Regionmagasinet. Tid för återhämtning. Musikglädje över alla gränser. Kulturpristagaren Stefan Jarl i exklusiv intervju

Transkript

1 Regionmgsinet en tidning från Västr Götlndsregionen www. vgregion. se nr Tid för återhämtning så motverkr du den skdlig stressen Musikglädje över ll gränser Sid 20 Kulturpristgren Stefn Jrl i exklusiv intervju Sid 24 Västsvensk pketet propplösre i kolosslformt Sid 26

2 Så fungerr vården Om du blir sjuk När du blir sjuk eller behöver råd om vård ringer du ntingen sjukvårdsrådgivningen på telefonnummer 1177 eller till din vårdcentrl. Hr du redn kontkt med vården ring till den mottgning som sköter din behndling. Är mottgningen stängd ring Sjukvårdsrådgivningen når du dygnet runt ll dgr på telefonnummer Speciellt utbildde sjuksköterskor ger råd direkt i telefon eller vägleder till nnn vård om det behövs. Ring mbulnsen på telefonnummer 112 om någon är llvrligt sjuk eller om det hr hänt en olyck. Mer informtion om vårdcentrler, jourcentrler och övrig mottgningr i Västr Götlnd finns på Dett är din vårdgrnti Om du blir sjuk sk du få prt med vårdcentrlen eller sjukvårdsrådgivningen (1177) smm dg. Om du behöver besök en läkre på vårdcentrlen sk du, efter medicinskt beslut, få tid för besök inom 7 dgr. Om du efter beslut om remiss/vårdbegärn får en remiss till den speciliserde vården sk du få en tid för besök inom 90 dgr. Om du själv ringer till en specilistläkre räkns de 90 dgrn från den dgen specilistläkren beslutr tt du behöver vård. Om en specilistläkre beslutr tt du behöver behndling sk du få en tid inom 90 dgr. Efter beslut om neuropsykitrisk utredning sk du erbjuds en tid för dett inom 90 dgr. Om vårdcentrlen eller sjukhuset inte kn ge dig vård inom grntitiden sk de ktivt hjälp dig med tt ordn en tid hos en nnn vårdgivre. Brn- och ungdomspsykitri Om du får en remiss till brn- och ungdomspsykitrin sk du erbjuds tid för besök inom 30 dgr, efter beslut om remiss. Om du får en remiss för en fördjupd utredning/behndling inom brn- och ungdomspsykitrin sk du erbjuds en tid inom 60 dgr, efter beslut om remiss. Vårdgrnti vid cncersjukdom Vid strk misstnke om cncersjukdom sk du få en tid för besök hos en specilistläkre inom två veckor efter det tt specilistläkren hr fått remissen. Brn sk inte behöv vänt mer än två dgr. Du kn få pengrn tillbk Om du hr en tid för besök på en vårdcentrl eller mottgning och får vänt mer än en hlvtimme hr du rätt tt få tillbk vgiften du betlde. Men du sk ändå få det besök du beställt. För tt få tillbk vgiften måste du säg till direkt. På kutmottgningen eller jourmottgningen kn du inte få tillbk vgiften. Betl om du inte kommer på läkrbesök Om du hr en tid för besök, till exempel hos läkre, och inte kn komm dit måste du tl om det innn. Annrs måste du ändå betl vgiften. Om besöket inte skulle h kostt något måste du ändå betl 100 kronor. Du får också betl en vgift för räkningen. Vlfrihet i vården Du kn själv välj vr du vill sök vård i Västr Götlndsregionen och i Lndstinget Hllnd. Det gäller både vård som drivs v regionen och v privt vårdgivre som hr vtl med Västr Götlndsregionen eller Lndstinget Hllnd. Du hr också rätt tt sök vård i nnt lndsting, men de tr emot dig om de hr tid och plts. Västr Götlndsregionen betlr vårdkostnden men ptientvgiften och resekostnden betlr du själv. Du måste själv kontkt vårdgivren i det ndr lndstinget. Opertioner och behndlingr som kostr mer än kronor måste godkänns i förväg v Västr Götlndsregionen. För mer informtion om vlfrihet i vården ring Högspeciliserd vård omftts inte v vlfrihet i vården. Välj eller byt vårdcentrl All över 16 år i Västr Götlnd kn välj vårdcentrl. För brn under 16 år väljer vårdndshvren. Du kn när som helst byt vårdcentrl. Vårdcentrlen kn inte nek ditt vl. Med ditt vl följer en vårdpeng som vårdcentrlen får v Västr Götlnds regionen. Ptientvgiften är lägre på den vårdcentrl du hr vlt än på ndr vårdcentrler. Kontkt den vårdcentrl du vill välj så hjälper de dig med ditt vl. Om du hr e-legitimtion kn du gör ditt vl på webben på 1177.se/vgregion. All vårdcentrler som du kn välj melln finns på 1177.se/vgregion eller ring Du hr rätt tt läs din journl När du söker hjälp hos läkre skriver läkren en journl om dig och din sjukdom. Du hr rätt tt få läs journlen utom i särskild fll, som läkren kn bestämm. Sjukresor Västr Götlndsregionen betlr din resor till och från sjukvården inom Västr Götlnd och Hllnd eller till läkre som hr vtl med Västr Götlndsregionen eller Lndstinget Hllnd. Du betlr en liten kostnd själv. Ring sjukresekontoret om du hr frågor. Telefonnummer hittr du på de blå sidorn i telefonktlogen. Rätt till tolk Du som inte förstår svensk, är döv, hr hörselskd eller tlsvårigheter hr rätt till tolk när du besöker sjukvården. Du eller ditt ombud sk säg till före besöket om du vill h hjälp v tolk. Tolkservicen är grtis. Om du vill klg på vården Om du inte är nöjd med den vård du hr fått sk du först prt med din läkre eller nnn personl där du fick vård. Om du ändå inte är nöjd efter det kn du ring till ptientnämnden. Ptientnämnden sk ge dig stöd i tt prt med eller klg på sjukvården eller tndvården. Telefonnummer till ptientnämnder finns på sidn 31. Du hr rätt tt få informtion Det är viktigt tt du berättr för läkren vd du själv vet om din sjukdom och om du till exempel äter mediciner. Då är det lättre för läkren tt ge dig rätt vård. Läkren måste berätt för dig om din sjukdom, om vilk undersökningr som måste görs och om vilken vård som du kn få. Du bestämmer själv om din häls och du hr rätt tt tck nej till vård som du inte vill h. Du kn inte kräv tt få en viss vård eller undersökning om inte läkren bedömer tt det behövs. Tndvård Informtion om tndvården hittr du på under regler och rättigheter eller Mer informtion finns på: 1177.se/vgregion (klick på regler och rättigheter) 2 REGIONMAGASINET

3 God jul utn stress! En veck kvr till julfton och du börjr få något glsrtt i blicken där du irrr runt på stormrknden i jkten på de sist julklpprn. Hemm är det inte lls så där pyntt, välstädt och mysigt som du drömmer om. Och när du tänker på llt som sk hinns med och ll du måste hinn träff under julhelgen snurrr det i huvudet. Känner du inte lls igen dig i den beskrivningen är det br tt grtuler. Men för dem som är när gränsen tt bli sjuk v stress kn julen lägg sten på börd. I det här numret v Regionmgsinet berättr vi om stress och vd du kn gör för tt motverk tt den blir skdlig. Att h mycket omkring sig eller h bråttom behöver inte vr frligt, så länge mn får möjlighet tt koppl v melln vrven. Krv och förväntningr från chefen, fmiljen eller oro för nhörig, hälsn eller ekonomin kn vr svår tt påverk själv. Men iblnd är det den egn hjärnn som ställer till det. Jg minns min först jul med egen fmilj, föräldrledig med två småbrn. Jg ville lev upp till ll trditioner som jg hde med mig hemifrån, plus sånt som kompisrn gjorde eller som jg sett i tidningr och på teve och därför också ville gör. Giss om jg drog ner på mbitionsnivån efter någr år i det träsket. Fst i ärlighetens nmn jobbr jg på det fortfrnde. Alltså, tt sätt gränser för mig själv, för det finns ju så mycket mn vill gör! I Regionmgsinet får du träff tre kvinnor ur olik genertioner som berättr om hur de påverks v stress och vd de gör för tt må br. Det är spännnde och gripnde berättelser som jg tror tt mång kn känn igen sig i. Västr Götlndsregionens egn experter från Institutet för stressmedicin delr också med sig v sin kunskp om stress. De tipsr till exempel om hur mn kn upptäck vrningssignler hos sig själv och ndr. Att släpp krven och försök koppl v är ders råd både i juletid och ndr tider. En utflykt i ett vintrigt Västr Götlnd kn knske verk stressnde för någon och lldeles underbrt för någon nnn. Vi bjuder på tipsen, du väljer om du vill stnn kvr i läsfåtöljen eller ge dig ut på upptäcksfärd. Med önskn om trevlig läsning innehåll nr 4.10 Tre kvinnor om stressen i vrdgen 4 Så förebygger du den skdlig stressen 10 Jul utn stress går det? 12 Alltid uppkoppld ldrig vkoppld 14 Viktigt ge brnen v sin egen tid 16 Gör en utflykt i vinter! 18 Musikglädje över ll gränser 20 Stefn Jrl i exklusiv intervju 24 Storstsning på trfiken i Västsverige 26 Fler kn få läs din vårdinformtion 28 I korthet 29 Korsord 30 Snning eller myt Bettin Axelsson, chefredktör LYSSNA PÅ RM VIA INTERNET Vill du h RM som tltidning ring Ansvrig utgivre: Kerstin Einrsson Chefredktör: Bettin Axelsson Redktionskommitté: Bettin Axelsson, Len Alexnderson, Peter Birgerstm, Bo Crlsson, Susnne Hillberger, Jn Kllenberg, Mud Pihlbld, Ås Sundell Lyout: Peter Birgerstm/Cohn & Wolfe Tryck: Color Print AB Upplg: ex Kostnd/tidning: c 2 kronor Regionmgsinet: Regionens Hus, Vänersborg Tel: E-post: regionmgsinet@vgregion.se Webbplts: Omslgsbild: Ann Rehnberg ISSN: REGIONMAGASINET

