Avel för hållbarhet och produktiv livslängd hos de svenska köttraserna

Transkript

1 Avel för hållbrhet och produktiv livslängd hos de svensk köttrsern Slutrpport för projekt H Ann Näsholm, docent vid Institutionen för husdjursgenetik (Hgen), SLU, Uppsl Christer Bergsten, professor vid Institutionen för lntbruksteknik (LBT), SLU, Alnrp Bkgrund God hållbrhet och häls hos korn är viktigt i en kostndseffektiv och uthållig köttproduktion och är betydelsefullt för djurvälfärd och rbetsmiljö. Det sänker kostndern för rekrytering, veterinärvård och medicin smt minskr risken för produktionsbortfll. I den nuvrnde velsvärderingen v de svensk köttrsern beräkns velsvärden för olik tillväxtmått, klssificeringsresultt vid slkt smt klvningsförmåg. Ett smlt velsindex bestående v tre delindex, som väger smmn velsvärden för de olik egenskpern med vseende på ders ekonomisk betydelse, beräkns också och nvänds i urvlet v djur till vel. Ett mått för tt välj ut djur med nlg för god hållbrhet och häls skns dock i den nuvrnde velsvärderingen. Hållbrhet hos kor kn registrers som produktiv livslängd, t.ex. som tiden från klvning till utslgning. Ett problem med produktiv livslängd är tt det tr lång tid innn ll informtion om kon blir tillgänglig och för ung djur blir därför velsvärderingen osäker. Användning v indirekt mått för hållbrhet eller livslängd är ett sätt tt komm ifrån denn osäkerhet. I extensiv köttproduktion hr klövsjukdomr tidigre vrit reltivt begränsde medn det i mjölkproduktionen förekommer tt korn slås ut på grund v problem med ben och klövr. I och med tt köttdjuren stlls in och hålls på liknnde sätt som mjölkkor ökr risken för tt också dess djur sk drbbs v klövproblem. För tt håll en låg kostndsnivå i den extensiv produktionen med dikor är det dessutom fördelktigt med kor vrs klövr hr en låg tillväxt och/eller stort slitge och därmed litet behov v verkning. Temperment är ytterligre ett exempel på en egenskp som kn påverk utslgning och livslängd hos djuren och br temperment prioriters högt blnd köttrsuppfödre i Sverige. En förutsättning för tt kunn genomför ett målmedvetet velsrbete för ett gott temperment hos de svensk köttrsern är tt djurens temperment registrers i köttboskpskontrollen (KAP). Avelsåtgärder är bestående, ckumulers med tiden och utgör de mest lönsmm åtgärdern v långsiktig krktär för tt förbättr viktig egenskper. Syftet med denn studie vr därför: 1) tt undersök möjlighetern tt inkluder produktiv livslängd i velsrbetet med de svensk köttrsern genom tt beräkn genetisk prmetrr för produktiv livslängd och studer genetisk och miljömässig smbnd melln livslängd och olik produktionsmått hos kor i KAP. ) tt genomför en pilotstudie med vsikt tt skp underlg för tt i velsrbetet med köttrsern på sikt möjliggör en inkludering v egenskper registrerde i tidig ålder och korrelerde till hållbrhet och livslängd. I pilotstudien vr vsikten: tt registrer klövmått och klövhäls enligt den klövhälsorpport som klövverkrn nvänder 1

