Vindkraft i Markbygden - ett regionalt industriprojekt inom förnyelsebar energi

Transkript

1 Vidkraft i Markbygde - ett regioalt idustriprojekt iom föryelsebar eergi Tekisk beskrivig Markbygde Vid AB - ett företag iom Svid-gruppe

2 Markbygde Vid AB Vidkraft i Markbygde - tekisk beskrivig iför prövig av tillåtlighet Talsjö Detta dokumet är e ilaga i bolagats asöka om tillståd till etablerig av e storskalig vidkraftpark i Markbygde, Piteå kommu Arbetsgrupp Advokatbyrå Åberg & Co: Nils Rasmusso och Nils Ryrberg Eetjär Natur AB: Maria Bergsté, Aders Eetjär, Niklas Lidberg, Sofia Lud och Johaa Öhma ÅF: Eva Adersso, Paul Appelqvist, Kersti Boström, Lisa Ljuggre, Stella Ludberg, Tomas Malmlöf, Jimmy Norberg och Trygg Sigurdso. Koordiatorer: Stella Ludberg och Trygg Sigurdso. Omslagsbild Vy ör Bäkerberget frå Kolerträsk med saolikt huvudalterativ med bladade rktyper. Foto: Håka Haresk. Motage: Tomas Malmlöf, ÅF Ifällt, uppförade av Eerco E82 med höga tor i skogsladskapet i södra Tysklad. Foto: Eerco.

3 VINDKRAFT I MARKBYGDEN - TEKNISK BESKRIVNING Iehåll. Iledig 4.1 Markbygdeprojektet i korthet 4.2 Utcklig av projektet hittills.3 Val av prövigsväg 6 1. Presetatio av företaget 7 Markbygde Vid AB 7 Erfarehet av utbyggad av vidkraft i orra Srige 7 Vidkrafttillrkaras roll 7 Kuskaper och erfareheter 7 Aläggiges uppförade och framtida drift 9 Fiasierig 9 2 Orieterig om Markbygde Områdets storlek och topografi Förutsättigar för vidkraft i Markbygde 11 Goda vidförutsättigar 11 Tillgåg till kraftledigsät 11 Tillgåg till ifrastruktur 11 Stora tillgägliga ytor med höga videergivärde 11 Tillgåg till kuade Områdets avgräsig Etappidelig Omfattig och utformig Produktio Isterigar Vidkraftrk 1 Sabb tekikutcklig 1 Två rkstorlekar som grud för plaerige 16 Eerco E Eerco E Livscykelaalys Fudamet och uppställigsytor 19 Fudamet Lokaliserigspriciper 21 Pricipiell parkutformig 21 Udataga lokaliserigsmöjligheter 21 Häsy till bebyggelse Priciplokaliserig till grud för fortsatt plaerig och för miljökoseksbeskrivige 22 Maximal etablerig med edast E82-rk 22 Maximal etablerig med edast E126-rk 23 Saolikt huvudalterativ Aslutig till elätet 2 Aslutig iom området 26 Regioät och regioätsstatioer 27 Etappvis aslutig 27 Täkbar etappvis aslutig till elätet Vägät för vidkraftparke Tekik mot edisig Drifte av aläggigara Krigrksamheter 32 Nya bergtäkter 32 Betogidustri 32 Utbyggad av hame i Haraholme 32 Idustrier för vidkraftrkes kompoeter Omfattig och utformig per etapp Skisser för helhet och etapper Etapp I Etapp II Etapp III Etapp IV Etapp V Etapp VI 39. Aläggigsskedet 4.1 Byggskedet 4 Förberedade aläggigsarbete 4 Bygge av tor och turbi 4 Trasportbehov 41 Materialförsörjig 41.2 Uppgraderig med y tekik 42 Omfattig 29 Krav på väguderhåll 29 Passage av vattedrag Hiderbelysig 3.3 Nedmoterig och återställade Tidpla 43 INNEHÅLL

4 . Iledig Varje igress ger e iehållsdeklaratio för respekti kapitel. I detta iledigskapitel ges e iledade örblick av Markbygdeprojekte och hittillsvarade plaerigsprocess. Vidare beskrivs varför Markbygde Vid AB har bedömt det erforderligt att regerige prövar tillåtlighete av projektet. Moti för regerigsprövig har särskild betydelse för de detaljerigsgrad som valts i dea tekiska beskrivig och i de medföljade miljökoseksbeskrivige..1 Markbygdeprojektet i korthet Markbygde Vid AB plaerar att etablera e mycket stor vidkraftsaläggig iom ett ca 4 kvadratkilometer stort område i Markbygde, i de västra delara av Piteå kommu. Aläggige kommer att ge ett betydade tillskott till Sriges behov av miljöoch klimatvälig eergi och de kommer att iebära stora, positiva samhällseffekter för hela regioe. Om vidkraftparke blir tillräckligt stor skapas möjligheter att produktioe av vissa delar av vidkraftrke, fudamet och ä tor och vigar, kommer att kua ske i regioe. Ä uder driftfase kommer aläggige att ge sysselsättig till ett stort atal mäiskor. Området frå Ifjärde i öster till kommugräse mot Arvidsjaur i väster är mycket lämpligt för storskalig vidkraftproduktio. Området är höglät och har mycket bra vidförhållade, det är mycket glesbefolkat och har förhålladevis lite grad av motståede itresse. Dessutom korsas området av tre stora kraftledigar som ka avädas för örförig av elproduktio. Markbygde Vid AB uppler att det i huvudsak fis e samstämmighet i regioe för att aläggige ska komma till ståd. Utbyggade av vidkrafte har dessutom ett starkt stöd i atioella beslut om utcklig av miljöväliga eergikällor. Iledig Figur.1:1 Örsiktskarta med utredigsområdet för vidkraft i Markbygde.

5 Höste 23 Avtal med markägare avseede vidkraftprojekterig Iledig av vidmätigar Oktober 26 Iledig av samråd Jui 27 Asöka Dragalide Juli 27 Förstude Februari 28 Tillståd och bygglov 12 rk Dragalide Oktober 27 Samrådsmöte avseede förstudie Maj 28 Asöka om tillstådsprövig med sia förutsättigar och med lokalt förakrade beämigar..2 Utcklig av projektet hittills Tillståd har givits för e första pilotaläggig med 12 vidkraftrk på Dragalide vid Strömäs sydost om Koler. Samrådsförfaradet avseede Markbygdeprojektet ileddes Aläggige plaeras att uppföras med start 28. uder höste 26. Hur samrådet och fortsatta samrådskotakter Avsikte med pilotaläggige är att ge allmähete möjlighet att bilda sig e uppfattig om vidkraftrkes storlek, med allmähet och mydigheter fallit ut redovisas i de separata samrådsredogörelse (bilaga 3). Seda projektets iledig har utseede, ljud och aa pårka. projektet utcklats i flera avseede: För bolaget iebär pilotaläggige möjligheter att på plats Svid Holdig AB, med säte i Talsjö, Västerbotte, har utvärdera tekiska och ekoomiska förutsättigar för de bildat dotterbolaget Markbygde Vid AB, det bolag som fortsatta projekterig av hela Markbygdeprojektet. kommer att driva vidkraftprojektet i Markbygde. Aläggige gör det också möjligt för regioes aktörer att Samarbetet med ärigslit i Piteå har utcklats i avsikt förbereda sig kompetes- och arbetskraftsmässigt för aläggig, drift och uderhåll av e stor aläggig. att bygga upp lokal tillrkig av bl.a. fudamet, tor och vigar för vidkraftrk. Samarbetet med Luleå Uirsitet och ETC i Piteå har utcklats med det lågsiktiga målet att kua aväda vidkraftsel frå Markbygde för svartlutsförgasig och framställig av miljöväligt fordosbräsle. Sska Kraftät har tydligt uttalat att det är det statliga affärsrkets asvar att se till att det kommer att fias örförigskapacitet i stamätet för de elproduktio som vidkraftprojektet kommer att geerera. Markbygde Vid AB har geom iterigar, platsbesök, kotakter med lokalbefolkige och geom referesgrupper och samråd byggt upp e stor kuskap om de lokala förhålladea i Markbygde, ågot som har stor betydelse för de fortsatta plaerige av projektet. Projektområdet har avgräsats utifrå vidförutsättigara och området har delats i i ett atal delområde, var och ett Iledig

