från Lulebygdens Forskarförening,

Transkript

1 Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING - Nr 69, februri 2010 Medlemsmöte med stipendieutdelning Vid medlemsmötet den 13/ , hde ett fyrtiotl medlemmr smlts i IOGT loklen på köpmntorget i Luleå. Ordförnde Per Wänkö, hälsde ll vrmt välkommn. Hn informerde om tt vår tisdgsträffr, först tisdgen vrje månd, kommer tt fortsätt; februri, mrs och pril. Vår ny hemsid presenterdes och den går numer tt läs även på nätet. Åke Östling önskde mer men kortre rtiklr, smt fler efterlysningr. Åke mottog ett presentkort, som uppskttning för troget och omfttnde rbete med tidningen. Årets Julius Sundström stipendit, blev EIVOR NORDKVIST, för mång års forskning, Speciellt bygdeforskning i huvudsk Rutvik. Eivor berättde under c 15 min om sin forskning. På grund v tt Jn Wikström inte kunde närvr fick Gunnr Johnsson från Lulebygdens Forskrförening, håll både Wikströms och sin egen föreläsning som börjde med Industriliseringen v ön Altppen i Luleälvens utlopp. År 1871 nldes det stor sågverket på ön. Timret flottdes på älven och drogs med små ångbåtr ut till ön. Smtidigt börjde ett helt smhälle tt byggs. Här fnns hndelsbod, skol, rbetrbostäder, herrgård mm stod ett vlsverk färdigt. Det vr ägrn v Selets bruk, som nsåg tt det skulle vr lönsmt tt ligg vid en exporthmn. Bränsle till vlsverket, vr spill från sågverket. Frtyg från utlndet, hde brlst v jord, som lämndes innn frtygen lstdes med järn eller sågt virke.följden blev tt mång ovnlig växter slog rot på ön. Årets Julius Sundström-stipendit Eivor Nordkvist här med blommor och välförtjänt diplom drbbdes ön v den först brnden, där både sågverk och vlsverk brnn ned. Endst sågverket byggdes upp och blev ett v övre Norrlnds störst. Näst ktstrof kom 3/ Under en storm på morgonen, kom ett gnistregn från en ångbåt, som strtde en förödnde brnd där llt brnn ned utom skoln och byggmästrvilln. Ing människor omkom, men det blev slutet på Altppens industriepok. Under Altppens industriepok, befolkdes Altppen v folk både från Sverige och utlndet kom först lärren till skoln, 1890 kom först brnmorskn och 1881 nställdes en trädgårdsmästre. Gunnr Johnsson hde gjort en mycket omfttnde och svår forskning om de människor som levde på Altppen, vr dom kom ifrån, vrt dom flyttde och ev ättlingr frm till nutid. l Ordförnden hr ordet Ny medlemmr Tisdgsträffr Adressändring Sid 3 l Luleåbor i Ishvet Sid 4 l Vårfiske Sid 5 l Dgbok om säljkt 1949 Sid 6 l En gmml släktgåt får sin lösning Sid 9 l Fångst och jkt i gml tider Del 1 (2) Sid 11 l Sist sidn: Inbjudn till årsmöte Meddelnden Årets först tisdgsträff Efter den mycket uppskttde föreläsningen, vr det dgs för fik med långt eftersnck! Vid pennn: STIG ÅBERG Vid kmern: CARIN VALLGREN

2 2 Lulebygdens Forskrförening Nr 69, februri 2010 Lulebygdens Forskrförening Besöksdress: Residensgtn 6 E, Luleå Telefon: 070/ Telefontid: Måndg: kl 9-11 Torsdg: kl 9-11 Övrig tid går br tt mli till nednstående e-mildress e-postdress: info@lulebygden.se Hemsid: se Webbnsvrig: Mrit Lindell e-post: webred@lulebygden.se Post skicks till dress: Lulebygdens Forskrförening Residensgtn 6 E Luleå Öppettider: Ytterdörren öppen kl ll dgr. Innerdörren låses som tidigre med egen nyckel. Annonspriser Åttondels sid 100 kr Kvrtssid 200 kr Hlvsid 300 kr Helsid 500 kr Sist sidn, enstk nr kr Sist sidn helår (4 nr) kr Medlemmr får kostndsfritt mrkndsför sin lster i tidningen. Dett är begränst till fem rder enspltig text (på tvåspltig sid) och under förutsättning tt ett exemplr v lstret lämns till föreningen. Styrelsen 2009 Ordförnde Per Wänkkö Tel E-post: per.wenkkoe@swipnet.se Vice ordförnde Gunnr Johnsson Tel Kssör Kjell Nilsson Tel , E-post: kjell.erik.nilsson@teli.com Sekreterre Crin Vllgren Tel E-post: crin.vllgren@ssb.com Övrig ledmöter Eivor Nordqvist Tel E-post: nordqvisteivor@hotmil.com Stig Åberg Tel E-post: stig.berg@teli.com Kent-Åke Lundebring Tel E-post: kent-ke.lundebring@nll.se Supplenter Ingrid Vikström Tel E-post: ingvik@teli.com Kjell Mäki Tel Föreningens syfte Lulebygdens Forskrförening grunddes 1989 för tt främj och höj intresset för bygdeperson- och släktforskning inom gml Storlule socken smt tt rbet för bättre betingelser för sådn forskning. Mnusstopp för september numret 12 september Påminner smtidigt om behovet v kort notiser/ rtiklr, och även intressnt fristående bilder. Ge ett bidrg till Julius Sundströms Minnesfond Förvlts v Lulebygdens Forskrförening. BG Stipendiegruppen/lulebygdens Forskrförening Gerd Olovsson, tel , e-post gerd.olovsson@teli.com Sigvrd Eriksson, tel FONUS kn förmedl telegrmmen. Medlemsvgifter Vuxen Ungdom tom 25 år Fmilj (smm hushåll) 150 kr/år 40 kr/år 190 kr/år Vid inbetlning uppge lltid nmn, dress, födelsedg, telefon, gärn mobil och e-post (inkl nmn mm på fmiljemedlemmr som omftts v fmiljevgiften). Avgiften betls till PG Vid internetbetlning: Kompletter din uppgifter genom tt skick dem med e-post till medlemsnsvrig e-post: lulebyfof@teli.com Kom ihåg tt meddel dressändring!

3 Lulebygdens Forskrförening Nr 69, februri Ordförnden hr ordet Hej Jg börjr med tt berätt tt tisdgsträffrn hr kommit igång. Tisdgen 2/2 hde vi besök v Olov Skoglund som representnt för det fotoprojekt som Pitebygdens forskrförening driver. Tyvärr vr vädret minst sgt bedrövligt så vi vr br 8 medlemmr som tog del v Olovs intressnt redogörelse för projektet. Projektet går ut på tt lån in och sknn teljétgn porträttfoton från tiden frm till 1930-tlet och därmed bevr den kunskp som ännu finns om personern på fotogrfiern. Om Du äger ett gmmlt fotolbum eller br enstk gml teljéfoton tycker jg tt Du bör kontkt Olov Skoglund. Jg svrr gärn på frågor om projektet. Näst tisdgsträff blir den 2 mrs. När jg skriver dett är progrmmet ännu inte klrt men det kommer säkert tt bli intressnt. Observer tt träffrn under hel våren är i föreningsloklen i huset Västr Vrvsgtn 24, d.v.s. röd huset närmst centrum. Vi hr i dgrn fått ny mikrofischkort över född i Norrbottens län 1939 smt kort som tidigre sknts över född i Norrbottens län 1937 Lyout och produktion: ÅKE ÖSTLING Tel ke.ost@teli.com och delr v Töre försmlings försmlingsbok Ni som under senre tid hr vrit inne på föreningens hemsid hr nturligtvis sett tt det hr vrit brist på mnus till dett nummer v tidningen. Det vr till och med risk för tt vi skulle måst ställ in numret. Som tur vr löste det sig. Men jg vill uppmn ll som hr mteril tt skick in det till Åke. Det behöver inte vr flersidig rtiklr, även om sådn nturligtvis är mycket välkomn, utn också kort notiser eller bilder. Det här ktuliserr ju behovet v medhjälpre till Åke. Det är inte meningen tt den personen skll producer rtiklr till tidningen. Tnken är tt vederbörnde skll funger som mnusinsmlre och knske sprringprtner till Åke. Enligt Åke hndlr det om en reltivt begränsd rbetsinsts. Om Du hr möjlighet tt ställ upp eller knske känner till någon som Du tror kn t på sig jobbet kontkt någon i styrelse. Det är ett mycket viktigt jobb för tidningens fortlevnd! Den 14 mrs träffs vi på ÅRS- MÖTET. Se nnons på nnn plts i tidningen. PER Tisdgsträffr 2/3 Kjell Mäki föreläser om tt forsk i Finlnd (Genline) Lokl: Hyresgästerns fritidslokl, Västr Vrvsgtn 24E 6/4 Gunnr Johnsson föreläser om Byr och Gårdr i Råneå. Lokl: enligt ovn. Ny dress Birger Lundbäck hr flyttt till Rådhustorget 2 A, Luleå Krl Hssgren N: Strndgtn 13, Luleå Tel Els Hssgren N: Strndgtn 13, Luleå Tel Leif Hnsson Rdiomsten 12, Luleå Tel Leif E Nilsson Bävervägen Löddeköpinge Tel Kerstin Mäki Tjädergränd 14, Luleå Tel Alf Bergmn Tjädergränd 14, Luleå Tel Kjell Andersson Armévägen 19, Luleå Tel Berit Hökfors Snövägen 353, Luleå Tel Vnj Forsberg Viksvägen 110, Luleå Tel Alice Hnsson Hjortstigen 1, Luleå Tel Ull Öhmn Sttionsgtn 42 D, Luleå Tel Tore Jkobsson Fiskehmnsvägen 50, Luleå Tel Sven-Erik Westerberg Bryggrgtn 1 C, Luleå Tel Sigvrd Nilsson Lulsundsgtn 30, Luleå Tel

