara möjligt att med endast ORIO TORIOTO yllene snittet med origmi ed endst någr få vikningr kn mn få frm gyllene snittet och också konstruer en regelbunden femhörning. I ämnren nr 2, 2002 beskrev förfttren hur mn kn rbet med hjälp

Läs mer

Diarienummer för ursprunglig ansökan: /2005. Projektets nummer och namn: B65 Utveckling av miljöbelastningsprofil, MBP

Diarienummer för ursprunglig ansökan: /2005. Projektets nummer och namn: B65 Utveckling av miljöbelastningsprofil, MBP Dirienummer för ursprunglig nsökn: 464-2737/2005 Projektets nummer och nmn: B65 Utveckling v miljöbelstningsprofil, MBP Dtum för slutrpporten: 2009-12-01 Smmnfttning 3 1 Inledning 4 1.1 Beskrivning och

Läs mer

SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING

SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING FOC_SLING_1107 Introduktion Dett är en ruksnvisning för det dynmisk rmstödet SLING som monters på rullstol, stol eller nnn nordning. SLING tillverks v FOCAL Meditech,

Läs mer

Under årens lopp har många lärare och forskare beskrivit hur nybörjarstudenterna

Under årens lopp har många lärare och forskare beskrivit hur nybörjarstudenterna B. Grevholm, J. Lundqvist, L-E. Persson & P. Wll Ett mentorprojekt för gymnsieelever i Luleå Hur får vi fler gymnsieelever intresserde v tt örj läs mtemtik vid universitetet? Den frågn hr mång mtemtiklärre

Läs mer

Sfärisk trigonometri

Sfärisk trigonometri Sfärisk trigonometri Inledning Vi vill nvänd den sfärisk trigonometrin för beräkningr på storcirkelrutter längs jordytn (för sjöfrt och luftfrt). En storcirkel är en cirkel på sfären vrs medelpunkt smmnfller

Läs mer

Integraler och statistik

Integraler och statistik Föreläsning 8 för TNIU Integrler och sttistik Krzysztof Mrcinik ITN, Cmpus Norrköping, krzm@itn.liu.se www.itn.liu.se/krzm ver. 4 - --8 Inledning - lite om sttistik Sttistik är en gren v tillämpd mtemtik

Läs mer

Granskning av nköp och upphandling

Granskning av nköp och upphandling VALLNTUNA KOMMUN RVISIONN VALLNTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen KLK 20t{ -0t- I 7 Dnr:...,. ;. MISSIV 20 13-12- 18 KOMMUNSTYRLSN Grnskning v nköp och upphndling hr på uppdrg v oss förtroendevld revisorer grnskt

Läs mer

Månadsrapport maj Social- och äldrenämnden

Månadsrapport maj Social- och äldrenämnden Måndsrpport mj 2015 Socil- och äldrenämnden 1 Ekonomi och verksmhet 1.1 Resultt per verksmhet 1.1.1 Resultt mj 2015 Verksmhet Nämnd, ledning smt biståndsbedömning Kom. ers. Fsg v Intäkter Övr. int. Kostnder

Läs mer

Guide - Hur du gör din ansökan

Guide - Hur du gör din ansökan Guide - Hur du gör din nsökn För tt komm till nsökningswebben går du in på www.gymnsievlsjuhärd.se och klickr på Ansökningswebb. Men innn du går dit läs igenom informtion under Ansökn och Antgning. Ansökningswebben

Läs mer

> VD har ordet: Frösunda satsar på anhörigfrågorna > Frösunda främjar kvinnors företagande i Indien > 5 frågor: Sofia Hägg-Jegebäck

> VD har ordet: Frösunda satsar på anhörigfrågorna > Frösunda främjar kvinnors företagande i Indien > 5 frågor: Sofia Hägg-Jegebäck > VD r ordet: Frösund stsr på nörigfrågorn > Frösund främjr kvinnors företgnde i Indien > 5 frågor: Sofi Hägg-Jegebäck APRIL 2015 Nyetsbld med ktuell informtion till dig som rbetr i Frösund. VD HAR ORDET

Läs mer

MEDIA PRO. Introduktion BYGG DIN EGEN PC

MEDIA PRO. Introduktion BYGG DIN EGEN PC BYGG DIN EGEN PC MEDIA PRO Introduktion Dett är Kjell & Compnys snguide till hur Dtorpketet MEDIA PRO monters. Att ygg en dtor är idg myket enkelt oh kräver ingen tidigre erfrenhet. Det ehövs ing djupgående