6 .3 Val av prövigsväg Iledig Utbyggade av hela vidkraftaläggige i Markbygde kommer att behöva ske i etapper. Aläggigstide för hela projektet kommer att sträcka sig ör ågot tiotal år eller mer, med start i stor omfattig ugefär Efter pilotaläggige på Dragalide ka e adra likade pilotaläggig komma att etableras på Stor-Blålide uder 29 ia utbyggade i Markbygde startar i större skala. Avsikte med etablerige på Stor-Blålide är att bygga och utvärdera ågra mycket stora rk av type Eerco E126. Utvärderig av dessa prototyprks prestada och robusthet mot klimat, vid etc har stor betydelse för att ta tillvara projektets miljö- och klimatmässiga potetialer och för de detaljerade plaerige av projektet som helhet. Hela projektområdet har idelats i i ett tjugotal delområde. Flera delområde tillsammas utgör etapper för kommade utbyggad och tillstådsprövig. För Markbygde Vid AB är det högt prioriterat att vidkraftaläggige i Markbygde, vid sida om de positiva miljöeffektera, ska ge stora samhällsyttor i form av ya arbetstillfälle i ett lokalt och regioalt perspektiv. För att göra det möjligt att etablera tillrkig av vidkraftrk i regioe är det viktigt att kua garatera tillrkara att projektet ka utföras i tillräckligt stor omfattig, d.v.s. att tillståde relativt tidigt ka säkras för hela eller i stort sett hela aläggige. Markbygde Vid AB har därför i dialog med kommu, lässtyrelse, departemet och adra berörda valt e helhetsstrategi för de kommade prövigsprocesse. I figur.3:1 illustreras föreslage prövigsväg, där regerige tillåtlighetsprövar hela vidkraftetablerige eligt Miljöbalkes 17 kap. Samtidigt som regerige hadlägger tilllåtlighetsäredet kommer Markbygde Vid AB att fördjupa utredige iför Miljöprövigsdelegatioes tillstådsprövig eligt Miljöbalkes 9 kap. Om regerige meddelar att projektet är tillåtligt kommer lässtyrelse i beslut att utforma tillståde och formulera villkore för de olika delara av etablerige. Storleke på de plaerade vidkraftaläggige i Markbygde gör att utredigsisatsera avseede samhällseffekter i ett brett perspektiv och samrka med aa eergiproduktio behör få större vikt ä i adra vidkraftsprojekt. Detta är viktiga delar av de fortsatta utredigsisatsera. Iför tillstådsprövige av respekti etapp sker också fördjupade studier av de delområde som valts ut för fortsatt projekterig. Det ka hadla om att mer detaljerat beskriva förhålladea på plats vid var och ett av berge, med beskrivigar av ifrastruktur, aturmiljö, ladskapsbild mm.. Samråd Asöka lämas i till MPD MPD avger eget yttrade samt örlämar äredet till Regerige Regeriges tillåtlighetsprövig MPD tillstådsprövar respekti delområde Etapp I Etapp II Etapp III Etapp IV Etapp V Etapp VI Figur.3:1 Pricipskiss för miljöbalksprövige av vidkraftutbyggade i Markbygde. Refereser i kapitel Miljöbalke (SFS 1998:88) Markbygde Vid AB. Vidkraft i Markbygde. Förstudie 6 juli 27. Samrådshadlig.

7 1. Presetatio av företaget Neda följer e beskrivig av Markbygde Vid AB. Avsikte med avsittet är att visa att Bolaget geom si erfarehet och sia samlade resurser har erforderliga möjligheter att geomföra projektet eligt miljöbalkes krav. Markbygde Vid AB Markbygde Vid AB (org. r ) bildades år 26 och är helägt av Svid Holdig AB, och är det bolag som asöker om tillståd eligt 9 kap miljöbalke till uppförade och drift av vidkraftrk iom Markbygde, Piteå kommu. Svidgruppe är idelad i dotterbolag med olika roller, se figur 1:1. Svid AB haterar örgripade projekterigsfrågor, meda respekti projekt hateras av ett systerbolag för det projektet. Systerbolaget Svid Ifrastruktur AB haterar ifrastrukturfrågor som beställare av eller byggherre för akytade eläts- och vägisterigar. Dragalide Vid AB är ett ybildat dotterbolag till Markbygde Vid AB, som asvarar för projekterige och byggadet av det tillstådsgiva projektet Dragalide i Markbygdeområdet. Uppdelige har gjorts för att kostader och itäkter ska belasta respekti projekt, vilket bl.a. har betydelse för att möjliggöra tydliga kotrakt kuta till de bygdemedel, som bolaget eftersträvar ska kua bidra till bygdes lågsiktiga, positiva utcklig. Svid AB Svid Holdig AB Gabrielsberget Vid AB Markbygde Vid AB Dragalide Vid AB Figur 1:1 Svid Holdig AB med dotterbolag Svid Ifrastruktur AB Erfarehet av utbyggad av vidkraft i orra Srige Markbygde Vid AB, via sia systerbolag Svid AB och Gabrielsberget Vid AB, plaerar att uder de ärmaste åre geomföra e storskalig utbyggad av vidkraft i orra Srige. Gabrielsberget Vid AB bygger med start i höst e relativt stor etablerig med 4 vidkraftrk på Gabrielsberget i Nordmaligs kommu. Här fis tillståd att etablera 4 vidkraftrk. E första pilotaläggig iom Markbygde har fått tillståd att byggas vid Dragalide, söder om Strömäs sydost om Koler. Aläggige kommer att bestå av 12 rk och plaeras börja uppföras höste 28. Vidkrafttillrkaras roll Vidkraftrke är e stor del av isterige och vidkrafttillrkare har därmed stor betydelse för projektet, dess detaljplaerig, aläggig och efterföljade drift och uderhåll. Markbygdealäggige är så omfattade att det är motirat med både tillrkigsresurser, byggresurser och e större service- och uderhållsorgaisatio i regioe (se kapitel och avsitt 14. i MKB). Vidkraftsrkstillrkare kommer också att i ege eller aas regi behöva bygga upp e större orgaisatio i området för uderhåll och service av aläggigara. Kuskaper och erfareheter Svid AB bildades 1998 av Wolfgag Kropp, som har låg erfarehet frå de tyska vidkraftsbrasche, där ha varit med om att etablera mer ä 1 rk. Fem av Svids aläggigar har tillståd som vuit laga kraft, se textruta. Tre av dessa har efter tillstådsgivige sålts till adra företag som uppför rke. Tillstådet för de sjätte aläggige, Gabrielsberget, har givits av Miljödomstole och Miljöördomstole, me har örklagats till HD som kommer att avgöra om de ska meddela prövigstillståd. Gabrielsberget Gabrielsberget med plaerade 4 vidkraftrk och e tillstådsgi effekt om 12 MW är e av de hittills största ladbaserade vidkraftaläggigara i Srige, som meddelats tillståd av miljödomstole. Svid AB började yttja de idag dertaga MIUU-modelle reda år 22. Detta var också de primära aledige till att bolaget kude idetifiera Gabrielsberget och ä Markbygde som lämpliga område för vidkraft. De tidiga plaerige av ett så stort projekt som Gabrielsberget samt att lagstiftige äu ite har huit apassas till vidkraftutbyggad har ieburit att Svid AB på måga sätt Bolage iom Svid Holdig AB har hittills projekterat och fått tillståd för fem aläggigar: Skäggs, Gotlad - 2 rk (tillståd 2) Hörefors iom Umeå kommu - 6 rk (tillståd 23) Graberget iom Robertsfors kommu - 6 rk (tillståd 23) Latikberg iom Vilhelmia kommu - 1 rk (tillståd 26) Dragalide iom Piteå kommu - 12 rk (tillståd 28). Dragalide ligger iom utredigsområdet me eftersom tillståd reda givits igår det ite i tillåtlighetsasöka, aat ä geom att koseksera betraktas gemesamt. Gabrielsberget iom Nordmaligs kommu - 4 rk (tillståd 28) 1 Presetatio av företaget