2 tt studer vritionen i klövmått och klövhäls i besättningr med dikor tt för tjurrn på Gismestd studer vritionen inom och melln rser i klövmått, klövhäls och linjär bedömning v exteriör tt registrer temperment och studer vritionen i temperment hos dikor Mteril och metoder Genetisk nlys v hållbrhetsegenskper Dt erhölls från Svensk Mjölk och motsvrde de uppgifter som nvändes vid velsvärderingen v de svensk köttrsern hösten 008. Antl klvningr per ko och klvningsfrmgång nvändes som mått på kons hållbrhet och beräkndes för kor med informtion om rimlig inklvningsålder (0-44 månder). Klvningsfrmgång beteckndes med 0 eller 1, där 0 innebär tt kon inte klvt och 1 tt hon klvt. Beräkningrn v klvningsfrmgång gjordes för, 3, 4, 5 respektive 6 klvningr. Totlt fnns dt för kor född perioden v rsern ngus, blonde, chrolis, hereford, highlnd, limousin respektive simmentl (tbell 1). En inlednde vrinsnnlys v ntl klvningr per ko, där effektern v rs och kons födelseår ingick i modellen, gjordes med dt som inkluderde smtlig sju rser. Tbell 1. Genomsnittlig inklvningsålder (i månder med stndrdvvikelse nedsänkt) för kor v olik köttrs född smt ndel v kor född som klvt respektive 5 gånger (i % v de som klvt en gång) Angus Blonde Chrolis Hereford Highlnd Limousin Simmentl Antl kor född Inklvningsålder 5,5 3,7 9,4 4,8 6,6 4,3 5,9 3,8 3,6 5,4 7,1 4,5 5,7 4,0 Antl kor född Andel kor som klvt ggr Andel kor som klvt 5 ggr För tt studer den genetisk vritionens betydelse för ntl klvningr per ko och klvningsfrmgång gjordes nlyser med dt för enbrt hereford och chrolis. Antlet möjlig klvningr för en enskild ko är beroende v hennes ålder. En br ko kn förvänts lev tills hon fått exempelvis sex klvr (en klv vrt år) och hon klvr in vid två års ålder. För tt då få fullständig informtion om smtlig kor i dt som sträcker sig till och med 008 kn endst kor född 000 eller tidigre studers. För en frmtid ändmålsenlig velsvärdering v kons hållbrhet är det viktigt tt vet hur tillgänlig informtion om enskild kor sk nvänds. Hur länge sk kon få chnsen tt vis sin förmåg? Om den tiden blir för lång begränss mterilet lltför mycket och blir mindre relevnt eftersom de yngre korn kommer tt utesluts. För tt studer effektern v kons ålder på de genetisk prmetrrn gjordes därför nlyser med olik begränsningr i dt med vseende på kons födelseår (tbell ). Genetisk vrins och rvbrheter för egenskpern beräkndes med en djurmodell. Eftersom klvningsfrmgång är en 0/1-vribel gjordes en trnsformering v rvbrheten för denn egenskp till en linjär icke synlig underliggnde vrition. Genetisk trend för ntl klvningr per ko och klvningsfrmgång för klvningr beräkndes för tjurr med minst tio döttrr.

3 Tbell. Medeltl (med stndrdvvikelse nedsänkt)/frekvens för egenskper hos hereford- och chroliskor registrerde i KAP, som klvde under perioden 1969 till 008 Hereford Chrolis Antl kor Medeltl / Medeltl / Antl kor Frekvens Frekvens Ettårsvikt (kg), födelseår Inklvningsålder (mån), födelseår ,9 3, ,6 4,3 Antl klvningr per ko Födelseår ,1, ,1,9 Födelseår ,8 3, ,7 3,1 Födelseår ,5 3, ,6 3,1 Klvningsfrmgång (%) Födelseår klvningr klvningr klvningr klvningr klvningr 8 8 Födelseår klvningr klvningr klvningr klvningr klvningr Genetisk och fenotypisk korreltioner melln ntl klvningr per ko å en sidn och kons ettårsvikt respektive inklvningsålder å ndr sidn skttdes med en bivrit djurmodell. I modellen för inklvningsålder ingick både direkt och mternell genetisk effekter. Informtion om ettårsvikt fnns endst för kor född melln 1987 och 006 och hereford och 54 chrolis hde informtion om både ettårsvikt och ntl klvningr