Tbkloh-inlfv. Utsträckt kommunikation ATT TÄNJA VÅRA SINNEN. Nr 7 September Telefoni. 'Store & forward'- t j ä n s t e r. o c.

Transkript

1 Tbkloh-inlfv Nr 7 September 1988 Utsträckt kommuniktion ATT TÄNJA VÅRA SINNEN Individ O S S s o «i s 'Store & forwrd'- t j ä n s t e r Rdio TV Telefoni Telekonferenser o c. o 3 3 S 5 S" Grupp

2 T&doh-àlfv nr 7 Utsträckt kommuniktion Att tänj vår sinnen llllllillllllllllllllili Tdüüh-inlfü Nr 7 September 1988 ISSN Texten i dett nummer v TELDOK-Info hr utrbetts för TELDOK v Clire Forchhelmer, Institutionen för Tem vid Linköpings Universitet och Televerket i Frst, som också gjort skissern till figurern på sid 3-4. Monteringen hr utförts v P G Holmlöv. Illllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllli Telestyrelsen hr inrättt ett nslg med syfte tt medverk till snbb och lättillgänglig dokumenttion beträffnde nvändningen v telenknutn informtionssystem. Dett nslg förvlts v TELDOK och skll bidrg till: Dokumenttion vid tidigst möjlig tidpunkt v prktisk tillämpningr v telenknutn informtionssystem i rbetslivet Publicering och spridning, i förekommnde fll översättning, v nnrs svåråtkomlig erfrenheter v telenknutn informtionssystem i rbetslivet, smt kompletteringr vsedd tt ök nvändningsvärdet för svensk förhållnden och svensk läsre Studieresor och konferenser i direkt nknytning till rbetet med tt dokumenter och sprid informtion beträffnde prktisk tillämpningr v telenknutn informtionssystem i rbetslivet Ytterligre informtion lämns gäm v TELDOK Redktionskommitté, som hr hnd om nslg till dokumenttionsprojekt och publiceringen v rpporter från dess. I Redktionskommittén ingår: Bertil Thorngren (ordförnde). Televerket, Görn Axelsson, civildeprtementet, Birgitt Frejhgen, LO, Peter Mgnusson, TCO (ST), Agnet Qwerin, SSI/sttskontoret, Nils-Görn Svensson, Riksdtförbundet, Bengt-Ame Vedin, KTH, , P G Holmlöv (sekreterre). Televerket, , Adress: TELDOK, KP, Televerkets HK, Frst Telefx: Någr publiktioner från TELDOK... TELDOK-Info 5. Elektronisk meddelndesystem. Juni Tillverkning i kunskpssmhället. Oktober Utsträckt kommuniktion. September TELDOK Rpport 33. Dtstrtegier i sttsförvltningen. Februri Lönsmt lärnde. En reserpport om rbete och dtorer i USA. Mrs Dtutbyte melln öppn system (Open Systems Interconnection). Juni Omvälvning i televärlden. Optisk sjökblr och konkurrens driver frm ny epok. Juni Expertsystem i Storbritnnien. Juni Informtionshntering för smhällsservice - slå till offentlig sektom. Juni Telehmnr - utveckling och trender. Juni Telemtik i Frnkrike. September Digitlisering i Förbundsrepubliken. September TELDOK Referensdokument J. Informtionsteknologi i företg och myndigheter - fömyelse eller konservering? Juni Vi TELDOK 9. Intelevent 87. Konkurrens och smexistens. Mrs Office Automtion Trends in the United Sttes. April Optisk medier. Juni Publiktionern kn beställs grtis, dygnet runt, från DirektSvr, Mn kn be tt utomtiskt få ll nyutkomn TELDOK Rpport och TELDOK-Info.

3 Utsträckt kommuniktion tt tänj vår sinnen "BdUt-rjü nr 7 TtkJuh-injfij Utsträckt kommuniktion ATT TÄNJA VÅRA SINNEN Det här numret v TELDOK-Info skll hndl om elektronisk kommuniktion. Inte om ll slgs elektronisk kommuniktion, utn elektronisk kommuniktion med vrs hjälp vi försöker 'tänj' på vår mänsklig sinnen. T ex: Genom telefonen och rdion hr vi ökt vår medfödd resurser tt hör över geogrfisk begränsningr, och de tidsmässig begränsningm hr vi överkommit genom tt vi hr lärt oss lgr tlet och således gjort det som sdes igår hörbrt även idg. Genom tt lgr bilder (både rörlig och stillbilder) kn vi återse något som skedde tidigre, dvs överbrygg begränsningen i tid. Genom TV-mediet kn vi se det som sker på vlägsn pltser, dvs överbrygg den geogrfisk begränsningen. Däremot hr vi ännu inte kommit dithän tt den enskilde individen kn tänj på sitt seende geogrfiskt med smm flexibilitet som mn genom telefonen kn tänj på sin hörsel. Tyngdpunkten kommer tt ligg på de system vi hr för tt överbrygg den geogrfisk begränsningen, dvs system för kommuniktion i reltid. Det sker nturligtvis en stor utveckling på lgringsbserde system (för tt överkomm tidsmässig begränsningr), men dess kommer jg br tt i störst korthet berör. Frmställningen är inte i först hnd tänkt som en teknisk beskrivning över olik system - snrre tt presenter en tnkemodell som gör det lättre tt strukturer de system som finns idg och som kn nvänds för tt beskriv en del v den utveckling som sker. En enkel modell Jg vill börj med tt presenter en modell som på ett mycket förenklt sätt smmnfttr de situtioner där vi kommunicerr med hörseln och synen. Tnken med tt gör dett är Individ tt det då blir lättre tt få grepp om den teknisk utvecklingen. Det är ju dess situtioner som vi med teknikens hjälp vill återskp över ett geogrfiskt vstånd. C C! -V Modellen är bserd på två motsts- - Teter pr: individ - grupp, respektive enkelriktd - dubbelriktd kommuniktion. Individ står för kommuniktion som Grupp äger rum melln två enskild individer, medn grupp innebär kom- O Order muniktion som äger rum melln mång individer. Enkelriktd och dubbelriktd kommuniktion är begrepp som beskriver hur kommuniktionen går. Kommuniktion i en riktning från en individ till en nnn är enkelriktd. Kommuniktion melln individer är dubbelriktd. I de fyr fält som bilds melln de båd motstspren Dilog Möte w j * o* kn vi sätt in exempel på olik typer v mänsklig kommuniktion. Dess exempel inbegriper både hörsel och synsinnet. Dilog är en generell kommuniktionssitution som ger exempel på dubbelriktd kommuniktion melln två enskild individer. Är det däremot fler individer som prtr med - och ser vrndr - kn situtionen vr ett möte. Om vi istället vill ge ett exempel på enkelriktd kommuniktion från en individ till en grupp individer så kn en

4 ftioh-hünxl teterföreställning tjän som exempel. Därmed återstår det sist fältet - det som mnebär enkelriktd kommuniktion från en individ till en nnn. Det är dock en mer sällsynt sitution. Exempel på situtioner kn t ex vr då mn beordrr eller uppmnr någon nnn tt gör något, eller lämnr ett meddelnde. Oft hr mn emellertid någon form v respons, ntingen udiell eller visuell, och det är förmodligen svårt tt dr gränser för när dess situtioner är enkelriktd kommuniktion och när de glider över till tt vr dubbelriktd kommuniktion. - Knske får mn i det här fllet håll sig till en mer informtionsteoretisk syn genom tt se om det i responsen ingår någon ny informtion eller inte. Om mn t ex uppmnr en person tt gör något och dett blir utfört, så är responsen förväntd och innebär mycket lite ny informtion. Det fllet skulle lltså klls enkelriktd kommuniktion. Inom vrje fält finns en betydnde vrition v situtioner. Det kommuniktionssätt vi hr när vi för en o C! o " S c Individ 'Store & forwrd'- t j ä n s t e r Rdio TV Grupp dilog med en myndighetsperson skiljer sig t ex från situtionen där vi smtlr med en god vän. Det är därför viktigt tt vi lär oss mer om de grundläggnde mönstren i vår kommuniktion. All som någon gång prtt över en stellitknl vet t ex tt den hlv sekundens fördröjning som uppstår vid stellitkommuniktion ställer till förvirring i smtlet. Vårt dilogmönster rubbs. De teknisk lösningr vi hr för tt kommunicer över ett vstånd, t ex telefonen, är generell verktyg. De pssr för mång situtioner, men långt ifrån ll. Det finns med säkerhet plts för fler specifik tekniker för tt pss vårt vriernde kommuniktionsmönster. Om vi lär oss mer om vår mänsklig kommuniktion och knske tr oss tid tt mer i detlj nlyser specifik situtioner kn vi säkert hitt både ny nvändningr för känd teknik, och ny teknik för känd situtioner. Utsträckt kommuniktion Att tänj vår sinnen Den teknik vi hr för tt över ett geogrfiskt vstånd återskp de fyr typsitutionempå sidn 3 kn nu reltivt lätt läggs in i modellen. Trditionell teknik som rdio och telefoni fller lätt in i vr sitt fält. Båd dess hr funnits sedn börjn på 1900-tlet som kommersiell tjänster. Någr årtionden senre kom televisionen. I och med den tekniken skpde vi oss en möjlighet tt (i begränsde situtioner) kommunicer även med synsinnet. Låt oss titt lite på vd som hänt sedn dess. Vi kn börj med tt konstter tt det är först under de senste åren som det skett en oerhörd utveckling v teknik och tjänster över hel det område som vår modell omfttr. Den teknisk Telefoni Telekonferenser O o* - S su Ä- e 3 ^» v O utvecklingen hr strävt efter tt fyll ut smtlig fält med kommuniktionslösningr för både synsinnet och hörselsinnet. Men även om det är först på 70- tlet som vi med kommersiell teknisk lösningr utökt vår möjligheter till kommuniktion, hr idéern och tnkm om sådn lösningr funnits mycket länge. De tidigste idéem rörde förstås möjligheten tt utveckl de fält där vi hittr rdio och telefoni genom tt på något vis tillför bild. Tekniken för hörselsinnet fnns redn, nu ville mn utveckl tekniken för synsinnet. Redn 1927 fnns ett utrbett förslg från Bell Lbs på hur mn skulle kunn överför rörlig bilder. Denn teknik skulle kunn nvänds både för tt vis rtister för en större publik och för tt för ett smtl melln två prter. Bilden på näst sid visr hur mn hde tänkt sig tt det skulle se ut. Det är föregångstnkr till dgens TV och morgondgens bildtelefon! Det kom dock tt dröj innn visionern kunde förverkligs. Först på 50-tlet blev televisionen kommersiellt möjlig. Bildtelefonen är ännu inte färdigutveckld som teknisk produkt. Det senste decenniet hr det däremot skett en snbb utveckling v ndr teknisk möjligheter för kommuniktion. Låt oss t ett fält i tget och se vd som pågår!