4 mås hinn sn skynd s fort du måste 4 REGIONMAGASINET

5 Tem stress: Stress kn se så olik ut. Hndl om olik sker. Upplevs olik. Tckls olik. Här berättr tre kvinnor om hur de ser på stress och hur den påverkr ders vrdg. te måste måste måste måste måste mås hinn hinn hinn hinn hinn hinn Det finns en press tt prester hel tiden bbre snbbre snbbre snbbre snbbre snbbre snbbre snb stress stress stress stress stress stre kynd skynd skynd skynd skynd skynd skynd skynd fort fort fort fort fort fort fort fort fort fort fort fort fort fort fort fort fo ktig duktig duktig duktig duktig duktig duktig duktig duk Kristin om stress: Det finns en press tt prester hel tiden. Hinner mn inte med så är det är br tt jobb hårdre. Blir jg riktigt stressd blir jg stirrig som om jg hde druckit tio koppr kffe, ungefär. Tnkrn på llt jg borde h hunnit br snurrr och jg får svårt tt somn. Men så överdrivet stressd är jg inte hel tiden. Jg hr lärt mig tt lev med stressen och det skulle nog känns konstigt om den inte fnns där. Det är som tt det är så det sk känns, något nturligt. Föreläsningr, tentor och studiemedelspoäng är vd Kristin Berndtssons liv kretsr kring. Så hr det vrit i tre och ett hlvt år och så kommer det tt vr lik länge till. Målet är tt få ett intressnt och utvecklnde jobb. Vägen dit går vi Teknisk fysik, ett v Chlmers mest krävnde progrm. Det är egentligen inte särskilt roligt men det kn vr intressnt iblnd. Det känns lite jobbigt tt det är så långt kvr och tt jg fortfrnde inte riktigt vet vd jg vill bli när jg blir stor. Så det försöker jg låt bli tt tänk på, säger Kristin. Hon hr lltid hft lätt för sig i skoln och fått hög betyg utn tt nsträng sig nämnvärt. Fst i slutet v gymnsiet kändes det plötsligt som om hel mitt liv hängde på min slutbetyg. Då blev jg extremt stressd. Jg tppde jättemycket hår och fick störtnäsblod när jg stt på bibbln och pluggde, minns Kristin. Hon gick ut som tredje bäst elev på sin skol och vr inte lls förberedd på hur tufft det först året på Chlmers skulle bli. Så tufft tt hon fick gå om. Fick tent om fyr gånger Inlednde mtemtisk nlys och Linjär lgebr fick jg tent om fyr gånger! Jg börjde undr om jg vr dum i huvudet. Jg hde ju ingen ning om tt det är så för väldigt mång, säger Kristin. Studieresultten hr dessutom en direkt påverkn på försörjningen. Klrr mn inte kursern i ett visst tempo så får mn inget studiemedel. Eftersom jg ldrig hr någr mrginler så blir det ett stressmoment i sig. Två perioder hr jg blivit utn. Hde jg inte hft föräldrr tt lån v så hde jg inte hft pengr till mt och hyr. Då hde jg fått hopp v. KORT OM KRISTINA Tiden hon spenderr i skoln motsvrr ett heltidsrbete. När en tent närmr sig åker hon dit på helgern också. Lov ger heller inget ndrum eftersom det är då mn hr chns tt gör om de tentor mn inte klrt. Och sådn finns det lltid. I vårs vr jg i skoln vrje dg i tre månder. Det tog ldrig slut, det br fortstte och fortstte. Ändå hnn jg ldrig i ftt. Det slutde med tt jg br gv upp, släppte llt och stnnde hemm. Det tog liksom stopp i huvudet. måste måste måste måste måste måste måste måste må Hem till mmm och ppp I sådn lägen åker Kristin gärn hem till mmm och ppp och äter middg, kollr på teve och gör ingenting. Att de finns där och stöttr mig när det inte Nmn: Kristin Berndtsson Ålder: 23 år Fmilj: Mmm, ppp och syster Bor: I studentlägenhet på Lindholmen i Göteborg Gör: Studerr Teknisk fysik på Chlmers går så br, känns väldigt skönt. Kristin tycker ändå tt själv studiern är gnsk OK. Hon tillbringr så mycket tid tillsmmns med de ndr studentern tt de nästn blir som en fmilj. De pluggr, festr och lgr mt ihop. Det som är jobbigt är tt jg ldrig känner mig riktigt ledig. Det finns lltid något jg kn gör, lltid något som jg redn borde h gjort. Hon hr slutt tt läs böcker enbrt för nöjes skull eftersom hon får dåligt smvete om hon läser något som inte hr med skoln tt gör. Och hon är mest lättd över tt hon inte råkt bli kär eftersom en pojkvän skulle t både tid och fokus ifrån studiern. Hon vet tt hon borde trän men det blir mest spordiskt. Även det tr ju tid pck väsk, åk iväg, pss tider. På ett vis tycker hon ändå tt hon känner sig lugnre nu än förr. I tonåren vr jg ldrig riktig nöjd med mig själv. Jg skulle se br ut, h jättebr betyg och lltid vinn i Trivil Pursuit. Att br vr hlvbr på något vr liksom inte OK. Idg hr jg mer hittt mig själv. Jg är jg, ovsett vd jg får för betyg. Det känns rätt skönt. Fmilj? Det får vänt Om tio år hopps Kristin tt hon är mitt i krriären. Helst på ett jobb som hon slipper t med sig hem. Det där med brn och fmilj hr hon svårt tt se frmför sig just nu. När mn hr jobbt så himl hårt för en utbildning så skulle det väl känns sådär tt vr hemm med en mss brn. Så det får jg nog vänt med. Eller skff en hemmmn. Text: JEANETTE BERGENSTAV FOTO: PATRIK BERGENSTAV >> REGIONMAGASINET