per ko. Smtlig kor med informtion om ntl klvningr hde informtion om inklvningsålder. I modellern som nvändes vid de genetisk nlysern ingick fix effekter v kons födelseår, säsong vid kons födelse och vid inklvning, kön på klven, enkel- eller tvillingfödsel, eventuell dödfödd klv vid inklvning smt en slumpmässig effekt v år och besättning vid födelse lterntivt inklvning. För inklvningsålder och ettårsvikt ingick också effekten v moderns ålder vid kons/klvens födelse. Progrmpketet DMU nvändes för de genetisk nlysern. Registrering v klövhäls och klövmått Registreringr enligt den klövhälsorpport som klövverkrn nvänder för klövhäls, klövform och klövtillväxt smldes in i smbnd med klövverkning vid instllning (hösten 009, 010 och 011) och före betessläpp (våren 010 och 011). Registreringrn gjordes på dikor i en besättning med enbrt simmentl, en med enbrt svrt ngus och en besättning med röd och svrt ngus, simmentl smt korsningr melln ngus och simmentl. Nettotillväxt hos klövrn melln två verkningstillfällen beräkndes som skillnden i tålängd före verkningen vid det senre tillfället och tålängd efter verkning vid det tidigre tillfället. Slitge hos klövrn beräkndes som skillnden melln vståndet från ett nygjort brännmärke till tåspetsen vid det tidigre verkningstillfället och vståndet från smm brännmärke till tåspetsen före verkning vid det 3

4 senre tillfället. Bruttotillväxt beräkndes som summn v nettotillväxt och slitge. Vrinsnlyser genomfördes där effektern v verkningstillfälle, besättning, kons ålder, ko och kons fr på klövtillväxt och slitge studerdes. Registrering v temperment Registreringr v temperment smldes in för kor på Stenhmmr som klvt under fyr perioder (hösten/våren: 007/008, 008/009, 009/010 och 010/011). Bedömningr v kons beteende gentemot djurskötren gjordes med en 3-grdig skl (1=lugn, =nervös och 3=ggressiv) i smbnd med klvning och under betessäsongen. Kons llmänn hnterbrhet bedömdes också med smm skl. Bedömningrn gjordes v djurnsvrig på Stenhmmr. En beräkning v medeltlen och en inlednde vrinsnlys v tempermentsregistreringrn för kor v olik rs genomfördes för de tre först periodern. Linjär bedömning smt klövmått och klövhäls på Gismestd Klövhälsoregistreringr med informtion om eventuell klövröt, sulblödning, fångring, dubbelsul, hålvägg, sxklöv, klövsulesår, ssymetri, understucken vägg och klövverkningsbehov hr erhållits för uktionstjurr som prövts på Gismestd , , och Linjär bedömningr gjord 010 hr också erhållits. Någon nlys v dess dt hr inte kunnt genomförs inom projektets rm. Resultt Genetisk nlys v hållbrhetsegenskper Skillnder melln rser Antl klvningr per ko vrierde melln de olik rsern (tbell 1 och figur 1). Av nguskorn född under perioden klvde 55 % v korn minst fem gånger. Motsvrnde siffr för hereford och chrolis vr drygt 46 % medn endst 35 % v korn v blonde-rs klvde fem gånger. Angus hde dessutom en förhållndevis låg genomsnittlig inklvningsålder (5,5 månder). Vrinsnlysen visde på en signifiknt effekt v rs för ntl klvningr per ko. Som frmgår v tbell hr födelseåret stor betydelse för nlyser v det genomsnittlig ntlet klvningr per ko. Antlet klvningr ökde i både hereford och chrolis med drygt en tredjedel när födelseåret begränsdes till melln 1967 och Likså ökde frekvensen v kor som klvt, 3, 4, 5 