5 Utsträckt kommuniktion tt tänj vår sinnen "MdtUHnfv nr 7 ïv^tx^v] J NEW -n WHIPPANY ^ T ^ StNDING APPARATUS AT WHIPPANY FOR TRANSMISSION BY RADIO IMAGE BE.ING RECEIVED IN NEW YORK FROM DISTANT STATION BY AUDIENCE '- WASHINGTON SENDING APPARATUS AT WASHINGTON FOR TRANSMISSION BV WIRE BELL TELEPHONE LABORATORIES INCORPORATED IMAGE BEING RECEIVED IN NEW YORK FROM DISTANT STATION BY INDIVIDUAL r Television pprtus sketch showing trnsmission from Wshington nd Whippny nd receiving in New York City. Käll: IEEE Communictions Society Mgzine, mj 1978 Dubbelriktd individkommuniktion En stor del v den utveckling som idg sker på kommuniktionssidn fller inom det här fältet. Efter mång decennier håller nu telefonen på tt bredds i fler 'dimensioner'! Mn kn urskilj två utvecklingslinjer som är speciellt intressnt när det gäller telefonen. Den en utvecklingslinjen strävr efter tt till telefoni dder bilddimensionen. Dvs tnkrn på bildtelefoni hr inte försvunnit. Den ndr utvecklingslinjen strävr efter tt till telefoni lägg till dimensionen 'rörlighet', dvs mobiltelefoni. Utvecklingen v mobiltelefoni hr kommit längre än utvecklingen v bildtelefoni, men det finns ännu mycket kvr tt gör. Här nedn följer en beskrivning över bild- respektive mobiltelefoni, hur långt vi hr kommit idg och hur den närmste utvecklingen ser ut. Bildtelefoni Med jämn mellnrum under de senste decenniern hr mn presentert olik lösningr för bildtelefoni återkom löftet om bildtelefoni när AT&T presenterde sin bildtelefon på världsutställningen i New York. I Sverige tog LM Ericsson frm en bildtelefon ett pr år senre. Men löften hr stnnt vid tt br vr löften. Hindren för tt kunn reliser bildtelefoni hr vrit för stor. De hr frmför llt bestått i svårigheter tt finn ekonomiskt reliserbr teknisk lösningr. De senste åren hr tnkm på bildtelefoni återigen väckts. Denn gång knske strkre än tidigre. Att mn är närmre målet idg råder det dock ingen tvekn om. Det säljs redn 'bildtele-

6 tkbh-tfunrl foner' på den meriknsk mrknden för ett pris runt $400! Vd är det för utveckling som nu verkr gör det möjligt tt erbjud bildtelefoni? I först hnd är det en teknisk utveckling som ligger bkom, men det är inte hel förklringen. Mn kn också vis på ett nnt synsätt som hr gjort tt det nu kommer frm en ny typ v produkter. De bildtelefoner som idg säljs i USA för $400 är inte bildtelefoner i konventionell mening. En bildtelefon i konventionell mening är en pprt som lik lätt som telefonen kn nsluts till ett telefonjck lik lätt som med en vnlig telefon kn nvänds för tt nå ndr bonnenter tillåter båd prter tt tl och hör vrndr smtidigt som de också kn se vrndr i rörlig bild ger en bildkvlitet jämförbr med TV Inget v de bildtelefonisystem som finns idg i USA eller Frnkrike uppfyller ll punkter. De meriknsk bildtelefonern för $400 uppfyller de två först punktem men inte de två sist. De först bildtelefonern från AT&T och LM Eriksson uppfyllde de två sist men inte de två först punktem. Även de bildtelefoner som idg finns i Birritz, Frnkrike (mer om det strx) uppfyller de två sist men inte de två först, osv. Om målet är tt erbjud bildtelefoni enligt ovnstående definition, då hr vi fortfrnde långt kvr innn vi kn nå dit. Jg tror till och med tt det konventionell synsättet på bildtelefoni hr vrit hämmnde för utvecklingen. Om vi istället går med på tt bildtelefoni kn innebär en hel skl v produkter som på någon eller någr punkter inte helt uppfyller ll krv (utn tt här inför någon prioritering) öppnr sig en helt ny värld v möjligheter. Det är dett ny tänkesätt som gett upphov till $400-telefonem! Teknisk bkgrund Om mn skulle vilj erbjud konventionell bildtelefoni måste det finns både ett nät med tillräcklig stor överföringskpcitet änd ut till bonnenten och dessutom möjlighet tt koppl smtl melln olik prter. Den bndbredd som behövs för tt överför rörlig bild, nlogt, med TV-kvlitet är c 5 MHz. Redn i överföringskpciteten hr vi en begränsning i telefonnätet. De tvåtrådsledningr som går från en bonnent till den lokl växeln klrr (även om mn 'pressr' dem) inte mer än ett pr hundr khz. För tt Utsträckt kommuniktion Att tänj vår sinnen överför rörlig bild till hemmen nlogt, vre sig det gäller kbel-tv eller bildtelefoni, krävs det ny ledningsdrgning med koxilkbel eller optisk fiber. För kbel-tv, som är enkelriktd kommuniktion räcker det med en enklre nätstruktur (t ex kskdnät), för bildtelefoni som är dubbelriktd behövs ett stjärnnät. I Birritz i Frnkrike byggdes i börjn v 80- tlet upp ett nytt fiberoptiskt nät. Förutom tt erbjud kbel-tv ville mn också prov bildtelefoni nslöts den först bonnenten. Idg är c bonnenter nslutn. Men kostndern för tt byt ut bonnentledningr, bygg ut och vidreutveckl nät och tjänster är lltför hög och verksmheten i Birritz kommer inte tt expnders. Bildtelefoni på dett sätt, dvs nlogt över ett nytt nät, verkr lltså inte vr en möjlig ekonomisk väg om mn vill skp en llmän tjänst. En nnn väg tt gå är istället vi en digitliserd överföring v bilden. Det är denn utveckling som rönt stor uppmärksmhet de senste åren. Mång tror tt vi runt 2000-tlet knske kn få en bildtelefonitjänst i dess konventionell mening. De teknisk frmstegen ligger frmförllt på bildkodningsområdet. Tekniken tt omvndl rörlig bilder till digitl informtion och strkt komprimer denn informtion hr gjort det möjligt tt överför rörlig bilder på så låg hstighet som 56 kbps. (Okomprimerd rörlig bild skulle kräv c 90 Mbps!) Hstigheten 56 kbps är speciellt intressnt eftersom det är tänkt tt telefonnätet inom en snr frmtid skll kunn erbjud vrje bonnent 64 kbps-knler ( i USA 56 kbps) direkt vi telefonjcket. I Sverige börjr det redn nu bli möjligt för större företg tt vi sin digitl företgsväxel få tillgång till en koppld 56 kbps-förbindelse. I USA finns AT&T's tjänst Accunet Switched 56 som är tillgänglig i över 70 städer. Denn tjänst hr mn tidigre br kunnt nå genom tt hyr en fst förbindelse från företget till den punkt där AT&T's tjänst funnits. Under kommer nu mång lokl Bellbolg tt börj erbjud 56 kbps kopplde tjänster. Det gör det betydligt lättre för företg tt komm i åtnjutnde v den här typen v förbindelse. Smtidigt blir det också billigre eftersom mn inte behöver betl för en fst förbindelse utn br betlr för den tid mn är uppkoppld. (AT&T hopps tt dett skll led till ökt intresse för Accunet, vrs försäljningssiffror vrit måttlig). När mn komprimerr informtionen i rörlig bilder så mycket tt mn kn sänd över den på så låg hstighet som 56 kbps försämrs bildkvliteten. Mn får en viss fördröjning i rörelse-

