Lulebygdens Forskarförening

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lulebygdens Forskarförening"

Transkript

1 Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING Nr 81, februri 2013 Medlemsmöte i december Christin As Bygdell sjöng på medlemsmötet. Söndgen den 9 december vhölls trditionsenligt medlemsmötet med utdelning v stipendiet till Julius Sundströms minne. Loklen vr som mång gånger tidigre Kyrkns Hus. Smmnkomsten inleddes med ett formellt möte där de närvrnde hde tt genom ett ndr beslut bekräft årsmötets beslut om stdgeändring. Ändringen innebär tt föreningen fortsättningsvis skll h endst en revisorssupplent, vilket är en npssning till rådnde prxis. Efter denn formell del vidtog stipendieutdelningen. Till 2012 års stipendit hde styrelsen utsett Curt Björklund. Ordförnde överlämnde diplomet med tillhörnde penningsumm smt en vcker blomm till Curt. Därefter berättde Curt på ett medrycknde sätt om sin forskning. Den här gången hde progrmgruppen vlt ett lite ovnligre Per Wänkkö delr ut årets Jullestipendium till Curt Björklund. progrminslg. De närvrnde fick lyssn till välklingnde sång v Christin As Bygdell. Ämnesområdet vr visor och sånger från Tornedlen. Melln sånginslgen berättde Christin om sin uppväxt och minnen från Tornedlen. Ett mycket uppskttt progrminslg. l Ordförnden hr ordet Ny medlemmr Sid 3 l Norrbottens ekonomisk krtverk åren och Norrbottens läns krtverk Sid 4 l Släktresn Sid 7 l En mn och hns hustru Den ene drunknde, den ndr frös ihjäl Sid 8 l Enbergs i Sörviksudden Sid 11 l Stålet United, noveller Sid 12 l Ett emigrntminne Fmiljen Erickson Sid 13 l Kunskpens käll Sid 15 l Full frt på undervisningen Sid 16 l Annonser Sid 3, 12, 15 Mötet vslutdes som vnligt med en trivsm fikstund. Text: PER WÄNKKÖ

2 2 Lulebygdens Forskrförening Nr 81, februri 2013 Lulebygdens Forskrförening Besöksdress: Residensgtn 6 E, Luleå Telefon: 070/ Telefontid: Måndg: kl 9-11 Torsdg: kl 9-11 Övrig tid går br tt mli till nednstående e-mildress e-postdress: Hemsid: se Webbnsvrig: Mrit Lindell e-post: Post skicks till dress: Lulebygdens Forskrförening Residensgtn 6 E Luleå Öppettider: Ytterdörren öppen kl ll dgr. Innerdörren låses som tidigre med egen nyckel. Annonspriser Åttondels sid 100 kr Kvrtssid 200 kr Hlvsid 300 kr Helsid 500 kr Sist sidn, enstk nr kr Sist sidn helår (4 nr) kr Medlemmr får kostndsfritt mrkndsför sin lster i tidningen. Dett är begränst till 40 mm/1 sp respektive 20 mm/2 sp. Dett under förutsättning tt ett exemplr v lstret lämns till föreningen. Styrelsen 2012 Ordförnde: Per Wänkkö Tel , 070/ E-post: Vice ordförnde: Gunnr Johnsson Tel Kssör: Gunnel Jägre Sndin Tel E-post: Sekreterre: Crin Vllgren Tel E-post: Övrig ledmöter: Gunhild Hedenström Tel E-post: Sture Krlsson Tel E-post: Kent-Åke Lundebring Tel E-post: Supplenter: Ingrid Vikström Tel E-post: Kjell Mäki Tel E-post: Föreningens syfte Lulebygdens Forskrförening grunddes 1989 för tt främj och höj intresset för bygdeperson- och släktforskning inom gml Storlule socken smt tt rbet för bättre betingelser för sådn forskning. Näst tidning utkommer veck 21 vrför mnuskript måste vr inskickde SENAST DEN 15 mj Ge ett bidrg till Julius Sundströms Minnesfond Förvlts v Lulebygdens Forskrförening. Plusgirokonto: Stipendiegruppen/lulebygdens Forskrförening Gerd Olovsson, tel , e-post: Anders Sndström, tel FONUS kn förmedl telegrmmen Medlemsvgifter Vuxen Ungdom tom 25 år Fmilj (smm hushåll) 150 kr/år 40 kr/år 190 kr/år Vid inbetlning uppge lltid nmn, dress, födelsedg, telefon, gärn mobil och e-post (inkl nmn mm på fmiljemedlemmr som omftts v fmiljevgiften). Avgiften betls till PG Vid internetbetlning: Kompletter din uppgifter genom tt skick dem med e-post till medlemsnsvrig e-post: Kom ihåg tt meddel dressändring!

3 Lulebygdens Forskrförening Nr 81, februri Ordförnden hr ordet Hej Du hr nu fått ännu ett nummer v medlemstidningen. Men tidningen skpr sig inte själv. Vår redktör Åke hr inför det här numret, liksom inför mång tidigre nummer v tidningen, vrit mycket bekymrd på grund v brist på inslg. Jg vill därför vädj till ll medlemmr tt tänk igenom om mn knske hr något mteril som kn pss i tidningen. Det behöver bsolut inte vr något långt inslg. En blndning v något längre inslg och kortre notiser gör br tidningen intressntre. Jg tycker tt vi ll bör försök ställ upp med inlägg för tt värn om tidningens fortbestånd. Vi hr nu fått årets släpp v mikrofichekort och kommer under veck 7 tt börj sorter in korten i pärmrn. Totlt hndlr det om drygt 500 kort. Störst gruppen Luleå domkyrkoförsmling består v 198 kort och omfttr åren En nnn stor grupp 104 kort vser Jukksjärvi försmling och täcker åren Vid senste styrelsemötet beslöt styrelsen köp in ytterligre en dtor. Därmed hr föreningen totlt sju forskrdtorer. Tyvärr innebär dett tt de som nvänder mikroficheläsrn blir hänvisde till rummet innnför det med mikrofichepärmrn. Det här blir mitt sist inlägg på den här pltsen i tidningen. Jg hr nu vrit ordförnde under fyr år vilket innebär tt min ndr mndtperiod upphör och jg hr meddelt vlberedningen tt jg inte ställer upp för omvl. Jg vill därför tck för förtroendet tt vr ordförnde under dess fyr år. Det hr vrit en mycket givnde och intressnt period. Jg hopps vi ses på årsmötet 3 mrs. PER Alvr Berglund Vllvägen Gmmelstd Tel Elisbet Andersson Tullgtn 31 B Luleå Tel Peter Björn Edeforsgtn 14 C Luleå Tel Jn Erik Idebjörk Storgtn Luleå Tel Per Lmpinen Ängesbyvägen Luleå Tel Gertrud Axelsson Sndviksgtn Luleå Tel Berit Lindgren Stormvägen Luleå Tel Erik Hellström Notviksvägen Luleå Tel Vi hälsr de ny medlemmrn välkomn! Redktör och nsvrig utgivre ÅKE ÖSTLING Tel ÅRSMÖTE SÖNDAG 3 MARS 2013 KL I KYRKANS HUS, MARTASALEN PROGRAM: l ÅRSMÖTE l FÖREDRAG v Rolf Johnsson Ämne: Stdsnär byr i omvndling l FIKA, föreningen bjuder Välkomn! STYRELSEN

4 4 Lulebygdens Forskrförening Nr 81, februri 2013 Norrbottens ekonomisk krtverk åren och Norrbottens läns krtverk Text: GEORG PALMGREN När Per Henrik Widmrk år 1859 tillträdde som lndshövding i Norrbottens län klgde hn hos kungen över bristen på tillförlitlig krtor. Det resulterde i tt hn smm år bemyndigdes tt upprätt ett krtverk över länet och förordndes smtidigt som styresmn för verksmheten vid Norrbottens ekonomisk krtverk. Ändmålet vr bl.. tt sml kunskp om mrknvändning och sttistik över länet i ekonomiskt hänseende. För Norrbotten nsåg mn det v lldeles särskild vikt tt t frm ekonomisk krtor med tnke på större uppodlingsföretg och industriell företg som då vr ktuell i länet. Verksmheten strtde redn sommrn 1859 genom tt inspektören för nvigtionsskolorn i riket, kpten-löjtnnten vid flottn C. A. Petersson, utförde stronomisk bestämningr v ett ntl punkter till stöd för det blivnde krtverket. Hn fortstte sin mätningr även de kommnde somrrn och gv senre ut plnschverket Lpplnd, dess ntur och folk. När P H Widmrk vled år 1861 förordndes hns efterträdre S P Bergmn till ny styresmn för krtverket. bredd v 2 längdgrder och i höjd v 30 breddminuter. År 1871 hde mn, förutom kustsocknrn, uppmätt 120 kvdrtmil i Piteå lppmrk och 200 kvdrtmil i Luleå lppmrk. Krtorn upptog bl.. vägr, åker, äng, myrr, sjör, vttendrg, gränser för byr och hemmn och nybyggen mm. Däremot fnns i regel ingen detljerd redovisning v höjdförhållnden. Det vr först på 1870-tlet som mn i större utsträckning utförde topogrfisk mätningr. Krtn blev då en ekonomisk-topogrfisk krt. Härdskrtor eller härdsekonomisk krtor De ekonomisk krtblden för kustlndets socknr smmnställdes härdsvis eller tingslgsvis till s.k. härdskrtor som gvs ut i tryck. Till härdskrtn hörde en beskrivning med reluppgifter mm som till en börjn nsågs vr llr viktigst. Den först härdskrtn som färdigställdes vr över Nederluleå tingslg och den gvs ut år Året därpå utkom även krtn över Råneå härd. Utgivningen v krtor över övrig härder fortstte sedn till år 1880 då krtn över Piteå härd vr klr. Beskrivningrn till härdskrtorn innehöll uppgifter om byr, hemmn, lägenheter, mntl, soldttorp, jordtorp, bckstugor, ägorns rel uppdeld i duglig och oduglig mrk, nteckningr om vvittrings- och skifteskrtor, llmänn pltser, utfjällr, kvrnr och sågverk, frihetsår mm. Härdskrtorn över Norrbotten kn ldds hem från BD_hrdskrtor.htm Norrbottens läns krtverk Norrbottens ekonomisk krtverk hde en självständig roll frm till år 1873 då den ställdes under topogrfisk corpsen styrelse. Nu inleddes en omfttnde topogrfisk krtläggning v inlndet, bl.. fjällmätningr. De ekonomisk krtorn skulle inte Ekonomisk krtn Utgångsmterilet för de ekonomisk krtblden vr befintlig geometrisk krtor och sockenkrtor mm för de kustnär socknrn. Dessutom fnns krtor över riksgränsen mot Norge och Finlnd. Inom den störst delen v länet hde någr mätningr ldrig ägt rum. Konceptkrtorn upprättdes i ett särskilt bldindelningssystem i 32 bld med beggnnde v tngernde konisk projektion. Vrje bld begränsdes i Pstor Knut Sjöberg möter ingenjörern Lind och Åberg frå Luleå, som är sysselstt med mätningr i fjällen. Expeditionen krävde 6 bärre och bilden togs v pstor L. Dhlstedt år 1897.