4 4 Lulebygdens Forskrförening Nr 69, februri 2010 Luleåbor i Ishvet Emigrtionens vågor hr då och då svllt hög i vårt län. Stor mängder norrbottningr hr gett sig v. En del v äventyrslust, de flest v nöd, men med hopp om tt någonstns hitt möjligheter till försörjning för sig själv och fmiljen. Mång hr vrit ung. Fttigdomen vr stor, nödår med missväxt kom med jämn mellnrum. Brnkullrn vr stor. Br den äldste sonen kunde bli kvr för tt övert hemmnet eller torpet. De stor emigrtionsmålen vr Norr Amerik (som det brukr stå i kyrkns böcker), d.v.s. Cnd och USA, men Austrlien vr inte heller obeknt. Mång Råneåbor t.ex. emigrerde dit. Under 1830-tlet flyttde mång svenskr över Atlnten. Efter missväxtåren blev det ny stor emigrtion. I smbnd med storstrejken 1909, som inte blev någon frmgång för rbetrn, blev väldigt mång svrtlistde och kunde inte få rbete i Sverige. En stor flyttvåg gick till Nordmerik emigrerde 50 kirunbor (mång svrtlistde rbetre) på en och smm dg till Brsilien och under smm månd cirk 150 personer. Under utvndrde omkring 1000 kirunbor. Lite senre flyttde mång till Sovjetunionen. En del v emigrntern till Nordmerik lyckdes väl, men de två senre emigrtionsmålen vr mycket olyckslig och mång vr de, särskilt brn, som knppt hnn frm till det ny lndet, innn de vled. Det vr inte emigrtion till något bättre. Norge nämns inte oft i emigrtionssmmnhng, men dit tog sig mång norrbottningr. En del för tt därifrån fortsätt över Atlnten, ndr för tt finn sin utkomst i grnnlndet / unionslndet. Nils Fredrik Rönnbäck från Storön och Kmlunge vndrde över fjällen till Hmmerfest 1837, brorsonen John Jcob Rönnbäck gjorde smm sk på 1860-tlet. Båd blev skeppre på Ishvet och kunde försörj sig väl. Av LEIF LARSSON Men mång ndr följde smm väg. Isrel Sundström från Jämtön, Råneå, född 1823, gjorde 1842 vndringen över till Hmmerfest. Hn blev också skeppre och förde efter någr år fångstjkten Nicoli, som vr på 9 kommerseläster (ett gmmlt volymmått inom hndel Den 29 ugusti 1870 föll Jnni Åström överbord från sitt frtyg Den gode Hensigt och drunknde. och sjöfrt). På 1860-tlet blev hn skeppre på den dubbelt så stor jkten Venskbet. I juli 1864 råkde Isrel Sundström tillsmmns med ett pr besättningsmän med en fångstbåten komm bort från skutn under en jkt utnför Spetsbergen. De kunde inte i ismssorn hitt tillbk till Venskbet. I Hinlopensundet rädddes de v en nnn skeppre som hette Tobiesen. Senre förliste hns frtyg Aeolus och Sundström fick vr med om tt ro med fångstbåten runt hlv Nordostlndet, längs nordkusten och norr delen v Västkusten till dess de skeppsbrutn blev bärgde v Nordenskiöld. Krl John Åström, klld Jnni, föddes 1836 i Sunderbyn. Hn gick till sjöss 1854, hmnde i Tromsö och ägnde sig sedn enbrt åt ishvsfångst. Särskilt beknt blev hn då hn 1861 vid Sydkp (liten ö söder om den sydligste udden på Västspetsbergen) sköt en säl, som hde en stor torsk i munnen. Då visste mn ännu inte tt torsk förekom så långt norrut.

5 Lulebygdens Forskrförening Nr 69, februri Jnni Åström hde tillsmmns med två nd skeppre gjort storfångst v vlross öster om Nordostlndet men råkde tillsmmns med de ndr skutorn ut för förlisning. Hn fick tillsmmns med de övrig frtygsbesättningrn ro med fångstbåt omkring 700 kilometer (70 mil!) bort till västr sidn v Västspetsbergen. Den trippen tog tre veckor. Händelsen liknr väldigt mycket den som Isrel Sundström råkde ut för. Sträckn verkr vr densmm. Det kn mycket väl vr smm händelse. Lrs Lind (född 1847) och Robert Lind (född 1842) vr söner till rättren Lind vid Törefors. I mrs 1866 gick de på vinterföre efter älvdlr och fjällhedr upp mot Hmmerfest. Just då vr det rik fångster v vlross från områden kring Novj Semlj. Pengr lär h forst in till Hmmerfest i så stor utsträckning tt stden till och med hde råd tt skff ett tornur till stdens kyrk. Lrs Lind, som vr 19 år, fick genst hyr som fångstmn och därefter som hrpunerre. Senre verkde hn som skeppre, bl.. på det frtyg som Jnni Åström hft (Den gode Hensigt). Lrs Lind hde tur med sin fångst och de fångstfält hn vlde. Särskilt mycket tur hde hn 1883 då hn med Den gode Hensigt stötte på en stor vl, som låg död och flöt på hvet. Hn hde br hunnit en dgsres ut från Hmmerfest. Vlen bogserdes in och mn tog tillvr späcket. Det vr 80 ton späck och fångstresn hde br tgit någr dgr istället för de vnlig måndern. En mycket god förtjänst på kort tid. Brodern Robert Lind fick rbete som timmermn i Hmmerfest. Hn dog i mrs 1894 och då Lrs hjälpte till med tt lägg honom i kistn föll hn ihop, drbbd v en förlmning i benen. Tre dgr innn Robert Lind dog, vled John Jcob Rönnbäck, Nils Fredrik Rönnbäcks brorson också hn i Hmmerfest. KÄLLA Arvid Moberg Fångstmäns lnd (1959). l Vårfiske på Germndöhälln 1948 Redn under vintern börjde förberedelsern för hrrfisket vid Germndö - hälln Luleå skärgård för brödern Albin Sundqvist Korkmttshndlre i Luleå, Axel Vidr överlärre i Nederluleå och folkskollärre Dvid Sundqvist, Bergnäset (3 v de 8 Sundqvistsk brödern bördig från Kllviken och dottersöner till Ann-Sofi, den först kvinnn som kom till Kllviken och som tillsmmns med sin mn Isk Thelin bröt mrk där( Hennes öde är tidigre beskrivit i särskild rtikel Bilden visr hur ppp Albin under vinterkvällr bor nät.(mn fäster en överlin och en underlin på nätet). Dett vr på s.k. köpesnät. Men mn bnd även egn nät. Dett klldes bin nät Då gjorde mn små fyrknter (mskor) v bestämd storlek med hjälp v tråd och s.k. nätstick. Dett gjordes för hnd. Storlekenpå de fyrkntig mskorn som bilddes hde ll smm storlek på nätet. Och storleken mättes i termen bnd. Mn tlde om 12-bnds eller 14-bnds nät. 12-bnds nät nvändes när mn fiskde bborre eller gädd. (Text till bild i slutet v rtikeln) Bkom fiskrbrödern syns den lill fiskrstugn på Germndöhälln. Den vr och är bygd v trä, med en frstu där mn hängde v sig våt och tung fiskrkläder. Innnför fnns ett rum med två våningssängr. Längs en väggen och en öppen spis i ett hörn smt två fönster och vid en fönstret ett träbord med fyr stolr. I stugn förvrdes även en loggbok. Där skrev besökrn sin nmn. vädret, en synnerligen viktig uppgift, hur och vilk sorts fiskr mn fångt; hrr, (löj(viss tid på året), sik j det hände även tt en lx trsslt sig in i grnet(nätet) Den mtsäck herrrn Sundqvist hde med sig bestod v soltorkt renkött, s.k. Ameriknskt fläst, rågmjöl för tt kok gröt. Mjölk och lingonsylt därtill och ett ordentligt förråd v kffe. Mten och kffet (det vr kokekffe som gällde) tillreddes i en kffepnn ich en gryt, bägge med tre ben och i den öppn spisen (i s.k. trefotpnnor ) Stugn vr på den tiden ej låst. Om storm och ovåder rådde skulle ll kunn sök skydd. Hur det är nu vet jg inte. På 50-tlet vr hälln gnsk krg och svår tt lägg till vid. Det gälde tt håll red på vrifrån vinden blåsrte och dr upp båten på rätt sid v ön! Men på drygt 50 år förändrs även nturen och det växer nog lite grönt där numer. (Bildern är tgn v den då 12-årige Heikki Pnnen ) som tillsmmns med sin syster Kerstin Sundqvist skriver ner dess minnen Mn kn knske tyck tt det måste h vrit jobbigt och besvärlig tt ge sig i väg på dess fiskrfärder. Öppen båt, inte s å gynnsmt väder. ll gånger Men det vr brödern stor intresse och händelse, ll världslig bekymmer och stress lämnde de bkom sig och njöt v hvets och vindens frihet. De förmedlde också just dett till näst genertion som växte upp i stn.