7 Utsträckt kommuniktion tt tänj vår sinnen återgivningen. Upplösningen blir heller inte lik br som det vi är vn vid när det gäller TVbilden. 'Fördelen' med bilden i bildtelefoni är tt rörelsen är begränsd. Om bilden består v en person som prtr så är det till störst delen br munnen som rör sig. De som hr följt utvecklingen på bildkodningsområdet menr tt dgens 56 kbps-system är fullt tillräcklig för bildtelefoni. För br någr få år sedn trodde mn inte det vr möjligt tt få en sådn bildkvlitet på så låg hstigheter. För den som däremot inte följt denn utveckling utn konfronters med nuvrnde bildkvlitet kn mötet bli en besvikelse. Det är lltför lätt tt mn jämför med TV-bildskvlitet och därför inte ccepterr försämringen i bilden. Det här är dock ett område under snbb utveckling. Aktörer såsom PictureTel, Compression Lbs m fl kommer ständigt med ny förbättrde lgoritmer för bildkodning. Priset för en 56 kbps-bildkodre ligger idg runt $ Således ingenting mn köper in för en enstk telefon. Det finns system som gör det möjligt tt del kodren melln fler telefoner för tt på så vis sprid kostnden. MINX t ex är Dtpoints nmn på sitt system för rbetssttioner som i sig integrerr ljud, dt och nlog bild. Arbetsttionem är smmnkopplde vi ett loklt nät och kn på så vis nvänds som intem bildtelefoner. Så länge mn överför bilden loklt är den lltså nlog och håller full TV-kvlitet. Genom tt sätt på en 56 kbps-bildkodre på det lokl nätet kn mn ring extern bildsmtl. Förutom Dtpoint hr också Video- Telecom en liknnde produkt. Kostnden per rbetssttion blir dock fortfrnde reltivt hög. Liksom prisem på mikroprocessorer hr gått ner kommer prisem på bildkodre tt sjunk. Concept Industries erbjuder idg en bildkodre för $ Den kommer inte i närheten v kvliteten hos t ex PictureTels bildkodre, men hr den fördelen tt den ryms på ett IBM PC-kort. (Andr bildkodre är ungefär lik stor som en minidtor.) Med den digitl tekniken kommer vi så småningom - när prisem gått ned, lgoritmern vidreutvecklts och det digitl telefonnätet byggts ut - tt få en bildtelefonitjänst som uppfyller ll vår kriterier. Men då tlr vi om någon gång på ndr sidn 2000-tlet. Redn innn dess kommer dock bildtelefoner tt sprid sig. Företgen som snrt kommer tt erbjuds kopplde 64 kbps-tjänster genom sin digitl företgsväxlr är den grupp som i först hnd är intressnt för en bildtelefonitjänst. Om någr år räknr mn med tt det skll finns bildtelefoner Tddkii-tfur? på en stor del v kontorsrbetspltsern. Lndets 2 miljoner skrivbord ses som en möjlig mrknd! Ett nytt synsätt Det kommer tt dröj mång år innn det ges en möjlighet för gemene mn tt köp sig en bildtelefon. Det kommer också tt dröj mång år innn bildtelefoner kommer tt bli vnlig på rbetspltser. (Hur svårt är det inte tt få igenom inköp v PC till vrje rbetsplts till en kostnd v kr per rbetsplts! Hur skll mn då kunn motiver inköp v bildtelefoner för knske det dubbl?) Ett nnt synsätt som vuxit frm är tt redn nu försök skp en produkt för en mssmrknd. En bildtelefonems lågprisvrint. Trådlös telefoner är inte längre en nyhet på telefonmrknden. Nu behövs något nytt-dett ny kn vr bildtelefoner! Bildtelefoner som i USA säljs för $400 behöver inte stor, dyr bildkodre för tt berbet bilden. De behöver inte heller vänt på ett i frmtiden kopplt digitlt nät till vrje bonnent. Det är telefoner som kn köps i ffären och direkt koppls in i det befintlig telefonjcket. Det är telefoner som vänder sig direkt till hushållsmrknden. Men - bildkvliten som överförs är begränsd! Mn får nog snrre se dem som telefoner med en dderd visuell komponent. Själv överföringen bygger på förbättrd slow scn-teknik, dvs det tr ett pr sekunder tt överför en svrtvit bild. Men bilden blir tillräckligt br för tt t ex mormor och morfr skll kunn se sin brnbrn. De närmste åren kommer det lltså tt ske en prllell utveckling v bildtelefoni, från två dimetrlt skild utgångspunkter. Utvecklingen v 56/64 kbps-bildtelefoner 'prioriterr' de två sist punktem i listn över de ttribut en bildtelefon skll h. Den utvecklingen utgår från kvlitetsspekten. Möjligheten tt koppl in bildtelefonen vr som helst eller tt lätt kunn nå vem som helst är ttribut som mn väntr med till den frmtid utbyggnden v nätet. Den ndr utvecklingen hr istället sin utgångspunkt i de två först ttributen. Det är viktigre tt redn idg kunn koppl in telefonen vr som helst och ring vem som helst än tt erbjud fullständig bildkvlitet. Bägge dess utvecklingr behövs. Den närmste tiden tillhör de billig svrtvit telefonern som redn nu kn köps i ffärern. Frmtiden tillhör färgtelefonem med TV-bildskvlitet. Mn kn dr viss prlleller med utvecklingen v TV. Skulle vi h väntt med tt inför televisionen därför tt vi väntde på färg-tv?

8 "Wdh-kf nr 7 Nej knppst, trots tt färg-tv bättre efterliknde verkligheten. Däremot är det väl ingen som idg köper svrtvit TV-pprter när det finns färg-tv. Användningsområden - företgsmrknden I ovnstående beskrivning över hur mn tänker sig frmtiden för bildtelefoni skns dock det mest intressnt - tillämpningr! Vd skll bildtelefonen nvänds till? Tillför bilden något mervärde till ett smtl eller är telefonen tillräckligt br som den är? Ger bilden ett mervärde först när vi hr en personlig reltion till den vi prtr med (såsom fr- och morföräldrr och brnbrnen), eller är det i vårt professionell liv, på kontoret som vi kommer tt nvänd bildtelefonen? Det finns lldeles för få försök med bildtelefoni för tt mn skll kimn dr någr slutstser v vilk tillämpningr som är intressnt. Men det kn ändå vr värt tt återge vd som frmkommit i nvändningen v bildtelefoner i USA och Frnkrike. Den förmodligen äldst instlltionen v bildtelefoner som fortfrnde är i dgligt bruk finns i Phildelphi instllerdes ett nlogt bildtelefonisystem melln polishögkvrteret i centrl Phildelphi och nio polisdistrikt i utknten v stden. Anledningen till dett vr ett lgförslg som ntogs i Pennsylvni i börjn på 70-tlet. Lgen innebr tt en person som rresterdes måste ställs inför en domre högst sex timmr senre. Denn sextimmrs period inkluderde trnsport från brottspltsen till polissttionen, tgnde v fingervtryck, polisrpport och den misstänktes utsg smt rådgivning v dvokt. Medn klockn fortfrnde tickde skulle sedn den misstänkte körs till polishögkvrteret för tt ställs inför en domre. Eftersom Phildelphi är en stor std med mycket trfik, blev det helt enkelt omöjligt tt klr sextimmrsgränsen. Idg ringer en domre i polishögkvrteret helt enkelt upp en specilinredd cell i något v polisdistrikten. I cellen finns den misstänkte med sin dvokt. Systemet hr blivit en sådn succé tt det införts i fler n d r polisdistrikt i städer runt om i USA. En nnn lyckd tillämpning v bildtelefoni är ett prov som gjordes melln tre företg (Boeing, Generl Electric och Hrris Corportion) och Georgi Tech College. Utsträckt kommuniktion Att tänj vår sinnen Bildtelefonern nvändes för rekrytering och företgen intervjude olik studenter vrje hlvtimm under provperioden. En utvärdering blnd studentern visde tt de föredrog intervjuer över bildtelefoner eftersom de kände sig mer vspänd än om de hde gått på intervju till företgen. Dess två tillämpningr är de som kn nses lyckde. Bildtelefoner i företgsvärlden hr nnrs mötts med begränsd entusism. Företget Mrtin-Mriett är en stor nvändre v videokonferenser. När mn instllerde bildtelefoner på chefems bord trodde mn tt de skulle nvänd dess istället för videokonferensrummen. Så blev inte fllet. Bildtelefonern nvändes inte lls medn videokonferenssystemet fortfrnde nvänds flitigt. Estmn Kodk köpte två 56 kbps-kodre och iordningställde två 'bildtelefonirum' i lokler belägn ett pr mil emelln. Användningen är mycket låg trots tt Kodk är en flitig nvändre v både videokonferenssystem och Business-TV. (Business- TV-begreppet förklrs längre frm.) Knds kommuniktionsdeprtement köpte ett MINX-system för bildtelefoni för tt nvänds melln ministeriet och kontor i provinser mnt om i Knd. Systemet nvänds för närvrnde inte lls. Federl Express köpte in två 56 kbpskodre som dock inte nvänds för bildtelefoni utn istället nvänds som ett lågprislterntiv till videokonferens. Systemet nvänds melln huvudkontoret i Memphis, Tennessee och företgets bckupcentrl och mjukvruutveckling i Colordo Springs. I det frnsk försöket i Birritz hr c 300 ffärsinnehvre tillgång till bildtelefon. Toms Ohlin skriver i TELDOK Rpport 40 - Telemtik i Frnkrike - tt den professionell nvändningen v nätet är begränsd. Hn menr tt nätets lokl krktär och bristen på industrier i stden är en hindrnde fktor. Mn hr hft svårt tt hitt tillämpningr för bildsmtl. Om mn hr gjort det hr däremot bildtelefonen nvänts flitigt. Visning v dokument eller föremål hr då vrit en reltiv vnlig tillämpning. Någon större frmgång hr lltså bildtelefoni inte vist sig vr i företgsvärlden. Inom