5 Lulebygdens Forskrförening Nr 81, februri br uppt ekonomisk detljer utn även lämn upplysning om trktens topogrfisk beskffenhet. Krtn blev nu en ekonomisk-topogrfisk krt. Det först bldet som gvs ut vr nr 3 Sjngeli, uppmätt 1881 och utgivet år Sedn följde de övrig 44 med någr bld om året. Det sist, nr 45 Rödkllen, gvs ut år Det mätnings- och krtläggningsrbete som utfördes vid Norrbotten ekonomisk krtverk vr i mång stycken ett pionjärrbete och utgjorde grunden för de llmänn krtorn över länet (s.k. generlstbskrtorn) frm till produktionen v den topogrfisk krtn som strtdes på tlet då styrelsen och ledningen för verket övergick till Topogrfisk kåren. Verksmheten vid Luleå-kontoret pågick till år 1901 då krtbyrån drogs in och förldes under Rikets llmänn krtverk Fjällmätning mm Arbetet med tt krtlägg fjällområden vr mycket strptsrikt. Det vr svårigheter med bl.. vädret, dimmor, fjälltoppr täckt v moln, besvärlig terräng med kullerstenr som kunde lossn och rs ner, mygg, snö till knän, glciärer med frlig sprickor. Mn skulle medför instrument, tält och mtförråd mm. För dett behövdes hntlngre, oftst lppr med god loklkännedom. Även resn från Luleå upp till krtläggningsområden vr besvärlig och tidsödnde. När krtogrfern Bucht och Stål år 1879 reste till Srek börjde mn med ångre från Luleå till Råbäcken, sedn vidre med häst och båt och till fots. Resn tog 11 dgr innn mn vr frmme. I Jokkmokk mötte mn sin sju hntlngre. Mätningsteknik Fjällmätrn medförde i regel ett mätbräde v nsenlig dimensioner, som fästes på ett sttiv v särdeles stdig byggnd, en tublinjl, en lntmäteridiopter, en fältkikre och ett krftigt stålmåttbnd om minst 20 meter, kompss, två neroidbrometrr och ett flertl decimeterbred, 4 meter lång tygbnd, väl oljde och grderde som en vnlig mätstång. Mn börjde med tt ök ntlet stödjepunkter genom s.k. grfisk tringulering. Mn byggde stenrösensignler på flertlet v fjälltopprn, på sdelformer och pltåer. Mot signlern drog mn på mätbordet syftlinjer, först från utgångspunkten och sedn från övrig geodetiskt bestämd punkter. Signlerns läge på krtn erhölls genom vskärning från en eller fler stödjepunkter eller genom kombinerd v- och inskärning. Med stöd v de först bestämd grfisk tringelpunktern utbyggdes tringelnätet ytterligre. På så sätt fick mn ett ntl stödjepunkter som kunde nvänds vid den kommnde inmätningen v detljer. Höjdern bestämdes genom brometermätning. Lutningsförhållnden melln de inmätt punktern uppskttdes efter ögonmått eller med hjälp v lutningsmätre och återgvs provisoriskt med nivåkurvor. Genom tt iblnd ök kurvorns tjocklek sökte mn vinn relief i krtbilden (Se krtn över (Kebnekjse) Höjdmätning För tt bestämm höjder nvändes oftst neroidbrometrr. En brometer plcerdes på en punkt med känd höjd. En nnn brometer förde krtogrfen med sig upp på t.ex en fjälltopp. Genom tt vläs skillnden i lufttrycket melln de båd brometrrn kunde mn beräkn höjdskillnden. Mn kunde också nvänd sig v s.k. trigonometrisk höjdmätning då mn med hjälp v t.ex en teodolit mätte höjdvinklr. Om mn då känner vståndet kn mn beräkn höjdskillnden, men mn måste då t hänsyn till ljusets brytning och jordens rundning års expedition bestod v G W Bucht och hns medrbetre Leonrd Lind. Arbetet påbörjdes i Nikkluokt den 7 juli och de viktigste rbetsdgrn i Kebnekjsemssivet vrde melln juli. Totlt brometervvägdes fjälltoppr under denn expedition. Höjden v Kebnekjses sydtopp beräkndes till fot = meter. Den 25 september vr Bucht och Lind tillbk i Luleå. Under vintern berbetdes observtionsmterilet och en konceptkrt över Kebnekjsemssivet upprättdes. Det slutlig krtbldet Nr 8 Kebnekjse utgvs år Genom mätningen v Kebnekjse detroniserdes Sulitelm som tidigre nsågs vr lndets högst berg. Någr krtogrfer m fl som rbett vid Norrbottens ekonomisk krtverk Lrs Berg biträdde kptenlöjtnnten C A Petersson vid dennes res i Norrbotten för tt utför stronomisk och kronometrisk observtioner för ortsbestämning som underlg för krtverket över länet. Berg vr född 1828 och vr mjor vid Väg och Vttenbyggndskåren när hn år 1885 utnämndes till lndshövding i Norrbottens län. Hn blev senre överste och chef för vid Väg och Vttenbyggndskåren. Hn vr även ledmot v riksdgens först kmmre och vled år 1920, 82 år gmml Gustf Vilhelm Bucht vr född i Överluleå år Hn fr vr kronolänsmn och lär h blivit mördd v fntisk lestdinlppr under ett upplopp i Kutokeino år År 1872 ntogs hn som krtogrf och blev år 1884 utnämnd till krtogrfförmn vid Luleåsttionen. År 1882 erhöll hn tjänsten som stdsingenjör i Luleå efter Erik Rudolf Wldenström. Hn vr oft tjänstledig under sommrmåndern för tt kunn rbet som krtogrf. Det medförde besvär för stden då mn ständigt behövde någon som kunde utfärd relbevis mm. G W Bucht är känd för sin berättelse om bestigningen v Srektjåkko år Den finns tt läs i Läsebok för folkskoln. Efter en besvärlig och äventyrlig vndring lyckdes hn träng frm till foten v Srek Den 28 juli vr det strålnde väder och hn beslöt sig för tt bestig det mjestätisk fjället. Vndringen blev besvärlig med isjöklr och snö. Kry-

6 6 Lulebygdens Forskrförening Nr 81, februri 2013 Fredrik Fbin Heggström, född i Sl Tjänstgjorde vid Norrbottens ekonomisk krtverk år 1876, vvittringslntmätre, officersexmen 1865 och chef för volontärskoln i Notviken Avsked som mjor i rméns reserv 1894 och död i Stockholm Utdrg ur bld 8. Kebnekise v Norrbottens läns krtverk, uppmätt pnde på händer och fötter tog mn sig 600 meter upp. Lpprn vägrde tt gå längre, men Bucht gv sig inte och fortstte med hjälp v en järnbeslgen stv som hn nvände för tt gör fotsteg i snön. På händer och fötter kom hn slutligen upp på högst spetsen. För lpprn blev det svårre eftersom de br på ll instrument mm. Till slut kom de upp och med ett gltt hurr hälsdes ders nkomst. År 1884 invldes hn i stdsfullmäktige. Hn dog v kräft år 1894, 46 år gmml. Hn hde då fått vr med om stdsbrnden 1887 och rbetet med den ny stdplnen år Oskr Fredrik Dhl vr född i Gällivre år 1842 och tjänstgjorde vid Norrbottens ekonomisk krtverk åren Hn vr även kpten vid Norrbottens fältjägrkår och utnämndes senre till mjor. Hn hr även tjänstgjort som t.f. stdsingenjör. Hn dog i Luleå år 1911, 68 år gmml. Åren vr hn förordnd som vice brndchef i Luleå. Vid stdsbrnden 1887 stod livkompniet i Notviken under hns befäl och kunde genom en snbbmrsch frmgångsrikt delt i rbete med tt släck elden och förhindr dess spridning. O F Dhls egen fstighet vid Sndviksgtn tillhörde de hus som brnn ner. Hn vr gift först gången med Emm Gustv, dotter till kptenen Fredrik Gustf Clementeoff och Helen Ktrin Dhl, smt ndr gången med Kristin Mgdlen, dotter till provincilläkren Erik Mgnus Wldenström och Mrgret Mgdlen Govenius, syster till krtogrfen och stdsingenjören Erik Rudolf (Rulle) Wldenström. Krl August Fredholm, rektor vid läroverket i Luleå. Hn biträdde bl.. Viktor Åberg vid nivelleringrn för tt bestämm sjörs och floders höjd mm. År 1886 rbetde hn tillsmmns med G W Bucht med tt upprätt en ny jordebok över fstighetern i Luleå std. Frns Adolf Friedlieb, vvittringslntmätre och vice kommissionslntmätre, född 1846 i Stockholm. Anställd vid Norrbottens fältjägrkår och vid ekonomisk krtverket i Luleå. Avsked som kpten i rméns reserv 1901 och dog i Nederklix Ogift. Leonrd Lind, född i Öjebyn år Son till underofficeren vid Norrbottens fältjägrkår John Efrim Lind o.h.h. Anställdes vid Krtverket år 1876 och blev förmn vid Luleå sttionen frm till indrgningen år Under förberedelsern för flyttningen till Stockholm insjuknde hn där och vled v blodförgiftning vid återkomsten till Luleå. Hn blev 51 år, vr ogift, medlem v stdsfullmäktige och riddre v Vsorden. Under sin verksmm tid utförde hn mätning och krtläggning v bl.. fjällområden i Norr- och Västerbotten smt del v Jämtlnds län, oft tillsmmns med kollegn G W Bucht. Brynte Lindgren, född 1835 i Ertemrks sn, Dlslnd. Blev krtogrf år 1873 och fick vsked med pension från år Hn dog i Luleå år 1913, 78 år gmml. Erik Olof Nordlinder (EON), född i Ninfors i Hälsinglnd Son till prosten Erik Nordlinder o.h.h. Anställdes redn vid strten v Norrbottens ekonomisk krtverk år År 1885 erhöll hn vsked med pension och vled i Luleå 1911, 84 år gmml. Är begrvd i den Lignell-Stenbergsk fmiljegrven. Vid sidn v rbetet som krtogrf vr hn teckningslärre vid Luleå läroverk under åren och Mest känd är knske EON genom sin nteckningr om benämningr på gårdr, hus, gtor mm och om smek- och binmn på personer i Luleå. EON vr gift med Mri Sundén och de fick dottern Alm. Fiskestugn på Mjölkudden kllde de för Almebo efter förnmnen Alm, Mri, Erik.

7 Lulebygdens Forskrförening Nr 81, februri Crl Anton Petterson, kptenlöjtnnten som utförde stronomisk bestämningr v ett ntl punkter till stöd för det blivnde krtverket. Hn vr född i Krlskron år 1818, blev föreståndre för Göteborgs nvigtionsskol mm och blev senre inspektör över rikets nvigtionsskolor. Hn utgv läroböcker i nvigtionsvetenskp mm och sdes vr i besittning v ett rent förvånnde mtemtiskt minne. Hn vr skicklig penntecknre och efter fyr somrr i lpplndsfjällen smmnställde hn boken Lpplnd, dess ntur och folk. Erik Rudolf Wldenström, född 1841 och son till provincilläkren Erik Mgnus Wldenström och Mrgret Mgdlen Govenius. Gift med Ingeborg Bergmn, dotter till styresmnnen för krtverket i Norrbotten, lndshövding S. P. Bergmn. Hn vr krtogrf åren , stdsingenjör i Luleå och dog John Ludvig Winbld von Vlter, född 1849 i Öjebyn och nställd som krtgrf Blev mjor vid Norrbottens fältjägrkår och överkontrollör vid mltdryckstillverkningen i Norrbottens län. Hn dog Victor Åberg, född 1850 i Stockholm. Hn nställdes vid krtverket år 1877 och blev krtogrf i Norrbotten år Från 1902 nställd vid krtverket i Stockholm. Hn vr gift med Alm Mri Thulin, dotter till fängelsedirektören och rådmnnen i Luleå Krl Teodor Thulin o.h.h. Hn hr bl.. förfttt krt över Luleå stdspln åren 1895 och 1899, över Piteå std år 1898 och över Bodens std år Käll: Georg Plmgren - Norrbottens ekonomisk krtverk Norrbottens läns krtverk utgiven v Föreningen Norrbottens lntmäterimuseum år Boken kn beställs vi epost Den kostr 100 kr + porto. Den kn även läss på nätet vi länken på Luleå kommuns hemsid: wnlod/18.48f193fc13702f60fc3 80c/ /Norrbottens +ekonomisk+krtverk.pdf l Henrik Adolf Widmrk, född 1833 i Ljusdl, son till Per Henrik Widmrk som blev lndshövding i Norrbottens län och inititivtgre till Norrbottens ekonomisk krtverk. Henrik Adolf nställdes som krtogrf Efter pppns död 1861 fortstte hn som krtogrf under lndshövding S P Bergmns tid och vr i prktiken chef för de nställd tjänstemännen. Hn blev själv lndshövding och chef för krtverket i Norrbotten län år År 1885 flyttde hn till Krlstd som lndshövding i Värmlnds län och vled där år år gmml. Per Henrik Widmrk, född 1800 i Umeå. Hn blev förste lntmätre i Gävleborgs län år 1842 och lndshövding i Norrbottens län1859. Hn dog dock redn år 1861 och är begrvd i Ljusdl. Bergmns hemmn i Östr Lö. SLÄKTRESAN Text: FRANK A BERGMAN Vår färd börjr, som sig bör, i Notviken. Vi som göt släktresn är min son Jons och jg. Först nhlten är Sndviken, där Jons bor. Dg två strtde vi tidigt för färden gick till Arvik, där vi skulle träff min kusin Ove för tt delge honom senste nytt om den Åslundsk släkten. Vädret vr inte på vår sid, regnet öste ner så vi missde till och med en vfrt. Efter fik och en mss prt (mycket trevligt) åkte vi tillbk efter E18 mot Örebro. Väl frmme i rmsberg i Västmnlnd strtde sökndet efter husrum. Efter mång om och med öppndes Rmsbergsgården för övernttning. Sökndet efter vår rötter gv inte mycket men vi hde grnnbyn Lö i åtnke. Vägen till Lö vr en krokig grusväg, dessutom ville regnet inte gör uppehåll. När solen senre tittde frm blev sker och ting mycket trevligre. Vi hde en uppgift genom kyrkböcker om en dress i östr Lö. Till vår stor glädje fnns huset med uthus kvr. Vi stod nu på smm gårdspln som vår förfäder. Vår förfäder i östr Lö hette Bergmn och ägde dett hemmn från mitten v 1800-tlet och frmåt. Förfdern hette Anders Bergmn, född Det vr här min frfr Krl Leonrd föddes och växte upp. Väl tillbk i Rmsberg träffde vi fmiljen Eriksson, fin och trevlig människor, som öppnde sitt hem och berättde om Rmsbergs Bruk och ders egen släktforskning.