6 6 Lulebygdens Forskrförening Nr 69, februri 2010 Dgbok om säljkt 1949 v säljägren JOEL LUNDKVIST Men först en del Förord och Inledning med blnd nnt jkt på fågel, hre och nnt småvilt smt ersättning som utbetldes för dess. Jg föddes den 1 mrs 1923 å Vibbonäs i Mörön, näst äldst v 7 syskon, säger Joel. Jkt kom tt bli mitt stor intresse, som börjde när jg gick i skoln. När jg fyllde 15 år fick jg en dubbelpipig hgelböss v ppp. Den kostde 120 kronor. Det kom tt bli mycket jkt för min del, mn betlde br för ekorre Och tänk så mycket de hde tt prt om med vrndr och med ndr fiskrkompisr som besökte hälln smtidigt. Vilk fiskrhist och minnen! Det vr ldrig dålig väder. Men se när det stormde då gick mn ldrig ut med båtrn! Luleå i mrs månd 2009 Syskonen HEIKKI PAANANEN och KERSTIN SUNDQVIST l liksom även för fågel och hre. Det vr ju rnsonering på kött under ndr världskriget. Som 10-åring jobbde jg i 9 månder på Producentföreningen. Lönen vr 120 kronor i månden och då skulle jg håll mig med mt. Men den bäst förtjänsten kom med jkten på söndgrn. Därför sde jg upp mig på Producentföreningen. Ersättningen för jgt vilt vr br; för ekorrskinn 2:50, för tjädertupp 35: resp d:o hon 15:, för räv 25:, för hre 1:50, för järpe och rip 2:, för orrr och för gräsnd 1:50. Till hjälp hde jg en mycket br smojedspets. En dg sköt jg fktiskt 23 ekorrr. Härefter rullde det br på, frmtill tt jg träffde Arne Westerberg från Alhmn, och vi kom in på tt försök med säljkt. Se vd härefter följer: Kort summering v händelser se dgboksnteckningrn. Känslorn när kuskrn lämnr oss Den 7 pril fick vi dr båten i 15 timmr Nordostlig snöstorm Problem med behov i snöstorm Arne, Joel och Alln gick ned sig i isen Besök v tlgoxe och fiskmås Arne skr sig inflmmtion, opertion och vkpning v finger Mn äter sälkött Jktlget efterlyst mten är slut och ett flygpln kstr ned mt. Viss inledningsjkt mm. Byggnde v sälbåt smt jkt på riktigt. Arne Westerberg hde en tid jgt tillsmmns med brodern Mrtin. Denne blev sjuk och vled i mitten v 40-tlet, vilket gjorde tt Arne blev utn jktkompis. När det 1944 blev öppet vtten till Alhmn begv vi oss ut med Arnes fiskrbåt för tt jg säl. Det blev en lyckd jkt; vi fick 22 sälr, jg sköt 4 v dess. Min ppp hde sgt till Arne, du får inte släpp iväg Joel med skredstången, hn sk h islådn med sig för hn hr inget förstånd på svgisen och jg tror tt hn hde nog gnsk rätt därvidlg. En gång vr jg gnsk när tt drunkn melln Renholmen och Renholmsgrundet livet kom tt psser revy, mn blir väldigt tung när mn är blöt och stövlrn full med vtten. Året härefter (1945) for vi också ut, men då fick vi br 7 sälr. Jkten som då vrit räckte för tt vi skulle försök oss på tt bygg en sälbåt, vilket tog sin börjn Vi vidtlde och nställde den duktige båtbyggren Krl Eriksson från Långsund i Mörön. Jg skjutsde honom dgligen till och från Alhmn bkom min 500-kubikre, så hn kom tt bli en del mör om bken, men i övrigt gick det br. Byggntionen skulle gå på kronor, utom eget rbete.

7 Lulebygdens Forskrförening Nr 69, februri Allt gick br så vi kunde fr ut på vårisen Det skulle vis sig tt vi kom tt vr ute på sälisen i 10 vårr Jg skll så gott jg kn försök dr mig till minnes färdern ut på vårisen jg hr ju dgboken tt gå efter. Mn vill tt jg skll skriv en bok om säljkten, men det blir br en v resorn. Därför tr jg den mest givnde, året Jg är ingen förfttre och blir det nog inte heller. Säljkten 1949 Det är mycket mn måste h med sig inför jkten och mn får inte glömm något. Vi smldes i Alhmn den 23 mrs. Kuskr för utfärden vr Abel och Bertil Lundkvist smt Joels bror 15-årige Tord Lundkvist. Säljägrn vr Arne Westerberg, Joel Lundkvist och Alln Lundkvist. Som först etpp gick färden till Espen, där vi övernttde i en stug. Från Luleå nlände journlisten Krl Wikström från NSD skidledes. Dgen härefter (den 24 mrs) fr vi ut mot isknten, som vr belägen 4 km utnför Grillklippn. Väl frmme vid isknten får vi hjälp v kuskrn tt lst över medförd mteril till sälbåten, det vr mycket som skulle med. Mn ställde sig frågn; kunde vi få plts med llt? Det vr så kllt så sprickorn i båten frös igen, så båten läckte inte en droppe. Det kändes vemodigt tt se kuskrn fr hem. Hur kommer det tt gå för oss, klrr vi oss ute i Bottenviken? Vi seglde norrut, men kom inte längre än till Klixbukten, där det blev tätt så vi drr upp på isknten. Just som vi stt upp tältet kommer 5 ungdomr från Klix, som vr ute i en stug på en ö och firde helgen. De trodde vi vr finnr och ville köp brännvin. Det blåste nordligt och det föll någon snöfling smt vr 10 grder kllt. Den 25 mrs vr det fortfrnde tätt så vi ligger kvr. Den 26 mrs Vlfrid Östlings lg från Hindersön nländer, med brödern Hilding och Hermn Eriksson vi slår följe med dess. Den 27 mrs Vi drr norrut, till en mil söder om Mlören. Där det åter blir tätt. Den 28 mrs Vi drr och seglr vidre, ingenting händer förrän 1 pril. Den 1 pril Det börjr blås nordostlig vind och isen ( strängen ) fr iväg så vi får öppet vtten. Vi seglr nog en 8 mil till utnför Klön på Finsk sidn. Där ligger Bckmns lg från Hindersön. Det ligger även ett finskt lg en bit därifrån. Båd lgen hr fått en säl. Det är dåligt väder och kllt så vi ligger kvr. Den 7 pril Vi strtr i gryningen och drr i 15 timmr. Det finsk lget blev kvr, genom tt mn frit i lnd i något ärende, så de kunde inte följ med oss. Vi vr ändå tre lg i följe. Det vr tre hästr som körde ut oss och nu får vi dr hel ekipget på tre mn. Isen vr 4 tum när båten gick igenom, innebärnde tt den vr tungt lstd. Föttern kändes som bly när vi stnnde och tältde. Hur långt vi drivit är svårt tt säg med det vr nog ett pr mil. Den 8 pril På ntten börjde det blås och snö något fruktnsvärt. 26 sekundmeter i NO vind rpporterde Rödkllen. Den 9 pril Storm hel dgen. Att gå ut och gör sin behov vr besvärligt, hur du än vände dig så fick mn byxorn full med snö. Nu är vi på drift ned mot Kvrken. Inne i tältet låg en driv som vr 3 dm. Det dålig vädret fortsätter. Den 11 pril En säl hr gått upp som Arne fr ut mot och skjuter. Alltså först sälen. Den 12 pril Dåligt väder. Isen går i full frt i sydlig riktning. Vi psserr just nu Ukokll, en fyrplts på finsk sidn. Den 13 pril Vi drr och fr i sydvästlig riktning. Den 14 pril Hindersölget fr i syd och vi tr oss in i isen i västlig riktning. Den 15 pril Vi fortsätter och drr smt seglr in i strängen. Den 16 pril Vi fr ut och kollre isen, men ser ingen säl. Den 17 pril Vi ser tt det hr vrit säl här någon gång under isläggningen, för i snösoppn ser mn tt de hr vrit och kokst. Den 18 pril Vi är på jkt, Arne och jg får vr sin säl. Den 19 pril Det regnr hel dgen. Den 20 pril Smm väder. Den 21 pril Arne skjuter tre sälr. Den 22 pril Vi flyttr en bit där vi tänker ligg för våren. Den 23 pril Arne skjuter en säl. Den 24 pril Det snör på förmiddgen, men det klrnr så småningom så vi jgr ett tg. Jg får en säl. Den 25 pril Arne for ner och blötte sig ordentligt. Jg hittr en infrusen islåd. I snöovädret tppde vi en år från jollen, men Alln hr nu snickrt till en ny v en prick som stt fst i isen. Vi hr en tlgoxe som är hos oss ll dr, hn är tm. När vi kommer från jkten så kommer hn emot oss och vill h mt. Häromdgen hittde vi den ihjälfrusen i motorn, hn hde krupit in melln svänghjulet och tnken och frusit ihjäl. Pottisen hr frusit fst, vi hr hft den i bädden. I dg fick Arne och Alln vr sin säl och jg fick två.