9 Utsträckt kommuniktion tt tänj vår sinnen tillverknde industri hr mn däremot hittt tillämpningr för frmförllt kvlitetskontroll. Det är då inte de vncerde 56 kbps-systemen mn nvänder sig v. Istället hr produkter som Photophone hft stor frmgång. Photophone som tillverks v Imge Dt Corportion är en vncerd slow scn-telefon med hög upplösning och möjligheter tt lgr och berbet bilder. Den säljs för omkring $ Produkten hr funnits i snrt tre år och hr sålts i c exemplr. De störst nvändm v Photophone finns inom bilindustrin, med frmförllt Generl Motors i spetsen. Även Internd tillverkr en liknnde produkt - Imgephone- som hr funnit en nisch i liknnde tillämpningr. Användningsområden - hushållsmrknden När det gäller nvändningen v bildtelefoni för hushållsmrknden finns det ännu mindre erfrenheter tt tillgå. I Birritz är hushåll nslutn. Av dess vr det c hälften som efter sex månders innehv nvände sig v bildfunktionen vid telefonsmtl. (Terminlen går tt nvänd även som en vnlig telefon.) Dock ökr nvändningen v bildsmtl hel tiden. En v de intressnt spektem som kommit frm vid försöket i Birritz är tt bildtelefonen ccepterts som ett nturligt kontktmedium v en övervägnde del v hushållen. Visserligen hr mognden för nvändning tgit lång tid - i börjn väckte bildtelefonen strk socil rektioner främst hos äldre - men nu ser mn lltså telefonen som ett nturligt medium. Den störst rektionen verkr nu istället vr besvikelsen över tt försöket inte kommer tt utvidgs. Mn skulle gäm vilj nå även övrig lndet med bildtelefoni. 1 USA finns ingen plnlgd försöksverksmhet med bildtelefoni i hushållen. Istället kommer försäljningen v bildtelefoner i lågprisutförnde tt vis hur stort intresset är för den här typen v produkter och på vilket sätt de kommer tt nvänds. När Mitsubishis bildtelefon VisiTel kom ut på mrknden i USA (säljs för $399) såldes den i över exemplr på mindre än tre månder. Huruvid dess hmnde hos återförsäljre eller hos slutnvändre går dock inte tt få frm. En tillämpning som oft omnämns när det gäller bildtelefoni är möjligheten för hörselskdde tt vi teckenspråket tl med vrndr. Det pågår forskning inom det här området på fler håll. Mn hr bl i Englnd kommit långt med bildkodningslgoritmer som speciellt lämpr sig för teckenspråket. Mobiltelefoni "EkUhtfü nr 7 I Norden kn vi känn oss 'extr duktig' på det här med mobiltelefoni genom utvecklingen v Nordisk Mobiltelefoni-systemet (NMT). Ett system som är en gemensm stsning v de nordisk ländems teleförvltningr och som hr gjort Norden lednde inom mobilkommuniktion. NMT-systemet hr c bonnenter i Norden, vrv i Sverige. Teknisk bkgrund Vd är det som gör NMT-systemet så speciellt? Till skillnd från tidigre mobiltelefonisystem nvänder sig NMT v s k cellteknik. Antlet knler som finns tt tillgå i frekvensbndet för mobiltelefoni är begränst. I äldre system, som t ex MTD-systemet, vr just trängseln i etem det stor problemet. Mn hde helt enkelt inte tillräckligt med knler för ll som ville ring. Celltekniken däremot utnyttjr frekvensbndet effektivre. Fler smtl kn smtidigt nvänd sig v smm frekvens! Vd mn gör är helt enkelt tt skilj de som nvänder smm frekvens geogrfiskt åt så tt de inte stör vrndr. Sverige är uppdelt i mindre områden, celler. I vrje cell finns det en bsrdiosttion som kommunicerr med mobiltelefonen. Genom tt bsrdiosttionen hr en begränsd räckvidd kn smm frekvens åternvänds i ndr ej närliggnde celler. Dess bsrdiosttioner står sedn i förbindelse med en mobilrdioväxel som i sin tur är nsluten till det vnlig telenätet. En dtor styr övervkningen v knlem och ser till tt fordon som under ett pågående smtl kör in i en nnn cell tilldels en ledig knl i den ny cellen. NMT-systemet togs i bruk i Sverige Mn räknde med tt bonnenttlet 1988 skulle ligg på omkring Den siffrn uppnåddes redn 1984! Tjänsten blev lltså betydligt populärre än vd mn räknt med och det medförde (återigen) en brist på ledig knler. För tt lös dett problem införde mn den s k småcellstekniken. Det innebr tt mn i storstädern delde in de tidigre stor cellern (med en rdie på km) i mindre celler (med en räckvidd på 2-5 km). NMT är inte det end system för mobiltelefoni som finns tt tillgå på mrknden i Sverige. En mobiltelefonitjänst säljs även v Comvik som hr c 10% v mrknden. Comvik säljer också egn mobiltelefoner för sin tjänst, medn mobiltelefoner för NMT leverers v ett flertl olik leverntörer, exempelvis NEC, Ericsson, Motorol, Mobir etc.

10 tkbh-rfonr? Vd sker frmöver? Det närmste decenniet kommer tt prägls v uppbyggnden v det s k GSM-systemet. Det är ett gemensmt europeiskt mobilkommuniktionsnät, som till skillnd från NMT-systemet kommer tt vr helt digitlt. Smtidigt rbetr leverntörer v mobiltelefoner med tt gör dess mindre, lättre och billigre. Målet är tt vi omkring sekelskiftet skll h tillgång till persontelefoner eller s k ficktelefoner. Med dett menr mn en trådlös telefon, liten som ett cigrettpket, som mn kn h med sig i fickn eller i hndväskn. Om ficktelefonen skll bli relitet för en större mrknd måste nätkpciteten ytterligre utöks. Det kommer innebär tt småcellern blir ännu mindre. Knske vrje cell inte blir större än någr kvrter inom städem! I väntn på ficktelefonen för den stor mssmrknden, i rätt prisklss och med ett fullt utbyggt nät, kommer vi precis som för bildtelefonen tt hitt mellnlösningr. Lösningr som tr fst på någon eller någr v de mång drg som kännetecknr en 'fulländd' lösningen. Ett exempel på en något nnorlund mellnlösning är t ex tnkm bkom Zonephone i Englnd. Det är tnkr om en ny tjänst som ligger melln vnlig trådlös telefon och cellrdiotrfik. Zonephone består precis som en trådlös telefon v en bssttion som nsluts till telefonjcket och en trådlös telefondel. När mn vill nvänd telefonen hemm eller på kontoret nvänder mn den precis som en vnlig trådlös telefon. Däremot kn mn, när mn reser bort, t sin Zonephone med sig. Då tr mn med sig den trådlös telefondelen. Den kn nvänds för smtl så länge som mn befinner sig inom räckhåll för en s k publikterminl. Det är tänkt tt sådn skll sätts upp på flygpltser, jämvägssttioner, bensinsttioner m m. Publikterminlern utgör en liten mikrocell som är koppld till det publik telefonnätet. Inom en rdie v 200 meter från en sådn nod kn vem som helst med en Zonephone ring utn tt nvänd mynt eller kreditkort. Smtlet bokförs på bonnentens Zonephone-räkning. En stor nckdel med det här systemet är tt mn inte kn t emot smtl när mn är ute och reser och mn kn inte heller ring om mn inte befinner sig i närheten v en publikterminl. Mn får se på den här produkten som en telefon med en dderd mobil komponent, inte som en mobiltelefon. Fördelen är tt den kommer tt kunn erbjuds tidigre än morgondgens ficktelefoner, till ett (sägs det) lägre pris än dgens mobiltelefoner. Utsträckt kommuniktion Att tänj vår sinnen En rolig tnke är om mobiltelefonen kommer tt integrers med 'freestylen'. Den senste produktutvecklingen inom 'freestyle'-omrdet lär vr en mikrofon som mn kn nslut till sin pprt. Mikrofonen kn nvänds för tt mn själv sk sjung med i musiken. Den kn också nvänds för tt lyssn på omgivningen. Istället för tt t v sig hörlurrn när mn skll hör vd kmrten säger kopplr mn på mikrofonen och låter kmrten prt in i den istället. Vi hr ju redn idg en hel genertion som finner det nturligt tt gå med hörlurr på sig. Visserligen är det ännu inte cceptert som 'normlt' beteende tt prt för sig själv, men knske vår hämningr kommer tt släpp även här, i ljuset v den ny produktutvecklingen. Om en freestyle-telefon kommer tt innebär tt vi går omkring på gtorn med hörlurr och mikrofoner på oss, frånvrnde blickr och tillsynes prtndes för oss själv, då vågr mn knppt tänk på hur det kommer tt se ut när bildtelefonern blir mobil... Smmnfttning För den här typen v kommuniktion, dvs dubbelriktd kommuniktion melln två individer sker det en utveckling inom frmför llt två områden. För först gången verkr det bli möjligt tt till ett rimligt pris och med telefonens lätthet få in en visuell komponent i kommuniktionen melln två individer över ett geogrfiskt vstånd. Denn möjlighet kommer tt ge upphov till en hel mängd v olik produkter som i olik nynser innehåller bild. Längst ner på skln kn mn tänk sig telefoner med enkl grfisk funktioner. Vrför inte en slgs 'scribble-phone' dvs en telefon med en liten elektronisk skrivtvl på? (Tänk så prktiskt när mn skll ge någon vägnvisningr!). Längst upp på skln finns så småningom den fulländde bildtelefonen. Något som kn relisers för gemene mn först på ndr sidn 2000-tlet. På mobiltelefonisidn hr utvecklingen kommit längre. I Sverige ligger vi långt frmme genom uppbyggnden v NMT-systemet. Utvecklingen går mot ett gemensmt mobiltelefonisystem i Europ. Mobiltelefoner är ännu reltivt stor och dyr, men en tydlig trend är utvecklingen mot ficktelefoner. Det dröjer dock innn ficktelefonen kn bli vr mns egendom.

