Lulebygdens Forskarförening

Transkript

1 Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING Nr 78, september 2012 Årets årsmöte vhölls i Kyrkns Hus med ett 30-tl medlemmr närvrnde. Efter tt ll hälsts välkomn inleddes mötesförhndlingrn. Till mötesordförnde vldes undertecknd och till mötessekreterre vår ordinrie sekreterre Crin Vllgren. Av verksmhetsberättelsen frmgår tt föreningen den 31 december hde 441 medlemmr vilket innebär en ökning med 18 personer från föregående år. Föreningen hr under verksmhetsåret hft två medlemsmöten smt sex medlemsträffr (tisdgsträffr) med föredrg i något Årsmötet 2012 ämne med nknytning till föreningens verksmhet. Av verksmhetsberättelsen frmgår vidre tt föreningen under året gett ut en CD-skiv med nmn på ll som under industriepoken bodde på Altppen. Med CDskivn följer ett häfte som berättr om industrin och det smhälle som byggdes upp på Altppen. Föreningen hr också gett ut en uppdterd version v dtbsen Nederluleå på USB-minne. Föreningens hemsid hr fått ett nytt utseende och innehåll. Slutligen hr en grundlig genomgång v och uppstädning blnd mikrofichekorten genomförts. Under verksmhetsåret hr föreningen köpt in ytterligre en forskrdtor vilket innebär tt det i loklern finns totlt sex dtorer med uppkoppling mot Arkiv Digitl, Genline och SVAR. Efter tt styrelsen beviljts nsvrsfrihet för det gångn året vidtog vl till styrelse m.m. Gunhild Föredrgshållren Frnk Arne Bergmn Hedenström vldes in som ny styrelseledmot efter Eivor Nordqvist som vböjt återvl. I tur tt vgå vr också Gunnr Johnsson, Crin Vllgren smt Sture Krlsson vilk ll återvldes för ytterligre två år. Likså blev det återvl v styrelsesupplentern Kjell Mäki och Ingrid Vikström. Enligt gällnde stdgr för Lulebygdens Forskrförening skll föreningen h två revisorsupplenter. Under lång tid, minst 10 år, hr dock endst en revisorssupplent utsetts. För tt npss stdgrn till rådnde prxis hde styrelsen föreslgit tt stdgrn ändrs så tt endst en revisorssupplent utses vilket också blev mötets beslut. Eftersom det hndlr om en stdgeändring krävs ytterligre ett beslut vid näst medlemsmöte. Efter årsmötet presenterde Frnk Arne Bergmn sin bok Vårt Notviken och berättde om bokens tillkomst. En livlig frågestund efter l Ordförnden hr ordet Ny medlemmr Sid 3 l Vr går Brännvinsvägen? Sid 4 l Trnsporter före bil och järnväg Sid 5 l Birger Lrsson rbetre och jägre Sid 8 l Mönsterforskning, vd mn kn få vet om mn köper en kudde Sid 12 l Krlsvik/Krlshäll gmml industribygd Sid 14 l Amerik mitt drömlnd Sid 15 l Upprop: mnusbrist! Sid 20 föredrget visde tt ämnet fångt åhörrns intresse. Årsmötet vslutdes trditionsenligt med en trivsm fikstund. Text och foto: PER VÄNKKÖ

2 2 Lulebygdens Forskrförening Nr 79, september 2012 Lulebygdens Forskrförening Besöksdress: Residensgtn 6 E, Luleå Telefon: 070/ Telefontid: Måndg: kl 9-11 Torsdg: kl 9-11 Övrig tid går br tt mli till nednstående e-mildress e-postdress: info@lulebygden.se Hemsid: se Webbnsvrig: Mrit Lindell e-post: webred@lulebygden.se Post skicks till dress: Lulebygdens Forskrförening Residensgtn 6 E Luleå Öppettider: Ytterdörren öppen kl ll dgr. Innerdörren låses som tidigre med egen nyckel. Annonspriser Åttondels sid 100 kr Kvrtssid 200 kr Hlvsid 300 kr Helsid 500 kr Sist sidn, enstk nr kr Sist sidn helår (4 nr) kr Medlemmr får kostndsfritt mrkndsför sin lster i tidningen. Dett är begränst till 40 mm/1 sp respektive 20 mm/2 sp. Dett under förutsättning tt ett exemplr v lstret lämns till föreningen. Styrelsen 2012 Ordförnde: Per Wänkkö Tel , 070/ E-post: per.wenkkoe@swipnet.se Vice ordförnde: Gunnr Johnsson Tel Kssör: Gunnel Jägre Sndin Tel E-post: gunnel.jgre@gmil.com Sekreterre: Crin Vllgren Tel E-post: crin.vllgren@ssb.com Övrig ledmöter: Gunhild Hedenström Tel E-post: gunhild.hedenstrom@teli.com Sture Krlsson Tel E-post: str.krlsson@gmil.com Kent-Åke Lundebring Tel E-post: kent-ke.lundebring@nll.se Supplenter: Ingrid Vikström Tel E-post: ingvik@teli.com Kjell Mäki Tel E-post: kjell.mki09@bredbnd.net Föreningens syfte Lulebygdens Forskrförening grunddes 1989 för tt främj och höj intresset för bygdeperson- och släktforskning inom gml Storlule socken smt tt rbet för bättre betingelser för sådn forskning. Näst nummer utkommer veck 38/2012 vrför mnuskript måste vr inskickde SENAST DEN 12 SEPTEMBER Ge ett bidrg till Julius Sundströms Minnesfond Förvlts v Lulebygdens Forskrförening. BG Stipendiegruppen/lulebygdens Forskrförening Gerd Olovsson, tel , e-post gerd.olovsson@teli.com Anders Sndström, tel FONUS kn förmedl telegrmmen Medlemsvgifter Vuxen Ungdom tom 25 år Fmilj (smm hushåll) 150 kr/år 40 kr/år 190 kr/år Vid inbetlning uppge lltid nmn, dress, födelsedg, telefon, gärn mobil och e-post (inkl nmn mm på fmiljemedlemmr som omftts v fmiljevgiften). Avgiften betls till PG Vid internetbetlning: Kompletter din uppgifter genom tt skick dem med e-post till medlemsnsvrig e-post: lulebyfof@teli.com Kom ihåg tt meddel dressändring!

3 Lulebygdens Forskrförening Nr 78, september Ordförnden hr ordet Hej När jg sitter och skriver det här fller ett ymnigt snöblndt regn. Tk och gräsytor är vit trots tt vi hunnit en br bit in i mj månd. Vi får hopps tt vädrets mkter vregerr sig nu så tt vi får en fin sommr. Årets omgång v frisläppt mikrofichekort hr blivet krftigt försende. Till en börjn berodde det på tt SVAR levererde korten mycket sent och därefter dröjde det ytterligre innn vi fick frm blden där korten förvrs. Nu är i ll fll smtlig kort insorterde i respektive pärmr. Totlt hndlr det om c 400 kort för vilk 70-årsgränsen hr psserts. Föreningen hr under våren i egen regi genomfört en nybörjrkurs för släktforskre. Lärrtätheten hr vrit osedvnligt hög med tre lärre på ått elever. Ett stort tck till Gunnr, Kjell och Sture för en mycket fint genomförd kurs. Det positiv utfllet Redktör och nsvrig utgivre ÅKE ÖSTLING Tel ke.ostling@gmil.com v kursen hr gjort tt styrelsen beslutt tt fortsätt med kurser i egen regi och tt till hösten gå ut med erbjudnde om en nybörjrkurs och en fortsättningskurs. Fortsättningskursen är då tänkt tt behndl bl.. bouppteckningr och domstolsprotokoll. De fst öppettidern i loklen torsdgr 15.oo till 18.oo fortsätter mj månd ut, d.v.s. till och med torsdgen den 31 mj. Därefter tr styrelsen sommrledigt under juni, juli och ugusti. Torsdgen den 6 september återgår vi till ordningen med fst öppettider. Avslutningsvis vill jg tillönsk ll en riktigt skön och lång sommr. PER Ev och Kjell Lindfors Höstvägen Luleå Tel Birgitt Thurfjell Tunstigen Luleå Tel Leif Johnsson Tomholmsstigen Gmmelstd Tel Hjördis Svensson Tunstigen Luleå Tel Gunill Sundvll Kråkbergsvägen S Sunderbyn Tel Anders Krlsson Tvärgtn Luleå Tel A Elisbeth Ekmn Räfsrstigen Gmmelstd Tel Frnk Bergmn Verkstdsvägen Luleå Tel Stffn Sndberg Smedjegtn Luleå Tel Inger och Ove Rosell Orgnistgränd Gmmelstd Tel Knut Lundgren Trollnäsvägen Luleå Tel Lrs Forsell Sndviksgtn Luleå Ol Kostenniemi Kyrkogtn 5 A Luleå Tel Sven Prdén Trädgårdsgtn Luleå Tel Kristin Holmberg Ostibyvägen Luleå Vi välkomnr de ny medlemmrn!

4 4 Lulebygdens Forskrförening Nr 78, september 2012 Vrt går Brännvinsvägen? BRÄNNVINSVÄGEN Efter tt h pssert den först förgreningen v stigen leder den ndr förgreningen till Gmmelstdsvikens prkering och Hprndvägen. Här finns också en nslutning till den s.k. Brännvinsvägen, som byggdes v ingenjör Selling som utfrtsväg från hns bostd på Köpmnholmen till Luleå. De lång rksträckorn vittnr om tt stkningen utfördes v en utbildd person kunnig i vägprojektering. Vägen lär h fått sitt nmn p.g.. tt Selling nställde lkoholberoende personer från Luleå. De fick mt och husrum på Köpmnholmen så länge de rbetde med vägen, men troligen betldes också en del v lönen i ut form v strk drycker. Härifrån och änd frm till Aurorum följer vndringsleden Brännvinsvägen. VART GÅR BRÄNNVINSVÄGEN? Mång hr hft åsikter om den stor dthllen, som byggs vid Porsögården. Jg blev nyfiken på om bygget gör intrång på fågellivet i Gmmelstdsviken. Efter en ordentlig rekognosering kn jg konstter tt så inte blir fllet. Jg upptäckte då tt en stig från Porsögården går bort till Hägnn i Gmmelstd. På en tvl (i dåligt skick) läste jg tt stigen klls Brännvinsvägen. Någon väg vr det inte, men däremot en bitvis dålig stig. Iförd långskftde stövlr gick jg hel sträckn. Extr intressnt blev det med lite forskning. Enligt nslgstvlns uppgifter vr Brännvinsvägen byggd v ingenjör Selling från hns hem Köpmnholmen till Luleå. Gården ägdes 1850 v med. doktor E. M. Vldenström. År 1851 gifte sig T.Selling med Vldenströms dotter Mri Sophi och de flyttde till den stor gården. Selling ville sommrtid åk med häst och kärr till Luleå std. Som tvln nger lät hn bygg vägen och rbetrn vr missbrukre från stn. Betlningen vr mt och husrum på Sellinggården. En bro byggdes också över Sellingsundet.

