Lulebygdens Forskarförening

Transkript

1 Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING - Nr 65, februri 2009 Medlemmöte med stipendieutdelning Vid medlemsmötet den 14dec 2008, hde ett 25 tl medlemmr smlts i den inhyrd loklen på V. Vrvsgtn 24e i Luleå. V. ordförnden Gunnr Johnsson, hälsde välkommen, och informerde om vd som hänt, och kommer tt händ. Blnd nnt, får föreningen mång förfrågningr, från personer både inom och utom lndet,som vill h hjälp med tt finn sin ättlingr. Frågn är om vi skll begär ersättning, för besvärlig fll, från medlem/icke medlem. Kssören Kjell Nilsson, redojorde för det ekonomisk läget, och informerde om ny genline bonnemng och ny dtorinköp. Sedn vr det dgs tt utdel årets Julius Sundström stipendium, som gick till en v veternern och mångårige medlemmen GEORG PALMGREN, som genom ett omfttnde rbete, skrivit ett tiotl böcker och skrifter,om Luleå och Nederluleå, smt skänkt mycket mteriel till föreningen. Gerd Olovson delr ut blommor och Julius-stipendiet till Georg Plmgren. Föredrgshållren Evert Eriksson. Gerd Olovsson från stipendiegruppen höll tl smt delde ut stipendium och blommor. Lrs Lindberg från Luleå Hembyggdsförening, informerde om ett pågående projekt, rörnde kvrteret Göken i Luleå där hn bd om hjälp med tt krtlägg, vilk som bodde i kvrteret runt 1880 tlet, smt om det finns ättlingr till dom i livet. Viss nmn finns från 1870 tlet. Efter fikpusen höll som vnligt Evert Eriksson ett intressnt föredrg, denn gång om vrvs- och skeppsbyggndsepoken, i Luleå med omnejd, från 1700-tlet och frmåt. Redn från mitten v 1600-tlet, skeppdes stor mängder gods från Luleå, till bl.. Stockholm. Det vr tjärtunnor, smör, ost, fisk, renhudr, bär smt virke. Det äldst vrvet, vr Pontusvrvet. Blnd övrig vrv kn nämns, Pontusudden, Oscrsvrv, Hmnholmen, Josefinevrv, Bergnäsvrvet, Kllx, Södr Hmn. Fullriggren Hilm, vr det störst segelfrtyg som byggts i Luleå. Hon sjösttes 1876 på Bergnäsvrvet. Det INNEHÅLL l Ordförnden hr ordet Sid 3 l Kustbygdens utveckling i stort Sid 4 l Om Homeros, Iliden och Odyssén Sid 8 l Ny mterilinsmlre sökes Sid 9 l Händelser under Finsk kriget Sid 10 l När kriget kom till Vörå Sid 12 l Kriget ur litterturhistorisk vinkel Sid 14 l Kriget Sid 20 l Sist sidn Ny medlemmr Ny dress Årsmöte (nnons) Efterlysning först svensk skepp som seglde jorden runt, vr Mry Ann, byggt 1839 på Oscrsvrv i Luleå. Mång v de frtyg som byggdes i Luleå med omnejd, såldes till redre i södr Sverige. Smmnfttningsvis, en mycket intressnt och givnde eftermiddg! Vid pennn STIG ÅBERG

2 2 Lulebygdens Forskrförening Nr 65, februri 2009 Lulebygdens Forskrförening Besöksdress: Residensgtn 6 E, Luleå Telefon: 070/ Telefontid: Måndg: kl 9-11 Torsdg: kl 9-11 Övrig tid går br tt mli till nednstående e-mildress e-postdress: lulebyfof@teli.com Hemsid: Ansvrig: Mrit Lindell e-post: webbnsvrig.lulebygden@ hemsid.net Post skicks till dress: Lulebygdens Forskrförening Residensgtn 6 E Luleå Öppettider: Ytterdörren öppen kl ll dgr. Innerdörren låses som tidigre med egen nyckel. Annonspriser Åttondels sid 100 kr Kvrtssid 200 kr Hlvsid 300 kr Helsid 500 kr Sist sidn, enstk nr kr Sist sidn helår (4 nr) kr Medlemmr får kostndsfritt mrkndsför sin lster i tidningen. Dett är begränst till fem rder enspltig text (på tvåspltig sid) och under förutsättning tt ett exemplr v lstret lämns till föreningen. Styrelsen 2008 Ordförnde Sven Sundgren Tel , E-post: svensundgren@msn.com Vice ordförnde Gunnr Johnsson Tel Kssör Kjell Nilsson Tel , Sekreterre Crin Vllgren Tel E-post: crin.vllgren@ssb.com Övrig ledmöter Eivor Nordqvist Tel E-post: eivor.nordqvist@swipnet.se Stig Åberg Tel E-post: stig.berg@teli.com Nils Nordlund Tel E-post: nils.nordlund@brevet.se Supplenter Ingrid Vikström Tel E-post: ingvik@teli.com Kjell Mäki Tel Föreningens syfte Lulebygdens Forskrförening grunddes 1989 för tt främj och höj intresset för bygdeperson- och släktforskning inom gml Storlule socken smt tt rbet för bättre betingelser för sådn forskning. Mnusstopp för mjnumret 10 mj Påminner smtidigt om behovet v kort notiser/ rtiklr, och även intressnt fristående bilder. Ge ett bidrg till Julius Sundströms Minnesfond Förvlts v Lulebygdens Forskrförening. BG Stipendiegruppen/lulebygdens Forskrförening Gerd Olovsson, tel , e-post gerd.olovsson@teli.com Sigvrd Eriksson, tel FONUS kn förmedl telegrmmen. Medlemsvgifter Vuxen Ungdom tom 25 år Fmilj (smm hushåll) 150 kr/år 40 kr/år 190 kr/år Vid inbetlning uppge lltid nmn, dress, födelsedg, telefon, gärn mobil och e-post (inkl nmn mm på fmiljemedlemmr som omftts v fmiljevgiften). Avgiften betls till PG Vid internetbetlning: Kompletter din uppgifter genom tt skick dem med e-post till medlemsnsvrig e-post: lulebyfof@teli.com Kom ihåg tt meddel dressändring!