6 Iblnd kn jg få en känsl v pnik >> Crit om stress: Att jg måste spring till jobbet iblnd gör ingenting. Den värst stressen för mig är den jg känner inombords. Den finns där hel tiden och gör tt jg ldrig riktigt kn koppl v. När jg är som mest uppe i vrv känns det hel tiden som om jg hr glömt något viktigt. Iblnd kn jg få en känsl v pnik och tt jg inte kn nds. Men jg hr lärt mig tt om jg br sätter mig ner, tr det lugnt och nds djupt så går det över. Mn klrr mycket med tnkens krft. Hon skulle vilj bli en bättre, mer närvrnde mmm. Jobb undn på företget och hinn gör mer för personlen. Börj trän och gå ner i vikt. Och slut klg över tt hon känner sig så stressd. Jg hr ett jättebr liv som jg är så himl tcksm över. Men jg hinner inte riktigt njut v det, konstterr Crit Ruckmn. Hon gillr inte vd stressen gör med henne. Känner inte igen sig själv. Hon som lltid vrit så positiv, gld och lugn hr fått kort stubin och kn tpp tålmodet för minst lill. Hon som borde vr så nöjd. Det känns som tt jg hr tppt bort mig KORT OM CARITA själv. Jg vill inte vr en som skäller och gormr på min fmilj, säger Crit. Hon är uppvuxen med mmm, ppp, syster och bror i Stenungsund där hon nu driver bokhndeln tillsmmns med sin fr. Mken Henrik spnde hon på redn i tonåren och för tolv år sedn blev de ett pr. Året efter köpte de ett litet hus som de renovert och byggt till. skynd skynd skynd skynd skynd skynd skynd sk Hon är den som fixr Crit tror tt lillsyrrn skulle beskriv henne som en storsyster duktig. Hon är tjejen som tr nsvr och slutför det hon påbörjt. Den som väljs in i styrelser och företgrföreningr. Den som hr koll, tr tg i och fixr presentinsmlingr, jobbkonferenser, tjejmiddgr och kusinträffr. Jg älskr llt sånt, det är ju så kul! Nmn: Crit Ruckmn Ålder: 35 år Fmilj: Mken Henrik och sonen Emil Bor: I hus i Stor Hög Gör: Driver bokhndel tillsmmns med sin fr Hon hr svårt tt sätt fingret på när llt det där rolig börjde förvndls till stressig måsten. Men fick hon bck bndet så skulle hon ldrig skff brn och renover hus smtidigt. Jg minns tt vi vr jättelycklig de först veckorn med vår bebis. Men så gick Henrik till jobbet och jg blev ensm med Emil. Under de tre först åren sov hn mx fem hel nätter. Jg vr ständigt trött, osäker i mmmrollen och tyckte inte tt jg fick något stöd v Henrik. Vi hde prtt om tt vi skulle del på nsvret och vr brnledig båd två. Men plötsligt stt hn i ett projekt som hn inte kunde hopp v och på kvällr och helger snickrde hn. Det vr som om vi levde olik liv. Hn förstod inte min problem och jg orkde inte bry mig om hns. Vi som tyckte tt vi hde världens bäst förhållnde Crits självförtroende fick en knäck och hon kände sig som en dålig mmm när hon till slut tyckte tt det vr jobbigt tt vr med sin son. Husrenoveringen drog ut på tiden och beslutet tt nlit hntverkre innebr inte br vlstning. Flyttde tre gånger på ett hlvår När Emil vr två och ett hlvt hde vi rivit ut köket och bdrummet så tt huset vr obeboeligt. Då lämnde hntverkrn återbud! Plnen tt bo i ppps lägenhet en månd slutde med tt vi flyttde runt melln tre olik ställen under ett hlvår. Det är klrt tt ingen v oss mådde br v det. Åren hr rullt på men stressen hr funnits där hel tiden, i olik form och intensitet. För Crit hr stödet från när och kär vrit en livlin. Det är mång gånger som jg hr knckt på mmms dörr och storgråtit. Min svärföräldrr hr ställt upp och psst Emil och jg hr kunnt prt mycket med mitt tjejgäng och min rbetskmrter. Nästn ll känner igen sig och är inne i smm snurr med brn, jobb och fix hemm. Det är svårt tt få ihop llt. Att så mång behöver ät tbletter eller bli sjukskrivn på grund v stress är skrämmnde. Iblnd undrr mn ju vrt vi är på väg. För Crits del hr nsvret för företget inneburit ytterligre press. Jg gillr mitt jobb jättemycket men tt inte h en chef tt gå till när mn mår dåligt är jobbigt. Iblnd känns det som om llting hänger på mig. Hon hr på olik vis försökt tt t tg i sin sitution. Gått kurs för tt bli en mer närvrnde förälder, gått med Henrik på prreltionskurs och lyssnt på föreläsningr om mindfulness, stresshntering och sömnproblem. Förr hösten fick hon hjälp v en hälsopedgog tt strukturer tillvron. Att skriv listor på vd som sk görs, när det sk görs och bock v efterhnd. Då behöver jg inte håll llt i huvudet och det är jätteskönt. Fst blir jg riktigt stressd så fller jg tillbk och skriver på små lös lppr och så blir det mest tt jg irrr runt, kn inte tänk klrt och får inte gjort särskilt mycket. Hr det värst bkom sig Trots llt känner hon tt den värst stormen är utriden. Huset börjr bli klrt och hon och Henrik bestämmer numer gemensmt när de sk fix uppfrten eller sätt upp de där sist listern i hllen. Och tt det inte sk ske när Crit är mitt i bokren eller julruschen. Att sömnen 6 REGIONMAGASINET

7 5 svr Vd blir du stressd v? Ingvor Thunberg, 73, Skepplnd Jg är en tidsoptimist och hinner inte med llt jg vill gör. Jg vill för mycket och tror tt jg är yngre än jg är. Emm Rönnqvist, 28, Bollebygd När jg hr för lite tt gör blir jg stressd och rstlös. Att komm till stor städer stressr mig också, det är för mycket rörelse. Michel Runge, 13, Vrgön Jg blir stressd när ndr stressr, om de skyndr på en. Som i skoln när ett projekt sk vr klrt kn jg känn mig stressd. Crit hr slutt jobb helger och bestämt tt t en ledig dg i veckn och br vr med Emil. Att skff fler brn är inte ktuellt för tillfället. Jg är fortfrnde inte den mmm som jg skulle vilj vr, men jg jobbr på det, säger hon. blivit bättre, om än inte perfekt, känns nästn livsvgörnde. Det är konstigt vilken stor sk sömn kn bli! När det vr som värst blev jg jätterg om Emil väckte mig, för då visste jg tt det vr omöjligt för mig tt somn om. Det kände förstås hn och så blev det en ond cirkel. Idg är det bättre men jg blir fortfrnde överlycklig de morgnr jg vknr och inser tt jg hr sovit en hel ntt. Crit hr också slutt tt jobb helger och bestämt tt t en ledig dg i veckn och br vr med Emil. Jg är fortfrnde inte den mmmn som jg skulle vilj vr men jg jobbr på det. Att lek med bilr, som Emil älskr, tycker jg tyvärr är skittråkigt och då är det lätt tt tnkrn vndrr iväg. Får jg bestämm bygger vi en tågbn eller åker på utflykt. Den ursprunglig plnen tt skff två brn hr hon och Henrik fått ge vkll på. Åtminstone tills vidre. Jg vågr inte just nu, för jg vet inte om jg skulle ork. Först och främst måste jg se till tt vr en OK mmm för Emil, säger Crit. Att stressen fortfrnde hr henne i sitt grepp stör henne. Jg går gärn i pyjms hlv lördgen. Men kommer kvällen och vi vrken hr gjort nytt eller hft särskilt roligt så känner jg mig stressd över tt vi hr slöst bort en hel dg. Det känns inte så sunt men jg vet inte vd jg sk gör åt det. Så långt hr jg inte kommit ännu. Leif Mlmsten, 58, Vrekil Jg försöker tt inte bli stressd. Det är br tt gill läget om mn till exempel hmnr i en bilkö. Det är ju så verkligheten är just då. Att vr stressd är inte smm sk som tt mn iblnd måste skynd sig det ser jg mer som en positiv stress. Tobis Elbing, 32, Västr Frölund Jg är föräldrledig just nu och blir mest stressd v tt inte räck till, som när båd brnen behöver min uppmärksmhet. Den stressen finns dygnets ll vkn timmr och är mycket värre än stressen på jobbet. ynd skynd skynd skynd skynd skynd skynd skynd Text: JEANETTE BERGENSTAV FOTO: PATRIK BERGENSTAV >> TEXT & FOTO: ANNA-LENA BJARNEBERG REGIONMAGASINET

8 Vi hde inte så hög krv >> Gudrun om stress: Jg tror inte tt ordet stress nvändes, om det ens vr uppfunnet, när jg vr ung. Visst kunde mn h mycket om sig men det vr ändå lugnre överlg. Vi hde inte så hög krv, det spelr ntgligen in. Det vr en nnn mentlitet då. Mn tog en sk i sänder och det viktigste först. Det vr väl olik för olik personer men, nej, jg minns inte tt folk vr särskilt stressde. Inte som de är nuförtiden. Idg finns det så mycket som lockr och det är svårt tt få tiden tt räck till llt. När jg träffde Arne stod jg i mnufkturffär och hde gått ått år i folkskol som ll ndr i Kävlinge. Men hn uppmuntrde mig tt läs in det jg behövde för tt kunn sök in på Socilinstitutet, minns Gudrun Trygged som kom tt jobb som socilsekreterre. Att hon hr sin rötter i Skåne hörs ännu trots tt hon och Arne kom till Göteborg hösten Hn hde fått jobb här, de vr nygift och förväntnsfull. När de tre brnen Kristin, Sven och Håkn kom, stnnde Gudrun hemm och skötte hushållet, lgde mt och sydde kläder. När Arne blev sjuk föreslog hn tt jg skulle börj jobb igen. Hn hde mer förstånd än jg. J, jg tror tt ll utom jg förstod hur det skulle slut. Mn kn nog ldrig vr förberedd på en sådn sk. När jg blev ensm så blev tillvron en helt nnn. Men det fick gå det med. Jg hde tur med brnen, de hittde ldrig på något ofog. Och de stor tog hnd om Håkn när uktig duktig duktig duktig duktig d jg vr på jobbet. Hn vr ått år när Arne dog, berättr Gudrun. Vd vr lterntivet? När hon kom tillbk till jobbet efter mer än tio år hde det omorgniserts rejält. Hon, som tidigre hde rbett med brnvård, fick nu också nykterhetsvård och socilhjälp på sin lott. Lgstiftningen hde förändrts så den fick Gudrun läs på hemm, om kvällrn. Det är klrt tt det vr besvärligt iblnd men jg hde bestämt mig för tt klr det och det gjorde jg. Och förresten, vd vr lterntivet?! Hon tycker tt livet ändå ordnde sig till det bäst. Efter förutsättningrn, som hon säger. KORT OM GUDRUN Tck vre änkepensionen och sin lön kunde hon och brnen Nmn: Gudrun Trygged bo kvr där de hde rott sig. Ålder: 83 år Men någon morfr, frmor eller Fmilj: Tre nnn släkting som kunde ryck vuxn brn och in och vlst när det körde ihop ått brnbrn sig fnns inte i Göteborg. Bor: I kedjehus i Åkered i Jg fick håll mig hemm, västr Göteborg helt enkelt. Det gjorde inte så Gör: Pensionär mycket, viktigst för mig vr tt se till tt brnen vr hel och ren och kom till skoln. Det vr ändå inte så mång som bjöd Gudrun Trygged tycker tt hennes egn vuxn brn verkr h det stressigre än vd hon själv hde det när de vr små. När jg ser hur det skjutsr och flyger en ensm kvinn i min ålder. Visst träffde jg någr gml vänner iblnd men jg hr fktiskt fler väninnor idg, säger Gudrun. Bor kvr i smm hus Hon är tcksm över tt hon fortfrnde kn bo kvr i kedjehuset som hon och Arne köpte för 45 år sedn. Det är för stort förstås, men nånstns sk mn ju bo. Jg trivs br här och hr snäll grnnr. Och så hr jg min trädgårdsplätt som betyder mycket. Särskilt nu när jg inte kn t mig så långt, menr Gudrun. En stroke för tio år sedn hr gjort hennes en ben stelt och vänsterhnden krftlös. Hon kn inte längre hndrbet men hon målr två gånger i veckn, mest för det socil. Med hjälp 8 REGIONMAGASINET

9 5 svr Vilket är ditt bäst tips för tt inte stress? Erik Bergenlid, 20, Vänersborg Jg tr en extr timmes sovmorgon på söndgrn, sedn fortsätter jg tt t det lugnt. Äter en sen frukost och grejr lite hemm, i lugn och ro. Anit Olsson, 64, Myggenäs Jg plnerr. Om jg känner mig stressd gör jg en list på det viktigste jg måste gör. Iblnd måste jg knske stuv om lite i listn så jg tr det viktigste först. Men br tt h det nedskrivet underlättr då är det härligt tt bock v sedn. Att promener är också br. Nthlie Holmström, 12, Vänersborg Om jg blir för stressd brukr jg t djup ndetg så jg känner tt jg kommer ner i vrv. Att läs böcker är också vstressnde eller tt gå ut med min hund Sindr. och fr så tänker jg tt det nog vr lättre tt vr ung förr, säger hon. Rlph Pettersson, 53, Kungälv Att inte t sker så llvrligt. När jg är stressd och är orolig för tt inte kunn prester det som förvänts v mig brukr jg fråg mig: Vd är det värst som kn händ? uktig duktig duktig duktig duk v rolltorn får hon med sig det hon behöver ifrån mtffären. Det är skönt tt klr sig själv så länge mn kn. Är det något särskilt jg behöver hjälp med så ställer brnen upp, säger Gudrun. De två äldst hr pssert 50-strecket, minstingen är på god väg och brnbrnen håller på tt bli stor. De hr det uppenbrt mer stressigt än vd jg hde det. När jg ser hur de skjutsr och flyger och fr så tänker jg tt det nog vr lättre tt vr ung förr. Då fnns det inte så mång ktiviteter och det som fnns fick brnen t sig till själv. Men jg minns tt när Kristins kompisr börjde rid så hde jg vrken råd eller tid tt kör till stllet. Så hon fick vstå, det vr inte mer med det. Gudrun hr på när håll följt sin två dotterdöttrrs våndor inför vl v utbildning och konstterr tt det är smm sk där ett enormt utbud och mång svår vl som sk görs. Lättre få rbete förr Förr vr det så mycket lättre tt få jobb. Oft blev det vd det blev och mn funderde väl inte så mycket på det, menr Gudrun som inte heller på gml dr upplever någon stress i sitt liv. Jg vr förstås riktigt orolig för någr år sedn när min äldste son blev llvrligt sjuk. Hur stor brnen än blir så är mn lltid ders mmm. Men för egen del är jg lugn. Att döden kommer är det end mn vet och det hjälper inte ett endste dugg tt oro sig. Så det gör jg inte. Text: JEANETTE BERGENSTAV FOTO: PATRIK BERGENSTAV Robert Myborn, 34, Vänersborg För mig är det viktigt tt få en br strt på dgen. Jg tr gärn en rejäl och lång frukost tillsmmns med brnen innn jg åker och jobbr. Njuter v det god kffet och v stunden. TEXT & FOTO: ANNA-LENA BJARNEBERG REGIONMAGASINET

10 Tem stress: Vi är gjord för tt klr stress, om den är kortvrig och följs v återhämtning. Aktuell forskning visr tt enkl åtgärder i vrdgen kn motverk tt stressen blir skdlig. Fysisk ktivitet är ett effektivt sätt tt höj kroppens tolerns för stress, säger Ingibjörg Jonsdottir, forskre vid Institutet för stressmedicin. Så förebygger du den skdlig stressen Stressrektionen är en nturlig biologisk process som sätts igång när mn behöver extr resurser. Hjärtt pumpr snbbre, pulsen höjs, mer blod förs ut till musklern och hjärnn frisätter hormoner och signlsubstnser vilket leder till tt kroppens förmåg sätts i högst beredskp. Stressrektionen hr funnits lik länge som människn och bidrgit till tt vår rt hr överlevt. Än idg regerr vår kroppr på okontrollerbr och oförutsägbr händelser. Vi behöver inte längre spring ifrån lejon. Stressrektioner kn istället utlöss v en chef som ställer orimlig krv, lkoholproblem i fmiljen eller ett vulknutbrott som omkullkstr resplnen, säger Kristin Glise, läkre och enhetschef vid Västr Götlndsregionens verksmhet Institutet för stressmedicin. stress-signler ATT se upp med Återkommnde kroppslig symtom som huvudvärk, trötthet, värk i xlr och ncke, yrsel, hjärtklppning, orolig mge och förkylningr Sömnsvårigheter Blir oft rg och irriterd Mång olik betydelser Stress är ett begrepp med mång betydelser. Stress kn syft på olik upplevelser och iblnd på skeenden i kroppen. Den oklr definitionen gör det svårt tt mät hur mång människor som drbbs. Det mest tlr för tt llt fler får stressrelterde besvär. Vi vet tt stor smhällsförändringr skpr stress. Globliseringen och informtionssmhället ställer ny krv på oss. Vi är tillgänglig för påverkn nästn jämt, dygnsrytmen för sömn, mt och vil hr förändrts och det kn vr svårt tt säg nej när det finns mycket tt välj melln, säger Kristin Glise. Vd som utlöser stressrektioner är individuellt och påverks oft v inre föreställningr och erfrenheter som mn bär med sig. När stressen pågått länge och det sknts tillfälle för återhämtning blir stressen skdlig för kroppen. Risken tt drbbs v folksjukdomr som dibetes, hjärt-kärlsjukdomr, fetm och olik infektionssjukdomr ökr. Mång utvecklr utmttningssyndrom och kroppen hr svårt tt återhämt sig trots vil. Det är en felktig uppfttning tt mn kn jobb under långvrig stress br mn hr roligt. Återhämtning behövs för tt stressen inte sk bli skdlig, säger Kristin Glise. Behndling som hjälper På Institutet för stressmedicin pågår behndlingsstudier för människor som insjuknt i utmttningssyndrom och som vrit sjukskrivn i mximlt sex månder. Behndlingen som ges är en kombintion v fysisk träning, regelbundn vnor, vistelse i nturen, medicinering och smtlsterpi. Efter tre års uppföljning hr 80 procent v de sjukskrivn återgått till heltidsrbete. Resulttet är hoppfullt. Rehbiliteringen tr tid, iblnd fler år, men de flest blir helt frisk. Vd kn mn gör om mn hr någon i sin närhet som riskerr tt bli sjuk v stress? Kristin Glise tycker tt mn sk tl om tt mn ser tt personen är för stressd. Den som är stressd kör oft på utn tt lyssn till sin signler. Välj ett lugnt tillfälle där det finns utrymme tt reflekter ihop. På en rbetsplts kn ett utvecklingssmtl med närmst chefen vr ett sätt tt börj ben i rbetssitutionen. Träning verkr förebyggnde Mycket forskning kring stress hndlr om tt hitt vägr tt förebygg skdlig stress. Interntionell forskning och studier som görs vid Institutet för stressmedicin visr tt fysisk ktivitet hr stor betydelse för tt höj kroppens stresstolerns och förebygg mentl ohäls till följd v stress. Förutom tt blodtryck, blodsocker och skdlig kolesterolvärden sänks, stimulerr fysisk ktivitet nybildningen v hjärnceller och signlsubstnsern i hjärnn påverks. Minnet och inlärningsförmågn blir bättre och koncentrtionen skärps, säger forskren Ingibjörg Jonsdottir. TEXT: KRISTINA KARLBERG FOTO: ANNA REHNBERG 10 REGIONMAGASINET

11 Här är vd du själv kn gör: Prioriter fysisk ktivitet. Rör på dig dgligen, till exempel genom tt promener, gå i trppor och cykl till jobbet. Plner in regelbunden fysisk träning som du gillr, gärn minuter tre gånger i veckn. Regelbundn vnor. Försök tt ät och sov på ungefär smm tider vrje dg. Ät vrierd kost. Sov sex till ått timmr per ntt. Dålig sömn försämrr förmågn tt hnter stress. Återhämtning. T puser under rbetsdgen. Ge dig tid för vkoppling efter rbete och nsträngnde perioder. Gör sker du tycker om. Forskning visr tt socil ktiviteter och nturupplevelser kn minsk stress. Reflekter över vd du gör och vrför. Trän på tt inte utomtiskt säg j, när någon ber dig om din tid och ditt enggemng. Skriv veckodgbok för tt få en överblick. Ser den vettig ut eller behöver du gör förändringr? Ju tidigre du uppmärksmmr problemen, desto snbbre återhämtning. Behöver du hjälp, kontkt vårdcentrlen eller företgshälsovården. Ptienter kn exempelvis erbjuds stresshnteringskurser, smtlsterpi, läkemedel, sömnskol och rbetslivsinriktd rehbilitering. Institutet för stressmedicin är en verksmhet inom Västr Götlndsregionen som hr till uppgift tt minsk den stressrelterde psykisk ohälsn genom forskning, behndling och kunskpsspridning. Läs mer om verksmheten som ligger i Göteborgs botnisk trädgård: REGIONMAGASINET

12 Tem stress: Pepprkksbk, julklppsrim och korvstoppning. Tillhör du dem som trivs som fisken i vttnet mitt i julstöket? Eller försöker du i själv verket lev upp till något som är helt omöjligt? Vi frågde Lilin Wiegner, överläkre på Institutet för stressmedicin, om hur vi kn gör för tt få bukt med stressen i jultider och ndr tider. Jul utn stress går det? Vi knske inte vill lev vår liv som munkr eller nunnor i ett kloster, men idén om tt dygnets 24 timmr sk fördels på ått timmrs rbete, ått timmrs vil och ått timmrs kontempltion knske inte är så dum. Problemet för oss utnför klostermurrn är br tt det är vi själv som måste välj hur vi vill fördel vår tid. Och hnden på hjärtt, hur oft tänker vi på tt schemlägg vår återhämtning? Om mn hr en rbetssitution, eller en privt sitution, som innebär mycket stress, måste mn få tid melln stressperiodern tt återhämt sig om mn inte vill risker tt bli sjuk, säger Lilin Wiegner. I vår liv finns det sånt som stressr på olik pln och en god börjn är tt för sig själv funder på vr stressen finns i ens liv. Om mn till exempel vet med sig tt mn vill lägg mycket tid på julförberedelser, kn mn försök tt inte lägg in för krävnde uppgifter på jobbet under smm period, i den mån det går tt påverk. Eller åtminstone se till tt julledigheten blir en rejäl återhämtning, utn en mss måsten tt besök släktingr eller ordn med bjudningr. Vrför inte i stället njut v det du åstdkommit i stället för tt br spring vidre? Västsvensk stress KARTLAGD Institutet för Stressmedicin hr nyligen i en studie krtlgt upplevelse v stress. Resulttet skll nu smmnställs och kommer tt presenters med strt våren Smmnlgt 600 personer melln 18 och 65 år som sökt läkre (för vilken sjukdom som helst) på fem vårdcentrler i Göteborg med omnejd hr tillfrågts om de för närvrnde i livet upplever stress i sådn grd tt det gjort dem orolig, spänd eller givit dem sömnstörningr. Preliminär dt visr tt % upplever en sådn stress! I studien kommer mn blnd nnt tt kunn vis om det skiljer sig inom olik åldersgrupper, om det finns skillnder melln könen och hur stor ndel v olik grupper som blivit sjuk v stress. Stnn hemm och gläds åt tt det är fullt i kylskåpet och låt julledigheten bli en riktig ledighet, säger Lilin Wiegner. Då vr det lättre tt hitt luckorn Det vr knske inte bättre förr, men det vr i ll fll lättre tt hitt de där luckorn i tiden som gv återhämtning. Butikern hde inte söndgsöppet, internet fnns inte och svrde i telefon gjorde vi när vi vr hemm. Det fnns br två knler på teve som inte heller sände dygnet runt. Mellndgsren börjde den 27 december, om inte den dgen vr en söndg, och inte som nu i viss fll redn på juldgen. Förr vr det mer nturligt tt pus, i dg är tempot väldigt högt överllt och vi lever med mång vlmöjligheter, med ett ständigt informtionsflöde och hög krv på tt vr på topp. Dett ställer extr stor krv på individen tt sätt stopp, för ingen nnn säger åt en tt det börjr gå för långt, säger Lilin Wiegner. En del v oss kn hnter en hel del stress, ndr mindre. Vi är ll individer med olik förutsättningr. Därför är det orimligt tt vi jämför oss med vrndr, särskilt om vi tror tt vi kn klr v llt det där som ll ndr gör tillsmmns. Vi kn inte begär v oss själv tt vi sk vr br på llt, även om det är just det budskpet som oft sänds ut vi mediern med sin reportge om lyckde människor och perfekt hem. Egentligen är det konstigt tt det blivit så här, med tnke på Jntelgen, tt inte stick ut. Trots det hr det blivit blir llt viktigre tt prester, säger Lilin Wiegner. Självkänsl byggd på presttion Ptientern som kommer till Institutet för stressmedicin hr misstnke om utmttningssyndrom. Mång v dem hr en presttionsbserd självkänsl där det inte br gäller tt prester i rbetet, utn också privt. Att vr vältränd, bullbknde, enggerd i brnens idrottsföreningr och den som tr hnd om släktingr och kommer ihåg födelsedgr är presttioner som gett bekräftelse. Det är svårt 1 2 REGIONMAGASINET

13 Lilin Wiegners råd är tt låt julledigheten bli en rejäl återhämtning, utn en mss måsten. Att fik med fmilj och vänner kn vr en trevlig vkoppling, och både lussebullrn och pepprkkorn kn fktiskt köps färdig. Lilin Wiegner, överläkre på Institutet för stressmedicin tt bryt ett sådnt mönster, eftersom det oft är något mn fått med sig tidigt. Men i dg lever vi i en nnn värld, där det inte är rimligt tt vi både sk vr heltids rbetnde och smtidigt sköt ett hem på smm sätt som tidigre genertioner gjorde på heltid, säger Lilin Wiegner. I jultider blir dett än mer tydligt. Bilden v den perfekt julen, med hel släkten smld, mten fixd och huset pyntt som i filmen Fnny och Alexnder, hör till en tid och en livsstil i miljöer där det fnns tjänstefolk som både lgde mt och städde. Det är klrt tt det är orimligt tt fix llt det där själv. Men om vi inte själv regerr kn stressen dr iväg med oss på ett sätt som är rent skdligt. Här finns heller tyvärr ingen quick fix eller käck tips tt t till, utn vd som behövs är en ordentlig reflektion kring hur vi lever vår liv, enligt Lilin Wiegner. Du måste själv funder på vd som är viktigt för dig, vd du mår br v. Och fråg dig själv hur du återhämtr dig. Forskningen visr till exempel tt vi klrr v stress bättre om vi rör oss fysiskt. Men det behöver inte vr så märkvärdigt, som vrdgsmotion räcker en hlvtimmes promend om dgen, komplettert med en krftigre nsträngning ett pr gånger i veckn. Viktigt prt om ll krv Vi behöver också prt mer med vrndr om hur ll krv stressr oss. Så det kommer frm tt ndr inte är så där fntstisk som vi tror. Om ens självkänsl hänger på tt berätt för ndr vd mn prestert, knske mn kn skryt med sin ny insikter om tt köpt pepprkkor och färdiginlgd sill duger lik br i år. Eller tt vi vågt strunt i julgrdinern. För vd är det som är viktigt egentligen? Är det inte tt vr en god människ? Jg hde önskt tt vi lärde oss hitt blnsen där vi gör så gott vi kn och smtidigt kn vr lugn, hrmonisk och nöjd, säger Lilin Wiegner. Att vr och inte br gör, lltså. Det låter lättre sgt än gjort. Men det finns metoder som gör det lättre för oss tt tänk i ny bnor. Om du är presttionsinriktd kn du behöv gör det till en utmning tt lut dig tillbk, tt se vd som händer när du inte säger tt du kn bk bullrn eller vr ordförnde i den där föreningen. Då kn du känn dig duktig >> REGIONMAGASINET

14 I dg utsätts vi för fler intryck, och berbetr mer informtion, än någonsin. Dessutom är vi ständigt nåbr och tillgänglig. Det kn vr svårt tt sätt gränser och t puser. Men tid för vil och återhämtning är oerhört viktigt, menr Sr Thomée, psykolog och doktornd på rbets- och miljömedicin på Shlgrensk Universitetssjukhuset. >> Jul utn stress (forts) eftersom det där med tt säg nej vr en presttion för dig. Bränn inte ll energi! Lilin Wiegner häller upp lite vtten i ett gls och förklrr tt vttnet är en tänkt energinivå jg just fyllt på genom tt gör något som jg mår br v. Nu vill jg tt du lutr dig tillbk och känner glädjen v tt h fyllt på krft, men utn tt nödvändigtvis gör slut på den. Det är helt okej tt känn tt du hr energi, men inte tänker nvänd den. Det här brukr jg ge som en ordintion, för det är ett sätt tt inte bli sjuk! säger Lilin Wiegner. Enligt en världsomfttnde undersökning om värderingr, där personer i hel världen intervjudes under åren 1981 till 2008, hr mn följt ttityder i över nittio länder. I denn undersökning frmstår svenskrn som de mest individuliserde människorn v ll. Vi strävr efter upplevelser, livskvlitet och välbefinnnde och vill må bättre än br. Smtidigt visr en undersökning som Lilin Wiegner och hennes kolleger inom kort kommer tt presenter, tt väldigt mång v oss upplever sig stressde (se fktrut). 14 REGIONMAGASINET

15 Tem stress: Att vr ständigt uppkoppld, påkoppld och nåbr vi mobil och dtor kn led till psykisk ohäls. Det konstterr Sr Thomée, psykolog och doktornd vid rbets- och miljömedicin på Shlgrensk Universitetssjukhuset. Hon hr i fler studier studert smbnden melln mobil- och dtornvändning och symtom på stress, depression och sömnbesvär hos ung människor. Alltid uppkoppld ldrig vkoppld? Ung högnvändre v dtor och mobil berättr tt förväntningr och krv både egn och ndrs på tt mn sk vr nåbr överllt och hel tiden, upplevs som stressnde. Mång känner skuld eller otillräcklighet om de hr obesvrde smtl eller sms. En del känner ett tvång tt ständigt koll sin mobil. Och tt hel tiden bli störd v mobilsmtl och sms gör det såklrt svårt tt koncentrer sig på det mn håller på med, säger Sr Thomée. Alltid tillgänglig ldrig ledig Att lltid vr tillgänglig kn gör tt gränsern melln jobb och fritid sudds ut och mn riskerr tt ldrig känn sig riktigt ledig. Men det kn upplevs som minst lik stressnde tt stäng v mobilen eller lämn den hemm. Rädsln tt miss något viktigt är stor. Det är lätt tt bli splittrd. Det sägs tt människn idg utsätts för mer intryck under en end dg än vd stenåldersmänniskn gjorde under ett helt liv. Helt klrt är tt vi tr emot och berbetr mer informtion än någonsin. Vår hjärnor träns ju i tt klr dett och de är enormt npssningsbr. Det finns säkert en gräns för vd vi klrr men vr den gränsen går vet vi inte, menr Sr Thomée. Risk bli socilt isolerd Frmför dtorn är det lätt tt tpp tidsuppfttningen och strunt i kroppens signler om tt mn fktiskt behöver ät, drick, sov, rör på sig eller helt enkelt t en pus. Det finns också en risk tt fstn i olik former v beroende eller bli socilt isolerd. All denn uppkoppling ställer hög krv på vår egen förmåg tt sätt gränser. Och det är svårt! Det är så lätt tt rycks med och fstn vid dtorn längre än vd det vr tänkt, säger Sr Thomée. Den som sitter frmför dtorn sent på kvällen kn dessutom h svårt tt vrv ner och får problem med tt somn. T vr på det positiv men sov nttetid Vd sk mn som förälder säg till sin tonåring som är ständigt uppkoppld? Mn får komm ihåg tt det finns mång positiv sidor v dett. Men det kn bli för mycket. Jg tycker bsolut tt mn sk försök få dem tt stäng v både mobil och dtor på ntten. Att bli väckt v inkommnde mejl och sms är inte lls br. Vi vet tt ungdomr behöver sin sömn och tt de sover för lite. Återhämtning och sömn är viktigt för ll, ovsett ålder. Text: JEANETTE BERGENSTAV FOTO: PATRIK BERGENSTAV IT-STRESS I SIFFROR En enkätstudie v svensk åringr visr tt: Cirk 25 % uppgv tt de förvänts vr nåbr dygnet runt. Ytterligre nästn 45 % förväntdes vr nåbr hel dgen. Cirk 20 % uppgv tt de själv eller någon i ders omgivning tyckte tt de nvände mobilen för mycket. Cirk 10 % hde försökt skär ner på sin mobilnvändning men misslyckts. Cirk 3 % blev väckt v sin mobiltelefon någr gånger i veckn eller oftre. Käll: Arbets- och miljömedicin vid Shlgrensk Universitetssjukhuset, Göteborgs Universitet EXPERTENS RÅD Stäng v mobil och dtor på ntten! Stäng v mobilen även i ndr situtioner när du behöver kunn fokuser. Slå v ljudsignlen! Vill du inte stäng v mobilen helt så låt den åtminstone vr ljudlös. Då kn du koll v den när det pssr dig. Förlit dig på mobilsvr! Du måste inte besvr vrje misst smtl. Utgå ifrån tt den som vill något viktigt lämnr ett meddelnde. En positiv trend är tt vi i vår strävn efter välbefinnnde söker efter ndr lterntiv i vår livsstil, som yog, qigong och mindfulness. I vår julklppspket ryms llt oftre presenter med upplevelser* som sp-behndlingr, biobesök eller träningskort. Men här finns en fr tt också upplevelsern blir krvfylld. Att vi börjr jämför oss med ndr och blir stressde v tt inte h något tt berätt om på fikrstern efter semestern. Vi måste hel tiden gå tillbk till oss själv och fråg vd vi mår br v och ccepter tt vi är olik. Någon knske mår br v tt bk lussektter, en nnn v tt br sitt i en stug hel ledigheten, en tredje v tt åk till kusten och windsurf. Bort med jämförndet Det är tävlndet och jämförndet vi måste få bort, helt enkelt. Och om det skulle vr så tt vi trillr dit inför julen och trots ll god förestser stressr lite för mycket, då vet vi tt bkom hörnet väntr en skön återhämtning. Då kn vi unn oss den där långpromenden vi längtt efter. Om vi själv bestämmer oss för det, vill säg. Text: ANNA-LENA BJARNEBERG FOTO: ANNA REHNBERG REGIONMAGASINET