8 1 Presetatio av företaget fått vara vägbrytade för plaerigs- och prövigsprocesse. Nära dialog har hållits med berörda kommuer, berörd befolkig, lässtyrelser och regeriges vidkraftsamordare samt härigeom ä med Närigsdepartemetet och Miljödepartemetet. Eftersom lagstiftig och tolkig av regelrk förädrats uder de tid som Svid geomfört si projekterig har bolaget återkommade ställts iför ya utmaigar, idetifierat problem, försökt lösa dem och utvärderat lösigara. I bolagets vidkraftplaerig har således ett stort mått av metodutcklig ibegripits, vilket har stärkt bolaget iför framtida utmaigar. Eftersom projektet startat tidigt har frågeställigar, som specifikt berör etablerig i orra Norrlads kustära skogslad, behövt behadlas särskilt ambitiöst. De för området betydelsefulla reärigsfrågora har i koseksbeskrivige varit stilbildade för efterföljade vidkraftprojekt, som pårkar reäriges itresseområde. Förekomst av högt aturvärdesklassade våtmarker uppe på berge har föralett hög ambitiosivå vad gäller vägätets utformig och därmed också vidkraftrkes lokaliserig. Kuskapera och erfarehetera frå Gabrielsberget har reda kuat yttjas i Markbygdeprojektet och är betydelsefulla i det fortsatta arbetet. Vidmätigar och aalyser Östersud Svid har god erfarehet av att geomföra ega vidmätigar och vidberäkigar. Bolaget samarbetar dessutom med flera företag och persoer som beräkar och aalyserar videergiiehållet, blad aat Dewi, WidGuard, Wid & Rege, I Situ och Has Bergström. Örsköldsvik Bode Piteå Skellefteå 7 Umeå Luleå 2 1 km Latmäteriet 26 Ärede r MS 26/178 Figur 1:2 Karta ör de vidmätigar som Svid geomfört seda 23 lägs orrladskuste och i det kustära iladet

9 Kosultgruppe Iom Svid och dess kosultgrupp fis mycket bred erfarehet av vidkraftes regelrk, plaeriges och projekteriges olika faser. Svid samarbetar i huvudsak med följade kosulter: ÅF Ifrastruktur AB ÅF är ett av Sriges största tekikkosultföretag och bedrir kosultrksamhet iom ett brett spektrum av brascher med kopplig till vidkraft. ÅF har medrkat till måga vidkraftetablerigar på lad och offshore i Srige och utomlads. ÅF har haft ära samarbete med företage iom Svid-gruppe seda 22. ÅF Ifrastruktur i Talsjö (f.d. Ifrapla AB som förvärvades av ÅF 2) har geom sia breda erfareheter krig samhällsplaerig och vidkrafttekik fått rolle att samorda vidkraft iom hela ÅF-kocere. ÅF har ledade expertis iom ljud och vibratioer geom ÅF Igemassos. Geom affärsområde Elkraft har ÅF ledade expertis avseede elaslutig av mycket stora produktiosaläggigar. I Markbygdeprojektet koordierar ÅF merparte av kosultisatsera. Härvid har ÅF:s kompetes och erfarehet av mycket stora ifrastrukturprojekt och samhällsplaerige krig dessa särskild betydelse. ÅF i Talsjö (f.d. Ifrapla AB) har iitierat och medrkat till realiserige av mycket stora projekt som Saladsbaa, Botiabaa och Höga Kustebro, samt har medrkat i betydade omfattig i iitierig och utvärderig av Norrbotiabaa och Botiska korridore. ÅF har ä e viktig roll i plaerige av de samhällsomvadlig som sker i Norrbottes befitliga och ytillkommade gruvorter. ÅF i Talsjö har stor erfarehet av att utckla kostruktiva samarbete med ärigsliv, berörda mydigheter och allmähet. ÅF har måga vidkraftuppdrag i ladet, blad aat avseede kommuala vidkraftplaer för Norrbottes kust- och skärgårdsområde, Södra Lapplad och ett atal projekt i mellasrige och södra Srige. ( Eetjär Natur AB Eetjär Natur AB är ett kosultföretag iom samhällsplaerig, markavädigsfrågor, miljö och aturvård. Företaget medrkar i flera stora samhällsbyggadsprojekt som Botiabaa och Norrbotiabaa. Iom ämesområdet vidkraft har företaget flera års erfareheter som miljökosulter åt Svid AB. Eetjär Natur AB har förutom Markbygdeprojektet ä varit ivolrade i Svids projekterig av vidkraftparke på Gabrielsberget. Företaget har också gjort utredigar iför vidkraftetablerigar på adra platser i ladet. För ärvarade projektleder företaget e fördjupig för kuste av Umeå kommus örsiktspla. I Markbygdeprojektet är följade kuskaper iom företaget särskilt värdefulla: Företaget är väl förtroget med aturvärde och friluftslits itresse. I måga av företagets projekt igår iterigar av ladskapets förutsättigar och aturvärdesbedömigar. Iom företaget fis dessutom mycket god oritologisk kompetes. Företaget har uder de seaste tre åre byggt upp stor kompetes vad gäller reäriges förutsättigar, då företaget geomfört flera omfattade utredigar om pårka på reärige i sambad med både järvägsprojekt och vidkraftetablerigar. ( Advokatfirma Åberg & Co AB Advokatfirma Åberg & Co AB, som bedrir e högt specialiserad rksamhet med iriktig på miljö- och fastighetsrätt, har asvaret för de rättsliga prövige av projektet. Verksamhete etablerades 1961 med e målsättig att biträda idustri, kommuer och statliga rk, mydigheter och orgaisatioer i rättsliga agelägeheter. Advokatfirmas medarbetare har e mycket stor och bred erfarehet av miljöprövigar i stora ifrastrukturella projekt. ( Aläggiges uppförade och framtida drift Markbygde Vid AB kommer som projektägare att asvara för etablerige av aläggige. Driftasvaret avses örlåtas till driftbolag för de olika deletappera. Tillrkare av vidkraftrke har ormalt e aktiv roll uder driftskedet vad gäller service och uderhåll. Detta iebär att driftasvariga tekiker behör fias på plats i ärhete av aläggige. Svid Ifrastruktur AB har etablerats för att asvara för uderhåll av vägar och kraftledigsät. Fiasierig Fiasierig av ett projekt av aktuell storlek behör ske i flera steg frå idetifierig av plats via tillstådsprocess till uppförade och drift av vidkraftrke. Projektet ökar i varje steg sitt markadsvärde och skapar därmed eget kapital som ger möjligheter till fiasierig av vidare steg, se pricipskiss i figur 1:2. Det är först är erforderliga tillståd fis på plats, som rke beställs och de slutliga fiasierige läggs fast. Markbygdeprojektet har goda ekoomiska förutsättigar och flera stora fiasiärer kokurrerar efter Due Diligece-aalyser som att fiasiera aläggige. Markadsvärde/ Eget kapital Idetifierig av plats Rådighet ör mark Tillståd och elaslutig Lerasbesked Figur 1:2 Pricipskiss ör värdetillväxte i plaerigsprocesse 1 Presetatio av företaget

