Vnse s"lse{ Verkeï f or f ost'rsn oah ut'bildming. VERKsAMHETsPLAN nön mor6on- oc+ EFTER,UTDDAøs- VERKSAMHET TNOM DEN 6RUNDL {G6ANDE UTBILDNIN6EN

Transkript

1 Vnse s"lse{ Verkeï f or f ost'rsn oh ut'bildming Jl VERKsAMHETsPLAN nön mor6on- oc+ EFTER,UTDDAøs- VERKSAMHET TNOM DEN 6RUNDL {G6ANDE UTBILDNIN6EN 2014

2 INNEHALLSFöRTECKNING 1. Principer för ordnnde v verksmheten 1.1 Målsättningr för morgon- och eftermiddgsverksmhet 1.2 Verksmhetens omfttning och verksmhetstid 1.3 Ansökn till verksmheten 1.4 Avgifter 1.5 Förbindelse och uppsägning 1.6 Mellnmå, förflyttningr och försäkringr 1.7. Brn som behöver stöd 1.8 Verksmhetsenheter 2. Eftermiddgsvårdens centrl innehåll 2.1 Uppgörnde v verksmhetsplner för enhetern 3. Orgnisering v verksmheten 3.1. Service-enhet 3.2 Skoln 3.3 Arbets- och nsvrsfördelningen med serviceproducentern 4. Informtion 5. Smrbete 5.1 Smrbete med hemmen 5.2 Smrbete med skoln 5.3 Smrbete med olik förvltningr 5.4 Det yrkesövergripnde smrbetet 5.5 Nätverkssmrbete 6. Personl 6.1. Ledrn 6.2 Verksmhetgruppen 6.3 lntroduktions-, fortbildning och lärovtlsutbildning för ledrn 7. Budget 8. Uppföljning och utvärdering 8.1 Utvärdering 8.2 Uppföljning och sttistik I II I I 9 I Avtl med serviceproducenter 12 I 0. Verksmhetplnens ikrftvrnde 13 Lillkyro-bilg under övergångsperioden

3 2 1. Principer för ordnnde v verksmheten Med morgon- och eftermiddgsverksmhet vses ledd verksmhet för elever enligt lgen om grundläggnde utbildning som en kommun nsvrr för i sin helhet. Kommunen kn nordn verksmhet själv eller upphndl som köpservice smt få sttsbidrg för. Enligt lgen om grundläggnde utbildning bestämmer Utbildningsstyrelsen om morgonoch eftermiddgsverksmhetens mål och centrl innehåll genom tt fstställ grunder för verksmhetennsökn Det är frivilligt för kommunern tt ordn morgon- och eftermiddgsverksmhet. Om kommunen ordnr eller skffr morgon- och eftermiddgsverksmhet sk verksmheten, i den omfttning stden beslutr, erbjuds elevern i årskurs ett och två och de elever i övrig årskurser som fått beslut om särskilt stöd enligt lgen om grundläggnde utbildning. I det fllet beviljs kommunen sttsndel för verksmheten. I Vs ordns morgon- och eftermiddgsverksmheten inom den grundläggnde utbildningen på trditionellt sätt v kommunen. De serviceproducenter som i smrbete ordnr verksmhet ikttr de bestämmelser som finns i lgen om grundläggnde utbildning och grundern smt de villkor som ingår i verksmhetsplnen vtl. 1.1 Målsättningr för morgon- och eftermiddgsverksmhet Den smhällelig utgångspunkten med morgon- och eftermiddgsverksmheten inom grundläggnde utbildning är tt grnter en trygg uppväxtmiljö före och efter skoldgen. Verksmheten sk stöd brnens tillväxt och utveckling, skp grunder för god fritidsvnor och - ktiviteter smt stöd fmiljern och skoln ifostrnrbetet. Med verksmheten strävr mn också efter tt främj jämlikheten och delktigheten i smhället smt förhindr utslgning. Miljön sk vr trygg och brnen får inte utsätts för mobbning, trksseri eller våld. Verksmheten bygger på värdegrunden för den grundläggnde utbildningen, som omfttr mänsklig rättigheter, jämlikhet, demokrti, bevrnde v nturens mångfld och omgivningens livskrft smt tolerns för kulturell mångfld. Verksmheten sk på smm sätt som den grundläggnde utbildningen främj socil gemenskp, nsvrskänsl och respekt för individens rättigheter och friheter. Morgon- och eftermiddgsverksmhetens uppgift är tt främj brnens helhetsmässig välbefinnnde: s tt erbjud brnen ledd fritidsverksmhet s tt stödj brnens uppväxt och utveckling * tt stödj brnens skolgång och lärnde * tt ingrip tidigt och tt ge socil bekräftelse Morgon- och eftermiddgsverksmheten hr en speciell krktär, eftersom den grundr sig på frivillighet och sker under brnens fritid. I grundern betons lek, skpnde verksmhet och betydelsen v positiv upplevelser för skolelever. Morgon- och eftermiddgsverksmheten sk utgör en smmnhängnde och mångsidig helhet, som sk ge möjlighet till socil växelverkn, estetisk upplevelser smt rörelse och utomhusvistelse, glädje och rekretion smt också läxläsning. Ett smkligt mellnmål och en trivsm miljö ökr känsln v välbefinnnde.