16 Fyll på med inspirtion Det finns mycket tt upptäck i Västr Götlnd på vintern vi hr vlt ut någr godbitr för olik smker. Knske blir det en tur till Uddevll med museibesök och en bit äggost till kffet. Eller en heldg i Göteborg med guidning i Botnisk trädgårdens växthus, ett museibesök och en operföreställning? Eller vrför inte en still vndring på Kroppefjäll, med medhvd mtsäck tt vnjuts i Krolinerstugn? Vi bjuder på inspirtionen, du står för njutningen. Örnhelger vid Hornborgsjön Trndnsen vid Hornborgsjön känner väl de flest till, men hr du örnkoll? I jnuri och februri rrngers särskild örnhelger vid Trndnsen. Sedn mång år finns här vintertid en örnutfodring som lockr till sig hvsörn, iblnd också kungsörn. Som ett resultt v utfodringen hr örnrn nu börjt ök i ntl. Lokl fågelskådre finns på plts och guidr. 8-9/1, 16/1, 23/1, 30/1, 5-6/2 hålls Trndnsen öppen från gryning till skymning. Vndr Dyröleden och besök Nordisk Akvrell museet T bussen till Rönnäng och därifrån färjn ut till vintervckr Dyrön. Runt hel ön går en vndringsled på cirk fem kilometer. Räkn med två timmr tt gå hel vrvet, och tröttnr mn längs vägen visr skyltr här och vr som visr vägen tillbk till smhället. Det finns picknickbord och bänkr på någr ställen längs leden för den som vill stnn och fik eller br sitt ner en stund och beundr utsikten över Hkefjorden, Risön och Mrstrnd. På sydsidn ligger öns berömd bstu precis vid vttenbrynet. Där kn mn stnn upp ett pr timmr och njut v såväl värme som kll vrivningr i vågorn lldeles utnför. Bstun boks i ICA Dyröboden, tel Bussr till Rönnäng går från Nils Ericsonspltsen (Tjörnexpressen). Från Rönnäng går det färjor till Dyrön, Åstol och Tjörneklv. För tider se www. vsttrfik.se eller ring Från Rönnäng är det br en mil till Skärhmn och Nordisk Akvrellmuseet. Här pågår i vinter utställningen Ply Time, ett urvl ur museets egn smlingr som lyfter frm leken och fntsin. Kombiner museibesöket med en picknick på klipporn eller en promend i ett vintrigt Skärhmn. Öppettider: tisdg söndg 12-17, måndgr stängt Entréer Vinterentré: 45 kronor Fri entré för ungdomr under 25 år. Årskort: 70 kronor Hemsid: Tel En dg i Göteborg Mellndgsre i ll är, men vrför inte gör en riktigt härlig utflyktsdg i Göteborg. En dg som fyller på med både ntur och kultur. Börj med en promend i Botnisk, fortsätt med ett v stdens imponernde museer och vslut med en kväll på Opern. Jul i Botnisk Botnisk trädgårdens julutställning pågår frm till 6 jnuri. I växthusen kn du gör en res i tid och rum, där julens histori kring vår vnligste julväxter och kryddor presenters. Här finns doftnde citrusfrukter, kryddor och glögg. Cyklmen, grn och iskonvlj. Utställningen vänder sig till hel fmiljen och tr fst på julens utveckling från ljusfest och midvinterblot till vår dgr. Öppettider: Växthusen dgligen under vintern t o m pril (stängt jul- och nyårsfton smt juldgen). Trädgården dgligen från 9.00 till solnedgången. Butiken dgligen under vintern (t o m mrs), förlängd tider inför jul (se hemsidn eller ring telefonnumret till höger), stängt på juldgen. Entréer: Frivillig vgift till trädgården 20 kronor. 20 kronor till växthusen (ungdomr under 18 år grtis). 50 kronor för visningr enligt progrmmet (inkl entrévgift, ungdomr under 18 år grtis). Hemsid: Tel REGIONMAGASINET

17 och åk på utflykt! Midvinterfest på Bohusläns museum, Uddevll Gör en utflykt till Uddevll och besök Bohusläns museum. Frm till 9 jnuri pågår slöjdutställningen Midvinterfest med hndgjord föremål från slöjdre som bor och verkr i Västr Götlnd. I år ssocierr slöjden till orientlisk sgor, fntsy och gotisk romntik. Och om du fstnr för något föremål, kn du köp med det hem direkt. I museets Konsthll pågår årets Bohusslong och i museikféet kn mn ät lunch eller t en fik med bohuslänsk äggost. För brnen finns det spännnde lekrummet med ångren Uddevll som br väntr på sin besättning. Öppettider: tisdg-torsdg fredg-söndg måndgr stängt Hemsid: Tel Fri entré Skulpturvndr i Borås Borås hr blivit känt för sin skulpturer, inte minst Jim Dines omtlde Pinocchio, eller som den egentligen heter Wlking to Borås, som vtäcktes Det finns krtor, där skulpturern är utmärkt, tt hämt på Borås konstmuseum, Stdsbiblioteket, Turistbyrån eller ldd ner från hemsidn. Mn kn också gå en skulpturvndring med guide. Sexton skulpturer är omnämnd i den senste broschyren, ll belägn på promendvstånd i centrum. Utöver Pinocchio finns här blnd nnt: Ute v Chrlotte Gyllenhmmr, en bronsskultur v ett brn i för stor regnkläder, försjunken i sin tnkr, med blicken riktd mot vttnet i Viskn. Bodhi v Fredrik Wretmn, en blivnde buddh som vilr i Viskns vtten vid Nybron. Ctflque v Sen Henry. Det är konstnären själv som gert modell Fler vndringstips Vndr i Krl XII:s fotspår längs Krolinerleden i Dlslnd. Leden, som är c 15 km, sträcker sig över Kroppefjäll och sägs gå där krolinern färddes på sin väg mot Fredrikstens fästning i Norge. Hlvvägs finns rstmöjligheter i den mysig Krolinerstugn som är öppen året om. i sin skulptur på mnnen som ligger på rygg med uppdrgn knän utnför Högskoln. Pss också på tt besök utställningen Voilà! på Borås konstmuseum. Utställningen pågår till 9 jnuri och visr konst v kvinnor ur museets smlingr. För mer informtion om Borås konstmuseum och skulpturern i Borås (klick vidre på Kultur och Fritid, sedn muséer) Öppettider: tisdg och torsdg, 11-20, onsdg, fredg-söndg, 11-17, måndgr stängt Tel Fri entré Bodhi v Fredrik Wretmn Foto: Jn Berg Om snön ligger kn mn åk skidor. För mer informtion, kontkt turistbyrån i Färgelnd, tel eller i Mellerud, tel På turistbyråern säljs också krtor över Kroppefjäll. Fler vndringsleder i Dlslnd hittr du på Göteborgs konstmuseum Blir mn någonsin färdig med Göteborgs konstmuseum? Här finns så mång konstsktter tt upptäck och återupptäck. Med nordisk storheter som Anders Zorn, PS Krøyer och Sigrid Hjertén. Frnsk impressionister som Monet och Céznne. Gml mästre som Rembrndt och Rubens. Frm till 16 jnuri pågår en utställning med konst v Ivn Ivrson, blnd nnt målningen här intill. I utställningen ingår 85 verk v den kände göteborgskoloristen. Öppettider: tisdg, torsdg 11-18, onsdg 11-21, fredg-söndg Stängt måndg, smt julfton, juldgen, nyårsfton, nyårsdgen Entréer: Vuxn 40 kronor* (årsbiljett) Fri entré för ungdomr under 25 år. Ivn Ivrsonutställningen kostr 60 kronor. Hemsid: Tel: *Årsbiljetten på 40 kronor gäller ett helt år som entré på fem museer i Göteborg: Göteborgs konstmuseum, Göteborgs stdsmuseum, Sjöfrts museet, Röhssk museet och Nturhistorisk museet. GöteborgsOpern Vrför inte vslut kvällen med en föreställning på Göteborgs Opern? Aktuell föreställningr i vinter är till exempel: Musiklen Sunset Boulevrd v Andrew Lloyd Webber Dnsverket Eroic, med musik v Beethoven och koreogrfi v Örjn Andersson och Lukáš Timulk. Opern Don Crlos v Verdi, regisserd v Stffn Vldemr Holm. Hemsid: Tel biljettbokning: Sunset Boulevrd med blnd ndr Mrtyn Lisowsk och Tobis Ahlsell Foto: Mts Bäcker Text: ANNA-LENA BJARNEBERG REGIONMAGASINET