3 Lulebygdens Forskrförening Nr 65, februri Ordförnden hr ordet Hej igen! Börjr med tt tck dom som hjälpt till med det projekt vi hjälper Luleå Hembygdsförening med. Hembygdsföreningen bygger modeller v ett pr kvrter i Luleå på 1880-tlet och vi tr frm vilk som bodde i husen på den tiden. Det är ett br smrbete melln föreningr som bägge forskr o värnr om Luleå o vem vet vd vi kn smrbet med i frmtiden. Nu hr också kursern kommit igång efter helgern, vi kommer tt sätt upp nslg i loklen så Du kn se när det är mycket folk där. Tck ll kursledre, ni gör ett br jobb!! Vi hr tyvärr INTE fått någon efterträdre till Christer Öberg som mnusinsmlre, SNÄLLA SNÄLLA vi måste få en som gör det jobbet, t kontkt med styrelsen om Du hr möjlighet tt gör det eller kontkt oss om Du knske vet någon som kn t på sig det. Det är ett viktigt jobb för tidningens fortlevnd!!! Lyout och produktion: ÅKE ÖSTLING Tel ke.ostling@uvtcmil.se Observer nnonsen om ÅRS- MÖTET den 15 mrs där vi kommer tt h sedvnlig årsmötesförhndlingr, fik och Anders Sndström kommer tt berätt om års krig, då det i år är 200 år sedn freden slöts. Vi syns, om inte förr, på årsmötet. Till dess; forsk på, hälsr Sven S Drunkningsolyck i Gäddvik Vid härdstinget i Luleå socken beklgde sig Mts Jonsson i Alvik över färjkrlen Hermn Persson och hns hustru i Gäddvik. Vid Mikeli 1698 hde Mts hustru Ann Pålsdotter rest till kyrkn med sitt lill nyfödd brn för tt kyrktgs. Då hon kom frm till färjn på södr sidn älven och begärde tt färjs över hde hon vägrts dett och uppehållits till långt frm på dgen, då en storm uppväxte. Dessutom hde fler tillkommit och så mång inträngt sig med hästr i färjn, så tt när de skulle bege sig över älven hde Mts hustru och brn smt ytterligre nio personer fått sätt livet till. Hermn förklrde tt vrken hn eller hns hustru hde nekt någon tt färjs över, men tt prtern tvistde sins emelln. Rätten nsåg tt ingen kunde ställs för rätt p g en olyck och föreslog förlikning. Med dett förklrde sig Mts nöjd om Hermn gv något till kyrkn och de fttig. Dett lovde Hermn och gv 1 1/2 riksdler till kyrkn och 1/2 tunn korn till de fttig. Ideell förening Lulebygdens Forskrförening är en ideell förening som drivs enbrt v ideell krfter. Vi verkr för tt höj intresset för - och tt underlätt släkt och bygdeforskning i frmförllt Lulebygden men också hel Norrbottens län. I smrbete med biblioteket i Luleå ser vi till tt ständigt kompletter med nytt utsläppt mteril - och i vår lokl tillgängliggör llt som kn önsks för Din forskning. I loklen finns även mikrokort från finsk Tornedlen smt delr fr. Västerbotten. Mterilet utöks ständigt! Utöver mikrokort och film finns renskrifter, böcker, ett 15- tl läspprter, dtorer fylld med sökbr dtbser (CD äv. för hel och ndr delr v lndet) etc. Det är förstås möjligt tt hos oss forsk i ndr lndsdelr genom den dtor med Genline, som finns i loklen. Kursledre berättr hur det går till. Loklen hr ingen fst bemnning, men medlemmr med nyckel hjälps åt tt håll dörren öppen för ll vid vistelse i loklen, vrdgr under ngivn tider. Kontkt; se info sidn 2. Vi hjälps åt Vi är tcksmm för ll hjälp och stöd vi kn få v Er medlemmr, exempelvis med städning i loklen, när och där det behövs, serveringshjälp vid träffr, etikettering v tidningen inför utskick, förslg till ktiviteter etc. - och förstås, öppethållnde v loklen när Ni är där under vrdgr! Vi tr också tcksmt emot bidrg till vår bokhyll, gärn böcker med nknytning till Norrbotten. Hör v er till föreningen med förslg eller erbjudnde om tjänst som kn utförs v Dig nu eller senre, vid enstk eller fler tillfällen. Ring, mil, post eller lämn meddelnde i den grön brevlådn inne i loklen när Du är där, så noterr vi och hör vi v oss till Dig när din insts behövs. Föreningens post, e-post och telefon; se sidn 2, hemsidn och nslgstvln.

4 4 Lulebygdens Forskrförening Nr 65, februri 2009 Kustbygdens utveckling i stort Artikeln inleds med kolonistion v Övre Norrlnd och Luleå älvdls södr del med bosättning och bebyggre, smt därefter Ersnäs som synes h hft socknens flest fäbodr och fäbodhus. Därefter följer Ersnäs by med dess utmrker, som efterhnd blev kustbyr. KOLONISATION Det vr en grupp hndelsmän som på 1200-tlet sökte sig upp efter Bottenviken, för tt bosätt sig vid älvmynningrn. Här bilddes från 1000-tlet en stor och mäktig hvsvik, som i bygdern benämndes Aledlen, där bebyggelsen koncentrerdes till båd sidorn v hvsviken. Det som sedermer blev Norrbotten omnämnes i börjn v 1300-tlet efter freden i Nöteborg Då uppstod begreppen Pite- och Lule älvdlr. År 1332 fstställde lndets förmyndrrereging, tt de som ville omvänd sig till kristen tro, skulle fritt få bosätt sig melln Skellefteå och Ule älvr och där bruk jorden frm till Konungen blev myndig. Under senre Konung Albrekts tid räkndes Hälsinglnd till Norrbotten. Sedn frmkommer benämningen LULU, som utveckldes och 1413 utgjorde 120 rökr och först 1509 omnämnes Västerbotten. Här kn tolks som tt bebyggelse etblerdes i bl Aledlen. Lntmätre Eric Erson Vidmn upprättde 1645 en tffl över Luleå socken, där Alvik medts som störst by med 41 rökr, Ersnäs med 22, Måttsund 12, Antnäs 12, Ahle 4 och Kllx med 30 rökr. Först 1782 tillkom mönsterbyordning med stdgr för olik byr. Det nsågs då finns gott om bete på utmrken, så tt vrje hemmn i Ersnäs skulle kunn föd 40 kor och 4 hästr. Området som sträckte sig ut mot hvet, omfttde under Ersnäs bys utmrker blivnde sjöbyrn Ersnäs-Mörön, Refvelen/Mörön, Tältskär, Långsund, Vllen, Holfjärden Del v Luleå skärgård omkring år 950. Mörön, Ersnäs och Ale inringde. Alsktn, Engdlsro, Alhmn med Mnnön, Sndnäsudden smt från mitten v 1800-tlet Vibbonäs. Ersnäs by vvittrdes 1784 och tillerkändes då ett lndområde v 7,925 tunnlnd och 15 kpplnd, eller 7 hel och 13/64 mntl. Härutöver fnns i området 1156 tunnlnd överloppsmrk som fördeldes på Alhmn, Långsund, Tältskär och Mörö krononybyggen. ERSNÄS BY med Utmrker som blev fäbodställen och efterhnd utveckldes till kustbyr I tidigre nämnd områden etblerde sig från 1600-tlet Ersnäs bönder med fäbodr Se krtbild på näst sid. Störst fäbodstället blev Sundsnäs, som år 1790 omfttde 16 fäbodhus, se näst sid. ERSNÄS BIRKARLAR År 1556 omnämnes följnde birkrlr under Ersnäs: Jöns Nilsson Dg Olsson Nils Johnsson med 16 kor med 15 kor med 15 kor Tre år senre vr i Ersnäs den fttigste bonden Lille Per Olofsson med 3 kor, 1 får och ett sto. Förteckning över Ersnäs bys Utmrker och dess fäbodställen Smtlig hemmn och hemmnsnummer frmkommer i förteckning här senre, smt å krt 1600-tl

5 Lulebygdens Forskrförening Nr 65, februri Nr 6 på krtn: Wllens fäbodr Åren Av Härdsting 20 september 1749 omnämnes i smbnd med tt ersnäsbor sökte få inrätt två sågkvrnr i Bodträskbäckens utlopp fäbodstället Wllen. Av 1758 års krt frmkommer; nr 6 Hns Hnsson, nr 7 hustru Mrgret Olofsdotter, nr 10 Joseph Jkobsson, nr 12 Pär Pärsson Holm, nr 18 Nils Olsson, nr 23 John och Johnsson. Ersnäs fäbodr under 16- och 1700-tlet tl med siffr, som nger vr å Utmrken resp fäbodställe återfinnes. Att observer det är tt tro tt någr v dess pltser synes vr sent 1600-tl. Ersnäs fäbodställen i Utmrken som följer: Nr 4 och 5 på krtn: Långviken med Rödvrhnssnden Från åren För tt i dg orienter sig frm till områden följer mn vägen genom Möröns by och söderut till Långsund frm till där vägen svänger mot Vllen och sen Vibbonäs. C: 1 km i sydost därifrån kommer mn till Långviken. Nmnet nger tt hvsviken tidigre gått mycket lämngre in. Med utgångspunkt från vägen mitt i Långviken återfinner mn området c: 800 meter i rkt sydlig riktning. Rövrhmnssnden vr strndområdet öster Långviken. På 1708 års krt fnns fäbodr från nr 1 med Nils Jönsson, nr 5 med Lrs Nilsson, nr 13 med unge Olof Nilsson och nr 15 med Per Nilsson års krt nger motsvrnde ägre. Mer ingående återfinnes fäbodstället på 1790 års krt, dessutom tt någr flyttt till Rövrhmnssn- Nr 2 på krtn: Se Sundsnäs fäbodr nedn Åren Benämningen Sundsnäs torde härrör sig från tiden när mn båtledes kunde färds från Ersnäs och Alvik, genom Sundsnäset, förbi Vllen, genom Drvelsviken och ut mot Alhmn med dess intilliggnde ör års krt nger följnde ägre v fäbodr; nr 3 Lrs Lrsson, nr 4 Hns Jönsson, nr 7 Elof Ersson, nr 8 John Eriksson, nr 9 Hustru Ell, nr 14 Gmle Olof Olofsson, nr 16 Stor Per Persson, nr 19 John Pärsson, nr 21 Nils Andersson, nr 22 Lrs Lrsson års krt nger endst 6 fäbodr, med bl nr 3 Hustru Brit olofsdotter, nr 14 Måns olofsson Grönberg och nr 16 Eric Nilsson