4 1.2 Verksmhetens omfttning och verksmhetstid Morgon- och eftermiddgsverksmhet erbjuds elever i åk 1 och 2 smt elever i övrig årskurser som fått beslut om särskilt stöd enligt lgen om grundläggnde utbildning. Morgon- och eftermiddgsverksmhet inom den grundläggnde utbildningen ordns åtminstone så som lgstiftningen förutsätter 760 timmr per läsår (i snitt 4hldg). Verksmhet ordns under skoldgr huvudskligen under tiden kl (morris kl. 8-9, eftis k ). Fmiljern kn utnyttj den tid som erbjuds enligt egn behov. Om en skoldg infller på lördg ordns ingen verksmhet. En förutsättning för tt ordn verksmhet är tt det finns minst 10 brn per enhet som under nsökningstiden nmälts till verksmheten. 1.3 Ansökn till verksmheten En plts i morgon- och eftermiddgsverksmhet söks för ett läsår i gången elektroniskt vi Wilm-progrmmet. lnformtion om morgon- och eftermiddgsverksmhet på Vs stds internet-sidor smt i brevet till nybörjrn. De elever som redn är med i verksmheten får informtion från sin egen enhet.. Ansökningstiden är f r om tiden för nmäln till skoln t o m mitten v mrs månd. Nybörjrns vårdndshvre får Wilm-koder och informtion om morgon- och eftermiddgsverksmheten också per brev. Utgående från de nsökningr som lämnts in ts beslut om grupper för läsåret. Också de nsökningr som lämnts in efter nsökningstidens slut bekts och brnet får komm med om det finns rum i gruppen. Om mn så önskr kn mn kö för en plts. Pltser beviljs i den ordning det blir ledig pltser. På motiverde grunder är det möjligt tt sök till verksmheten också under pågående verksmhetsperiod. Om det kommer fler söknde till ett verksmhetsställe inom utstt tid än vd det finns pltser kommer elevern i åk. 1 smt de elever vrs föräldrr rbetr eller studerr i först hnd. Vid behov nvänds lottning. 1.4 Verksmhetsvgifter Kommunen besluter om de måndsvgifter som sk ts för morgon- och eftermiddgsverksmheten, som för 760 timmr fär vr högst 80 euro. I Vs ts den lgstdgde vgiften på 80 för verksmhet som ordns i snitt fyr timmr/skoldg huvudskligen melln kl Skolorns lov, månderns längd eller närvrodgrn påverkr inte vgiftens storlek. lngen vgift ts för dgrn ijuni. Verksmhetsvgiften omfttr hndledning, mteril och mellnmå1. Deltgrvgift ts för månd som brnet deltr i morogn- och eftemiddgsverksmheten. Om brnet p.g..sjukdom ärfrånvrnde mer än 10 verksmhetsdgr/månd ts hälften v vgiften. Om brnet p.g.. sjukdom är frånvrnde hel klendermånden ts ingen vgift. Om brnet v någon nnn orsk inte deltr i verksmheten under hel klendermånden, ts hlv måndsvgiften. Frånvro sk på förhnd meddels gruppens ledre. Avgiften kn på nsökn undnröjs om fmiljen hr ekonomisk svårigheter (utkomststöd) eller om fktorer förknippde med brnets vård förordr det. Om morgon- och eftermiddgsvård hr nämnts som en rehbiliternde verksmhet i omsorgsprogrmmet för ett brn med funktionshinder ts ingen vgift. Beslut om tt ingen klientvgift sk ts beviljs retroktivt högst från börjn v terminen. En skriftlig nhålln om befrielse från vgift sk sänds till verket för fostrn och utbildning.