18 Tem stress: Brn som går i förskol eller skol hr oft också ktiviteter på fritiden. Dns, ishockey, musik utbudet är stort. Brnpsykolog Gunill Källgren nser tt brns behov tt gör sker vrierr, men tt en sk är viktigre än llt nnt. Det måste finns tid för brn och föräldrr tt möts under dgen. Viktigt ge brnen v sin egen tid Svisch! Där försvnn ännu en veck. För de flest brnfmiljer springer vrdgen frm i ett rsnde tempo. Under 35 år som brnpsykolog i Västr Götlnd hr Gunill Källgren mött mång brn som vist tecken på stress och oro när tillvron blivit llt för påfrestnde. Den psykisk ohälsn blnd brn ökr och därför jobbr Gunill Källgren numer förebyggnde genom tt föreläs om brn och stress. Jg säger inte tt det vr bättre förr. Men den ny intensiv världen frestr på, och vi är lldeles för mång som mxpresterr. Jg vill vr med och motverk den utvecklingen. Vd bör mn då tänk på som förälder om ens brn vill prov på någon ny ktivitet och när är brnet egentligen moget? Gunill Källgren påpekr tt det inte är fel tt låt brn h någon ktivitet, men det viktig är tt det sker i lgom dos. Hon menr också tt behovet vrierr och tt åldern spelr in. Om det finns ett intresse är det klrt tt en femåring kn gå iväg på någon ktivitet, men mång gånger räcker det som förskoln erbjuder. Jg vr nyligen och besökte föräldrr i en förskol i Stockholm. De berättde öppenhjärtigt om hur mång ktiviteter de hde för sin brn. Då reste sig en mmm och s Vi måste förändr dett! Vi lever under en socil press där vi vuxn också stressr sönder oss genom tt fr runt. De ndr instämde. Se upp med de först signlern Äldre brn hr mång gånger fler ktiviteter. Under högstdiet ökr krven, vilket gör tt mn måste välj för tt kunn lev upp till förväntningrn och undvik stress. Brn hr olik Att tänk på med brn i en intensiv värld Lätt på smhällets tryck på ditt brn. Ingen genertion tidigre hr fått så mycket tt berbet. Förhindr därför överbelstning och sorter ktivt undn. Kom ihåg brnets behov v lugn. Ge brnet still stunder för tt kunn berbet och förstå. Puser är viktigt. Våg möt brnets oro. Brn ger oss mycket glädje, men de känner också lätt oro. Hjälp brnet tt hnter sin oro genom prt- och ledsenhetsstunder. Lämn inte brnet ensm med sin oro. Ge frmtidstro. Låt brnet få förväntningr på frmtiden och våg drömm. Om du visr brnet tt det är betydelsefullt blir du och ndr betydelsefull för brnet. känslighet för vd som är påfrestnde och som svr på det intensiv smhället får fler brn än någonsin psykologhjälp. Ett först tecken på stress kn vr oro, sömnproblem, mgont eller huvudvärk. Brn kn vr ggressiv eller depressiv. Mång gånger är det frisk rektioner på en värld som kräver för mycket v brnen. Gunill Källgren betonr tt det hon säger är llvrligt. Det hndlr tt vgräns intryck för tt brnet sk kunn berbet och smält llt. Stimulns behövs, men som vuxen gäller det tt sätt gränser. Om för mång intryck kommer för snbbt och på för kort tid får brnen inte ihop det som händer. Och då regerr de. Situtionen kn vr tt 4-årig Linus vrit på förskoln hel dgen. När hn kommer hem får fmiljen besök v en nnn brnfmilj. Efter en liten stund utbryter slgsmål och skrik. Det som hänt är tt Linus inte fick någon pus melln förskoln och besöket. Det gick för fort utn tt hn fick smält förskolns ll intryck. Den nödvändig vuxenkontkten Gunill Källgren betonr brns behov v vuxenkontkt under hel uppväxten. Mång brn, frmförllt småbrn hr Under 35 år som brnpsykolog i Västr Götlnd hr Gunill Källgren mött mång brn som vist tecken på stress och oro när tillvron blivit llt för påfrestnde. Foto: Ol Fgerström svårt tt få frm känslor. En vuxen behöver därför hjälp till så tt inte kos uppstår och brnet regerr utifrån det. I en intensiv värld där möten inte hinns med går något stort förlort. Brn måste h hjälp med sin känslomässig och socil utveckling och det får de just genom mötet med vuxn som finns där och frågr sker som: vrför är du så tyst? vrför så rg? hur hr du det? Om jg skulle skriv en bok så skulle det vr just om hur otroligt viktigt det är tt möt sitt brn. Som brnpsykolog hr hon mött fler brn med växelvis boende. De skild föräldrrn är oft mbitiös på vrsitt håll och till slut kn de h ett stresst och vilset brn som hr svårt tt komm till ro. Det är också så tt när hjärnn får pus från händelser utifrån får den inre tnkevärden en chns tt utveckls och sker läggs på plts. Visst måste brn h stimulns, men de bör också h tråkigt. För när det verkr som om ingenting händer det är då mycket händer. Gunill Källgren ser tt mång föräldrr börjr reger. Allt fler börjr gör ktiv vl för tt nå ett lugnre vrdgsschem. Vi hr en smhällsutveckling som mång föräldrr börjr reflekter över. Det är jg så himl gld för. Text: LOTTA SVENSSON 1 8 REGIONMAGASINET

19 Det inte är fel tt låt brn h fritidsktiviteter men det är viktigt tt det sker i lgom dos. Om mn som förälder inte hinner prt en stund med sitt brn vrje dg, är det för mycket ktiviteter, nser Gunill Källgren. Foto Ann Rehnberg Välkommen till Lödöse museum. Kortkurser i MUSIK - DANS - TEATER - KONST Historien fortsätter hos oss. Lödöse Göteborgs medeltid föregångre T med nnonsen till oss, de 50 först får en fin tygksse! Gryning i Glmnt - beställ DVD på vår webbplts Uppge RM så betlr du br 80 kr inkl frkt Möt ny människor. Bli inspirerd. 18 år & uppåt. Med & utn funktionsnedsättning. Nybörjre & proffs. Kurser i hel Sverige Shre Music Sweden, Box 56, GRÄNNA Regionteter Väst presenterr stolt vårens dns & teter för brn & ung! JUL I BOTANISKA 13 nov - 6 jn kl Erbjudnde: Två fribiljetter Gäller för föreställningr som producers och rrngers v oss vid någon v vår scener i Uddevll eller i Borås under våren Kn ej kombiners med ndr erbjudnden. Vis upp nnonsen när du hämtr ut din biljetter. Biljetter: vrd Uddevllscenen Strömstdsvägen 41, Uddevll Boråsscenen Söderbrogtn 2, Borås regionteter väst en del v Fri entré till utställningen för 2 personer med denn nnons (värde 40 kr). REGIONMAGASINET

20 Br stämning. Pedgog Lin Molnder hjälper Vin tt spänn strängrn för tt få rätt ton i fiolen. För ett år sedn höll Göteborgs Symfoniker konsert i Hmmrkullskolns gymnstiksl. Gensvret blev stort och idg är 170 brn och ders föräldrr enggerde i musikprojektet El Sistem efter den sydmeriknsk modellen med smm nmn. Inititivet till tt strt i Hmmrkullen kommer från symfonikerns världsberömd dirigent Gustvo Dudmel som själv hr sin musiklisk bkgrund i El Sistem. Konserten i Hmmrkullen vr mgisk. Det vr då jg förstod tt El Sistem även kn händ här, säger hn. Musikglädje över ll Rivstrt för El Sistem i Hmmrkullen I börjn v september strtde det ny musikprojektet El Sistem på Hmmrkullskoln. 170 brn spelr redn i orkester eller sjunger i kör och fler vill börj. Nyligen vr kronprinsessn Victori och prins Dniel där och lyssnde. Det är roligt tt spel för prinsessn, säger Arin Zki, 4 år, som övr på en ros pppfiol som hon byggt själv. Brnen som går på förskoln på Hmmrkullegtn hr en egen ppporkester. Instrumenten hr de tillverkt själv och målt i sin fvoritfärger. När musikpedgogen Teres Hedborg ber dem spel sången Jg sitter på ett berg hämtr fyråringrn sin fioler, sätter dem under hkn och drr med stråkrn över de målde strängrn. Det hörs ett svgt skrpnde ljud smtidigt som brnen sjunger. Precis som hos vår förebild El Sistem i Venezuel, får de yngst brnen börj med tt spel på pppinstrument. Genom lek bekntr de sig med instrumenten, säger Teres Hedborg. I vår sk brnen börj spel på riktig fioler. Mer än br musiken Förutom tt de lär sig spel tidigt, hr musikprojektet en viktig socil funktion. De upplever gemenskp med ndr brn, de lär sig tt vänt på sin tur och ders självförtroende växer. Musik är en fntstisk krft. Vi märker redn hur mycket brnen utvecklts på den här kort tiden och hur stolt ders föräldrr blir, säger Teres. Förutom 86 förskolebrn, deltr också drygt 80 skolbrn i åldrrn sex till fjorton år i El Sistem. Fler står på kö och vill börj spel eller sjung i kör. Vår målsättning vr tt få ihop 30 brn. Men intresset blev större än vi vågt drömm om, berättr projektledren Johnn Ericsson. Strten ägde rum den först september med ett besök på Göteborgs Konserthus, där elevern och ders föräldrr fick vr med på en repetition med Symfonikern och Gustvo Dudmel. Dgen därpå fick brnen välj instrument. 20 REGIONMAGASINET