10 VINDKRAFT i MARKBYGDEN - TEKNISK BESKRIVNING 2 Orieterig om Markbygde Detta kapitel ger e beskrivig av området, förutsättigara för vidkraft samt idelige av områdetmörtträsk i etapper för de kommade tillstådsprövige. Bredträskb. Kirua Asplövberget Bräberget Markbygde Gammelträsk Nedre Storfors Bode Björberg Älvsby Arvidsjaur Ö Lå gträs k Övre Stor Luleå Salberg Strycktjär Alterg Be Sotberget Bräa Arvidsträskberget 34 Metträsk Djupvik Dale F iträs ket Bräberget 428 Åselet 32 Nuorte Stor-Reberget Bodäs S tor-t euger 16 Strad Fitjärlide Visttjärlide 246 e Nakteberget Holmträsk Trolltjär 374 Petbergslide rä lv Svartlide Höghede Petberget Karlsborg Djupträs ket Bodstrade A lte Gralide 4 Ägestorp Flakaberget Rammelberget Björkholmsberget Nuortelide Sjöäs Norr-Storlide Grudsel Bräberget er 2.1 Områdets storlek och topografi Korsberget Kataberget 1 V is t å rg 21 Norrdubbla 131 Piteå Utredigsområdet som omfattas av tillstådsasöka är ca Småträsk Arvidsträsk Teugerträsk Tvärå S Bräträsk 2 Y ttre Arvids träs ket Bådovare Ögårde 4 km stort och ligger mella Åbyäl i söder och LillpiteälB räträs ket Storsud B as tuträs ket S ör-t euger Nedre Sdja i orr iom det s.k. Markbygdeområdet i Piteå kommu, se Njoka S tor-arbos t Bredvike Kutulide Stor-Myrberget Hede Skellefteå Sördubbla Steberget Lide Graträsk figur 2.1:1. E rs träs ket Flyggberget Fjälaträsk Stor-Älgberget Holmträs ket 4 S ik fors Markbygde är ett lågsträckt, svagt välvt höjdparti iom de Lövudde G raträs ket 3 Ö K ikkejaure 26 Bäkerberget Brähede 346 sydostliga delara av Norrbottes lä. Höjdpartiet är orieterat Lidås i Bäkerudde Gralud Dartsel Studsarhede Färskberget ordväst-sydostlig riktig mella Fagerhede i öster och lappbäkerträsk Persberg B äkerträsket okaberget Skomaskäle Borgfors Umeå Pello Bastuudde Åb Lågsel marksgräse i väster. 274 T ällträs ket Kaptesvike yä l Lyckoträsk Majärvlide 2 1 km Mela kträs ket Selsborg Näsudde Tällträsk Krokträsk Utredigsområdet ligger i si helhet ör de högsta kustsodokb. S tor-k lockarträs ket Mellaträs ket 228 S tors träs ket Klockarträsk lije, som i de här dele av Norrbotte ligger ca 22 m ö.h. De Brälide Kolerträsk Melakträsklide Bräa Storsträsk Örsköldsvik Koler Krokaträsklide Majärvträsk Lyckoträ sket Häbbers träs ket 7 Bröträsk 168 högsta höjdryggara år ör m ö.h. i ordväst och ärmare S tavaträs ket Kolerberget Stebacka 279 Gralide Strömsör Abborrträsklide Vitberget 424 Svallfors 2 3 m ö.h. i sydost. Nygård Nedre Grudsel Norrdal r fo sä Alterdal l Nils 2 Sudet Ato Gä dd Kaxlide Västerbo 387 Stockberg Näsberg Storberget sk l Tallberget Å ls Bafors 2 3 1Myrhede ke s e le Lidbodara t 4 km R ok å Kalamark Sälgträsklide Käle Graträskmark Dammyra Mjösjölide K lu e Övreb Rökoja 17Hemmi Klubbfors Bräfors b. Vargmyra bbä lv StorTväråm. es Lövlide Björhåle 31 Mörtträsklide Bodsjö g Ribbfors V Lid Mjös dä 32 Åfors Brälide G raträs ket ä Lejotorp Björkberget Nyfors Kvarudde Br Stradfors Hobergslide Sör-Blakberget S s by Abborrträs ke Nörd-Blakb. Sjuläs 373 K alaträs ket K alaträs ket Orrhede Matmyr Dusse R okäs Köppelberget 21 Bysketorp Hultb Stockbäcke Pite-Byske Latmäteriet 26 Ärede r MS 26/178 Hobergsköse B ys Blåmyra Graholm å å träs ket å Å ls Högbräa 361 L illpite 113 Fagerhede Öusberget 377 Bergäs Ky Tu Råbäcke Skogbergslide Pålsboda Filide 3 Strömstorp sk k Nörd-S torva ttet Vackerlide Holmfors Katrieberg Hobergsträsk 32 Gråberget Storgralide Graholmsb. 384 Läsgräse Utredigsområdet eä Svartlide Piteå fp T värå Figur 2.1:1 Utredigsområdet för vidkraft i Markbygde. De orieterade örsiktkarta i högra höret Lillträsk visar utred- Graberg Åäset igsområdet med röd färg Käle By 38 Bredträskb Hej 423 Grålide Tjärlide å l 334 Hästlide Norrbodara Yttersta Söberge Skogberget 3 Kåtaselet sk Mittibäckskoja S-Dalskoja l bä ub Kl Norrberget 469 Storkaxe Ulriksberg 373 Bredträsk trä Storlide Flötuträsk B redträs ket L il lpi te ä 426 Stor-Flötub. Lågträsk Storlågträsk Bredkåtahede Kallkällselet Keupa Regårdshede Stormyra Svaträsk Björklide Tallberg kå Lill-Blålide Morajärv Lågträsks koloat Vitflockberget Tjalmisberget Grahult 393 S vaaträs ket G årds träs ket Torrberget Hötjär Mellaboda 12 Strömfors V Dorisberget Högbacke Ro Steträsktorpe Kilberg Storslyet Högaäs 12 Ledvattet Ersträsk S egårdsträs ket Åträsk 1 hede Öberga Rö Kallbodara Åäset 3 Risabbe Ålycka 1 Skarpljugare 39 Stridh Brattkabbe Nyfors 2 Ligger ör högsta kustlije. Högsta kröe år ör Backträsk m ö.h. Stor-Risberget Mailide Strömäs Skällbäcke Jägarbo Ligger iom Piteå kommu i Norrbottes lä lv e Dalhede Hultet Stor-Blålide Älvdal Lågträskberget äskberget Åb yä Skällberget Ca 4 km (4 ha) Bäck e 441 Horgubbe 2 Tällbärke l Graäs 48 Skutham eä P it Stallberget 4 L illp ite ä lv Huvåse Tallberget åträs ket 347 Fakta om utredigsområdet Huvträsk Huvträs ke 42 äsk Maiträs ket Stavalide S tor-g äddträs ket rä 2 Orieterig om Markbygde 1 Aremark