5 Fktureringen för kommunens egn enheters sköts centrlisert v verket, serviceproducentern tr själv sin vgifter v fmiljern. Verksmhetsvgiften kn indrivs utn domslut eller beslut så som det är stdgt ilg om indrivning v sktter och vgifter i utsökningsväg. I ( U. 1.5 Förbindelse och uppsägning Morgon- och eftermiddgsverksmhet beviljs för hel läsåret. Fmiljen förbinder sig med sin nsökn tt betl verksmhetsvgiftern. Informtion till de vld ges innn skolåret slutr. Om den beviljde pltsen inte ts emot, sk verket för fostrn och utbildning meddels om dett före mitten v juni. Hlv ugusti månds vgift ts för en plts som inte nnullerts. Vårdndshvren förbinder sig till den verksmhetstid som reserverts och till vgiften för minst en termin. Behovet v service ändrs inte vrje månd eller retroktivt. För verksmhet som överstiger vtlet ts en tilläggsvgift. En plts inom morgon- och eftermiddgsverksmhet sägs upp skriftligt. Uppsägningstiden är minst en månd. Fktureringen fortsätter till fullt belopp till slutet på den månd som följer på uppsägningsmånden. En fullständig befrielse från vgift efter uppsägningsmånden får mn v följnde orsker: flytt från orten, en ekonomisk förändring i fmiljesitutionen (bl rbetslöshet, lterneringsledighet, moderskpsledighet). I nnt fll ts hälften v vgiften till terminens slut. Om vårdndshvren vill ändr behovet v service för vårterminen eller säg upp pltsen sk dett görs senst På så sätt träder ändringrn i krft från börjn v jnuri. 1.6 Mellnmå, förflyttningr och försäkringr Ett brn som deltr i morgon- och eftermiddgsverksmhet sk enligt lgen om grundläggnde utbildning servers ett mellnmå. Mellnmålet ingår i verksmhetsvgiften. Mellnmålen är plnerde tt vr mångsidig och omväxlnde på så sätt tt ntionell näringsrekommendtioner följs. För plnering och förverklignde v mellnmålet svrr för stdens egn enheters del Vs mtservice. Mellnmålet vnjuts utn brådsk i skolns mtsl med ikttgnde v god seder. Om serviceproducenten själv tillreder mellnmålet iktts hälsoinspektörens nvisningr gällnde plnen för egen kontroll. Kommunern hr ingen lgstdgd skyldighet tt ordn trnsport till morgon- och eftermiddgsverksmheten eller därifrån hem. Om brnet deltr i morgon- eller eftermiddgsverksmhet eller klubbverksmhet ordnr stden ing extr trnsporter beroende v dem och svrr inte heller för trnsportkostnder. Brnen förflyttr sig till eftermiddgsverksmheten direkt efter skoldgens slut. Om verksmheten inte ordns i skolns utrymmen, underviss brnen i hur mn tr sig dit under de först skoldgrn. Brnen kn gå ur gruppen för tt delt i skolns klubbr, gå hem eller vänt på vårdndshvren efter tt verksmheten är slut. Brnet är forsäkrt också under den tiden. Vs std hr en frivillig gruppolycksfllsförsäkring som täcker de omedelbr kostndern för olycksfll som sker i morgon- och eftermiddgsverksmheten. Försäkringen gäller dock br omedelbr vård som ges inom den offentlig hälsovården (hälsocentrlen, centrlsjukhuset). Serviceproducentern sk sköt om tt försäkr ll de brn som deltr i verksmheten mot olycksfll. Försäkringen ingår i verksmhetsvgiften. 4