8 8 Lulebygdens Forskrförening Nr 81, februri 2013 EN MAN OCH HANS HUSTRU Den ene drunknde, den ndr frös ihjäl Text och teckningr: LEIF LARSSON Mnnen gick i novembermörkret ner sig i en vk på Klixälvens is och drunknde. Rockskörtet frös fst i isvkens knt, men hn kunde inte t sig upp ur det kll vttnet. Hustrun frös ihjäl på lndsvägen i Lppträsk i december 33 år senre. Mitt på sommren 1848 kom skomkrgesällen Nils Gustf Åberg från Luleå stdsförsmling till Klix kyrkostd. Pign Ktrin Elisbeth Nordqvist kom på våren 1850 från Svrtbjörsbyn i Överluleå försmling till Nederklix. Då vr de gift sedn i jnuri och sonen Oskr vr på väg. Hn föddes i december Nils Gustf vr född Pppn vr krukmkren John Åberg i Luleå, född 1784 och mmmn hette Ester Hnsdotter född Hon vr från Sktmrk, Nederluleå. (Luleå försmling dels år 1831 upp i Nederluleå respektive Överluleå försmlingr). Pret hde gift sig 1818 och bodde i gård nummer 61 i Andr kvrteret i Luleå std. Möjligen båd, men åtminstone John Åberg, hde under äktenskpet blivit vrnd v kyrkorådet för oenighet i äktenskpet år Anteckningen står på den rd som gäller för John Åberg. Det vr smm år som Fmiljen Eriksson hr ägt Rmsbergs Bruk i fler genertioner. Dg tre åker vi norrut mot Hälsinglnd och övernttr i Sndviken. Dg fyr är vi i Färil där min morfr Lrs Nicolus växte upp. Den Åslundsk släkten fnns representerde på fler pltser i området som Enskogen och Los. Tråkigt nog hde inte Färil hembygdsgård öppet. Vi vr visserligen där en söndg, men det vr ju sommr och turistsäsong. I Enskogen levde en hlvbror till morfr John Gustv Åslund. Den mnnen dog 1976 vid 98 års ålder! Hn vr under sin livstid medrbetre med rtiklr i den lokl tidningen. När vi snurrde runt i Enskogen kom vi i kontkt med en hel del vlägsn släktingr, som visde vägen till en kunnig och prtsm mn vid nmn Erik Krm. prets sjunde brn föddes. Nils Gustf vr nummer fem. Tre v brnen vr flickor, fyr vr pojkr. Två v Nils Gustfs bröder gick till sjöss. Den äldste John Henrik skll vr död på sjön enligt kyrkboken. Den yngste, Fredrik, vr först sjömn, sedn fiskre. Den två år äldre brodern Hns Petter blev liksom fdern kkelugnsmkre/krukmkre. Hn gick i lär hos den berömde kkelugnsmkren Smuel Lindgren i Luleå. Ett hus i Luleå klldes på den tiden för Åbergs. Det låg vid västr delen v nuvrnde Köpmnngtn (tidigre Norr Kyrkogtn) Hn kunde berätt om släkten och om tidigre förhållnden vid Ljusnn. Vi ville också se om vi hde släktingr i Los. Efter tt h kört längs en lång och krokig väg kom vi frm, och döm om vår förvåning, när vi kom frm visde sig, tt där vr byfest. Där fick vi dessutom träff en dm vid nmn Ell Åslund c: 90 år gmml. Övernttning i Hvr vndrrhem. När vi senre kom hem visde det sig, tt vår föräldrr knske kunde h bott på ndr sidn gtn. Resn börjde nu vr slut. Vi hde br en nhlt kvr. Det vr tt träff min syster Kerstin i Burträsk och delge henne det senste om släkten. Efter en snbb henfärd vslutdes resn i Notviken. l Fntsibild v NILS GUSTAF ÅBERG i kvrteret Sprven. Troligen vr det Fredrik Åbergs hus. Nils Gustf Åberg gick också i lär hos en vid känd hntverkre, skomkrmästren Crl Fredrik Holm född Hn kom från Stockholm som gesäll 1838 och blev snrt skomkrmästre i Luleå. Hn hde lärt sig yrket i Stockholm men vr Luleåpojke, son till skeppren Peter Holm gifte hn sig med fiskredottern Christin Cthrin Lndqvist, född Hennes bror hette John Aron (J.A.) Lndqvist och vr sjökpten, gift med Sofi Cthrin Röckner. Hn mönstrde först på som kock på glesen Florin br 16 år gmml. Det först frtyget där hn vr befälhvre vr skonerten Ellid, som tillhörde C. A. Gowenius. Frtyget vr byggt i Jämtön. Hn vr också chef på det tremstde brkskeppet Linne byggd i Strömsund. Det klldes Luleåflottns flggskepp. Senre blev hn Luleå stds förste hmnchef (hmnmästre). Crl Fredrik Holm ägde fstigheten 34 på Köpmnngtn. Hn blev snbbt Luleås störste skomkre. Hn hde fler gesäller och lärlingr i rbete hos sig och hde så stor

9 Lulebygdens Forskrförening Nr 81, februri verksmhet tt hn själv, som den skickligste, br hnn med tt t mått och skär till de viktigste uppgiftern som tillkom mäster. Crl Fredrik Holm betrktdes som en humoristisk person som oft skojde både med förbipssernde och med kundern. Ett skämt hndlde om knrr på skorn. Sedn hn tgit mått på foten brukde hn iblnd fråg hur mycket knrr hn skulle lägg in i skorn. Det kostde lltid 25 öre extr, och mång som nppde på erbjudndet tyckte tt det vr lite förnämt tt gå omkring med skor som knrrde. Det vr lätt för skomkrn tt gör knrr. Melln skons bindsul och yttersul l hn in två tunn läderbitr med yttersidorn vänd mot vrndr. Nils Gustf Åberg vr br 22 år gmml då hn som skomkrgesäll lämnde Luleå och begv sig till Nederklix. Innn hn gv sig iväg hde hn hunnit lär känn en kvinn från Svrtbjörsbyn utnför Boden i Överluleå. Det vr pign Ktrin Elisbeth Nilsdotter Ek, född 1817 och således nio år äldre än Nils Gustf. Som pig hde hon i mång år rbett i de fstigheter som fnns i närheten v Åbergs. I kyrkns hndlingr i Luleå står hon nämnd som Cjs Lis Ek. Hennes föräldrr på Svrtbjörsbyn nummer 1 vr Nils Johnsson Ek, född 1794 och Brit Johnsdotter Blomster, född 1793 i Måttsund. Cthrin Elisbeth vr äldst v sju brn i fmiljen. Näst äldst brnet vr hennes bror Crl John Nilsson Ek född Hn övertog 1848 gården efter föräldrrn och bytte då också nmn till Lindström (Crl John Lindström) vr också det år då Nils Gustf Åberg vr färdigutbildd skomkrgesäll och flyttde till Nederklix. Smm år flyttde Kthrin Elisbeth hem till Svrtbjörsbyn efter tt h vrit pig hos kyrkvärden Cles Govenius. I februri 1850 står hon som inflyttd till Nederklix, gift med Nils Gustf Åberg i jnuri smm år. Då noters hon som Ktrin Elisbeth Nilsdotter Nordqvist och det släktnmnet följer henne sedn i kyrkböckern. Vd orsken till nmnbytet vr hr jg inte kunnt hitt. Knske det br vr så tt hon liksom brodern tog sig ett nytt släktnmn. Knske hon inte längre kunde het Ek, som låter som ett soldtnmn. Men i vigselboken står det tt hon vr bondedotter. Nmnbytet skedde under perioden senhösten 1848 till jnuri Nils Gustf Åberg och Ktrin Elisbeth Nordkvist fick br ett brn men det uppmärksmmdes mycket. Inte mindre än 22 dopvittnen finns noterde i Födelseboken för Nederklix, då gossen Gustf Oskr föddes i december Mn knske kn tolk det stor ntlet dopvittnen så tt Nils Gustf Åberg vr en betrodd och ktd mn. Under rubriken Fddrr finner mn i Födelseboken för Nederklix följnde nmn uppräknde: Herr kronolänsmn John Stolpe med fru, herr hndelsmn Crl Rönnbäck med fru, skräddren Svnte Ridderstråhle med fru, ll i Kyrkstden. Skräddren John Lundqvist i Vssen och dess hustru, förre bonden Petter Sundberg och dess hustru brnmorskn Mri Sundberg i Gmmelgården. Fourir N.E. Strålberg och dess syster Brit Len Strålberg, ynglingen Eric Albert Häggström och Mmsell Emeli Englund, hndlnden John Hrtmn och Mmsell Sophi Bröms, Crl John Holmberg och Mmsell Bergström. Fredric Åberg och Fredric Ek från Luleå. Skräddren Berg och Anette Hedmn, de sist från Kyrkstden. Prästen som förrättde dopet vr komminister Jons Knt. Fredric Åberg är Nils Gustf Åbergs yngste bror och Fredric Ek (född 1823) är Ktrin Elisbeths yngre syster. Svnte Ridderstråhle är inget vnligt nmn i Nederklix. År 1853 återfinns en person med smm nmn som nybliven gästgivre i Hprnd std. Två personer från Nederklix hr lämnt borgen för hns gästgiveri. Nils Gustf Åberg, Ktrin Elisbeth Nordqvist och sonen Gustf Oskr bodde i Nederklix kyrkstd, som bestod v ett fåtl bondgårdr, någr ndr bostdshus och mest kyrkstugor. Vr mer exkt fmiljen bodde går inte tt få frm. Någon egentlig byggndspln för området fnns inte frånsett för kyrkstugorn flyttde fmiljen Åberg-Nordqvist till Rolfs by (nu enbrt Rolfs) som ligger på Klixälvens västr sid. Enligt husförhörslängden för är yrkesbeteckningen skomkre överstruken. Nils Gustf Åberg är nu fjärdingsmn. Det vr en lägre polisiär tjänst som utsågs v sockenstämmn, senre kommunlstämmn. Ursprungligen skulle det finns en sådn mn för vrt fjärde härd (Därv ordet fjärdingsmn). Senre blev det en för vrje socken. Om det vr svårt tt hitt exkt vr Nils Gustf Åberg bodde i Kyrkstden, så är det betydligt lättre tt få red på vr i Rolfs by hn bodde står hn som ägre till Rolfs nr 3 och senre även del v Rolfs nr 2, Frmigårdshemmnet. Ägorn sträckte sig från Rolfsbcken och änd ner till älven plus även långt åt ndr hållet. Nils Gustf Åberg vr nu även bonde inträffde en trgisk händelse i fmiljen. Den 9 november drunknde Nils Gustf Åberg, då hn i mörkret skulle gå hem från Kyrkstden till Rolfs by efter den med ruskor mrkerde vintervägen över isen. Någonstns hr jg läst tt det vr efter tingsförhndlingr. (Bro över älven byggdes inte förrän Den nuvrnde bron byggdes 1957.) NORRBOTTENS-KURIREN skrev den 16 november 1877 om händelsen överstt till nutidssvensk:

10 10 Lulebygdens Forskrförening Nr 81, februri 2013 Vintervägen över Klix älv vid kyrkn innn bron byggdes Tecknt efter foto i Norrbotten DRUNKNADE. Ntten melln den 9 och 10 dennes inträffde den lyckshändelsen, tt fjärdingsmnnen Nils Gustf Åberg, vilken skulle begiv sig från kyrkstden i Neder-Klix till sitt hem i Rolfsby, belägen på södr sidn om Klix älv, i mörkret tog miste om vägen över isen och gick ned i en vk och drunknde. Hemmnsägren Tingvll i Rolfsby hde om ntten hört nödrop, vrpå hn genst skyndsmt begv sig till färjkrlen Lindberg och underättde honom därom. Lindberg skyndde ut på älven, men kunde ingenting vrsebliv förr än på morgonen, då Åberg nträffdes liggnde frmstup i en vk, med rockskörten fstfrusen i isen. Nils Gustf Åberg vr då hn omkom 51 år gmml. Hns efterlämnde hustru Ktrin Elisbeth vr 60 år och sonen Gustf Oskr skulle fyll 27 år. I Husförhörsboken klls Gustf Oskr för bonde omedelbrt efter fderns död. Fmiljen bodde kvr i Rolfs by frm till Något större intresse för jordbruk visde inte Gustf Oskr. I Husförhörsboken klls hn härdstjänre och senre vktmästre flyttde hn och hel fmiljen till hustruns födelseort Hprnd och där benämns hn Tullvktmästre. Gustf Oskr Åberg dog redn 1891 endst 40 år gmml. Dödsorsken vr den tidens stor sjukdomsgissel lungsot. Hns hustru Hnn Gustv dog 10 år senre, 51 år gmml. Dödsorsken här vr blåsktrr. Ktrin Elisbeth Nilsdotter Nordqvist överlevde sin mke fjärdingsmnnen Nils Gustf Åberg med 33 år. Hon dog den 28 december 1910, Gmml gumm 93 år gmml. Hon överlevde även sin son och dennes mk och upplevde ndr stor sorger och personlig trgedier och motgångr. I Hprnd vr hon hyresgäst hos J.F. Nordlund frm till den , då hon 91 år gmml flyttde från Hprnd och åter blev skriven i Nederklix. Hon flyttde tillbk till Rolfs by, som hon lämnt 25 år tidigre. Hon blev inckorderd hos fmiljen Blomdhl. Men hon dog mitt i vintern i byn Lppträsk i Krl Gustfs försmling, långt från både Hprnd och Klix. Hon frös ihjäl på lndsvägen. Dödboken uppger ålderdomssvghet som dödsorsk. Vem hon skulle besök i Lppträsk eller vrt hon vr på väg är okänt. Vrför hon lls vr i Lppträsk finns det ingen förklring till. Källor: Kyrkböcker i Nederklix, Hprnd/Nedertorneå, Krl Gustf, Nederluleå, Överluleå och Luleå Arvid Moberg: Sjöstd. Skeppsbyggnd och sjöfrt i Luleå under 350 år.(1971) N. Fr. Sundström: Luleå stds borgre i den gml god tiden (Nytryck 1982) NORRBOTTENS-KURIREN l Du hr väl inte glömt betl din årsvgift

