Regionmagasinet. Vi fick en andra chans! Nya spännade rätter till vinterns alla fester Sid 16. Akutsjukvården börjar redan i ambulansen Sid 22

Transkript

1 Regionmgsinet en tidning från Västr Götlndsregionen nr Ny spännde rätter till vinterns ll fester Sid 16 Akutsjukvården börjr redn i mbulnsen Sid 22 Vi fick en ndr chns! 10 sidor om orgndontion Fler invndrre till jordbruket Sid 26

2 Så fungerr vården Om du blir sjuk När du blir sjuk eller behöver råd om vård ringer du ntingen sjukvårdsrådgivningen på telefonnummer 1177 eller till din vårdcentrl. Hr du redn kontkt med vården ring till den mottgning som sköter din behndling. Är mottgningen stängd ring Sjukvårdsrådgivningen når du dygnet runt ll dgr på telefonnummer Speciellt utbildde sjuksköterskor ger råd direkt i telefon eller vägleder till nnn vård om det behövs. Ring mbulnsen på telefonnummer 112 om någon är llvrligt sjuk eller om det hr hänt en olyck. Mer informtion om vårdcentrler, jourcentrler och övrig mottgningr i Västr Götlnd finns på Dett är din vårdgrnti Om du blir sjuk sk du få prt med vårdcentrlen eller sjukvårdsrådgivningen (1177) smm dg. Om du behöver besök en läkre på vårdcentrlen sk du, efter medicinskt beslut, få tid för besök inom 7 dgr. Om du efter beslut om remiss/vårdbegärn får en remiss till den speciliserde vården sk du få en tid för besök inom 90 dgr. Om du själv ringer till en specilistläkre räkns de 90 dgrn från den dgen specilistläkren beslutr tt du behöver vård. Om en specilistläkre beslutr tt du behöver behndling sk du få en tid inom 90 dgr. Efter beslut om neuropsykitrisk utredning sk du erbjuds en tid för dett inom 90 dgr. Om vårdcentrlen eller sjukhuset inte kn ge dig vård inom grntitiden sk de ktivt hjälp dig med tt ordn en tid hos en nnn vårdgivre. Om du väljer tt vänt kvr hos den vårdgivre dit remissen skickts, kn du stå kvr på plneringslistn. Väntetiden blir då högst 180 dgr. Brn- och ungdomspsykitri Om du får en remiss till brn- och ungdomspsykitrin sk du erbjuds tid för besök inom 30 dgr, efter beslut om remiss. Om du får en remiss för en fördjupd utredning/behndling inom brn- och ungdomspsykitrin sk du erbjuds en tid inom 60 dgr, efter beslut om remiss. Om du vlt tt vänt kvr hos den vårdgivre dit remissen skickts sk du erbjuds ett besök inom 60 dgr. Om du vlt tt vänt kvr hos den vårdgivre dit remissen skickts sk du erbjuds först fördjupde utredningen/behndlingen inom 120 dgr. Vårdgrnti vid cncersjukdom Vid strk misstnke om cncersjukdom sk du få en tid för besök hos en specilistläkre inom två veckor efter det tt specilistläkren hr fått remissen. Brn sk inte behöv vänt mer än två dgr. Du kn få pengrn tillbk Om du hr en tid för besök på en vårdcentrl eller mottgning och får vänt mer än en hlvtimme hr du rätt tt få tillbk vgiften du betlde. Men du sk ändå få det besök du beställt. För tt få tillbk vgiften måste du säg till direkt. På kutmottgningen eller jourmottgningen kn du inte få tillbk vgiften. Betl om du inte kommer på läkrbesök Om du hr en tid för besök, till exempel hos läkre, och inte kn komm dit måste du tl om det innn. Annrs måste du ändå betl vgiften. Om besöket inte skulle h kostt något måste du ändå betl 100 kronor. Du får också betl en vgift för räkningen. Vlfrihet i vården Du kn själv välj vr du vill sök vård i Västr Götlndsregionen och i Lndstinget Hllnd. Det gäller både vård som drivs v regionen och v privt vårdgivre som hr vtl med Västr Götlndsregionen. Du hr också rätt tt sök vård i nnt lndsting, men de tr emot dig om de hr tid och plts. Västr Götlndsregionen betlr vårdkostnden men ptientvgiften och resekostnden betlr du själv. Du måste själv kontkt vårdgivren i det ndr lndstinget. Opertioner och behndlingr som kostr mer än kronor måste godkänns i förväg v Västr Götlndsregionen. För mer informtion om vlfrihet i vården ring Högspeciliserd vård omftts inte v vlfrihet i vården. Hr du frågor om högspeciliserd vård vänd dig till Shlgrensk Universitetssjukhuset för mer informtion, telefonnummer: Välj eller byt vårdcentrl All över 16 år i Västr Götlnd kn välj vårdcentrl. För brn under 16 år väljer vårdndshvren. Du kn när som helst byt vårdcentrl. Vårdcentrlen kn inte nek ditt vl. Med ditt vl följer en vårdpeng som vårdcentrlen får v Västr Götlndsregionen. Ptientvgiften är lägre på den vårdcentrl du hr vlt än på ndr vårdcentrler. Kontkt den vårdcentrl du vill välj så hjälper de dig med ditt vl. Om du hr e-legitimtion kn du gör ditt vl på webben på 1177.se/vgregion. All vårdcentrler som du kn välj melln finns på 1177.se/vgregion. Du hr rätt tt läs din journl När du söker hjälp hos läkre skriver läkren en journl om dig och din sjukdom. Du hr rätt tt få läs journlen utom i särskild fll, som läkren kn bestämm. Sjukresor Västr Götlndsregionen betlr din resor till och från sjukvården inom Västr Götlnd och Hllnd eller till läkre som hr vtl med Västr Götlndsregionen eller Lndstinget Hllnd. Du betlr en liten kostnd själv. Ring sjukresekontoret om du hr frågor. Telefonnummer hittr du på de blå sidorn i telefonktlogen. Rätt till tolk Du som inte förstår svensk, är döv, hr hörselskd eller tlsvårigheter hr rätt till tolk när du besöker sjukvården. Du eller ditt ombud sk säg till före besöket om du vill h hjälp v tolk. Tolkservicen är grtis. Om du vill klg på vården Om du inte är nöjd med den vård du hr fått sk du först prt med din läkre eller nnn personl där du fick vård. Om du ändå inte är nöjd efter det kn du ring till ptientnämnden. Ptientnämnden sk ge dig stöd i tt prt med eller klg på sjukvården eller tndvården. Telefonnummer till ptientnämnder finns på sidn 31 Du hr rätt tt få informtion Det är viktigt tt du berättr för läkren vd du själv vet om din sjukdom och om du till exempel äter mediciner. Då är det lättre för läkren tt ge dig rätt vård. Läkren måste berätt för dig om din sjukdom, om vilk undersökningr som måste görs och om vilken vård som du kn få. Du bestämmer själv om din häls och du hr rätt tt tck nej till vård som du inte vill h. Du kn inte kräv tt få en viss vård eller undersökning om inte läkren bedömer tt det behövs. Tndvård Informtion om tndvården hittr du på under regler och rättigheter eller Mer informtion finns på: 1177.se/vgregion (klick på regler och rättigheter) 2 REGIONMAGASINET

3 Hjärtefrågor Just nu funderr mång v oss över lämplig julklppr åt när och kär. Brnen skriver önskelistor medn frmförllt lite äldre släktingr brukr hävd tt de inget behöver. Huvudsken är tt mn får vr frisk säger de. Jg själv befinner mig nog någonstns mittemelln. Visst är det fortfrnde kul tt få presenter men nog är det snt tt den som är frisk hr mång önskningr medn den som är sjuk br hr en. Ev Ljungren hde väntt i 3,5 smärtfylld år och hde ungefär en månd kvr tt lev när telefonen plötsligt ringde. Det krävdes sex ny orgn för tt få Ev på bnn igen, i dubbel bemärkelse. Ihärdigt nötnde på golfbnn gv henne nyligen en guldmedlj i OS för trnsplnterde! I det här numret v Regionmgsinet får du möt Ev och ytterligre tre personer som fått livet som gåv. Att bestämm sig för tt bli dontor efter sin död är något högst personligt. Ingen nnn än du själv kn bestämm det och inget är rätt eller fel. Men tt gör din vilj känd genom tt berätt för nhörig eller nmäl dig till dontionsregistret eller h ett dontionskort i plånboken, underlättr för mång om frågn måste ställs. Görn Lindhl är ytterligre en person som vrit när tt dö och fått en ndr chns i livet. Hn drbbdes v en krftig hjärtinfrkt, men tck vre tidig instser i mbulnsen minimerdes hns skdor. Vid ett hjärtstopp inträffr syrebrist redn efter 3 4 minuter. Att kunn strt livräddning i väntn på mbulnsen kn vr vgörnde för om en drbbd person överlever. Ett julklppstips är därför en kurs i hjärt-lungräddning. Du kn också läs om hur mn gör på sidn 25 här i tidningen eller eller läs mer och se film på 1177.se. Ny forskning visr tt chnsen tt överlev hjärtstopp är lik stor med enbrt hjärtmssge som med en kombintion v hjärtmssge och konstgjord ndning. Om du vill trän så kn du dmm v din gml vinylpltt med Bee Gees och spel monsterhiten Styin Alive som hr exkt rätt rytm för hjärtmssge. Eller vrför inte köp Lind Pritchrds nyinspelde version till dig själv eller någon nnn, ett julklppstips så gott som något. Med önskn om trevlig läsning innehåll nr 4.09 När livet får en chns till 4 Frågor och svr om orgndontion 13 Västr Götlndsregionen 10 år 14 All världens festmt 16 Livsviktig hjälp i mbulnsen 22 Så gör du livräddnde först hjälpen 24 Fler invndrre i jordbruket 26 Erbjudnden från Västr Götlndsregionen 28 I korthet 29 Korsord 30 Snning eller myt Bettin Axelsson, chefredktör Näst nummer v Regionmgsinet kommer i pril. LYSSNA PÅ RM VIA INTERNET Vill du h RM som tltidning ring Ansvrig utgivre: Kerstin Einrsson Chefredktör: Bettin Axelsson Redktionskommitté: Bettin Axelsson, Len Alexnderson, Peter Birgerstm, Bo Crlsson, Susnne Hillberger, Jn Kllenberg, Mud Pihlbld, Ås Sundell Lyout: Peter Birgerstm/Cohn & Wolfe Tryck: Kungsbck Grphic Upplg: ex Kostnd/tidning: c 2 kronor Regionmgsinet: Regionens Hus, Vänersborg Tel: E-post: regionmgsinet@vgregion.se Webbplts: Omslgsbild: Ptrik Bergenstv ISSN: REGIONMAGASINET

4 NÄR LIVET F 4 REGIONMAGASINET

5 ÅR EN Ingen vet i förväg vem v oss som kn komm ÅR EN CHANS TILL Ev Ljungren, Len Essedhl, Ås Nordin och Linus Sgré vet vd det vill säg tt vr när döden. Idg lever de mer än någonsin. tt bli ntingen orgndontor eller mottgre. Men en förutsättning för tt kunn rädd en sjuk människ genom trnsplnttion, är tt det finns en nnn människ som vrit givmild nog tt vilj doner sin orgn efter sin död. Idg är efterfrågn på orgn större än tillgången. Därför hinner människor dö i trnsplnttionskön innn mn hittr orgn till dem. Men det finns också de som hr turen på sin sid. Här får du möt fyr personer som vrit mycket när tt dö, men tck vre tt de fått ny orgn i tid hr de fått en ny chns tt med förnyd krft inte br överlev utn lev livet fullt ut. Förhoppningsvis hittr du också informtion som kn hjälp dig tt t ställning till om du själv vill bli dontor. TEXT: JEANETTE BERGENSTAV FOTO: PATRIK BERGENSTAV VÄND! REGIONMAGASINET

6 Linus Sgré, 25 år Innebndyinstruktör Fick nytt hjärt i juli 2001 Det konstigste med tt bli sjuk vr tt jg inte kände springet i benen längre. Att bli omkringkörd i rullstol för tt få frisk luft vr ingen hit, tycker Linus Sgré. Hn börjde spel fotboll redn som kntte. Som tioåring fstnde hn för innebndy. Hn och någr v killrn i IBK Alingsås hr hållit på sedn dess. Jg tänkte ldrig på tt jg kunde dö Tre träningsdgr i veckn. Mtch på helgen. Och så någr pss i gymmet. En lldeles lgom dos, tycker Linus. Jg gillr frten i innebndyn. Det händer något hel tiden och det pssr mig. Kostterde hjärtsvikt Det vr runt julen 2000 som Linus börjde känn sig lite förkyld. Men tröttheten och ndfåddheten gv inte med sig. Läkren skrev ut stmmedicin som inte hjälpte. Vid en innebndyturnering i mrs gick Linus v plnen. Det hde ldrig hänt förut. När de konstterde tt jg hde hjärtsvikt blev jg rädd. Jg hde ldrig ens tänkt på tt det kunde vr hjärtt. Linus ldes in men ing behndlingr hjälpte och hn blev snbbt sämre. När kompisrn stck ut och bdde på sommrlovet låg hn i sin sjukhussäng och tittde ut på den blå himlen. Då tyckte jg rätt synd om mig själv. Jg vr rg på det orättvis, på tt inget hjälpte och på tt jg br blev sämre. Till slut orkde jg inte borst tändern utn tt t vilopus. Då vr jg nog inte så trevlig, tyvärr. Det vr nog skönt för mmm tt min syster löste v henne iblnd. De vr rätt mycket hos mig på sjukhuset, säger Linus som idg hr de kinesisk tecknen för fmiljekärlek ttuerde på sin vänstr rm. När läkrn förde hjärttrnsplnttion på tl kände Linus br ett stort Äntligen!. Jg vr ldrig rädd för hjärtbytet. Jg fick ing grntier men det vr min end chns tt bli helt frisk igen. Det hde jg ldrig kunnt bli med mitt gml hjärt. Även om medicineringen hde fungert så hde jg fått lev som en pensionär och br kunnt gå promender, typ. Det är inget liv för en sjuttonåring. I juli försämrdes Linus kut. Ett urgent cll skickdes ut, vilket innebär tt hn sttes överst på väntelistn och en förfrågn om ett lämpligt hjärt gick ut till smrbetsländern i Europ. Själv förstod jg inte hur ill det vr ställt, förrän efteråt. Jg tänkte ldrig på tt jg kunde dö, br på vd jg skulle gör när jg blev bättre. Kände skillnden direkt Ett hjärt kom och opertionen gick br. Fntstiskt br. Så fort jg vknde kände jg jätteskillnd! Jg vr så energisk tt personlen fick säg åt mig tt t det lugnt. Två och en hlv veck senre hälsde Linus på hos kompisrn på innebndyn. Sitt löfte till läkrn, tt ge bröstbenet ått veckor tt läk ihop på innn hn börjde trän, höll hn. Men jg väntde nog inte en end dg extr, flinr Linus. Idg är det är hundr procent Linus, precis som hn önskde den där sommren i sjuksängen. Innebndy, styrketräning, snowbord och kompisr Personen som hde bestämt sig för tt ge bort sitt hjärt räddde mitt liv. I börjn vr jg väldigt nyfiken på vem hn eller hon hde vrit. Nu känner jg mig mest otroligt tcksm. För mig vr det så självklrt tt t emot en sådn fin gåv. FAKTA HJÄRTTRANSPLANTATION Den först hjärttrnsplnttionen i Sverige genomfördes på Shlgrensk Nu utför mn årligen ett 40-tl hjärtbyten, vilket gör Shlgrensk till lndets störst centrum för hjärttrnsplnttion. De flest ptientern rbetr eller studerr igen, ett år efter trnsplnttionen. Överlevnden är 90 procent efter ett år och 75 procent efter fem år. Idg är det full frt på innebndyplnen som gäller igen för Linus Sgré. Personen som hde bestämt sig för tt ge bort sitt hjärt, räddde mitt liv. 6 REGIONMAGASINET

7 Len Essedhl, 52 år Sjukgymnst Fick ny lever i februri 1996 En fredg i ugusti 1995 sitter Len Essedhl i bilen på väg till ett viltspårsprov med sin två golden retrievers Gibson och Abbe. Hon får något i ögt och fäller ner solskyddet för tt koll i spegeln vd det är. När jg såg tt min ögonvitor vr gul visste jg direkt vd det betydde min lever hde slutt tt funger, säger Len, som då vr 38 år. Redn i tonåren fick hon vet tt periodern med orkeslöshet, dirréer och blod i vföringen berodde på ulcerös kolit, kronisk inflmmtion i trmen. När hon vr 24 opererdes hennes tjocktrm bort och hon fick stomi. Jg fortstte tt spel hndboll med påse på mgen. Min lgkmrter vr nog mer skrj för tt någonting skulle händ än jg själv vr, minns Len. Tolv trmopertioner Tolv gånger måste hon operer trmrn. Vrje gång kämpr hon sig envist tillbk till ett ktivt liv. Men nu är läget llvrligre än någonsin. Att Lens ögonvitor är gul tyder på tt levern fungerr så dåligt tt glln går ut i blodet. Provtgningr bekräftr frhågorn. Len måste få en ny lever för tt överlev. Under väntetiden pendlde jg melln hopp och förtvivln. Jg vr rädd för tt hinn dö i kön. Vrje morgon gick jg upp och När jg såg tt min ögonvitor vr gul visste jg direkt vd det betydde tittde mig i spegeln och hoppdes tt det skulle se bättre ut. Men jg blev br gulre och gulre. Till slut vr huden och ögonvitorn gul som sffrn. Det vr så overkligt tt jg iblnd tänkte tt det måste vr en dröm. Mktlös i kön Att kö för tt överlev innebr en strk känsl v mktlöshet. Det end Len kunde gör vr tt sköt sin del v vtlet så rätt det br gick. Jg tog min uppgift på fullste llvr. Jg höll mig i form, åt rätt mt, försökte håll mig infektionsfri och vr ständigt redo. När jg och min dåvrnde mn blev insnöde prtde vi om tt skid till närmste plogde väg, ifll sjukhuset ringde. Och när min syster firde sin födelsedg med chmpgne vågde jg knppt lukt på korken. Infektionern och febertopprn kom llt tätre. Promendern med hundrn blev kortre och kortre. När smtlet från Shlgrensk äntligen kom kände Len en slgs skräckblndd förtjusning. Jg vr medveten om riskern men det här vr ju min sist chns! Len återhämtde sig rekordsnbbt. Tio dgr efter trnsplnttionen fick hon åk hem. En levertrnsplnttion är en stor och livsvgörnde opertion. Men jg mådde fktiskt sämre efter min trmopertioner än efter trnsplnttionen. Nu märktes ju en skillnd direkt och jg gick omkring och kände en sådn intensiv lyck. Och äntligen orkde jg trän med hundrn igen, det vr så kul och det gick så jäkl br! Idg är Lens ögonvitor vit, det kollr hon fortfrnde i spegeln då och då. Zidne, hennes femte golden är redo för lydndseliten och sonen Lrry hr också börjt vis frmtssrn. Len hr ett eget företg, hon håller hundkurser, fågelskådr och njuter v nturen. Jg försöker pss på tt gör det jg verkligen vill. Min tnkr hr mång gånger gått till den mn eller kvinn som lät mig få ett nytt liv. Jg vet ju inget mer än tt det vr en generös människ. Att doner sin orgn för tt en människ sk kunn lev vidre när mn inte längre kn det själv, är nog det mest medmänsklig mn kn gör. FAKTA LEVERTRANSPLANTATION Smtlig brn och ungdomr och 90 procent v de vuxn ptienter som fått en ny lever, är i livet efter ett år procent v ptientern lever efter fem år. Tekniken hr utvecklts under de senste åren och mn kn nu även nvänd levnde dontorer. Oft är det en förälder som donerr en del v sin lever till sitt brn. På Shlgrensk utförs ett 90-tl opertioner per år vilket gör levertrnsplnttionsverksmheten till Skndinviens störst. VÄND! Len Essedhl försöker pss på tt gör det hon verkligen vill, till exempel tt trän med sin två hundr. REGIONMAGASINET

8 När orgnen i min mge plockdes ut vr de smmnväxt till ett end stort pket Ev vr den äldst kvinnn i världen som fått fem orgn trnsplnterde smtidigt. Efter en tuff återhämtning och ytterligre en trnsplnttion är hon i högform på golbnn. Ev Ljungren, 72 år Pensionär Fick ny trmr och ny mgsäck, bukspottskörtel och lever i pril Fick ny njure i november 2006 Fläskfilén vr tillgd och smördegskexen fylld när en röst i luren meddelde tt Ev Ljungren skulle få fem ny orgn. Det vr hög tid. När orgnen i min mge plockdes ut vr de smmnväxt till ett end stort pket. Jg hde inte överlevt i mer än en månd, säger Ev. Hon vr den sjunde i Sverige som gick igenom en multiviscerl trnsplnttion, det vill säg tt mer än ett orgn operers in. I hennes fll vr det tunntrm, tolvfingertrm, mgsäck, bukspottskörtel och lever. På tio år hde Ev vrken kunnt ät eller drick. Hon överlevde genom tt vrje ntt koppl in näringsdropp som gv henne krft tt gör llt det där hon ville rbet, spel golf, spel bridge och skriv en kokbok! Trots tt hon inte ens kunde smk v rättern hon lgde så fortstte hon tt bjud hem sin vänner på middg. Jg brukde lägg upp mt på min tllrik och låtssät. Hde jg en kvljer som visste hur det vr ställt så kunde vi byt tllrik när hn vr klr. Jg ville inte vis hur sjuk jg vr. Jg ville tt llt skulle vr som vnligt. Med tre brn, hus, trädgård och ett heltidsjobb som språklärre hde Ev lltid hft fullt upp. Hon strtde språkresor, förfttde ordböcker på fyr olik språk och idrottde så mycket hon hnn. Jg trivdes med tt lltid h mycket om mig. Men knske blev det för mycket ändå, säger hon så här i efterhnd. Misslyckd opertion för mgsår Vid 45 års ålder opererdes hon för mgsår. Opertionen misslyckdes och fick görs om. Ärrbildningrn i mgen växte smmn och påverkde trmrns funktion. Ett tjugotl mgopertioner och åtskillig smärtsmm trmvred senre sttes hon upp på väntelist för trnsplnttion. Hon fick vänt i 3,5 år innn det vr dgs. Då vr hon tvungen tt t smärtstillnde sprutor vrje timm. När hon äntligen blev klld ställde hon för en gångs skull in en middgsbjudning. Allt vr ju fktiskt inte som vnligt. Äldst i världen Med sin 66 år vr Ev den äldst kvinnn i världen tt genomgå ingreppet: Det gillde jg inte tt hör, för jg känner mig inte gmml. Knske vr det därför de gv mig en chns. Jg hr en strk livsgnist och jg ger ldrig upp hoppet. Jg vill ju så gärn vr med. Ev låg på opertionsbordet i 14 timmr och på intensivvårdsvdelningen i två månder. Det vr kritiskt länge. Själv minns jg inget men för min mn Kls vr det en pärs. Vi hr ju hållit ihop sedn Hn hälsde på mig två gånger om dgen och visste ldrig om jg skulle vr vid liv när hn kom dit, säger Ev. Återhämtningen blev tuff men till slut vr hon strk nog tt åk hem. Den störst lyckn vr tt kunn drick ett helt gls vtten. Det njuter jg v än idg! Men ll medicinering hde slgit ut Evs njurr. Återigen sttes hon upp i kö, denn gång för en njurtrnsplnttion. Idg hr den ny njuren suttit på plts i tre år. I ugusti åkte hon till World Trnsplnt Gmes, OS för trnsplnterde, i Austrlien. Hon kom hem med en härlig solbränn och en guldmedlj i hndbgget. Jg hde tränt som en glning så det vr fntstiskt tt vinn. Men störst v llt vr ändå tt ll vi idrottre, över tusen stycken, fktiskt vr där. Det hde vi ldrig vrit om det inte funnits människor som bestämt sig för tt skänk sin orgn till oss. FAKTA TARM- OCH FLERORGANTRANSPLANTATION Skndinviens först trm- och flerorgntrnsplnttion utfördes på Shlgrensk Den då fyrårig flickn lever idg ett i stort sett normlt liv. Sedn dess hr ett 20-tl ptienter opererts. Dess trnsplnttioner genomförs ingen nnnstns i Norden. Ett år efter ingreppet lever procent v ptientern. FAKTA TARM- OCH NJURTRANSPLANTATION På Shlgrensk hr mn trnsplntert njurr sedn Sedn dess hr mn utfört över njurtrnsplnttioner. Nu görs ungefär 150 om året. Väntetiden brukr vr ett till tre år. Under tiden får ptienten gå i dilys. Ungefär 40 procent v ptientern får en njure v en levnde givre och slipper därmed tt vänt. Efter ett år fungerr cirk 95 procent v njurtrnsplntten och efter fem år fungerr omkring 85 procent. De långsiktig resultten blir något bättre med levnde dontor. 8 REGIONMAGASINET

9 Vrje gång jg är ute och joggr tänker jg på hur häftigt det är Ås Nordin, 39 år Arbetsförmedlre Fick ny lungor i november 1998 Gå igenom en lungtrnsplnttion eller dö. För en utomstående kn det låt som ett lätt vl. Men för Ås Nordin vr det ett svårt beslut tt ftt. En trnsplnttion vr något stort och skrämmnde som jg bsolut inte ville vr med om. Och jg hde väldigt svårt för tnken på tt någon nnn skulle behöv dö för tt jg skulle lev, säger Ås. Det hr gått elv år sedn hon skickdes hem med sin motstridig känslor. Hon fick jul och nyår på sig tt tänk. Lille systersonen Christoffer, fyr år, blev den som hjälpte Ås tt bestämm sig. När hn s Ås, lov tt du inte dör så fnns det br ett vl. Utn ny lungor så skulle jg ju dö. Min systers pojkr betyder väldigt mycket för mig, de hr ju br en moster. Och jg vr 28 år och hde mssor kvr i livet tt gör. Ås sttes upp på väntelist och mådde llt sämre. Som en fånge i hemmet Jg blev som en fånge i mitt eget hem. Skulle jg någonstns fick jg åk rullstol och h med syrgs. Iblnd låg jg med hög feber tre, fyr veckor i sträck. Jg kände mig som en belstning för tt jg inte kunde hjälp till hemm. När min smbo hde stått och lgt en god middg som jg kräktes upp efter tio minuter, fick jg dåligt smvete. Tiden före trnsplnttionen låg Ås koppld till en pprt som hjälpte henne tt nds, den störst delen v dygnet. Så när hon efter drygt två års väntn fick tjugo minuter på sig innn mbulnsen hämtde henne, vr hon mer än redo. Det kändes som om jg skulle gå mitt livs mtch. Jg hde inget tt förlor! Lungbytet gick br men efteråt fick Ås invärtes blödningr och måste operers ytterligre två gånger. En otrolig känsl När krftern äntligen kom tillbk vr det en otrolig känsl. Br tt kunn dusch och t på mig klädern själv vr underbrt, säger Ås och minns när hennes yngst systerson Filip skulle lär sig tt cykl. Jg höll i därbk och hn trmpde fortre och fortre. Plötsligt tvärbromsde hn och utropde Men Ås, du hr ju lärt dig spring!. Då vr jg lycklig. På årsdgen v lungbytet förlovde hon sig med sin Thoms som stått vid hennes sid under hel den lång kmpen. Drbbdes v cncer Två år senre fick Ås cncer i en kot i ländryggen. Då tppde hennes fmilj nästn sugen. Själv beskriver hon cellgiftern och strålningen som en enkel mtch jämfört med det hon redn uthärdt. Idg är hon friskförklrd ifrån cncern. Och väldigt fysiskt ktiv. Är mn född med cystisk fibros så är mn vn vid tt träning är något tungt och jobbigt. Men sjukdomen påverkr inte min ny lungor, så nu blir jg br piggre och gldre v tt motioner. Vrje gång jg är ute och joggr tänker jg på hur häftigt det är! När Ås vr som sjukst drömde hon om tt kunn gå en promend. Idg hr hon och hennes syster klrt Tjejklssikern det vill säg kortre versioner v Vsloppet, Lidingöloppet, Vnsbrosimmet och Vättern runt. Och på World Trnsplnt Gmes, OS för trnsplnterde, tog Ås guld på 100 meter bröstsim och brons i tre kilometer löpning. Det trodde ingen när jg vr liten och låg på tippbänk medn mmm och ppp dunkde slemmet ur bröstet på mig, säger Ås och konstterr tt hon fktiskt hr fått ett helt nytt liv. Och Christoffer och Filip hr fått en pigg moster. Som kn spring. FAKTA LUNGTRANSPLANTATION Den först lungtrnsplnttionen på Shlgrensk gjordes Nu utför mn lungtrnsplnttioner per år. Ptientens dignos vgör ifll en eller båd lungorn trnsplnters. Ungefär 90 procent v ptientern lever ett år efter ingreppet och femårsöverlevnden är drygt 65 procent. WORLD TRANSPLANT GAMES 2011 Den juni 2011 vgörs World Trnsplnt Gmes, ett OS för trnsplnterde, i Göteborg. Ett tusentl deltgre ifrån världens ll hörn gör upp om medljern i blnd nnt friidrott, cykling, tennis, bordtennis, simning, volleyboll, innebndy, boule och golf. All hr en sk gemensmt det är tck vre orgndontion och en lyckd trnsplnttion de fått chnsen tt kunn delt. Läs mer på: När Ås vr som sjukst drömde hon om tt kunn gå en promend. Idg hr hon och hennes syster klrt Tjejklssikern det vill säg kortre versioner v Vsloppet, Lidingö loppet, Vnsbrosimmet och Vättern runt. VÄND! REGIONMAGASINET

10 Under ett pr dygn förändrs två fmiljers liv totlt. Den en förlorr en älskd mke, ppp och frfr. I den ndr får en döende tvåbrnsmor chnsen tt lev vidre. Minutjkt i gränslndet melln liv och död Skövde, söndg 25/ kl Stig Johnsson, 56, hr precis stt på sist vinterdäcket på bilen när hn plötsligt får en blixtrnde huvudvärk. Hn tr någr steg mot huset men tppr blnsen och fller. Inne i köket står hustrun Anit och sklr pottis när hon hör ett rop. Hon hittr sin mn ute på uppfrten. Hn är medvetslös. Skövde, söndg 25/10 kl Stig förs i ilfrt i mbulns till Kärnsjukhuset i Skövde. Hn hr drbbts v en stor hjärnblödning och llt görs för tt rädd hns liv. Andningen är svg och Stig läggs i respirtor. Hns fru finns hel tiden vid hns sid. Kärnsjukhuset i Skövde, måndg 26/10 kl Stig dödförklrs. Hns liv gick inte tt rädd och hns hjärnfunktioner hr helt och oåterklleligt upphört. Det som gör tt hns hjärt fortfrnde slår är respirtorn. Regionl dontionsenheten, Shlgrensk sjukhuset, Göteborg, måndg 26/10 kl Telefonen ringer på regionl dontionsenheten på Shlgrensk sjukhuset. Här rbetr sex trnsplnttionskoordintorer med tt smordn regionens ll dontioner så tt trnsplnttionern, som ger sjuk människor chnsen till ett nytt liv, kn bli verklighet. Idg är det Chrlotte Lovén som hr jouren. Läkren från Skövde berättde tt en ptient precis förklrts död i en totl hjärninfrkt. Eftersom hn vårddes i respirtor när hn vled är hn en möjlig orgndontor, säger Chrlotte. Det först hon gör är tt kontroller om Stig Johnsson finns med i dontionsregistret. Det gör hn inte. Hn hr heller inte något dontionskort blnd sin tillhörigheter. När den vlidne gjort sin vilj känd så kn Tidsspekten är viktig för tt llt sk klff vid en orgndontion. Trnsplnttionskoordintor Chrlotte Lovén håller hel tiden koll på klockn och tt tidsschemt följs. mn riktigt se hur lättde de nhörig blir. Men oft är det som för Stigs fmilj och det är ett stort beslut tt ftt mitt i sorgen. Shlgrensk sjukhuset, Göteborg, måndg 26/10 kl Chrlotte är den först som åker från Shlgrensk till Skövde. På vägen dit läser hon på nytt igenom uppgiftern om Stig: Stig hde högt blodtryck som hn åt en tblett emot. Hn vr lätt överviktig och hde blodgrupp A. Motionerde inte särskilt mycket men brukde promener med hustrun. Hn rökte som ung men slutde för 30 år sedn. Iblnd tog hn ett pr öl och en whisky till helgen. Hn vr, med ndr ord, som folk är mest vilket duger gott för tt bli orgndontor. Kärnsjukhuset Skövde, måndg 26/10 kl När Chrlotte träffr Stigs fru Anit sitter hon vid sängknten och håller mnnen hon älskt i mer än hlv sitt liv i hnden. Den är fortfrnde vrm och hon hr svårt tt förstå tt Stig verkligen är bort. Den vuxne sonen Peter, som tillsmmns med sin fru och ders tvååring skulle ätit söndgsmiddg hemm hos föräldrrn igår, lägger rmen om sin mmm. Anit och Peter hr kommit frm till tt de är positiv till orgndontion men en mss frågor snurrr i ders huvuden. Livet svänger fort iblnd. Anit och sonen vr väldigt, väldigt ledsn men ändå smlde. De hde ldrig tänkt på tt prt om orgndontion med Stig. Men eftersom hn lltid brukde ställ upp och hjälp ndr, så kände de tt det nog vr vd hn skulle h velt. Jg tror tt beslutet kändes br för dem båd. Jg hr fktiskt ldrig mött någon nhörig som ångrt tt de s j till dontion, säger Chrlotte. Under smtlet berättr hon tt omhändertgndet v orgnen går till precis som en vnlig opertion. Stig kommer tt behndls med stor respekt. Efteråt sys såret ihop och läggs om med ett vnligt, vitt förbnd. Det finns mång föreställningr om hur kroppen ser ut efter dontorsopertionen. Om Anit vill t frväl v Stig efteråt så sk hon inte behöv oro sig för det. Kärnsjukhuset Skövde, måndg 26/10 kl Stig sköts om så tt hns orgn hålls i bäst skick. Andning och cirkultion kontrollers, vätskor tillförs och värmefiltr läggs på. Chrlotte hittr en vrå på en tom expedition där hon kn upprätt en tillfällig smbndscentrl. Det är mycket som sk klff och jg ringer över hundr smtl vid en dontion. Fler opertionstem sk rings in, vdelningr sk förbereds, blodcentrl och viruslb kontkts. Trnsporter sk ordns för ptienter, läkrtem och orgn. Om ett flyg är försent eller en bil går sönder så är det problem som måste löss. I slutändn hndlr det br om en end sk tt orgnen kommer frm i rätt tid och i bäst skick, så tt ptientern som behöver dem får sin trnsplnttioner. Kärnsjukhuset Skövde, måndg 26/10 kl Stigs hjärt och lungor är röntgde och blodprover är tgn. Orgnen fungerr väl. De nsvrig läkrn på Shlgrensk ccepterr Stigs orgn. De hr också fttt beslut om vem som sk få dem. De som är sjukst står först på tur. Andr spekter som vägs in är rätt blodgrupp, vävndstyp, kroppsstorlek, ålder och hur länge de väntt. Chrlotte åker ldrig någonstns utn hel 10 REGIONMAGASINET

11 Vid en orgndontion är tiden knpp. Glsklr rutiner och hög kompetens är vgörnde för tt en trnsplnttion sk bli verklighet. Trnsplnttionskoordintor Chrlotte Lovén är på väg med orgn till en väntnde mottgre på Shlgrensk Universitetssjukhusets trnsplnttionscentrum. väntelistn med ll nmn och kontktuppgifter. Nu är det dgs för henne tt ring fem efterlängtde smtl, till mottgrn v Stigs orgn. Mellerud, måndg 26/10 kl I sovrummet hr Annic Svensson, 44, och hennes två döttrr krupit upp i sängen. En slng går ifrån hennes näs till behållren med syrgs som underlättr ndningen. Det är läggdgs för sjuårig Alv men Annic blir så lätt ndfådd tt hon överlåter högläsningen åt storsyster Lin. Mitt i mysteriets upplösning ringer Annics mobil. Döttrrn tittr storögt på när hennes ögon fylls v tårr. Hon försöker säg något men får först ingen luft. Sedn viskr hon frm någr tyst j och ett tck så hemskt mycket och vänder sig till sin flickor. Det är dgs. Jg sk äntligen få min ny lungor. Håll tummrn för mig nu, tjejern. När jg kommer hem så är det min tur tt läs högt igen. Och till sommren sk vi gå på Liseberg tillsmmns! Mellerud, måndg 26/10 kl En mbulns hämtr Annic. Hon krmr sin flickor länge innn hon åker. Hennes syster följer med henne in till Shlgrensk. De säger nästn ingenting på vägen dit. De håller br vrndr hårt i hnden. Kärnsjukhuset, Skövde, tisdg 27/10 kl Uttgsopertionen strtr exkt på utstt tid. Stig ligger fortfrnde i respirtor när två trnsplnttionskirurger ifrån Shlgrensk påbörjr ingreppet. I slen finns också nrkos- och opertionspersonl från både Skövde och Göteborg. Kärnsjukhuset, Skövde, tisdg 27/10 kl Två thorxkirurger och en opertionsskötersk, speciliserde på tt t hnd om hjärt och lungor, hr nlänt och tr över vid opertionsbordet. Innn orgnen ts ur kroppen spols de igenom med kll näringslösning. Hjärtt lyfts ut först, sedn lungorn. Så fort de är ute ur kroppen ser jg till tt de förpcks väl i kylväskor med is. De sk hålls i fyr grder hel tiden, säger Chrlotte Lovén. Nu är vrje minut dyrbr. Ett hjärt klrr sig utnför kroppen i fyr timmr, ett pr lungor i sex. Thorxtemet lämnr slen och tr med sig väskorn med orgnen. De åker blåljustrnsport tillbk till Shlgrensk. Vid den här tiden är vägrn nästn tomm men i rusningstrfik skulle jg h bokt en helikopter, säger Chrlotte. Hon stnnr kvr i opertionsslen. Bukkirurgern tr hnd om lever och njurr. Tidsrmrn är inte lik snäv nu. En lever klrr sig i upp till tolv timmr och njurr i mx ett dygn, utnför kroppen. Till sist sys såret ihop, snyggt och fint. Temet lämnr Skövde och tillsmmns med Chrlotte trnsporterr de orgnen till Shlgrensk och fler väntnde mottgre, någon gång i gryningen. Shlgrensk, tisdg 27/10 kl Annics ny lungor kommer frm. Själv hr REGIONMAGASINET

12 Vid en orgndontion utgör trnsplnttionskoordintorn länken melln givre och mottgre. Chrlotte Lovén är med vid uttgsopertionen. När orgnen lyfts ur ser hon till tt de förpcks väl i kylväskor som håller fyr grder. hon vrit sövd i ett pr timmr och ligger redn på opertionsbordet. För tt llt sk vr så tidseffektivt som möjligt hr mn redn öppnt hennes bröstkorg, men hennes lungor operers inte ut förrän de ny finns på slen. Shlgrensk, tisdg 27/10 kl Trnsplnttionen börjr. Annics gml lungor operers ut. De ny sätts in. För Annic är det här ingreppet en fråg om liv eller död. Hon hr väntt länge och hennes tillstånd hr försämrts den senste tiden. Tck vre tt blodgruppen stämde och tt hon är en FAKTA REGIONALA DONATIONSENHETEN Regionl dontionsenheten finns på Shlgrensk sjukhuset, Göteborg. Den inrättdes i jnuri i år. Enheten, som är unik i Skndinvien, är en länk melln intensivvård och trnsplnttionscentrum. Här rbetr en läkre och sex trnsplnttions koordintorer med stor rutin v orgndontion. De hr ständig jour och kontkts när en ptient vlider i respirtor på något v regionens sjukhus. Sjukhus från hel Norrlnd och från den sydöstr sjukvårdsregionen ingår också i smrbetet. Dontionsenheten: på trnsplnttionscentrum i Göteborg lång kvinn kunde hon få Stigs lungor, förklrr Chrlotte. Shlgrensk, onsdg 28/10 kl Respirtorn koppls ur och Annic börjr nds själv. Hon tr ett djupt ndetg. Sedn tr hon ett till. Hon hostr inte. Kippr inte. Visserligen hugger det till i opertionssåret men hon måste inte längre kämp för tt få luft. Hon br nds! Döttrrn som väntt i dgrummet tssr försiktigt frm till sin mmm i sjuksängen. Vi klrde det! Hämt en bok så sk jg sträckläs den för er, utbrister Annic och lägger en rm om vrje liten tjej som äntligen, i mmms fmn, får låt ll tårr komm. Shlgrensk, torsdg 19/11 kl Annic skrivs ut. Hon är infektionskänslig och det kommer tt t veckor innn hennes bröstben läkts ihop. Hon hr hft en vstötning som hävts. Det kn komm fler. Hon måste ät mediciner som hindrr kroppens immunförsvr från tt stöt bort de ny lungorn, i resten v sitt liv. Hon kommer tt få gå på läkrkontroller livet ut. Och hon kommer tt få vr med när Alv och Lin växer upp. Shlgrensk, onsdg 16/12 kl : Chrlottes telefon ringer. Det är Annic Svensson som vill skick ett julkort till givrens nhörig. Hon vill tck för den finste gåv hon någonsin fått. I Sverige hr dontorns nhörig och mottgrn nonymitetsskydd. Men den som fått ett nytt orgn känner oft en otrolig tcksmhet. Så det är klrt tt jg förmedlr Annics brev, som måste vr nonymt, till Stigs nhörig. För dem blir inte den här julen som ndr julr. Men en hälsning från en lycklig mottgre kn ändå ge en liten tröst, en strimm ljus i llt det mörk. På något sätt blir döden inte lik meningslös när den ändå givit liv. Fotnot 1: Stigs hjärt, lever och njurr kunde också trnsplnters till fyr lycklig mottgre. Även hns hornhinnor omhändertogs v hornhinnebnken på Mölndls sjukhus. Fotnot 2: Texten beskriver hur en orgndontion och en trnsplnttion kn gå till. Den är bserd på verklig fll men det är br trnsplnttions koordintor Chrlotte Lovén ifrån Regionl dontionsenheten i Göteborg, som existerr i verkligheten. 12 REGIONMAGASINET

13 HUR GÅR DET TILL? Frågor och svr om orgndontion Vilk orgn kn doners? Hjärt, lungor, lever, trmr, njurr och bukspottskörtel. Mn kn dessutom doner vävnder som hjärtklffr, hud och hornhinnor. Benmärg doners v levnde givre. Vem får doner? I levnde livet är nästn ll potentiell dontorer. Någr åldersgränser finns inte. Det finns 80-åringr som kunnt doner en njure eller en lever. Brndontorer behövs lltid. I mång fll kn även sjuk människor doner de orgn som inte är påverkde v sjukdomen. Hiv-positiv får inte doner och inte heller ktiv, intrvenös missbrukre. Det är viktigt tt vet tt mn inte själv behöver t nsvr för om orgnen lämpr sig för dontion. Den som sgt j till tt doner kommer tt utreds medicinskt om dontion blir ktuellt. Hur vgör mn vem som blir dontor? Det är br de som vlider när de vårds i respirtor som kn doner orgn. Det beror på tt orgnen måste vr försörjd med syrestt blod hel tiden. Vårds mn i respirtor kn hjärtt fortsätt slå trots tt hjärnn inte längre fungerr. Den vnligste dödsorsken är hjärnblödning men mn kn också h drbbts v exempelvis skllskdor eller långvrig syrebrist. Är det nnorlund med vävnder? J. Vävnder som hjärtklffr, hornhinnor och hud klrr sig utn blodcirkultion. Därför är vävndsdontion möjlig vid de flest typer v dödsfll. Vävnder kn förvrs utnför kroppen under längre tid och sprs i vävndsbnker till lämplig mottgre. Kn min inställning till dontion påverk vården jg får? FAKTA TRANSPLANTATIONSCENTRUM Trnsplnttionscentrum på Shlgrensk sjukhuset i Göteborg är Sveriges störst trnsplnttionsenhet. Det är också den end enheten i Skndinvien som trnsplnterr ll orgn. Melln 1/1 31/ trnsplnterdes orgn från 46 dontorer. Det innebär tt: (6 v dem fick dessutom ny bukspottskörtel) Nej. All resurser läggs på tt rädd ditt liv. Din inställning till dontion kontrollers inte förrän efter dödförklringen. Därmed kn den heller inte påverk vården. Finns det ingen chns tt en hjärndöd vknr upp? Nej. Vid en totl hjärninfrkt, lltså det mn kllr för hjärndöd, upphör ll hjärnns funktioner oåterklleligt tt funger. Det krävs två läkrundersökningr som utförs med minst två timmrs mellnrum för tt fstslå dett. Däremot kn mn vkn upp om mn ligger i kom. Då är hjärnns funktioner nedstt men hr inte upphört helt. Det är stor skillnd på dess två tillstånd. Hur går själv orgndontionen till? Efter dödförklringen får dontorn ligg i respirtor i mx 24 timmr, i väntn på uttgsopertionen. Den går till precis som när mn opererr en levnde ptient, med stor respekt. Efteråt syr mn ihop såret och lägger ett vnligt förbnd. Kroppen ser inte konstig ut. Dontionen fördröjer inte begrvningen. Kn mn doner medn mn lever? J, den som är frisk kn doner sin en njure. Det vnligste är tt en fmiljemedlem eller vän donerr. Det går också tt doner en njure nonymt till en helt okänd människ. Mn kn även doner en del v sin lever. Oft är det en förälder som ger en del v sin lever till sitt brn. Vrför sk jg doner? Drygt 600 människor i Sverige står i trnsplnttionskön idg. Det är brn och vuxn med kut sjukdomsförlopp eller en svår kronisk sjukdom. För dem som väntr på hjärt, lungor, lever eller Det innebär också tt 2009 kommer tt bli året då fler personer än någonsin fick ny orgn här. Men mång mycket svårt sjuk människor väntr fortfrnde på ny orgn. I Trnsplnttionscentrums kö väntr: (5 v dem behöver dessutom en bukspottskörtel) trm finns ing lterntiv behndlingr de dör om de inte får ett nytt orgn. De som väntr på en ny njure måste gå i dilys tills en dontor hitts. Vem som helst v oss kn komm tt bli ntingen en orgndontor eller en mottgre. Ingen vet i förväg. Men en förutsättning för tt kunn rädd en sjuk människ genom trnsplnttion, är tt det finns en nnn människ som vrit givmild nog tt vilj doner sin orgn efter sin död. Idg är efterfrågn på orgn större än tillgången. Därför hinner människor dö i trnsplnttionskön innn mn hittr ett nytt orgn till dem. Finns det ing ndr sätt tt få frm orgn? Nej, inte i nuläget. Forskning pågår och knske kommer mn i frmtiden tt kunn frmställ orgn på konstgjord väg eller nvänd djurorgn. Vem bestämmer om min orgn sk doners? Du själv! Om du gjort din vilj känd så gäller den. Den kn ingen nnn ändr på. Vd händer om jg inte tr ställning? Då frågr mn din nhörig om de vet om du ville doner. Om ingen känd vilj frmkommer så säger lgen tt din orgn sk omhänderts. Din nhörig hr då rätt tt lägg in sitt veto. Säger de nej, så blir det ingen dontion. Hur visr jg vd jg vill? registret. Det går tt gör på Du kn också ring Socilstyrelsens växel så kopplr de dig till rätt person. tt h i plånboken. Det finns tt hämt på poteket eller din vårdcentrl. Kn jg ångr mig? J, det är lltid den senst känd viljn som gäller. Om du exempelvis hr nmält tt du vill doner orgn till dontionsregistret men senre sgt något nnt till din nhörig så är det det senste som gäller, även om det br är muntligt. Det går också br tt gör en ny nmäln till registret. Läs mer på: TEXT: JEANETTE BERGENSTAV Hr du nmält dig till dontionsregistret? Ått v tio svenskr är positiv till orgndontion och 1.5 miljoner människor hr nmält sig till dontionsregistret. Hr du? Peter Tidemn, 51, Sävedlen: J, jg ringde och nmälde mig för två år sedn. Och jg hr hämtt ett dontionskort som jg hr i plånboken. Jg tycker tt det är br om någon kn h nytt v min kroppsdelr när jg dör. Skulle de behövs till forskning istället så går det också br. Mlin Mttsson, 34, Göteborg: Nej jg hr inte nmält mig men jg sk gör det när jg stt mig in i ämnet lite mer. Jg skulle inte vilj tt min nhörig skulle behöv t det beslutet. Jg är positiv till dontion. Om något händer min när och kär, eller mig själv, så är mn ju tcksm om det finns orgn. Jinni Löfstrnd, 51, Göteborg: Nej, jg hr inte nmält mig men jg sk gör det så fort jg får tid. Det hr br inte blivit v. Jg hr ju brn och då känns det på något vis självklrt tt mn kn tänk sig tt doner sin orgn. Sebstin Kremer, 18, Älvängen: Vet ej, mmm knske hr gjort det? Jg tycker tt dontion är br. Vrför inte, liksom? Det räddr ju liv. Om mn kn hjälp någon som verkligen behöver det så tycker jg tt det är väldigt br. Ifll någon i min fmilj skulle bli sjuk så skulle jg doner en njure direkt. Anne-Mrie Grd, 66, Gråbo: Nej, jg hr inte nmält mig. Min mn och jg hr prtt om tt vi sk gör det. Om något skulle händ så tt mn själv behövde orgn så skulle mn ju vilj tt den möjligheten fnns. Då får mn ju fktiskt vr generös med sig själv, om det nu skulle vr så. REGIONMAGASINET

14 Västr Götlndsregionen fyller tio år i år. Lennrt Nilsson vid Göteborgs universitet hr forskt om regionen sedn den bilddes. Från en krisrtd strt hr medborgrns förtroende för Västr Götlndsregionen utvecklts i positiv riktning, säger hn. Regionen firr 10 år Lennrt Nilsson hr utvecklingsbilden klr för sig Den 1 jnuri 1999 bilddes Västr Götlndsregionen genom tt Bohuslndstinget, lndstingen i Skrborg och Älvsborg smt sjukvårdsverksmheten i Göteborgs kommun slogs ihop. Önskemålet kom vrken från folket eller från stten. Det vr politiker på distriktsnivå som ville stärk den västsvensk hndlingskrften under 90-tlets ekonomisk kris. Smrbetet i EU vr också en viktig drivkrft eftersom mång länder i Europ hr strk regioner. Dessutom orskde de gml länsgränsern oft problem, menr Lennrt Nilsson. Länsindelningen vr en gmml kvrlev från freden i Roskilde 1648 som frmförllt syftde till tt bild försvr mot ngripre. Geogrfiskt sett vr det mer nturligt med interktion och smrbete melln de västsvensk länen. Uppdrget: utvärder och följ upp När regionen bildts fick Lennrt Nilsson och hns kollegor vid Göteborgs universitet uppdrget tt långsiktigt utvärder och följ upp den ny regionen. KORT OM LENNART NILSSON Nmn: Lennrt Nilsson Ålder: 67 år Bor: I lndshövdingehus i Lndl i Göteborg. Fmilj: Fru och vuxen dotter Yrke: Smhällsforskre och docent i offentlig förvltning vid Göteborgs universitet. Numer i pensionsåldern men jobbr fortfrnde heltid med forskningsuppdrg och nsvrr tillsmmns med Sören Holmberg och Lennrt Weibull för SOM-institutet (ett centrum för undersöknings- och seminrieverksmhet vid Göteborgs universitet) Bkgrund: Börjde studer sttsvetenskp vid Göteborgs universitet som 21 åring och blev kvr. Hr blnd nnt vrit prefekt för Förvltningshögskoln i Göteborg och föreståndre för Centrum för forskning om offentlig sektor. Drivkrft i forskningen: Att få ny kunskp. Intressen: Läs böcker, res och vists i sommrhuset på Värmlndsnäs. Det är unikt tt h vrit med och gjort undersökningr redn från strt. Vi får oft förfrågningr från ndr länder och delr v Sverige som vill t del v resultten när de plnerr inför ny regionbildningr. Forskningen är tvärvetenskplig och utförs v sttsvetre, ekonomer och medieforskre. Blnd nnt ingår en årlig medborgrundersökning där personer bostt i Västr Götlnds kommuner smt Kungsbck kommun tillfrågs om sin syn på Västr Götlndsregionen. Frågorn hndlr blnd nnt om förtroendet för politiker, bedömning v service och livstillfredsställelse. Inledningen för den ny regionen vr nästn ktstrofl. År 2000 vr förtroendet för regionpolitikern mycket lågt. Sedn regionens ekonomi förbättrts och politikern börjde smrbet över blockgränsern, hr medborgrns förtroende utvecklts i klrt positiv riktning. Vi ser också tt mång medborgre är nöjd med demokrtin och livet i stort här i regionen. Det är dock fortfrnde mång som hr svårt tt känn tillhörighet med Västr Götlnd. För tio år sedn vr Västr Götlnd br ett nmn som mn hörde på väderleksrpporten. Det är en stor förändring och det är inte konstigt tt det tr tid innn människor börjr identifier sig som invånre i en helt ny region. Ökd betydelse i frmtiden Lennrt Nilsson tror tt Västr Götlndsregionens betydelse kommer tt bli större i frmtiden, blnd nnt genom ett ökt globlt utbyte. I de nordisk ländern sker just nu geogrfisk smmnslgningr som stärker den regionl nivån. En viktig frmtidsfråg är en eventuell utvidgning med Värmlnd. Det kn också tänks tt stten lägger ut fler uppgifter på regionen frmöver. Idg dominers rbetet v hälso- och sjukvård. Under våren vslutr Lennrt Nilsson sin yrkeskrriär med tt ge ut en bok som hndlr om Västr Götlndsregionens tio först år. Jg förväxls iblnd med den kände vetenskps fotogrfen som också heter Lennrt Nilsson. Därför heter boken En region blir till *, säger Lennrt och hns tidigre gnsk llvrlig nsikte spricker upp i ett leende. Mn måste få vr lite skämtsm iblnd. Även som forskre. TEXT: KRISTINA KARLBERG FOTO: ANNA REHNBERG *Fotogrfen Lennrt Nilsson hr blnd nnt gett ut boken Ett brn blir till. 14 REGIONMAGASINET

15 För tio år sedn vr Västr Götlnd br ett nmn som mn hörde på väderleksrpporten. Det är en stor förändring och det är inte konstigt tt det tr tid innn människor börjr identifier sig som invånre i en helt ny region, säger smhällsforskren, Lennrt Nilsson. FAKTA OM VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Västr Götlndsregionen bilddes formellt den 1 jnuri Vid vlet hösten 1998 fick invånrn i den blivnde Västr Götlndsregionen för först gången välj ett regionfullmäktige regionens riksdg med 149 ledmöter. Västr Götlndsregionen och Region Skåne är de först och hittills de end regionern i Sverige där en folkvld fullmäktigeförsmling nsvrr för de regionl tillväxt- och utvecklingsfrågorn. En uppgift som tidigre skötts v länsstyrelsern. Under de tio först åren hr Västr Götlndsregionen vrit en försöksverksmhet, i de delr som hndlr om det regionl utvecklingsuppdrget. Regeringen hr nu meddelt tt uppdrget blir permnent från Västr Götlndsregionens uppdrg: kommuner, högskolor/universitet, sttlig myndigheter med fler. VÄRT ATT VETA mre 2000 rbetspltser gör Västr Götlndsregionen till en v Sveriges störst rbetsgivre. 40 miljrder kronor. Den störst intäktskälln är region sktten, 10,45 per intjänd hundrlpp. Vill du vet mer om Västr Götlndsregionens verksmhet och orgnistion? Se hemsidn REGIONMAGASINET

16 När Hlly Jkobsdóttir från Islnd bjuder på kls väljer hon gärn en härlig lmmstek. Den här steken är gjord på ett lmmlår hon tog med sig tillbk till Sverige efter sitt senste besök i uppväxtstden Reykjvik. Vi åkte jorden runt i Västr Götlnd och fnn ett helt smörgåsbord v läckerheter. Eller vd sägs om vårrullr från Filippinern, pelsinslld från Mrocko och kåldolmr från Bosnien? Smk du också och få med dig en bit v världen på nyårsbuffén eller julgrnsplundringen. All världens festmt våg lg något nytt! Hlly från Islnd Hlly Jkobsdóttir hr precis kommit tillbk till till Berg på Tjörn efter en helg på Islnd. Med sig i bgget hr hon både lmmlår och torkd fisk. Efter nitton år i Sverige finns det viss sker som br måste importers från hemlndet. Jg hr försökt gör lmmstek på svenskt lmm, men det blir ldrig lik br, säger Hlly Jkobsdóttir. Idg äter islänningrn mer kött på vrdgrn, men när Hlly växte upp i Reykjvik bestod vrdgsmten oftst v kokt fisk, pottis och smält smör medn det på söndgr eller stor högtider, som nyår, gärn bulldes upp med en rejäl lmmstek. Den torkde fisken äts ungefär som chips, som lite sncks till fredgsmyset. Vrsågod och smk, säger Hlly, och räcker frm ftet. Nog är mn lite skeptisk, men den först tuggn ger helt klrt mersmk. Lmmstek på isländskt vis Efter den isländsk julmten, som består v mycket rökt kött, är det gott med en lmmstek gjord på färskt lmm. På Islnd servers den med en speciell drick bestående v lik delr coc col, pelsindrick (t ex Zingo) och mlt. 1 stort lmmlår på 2,5 kilo vitlöksklyftor slt svrt- och vitpeppr smält smör tt pensl steken med Servering: brunsås, rödkål, sockrd pottis, morotsslld med pelsin Grnityr: brysselkål, morötter, sprris eller ndr fvoritgrönsker Skär snitt i lmmlåret och stopp i vitlöksklyftor. Slt ordentligt runtom och krydd med vit- och svrtpeppr. Pensl med smält smör. Lägg lmmlåret i en stekpåse och stek det i ugnen i 200º i cirk 1,5 timme eller tills lmmet fått en innertempertur på 60 70º beroende på om du vill h köttet genomstekt eller lite rött. Spr på köttsften i påsen och gör en brunsås tt server till steken. Server med rödkål (på burk) som värms upp, pottis stekt i socker och en morotsslld v riven morot och pelsinbitr. 16 REGIONMAGASINET

17 Mrin från Chile På mtslsbordet hemm i Lndvetter hos Mrin Zpt ligger fler hndskrivn brev hon sprt från sin mmm i Chile. I fler v breven finns recept från hemlndet som Mrin frågt efter under årens lopp. Pn de psqu står det med sirlig bokstäver i ett v dem. Det är det chilensk julbrödet, som fktiskt inte lls är ett påskbröd utn just ett julbröd. Att lg mt hemifrån hjälper när mn hr hemlängtn, säger Mrin, och visr stolt upp fyr vckr julbröd. I Chile vnjuter mn det kryddig brödet ungefär som vi äter vår lussektter. Som en söt bulle till glöggen eller kffet. Mrin hr strk brndomsminnen från hur hennes mmm bkde bröden dgen före julfton. Åh, den doften! Jg ville tt de skulle vr färdig fort så jg fick smk, säger Mrin, och beskriver hur hennes mmm brukde del ett bröd till brnen medn det fortfrnde vr vrmt. Förhoppningsvis fnns det sedn tillräckligt med bröd som räckte änd till trettonhelgen. Pn de psqu chilenskt julbröd Mrin brukr h i både brännvin och rom i sitt julbröd för tt det sk bli sftigt och hållbrt. Alkoholen försvinner i ugnen, men vill mn inte nvänd strksprit i degen kn mn prov med glögg eller julmust. Mängden nötter och frukt kn mn juster efter behg. Nötllergiker kn nvänd br frukt i degen g hckde vlnötter 200 g fruktblndning (finns färdig i ffärens hyll för bkning) 200 g russin 2 dl brännvin 1 dl rom 1 kg vetemjöl specil 50 g jäst för söt degr 3 4 dl ljummen mjölk 1 dl strkt bryggkffe (eller 3 msk snbbkffe upplöst i 1 dl vtten) 4 dl socker 200 g smör eller mrgrin (rumstemperert) 6 ägg Mrin Zpt bjuder på chilensk julbröd. När hon växte upp vr bröden oumbärlig under julhelgen. 2 tsk mlen muskotnöt ½ dl vniljextrkt (eller 3 tsk vniljsocker) 1 tsk mlen knel 1 tsk mld nejlikor 1 ägg till pensling Lägg nötter och frukt i en bunke. Häll på brännvin och rom och låt dr ett pr timmr. Lägg mjölet på bkbordet. Gör en grop i mitten. Finfördel jästen i en bunke. Blnd ut den med lite v mjölken. Häll i jästvätskn och resten v ingrediensern, lite i tget i gropen och blnd smtidigt försiktigt med mjölet. Degen sk inte knåds utn ingrediensern sk vrsmt blnds till en deg som inte klddr. Tillsätt mer mjöl om det behövs. Form till fyr bröd. Lägg dem på en bkpppersklädd plåt och skär ett kryss i vrje bröd. Låt bröden jäs cirk 20 minuter. Pensl med uppvispt ägg och grädd bröden mitt i ugnen i minuter i 175. REGIONMAGASINET

18 festmt (forts) Dijn från Bosnien Redn i hllen hemm hos Dijn Cimirotic i Hisings Bck möts mn v en doft v långkok. Här hr de bosnisk kåldolmrn stått och småputtrt hel ntten. Resulttet blir riktigt mjäll kåldolmr med en rik smk. Vi gör kåldolmr till ll högtider till nyår, födelsedgsfester, bröllop, säger Dijn. Kåldolmrn servers oftst som en bufférätt tillsmmns med en slld, ost- och spentpj, ostr och torkt kött. All i Bosnien kn gör kåldolmr, berättr Dijn, men själv lärde hon sig inte tt gör dem förrän hon kom till Sverige. Jg kunde inte lg så mycket mt när jg kom hit som femtonåring, men min mmm hr lärt mig och nu lgr jg gärn bosnisk mt, säger hon. För Dijn hr mten blivit ett sätt tt håll kvr en bit v Bosnien i sitt liv. Vi äter gärn den här mten, för den är ju så god! säger hon och bjuder på en kåldolme till. Srm bosnisk kåldolmr Kåldolmrn kn servers som en bufférätt eller som en middgsrätt med ett gott pottismos till. 1 kålhuvud v surkål (finns tt köp i specilffärer nnrs går det br med vitkål eller svoykål) 500 g köttfärs 1 liten gul lök, finhckd 1 tsk veget (bosnisk llkrydd) eller llkrydd 1 krm peppr 1 tsk slt 1 msk hckd färsk persilj 1 dl okokt ris 1 tsk pprikpulver ½ dl mtolj 2 pressde vitlöksklyftor 1 morot, riven Kok upp en stor kstrull med vtten. Sänk ner hel kålhuvudet i och låt kok tills blden är mjuk. Det tr längre tid för vitkål än för svoykål och surkål. T upp kålhuvudet och låt det rinn v och svln. T sedn försiktigt loss blden och låt dem rinn v på en hndduk. Blnd ingrediensern till färsen. (De sk lltså inte steks innn färsen blnds, utn vr rå) Lägg kålblden med den tjock delen mot dig. Lägg i lite v köttfärsblndningen och rull hel vägen innn du viker in bldet på sidorn. Kåldolmr är en riktig festrätt i Bosnien. Dijn lärde sig lg kåldolmrn genom tt se på när hennes mmm gjorde dem. Dottern Medin, 12, är gärn med i köket och lgr bosnisk mt. Kåldolmrn är en fvorit. Lägg dolmrn i en kstrull, fyll på med vtten så det precis täcker, och låt dem puttr skt under lock i minst tre, fyr timmr, gärn över ntten. 18 REGIONMAGASINET

19 Avi från Isrel Avi Ericsson som numer bor i Msthugget, minns hur hn som brn i Isrel vr tvungen tt smk på fiskbullrn vid vrje högtid. Att hn inte tyckte de vr jättegod, men tt de ändå hörde till som en del v festlighetern. Vi vr tre genertioner som stod och gjorde dem häromdgen. Det vr mormor, mmm och jg, berättr hn. Fiskbullrn, eller Gefilte fish som de klls på jiddish, är en del v den östeuropeisk judisk trditionen. Avis mormor utvndrde från Polen till Göteborg, så Avi hr inte så långt till en mtlgningslektion i det polsk köket. Det är väldigt snäll mt, de end kryddorn som nvänds är socker, slt och peppr. Men med en ppp från Mrocko hr Avi fått det bäst från två världr. Hn är själv mycket mtlgningsintresserd och beskriver sin egen mtlgning som färggld och smkrik, knske mer åt det orientlisk hållet. Hns dotter Olivi, 8 månder, verkr gill fiskbullrn för hon gpr stort och ännu gldre blir hon när hon får en vetebulle till efterrätt. Gefilte fish Gefilte fish är jiddish och betyder fylld fisk. Ursprungligen lde mn fiskfärsblndningen i ett fiskskrov som fick kok. Numer gör de flest i stället fiskbullr som äts kll. Till trditionen hör tt server rätten med fiskhuvuden. De symboliserr tt det judisk folket är huvuden och inte svns. Fiskbullr: 1 kg fiskfärs v krp eller torsk 1 finhckd lök 2 ägg 1 tsk mlen svrtpeppr 1 msk socker 5 msk mtzomjöl eller mnngryn Att server de kll fiskbullrn (Gefilte fish) med fiskhuvuden är en judisk trdition. Fiskhuvuden symboliserr tt det judisk folket är huvuden och inte svns. 2 tsk slt Buljong: 1 plsternck i tunn skivor 2 morötter i tunn skivor 1 gul lök i tunn skivor 2 små rensde torskhuvuden 1 liter vtten Blnd smtlig ingredienser till färsen till en smet. Form till bollr med blöt händer. Kok upp ingrediensern till buljongen. Lägg i fiskbullrn (vttnet sk täck) och låt dem sjud under lock i en hlvtimme. Tillsätt 1 tsk socker, 1 tsk slt, 1 tsk finmlen svrtpeppr och låt sjud under lock en timme till. Server fiskbullrn med grönsksbuljongen och sött vetebröd. REGIONMAGASINET

20 festmt (forts) Ndin från Mrocko Apelsinslld är jg född och uppvuxen med. Smk! säger Ndin Njt Khilt Hellmn och håller frm ftet med solmogn mrocknsk pelsiner. I det begynnnde vintermörkret får vi en injektion med sol och kryddor smtidigt som Ndin berättr om sin brndoms Mrocko. Jg vr lltid i köket hos mmm, mormor och gmmelmormor. Mten vr nummer ett! Det är så mn umgås. Under lunchen plners middgen och så håller vi på, skrttr Ndin. Apelsinsllden är en trditionell berberrätt* som äts både till fest och till vrdgs. Det är mt som ll hr råd med. Och det finns inte en fest som inte hr en pelsinslld på bordet. Två gånger om året reser Ndin, som bor i Surte, till Mrocko för tt gör inköp till sin heminredningsfirm som hon hr bredvid sitt ordinrie kockjobb. Om hon hinner besöker hon sin mmm i Csblnc och får ät sin bsolut fvoriträtt. Kn jg säg det? Lmmhuvud, kokt i citron och färsk lök. Det är så gott! säger hon och ser lite generd ut. * Berber är ursprungsbefolkningen i Nordfrik Mrocknsk pelsinslld En enkel bjudrätt som är lik vcker som god. Apelsinsllden pssr på en buffé, som en slld till mten eller som en efterrätt. 1 kg pelsiner, helst mrocknsk 3 msk strösocker 0,5 msk mlen knel 2 msk orientliskt fleur d ornge (blomvtten) finns i orientlisk butiker eller välsorterde livsmedelsbutiker 150 g rostde och sklde pistgenötter, grovhckde Grnering: färsk myntbld Skl pelsinern och skär bort den vit hinnn. Skiv dem. Lägg pelsinskivorn i ett vckert mönster på ett stort ft. Blnd socker och knel. Strö över blndningen på pelsinern. Stänk blomvttnet över pelsinern och strö på rikligt med pistgenötter. Grner gärn med färsk myntbld. Apelsinsllden från Mrocko hr god chnser tt bli en riktig bufféfvorit. Enkel tt gör och ett härligt sötsyrligt tillbehör som pssr till det mest. Ndin Njt Khilt Hellmn från Mrocko serverr pelsinsllden till det mest. Elen från Filippinern Jg brukr ge bort vårrullr i julklpp till svenskr i bekntskpskretsen. De uppskttr dem verkligen, säger Elen Andersson, som bor på lndet utnför Ljungskile. Det är inte br här i Sverige som vårrullrn är något lldeles extr. På Filippinern är vårrullr mt som är förknippt med fest, oft serverde på en buffé. Inför högtider som jul och nyår brukde jg vr med i köket och hjälp min ppp och storebror tt rull vårrullr. Vi gjorde lltid minst 200, säger Elen. Även om hon vr med i köket iblnd och lärde sig ett och nnt på hemkunskpslektionern hemm på Filippinern, är det först sedn hon kom till Sverige som hon tycker tt hon utvecklt sin mtlgningskonst. Numer hmnr hon lltid i köket på de filippinsk festern, där det förutom vårrullr förbereds rätter som nudlr, sllder och grillspett. Och hemm i Ljungskile är det ingen tvekn om tt det är fest på gång när Elen tr frm fritösen. Då blir det minst 200 vårrullr för de sk ju räck till grnnrn också. Recept på Lumpi (filippinsk vårrullr) Elens vårrullr är inte strk. Vill mn h lite hett kn mn dopp dem i sweet chili-sås eller soj. Elen brukr server en grön ppy-slld, Atchr, till. 25 vårrullr 50 g ris- eller glsnudlr 500 g blndfärs 1 finhckd medelstor gul lök 1 stor finstrimld morot 5-7 msk oystersås (efter egen smk) 1 krm svrtpeppr 1 uppvispt ägg 1 pket spring roll pstry frityrolj för fritering Elen Andersson från Filippinern lgr gärn mt från hemlndet. Vårrullrn är särskilt populär blnd hennes vänner. blir de lättre tt hnter. Fräs blndfärsen i lite smör eller olj tills vätskn nästn kokt bort. Tillsätt lök, morot och nudlr och fortsätt fräs tills ll vätsk kokt bort. Tillsätt oystersås och svrtpeppr. Smk v. Låt blndningen svln. Rullning: Lägg en pstry-pltt på en tllrik eller skärbräd med ett v hörnen mot dig. Fyll med blndningen på den nedre delen v plttn. Vik över det hörn som är närmst dig och pensl med ägget på hörnets knter. Vik sedn över vänster och höger sid v plttn över fyllningen. Pensl sedn ägg på resten v kntern och rull ihop rullen. Fritering: Rullrn friters i frityrolj i fritös eller kstrull. De är klr när de fått gyllenbrun färg. Blötlägg nudlrn i ljummet vtten i fem minuter. Häll v vttnet i durkslg. Klipp sedn nudlrn så 20 REGIONMAGASINET