6 1.7 Brn som behöver stöd 5 Enligt lgen om grundläggnde utbildning hr de som deltr i utbíldning rätt tt få tillräckligt stöd för växnde och lärnde genst när behov uppstår. Enligt lgen och de v Utbildningsstyrelsen fstställd grundern för läroplnen för den grundläggnde utbildningen kn det stöd som elevern får dels in i llmänt, intensifiert och särskilt stöd. De är stödformer som till sin omfttning och längd är olik. Morgon- och eftermiddgsverksmheten kn vid behov vr en del v det stöd som en elev får för lärnde och skolgång i den grundläggnde utbildningen. Elever som fått beslut om särskilt stöd hr rätt tt sök till morgon- och eftermiddgsverksmhet under hel den grundläggnde utbildningen. Med vårdndshvrens tillstånd kn också ledren delt i uppgörnde v brnets pln för lärnde eller individuell pln för lärnde. Elever som behöver särskilt stöd kn delt i vnlig eftermiddgsverksmhet med hjälp v sin skolgångsbiträden eller så ordns det för dem vid behov små verksmhetsställen i skolns utrymmen. Grundläggnde utbildning svrr för eftermiddgsverksmhet för ll svenskspråkig årskurser och för de finskspråkg årskursern 1-2 då det gäller brn med hndikpp och utism. Fr o m tredje årskursen svrr hndikppservicen för morgon- och efterm iddgsverksm het en ligt specilomsorgslgen. Då brn i behov v stöd deltr i morgon- och eftermiddgsverksmhet, är plneringen och åskådligheten v verksmheten och tidsnvändningen smt förutseende v olik situtioner speciellt viktig. Vid plneringen v rbetssätten och verksmhetsomgivningen sk brnens ålder och utvecklingsskede smt individuell behov bekts. Verksmheten sk stöd självkänslns och den egn ktivitetens utveckling, den socil tillväxten smt frigörelsen enligt egn förutsättningr. Brnen uppmuntrs tt t egn inititiv och tt bli ktiv. Som ledre för elever som i först hnd behöver särskilt stöd fungerr ledre som hr pedgogisk utbildning. Ledrns professionell kunnnde i rbetet med brn som behöver stöd stärks bl genom utbildning. Ledrns rbete stöds också genom konsulttion som ges v specillärre och elewårdspersonl. 1.8 Verksmhetsenheter I Vs ordns skoleleverns morgon- och eftermiddgsverksmhet i skolor smt iforeningrs egn eftermiddgsklubbr. Morgonverksmhet ordns efter behov och möjligheter. Morgon- och eftermiddgsverksmhet ordns vid följnde enheter (riktgivnde pltsntl): Eoen verksmhet: Finskspråkiq skolor Asevelikylän koulu Hietlhden koulu Huutoniemen koulu lsolhden koulu Keskuskoulu Köpingin koulu Länsimetsän koulu Nummen koulu (20) (s0) (45) (60) (65) (10) (60) (45) Svenskspråkiq skolor Merikrron koulu (25) Gerby skol (40) Onkilhden koulu (45) Hg skol (30) Plosren koulu (25) Mussor skol (10) Srenpään koulu (15) Sundom skol (45) Svilhden koulu (25) Viking skol (60) Suvilhden koulu (45) Teeriniemen koulu (45) Tervjoen koulu (25) Vnhn Vsn koulu (45)

7 6 Vsn Rudolf Steinerkoulu (30) Vsn kristillinen koulu (25) Vs Setlementförening, Gerby Vs övningsskol ( 30 ) (60 ) 2 Eftermiddgsverksmhetens centrl innehåll Morgon- och eftermiddgsverksmheten inom den grundläggnde utbildningen är verksmhet med en trygg vuxen person när brnet och består v lek, spel, idrott, musik, konst- och hntverk, läsning, drm och fri smvro som enhetern ordnr självständigt. För elevern ordns mojlighet till läxläsning, liksom för vil och vkoppling. Dglig vistelse utomhus ger brnet en nturlig chns till lek och rörelse på egn villkor. Då verksmheten plners bekts brnens och vårndshvhrns önskemå. Strävn är tt få blns melln ledd verksmhet och egen verksmhet så tt eftermiddgen inte blir för tung. Aven under tiden för mellnmålet ingår fostrnde hndledning. Brnen hndleds till en ändmålsenlig måltidsrytm smt god mtvnor och bordsskick i en lugn miljö. Ett mångsidigt innehållsutbud stärker brnens kulturell identitet. Genom sånger, lekr och fester bekntr mn sig med de finländsk trditionern och trditioner i ndr kulturer. lnnehållet kn nslut sig till målinriktd fritidsverksmhet eller nnn verksmhet som stödjer utvecklingen. Verksmheten sk också ge brnen mojlighet tt hitt en egen hobby. Skolns klubbverksmhet och grundläggnde konstundervisning kn vr en del v brnets morgon- och eftermiddgsverksmhet. 2.1 Uppgörnde v verksmhetsplner för enhetern Vrje morgon- och eftermiddgsenhet gör upp en egen verksmhetspln. I verksmhetsplnen ingår uppgifter om bl.. öppethållningstider, ledrn, verksmheten, smrbetet, vikrierrngemng, brngruppen och speciellt om ntl, rbetsfördelning och deltgnde i utbildning. Vrje enhet sk beknt sig med säkerhets- och räddningsplnen. Säkerhetsspektern sk bekts även i verksmhetsplnen. Enligt lgen är skötseln v en olyckshändelse vgiftsfri för brnet och olyckshändelsen sk dokumenters (säkerhetsräddningsplnen). I verksmhetsplnen sk det finns ett omnämnnde om tt utflykter görs tillsmmns med brnen. Morgon- och eftermiddgsverksmheten sk bestå v följnde innehållsmässig helheter: r> etisk utveckling och jämställdhet r> lek och smspel l> motion och utevistelse r> måltider och vil r> kultur och trditioner * prktisk färdigheter och pyssel r> visuellt, musikliskt, kroppsligt och verblt uttryck * mediekunskp s vrdgssysslor, livsmiljö och hållbr livsstil > olik teoretisk och prktisk ämnen Enheterns verksmhetsplner binder ledrn till verksmheten och vrje ledre deltr i plneringen efter egen förmåg och egn rersurser med bektnde v föräldrrns och

8 brnens delktighet. Plneringens verksmhetsformer och nsvrsfördelning korr"rt mn överens om i enhetern. Plneringen v verksmheten sk indels i perioder t ex verksmhetsperiod, månd, veck och stund med bektnde v klenderårets högtider, växlingr i årstider, skolns läroplner och gemensmm tillställningr smt till buds stående utrymmen och mteril. Vårdndshvrn sk informers om verksmhetsplnen och innehållet iverksmheten 3 Orgniser ng v verksmheten 3.1 Service-enhet För koordineringen v skoleleverns morgon- och eftermiddgsverksmhet svrr serviceenheten som också besluter om linjern för verksmheten, om utvärdering och utveckling i enlighet med det som nämnden hr beslutt smt bereder de ärenden som nämnden fttr beslut om. Ledningsgruppen vid verket for fostrn och utbildning fungerr som styrgrupp. 3.2 Skoln Till de delr som morgon- och eftermiddgsverksmheten för skolelever ordns som en del v skolns verksmhet, sk verksmheten nteckns i skolns pln för läsåret. Skoln ser också till tt de utrymmen och redskp som nvänds i verksmheten är i skenligt skick. Det extr rbete och nsvr som ordnndet v verksmheten medför kn bekts vid överenskommelse om rektorns undervisningsskyldighet. 3.3 Arbets- och nsvrsfördelningen med serviceproducentern Stden står för ledrns introduktionsutbildning och ingår ett vtl med serviceproducentern, smlr in kostndsuppgiftern och de uppgifter som sk sänds till sttistikcentrlen smt informerr vårdndshvrn om inlednde v den lgstdgde verksmheten. Seviceproducenten står delvis själv för ledrns löner, verksmhetsmteril smt försäkringr och nställer sin egn rbetstgre. Serviceproducenten fkturerr eleverns verksmhetsvgifter och informerr vårdndshvrn, skolorn och ämbetsverket om den egn enhetens verksmhet. Serviceproducenten nsvrr för tt verksmheten är i enlighet med de grunder som getts om skolelevers morgon- och eftermiddgsverksmhet. 4 Informtion Service-enheten utrbetr ll meddelnden som gäller de brn som deltr i morgon- och eftermiddgsverksmheten och sänder mterilet vidre till skolorn för utdelning.som informtionsknl nvänds också Wilm-progrmmet. Också stdens lnternetsidor betjänr den extern informtionen. Till de brn som deltr i morgon- och eftermiddgsverksmheten skicks redn på våren hem ett meddelnde om morgon- och eftermiddgsverksmheten, smtidigt som en bekräftelse på tt brnet hr fått en klubbplts meddels. Ledrn vid morgon- och eftermiddgsverksmhetens enheter svrr för enheterns egn meddelnden till skoln och vårdndshvrn.

9 8 5 Smrbete 5.1 Smrbete med hemmen Målsättningen med eftermiddgsverksmheten är tt stöd hemmet i uppfostringen. Vårdndshvrn bär det främst nsvret för brnens fostrn, ledrns nsvr är yrkesmässigt. Ledrns rbete följer principen om fostrngemenskp, vilket innebär tt de som professionell fostrre förbinder sig tt tillsmmns med vårdndshvrn stödj brnens uppväxt, utveckling och lärnde. Hemmen uppmuntrs tt delt ktivt. Genst vid verksmhetsperiodens börjn ordns ett föräldrmöte eller enskild diskussioner för vårdndshvrn och på våren diskuters resulttet v verksmheten och brnens utveckling. Verksmhetsenhetern delr under höst- och vårterminen ut egn meddelnden till hemmen. På våren kn föräldrr och brn utvärder verksmheten under den gångn perioden. Smrbete kring enskild brn melln skolorn, dghemmen, specilbrnträdgårdslärrn, skolpsykologern, skolkurtorern och rådgivningrn är möjligt med vårdndshvrns tillstånd. 5.2 Smrbete med skoln Smrbetet melln skoln och enheten för morgon- och eftermiddgsverksmhet är nödvändigt med tnke på verksmheten. Smrbetet förutsätter ett ktivt grepp från ledrn mot skoln. lnformtionsförmedlingen underlätts om prtern (rektorer, lärre, ledre) känner vrndr och träffs regelbundet. Det är speciellt viktigt tt meddel ledrn om ändringr v rbetstider. En br länk melln lärre och ledre är Wilm-progrmmet. Också överenskommelser om gemensm prxis och vtl förenklr vrdgen både för brn och vuxn. Andr smrbetsformer är bl föräldrftnr eller smtl, gemensmt utnyttjnde v skolgångsbiträden, smrbete melln elewårdstemet och ledrn för morgon- och eftermiddgsverksmheten eller nvändningen v skolns utrymmen och mteril. I börjn v en ny verksmhetsperiod går mn tillsmmns igenom bl.. smrbetsformer och informtionsärenden och introduktion. Andr gemensmm smmnkomster ordns v verket under läsåret. För personlen kn också ordns gemensm utbildning under läsåret. Eftermiddgsverksmhetens ledre deltr vid behov i skolns föräldrmöten eller -kvrter smt i elewårdsgruppens möten. Skoln nsvrr för utdelningen v blnketter till dem som vill h dem. 5.3 Arbets- och nsvrsfördelningen med olik förvltningr Verksmheten plners och förverkligs tillsmmns med kultur-, fritids- och socilväsendet, teknisk sektorn och mtserviceenheten. Vid plneringen v säkerhetsspekter iktts de linjer som stdens trygghetsrbetsgrupp hr utrbett både för brn och personl. Ansvret vid olyckshändelser hr den förvltning som ordnr verksmheten.