11 Utsträckt kommuniktion tt tänj vår sinnen thjh-rfvnr7 Dubbelriktd gruppkommuniktion Under de senste tio åren hr det skett en spännnde utveckling inom det område som rör kommuniktion mång individer emelln. Fler tjänster, både hörsel och synbserde, erbjuds inom det vi kllr telekonferenser. Termen telekonferens är tyvärr tyngd v missförstånd och motsägnde idéer. Christine Olgren som i tio års tid följt utvecklingen v telekonferenssystem från Center for Interctive Progrms, University of Wisconsin skriver i Communictions News, Februry 1988 : "It's not cler if teleconferencing is new or old technology, growing or filed mrket, corporte video networks or telephone conference clls. To some people, teleconferencing is big bucks nd high-tech; to others it's spre chnge nd old-ht." Dett uttlnde summerr i ett nötskl den diskussion som i fler års tid förts om telekonferenser. Till viss del beror det på tt termen i sig inbegriper en hel mängd med olik teknisk lösningr liksom en hel mängd med olik nvändningsområden. dtorbserde system skll få en stor mrknd inom det här området. Det finns idg fler progrmvror för persondtorer som gör det möjligt tt blnd fler deltgre 'del' på en skärmsid. Gör mn ändringr och nnoteringr syns dess också på de ndr deltgms skärmr. Videokonferens brukr indels i system med video i bägge riktningr eller med video i en riktning där mn istället hr en udioknl tillbk. Med dubbelriktd video kn ll deltgre hör och se vrndr. Dess system är ntingen nlog eller digitl. Digitl videosystem bygger på bildkodningstekniken. Mn nvänder sig v hstigheter melln 512 kbps-2 Mbps. Dess hstigheter ger bättre kvlitet i återgivningen v rörelse och bildupplösning än vd 56 kbps-kodning ger. En term som lltmer nvänds för video i en riktning med en udioknl tillbk är Business-TV. Vnligtvis är det s k multidestinerd bredbndig överföring - dvs nlog överföring v bild som ts emot på fler olik pltser. Stor företg nvänder den här lösningen för säljträffr, produktintroduktion, större evenemng, promotion m m. Vd är telekonferenser? För tt få ett grepp över vd telekonferenssystem är brukr mn del in dem i tre grupper; udiokonferens, udiogrfik-konferens och videokonferens.. Audiokonferens ger fler nvändre möjlighet tt vi någon form v teknik smtl med vrndr. Om mn smls i två grupper på vr sitt håll kn mn nvänd sig v enkl högtlnde telefoner eller något mer vncerde konferenstelefoner. Ar deltgrn däremot utspridd vr för sig, ordnr mn ett gruppsmtl. Dvs mn knyter smmn fler telefonsmtl genom en s k udiobrygg. Audiogrfik-konferens ger nvändrn möjlighet tt till smtlet tillför en visuell komponent. Det finns olik typer v teknik t ex slow scn, elektronisk skrivtvlor etc. Dess system hr dock inte rönt någon större frmgång. Däremot tror mn tt Utvecklingen v telekonferenssystem hr under den tioårsperiod som gått vist upp ett utvecklingsmönster som påminner om det vi under näst tioårsperiod förmodligen kommer tt se för bildtelefoner. Dett utvecklingsmönster känneteckns v en långsm mognd, med ett söknde efter nvändningsområden och nischer där olik teknisk lösningr fyller ett behov. Dett söknde hr gett upphov till en vrition v produkter och nvändningsområden. Till viss del kn mn säg tt någr v dess områden nu hr mognt. Viss tillämpningr hr utkristlliserts som 'vinnre'. Dess är frmför llt undervisning inom universitet, skolor eller företgsintem utbildningr, produktplnering eller projektrbete inom företg, smt större företgsevenemng t ex säljträffr, intem mrkndsföring etc. Christine Olgren, som i ovnstående nämnd rtikel beskriver begreppet telekonferenser, gör också en utvärdering v den meriknsk telekonferensmrknden under 10 år. Hennes studie v mrknden visr tt de störst nvändm v

12 tkth-rjdnr? telekonferenser finns inom industri och företg, följt v utbildningssektom, myndigheter, försvret, och därefter olik typer v orgnistioner eller lös smmnslutningr. Inom industrin nvänds telekonferenser frmför llt i den högteknologisk och petrokemisk sektom, medn det inom företgssektorn är bnker och försäkringsbolg som toppr listn. Det är de störst industriern och företgen som nvänder telekonferenssystem, och dess system hr nvänts under mång år. Oft nvänds mer än ett system (dvs företget/ industrin hr både udio och videosystem) men videosystem överväger något. Användningen v telekonferenssystem inom s k lös smmnslutningr är intressnt. Den innebär oft uppbyggnden v ett system som binder ihop olik ktörer inom en sektor. En v de tidigste och mest utvecklde mrkndern är sjukvårdssektorn, där telekonferenssystem kn länk smmn universitet, läkemedelsföretg, sjukhus, läkrförbund etc. Det är frmför llt två typer v telekonferenssystem som mrknt ökr på den meriknsk mrknden: Business-TV och telefonkonferenser. Business-TV Business-TV-konceptet är en tjänst som ännu inte fått smm spridning i Sverige som i USA. Den erbjuds här v Televerket Rdio som en del v tjänsten Direktvision. I USA börjde det 1982 med tt den meriknsk hndelskmmren byggde upp det först nätet för Business-TV. Det klldes för BizNet. Det följdes sedn i snbb tkt v ndr företg och orgnistioners nät. Under en femårsperiod hr ntlet s k business networks ökt från 3 till över 40 stycken. Antlet mottgnde pltser hr under smm period ( ) ökt från c 200 till över ! Antlet utsänd evenemng och tiden näten är i drift ökr också mrknt. Business networks kn vr uppbyggd för ett företgs intem nvändning. Vmhuskedjn JC Penney nvänder sig regelbundet v Business-TV för tt sprid nyheter, produktinformtion etc smtidigt till ll sin lokl kontor. Men Business-TV-tjänster kn också erbjuds v företg som ordnr utsändningr från t ex konferenser eller mässlokler till fst mottgningspunkter t ex hotell. Ett exempel på en sån här tillämpning skulle vr om den årlig läkrstämmn i Stockholm sändes ut till olik pltser i lndet. De läkre som inte hr möjlighet tt åk Utsträckt kommuniktion Att tänj vår sinnen till Stockholm för tt bevist stämmn skulle ändå kunn följ intressnt föredrg genom tt det sänds till en plts när dem. Fördelen med Business-TV över t ex en videoinspeld version v föredrget är tt mn också hr möjlighet tt ställ frågor till föredrgshållren (vi udioknlen) trots tt mn inte befinner sig på plts. Telefonkonferenser Tjänsten telefonkonferens består som tidigre nämnts v två delr. Antingen nvänder mn sig v någon form v högtlnde telefoner eller så knyter mn ihop fler telefonsmtl i ett gruppsmtl. Konferenstelefoner Den vnligste typen v telefonmöten hålls melln två punkter med fler personer på vrje sid. Mn knske smls någr stycken inne på någons kontor och ringer upp den mn vill prt med över en vnlig högtlnde telefon, eller så smls mn i ett smmnträdesrum utrustt med en speciell konferenstelefon. Det är dock svårt tt säg hur stor mrknden är för just den här typen v möten. Trfikmässigt går det inte tt urskilj om ett smtl går melln två vnlig telefoner eller om det sitter högtlnde telefoner i vr sin änd. Inte heller försäljningen v högtlnde telefoner säger speciellt mycket. En högtlnde telefon kn ju nvänds v ren bekvämlighet v en person. Vnligt är tt mn väntr med tt t upp luren tills mottgren hr svrt - något som försäljningen v s k vänthögtlnde telefoner hr tgit fst på. Rent generellt är dock trenden (i USA) tt speciell konferenstelefoner minskr i försäljning medn försäljningen v högtlnde telefoner i lågprisutförnde ökr. Enkl högtlnde telefoner säljs i ffärern från $50 och uppåt. Det finns ing totl försäljningssiffrortt tillgå, men br genom tt titt på två leverntörer (Pnsonic och Tndy's Rdio Shck) får mn frm siffror som ligger strx under en hlv miljon pprter årligen. Speciell konferenstelefoner vrierr i priser från omkring $1 000 för enklre konferenstelefoner till melln $ för vncerde mikrofon och högtlrsystem konstruerde för bäst tänkbr ljudkvlitet. De enklre telefonern plcers oftst i vnlig smmnträdesrum medn system med högre ljudkvlitet nvänds i speciellt kustiknpssde rum, eller i rum som skll nvänds för videokonferenser såldes