respektive 6 gånger när födelseåret begränsdes till melln 1967 och 000. Genetisk prmetrr Beräknde rvbrheter för ntl klvningr per ko vr låg till medelhög (0,18-0,31) (tbell 3) och högre för chrolis än för hereford. När kons födelseår begränsdes till tt omftt perioden ökde den genetisk vritionen och rvbrheten i båd rsern jämfört med när kor född ingick i beräkningrn. Begränsdes mterilet ytterligre minskde den genetisk vritionen något men vr fortfrnde högre än när hel mterilet ingick i nlysen. 4

5 Figur 1. Genomsnittligt ntl registrerde klvningr för kor v svensk köttrs född Tbell 3. Genetisk prmetrr 1 (med medelfel nedsänkt) för ntl klvningr per ko hos kor v svensk hereford och chrolis, som klvde under perioden 1969 till 008 Hereford Chrolis Kons födelseår h bå h bå ,18 1,03 0,09 1, 0,07 0,6 1,49 0,08 0,95 0, ,4 1,94 0,18 1,06 0,10 0,31,44 0,14 1,00 0, ,3 1,40 0,14 0,88 0,08 0,31 1,94 0,11 0,80 0, , 1,93 0,6 0,99 0,15 0,6,10 0,0 1,01 0,11 1) h = rvbrhet; = dditiv genetisk vrins; bå = vrins för år och besättning vid inklvning. ) Antlet klvningr per ko begränsdes till 9 och kor med fler än 9 klvningr tilldeldes värdet 9 (1016 hereford- och 1786 för chroliskor). Arvbrhetern för klvningsfrmgång vr låg (tbell 4) men även de högre för chrolis (0,09-0,15) än för hereford (0,05-0,10). Arvbrhetern trnsformerde till den underliggnde linjär skln blir högre än de beräknde på den synlig 0/1-skln. Den genetisk vritionen och rvbrheten vr för båd rsern betydligt lägre för klvningr än för fler klvningr. Genetisk korreltioner melln kons ettårsvikt och ntl klvningr per ko vr medelhög (0,37-0,45), vilket innebär tt kvigklvr med nlg för hög tillväxt också hr en genetisk kpcitet tt klv mång gånger (tbell 5) medn de genetisk korreltionern med inklvningsålder vr övervägnde låg och när noll. 5

6 Tbell 4. Genetisk prmetrr 1, för klvningsfrmgång (0/1) hos kor v svensk hereford och chrolis, som klvde under perioden 1969 till 008 Födelseår 1967 till 006 Födelseår 1967 till 000 Antl klvningr h h trns bå h h trns bå Hereford Två 0,05 0,10 0,006 0,06 0,07 0,16 0,007 0,03 Tre 0,08 0,13 0,013 0,034 0,1 0,1 0,019 0,034 Fyr 0,10 0,16 0,016 0,033 0,15 0,4 0,08 0,031 Fem 0,11 0,18 0,017 0,031 0,15 0,4 0,031 0,09 Sex 0,10 0,18 0,014 0,030 0,15 0,5 0,09 0,07 Chrolis Två 0,09 0,18 0,011 0,01 0,10 0,3 0,01 0,019 Tre 0,15 0,4 0,05 0,08 0,16 0,8 0,09 0,07 Fyr 0,15 0,4 0,07 0,09 0,18 0,9 0,037 0,09 Fem 0,15 0,4 0,05 0,07 0,19 0,30 0,039 0,07 Sex 0,15 0,7 0,0 0,00 0,19 0,31 0,037 0,01 1) h = rvbrhet på den synlig skln; h trns = rvbrhet på den underliggnde skln; = dditiv genetisk vrins; bå = vrins orskd v vrition melln år och besättning vid inklvning. ) Medelfelen för vrinskomponentern vrierde melln 0,001 och 0,004. Tbell 5. Korreltioner 1 (med medelfel nedsänkt) melln ntl klvningr per ko och ettårsvikt respektive inklvningsålder för hereford och chrolis Hereford Chrolis r g r gm r p r g r gm r p Ettårsvikt och ntl klvningr 0,45 0,04 0,1 0,37 0,03 0,11 Inklvningsålder och ntl klvningr -0,1 0,07 0,06 0,09-0,08-0,05 0,05-0,09 0,07-0,08 1) r g = genetisk korreltion melln direkt dditiv genetisk effekter; r gm = genetisk korreltion melln direkt dditiv genetisk effekt för ntl klvningr per ko och mternell genetisk effekt för inklvningsålder; r p = fenotypisk