10 5.4 Detyrkesövergripnde smrbetet 9 Skoleleverns morgon- och eftermiddgsverksmhet smrbetr med olik kommunl förvltningsorgn smt ndr ktörer. Målsättningen är tt utgör ett stöd i vrdgen för brnet och brnets fmilj smt tt för frm olik stödfunktioner i ett så tidigt skede som möjligt. lnom morgon- och eftermiddgsverksmhet strävs efter så brett yrkesövergripnde smrbete som möjligt för tt trygg brnets välfärd. Om ett brn flyttr till morgon- och eftermiddgsverksmhet som nordns v en nnn utbildningsnordnre, sk den tidigre utbildningsnordnren, utn hinder v sekretessbestämmelsern, genst lämn uppgifter som är nödvändig för undervisningen eller verksmheten. Motsvrnde uppgifter kn också ges på den ny utbildningsnordnrens begärn (Lg om grundläggnde utbildning 40S 2 mom.) 5.5 Arbete i utvecklingsnätverk Utbildningsstyrelsen hr tillstt lokl utvecklingsnätverk för morgon- och eftermiddgsverksmheten (15) och kllt kontktpersoner och personlig ersättre till nätverken. Målsättningen med det lokl nätverket är utvecklingen v det lokl nätverksrbetet för morgon- och eftermiddgsverksmheten och tt stöd den lokl ledningen smt tt utveckl verksm hetens kvlitet. Den person som svrr för koordineringen v morgon- och eftermiddgsverksmt deltr i det lokl utvecklingsnätverksrbetet. 6 Personl 6.1 Ledrn Brnens självständighet ökr i tkt med tt de växer, men de behöver fortsättningsvis trygghet, närvro och hndledning v en vuxen. lnom morgon- och eftermiddgsverksmheten sk med hänsyn till hur verksmheten ordns finns ett tillräckligt ntl yrkeskunnig ledre. Om behörighetskrven för ledrn inom morgon- och eftermiddgsverksmheten stdgs i sttsrådets förordnig om behörighetskrv för undervisningsområdets personl (989/1998), till vilken hr bifogts stdgnden om behörighetskrv för ledre inom morgon- och eftermiddgsverksmhet ( I S). Behörighetskrven trädde i krft Utbildningsstyrelsen följer upp hur behörighetskrven förverkligs. Behörig tt funger som ledre är en person, som 1) hr vlgt för uppgiften lämplig högskoleexmen, exmen på institutsnivå, fcklig grundexmen eller motsvrnde tidigre studier, yrkesexmen eller specilyrkesexmen och som i smbnd med utbildningen eller genom erfrenhet vist förmåg tt funger som ledre för brngrupp eller 2) som hr behörighet tt ge klssundervisning, förundervisning, specilundervisning eller ämnesundervisning eller funger som elevhndledre. I skolorns egn morgon- och eftermiddgsverksmhetsenheter kn förutom de egn ledrn deskolgångsbiträden som redn finns i skoln utnyttjs genom tt mn utökr och npssr ders rbetstid enligt behov. Rekryteringen v ledre sköts v förmnnen (vid behov i smrbete med verket). Ett intyg enligt lgen om kontroll v brottslig bkgrund hos personer som rbetr med brn sk uppviss v personlen.

11 l0 Den nsvrig ledren svrr för den dglig verksmheten tillsmmns med ndr ledre, prktiknter och studernde. Den nsvrig ledren hr huvudnsvret för tt gör upp plner och för brngruppen smt för tt led verksmheten. Ansvrig ledren sköter om kontkten till verket, hemmen och skoln i smrbete med övrig ledre. Ledren verkr i smrbete med nsvrig ledren i hndledningen v gruppen och vid olik rrngemng och plnering. Personlen i morgon- och eftermiddgsverksmheten får inte röj sekretessbelgd uppgifter om brnen eller ders vårdndshvre eller överlåt sekretessbelgd dokument till utomstående. Uppgifter får röjs eller dokument överlåts endst om vårdndshvren gett sitt specifik smtycke till det. Personer som nsvrr för den grundläggnde utbildningen och elewården kn, till personer som nsvrr för morgon- och eftermiddgsverksmheten, överlåt uppgifter som är nödvändig för tt verksmheten sk kunn ordns på ett ändmålsenligt sätt. 6.2 Verksmhetsgrupper Grundern för morgon- och eftermiddgsverksmheten stdgr tt verksmheten sk ordns så tt den erbjuder mångsidig, ledd och stimulernde verksmhet, grnterr en trygg verksmhetsmiljö och ger tillfälle till vil i lugn omgivning. Personlens ntl plners i smrbete med skolorn. På gruppens storlek inverkr även utrymmens storlek smt ntlet brn i specilundervisning. Utgångspunkten är tt i vrje grupp finns minst två ledre och för vrje grupp om 15 llmänundervisningselever finns en ledre som fyller behörighetskrven (undre gräns fstställs inte). För vrje grupp förordns en egen ledre. 6.3 Introduktions-, fortbildning- och lärovtlsutbildning for ledrn Avsikten med utbildningen är uppehållnde och utvecklnde v kvliteten. Under verksmhetsåret ordns introduktionsutbildning för personlen smt två fortbildningsdgr under läsåret. Förädldrrn får informtion om dess i god tid. Föräldrrn sköter själv om brnets vårdrrngemng under utbildningsdgrn. Ledrn inom morgon- och eftermiddgsverksmheten hr mojlighet tt under läsåret delt i olik former v personlutbildning, bl i den utbildning som ordns på Pedgogisk brickn. Dessutom hr morgon- och eftermiddgsverksmhetsledrn möjlighet tt delt i olik personlutbildningr som ordns under läsåret och i olik utbildningstillfällen som smrbetsprtners ordnr. Det är viktigt tt serviceproduceterns ledre deltr i utbildningen för tt verksmheten sk förenhetligs. lnom stden försöker mn också ordn utbildning som ger behörighet som yrkesexmen och fristående exmen och lärovtlsutbildning. 7. Budget Förutom den lgstdgde klientvgiften får kommunen för de utgifter som morgon- och eftermddgsverksmheten medför en sttsndel enligt Lg om finnsiering v undervisnings- och kulturverksmhet. Inom ekonomin för verksmheten iktts en sprsm linje i enlighet med de nvisningr som stden godkänt. För mteril-nskffningrn får enhetern vrje klenderår ett skilt eurobelopp för vrje elev som deltr i verksmheten. I verksmhetsbidrget till smrbetsprtnern ingår ett mteril-bidrg per elev.

12 8. Uppföljning och utvärdering lt 8.1 Utvärdering Enligt lgen om grundläggnde utbildning 21 $ sk utbildningsnordnren delt i extern utvärdering v verksmheten. Lgen om grundläggnde utbildning 48c $ stdgr tt uppföljningen v morgon- och eftermiddgsverksmhet är sådn utvärdering. Lgen ålägger kommuner som ordnr morgon- och eftermiddgsverksmhet enligt lgen om grundläggnde utbildning tt delt i Utbildningsstyrelsens ntionell uppföljningsförfrågn. (Lgen om ändring v lgen om grundläggnde utbildning n:o 1136/2003). Utvärderingsresultten publicers på stdens nätsidor och ges till nämnden för kännedom. Förutom den ntionell uppföljningen utvärders verksmheten på våren genom en förfrågn om kundbelåtenhet. Vårdndshvrn, brnen och rbetstgrn utvärderr den förverkligde verksmheten. För rbetstgren reseryers tid för utvärdering. Utvärderingsresultten nvänds vid plneringen v verksmheten för följnde verksmhetsperiod. Utöver den skriftlig utvärderingen bekts i plneringen och utvecklndet den övrig respons som mn hr fått under läsåret. Utgångspunkten för utvecklingen v en högklssig morgon- och eftermiddgsverksmhet àr Kvlitetskriterier för den grundläggnde utbildningen, morgon- och eftermiddgsverksmheten inom den grundläggnde utbildningen och för skolns klubbverksmhet (2012), som Undervisningsministeriet utrbett. Som en del v kvlitetsrbetet inom den grundläggnde utbildningen definiers vd som förutsätts v en högklssig morgon- och eftermiddgsverksmhet i Vs. Utöver kvlitetsrbetet tyngdpunktsområden för morgon- och eftermiddgsverksmheten i Vs med bektnde v utvecklingsplnen för verket för fostrn och utbildning för åren : s Mångprofessionellt smrbete r> Utveckling v orgnistionen r> Utveckling v kunnnddet r> Arbets- och inlärningsmiljöer 8.2 Uppfoljning och sttistik Verket smlr i september in sttistikuppgifter v enhetern inom morgon- och eftermiddgsverksmheten. Uppgiftern sk meddels årligen enligt situtionen 20.9 till Undervisningsministeriet. Också vårterminens kontrolluppgifter enligt situtionen insmls v verket. Under läsåret insmls vid behov uppföljningsuppgifter om t ex ntlet brn som deltr i verksmheten, kostnder och förverklignde v rbetstimmr. I Avtl med serv ceproducenter Stden ger ett bidrg enlig nämndens beslut för kostndern för verksmheten åtr de föreningr som delr i verksmheten. Förutom vtlet är även verksmhetsplnen smt lgstiftningen och de v Undervisningsministeriet fstställd grundern bindnde för serviceproducentern.