11 Lulebygdens Forskrförening Nr 81, februri Enbergs i Sörviksudden Text: ARNOLD LAGERFJÄRD Åbon LARS Petter Lrsson Enberg f , klld Forsträsk-Läbb, bodde med sin hustru Ann Mri Nilsdotter f i Sörviksudden vid Forsträsket norr om Hrds. De fick tio brn, däriblnd min mormor Brit Mrgret f och Nils PETTER f , klld Forsträsk-Pet. Petter gifte sig 1889 med Ann JUSTINA Eriksdotter f Justin hde vrit gift med Jkob Brndt. Petter ngvs vr nybyggre. Brn i det ny äktenskpet vr JENNY Helen f , Erik Albert f , Bed Sofi f , LEONARD Vldemr f , EMIL Lender f och Yngve f Leonrd omkom omkring 1940 i ett niprs vid älven. Emil hr jg träfft när hn bodde i Hrds när nuvrnde skoln. Riktig svensk Min fr hr berättt tt Jenny gifte sig med en Hllberg söderifrån. I Forsträsk tlde mn br bondsk. Petter prtde för fullt med den blivnde svärsonen, som br gpde och ingenting förstod. Till slut brst det för gubben som utbrst: Känn do åt schwänschk, din teosn jäväl? (Kn du inte svensk din tusns jävel?). En gång vr Lrs med sonen Petter och högg timmer i skogen. Med sig hde de en ryggsäck (eller möjligen en kont). Lrs förmnde sonen tt se upp så hn inte fällde träd på säcken. Så hördes Lsse fråg lite nklgnde: Bosch full furo no, Pete? (Vr föll furn nu; Petter?) J, tt helvete t steotn, Läbbe! (J, åt helvete åt stuten, Lsse!) I det bondmål jg lärt mig finns ett speciellt dubbelljud med vokler. Jg tr exemplet Läbb. Här ovn är bokstven ä enkel. Men om mn säjer hånn Lääbb så är den dubbel men med en liten glidning melln så de hänger ihop. Eftersom jg då måste skriv voklen dubbel så måste jg i stället stryk under lång vokl. Min mor Stens hr berättt tt hennes mor Forsträsk-Brit kunde säj: Jö jer so illhövvr. Det betydde tt hon vr lite frusen och huttrnde, knske också mådde ill. Förbindelser över sjön Sörviksudden ligger åt sydändn v Forsträsket och Styfs snett över på ndr sidn sjön. Flickorn hos Styfs lekte som brn och senre som ungdomr med kusinern hos Petter och Justin, t ex Leonrd och Emil. Vid mer vuxen ålder kom moster Justin en dg och frågde Stens: Sko do hå n? (sk du h honom). Stens skkde på huvudet och gick (skrivren tolkr dett som tt knske Emil hde tänkt sig någon förbindelse). En gång smll ett skott åt Styfs till. Då hojt Enbergspojkrn: Tjio-Stöiv, tjio-stöiv, hål t äschole so do åt skåd stjinne! (Tjuv-Styf, tjuv-styf, håll åt bken så du inte skdr skinnet!) Nu råkde Johnnes Styf och Brit vr i närheten och hörde llt. Här påpekr Stens, tt hennes fr skulle ldrig h gjort något skurkktigt, hn vr mycket nog med tt llt skulle vr rätt. Stens lägger till, tt Enbergspojkrn brukde vr förrglig. Mj Whlberg vr förskräckligt nog, hon s ldrig nånting grovt. Nu vr det väl så tt hon sgt om någon mt, tt det åt hon inte. Moster Justins kommentr: J, ho hä ållti hii i finnt rövhol! (hon hr lltid hft ett fint rövhål). Edefors mrknd Nog är vår vnlig svensk blek mot ll mustig kommentrer på bondmål! I ung år vr Stens en gång på mrknden i Edefors. Hon skulle följ tillbk med morbror Petter. Mn hde gett Petter Whlberg ett utförnmn (eotförnämn): Figge. På mrknden blev Figge bjuden på sprit och blev gnsk full. Hn stt på ett säte, en bänk utn ryggstöd, i ders stånd. Hn vick bklänges, slog huvet i en sten och svimm väl. På återvägen gick Petter och prt om dett och s: He vr tjenlit åt n Figge o t n gämäl-mägg (hns fru Mri). Stigen gick mot övre änden v Forsträsket, där de hde båten, och mycket över tiljer, för det vr mycket myr. De rodde till Styfs-sidn, där Petter ville plock ved-mrken (trämsk) för hn skulle ro tvärs över sjön till bborrgrundet och met. Skogen ger Först året vi bodde i Forsträsk, 1929, berättr min fr Rodrik, blev det en stor stormfällning med en tromb e d. Den for över mot Mårdudden efter tt h börjt troligen i Bjässnd. En så där 200 meter bred gt genom skogen när Forsträskgårdrn. Höet i ldorn trycktes ut genom springorn så det såg ut som tggr. Korn hde kstts omkull och kom hem lerig. Vi hos Styfs på östr sidn v sjön hörde ett väldigt dån. Det syntes på träden tt de vridits runt. Vid den här tiden blev jg skdd: Hde just fällt ett träd, som föll över en rot. Jg stod med yxn, roten flög upp och slog yxn i mitt ben. Jg vr inte sjukskriven en end dg, men såret ville inte hel. Mn tjände mycket pengr efter den tidens förhållnden. Jg tjände lltid br, nästn som två; kronor om dn. Det fnns rester v flkr kring Forsträskberget. Flkr fnns också kring kostigrn i Bovllen. Flket låg på mrken i en änden, och den ndr hölls uppe med stickor. Med bär eller nnt lockdes skogsfågel eller hre in under flket. När de berörde stickorn föll flket och klämde fst djuret. Som brn gjorde vi sån smt snror. Vi fick nån hre, berättr min fr Rodrik. l

12 12 Lulebygdens Forskrförening Nr 81, februri 2013 STÅLET UNITED Noveller v LEIF RURLING Text och teckningr: LEIF LARSSON Minnesgod Lulebor knske kommer ihåg en särskild söndg i ugusti under 1950-tlet, då världsrekordet i längdhopp slogs på Skogsvllen. Av olik omständigheter godkändes inte rekordet vrken som världsrekord eller klubbrekord. Det här kn du läs om i en v Leif Rurlings noveller i den nyutkomn boken STÅLET UNITED. Pensionerde luftvärnsofficeren Bertel Centerbielke vr gropnsvrig och hde hnd om en röd flgg för övertrmp och en vit flgg för godkänd hopp. Hn vläste också måttbndet. Till sin hjälp hde hn Gudrun, en ung flick som tuggde bubbelgum, och mest vr intresserd v tt titt på IFK Luleås lndslgslöpre Stig Lindbäck från Jämtön. Hon skulle sätt nollpunkten vid det bkerst märket för nedslget. Sten Luri från Kukkol vr nläggningstekniker = vktmästre på idrottspltsern. Mest på Skogsvllen men även i Örnäset. Hn vr llmänt vältränd eftersom hn dgligen fler gånger cyklde melln de olik idrottsnläggningrn men hn hde ingen idrottsbkgrund. Alltid gld och välvillig hde hn ställt upp som funktionär vid kulstötningen. Hn fick vbryt en kort stund då hn blev klld till längdhoppet för tt t en extrpoäng för Luleålget genom tt gör ett end godkänt hopp hur kort det än vr. Det vr tävlingens sist hopp och om Stig Lindbäck förde upp Luleå till seger, vilket hn nturligtvis skulle gör, skulle Sten Luris end poäng väg över till totlseger för Luleå. Sten Luri tog mycket lång sts. Hn hde ing speciell idrottsskor, inte ens smärtingskor, utn sprng i sin svrt stövlr med stålhätt. Smtidigt med tt Stig Lindbäck hnn upp och gick förbi Bodens lednde löpre börjde Sten Luri sin nsts. Höger tå snuddde nätt och jämt plnkn och under upphoppet kände Sten hur en stövel gled v foten. Sten fick vind i seglen eller LEIF RURLING rättre sgt i sin grön NJA-overll och seglde iväg änd bort till sndgropens slut. Men hur långt vr det? Den oväntde presttionen och den mycket oväntde men logisk förklringen till vrför rekordet inte noterts i sttistiken hittr du i novellen Stöveln. Det här är ett smmndrg ur en v LEIF RURLINGS noveller i boken STÅLET UNITED. Som läsre får mn också red på vrför boken fått sitt säregn nmn. Idrottsintresserde nr knske tt det syftr på någon engelskt fotbollsförening. Delvis rätt men ett särskilt kvrter på Skurholmen i Luleå spelr också en stor roll. LEIF RURLING flyttde i nioårsåldern till Luleå. Numer bor hn i Vllentun. Åren i Luleå hr präglt honom så mycket tt hn fortfrnde betrktr sig som Lulebo. Hn berättr tt hn försöker behåll sitt Lulemål trots femtio år på ndr håll i Sverige. Brnbrnen hr fått lär sig tt inte vr hmig och tt inte klus på golvet. LEIF RURLING skriver underhållnde om den tiden då biogrfern hette Forellen, Metropol, Röd Kvrn, Sg och Spegeln. En hoppbcke fnns vid gsverket i Lulsundet och till Bergnäset fick mn åk färj. Springschsrn regerde på Storgtn och Hurtigbussrn for som röd blixtr runt i stn. Hockey speldes oft i snöstorm och 25 grders kyl på Cedern och Skogsvllen hde en gmml träläktre och en gräspln som sälln vr grön. LULEÅ på 50-tlet beskrivs i vsnittet Brndomsmiljöer och dessutom i fler noveller som utspelr sig i stden. De beskriver en del v livet så som det gestltde sig för en pojke i åldern 9-16 år. De utentisk personer som nämns i novellern är någr brndomskmrter smt någr lärre på läroverket. Ett pr v novellern innehåller helt fiktiv personer som gerr i stden i en tid som skulle kunn vr från 1950-tlet till 1980-tlet. Till vilken ktegori Sten Luri från Kukkol hör sägs inte. Boken kn köps från olik nätbokhndlr, bl.. Books-on-demnd, Adlibris, Bokus. Sök på boktiteln eller förfttrnmnet. l Tisdgsträffr 2013 Tisdgen den 5 mrs Inställt Tillfrågd föredrgshållre lämnde återbud med kort vrsel. Tisdgen den 2 pril Besök i Rutviks byrkiv Smling vid Rutviks Hembygdsgård (f. d. Missionshuset) kl Välkomn! Styrelsen