8 8 Lulebygdens Forskrförening Nr 69, februri 2010 Den 26 pril Arne och Alln sköt vr sin säl. Den 27 pril Arne och Alln sköt vr sin säl och jg fick tre st. Jg sköt den först en mil från båten, längre bort såg jg en, men då vr det en råk däremelln på 40 meter. Jg tog ett lämpligt isflk och pddlr över med, jg sköt två st. Jg hr nu gnsk tungt lss så jg får sök en större färj. Jg hittr en och fr över, men fick fr för långt och måste fr tillbk på ndr sidn där jg hde först sälen. Det gick ju br men jg vill inte gör om det. Mn skulle hft en mn på ndr sidn om det skulle hänt något, det vr ju en mil till båten, tänk om isstycket hde spruckit Den 28 pril Det regnr till kl 2 då vi går på jkt. Alln och Arne får vr sin säl och jg får två st. Den 29 pril Arne och jg skjuter vr sin säl. Arne kokr en gröt. I dg hr jg skjutit en gräsnd som jg slktt. Arne hr skurit sig lite i ett finger. Den 30 pril Arne och jg hr skjutit två sälr vr, så nu hr vi 39 st. Arne sitter och filr skott. Jg tror nu tt Alln läser en porrtidning. I dg fick jg bd ofrivilligt. Den 1 mj All sköt två sälr vr. Det kommer en isbrytre som hr tre båtr efter sig. Fint jktväder, dålig is med det är br med säl. Den 2 mj Vi får två sälr ll tre. Den 3 mj Arne och jg skjuter två sälr vr och Alln tre st. Det är blött på isen. Den 4 mj Alln och jg skjuter två sälr vrder och Arne en. Den 5 mj Liksom gårdgen skjuter Alln och jg två sälr vrder och Arne en. Det hr börjt inflmmer i fingret där Arne skr sig, så hn hr nog jgt färdigt. Den 6 mj I dg hr jg tppt pipn så jg får t till reserven. På kvällen ser vi ljus, troligen från Brhestd. Vi ser också en fyr som blinkr. I dg blev vi utn säl, men Arne hittr en död kut 200 meter från båten. Den 7 mj Arne hr sån värk i fingret så hn kn inte jg. Jg skjuter tre sälr. Den 8 mj Jg skjuter tre sälr och Alln en. Det är dålig is så vi hr jullen med oss och följs åt. Vi är på väg mot båter med jullen när den fr genom isen, jg går över jullen till fören för tt dr upp den. Alln går en rund för tt komm till fören, när hn är 15 meter bort går hn genom isen. Hn tr sig upp med blev blöt helt och hållet. Vi delde upp de kläder jg hde för det vr ju långt till båten, dessutom duggde det. Den 9 mj Inget jktväder, jg får ändå en säl. Ett trfikpln fr över oss på morgonen vid 9-tiden och kommer tillbk vid 3-tiden, det hr skrämt mång sälr. Plnet går troligen melln Kemi och Helsingfors. Arnes hnd är blå och hn hr väldigt ont. Mten börjr t slut, så är det även med isen. Det är västlig vind som håller ihop isen mot finsk sidn, så vi kommer inte ut. Den 10 mj Inget jktväder. Det vr länge sen vi hde en vilodg, så det är br br. Just nu kommer en isbrytre med en mss båtr efter sig. Den 11 mj Jg sköt fyr sälr. Vi ser två sälbåtr i sydväst. Jg hr just kokt en gryt sälkött så nu är vi mätt. När jg är på jkt är det en fiskmås som följer mig hel tiden. Hn sitter på ett isberg och väntr tills jg skjuter för tt få en smkbit. När jg är 10 meter från skottpltsen kommer hn, hn håller nog på tt svält ihjäl. Den 12 mj Ing sälr i sikte. Den 13 mj Vi fr på jkt och skjuter på två sälr, men bommr. Vi provskjuter när vi kommer till båten och konstterr tt bössn inte går rätt. Den 14 mj Jg lånr Arnes böss och fr på jkt och får en säl. Nu hr vi 83 st. Den 15 mj Vi är hemm hel dn. Lugnt och dålig is. Den 16 mj Vi försöker lg oss ur isen, men det gick inte. Den 17 mj Vi hör på rdion tt de efterlyser oss och befrr tt vi är utn mt, vilket stämmer. Tre säljktlg från Västerbotten hr vrit ute sedn den 24 februri säger dom. Den 18 mj Vi hr lgt ut ordet M A T på isen med någr bräder, vi börjr h slut på sälkött också. Jg hr fått en jättestor böld på löppen och mår inte så br. Vi hör på rdion tt två flygpln från F21 kstt ned mt till fyr säljktlg. Arne hr vrit ut en sväng på jkt fst hn är dålig. Vi ser också ett flygpln, med dom ser oss inte. Den 19 mj Arne skjuter en säl på kvällen kl 11, så nu hr vi mt. Vi hr ju köttkvrn med oss så vi mlde köttet och gör köttbullr. Ett flygpln flyger på låg höjd över båten men vi får ingen mt. Men det kommer tillbk på kvällen och kstr ned två krtonger med fllskärm som lndr en bit från båten. I krtongern fnns: 1 kg kffe, 4 limpor, 2 kg strösocker, 2 kg torrmjölk, 2 burkr honung, 24 chokldkkor, 2 kg smör och ost, 2 st köttburkr, 8 pkt frystorkt. Mn vr ju inte vn med så krftig mt så jg fick ont i mgen. Den 20 mj Vi lstr båten och ligger i vttnet även under ntten. Ett flygpln kommer och kstr ned ett meddelnde, där det stod Är ni Westerbergs jktlg så ställ er i fören v båten. I det ndr stod Behöver ni mt så bred ut seglet. Arnes bror