11 2.2 Förutsättigar för vidkraft i Markbygde För att ett område skall vara riktigt itressat för vidkraftetablerig krävs: Goda vidförhållade. Tillgåg till kraftledigsät för örförig av elproduktioe. Tillgåg till vägifrastruktur för uppbyggad och drift av aläggige. Stora tillgägliga markytor med höga videergivärde Tillgåg till kuade. Dessa förutsättigar fis till huvuddel i Markbygdeområdet. Goda vidförutsättigar I Markbygdeområdet fis mycket gysamma videergier. Eergiivå beror på det geografiska läget, höjdläget, vilke typ av vidkraftrk som plaeras uppföras. De förvätade ekoomiska avkastige är grudläggade för etablerige. De första vidberäkigar som bolaget hade tillgåg till för området gjordes 22 av Has Bergström vid Meteorologiska Istitutioe vid Uppsala Uirsitet (MIUU). När motsvarade beräkigar successivt blivit klara för hela ladet har de utgjort huvudsaklig grud för lässtyrelseras iterig av riksitresseområde för vidkraft. De beräkade årsmedelvide eligt MIUU-modelle på e höjd av 13 m örstiger ofta såväl 7 som 7. m/s och ör 8 m/s i vissa högläta delar av utredigsområdet. Det iebär att det fis goda förutsättigar för lösam vidkraftsetablerig i området. Utör dessa beräkigar har vidmätigar skett seda oktober 23 i fyra mätmaster i Markbygdeområdet: på Öusberget, i Lågträsk, på Vilide och på Stor-Blålide. Seda omber 27 har också mätigar på 83, meters höjd skett i e mätmast iom Dragalideområdet. Aalysföretaget Deutsche WidGuard Cosultig GmbH har uder 27 tagit fram e videergikalkyl med utgågspukt i dessa mätigar, där ma beräkat videergiiehållet i Markbygdeområdet för olika torhöjder. Aalysera bekräftar de tidigare idikatioera om att vidförhålladea är mycket goda. Tillgåg till ifrastruktur Varje vidkraftrk behör ha e vägaslutig av tillräcklig kvalitet för att rket skall kua trasporteras fram, byggas, uderhållas, ges service och slutlige edmoteras. Iom utredigsområdet fis 31 km vägar (allmäa och eskilda), varav 4 km är bärighetsklass 1 och övriga vägar är orifierade. Merparte har saolikt tillräcklig bärighet för de tuga trasporter som krävs för vidkraftetablerige. Vägifrastrukture behör kompletteras, vilket kommer att ske utifrå e plaerig som beaktar såväl tekiska och ekoomiska förutsättigar som miljöfrågor, markägaritresse, reärigsitresse och boedeitresse. Täthete i det framtida vägätet kommer att bero på vilke typ av rk som byggs. Med de stora 2-3 MW-rk som idag lereras behövs ett relativt tätt vägät med ett ybyggadsbehov av 4- km väg iom området. Med framtides mycket stora 6 MW-rk som, i dag fis som prototyper, blir det färre rk, som till följd av glesare placerig krär midre ybyggadssträcka. Figur 2.2:1 Beräkad vidhastighetskarta för Norra Norrlad. Data frå MIUU via Eergimydighete. Tillgåg till kraftledigsät Kapacitete i kraftledigsätet är e viktig förutsättig för vidkraftetablerig. Tillgåg till äraliggade kraftledigar är fördelaktig. Det krävs också kapacitet i stamledigsätet för att örföra de producerade eleergi. Geom utredigsområdet går tre större kraftledigar. Två av dessa är Stamledigar med späige 4 kv och ägs av Sska Kraftät. Aslutig till ågo av dessa krär (p.g.a. kostadera för trasformatorer, etc) istallerad effekt av mer ä ca 3 MW. De tredje kraftledige är e 13 kv-ledig i stråket Älvsby-Koler-Lågträsk. Dea ledig har tidigare plaerats att avcklas, me har geom vidkraftplaera u blivit aktuell för aslutig av de första pilotprojekte. E stor del av de plaerade, istallerade effekte bedöms kua aslutas till det sska stamledigsätet uta ytterligare förstärkigar, förutsatt att vidkraft och vattekraft ka samregleras i högre utsträckig ä idag. För e aläggig med 4 MW istallerad effekt och ytterligare plaerade vidkraftsaläggigar behör förstärkigar ske skydsamt i stamledigsätet mella orra och södra Srige. Sammataget bedöms aslutigsmöjlighetera som goda i Markbygdeområdet. Stora tillgägliga ytor med höga videergivärde E viktig förutsättig för e vidkraftaläggigs ekoomi är storleke. Ka måga rk samlokaliseras miskar kostade per rk för eldistributio, uppförade och vägifrastruktur. Markbygdeområdet är glesbefolkat och har förhålladevis lite grad av motståede itresse. Det fis således förutsättigar för storskalig vidkraft iom ett mycket stort område. Tillgåg till kuade För att bygga, driva och uderhålla e vidkraftaläggig av de storlek som plaeras i Markbygde behövs e umerärt stor arbetskraft med olika typer av kompeteser. I Markbygde och Norrbotte fis äu ite stora vidkrafterfareheter, me god kompetes fis avseede ifrastrukturbyggade, betogtillrkig, stålidustri och tillrkig av kompositmaterial. Markbygde Vid AB har ära samarbete med ärigslit för att kua bygga upp lokal tillrkig av tor, vigar och fudamet. I och med det plaerade pilotprojektet vid Dragalide ka regioe och aktörera förbereda sig kompetes- och arbetskraftsmässigt för aläggig, drift och uderhåll. Kommue plaerar också att skräddarsy utbildigar för de arbetskraft som behövs för uppföradet och drifte av aläggige. 2 Orieterig om Markbygde 11