13 Lulebygdens Forskrförening Nr 81, februri ETT EMIGRANTMINNE Fmiljen Nels Erickson Text: MAXINE NARON (Erickson) Nels vr en v fem bröder i fmiljen Eriksson, Börjelslndet. All emigrerde till Cnd, men endst Ruben återvände till hemlndet och Börjelslndet, där hn vid hemkomsten gifte sig med Adin Sundqvist och köpte hemmnet Börjelslndet nr 2 (Neri Kroken). Nels besökte hembygden tre gånger, sist ensm. Nels Erickson föddes den 21 ugusti, 1889 i Börjelslndet, Sverige. Hn växte upp som fjärde brn i en brnskr på fem pojkr och fem flickor. Vid 10 års ålder vr hn tvungen ge sig ut och rbet. Vid 20 års ålder klldes hn in till militärtjänst som volontär i Boden, men tyckte tydligen tt militärlivet inte vr vd hn önskde. En dg hösten 1909 kom hn hem till Börjelslndet, plcerde militärklädern under en soff och reste till Norge där hn tog en båt (kejsrinnn v Storbritnnien) för emigrtion till Knd. Pg den hstig vresn gick hn ombord med br de kläder hn hde på sig vid vresn från hemmet. Priset vr $ och resn tog tre veckor. Hn lndde i Port Arthur. Nels rbetde två år på järnvägen i Ontrio för 20 cent i timmen. Hn bodde i ett tält frm till jul då cmp nr 3 vr byggd. Nels fick tyfus och fyr män br honom 12 miles på en provisorisk bår till ett sjukhus. Där låg hn på en bädd v hlm en månd. Hn hde mycket lite tt ät och ingen som verkligen såg till honom, så hn blev täckt v löss. Under näst månd blev hn så småningom strkre och återvände till Port Arthur. Tillsmmns med någr ndr reste Nels till Winnipeg. De hde väldigt lite mt, men någr rbetsbesättningr längs vägen kunde ge dem mt. När de kom till Winnipeg gick de frm till någr män som vr på väg tt röj mrk för odling i Shellbrook. De gick hel ntten för tt komm dit. Där fnns en kinesisk resturng och en ld tt sov i. De stnnde där tills jobbet vr klrt. Prins Albert vr hns näst hållplts där hn fick ett jobb tt tillsmmns med ett rbetrtem dr vgnr lstde med grus. Gruset fick de lst för hnd. Nels bodde där i tre år hos en frmre, och ders huvudsklig diet vr sirp och kex. Nels vndrde på järnvägen till Brdville och fick rbete hos en frmre. Där stnnde hn i tre år. Under de kommnde tre åren hyrde hn en kvrts sektion (=105 hr) lnd som hn odlde med hjälp v fem hästr. Nels hde en bror, Hugo, som hde jordbruk i Mnnville sedn Hugo odlde S.W. om , som hn köpt v Biz McLchln. Omkring 1920 tog Nels sin tillhörigheter i en vgn till Hugo för tt tillsmmns med honom hjälp till på frmen. Dett prtnerskp fungerde inte, så Hugo och hns fmilj reste västerut för tt rbet. Någon gång år 1925 kom Hugo tillbk och Nels hyrde en gård v Curly Mnz för ett år. Där träffde Nels Fred Achroyd som bodde S.O. om Achroyds kom från Englnd i pril Fmiljen Achroyds ägde en frm frm till Därefter flyttde Nels och Fred till gården och brukde den till föräldrrns bortgång Emm Achroyd ( ) och Robert Achroyd ( ). Nels först dejt med Fred vr på en utställning i Mnnville. Fred brukde spel pino på utställningrn den 22 december. Nels och Fred körde till Vermilion med temet och vr då gift. Minister vr Rev. M S Kerr. De gifte sig i United Church Mns. Efter tt h betlt för ett rum, mt på Brunswick Hotel och plcert hästrn i stllet hde de kvr $2.00 i kssn. Ders först hem vr 22 miles (35 kilometer) norr om Mnnville på Modins frm. Här stnnde de ett år. Under denn tid föddes Mxine den 11 december 1926 i Mnnvillesjukhuset. Dett vr den tid då sjukhusets ventiltion fick in motorgs. Något hde hänt med bensinmotorn som vr sjukhusets krftförsörjning kolmonoxid trängde in i sjukhuset. Fred kunde lyckligtvis nds in frisk luft, som kom in genom sprick-

14 14 Lulebygdens Forskrförening Nr 81, februri 2013 orn i väggen. Jg (Mxine) förstod tt hon vr mycket sjukt brn. De flyttde sedn till Dryer Plce, där Frnk Stumpf nu bor. De stnnde där i två år. Hösten 1928 flyttde fmiljen till Mnnville och levde i en koj på södr sidn v stden, som vi köpte v Clelnd Swin. Bill gick till fots till mrknden och sålde spädgrisr till Russel Whitson, och ppp kunde få lgfrt här den 20 december i Mnnville Hospitl. Nels rbetde för Clevlnd Swin och drog kol och timmer från tåget med en rbetshäst. Bill blev sjuk och Dr Heslip rådde dem tt flytt ut till lndet. Nels kunde få S.E. v från McDougll och medhjälpre i tre år, med möjlighet tt köp det. Det fnns ing byggnder så Gett Toks och Chrles Lynch flyttde kojn ut från stn. De fstnde på den stor bcken och vr tvungn tt få en tredje trktor. Dett vr omkring Vid utgången v tre år fick ppp ett brev från McDougll och Second nger tt om hn kunde betl $ skulle hn få ägnderätt till mrken. Ppp hde 80 grisr. De fet gick till mrknden och spädgrisr såldes till Russell Whitson. Och ppp kunde då betl mrken. Allteftersom tiden gick kunde ppp få lite mrk uppodld smt köp någr djur. Hn gjorde också en del snickrrbete. Ppp tittde också till någr djur för Dr Knpp. Människor som inte kunde betl doktorn fick ge honom en ko. Nels fick också jobb som vägrbetre $28.00 per veck. Senre rbetde hn vid sågverk och tröskde spnnmål åt grnnrn. Hn rbetde också med en del snickerirbeten. Jg minns också tt ppp rbetde vid Wildwoods timmercmp medn mmm och vi brn utförde hushållssysslor. Tidern vr hård, men jg kommer inte ihåg tt jg någonsin fick gå hungrig. Även grnnrn vr så villig tt hjälp oss. Shirly föddes 22 februri 1937 och gick i Mnnville School , sedn flyttde vi till B.C. där hon vslutde sin högskol. Sherley bor fortfrnde i B.C. med sin fmilj. Nels Jr föddes den 19 oktober 1945 och vr två år gmml när vi lämnde Mnnville. Nels Jr bor fortfrnde i B.C. som sekreterre på en skol i Prksville. Bill gick i Forest Hillsskoln till 1943, sedn Mnnvilleskoln dit hn cyklde och sedn åkte hn med skolbussen till Bill rbetde sedn på gården och körde en buss tills vi flyttde till B.C. Bill bor nu i Nnimo med sin fmilj och är krnförre. Jg (Mxine) gick i skoln till 1942 och Mnnville-skoln till Det först året red jg häst, näst år åkte jg cykel och sedn buss. Efter vslutd skol övervkde jg en Bird-Hills skol från september till pril. Arbetde också på Mnnville Hospitl tills vi flyttde till B.C. där jg rbetde i en järnffär till juni Kom sedn tillbk till Mnnville, där jg gifte mig med Edwin Mron 19 november År 1944 skjutsdes brnen till Forest Hill i Mnnville. Ppp hde den först skolbussen, en entons 1927 Chevrolet som hn köpte v Gett Toks. Hn byggde en täckt låd bktill på bussen. Den först dgen i skoln vr inte lådn helt färdig och brnen vr lite besvikn när skolbussen stnnde vid grinden. Hn fick $5.00 per dg. Den ndr skolbussen vr en 1941 Interntionl även med en låd bktill. Ppp körde bussen frm till juni På hösten 1947 hde vi försäljning och flyttde till Coombs, B.C. till en frm. Vi sålde 460 cre till Tom Wnnop för $2, I B.C. födde ppp upp kycklingr och rbetde med snickerier frm till pensioneringen. Fred vled 20 juli Nels bodde i Arrowsmith Lodge, Prksville, till sin död 9 pril Mxine skrev, Mrgret sände över bildern och Åke Östling förklrr en del förklringr/otydligheter i nednstående notiser. k Avslutr med en del förklringr på såväl biljettpriset som Knds system tt lokliser jordlotter/frmer. Biljettpriset som Nels betlde 1909 för båt Norge Port Artur, Knd, vr $300. Dollrkursen vr vi den tidpunk-

15 ten 3,75 svensk kronor per dollr, smtidigt som dgslönen i Sverige för en metllrbetre vr 4;- per dgsverke. Alltså skulle biljetten kost c 1,100 kronor och omstt i rbete 281 dgsverken med ovn ngivn metllrbetrdglön. Alltså 47 veckolöner beräknt på sexdgrsveck. Förmodligen vr det mång emigrnter som tvingts till bnklån med knske föräldrrns hemmn som säkerhet, vilket i sin tur måste h vrit en tung belstning på emigrnterns återbetlningsförmåg. Loklisering v jordlotter Knd nvänder sig v en typ v kordintsystem för loklisering v jordlotter. Vrje rut är en 640 cre /tunnlnd stor, indeld i fjärdedelr (qurter) på 160 cre. Exempel: SE = South Est qurter of section 18, in township 51, rnge 8. Det vr lokliseringen på den frm Nels fru Fred Ackroyd s fmilj ägde. B.C. = British Columbi l DNA i släktforskningen den 17 mrs kl i Björkslen på Björknäsgymnsiet i Boden Ordförnde i Härnösnds släktforskrförening, Peter Sjölund, föreläser om denn ny spännnde teknik som kn hjälp till tt hitt släktingr och spår nfäder tiotusentls år tillbk i tiden. Boden Överluleå Forskr- Förening bjuder in forskrföreningrn från Älvsbyn, Klix och Luleå, smt llmänheten till denn föreläsning. Föreläsningen är grtis. Vrmt välkomn! Lulebygdens Forskrförening Nr 81, februri Kunskpens käll? Text: LEIF LARSSON Mycket smlt vetnde finns i Luleå Forskrförenings lokl på Residensgtn 6E och det är inte br det kunnnde som idog släktforskre bidrr med. Den boksktt som finns (nästn orörd) i föreningens bokhyllor är en käll till mycket intressnt läsning och publicering i medlemstidningen. Hr du lite tid över kn du nästn på måfå dr ut en bok från hyllorn och där finn intressnt händelser eller intressnt personer som uppmärksmms även i de bokverk där mn minst nr det. GUNNAR JOHANSSON visde mig på den stor smlingen v Stockholms stds tänkeböcker (Jg tror tt de skänkts v Olle Mlmsten). Där finns texter som berör sådnt som syftr på eller beskriver något långt utnför Stockholm, även vår norr lndsdel. I årsboken för 1928 finns en rtikel med rubriken Folkrecept och läkedomsformler. Den är skriven v Olle Holmberg och jg tror tt det är professorn vid Lunds universitet, stockholmren Olle Holberg född 1873 och död 1974, som skrivit den. Hn hr plockt frm folklig formler för tt skydd människorn, djuren och personlig egendom. Olle Holmberg ger mång exempel npssde till den tid då hn skrev rtikeln. Då vr t.ex. hästen ett viktigt djur i mång svensk fmiljer. Om hästen inte mådde br då mådde mn inte br i fmiljen heller. Mn befrde tt ndr personer som hde ett ont ög till hästägren förgjorde hästen, dvs. stte någon sjukdom på den. Den här rmsn kunde mn t till då mn ville bot en förgjord häst: Jg botr dig för trållskått, för finnskått, för lppskått, för bckskått, för bukref, unket och motstuli, å den som dig hr skämt hn skll ht åter tillbks igen. Olle Holmberg lämnr förklringr för tt senre tiders svenskr sk förstå formeln: Trollskott är ntingen stor bölder eller något ont i llmänhet. Lppskott och finnskott är sjukdomr som hr skjutits på hästen v lppr eller finnr. Bukref är kolik. Modstulen sägs en häst vr då den inte vill ät eller drick. Bckskott vr obeknt för professorn. Då formeln ovn lästes för hästen skulle den vsluts med tt mn förde en brödbit tre vrv motsols kring hästens nos smt spottde honom i hlsen smtidigt som mn gv honom brödet tt ät. Om mn br gjorde rätt så kunde mycket som drbbde folk och fä i hushållet bots. Det ond skulle åk tillbk till den som förgjort hästen. * Om du vill bidr till kortre rtiklr i medlemstidningen kn du sätt dig en stund i föreningsloklen och läs i det rik källmteril som där finns. Skriv sedn lite om det du läst och skick din rder med e-post till Åke Östling i Piteå: com Det du skriver behövs i tidningen! * Olle Holmberg vr litterturforskre och intresserde sig blnd nnt även för ordspråk och citt. Vd sägs om följnde: Ett snille kn gå inkognito genom tillvron men inte en skönhet. Botniser i föreningens littertursktt. Skriv kort rtiklr till medlemstidningen gärn med bilder/foton. l

16 16 Lulebygdens Forskrförening Nr 81, februri 2013 Avsändre: Lulebygdens Forskrförening Residensgtn 6 E LULEÅ Vid obeställbrhet Återsänd till ovnstående dress! SVERIGE PORTO BETALT Onsdgsgruppen lyssnr uppmärksmt på lärren Gunnr, till höger. Full frt på under visningen Föreningen kör för närvrnde i egen regi två nybörjrkurser i släktforskning med 9 deltgre i vrje kurs. Som lärre medverkr fler medlemmr i föreningen, bl.. Gunnr Johnsson och Sture Krlsson. Antlet lärre per kurstillfällen vrierr men är oft 3 4 vilket borgr för hög kvlitet på undervisningen. Text och foto: PER WÄNKKÖ Fikpus för torsdgsgruppen.