6 6 Lulebygdens Forskrförening Nr 65, februri 2009 Rekonstruktionsbild v Elvi Andersson, Vuollerim, över Sundsnäs fäbodr år fäbodhus Störst fäbodstället i utmrken kom tt vr Sundsnäs och upptger på 1790 års krt en omfttning v 16 fäbodhus, och blev därmed Ersnäs bymäns störst och mest omfttnde fäbodställe. Nr 1 på krtn Yttre Sndnäsudden Åren 1758, 1804 Pltsen vr nere i Björkskogsområdet vid utiktspltsen intill sjön och vid nuvrnde byvägen års krt nger nr 6 Hns Hnsson, nr 11 Hustru Lisbeth Smed, nr 16 Eric Nilsson års krt nger nr 14 Sven Crlsson, nr 15 Måns Knutsson, nr 16 Eric Ersson, nr 17 Nils Ersson, nr 18 Lrs Hnsson. Ant.: Möjligen fnns här äver nr 14. Nr 3 på krtn Refvelen/Mörön Åren 1758, 1778 Nmnet kn härled tillbk till när hvet gick runt och över området, vrmed här bilddes ett störrre rev upptges fäbodr med nr 3 Jöns Jnsson, nr 4 Lille Per Olofsson, nr 9 med Stor Per olofsson, nr 2 Mårten Hnsson och nr 21 Abrhm Olsson upptges fäbodr med nr 2 Crl Crlsson, nr 3 med olof Knutsson, nr 4 Mickel Persson, nr 7 Joseph Lrsson, nr 9 Anders Lrsson. Ant.: Dess senres fäbodr flyttdes 1781 till Sundsnäs. Nr 7 på krtn Tältskär/Sndskär Åren 1777, 1782 Området beläget sydväst Refvelen med bonden Nilsson i Ersnäs med bonden Lrs Hnsson. Här slutr denn kort informtion om Ersnäs bys fäbodställen i Utmrken, som sedermer kom tt utsyns för tt efterhnd bli självständig kustbyr. TVISTER OCH KONTRO- VERSER melln tidigre Ersnäs bymän och Alvik/ Långnäs, smt från 1772 även med nybyggrn i blivnde kustområdet. En här först tvist uppstod med nledning v Härdstinget 20 september 1749 melln Ersnäs och Alvik/ Långnäs, i nledning v tt mn nyttt ängr och bete på Mörön med 11 drgoxr. I nledning därv uppvisde Ersnäs bönder Kungl Mj:ts och Riksens Högloflige Sve Hofrätts dom v 4 oktober Av den nledningen fstställes tt Alvik/Långnäs i fortsättningen icke fick nyttj ängr på Mörön. De som då nyttjt och hft sin drgoxr på Mörön vr: Från Alvik: Jöns Ängmn, Anders Nilsson, Olof Olofsson, Olof Lrsson, Jcob Olofsson, Anders Andersson, Jöns Jönsson, Måns Olofsson och Nils Hnsson. Från Långnäs: Lrs Lrsson och Lrs Jönsson. TVISTERNA som här omnämnses skulle vis sig vr llvrlig. Tvist uppstod 1772 melln Ersnäs fäbodägre och Nybyggrn i Refvelen och Långsund. Nybyggren Olof Persson kom då och då i konflikt med fäbodsinnehvrn på Refvelen. Hn tvingdes där underhåll 360 lnr skid-gärdes-gård för tt skydd sin mrker. Ant.: Vid tingsrättens syn 1778 ngv nybyggren Olof Persson, det mn genom återkommnde nidingsdåd rev upp gärdesgården så tt grnnrns boskp kom in på gårdsgärdet, oftst nttetid. Därmed stämde Olof Persson fäbodsinnehvrn: nr Svågern Crl Crlsson, nr 4 Mickel Persson, nr 7 Joseph Lrsson och nr 9 Anders Lrsson. Smtidigt föreslog Olof Persson tt mn skulle flytt fäbodrn från Refvelen till Sundsnäs fäbodställe. I slutet v 1700-tlet hände sig tt någr Ersnäsbönder kom tt stnn hemm med boskpen, när de övrig begåvo sig till fäbodrn. Det fnns då inget bete kvr hemmvid när de övig på sensommren återkom från fäbodrn. Av den nledningen kom mn överens om - tt den som icke efter tre dgr flyttde boskpen - skulle få ett vite v tre Riksdler och 16 skillingr. Hö försvnn från uteängrn med ndr ord från bönderns ldor För tt förhindr dett, sttes ett vite v två Riksdler för den som före klockn sex om morgonen for för tt

7 Lulebygdens Forskrförening Nr 65, februri hämt hö. I sådnt fll skulle höet tgs ifrån denne. Hälften v vitet skulle tillfll byns kss och ndr hälften skulle ngivren få. VITTNESMÅL v mjölnren Anders Amundssen i Sundsnäs 1 december Genom tt nybyggrn undn för undn lät utsyn mrk å Sundsnäset blev det en hel del protester från Ersnäs bönder. Tg mig Djäfvulen skll inte... Efter midsommren 1802 hde Anders Lrsson med hustrun vrit på betesvllen och försökt driv in boskpen på nybyggrns ägor. De hindrdes då v nybyggren Eric Nordström. Då yttrde Lrsson; T mig Djäfvulen skll inte någon stup under den här (yxn) i dg! Vid ett nnt tillfälle frmkom tt böndern drev in sin boskp på nybyggrns ägor. Vid det tillfället hde Nils Sik, Olof Lrsson och Jöns Månsson kstt stenr och käppr på nybyggrn. Oft hände sig tt Ersnäsborn inte stängde led efter sig när de gick till bäcken efter vtten, särskilt Isk Nilssons hustru. För tt hindr boskpen komm im på nybyggrns ägor, fick de ständigt h tre mn på vkt. FRÅN FÄBODSTÄLLEN TILL SOMMARLADUGÅRDAR En v orskern till Ersnäs bymäns återinflyttnde v boslpen närmre bohlbyn vr säkert i nledning v tvister och dispyter som förevrit melln nybyggrn och bymännen. Avgörndet vr nog vittnesmålet se här tidigre. Därv följde tt det 1807 blev Fäbodsbebyggelsen i södr delen v Nederluleå och norr delen v Norrfjärdens socknr. slutet för Ersnäs bymän med fäbodställen i utmrken dit efterhnd nybyggrn från Holfjärden 1757, Vllen 1784, Alhmn 1787, Refvelen/Mörön och Långsund 1772 smt Tältskär 1777 flyttde. I uppsts 1925 v John Frödin ngående fäbodbebyggelse frmgår tt Ersnäs då hde två fäbodvllr Lillheden melln riksvägen och Fällträsk om 8 fäbodstugor med 65 kor fördelde på 16 hushåll. Den ndr eller östr fäbodvllen vr belägen vid riksvägen söder om byn med 8 fäbodstugor om 11 hushåll och 50 kor. Blivnde kustbyrns bymän skffde sig efterhnd sommrldugårdr, ntingen enstk eller någr tillsmmn. Sådn pltser blev; Tältskär/Sndnäset, med Nils Åström, Algot Lrsson, Albin Lrsson och Algot Sundström. Ett ndr ställe blev området intill August Eriksson på Tältskär med Viktor Dhlberg, August Eriksson och Hugo Lrsson. Det tredje och störst sommrldugårdsstället tillkom i Sndnäsudden, c: 100 meter ned från vägen mot Vllen som börjde uppförs 1886, innefttnde 6 ldugårdr som följer: Nr 1 Nikolus Thurfjell Nr 2 Lrs-Ulrik och K J Johnsson Nr 3 Fridolf och Algot Eriksson Nr 4 Anders och Mårten Åström Nr 5 Krl och Algot Åström (1911) Nr 6 Krl John Nilsson (1886) Smtlig från Ersnäsdelen v Mörön. En tid före mn begv sig till sommrldugårdrn smldes ägrn för tt se till och lg/reprer hgrn för tt få dess i ordning. Ett visst besvär vr det tt färds med boskpen till Sndnäsudden före Först då vr vägbnken klr tt ts i bruk. Det vr en stor händelse i bygden när boskpen skulle till sommrldugårdrn. Det sdes tt mn hls över huvud skulle till Sndnäsudden det vr ett äventyr tt t rätt på ll ystr kretur som skulle ut på skogen. Vi ungdomr skulle som grindpojkr under 1930-tlet bevk grinden