9 Ol följde med plnet och hn kände igen båten. Den 21 mj Vi kommer oss ut ur isen efter mång om och men. En tremstd frktskut möter vi på Bottenviken. Det är de end vi ser. Det är br medvind, så vi hr seglet uppe och motorn (en 4 hkr Pent) i gång. Islådn hr vi i båten och jullen på släp. Vinden ökr så vi hr problem med jullen, den slet v en entumslin två gånger. Vi s; går det v en gång till så lämnr vi jullen. Vi borde med den lst vi hde frit utefter kusten, men vi ville ju hem. Vi hde ju inte vrit i lnd på två månder. På ntten är vi ilnd på Rödkllen. Vi träffr lotsen Hdr Westin som just sk lots en båt från stn. Vi ligger över på Rödkllen. Den 22 mj Vi ställer resn till Alhmn, där Klle Wikström från NSD möter oss. Dgen därpå fr Arne till lsrettet, där dom kpr långfingret på vänster hnd. Nu återstår tt flå och kok trn v 84 sälr på två mn. Men det gick br jg sköt 39 st, Arne 28 st och Alln 17 st. Den 1 juni Alln och jg for ut på jkt. Jg sköt en säl på ett litet isstycke vid Sndgrynnn. Dgen därpå for Gunnr Johnsson och jg ut och då sköt jg en säl till. Ännu en res fr vi ut på och då sköt vi tre st. Lulebygdens Forskrförening Nr 69, februri En gmml släktgåt får sin lösning När jg för någr år sedn gick genom Albert Nordbergs personrkiv, som i sin helhet finns kopiert och förvrt på Norrbottens museums rkiv, så fnn jg en brevväxling v intresse. I ett stort brunt kuvert, med påskriften Släktregister för Gustf Strömqvist i Måttsund nr 10 (hmnde i Englnd), förvrdes ett ntl brev från bnkdirektören Ivr Stfsing i Stockholm med tillhörnde svrskopior från Albert Nordberg. Skriftväxlingen kunde lös frågn på vr yngste sonen till Nils Persson o h h Mri Johnsdotter på Måttsund nr 10, Gustf, en gång hde tgit vägen. Det hel börjde med ett brev från Englnd till kyrkoherden i Nederluleå försmling, dtert den 27 oktober 1914 i London. Avsändren vr en Filip Sylvn, med dr, som önskde få hjälp med upplysningr om vd som hde hänt med Brit Strömqvist, gift med Johnnes från Jonsgården i Måttsund omkring år Det frmgår v en påskrift på brevet t Albert Nordberg skickt svr den 16 december smm år, men ej vd svret innehöll. Sedn skulle det gå tjugotvå år, och ett världskrig hinn vsluts och Av ANDERS SANDSTRÖM ett nytt i vrdnde, innn bnkdirektören Ivr Stfsing i Stockholm skickde en förfrågn till kyrkoämbetet i Luleå, om nämnd Brit Strömqvist. Stfsing omtlr en Gustf, f 1840, och en John Strömqvist, f 1843, båd i Måttsund och den senre vflyttd till Englnd smt död som generl i engelsk tjänst. Ders fders nmn vr okänt, men hn vr troligen född den 18/ i Måttsund och hde en syster Brit, som troligen vflyttt till Stockholm. Ett brev som nlände någr dgr senre innehöll uppgifter om tt Gustv och Johns fder, enligt ingångn uppgifter från Englnd, br nmnet Gustf och vr född den 18/ i Luleå, Mttsund eller Wttsund, Norrbotten. Någon sådn person kunde dock inte återfinns i Luleå försmlings födelse- och dopbok. Efter dett remitterdes dock ärendet till pstorsämbetet i Gmmelstd och Albert Nordberg. Hn kunde genst konstter tt Gustf vr född den 19/ v bonden Nils Persson, f 1772, och hns hustru Mj Johnsdotter, f 1768, på hemmnet Måttsund nr 10 Per-Nösch. Gustf som först tjände dräng tog den 2/ ut ttest till utrikes ort Den 7 juni Sist resn ut den 7 juni sköt jg en gråsäl utnför Espen, men då tog isen slut. Smmnlgt fick vi 90 sälr denn vårvinter. För de två jktlgen från Hindersön som vi hde sällskp med gick det dåligt, dom fick visst br 7 sälr Det fnns sen inget intresse tt gå i skogen och jg småvilt så länge mn fick jg säl. Men det är mång och besvärlig strptser. Det är nog inte mång som klrr det. Med säljkten måste mn kunn bedöm isens bärighet smt vstånd till sälen. Är det dåligt med jkt måste mn fr långt från båten, det kn nog bli ett pr mil. Jg hde vid ett tillfälle ätit en pelsin på dgen och när jg kom tillbk åt jg upp sklet. Det är ju kritiskt när mn är när sälen, mn måste då fr rkt frm nnrs ser hn dig. När isen börjr sjunk då är det br tt bck, det är ju en böj i ndr ändn också Även om det är riskfullt så vet jg inte om jg hr tgit någon skd v säljkten. Jg är nu 80 år och mår reltivt br, men ll min jktkmrter hr gått bort. Alln och Arne vr ju de jg mest kämpde ihop med. Den som mest längtde hem under jkten vr ju Arne, hn hde ju fyr brn. Alln och jg vr ju ungkrlr. I fjol (1948) när jg kom hem från jkten föddes min yngst syster Ev. Min ppp vr mycket för säljkt, hn hde vrit ute i 10 vårr. Mmm vr lltid mycket ledsen när jg for ut. August Eriksson från Tältskär i Mörön hde mång år på sälisen, hn ville tt vi skulle t hem en sälkropp åt honom. Det gjorde vi ll år, men nu är hn sen en tid vliden, så kroppen blev kvr i Alhmn. När vi en morgon kom dit hde någon drgit upp den till lndsvägsdiket och stt glsögon på den. Arne föll en gång från ett isberg och knäckte revben. På morgonen när vi skulle fr på jkt fick vi lind snören hårt runt bröstkorgen. Det gick gnsk br, men hn hde känning v det hel tiden. Det vr segt virke i Arne och det vr nog tur. Bkom pennn JOEL LUNDKVIST gm Evert Eriksson l

10 10 Lulebygdens Forskrförening Nr 69, februri 2010 som sjömn och återkom därefter för tt sedn åter t ut ttest den 21/ Därefter är hn försvunnen ur Sverige och svensk källor. Någr söner till honom, Gustf f 1840och John f 1843, kunde Nordberg inte heller återfinn i lndsförsmlingens födelse- och dopbok. Däremot kunde Gustf Nilssons syster, Brit f 1804, återfinns och hon blev mycket riktigt gift med John Hnsson på Måttsund nr 9 Jones. Någon ersättning för dett rbete ville inte Nordberg h, däremot ville hn, som den snne forskre hn vr, vet mer om generlen i engelsk tjänst. Någon tid därefter tckr Stfsing förbindligt Nordberg för hns vänlig upplysningr om Gustf Nilsson och hns syster Brit. Hn ville även vet om det i Måttsund fnns någon gmml person som hde hört tls om dess människor och synes vr väldigt ngelägen om identifieringen. Själv visste hn inte mycket om Gustf Strömqvist. Hn skulle h seglt som sjömn och senre lämnt sjön och gått in i engelsk rmén, vrpå hn tjänstgjort i Indien och slutt sin bn som brigdgenerl innn hn vled i Austrlien, vilket lär hn inträfft på 1880-tlet. Hns änk, en engelsk dm, gifte sedn om sig med generlen Frost-Nothll som en tid vr generlguvernör i Birm. Efter dennes död gifte hon om sig en tredje gång med köpmnnen Georg Boor, som trots åldersskillnden vr en god vän till Stfsing. Denne visste även berätt tt Gustf Strömqvists dotter, en mrs Pce, för rvsngelägenheter vr ngelägen erhåll upplysningr om frfdern och frfderns syster Brit, som enligt henne under någon tid vrit bostt i Stockholm och gift med en källrmästre. Mn får onekligen intrycket tt en viss förvirring rådde om vem som emigrert från Sverige som sjömn och vem som blev generl. Det synes som om två genertioner iblnd blnds ihop till en person. Fkt och klrhet i målet skulle dock uppdgs rätt snrt och redn den 28/ så kunde Albert Nordberg i ett nytt brev till Stfsing redogör för hur hn på husförhörsdgen i Måttsund uppsökt fru Mri Sundström, 79 år gmml men kry och vittnesgod, och hur hon påmint prosten om tt hn redn 1914 eller 1915 skrivit till hennes son, folkskollärren Willim Sundström i Måttsund, och frågt om smm släkt. Willim Sundström hde då v en gmml smed, Nils Erik Johnsson, fått upplysningen tt Gustf, Nils Perssons son, tgit sig nmnet Strömqvist och sedn rest till Englnd. Gml fru Sundström berättde även tt när Gustf Sundqvist, f 1854 som son till Nils Petter Sundqvist d y på nr 10, sommren 1879 skulle res till Amerik, så ville fdern skriv till sin frbror i Englnd och lån pengr, men sonen ville inte dett utn sken ordndes på nnt sätt. Vd gäller Gustf Strömqvists syster Brit, f 1804, så levde ännu en dotter till henne, fru Elisbeth Johnn Holmqvist, i god ekonomisk förhållnden på Svrtön, Luleå. Däremot levde Brits brnbrn och brnbrns brn i Antnäs och Måttsund under mer klen ekonomisk villkor. Den 1 december 1936 kommer så ännu ett brev från Stfsing, vri denne återger ett brev från mrs Alice Amto-Pce bostt utnför London. Mrs Amto Pce, som vrit gift med en numer vliden engelsk bnkdirektör i S:t Petersburg, hde flyttt hem till Englnd före revolutionen och befnn sig tydligen i god ekonomisk omständigheter. Hon kunde också på ett klrt och redigt sätt redogör för olik släktreltioner och därmed kst klrhet över sken. Hde verkligen en enkel utflyttd sjömn från Måttsund vncert till engelsk brigdgenerl och generlguvernör i Birm. För klrhetens skulle återges här hennes brev i sin helhet: Prklnds, Lke View, Edgwre, Middx November Olyckligtvis är skriften I den gml fmiljebibeln gnsk otydlig, vrför dtum för min frfders födelse ser tt vr lik mycket /9:e som /8:e. Hn kom till Englnd efter tt hv lämnt Sverige och gifte sig i Liverpool i St. Peters Prish Church den 1 juli Hn gifte sig under nmnet Gustf Stromqvist med Jne Bsford. De hde två söner. Den äldre, Gustf, födde den 10 juli och döptes den 29 juli Den yngre (min fder) John föddes den 23 juni Min frfder dog i Muritius den 13 december Jg hr icke mycket red på min fder, ty olyckligtvis vr hn icke så lycklig med min moder, så de skiljdes, när jg vr omkring fem år gmml. Men hn vr icke i rmén. Min moders ndr mke vr generl Nuthll och hon gifte sig för tredje gången med Leonrd Boor. Min fder vr en mycket skicklig och mångsidig mn. Hn konstruerde en ångytch, vr även en duktig kemist. Hn vr särdeles musiklisk, spelde pino, orgel, flöjt och fiol. När min moder skiljdes från honom, reste hn till Austrlien, där hn dog den 25 pril Min föräldrr hde fem brn. Den äldst, Hrry Spencer Stromqvist, lysnde och begåvd rtist till yrket, vr med i boerkriget, vrefter hns häls blev svårt ngripen och vled hn i London någon gång under år Hn vr född i London den 29 juli Min ndr broder, Sydney Goodwin Stromqvist, föddes den 31 okt Hn vr även en lysnde begåvning, till yrket metllurgisk kemist. Hn sändes till Indien för tt öv tillsyn till en del gruvor och undertiden trände hn mnskp till duktig soldter. Dess män blevo inspekterde v Lord Curzon, och hn blev så imponerd v ders duglighet tt hn utnämnde min broder till kpten i regulier rmén. Kort därefter, när kriget bröt ut, kom min broder hem och nslöt sig till 8:e Lincolns Regimentet och sändes till fronten. Hn döddes i drbbningen vid Loos den 25 september Jg är min fders tredje brn: Alice Louise Stnley Stromqvist, född i London den 4 jnuri Fjärde brnet, Mrgret Grce Stromqvist född den 11 mrs Femte brnet, John Sturt Stromqvist född den 31 mrs 1882, död i mj Hn gick in vid flottn