> VD har ordet: Frösunda satsar på anhörigfrågorna > Frösunda främjar kvinnors företagande i Indien > 5 frågor: Sofia Hägg-Jegebäck

> VD har ordet: Frösunda satsar på anhörigfrågorna > Frösunda främjar kvinnors företagande i Indien > 5 frågor: Sofia Hägg-Jegebäck > VD r ordet: Frösund stsr på nörigfrågorn > Frösund främjr kvinnors företgnde i Indien > 5 frågor: Sofi Hägg-Jegebäck APRIL 2015 Nyetsbld med ktuell informtion till dig som rbetr i Frösund. VD HAR ORDET

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan. Berättelsen om Newbody

Från fotbollsplan till affärsplan. Berättelsen om Newbody Från fotbollspln till ffärspln Berättelsen om Newbody Vi hjälper skolor och föreningr tt tjän pengr till cuper, träningsläger och skolresor. Genom tt sälj vår populär strumpor och underkläder kn de lätt

Läs mer

Campingpolicy för Tanums kommun

Campingpolicy för Tanums kommun 1(8) Cmpingpolicy för Tnums kommun 1. Bkgrund Strömstds och Tnums kommuner diskuterde gemensmt sin syn på cmpingverksmhetern i respektive kommun år 2003 och kunde då se ett stort behov v tt en likrtd syn

Läs mer

Lulebygdens Forskarförening

Lulebygdens Forskarförening Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING Nr 80, november 2012 MEDLEMSMÖTE Söndgen den 9 december 2012 kl 15.30 Lokl: Mrtslen, Kyrkns hus, Nygtn 10, Luleå PROGRAM: l MEDLEMSMÖTE: Stdgeändring, medlemsinformtion

Läs mer

Nr 3/4 20 PYSSEL! LÄSARFOTON. Så hjälper du igelkotten

Nr 3/4 20 PYSSEL! LÄSARFOTON. Så hjälper du igelkotten N KLUBBE 13 Nr 3/4 20 PYSSEL! LÄSARFOTON Så hjälper du igelkotten i vinter 1 Hej! u är den tiden på året N då djuren förbereder sig för den kll vintern. Mång fåglr flyger långt långt bort till vrmre länder.

Läs mer

Varför är. kvinnor. mer sjukskrivna. änmän. -just här? Reflektioner och ett fortsatt lärande

Varför är. kvinnor. mer sjukskrivna. änmän. -just här? Reflektioner och ett fortsatt lärande Vrför är kvinnor mer sjukskrivn änmän -just här? Reflektioner och ett fortstt lärnde Smmnställning v vunnen kunskp och reflektioner Under tre dgr hr 29 medrbetre från sex myndigheter i norr Västmnlnd fördjupt

Läs mer

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7.

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7. REDOVISAR 2004:7 Långtidssjukskrivn dignos, yrke, prtiell sjukskrivning och återgång i rbete En jämförelse melln 2002 och 2003 Smmnfttning Kvinnor svrr för 65 procent v de långvrig sjukskrivningrn som

Läs mer

OM REPAMERA HUR. Se mer info om deltagande föreläsare, workshopledare och bilder i slutet av denna utvärdering.

OM REPAMERA HUR. Se mer info om deltagande föreläsare, workshopledare och bilder i slutet av denna utvärdering. G N I R E D R UTVÄ h c o x i f, g l t t m o e i r e r s p h o h n s k d r e o r w u n d E t e d v n t t y n r e m i mx OM REPAMERA Föreläsningsserien RepMer rrngerdes under 2014 som ett smrbete melln Mlmö

Läs mer

Internetförsäljning av graviditetstester

Internetförsäljning av graviditetstester Internetförsäljning v grviditetstester Mrkndskontrollrpport från Enheten för medicinteknik 2010-05-28 Postdress/Postl ddress: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsl, SWEDEN Besöksdress/Visiting ddress: Dg Hmmrskjölds

Läs mer

GOODTIMES. teknikens framkant. Prisbelönat samarbetsprojekt i ONE.2014

GOODTIMES. teknikens framkant. Prisbelönat samarbetsprojekt i ONE.2014 Sidn 4 Avbrottsfritt för SVT Sidn 6-7 Full kontroll i Sidn 8 Hydro stsr på bättre styrning GOODTIMES ONE.2014 Prisbelönt smrbetsprojekt i teknikens frmknt Världens modernste forskningslbortorium byggs

Läs mer

Lulebygdens Forskarförening

Lulebygdens Forskarförening Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING - Nr 70, mj 2010 l Ordförnden hr ordet Ny medlemmr Sid 3 Avgående styrelseledmoten Stig Åberg (till höger) mottr hyllningrn för sin insts inom Lulebygdens Forskrförening.

Läs mer

Lulebygdens Forskarförening

Lulebygdens Forskarförening Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING - Nr 68, november 2009 Nytt rbete om Sunderbyn Föreningen hr v Anders Sndström, som ju är medlem i föreningen, fått mott en mycket intressnt utredning om Sunderbyn

Läs mer

Lulebygdens Forskarförening

Lulebygdens Forskarförening Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING Nr 79, september 2012 PROGRAM FÖR HÖST/VINTER 2012 Nu börjr vi med TISDAGSTRÄFFARNA för hösten 2012 Den först börjr TISDAGEN den 2 oktober 2012 kl 18.00 Plts:

Läs mer

SPEL OM PENGAR FÖR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? VERKTYG, ÖVNINGAR OCH KUNSKAPSBANK FÖR ARBETE MED SPEL OM PENGAR I SKOLAN

SPEL OM PENGAR FÖR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? VERKTYG, ÖVNINGAR OCH KUNSKAPSBANK FÖR ARBETE MED SPEL OM PENGAR I SKOLAN Övningr och verktyg för år 7-9 och gymnsiet SPEL OM PENGAR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? ANPASSAT FÖR BLAND ANNAT SVENSKA, SPEL I KONSTHISTORIEN BILD, MATEMATIK OCH SAMHÄLLSKUNSKAP IILLEGALT SPEL VERKTYG, ÖVNINGAR

Läs mer

Slutrapport Jordbruksverket Dnr. 25-12105/10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär

Slutrapport Jordbruksverket Dnr. 25-12105/10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär Slutrpport Jordruksverket Dnr. 25-125/ Kontroll v sniglr i ekologisk produktion v grönsker och är Projektledre: Birgitt Svensson, Område Hortikultur, SLU Innehåll sid Smmnfttning 3 Bkgrund / Motivering

Läs mer

Lulebygdens Forskarförening

Lulebygdens Forskarförening Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING - Nr 71, september 2010 Tisdgsträffr hösten 2010 Lokl: Föreningsloklen, V Vrvsgtn 24 E (på gveln) Tisdg den 8 oktober kl 18.00 OLLE HÄGGLUND berättr om sin brndomskvrter

Läs mer

Krigsminnen. En tidning från Trelleborgs Allehanda och Ystads Allehanda. Skåningar berättar om andra världskriget

Krigsminnen. En tidning från Trelleborgs Allehanda och Ystads Allehanda. Skåningar berättar om andra världskriget Krigsminnen En tidning från Trelleborgs Allehnd och Ystds Allehnd Skåningr berättr om ndr världskriget Ull skämdes över sin tysk bkgrund º5 Wessels i Mlmö firr freden 1945. BILD: ALVI NILSON Sm Nilsson

Läs mer

FLIKAR: PERSONER TID BUTIK, HANDLA LÄKARE FRITID MAT SAMHÄLLE BOKSTÄVER JAG SJÄLV

FLIKAR: PERSONER TID BUTIK, HANDLA LÄKARE FRITID MAT SAMHÄLLE BOKSTÄVER JAG SJÄLV TID PERSONER FLIKAR: TID TID PERSONER PERSONER BUTIK, HANDLA LÄKARE BUTIK, HANDLA BUTIK, HANDLA LÄKARE LÄKARE FRITID MAT FRITID FRITID MAT MAT SAMHÄLLE SIFFROR OCH BOKSTÄVER SAMHÄLLE SAMHÄLLE SIFFROR OCH

Läs mer

Månadsrapport september 2013. Individ- och familjeomsorg

Månadsrapport september 2013. Individ- och familjeomsorg Måndsrpport september 2013 Individ- och fmiljeomsorg Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksmhet... 3 1.1 Resultt per verksmhet... 3 1.2 Volymer, sttistik och kostndsnyckeltl... 5 Individ- och fmiljeomsorg,

Läs mer

Lyran. Fyra blir nia! AF i höst? Intevju med Emilia. Klassbyte 4/9 sid 4 Lyrans historia sid 8 Intervjuer sid 10-14

Lyran. Fyra blir nia! AF i höst? Intevju med Emilia. Klassbyte 4/9 sid 4 Lyrans historia sid 8 Intervjuer sid 10-14 Lyrn DOLF FREDRIKS MUSIKKLASSERS SKOLTIDNING Fyr blir ni! AF i höst? (En ktt som inte lls hr något med tidningen tt gör) Intevju med Emili Årgång 42 08/09 Nr. 3 Relesed 19/02 Klssbyte 4/9 sid 4 Lyrns histori

Läs mer

Lulebygdens Forskarförening

Lulebygdens Forskarförening Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING Nr 75, september 2011 Medlemstidningen fyller 75 nummer Föreliggnde tidningsnummer nges som nr 75. Men egentligen är det inte riktigt vi firr ändå. Något år numrerdes

Läs mer

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS Läsnvisningr för MATEMATIK I, ANALYS Läsnvisningrn är tänkt i först hnd för dig som läser kursen mtemtik I på distns, och de sk vägled dig på din res genom nlysen. Stoffet är i stort sett portionert på

Läs mer

Månadsrapport juni 2014. Social- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsavdelningen

Månadsrapport juni 2014. Social- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsavdelningen Måndsrpport juni 2014 Socil- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsvdelningen 1 Ekonomi och verksmhet 1.1 Resultt per verksmhet 1.1.1 Resultt juni 2014 Intäkter Kostnder Verksmhet Kom. ers. Fsg v verksm.

Läs mer

Lulebygdens Forskarförening

Lulebygdens Forskarförening Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING - Nr 67, september 2009 AGNES PALMGREN forskrföreningens egentlige grundre är nu bort! Vi vr inte så mång som höll på med släkt- och loklhistorisk forskning på

Läs mer

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL PASS. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL. Tl, bråktl och decimltl Vd är ett tl för någonting? I de finländsk fmiljern brukr det vnligtvis finns två brn enligt Sttistikcentrlen (http://www.tilstokeskus.fi/tup/suoluk/suoluk_vesto_sv.html).

Läs mer

Lulebygdens Forskarförening

Lulebygdens Forskarförening Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING - Nr 72. november 2010 MEDLEMSMÖTE söndgen den 12 december kl 15.00 i Hyresgästerns fritidslokl, Västr Vrvsgtn 24 E (smm område som forskrloklen, först röd huset

Läs mer

Lulebygdens Forskarförening

Lulebygdens Forskarförening Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING Nr 77, februri 2012 l Ordförnden hr ordet Ny medlemmr Sid 3 l En hemvändnde Edeforsbo Sid 4 l Kronotorp i Edefors socken Sid 5 Olle Mlmsten en forskrprofil är

Läs mer

Naturresurser. Vatten. Kapitel 10. Översiktsplan 2000

Naturresurser. Vatten. Kapitel 10. Översiktsplan 2000 Kpitel 10 Nturresurser Att hushåll med jordens nturresurser är en viktig del i den översiktlig fysisk plneringen. Mål Tillgång till vtten v god kvlité sk säkrs för frmtiden. Läckge v näringsämnen och ndr

Läs mer

x 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46

x 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46 Vilket tl sk stå i rutn så tt likheten stämmer? + Lös ekvtionen så tt likheten stämmer. = + 9 = + = + = = Det sk stå 9 i rutn. Subtrher båd leden med. r -termen sk vr kvr i vänstr ledet. Skriv rätt tl

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Samfälligheten Askträdet

Kallelse till årsstämma i Samfälligheten Askträdet Kllelse till årsstämm i Smfälligheten Askträdet Hej, Vrmt välkomn till års stämm för medlemmrn i Smfälligheten Askträdet; Torsdg mrs 9. på Förskoln Tårpilsgränd Väl mött, Styrelsen . Vl v mötesordförnde

Läs mer

från Lulebygdens Forskarförening,

från Lulebygdens Forskarförening, Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING - Nr 69, februri 2010 Medlemsmöte med stipendieutdelning Vid medlemsmötet den 13/12 2009, hde ett fyrtiotl medlemmr smlts i IOGT loklen på köpmntorget i Luleå.