13 Utsträckt kommuniktion tt tänj vår sinnen konferenstelefoner i USA. Dett inkluderr hel skln från de billigste till de dyrste systemen. År 1986 vr siffrn nere i Problemet med den här typen v produkter är tt mn inte br måste sälj själv produkten till ett företg. Mn måste också sälj in ett koncept, och det är betydligt svårre. Det är speciellt $1 000-telefonem som hr en svår konkurrent i vnlig enkl högtlnde telefoner. De dyrre systemen verkr trots llt h en frmtid. Företg som instllerr videokonferensrum eller inreder ett speciellt telefonkonferensrum börjr i högre grd sts på ett högkvlittivt udiosystem snrre än en vnlig konferenstelefon. Någr leverntörer v konferenstelefoner är AT&T med sin Quorum Conference Phone (kostr c $1 900) smt Shure Teleconferencing Systems Inc som frmför llt stst på högkvlittiv system. Gruppsmtl Det intressnt med gruppsmtlstjänster är tt de börjr utveckls mot hushållsmrknden. Här är det frågn om en speciell typ v gruppsmtl eftersom 'regelrätt möten' knppst förekommer! Det är istället möjligheten tt, när mn vill, kunn prt med helt okänd personer. Jg skll inte ge mig in på någon diskussion om vrför mång tycker det är så fscinernde tt prt med helt okänd personer. Mn kn br konstter tt det finns en oerhörd potentil i denn mrknd. Det visde t ex den explosionsrtde utvecklingen v Het Linjen-tjänsten när den infördes. Liknnde erfrenheter hr mn v Minitel-systemet i Frnkrike. Trots tt Minitelsystemet är textbsert hr det ändå inte hindrt 'Het Linjen-liknnde' tjänster från tt bli oerhört populär. Eftersom ordet gruppsmtl egentligen är nmnet på en specifik tjänst (en telefonmötestjänst från Televerket), kn det vr förvirrnde tt jg här hr nvänt det i en något nnorlund betydelse. Jg nvänder ordet som ett smlnde begrepp för de tjänster som tekniskt bygger på tt fler telefonlinjer koppls ihop. Tekniken mn behöver för tt smmnkoppl fler telefonlinjer är en s k udiobrygg. Det finns udiobryggor som är vsedd tt plcers ntingen vid en telefonväxel eller i 'slutet' v nätet, dvs hos en bonnent. Mn prtr oftst om udiobryggors storlek i ntl portr. Med det menr mn det ntlet extem linjer som kn koppls in. Audiobryggor kn funger på någr olik sätt. Enklst är tt förklr de skild funktionem genom tt utgå från de tre tjänster som vi kn "BtUi-irfvnT? nvänd oss v här i Sverige. Gruppsmtl, Treprtsmtl och Het Linjen. Gruppsmtl: I dett fll behövs telefonistssistns. Telefonisten kopplr mnuellt ihop fler linjer till ett gruppsmtl. Treprtsmtl: I det här fllet kn kunden själv styr udiobryggn. I och med utvecklingen v digitl udiobryggor finns möjlighet för kunden tt vi sin egen knpptelefon själv koppl ihop fler prter. Het Linjen: Den tredje funktionen slutligen är den s k 'meet-me'-funktionen. Mn 'möts' över bryggn. Deltgm ringer själv in till bryggn som utomtiskt kopplr smmn linjern. Gruppsmtl för företgsmrknden I USA finns det, förutom telebolgen, ett ntl privt företg som stst på tt erbjud gruppsmtlstjänster till den professionell mrknden. Beroende på vilken typ v udiobrygg telebolget eller företget hr erbjuder mn kundem olik tjänster. Kunden (dvs den som smmnkllr mötet) kn t ex få möjlighet tt själv koppl smmn ll telefonlinjern genom tt vi sin knpptelefon ring upp smtlig deltgre. Denn tjänst fungerr då precis som ett treprtsmtl fst möjlighet ges tt koppl smmn fler än tre prter. Kunden knske erbjuds tt rrnger sin telefonkonferens över en brygg med 'meet-me'- funktion. När kunden vill håll ett telefonmöte bokr hn tid på udiobryggn, meddelr ll som skll deltg om tid och telefonnummer. Strx innn mötet börjr ringer sedn ll deltgm in. Den professionell nvändningen v gruppsmtlstjänster tog frt i slutet v 70-tlet då Drome som först privt företg vågde sig in på den här mrknden. Innn dess vr det br AT&T som hde erbjudit tjänsten. Drome gick ut och erbjöd sin konferenstjänst: Drome Connection. Drome bevkdes noggrnt v ndr företg, och då det visde sig tt det fnns en mrknd följde snbbt ndr företg efter. Connex Intemtionl Inc är t ex ett v de privt företg som konkurrerr med Drome. Connex finns i Dnbury, Connecticut och Lwrence, Knss. Tillsmmns hr mn på dess två pltser närmre 400 telefonlinjer för konferenssmtl. Det är ungefär lik mång linjer som AT&T hr totlt i sin ntionell konferenstjänst. Allince Teleconferencing Service. Connex erbjuder kundern konferenssmtl över 'meetme'-bryggor. Service är Connex' honnörsord.

14 TÉkkM-r4vnr7 Mn håller med telefonister som hel tiden övervkr smtlen och mnuellt ssisterr t ex med tt blnser volymen på telefonlinjern, ring upp sen deltgre eller ring upp deltgre vrs linjer v någon nledning kopplts ned. Förutom tt AT&T erbjuder konferenstjänster, säljer mn också udiobryggor. Det finns mång företg som idg skffr sig en udiobrygg för sitt eget intem bruk. Inom Qurums produktlinje finns fler udiobryggor som kn leverers med ett mycket flexibelt ntl portr. Dess udiobryggor är npssde för tt nvänds ute hos kunden, men mn hr också udiobryggor som sitter i AT&Ts växlr och som kunder kn köp eller hyr. De udiobryggor som sitter i växlm är kvlittivt bättre än Quorum-linjen och nvänds v AT&T själv till tjänsten Allince Teleconferencing Service. Audiobryggn som är dtorstyrd eliminerr eko och brus på telefonlinjern smt jämställer ljudnivån på ll i konferensen ingående linjer. Den klrr inte br tl utn även dtöverföring melln 4,8-9,6 kbps. I december 1987 introducerde mn även 'meetme'-funktionen. Det innebär tt upp till 59 personer kn ring in till udiobryggn för ett och smm konferenssmtl. Det knske strkste företget när det gäller udiobryggor just nu är dock ConferTech Interntionl Inc. Under 1987 hr mn förmodligen sålt mer än något nnt företg i USA. Mn lnserde sin ny digitl udiobrygg TEMPO MB i slutet v 1986 och den hr blivit en försäljningssuccé. TEMPO MB kn byggs ut till 72 portr och hnter upp till 10 smtidig konferenser. Den ger också möjlighet till nvändning v personlig koder, dvs deltgrn i en konferens 'legitimerr' sig vi sin kod som knpps in på telefonen. Gruppsmtl för hushållsmrknden Gruppsmtlstjänster för hushållsmrknden är v betydligt nyre dtum. När AT&T, Drome och ndr stsr på företgskunder för sin telefonmötestjänster, stsr Bellbolgen på hushållen genom tt erbjud 'Group Access Bridging' (GAB, en motsvrighet till svensk 'Het Linjen'). Men det är inte br Bellbolgen som ger denn typ v tjänst. Det finns också mång privt intresseföreningr som själv köper in en liten udiobrygg och sedn erbjuder sin medlemmr en 'GAB'-tjänst. Just denn nvändning skulle kunn h en stor mrknd i Sverige, som ju hr hög föreningsverksmhet. I mång föreningrs verksmhet skulle säkert ett sådnt här 'diskussionsforum' Utsträckt kommuniktion Att tänj vår sinnen pss väl in. 1 och med möjligheten till identifieringskoder och psskoder undviker mn problemet tt utomstående ringer in och blockerr udiobryggn. Pensionärsföreningr skulle t ex kunn h sin egen Het Linjen-tjänst utn tt risker tt tjänsten rings ner v ungdomr. Under 1986 såldes c udiobryggor i USA. Ungefär hälften v dess köptes v Bellbolg eller föreningr i syfte tt erbjud 'Group Access Bridging'. Kostnden ligger melln $ /port. Till dett kommer kostnden för extem telefonlinjer, en per port. De flest udiobryggor i USA säljs med i genomsnitt portr. Mång kn utöks med fler portr och kn hnter ett flertl smtidig konferenser. Trots brist på siffror lär både Bellbolgens och ndr föreningrs GAB-tjänster h rönt frmgångr liknnde Het Linjen. Smmnfttning Det här fältet som känneteckns v dubbelriktd gruppkommuniktion erbjuder möjlighet till kommuniktion med både hörsel och synsinnet. De system som finns för denn typ v kommuniktion - telekonferenssystem - nvänds frmför llt för professionellt bruk, dvs på företgsmrknden. Det som knske är mest intressnt tt följ inom det här fältet är utvecklingen v olik nvändningsområden. Tjänsten Business-TV hr t ex vist strk tillväxt i USA under de senste åren. Det är också intressnt tt följ utvecklingen v telefonkonferenser i och med tt de nu börjr inrikts mot hushållsmrknden. De tjänster som då erbjuds är liknnde de vi hr här hemm, ntingen treprtsmtl eller Het Linjen-liknnde tjänster. De två fält som är kvr tt titt på kommer tt berörs br i korthet. Den främst orsken till dett är tt den utveckling som sker på system för enkelriktd kommuniktion frmför llt inriktr sig på lgringsbserde system.