11 Lulebygdens Forskrförening Nr 69, februri Fångst och jkt i gml tider Av LENNART KANKAANRANTA Fångst och jkt hde förr en stor betydelse för människorn på Nordklotten. God jkt kunde innebär tt villkoren för en fmilj blev drägligre. I extrem fll kunde resulttet v fångst och jkt utgör skillnden melln liv och död. Fångst- och jktmetodern hr vriert under tiderns gång och metodern hr vrit mång långt iunn jktgevären underlättde jägrns verksmhet i slutet v 1800-tlet. Om dett sk jg berätt. På grund v rtikelns längd kommer mterilet tt dels upp på två delr, vrv denn är del 1 och del 2 kommer i näst nummer v vår medlemstidning. som ung pojke, vr med om kriget och blev intendent v kptens grd. Om det eventuellt skulle vr nödvändigt tt bevis tt min fder vr son till Gustf Nilsson, förmodr jg tt det icke kn så svårt, enär mn kn skff intyg från Kyrkoregistret i Liverpool. Med ledning v uppgiftern i dess brev melln Stfsing och Albert Nordberg, smt mrs Amto-Pce upplysnde brev, så är det härmed möjligt tt teckn en kortfttd släkttvl för en hitills okänd gren v Per-Nösch-släkten på Måttsund nr 10. Nils Persson f 1772 d /10 bonde på Måttsund nr 10 Per- Nösch Mri Johnsdr f 1768 d /7 ifr Måttsund nr 8 Håmbel Brn: Nils Petter f 1797 d 1850 gm drunkning, bonde på hemgården och tog sig nmnet Sundqvist Johnnes f 1798 d 1799 i koppor John Zchris levde kvr på hemgården som inhyses Ann Mri gift med John Wikström på Kllx nr 5 Brit gift med Johnnes Hnsson på Måttsund nr 9 Jones Gustf f 1807 d /12 sjömn, flyttde till Englnd, död på Muritius Gustf Nilsson Strömqvist f /4 d /12 (se ovn) Jne Bsford Brn: Gustf f /7 John f /6 d /4 flyttde till Austrlien efter skilsmäss John Stromqvist f /6 d /4 (se ovn) Brn: Hrry Spencer f /7 d 1905, begåvd rtist, deltog i Boerkriget Sydney Goodwin f /10 d /9 som kpten i engelsk rmén i slget vid Loos Alice Louise Stnley f /1 Mrgret Grce f /3 John Sturt f /3 d 1935 i mj som intendent med kptens grd vid engelsk flottn l

12 12 Lulebygdens Forskrförening Nr 69, februri 2010 Med de gml fångstmetodern hr under årtusenden långt större mängder vilt fångts än med vd som skjutits med böss. De som befolkde Nordklotten under stenåldern, livnärde sig på fångst v fågel, fisk och däggdjur så frmgångsrikt så tt de kunde överlev i den rktisk miljön. Någr v de metoder som jg kommer tt berätt om nvändes säkert redn under stenåldern med sådn frmgång tt fmiljern överlevde. Ders ättlingr och efterlevnde finns här blnd oss eller är vi. Även under historisk tid hr fångsten vrit den viktigste källn till kött och inkomst för mång fmiljer. Med de billig och enkl redskp den bedrevs, kunde även brn och kvinnor delt i fångst. Småviltet i skogen vr lättillgängligt och fick ts v ll, inte br mrkägre, jkträtten kunde fördels på ndr grunder än i dg. Skogen ägdes v ingen och det som fnns där vr lls. Ägndet v skog hr inte hävdts förrän på 1800-tlet och jkt väl knppst före 1950-tlet i norr Sverige. Viltköttet och skinnen vr drivkrftern till fångsten. Köttet nvändes mest i hushållet och skinnen hde högt värde. Tidigt nvändes skinn till kläder, säng kläder och till mteril till bostden. För smern vr det så långt in på 1900-tlet. Skinn nvändes också som betlningsmedel, sktt till stt och kyrk och som bytesvr, innn pengr kommit i bruk. Ekorrskinn, gråverk, och ndr skinn nvändes till tt betl t.ex. sktt med eller till tt byt till sig vror. Mottgren levererde skinnen vidre till mrknden. Sktten uttxerdes i ntl skinn. Det finns gml växlingstbeller där mn kn se hur mång ekorrskinn exempelvis ett mårdskinn motsvrde. Det finsk ordet för pengr, rh, betydde ursprungligen päls och i ryskn vr bel och kunits, nmn på ekorre och mård men också nmn på mellnmynt. Hur länge ffärern med skinn hr pågått är svårt tt vet men vid den smisk offerpltsen vid Unn Siv i Gällivre hr mn förutom metllföremål v brons, tenn, järn och silver funnit 35 mynt från Lothringen, Rehnländern, Frieslnd, Nederschen, Frnken, Schwben i Sydtysklnd, Polen, Englnd, Norge och Dnmrk. All mynten vr omkring 1000 år gml. Smmnlgt hr mn i det Nordsvensk smeområdet funnit c: 3000 silvermynt, pilspetsr v järn och metllprydnder som kommit in genom hndel. Viktig vror som köptes eller byttes frmförllt v smern vr slt, mjöl, kläde till kolten, mässingskittlr, hmp till nät och även lyxvror v silver vr eftertrktt. I dg är bäver, mård, järv, lo, vrg och björn sällsynt men fnns troligen rikligt till för någr hundr år sedn. Ders skinn och för bäver och björn även köttet vr eftertrktt. Bävergäll vr också eftertrktt. Jkttrycket vr högt. Bäver utrotdes i Sverige liksom sobel som nu br finns i Rysk Sibirien Kött v rovdjuren torde inte h ätits nnt än då hungersnöd stod för dörren. Knske vr det oftre än vi kn föreställ oss. Gubben Peeri i Ulltti sägs h stoppt llt i fångstsäcken och sedn i grytn. I viss fångstredskp kunde mn få småfåglr, hckspettr, ugglor, kråkfågel mm. Gubben Peeri lär h sgt: Spillkråkn och kttuggln hr inget dåligt kött Inte är räven heller så ill, men vrg är lik dåligt som hund, och järvkött det vill mn inte h mycket v. Det är fränt liksom lukten v den. Och hermelinen är dålig Men ormtlgen är god. Förfttren Hns Andersson från Jokkmokk skriver i sin bok om folket på tign i Sibirien tt Mn åt inte br köttet utn också blod, fett, märg, hjärt, hjärn, mule, näsbrosk, ögon, strupe, horn, tung, lever, njure och trmr från vildren och tmren, mjölk från tmren, mgrns innehåll och på en del håll även renspillning, dvs. llt utom huden som nvändes på nnt sätt. Av ekorren togs givetvis vinterskinnet men även köttet nvändes och uppskttdes som mt. När ekorrjägren övernttde i skogen vid lägerelden flådde hn sin ekorrr och spände upp skinnen på tork, Köttet slängde hn i grytn på elden, tio ekorrr räckte till en sopp. Ekorrens mgsäck som vr full med frön rostdes på glöden och åts som en deliktess, full med mustig oljig kådsmknde frön. Kottmgen vr vit men vr mgen mörk hde ekorren ätit svmp och rötter och då smkde den inte gott. Ekorrjkten räckte frmtill Andersdgen den 30 november och en flitig jägre kunde få änd upp till tio timmer skinn. 1 timmer vr lik med 40 skinn. Vrg, björn, järv och lo jgdes för skinnen skull och döddes säkert även för tt fred tmdjuren och renr. En förutsättning för kreturens skogsbete vr tt området vr tämligen rovdjursfritt. Skinn v hermelin efterfrågdes. Vi hr ll sett porträtten v kungr med pälskrgr med hermelinsvnsr. En sådn pälskrge nsågs vr så fin tt den br fick bärs v kungr eller motsvrnde. Vinterskinn v hre tillvrtogs även. Ett ut-och-invänt hrskinn kunde nvänds till skydd för nyfödd brn, som kuvös, som foder i vinterkläder eller till pälsmössor. Ett berett hrskinn är både mjukt och lätt. Av hrskinnen gjordes också vrm täcken och plädr. Pälsplädr nvändes som täcken då husen inte vr så väl isolerde och välvärmd som i dg. Vrgskinnspälsen kom frm då yttertemperturen sjönk. Lång resor i släde krävde tjock pälsr för både kusk och pssgerre. Skinnen och övrig produkter såldes till lokl hndlre och vid mrkndern. Vid mrkndern i inlndet, Jokkmokk, Jukksjärvi, Kengis, Mrkkin, Rovniemi och Arvidsjur och Arjeplog såldes stor mänger skinn till i hndlre från kustortern, från Norge, från Krelen och Brentsoch Vit-hvsområdet. På kustorterns mrknder såldes sedn skinnen vidre till hndlre ännu längre bortifrån. Mrknder hölls årligen vid smm tidpunkt på viss ort så säljre och köpre visste när och vr mn kunde träffs.