korreltion. Genetisk trend Avelsvärden för ntl klvningr per ko och klvningsfrmgång för klvningr redoviss i figur. För ntl klvningr per ko gjordes någr olik restriktioner i mterilen. I ett dtset uteslöts kor född efter 001 och ntlet klvningr sttes till sex för de kor som hde fler än sex registrerde klvningr. I ett nnt dtset uteslöts kor född efter 1998 och ntlet klvningr sttes till nio för de kor som hde fler än nio registrerde klvningr. I ett tredje dtset uteslöts kor född efter Någr restriktioner i ntlet klvningr per ko gjordes inte i det dtsetet. Avelsvärden, som stndrdiserdes till vrinsen 10 och medeltlet 100 för tjurr född melln 1980 och 1984, redoviss i figuren som medeltl för tjurr född under olik femårsperioder melln 1970 och 004 och med minst tio vkommor. För hereford syns en negtiv trend frm till börjn v 1980-tlet. Därefter vr en positiv genetisk trend. För de dt där kor född efter 1990 respektive 1998 uteslöts syns dock en minskning i velsvärden mot slutet v perioden. Nedgången i velsvärden vr betydligt större i det dtset där kor född efter 1990 uteslöts. För 6

7 chrolistjurrn vr den genetisk trenden positiv från mitten v 1970-tlet. För det dtset där kor född efter 1990 uteslöts vr en nedgång i velsvärden från slutet v 1990-tlet. Figur. Genomsnittlig velsvärden (stndrdiserde till vrinsen 10 och medeltlet 100 för tjurr född ) för ntl klvningr per ko och klvningsfrmgång för tjurr med minst 10 döttrr. Klövhäls och klövmått Totlt smlde vi in 165 klövregistreringr på 5 kor med informtion om rs och id-nummer (tbell 6). Vid 43 % v verkningrn bedömdes klövrn som felfri medn för 57 % bedömdes det vr något problem med klövrn. Andelen felfri klövr vr högre vid instllning än vid den verkning som gjordes före betessläpp. Problemen vr som regel v lindrigre ntur. Eksem förekom vid 3 verkningr. Lindrig klövröt registrerdes vid 304 verkningr och svårre klövröt vid 14. Förekomsten v klövröt vr lägre efter betesperioden än efter stllperioden. Lindrig blödningr registrerdes vid 380 verkningr och svårre blödningr bedömdes vid 74 tillfällen. Sår på klövrn registrerdes för 34 kor och för fem v korn förekom sår på två klövr. Tbell 6. Dtum för klövverkning och ntl verkde kor i tre besättningr med dikor v rsern ngus (A) och simmentl (S) smt korsningr (X) däremelln Höst 009 Vår 010 Höst 010 Vår 011 Höst 011 Besätt- Antl Antl Rser Dtum Dtum Dtum Antl Dtum Antl Antl Dtum ning obs. obs. obs. obs. obs. A A, S, X, 3/ / / /4 4 16/11 4 B A 1/ /4 9 9/ ,0/ /10 8 C S 13,14,17/ /4,16/5 89 9/ /4 98 1/ Totlt i de tre besättningrn smldes 985 registreringr in v nettotillväxt, slitge och bruttotillväxt hos 395 kor. Medeltl v måtten för de olik rsern redoviss i tbell 7. För 855 v 7

8 klövmåttsregistreringrn erhölls informtion om kons fr och ålder. Vrinsnlys v den delen v mterilet visde tt verkningstillfälle hde stor betydelse för smtlig de tre klövmåtten. Verkningstillfälle är en smmnstt effekt beroende v blnd nnt klövverkre och om djuren gått på bete eller vrit instllde före verkningen. Som frmgår v tbell 7 vr klövtillväxten högre under vinterperiodern medn slitget vr större under sommren. För slitge och bruttotillväxt noterdes även skillnder melln besättningrn. Kons ålder, som vrierde melln knppt 1,5 och 13 år, hde betydelse för slitge och