15 Utsträckt kommuniktion tt tänj vår sinnen tkuf-hünrl Enkelriktd gruppkommuniktion Inom det här fältet som hndlr om enkelriktd gruppkommuniktion finns sedn gmmlt teknik för tt kommunicer med både hörseln och synen. Det klrr vi genom rdio- och TVtekniken. Den störst utvecklingen inom dett område hr, under det senste decenniet, skett på olik typer v lgringsbserde system som t ex videobndspelre och CD-skivor. Eftersom jg i den här rpporten hr vlt tt koncentrer mig på system i reltid kommer jg därför inte närmre tt gå in på denn utveckling. Däremot kn mn pek på en dimension som ännu skns i vår möjlighet tt kommunicer med tekniken i reltid. Om vi utgår från den här rpportens synsätt, dvs tt elektronisk kommuniktion är ett sätt tt sträck ut vår sinnen, då inser vi tt den dimensionen som skns är vår möjlighet tt kommunicer med tredimensionell bild, dvs stereo-tv. För tt få frm effekten v tredimensionell bild måste vrder ögt nås v seprt bilder. Det hr gjorts försök med olik teknisk lösningr. Mn kn t ex nvänd polrisert ljus eller färgfilter. För någr år sedn blev det populärt tt vis 3D-filmer på bio. Biobesökm utrustdes då med speciell glsögon som fungerde som ett rött respektive grönt färgfilter för vrder ögt. Trots tt det finns olik sätt tt få frm en tredimensionell effekt hr ingen lösning blivit kommersiellt intressnt. Mn kn inte heller säg tt det råder någon större forskningsktivitet inom det här området. Även om mn inte direkt ser någon nledning till tt dder en tredje dimension till TV-mediet så finns det säkert mycket specifik situtioner där det kn finns behov för tt överför en rörlig tredimensionell bild. Knske kommer vi tt se en utveckling där mn inte överför fullt tredimensionell bilder utn istället dderr en 'stereoskopisk' komponent till bilden. Personer som genom synfel inte hr fullt stereoseende kn ändå upplev vstånd och djupverkn genom tt ett ög träffs v fler bilder. Om mn t ex tittr på ett föremål med ett ög och smtidigt rör huvudet, så träffs ögt v fler bilder - mn ser det som döljer sig bkom föremålet - och mn tycker sig därmed upplev ett vstånd och en djupverkn. På liknnde sätt skulle mn kunn dder en visuell komponent till rörlig bilder. Vd som krävs är en återkoppling melln betrktren och sändren v bilden. Genom denn återkoppling får sändren informtion om vr betrktren fäster bücken och från vilket håll betrktren tittr på bilden. Sändren kn då interktivt modifier bilden. När betrktren flyttr blicken så ändrr sändren bilden så tt mn ser det som tidigre doldes. På så vis kn mn skp den 'stereoskopisk' komponenten. Det här är dock br tnkr och inget som finns relisert. Mer forskningsktivitet är det istället på utvecklingen v högupplösnde TV, s k High Definition TV (HDTV). HDTV innebär tt bildkvliteten på TV-bilden närmr sig den fotogrfisk bildens kvlitet. Mn hr bl i Jpn utvecklt system med både kmeror, monitorer och videobndspelre. Mn rbetr också i interntionell orgn för tt försök få frm en stndrd på dett område. Enkelriktd individkommuniktion I det här fältet hr jg ngett 'store nd forwrd'- teknik som lösning på den speciell kommuniktion som går från en individ till en nnn. Det kräver en närmre förklring. Tänk för ett ögonblick bort tekniken och betrkt den ursprunglig situtionen igen. Exempel på enkelriktd kommuniktion till en individ är de fll när vi uppmnr någon tt gör något, ger en order eller lämnr ett kortre meddelnde. Som nämndes tidigre finns det få fll där det inte förekommer någon form v respons eller återkoppling. Om responsen inte sker vi hörselsinnet, dvs tt det uppstår en dilog, så finns det i ll fll en visuell respons. Mn ser tt personen finns i närheten, tt personen hört det mn sgt och förhoppningsvis förstått meddelndet. (Fst den som hr bm menr nog tt det visst finns exempel på helt enkelriktd kommuniktion melln förälder och bm. Hur oft upplever mn inte tt mn lik väl kunde tl till en vägg?) Gränsern för vd som egentligen är enkel- respektive dubbelriktd individkommu-

16 Wdnh-Hn nr 7 niktion är lltså svår tt dr. Ett sätt tt försök dr fstre gränser knske kn vr genom tt titt på 'mängden' ny informtion som finns i responsen och därmed bestämm sig för en gräns melln enkel och dubbelriktd kommuniktion. Jg skll inte gå vidre med det här resonemnget. Istället skll vi för in det geogrfisk vståndet i den här typen v situtioner där en individ kommunicerr till en nnn. Om mn tänker sig in i en sådn sitution inser mn snrt tt en teknik i reltid inte skulle gör stor nytt. Det skulle knppst vr någon mening tt i en 'tjänst' rop: 'glöm inte tt köp mjölk!' Vi vet ju inte om personen är i närheten och hör vårt med- Utsträckt kommuniktion Att tänj vår sinnen delnde. Det är först när vi tr tidsdimensionen till hjälp och lgrr meddelndet eller uppmningen som vi får en nvändbr tjänst. Det finns mång exempel på 'store nd forwrd'-tjänster för både hörsel- och synsinnet. Mång personsökningstjänster fungerr t ex så tt de i reltid vger ljud för tt påkll uppmärksmheten. Smtidigt inkluderr de någon form v lgringsmöjligheter, ntingen v telefonnummer eller v kortre meddelnden. Vnlig telefonsvrre eller röstbrevlådor ger möjlighet tt sänd över ett tlmeddelnde, medn fxmskiner gör det möjligt tt sänd bilder eller textmeddelnden. Utgångspunkter för dett TELDOK-Info... Underlg för rtiklrn Jg hr vlt tt koncentrer mig på de områden där utvecklingen utomlnds skiljer sig från utvecklingen här hemm. Frmför llt hr jg sneglt på USA som jg genom mteril och studieresor bäst känner till När jg ger exempel på utveckling och tendenser v någr system är det frmför llt från ett mrknds- och tillämpningsintresse. De fkt jg presenterr bserr sig på följnde mteril: Konsultrpporter från Institute for the Future, och från Applied Business Communictions. Båd företgen är belägn i Clifornien, USA Fcktidskrifter: Telespn, Communictions News, Dt Communictions, Modem Elektronik m fl Produktbroschyrer från Televerket Jg hr också hämtt kunskp och informtion från intervjuer och smtl med produktnsvrig vid Televerket, forskre vid Linköpings Universitet (Institutionen för Systemteknik och Institutionen för Tem) smt vid två studieresor till USA, hösten 1986 och våren Den först resn finns dokumenterd i Vi TELDOK nr 2. Egn reflektioner Min utgångspunkt är tt vi med elektronisk kommuniktion försöker 'tänj' på vår sinnen. Vi försöker nä över de geogrfisk och tidsmässig begränsningr som vi hr i vår medfödd resurser. Avvr fem sinnen: hörsel, syn, känsel, lukt och smkr det frmför llt hörseln som tekniskt hr vrit enklst tt tänj ut. Tekniken för tt tänj ut synsinnets begränsningr med elektronisk kommuniktion finns också. Hur är det då med vår ndr sinnen? Kn vi kommunicer över tid och rum mod känseln, lukten och smken? Nej, vi hr inte kommit speciellt långt när det gäller dess sinnen. Känseln är ett komplicert sinne som förmedlr både värme, köld, tryck och smärt. Inom t ex protesforskningen försöker mn med teknikens hjälp förmedl känsln v bl tryck och värme. Det vore önskvärt tt med en hndprotes kunn grip tg i även mycket ömtålig föremål och 'känn' när greppet är tillräckligt fst utn tt föremålet går sönder. Ett område där mn är intresserd v tt kunn förmedl någon form v känselintryck är vid nvändningen v s k mnipultorer - mskiner som fungerr som människns förlängd rmr i vissrbetssitutionerdär det v olik skäl inte är lämpligt tt människn själv vists. Någon möjlighet tt lgr känselintryck för tt överkomm de tidsmässig begränsningrn hr vi inte lls. Vi kn t ex inte lgr smärtn som mn känner när mn bränner sig på en het spispltt och vidrebefordr den informtionen till någon nnn vid ett senre tillfälle. Lukten hr vi ännu inte gett oss på tt kommunicer elektroniskt. (Kommer mn någonsin tt digitliser doften v rosor eller v en nygödsld åker?) Som kurios kn dock nämns den enkl form v kommuniktion med lukt som sker genom nnonser med s k 'luktisr', t ex prfymnnonsen med medföljnde doft som mn skrpr frm. Hde hundr utvecklt sig en teknik för elektronisk kommuniktion skulle den förmodligen vrit bserd på luktsinnet! Om vi behöver tänj på vårt smksinne över tid och rum ersätter vi det med något nnt sinne. Vi nvänder vårt synsinne för tt titt på bilder i en kokbok. Är vi tillräckligt hungrig kn bildern iblnd frmkll smksenstioner! Det händer oft tt vi ersätter ett sinne med ett nnt för tt komm runt vår begränsningr. Det skrivn ordet är ett sätt tt lgr tlet vilket vi sedn återupplever genom synsinnet. Men det är inte ll informtion som låter sig förmedls lik br genom ett nnt sinne. Viss informtion lämpr sig bäst tt 'upplevs' med ett speciellt sinne. Den blir nnrs mycket svår tt förstå. Att förklr för ett brn tt mn bränner sig på elden är ett klumpigt försök tt ersätt känselsinnet med hörseln. (Det är inte utn nledning som det heter 'bränt brn skyr elden'!) Det är lltså frmför llt med synsinnet och hörselsinnet som vi kn kommunicer elektroniskt. Och så konstigt är det väl inte tt vi skfft oss tekniker för tt kommunicer med just dess sinnen - de är trots llt de viktigste i den mänsklig kommuniktionen för tt överför informtion!