13 Lulebygdens Forskrförening Nr 69, februri Sttens sktteindrivre, birkrlrn, och hndelsmännen kunde vr smm personer, ffärern vr god och birkrlfmiljern blev förmögn och mäktig. Viss birkrlfmiljer kunde jämförs med Södr Sveriges delsfmiljer i mkt och rikedom. Fmiljen Orvinen i Vojkkl nses h tillhört de rikste i Sverige. I Luleälvdlen vr Birkrlen Jöns Nilsson i Ersnäsby den rikste i socknen, rikre än kyrkoherden. De rik i Luleå, birkrlr, lät bygg Gmmelstds kyrk och köpte en dyr ltrtvl och en gyllene korprydnd till kyrkn. Altrtvln är gjord i Hollnd och beställd till Storkyrkn i Stockholm men där hde mn inte råd tt betl den så den köptes till Gmmelstds kyrk - den störst kyrkn norr om Uppsl. En v Sveriges mäktigste män på 1300-tlet, en tid en v Sveriges rikste, Bo Jonsson Grip, som lät bygg Gripsholms slott, vr så klld skinnfurste. Hn sålde vid en ffärstrnsktion hermelinskinn. Sktt betldes också i skinn, bågmntl är en gmmlt skttests för fmiljer som bedrev jkt, t.ex. smefmiljer och inlndsboende. En 16-åring som nsågs kunn spänn en pilbåge fick betl 1 mårdskinn i sktt, 17-åringr 2 och 18-åringr 3. För gmlingr räkndes sedn ntlet ner. Smern fick betl sktt efter bärkrft, 1555 fick en fjällsme betl 2 mårder eller 1½ timmer ekorrskinn, en skogssme en grnlpp 20 ekorrskinn, ½ timmer För jordägre vr skttestsen mntl. Efter mntl räkns fortfrnde ndelen i viss smfälligheter som t.ex. i fiskeföreningr. En viktig hndelsprtner frmför llt i östr delen v Nordklotten vr försäljre och uppköpre österifrån som besökte bygden. Det vr en sägenomspunnen hndlrgrupp, Lukkuryssät, Ränselryssrn. De sålde rysk och ndr främmnde vror och köpte skinn och säkert även ndr lokl produkter. Dess hndelsmän kom från Vithvsområdet mot Norr Ishvet och från södr Krelen, Viborg och St. Petersburg. De flest v dem färddes till fots eller med båt längs vttendrgen. De stor uppköprn kunde hyr lokl körkrlr till tt trnsporter hem sin skinn eller så kunde de själv komm med häst eller ren till mrknden. Mång v dem bildde fililer i området som besttes v fmiljemedlemmr och som sedn blev kvr. Det vr stor mängder skinn som köptes v ränselryssrn. Under ett år på 1550-tlet såldes på mrknden i Uleåborg över hrskinn och 105 sälskinn, ett nnt år 3500 ekorrskinn. I mitten v 1800-tlet köpte en end pälshndlre från S:t Petersburg 4000 rävskinn br från Torneå mrknd. Hndeln med skinn omstte stor värden. Stten ville dels kunn besktt ffärern, dels försök få pengrn tt stnn hos människorn på orten så hndel kringgärddes tidvis med lgr och regler. I jnuri 1556 beslgtogs v en end rysk hndlre 1838 rävskinn, 555 renhudr, 318 fjällrävsskinn, 87 bäverskinn. Blnd rävskinnen fnns synnerligen värdefull silverrävskinn. Skinnens kvlitet vr också viktig. De bäst skinnen erhölls v klimtskäl från norr Skndinvien. Den nordskndinvisk ekorrens skinn nsågs vr det nästbäst pälsverket v ll pälsverk i Europ efter den sibirisk ekorren. Skinnen från Nordklotten vndrde längs hndelsvägrn till Rysk hovet i S:t Petersburg och till Moskv, till Blkn, Turkiet och Persien, över Åbo vi Stockholm och Lübeck och Amsterdm till Pris, Rom, London och övrig europeisk storstäder där de brs som festplgg i kunghusen, v ristokrtin och v det fin folket. Viktig hndelsvägr gick också vi Sverige söderut och norrut till Norge där mn fick silver, kläde och fisk i utbyte. Enorm mängder skinn exporterdes från området. Vi ser i historieböckern porträtt och målningr v kungr och härskre från olik pltser i Europ med fin pälsr och kläder med pälskrgr. Troligen hr skinnen kommit från nordklotten, knske från någon mrknd i vår trkter, knske är det någon v vår förfäder som fångt och tgit hnd om djuret. På en välkänd målning v polrforskren Nordenskiöld står hn på isrn med sitt frtyg i bkgrunden. Hn hr en lång päls på sig. Denn päls är enligt uppgift köpt på Hermnssons ffär i Hprnd Adolf Erik Nordenskiöld ( ) JHistorikern Jordnes som skriver på 500-tlet skriver om Svethns tt de förser romrn med mårdskinn genom hndel vi ndr folk; de är berömd för det underbrt svrt i sin pälsverk. Jordnes histori bygger på en ännu äldre historiker vrs verk hr försvunnit. Att viltskinn kn h hft stort värde även under 1900-tlet kn ses v följnde exempel. Ett vckert rävskinn kunde i tider med br priser motsvr en dräktig kvig, och för 2 rävskinn kunde mn köp en häst!! På 1930-tlet kunde ett br rävskinn betls med 300 kr, vilket vr mer än vd en slädkrl med häst i timmerkörning kunde förtjän under en hel vinters rbete. En histori från Bodträsk berättr tt en bybo som fått rbete hos SJ på 20-tlet inte nsåg sig h råd tt rbet kvr, eftersom hn tjände sämre än vd jkt och fångst gv. Ytterligre ett exempel om en