Läs mer

Rekrytera. 15 år av snabb 10 000:- JOBBAKUTENS SMARTA TIPS FÖR BÄTTRE REKRYTERING STEFAN THORSTENSSON 8& TOM SJÖTUN GER DIG:

Rekrytera. 15 år av snabb 10 000:- JOBBAKUTENS SMARTA TIPS FÖR BÄTTRE REKRYTERING STEFAN THORSTENSSON 8& TOM SJÖTUN GER DIG: Rekryter En tidning om rbetsfrågor och rekrytering från Jobbkuten Väst AB #1 2011 Jobbkuten 15 år v snbb rekrytering! 10 000:- ATT TJÄNA TIPSA OM EN ARBETSSÖKANDE VÄN sid. 7 JOBBAKUTENS STEFAN THORSTENSSON

Läs mer

Evighetskalender. 19 a) nyårsdagen var år 2000 b) julafton kommer att vara på år 2010 c) de första människorna landade på månen, 20 juli 1969

Evighetskalender. 19 a) nyårsdagen var år 2000 b) julafton kommer att vara på år 2010 c) de första människorna landade på månen, 20 juli 1969 Evighetsklender Vilken veckodg vr det när du föddes? På vilken veckodg fyller du 18 år? Med den här evighetsklendern kn du t red på det. Gör så här när du sk t red på veckodgen: Lägg ihop följnde fyr tl:

Läs mer

Protokoll från FSK arbetskonferens 2013-03-18-2013-03-20

Protokoll från FSK arbetskonferens 2013-03-18-2013-03-20 Förein[ngen Sveriges Kyrkogårdsclæfer Protokoll från FSK rbetskonferens 2013-03-18-2013-03-20 Plts: Hotel Tylösnd, Hlmstd Närvrnde Mlte Shlgren Ktrin Evenseth Mts Lrsson P-G Åkesson Arne Elg John Arvidsson

Läs mer

TERRASSNYTT. Funderingar från en terrass

TERRASSNYTT. Funderingar från en terrass Informtionsbld för HSB Brf Terrssen i Ulnds Väsby TERRASSNYTT Nr 2 Aril 2014 I dett nummer bl : Nyinflyttrträff... sid 2 Målning, rboler och UC-byte... sid 2 Trfiken frmför hus 1... sid 2 Fsighetsskötsel,

Läs mer

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid

Läs mer

Sfärisk trigonometri

Sfärisk trigonometri Sfärisk trigonometri Inledning Vi vill nvänd den sfärisk trigonometrin för beräkningr på storcirkelrutter längs jordytn (för sjöfrt och luftfrt). En storcirkel är en cirkel på sfären vrs medelpunkt smmnfller

Läs mer

Regionmagasinet. Tid för återhämtning. Musikglädje över alla gränser. Kulturpristagaren Stefan Jarl i exklusiv intervju

Regionmagasinet. Tid för återhämtning. Musikglädje över alla gränser. Kulturpristagaren Stefan Jarl i exklusiv intervju Regionmgsinet en tidning från Västr Götlndsregionen www. vgregion. se nr 4. 2010 Tid för återhämtning så motverkr du den skdlig stressen Musikglädje över ll gränser Sid 20 Kulturpristgren Stefn Jrl i exklusiv

Läs mer

Gustafsgårds åldringscentrum Ålderdomshem Dagverksamhet Servicecentral

Gustafsgårds åldringscentrum Ålderdomshem Dagverksamhet Servicecentral Gustfsgårds åldringscentrum Ålderdomshem Dgverksmhet Servicecentrl 1 På Gustfsgård uppskttr mn följnde sker: invånres välmående ett gott liv ktivt smrbete med de nhörig kompetens i gerontologisk vård personlens

Läs mer

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre. 2015-08. Nystrtsjobb /särskilt nystrtsjobb Du kn få ekonomisk ersättning om du nställer en person som hr vrit utn rbete en längre tid eller är ny i Sverige. Stödet

Läs mer

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre. 2015-04. Nystrtsjobb /särskilt nystrtsjobb Du kn få ekonomisk ersättning om du nställer en person som hr vrit utn rbete en längre tid eller är ny i Sverige. Stödet

Läs mer

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen Ett förspel till Z -trnsformen Fibonccitlen Leonrdo Pisno vnligen klld Leonrdo Fiboncci, den knske störste mtemtiker som Europ frmburit före renässnsen skrev år 10 en bok (Liber bci) i räknelär. J, fktiskt.

Läs mer

Skogstorp i framtiden

Skogstorp i framtiden I SKOGSTORP www.skogstorp.om/soildemokrtern Skogstorp i frmtiden Redovisning v enkät genomförd under perioden Novemer- Deemer 2005. 1. Tyker Du liksom fler v oss tt det ehövs yggs en förifrt utnför skogstorp?

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM

CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM Checklistn är ett hjälpmedel både vid plnering v ny personlrum och vid genomgång v befintlig personlutrymmen. Den innehålller bl frågor om klädrum, torkskåp och torkrum, tvätt-

Läs mer

Induktion LCB 2000/2001

Induktion LCB 2000/2001 Indution LCB 2/2 Ersätter Grimldi 4. Reursion och indution; enl fll n 2 En tlföljd n nturligtvis definiers genom tt mn nger en explicit formel för uträning v n dess 2 element, som till exempel n 2 () n

Läs mer

Allmän information (1 av 1)

Allmän information (1 av 1) ASI Uppföljning ASI Uppföljning är en stndrdintervju för uppföljning v personer i missruks- och eroendevård. Den nvänds för tt stämm v personens sitution och hjälpehov smt för uppföljning v instser. Intervjun

Läs mer

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden temung.se T E M AG RU P P E N U N G A I A R B E T S L I V E T n n u k k s g n u r All e d u t s r e l l e b job EUROPEISKA UNIONEN Europeisk socilfonden »GÅ UT GYMNASIET«Mång ung upplever stress och tjt

Läs mer

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd. LINSER Uppgit: Mteriel: Teori: Att undersök den rytnde örmågn hos olik linser och tt veriier linsormeln Ljuskäll och linser ur Optik-Elin Med hjälp v en lmp och en ländre med ler öppningr år vi ler ljusstrålr,

Läs mer

GENETIK. en introduktion av Ingela Carlén 1988 och 1999

GENETIK. en introduktion av Ingela Carlén 1988 och 1999 GENETIK en introduktion v Ingel Crlén 1988 och 1999 Innehållsförteckning Innehåll Sidn Förord 3 Kromosomer 4 DN 4 Muttioner 5 Gregor Mendel 5 Mendels metod 6 Mendelklyvning (monohybrid) 6 Dihybrid klyvning

Läs mer

SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING

SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING FOC_SLING_1107 Introduktion Dett är en ruksnvisning för det dynmisk rmstödet SLING som monters på rullstol, stol eller nnn nordning. SLING tillverks v FOCAL Meditech,

Läs mer

Allmän information (1 av 1)

Allmän information (1 av 1) ASI Grund ASI Grund är en stndrdintervju för krtläggning och edömning v prolem och resurser för personer med missruks- och eroendeprolem. Intervjun innehåller huvudskligen frågor om sju livsområden: fysisk

Läs mer

Lulebygdens Forskarförening

Lulebygdens Forskarförening Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING - Nr 66, mj 2009 Årsmötet 2009 INNEHÅLL l Ordförnden hr ordet Sid 3 Avgående ordförnden Sven Sundgren vtcks med blommor v vice ordförnden Gunnr Johnsson. I bkrunden

Läs mer

En satsning på fritid, vetenskap och kultur i Västerås

En satsning på fritid, vetenskap och kultur i Västerås En stsning på fritid, vetenskp och kultur i Västerås Innehållsförteckning sid Reseskildring 2 Observtoriet i Bälinge 3 Observtoriern i Åkest (fotomontge) 4 Agend för möte den 2008-02-14 5 Brev till VARF's

Läs mer

DIS Funktionärshöstmöte

DIS Funktionärshöstmöte DI-Mitt Nytt Nr4 2013 Ansvrig utgivre: Rolf Lusth DI Funktionärshöstmöte På insidorn Diverse smånotiser nnons Ordförnden hr ordet 2 8 9 Redktörens rut I dgrn hr den först snön kommit! Visserligen blev

Läs mer

KOMMLIN FILIPSTADS. Fax: 0590-615 99 E-post: kommun@fi lipstad.se. Revisionsrapport angående gemensam administrativ nämnd

KOMMLIN FILIPSTADS. Fax: 0590-615 99 E-post: kommun@fi lipstad.se. Revisionsrapport angående gemensam administrativ nämnd FILIPSTADS KOMMLIN Dtum 2013-03-12 För kdnnedom: Kommunstyrelsen Kommuffillmhige Revisionsrpport ngående gemensm dministrtiv nämnd Vi hr, tillsmmns med revisorem i Kristinehmns, Krlskog och Storfors kommuner

Läs mer

YRKESUTBILDNINGSAVTAL

YRKESUTBILDNINGSAVTAL YRKESUTBILDNINGSAVTAL Gäller fr o m 1 juni 2006 GEMENSAMMA VÄRDERINGAR Yrkesutbildningsvtlet melln Sveriges Byggindustrier, Mskinentreprenörern, Svensk Byggndsrbetreförbundet och Fcket för Service och

Läs mer

Skriv tydligt! Uppgift 1 (5p)

Skriv tydligt! Uppgift 1 (5p) 1(1) IF1611 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 1 Tentmen Gäller även studenter som är registrerde på B1116 Torsdgen den 1 okt, 1, kl. 14.-19. Skriv tydligt! Skriv nmn och personnummer på ll inlämnde ppper!

Läs mer

Lulebygdens Forskarförening

Lulebygdens Forskarförening Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING - Nr 65, februri 2009 Medlemmöte med stipendieutdelning Vid medlemsmötet den 14dec 2008, hde ett 25 tl medlemmr smlts i den inhyrd loklen på V. Vrvsgtn 24e i Luleå.

Läs mer

Regionmagasinet DITT VAL AV VÅRD- CENTRAL. Allt du behöver veta om. Vaccinet mot livmoderhalscancer så funkar det

Regionmagasinet DITT VAL AV VÅRD- CENTRAL. Allt du behöver veta om. Vaccinet mot livmoderhalscancer så funkar det Regionmgsinet en tidning från Västr Götlndsregionen www. vgregion. se nr 2. 2009 Allt du behöver vet om DITT VAL AV VÅRD- CENTRAL Sid 4 9 Vccinet mot livmoderhlscncer så funkr det Sid 14 Sov gott med lite

Läs mer

2014 Nr 1. Stig Bratt

2014 Nr 1. Stig Bratt 2014 Nr 1 Årsmötet. Det vr 25 persner sm km till årsmötet där Lrs Grundberg inledde med tt häls ll välkmn. Sedn hedrdes de medlemmr sm vlidit under året med en tyst minut ch musik. Jhn-Rlf Jhnssn vldes

Läs mer

Lulebygdens Forskarförening

Lulebygdens Forskarförening Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING Nr 78, september 2012 Årets årsmöte vhölls i Kyrkns Hus med ett 30-tl medlemmr närvrnde. Efter tt ll hälsts välkomn inleddes mötesförhndlingrn. Till mötesordförnde

Läs mer

Byar i förändring tätortsnära utveckling med kulturmiljö som resurs

Byar i förändring tätortsnära utveckling med kulturmiljö som resurs Byr i förändring tätortsnär utveckling med kulturmiljö som resurs Byr i förändring tätortsnär utveckling med kulturmiljö som resurs. Bkgrund Skellefteå museum hr fått bidrg från Riksntikvrieämbetets nslg

Läs mer

Lamellgardin. Nordic Light Luxor INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING

Lamellgardin. Nordic Light Luxor INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING Se till tt lmellgrdinen fästes i ett tillräckligt säkert underlg. Ev motor och styrutrustning skll instllers v behörig elektriker. 1 Montering Luxor monters med de

Läs mer

Tentamen i Databasteknik

Tentamen i Databasteknik Tentmen i Dtsteknik lördgen den 22 oktoer 2005 Tillåtn hjälpmedel: Allt upptänkligt mteril Använd r frmsidn på vrje ld. Skriv mx en uppgift per ld. Motiver llt, dokumenter egn ntgnden. Oläslig/oegriplig

Läs mer

Plan för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen

Plan för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen 2016-05-23 Sid 1/2 Tjänsteskrivelse Dnr: LKS 2016-235 Kommunstyrelseförvltningen Leif Schöndell, 0523-61 31 01 leif.schondell@lysekil.se Pln för lik rättigheter och möjligheter i rbetslivet uppdrg till

Läs mer

Mötesprotokoll för styrelsen i Chalmers Dykarklubb (802416-3019). Tid och datum: 18:20 19:50, onsdagen den 1:e oktober 2014

Mötesprotokoll för styrelsen i Chalmers Dykarklubb (802416-3019). Tid och datum: 18:20 19:50, onsdagen den 1:e oktober 2014 Mötesprotokoll Mötesprotokoll för styrelsen i Chlmers Dykrklubb (802416-3019). Plts: CDK:s lokl i mskinhuset, Chlmers Chlmers tvärgt 4, Göteborg Tid och dtum: 18:20 19:50, onsdgen den 1:e oktober 2014

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Mer av livet. Riksten Friluftsstad.