Läs mer

14. MINSTAKVADRATMETODEN

14. MINSTAKVADRATMETODEN 4 MINTAKADRATMETODEN Nu sk vi gå igenom någr olik sätt tt lös ekvtionssystemet Ax Om A är m n mtris med m n så sägs systemet vr överestämt och det sknr då i llmänhet lösningr Istället söker mn en pproximtiv

Läs mer

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 5-7.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 5-7. Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen Bo Styf LAoG I, 5 hp ES, KndM, MtemA -9-6 Smmnfttning v föreläsningrn 5-7. Föreläsningrn 5 7, 7/9 6/9 : Det kommer, liksom i lärooken, inte tt finns utrymme för

Läs mer

OM REPAMERA HUR. Se mer info om deltagande föreläsare, workshopledare och bilder i slutet av denna utvärdering.

OM REPAMERA HUR. Se mer info om deltagande föreläsare, workshopledare och bilder i slutet av denna utvärdering. G N I R E D R UTVÄ h c o x i f, g l t t m o e i r e r s p h o h n s k d r e o r w u n d E t e d v n t t y n r e m i mx OM REPAMERA Föreläsningsserien RepMer rrngerdes under 2014 som ett smrbete melln Mlmö

Läs mer

Användande av formler för balk på elastiskt underlag

Användande av formler för balk på elastiskt underlag Användnde v formler för blk på elstiskt underlg Bilg 2 Sidn 1 v 1 Formler från [ ] hr nvänts i exelberäkningr för någr geometrier och någr lstfll. Dess exempel hr också beräknts med FEM för tt kontroller

Läs mer

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden temung.se T E M AG RU P P E N U N G A I A R B E T S L I V E T n n u k k s g n u r All e d u t s r e l l e b job EUROPEISKA UNIONEN Europeisk socilfonden »GÅ UT GYMNASIET«Mång ung upplever stress och tjt

Läs mer

12 frågor om patent RESEARCHA-ÖVNING

12 frågor om patent RESEARCHA-ÖVNING reser 12 frågor om ptent En uppfinning är i sig ett llmänt begrepp och kn omftt vrje ny idé på ll möjlig områden. En uppfinning måste däremot, för tt kunn beviljs ptent, uppfyll viss bestämd kriterier.

Läs mer

Bilaga 1. Beskrivning av uppgifterna och provresultaten

Bilaga 1. Beskrivning av uppgifterna och provresultaten Bilg 1. Beskrivning v uppgiftern oh provresultten 1997-00 I det följnde redoviss lydelsen på de olik uppgifter som ingår i testet oh resulttet för de fyr år som testet hittills hr nvänts. Härigenom kn

Läs mer

Rapport gällande LUS- resultat under höstterminen 2011

Rapport gällande LUS- resultat under höstterminen 2011 Rpport gällnde LUS- resultt under höstterminen 2011 Kommunen hr sedn mång år tillk eslutt tt ll låg- och mellnstdieskolor sk gör ett läsutvecklingstest (LUS) på vrje rn en till två gånger per termin. Dett

Läs mer

x 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46

x 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46 Vilket tl sk stå i rutn så tt likheten stämmer? + Lös ekvtionen så tt likheten stämmer. = + 9 = + = + = = Det sk stå 9 i rutn. Subtrher båd leden med. r -termen sk vr kvr i vänstr ledet. Skriv rätt tl

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM

CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM Checklistn är ett hjälpmedel både vid plnering v ny personlrum och vid genomgång v befintlig personlutrymmen. Den innehålller bl frågor om klädrum, torkskåp och torkrum, tvätt-

Läs mer

Gödselmedel i jordbruket

Gödselmedel i jordbruket Sttistisk centrlbyrån SCBDOK 3.2 (5) Gödselmedel i jordbruket 202/203 MI00 Inneåll 0 Allmänn uppgifter... 2 0. Ämnesområde... 2 0.2 Sttistikområde... 2 0.3 SOS-klssificering... 2 0.4 Sttistiknsvrig...

Läs mer

analys Nuläges- Redo för nästa steg Flens kommun idag Det bästa med Flens kommun är Eldsjälarna som brinner för sin ort Invånare om Flens kommun

analys Nuläges- Redo för nästa steg Flens kommun idag Det bästa med Flens kommun är Eldsjälarna som brinner för sin ort Invånare om Flens kommun Nuläges- nlys Redo för näst steg För tt kunn sätt mål och gör en hndlingspln för tt nå dit, måste mn vet vr mn befinner sig. Den kunskpen får vi genom nulägesrpporten som försöker ge en övergripnde beskrivning

Läs mer

Exponentiella förändringar

Exponentiella förändringar Eonentiell förändringr Eonentilfunktionen - llmänt Eonentilfunktionen r du tidigre stött å i åde kurs oc 2. En nyet är den eonentilfunktion som skrivs y = e. (Se fig. nedn) Tlet e, som är mycket centrlt

Läs mer

Månadsrapport februari 2014

Månadsrapport februari 2014 Måndsrpport februri Socil- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsvdelningen Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksmhet... 3 1.1 per verksmhet... 3 1.2 Investeringsuppföljning... 6 1.3 Volymer, sttistik

Läs mer

Finaltävling den 20 november 2010

Finaltävling den 20 november 2010 SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Finltävling den 20 november 2010 Förslg till lösningr Problem 1 Finns det en tringel vrs tre höjder hr måtten 1, 2 respektive 3 längdenheter? Lösning

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr /2017)

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr /2017) Allmän studiepln för utbildning på forskrnivå i ämnet medicinsk vetenskp (Dnr 3-3225/2017) Gäller fr.o.m. 1 jnuri 2018 Fstställd v Styrelsen för forskrutbildning 2017-09-11 2 Allmän studiepln för utbildning

Läs mer

Tolkningsrapport. Ella Explorer. October 15, 2008 KONFIDENTIELLT

Tolkningsrapport. Ella Explorer. October 15, 2008 KONFIDENTIELLT Tolkningsrpport Ell Explorer Otoer 1, 2 KONFIDENTIELLT Tolkningsrpport Ell Explorer Introduktion Otoer 1, 2 Introduktion Tillämpning Denn rpport sk endst tolks v ehörig nvändre under ikttgnde v professionell

Läs mer

Profilrapport. Ella Explorer. 11 juli 2016 KONFIDENTIELLT

Profilrapport. Ella Explorer. 11 juli 2016 KONFIDENTIELLT 11 juli 21 KONFIDENTIELLT Introdution 11 juli 21 Introduktion Denn rpport sk endst tolks v ehörig nvändre under ikttgnde v professionell oh yrkesetisk övervägnden. De resultt den ger vid hnden ör etrkts

Läs mer

TENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00

TENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00 Kursnummer: Moment: Progrm: Rättnde lärre: TENTAMEN HF00 Mtemtik för bsår I TENA / TEN Tekniskt bsår Mssimilino Colrieti-Tosti, Nicls Hjelm & Philip Köck Nicls Hjelm 0-0-6 08:00-:00 Emintor: Dtum: Tid:

Läs mer

Vad tycker du om vår trafiksäkerhet?

Vad tycker du om vår trafiksäkerhet? Bilg Vd tycker du om vår trfiksäkerhet? Vrje år frågr Trfikverket llmänheten om ders inställning till olik trfiksäkerhetsfrågor. På så sätt får vi viktig kunskp om människors eteende i trfiken och om vd

Läs mer

MAMMA, JAG HAR ONT I MAGEN! - en studie om barn med ospecifika magsmärtor.

MAMMA, JAG HAR ONT I MAGEN! - en studie om barn med ospecifika magsmärtor. HÖGSKOLAN I KARLSTAD Institutionen för utbildningsvetenskp och psykologi MAMMA, JAG HAR ONT I MAGEN! - en studie om brn med ospecifik mgsmärtor. C-uppsts i psykologi, 10 poäng vt 1996 Förfttre: AnnBritt

Läs mer

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL PASS. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL. Tl, bråktl och decimltl Vd är ett tl för någonting? I de finländsk fmiljern brukr det vnligtvis finns två brn enligt Sttistikcentrlen (http://www.tilstokeskus.fi/tup/suoluk/suoluk_vesto_sv.html).

Läs mer

Gör slag i saken! Frank Bach

Gör slag i saken! Frank Bach Gör slg i sken! Frnk ch På kppseglingsbnn ser mn tävlnde båtr stgvänd lite då och då under kryssrn. En del v båtrn seglr för styrbords hlsr och ndr för bbords. Mn kn undr vem som gör rätt och hur mn kn

Läs mer

Mötesprotokoll för styrelsen i Chalmers Dykarklubb (802416-3019). Tid och datum: 18:20 19:50, onsdagen den 1:e oktober 2014

Mötesprotokoll för styrelsen i Chalmers Dykarklubb (802416-3019). Tid och datum: 18:20 19:50, onsdagen den 1:e oktober 2014 Mötesprotokoll Mötesprotokoll för styrelsen i Chlmers Dykrklubb (802416-3019). Plts: CDK:s lokl i mskinhuset, Chlmers Chlmers tvärgt 4, Göteborg Tid och dtum: 18:20 19:50, onsdgen den 1:e oktober 2014

Läs mer

Tentamen i Databasteknik

Tentamen i Databasteknik Tentmen i Dtsteknik lördgen den 22 oktoer 2005 Tillåtn hjälpmedel: Allt upptänkligt mteril Använd r frmsidn på vrje ld. Skriv mx en uppgift per ld. Motiver llt, dokumenter egn ntgnden. Oläslig/oegriplig

Läs mer

Skyddseffekt mot snytbaggeskador för Merit Forest, Forester, Hylobi Forest och Conniflex

Skyddseffekt mot snytbaggeskador för Merit Forest, Forester, Hylobi Forest och Conniflex Skyddseffektt mot snytggeskdor för Merit Forest, Forester, Hyloi Forest och Conniflex Smmnställning v försök nlgd 2-92 9 på As och Tönnersjöhedens försöksprker Delrpport nr 3 Kristin Wllertz & Ulf Johnsson

Läs mer

Utvärdering av Enkla råd inom tandvård. Samtal om Tobak Räddar Liv

Utvärdering av Enkla råd inom tandvård. Samtal om Tobak Räddar Liv Utvärdering v Enkl råd inom tndvård Smtl om Tobk Räddr Liv Stockholm, 25 November Suvi Virtnen suvi.virtnen@ki.se Metod: flödesschem Kliniker vilks vlbrhet bedöms (n=128) Exkluderde kliniker (n=101) Uppfyllde

Läs mer

Bilaga 1. Beskrivning av uppgifterna och provresultaten

Bilaga 1. Beskrivning av uppgifterna och provresultaten Bilg 1. Beskrivning v uppgiftern oh provresultten 1997-003 I det följnde redoviss lydelsen på de olik uppgifter som ingår i testet oh resulttet för de fyr år som testet hittills hr nvänts. Härigenom kn

Läs mer

DROGER PÅ KROGEN. En uppföljning av narkotikasituationen i Stockholms krogmiljö. Anna Strandberg Tobias Elgán Johanna Gripenberg.

DROGER PÅ KROGEN. En uppföljning av narkotikasituationen i Stockholms krogmiljö. Anna Strandberg Tobias Elgán Johanna Gripenberg. DROGER PÅ KROGEN En uppföljning v nrkotiksitutionen i Stockholms krogmiljö Ann Strndberg Tobis Elgán Johnn Gripenberg Rpport nr 62 STAD:s rpportserie, 2018 Rpport nummer 62 ISSN: 1654-7497 ISBN: 978-91-85997-31-2

Läs mer

Efterbesiktning Termografi

Efterbesiktning Termografi Efteresiktning Termogrfi Beksinvägen 15 Utförd v Joel Heinze, Certifierd yggtermogrför DNV oh Certifierd energiexpert Kvlifierd Energikompetens AB Dtum:2012-04-18 Allmänt om termogrfering Avvikelser: Termogrfering

Läs mer

Publikation 2005:99. säkerhet. Resultat från 2005 års trafiksäkerhetsenkät

Publikation 2005:99. säkerhet. Resultat från 2005 års trafiksäkerhetsenkät Puliktion 5:99 Trfi k säkerhet Resultt från 5 års trfiksäkerhetsenkät 5-9 Titel: Resultt från 5 års trfiksäkerhetsenkät Puliktion: 5:99 Utgivningsdtum: 5-9 Utgivre: Vägverket Förfttre: Ann Wrnemo, Sttistisk

Läs mer

Skriv tydligt! Uppgift 1 (5p)

Skriv tydligt! Uppgift 1 (5p) 1(1) IF1611 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 1 Tentmen Gäller även studenter som är registrerde på B1116 Torsdgen den 1 okt, 1, kl. 14.-19. Skriv tydligt! Skriv nmn och personnummer på ll inlämnde ppper!

Läs mer

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet. GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet. v Någr v de storheter som förekommer inom nturvetenskp kn specificers genom tt ders mätetl nges med ett end reellt tl. Exempel på sådn storheter, som klls sklär

Läs mer

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007 SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Kvlifieringstävling den oktober 007 Förslg till lösningr 1 I en skol hr vr oh en v de 0 klssern ett studieråd med 5 ledmöter vrder Per är den ende v

Läs mer

Evighetskalender. 19 a) nyårsdagen var år 2000 b) julafton kommer att vara på år 2010 c) de första människorna landade på månen, 20 juli 1969

Evighetskalender. 19 a) nyårsdagen var år 2000 b) julafton kommer att vara på år 2010 c) de första människorna landade på månen, 20 juli 1969 Evighetsklender Vilken veckodg vr det när du föddes? På vilken veckodg fyller du 18 år? Med den här evighetsklendern kn du t red på det. Gör så här när du sk t red på veckodgen: Lägg ihop följnde fyr tl:

Läs mer

Delrapport från projekt Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär, 2010.

Delrapport från projekt Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär, 2010. Delrpport från projekt Kontroll v sniglr i ekologisk produktion v grönsker oh är, 21. Projektledre: Birgitt Svensson Kort projekteskrivning Sniglr, främst den spnsk skogssnigeln, Arion lusitnius, men även

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Slutrpport för projektet Etlering v ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete Puliert 214-3-1 Per Ståhl1, Ann-Chrlotte Wllenhmmr2, Ev Stoltz2, 1 Hushållningssällskpet, Vret Kloster

Läs mer

Diskreta stokastiska variabler

Diskreta stokastiska variabler Definitioner: Diskret stokstisk vribler Utfllet i ett slumpmässigt försök i form v ett reellt tl, betrktt innn försöket utförts, klls för stokstisk vribel eller slumpvribel (oft betecknd ξ, η ) Ett resultt

Läs mer

Målet för dagen var att ge företagen möjlighet att ta del av tjejerna unika kompetens och insikter.

Målet för dagen var att ge företagen möjlighet att ta del av tjejerna unika kompetens och insikter. Vd behöver brnschen vr och gör för tt ttrher fler tjejer till yrken inom teknik, innovtion och design? Den 9 mrs 2018 smldes runt 50 tjejer och kvinnor i åldrrn 14 till 60 år i Stockholm för tt diskuter

Läs mer

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen Thoms Erlndsson RÄTA LINJER, PLAN, SKALÄRPRODUKT, ORTOGONALITET MM VERSION MER OM EKVATIONSSYSTEM Linjär ekvtionssystem och den geometri mn kn härled ur dess är

Läs mer

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj Kontrollskrivning 3 till Diskret Mtemtik SF60, för CINTE, vt 209 Emintor: Armin Hlilovic Dtum: 2 mj Version B Resultt: Σ p P/F Etr Bonus Ing hjälpmedel tillåtn Minst 8 poäng ger godkänt Godkänd KS nr n

Läs mer

Finita automater, reguljära uttryck och prefixträd. Upplägg. Finita automater. Finita automater. Olika finita automater.

Finita automater, reguljära uttryck och prefixträd. Upplägg. Finita automater. Finita automater. Olika finita automater. Finit utomter, reguljär uttryck och prefixträd Algoritmer och Dtstrukturer Mrkus Sers mrkus.sers@lingfil.uu.se Upplägg Finit utomter Implementtion Reguljär uttryck Användningr i Jv Alterntiv till inär

Läs mer

Borcilac, en vasslebaserad foderkomponent i smågrisfoder

Borcilac, en vasslebaserad foderkomponent i smågrisfoder Borcilc, en vssleserd foderkomponent i smågrisfoder Smmnfttning - Tillsts v,5% Borcilc i ett konventionellt smågrisfoder ökde den dglig tillväxten under två veckor efter vvänjningen med melln 50 och 00

Läs mer

Tentamen Programmeringsteknik II Skrivtid: Skriv läsligt! Använd inte rödpenna! Skriv bara på framsidan av varje papper.

Tentamen Programmeringsteknik II Skrivtid: Skriv läsligt! Använd inte rödpenna! Skriv bara på framsidan av varje papper. Tentmen Progrmmeringsteknik II 014-10-4 Skrivtid: 1400 1900 Tänk på följnde Skriv läsligt! Använd inte rödpenn! Skriv r på frmsidn v vrje ppper. Börj lltid ny uppgift på nytt ppper. Lägg uppgiftern i ordning.

Läs mer

Belöningsbaserad inlärning. Reinforcement Learning. Inlärningssituationen Belöningens roll Förenklande antaganden Centrala begrepp

Belöningsbaserad inlärning. Reinforcement Learning. Inlärningssituationen Belöningens roll Förenklande antaganden Centrala begrepp Belöningsbserd Inlärning Reinforcement Lerning 1 2 3 4 1 2 3 4 Belöningsbserd inlärning Reinforcement Lerning Inlärning v ett beteende utn tillgång till fcit. En belöning ger informtion om hur br det går

Läs mer

Rekrytera. 15 år av snabb 10 000:- JOBBAKUTENS SMARTA TIPS FÖR BÄTTRE REKRYTERING STEFAN THORSTENSSON 8& TOM SJÖTUN GER DIG:

Rekrytera. 15 år av snabb 10 000:- JOBBAKUTENS SMARTA TIPS FÖR BÄTTRE REKRYTERING STEFAN THORSTENSSON 8& TOM SJÖTUN GER DIG: Rekryter En tidning om rbetsfrågor och rekrytering från Jobbkuten Väst AB #1 2011 Jobbkuten 15 år v snbb rekrytering! 10 000:- ATT TJÄNA TIPSA OM EN ARBETSSÖKANDE VÄN sid. 7 JOBBAKUTENS STEFAN THORSTENSSON

Läs mer

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b]. Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler GENERALISERADE INTEGRALER När vi definierr Riemnnintegrl f ( ) d ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V. Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern,

Läs mer

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS Läsnvisningr för MATEMATIK I, ANALYS Läsnvisningrn är tänkt i först hnd för dig som läser kursen mtemtik I på distns, och de sk vägled dig på din res genom nlysen. Stoffet är i stort sett portionert på

Läs mer

upp maskinen och kontrollera komponenterna Strömkabel Bärark/ Bärark för plastkort Dvd-skiva

upp maskinen och kontrollera komponenterna Strömkabel Bärark/ Bärark för plastkort Dvd-skiva Snguide Strt här ADS-2100 Läs igenom Produktsäkerhetsguiden innn du ställer in mskinen. Därefter läser du igenom Snguiden så tt du kn ställ in oh instller mskinen på rätt sätt. VARNING VARNING indikerr

Läs mer

EXAMENSARBETE. Modellkalibrering och läckagelokalisering för dricksvattennätet i Kalmar kommun med minsta kvadratmetoden.

EXAMENSARBETE. Modellkalibrering och läckagelokalisering för dricksvattennätet i Kalmar kommun med minsta kvadratmetoden. EXAMESARBETE 29:49 CIV Modellklibrering och läckgeloklisering för dricksvttennätet i Klmr kommun med minst kvdrtmetoden Robert Wldem Luleå teknisk universitet Civilingenjörsprogrmmet Smhällsbyggndsteknik

Läs mer

Naturvärdesinventering i området Talldungen, Häggvägen, Ånestad, Linköping

Naturvärdesinventering i området Talldungen, Häggvägen, Ånestad, Linköping Nturvärdesinventering i området Tlldungen, Häggvägen, Ånestd, Linköping 9 septemer 2011 Nturvärdesinventering i området Tlldungen, Häggvägen, Ånestd, Linköping Inledning Nrdus - Ekologisk konsult hr fått

Läs mer

Rationella uttryck. Förlängning och förkortning

Rationella uttryck. Förlängning och förkortning Sidor i boken 8-9, 0- Rtionell uttryck. Förlängning och förkortning Först någr begrepp. Aritmetik eller räknelär är den mest grundläggnde formen v mtemtik. Ett ritmetiskt uttryck innehåller tl, men ing

Läs mer

GENETIK. en introduktion av Ingela Carlén 1988 och 1999

GENETIK. en introduktion av Ingela Carlén 1988 och 1999 GENETIK en introduktion v Ingel Crlén 1988 och 1999 Innehållsförteckning Innehåll Sidn Förord 3 Kromosomer 4 DN 4 Muttioner 5 Gregor Mendel 5 Mendels metod 6 Mendelklyvning (monohybrid) 6 Dihybrid klyvning

Läs mer

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE. GENERALISERADE INTEGRALER ============================================================ När vi definierr Riemnnintegrl ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V. Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern,

Läs mer

Repetitionsuppgifter i matematik

Repetitionsuppgifter i matematik Lärrprogrmmet Ingång Mtemtik och Lärnde Repetitionsuppgifter i mtemtik Inför vårterminens mtemtikstudier kn det vr r tt repeter grundläggnde räknefärdigheter. Dett mteril innehåller uppgifter inom följnde

Läs mer