bruttotillväxt, som båd minskde med åldern. En mycket svg ökning v nettotillväxt med ålder noterdes. Det förekom vrition i slitge melln kor (reproducerbrheten vr cirk 7 %). För tillväxtmåtten vr reproducerbrheten lägre (1- %). Effekten v fr respektive rs vr låg för smtlig de tre måtten. Tbell 7. Tillväxt (mm) och slitge (mm) v klövr hos dikor under vinter-/sommrsäsong Nettotillväxt Slitge Bruttotillväxt Säsong Antl Medel Std Antl Medel Std Antl Medel Std Svrt ngus Vinter Sommr Röd ngus Vinter Sommr Simmentl Vinter Sommr Angus*simmentl Vinter Sommr Simmentl*ngus Vinter Sommr Temperment Totlt fnns 504 registreringr v temperment för 85 kor, som också hde uppgift om rs. De högst värden för tempermentet registrerdes för smtlig rser vid klvning (tbell 8) och ggressivt beteende mot djurskötren registrerdes vid 71 klvningr. Vrinsnlysen visde tt temperment vid klvning och llmän hnterbrhet påverkdes v rs medn för temperment på bete hde året större betydelse. Korreltionern melln temperment vid klvning och llmän hnterbrhet vr 0,69. Korreltionen melln temperment på bete och llmän hnterbrhet vr lägre (0,35). Korreltionen melln temperment registrert vid klvning och på bete vr 0,3. De i dett projekt insmlde dt sk ingå i ett exmensrbete som sk genomförs v en msterstudent vid institutionen för husdjursgenetik under hösten 01. Exmensrbetet hr rbetstiteln New registrtions in beef cttle breeding. I det rbetet sk bl.. olik sätt tt registrer korns temperment studers och utvärders. Förutom en sttistisk nlys v insmlde dt sk en litterturstudie och intervjuer v djurägre genomförs. Diskussion Mått för velsvärdering v dikors hållbrhet Resultten i studien visr tt ntl klvningr per ko kn nvänds för velsvärdering v dikors hållbrhet. Antl klvningr per ko är ett mått som väl beskriver velsmålet för en hållbr diko. Skttde rvbrheter vr låg till medelhög (0,18-0,31) med något högre rvbrheter när dt 8

9 Tbell 8. Bedömning v temperment 1 hos dikor i en besättning Andel v bedömningr, % Antl Ner- Agg- Medeltl djur Lugn vös ressiv Renrsig ngus Vid klvning ,8 0,7 På bete , 0,4 Hnterbrhet ,4 0,5 Renrsig simmentl Vid klvning ,5 0,7 På bete ,1 0,4 Hnterbrhet ,3 0,5 Angus X simmentl Vid klvning , 0,4 På bete ,0 0 Hnterbrhet ,0 0 Simmentl X ngus Vid klvning ,6 0,6 På bete ,0 0 Hnterbrhet ,9 0,4 Övrig korsningr Vid klvning ,0 0,7 På bete , 0,5 Hnterbrhet ,4 0,7 Totlt Vid klvning ,6 0,7 På bete ,1 0,4 Hnterbrhet ,3 0,5 1=lugn; =nervös; 3=ggressiv. ) Fr X mor. 1) Stndrdvvikelse beskrs genom tt kor född under den studerde tidsperiodens senre del uteslöts. Som beskrivits, begränss denn egenskp v tt kor född sent under tidsperioden som velsvärderingen omfttr inte hr smm möjlighet tt uttryck sin förmåg som de kor som är född under tidigre år. För tt korriger för dett ingick därför vid skttningen v genetisk prmetrr och velsvärden en fix effekt v kons födelseår i modellen. Skttde rvbrheter för klvningsfrmgång (0,05-0,19) vr lägre än de skttde för ntl klvningr per ko. Syftet vr också tt genomför överlevndsnlys v ntl klvningr per ko och en ickelinjär nlys v klvningsfrmgång. Någr sådn nlyser hr dock inte gjorts eftersom de vid närmre studium bedömdes svår tt genomför med tillfredsställnde resultt. Vid överlevndsoch ickelinjär nlyser nvänds inte en djurmodell utn istället en modell där effekten v fr ingår. Strukturen i de svensk nötköttsrsern med små besättningr och få döttrr per tjur ger betydligt mindre vkommegrupper än vd som exempelvis är fllet för mjölkrsern. Ickelinjär nlyser med frmodell v dt för svensk nötköttsrser, som testts vid institutionen, gv på grund v de små jämförelsegruppern mycket osäkr skttningr v genetisk prmetrr för klvningsegenskper. Liknnde erfrenheter finns även v nlyser v svensk ridhästdt vid institutionen. 9