5 Bredvid Sellings gård stupr en brnt klipp ner i vttnet. Den klls Köpmnhälln. På 1600-tlet nkrde segelskutor där, innn de gick in till kj i Gmmelstd. En ordentlig renovering v denn stig är nödvändig. Då kn det bli en trevlig promendväg. Som den nu är kn mn inte kll den Brännvinsvägen, möjligen Lättölstigen. Text och illustrtioner GUNNAR JOHANSSON LEIF LARSSON l Lulebygdens Forskrförening Nr 78, september Trnsporter före bil och järnväg Text: ARNOLD LAGERFJÄRD Före bilens och järnvägens segertåg gällde trnsportern inom Överluleå och Edefors socknr i hög grd vror från skogen och sådnt, som hde nknytning till en knoppnde järnbruksrörelse. Omkring år 1800 fick Smuel Gustf Hermelin v Kronn stor skogsområden för tt bl i Luledlen strt järnbruk, och då uppförde hn vid Selet en msugn smt stångjärnsoch mnufkturverk. Vid Flrkån i Svrtlå byggdes en smedj. Den vr i gång och fick sitt järn från msugnen vid Edefors. Hermelins huvudort vr Selets Bruk i Nederluleå. Hn tog upp 80-tlet smeder och kolre från Svelnd. Mång v dess fick t upp torpställen, där de kunde röj och odl, t ex smeden Anders Andersson i Bovllen vid Hrds smt kolren Gbriel Månsson i Alträsk. Hermelin tog järnmlmen från Gällivre mlmberg, där hn gjort inmutningr. Mlmen fördes till Edefors med ren- eller hästskjuts och vlämndes vid Mlmesudden. Mlm och järn fördes sedn nedför älven, gärn på vtten i små pråmr ned till Hednoret, där frlig forsr börjde. Livsförnödenheter fördes motstt vägen. Här viss utdrg ur någr kvitton eller meddelnden för tt vis exempel på trnsporter. Att John Johnsson i Afv i denn Bruks Bok icke blifvit eller blifver godtgord för sitt hfde besvär, med den till Edeforss uppsände Spnnemålen såsom med dess torkning, dess trnsporternde från Afv till Qvrn och vidre till Edeforss vrder honom härmed på begärn till Bevis meddelt Selet den 27de Aprill 1800 J Hmmrgren Till Inspector Sundberg vid Edeforss sändes med Pehr Jcobsson i Bäjssmor på 2ne Lss ått tunnor kornmiöl Förseglde säckr, hvdföre forlön betls vid riktig Lefverering... Selets Bruk Den 29 December 1801 (?) AN... stedt Octob 24 Ifrån Afw Mgzin med Storbåtr hittrnsportert: in September vid Afw Mgzinet. 2ne Påster uttgit... Nov 30 Dito Dito f Herr Govenius in Septemb fr Hedensfors... För Husbyggnde -, dertill fönste m m enl Contrcter bör förskffs - 2 fönster... 6 qvrter högd 3 rutor på högden 4 pr do á 5½ do 3 rutor på högden 2 på br tor Spik 20 tolfter 3...bräder golf dörr lås 12 pr större dorr pr mindre do med plåtr vid Edeforss enl Begärn blifv 50 3/8 dels knnor Så fort jg möjl kn få forbönder sändes vidre Spnnemål... t fortskffs till Gällivre Till befrämjnde v ordning... uti 1802 års Räkningr... Priscournt (?) till Gällivre med......fsändes med Forbönder 16 Tunnor Mjöl... Jg bjuder vist till på lt sätt, t fvärj någon sort brist vi_ Edforss, men ty värr det kn nog _d, och jg vill ej säg orsken... fgår denn dg Spnnemål och /8dels Knnor B vin... Med John Wllin Sändes till Edeforss 2 tunnor korn fst må Tunnor Strömming 1 Tobk kist (?) 1 P Slädstänge 1 liten tom påså Svrtlå Bruk den 31. Oct: 1805 AR Jeones (?) No 23 Från Robshms Ny Grufv försändes med bonden Michel Isrelsson (?) i Nttvr 1. Skeppund 13 lispund mlm till Edeforss. Gelliv: den 27 feb 1812 Eric Hedb Frktersättning: 3 lispund (?) slt och rågmjöl. Mlmfrktern skedde med häst eller ckj. Pjl museum visde vid en utställning 1981 en järnmlmsckj för frkt till Kengis Bruk. Den kunde lst 150 kg järnmlm, och det vr vd en ren orkde dr. Hermelin hde låtit röj väg från Gällivre och frm till Lule älv smt ordnt med rstpltser. Den mlm som kommit ned till Hednoret när Boden kördes vidre på vintern med hästr och renr till Selets järnbruk eller till Rosfors. Denn mlmväg gick längs Hedvn och vidre över Mockträsk. Mycket länge fnns spår efter vägen smt mlmstycken vid sidn. Denn mlm hde tippts v när det gick för tungt tt kör. Avn vr så tt säg Selets Bruks hmnstd vid Lule älv. Skdde ppper liksom svårläst hndstilr hr gjort läsningen v frktsedlrn svår. KUNGEN ÖVERTAR Dyr frkter, sjunknde priser på järn och krv från den rysk ockuptionsmkten 1809 syns h blivit övermäktig och medförde konkurs Krl XIV John köpte eftersom upp rörelsern vi bl generlmjor J A

6 6 Lulebygdens Forskrförening Nr 78, september 2012 Sndels, överste G F Klingstedt och översten Crl Otto Mörner. Den sistnämnde hde strkt medverkt till tt Berndotte blev kung, och i slget vid Orvis 1808 hde hn sårts v tre bjonettstick men räddts v sin soldter. På tidigre stdium vr br två msugnr i gång, och rörelsen sköttes v två överstr, en överjägmästre, en löjtnnt, ått inspektörer jämte kssörer och bokhållre. Dess herrr sk h frit frm som busr, kört ihjäl hästr och vägrt betl smt rutit och kommendert. Av någon orsk förlorde kungen mycket pengr i rörelsen. Senre sttes C V Svenonius tt sköt det hel med bättre resultt. Kunghuset sålde egendomrn i mitten v 1850-tlet.Sedn drevs rörelsen vidre genom skiftnde öden och genom olik bolg. För påtänkt trnsporter med pråmr påbörjdes på 1860-tlet grävndet v den s k engelsk knlen förbi forsrn vid Edefors och Boden. Det medförde stort behov v trnsporter v folk och mteril. Ångbåtstrfik strtdes 1864 bl melln Heden och Edefors (beskriven v Stig Lgerfjärd i C-uppsts vid Luleå Teknisk Universitet). Knlgrävndet upphörde efter något år, medn ångbåtrn fortstte tt gå till 1920-tlet. Bolgens verksmhet inriktdes lltmer på timmerfångst och sågning. Sågverk byggdes bl vid Hedensfors och Svrtlå. I gml tider utn vägr gjordes trnsporter helst på vtten eftersom det vr mycket hinder i skog och mrk. Även vintertid vr det oft prktiskt tt färds på jämn och snötäckt isr. I börjn v 1820-tlet byggde mn väg melln Luleå och Boden, och tidigt på 1850-tlet fortstte mn till Bredåker. Sedn dröjde det någr år innn mn kommit frm till Storsnd.På 1920-tlet byggdes en bro v stål över Edeforsen. I Kuriren för 100 år sedn den 11 november 2006 skrivs, tt 18 bymän i Södr Bredåker i väntn på lndsväg huggit upp en provisorisk väg till Degerbäckens nhlt för tt komm frm med sin mjölleverns, liter per dg. Jg ntr, tt det är mjölk som sk till järnvägen. Under smm rubrik skrivs om hur vrmt det är, åkrr plöjs och bogserbåtr kommer med timmerflottr på Lule älv. TJÄRA Under århundrden vr frmställning v tjär viktig för tt få in litet pengr till hushållen hos bönder och torpre. Avlönde nställningr vr det ont om. Min morföräldrr vr bolgstorpre i Forsträsk norr om Hrds. Forsträsk-Brit klöv flitigt stickor från tjärveden hon vr en mycket duktig kvinn. Johnnes brände tjärn och gjorde trätunnor. Tjärn fylldes i tunnorn, som sedn skulle frkts till Lule älv nednför Edeforsen. Forsträsk-Johnis körde dem på Kvelvägen norr om Forsträsket. Bkom hästen drogs ett gllerverk med en tunn i vrje rut. Där fick tunnorn rull. Vägen måste vr jämn och gnsk mjuk. Om det vr stenigt eller stubbr kunde tunnorn slås sönder. Den hyvelbänk morfr Johnnes nvände vid tillverkning v tjärtunnor finns nu i vår fmiljs ägo. Väl vid vttnet bnds tunnorn ihop med vidjerep till flottr. Morfr Johnnes Lrsson Styf vr med om tt flott tjärtunnor till Heden. År 1902 blev Alfred Nilsson i Hrds kpten på ångbåten Edefors. Hn kunde berätt, tt tusentls tjärtunnor frktdes från Edefors till Hednoret. I Luleå smldes mängder v tjärtunnor i väntn på utskeppning. Konjunkturern växlde och prisern med dem. Bl skrivs, tt Bergströms hndelshus fick bekymmer med låg priser På vår mrk i Västr Bovllen hr tjärbränning förekommit före vår tid. Jg hr hittt slggklumpr i mrken. Frns Nilsson i Norriån berättde omkring 1970 om flottning v tjärtunnor i Råne älv. I börjn v århundrdet flottde Jkob Sundström och tjärkungen Mgnus tunnor, som de bundit ihop med vidjerep. De släpptes iväg och det bjöds på kffeksk. Att få i sig drickt tog lite längre tid än beräknt. Och tunnorn for genom Korpforsen ovnför Överstbyn. När gubbrn kom ut och förstod vd som hänt grät de. De letde efter spillrorn men hittde tunnorn. All hel v någon underlig nledning. När timmerdrivningen kom till bygden kunde det vr svårt få folk dit från tjärbränningen. Kempe förbjöd dem t tjärstubbr från skogen för tt få dem tt jobb med skogen åt honom. NORRBOTTENS-KURIREN FÖR 100 ÅR SEDAN Att hnteringen v tjär kunde vr problemtisk belyses v följnde utdrg : Edefors mrknd, den s k tjärmrknden som hölls i slutet v förr weckn, utmärkte sig ej för någon större liflighet. Tillförseln v tjär vr mindre än wnligen brukr wr fllet och penningtillgången knpp. Priset å tjär vrierde melln 5:50 och 6 kr per tunn eller ungefär hlfw priset mot i fjor : En tjärflotte om 40 tunnor släpptes häromdgen vid Storbcken utför elfwen. I följd v den strk strömmen hnn flotten förr till Edet än beräkndt wr... Flotten gick då wind för wåg utför den häftig Edeforsen. Af tjärtunnorn kommo 14 oskdde till rätt : Tjärmrknden i Edefors i slutet f förr weckn wr fåtligt besökt, men f tjär hde ditförts rätt mycket. Priset på denn wr wr i llmänhet 11 kr 50 öre per tunn. VEDFLOTTNING I Glimtr från Edeforsbygden 1996 hr Odl Jnsson från Svrtlå berättt om hur Brännströms-Lsse Lrsson, Östr Bovllen, drev björkvedsvverkning vårvintern 1932 vid Revjärnsforsen i Flrkån. Lsse körde med häst. Odl och Lsses söner Konrd och Emil högg. Verktyg vr yx och bågsåg. Veden klövs och ldes på tork vid Flrkån. Sedn mn väntt ut timmerflottningen i Flrkån vr det vid midsommr dgs tt flott veden ner till Svrtlå. Nu vr vttenståndet lågt, och meterveden fstnde i vikr