8 8 Lulebygdens Forskrförening Nr 65, februri 2009 och öppn för tt släpp igenomdet fåtl bilr som psserde. Fick vi sen någon 5- eller 10-öring skulle mn del lik, så det blev tt gå över De numrerde husen på skissen är nr 1 Nikolus Thurfjell, nr 2 Lrs- Ulrik och K J Johnsson, nr 3 Fridolf och Algot Eriksson, nr 4 Anders och Mårten Åström, nr 5 Krl och Algot Åström och nr 6 Krl John Nilsson (1886). till tnt Rosenbld-Jcobsson som hjälpte oss så vi kunde få någr ören vr. Artikeln vsluts med en oljemålning v Grindslnten som för oss tillbk till 1930-tlet. Se oljemålningen i storlek 75x70 cm här intill. En söndg i juli månd 1936 pssde jg och min bröder vägldugårdsgrinden i yttre Sndnäsudden. Vid smm tillfälle kom grnnflickn, 18-årig Ingeborg Lindgren, cyklnde från Luleå. Hon hde en lådkmer med sig och ville fotogrfer oss vid grinden. Från vänster på bilden återfinns brödern Rune. Evert och Sivert. Obs den tiden vr det ktuellt tt även om det vr mitt i vrm sommren, så skulle brnen h långstrumpor och livstycke på sig. Grindslnten P g vår nuvrnde tryckmetod kn tyvärr inte bilden viss i färg Angående ursprungsformtet 6x9 cm i svrtvitt. Bilden kom tt på 1980-tlet utlåns till en beknt som kom i kontkt med konstnären och målren Mj Lind från Tällberg ovnför Lulvn. Hon kom därvid tt mål motivet på duk och deltog med oljemålningen på utställningen konst i det grön i stdsprken i Luleå. Vd mn kn förvåns över är tt hon kunnt återge bilden så levnde och verklighetstroget, utn tt h fått del v för den tiden ktuell helgdgsklädseln, som från börjn endst återfinnes på ett svrt/vitt fotogrfi. Med nledning v det utomordentligt vckr och välliknnde rbete hon nedlgt vill jg rikt ett postumt och vrmt tck till Mj Lind. Text och bilder EVERT ERIKSSON Om Homeros, Iliden och Odyssén grekisk berättelser med nordiskt ursprung Den västerländsk kulturens äldst känd litterär produkter sägs vr diktern Iliden och Odyssén med Homeros som förfttre. Homeros nts h levt på sjuhundrtlet f.kr. Hndlr hns välkänd grekisk verk egentligen om händelser i Norden långt före hns tid? Arkeologer, historiker, filologer, filosofer m.fl. vetenskpsmän på olik nivåer hr diskutert såväl diktern som Homeros som person och upphovsmn ur olik vinklr utn tt nå enighet och givetvis är det svårt Av LENNART KANKAANRANTA eller rentv omöjligt tt i dg få svr på frågor som borde h ställts för 2700 år sedn. Jg skll här referer till ytterligre ett inlägg ur en ny vinkel. Iliden berättr om det Trojnsk kriget, bkgrunden, kjern, plneringrn inför kriget och själv kriget. Odysséen hndlr om Odysseus komplicerde och lång hemres

9 Lulebygdens Forskrförening Nr 65, februri från kriget och hns återkomst till Ithk. Homeros hr inte diktt dess verk själv utn hn hr skrivit ner eller diktert verken och fått dem nedskrivn, det påstås tt hn vr blind och det frmgår också v någr diktrder. Diktern är i själv verket en del v en muntlig trdition som fnns hos folket vid Medelhvet under Homeros tid. Denn muntlig trdition härstmmde från Mykenern som bodde i Greklnd-Mindre Asien f.kr. Den mykensk kulturen uppstod plötsligt då kjern kom till området. Akjerns härkomst hr diskuterts och är osäker. Här kommer den ny vinklingen. Akjern som beskrivs som blond och ljus kom från Norden och de hde med sig de dikter och berättelser som år senre skulle bli Iliden och Odyssén. Akjern vr nordbor som blev ekologisk flyktingr på grund v en nturktstrof och en nturlig klimtförsämring för c: 3600 år sedn. Akjern levde i Norden under bronsåldern. För år sedn upplevde den norr hemisfären ett klimtoptimum då temperturen som mest vr upptill 7 grder högre än i dg. I det vrm klimtet blev skördrn stor och växtrter vi nu känner som sydländsk kunde odls i Norden. Folkmängden vr stor och levndsstndrden hög med jordbrukre, boskpsskötre, skicklig hntverkre och yrkesmän v olik slg. Sjöfrten och hndeln vr viktig och högt utveckld. Mn hndlde med boskp, metller, slvr, jordbruksprodukter, fisk, kläde, hudr, tjär, mm. Folken som bodde i området vr uppdelde i stmmr med kungr, härskre och hövdingr. Någon typ v delsväsen med inbördes giftermål grnterde vänskp, smrbete och fred melln folken. Klimtet nådde sin klimx vidpss 2500 f.kr. och det blev därefter åter kllre och den slutlig ktstrofen kom på 1630-tlet f.kr. då vulknen Ther på den grekisk ön Sntorini hde sitt fruktnsvärd utbrott. Ask spreds i tmosfären över hel jorden och hr hittts i glciärer på Grönlnd. Askn och röken i tmosfären hindrde solljuset och klimtet blev som under en tänkt Nukleär vinter (Rgnrök?). Folket i Norden, kjern, tvingdes fly till vrmre trkter. (De som hde resurser tt fly.) Ders flykt skedde längs välkänd leder, de rysk flodern, österut och söderut, till Svrt Hvet och Kspisk hvet och vidre. De som kom till Kspisk hvet fortstte till Irn/ Irk och till Indien. De som kom till Svrt hvet fortstte till Mindre Asien och Greklnd. I Medelhvsområdet hde vulknen Ther gett upphov till en våldsm tsunmi ( syndfloden?). Den utplånde bl. den minoisk kulturen och troligen det mest v bosättningrn längs kustern. När kjern kom till Medelhvsområdet vr det gott om ledigt utrymme som de kunde t i besittning. Akjern hde inte br med sig lös egendom utn även sin kultur och det som hör därtill. Det ny bosättningsområdet hde för dem ing nmn utn pltsern, flodern, hven och bergen döptes efter nordisk förebilder. Fenomenet är välkänt i modern tid från européerns migrtion till Ny världen. De sägner och myter mn hde hemm i Norden levde vidre som fortstt muntlig trdition genom århundrden. Så småningom glömde mn sitt ursprung men mytern levde vidre och blev med tiden npssde till den ny omgivningen med de gml nmnen. När Homeros sedn lärde sig diktern trodde hn och ll med honom tt dom kom från en forntid i Medelhvsområdet eller tt det br vr sgor npssde till lokl nmn. Itlienren Felice Vinci hr i sin bok Omero Nel Bltico gjort en systemtisk genomgång v textern i diktern där geogrfi, geomorfologi, topogrfi och klimt, orter, floder och hv, personer och folk, med mer beskrivs.. Företeelser i Medelhvsområdet jämförs med ett tänkt Östersjöområde under bronsåldern. Hn hittr Ithk vid det dnsk Fyn och Sprt på Sjellnd, Kret och Libyen på Östersjöns sydkust, Hells i Estlnd, Troj, Id och Styx i Finlnd, Aulis och Athen i Sverige. Identifieringen bygger på nmnlikhet men också på detljbeskrivningr i diktern. Hn pekr på orimligheter i beskrivningr v resvägr och miljöbeskrivningr. Vem kn tänk sig tt boskpen i Liby producerr rikligt med kött, mjölk och ost och tt fåren lmmr tre gånger per år som Iliden påstår, men däremot skulle det h vrit tänkbrt i ett Livlnd med 7 grder vrmre tempertur. Vem kn tro tt mn kn krig ntten igenom i Troj i Mindr Asien, men under en finsk sommrntt är det rimligt. Odysseus hmnde under sin äventyr i Nordtlnten i Moskenstrumen (Mlströmmen) utnför Ofoten i den tidvttenström som i dikten klls den sltvttensörplnde hemsk Krybdis. Den Oknenos ström som drev Odysseus frkost vr Golfströmmen. Akjerns nordisk ursprung kn också bekräfts rkeologiskt. Likdn grvsättningmetod, skllr med nordisk former, plötslig riklig fynd v bärnsten som sedn vtr. Exemplen i boken är mång. Redn Tcitus tyckte för 2000 år sedn tt Homeros är en duktig poet men en dålig geogrf. Boken håller på tt översätts till svensk och blir förhoppningsvis klr under dett år. Under tiden knske vi själv kn hitt beskrivningr v nordisk miljöer i Homeros dikter. Ny medrbetre Christer Öberg hr sedn en tid tillbk nmält tt hn vill vslut sitt uppdrg och inte längre pg tidsbrist kn åt sig uppdrget som insmlre v mteril till tidningen. Uppdrgets rbetsinsts frmgår på föregående tidnings sist sid och består i stort sett v insmling, bedömning och vidrebefordrn v bilder och text för slutlig grfisk berbetning. Intresserd ombeds tt snrst kontkt Christer eller någon i styrelsen.

10 10 Lulebygdens Forskrförening Nr 65, februri 2009 Händelser under Finsk kriget 1808 Kriget i Finlnd 1808 fördes mestdels i Österbotten, Svolx och i den åboländsk skärgården. Av stor betydelse blev vägrn genom det inre v Finlnd, dels i Svolx från Kuopio till Uleåborg, dels mot Nykrleby och Gmlkrleby. Det vr längs dess vägr som kriget vgjordes i slutet v ugusti och börjn v september På krtn är Finsk rméns motoffensiv under våren och sommren 1808 utmärkt. Finsk rmén nådde ldrig de södr delrn v Finlnd, utn kriget vände i Sydösterbotten och Svolx. Finlnd hde sedn slutet v 1100-tlet frm till september 1809, vrit en del v det Svensk riket, oftst benämnt den östr Rikshlvn. Tiotls krig hde förts mot rysk styrkor under hundrtls år. Åren , vr störst delen v Finlnd ockupert v rysk styrkor, då Sveriges stormktstid upphört efter det ktstrofl nederlget i Poltv Den 21 februri 1808 nföll rysk styrkor Finlnds östgräns utn förvrning. Kung Gustv lv Adolf kunde inte tänk sig tt hns svåger Alexnder l skulle nfll lndet. Den direkt orsken vr tt Sverige vägrde vbryt hndelförbindelsern med Englnd. Vid underhndlingrn i stden

11 Lulebygdens Forskrförening Nr 65, februri Minnesstenen i skogen i Vörå, rest 2008 till minne v striden den 13 september melln Västmnlnds regemente och rysk styrkor. de blågul blommorn hedr den stupde soldten Per Andersson Ids minne. De 600 rund stenrn symboliser de 600 krigrn. Informtionstvl med text på svensk och finsk smt krt. Tilsit sommren 1807, beslöt frnsk kejsren Npoleon och rysk tsr Alexnder l, tt del upp Europ. Den svensk -finsk rmén omfttde vintern 1808 c mn och vr dåligt utrustd. I Finlnd bodde på den tiden c personer. Den rysk rmén omfttde c mn. Överbefälhvren mrsklk Muritz Klingspor, beslöt tt retirer i riktning mot Uleåborg och undvik krig vintertid. Kvr på Sveborgs fästning utnför Helsingfors, fnns c 7000 mn under mirl Cronstedt, med både mt och mmunition för fler månders belägring. Fästningen kpitulerde med en stor del v flottn, utn egentlig strid den 6 mj. Denn kpitultion är fortfrnde en märklig händelse. Söder om Uleåborg slogs de rysk styrkorn i pril v generl Adlercreutz vid Siikjoki och vid Revolx. Ryssrn drevs på flykt söderut, till en linje melln Björneborg och Kuopio. En svensk undsättningsstyrk om c 1100 mn, under ledning v överste John Bergenstråle lndsteg midsommr-tiden 1808 norr om Vs, men hälften v styrkn med översten själv togs till fång v ryssrn. De resternde styrkorn orgniserde c 3000 lokl bönder och säljägre och lyckde driv ut ryssrn ur Österbotten till byn Ömoss, ett stycke söder om stden Kristinestd. Även i södr Finlnd skedde misslyckde lndstigningr v svensk lndstyrkor i närheten v Åbo. En btljon från Västmnlnds Regemente överskeppdes i slutet v ugusti till den lill stden Kskö. Händelsern beskrivn detljert v fänrik Crl John Ljunggren. De finsk-svensk styrkorn stred i ugusti mot rysk styrkor i södr Österbotten, med växlnde frmgångr i bl.. Kuhjoki, Alvus, Kuortne och Lppo. Den 11 september 1808, nsåg mrsklk Klingspor tt hel rmén skulle evkuers till Umeå, ty hn vr orolig för tt bli omringd. Ryssrn hde fått förstärkningr. Kung Gustv lv Adolf tillät däremot tt endst evkuering v sjuk och sårde, smt rysk krigsfångr kunde få skepps från Vs till Umeå. Armén, som då omfttde c 6000 mn, smldes i Lillkyro (fi Vähäkyrö), c 2,5 mil NO om stden Vs.(Resten v rmén under överste Sndels befnn sig i stden Kuopio och Idenslmi i östr Finlnd). Mn beslöt om reträtt i riktning mot Uleåborg, men vr beredd på tt de rysk styrkorn kunde vbryt mrschen. Dett skedde vid Juts, ett stycke utnför stden Nykrleby, där generl von Döbeln den 13 september segrde och ryssrn fördrevs. Den svensk-finsk rmén i Österbotten om c 6000 mn mrscherde c 1,5 mil från Lillkyro till Orvis den september. En btljon om 600 mn från Västmnlnds Regemente, fick som uppgift tt för uppehållnde strid. De råkde i en mindre btlj i skogen, söder om Vörå kyrk på morgonntten den 13 september. Dett år, 200 år efter händelsen, hr två minnestenr rests till minnet över btljen och rstpltsen vid ett tidigre gästgiveri i Vörå.. I Orvis nsåg den svensk rméledningen tt terrängen vr lämplig tt stopp den rysk frmmrschen. Här möttes de båd rméern på morgonntten den 14 september. De svensk-finsk styrkorn om c mn leddes v generl Adlercreutz och de rysk om c mn v generlmjor Kmensky. Striden pågick hel dgen frm till sent på kvällen. Här stred Hälsingr, Västerbottningr och Västmnlänningr tillsmmns med Österbottnigr, Björneborgre och Svolxre i 14 timmr, mot överlägsn rysk styrkor. Striden vr den blodigste under hel kriget och vr vgörnde för Sverige. Kvr på slgfältet låg c 1600 mn från bägge sidor. (Tlrik rester hr hittts vid undersökningr de senste åren). Den svensk-finsk rmén såg sig tvungen tt dr sig norrut mot stden Nykrleby. I sklden John Ludvig Runebergs dikt i boken Fänrik Ståls Sägner beskrivs Orvis Då segern blev ett nederlg. I september i år firdes 200 års minneshögtid om striden i Orvis den september och 300 tidsenligt klädd krigre från Rysslnd, Sverige och Finlnd deltog. Presenttionen för publiken om åskådre, skedde på ett förträffligt sätt v prof. Mrtin Hårdstedt från Umeå Universitet.

12 12 Den svensk-finsk rmén retirerde norrut förbi Krleby och i bl.. Kljoki begrovs bl.. den unge löjtnnten Wilhelm von Schwerin, som sårts i striden i Orvis. Ett eldupphör vtl skedde i november vid Olkijoki, c 10 mil norr om stden Krleby. Mrsklk Klingspor entledigdes från sin post som överbefälhvre. Reträtten fortstte till Uleåborg, där den västr- och östr- rméern i Finlnd förendes. Hprnd-Torneå nådde rmén i december-jnuri, tätt följd v rysk styrkor. I mrs 1809 nföll rysk styrkor även Umeå över Kvrkens is. Ders återtåg ledde till ktstrof. Vid strider i Sävr och vid Rtn i mj 1809, intogs Umeå v rysk styrkor. Freden melln Sverige och Rysslnd underteckndes slutligen i Fredrikshmn den 17 september i stden Fredikshmn (fi Hmin) och Finlnd blev ett storfurstendöme, utn fruktd livegenskp för den finsk befolkningen, inom det Rysk riket. Gränsen drogs vid Torne älv, men det hde även kunnt bli Klix eller Lule älvr. Sverige höll på tt dels v Npoleon och Alexnder. De finsk styrkorn vtckdes v generl von Döbeln i Umeå den 8 oktober 1809.De flest återvände till Finlnd, där de hde sin fmiljer. Kontktern till Sverige fortstte och först år 1830 förbjöds bl.. svensk mynt. Finlnd fick egen myntenhet år 1862, dvs mrk och penni. De återvändnde officerre fick pension v rysk stten. I Österbotten vr mn däremot skeptiskt inställd till den rysk tsren. Därför besökte hn lndsdelen på 1820-tlet för tt ingjut förtroende för tt få dem tt svär tro och huldhetstsed till tsren. Kriget i Finlnd blev en ktstrof för Sverige, som bl.. berodde på dåligt underhåll, sjukdomr och svårigheter tt ordn trnsporter Det finns en stor mängd minnesmärken sedn 1890-tlet frm till år 2008, över händelsern v kriget Finlnd. BENGT JUSÉLIUS, Esbo Finlnd pensionär, mtörhistoriker l Lulebygdens Forskrförening Nr 65, februri 2009 Händelser för 200 år sedn När kriget kom till Vörå Krigshändelsern för 200 år sedn kommer tt uppmärksmms med minnesfester på mång orter i Finlnd. Stten Finlnd föddes. En nästn bortglömd strid som utkämpdes i Vörå på Kngs när Bergby skulle också vr värd tt ihågkomms med en minnessten. Händelsen under års krig är dokumenterde i Krigsrkivet i Stockholm och i ett flertl böcker. Ledren för den svensk rmén i Finlnd år 1808, fältmrsklk W M Klingspor, hde för vsikt tt evkuer hel den c mn strk rmén vi Vs till Sveige i september Dett på grund v tt krigslyckn vände på sensommren vid slgen i Ruon i Vrdois, i Slmi och i Kuhjoki, smt på grund v ndr misslycknden i Åbo-trkten. De mång misslycknden under kriget vr orsken till nämnd beslut v den svensk krigsledningen. Hel kriget vr ill plnert från först börjn och rmén led brist på både vpen, mt och mmunition smt dessutom på trnsportmedel, hästr mm. Västmnlnds regemente lndsteg i Kskö den 28 ugusti efter en svår seglts från Sundsvll med en berusd befälhvre. En del v regementet deltog i stridern vid Ösmoss i Lppfjärd i vsikt tt ge den numerärt underlägsn svensk rmén i Österbotten extr stöd. Fänrik Crl John Ljunggren vid Västmnlnds regemente skriver i sin nteckningr från resn: Denn ntt går ldrig ur mitt minne. All vr förbryllde, ångest och fs stodo läslig på hvrje nsikte. Oredn vr obeskrivlig. Truppen från Västmnlnds regemente mrscherde som den sist styrkn blnd de c mn strk svensk och finsk trupper som Klingspor smlt i Lillkyro för tt den 12 september på morgonen mrscher mot Orvis. Slutmålet vr Uleåborg. Västmnlänningrn hde order om tt endst för uppehållnde strid mot de frmrycknde ryssrn. De slog bivck, dvs övernttning utn tält, i skogen vid Kngs väster om Bergby (den nuvrnde sndgropen). Eld fick inte tänds. Genom Vörå mrcherde under tiden september över svensk, finsk och rysk soldter tätt efter vrndr. Där vägen kröker sig vid Tttobck i Bergby, uppkstdes en vll på båd sidorn om vägen på Lillkyroskogen. I smbnd med en släktforskrres 1989, hittde Torbjörn Nikeus en unik krtskiss på Krigsrkivet i Stockholm, benämnd Chrt över Fältwgtens ställning, då rmén låg inqurterd i Vörå. Den är ritd v biträdnde fältvktsofficer W M Crpelen och finns inte med i Ljunggrens bok. Krtskissen återges i förenkld form på näst sid, kontrollerd v Mx Kjerp och Börje Smeds, och ritd v skribenten. Fänrik Ljunggren skriver: Ntten tillbrgtes i en sumpig skog, när och söder om Vörå kyrk. Här midt i skogen, på ett ställe, där vägen krökte övfver en liten slätt uppkstdes en låg vll... All grepo till vpen, och det töfvde inte länge, förrän mnstrk hopr v ryssr visde sig i skogsbrynet... Strx dundrde knonern emot dem med de fingo också rtilleri på sin sid. Efterhnd måste vi frm i elden... Här fick vi de först sårde. En miste benet och dog inom en timm... Fänrik Törnebld och 7 infnterister, smt ett pr rtillerister sårdes... Det vr det först stridsfältet jg åskådt... Vi kontkter till Sverig kom jg i kontkt med släktforskre Ull Sköld i Västerås, som forskr i Västmnlnds regemente, och tck vre henne hr vi nu 200 år senre fått uppgifter om soldter som stupde i Bergby. Hon skriver:

13 Lulebygdens Forskrförening Nr 65, februri W M Crpelns krtskiss i omritd form, kontrollerd v Mx Kjerp och Börje Smeds och ritd v B Jusélius, enligt en originlkopi. Krtn hittdes v Torbjörn Nikus i Stockholm En end soldt blnd registrerde stupde 13 september Jg blev vrm och kll! Det kändes osnnolikt tt jg skulle hitt honom, men nu vet jg! Hn hette Per Andersson Id och vr soldt för Jäders rote i Arbog socken. Den 19 pril 1808 ntogs hn. Så hn vr en v de ung män som kstdes in i kriget och snrt stupde. Det finns ing spår v honom i kyrkböckern, för hn vr ju inte soldt vid något husförhör. Jg vet inte heller hns ålder. Den svensk truppen bestod v endst 600 mn, dvs en btljon, v vilk hälften vr jägre (snbbrörlig trupper). Ders två 6 punds knoner ställdes på vr sid om vägen vid punkt D. Den svensk vktstyrkn om 20 mn till häst (vedetter) stod vid punkt A, men tvingdes tt senre flytt över Träskbron till punkt D, på grund v tt ryssrn intog bevkningspltsen A. De rysk trupperns två 8 punds knoner ställdes först vid punkt B, rätt när den nuvrnde Träskbron vid Tttobcken, men flyttdes sedn till en högre punkt C, för tt få ett bättre skjutläge, mot det svensk infnteriet, som fnns vid E, smt rtilleriet vid D. På den tiden fnns ett träsk och ett större vttenfyllt dike vid Träskbron, som bestod v en kvelbro v tunn trädstmmr över det snk kärret. I dg är området torrlgt sedn sedn 1940-tlet, och en bäck flyter genom området. Skjutvståndet för dåtidens mynningslddde knoner vr endst c meter. För de mynningslddde gevären (rund blykulor c 20 mm) vr skjutvståndet c meter. Lndskpet hr förändrts under 200 år, och knppst kn mn i dg hitt rester v mmunition med metlldetektorer v t ex 6 punds knonkulor (rund c 90 mm, vikt c 2,5 kg) eller gevärskulor och druvhgel. I fältvktspfficeren fänrik (senre överstelöjtnnt) Wilhelm Mxmilin Crpelns ( ) lägesbeskrivning nges inte hur mång knonskott som västmnlänningrn eller ryssrn sköt. Mn ntr tt det vr fråg om totlt 5-10 st, smt ett 50-tl gevärsskott från vrder sidn. Således en btlj, som mn på den tiden benämnde mindre strider. Den rysk förtruppen, som ntgligen tillhörde den legendriske överste Jkob Kulnevs styrkor, ville driv på den svensk rméns mrsch norrut. I Lillkyroskogen med sin stor stenblock, rådde en tät dimm v krutrök från det svrtkrut, som nvändes på den tiden. Antgligen lddde ryssrn sin knoner med tygpåse (s k krtesch) innehållnde tjär eller beck, smt med s k druvhgel (c mm kntig blykulor och järnskrot), som hde en förödnde verkn. På Kngosområdet fnns i tiden även en exercisplts för rmén från 1600-tlet frm till 1900-tlets börjn, smt en vrättningsplts, där mn hlshögg brottslingr frm till åe Den västmnländsk truppen mrscherde sedn vidre genom Vörå, men den sist gruppen förstörde då dåvrnde lndsvägsbron v trä i Koskeby, för tt hindr och fördröj de rysk styrkorns mrsch. Då ryssrn kom frm till åstrnden i Koskeby (vid gml bron), rev de snbbt en v de närliggnde Klemetsriorn, som fnns bredvid vägen. En 12-årig pojke från Bengs, som blev kvr i byn, såg genom en glugg i huset, då ryssrn rev rin och snbbt byggde en tillfällig bro över ån. Vid Murkis gästgiveri i Mä-

14 14 Lulebygdens Forskrförening Nr 65, februri 2009 kipää (numer är gården riven) höll Västmnlnds regemente en rst på åkern, på den plts där den nuvrnde brnssttionen står. Meten och underhållet för truppern vr ett stort problem under hel kriget och därför stnnde mn på sådn pltser, där mt kunde ts ntingen genom tvång eller genom rméns utskrivning. Det finns nteckningr om hur de svensk soldtern tog deg med fingrrn direkt från dgkret. Officerrn åt vid bord. Den tomt där truppern höll pus den 13 september 1808 bär fortfrnde nmnet Lägret efter denn händelse. regementets kommendör vr generlmjor Ernst von Vegesck (uttls Fegesck) och btljonskommendör vr mjor Fredriksson. Störst delen v befolkningen i Vörå flydde till skogs v llt knonbuller och oljud. Motsvrnde hände under Stor ofreden knppt 100 år tidigre (se bl Hugo Skotts rtikel om Tuckur-born 1808 i I Rågens Rike 1983). Fänrik Ljunggren skriver vidre: Mot ftonen fingo vi hfvet i sikte och vid dess strnd Orvis kyrkoby... Redn klockn 5 på morgonen därpå, den 14 september, mndes vi ur kvrteret f strk musköteld... Dgen vr vcker höstdg, då segern själv blev ett nederlg. Slget och nederlget vid Orvis, innebr vändpunkt i kriget för den svensk rmén, Och det vslutdes med en reträtt mot Uleåborg och Torneå och någr slg utnför Umeå år Freden slöts i Fredrikshmn den 17 september 1809 och Finlnd blev ett storfurstedöme under Rysslnd. Fänrik Ljunggren överlevde stridern i Öster- och Västerbotten, och hns yngst son överlämnde hns unik nteckningr till Finsk Littertursällskpet i slutet v 1890-tlet, och de utgvs v Reinhold Husen år Fänrik C J Ljunggren ( ) belöndes med guldmedlj för tpperhet i Orvis, där hn ledde försvret vid Kimovägen. Inför 200-årsjubiléet hr nämnd bok utkommit år 2006 i fksimiltryck och finns i bokhndeln. Tck vre dett känner vi nu till händelsern. BENGT JUSÉLIUS Esbo Källor: Finsk Kriget utgiven v Mrtin Hårdstedt Krig i Kvrken utgiven v Orvis Historisk förening år 1999 Svensk Slgfält, Whlström & Widstrnd år 2003 Fänrik Ståls Sägner, J L Runeberg, utgåv år 1942 Tidskriften Skärgård urgiven v Åbo Akdemi nr 3, 2007 Skildring f Krigshändelsern i Öster- och Västerbotten f C J Ljunggren från 1903 och i nytryck år 2006 Knonern vid Orvis, E G Ehrströms dgbok 1808, Legend, Stockholm 1986 Gerillkriget i Finlnd, SMB, Anders Persson 2007 Uppgifter och krt v Torbjörn Nikus, Ylöjärvi Uppgifter och mteril v Mx Kjerp, Vörå Uppgifter v Bruno Grägg, Vörå Enges hensidor om släktforskning i Vörå. Kriget ur litterturhistorisk vinkel Fänrik Ståls sägner v JOHAN LUDVIG RUNEBERG års krig melln Sverige och Rysslnd är det sist som helt utkämpdes på svensk mrk och i svensk frvtten. John Ludvig Runeberg är den enskilde person som betytt mest för svenskrs och finnrs kännedom om det neslig kriget och hns bok Fänrik Ståls sägner fick fktiskt både finnr och svenskr tt skämms lite mindre för dett krigsfisko. För svenskrns Av LEIF LARSSON del berodde kännedomen om kriget på tt Runebergs bok vr obligtorisk läsning i svensk skolor änd frm till 1960-tlet. För Finlnds del innebr boken en upprättelse v det finsk folkets självkänsl och tro på den egn förmågn. Så ville i ll fll Runeberg tt det skulle vr. Runeberg nlde en romntisk syn på kriget. Hjältr vr de enskild soldtern ur Finlnds fttig torprklss och någr v de hög officerrn. Men det är det finsk folket, som är dikterns egentlig hjältr och kärleken till fosterlndet är det högst som finns. Att kämp och dö John Ludvig Runeberg Teckning efter foto i litterturhistori. för lndet vr en är. Syndbockr vr i först hnd den oduglige kungen Gustv IV Adolf, kommendnten Crl Olof Cronstedt på fästningen Sveborg och Hns Henrik Gripenberg, chef för den Norr rmén. Om den senre skriven Runeberg ingenting. Hns intresse tog slut vid den ny lndgränsen. Men inom Sverige fick Gripenberg utstå smm kritik som Cronstedt. Det finns mång prlleller melln vrför Cronstedt och Gripenberg hndlde som de gjorde. Till dess återkommer jg. Den historisk bkgrunden till det ödesdigr kriget hr redn beskrivits