10 Användning v klövmått i velsrbetet I dikobesättningrn är det viktigt tt vr kostndseffektiv. Med kor som inte behöver verks regelbundet hålls kostndern nere. Låg klövtillväxt och/eller stort slitge på klövrn bör därför ingå i velsmålet för dikor. Resultten från pilotstudien visr tt det är möjligt tt beräkn tillväxt och slitge på korns klövr. Studien visr också tt det finns individuell skillnder melln kor v smm rs, vilket ntyder tt en velsvärdering med vseende på dess egenskper skulle vr möjlig. Dett är särskilt tydligt för slitget på klövrn. Det är emellertid knepigt tt bygg en velsvärdering på dt från klövverkrn eftersom endst en liten ndel v korn, främst de med klövproblem, verks regelbundet. I studien syns en strk effekt v verkningstillfälle på tillväxt och slitge. Dett beror delvis på skillnder i tillväxt och slitge under sommr- respektive vintersäsong. Mätningrn utfördes till viss del v olik personer vid de olik tillfällen, vilket också kn vr en bidrgnde orsk till skillndern melln verkningstillfällen. Det finns därför ett behov v tt förfin och bättre preciser mätmetodern. Rekommendtioner Studiern visr på en positiv genetisk trend för livslängd hos hereford och chrolis sedn börjn v 1980-tlet. För tt gynn en fortstt god utveckling v hållbrhet och häls hos dikorn rekommenderr vi: Utvidg velsvärderingen v köttrsern med egenskpen ntl klvningr per ko och t med effekten v födelseår i modellen. Utveckl registreringen v dikors temperment med särskilt fokus på ggressivitet mot skötren i smbnd med klvning, så tt denn egenskp på sikt kn ingå i velsvärderingen. Fortsätt rbetet med klövmätning i syfte tt identifier den effektivste selektionsegenskpen. Publicering och resulttförmedling till näringen Resultt från studien presenterdes i ett muntligt föredrg vid VH-fkultetens forskningsdg den 15:de december 010. En vetenskplig rtikel med resultt från studien v egenskpern ntl klvningr per ko och klvningsfrmgång år påbörjd och kommer tt skicks in för publicering under året. Ett exmensrbete med tempermentsdt insmlde i studien kommer också tt genomförs under hösten. En rtikel med informtion om projektet publicerdes i Chrolisnytt: Näsholm, A Först resultten i velsstudie. Chrolistidningen nr 1, Resultt från studien redovisdes vid Alnrps nötköttsdg i november 010 och vid möte med Stenhmmrs velsgrupp i februri 01. En kontktgrupp bestående v Lrs Svensson, Scn AB, Jens Fjelkner, Svensk Köttrsprövning AB, NAB och Svensk Mjölks styrgrupp Avel, Per Mårtensson, velsuppfödre och representnt för Svensk Köttrsprövning AB, NAB och Svensk Mjölks styrgrupp Avel, Sven-Olle Jnsson, djurnsvrig på Stenhmmr och Helen Stenberg, Turus hr vrit knuten till projektet. Under rbetets gång hr diskussioner ngående projektets genomförnde särskilt förts med Helen Stenberg och Jens Fjelkner. 10