14 14 Lulebygdens Forskrförening Nr 69, februri 2010 person som rbetde vid järnvägen och berättde tt hn på 30-tlet fick bättre betlt för tre rävskinn än hel sin årslön från SJ. I städern fnns skinnhndlre. Åströmsfmiljen i Torneå hde ett helt kvrter för sin verksmhet. I Hprnd fnns JO Lindroth som hndlde med skinn ännu på 1950-tlet Fågel- och viltköttet nvändes i hushållet och konsumerdes som färskt men förvrdes också för vintern. Kött och fågel kunde hängs upp i rin och röks eller slts ner. På vårvintern togs det ur sltet och torkdes i solen. Efterfrågn på fågel gjorde tt fångstmännen kunde sälj viltet till uppköpre som sålde det vidre. Uttrycket Det smkr fågel visr tt efterfrågn fnns. Uppköprn vr en viktig yrkesgrupp. På höst och vintermrkndern kunde utbudet på fågel vr stort. Från Rovniemi mrknd finns beskrivningr v fler meter hög stckr v rip och stor mängder gråfågel. Viltet i skogen utgjorde inte br en billig och lättåtkomlig utn också en uppskttd föd. Att fågel uppskttdes som föd kn även utläss ur det finsk ordstävet om en frmgångsrik fångstmn. Jos ei s lintu se ott kln = Om hn inte får en fågel tr hn en fisk. I viss trkter nsågs hrköttet och rip vr för mgert tt äts och gvs till hundrn eller åts br när inget nnt fnns tt tillgå. Viss viltprodukter tillskrevs mgisk krfter, bävergäll i folkmedicinen och älghud till stövlr och hndskr för krolinerns osårbrhet är föregångre till dgens renhornsmjöl. Hrtssrn kunde nvänds till borstr och vit ripvingr nvändes vid bkning för tt borst och sprid mjölet. Tjädervingr kunde nvänds för tt sop rent i bkugnen efter tt ungen upphettts. Efterfrågn i hndeln kunde iblnd rikts mot det mest oväntde sker. Från Uleåborgs vintermrknd berätts tt en S:t Petersburgs-köpre noggrnt hde plockt igenom högen v tjäderhönor hos en säljre och endst köpt viss utvld tillsynes likdn som de övrig. Säljren frågde då vd det vr för fel på de förkstde fåglrn och fick då vet tt hn kunde få 10 gånger bättre betlt för de utvld om hn kunde skff frm fler likdn. Hn visde tt de utvld hde någr nnorlund färgde fjädrr på buken. De vr klrröd och enligt köpren högst mode hos tsrfmiljen tt pryd sig med just den färgens fjädrr vrv det hög priset. Efter det tt järnvägen drogs till bygdern kunde vilt lättre exporters till städern och i byrn fnns ffärsmän som fungerd som uppköpre inte br v skinn utn även v skogsfågel. En fångstmn berättde, tt när hn levererde skogsfågel till uppköpren Aho i Vittniemi rbetde en mn med tt förpck fågeln i c: 1 m 2 brädlårr, som skickdes iväg med järnvägen och tt i mgsinet där viltet mottogs hängde fullt med fågel, tjäder, orre, rip och järpe som levererts v fångstmän, oft pojkr i kringliggnde byr. Dett vr på tlen. Nu följer en beskrivning v olik fångstmetoder och fångstredskp. Fångstmetodern är inte unik för Skndinvien utn kn säkert hitts blnd fångstkulturer världen över npssde till de miljöer där de nvänds. Snr: Principen för fångst med snr är en ögl som hängs över den väg/ stig som viltet förvänts gå. Den ursprunglig snrn tillverkdes v nturmteril som tgel för ekorre och småfågel, v sen för fågel och hre, och senre v metll. Mässingstråd vr det vnlig frm till 1950-tlet, då snrfångst i Norrbotten nog upphörde. Ripfångst är fortfrnde lovligt och snr är vnlig vid fångst v rip. Snr klls i Tornedlen ns som är den finsk benämningen. Att snrn vr ett uppskttt fångstredskp kn förstås v tlesättet Ans on hker pyytäjä = Snrn är flitig fångstmn. Snr Fågelsnr: Snr för tjäder, orre, rip och järpe plcerdes på stigr där fågeln går och söker mt. Vintertid med djupre snö snrdes endst rip. Ripn söker björkknoppr och för fångst byggdes stket, led, för tt led ripn till snrn. Ett problem med snrfångst vr tt räv och kråkfåglr kunde röv bytet eller förstör det. Snrningsperioden tog slut, då snön kom men kunde förlängs genom tt mn byggde tk och snöskydd, kokko, tjäderhus över en stig. Under tket kunde fågeln sök bär eller stenr och gick då i snrn. Snrn vr enkel tt gillr och kunde sätts ut och vittjs v lltifrån brn till gmlingr, män som kvinnor. På våren sttes snror ut på spelpltser för tjäder och orre. Hrsnr: Till hrens vnor hör tt den följer s.k. hrstigr, hrtrjer. Fler hrr kn nyttj smm trj. Knske gör den det för tt förvill ev. förföljre. Även under brmrkstid kn dess hrtrjer lätt upptäcks i gräs eller buskvegettion, och under vintern ses de upptrmpde spåret givetvis tydligt. Snrn riggdes upp i dett spår så tt den vr i huvudhöjd för hren som då gick i snrn och stryptes. När snrn plcerdes ut, vr det viktigt tt inte lukter v jägren lämndes så hren kunde n oråd. För tt kunn fång fler hrr vid smm trj kunde snrn förses med ett släpnkre så tt hren inte förstörde trjen utn kunde vlivs på nnt ställe eller tt hren vintertid kunde spårs och hitts.

15 Lulebygdens Forskrförening Nr 69, februri Vrinter v snror och incidenter: Olik vrinter v snror fnns, t.ex. vippsnr som hissde upp fångsten så den ej blev så lättåtkomlig för rovvilt och smågngre. Vippsnr gjordes v en björk som böjdes över en stig och toppen fästes så tt den sprätte upp när fågen gick i snrn. En berättelse om en incident med vippsnr inblndd kommer från Korpikylä. En bybo som blivit militär i Boden, kom på hembesök med sin jktkmrter för hrjkt med stövre. Drevet tystnde plötsligt och hunden kom inte tillbk. Vid den påföljnde eftersökningen hittdes stövren hängnde snrd uppe i en björk, den hde sprungit i en vippsnr. Vildrenssnr: Vildrenr fnns i de nordlig skogrn i flockr med hundrtls djur. Troligen fnns de kvr frm till mitten v 1800-tlet eller knske änd frm till 1900-tlets börjn. Vildrenrn fångdes bl.. med snror och för tt effektiviser fångsten gjordes stängsel v fälld träd med öppningr där snrn riggdes upp. Snrn fästes högt i en smidig björk som sviktde då renen sprng i snrn men sedn fjädrde tillbk och sträckte snrn och ströp renen. Själv snrn vr ursprungligen en snodd vidj men blev säkert senre en repsnr. Stängslet gjordes så tt träd fälldes i lång rder med hög stubbr och utn tt sågs v. Sådn stängsel kunde vr fler mil lång. En lär h gått från Soppero till Vittngi och vr ett gemensmhetsrbete som kunde t fler veckor tt gör. Stängslet kunde h hundrtls snror och fångsten fördeldes melln delägrn. Stängslet kunde nvänds under lång tider. Fångsten bedrevs under tidig höst och vslutdes, innn smern kom med sin renr till området. Stängslen gick i öst-västlig riktning. Köttet och skinnen förvrdes i särskild stolpebodr eller stbbur som byggdes vid ledern och sedn hämtdes hem under vintern. På smisk klls bodrn njll och på finsk nili. Ekorrsnr Ekorre fångdes med snror som fästes i en stör mot en trädstm som sedn ekorren förväntdes nvänd. Fler snror fästes på smm stör. Även hermelin och mård kunde fångs på smm sätt. Småfågelsnr Småfåglr, krmsfågel, fångdes med snror v tgel som sttes fst på en plnk. På plnkn ströddes frön eller boss från höldn. Fler snror sttes på smm plnk. Min frfr född 1864, hde fångt snösprvr med snr tillsmmns med en grnnpojke, troligen någon gång på 1880-tlet. Hn berättde tt sprvrn vr fetre om de fångdes på morgonen än om dom fångdes på kvällen. Den s.k. snrn behövde inte vr en snr utn br en ögl v tgel. En vnlig fångstfågel vr snösprven Att krmsfågel vr uppskttt kn mn förstå v tlesättet om de stekt sprvrn som inte flyger in i munnen. Fångstbräd för krmsfågel Sjöfågelssnrning: Sjöfågel fångdes i snror på våren genom tt små flottr som sköts ut på vttnet försågs med snror längs kntern så tt när ändern klev upp på flotten gick de i snrn. Grästuvor och en vätte på flotten gjorde fångsten effektivre. Fångststrut för orre: Orre fångdes med strutr gjord v vidjor. Struten smlnde v nedtill och mitt över öppningen upptill stt en pinne som tippde då orren stte sig på den. Pinnen betdes med en kärve. När pinnen tippde föll orren ner i struten som vr så sml nedtill tt orren inte kunde t sig upp ur den. Orrstrut Fortsättning och del 2 (v 2) i näst nummer

16 20 Lulebygdens Forskrförening Nr 69, februri 2010 Avsändre: Lulebygdens Forskrförening Residensgtn 6 E LULEÅ SVERIGE PORTO BETALT Vid obeställbrhet återsänd till ovnstående dress! Lulebygdens Forskrförening presenterr Anor på USB: Nederluleå och Nederklix Medlemmr i Lulebygdens Forskrförening hr med gemensmm nsträngningr tgit frm en vskrift v Nederluleå: Född Nederklix: Född Vigd Vigd Död Död Bonus Avskrift v Julles Född Dtbsern ligger på vr sitt USB-minne och presenters i progrmmet Excel. Priset per enhet är 300 kr för medlem och 400 kr för icke medlem. Om du som icke medlem löser medlemskp i föreningen (150 kr/år) betlr du 2x300 kr för båd enhetern. För postförsändelse tillkommer 20 kr i porto och expeditionsvgift. Du kn köp dem i loklen om Kjell, Gunnr, Görn eller Birger finns på plts. Du kn beställ vi e-mil: info@lulebygden.se. Brevledes under dress: Lulebygdens Forskrförening, Residensgtn 6 E, Luleå Vi hr även en brevlåd i loklen som kn utnyttjs. Vid beställning gäller: Förskottsbetlning till Lulebygdens Forskrförening, Plusgirokonto Ange nmn, vsändre och postdress. Ange även din e-postdress i händelse v uppdtering.