15 Lulebygdens Forskrförening Nr 65, februri i vår medlemstidning. Historisk fkt vr inte något som Runeberg i först hnd vr intresserd v, men hn nvände sådn för tt dikt om det som hänt så tt de pssde i hns syften, och iblnd för tt det skulle pss hns rim. Själv hde hn ing erfrenheter v kriget. Hn föddes 1804 och hde inte upplevt krigets blodig verklighet och inte heller års snöplig och misslyckde fälttåg. Hn kunde inte bortse från tt Sverige förlorde Finlnd och trots enstk segrr vr det förluster i drbbningrn rddes upp. Men hn lyckdes tt ur dett nederlg med diktens hjälp förvndl llt till segrr, till och med i förluster kunde mn vinn är. John Ludvig Runeberg föddes år 1804 i Jkobstd i Österbotten, Finlnd, som då ännu vr en del v Sverige. Fdern vr sjökpten. John Ludvig gick i skol i Uleåborg och i Vs och kom 1822 som student till Åbo, där universitetet då fnns. För tt försörj sig och få pengr till studiern tog Runeberg en tjänst som informtor på gods i Srijärvi och Ruovesi. Runeberg som vr vn vid kustens slättlnd blev mycket förtjust i inlndets krg ntur och ännu mer beundrde hn dess befolkning: enkl, grovt tillhuggn, llvrlig och innerlig. Mång v oss minns säkert Högt blnd Srijärvis mor bodde bonden Pvo på ett frostigt hemmn, skötnde dess jord med trägn rmr; men v Herren väntde hn växten blev John Ludvig Runeberg filosofie mgister och efter Åbos brnd 1828 flyttde hn till Helsingfors, dit universitetet flyttts lät hn prästvig sig och flyttde till Borgå fick hn ett svårt slgnfll och blev mer eller mindre sängliggnde till sin död Nog hde Runeberg god kunskper om års krig, men hn ville inte återge dem historiskt. Hn ville skp en nnn verklighet, som vr för frmtiden. Och hn ville skp en ntionlkänsl för Finlnd, då bnden med Sverige klippts v. Något riktigt införlivnde med Rysslnd hde ännu inte skett och mång ville det inte heller. Svenskr kunn vi icke vr, ryssr vilj vi icke bliv, lltså måste vi vr finnr (Arwidsson, som för det uttlndet kände sig tvingd tt fly till Sverige). I åtminstone ett smmnhng lyckdes Runeberg gör ett vtryck in i frmtiden lottrörelsen. Uppdiktde Lott Svärd blev förebilden för lottrörelsen i Finlnd, Sverige, Dnmrk och Norge. Det fnns ing som helst mrketenterskor i års krig. Men mer än 100 år senre uppstod år 1918 lottrörelsen i Finlnd och övrig nordisk länder följde efter förbjöds Lottrörelsen i Finlnd efter vpenstilleståndet med Sovjetunionen. Vi bör komm ihåg tt littertur ldrig skps i ett tomrum. Det KULNEFF, Jkob Petrovitj f 6/8 1764, d 1/ Hn kysste och slog ihjäl med smm vrm själ Blnd ll personteckningr från kriget finns även en mycket positiv skildring v en rysk generl, Kulneff. Hn nsågs vr godmodig och smtidigt lättsinnig, men en mycket uppmärksm och djärv härförre. Till Finlnd kom hn 1808 som chef för ett husrregemente och nförde de rysk förtruppern. Hn vr krigserfren efter tt h deltgit i strider i Turkiet, Polen och mot Npoleon. För Runebergs del vr det nog klokt tt h med denn positiv skildring. Då Fänrik Ståls sägner som skrivs under en tidsperiod är beroende v hur smhället såg ut just då, vilken tidsnd som rådde, vilk förväntningr som fnns och vilk stor problem som fnns eller ndes. Del 1 v Fänrik Ståls sägner kom ut 1848, del , efter det tt Runeberg en lång tid ägnt sig åt pslmdiktning. Finlnd vr då ryskt, men lndet hde fått behåll den dministrtion som gällde på den svensk tiden och vr gnsk självstyrnde. Under 1840-tlet ökde de ntionell strömningrn i Finlnd och då blev det ett nyvknt intresse för års krig. Att då med diktens hjälp kunn bortse från de mång nederlgen och förräderiern och istället minns hjältemodig instser vr säkert viktigt. Det blev inte mindre viktigt när den stor förryskningspropgndn stte igång mot slutet v 1800-tlet. kom ut 1848 och 1860 vr ju Finlnd en del v Rysslnd, dvs. ockupert v en stor stt. Censur förekom från sttsledningens sid och det vr inte lldeles lätt tt så som Runeberg gjorde så ensidigt förhärlig de finsk soldtern och det finsk folket och hel tiden beton det finsk. Enligt en upplg v Fänrik Ståls sägner (Gleerups 1952) finns det dessutom en nnn mer personlig spekt på Runebergs positiv intresse för Kulneff. I mrs 1808 stod Kulneff med sin förtrupper en tid i Jkobstd, Runebergs födelsestd. John Ludvig Runeberg vr då br 4 år gmml. Kulneff lär h gästt Runebergs hem och då lekt med den lille gossen. Knske gjorde det ett bestående intryck. Runebergs positivt inställning till Jkob Petrovitj Kulneff syns inte minst i 15:e strofen v de 20 som dikten Kulneff innehåller: Dock hde Finlnds hel här ej kunnt vis en soldt, som ej höll gmle Kulneff kär som trots en stridskmrt. Och syntes blott hns känd drg, då grinde v välbehg mot björnen från kosckens lnd hns bror från Simens strnd.

16 16 Lulebygdens Forskrförening Nr 65, februri 2009 Sven Duv på Virt bro Tecknd del efter illustrtion v August Mlmström till Fänrik Ståls sägner Sven Duv Hr mn inte hört tls om diktverket Fänrik Ståls sägner eller John Ludvig Runeberg eller knske ldrig hört soldtnmnet Sven Duv, så kn mn mycket väl h hört ett pr diktrder om denn märklig soldt. Den kuln visste hur den tog, det måste erkänt bli, så tlte generlen blott, den visste mer än vi; den lät hns pnn bli i fred, ty den vr klen och rm, och höll sig till vd bättre vr, hns ädl, tppr brm. Fänrik Ståls sägner lär vr ett v de llr mest citerde verk som finns inom svensk littertur, när det gäller såväl lösryckte delr som hel strofer. Runeberg berättr om Sven Duv, denne storväxte, godmodige mn med stor kroppskrfter men med klent förstånd. Exercisen vr för honom en ren plåg. Hn lärde sig men hn gjorde llt bkvänt. På nåder fick hn följ med den trupp som generlen Sndels ledde. Vid Virt bro strx utnför Iislmi överrskde en 7000 mn strk rysk styrk den svensk fältvkten den 27 oktober Den svensk bevkningsstyrkn vr mycket liten vid bron, som ryssrn måste t sig över för tt kunn skär v de svensk reträttvägrn. Totlt fnns ungefär 1200 under Sndels ledning, men br ett 20-tl vid bron. I den först rysk slvn stupde 8 v de finsk soldtern. Efter näst vr det br fem kvr och ryssrn trängde på. Då ropdes Reträtt!, men Sven Duv gjorde som vnligt dvs. tvärtom. Hn fällde bjonett och gick till motvärn. Ryssrn på bron kunde inte i trängseln komm åt denn strke och storväxte mn. Hn höll dem stången änd tills Sndels kom med 600 mn och ryssrn insåg tt de inte skulle kunn komm över bron - inte just då i ll fll, men då hde Sven Duv stupt. Runeberg hr mestdels förskönt kriget och också diktt ihop en hel del, men just den här dikten bygger på en verklig händelse. Rester v den här träbron från striden 1808 finns ännu kvr 50 meter nednför en betongbro på riksväg 19 melln Iislmi och Uleåborg. Det lär h vrit en 120 meter lång och sml bro. Och Sven Duv hr verkligen funnits. Troligen lik modig eller dumdristig, men verklighetens Sven Duv dog inte. Hn blev svårt sård men kunde trots det följ med den svensk rméns reträtt norrut till nuvrnde Sverige. Efter den definitiv förlusten i kriget upplöstes restern v de finsk delrn v rmén i Umeå. Vpnen fick de lämn ifrån sig och sedn fick de mrscher hem till Finlnd igen. Få v ders torp fnns kvr. Lndet vr nu ryskt och tsren behövde inte och litde inte på de finsk soldtern. En del vlde tt stnn i Sverige. Om det berodde på tt Sven Duv, som i verkligheten hette John Bång, återigen gjorde tvärtom är obeknt, men då hns kmrter mrscherde hem till Finlnd mot norr och sedn mot öster och söder, hmnde hn i Lycksele i väster. Där blev hn sockenskomkre änd till sin död Hn lär vr begrvd på Vilhelmins kyrkogård. I pril 1908, 100 år efter kriget, fnns ett pr notiser i Norrbottens-Kuriren om soldten Bång (som här uppges h hett Mttis). Den en berättr tt en släkting till generl Sndels, generllöjtnnt greve Göst Sndels, beslutt låt res ett minnesmonument på Lycksele kyrkogård. Någr dgr senre skriver tidningen med Skellefteå Ny Tidning som käll tt Mttis Bång vrit gift med en borgmästrdotter från Piteå och i slutet v sitt liv nlgt nybygget Bångnäs i Vilhelmin socken. Tidningen skriver också