13 t2 I 0 Verksmhetplnens ikrftvrnde Denn verksmhetsberättelse träder i krft och är i krft tillsvidre. Vs stds verk för fostrn och utbildning hr under verksmhetsåret möjlighet tt juster denn verksmhespln, ifll den egentlig verksmheten, lg- eller orgnistionsförändringr förutsätter det. Andringrn godkänns v nämnden för småbrnsfostrn och grundiäggnde utbildning. Bilgn för Lillkyro är i krft

14 l3 Lillkyro-bilg till verksmhetsplnen för morgon- och eftermiddgsvereksmheten inom Vs stds grundläggnde utbildning under övergångsperioden (3 år) Med morgon- och eftermiddgsverksmhet vses ledd verksmhet för elever enligt lgen om grundläggnde utbildning som kommunen svrr för i sin helhet. Enligt lgen om grundläggnde utbildning bestämmer Utbildningsstyrelsen om morgon- och eftermiddgsverksmhetens mål och centrl innehåll genom tt fstställ grunder för verksmheten. Vs stds morgon- och eftermiddgsverksmhet inom grundläggnde utbildning hr rrngerts enligt de grunder som trädde i krft En verksmhetspln hr uppgjorts för verksmheten. I Lillkyro tillämps huvudskligen den verksmhetspln för morgon- och eftermiddgsverksmhet som nämnden för småbrnsfostrn och grundläggnde utbildning ivs godkänt. Enligt smmnslgningsvtlet melln Vs std och Lillkyro kommun ( ) ordns morgon- och eftermiddgsverksmhet inom grundläggnde utbildning i Lillkyro minst på nuvrnde nivå och huvudskligen i skolorn. Med denn bilg för övergångstiden säkrs tt morgon- och eftermiddgsverksmheten på Lillkyro-området fortsätter enligt tidigre omfttning. Verksmhetens omfttning och verksmhetstider: Verksmhet ordns under skoldgr minst 760 h per läsår (i genomsnitt 4hldg) huvudskligen melln kl Fmiljern utnyttjr den tid som står till buds enlígt egn behov. En förutsättning för tt ordn verksmhet är tt det till vrje verksmhetsplts nmäls och tt det i gruppen finns minst fem brn. Morgonverksmhet för kl ordns om det finns minst tre brn som behöver den. För de brn som deltr i verksmheten servers ett morgonmål kl Vs stds ikrftvrnde vgifter följs. Verksmhetsvgiftern i börjn v höstterminen 2013 är: 80 /mån. kl 120 lmän kl

15 Hndlingr som reglerr morgon- och eftermiddgsverksmheten inom grundläggnde utbildning Lg om grundläggnde utbildning (628/1998) 48, b, c, d, e j f $ (1 136/2003) Lg om grundläggnde utbildning 17 S 2 mom. ( ) Lg om grundläggnde utbildning 30 S I mom. ( ) Lg om grundläggnde utbildning 40 S 2 mom. ( ) Andring och komplettering v grundern för läroplnen för den grundläggnde utbildningen, FÖRESKR FT 50/01/201 0 Brnskyddslg 12 S Brnskyddslg i 25 S Kommunllg (365/1995) 16 S 1 mom och 50 S 1 mom. ( ) och 2 mom Lg om finnsiering v undervisnings- och kulturverksmhet (635/1998)5 $ 3 ( ) Lg om kontroll v brottslig bkgrund hos personer som rbetr med brn ( ) 2 $ 2 mom (1 1 38/2003) Sttsrådets förordning Lg om offentlighet i myndigheterns verksmhet (621/l 999) Lg om offentlig upphndling ( )