7 Lulebygdens Forskrförening Nr 78, september och bäckmynningr. De som kämpde med dett vr Konrd och Emil Lrsson, Odl Jnsson, Albin Bergdhl, Vlder Nilsson, Verner Vennström och John Jnsson. Efter två dr vr mn nere i Svrtlå och gjorde en ringbom i Flrkåns mynning. I bommen smlde mn veden, och i mitten stpldes fler vrv och ldes moss ovnpå så det blev en rstplts. Där kunde mn eld och lg mt och kffe. Den 5 juli på kvällen roddes bommen med veden ut i Lule älv. Den fördes nu ned till Hednoret v Konrd, Emil, Vlder och Odl. Där skulle veden ts i lnd och skicks vidre per järnväg. Efter en ntts färd vr mn i Hednoret näst morgon. Ett ntl pålr vr nedslgn i älvbotten frm mot forsncken. Mn hde med sig tjock vrpor för tt lägg fst i pålrn. Den först vrpn gick v. Andr vedflottre, Vlsundrn, vr där också, och Artur Nilsson kom med båt och hde en ny vrp. Hn l vrpn om en påle, men den vek sig och slog sönder överst bordet på båten. Pålen träffde Konrd i huvudet så hn flög ner i båten. Artur och Odl försökte få fst bommen i påle efter påle, men de gick v eller vek sig. När sist pålen gick omkull skulle Artur dr in vrpn, men den stt fst, troligen i en sten. Artur kst vrpn, men den råk fstn runt årtullen. Båten börjr drs mot djupet. Vlder ror för brinnnde livet för tt rädd dem, och de kn hopp över i hns båt. Ders båt försvnn i forsen. Det gjorde ringbommen med 200 kubikmeter ved också. Mn rodde hemåt med stor bekymmer. Det vr inte br veden. Utn hur vr det med Konrd? Svårt skdd eller död? Mn fick sen vet, tt hns huvud vr krosst som ett äggskl. Hn vr 33 år men fick lev ett hlvsekel till. Brännströms-Lsse vr hårt drbbd. Sonen ill skdd och vinterns rbete spritt i forsen. Båten och vrpn förlorde, skuld till rbetskrlrn för vinterns rbete och flottningen. En del ved kunde mn let red på längs strändern och rädd. Ortsbefolkningen hjälpte till. Men en del ved försvnn till upphittrens eget bruk. FLOTTNINGSRÄNNA Flrkån hr ett stort vttensystem. Det börjr i Drgträsk när vägen Svrtlå Grnsjö och går vidre till den stor sjön Svnisträsk. Sedn fortsätter den genom Grundträsk, Bredträsk, Gullträsk och Björnträsket. Norrifrån kommer bl Pullisbäcken. Flrkån svänger söderut och psserr någr kilometer öster om Forsträsket. I Svrtlå mynnr den ut i Lule älv. Flottningen börjde från bortre änden v Svnisträsk. Ett år, berättr Rodrik Lrsson, blev mn vindfst genom kllblåst fem dr mitt på sjön. Och två dr på Grundträsket. Virket fick spels frm på Grundträsket, Gullträsket och Björnbergsträsket. Fällfllet, Notselforsen och nedre delen v Flidjforsen vr pltser, där mn inte kunde ro. Mn måste kör båtrn förbi med häst. Vid Fällforssel bodde Elof Öström, son till Fällsel-Dår (Dor Öström, syster till Forsträsk-Brit), och Elof körde båtrn förbi Fällfllet. Otto Lrsson och Brndt bodde vid Notsel och körde där. Forsträsk-Johnis bodde br någr kilometer från Flidjforsen, så hn körde där.längre ned i Flrkån fnns Schwårt-ido, Svrtedn. Det vr svårt tt få ut timret därifrån, men två mn i en roddbåt kunde klr det. Mn följde med bkvttnet, och brodern John rodde, berättr Rodrik Lrsson. Själv vr hn stävre och tog tg med båtshke och en foten i de stockr mn drog ut ur edn. Vintern 1970 träffde jg Jn-Erik Betzén från Hrds. Hn berättde om en flottningsränn vid Svnisträskets utlopp och tt mn höll på tt riv den. Jg tror jobbet gjordes som beredskpsrbete. Jg blev mycket intresserd. Den 12 pril 1970 efter en tävling i fältskytte tog jg vägen förbi flottrännn och fotogrferde denn. Det vr mycket snö, men mn kn se hur den vr uppbyggd. Rännn syns vr v två flk som bildr en vinkel och går ihop i botten. Ställningen som håller rännn uppe syns väl. En flottränn byggs förstås för tt vttendrget hr för lite vtten eller är stenigt. Min funderingr är om det vr rätt tt riv dett kulturföremål för tt städ upp eller om det borde h sprts. Vid Åminne vr strändern hög och brnt. När virket kom från skogen ls det upp ovnför brnten. När virket skulle flotts nedför Lule älv skickdes stockrn ner genom en ränn. Rodrik Lrsson, Bovllen, och Theodor Strömberg, Hvsträsk, jobbde med dett. På Åminne hde mn en stor, folkilsken tjur, som inte tålde tt se krlrn där på bcken. De stod på en hög trve medn tjuren gick och vktde på dem. Rodrik lessnde på det och gick ner och tog en stock så stor tt hn knppt orkde lyft den. Tjuren stod där och gräft och bök med skllen mot jorden. Rodrik gick mot honom, höjde stocken och lät den fll i huvudet på tjuren. Tjuren skk till men svimmde inte. Men respekt fick hn. Sedn stod Theodor frmme vid knten och släppte ned virket medn Rodrik br frm. Som hn gick mot tjuren vek hn undn, men så fort hn vände sig om vr hn bkom. Theodor skrek mest hel tiden: Nu kommer hn! BAGGBÖLERI År 1895 stod i tidningrn om tt sågverksbolgen i Norrlnd olgligt spärrde flottleder för tt hindr privt skogsbönder tt sälj virket till vem de ville. Gideå och Husums AB hde t ex spärrt Stävresjöbäcken med bjälkr och kedjor. Bolget hde också ställt ut vkter. Mn skrev också om hur bolgen lurde bönder vid skogsköp. MJÖLK TILL MALMBERGET Under rubriken Kuriren för 100 år sedn kunde mn den 24 december 2005 läs, tt mjölklevernsern från Svrtlå över Sndträsk till Mlmberget ökt. Nu skickdes 180 liter tre gånger i veckn. l

8 8 Lulebygdens Forskrförening Nr 78, september 2012 BIRGER LARSSON rbetre och jägre Birger föddes den 18 mrs 1914 i Edefors försmling i Luledlen. Hns fr Anders EDVARD Lrsson (f 1882 d 1948) kom från Rödingsträsk. Hns mor ANNA Euphrosyne Blomberg (f 1892) kom från Htten, ett torpställe i skogrn väster om Lule älv. RÖDINGSTRÄSK Rödingsträsk är en skogssmeby, känd för sin ovnligt stor renr, berättr Agnet Silversprf. Nu finns br kvr en end fstboende. Byns nmn på smisk är Silbo och invånrn klls Silbonh. Min föräldrr hr berättt en del historier om rödingsträskre. De får mig tt tro, tt i Rödingsträsk fnns färgstrk personer. En v dess vr Abel Mikelsson, som när hn kom till kyrkbyn Hrds lltid hndlde på Lundgrens. Fru Lundgren ville en gång sälj honom en burk nsjovis. Hn visste inte vd det vr, men hn köpte en burk. Vid näst besök frågde fru Lundgren hur det smkt. Tydligen hde det smkt br, för Abel s: Kn då vr fisken, men spde, å sug uppå blde! Mn kn inte svr för snningshlten i ll gml historier, men dom kn ju vr br för det. T ex denn: Eugen Lundgren bjöd lltid på supr, och vid ett tillfälle blev Abel så full tt hndlrn tyckte det börjde räck. Så fick hn vtten. Hn grimserde och s: He vär stärkt! Hur det vr med religiositeten vet jg inte, men det verkr som mn kunde svär i ll fll. Prästen fråg en rödingsträskre om hn kunde få komm och håll möte i byn. J för jävuln, he jer br kom! blev svret. När mötet börjde undrde prästen om det fnns någon som kunde t upp en pslm. En v gubbrn: J, bosch jer Mik-flickän? Dom jer br dill sjåång. Förbnnt br Text: S A LAGERFJÄRD dill sjåång! (J, vr är Mikelssonsflickorn? Dom är br till sjung. Förbnnt br till sjung! Dubbelt å betyder inte långt å. Det är en specilitet i den svensk norrbottens dilekten. Det uttls som två å med en knppt märkbr drgning melln). Edvrd Lrsson hde flyttt till bondbyn Svrtlå på ndr sidn älven, men nu vr hn med på mötet. Prästen frågde honom: Hr ni funnit Jesus? Edvrd: Hv än vuri båårt? (Hr hn vrit bort?) BIRGER SOM BARN Det blev reglerd älgjkt 1971, och Birger kom med i gänget det året. Hn hde då fyllt 57 år. Hn och jg gick i skogen under sommren för tt orienter oss i ny mrker. Nog kunde jg se älgstigr, men Birger kunde också vis på hrstigr, vilk inte vr lik tydlig. Då och senre berättde hn om sitt liv och om mång jkter. Jg ntecknde flitigt. Det vr 50 år sedn hn sköt på sin först älg, och hn vr lltså då sju år. Hn br på ett Geco slongsgevär med ptron extr lång. Ppp Edvrd br på en tysk 8 mm repeterstudsre. De gick längs Klinttjärnbäcken, br fågel- och älglnd (bl Bovllenskogrn tillhörde sedn 1913 Svnö AB och hde 100 år tidigre tillhört Krl XIV John). Fdern hde förbjudit honom tt skjut på älg, och under älgjkt fick hn bsolut inte skjut på nnt, t ex fågel). Tjädrrn kunde sitt i träden, och hn led ll kvl när hn inte fick skjut. Det vr Mikelimorgon när de gick snett över berget mot Bovllsklinten. Hunden Putte fick upp en ungälg, som gick över Flrkån och upp mot Hrdskölen. Det regnde så de gick för tt tork sig till Konrds koj överst vid Trångforsrn. Sen gick de stigen upp mot Bovllsklinten när Putte börjde skäll under berget. Det br iväg uppför, och Birger kom litet efter. Hn såg fdern sjunk ner på knä och lyft geväret. Hn tog ner det två gånger, så vift hn frm mej. När jg kom frm såg jg älgen snurr runt och slå efter hunden. Så kunde Edvrd ge den ett snett frmskott i bogen. Älgen kom rusnde nästn rkt mot oss i spskogen. Då sköt jg med slongsgeväret på knppt 20 meters håll. Älgen tvärvände och sprng någr hundr meter från oss. Ståndskll igen. Edvrd kunde nu fäll den. Gubben s tt mitt skott tgit, nnrs hde hn inte vänt. Det vr en 16-tggre med ått spetsr på vr sid. Det kllde vi på den tiden en nioåring. Vi räknde spetsrn på en sidn och lde till ett. Först året vr det ingen tgg, ndr året en spir. Den tiden vr det glädje i huset när det blev kött. Det vr mer eller mindre ettt livsvillkor. Det vr dåligt med jobb, lite ströjobb här och där. Skogen mest tt lit till, därtill flottning. Någon gång vägrbete. Jg gick i skol, men gubben vr rbetslös lång tider. Knske kunde mn få ett pr skor v hundskttemedlen. Det vr dåligt med socilvården. Det vr 3 km till den gml skoln i Svrtlå vi hde br en dmcykel, men den fick mn ldrig t. Vid den här tiden plogdes lndsvägen med hästplog. Hde mn tur mötte mn plogen, men oftst fick mn gå i snön. Slly Lindgren hde folkskoln, Gertrud Rutström mellnskoln och Ann Hllén småskoln jämte Bert Lundmrk, gift med Hjlmr Lundmrk. Sex års skol, sen fortsättningsskol vrje lördg. När jg inte kom till skoln ringde kyrkoherde Beckström (bror till komminister F E Beckström) och ville jg skulle gå i skol. Men gubben s tt jg behövdes för försörjningen. Jg vr tolv år och hde sju mindre syskon.

9 Lulebygdens Forskrförening Nr 78, september Vi for till Svnisträsk och högg i två veckor. Jg kpphögg med Erlnd Nyström, som vr fem dr yngre. Vi bodde i bgrstugn i Svnisträsk. Gustvssons hde stället. POLISHÄMTNING? Vi vr hemm lördg kväll efter en eller två veckor vid Svnisträsk. Fjärdingsmn Emil Lrsson kom medn gubben vr o hndl. Emil s hn skickts v kyrkoherden för tt hämt Birger. Frsn kom med vror på sprken upp från lndsvägen, och fjärdingsmn gick mot honom. Gubben hde säkert köpt vrorn på kredit. Jg gick efter o hörde Emil fråg om jg inte skulle få gå i skoln. Du bör vet hur jg hr det med sktter och nnt. Och den end hjälp jg hr till tt föd fmiljen sk ni försök t v mej! Emil for då och kom inte igen; troligen rpporter hn tt hn inte hittt mej. Emil vr ju mycket snäll. Efter två veckor vid Svnisträsk hde vi färdigt och flytt till Klinten (inte Bovllsklinten) överst på Tjörn (Hrdskölen). Vi bodde först i Klintkojn, kronojägrkoj, liten bevkningskoj, sen i Kokhed. Efter fyr veckors skogsrbete skidde vi mot Hrds en lördg. Vi skulle t bussen hem. Vid kyrkogården mötte vi kyrkoherden. Jh, här är syndrn nu! Det stck ju till i gubben lldeles hemskt. Hn undrde vem som vr större syndre, hn som skulle försök försörj fmiljen eller kyrkoherden, som ville t v honom hjälpen. Kyrkoherden s, tt det vr inte så ill ment. Hn föreslog tt Birger skulle komm åtminstone någr gånger så hn kunde skriv betyg. Den tiden fick mn håll mteril själv, men Birger fick pennor m m. Vr pengrn kom ifrån vet hn inte, men troligen betl kyrkoherden ur egen fick. Beckström vr älskd v mång men också htd v mång. Hn vr nog htd v sociteten, för hn skrädde inte orden. Hn gv mång fttig en hjälpnde hn hn vr också humoristisk. Det gick mång historier om honom. Förvltre Alrik Wllmrks fru vr nog från Ångermnlnd och klgde mycket på tt hon inte trivdes. En gång s hon åt Beckström, tt nu hde hon börjt trivs hon hde skfft höns. J, det är ju lltid br med pssnde sällskp, s hn. När Alrik kom s hn, tt hn skulle lär norrbottningrn kok gröt på gml cykeldäck. Jägmästre Lidström, som vrit med länge, s: Akt dej du så det inte blir norrbottningrn, som lär dej! Alrik vr tokig när hn kom, men nog fick hn lär sej. Birger gick 3 4 gånger och fick betyg från fortsättningsskoln. Direkt därefter skulle mn läs för prästen. Den tiden s dom tt mn inte skulle få gift sej kyrkligt om mn inte läst. Gubben protesterde, men kyrkoherden vr envis. Sist rgumentet vr tt jg inte hde kläder. Då tog kyrkoherden mej till Algon Hrlins butik och klädde mej från topp till tå, även underkläder. Hn betlde själv. Kyrkn hde brunnit, så vi fick läs i missionshuset ovnför smed-hrlin. STUDIER INTE STUDIER Troligen vr Birger 17 år när det stod i tidningen tt tolv vmätre söktes. Jg ville ju bsolut vr i skogen, ville studer nånting sånt. Ppp s hn jobbt under jägmästre Ridderstråhle i Murjek och skulle tl med honom. Det fordrdes relen, men Ridderstråhle s till gubben, tt hn skulle skick in betygen. Efter en veck kom besked tt Birger fick börj. Inte nek ppp, men jg förstod tt det skulle bli svårt för honom. Jg vstod. Birger vr nog när 20 när kyrkoherde Strnd ringde om skogsskol åt Jämtlnd eller Ångermnlnd. Hn ordnde stipendium så det inte skulle kost så mycket. Jg jobbde på Porjuslinjen 1936/37 med Filip Hnsson från Lkträsk. Hn fortstte och blev ingenjör vid Stdsforsens krftverk utnför Umeå. Jg kunde h fortstt men skulle h skickts omkring, fått betl hyror bl. Jg stnn hemm och hjälpte till med försörjningen, ll syskon hde inte flugit ut, och ppp blev ju äldre. Och hyrn kostde ju åtminstone ingenting. TJÄDERTUPPAR En gång för länge sedn, knske 1935, vr vi på tjädervin på våren, brorsn Görn och jg. Det vr på bondskiften i Hvsträsk, på berget ovnför John Jnssons. Jg hde br slongsgeväret. Vi gjorde upp eld på kvällen. Jg vknde kll och frusen i gryningen. En bit från elden gick jg för tt lyssn elden sprkde. Jg hörde en tupp spel och hur den sprng efter skren. Så väntde jg medn hn kom närmre. Det kom tre hönor luskndes efter skren. Å bki tuppen spelndes. Jg sköt, knll och fll. Då kom en nnn tupp flygndes nedför berget. Hn vr i närheten och jg hde inte sett den. Görn kom och vi gick nedåt berget. Redn på nslget när hn stte sej hörde mn vr hn vr. Mn vr ju så genomtränd på det. Hn börj spel efter en stund. Då vr det br spring på hn och skjut ner hn. Då kom en tredje tupp svepndes förbi o stte sej en bit bort. Vi br stte oss tt vänt. Hn vr tyst, hn vr ju vrnd. Sedn börjde vi härm en tjäderhön vi ockde tills hn börj spel. Sen vr det br spring. Det vr glest melln trän och svårt tt t sig frm osedd. Snön vr till stor delr bort här på sydsidn v berget. Hn stt på en kullfllen trädstm, som låg mot en stubbe. Hn stt mitt över stubben med stylet mot mej och spel så det sjöng. Ppp hde lärt mej tt t skydd v stylet. Jg sprng på honom tills vståndet vr det rätt. Jg vr så inskjuten med slongrn så jg träff på millimetern. Då hde vi tre tjädertuppr i ryggsäcken, riktig gmlingr. Å gu v tjäderhönor de vr. O de vr som dom inte vr nå rädd den tiden. Birger berättde om denn tjäderjkt på lsrettet i Boden i slutet v december Hn hde börjt rök vid elv års ålder och rökte fortfrnde vid 62. Hn låg för lungbesvär, och hn dog i börjn v Mång jkthistorier blev inte uppskrivn. SNÖVINTERN 1935/36 Vi högg timmer, och det vr två meter snö bkom Tjörn, där det är ett

10 10 Lulebygdens Forskrförening Nr 78, september 2012 rysligt snölnd. Vi gick med trmpor på föttern mn kunde inte gå utnför körvägrn utn. Mn fick skott runt träden före fällningen med timmersvnsen. Det vr livsfrligt tt stå i den djup gropen o såg, och det gällde tt hinn upp ur gropen när trädet föll. Det vr ett fruktnsvärt slit. Sen fick vi dr virket på kälke ned till en myr bortnför Tjörn, där det hämtdes med häst. Vi fick skott vägr för hästrn. Mn kunde lägg skidorn tvärs över vägen, de kom så högt tt hästrn inte rörde dem när de gick därunder. Vi lst en gång kälken ordentligt och stte oss på, Krl Arvid Cederlund och jg. Kälken gick först nedför, sen vr det ett pln och så utför igen. Det gällde tt få frt så mn kunde åk på en gång ned på myren. Så skr meden utnför, timret slog i en torrfur. Den gick v i fyr bitr, som föll ned på timret längst bk. Kälken rnn änd ner, o gld vr vi. Nog vr ll skyddsänglr med den vintern. ÄLGJAKT 1942 Birger berättr om den älgjkt då det gick glet. Snickren Ernst Mndergren i Västr Bovllen hde tipst förvltre Kjell Wllmrk på Svnö om tt det fnns älg ovnför Mårdberget (Målbärrje på bondmål, tjockt l) och tt de borde vkt så inte Edvrd Lrsson tog den. Wllmrk tog med sig skogvktren John Sndberg en söndg 1942, dgen före den lglig älgjkten. Birger berättr, tt hn och Görn söndg morgon jgde sig uppåt och kom frm till ett klhygge. Vi såg tt det rykte i nedre knten v hygget nednför Stjäftesmyrn åt Kvrnberget till (jg beskriver Mårdberget och Birger säger, tt det hr vi lltid kllt Kvrnberget). Myrn bkom klls Stjäftesmyrn. Brorsn s hn tyckte där vr folk. Men jg s, tt det br vr stubbr tt sitt på. Vid myrn försvnn tiken Vir, och sen kom en älgko brkndes mot oss med Vir efter. Kon hopp över ett dike. Jg sköt direkt i bröstet. Kon vände och fick ndr skottet i hlsen. Huvet föll ner melln frmbenen och så en volt. Wllmrk och Sndberg hörde ju skotten från min 9,3 x 57. Det vr ju dumt tt skjut ett ndr skott dom fick ju riktningen v ndr skottet. Vi hde ovss knivr, så vi gick till Flrkån, där frsn jg på bondskiften, för å slip o få hjälp tt bär. Vi gick å slip vid gmmel- Plmgrenskojn o fick gubben med oss. Vi börj slkt, men hundrn gnydde. Gubben hde en folkilsken hund, Jeppe. Kon kunde hft klv, och vi ville inte tt hundrn skulle fr efter den, så vi höll dem bundn. Sedn vi flått kon skulle jg t mej en rök, å frsn vr törstig. Hn gick med kniven i näven o skulle skär sej ett näver tt drick i. Hn gick rätt på John Sndberg en 40 meter bort. Jg hde just tänt pipn när jg hörde röster: Nu är du fst, Edvrd Lrsson. Vem hr du med dej? Ingen. Jg hr br hundrn o mej själv. Jg s åt Görn: Nu sticker vi härifrån. Hn hr knske inte känt igen oss. Görn hämt vår ryggsäckr och stck hemåt. Jg hde min studsre med, den släpper jg ldrig. När jg rund en kulle höll jg på tt spring på Ar-Nicke. Hn stod nedböjd o plock lingon o vrken hörde eller såg nånting. Jg kut ner till lndsvägen o lift hem med en bil. Kom hem klockn fem på eftermiddn. Klockn sex kom brorsn, o en timme senre gubben med hundrn. Görn hde lämnt vår tre ryggsäckr bkom en vedtrve vid Flrkån dom vr för tung tt bär. Helge Nilsson och lndsfiskl Berg kom på kvällen. Jg tog på mej llt: gubben ville inte sitt inne hn hde ju inte gjort nå. Å Görn ville inte sitt inne heller. På tinget yrk Svnö fler tusen för slktvärde och mrkvärde. Och velsvärde för två klvr fst hon hde br en. Jg s: Om Svnö kn grnter, tt kon skulle bär två klvr näst år eller br nån lls så sk jg betl för de där! Då skrtt dom llihop. Jg minns särskilt en gmml gubbe blnd nämndemännen med långt vitt skägg, som räckte ned på hns stor mge. Hn skrtt så stormgen hopp, och på mgen hopp skäggtoppen som en hästsvns. Otto Hedström och Ois-Nils Pettersson vr också med i nämnden. Ois-Nils s senre: He vär riktit hedän. Män sko åt let dom djer som dom vili. Kjell Wllmrk och lndsfiskl Berg vr röd i nsiktet. Jg fick en månd och tt betl 500 kronor. Efter en månd på Vit Duvn i Luleå skulle jg t mej en rök. Jg blev så yr v det tt jg kunde h åkt för fylleri om polisen kommit. Själv vr jg nästn fjorton år när den här jkten och vslöjndet skedde i skogen ovnför berget. Wllmrk kom på eftermiddn och ville tt frsn skulle komm och kör ner köttet. Jg ville följ, men frsn s nej. Jg och Bert Mndergrehn i grnngården gick upp i skogen efter Sommrvägen mot Flrkån. Det vr br följ spåren efter släden. Vi skr björkvidjor och kstde spjut med dem. När spåren tog v åt öster vände vi. När jg sen berätt för frsn s hn: Men vrför kom ni inte frm då? Men det hde hn ju förbjudit! Frsn fick i ll fll en bit älgkött med strängt förbud tt inte tl om det för någon. En tid senre vr Alv Boström på besök, och mmm bjöd på stekt älgkött och kokt pottis. Alv vr fostersyster till frsn. Medn hon åt på älgköttet förfsde hon sig över tt dom vr så snål tt frsn inte ens fick en köttbit! föräldrr hr berättt, tt stjäftes är en växt med mycket kisel i. Den nvändes förr för tt skur grytor det rev så br. Dom beskrev också vr myrn vr i berget ovnför oss. OM BIRGER Då berättelsen blivit väl lång sprr jg ett pr jkthistorier v Birger till senre. En del medförde svår spänning för hns mor. Förvltre Wllmrk lät honom ldrig jg fst det gått 28 år sedn hn åkte dit. Utom en gång, när ett jktsällskp ville h honom med och uppvktde förvltren om det. I börjn hr jg skrivit om färgstrk gubbr i Rödingsträsk. För mej vr inte Birger färgstrk men hns berättelser om sitt liv vr det verkligen. Birger vr lugn och försynt, en vederhäftig mn. Ett ord ur hjärtt kunde mn dock

11 Lulebygdens Forskrförening Nr 78, september få hör. Jg berätt för honom en gång tt jg läst om djur som svälter ihjäl för tt mrken är istäckt. J, he je d br rottän o räinn! Hn månde inte om råttor och renr. Renrn trots tt hns fr kom från ett renskötselområde. Birger berättde också om när fdern vr bortrest och hn sköt med dennes studsre. En kul fstnde i loppet, vilket kn händ om krut skns i ptronen. Som tävlingsskytt fick jg vet om ett ntl sådn händelser. Tändhtten driver iväg kuln iblnd lämnr den loppet, iblnd blir den kvr. Skytten kommer inte riktigt ihåg sig och skjuter näst ptron. Om då kuln är kvr så sprängs pipn för det mest och oft i bkre delen. Hnden som håller om stocken kn skds, men nsiktet på skytten hr i llmänhet klrt sig. Birger vr vid den här tiden ung och oerfren och trodde sig kunn skjut ut kuln. Hn lde i en ny ptron och tryckte v! Pipn höll fktiskt men bullde ut bkom kulorn och vr förstörd. Hn skulle förstås h tgit bort kuln ur den ndr ptronen. Birger blev mycket orolig: fdern skulle inte bli nådig. Hn for på Tygsttionen i Boden och köpte en ny pip. Det blev spännnde när fdern kom hem och skulle provskjut. Men det blev godkänt! För mig känns det egenrtt tt läs om Birgers äventyr i de stor skogrn på bolgshemmnet Bovllen. Från mitt hem vid Lule älv vr det en hlvmil mot nordost till Flrkån. Och hemmnet fortsätter på ndr sidn upp mot Hrdskölen (Tjörn). Jg hr själv i yngre år gått mycket i dess mrker och trivts utomordentligt. Min mor hde i ung år vrit pig hos förvltre Alrik Wllmrk med fru, och min fr fick lltid timmerkörning hos bolget vrje vinter. Alrik s också till min föräldrr tt jg fick jg på mrkern. När brorsonen Kjell Wllmrk blev förvltre på Svnö i Hrds fick jg fortsätt jg. Men nu fick jg betl någr tior vrje år. Så fick även t ex Evert Junebring, uppväxt i grnngården. År 1968 fick jg och dvoktern Olof Widmn och Ingemr Grnström köp jktkort på Forsträsk, min mors uppväxttrkt. Där vr nästn ännu trevligre jkt mrker, och jg hde mång äventyr med tjädertuppr. Olle och Ingemr ville gärn fortsätt med jkten och skrev till huvudkontoret neråt Norrlndskusten: Vi hr jgt på.... Efter en tid träffde jg Kjell Wllmrk, och hn vr till min häpnd lldeles uppriven: V v är den för en dvokt som skriver sån brev? Det vr tur jg fick syn på brevet så jg kunde t hnd om det. Jg vet inte vd som vr fel, men jg fick ldrig mer jg på Svnös mrker. Jg tlde med högst chefen, som skulle tl med Kjell melln skål och vägg. Det verkde inte. Jg berättde inte om de jktkort jg hft. Om jg gjort det vet jg ju inte om det blivit någon jkt för det. Jg hnn nteckn två berättelser till medn Birger levde. Hn berättr: Under krigstiden, knske 1942, högg jg timmer vid Urbäcken efter vägen melln Svrtlå och Grnsjö. Vi hde huggit ved åt Konstntin Hnsén hel hösten. Jg högg och smeden Joel Fhlmn körde och l v vid Grnsjövägen. Det låg ett berg på vrder sidn, Urberget och ett till. Joel ropde. Jg tog yxn och gick ner tänkte hn kört fst och behövde hjälp. Men hn visde på sex älgr uppåt berget. Då under krigsåren vr det verkligen köttnöd. På kvällen slip vi knivrn vi vr så optimistisk så! Jg glömmer ldrig August Fhlmn, Joels ppp, som kom in i smedjn medn vi slip: V sk nu bli v? När vi tl om det s hn Jh! och lät mycket tvivlnde. Jg vr också upp till frsn och lån hns muser m/96. På morgonen åkte vi upp med rissl som vi brukde. Timmerkälkrn med vedstegen vr ju där uppe. Vi hde en liten msonitkur hlvvägs melln vlägget och hygget. Vi rådgjorde tt jg skulle vänt till efter mtrsten klockn elv. På morgonen kunde bolgstjänstemännen Mnne Lugnell och Vlle Pettersson komm och koll, det vr ju Svnös mrk. Dom kollde tt mn inte förstörde vid huggningen. Det blev inte mycket hugget ögonen for hel tiden uppåt berget. Musern hde jg stuckit under msonitkojn. Joel körde ett lss och lst det ndr innn vi åt. Hn brukde kör tre om dn. Efter mten for hn med lsset som vnligt, och jg tog musern och gick. Jg hde inte sett älgrn den dn, men när jg kom uppi berget sprng dom frm på en meter. Det låg en torrfur det vr br lägg musern på den och sikt melln två tllr. Jg såg något mörkt där, men inte vd som vr frm och bk. Jg såg inte om det vr tjur eller ko och räkn förstås fel. Just när jg tog trycket kom något från sidn. För sent! Det smll. Det föll en mss snö från tllr, så jg såg int nå. Sen rus fyr älgr förbi mej på meters håll. Dom stnn efter hundr meter. Jg förstod ju tt något hänt, dom stod och tittde bkåt och väntde på dom ndr. Det som stck frm vr en fjolårskvig, som fått kuln bkom öronen. Kuln gick sen genom korsryggen på kon, som br kunde stå på frmbenen. Jg sköt den genom huvudet. Jg hde närpå skjutit bort lltihop kuln hde gått högt. Och jg hde räknt fel på frm och bk på kon. Sen gick jg tillbk i min spår och ner till Joel, som höll på tt lägg v lsset. Jg hjälpte till. Sen körde vi opp till överst vedksten drygt 200 meter från där dom låg. Där bnd vi märren och gv henne ät. Sen tog vi hversäcken och hösäcken och gick o börj slkt. Efter det tog vi vr sin börd o gick ner till märrn. Det vr då hon hde vält omkull vedtrven. Hon hde för vn tt lägg sej i skklrn o tuml o så hde hon rivit vedksten över sej. Ben stck opp ur vedksten. Det vr ett elände! Vi höll på tt få slkt märrn. Vekstn vr ju en o en hlv meter hög. Men vi fick ju opp hon så småningom. Vi fick loss selpinnrn så hon kund stig opp. Sen l vi ett vrv med ved på vedstegen och så köttsäckrn på. Och så ved ovnpå för tt gömm säckrn. Därefter ned till vlägget o börj lst v. Vi drog rissln bredvid, l köttsäckrn i den med slädhuden över den vr förresten v älghud. Fällen över llt det där när vi körde hem. Vi körde in rissln som den vr

12 12 Lulebygdens Forskrförening Nr 78, september 2012 i Joels slädbod. Hn hde en hvrebinge på vindn o där grävde vi ner köttet i hvren. Det vr en stor hög fruset blod under rissln så de vr vi ju tvungen rengör. Dn därpå vr vi mer förberedd o tog med fler säckr. Vi körde o högg. Sist lsse vr vi ju o hämt på smm sätt. Det körde vi till frsn o morsn o grävde ner i hötuvn me säckr o llt. Birger nickr o säjer: Så vr de me de! J, å så slkt dom en stor fet gris isi Fhlmns o mlde köttfärs på älg o gris. Det vr ll tiders tt stek. När vi for upp me kötte ndr dn höll vi på skrämm slg på morsn. Hon visste ju tt vi skulle komm me älgkött. Å fjärdingsmn kom å vänt på frsn. Morsn skick Ally, min syster, o vrn oss. Vi mötte fjärdingsmn hn hde lessnt på tt vänt. Jg kände igen Helge Nilsson. Jg s åt Joel: Nu är kustn klr! O jg hr ldrig sett morsn så rädd, hon vr lldeles vit i nsiktet. FETTISDAG Sen vr de så tt vi skulle h fest på fettisdn. Jg tog ju ett märgben o stopp br en änden i en ppperspåse. Jg hde den under bänken i rststugn. Joel hde hlvlitern. När vi kom ner till kojn stt ju Vlle Pettersson me märgbene i knä, o hn hde ju Konstntin Hnsén me sej. Vlle s: J tror ni hr älgben på fettisd! Jg s: Du sk klls älgjägre som int kn se skillnd på ett älgben o ett koben! Jg såg hur det ryckte i xlrn på Joel, som höll på tt gör eld i kmin. Konstntin såg ju vd det vr men s inget. Vlle stopp märgbene under bänken o s inte mer. Konstntin hitt ju slktpltsen sen. Vi hde slgit olj på, men korprn hitt ju ändå. Jg missunnr dom ju inte, men dom kunde h hållit tyst! J kll den här historien för två älgr på ett skott. De hände mej två gånger men ldrig frsn, som ändå jg så mycke. ANDRA GÅNGEN J högg me Klle Lundholm oppi Kråkfligge upi Tjörn, rkt upp från Trehörningen i Flrkån. J bodde då i ytterknten på Svrtlå på östr MÖNSTERFORSKNING Vd mn kn få vet om mn köper en kudde Min fru Solveig köpte en kudde på julmrknden i museet, därför tt hon tyckte om mönstret. Tyget vr en dräll, men lite nnorlund i utseende än vnlig dräll. Eftersom hon är intresserd v mönsters ursprung och upphov och blnd nnt skrivet boken Stickboken Solveigs vntr med 134 mönster, börjde hon nturligtvis fråg dem som kunde vet mer. Det vr mycket riktigt dräll Kukkoldräll. Det gjorde henne ännu nyfiknre, eftersom Solveigs fr kommer från Övre Kukkol. Kvinnn som ritt det ursprunglig mönstret till tyget vr Els Kerttu som då gick textillärrutbildning i Östersund på Jämtslöjds kvinnlig slöjdskol. Elevern på utbildningen fick uppgiften tt utveckl ny mönster i vävtekniken Jämtlndsdräll. Hon sidn v Flrkån, o de vr långt o tungt tt bär ll mt därifrån. J tl med Sigvrd Lrsson från Klingersel tt hn skulle t me sej en hund så vi skull få oss en älg o slipp bär ll mt den lång vägen från Svrtlå. Hn kom till oss en kväll o på morron gick vi ut. Rkt oppöver Tjörn. O när vi kom till Kölmill, en sänk opp i berge, börj hunden skäll. Då s Sigvrd: J tror de är ekorre, men är de älg så skjut! När j kom frm såg j en mss älgben, de vr fler men ingenting tt skjut på. Dom gv sej iväg. De vr brmrk o regn som himmelsens skyr vr öppn. Sigvrd kom opp brevi me: Vr de en ekorre? Nä, no vr de älg! Vi gick en bit. Då fick jg se en älgko på en kulle. De smll ju på direktn. Den tidn töv mn int på hnen. J tyckte de föll nånting där bkom. Kon rus nedför kullen o förbi oss. När de vr fri sikt sköt j genom hlsen. Huvet föll ner melln frmbenen. Hon slog en volt. Det tog hlskotn. Vi börj ju slkt, men jg s åt Sigvrd: J tyckt de föll en älg på bcken. J får ingen ro om j int går o tittr. O ELSA KERTTU 1992 Tecknt efter foto tillhndhållet v Ulrik Bos Kerttu. fick uppgiften tt utveckl ett nytt mönster med Jämtlndsdräll som ursprung. Det gjorde Els Kerttu så br tt Kukkoldrällen numer är vid spridd och uppskttd skpde Els det ny mönstret. Hon vr då 22 år. mycke riktigt! När vi kom opp så låg klven där, sten död. Å då hdd kuln gått genom kon. Klven stod bkom o fick kuln genom mnken. De är hemsk vpen de här muser. De är hemskt driv i dom. De tog ing ben. De vr ju de som gjorde tt de gick igenom. Vi åt kött sen hel hösten. Som vnligt. Då fick ingenting förfrs. Uppgiftern får mig tt n, tt kuln vr helmntld. Vd Birger nvände vet jg inte, men jg hr hört en del om tt mn nvände billigste mmunition. Och det vr Kronns trubb! Helmntld. Birger fortsätter: Frsn sköt tre älgr på en gång me remington. I den fstn hylsorn så mn fick stöt ut dom. Hn kom till en myrknt o fick se en älg. Hn l sej ner o tog stöd med bössn på en torrfur. När hn sköt rök det och skymde sikten. Älgen stod kvr. Hn stötte ut tomhylsn och l i en ptron. L sej o sköt igen. När hn vr klr o gick frm så låg där tre älgr. Det vr på Svnbomyrn vid Rödingsträsk i frsns ungdom. l

13 Lulebygdens Forskrförening Nr 78, september Men det dröjde innn ens Els själv visste tt hennes skpelse klldes Kukkoldräll. På en tågres melln Hprnd och Övertorneå kom hon i smspråk med en dm, som frågde om Els Kerttu som just tlt om tt hon vr från byn Kukkol, som de då psserde, kände till Kukkoldräll. Det gjorde inte Els, men förstod v beskrivningen tt det vr hennes eget vävmönster dmen prtde om. Skoln eller Hemslöjden hde utn kontkt med henne döpt väven till Kukkoldräll efter Elss hemby. Solveig hr tidigre hft kontkt med Ulrik Bos Kerttu, länshemslöjdskonsulent i Västernorrlnd. Snnolikheten tt det skulle kunn finns ett smbnd med Els Kerttu föreföll stor. Solveig ringde till Härnösnd och hde rätt i sin gissning. Els vr Ulriks fster. Solveig fångr upp mönster från ll håll och blir inspirerd v dem till ny mönster för vntstickning. Smm kväll stte hon igång, ritde ett mönster npsst för stickning och börjde stick vnten Kukkol. Nturligtvis blev det en personlig vrint v kuddens mönster och färger. Av Ulrik Bos Kerttu fick hon vet tt hon inte vr den först som inspirerts till vntmönster v Els Kerttus Kukkoldräll. Redn på 1980-tlet fnns en läkre i Jokkmokk som även vr en mycket duktig stickersk. Hon hette Mri Gomes d Cost och stickde utöver vntr mycket nnt, bl.. inlånt v Elise Tullnär till en stor och mycket färggrnn textilutställning 3-4 juli 1988 i Porjus. Solveig kunde nturligtvis inte låt bli tt fråg sin fr Viktor (92 år) om Els Kerttu, båd född i smm by. Els, som vr född 1904 vr betydligt äldre och henne hde hn ing minnesbilder v, eftersom hon redn flyttt bort då hn växte upp. Däremot mindes hn hennes fr, fjärdingsmnnen och bonden Frns Kerttu. Fstigheten vr Ylivrgården (I husförhörslängdern: Wr nr 18) lite längre ner efter Torneälven än Frnkilntörmä i Övre Kukkol där Viktors hemgård fnns. Både Frns Kerttu och Solveigs fr, vr ivrig jägre. Tidigt på våren kom vildgässen i stort ntl till Tornedlen och rstde på de bördig ängrn vid Torneälven. Viktor kröp i gryningen in under en ld för tt invänt fåglrn. Sitt slongsgevär hde hn med sig. Något senre hörde hn hur någon rörde sig inne i ldn och kröp efter en stund frm. Jså, är det du! vr det end Frns Kerttu s till åringen, som lite skmsen fick lomm hem utn jktbyte. Jkt på vildgäss på våren vr inte tillåten och Frns vr också jktbevkre men överseende med den ivrige pojken. Fjärdingsmn Frns Kerttu. Viktor berättde om vr Frns Kerttu bott och om tt en v sönern, liksom hn själv och mång ndr i trkten, blivit poliser. Els vr Frns Jcob Kerttus och Id Krolin Andersdotter Pvos äldst brn, född 1904, död 1992 i Hprnd. Efter textillärrutbildningen på Huld Lundins skol i kvinnlig slöjd och Hndrbetets Vänners Vävskol i Stockholm 1926 fick Els sin först tjänst i Vittngi. Därefter tjänstgjorde hon blnd nnt under mång år i Övertorneå. Efter pensioneringen flyttde hon till Hprnd men lät bygg en stug på tomten till hemgården i Kukkol. Där vistdes hon under så gott som hel brmrkstiden. Hur mycket vävning och hur mång ny vävmönster som Els Kerttu eventuellt gjorde i slutet v sin levnd vet jg inte. Men som pensionär vidgde hon sin vyer och börjde gör lång resor. All länder som mn kunde besök runt om Medelhvet reste hon till och även Amerik besökte hon under en tremåndersres. Ny färgkombintioner och mönsterbilder bör h stimulert henne mycket. Els Kerttu vr äldst brnet i Kerttus fmilj. Els fick fyr systrr och två bröder. Frns Jcob Kerttu, hemmnsägre, fjärdingsmn och kommunlmn, föddes 1876, död Hustrun Id Krolin Andersdotter Pvo föddes 1877, död Els Ingeborg f 1/1 1904, d 3/ , Hprnd Id Sofi f 17/4 1905, d 5/ Ebb Linné f 25/5 1906, d 11/5 1989, Övertorneå Gift med Uno Fritiof Hnnu f 12/8 1901, Jukksjärvi d 8/ , Övertorneå Axel Andres f 18/4 1908, d 29/ , Pjl Gift med Ellen Mrgret f 8/1 1905, Muoniolust, Pjl d 29/ , Pjl fs Astrid Mri f 8/7 1910, d 4./ Ann Mrgret f 9/ , d 8/ , Krungi Gift med Jcob Pulus Suo f 15/2 1912, d 30/ , Krungi Frns Erik f 19/5 1916, d 4/ Gift med Ann Kreet f 29/7 1920, Finlnd d 13/2 1989, Kukkol Dett ledde köpet v en kudde med tilltlnde mönster till plus fler lång och intressnt telefonsmtl och milkontkter med Härnösnd, Luleå, Ersnäs, Jokkmokk, Krungi och Kukkol. Text och teckningr LEIF LARSSON, Luleå leif.rgnvld.lrsson@teli.com l

14 14 Lulebygdens Forskrförening Nr 78, september 2012 KARLSVIK/KARLSHÄLL gmml industribygd Text: MARGARETA OJA Född Söderström Idg förknipps nog Krlsvik/ Krlshäll främst med Arcushllen och cmpingen. Jg hr mött mång,som inte känner till tt där funnits både sågverk, järnverk och trämssfbrik.jg vill här ge min bild v det smhälle där jg växte upp. Krlsvik och Krlshäll vr typisk industrismhällen med en strikt hierrki. Det vr stor skillnd melln rbetre och tjänstemän. Där vr ingenjören i sin fin vill, kssören, förmännen o s v. När jg nu ser tillbk förstår jg inte hur det kunde vr så. I min ögon vr fmiljerns stndrd gnsk lik, men det är klrt, tt någr vr litet fttigre än ndr. Gott om brn fnns det och ll lekte med ll. Det fnns lltid någon vuxen, som höll ett vknde ög på oss. Mssfbriken,som strtde 1912,vr den stor rbetsgivren. Arbetskrft kom från både Norr- och Västerbotten.Min frföräldrr kom från Afvn, Brännfors, vid Åbyälven. Vi bodde i Konsums fstighet ( ). Där vr lltid liv och rörelse. Bussen psserde och hde oft vror till ffären. En liten bit bort vr ändhållpltsen Svängen klld. Det vr den verklig smlingspltsen för byns brn och ungdomr. I närheten fnns också en privt ffär och posten. En koopertiv mjölkförening fnns också. Där köpte mn mjölk,grädde och ndr mjölkprodukter i lös vikt. Ppp vr kssör i föreningen. Vrje eftermiddg kom föreståndren, Mri Englund, och redovisde kssn och beställde näst dgs vror. I Krlsvik vr de flest husen privtägd. Övrig ägdes v Munksundsbolget, som drev trämssfbriken. Lägenhetern vr förbehålln de nställd. Ett brn- och mödrhem låg i slutet v bygtn. Det vr en stor, vcker, gul byggnd med stor tomt och trädgård. Allt kringgärdt v stket. Hemmet vr i först hnd för ogift mödrr och ders brn. Där rådde stor diskretion och dit gick mn inte utn ärende. Det hände tt vi brn fick spring dit med telefonbud och då gick mn till köksingången och lämnde meddelndet till husmor. En flitigt nvänd tvättstug fnns mitt i byn. Den är idg smlingslokl och drivs v Krlsviks intresseförening. Skoln låg melln Krlsvik och Krlshäll. Det vr en s k B-skol. Där gick brn från Krlsvik, Krlshäll och Norr Gäddvik. Byggnden är i tre våningr, ett gult, vckert hus med vit snickerier. Idg är den ombyggd till bostäder. Ett rbetrsmhälle som vårt gjorde oss tidigt politiskt medvetn. Antingen vr mn socildemokrt eller kommunist. Föreningsverksmheten vr livlig. Förutom de politisk föreningrn fnns Folkets Hus-föreningen, idrottsföreningen LIRA BK, Krlsviks Mnskör smt Fildelfiförsmlingen. NTO hde också en liten vdelning. Studiecirklr vr ständigt igång. Mnskören uppträdde vid möten och fester smt vid Vlborgsmässofirndet nere vid älvstrnden. De olik föreningrn brukde ordn julfester med inslg v teter och nturligtvis de populär julgrnsplundringrn. Allt gjordes tillsmmns i de båd tvillingsmhällen. Folkets Hus låg strtegiskt melln skoln och Krlshäll. Mång är de orkestrr, som spelde upp till dns under tlet. Krlshäll vr uppbyggt i nslutning till fbriken. En bygt med röd timmerhus på ömse sidor och kntd med björkr. Vrje lägenhet vr vskiljd med stket och mn delde uthusbyggnden med grnnen. I uthuset fnns förråd, vedbod och torrdss. I smhället fnns också tvättstug och bgrstug. Fbriksområdet vr inhägnt och vid Notviksstrnden vr kjen.det vr gnsk stor frtyg som lde tilldär. I de stor mgsinen lgrdes mssblrn tills det vr tid för export. Det vr främst till Englnd som den gick. Under ndr världskriget nvändes mgsinen v tyskrn för sitt trnsitlger. Därifrån skickdes förnödenheter ut till de tysk rméern i Nordnorge och Finlnd. Efter kriget psserde också rysk krigsfångr på väg hem. Idg är hel Krlshäll utrdert. Fbriksloklern nvändes v fler företg innn de till slut revs. Folkets Hus brnn ned i jnuri Ett pr villor, som byggdes under 1960-tlet, står ännu kvr. Det är sorgligt tt se hur ett smhälle, som byggts med stor visioner kn rsers på drygt 50 år. Min frfr vr med och byggde fbriken, som vr klr Min ppp rbetde där i 41 år. Hn slutde på hösten I pril 1962 vr det dgs för nedläggning och i september smm år sprängdes den hög skorstenen. De gml mssmgsinen är det end som finns kvr. De nvänds v Mlmbnns vänner. Det här är min bild v det smhälle jg växte upp i och när jg numer gör en tur till Krlsvik, gläds jg åt ll ny hus och de omsorgsfullt renoverde gml husen. Jg tycker fortfrnde tt det vr en idyll, lugnt och tryggt och jg är gld tt jg fick väx upp där. l e

15 Lulebygdens Forskrförening Nr 78, september Amerik mitt Drömlnd Ur en tätt skriven liten nteckningsbok - 12x18 cm, 185 sidor. Textredigering: Dgmr Wikberg, Böle. Fotoredigering: Bert-Ove Lrsson, Böle P g rtikelns längd kommer den tt dels på två delr, vrv denn är del 1. Bondsonen Oscr Engström förde dgbok redn från först dgen hn lämnde hemmet i Böle och änd tills hn efter c 28 år kom hem igen. I hemmet skrev hn sedn ner sin minnen från USA-tiden. Med hjälp v sin dgbok uppgv hn då oft både tid och plts för sin upp-levelser. Hns bok ger oss en god inblick i den tidens svensk utvndrres förhoppningr och levndsöden. Följnde text är endst en kort smmnfttning v Oscr Engströms skildring v sitt händelserik liv i USA, men vi får ändå följ hel hns tillvro i Drömlndet både i rbete, glädje och sorg. Det är Engströms eget språk vi möter i texten - hns eget sätt tt berätt. Hos honom, liksom hos ndr svensk-merikner, är det vnligt tt svensk ord - iblnd gml ordformer och uttryck - står sid vid sid med engelsk/meriknsk ord och tlesätt. I nådens år 1864 föddes i Böle, Råneå försmling, ett gossebrn, som fick nmnet Oscr. Hn växte upp i de hård tider då folk blndde brk i brödet. Men pojken växte. I sin brndom hde hn mest lust för jkt och fiske, ingen lust för studier. Hn måste ut på bnn. Om mn från brndomen hde fått smk för tt studer, vd nytt skulle mn hft? Vintern 1892 rbetde jg som rllre vid Boden, Johnnesfors, Bergträsk, Gällivrebnn och Svnträsk tills juni 23. Då fick vi extrtåg bestående utv grusvgnr, men resn vr mycket fin tck vre årstiden. Frmkommen till Luleå stor std fortstte jg resn med ångren S.G. Hermelin. Kom hem på ntten. Mmm och ppp väntde som vnligt. Allting rent och snyggt. Oscr vr inte som i forn tider. Hn kom nykter hem - till mors stor glädje. Allt vr gott och väl. Min efterlängtde fick jg möt. Drömmen om Amerik Men så hde en Albert Lindström kommit hem från främmnde lnd och vr så rik - fick jg vet - tt hn kunde köp en hel bondby. Och så for hn till stden och förlovde sig med lotsens vckr Emm. Då tänkte jg: Nu går inte jg och väntr på bättre tider, utn jg reser till Amerik som ll ndr, och på 3-4 år är jg förmögen, åker då hem och gifter mig, tger min Ann och köper jordgods, oxr och hästr. Allting spelde högstämt i mitt huvud. Mmm tyckte inte om det, men juli 22 i nådens år 1892 lämnde jg mitt kär gml hem och min gråtnde moder, min två systrr, Selm och Amli. Kusken körde mig till ångbåten i Luleå. Båtresn Resn vr mycket trevlig. Blev beknt med mång innn vi kom till Stockholm. Stnnde där en dg, sedn med båt genom Sveriges finste scenerier - knlen till Göteborg. Där fick vi gå till poliskmmren och få vår betyg stämplde. Andr dgen nträddes resn med Wilsonbåt. Mång voro på trekvrt då båten vgick. Frmkomn till Hull, Englnd, låg vi på båten hel tiden. Mång fin flickor kom till dns på kjen. Vi vr och åkte på tvåvånings spårvgn. Tåget vr som i Sverige - två bänkr i vrje rum. Dörren stängdes. Vi kunde inte komm ut förrän den öppndes. I Liverpool betrktde vi kroglivet. Fruntimmer stt vid ingången till krogen med brn på rmen och drck smt gv brnet med, och på Oscr Engström ( ) från gård 70. Törnqvist, Böle, iförd ordensutmärkelsen som hn tilldelts i USA. Ur Emigrntern från Böle, Råneå, utg gtorn fick mn inte gå i fred för dem, fst vi hde flickor i sällskp. Ojämn gtor med nästn rund stenr gjorde mycket dåligt intryck på Nordens ljus söner och döttrr. Jg tänkte nog på det lnd vi hde lämnt, och hur det kommer tt se ut dit vi kommer. Mitt hjärt klppde för fosterlndet Sve. Avres från Liverpool med en gmml ångre. Vi skulle h vår egn mdrsser, men en del blev bestuln på sin. Jg förbrmde mig över en flick som blev utn och gv min till henne, så jg hde br tckel ( tågvirke, rep ) på botten i min säng, ndr br bräder. Snrt såg vi grön ön, Irlnd. Det vr dns när väderleken tillät. När det vr storm blev mång sjö-sjuk. En del fick vi bär upp på däck. Då blev de br v den frisk luften. Jg klrde resn br. I New York När vi kommit till New Yorks hmn skulle vi genomgå en besiktning. De frågde hur mycket pengr vi hde, stängde in oss i en stor bur i olik grupper och skulle se vår biljetter.

16 16 Lulebygdens Forskrförening Nr 78, september 2012 Sedn fick vi åk på en båt eller färj långt uppför - som jg förstår nu - Hudsonfloden, till järnvägs-sttionen för vidre befordrn på järnväg. Sömnig vr vi ll. På ntten skrek eller sjöng lltid konduktören smm vis, tyckte jg, men sedn fick jg red på tt hn ropde ut nmnet på olik sttioner i Bufflo, New York. Mot Minnepolis, Minnesot Sedn iväg. Minnepolis vr nu målet. Snrt vr vi i Minnesot och där skulle vi möt Lidström, Lrsson, Johnsson och jg minns inte ll, på Britnni Hotel. Det vr två kvrter från sttionen. Där tog en Chrles Gordon, född i Stockholm, oss med till ett sågverk, och vi fick inte sov. Vi måste gå och byt om och börj rbet på ntten. Ntten vr mycket vrm, rbetet hårt, inte hde vi sovit något sedn vi lämnde Bufflo, nnt än på tågsäten. Min händer blev utn skinn, mten vr jg inte vn vid. Jg fick ont i mgen. Ingen låtsdes förstå mig, br pekde, plddrde på, inte förstod jg. Men då en tid hde gått vr där mest delen svenskr och norskr. Skogsrbete Frm på hösten fick vi för mång besök v pojkr som kom från skörd, slåtter och tröskning, så vi fick inte sov. De tlde om hur stor pengr de tjänt på hrvesten ( skörden ). De sde tt de nu skulle tjän dollr i månden på tt rbet i skogen, såg timmer, kvist hugg-vägr, lst på släden Jg förstod inte hälften v vd de sde, men ingen fr! Vi skulle också till skogen. Vi fick gå ut när dgsrnden syntes, gå bklänges för tt inte frys bort näsn, över sjör, en del med fårskinnsfodrl på näsn. Hem kom vi när det vr mörkt. På söndgen tvättde vi kläder, lde mer hö i sängen, tog ut bäddkläder, skrev brev, stoppde strumpor och lppde hndskr. Till Minnepolis på våren När våren kom sprng vi gld i hågen tre, iblnd fyr, svensk mil ner till Grnd Rpids och köpte biljett till Minnepolis i glädje över vår stor kss, högst 100 dollr, men det vr mycket på den tiden. Glädjen stod högt i tk, men den blev kort. Om mn tog ett bd 15 cent, rkde sig och klippte hår och mustscher 25 cent, betlde mt och husrum ( 3 dollr i veckn ), tog snrt pengrn slut. Men tt få rbete vr mycket hårt. Måndslönen för skogs-rbete blev nu lägre. Bnker stängde. Den som hde pengr på bnken kunde inte lit på tt få ut dem. För tre dollr får du ett rbete! Mn kunde få ett rbete om mn betlde 3 dollr till en förmn, så det gjorde jg och två kmrter. Vi åkte sedn långt ut till North Dkots slätter. Därefter måste vi gå någr kilometer till en nnn järnväg och åk till Youngston N. D. Där sprng vi och sökte den vi skulle rbet för på frmen, men hn fnns inte där. Snrt vr vi utn pengr. Arbete kunde vi inte få. Till Frgo, North Dkot. Arbete på en frm. Jg hde br någr dollr och inte kunde jg tl engelsk, men jg köpte mig en biljett och tog med llt resgods på tåget. Min kmrter fick lite pengr v mig, smög sig upp på ett godståg och sedn möttes vi i Frgo N. D. Där fick vi och ett dussintl ndr svensk pojkr plock senpsblommor på ett vetefält. Vi hde roligt tills vår förmn blev förrgd. Hn förstod inte vd vi skrttde åt. Vi hde 75 cent per dg och mt där. I Frgo träffde jg en dg Lrs F. Lidström. Vi hde vrit med om tt bild IOGT-logen Ljus i Norden i Böle, (Böleboken sid 192) smt logen Nordstjärnn. Hns syster, Min Lidström, och Lovis Nordström rbetde på en resturng. Sedn rbetde jg hos frmren John Åström i Frgo under slåttern. Arbetrn bodde i stllet och sov i höet. Det vr kllt, och vid frukost fnns det inte plts för ll vid bordet. Dgslönen vr 1,50 dollr för lång dgr. Frmrbetre kunde ändå spr mer än de som rbetde i stden, för de kunde klr sig med br överdrgsbyxor och hde sitt hem i stllet. Under den tiden fick jg se tt det inte är lätt för en frmre tt börj bygg ute på en vill slätt. Priset på pottis och vete vr lågt, och llt kunde också tork bort. Mång frmre hde skulder, och bnken kunde då t nästn llt de tjände, men ändå hördes ingen klgn. Frmrn förskde ll bekvämligheter för tt få vr oberoende. När den skön vårsolen smälte drivn, kstde vi ll trsor som skyddt oss mot vinden. Det bäst pckdes i en vit säck. Vi knöt ett snöre eller rep i vrje hörn, så tt vi kunde h den på xeln och gld i hågen mrscher till stden efter fyr månders hårt rbete för dollr, då mn fick slåss mot kung Bore och mång oft också mot ohyr om ntten. En kostym kostde 18 dollr, gjord för hnd. Du kunde få hängslen till, på köpet. På hösten smling i Minnepolis På hösten smldes gubbr och pojkr en vcker fton vid Soolillebngården i Minnepolis. Nu vr ll glädje över. Hr du fått något rbete? Hr du någr pengr? När sk sågverket börj? Någon som vr gmml och vn förfrågde sig hos en bromsre. För 50 cent/styck bröt hn då upp dörren till en frktvgn med mjöltunnor. Vi smög oss in, tåget stte i gång. Men tt få rbete i Wisconsin vr hårt, överllt rbetre från ll ntioner. En del låg och värmde sig vid en eld i skogen, hde något tt ät. Till sist fick vi rbete för någr dgr, svinfötter inlgd i ättik, slt kött, te. Sådn mt klrde het sommrdgr. Dessutom vr myggen en förfärlig plåg både ntt och dg. Vi brukde tänd eld på ppper, gräs och jord som vi lgt i en gmml kittel som stod på golvet i vår brck för tt få rökelse, och häng upp gml säckr frmför vår brits för tt skydd oss mot mygg och ll ndr krypnde vrelser, från en björn till en lopp

17 Lulebygdens Forskrförening Nr 78, september Det vr en mycket torr sommr, inte något regn. Skogseldr börjde rs överllt, små byr brnn ned, folk måste fly både nätter och dgr, till fots och med järnväg undn elden. Hel lndet vr fullt med rök. Vi hde kontrkt på tt hugg ned stor träd i skogen och tg br brken. Vi fick 1,50 per fmn. När mn tänker på sådn betlning borde mn gråt, men rbetet som vi gjort blev lågorns rov. Elden tog llt, och vi fick dollr för llt rbete vi gjort. Till Minnepolis åkte vi sedn i två stor frktvgnr, omkring 50 mn i vrje. De som hde pengr fick betl 50 cent, men ll fick åk med. All vr gld, sjöng och berättde historier, fst vi hde order tt vr tyst. Vi lämndes på ett sidospår i mörkret när Minne-polis och fick sedn gå till fots till stden. På en brädgård - IOGT och logerbete Efter en tid fick jg rbete på en brädgård för 1,25 dollr, tills jg lärt mig sorter plnk och bräder. På den tiden vr det mycket vnligt tt t med bossen till krogen, då mn ville h högre betlning och lättre och stdigre rbete. Jg såg män, som inte kunde rbet för tt de vr full, utn låg gömd bkom brädstplr - män som gick ifrån rbetet vilken tid som helst med förmnnen till krogen, som vr öppen ll dgr. Söndg morgon kunde mn skåd nttrbetre från sågverken komm rglnde vid 9-tiden med den stor bleckplåtshämtren, som ll nvände på den tiden. Det vr två fck i den - ett för våt vror, t.ex. kffe, det ndr för bröd, kött och ost. Om den vr tom, hämtde gubbrn öl i den och vr så full, tt de inte kunde t sig frm på trottoren, redn innn hustrun hunnit t sig upp ur sängen. Sådnt vr livet i gml tider! Likså på tågen om hösten då de for till skogsrbete, då ll krögre gv sin kunder en flsk. Vilket liv! Vi vr mång god vänner som åt på smm servering, bl.. Lrs F. Lidström, tidningsmn och politiker, G. Johnsson, skriftställre och humorist. Vi deltog ll i logerbetet, både i söder och norr. Mång IOGTloger hyrde först lokl v krögre, vid sidn v krogen, och då vr det värst för flickor tt t sig förbi, men sedn dess hr IOGT en egen lokl i mång städer, och fler i Chicgo. Nu skälver grunden för bryggerier och krogr! Bättre tider År 1897 börjde tidern bli lite bättre. Vi fick kontrkt på tt stpl plnk och bräder. Arbet-de gjorde vi som slvr. Vi vr ll norrbottningr. Nästn ll hörde till IOGT-logen. Vi tjände 2,50*3 om dgen. Då gick jg med i sjukkssn - en skndinvisk IOGT-sjukkss och är llt sedn dess med i styrelsen. Jg och Alfred Menrd, som också vr med i logen Scndi, skrev då på ett kontrkt tt lst järnvägsvgnr, för tt vi inte skulle behöv fr bort och rbet i skogen över vintern, utn få möjlighet tt rbet för IOGT. Alfred hde vrit i krigstjänst i Stockholm. Hn hde lång fin mustscher, och jg försökte också bättr på min - det fnns flickor också som vr med i IOGT. Vi ordnde fester med dns, sångre och sångkör, och nästn ll som deltog vr G o d t e m p l r e. Det vr mycket trevligt. På våren fick jg så ont i rmen tt jg inte kunde få på mig rocken utn hjälp. Jg vr ofärdig i mång månder, men jg fick pengr för ingenting från bolget, 30 dollr, och 5 dollr i veckn från Godtemplrn, så det vr inte så frligt. År 1899 fick jg stdigt rbete på Ecly Lumber Co ( ett virkesbolg ), och då hde jg också stdigt sällskp med Len, en flick som hde kokt åt fint folk i mång år. Tänk, så god mt mn fick! Mång ville också ät hos henne, så hon öppnde en mtservering. I mrs smm år fick vi hjälp v IOGTbrödern och systrrn tt ordn bröllop ( llt enligt Minnesots sttslgr ), inbjudningskort, präst och tillgång till IOGT-loklen. Mång höll tl och vi fick presenter, hndtryckningr och lyckönskningr. Det vr 22 mrs Först morgonen som nordnvinden blåste kllt, upp för först gången som gift, skynd sig få lite mt och till rbetet för tt tjän en säck mjöl. Min hustru hde mång som hjälpte henne tt frkt hem vror från hllen. Nu vr ingenting mer tt sörj för. Mn hde eget hem, snäll mk, mång god vänner och god häls - och båd rbetde. Mång ville köp mtkuponger för 3 dollr i veckn och ät på Lens servering. All vr nöjd och be- Len och Oskr i Settle.

18 18 Lulebygdens Forskrförening Nr 78, september 2012 låtn med mten. Affärern gick br. Men så blev Lens mmm sjuk, så Len skötte om henne. Det blev fler mtgäster och mer rbete. Mmmn fick då flytt till sin son i Bufflo. Fnns det någon tid över hde vi fullt hus hemm. Så vr det fler vänner som blev sjuk, t.ex. Mrs Bjurqvist och min gode vän sedn brndomen John F. Fornberg. Len vr lldeles för snäll och skötte om ll, och de fick komm hit och spis. Hon till och med bjöd hem sådn som inte hde fmilj eller släkt tt fir jul hos oss. Hon tänkte mer på ndr än på sig själv. Till sist vr Len både utrbetd och utfttig. Själv hde jg fördärvt en hnden och kunde inte rbet på tre månder. Jg fick då upp ögonen för tt jg vr i skuld, fst jg rbett både hemm och bort. Jg förklrde då, tt nu fick det vr slut på ll mtgäster. Len hde ännu en fordrn på 130 dollr v en gäst, men fick ing pengr. En nnn, som ldrig hde något tt betl med, måste vi kör ut. Hn vr skyldig 35 dollr. Nu flyttde vi till en liten lägenhet. Min hustru blev gnsk sjuk, så jg hde tt kll på doktorn för först gången, men det vr inte sist. Len rbetde hårt för tt skp julstämning åt mång en tid före jul. Då blev hon så sjuk tt hon blev liggnde. Dr. Andersson gv henne någon smörj. Hon blev något bättre, men mest genom sin strk vilj. Annndg jul vr vi välkomn till Mrs Bjurqvist. Mt lgdes, men glädjen blev kort. Len kunde inte skrtt längre som förr. Hem fort. Hon ville inte gå till doktorn. Jg fick hem henne och i säng. Vår inneboende hämtde doktorn. Inte något frligt, sde Dr. Plmer, br vtten i lungsäcken. Hon fick medicin, mer för vrje dg. I tre månder låg hon sjuk, så jg fick skff en flick till hjälp. Ändå hde jg tt vk ll nätter, utom när någon från logen bytte v mig. Jg hde tt håll ögonen öppn för tt få något dgsverke, men inte mycket rbete fnns. I pril börjde Len vr uppe något, så tt Jenny Nelson, som flickn hette, kunde slut hos oss. Hon gifte sig sedn med min gode vän, John F. Fornberg. Len fick en nervsjukdom, så tt hon höll på tt förlor förståndet. Doktorn gv mig rådet tt låt henne få sin vilj frm i llt. När sommren vr i sin blomstring, gjorde vi någr utflykter till god vänner och intres-snt pltser. Tiden gick. Vintern kom och så småningom också näst vår, våren Då hde vi besök utv mång norrlänningr, såsom Anton Witmn, Mnne Helsen och så kom min svåger, Oscr Österberg, och syster Selm och ders lille son. Allting skulle bli trevligt, men frurn kom inte riktigt överens, så svågern gick tillbk till New York, men Selm stnnde en tid. Broder Fornberg fick tillökning i fmiljen. Sorgligt nog dödde hns snäll mk Jenny efter någr dgr, efterlämnde en vcker liten flick. Jennys död vr ett hårt slg för min Len. Well, stckrs John, hn vr nu änkemn, utn mk. Vi måste låt honom bo hos oss. Då vi år 1907 skulle lämn Minnepolis, köpte John hel vårt möblemng för 100 dollr, med två års brndförsäkring. Hn övertog smm hyr för huset och tog med sin ny fästmö till prästen, där de blevo ett, enligt Minnesots sttslgr. Från Minnepolis till Mc Cloud, Cliforni Nu skulle vi lämn Minnepolis, för jg hde fått rbete i Mc Cloud. Minnepolis vr nog br. Där hde mn sin gld och sorgsn dgr. Att flytt någon nnnstns ger erfrenheter, men mn kn också få betl för dem. Det kändes tungt tt lämn ll vi kände och begiv sig mot okänd öden. Nu kom vskedsstunden. Aftonen före vr vi hos C. A. Lindgren, och jg kände mig inte något gld, för jg tänkte, tt llting vr nog inte så blomstrnde i Cliforni. En stor skr Godtemplre hde nu smlts vid sttionen för tt säg frväl - knske för lltid. I St Pul fick vi vår turistvgn, och på morgonen vr vi i Omh, Nebrsk. Vi psserde Wyoming med sin kretursmssor - Uth - Slt Lke - Nevd - över berg - genom tunnlr - såg timrde snöskydd - djup dlr - Summit - Colfx - snöblndt regn - nu lutde det nedåt - små trädgårdr med frukt, träd i blom - på kvällen Scrmento Cpitolium, säte för guvernören - en stor gmml sttion - åt stekt lx i stden. Ett nnt tåg på kvällen, frmme i Mc Cloud kl. 5 näst fton. Vi möttes v en brokig folkmss: merikner, itlienre, hinduer, greker och spnjorer. De hde strejkt på hösten och väntde på tt få se ll nykomn skndinver, som skulle t ders rbete. Vi blev mot-tgn utv superintendent Johnson. Vi fick mt i den stor mtslen som bolget hde. Där fnns rum för mång hundr. All som hde hustru med hde löfte om nytt fint hus med fyr rum, men det vr blott en dröm. Husen vr inte påbörjde. Jg blev inkvrterd långt bort i skogen i ett stort enkelt brädhus, mycket likt en vedbod. Två fönster fnns, en liten järnkmin, en säng med någr tunn filtr. Stormen tilltog med regn. Vi frös och vinden tjöt. Något som höll oss vrm vr tt flytt sängen frm och tillbk, för tket läckte. Vtten fick vi från snö eller en bäck. Vårt möblemng skulle komm från butiken, smt vår resväskor från tåget. Mång fin sker förlorde vi, som ldrig mer fnns till. Allting försendes. Vttenledningen skulle täts, dubbl väggr, nytt tk, nytt golv. Vi måste bär llt från butiken. Den våt snön gjorde vägen ofrbr. Vädret blev br, men solen vr så skrp tt folk inte kunde rbet. De flest blev solblind. Min Len blev mycket sjuk. Jg kllde på Dr. Legg, sedn Dr. Grem. De sde tt det berodde på klimtet. Jg hde fått vsmk för Mc Cloud, så jg slutde rbet, sålde vår möbler till en itlienre för hlv priset, köpte biljett till Oklnd, Cl. Det vr 25 pril På morgonen vr vi i Scrmento, Cl. Mycket tt beskåd den tiden på året, fruktträd, rosor Det vr översvämning den våren. Mindre hus hde flyttts utv floden, även järnvägsspåren på en del håll. När vi kom till Port Cost stnnde tåget. Jg gick ut och fnn tt vi vr

19 Lulebygdens Forskrförening Nr 78, september på en trnsportfärj, Solno Port Cost, klld den störst båtfärjn i världen. Mång vr överrskde tt det vr så tyst. De visste ingenting förrän de såg frtyg och lstångre genom tågfönstret. På ndr strnden åkte tåget upp och börjde pust på. Oklnd, Cliforni Den 26 pril 1907 vr vi frmme i Oklnd Cl. och spårvgnen till Mr och Mrs Plmer. Mycket vrmt mottgn förstås, men olik yrken. Plmer skräddrmästre med verkstd i Sn Frncisco och eget hus. Jg en fttig brädgårdsrbetre från Minnepolis. Hns mk, min Lens syster - som vr en trogen Godtemplre när hon vr hos oss - hennes rosor på kinden hde flyttt till näsn. Likså hennes mn. Mt vr det ldrig fråg om för dem. Vrje morgon till krogen, fick en sup och fri lunch. Vi vr ute i god tid, besökte strnden och Sutr Prk, men för en fttig rbetre i en sådn std räcker ett pr hundr dollr inte länge. Jg sökte rbete på loger i olik städer, fick ett genom Odd Fellows, men betlningen vr inte nog. Vi beslutde res till Settle Wshington, men kssn hde krympt ihop. Jg måste sänd till Minnepolis för mer kovn. Kovn kom, och 17 mj 12,30 steg jg och min Len ombord på ångren Spokn. Vädret utmärkt vckert, uppssningen god. Vi hde först klss, god mt, musik, gott promenddäck. Vi fick även skåd Victori B. C. Melln Victori och Settle vr mång fin stränder med fin stor furuskogr - mycket nturskönt. I Settle, Wshington På ftonen den 21 mj vr vi i Settle Wsh. Där uppsökte vi någr vänner. Vi fick hyr rum hos Gust. Nelson. Där vr mång gml vänner från logen i Minnepolis. Jg besökte Odd- fellowsmöten och IOGTloger. Hde mång gld stunder, tog ångbåt till Brownville, plockde bär. Nog hde vi trevligt, men kovn börjde bli liten. Jg fick mitt först rbete vid Lun Prk, som vr under byggnd. Det fnns ingen spårvgn dit, mn fick gå med båtfärjn. Jg rbetde där, så jg vr när giv upp. Sedn fick jg rbete vid grundläggningen v City Hll ( stdshuset ). När det vr färdigt lde vi först trottoren i Mt Bkers Prkdistrict, nu räknt som ett v de finste med prkett i mitten utv gtn. Då börjde den god tiden, strike eller lockout. All union män ( union = fckförening ) slutde. Bossen ordnde ett litet jobb åt mig på llmänn mrknden. Det blev llt för Min Len vr mycket skrl. Jg fick oft kll hem doktorn. Julen kom, smt nyår. Det vr mång fester, men för hennes sjukdom fick vi stnn hemm. I slutet v jnuri 1908 fick jg hjälp v min gmle vän, broder A. A. Andersson, tt fyll i en blnkett i Bremerton. Arbete fnns det inte. Jg sprng och sökte rbete så jg blev trött och elk. En morgon kom jg till ett bygge, ny City Hll. Jg vr beknt med tidskrivren och fick börj där. Fstän det vr ett hundrtl där, fick jg stdigvrnde rbete hel tiden. Bremerton Nvy Yrd, Wshington I mrs månd fick jg ett postcrd från US Nvy Yrd (örlogsvrv), Bremerton, tt infinn mig pril 1 för rbete. Min hustru blev gld tt jg skulle få en lätt och god rbetsplts för hel min återstående livstid för USA:s regering. Dgslönen först klss 2,52 dollr, ndr 2,48. Vi reste dit, hyrde en liten snygg lägenhet för 12,5 dollr i månden. Litet fint hus, vcker utsikt, 4 rum. Köpte ett lss ved, städde och börjde knog. Tänk, så fint! Nu hde vi kostt på tt flytt, först express ned till båten, sedn från båten till huset. Då jg hde rbett en veck blev 125 mn uppsgd, för det hde inte beviljts någr pengr i Wshington! Jg vr en v de lycklig. Det blev br en mss kostnder. Min hustru vr mycket missbelåten - inte tt undr på. Fortsättning (del 2 v 2) i näst tidningsnummer 79. Svensk jernmlm utfördes under årets 7 först månder 1890 till ett belopp f 102,521,000 kg mot 62,644,000 kg i fjol, 35,184,000 kg år 1888, 21,215,000 kg år 1887 och 11,141,000 kg år Af ofwnnämnd i år exporterde mlm woro 8,650,000 kg Gelliwremlm, som utskeppts från Luleå hmn. Störst delen derf hr gått till Rotterdm, det öfrig till Englnd. Norrbottens-Kuriren år 1890 Nu hr det hänt IGEN tt rtiklr och bilder som medlemmrn sänt vi internet till mig inte kunnt nå frm. Vet inte än vd felet är, men kn vr en brndvägg som är för sträng. Vänligen sänd text, liksom tidigre, som.doc-fil och bilder som jpg-fil. Hur som helst är det llr säkrst tt nvänd nednstående e-mildress: ke.ostling@gmil.com Hälsr Åke Östling

20 20 Lulebygdens Forskrförening Nr 78, september 2012 Avsändre: Lulebygderns Forskrförening Residensgtn 6 E LULEÅ Vid obeställbrhet återsänd till ovnstående dress! SVERIGE PORTO BETALT Du som är forskre i Luleå forskrförening Berätt om din forskning i medlemstidningen Det behöver självfllet inte bli någon totl redovisning och nturligtvis inte omftt llt intressnt du hittt. Men vre sig du forskr om din släkt eller någon enskild person, en viss by, en fstighet eller en enskild gård, om jkt, fiske, idrott eller om järnväg, flyg, lndsvägr eller bror, yrken som försvunnit eller drmtisk händelser, skärgårdens ör och ders betydelse eller nturnmn som ändrts och försvunnit, så hr du säkert hittt något spännnde och intressnt eller underligt. SKRIV GÄRNA kort om något vsnitt från din forskning eller en längre redovisning. Hr du fått tillgång till gml bilder så bifog gärn dess. De returners efter inscnning. Även om du inte kn skriv så finns det säkert möjligheter tt få det publicert till din egen och ndrs glädje. Kontkt Åke Östling ke.ostling@gmil.com eller tel ,