17 Utsträckt kommuniktion tt tänj vår sinnen Jg hr vlt tt i dett nummer v TELDOK-Info titt på system som hjälper oss tt över ett geogrfiskt vstånd kommunicer i reltid. För tt på ett enkelt sätt strukturer olik kommuniktionssitutioner presenterde jg i börjn en modell som jg sedn nvänt för tt beskriv utvecklingen v någr system för elektronisk kommuniktion. Ett övervägnde utrymme hr getts åt dubbelriktde kommuniktionssystem. Det beror till stor del på tt utvecklingen v teknik för enkelriktd kommuniktion, vre sig den är grupp eller individorienterd, mycket hndlr om utvecklingen v lgringssystem. Mn skulle nturligtvis kunn gör en liknnde genomgång v modellens fyr fält och då titt på de system som hjälper oss tt överkomm de tidsmässig begränsningrn i Till sist... 'SHiHrfünr7 vår kommuniktion. Förutom någr v de system som redn nämnts, typ CD-skivor, video, fx, etc, som nvänds för enkelriktd kommuniktion, kn mn också hitt teknik som nvänds för dubbelriktd kommuniktion. I fältet för kommuniktion melln två individer skulle mn då t ex redogör för utvecklingen v elektronisk brevlådesystem, och i fältet för gmppkommuniktion skulle t ex dtorkonferenssystem fll in. Fler tidigre utgivn TEL- DOK-Info, TELDOK Rpporter m m behndlr sådn system. Det som modellen visr på är strävn tt få in teknik för både hörsel och synsinnets kommuniktion i de olik fälten. Utvecklingen går mot tt vi skll h smm flexibilitet i vår kommuniktion med synen som med hörseln. Eftersom ^r_ Sknr Du någon TELDOK-publiktion som kommit ut tidigre? Eller är det något särskilt ämne (inom TELDOKs Intresseområde "nvändning v ny telenknutn informtionssystem i rbetslivet") som Du tycker borde behndls i TELDOK-serien? j^o Fyll i så fll i den här kupongen och skick den till TELDOK {dress på bksidn) eller fx den till TELDOK, ! TT Jg vill beställ följnde rpporter från TELDOK (kryss för!): TELDOK Rpport 30: Telemtikens Årsbok Mj Q Referensdokument H: Arbete vid bildskärm. Augusti Referensdokument I: Socil försök med IT i någr dnsk kommuner. Augusti Q Referensdokument J: IT i företg och myndigheter - förnyelse eller konservering? Juni Q Vi TELDOK 6: Telemtiken hemm. "Socil implictions of home interctive telemtics". Februri Q Vi TELDOK 7: Telemtik och informtionsteknologi i Singpore och Tiwn. Februri Q Vi TELDOK 8: Dtornvändning vid hndelshögskolor i USA. Februri Q Vi TELDOK 9: Intelevent 87. Konkurrens och smexistens. Mrs Vi TELDOK 10: Office Automtion Trends in the United Sttes. April Vi TELDOK 11 : Optisk medier. Juni Q Annn rpport, nämligen: Jg vill få TELDOK Rpport och TELDOK-Info löpnde i fortsättningen, tck! Snäll, stryk mig omedelbrt från TELDOKs utsändningslist! Jg nser tt någon bör skriv en TELDOK-rpport om följnde viktig och ktuell spekt v "nvändning v ny telenknutn informtionssystem i rbetslivet": Jg vill ändr/rätt dressuppgiftern som gäller mig. Rätt nmn och dress är: Nmn Orgnistion Adress Postdress 17

18 âfc. Vdoh-kfümi det frmför llt är inom dilogfältet som det skns en kommuniktionslösning för synen, är det här vi hittr en stor utvecklingstrend. Smtidigt sker en vidreutveckling v ndr kommuniktionslösningr som redn finns. Medn en del v den utvecklingen är v teknisk ntur, t ex utvecklingen v ficktelefoner, så är nnn utveckling v mer mrkndsmässig ntur, t ex utvecklingen v nvändningsområden för telekonferenser. En stor del v den genomgång jg hr gjort hr kommit tt hndl om just telefoni. Jg hr prtt om både bildtelefoner, mobiltelefoner och telefonkonferenser. Det är knske inte så konstigt. Telefonin håller, trots sin ålder, ställningen som det mest vncerde systemet för mänsklig kommuniktion. Den ger möjlighet till dubbelriktd kommuniktion och den kn nvänds v gemene mn. Vi kn lyft telefonluren i Stockholm och någon minut senre prt med en nnn person i Tokyo - dett utn tt för ett ögonblick bekymr oss över de olik teknisk system, dministrtiv system och länder som smtlet genomkorsr. Det hr tgit 100 år tt utveckl telefoni till det oerhört komplex system som det är idg. Nu fortsätter utvecklingen med tt överkomm telefonins begränsningr. Utsträckt kommuniktion Att tänj vår sinnen Vi kommer gnsk snrt tt kunn få in en visuell komponent i telefonin. Smtidigt kommer telefonins begränsningr i form v tt den binder oss vid en specifik plts vid en specifik tidpunkt försvinn. Genom integrtionen v telefoni och rdioteknik kommer vi i frmtiden tt kunn 't med oss telefonen dit vi går'. Vi kommer också tt kunn prt med fler personer smtidigt genom möjligheten till gruppsmtl. Vår möjlighet till mänsklig kommuniktion är mycket flexibel och svårigheten tt hitt renodlde situtioner, speciellt när det gäller enkelriktd kommuniktion individer emelln, är uppenbr. Det är först när vi för in tekniken i modellen som gränsern blir fst. Trots tt det är långt kvr innn vi med tekniken kn kommunicer elektronisk lik flexibelt som vi kn utn, hr vi det senste decenniet kommit en bit på vägen. Mycket ligger också inom räckhåll i en inte lltför vlägsen frmtid. Men även om tekniken genom sin begränsningr låser fst modellens gränser, hr den ändå öppnt helt ny möjligheter för oss tt tänj på vår sinnen och låt oss kommunicer över geogrfisk vstånd. û *t* Televerket Hjmi im]mmmjmj m PiH ^^pmj j^h"j' ' ' " ""l- 1 "-^" 1 ' 1 -^^^-" Tjänste Txe perçue Sverige mhh Televerkets HK H21: FARSTA

19 Utsträckt kommuniktion tt tänj vår sinnen TÊtth-rf nr 7 Ordlist Audiobrygg Utmstning som smmnkopplr tre eller fler telefonlinjer till ett konferenssmtl Audiokonferens Telefonkonferens. Kn ntingen ordns genom högtlnde telefoner, konferenstelefoner eller genom tt ett ntl telefonlinjer smmnkoppls Audiogrfik-konferens Grfik, text och digrm kn sänds över telefonknlen i en telefonkonferens Bndbredd Skillnden melln de högst och lägst frekvensem som kn sänds över en given trnsmissions utrustning Bildkodre Utmstning som kodr och komprimerr en nlog signl för digitl överföring respektive vkodr och återställer signlen i nlog form hos mottgren Business-TV Multidestinerd bredbndig överföring v t ex större evenemng, företgsinformtion, produktlnsering etc Dtorkonferenssystem Dtorbsert system som möjliggör gruppkommuniktion. Dtorkonferenser är oftst inte interktiv. Deltgm i konferensen medverkr istället efter sin egn tidschemn Elektroniskt brevlådesystem Dtorbserde meddelndesystem som nvänds för tt överför meddelnden melln människor Elektronisk skrivtvl En tvl från vilken skrift överförs vi telefonledning. Sändren skriver på en ordinär 'svrt tvl' och den mottgn skriften frmträder på en videomonitor GSM (Groupe Spécil Mobile) Beteckning för ett frmtid gemensmt europeiskt digitlt mobilkommuniktionsnät HDTV (High Definition TV) Högupplösnde TV med en bildkvlitet som närmr sig fotogrfisk kvlitet NMT (Nordisk Mobiltelefoni) Ett mobiltelefonisystem bsert på cellteknik, vilket möjliggör ett bättre uttnyttjnde v frekvensbndet Slow scn (freeze frme, stillbilder) Ett system som kn sänd/mottg stillbilder (grfisk eller personbilder) över telefonledningr eller ndr smlbndsknler Store nd forwrd Elektronisk system med minneskpcitet som gör det möjligt tt lgr meddelnden till dess mottgren tr emot dem Telekonferenssystem Ett system som möjliggör interktiv gruppkommuniktion genom ett elektroniskt medium Videokonferens (TV-möte) En konferens melln två eller fler grupper som smmnkoppls vi videolänkr

20 Tddoh À Televerket IWBlBlIWMlIWMlMMlIBmiH KP-T H21: FARSTA Tjänste Txe perçue Sverige (Plts för dressetilçett Till posten/internposten: Om dressten begärt eftersändning eller eljest inte finns på ngiven dress, vänligen retumer till dressen ovn med uppgift om dett! i