12 VINDKRAFT i MARKBYGDEN - TEKNISK BESKRIVNING 2.3 Områdets avgräsig Korsberget Grudsel Bräberget Ägestorp Flakaberget Rammelberget Bodstrade Höghede Petberget rä Alte Norr-Storlide Kataberget 1 Vist å Mörtträsk Björkholmsberget Karlsborg Djupträsket l Petbergslide Utredigsområdet har uder samrådstide korrigerats i flera Bodäs er Stor-Teuger Svartlide Nakteberget Nuortelide steg, me har i huvudsak samma avgräsigar som i det ile16 Bräa Asplövberget Fitjärlide Holmträsk Gralide 4 Strad Nedre Sto Visttjärlide dade utredigsskedet. Utgågspukte iför det samråd som Arvidsträskberget Bräberget Trolltjär Dale Björberg 34 Fiträsket Bräberget Metträsk ileddes i oktober 26 var område med goda vidförhålladesjöäs Stor-Reberget Nuorte Djupvik Ö Lågträsk Strycktjär Salberg Åselet och måttliga motståede itresse. Häri ibegreps riksitresse Gammelträsk Sotberget 21 Norrdubbla 131 Småträsk Arvidsträsk för atur- och kulturmiljö, friluftsliv, aturreservat, Natura 2Teugerträsk Tvärå S Bräträsk Yttre Arvidsträsket Ögårde Bådovare Bräträsket Storsud område samt kärområde för reärige. LågtjärBastuträsket Sör-Teuger Nedre Sdja Stor-Arbost Steberget 86 Njoka 47 Kutulide Stor-Myrberget Hede berget Sördubbla Uder samrådstide har ett stort atal sypukter ikommit39 Bredvike Steberget Lide 329 Graträsk Ersträsket Bäkerberget Flyggberget samtidigt som plaerigsisatser skett både via Piteå kommu Fjälaträsk Stor-Älgberget Holmträsket 4 Sikfors Lövudde Graträsket 3 och lässtyrelse. Piteå kommu har utarbetat och atagit e Ö Kikkejaure 26 Bäkerberget Brähede 346 Lidås Sud Bäkerudde Gralud Dartsel Studsarhede fördjupad örsiktspla för ladsbygdsområdet i Piteå kommu Per-Nilsaberget Färskberget Bäkerträsk Persberg Bäkerträsket okaberget Skomaskäle med ett utpekat utredigsområde för vidkraft (se rödmarkerat Borgfors Pello Bastuudde Åb Lågsel 274 Tällträsket Kaptesvike yä lv e Lyckoträsk Södlide Majärvlide område i figur 2.3:1. Lässtyrelse har föreslagit riksitresseommelakträsket Selsborg Näsudde Tällträsk Krokträsk Sodokb. Stor-Klockarträsket Mellaträsket 228 Storsträsket råde för vidkraft som iefattar stora delar av markbygdeom- Melakträsklide Klockarträsk Kolerträsk Brälide Bräa Storsträsk Koler Krokaträsklide Majärvträsk Lyckoträsket Häbbersträsket 7 rådet. Lässtyrelse har ä geomfört aturreservatsbildigar Bröträsk 168 Stavaträsket Kolerberget Stebacka 279 Gralide Strömsör ordväst om området, se MKB avsitt.3. Markbygde Vid 2 Abborrträsklide Vitberget 424 Svallfors Nygård Nedre Grudsel Norrdal Maiträsket Stavalide Stavalide AB har därutör geomfört vidmätigar och vidresursaalyälvdal Gralide Stor-Gäddträsket Brattkabbe Tällbärke Nyfors Dalhede Huvträsk 49 Lillp 37 ser som medfört vissa förädrigar av utredigsområdet. i t eälv 48 Huvträske Mailide Bäck e Kallbodara Strömäs äsk I figur 2.3:1 redovisas de avgräsig som asöka avser. Åäset Backträsk Åträsk 441 Huvåse Stor-Blålide Tallberget Hultet åträsket Segårdsträsket Högaäs Torrberget Utör e avgräsig till 12 meter frå samlad bebyggelse Stor-Blålide Dragalide Stallberget 347 Horgubbe 39 Hötjär Kilberget Skällberget Åb Skällberget 4 y Öberga Gårdsträsket äl Graäs (eligt Piteå kommus örsiktspla) och exkluderade av det tiersträsk Kallkällselet Kilberg Keupa Storslyet Ro Norrbodara digare delområdet Lill-Flötuberget har områdesavgräsigara Yttersta Lågträskberget Skällbäcke kå Lil lpi Storlide te ä Steträsktorpe bibehållits frå förstudie 27, se MKB 1.1. Svaaträsket Jägarbo Storlide lv e Lill-Blålide Lill-Blålide Mittibäckskoja Avgräsige som asöka avser skiljer sig i midre avsee- 439 Tu Stor-Söberget Strömfors Morajärv Söberge äskberget Lågträsks koloat Skogberget Skarpljugare Stor-Risberget S-Dalskoja Råbäcke Vitflockberget de frå kommues utpekade område. Detta gäller t.ex. i orr, Lillp 334 Björklide 1 Tallberg Stor-Flötuberget 426 Hästlide vid Lågtjärberget och Bäkerberget. Här ager kommue Risabbe Skogberget V Dorisberget Regårdshede Grålide Stor-Flötub. Skogbergslide ett större häsysområde (12-1 km) mot Lillpiteäl och Ledvattet Delområde Svartlide Lågträsk 32 Lill-Flötuberget Storlågträsk Blåmyra Bredkåtahede hede Högbacke Rokä Svartlide Grålide Gråberget Flötuträsk dess sjösystem. Markbygde Vid AB bedömer det dock vara Bredträsket Tjalmisberget 373 Lidbodara Storgralide Grahult Stockbäcke Förslag tillstådsasöka Gäd Bredträsk möjligt att etablera rk betydligt ärmare vattet ä så eftersom Tjärlide Pålsboda 393 d tr Tjärlide äs kå Stormyra goda kuskaper fis om hur skadlig pårka på vattemiljöer, Storgralide 38 Vackerlide Fagerhede Möjliga delområde för Bredträskb. Öusberget Bafors Filide Norrberget Rokå S fisk, musslor etc. ka udvikas. Dock ka miljö för sportfiskare Bergäs Lillforsberget vidkraft som beskrivs var 361 Storkaxe Kalamark Kåtaselet Kalaträsket pårkas i viss grad. Idag fis ige stor fisketurism i området, Bys och ett Hej för sig Ulriksberg k es Kalaträsket 423 ele Käle Mjös t me e större satsig plaeras i Bräträsket. Öusberget Svaträsk Graholmsb. Vidkraftområde i Kaxlide Västerbo Köppelberget Pite-Byske E avvikelse mot kommues områdesavgräsig har också Fjuskulle Läsgräse örsiktsplae 21 Stockberg By Orrhede Holmfors sk Näsberg eä gjorts geom att området ordväst om by Storgralide tagits Graholm Katrieberg Graträskmark Kvarudde l Riksitresse för eergi- 3 Strömstorp Abborrträske med i asöka. Dea avvikelse motiras av att de tillkomstorberget Bysketorp Dammyra Graträsket produktio - vidbruk Myrhede Matmyr made rke avses uppföras ordordost, orr och ordordväst Bredträskb. r Be gf or sä l u Kl äl 3 Tallberget Åls å 27 Nörd-Blakb. Sälgträsklide km Hobergslide Stradfors Åfors Klu b bäl v e Klubbfors Bräfors. Vargmyra sb Ribbfors Lövlide Rökoja ge 32 Brälide StorTväråm. ä Lejotorp Nyfors Björhåle d Sör-Blakberget 31 Mörtträsklide ä Br Käle Hobergsträsk Latmäteriet 26 Ärede r MS 26/178 Ålycka HobergsNörd-Storvattet å köse Åls Högbräa Björkberget Tvärå å Figur 2.3:1 Området som omfattas av tillstådsasöka i jämförelse med det utredigsområde för vidkraftspark som k ages i Piteå kommus örsiktspla och Eergimydighetes beslutade träsket riksitresseområde för vidbruk. Graberg Åäset 2 bb sk 2 Orieterig om Markbygde rä 12 Lillträsk Mellaboda

13 VINDKRAFT i MARKBYGDEN - TEKNISK BESKRIVNING Tallberget Åls å Skogbergslide Blåmyra Lidbodara Björkberget Kalamark Käle Åfors Nyfors Brälide Lövlide Klu b Graträsket e Mjösjö Bergsv Rismyrlide Bodsjö Nör Bröet Övrebräa Kallfors Stesjökulle 17Hemmigsmark Bräfors. Klubbfors Risäset V Lide Mjösjölide Rökoja sb Vargmyra bälv Kvarudde ge Ribbfors Kalaträsket Kalaträsket Köppelberget 21 StorTväråm. Edet Ssby Dammyra Björhåle 31 Mörtträsklide 373 Rokå Graträskmark Abborrträske Ryggskata Ssbyfj Stockbäcke Fjuskulle Orrhede Nä Ö Sjuläs Öusberget Berge Dusse Rokäs 1 Fagerhede Lågäs Hultbacke 7 32 Grålide Gråberget IV Pite-Byske Lillpite ä 32 Grålide Lillmore Kyrkby Tu Råbäcke d Lejotorp Stradfors let Bysketorp Sör-Blakberget Graholm Sälgträsklide Hobergslide lv e ä Br Käle Hobergsträsk Latmäteriet 26 Ärede r MS 26/178 Ålycka HobergsNörd-Storvattet å köse Åls Högbräa te ä V Öusberget 377 Bergäs ese 374 Piteå fpl. Skogberget Pålsboda Lillforsberget 361 Pålberget Kva Norrbodara Yttersta 334 Nörd-Blakb. lpi Stor-Söberget Söberge Tjärlide Tjärlide Matmyr km Hötjär Skogberget Filide Torrberget Kallkällselet Tvärå å 1 Högaäs Mittibäckskoja Svartlide 3 Strömstorp Åträsk Mellaboda Figur 2.4:1 Skisserad idelig av området i etapper för de kommade tillstådsprövige. Etappordige är ite låst uta ka komma att ädras. Refereser i kapitel 2 1: Eergimydighete. 28. Riksitresse vidbruk som shape-filer. 2: MIUU (27) 4: Borket (28). VidGIS : Piteå kommu (27) Örsiktspla - fördjupig för ladsbygde Hemträsket 2 Orieterig om Markbygde sk träsket Holmfors Kallbodara Åäset Keupa Svartlide Bys k Röberget Brattkabbe Nyfors Furu Stridholm 12 Myrhede VI Storgralide Vackerlide Graholmsb. 384 Läsgräse I Hästlide Vitberget rä k Bafors Strömsör Lil Storlide Pålberg Skutham Pilotprojekt som tillstådsprövas separat. Graberg Åäset 38 Bredträskb. Katrieberg 426 Stor-Flötub. Svallfors Storlide S-Dalskoja Storgralide Kaxlide Delområde i förstudie som ligger till 387 grudby för sk Näsberg eä asöka. l Storberget Lillträsk 373 Hej Storslyet Aremark Storsträsk 168 Nedre Grudsel Älvdal Segårdsträsket Bodudde Borgfors Selsborg Storsträsket Klockarträsk Gårdsträsket Kilberg Flötuträsk Bredträsket Kilberget Lill-Flötuberget Lågträsk Utredigsområde Västerbo Stockberg Stor-Flötuberget äl Svaträsk Norrberget 469 Storkaxe Ulriksberg kå Morajärv Björklide Bredträsk äs å Skomaskäle Krokaträsklide 279 Stebacka Backträsk Lill-Blålide Lill-Blålide bb 423 d tr Svaaträsket u Kl Kåtaselet Gä d Stormyra Ro k Holm Sudet Krokträsk Stor-Klockarträsket Dalhede 39 Brähede Kaptesvike Mailide Ersträsk Lågträsks koloat Storlågträsk Bredkåtahede Etapper P Tallberg Tällbärke Hultet Öberga Vitflockberget Tjalmisberget Grahult 393 Steträsktorpe Regårdshede Högbacke äl Tällträsk Maiträsket Strömäs Nils Sikfors l Ledvattet hede Åb y Strömfors V Dorisberget Bäck Brä Bodträsk eä P it Risabbe P Dragalide l Stor-Blålide Skällbäcke Jägarbo Skarpljugare Lillp 441 Stor-Blålide Lågträskberget äskberget Nygård iteä Pello Lyckoträsket Häbbersträsket Stavalide Stavalide 48 Skällberget Skällberget Näsudde Stor-Älgberget Gralud Studsarhede Backträsk Atos Hede Graträsk Graträsket Tällträsket Koler Kolerberget 424 Gralide Huvåse Horgubbe Lövudde Persberg Lyckoträsk 228 Kolerträsk Stavaträsket Gralide Huvträsk Huvträske 439 Stor-Risberget Bäkerträsket 274 Lide II Majärvträsk Norrdal Tallberget 26 Mellaträsket Bröträsk Stallberget 4 Graäs Sodokb. 42 äsk åträsket 347 Majärvlide Bräa Stor-Gäddträsket III Bastuudde Södlide Brälide Abborrträsklide 2 Lågsel Fjälaträsk Bäkerberget Bäkerudde Per-Nilsaberget Bäkerträsk Färskberget Ersträsket Bäkerberget 3 32 Melakträsklide 7 äl Kutulide Nedre Sdja 37 Åb y Melakträsket I figur 2.4:1 redovisas e täkt etappidelig av aläggiges prövig och uppförade i de kommade tillstådsprövige. Ä om etappera på karta är umrerade är det viktigt att påpeka att de ibördes ordige ite är låst, uta ka komma att förädras beroede på ya kuskaper och bedömigar i det framtida utredigsarbetet i samspel med berörda mydigheter och bygdes befolkig. Holmträsket Dartsel okaberget 2.4 Etappidelig Steberget Ögårde 3 4 Ö Kikkejaure 346 Lidås Sördubbla Yttre Arvidsträsket Sör-Teuger Stor-Myrberget 329 Altergård Alterdal Tvärå Flyggberget 47 Storsud Bastuträsket Småträsk 21 l Bredvike Lågtjärberget Steberget Stor-Arbost Nedre Storfors Strycktjär Salberg sä 86 Teugerträsk 271 Bräträsket S Bräträsk Ö Lågträsk 131 Arvidsträsk 22 Krokva Övre Storfors Björberg or 91 Njoka 288 Gammelträsk Norrdubbla Bådovare Åselet Metträsk Asplövberget Bräberget gf Sotberget Bräberget Arvidsträskberget 34 Djupvik Sjöäs Dale Fiträsket Bräa Nuorte Stor-Reberget Visttjärlide 246 Bodäs Stor-Teuger 16 Strad Fitjärlide 22 Trolltjär Djupträsket 374 Petbergslide Karlsborg 2 Svartlide Nakteberget Bodstrade Höghede Petberget l Björkholmsberget Nuortelide Holmträsk Gralide 4 Ägestorp Flakaberget Rammelberget rä Alte er Norr-Storlide Grudsel Bräberget Bredträskb. Korsberget Kataberget r Be om bebyggelse samtidigt som by har sia utblickar främst mot sydväst. Detta iebär att rke irkar förhålladevis lite för de mest attraktiva utblickara samt att skuggigar av sole frå dessa ite blir aktuella aat ä set på sommarkvällar och tidigt på sommarmorgar. Verk föreslås, liksom i kommueras örsiktspla aläggas på mist 12 meters avståd frå samlad bebyggelse för att klara riktlijera för ljud. Vistå Mörtträsk 13

14 3. Omfattig och utformig Med beaktade av fortlöpade tekikutcklig beskrivs pricipiellt omfattig och utformig för de aläggig som tillstådsasöka omfattar. Beskrivige avser iledigsvis två pricipiella etablerigar, varav e med maximal etablerig avseede atal rk och e med maximal etablerig avseede rkstorlek. Därefter beskrivs ett saolikt huvudalterativ med e bladig av rktyper. Idag tillgägliga rktyper etableras i börja av utbyggadsperiode varefter rkstorleke successivt förvätas öka. Dessutom bedöms de största rke i första had placeras där det blåser bäst och där ljudpårka på bebyggelse blir måttlig. 3.2 Isterigar Isterigara i rk, vägar och elät kommer att uppgå till 4-6 miljarder kroor, vilket gör etablerige till ett av de största ifrastrukturprojekte i ladet. Huvuddele av isterigskostade består av själva vidkraftrke (turbi, rotorblad, tor och fudamet), meda ca 1-2% bedöms bestå av lokal ifrastruktur, som vägar och elät. E aläggig av de aktuella, ovaligt omfattade storleke iebär ä att det blir ekoomiskt itressat att bygga upp e storskalig tillrkigsidustri för delar till vidkraftrke i regioe. I följade avsitt beskrivs dessa isterigar ärmare. 3.1 Produktio 3 Omfattig och utformig Markbygde Vid AB har som mål att etablera vidkraft i området med e istallerad effekt av storleksordige 2-4 MW. Ambitioe är att i så hög grad som möjligt yttja vidkrafttekikes framsteg är aläggige successivt detaljplaeras. Optimerig utifrå dages tekik skulle iebära att 11 rk bedöms rymmas iom området. De sabba tekikutcklige iebär allt större rkstorlek med allt större storlek och istallerad effekt, me också att rk med samma storlek blir allt effektivare. Produktioe i Markbygdeområdet beräkas bli i storleksordige 8-12 TWh per år, beaktat att utcklige avseede istallerad effekt per rk fortskrider. Som u örsiktligt ka bedömas torde merparte av rke bli av storleksordige som fis tillgäglig idag, meda -3 % av rke torde bli av storleksordige dages största prototyprk. Mellamodeller kommer saolikt också att förekomma. Fakta om Markbygdeprojektet Isterigskostad: Atal vidkraftrk: Istallerad effekt: Beräkad produktio: Väglägd y väg: 4-6 miljarder kr ca -11 (beroede på rkstorlek häsy till motståede itresse, etc.) 2-4 MW 8-12 TWh/år Driftstart: Stegvis km (varvid midre väglägd erfo dras med de större rke) 14

15 3.3 Vidkraftrk Sabb tekikutcklig Vidkraftbrasche har det seaste deceiet geomgått e mycket sabb utcklig både avseede turbitekik och avseede rkes storlek. Verke är u större, tystare (i förhållade till istallerad effekt) och driftsäkrare. De klarar med avacerad styrtekik och bättre geeratorer att omvadla mer av videergi till el. Omkrig 198 hade de mest ekoomiska rke ca 3 meter höga tor, 1 meters rotordiameter och ca 3 kw istallerad effekt. Omkrig 2 hade utcklige lett fram till ca 1 meters torhöjd, ca 7 meters rotordiamater och ca 1 kw istallerad effekt per rk. Idag har de optimala rke ca 7-14 meters torhöjd, ca 82-9 meters rotordiameter och ca 2-3 MW istallerad effekt. Utcklige fortgår och de största prototyprke har u ca 14 meters torhöjd, ca 13 meters rotordiameter och 6 MW istallerad effekt. Med högre rk år ma upp till säkrare och starkare vidar och med större rotor ka ma fåga i mer av vides eergi. Tillsammas gör detta att det fis tydliga fördelar med större vidkraftrk. Större rk krär större ibördes avståd och leder därför till lägre vägutbyggadsbehov och miskad pårka på ladskapet per istallerad MW. Dea beskrivig har tagit höjd för de framtida tekikutcklige och tillstådsasöka omfattar de största rk som idag plaeras. Varje vidkraftrk ka få e totalhöjd om ca 2 meter med e rotordiameter om ca 13 meter. Kokret exemplifieras detta med Eercos prototyprk E-126, som har 137 meters avhöjd och 126 meters rotordiameter. De rk som plaeras för Markbygdeprojektet har således rotordiametrar på mella 82 och 126 meter. Atalet av de olika rke beror mycket på hur utckligsarbetet med och testera av de större rktypera framskrider. Figur 3.3:1 Tekikutcklig M 1 M M Rotordiameter, meter Navhöjd, meter Istallerad effekt, kw Årsproduktio, kwh ca 17 3 Omfattig och utformig 1

16 Två rkstorlekar som grud för plaerige 2 meter Beroede på att erfareheter behör ihämtas geom de plaerade pilotprojekte ka idag ite fastställas atalet framtida rk och type av rk. Dea tekiska beskrivig har avät två rktyper för att kokretisera etablerige: Eerco E82, som represeterar e idag beprövad rktyp, samt Eerco E126, som represeterar framtides stora multimegawattrk. Saolikt kommer de slutliga utbyggade att baseras på både dages och framtides rktyper, med etuella mellaformer. Markbygde Vid AB har ett fördjupat samarbete med Eerco Gmbh i Tysklad, e av världes största vidkraftrksleratörer. Sträva är att i de bästa vidlägea yttja rk med så hög istallerad effekt som möjligt per rk. Verk av storleksordige 6 MW ka därför särskilt förvätas uppföras seare uder utbyggadsperiode, iom de område som har högst vidpotetial. Pilotprojekte kommer att ge viktiga erfareheter för val av rk för utbyggade av respekti etapp. 1 meter Eerco E m Eerco E m Eerco E m 1 meter Rotordiameter 82 m 3 Omfattig och utformig meter Rotordiameter 82 m Figur 3.3:2 Eerco E-82 med 18 resp 138 meters avhöjd och Eerco E-126 med 137 meters avhöjd. (Källa: Eerco Srige. Figur: ÅF) Rotordiameter 126 m 16

17 Eerco E-82 Det rk som Eerco u lererar mest är av type E-82, med 2 MW istallerad effekt, 82 meters rotordiameter och torhöjder på meter. Eerco E-82 är utcklad för att ge hög produktio vid måttliga vidhastigheter. Verktype har Eercos ya rotorbladdesig vilket ger god effektivitet, också i iladsläge. De avhöjder som är aktuella för Markbygdeområdet är höga tor med 18 eller 138 meters avhöjd, beroede på utfallet av bolagets vidmätigar och de erfareheter, som uppås i de första pilotprojekte. Båda dessa tor är, fråsett de örsta stålsektioe, prefabricerade betogtor. Det pågår utckligsarbete för att höja effekte till 3 MW på dessa rk, me det är bara ekoomiskt motirat i de bästa vidlägea. I de bästa vidlägea i Markbygde kommer, som tidigare ämts, saolikt rk med större mått att etableras. Fakta om E-82 Rotordiameter Navhöjd: Isterigskostad: Bladmaterial: Turbityp: Rotatioshastighet: Avstägigsvidstyrka: Märkeffekt: Tordiameter vid base Lerasstart: 82 meter meter ca 3 miljoer kr Glasfiber (med ibyggt åskskydd) Växellådslös, variabel hastighet, variabel bladiställig 6-19, varv per miut m/s 2 kw 6-14 m beroede på torhöjd Lereras u Figur 3.3:2 Ett rk av type Eerco E-82 med avhöjd 138 meter. De röda markerige på tor och rotorblad tillämpas ite i Srige. (Foto: Eerco). 3 Omfattig och utformig 17

18 3 Omfattig och utformig Eerco E-126 Koseksbedömigara av de största asökta rkstorleke bygger på Eercos prototyprk E-126, som är e vidareutcklig av E-112, som är Eercos uvarade största modell för försäljig. Både E-112 och E-126 har 6 MW istallerad effekt. Eerco E-126 har 126 meters rotordiameter och avhöjd på upp till 137 meter. Verke har idag 6 MW istallerad effekt, me torde i framtida rsioer få högre istallerad effekt, 7 eller 8 MW. De uppförda prototyprke är idag världes största vidkraftrk och de blir är de börjar lereras 21 eller 211 världes största serieproducerade vidkraftrk. De första prototype av E-126 driftsattes i omber 26 ära Emde i ordvästra Tysklad och ytterligare e sattes upp där uder 27, liksom e i Cuxha. Uder 28 plaeras ytterligare prototyper sättas i drift; i Georgsfeld vid Aurich, i Hamburg, i Altewerder och i Etiees i Belgie. Trots si storlek är E-126 i vissa avseede lättare att trasportera och bygga ä föregågare E-112, eftersom varje blad är delat i två delar, e kortare stålsektio och e lägre kompositmaterialsektio, vilka trasporteras var för sig. Produktioe i ett rk beräkas bli ca 2 miljoer kwh per år, d.v.s. ca tre gåger högre ä för E-82. Eerco E-126 yttjar liksom E-82 e prefabricerad betogtorkostruktio. Väggara i betogtorsegmete är upp till 4 cetimeter tjocka. Totalt behövs 11 kubikmeter betog till varje tor och stora mägder armerigsstål. För fudametet krävs, till följd av de stora kraftmomet som uppås ytterligare 1 kubikmeter betog och 18 to armerigsjär. Vid sämre markförhållade ka pålig krävas ed till 2 meters djup. Eftersom de högsta betogtore har diamater 14, meter i base är de edersta åtta betogtorselemete delade i tre delar Fakta om E-126 Rotordiameter Navhöjd: Isterigskostad: Märkeffekt: Tordiameter bas 126 meter 137 meter ca 1 miljoer kr 6 kw Lerasstart: , meter Figur 3.3:3 Moterig av yttre rotorbladsektio på ett rk av type Eerco E-126 i Emde, Tysklad. De röda markerige på tor och rotorblad tillämpas ite i Srige. Moterig av ett rk av de här storleke krär två stora kraar och därmed större krauppställigsyta. för att klara trasporte. 22 av elemete är tvådelade och de fem örsta elemete trasporteras hela. De örsta dele av toret, där turbie moteras, är av stål. Till skillad frå E-82-rkes kompositskal är turbie klädd med alumiium, vilket blad aat miskar bradriske. Alumiium har också bättre kyligsegeskaper och är helt återviigsbart. Metallkompoeter ka ges e exaktare passform, vilket föreklar motaget och miskar byggtide. Eftersom rotor till E-126 har stor spyta och rke byggs på vidutsatta platser är det svårt att lyfta upp och motera e helt färdigmoterad rotor på at. Moterige görs därför i flera steg. Utifrå diskussioer med vidkraftstillrkare Eerco påbörjas utbyggade i pilotprojekt 1, Dragalide, med det väl utprovade 2 MW-rket E-82. I pilotprojekt 2, Stor-Blålide, är ambitioe att testa prototyprket E-126 med 6 MW istallerad effekt. Livscykelaalys Vidkrafte pårkar miljö som mest är de byggs. Uder drifttide pårkas miljö av resor och förbrukig av oljor och reisterigar. De tekiska livslägde atas vara 2 3 år. Uder livstide består miljöpårka främst av förädrad ladskapsbild och av buller. Drifttide uder ett år avgörs av hur mycket och hur ofta det blåser, vilket är av stor betydelse för vidkraftes miljöbelastig per producerad kwh el. E livscykelaalys för havs- och ladbaserade vidkraftsparker har geomförts i Damark. De studerade ladbaserade aläggig bestod av 8 rk med e effekt av 2 MW vardera i Tjäreborg vid Jyllads västkust, ett frå eergisypukt mycket gysamt läge. I aalyse igick material, framställig, trasport, uppförade, drift, edmoterig och skrotig av vidkraftrk och itert kabelät. De största dele av miljöbelastige kom frå rke och till midre del frå elätet. Miljöbelastige uder drift är lite. De örvägade dele av miljöbelastige uppkommer vid framställig och byggade samt vid rivig av rke. Eergibalase beräkades som förhålladet mella eergiförbrukige för framställig, drift, trasport, edmoterig och bortskaffade och de förvätade geomsittliga eergiproduktioe. Beräkige gav att aläggige skulle vara återbetald efter ca 8 måader. 18