Mer av livet. Riksten Friluftsstad. i n h Mer v livet. Riksten Friluftsst. v i r r 0 e e 20100818 20:34:58 Skön småstskänsl Riksten Friluftsst växer och blir en stsel me skön småstskänsl. Me fler byggherrr och rkitekter kommer en nturlig

Läs mer

Integraler. 1 Inledning. 2 Beräkningsmetoder. CTH/GU LABORATION 2 MVE /2013 Matematiska vetenskaper

Integraler. 1 Inledning. 2 Beräkningsmetoder. CTH/GU LABORATION 2 MVE /2013 Matematiska vetenskaper CTH/GU LABORATION MVE6 - / Mtemtisk vetenskper Inledning Integrler Iblnd kn mn inte bestämm integrler exkt utn mn får nöj sig med tt beräkn pproximtioner. T.ex. e x dx kn inte beräkns exkt, eftersom det

Läs mer

Råd och hjälpmedel vid teledokumentation

Råd och hjälpmedel vid teledokumentation Råd och hjälpmedel vid teledokumenttion Elektrisk Instlltörsorgnistionen EIO Innehåll: Vd skiljer stndrdern åt När sk vilken stndrd nvänds Hur kn gmml och ny stndrd kominers Hur kn dokumenttionen förenkls

Läs mer

Integraler. 1 Inledning. 2 Beräkningsmetoder. CTH/GU LABORATION 2 TMV /2015 Matematiska vetenskaper

Integraler. 1 Inledning. 2 Beräkningsmetoder. CTH/GU LABORATION 2 TMV /2015 Matematiska vetenskaper CTH/GU LABORATION TMV7-4/5 Mtemtisk vetenskper Inledning Integrler Iblnd kn mn inte bestämm integrler exkt utn mn får nöj sig med tt beräkn pproximtioner. T.ex. e x dx kn inte beräkns exkt, eftersom det

Läs mer

ASI Grund med tilläggsfrågor för Net-Plan Vers. 140124

ASI Grund med tilläggsfrågor för Net-Plan Vers. 140124 ASI Grund med tilläggsfrågor för Net-Pln Vers. 140124 ASI Grund är en stndrdintervju för krtläggning och edömning v prolem och resurser för personer med missruks- och eroendeprolem. Intervjun innehåller

Läs mer

SF1625 Envariabelanalys

SF1625 Envariabelanalys Modul 5: Integrler Institutionen för mtemtik KTH 30 november 4 december Integrler Integrler är vd vi sk håll på med denn veck och näst. Vi kommer tt gör följnde: En definition v vd begreppet betyder En

Läs mer

,,i s At PROTOKOLL. fört vid årsstämma. den 26 mars 2015, med aktieägarna i Swedbank AB. Dansens Hus i Stockholm

,,i s At PROTOKOLL. fört vid årsstämma. den 26 mars 2015, med aktieägarna i Swedbank AB. Dansens Hus i Stockholm PROTOKOLL fört vid årsstämm med ktieägrn i Swedbnk AB den 26 mrs 2015, Dnsens Hus i Stockholm 51,Ârsstämmn öppndes v ordförnden i bnkens styrelse, Anders Sundström, som hälsde de närvrnde välkomn till

Läs mer

Kylfrysguide [Namn] Elektroskandia Sverige AB [år-månad-dag]

Kylfrysguide [Namn] Elektroskandia Sverige AB [år-månad-dag] Kylfrysguide [Nmn] Elektroskndi Sverige AB [år-månd-dg] Kylfrysguide Vilken kyl-frys sk du välj? Nturligtvis är det utrymmet som är det först tt t hänsyn till. Vnligst instlltionsbredd är 60 cm, men även

Läs mer

Regionmagasinet. Vi fick en andra chans! Nya spännade rätter till vinterns alla fester Sid 16. Akutsjukvården börjar redan i ambulansen Sid 22

Regionmagasinet. Vi fick en andra chans! Nya spännade rätter till vinterns alla fester Sid 16. Akutsjukvården börjar redan i ambulansen Sid 22 Regionmgsinet en tidning från Västr Götlndsregionen www.vgregion.se nr 4. 2009 Ny spännde rätter till vinterns ll fester Sid 16 Akutsjukvården börjr redn i mbulnsen Sid 22 Vi fick en ndr chns! 10 sidor

Läs mer

Månadsrapport maj 2014. Individ- och familjeomsorg

Månadsrapport maj 2014. Individ- och familjeomsorg Måndsrpport mj Individ- och fmiljeomsorg Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksmhet... 3 1.1 Resultt per verksmhet... 3 1.2 Investeringsuppföljning... 3 1.3 Volymer, sttistik och kostndsnyckeltl... 4

Läs mer

KLARA Manual för kemikalieregistrerare

KLARA Manual för kemikalieregistrerare KLARA Mnul för kemiklieregistrerre Version 16.4 (2015-05-08) Utrbetd v Anders Thorén och Björn Orheim Först utgåv 2002-11-01 Innehåll Introduktion 3 Vd är KLARA? 3 Systemkrv och övrig informtion 3 Vd säger

Läs mer

Mitt barn skulle aldrig klottra!...eller?

Mitt barn skulle aldrig klottra!...eller? Mitt brn skull ldrig klottr!...llr? trtgi! ls n n tu n g n r h y Täb g och in sn ly b, g in n k c y m ts Gnom u i lyckts v r h l ri t m t g li å rt klott unn. m m o k i t r tt lo k sk in m Hjälp oss tt

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

uppdrag: matte Gunnar Kryger Andreas Hernvald Hans Persson Lena Zetterqvist Mattespanarna

uppdrag: matte Gunnar Kryger Andreas Hernvald Hans Persson Lena Zetterqvist Mattespanarna uppdrg: mtte Gunnr Kryger ndres Hernvld Hns Perssn Len Zetterqvist Mttespnrn ISN 978-9-7-0- ndres Hernvld, Gunnr Kryger, Hns Perssn, Len Zetterqvist ch Liber re d k t i n Mirvi Unge Thrsén, Mri Österlund

Läs mer

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1 LINJÄR ALGEBRA II LEKTION JOHAN ASPLUND INNEHÅLL. VEKTORRUM OCH DELRUM Hel kursen Linjär Algebr II hndlr om vektorrum och hur vektorrum (eller linjär rum, som de iblnd klls) beter sig. Tidigre hr mn ntgligen

Läs mer

Mellan hopp och hopplöshet i Peking

Mellan hopp och hopplöshet i Peking # 2 2 0 1 3 Aktuell ffärsnyheter om och från kin. Utgivre: Sweden-Chin Trde Council Foto: REUTERS/Chin Dily/Scnpix Drömmen om en klrblå himmel KinNytts Agnet Engqvist hr bevkt Kin sedn 1980-tlet och drömmer

Läs mer

Metodhandbok för småbarnsordkonst

Metodhandbok för småbarnsordkonst Metodhndbok för småbrnsordkonst Det här är en metodhndbok för småbrnsordkonst. Hndboken hr utrbetts v Helsingfors kulturcentrl inom rmen för brnkulturnätverket Alddins lmp, som utgett ett trettiotl metodhndböcker,

Läs mer

GOLV. Norgips Golvskivor används som underlag för golv av trä, vinyl, mattor och andra beläggningar. Här de tre viktigaste konstruktionerna

GOLV. Norgips Golvskivor används som underlag för golv av trä, vinyl, mattor och andra beläggningar. Här de tre viktigaste konstruktionerna GOLV Norgips Golvskivor nvänds som underlg för golv v trä, vinyl, mttor och ndr beläggningr. Här de tre viktigste konstruktionern 1. Ett lg golvskivor på träunderlg 2. Flytnde golv med två lg golvskiv

Läs mer

MAMMA, JAG HAR ONT I MAGEN! - en studie om barn med ospecifika magsmärtor.

MAMMA, JAG HAR ONT I MAGEN! - en studie om barn med ospecifika magsmärtor. HÖGSKOLAN I KARLSTAD Institutionen för utbildningsvetenskp och psykologi MAMMA, JAG HAR ONT I MAGEN! - en studie om brn med ospecifik mgsmärtor. C-uppsts i psykologi, 10 poäng vt 1996 Förfttre: AnnBritt

Läs mer

gotlandshem Ny utsida Stjärngatan rustas upp Ordning&reda hos Rune &KNÅP för dom yngre! Ett rent nöje Nya tvättstugor SPONSRING Så fungerar det

gotlandshem Ny utsida Stjärngatan rustas upp Ordning&reda hos Rune &KNÅP för dom yngre! Ett rent nöje Nya tvättstugor SPONSRING Så fungerar det gotlndshem Nr 02 2014 Ny utsid Stjärngtn rusts upp Knep &KNÅP för dom yngre! Ordning&red hos Rune Ett rent nöje Ny tvättstugor SPONSRING Så fungerr det VD hr ordet Stffn Thurgren BO&HYRA Nr 2 2014 Vi hr

Läs mer

Skol-SM för unga maskinförare...

Skol-SM för unga maskinförare... Skol-SM för ung mskinförre... -Klixelever åke ner ill Alves för ävl om mäsrieln i mskinkörning! Skol-SM för ung mskinförre nordns årligen run om i Sverige för kor skicklig förre i hjullsre, grävmskin och

Läs mer

Vår verksamhet under ett år

Vår verksamhet under ett år Vår verkshet under ett år verkshetsberättelse 2014. Vi ökr! Här berättr förbundsordförnde Susnn Gideonsson o 2014, året då fortstte tt väx. Direkt besvrde er än 78 000 telefonstl. Vi genoförde fler stor

Läs mer

13.9.2006 Dnr 6/002/2006. Till pensionsstiftelser som bedriver tilläggspensionsskydd och är underställda lagen om pensionsstiftelser

13.9.2006 Dnr 6/002/2006. Till pensionsstiftelser som bedriver tilläggspensionsskydd och är underställda lagen om pensionsstiftelser FÖRESRIFT 13.9.2006 Dnr 6/002/2006 Till pensionsstiftelser som edriver tilläggspensionsskydd och är underställd lgen om pensionsstiftelser FÖRSÄRINGSTENIS BERÄNINGR OCH DERS BERÄNINGSGRUNDER FÖR PENSIONSSTIFTELSER

Läs mer

(KD), ordftirande, representant omsorgsn lmnden (S), oppositionsråd, repr. kommunst).relsen, lill 14.20, g PRO PRO PRC : 'j{,., t.

(KD), ordftirande, representant omsorgsn lmnden (S), oppositionsråd, repr. kommunst).relsen, lill 14.20, g PRO PRO PRC : 'j{,., t. SAMMANTRÄDESPROTOKoLL 1 (6) Sâmmântriìdesdtum Plts och smmntrådestid Beslulânde Ledmöter Sevederummet, Stdshuset, Vimmerby Mndg 30jruri 2012, klockn 13.00-15.30 Elisbeth Lgo Nilsson Helén Nilsson Em Heelge

Läs mer

Kapitel 1 - Hej Hej! Jag heter Lola. Och jag är 10 år och går på vinbärsskolan som ligger på Gotland. Jag går i skytte och fotboll. Jag älskar min bästa vän som heter Moa. Jag är rädd för våran mattant

Läs mer

Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid.

Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid. Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid. Jennys barndom Jenny föddes på en gård som heter Lingmyren i Skarvtjärn, Harmångers socken en 16 juli 1901.Tre

Läs mer

Vnse s"lse{ Verkeï f or f ost'rsn oah ut'bildming. VERKsAMHETsPLAN nön mor6on- oc+ EFTER,UTDDAøs- VERKSAMHET TNOM DEN 6RUNDL {G6ANDE UTBILDNIN6EN

Vnse slse{ Verkeï f or f ost'rsn oah ut'bildming. VERKsAMHETsPLAN nön mor6on- oc+ EFTER,UTDDAøs- VERKSAMHET TNOM DEN 6RUNDL {G6ANDE UTBILDNIN6EN Vnse s"lse{ Verkeï f or f ost'rsn oh ut'bildming Jl VERKsAMHETsPLAN nön mor6on- oc+ EFTER,UTDDAøs- VERKSAMHET TNOM DEN 6RUNDL {G6ANDE UTBILDNIN6EN 2014 INNEHALLSFöRTECKNING 1. Principer för ordnnde v verksmheten

Läs mer

Under årens lopp har många lärare och forskare beskrivit hur nybörjarstudenterna

Under årens lopp har många lärare och forskare beskrivit hur nybörjarstudenterna B. Grevholm, J. Lundqvist, L-E. Persson & P. Wll Ett mentorprojekt för gymnsieelever i Luleå Hur får vi fler gymnsieelever intresserde v tt örj läs mtemtik vid universitetet? Den frågn hr mång mtemtiklärre

Läs mer

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern.

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern. ASKUNGEN Det var en gång en rik man, som en lång tid levde nöjd tillsammans med sin hustru, och de hade en enda dotter. Men så blev hustrun sjuk och när hon kände att slutet närmade sig, ropade hon till

Läs mer

Skapa uppmärksamhet och få fler besökare till din monter!

Skapa uppmärksamhet och få fler besökare till din monter! Skp uppmärksmhet och få fler esökre till din monter! För tt vinn den tuff tävlingen om uppmärksmheten, på en plts där hel rnschen är smld, gäller det tt slå på stor trummn och tl om tt du finns. Till en

Läs mer

Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell)

Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell) Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell) Gerda föddes den 1 september 1882 i Östra Kannebäck. Hon var tredje dottern i familjen. Hennes föräldrar var sjökaptenen

Läs mer

Min resa till Tanzania

Min resa till Tanzania Min resa till Tanzania Jag har för andra gången i mitt liv varit i Tanzania. Jag är nu mer förtjust än jag var sist. Resan gjorde jag med min pappa, John. Min bror Markus var redan där. Första gången jag

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer