Lulebygdens Forskarförening

Transkript

1 Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING - Nr 72. november 2010 MEDLEMSMÖTE söndgen den 12 december kl i Hyresgästerns fritidslokl, Västr Vrvsgtn 24 E (smm område som forskrloklen, först röd huset från Centrum, ingång från gveln) PROGRAM: e Medlemsmöte e Utdelning v Julius Sundströms stipendium e Föredrg v Leif Lrsson: Släktforskre i skönlitterär miljö e Fik Välkomn! STYRELSEN Lulebygdens Forskrförening Ett levndsöde Emellnåt stöter mn som släktforskre på nteckningr i kyrkböckern som får en tt funder över hur personen ifråg hde det under sin levnd. Här ett exempel som torde vr mycket ovnligt. Den 27 juni 1775 föddes i Gäddvik ett brn som döptes till Ev. I husförhörsboken för åren finns Ev redovisd som dottern Ev Johnsdotter född I efterföljnde husförhörsbok för åren hr fstigheten övertgits v Evs bror Erik. Någon Ev Johnsdotter finns dock inte upptgen på fstigheten vilket ju i och för sig inte är något tt förvåns över. Ev är ju över 30 år när den ny boken ts i bruk. Anmärkningsvärt är dock tt det på fstigheten blnd övrig bröder till Erik finns en broder som heter Efrim och som uppges vr född den 27 juni Tydligen en tvillingbror till Ev som prästen måste h glömt tt skriv in? I näst husförhörsbok ( ) återfinns smm uppgifter om Efrim men också dtum för Efrims död och där hittr vi lösningen. I dödboken hr prästen gjort följnde notering: Ogift Ephrim Johnsson, 53 år. Drunknde i Gäddvik Sundet. Döpt såsom flick med nmnet Ev, men vid fullväxt ålder hr ntgit nmnet Ephrim och klädde sig i krlkläder. l Ordförnden hr ordet Ny medlemmr Sid 3 l Brsilienemigrtionen en mrdröm Sid 4 l Trnsporter för bil och järnväg Sid 9 l Rllrkriget i Älvsbyn ett blodigt 55-årsminne Sid 12 l Ol får äntligen börj skol Sid 15 l En bensbyättling i Nordmeriks indinskogr Sid 16 l Det här säger lgen om din släktforskning Dtsplten Sid 18 l Sist sidn: JULKLAPPSTIPS Tisdgsträff den 7 december Progrm ej klrt Håll utkik efter utförlig nnons på hemsidn där ktuellt progrm kommer tt nges.

2 2 Lulebygdens Forskrförening Nr 72, november 2010 Lulebygdens Forskrförening Besöksdress: Residensgtn 6 E, Luleå Telefon: 070/ Telefontid: Måndg: kl 9-11 Torsdg: kl 9-11 Övrig tid går br tt mli till nednstående e-mildress e-postdress: info@lulebygden.se Hemsid: se Webbnsvrig: Mrit Lindell e-post: webred@lulebygden.se Post skicks till dress: Lulebygdens Forskrförening Residensgtn 6 E Luleå Öppettider: Ytterdörren öppen kl ll dgr. Innerdörren låses som tidigre med egen nyckel. Annonspriser Åttondels sid 100 kr Kvrtssid 200 kr Hlvsid 300 kr Helsid 500 kr Sist sidn, enstk nr kr Sist sidn helår (4 nr) kr Medlemmr får kostndsfritt mrkndsför sin lster i tidningen. Dett är begränst till 40 mm/1 sp respektive 20 mm/2 sp. Dett under förutsättning tt ett exemplr v ls-tret lämns till föreningen. Styrelsen 2010 Ordförnde Per Wänkkö Tel , 070/ E-post: per.wenkkoe@swipnet.se Vice ordförnde Gunnr Johnsson Tel Kssör Vknt Sekreterre Crin Vllgren Tel E-post: crin.vllgren@ssb.com Övrig ledmöter Eivor Nordqvist Tel E-post: nordqvisteivor@hotmil.com Sture Krlsson Tel E-post; str.krlsson@gmil.com Kent-Åke Lundebring Tel E-post: kent-ke.lundebring@nll.se Supplenter Ingrid Vikström Tel E-post: ingvik@teli.com Kjell Mäki Tel kjell.mki09@bredbnd.net Föreningens syfte Lulebygdens Forskrförening grunddes 1989 för tt främj och höj intresset för bygdeperson- och släktforskning inom gml Storlule socken smt tt rbet för bättre betingelser för sådn forskning. Mnusstopp för februrinumret 13 februri Påminner smtidigt om behovet v kort notiser/ rtiklr, och även intressnt fristående bilder. Ge ett bidrg till Julius Sundströms Minnesfond Förvlts v Lulebygdens Forskrförening. BG Stipendiegruppen/lulebygdens Forskrförening Gerd Olovsson, tel , e-post gerd.olovsson@teli.com Sigvrd Eriksson, tel FONUS kn förmedl telegrmmen. Medlemsvgifter Vuxen Ungdom tom 25 år Fmilj (smm hushåll) 150 kr/år 40 kr/år 190 kr/år Vid inbetlning uppge lltid nmn, dress, födelsedg, telefon, gärn mobil och e-post (inkl nmn mm på fmiljemedlemmr som omftts v fmiljevgiften). Avgiften betls till PG Vid internetbetlning: Kompletter din uppgifter genom tt skick dem med e-post till medlemsnsvrig e-post: lulebyfof@teli.com Kom ihåg tt meddel dressändring!

3 Lulebygdens Forskrförening Nr 72 november Ordförnden hr ordet Hej Den här gången tänkte jg t upp en del nyheter. Vid senste styrelsemötet beslutdes tt forskrloklen sk hålls öppen torsdgr melln 15.oo och 18.oo frm till och med veck 50. Under denn tid kommer någon styrelsemedlem tt finns i loklen vilket betyder tt den som önskr köp t.ex. ett USB-minne, ntvlor eller någon publiktion kn gör det. Det här innebär ingen förändring v vd som hr gällt tidigre tt loklen normlt är öppen om någon som hr egen nyckel finns där. Hur det blir efter nyår kommer vi tt meddel på hemsidn. En nnn nyhet är tt Sveriges Dödbok 5 nu är instllerd i föreningens dtorer. Den här utgåvn innehåller mteril från perioden Tidigre utgåv är kompletterd med nmn på c 2,5 miljoner vlidn under perioden , vilket enligt Sveriges Släktforskrförbund innebär tt c 70 % v smtlig död de åren ingår. Jg hopps tt du är medveten om tt föreningens dtorer därutöver innehåller en mängd olik progrm Lyout och produktion: ÅKE ÖSTLING Tel ke.ost@teli.com blnd nnt uppkopplingr mot Arkiv Digitl, Genline och SVAR. På föreningens hemsid under rubriken forskningsmteril hittr du en förteckning över smtlig instllerde progrm. Det hr ju nu gått en tid sedn föreningen gv ut USB-minnen vseende Nederluleå och Nederklix. Vi överväger tt om något år ge ut en uppdtering v USB Nederluleå. Dett skulle möjliggör rättning v ev. felktigheter. Det förutsätter dock tt vi får red på ev. felktigheter. Därför om du hittr ett fel vr snäll och meddel oss, helst vi E- post eller vnligt brev. Det verkr som tt kssörsfrågn äntligen håller på tt få en lösning. Förhoppningsvis kommer vi vid medlemsmötet den 12 december tt kunn välj en ny styrelseledmot tillik kssör. Trditionsenligt sker också utdelning v Julius Sundströms stipendium vid dett tillfälle. Vi närmr oss lltså dvent och jul. Först dvent (28/11) är också Mnuskript till tidningen skicks till nednstående helst vi e-mil, och glöm inte tt skick bilder i särskild fil (jpg). Åke Östling Jkobs väg Piteå Tel e-mil: ke.ost@teli.com Anit Andersson Mlmuddsvägen Luleå Tel Gunnel Jägre Sndin Sndviksgtn Luleå Tel En gmml mn En v socknens gml vr soldten och bonden Per Hnsson Drgon på Måttsund nr 14. Enligt försmlingsboken som börjr 1749, så bör hn h vrit född omkring 1683 och vid sin död 1782 således c 100 år gmml. Försmlingens död- och begrvningsbok uppger dock hns ålder till 110 år, vilket snnolikt måste vr fel. Enligt en nteckning i försmlingsboken läser hn finsk och torde därmed vr v finsk börd. Schktning å Storgtn hr gått gnsk rskt: höjden är nu genomskuren och gtn öppnd för gående. Denn förr oförswrligt bckig trfikled genom stden ter sig nu, hwd profilen beträffr, som det egnr och nstår en stdsgt, och residenset i fonden tr sig mycket br ut. Norrbottens-Kuriren år skyltsöndg. Föreningen kommer även i år tt medverk. Pltsen blir Stdshusets fojé. T med dig någon beknt som kn tänks vr intresserd v släktforskning och titt in. I tisdgs (2/11) deltog jg i föreningens tisdgsträff och lyssnde på ett föredrg v Ingrid Vikström som berättde om hur hennes bok om Måttsund hde vuxit frm. Vi vr br 16 deltgre vilket jg tycker vr synd. Ni som inte kom gick miste om ett mycket trevligt och intressnt föredrg. PER

4 4 Lulebygdens Forskrförening Nr 72, november 2010 Brsilienemigrtionen 1910 en mrdröm Text och illustrtioner v LEIF LARSSON...och SOFIA HJÖRTSTRÖM, 18 år vr med. Den 13 mj 1910, då hon inte vr äldre än 17 år och 6 månder flyttde pign Sofi Hjärtström från Plokorv till Kirun. Plokorv, som jg berättde om i förr numret v Klix ForskrNytt, vr en mycket liten bruksort, som höll på tt vfolks. I mitten v 1800-tlet hde det funnits gårdr i byn runt msugnen återstod br någr få som ännu beboddes. Kirun vr en stor kontrst. Stden upplevde en enorm expnsion. Migrtionen vr mycket stor. Tusentls människor flyttde in och väldigt mång flyttde ut. Dett omvälvnde miljöbyte för Sofi Hjärtström överträffdes snrt v ett ännu mycket större emigrtion till Brsilien. Den 18 mj hde Sofi eller Fi som hon lltid klldes, flyttt in till Kirun (enligt Jukksjärvi försmlings Inflyttningsbok). Under denn först tid i Kirun fick Sofi Hjärtström husrum hos plåtslgren Vikström. Ett hlvt år efter nkomsten till Kirun fick hon den 7 december 1910 utflyttningsintyg för emigrtion från Kirun till Brsilien. Smm dg fick ytterligre 50 kirunbor utflyttningsintyg för emigrtion till Brsilien. Br i december det året emigrerde cirk 150 kirunbor. Under åren rörde det sig knske om upp mot 1000 kirunbor 1. Det öde som den ung flickn fick upplev vr drmtiskt. Hon flyttde från vinterns kyl i Kirun till tropisk värme söder om Ekvtorn i Brsilien; från en krg snörik trkt som sknde 1 skog till tropisk regnskog; från influensepidemier till tropisk sjukdomr. Nyss fylld 20 år återkom hon till Sverige med en son, som fdern inte tog något nsvr för. Att den ung Sofi Hjärtström nslöt sig till den stor utvndringen från Kirun, dit hon kommit br någr månder tidigre, berodde knppst på ungdomlig äventyrslust. Enbrt Kirun måste h tett sig som ett stort smhälle för henne som kom från Plokorv. Sofi vr i Kirun pig hos Petrus Persson Lindgren och hns hustru Gin Mri Jkobsdotter. Åke Brck hr i sin förteckning på 650 utvndrre från Kirun uppgett tt Petrus Lindgren hde det br ställt ekonomiskt, åtminstone i jämförelse med de flest ndr Brsilienfrrn. Hn vr en v de ytterst få som hde råd med en tjänsteflick i Brsilien. Det vr Sofi, Fi, Hjärtström. När fmiljen emigrerde, följde hon med. Troligen bekostdes hennes res från Kirun till Hmburg (som vr utresehmn) v fmiljen Lindgren. Brsilinsk stten stod för resekostndern från Hmburg till Brsilien, men resorn inom Sverige fick vr och en stå för själv. Muntlig uppgifter berättr tt Petrus Lindgren, som vnligen klldes Petter Lindgren, vr hndelsmn i Kirun. Enligt både Utflyttningsboken och Försmlingsboken vr hn bokförd som Arbetre. Hn vr född i Sorsele i Västerbotten. Hustrun Gin Mri Angående fotnot 1-4, se sidn 8-9 Jkobsdotter vr norsk, född i Sltdlen 2, Norge. De gifte sig den Då Sofi Hjärtström kom som pig till fmiljen i mj 1910, hde fmiljen fyr brn: Signe Viktori f , Algot Emnuel f , Alln Alexnder f och Gustf Adolf f Fmiljen fick sonen Krl Hermn, f i Gurny, Brsilien föddes sonen Frits Rgnr i Kirun den Då Petrus Persson Lindgren återkom till Kirun med sin fmilj, återlämnde hn flyttningsbetyget till Brsilienvdelningen den 10 juni 1912 och etblerde sig som åkre i Kirun. Men Sofi Hjärtström vr då inte längre med. Enligt Åke Brcks uppgifter återvände hon inte till Kirun. Hn kunde knske inte vet tt Sofi gift sig 1915, och därmed fått ett nytt efternmn, Johdet, och sedn bott i Kirun under fler årtionden. Kirun vr vid tiden för Brsilienemigrtionen 1910 ett mycket ungt smhälle, br tio år efter den först permnent inflyttningen. Pltsen hde expndert enormt tck vre järnvägen och i synnerhet gruvbrytningen. Hur kunde denn växnde men ännu lill ort plötsligt förlor så stor del v sin befolkning? Det fnns mång orsker, men den mest bidrgnde vr storstrejken 1909 och följdern v den. Emigrtionen från Sverige vr stor under slutet v 1800-tlet och börjn v 1900-tlet. Över 1 miljon svenskr emigrerde till Nord-Amerik Det vr 20% v hel Sveriges befolkning, lltså vr femte svensk reste iväg. De flest vr i åldern år. Nästn ll åkte till Cnd eller USA. Norr Amerik brukr det stå i kyrkns böcker. Mönstret vr oft det tt enskild individer reste iväg, oft män som hop-

5 Lulebygdens Forskrförening Nr 72, november pdes tjän ihop så mycket tt fmiljen kunde komm efter. Sverige vr ett utpräglt jordbrukrlnd och om det blev missväxt ett eller fler år, innebr det stor ekonomisk prövningr för ll fmiljer. Det vr inte ovnligt med s.k. nödår, och då befolkningen smtidigt växte, räckte jorden inte till för tt försörj ll. Äldst sonen övertog oft gården, de övrig fick skff sig försörjning bäst de kunde. Mång reste över Atlnten för tt finn en ny frmtid. I mång meriknsk stter vr det också lätt tt få jord tt bruk. Vrför Brsilien? Men vrför Brsilien ? Hur kom det sig tt fler hundr kirunbor smtidigt bestämde sig för tt åk från rktisk norr Sverige till ett okänt lnd långt i söder? Lndet vr fktiskt inte helt okänt som emigrtionsmål för svenskr. Någr hde rest dit under ofärdsåren i mitten och slutet v 1860-tlet, då nödåren vr fler i följd. Och på 1890-tlet hde en viss utvndring dit också ägt rum. De flest vr då sågverksrbetre från Sundsvll och Hudiksvll, som en följd v en konflikt på rbetsmrknden Sundsvllsstrejken. Men br två personer vr från Norrbotten och ingen v dem från Kirun (som ju inte fnns då). Brsilien hde ldrig tidigre vrit ktuell vrken för kirunbor eller för ndr norrbottningr. Skälen till den stor utvndringen är nturligtvis mång. En orsk vr tt ville mn emigrer till Cnd eller USA, (som vr de vnligste målen för emigrtion från Sverige) så måste mn först spr ihop pengr till hel resn. En Brsilienres bekostdes helt v stten Brsilien från utresehmnen Hmburg i Tysklnd till tilldelt mrkområde i Brsilien. Resn till Hmburg från hemorten fick mn bekost själv med hopsprde eller lånde pengr. Det vr ändå ett mycket billigre lterntiv. Och frmför llt - mn kunde t med hel fmiljen ovsett hur mång brn det vr och resn över Atlnten vr grtis för ll. Det llr viktigste skälet vr storstrejken 1909 och följdern v den. Både de fcklig och de politisk motsättningrn melln rbetre och företgsledre vr mycket stor. Mång rbetre i gruvorn hde ktivt deltgit i strejken och blev därför svrtlistde 3 v ll rbetsgivre. Möjlighetern tt försörj en fmilj blev sämre och sämre. Storstrejken 1909 blev ingen frmgång för rbetrn, tvärtom. Missräkningen vr stor. Kmplusten mot rbetsgivrn byttes ut mot en känsl v tt rbetsförhållnden skulle bli ännu sämre. Ju längre strejken pågick desto Tecknd illustrtion: Kirun std 1907 Blyertsteckning efter förlg i boken Kirun std och vildmrk. Så här såg KIRUNA ut 1907, strx innn SOFIA HJÄRTSTRÖM först gången kom till Kirun. Bilden i boken bygger på ett foto v Borg-Mesch, som tgit bilden från klockstpeln och mot Kirunvr. Då fnns ännu högst toppen kvr, Sttsrådet. I mitten på bilden finns den överbyggd bergbnn, som trnsporterde gruvrbetrn upp till ders rbetspltser på fjället. mer bekymrde blev mn i Kirun. Mång börjde tyck tt emigrtion vr den end utvägen. Redn innn storstrejken vblåstes den 12 oktober 1909, hde 30-tlet finskspråkig fmiljer rest iväg till Brsilien, till provinsen Rio Grnde do Sul. En tredje fktor som nog påverkde mång vr klimtet - i Kirun och hur mn föreställde sig tt det vr i Brsilien. Långvrig kyl på en stället, ständig värme på det ndr. Gerd Persson 4 hr i sin bok Floden tog beskrivit hur rbetre som deltgit i den misslyckde storstrejken sknde llt förtroende för rbetsgivre och hur hel gruvsmhället Kirun innefttdes i smm misstro och besvikelse. Så här beskriver Gerd Persson gruvorten Kirun: På vintern ser mn inte solen på fler månder. Att bo i Kirun är tt bo i polrmörker. Mn frös och svlt. Kirun vr inte en plts för människor. Mn börjde tl om vrmre klimt. Det fnns vrm och härlig pltser på jorden. Vrför skulle mn då bo just i Kirun? Plötsligt hde mn svret i händern. Det är broschyrer som tlr om hur br det är i Brsilien. Där är evig sommr. I Brsilien kn mn på en end bnnplnt få upp till 40 kilo bnner. Apelsinern växte vild. Vildhonung fnns tt hämt i skogen. Det vr br tt hämt. Och det bäst v llt - det vr vrmt. Kirun vr vid den här tiden ännu ett gnsk primitivt smhälle. De först bostädern restes när den lill bäcken Luossjokks utlopp från sjön Luossjärvi. Det vr smtidigt med tt rälsläggningen söderifrån nådde pltsen i oktober Pltsen klldes Rälstippen senre br Tippen. Stdspln fnns inte. Husen byggdes vrsomhelst, brcker och torvkåtor om vrt nnt. Det vr hus som knppt gv skydd för den värst kyln. På sommren blev området dyigt och vttensjukt, ett vidrigt vttenhål. Folkhumorn kllde stället Djävulsön (senre br Ön). Det syftde egentligen på den frnsk strffkolonin i Guyn i Sydmerik norr om Brsilien, där Dreyfus hölls

6 6 Lulebygdens Forskrförening Nr 72, november 2010 fången. I dett område i Kirun kom det ny smhällets först brn till världen - Kirun Söderberg född den 21 ugusti Redn då hde kirunbor en föreställning om hur det vr i Sydmerik. Den utomordentligt dålig bostdsstndrden i Kirun under smhällets först år, hde mång v gruvrbetrn upplevt. Mycket stor betydelse för utvndringen från Kirun hde den strk propgndn som frmfördes dels v genter som propgerde för Brsilien och nnonserde i norsk och svensk tidningr, dels v tidigre emigrnters lovord och dessutom också v tidningen Norrskensflmmns oft översvllnde positiv ord om Brsilien. Tidningen vr då en socildemokrtisk tidning. Tidningen vr strkt för utvndring, Norrbottens-Kuriren (högertidning) vr strkt emot. (Annonsern för utvndring till Nord-Amerik vr dock mång, mång fler i båd tidningrn). Den kirunbo som mest bidrog till mssutvndringen vr Isk Aronsson Plo f Redn innn storstrejken tog slut hde hn den 9 oktober 1909 nmält sig för emigrtion. Går mn enbrt efter utflyttningsbetygen vr Plo den llr förste som gv sig iväg. Hn skrev entusistisk brev hem och lockde mång, mång tt res över Atlnten till Brsilien. Då emigrntern fick de verklig förhållnden klrt för sig, blev Plo mycket vskydd. Kirunborns förhoppningr vr stor. I Helmin Jkos bok Frn vr min följeslgre säger en mn: Det är nnt därbort. Där sitter mn på verndn och pöser och låter negrern rbet. Det vr nog en gnsk dåligt informerd person som fällde yttrndet eller som inte fått klrt för sig vrför brsilinsk stten så frikostigt bekostde hel överfrten från Hmburg. Slveriet hde år 1888 upphört i Brsilien. Det fnns således ing negrer, som utn ersättning kunde utför rbetet. Dessutom vr det just för tt skp ny uppodlde mrkområden som Brsilien behövde mång europeisk invndrre. Krvet från Brsilien vr tt de som Så här kn det tysk frtyget Pul Vilhelm h sett ut, det som tog hem Brsilienfrrn från Kirun tillbk till Sverige. Mitt på ekvtorn föddes Sofi Hjärtströms son som döptes till Pul Vilhelm. kom skulle vr kunnig i jordbruksrbete. Nyodling i helt orörd områden (tät regnskog) krävde mycket rbetskrft. Därför gynndes stor brnfmiljer. Minst hälften v Kirunutvndrrn vr gruvrbetre och hde liten eller ingen erfrenhet v jordbruk. Att de ändå togs emot med öppn rmr v emigrtionsgentern berodde på tt dess fick ersättning för vrje person de värvde. Stor brnfmilj = stor provision. När emigrntern från Kirun kom till Brsilien fick de upplev värme, mycket mer än vd de förväntt sig. Det vrm fuktig klimtet hde oft temperturer över 40 grder. Jorden vr mycket bördig, men de grödor som svenskrn vr vn med pssde inte lls. Pottisblsten växte enormt, men ing pottisknölr bilddes. Och för tt kunn odl över huvud tget, måste först en stor yt i regnskogen röjs. Det behövdes välr tt invndr. Lndet vr i mycket stort behov v invndrre, som röjde upp ny mrk för odling. Isk Aronsson Plo, som ursprungligen vr från Muodoslompolo hde sitt eget sätt tt tänk. Eftersom hn själv blivit så grundlurd och hmnt i ytterst nöd och fttigdom, ville hn inte tt de som stnnde kvr i Kirun skulle h det bättre. De kunde gott få det lik eländigt som hn. Ett nnt skäl kn h vrit Blommorns ö, Ilh ds Flores. Det först intrycket emigrntern fick v Brsilien fick de från Blommorns ö. Här utnför Rio de Jneiro steg de i lnd, efter en lång sjöres. Den tog minst en månd. En emigrnt uppger tt resn tog tre månder. Emigrntfrtygen vr oft vnlig lstfrtyg inredd för persontrnsport. Hyttern bestod v vblkningr och sängrn vr järnsängr (som i militärförläggningr). Det vr två sängr på höjden och två i bredd. Efter den hård överdigt mycket rbetskrft. Tyvärr hnn mång inte längre än till Brsilien, innn sjukdomr slog till, särskilt blnd brnen. Mång, mång dog! Senre kom mn ju tt kll hel resn för Dödskrvnen. Hur kunde så mång brev hem till Sverige vr så positiv? En del rpporter från Brsilien vr direkt lögnktig. En del personer gjorde det för egen vinnings skull. De fick ersättning v brsilinsk stten om de lyckdes förmå svenskfrten över Atlnten, blev det först mötet med Brsilien mycket positivt. Mottgningsförläggningen på Blommorns ö vr prydlig, mten vr god och det rådde ordning. Mn visde till och med film utomhus. Det fnns sjukhus och läkre. Det här gjorde emigrntern gld och förväntnsfull. Härifrån skrev mång sin först brev hem och i mång fll vr det de end breven. Fortsättningen blev senre llt mer mrdrömslik. En tredje orsk lär h vrit finsk språket och översättningen v breven, i de fll då de publicerdes i

7 Lulebygdens Forskrförening Nr 72, november Norrskensflmmn. Översättrn lär hellre h tgit till lite för fin ord och positiv ord, än tt försök finn det rätt ordet. Brsilien ligger på södr hlvklotet och är ett enormt stort lnd. Lndets yt är lik stor som hel Europ (om rysk delen inte medräkns). Br från Rio de Jneiro till Porte Alegre i Rio Grnde do Sul-provisen är det mer än 100 mil. I lndets norr del går ekvtorn rkt genom lndet, där också världens vttenrikste flod, Amzonfloden, finns. Lndet består v 27 provinser, delstter. Den sydligste är Rio Grnde do Sul. Om mn från ekvtorn går 30 breddgrder norrut kommer mn till det som klls Norr vändkretsen (Kräftns vändkrets). Den går genom norr Afrik bl.. genom Shr och Kiro i Egypten. I Nordmerik psserr den melln Cub och Florid och går genom Mexico. Där är det vrmt. På södr hlvklotet finns Södr vändkretsen (Stenbockens vändkrets). I södr Afrik går den över Nmibi, Botswn och Mdgskr, i Sydmerik genom Prguy och nordligste Argentin. Där vlde Kirunutvndrrn tt bosätt sig. Provinsen heter Rio Grnde do Sul. Minst lik vrm som Egypten. För svenskrns del vr två pltser ktuell, Gurny-kolonin vid Uruguy- floden där det redn fnns svenskr som utvndrt under 1890-tlet. Det ndr stället vr Erechim (Erexim) som upplåtits för kolonistion Från Rio de Jneiro fick emigrntern först åk med mindre frtyg söderut efter kusten. Sjöresn från Rio de Jneiro till provinshuvudstden Porto Alegre tog en veck. Hytter vr det dåligt med. Oftst övernttde resenärern under br himmel på däck. Mten vr knppt ätbr. Hälsotillståndet försämrdes snbbt, särskilt blnd brnen. Redn nu dog mång. I Porto Alegre fick emigrntern bo i en mycket, mycket smutsig brck. Sängr och mdrsser br spår efter sjuk människor. Ingenting vr rengjort. Mång fick rödsot, en mgsjukdom, och mång dog på pltsen. Det först intrycket v Brsiliens fstlnd vr inte lyckd. Från Porto Alegre gick resn ytterligre 40 mil inåt lnd. I Snt Mri delde svenskrn upp sig i två grupper. Till Gurny, dit utvndrrn från Kirun skulle, vr det nu ytterligre 20 mil järnvägsres. Från järnvägens ändsttion fick de färds sist sträckn i fyrhjulig, vnligen täckt, ofjädrde stor vgnr, som drogs v hästr, oxr eller åsnor. Sträckn vr 8 mil men vägrn vr minst sgt usl. Färden tog tre eller fyr dgr beroende på väglget. Efter frmkomsten gällde det tt hitt sin jordlott. Den betrktdes som nästn grtis och gnsk stor, 25 h. Men terrängen bestod v vuxen urskog. Emigrntern hde dåligt med skogsvverkningsverktyg med sig. Det gick skt. Skogen vr tät och träden mycket stor. Då ett område v skog hde fällts, fick ris, kvistr och undervegettion ligg kvr en tid. Då det gick stte mn eld på llt och i skn sådde mn sedn. Det vr gml tiders primitiv svedjebruk. Mn sådde på enklst tänkbr sätt i den bördig skn. Med en hck eller br med en pinne gjorde mn hål och släppte ner mjskorn eller ndr korn. Korn, vete, råg fungerde inte lls. De enkl bostäder mn kunde bygg vr inte ändmålsenlig. Inte visste mn heller hur eller vr det vr lämpligst tt bygg. Erik Roos, som skrivit häftet En Brsilienfrres minnen, beskriver sin fmiljs hus i Gurny. Erik kn mycket väl h åkte med smm frtyg som Sofi Hjärtström. Livet vr så primitivt det kunde bli; Bostden eller kojn (vr) byggd v kluvn plmträd, ing fönster eller dörrr, jordgolv och hål i vägg och tk, tolett vr nog en stock en bit in i skogen, och vi ungr sprng brfot, skorn måste sprs, enkel och ensidig föd och ingen mjölk. I snning, tristre kunde det inte bli. Temperturen vrierde krftigt melln dg och ntt, särskilt på vinterhlvåret, då frost och kllgrder vr vnlig nttetid. Den förstörde mycket v det som odldes. Pottis gick inte tt odl. Jorden vr för bördig och br blsten växte. Stor svärmr med gräshoppor lndde i nybyggrns små åkrr. På någr timmr åt de llt som fnns på åkrrn och lyfte sedn till näst åker. Oräknelig mängder v vndrings-

8 8 Lulebygdens Forskrförening Nr 72, november 2010 myror kröp i tusentl ner från träden och åt upp llt de kom över. Även ndr insekter och kryp förstörde eller fördröjde skördrn inträffde något som definitivt fick de svensk invndrrn tt ge upp. Floden Uruguy svämmde över och steg 15 meter. Den tog med sig grödor och hus. Allt vr förstört. De flest emigrnter i Gurny vr mycket fttig. Nu blev de helt utblottde. Försörjningsmöjlighetern vr lik obefintlig som när emigrntern kom. Mer än ett års hårt rbete vr förspilld möd. Översvämningr och febersjukdomr drbbde skoningslöst. Sjukdomr, vållde v det tropisk klimtet och den ovnlig mten, härjde blnd svenskrn. Mång dukde under och särskilt svårt hde brnen det. Vrt tredje brn dog under de här två åren och dessutom vr femte vuxen. Det vr ren ktstrof. Läkre eller nnn sjukvård fnns inte. Det fnns ing präster. Död fick begrvs vr som helst i närheten. I en fmilj på 12 personer hde 9 dött efter br 6 månder. Därtill kom tt utvndrrn vr totlt utblottde. Den 1 jnuri 1912 skickde en stor grupp emigrnter iväg en skrivelse till sttsministern i Sverige. Det vr då Krl Stff. Blnd nnt påpekde undertecknrn tt de och ders fmiljer br hde tt se frm mot sjukdomr, svält och död om de måste stnn kvr. Möjlighetern tt förtjän sitt levebröd vr nästn obefintlig. Denn vädjn om hjälp från svensk stten med hemtrnsport bifölls också. Blnd dem som skrivit under brevet till sttsminister Stff finns även Petrus Lindgren. All hr uppgivit hur stor ders fmiljer vr. Petrus Lindgren hr uppgivit 8 personer i sin fmilj. Ingen hde dött. Med på resn vr förutom mkrn Lindberg också ders 5 brn. Ett brn föddes i Brsilien. Det vr sonen Krl Hermn f SOFIA HJÄRTSTRÖM räkndes in i fmiljen. Dessutom vr hon grvid. Fdern uppges vr Petrus Lindgren. De som ville återvänd till Sverige fick på egen hnd t sig över Uruguyfloden och in i Argentin och ner till Buenos Aires. Nästn ll som utvndrt från Kirun återvände under Någr blev kvr, men då i Argentin. Mång återvände till Kirun och mång blev återigen gruvrbetre. SOFIA HJÄRTSTRÖM kom hem till Plokorv med sin son Pul Vilhelm. Hn föddes den 5 mj 1912, då frtyget befnn sig på nordlig kurs och hunnit till ekvtorn. Sofi vr då ännu br 19 år gmml. Sofi Hjärtström fick smm nmn som frtyget, Pul Vilhelm. I födelseboken för Junosundo försmling och i Försmlingsboken står nog ngivet tt Pul Vilhelm vr född på ekvtorn på tlntångren Pul Vilhelm. Då Pul växte upp i Junosundo klldes hn Brsilien- Pul, fstän hn själv ldrig vrit i det lndet. Det vr en märkvärdighet tt brn föddes ombord på frtyget. Ännu märkvärdigre vr det tt nedkomsten skedde, när frtyget befnn sig precis på ekvtorn. Frtygets kpten lovde på rederiets vägnr tt Sofi Hjärtströms son Pul Vilhelm skulle ts om hnd på ett speciellt sätt. Den dg då Pul Vilhelm skulle fyll 16 år, dvs. den 5 mj 1928, skulle hn på rederiets bekostnd få börj sjömnsskoln i Göteborg och få ll utbildning betld. Rederiet stod också för sin löften. Brev med inbjudn till utbildningen kom strx innn Pul Vilhelms 16-årsdg. Brevet vr ställt till kyrkoherden. Men Pul Vilhelm själv visste inte om det och fick ingen vetskp om brevet. Sofi Hjärtström gifte sig 1915 med Isk Arvid Johdet. Hn vr från Junosundo, men rbetde som mlmlstre i gruvn i Kirun. Isk Arvid Johdet f vr son till ogift Erik Kruuk, Junosundo gifte hon sig med Isk Lrs Johdet, Junosundo och Isk Arvid fick då släktnmnet Johdet. Det fick också Pul Vilhelm efter Sofi Hjärtströms äktenskp med Isk Arvid. I kyrkns böcker står det tt hn hde fått rätt tt bär släktnmnet Johdet. Pul Vilhelm bodde först i Kirun hos modern. Br 13 år gmml flyttde hn enligt Junosundo Inflyttningsbok den till Plokorv och bodde hos sin morfr, Isk Hjärtström. Dett enligt kyrkns böcker. I prktiken vr det så tt hn ldrig eller br under mycket kort perioder bott i Kirun. Hn växte upp hos sin moster Amnd och morbrödern Emil och Hugo Hjärtström i Plokorv. * SOFIA HJÄRTSTRÖM, född 21 oktober 1892 i Plokorv. Gift 17 december 1915 med Isk Arvid Johdet, Kirun. Skild Död 15 jnuri 1950 i Kirun. 57 år ISAK ARVID JOHDET, f , d , 75 år, skild , omgift med Ain Rnt Kultinen, Viborg, Finlnd, f , d , PAUL VILHELM, f , d , lungsot, 33 år gmml. Gift med ANNA EDIT KAUPPI, f , d , 83 år Källor: Åke Brck Görn Friborg Helmin Jko Gerd Persson Erik Roos Brsilienfrrn Brsiliensvenskr n Frn vr min följeslgre Floden tog En Brsilienfrres minnen Texten tidigre publicerd i KALIX FORSKAR NYTT. 1 Sifferuppgifter och beskrivningr om förhållnden på resn och i Brsilien hr jg hämtt från Åke Brcks Brsilienfrrn och från Erik Roos En Brsilienfrres minnen. Den senre vr själv som brn med om resn. Uppgiftern om ntlet kirunbor som emigrerde vrierr krftigt. Orsken är tt mång inte nmälde sin flyttning och begärde flyttningsbetyg, ndr flyttde vi Norge och uppgv inte vrt de skulle, och en del, som vr nyinflyttde i Kirun, nmälde inte flyttningen till sin hemort och blev därför inte registrerde någonstns. 2 Sltdl ligger i Nordlnds fylke i norr Norge, cirk 2 mil norr om det ställe

9 Lulebygdens Forskrförening Nr 72, november Trnsporter före bil och järnväg Av ARNOLD LAGERFJÄRD Före bilens och järnvägens segertåg gällde trnsportern inom Överluleå och Edefors socknr i hög grd vror från skogen och sådnt, som hde nknytning till en knoppnde järnbruksrörelse. Omkring år 1800 fick Smuel Gustf Hermelin v Kronn stor skogsområden för tt bl i Luledlen strt järnbruk, och då uppförde hn vid Selet en msugn smt stångjärnsoch mnufkturverk. Vid Flrkån i Svrtlå byggdes en smedj. Den vr i gång och fick sitt järn från msugnen vid Edefors. Hermelins huvudort vr Selets Bruk i Nederluleå. Hn tog upp 80-tlet smeder och kolre från Svelnd. Mång v dess fick t upp torpställen, där de kunde röj och odl, t ex smeden Anders Andersson i Bovllen vid Hrds smt kolren Gbriel Månsson i Alträsk. Hermelin tog järnmlmen från Gällivre mlmberg, där hn gjort inmutningr. Mlmen fördes till Edefors med ren- eller hästskjuts och vlämndes vid Mlmesudden. Mlm och järn fördes sedn nedför älven, gärn på vtten i små pråmr ned till Hednoret, där frlig forsr börjde. Livsförnödenheter fördes motstt vägen. Här viss utdrg ur någr kvitton eller meddelnden för tt vis exempel på trnsporter. Att John Johnsson i Afv i denn Bruks Bok icke blifvit eller blifver godtgord för sitt hfde besvär, med den till Edeforss uppsände Spnnemålen såsom med dess torkning, dess trnsporternde från Afv till Qvrn och vidre till Edeforss vrder honom härmed på begärn till Bevis meddelt Selet den 27de Aprill 1800 J Hmmrgren Till Inspector Sundberg vid Edeforss sändes med Pehr Jcobsson i Bäjssmor på 2ne Lss ått tunnor kornmiöl Förseglde säckr, hvdföre forlön betls vid riktig Lefverering... Selets Bruk Den 29 December 1801 (?) AN... stedt Octob 24 Ifrån Afw Mgzin med Storbåtr hittrnsportert: in September vid Afw Mgzinet. 2ne Påster uttgit... Nov 30 Dito Dito f Herr Govenius in Septemb fr Hedensfors... För Husbyggnde -, dertill fönste m m enl Contrcter bör förskffs - 2 fönster... 6 qvrter högd 3 rutor på högden 4 pr do á 5½ do 3 rutor på högden 2 på br tor Spik 20 tolfter 3...bräder golf dörr lås där E6 i Norge och Silvervägen från Arjeplog i Sverige möts. Längs med E6 i Norge går Sltdlselv Hel dlen klls Sltdlen. 3 Svrtlist = förklr en person icke önskvärd, förbjuden tt beftt sig med. 4 Gerd Persson vr själv med om utvndringen. Hennes fr dog i Argentin, dit fmiljen flyttt efter ktstrofen i Brsilien. Fmiljen lyckdes till slut t sig hem till Sverige, men till Kirun återvände mn inte. Gerd Persson hr gett ut tre böcker: Floden tog (1965), Svensk pionjärer i Sydmerik (1970) och Utvndrrbrnen (1975). Hennes syster Ester Lundström hr gett ut En Brsilien-emigrnt från 1910 berättr publicerd i Grundsund Hembygdsförenings skrift Grundsund-Skorven. l 12 pr större dorr pr mindre do med plåtr vid Edeforss enl Begärn blifv 50 3/8 dels knnor Så fort jg möjl kn få forbönder sändes vidre Spnnemål... t fortskffs till Gällivre Till befrämjnde v ordning... uti 1802 års Räkningr... Priscournt (?) till Gällivre med......fsändes med Forbönder 16 Tunnor Mjöl... Jg bjuder vist till på lt sätt, t fvärj någon sort brist vi_ Edforss, men ty värr det kn nog _d, och jg vill ej säg orsken... fgår denn dg Spnnemål och /8dels Knnor B vin... Med John Wllin Sändes till Edeforss 2 tunnor korn fst må Tunnor Strömming 1 Tobk kist (?) 1 P Slädstänge 1 liten tom påså Svrtlå Bruk den 31. Oct: 1805 AR Jeones (?) No 23 Från Robshms Ny Grufv försändes med bonden Michel Isrelsson (?) i Nttvr 1. Skeppund 13 lispund mlm till Edeforss. Gelliv: den 27 feb 1812 Eric Hedb Frktersättning: 3 lispund (?) slt och rågmjöl. Mlmfrktern skedde med häst eller ckj. Pjl museum visde vid en utställning 1981 en järnmlmsckj för frkt till Kengis Bruk. Den kunde lst 150 kg järnmlm, och det vr vd en ren orkde dr. Hermelin hde låtit röj väg från Gällivre och frm till Lule älv smt ordnt med rstpltser. Den mlm som kommit ned till Hednoret när Boden kördes vidre

10 10 Lulebygdens Forskrförening Nr 72, november 2010 på vintern med hästr och renr till Selets järnbruk eller till Rosfors. Denn mlmväg gick längs Hedvn och vidre över Mockträsk. Mycket länge fnns spår efter vägen smt mlmstycken vid sidn. Denn mlm hde tippts v när det gick för tungt tt kör. Avn vr så tt säg Selets Bruks hmnstd vid Lule älv. Skdde ppper liksom svårläst hndstilr hr gjort läsningen v frktsedlrn svår. KUNGEN ÖVERTAR Dyr frkter, sjunknde priser på järn och krv från den rysk ockuptionsmkten 1809 syns h blivit övermäktig och medförde konkurs Krl XIV John köpte eftersom upp rörelsern vi bl generlmjor J A Sndels, överste G F Klingstedt och översten Crl Otto Mörner. Den sistnämnde hde strkt medverkt till tt Berndotte blev kung, och i slget vid Orvis 1808 hde hn sårts v tre bjonettstick men räddts v sin soldter. På tidigre stdium vr br två msugnr i gång, och rörelsen sköttes v två överstr, en överjägmästre, en löjtnnt, ått inspektörer jämte kssörer och bokhållre. Dess herrr sk h frit frm som busr, kört ihjäl hästr och vägrt betl smt rutit och kommendert. Av någon orsk förlorde kungen mycket pengr i rörelsen. Senre sttes C V Svenonius tt sköt det hel med bättre resultt. Kunghuset sålde egendomrn i mitten v 1850-tlet.Sedn drevs rörelsen vidre genom skiftnde öden och genom olik bolg. För påtänkt trnsporter med pråmr påbörjdes på 1860-tlet grävndet v den s k engelsk knlen förbi forsrn vid Edefors och Boden. Det medförde stort behov v trnsporter v folk och mteril. Ångbåtstrfik strtdes 1864 bl melln Heden och Edefors (beskriven v Stig Lgerfjärd i C-uppsts vid Luleå Teknisk Universitet). Knlgrävndet upphörde efter något år, medn ångbåtrn fortstte tt gå till 1920-tlet. Bolgens verksmhet inriktdes lltmer på timmerfångst och sågning. Sågverk byggdes bl vid Hedensfors och Svrtlå. I gml tider utn vägr gjordes trnsporter helst på vtten eftersom det vr mycket hinder i skog och mrk. Även vintertid vr det oft prktiskt tt färds på jämn och snötäckt isr. I börjn v 1820-tlet byggde mn väg melln Luleå och Boden, och tidigt på 1850-tlet fortstte mn till Bredåker. Sedn dröjde det någr år innn mn kommit frm till Storsnd.På 1920-tlet byggdes en bro v stål över Edeforsen. I Kuriren för 100 år sedn den 11 november 2006 skrivs, tt 18 bymän i Södr Bredåker i väntn på lndsväg huggit upp en provisorisk väg till Degerbäckens nhlt för tt komm frm med sin mjölleverns, liter per dg. Jg ntr, tt det är mjölk som sk till järnvägen. Under smm rubrik skrivs om hur vrmt det är, åkrr plöjs och bogserbåtr kommer med timmerflottr på Lule älv. TJÄRA Under århundrden vr frmställning v tjär viktig för tt få in litet pengr till hushållen hos bönder och torpre. Avlönde nställningr vr det ont om. Min morföräldrr vr bolgstorpre i Forsträsk norr om Hrds. Forsträsk-Brit klöv flitigt stickor från tjärveden hon vr en mycket duktig kvinn. Johnnes brände tjärn och gjorde trätunnor. Tjärn fylldes i tunnorn, som sedn skulle frkts till Lule älv nednför Edeforsen. Forsträsk-Johnis körde dem på Kvelvägen norr om Forsträsket. Bkom hästen drogs ett gllerverk med en tunn i vrje rut. Där fick tunnorn rull. Vägen måste vr jämn och gnsk mjuk. Om det vr stenigt eller stubbr kunde tunnorn slås sönder. Den hyvelbänk morfr Johnnes nvände vid tillverkning v tjärtunnor finns nu i vår fmiljs ägo. Väl vid vttnet bnds tunnorn ihop med vidjerep till flottr. Morfr Johnnes Lrsson Styf vr med om tt flott tjärtunnor till Heden. År 1902 blev Alfred Nilsson i Hrds kpten på ångbåten Edefors. Hn kunde berätt, tt tusentls tjärtunnor frktdes från Edefors till Hednoret. I Luleå smldes mängder v tjärtunnor i väntn på utskeppning. Konjunkturern växlde och prisern med dem. Bl skrivs, tt Bergströms hndelshus fick bekymmer med låg priser På vår mrk i Västr Bovllen hr tjärbränning förekommit före vår tid. Jg hr hittt slggklumpr i mrken. Frns Nilsson i Norriån berättde omkring 1970 om flottning v tjärtunnor i Råne älv. I börjn v århundrdet flottde Jkob Sundström och tjärkungen Mgnus tunnor, som de bundit ihop med vidjerep. De släpptes iväg och det bjöds på kffeksk. Att få i sig drickt tog lite längre tid än beräknt. Och tunnorn for genom Korpforsen ovnför Överstbyn. När gubbrn kom ut och förstod vd som hänt grät de. De letde efter spillrorn men hittde tunnorn. All hel v någon underlig nledning. När timmerdrivningen kom till bygden kunde det vr svårt få folk dit från tjärbränningen. Kempe förbjöd dem t tjärstubbr från skogen för tt få dem tt jobb med skogen åt honom. NORRBOTTENS-KURIREN FÖR 100 ÅR SEDAN Att hnteringen v tjär kunde vr problemtisk belyses v följnde utdrg : Edefors mrknd, den s k tjärmrknden som hölls i slutet v förr weckn, utmärkte sig ej för någon större liflighet. Tillförseln v tjär vr mindre än wnligen brukr wr fllet och penningtillgången knpp. Priset å tjär vrierde melln 5:50 och 6 kr per tunn eller ungefär hlfw priset mot i fjor : En tjärflotte om 40 tunnor släpptes häromdgen vid Storbcken utför elfwen. I följd v den strk strömmen hnn flotten förr till Edet än beräkndt wr... Flotten gick då wind för wåg utför den häftig Edeforsen. Af tjärtunnorn kommo 14 oskdde till rätt...

11 Lulebygdens Forskrförening Nr 72, november : Tjärmrknden i Edefors i slutet f förr weckn wr fåtligt besökt, men f tjär hde ditförts rätt mycket. Priset på denn wr wr i llmänhet 11 kr 50 öre per tunn. VEDFLOTTNING I Glimtr från Edeforsbygden 1996 hr Odl Jnsson från Svrtlå berättt om hur Brännströms- Lsse Lrsson, Östr Bovllen, drev björkvedsvverkning vårvintern 1932 vid Revjärnsforsen i Flrkån. Lsse körde med häst. Odl och Lsses söner Konrd och Emil högg. Verktyg vr yx och bågsåg. Veden klövs och ldes på tork vid Flrkån. Sedn mn väntt ut timmerflottningen i Flrkån vr det vid midsommr dgs tt flott veden ner till Svrtlå. Nu vr vttenståndet lågt, och meterveden fstnde i vikr och bäckmynningr. De som kämpde med dett vr Konrd och Emil Lrsson, Odl Jnsson, Albin Bergdhl, Vlder Nilsson, Verner Vennström och John Jnsson. Efter två dr vr mn nere i Svrtlå och gjorde en ringbom i Flrkåns mynning. I bommen smlde mn veden, och i mitten stpldes fler vrv och ldes moss ovnpå så det blev en rstplts. Där kunde mn eld och lg mt och kffe. Den 5 juli på kvällen roddes bommen med veden ut i Lule älv. Den fördes nu ned till Hednoret v Konrd, Emil, Vlder och Odl. Där skulle veden ts i lnd och skicks vidre per järnväg. Efter en ntts färd vr mn i Hednoret näst morgon. Ett ntl pålr vr nedslgn i älvbotten frm mot forsncken. Mn hde med sig tjock vrpor för tt lägg fst i pålrn. Den först vrpn gick v. Andr vedflottre, Vlsundrn, vr där också, och Artur Nilsson kom med båt och hde en ny vrp. Hn l vrpn om en påle, men den vek sig och slog sönder överst bordet på båten. Pålen träffde Konrd i huvudet så hn flög ner i båten. Artur och Odl försökte få fst bommen i påle efter påle, men de gick v eller vek sig. När sist pålen gick omkull skulle Artur dr in vrpn, men den stt fst, troligen i en sten. Artur kst vrpn, men den råk fstn runt årtullen. Båten börjr drs mot djupet. Vlder ror för brinnnde livet för tt rädd dem, och de kn hopp över i hns båt. Ders båt försvnn i forsen. Det gjorde ringbommen med 200 kubikmeter ved också. Mn rodde hemåt med stor bekymmer. Det vr inte br veden. Utn hur vr det med Konrd? Svårt skdd eller död? Mn fick sen vet, tt hns huvud vr krosst som ett äggskl. Hn vr 33 år men fick lev ett hlvsekel till. Brännströms-Lsse vr hårt drbbd. Sonen ill skdd och vinterns rbete spritt i forsen. Båten och vrpn förlorde, skuld till rbetskrlrn för vinterns rbete och flottningen. En del ved kunde mn let red på längs strändern och rädd. Ortsbefolkningen hjälpte till. Men en del ved försvnn till upphittrens eget bruk. FLOTTNINGSRÄNNA Flrkån hr ett stort vttensystem. Det börjr i Drgträsk när vägen Svrtlå Grnsjö och går vidre till den stor sjön Svnisträsk. Sedn fortsätter den genom Grundträsk, Bredträsk, Gullträsk och Björnträsket. Norrifrån kommer bl Pullisbäcken. Flrkån svänger söderut och psserr någr kilometer öster om Forsträsket. I Svrtlå mynnr den ut i Lule älv. Flottningen börjde från bortre änden v Svnisträsk. Ett år, berättr Rodrik Lrsson, blev mn vindfst genom kllblåst fem dr mitt på sjön. Och två dr på Grundträsket. Virket fick spels frm på Grundträsket, Gullträsket och Björnbergsträsket. Fällfllet, Notselforsen och nedre delen v Flidjforsen vr pltser, där mn inte kunde ro. Mn måste kör båtrn förbi med häst. Vid Fällforssel bodde Elof Öström, son till Fällsel-Dår (Dor Öström, syster till Forsträsk-Brit), och Elof körde båtrn förbi Fällfllet. Otto Lrsson och Brndt bodde vid Notsel och körde där. Forsträsk- Johnis bodde br någr kilometer från Flidjforsen, så hn körde där. Längre ned i Flrkån fnns Schwårtido, Svrtedn. Det vr svårt tt få ut timret därifrån, men två mn i en roddbåt kunde klr det. Mn följde med bkvttnet, och brodern John rodde, berättr Rodrik Lrsson. Själv vr hn stävre och tog tg med båtshke och en foten i de stockr mn drog ut ur edn. Vintern 1970 träffde jg Jn- Erik Betzén från Hrds. Hn berättde om en flottningsränn vid Svnisträskets utlopp och tt mn höll på tt riv den. Jg tror jobbet gjordes som beredskpsrbete. Jg blev mycket intresserd. Den 12 pril 1970 efter en tävling i fältskytte tog jg vägen förbi flottrännn och fotogrferde denn. Det vr mycket snö, men mn kn se hur den vr uppbyggd. Rännn syns vr v två flk som bildr en vinkel och går ihop i botten. Ställningen som håller rännn uppe syns väl. En flottränn byggs förstås för tt vttendrget hr för lite vtten eller är stenigt. Min funderingr är om det vr rätt tt riv dett kulturföremål för tt städ upp eller om det borde h sprts. Vid Åminne vr strändern hög och brnt. När virket kom från skogen ls det upp ovnför brnten. När virket skulle flotts nedför Lule älv skickdes stockrn ner genom en ränn. Rodrik Lrsson, Bovllen, och Theodor Strömberg, Hvsträsk, jobbde med dett. På Åminne hde mn en stor, folkilsken tjur, som inte tålde tt se krlrn där på bcken. De stod på en hög trve medn tjuren gick och vktde på dem. Rodrik lessnde på det och gick ner och tog en stock så stor tt hn knppt orkde lyft den. Tjuren stod där och gräft och bök med skllen mot jorden. Rodrik gick mot honom, höjde stocken och lät den fll i huvudet på tjuren. Tjuren skk till men svimmde inte. Men respekt fick hn. Sedn stod Theodor frmme vid knten och släppte ned virket medn Rodrik br frm. Som hn gick mot tjuren vek hn undn, men så fort hn vände sig om vr hn bkom. Theodor skrek mest hel tiden: Nu kommer hn!

12 12 Lulebygdens Forskrförening Nr 72, november 2010 Rllrkriget i Älvsbyn ett blodigt 55-årsminne Vi såg och hörde... Sju minnesgod Älvsbybor berättr för NK om krvllern i Älvsbyn melln rllrn och norrbottningr, då militär tillklldes och upprorslgen lästes. Rllre och norrbottningr drog inte ll gånger så jämnt, när stmbnn byggdes. Gång efter nnn blev det slgsmål. Ett sådnt tlr mn om än i denn dg. Det utspeldes en mrkndshelg för 55 år sedn på torget i Älvsbyn 14 dgr efter midsommr. Den gången fick rllrn, så omskrytt och omtlde de vr, ordentligt med stryk v norrbottningrn. Mn hde vrit okontnt rätt länge, och det hde legt och jäst i båd leden. Urlddningen vr bestämd till klockn fem, men torde h kommit igång något tidigre. Mycket folk från hel älvdlen och även från delr v länet smt mång rllrlg vr smlde, när BAGGBÖLERI År 1895 stod i tidningrn om tt sågverksbolgen i Norrlnd olgligt spärrde flottleder för tt hindr privt skogsbönder tt sälj virket till vem de ville. Gideå och Husums AB hde t ex spärrt Stävresjöbäcken med bjälkr och kedjor. Bolget hde också ställt ut vkter. Mn skrev också om hur bolgen lurde bönder vid skogsköp. MJÖLK TILL MALMBERGET Under rubriken Kuriren för 100 år sedn kunde mn den 24 december 2005 läs, tt mjölklevernsern från Svrtlå över Sndträsk till Mlmberget ökt. Nu skickdes 180 liter tre gånger i veckn. l Norrbottens-Kuriren den 24 december 1948 rälsläggrbsen Rosvll slog först smällen och Per Lundmn från Borgfors segnde ned på knä för dvidsslungn en sten omvird v en stor näsduk med kungfmiljen påtryckt. Om slgsmålet, där olik slgs tillhyggen nvändes, berättr sju äldre minnesgod ortsbor för NK. Ett liv utn like Smedsmätre Ludvig Hedmn i Älvsbyn är en v de få, som hr ett klrt minne v händelsen och som själv vr ögonvittne till bråkets uppkomst. Hr Hedmn som vr pojke på c 16 år, stod lldeles i närheten v den plts på torget, där först slget utdeldes. Per Lundmn från Borgfors stod en bit från mig, lldeles i närheten v krusellen, då en v rllrn, rälsläggrbsen Rosvll kom bkifrån och drog upp en näsduk ur fickn jg minns tydligt, tt det vr en stor näsduk med kungfmiljen vporträtterd på den. I näsduken hde hn en sten eller något nnt hårt föremål, och hn dängde till Per Lundmn i huvudet med tillhygget så tt Lundmn föll på knä. Hn vr dock gjort v hårt virke, så hn somnde inte lldeles. Arg blev hn som ett bi och ryckte loss ett ben från en häst i krusellen och röt så det hördes lång väg: Vr for hn? Sedn Rosvll hde klippt till, försvnn hn genom folkmssn och sprng in i skogen i närheten. Nästn ögonblickligen vr det full frt på slgsmålet. Mn ryckte undn stöttorn från hndlndens diskr, som åkte i bcken, för tt nvänd som tillhyggen och mn tog vikter och gjorde slungor v dem. Det blev ett liv utn like. Stänger och pålr ven i luften, överllt där det fnns något tt slåss med så nog slogs mn. Rllrn hde en egen länsmn, som hette Bergström, och länsmn för det distrikt som Älvsbyn hörde under bodde i Piteå eller i Öjebyn och hette Nyström. Eftersom det vr mrkndshelg, och mn befrde bråk så vr länsmn Nyström i Älvsbyn. Inte ens de två kom överens. Länsmn Bergström höll med rllrn och länsmn Nyström med norrbottningrn. Jg minns säger herr Hedmn, tt de två länsmännen kom och grälde, och jg råkde vr i närheten när de kom till den plts där Nisse Reith låg sedn hn slgits i mrken. Länsmn Bergström vr rg, och rgre blev hn sedn en person sgt tt Hin h förtjent stroik å hä riktigt lgrnt, för hn h fecken full i stein. Länsmn Bergström domderde och påstod tt rllrn inte hde någr tillhyggen, men hn överbevisdes när länsmn Nyström sde till på skrpen tt Reith skulle visiters. Då visde det sig, tt hn hde fullt med sten i fickorn. Nog vr det tur tt ingen blev ihjälslgen, nser herr Hedmn. Mång fick svår skdor och en som klldes Bleking-Johnsson (troligen Bleking-Pelle klld) dog sedermer, troligen v svitern från det slget. Rllrn fick ju rejält med stryk och helgen efter tänkte de klå upp Älvsbyborn riktigt. Under mrkndshelgen vr det ju mycket folk från hel älvdlen men mn mende väl, tt när Älvsbyborn blev ensmm, så skulle det bli riktigt med buljong. Militären låg då här så det blev inte något v med den bebådde rundsmörjningen. Agget stt dock kvr länge, och mn

13 Lulebygdens Forskrförening Nr 72, november ville rehbiliter sig för nesn. Själv vr jg och en nnn person utstt för rllrn vid ett tillfälle. Vi hde vrit ute på ägorn och hämtt hem hässjevirke och kom intet ont nnde och körde uppför bckenmot torget. Vi stt på lsset och visst såg vi någr figurer i den tilltgnde skymningen uppe på krönet, meninte fäste vi oss vid det. När vi kört en bit till, fick min kmrt en sten i nsiktet, och en sten slungdes mot mig, men som tur vr så tog den inte mer än tt den snuddde vid ncken och mössn åkte v. Hästen blev skrämd och stte v i sken hemåt, ty även hn bombrderdes v stenr, så pss mycket tt hn dgen efter hde stor knölr på kroppen. Själv sprng jg llt vd jg förmådde ned till hndlnden Klums ffär (där Gårdings Järnffär nu står) och in till en dräng i gården, som hette August Nilsson, som jg visste hde en revolver. Sedn upptog vi jkten på rllrn, men vi såg ldrig till dem. Att rllrn inte lltid nvände så ren medel och slogs på ärligt sätt. Dvs med knytnävrn, bevisr herr Hedmn, som i sin ägo hr en stålhndske, som hn tgit från en rllre vid ett senre tillfälle, men det är en nnn histori, som Kipling s. Norsk fruntimmer deltog som mmunitionsbärre Jg vr ju inte mer än år när det hände, men ändå är det en hel del detljer, som ännu stå klrt inristde i minnet, säger bgrmästre Gustv Nilsson i Älvsbyn. Min fr hde kfé i närheten v torget, och eftersom hn vr göteborgre kom hn riktigt i skottgluggen. Jg minns tt hn försökte håll sig neutrl, men rllrn tyckte sig på något sätt h hemortsrätt hos honom, eftersom hn vr från sydligre nejder och någr v dem gömde sig i en källre på gården, när slget vr förlort för dem. Jg minns också, säger F G tt fr skulle försök tt stäng kféet, men det gick inte. Hn fick h det öppet i tre dygn, och där kom och gick folk och styrkte sig med mt och dryck för tt ork håll på och slåss. Vi småpojkr tyckte förstås tt det vr intressnt och följde efter när striden böljde frm och tillbk och jg minns särskilt, tt vi stod inne på kyrkogården och såg när en rllre som hette Nisse Reith, fick ett slg i skllen så tt hn stöp och tt en stenhuggre, som hette Pettersson, fick en sten i huvudet så tt pnnbenet trycktes in. En del v de morskste fruntimren deltog också, och det hjälpte till på sitt sätt genom tt sml sten och bär den till gubbrn. Att mn vr riktigt i tgen frmgår v en episod som F G Nilsson omtlr. En som hette Nyberg blev v rllrn kstd i bcken i närheten v Vill Sprt, men hn simmde br en bit utefter bäcken och tog sig upp. Ilsk mot Älvsbyn stt i länge Fiskhndlre Helmer Nilsson i Älvsbyn hr själv vrit rllre och hn känner en del v de rllre, som vr med i slgsmålet. Att ilskn tydligen stt i länge hos de förlornde rllrn skvllrr följnde lill bekännelse v Helmer Nilsson om: Jg hr träfft en del v rllrn sedn, men jg hr ldrig vid dess tillfällen yppt tt jg vr från Älvsbyn, för då hde mn väl fått stryk. Herr Nilsson berättr tt när slget pågått ett tg och mn börjt sprid sig till utkntern i byn, så kom rllrn till en gård. Bestämt vr det skräddr-olsson, påstår Nilsson, och där gick mn så hårt frm tt gårdsfolket hoppde ut genom ett fönster och flydde upp till dlen någon kilometer bort. Herr Nilsson vr inte mer än någr år över de tio och omtlr tt det vr spännnde för bgrpojkrn tt smyg omkring och se hur det gick till. Hn minns också hur mn smlde ihop de flln på bårr och förde dem till sjukstugn, som vr inrymd i den gård som nu bebos v änkefru von Wlter. Länsmn blodig Det först jg minns från slgsmålet vr, säger kssör Axel Engelmrk, tt jg mötte länsmn Bergström. Troligen vr jg i sällskp med en något äldre, ty länsmn lyfte må mössn och s: Så här ser jg ut. Hn vr då lldeles blodig i huvudet. När jg kom upp till torget vr värst slget över, men jg minns, tt de kom och br rllren Nisse Reith på en bår och for med honom till sjukstugn. Slget fortgick ju inpå ntten och en v rllrn, som sedn länge blev kvr i Älvsbyn, gömde sig med någr kmrter uppe på höskullen i min fädernegård. Inne i ldugården hde det gått livligt till och blnd nnt vr den stor kokgrytn sönderslgen. Jg minns tt jg såg hur mn jgde en rllre runt den lill tjärnen inne i smhället och prktiskt trmpde ned honom i dyn, innn mn tyckte tt hn fått nog. Under hel sommren efteråt låg militären i Älvsbyn och eskorterde folk hem till byrn, när de inte vågde fr hem utn eskort. Det vr en kpten Brännström, som vr befälhvre för ett kompni volontärer, och hn hde oft het duster med rllrn. Kusligt tt se på Det vr inte så frlig rllrn, som de vr stor i truten, nser hemmnsägre Sten F Öberg, vilken som nyfiken pojke bevittnde slgsmålet. Det vr kusligt tt se på. Stvr, stor käppr och störr nvändes som tillhyggen, och en stor tur måste det h vrit tt ingen blev ihjälslgen. Jg minns tt jg såg hur mn gick med bårr och plockde upp de flln och hur se sedn kom från sjukhuset väl omlindde. Förhållndet melln norrbottningrn och sörlänningrn vr spänt och mn väntde tydligen en ordentlig utlösning. Jg vr ju br pojken då, och jg minns tt vi vr rädd och tt vi låg i ett uthus under ntten. När militären kom till pltsen, behövde de dock inte ingrip med vpen. Slgsmålet hde också vstnnt för den delen ty det tog ju rätt lång tid för det kompni, som kom hit, tt gå

14 14 Lulebygdens Forskrförening Nr 72, november 2010 från Notviken till Älvsbyn. Militären vr färdig tt ge eld Direktör C O Löfgren i Älvsbyn vr en v dem, som kom tt bli vittne till krvllern från ett br utgångsläge. Hn deltog även i mindre utsträckning, i det tt hn ingrep för tt rädd en v rllrn, som mn höll på tt t kål på. Jg kom upp till Älvsbyn i mrs månd smm år, berättr direktör Löfgren. Redn då vr läget spänt melln sörlänningrn och norrbottningrn. Jg minns tt jg stt på kontoret, när jg fick hör ett väldigt liv och leverne. Det vr ett vrål och ett skrik, som ingen kn föreställ sig. Det vr ju mrkndshelg och inte så tyst i vnlig fll, men mn kunde inte undgå tt märk, tt det vr något ovnligt på färde. Jg tog en stor s k rundlinjl och sprng ut på torget. På vägen dit mötte jg Per Lundmn från Borgfors, som röt och vr lldeles vild. Jg vr ju ny på pltsen och hn kände mig inte utn trodde väl tt jg hörde till rllrn, jg minns tt jg lyfte den stor linjlen över huvudet för tt försvr mig. Hur det vr så kom hn väl underfund med tt jg tillhörde de kristn och lämnde mig. En v de rllre, som tydligen vr mest åtgången, vr just Nisse Reith. Direktör Löfgren berättr sålund om hur hn räddde honom från tt bli ihjälslgen. När jg gick tillbk så såg jg någr som höll på och misshndlde en person på mrken. Det vr Nisse Reith, som fått en sten i skllen och blödde strkt. Jg gick dit och undrde om de verkligen vr tokig, som tänkte slå ihjäl krlen. Mn fttde tydligen då tt mn knske vr för hårdhänt och lämnde honom. Ungefär i smm vev såg jg hur länsmn Bergström fick en stor sten i huvudet, så tt blod strömmde utför nsiktet. När folket skulle hem från mrknden, berättt direktör Löfgren vidre, så tordes mn ju inte åk eller gå ensm eller i mindre flockr, utn mn orgniserde riktig tåg. Jg minns, tt befolkningen som bodde åt Korsträsk- och Vistträskhållet ordnde ett tåg som räckte från torget och frm till den plts, där komministergården nu står. Krlrn bildde för- och eftertrupp och de vr beväpnde med lir och llehnd tillhyggen. Rllrn låg i bkhåll vid skärningen i Kvrnheden, men de tordes inte ge sig på den stor truppen. En del v rllrn hde drgit sig bortåt järnvägen och smlts vid Andres Öbergs (nuvrnde Lindströms) och där uppträdde de hotfullt trots tt militären hde kommit till pltsen. Ders chef, Brünnström, som vid den tiden hde vrit löjtnnt vr en hetlevrd krl och skulle lär rllrn vet hut. Hn tågde dit med kompniet och höll strffpredikn, men det syntes hjälp fög, trots tt hn läste upprorslgen för dem. Först då hn befllde kompniet tt ldd och gör färdigt för eldgivning, lugnde rllrn sig. En nnn version v berättelsen omtlr, tt befälhvren till och skulle h kommendert eld, men tt dett inte uppfttdes i det llmänn mullret, vilket ju om det är snt h vrit stor tur. Att blodet kommit riktigt i svllning skvllrr denn lill episod om, som direktör Löfgren berättr: Jg såg, när jg kom upp till torget, hur en person, om det nu vr en rllre eller en norrbottning vill jg låt vr osgt, utn vidre fick ett slg i skllen bkifrån v en person, som slog med en stor sten. Offret börjde drr i hel kroppen och föll ihop på gtn, vrifrån mn fick för honom till sjukhuset. Rllrn hde tydligen mycket svårt tt glömm nederlget och oft ställde mn till bråk. Som ett exempel på hur pss orolig tiden vr omtlr direktör Löfgren, tt hn gick omkring i ffären och hde revolver på sig och tt det vid ett tillfälle vr ytterst när tt hn hde vrit tvungen tt gör bruk v den på ett eller nnt sätt. Rllrbsen fick nog v Norrbotten Förre hemmnsägren och järnvägsrllren Anton Stenberg i Tvärån, tillhör de norrbottningr, som rbetde på järnvägsbygget och kände en hel del rllre v sydländsk härkomst. Själv deltog hn inte i slgsmålet i Älvsbyn men väl i mång ndr. Hn vr vid det tillfället i Korsträsk (Kvrnheden) så tt hns minne v händelsen hör mer smmn med detljer kring och efter händelsen. Huvudfigurern i drmt beskriver Anton Stenberg och hn omtlr tt en för sin vildhet och för sin slgsmål berömd norrbottning, som hn hört deltgit i slgsmålet, vr Anton Lind, som bodde i Arnemrk. Hn vr stor och svrt och hemsk där hn drog frm, säger Stenberg. Per Lundmn från Borgfors nsågs som ledre för norrbottningrn. Hn vr inte stor men hde ett hemskt humör och vr vig och br tt slåss. Överllt skulle hn vr med och där det gick hetst till. Anförren för rllrn vr rälsläggrbsen Roswll, som vr en krftig krl. Om honom och slgsmålet minns herr Stenberg tt hn efteråt sde: Mn ser ut som en slktre. Därmed nspelde hn på blodet på klädern. En nnn v rllrn, som hn minns vr Stor-Olle, som oft vr i bråk. Hn fick nog v norrbottningrn och reste till sydligre nejder sönderskuren och sönderskjuten. Som hn själv lär sk h uttryckt det och den som skulle få se honom i Norrbotten en gång till skulle få skjut honom. l s Norrbottens-Kurirens postupplg uppgick den 31 jnuri 1889 till exemplr. Jemfördt med de båd föregående årens ställer sig ntlet postprenumernter sålund: ex, ex, ex. Hel upplgn uppgår för närvrnde till exemplr. l

15 Lulebygdens Forskrförening Nr 72, november Ol Jg vr 7 år när jg äntligen fick börj skoln. Det vr det bäst som någonsin hänt mig, men det vr lldeles för sent. Jg hde väntt jättelänge på tt få börj lär mig. När jg till slut fick börj vr det ingen frt på Ester, vår lärrinn. Hon segde ut på llt och det tog ldrig slut med bokstävern. Jg heter Per Ol men klls br för Ol. Det är för tt jg inte fick något bindestreck, när jg föddes. När jg äntligen fick börj skoln, gjorde sig fröken Ester lustig över mitt nmn. Hon s Men så roligt - Ol i skol och ll mmmorn småskrttde. Det gjorde inte jg. Istället s jg tt jg tyckte tt det vr på tiden tt hon stte igång och börjde lär oss nånting. Då skrttde mmmorn och fröken igen. Sedn när jg lärt mig stv förstod jg det där med Ol i Skol, fst så himl roligt vr det väl inte. Jg vr liten och strk för min ålder och mycket nyfiken och jg sprng fort. Jg skulle nog lär mig läs först veckn redn hde jg tänkt. Men jg blev grymt besviken, då fröken Ester höll på med bokstv efter bokstv efter bokstv. A för p, O för orm, T för tupp och så där höll det på. Inte blev det någr ord heller. Vi blev ldrig klr. Inte vr det heller i smm ordning som bildern, som vr uppstt på väggen i klssrummet. Knske hon själv ville bestämm om lfbetet. Det vr ju mång bokstäver och mång bilder. Mest br djur vr det men en och nnn sotre vr med, fst ingen Från HÖRDU FRÖKEN En berättelse om fröken ESTER och Ol i småskoln Ol får äntligen börj skoln Text och illustrtioner LEIF LARSSON fotbollsspelre och ingen lättviktre som gick på fotogen heller. Jg hde ju tänkt börj läs böcker någon v de först dgrn. Mmm hde redn fått pek ut vr biblioteket fnns, men hon trodde tt skoln hde ett eget bibliotek också. Det skulle jg llt t red på vr det vr. *** Småskoln vr röd och ett hus för sig intill den grå storskoln. Det vr mycket finre än storskoln, tyckte jg. Så hemskt liten vr småskoln ändå inte. Jg hde ju trott tt den skulle vr ungefär som Lindströms bgrstug, för där berättde ppp, tt det en gång i tiden hde vrit skol. Jg hde tänkt spring in så fort vi kom dit och börj lär mig olik sker med det smm. Så bråttom vr det visst inte. Först skulle vi stå ute på gården i solskenet en stund. Skolgården vr stor som en fotbollspln, tyckte jg, en gruspln men hård och jämn. Vi fick lov tt vänt utnför en liten grind. Frm till trppn vr det en sml grusgång och för tt komm dit måste mn öppn grinden. Det vr fint. Hemm hde vi ingen grind och ingen grusgång heller och inget stket. Det vr mång brn och mång mmmor, som stod och väntde. Ingen end ppp. Det vr knske ingenting för krlr. Men jg hörde vd en mmm s till min mmm. Krlrn kommer inte för dom hr hft Ester i småskoln. Dom törs helt enkelt inte. Hon behndlr dom som småpojkr än. Det skulle jg h velt se. Där stod vi på skolgården utnför grinden och trmpde i gruset och mmmorn småprtde om llt möjligt och låtsdes som tt det regnde fstän solen sken. Då pinglde det från trppn till småskoln. Det vr Ester som stod där på bron och ringde in. Klockn klämtde mgiskt. Den vr stor och såg ut som tt den vr gjord v guld. Hndtget vr svrt och blnkt och lldeles slätt så tt det blänkte. Mn kunde inte låt bli tt lyssn på den. Först visste jg inte tt vi skulle gå in i skoln, då Ester pinglde och hde inte mmm knufft till mig lite hde jg nog stått kvr länge och lyssnt. Fst Ester slutde pingl gnsk fort. Sedn ställde fröken Ester sig i dörren och vi fick komm in. Hon Fröken Ester tog i hnd och s välkommen. Det vr ju lite konstigt. De som kom till oss och tog i hnd så där brukde lltid säg Vd stor du hr blivit eller Vd heter en sån här liten prvel för något. Det gjorde inte Ester, men hon s välkommen till mmmorn också. Dom s vd dom hette, mmm också. Mmm l till Huvvligen, vd det är vrmt idg. Det kunde hon h låtit bli tt säg. Det hördes tt hon bodde nere blnd gårdrn. Där s ll mmmorn Huvvligen om llt möjligt. Vd Ester s minns jg inte eller knske jg inte hörde det. *** Vi stte oss i fernissde träbänkr i rder bkom vrndr. Jg stte mig i rden närmst väggen. Det gjorde jg br för tt det vr så mång bilder där. Sedn ångrde jg mig, när jg förstod tt mn såg bildern mycket bättre, om mn inte vr så när. Men då vr det för sent. Jg stt nednför A som i p. Men

16 16 under bokstävern fnns ndr små tvlor, det vr bilder från sgor. Dom kunde mn titt länge på, medn fröken prtde om nnt. Lulebygdens Forskrförening Nr 72, november 2010 En bensbyättling i Nordmeriks indinskogr Av ANDERS SANDSTRÖM Det konstig med bänkrn vr tt stolen stt ihop med bänken. Klssrummet vr ljust och det vr fler väldigt stor fönster. Frmför oss stod Ester. I börjn hörde jg inte lls vd hon s åt oss och till vår mmmor. Det gjorde ingenting. Jg vr fullständigt uppfylld br v tt äntligen få sitt i skolbänken. *** Sotren En gång höll vi som vnligt på med bokstävern. Ol, vd är det här? frågde Ester och pekde på S och en bild v en sotre. Robert, s jg. V? Ester blev verkligen förvånd. Sotrn som brukr komm till oss heter då Robert. Jhj Är det någon nnn som kn? Någon som inte är så personligt beknt med bokstävern. Gerd? Robert heter hn som kommer till oss också. Ester suckde. Då börjde Jens-Hjlmr fån sig. Ssssssssssssssssss, lät hn precis som om vi hde sgt fel. Nååå, Jens-Hjlmr, s Ester förhoppningsfullt, hur sk det vr? I mitten v 1700-tlet utspelde sig en väldig krftmätning melln å en sidn Rysslnd, Österrike och Frnkrike smt å ndr sidn Preussen och Englnd. Kriget som hr gått till historien under nmnet Sjuårskriget, pågick även i Indien och Nordmerik, där Frnkrike och Englnd slogs om herrväldet. Vid Prisfreden år 1763 fick de förstnämnd vstå såväl Knd som ll sin besittningr i Indien. Sotren heter Gustv Lrsson. Hos oss i ll fll. Sedn fick vi räkn minus hel lektionen. Det är det tråkigste v llt. Näst morgon gick jg frm till Ester innn lektionern hde börjt och gv henne en jättefin teckning som jg hde gjort v en snögubbe. Sätt upp den här istället för sotren, föreslog jg. Ester tittde på mig och på teckningen och börjde gpskrtt. Du är llt br rr du, Ol, s hon, och bokstävern kn du visst också. Sedn klippte hon till teckningen så tt den pssde tt sätt fst ovnpå sotren och där fick den sitt hel året i ettn. Vi vr nog den end klssen i hel världen, utom knske någon eskimåklss, som hde en snögubbe för bokstven S. Ester vr gld och på br humör hel dgen, så jg s inget mer. l Släkten Benzelstierns vpen I de strider som utkämpdes i Nordmerik, och som oft skildrts i indinböcker som Den siste mohiknen och Nordvästpssgen, deltog märkligt nog även en Bensbyättling vid nmn Adolf Benzelstiern. Denne vr son till ärkebiskopen Erik Benzelius d y, f 1675 d 1743, och därmed sonson till ärkebiskopen Erik Benzelius d ä, f 1632 som son till Henrik Jkobsson och hns hustru Mrgret Jönsdotter i Bensbyn. Adolf Benzelstiern, som vr född 1718, kom efter studier i Uppsl och vid Fortifiktionen i Stockholm tt res utomlnds år Hn blev först löjtnnt i frnsk tjänst och sedn i engelsk tjänst. När det sedn börjde dr ihop sig till krig melln de frnsk och engelsk koloniern, så sändes Benzelstiern med sitt regemente till Amerik. Här skulle hn sedn gör en intressnt bekntskp redn i krigets börjn. Såväl frnsmän som engelsk kolonister i Pensylvni och Virgini trktde efter det bördig Ohiolndet väster om Alleghenybergen. Det vr en trkt som befolkdes v lgonkinsk indinstmmr som delwrer, shwneer och ndr som en gång fördrivits från kustregionen. Vid smmnflödet v Alleghenyoch Ohiofloden nlde frnsmännen våren 1754 ett fäste kllt fort Duquesne efter Knds guvernör. Smtidigt uppdrog guvernören i Virgini, Robert Dinwiddie, den då 22-årige milismjoren George Wshington tt vvis frnsmännen och hävd virgi-

17 Lulebygdens Forskrförening Nr 72, november ligger där miljonstden Pittsburgh och på fästets plts finns en s k memoril prk. Kriget i Nordmerik vslutdes först efter det tt engelsmännen erövrt Quebec i september 1759 och därpå övertog hel Knd. När Sjuårskriget i Europ vslutdes med freden i Pris år 1763 fick frnsmännen slutgiltigt vstå såväl Knd som övrig besittningr i Nordmerik. Historien tog därmed en nnn vändning och Nordmerik blev huvudskligen engelskspråkigt. Kort därefter frigjorde sig dessutom de meriknsk koloniern från moderlndet Englnd och bildde Ameriks förent stter (USA). I vilken utsträckning Benzelstier nierns företräde till lndet. Till sin hjälp hde hn två kompnier milissoldter med befäl, en läkre nd one Swedish gentlemn who ws volunter. Hlvvägs till fort Duquesne överföll Wshington en mindre frnsk styrk, som vr ute på ett diplomtiskt uppdrg, vrvid den frnske befälhvren Joseph Coulon sieur de Jumonville döddes. Denn händelse väckte uppståndelse långt bort i Europs huvudstäder och kn sägs utgör den tändnde gnistn till gränsstridern i Amerik och därmed ett förspel till Sjuårskriget i Europ. Den 3 juli fick Wshington kpituler till en större frnsk-indinsk styrk i ett i ll hst uppfört fäste, benämnt fort Necessity, på en plts klld Gret Medows. Det är inte omöjligt tt den svenske gentlemnnen som omtls vr just Adolf Benzelstiern och tt hn därmed deltog i dess strider. Vi vet nämligen tt hn i oktober smm år utspnde fort Duquesne och ritde en skiss över fästet som nu förvrs i Krigsrkivet. Under denn rekognoscering smmnträffde hn med Georg Wshington som kunde redogör för fortets utsträckning. Benzelstiern är snnolikt också den förste svensk som berättt om sitt möte med den blivnde frihetsledren och USA:s förste president. Särskilt imponerd synes hn inte h vrit, eftersom hn i sin skiss på det ställe där Wshington kpitulerde skrev orden ett ömkligt ckord, St Spienti (Nog sgt för den vise). Denn spning till trots så misslyckdes engelsmännen även i sitt näst försök tt bemäktig sig fortet och återt Ohiolndet. I juli 1755 besegrdes engelsk reguljär trupper och meriknsk milis v en kombinerd frnsk-indinsk styrk vid Mononghelfloden. Drbbningen blev mycket blodig och de engelsk truppern, som stred i linjeformtion, hde svårt tt håll stånd mot en fiende som stred på indinskt vis och sökte skydd i terrängen. Den officiell frnsk rpporten hävdr tt mer än engelsmän stupde tillsmmns med sin befälhvre generlmjor Edvrd Brddock. Andr fördes bort i indinsk fångenskp och torterdes till döds. Efter nederlget svärmde frnskvänlig indiner över Alleghenybergen och överföll nybyggre i gränsprovinsern. Den svenske prästen Acrelius, som då vistdes i de gml svenskbygdern runt Delwrefloden, lämnr fruktnsvärd detljer från msskrer på män, kvinnor och brn. Efter hnd lyckdes dock engelsk trupper under generlen Forbes sommren 1758 erövr det omstridd frnsk fästet, som övergvs och sprängdes innn engelsmännen nådde frm. På dess plts uppförde dess sedn en ännu strkre befästning benämnd fort Pitt efter den engelske premiärministern Willim Pitt. Idg Ungdomsporträtt v George Wshington.

18 18 n deltog i ovn nämnd och otlig ndr strider som utkämpdes i de meriknsk skogrn mot frnsmän och indiner vet vi inte. Snnolikt deltog hn i erövringen v Ohiolndet eftersom hn ktivt utspnde det frnsk fästet. Med säkerhet vet vi dock tt hn stnnde kvr i meriknsk tjänst som fästningsingenjör och chef för lntmäteriet. Hn blev också god vän med Benjmin Frnklin och den lärde resenären John Henrik Lidén träffde honom i Frnklins tillfällig Londonhem hösten Benzelstiern hde då vrit på besök i Sverige och vr på hemväg till Amerik. Hn vr, enligt Lidén, en ypperligen lustig gubbe. Adolf Benzelstiern dog på sin egendom i Pennsylvni i december Källor: Egn nteckningr om släkten Benzelius. O Mer, Wlter; Guns t the forks (Pittsburgh 1979). Åberg, Alf; När svenskrn upptäckte världen (Lund 1981). Lästips Den som vill vet mer om denn tid och dess händelser i skönlitterär form kn med fördel läs Helmer Linderholms romnsvit Med floden mot väster, Vid Blå bergens gräns, Nio red ut och Den röd stigens folk. Det finns nturligtvis också en uppsjö v engelskspråkig littertur som behndlr dett ämne. Blnd fktböcker kn nämns J T Flexners Wshington the indispensble mn och den i källförteckningen nämnd boken v Wlter O Mer. Blnd skönlitterär lster rekommenders Alln W Eckerts sex volymer ingående i serien The winning of Americ. För den intresserde blnds här fkt och fiktion till en spännnde läsning. l Glöm inte tt, när ni skickr in mnuskript vi Internet, sär på text och bilder. Texten kn med fördel skicks som en doc-fil och bildern som pdf-fil. ÅÖ Lulebygdens Forskrförening Nr 72, november 2010 Prisomräknre från medeltid till nutid Som släktforskre träffr mn oft på uppgifter om olik penningsummor, till exempel i bouppteckningr. Det kn dock vr svårt tt förstå vd beloppet står för, dvs hur mycket en viss summ motsvrr i dg. Men jg hr på webben hittt en prisomräknre som är såväl lättillgänglig som grtis; Det är br tt skriv in vd mn vill beräkn. Till exempel motsvrnde 10 riksdler bnco år 1790 så mycket som kronor i 2009 års penningvärde (metod 1 nedn). Jämförelsesiffror för 2010 hr ännu inte kommit. Jämförelsen görs med fyr metoder: 1. hur mycket vror och tjänster som kunde köps mätt med konsumentprisindex; 2. hur mucket rbetd tid som Det här säger lgen om din släktforskning Släktforskning hndlr inte br om tt plöj kyrkböcker och bygg ntvlor, det hndlr också om personuppgifter. I mängder. Men vd säger egentligen lgen eller rättre sgt personuppgiftslgen om din släktforskning. Berömd personer kn h sin rötter blnd torpre och bönder lik väl som tt vnlig medborgre idg kn h sin rötter blnd berömdheter och kungligheter. Din rötter kn finns blnd äventyrre, kungr eller lndsstrykre och drgningskrften i dett okänd är fscinernde. Som släktforskre kommer kunde köps v mnlig industrirbetre/hntlngre mätt med löneindex; 3. hur mycket silver som kunde köps; 4. hur mycket guld som kunde köps. Med 10 riksdler bnco kunde mn år 1790 köp lik lång rbetstid som med kronor år 2009 (metod 2). PER WÄNKKÖ Myntkbinettet Smm tem hr även Kunglig Myntkbinettet myntt på sin hemsid, men där mn erhåller betydligt sprsmmre uppgifter. Uppgifter som dock är fullt nvändbr och som i de llr flest fll uppfyller de krv en släktforskre hr. Hem.spx. ÅÖ Väder Sommren hr förflutit. men intresse för väderleken fortsätter förhoppningsvis även när vi går in i den mörk tiden. Här en utomordentligt br vädersid: ÅÖ du tt få upptäck både människor och pltser som du inte visste något om tidigre, lockr ett företg som tillhndhåller en släktforskningstjänst vi Internet. Släktforskning är en populär hobby i Sverige. Runt om i lndet slås det i kyrkböcker som filmts eller sknnts. Resultten mts in i speciell släktforskningsprogrm och på webbpltser kn privtpersoner publicer och utbyt släktforskning med ndr eller länk in sin egen släkttvl i en större. I grund och botten hndlr släktforskning om personuppgifter. I

19 Lulebygdens Forskrförening Nr 72, november mängder. Men vd säger egentligen lgen eller rättre sgt personuppgiftslgen om släktforskning? Vi får återkommnde frågor som rör släktforskning, berättr Slomeh Fnei som rbetr som jurist på Dtinspektionen. Levnde eller död personer Men vänt nu, som vi ll (nåj!) känner till är ju en personuppgift i lgens bemärkelse informtion som direkt eller indirekt kn hänförs till en person som är i livet. Personuppgiftern i släktforskning hndlr ju i mångt och mycket om personer som inte längre lever. Hur går det ihop? Uppgifter om vem som är släkt med en vliden räkns som personuppgifter under förutsättning tt de ktuell släktingrn är i livet, förklrr Slomeh Fnei. Frågorn som Dtinspektionens jurister får om släktforskning kn dels i två grupper; frågor från släktforskre som vill publicer informtion på Internet och undrr om det går br och frågor från personer som upptäckt tt ders personuppgifter är publicerde i någons släkttvl på Internet utn tt de blivit tillfrågde. Släkten på hemsidn Bryter jg mot personuppgiftslgen om jg publicerr min släktforskning på min hemsid? För tt svr på den frågn måste en rd ndr frågor först besvrs. Vem är nsvrig för personuppgiftern som publicers? Är personuppgiftern strukturerde i en dtbs eller inte? Behndls uppgiftern för privt bruk? Är syftet med publiceringen journlistiskt? Är uppgiftern kränknde? Låt oss bet v frågorn en i tget. Personuppgiftslgen är den som bestämmer hur personuppgiftern sk nvänds. I det här fllet är det personen som publicerr uppgiftern på sin hemsid. Enligt personuppgiftslgen gäller fler och strängre regler om personuppgiftern är strukturerde. Med strukturerde mens tt personuppgiftern lgrs i en dtbs där uppgiftern enkelt kn söks och smmnställs på olik sätt. Om personuppgifter förekommer i löpnde text på exempelvis en webbsid så nses de vr ostrukturerde. I det här fllet sk släktsforskningen publicers i text på en webbsid. Text och enstk bilder på en hemsid är typiskt sett ostrukturerdt mteril. Om personuppgiftern nses vr ostrukturerde är det generellt okey tt publicer uppgiftern under förutsättning tt de inte är kränknde. Hur är det då med släktforskningsprogrmmet som personen säkert nvände för tt skp sin ntvl? I det lgrs ju personuppgifter på ett strukturert sätt. I personuppgiftslgen finns det ett undntg som gör tt mn inte behöver följ ll regler som normlt gäller då personuppgifter hnters på ett strukturert sätt. Undntget gäller om personuppgiftern nvänds för privt bruk, som i det här fllet på den egn dtorn. Men publicers uppgiftern på Internet så är det ju inte frågn om privt bruk längre. Journlistiskt ändmål I personuppgiftslgen finns även ett undntg som gäller om personuppgifter publicers för ett journlistiskt ändmål. Med journlistiskt ändmål mens tt informer, utöv kritik och väck debtt i smhällsfrågor som är v betydelse för llmänheten. Det här undntget gäller inte br etblerde medier utn även privtpersoner. Dtinspektionens bedömning är dock tt uppgifter som publicers öppet på en webbplts för släktforskning inte omftts v dett undntg. Enligt personuppgiftslgen nses viss personuppgifter vr känslig och därmed extr skyddsvärd. I släktforskningssmmnhng kn det hndl om uppgifter som rör häls, som exempelvis ärftlig sjukdom, eller som vslöjr rs eller etniskt ursprung. Publicerr mn sådn känslig uppgifter på sin hemsid kndet vr kränknde i lgens mening. Mn bör även undvik tt publicer uppgift om doption eftersom det är integritetskänsligt. Smmnfttningsvis kn sägs tt om mn publicerr sin släktforskning i löpnde text på sin hemsid så kn mn normlt t med uppgifter som nmn, födelsedtum och dresser till nu levnde släktingr. Mn bör dock undvik tt t med integritetskänslig personuppgifter. Är mn osäker är det lltid en god regel tt inhämt smtycke innn publicering, det vill säg fråg personen/personern om det går br, tipsr Slomeh. T bort uppgifter Jg hittde personuppgifter om min fmilj på Internet med uppgifter om yrke, födelsedtum och vilken försmling vi tillhör. Vi vill inte tt dess uppgifter sk ligg på Internet, med vet inte om vi kn kräv tt de plocks bort? Även för tt besvr denn fråg måste frågorn ovn först besvrs. Vem är nsvrig? Är uppgiftern ostrukturerde? Är det för privt bruk? Är syftet journlistiskt? Är personuppgiftern kränknde? När det gäller släktforskning som publicers på en hemsid i löpnde text är det frmför llt frågn om personuppgiftern är kränknde som väger tungt i en bedömning. I sin entusism är det säkert lätt för en släktforskre tt glömm tt en personuppgift i en ntvl på hemsidn kn känns kränknde för den person som uppgiftern gäller. Vår rekommendtion i sådn situtioner är tt i först hnd kontkt den släktforskre som publicert uppgiftern och be denne tt t bort uppgiftern och motiver vrför. Texten är med tillstånd hämtd från Dtinspektionens tidning Integriditet i fokus l

20 20 Lulebygdens Forskrförening Nr 72, november 2010 Avsändre: Lulebygdens Forskrförening Residensgtn 6 E LULEÅ Vid obeställbrhet återsänd till ovnstående dress! SVERIGE PORTO BETALT Julklppstips! Lulebygdens Forskrförening presenterr Anor på USB: Nederluleå och Nederklix Medlemmr i Lulebygdens Forskrförening hr med gemensmm nsträngningr tgit frm en vskrift v Nederluleå: Född Nederklix: Född Vigd Vigd Död Död Bonus Avskrift v Julles Född Dtbsern ligger på vr sitt USB-minne och presenters i progrmmet Excel. Priset per enhet är 300 kr för medlem och 400 kr för icke medlem. Om du som icke medlem löser medlemskp i föreningen (150 kr/år) betlr du 2x300 kr för båd enhetern. För postförsändelse tillkommer 20 kr i porto och expeditionsvgift. Du kn köp dem i loklen torsdgr eller om någon från styrelsen råkr befinn sig i loklen. Du kn beställ vi e-mil: info@lulebygden.se. Brevledes under dress: Lulebygdens Forskrförening, Residensgtn 6 E, Luleå Vi hr även en brevlåd i loklen som kn utnyttjs. Vid beställning gäller: Förskottsbetlning till Lulebygdens Forskrförening, Plusgirokonto Ange nmn, vsändre och postdress. Ange även din e-postdress i händelse v uppdtering.