FÖRDJUPNINGSPROMEMORIA OM HELSINGBORGS STADS KLIMATANPASSNING

Transkript

1 ATAgE AV KOMMuFuLLMÄKTigE 25 ApriL 2012 PM Klimatapassig FÖRDJUPNINGSPROMEMORIA OM HELSINGBORGS STADS KLIMATANPASSNING +3,5 m stadsbyggadsförvaltige AVdELigE För strategisk plaerig

2 FördjupigsPM Vi har valt att aväda samligsamet FördjupigsPM för dokumet som fördjupar e komplex fråga för att bjuda i till bred dialog och förakrig. Geom att ta fram ett samlat och lättillgägligt dokumet ka bakgrud, vilja och sambad förklaras och samhällspåverka belysas. Med relevat kuskapsgrud ka seda dialo säkerställa att alla ifallsviklar på fråga blir belysta. FördjupigsPM syftar ite på e formell fördjupig av gällade översiktspla, vilket kräver haterig eligt Pla- och byggla. Processe bör dock omfatta såväl politisk förakrig som samråd med mydigheter och allmähet. Dokumete i sig behöver ite heta FördjupigsPM adra am ka vara mer relevata som Visio, Program eller Strategi. Några FördjupigsPM ka resultera i e y arbetsmetod meda adra ka kuskapsuderlag och riktlijer. Flertalet FördjupigsPM ska kua godkäas av stadsbyggadsämde som plaerigsuderlag och adra lyfts lämpli till atagade i kommufullmäkti. För PM klimatapassig asvarar Stadsbyggadsförvaltis avdelig för Strategisk plaerig uder ledig av Sofia Öreberg. Rapporte är framta av e arbetsgrupp beståede av Widar Narvelo projektledare Stadsbyggadsförvalti, Lars-Erik Widarsso NSVA, Begt Niklasso Helsigborgs ham, Claes Nihlé Miljöförvalti, Aeli Gille Miljöförvalti, Joas Nylé/Maja Svebro Räddigstjäste samt Stefa Jedteg Kommustyrelses förvaltig. För layoute har Birgit Müller, Joatha Johsso och Mali Adersso svarat och för kartora Christia Adersso, alla Stadsbyggadsförvalti. I referesgruppe har förutom arbetsgruppe äve medverkat A-Charlotte Wedelsbäck, Paul Adersso, Nia Begovic, Lida Skoglud, Tomas Terje, Stadsbyggadsförvalti, Christer Nilsso Helsigborgs Ham AB, Charlotta Klitberg/Ulf Moli Öresudskraft, Erika Karls Säkerhet och beredskap, Erik Persso Miljöförvalti, Cecilia Adersso NSR, Da Hyttfors Utveckligsämde, Marie Louise Svesso/Cecilia Johasso MEX samt Ewa Simosso Eergi- och klimatrådgivare. Som styrgupp har Stadsbyggadsförvaltis FORUM furat. Stadsbyggadsämde är asvarig ämd. Arbetet har furat som e utbildigsprocess med flera ya ispel, blad aat medverka av SMHI, SGI, DHI, Climatools,Tyrés, SLU Alarp samt e dialog med Lässtyrelse. E stor workshop för politiker och tjästemä med cirka 90 deltagare hölls de 3 mars 2011 där ett brett perspektiv föredrogs varvat med reflektios- och värderigsövigar som också dokumeterats. E workshop med lässtyrelse hölls de 27 april och lässtyrelses utställig Skåe +4 gr har visats uder febrmars 2011 på Stadsbyggadsförvalti. Uder tide 1 sep till 31 okt 2011 har PM Klimatapassig varit utställd i stadsbyggadshuset och utsäd på remiss till berörda mydigheter, grakommuer, stades förvaltigar med flera. Remissvare har medfört e del smärre justerigar. Remissvare, och bemötade på dessa, fis redovisade i e separat samrådsredogörelse. Övriga kotakter Pär Persso/Stia Westli Lässtyrelse, Patrik Famig Boverket, Ste Bergström SMHI, Begt Rydell SGI. Omslagsbild: Bertil Hagberg Flygfoto Helsigborg oktober 2011 Citera oss gära me a källa. För åter avädig av hela artiklar, kotakta oss. Har du frågor eller sypukter på iehållet är du välkomme att kotakta Stadsbyggadsförvaltis avdelig för strategisk plaerig, telefo Upplaga: 200 exemplar. Tryck: Notitium, Älholm 2011 Dea hadlig är tryckt på ett 100 procet åtevuet papper. 2 PMKlimatapassig fördjupigspromemoria

3 Iehåll Förord... 4 Sammafattig... 5 Visio... 7 Utmaigar... 8 Klimatet ädras 8 Temperatur 9 Nederbörd 10 Havsivåer 10 Lokal klimateffektprofil 13 Risker och sårbarheter 16 översvämigar 16 dricksvatteförsörjig 21 Erosio, skred och ras 23 Miljöfarlig verksamhet, riskobjekt, föroreade område och depoier 26 Hälsoaspekter 28 Biologisk mågfald, Jord- och skogsbruk, parker 31 Ekoomiska aspekter 34 Strategier Orgaisatio och samarbete och iformatio 37 Skydd mot översvämigar och höjd grudvatteivå 37 Skydd för VA-systemet, dricksvatteförsörjig och mot värme 40 Skydd mot erosio, skred och ras 42 Hälsoförebyggade åtgärder 45 Apassigar iom jord- och skogsbruk och för aturmiljöer 45 Fiasierig och samarbete 46 Åtgärder i detaljplaer och vid bygglovprövig 46 Kosekveser Kosekveser av att ite göra ågot, ollalterativet 48 Kosekveser av klimatapassigar 50 Mydighetsasvar Asvar och roller 52 Lagstiftig 54 Försäkrigsfrågor 55 Förslag till hadligspla Orgaisatoriska, admiistrativa åtgärder 56 Fysisk plaerig 56 Skydd av befitlig bebyglse 58 Ekoomiska åtgärder 59 Ordförklarigar Litteratur, källor Bilagor Kartor Risk- och sårbarhetskarta Strategi-/åtgärdskarta PMKlimatapassig fördjupigspromemoria Iehåll 3

4 Förord I dea PM fördjupas och utvecklas fråga om klimatförädri i förhållade till hur fråga beskrivs i Helsigborgs översiktspla, ÖP 2010, och ska ses som e del i Helsigborgs lågsiktiga plaerig. Helsigborgs stad har reda uder tale tagit asvar för dessa aspekter om de förebyggade grud som lagts i översiktsplaera frå 1989 och framåt. Irikti i dessa ÖP (1989, 1997, 2002, 2010) har varit ett miskat och mer effektivt trasportarbete och eergieffektiviserigar me också plaerig för dagvatteutjämig och förstärkig av gröstrukture. Dea PM med huvudfokus på stigade havsivå och översvämigsrisker har haft som mål att utgöra e kuskapssammaställig iför fortsatt arbete med fysisk apassig av sträder, kajer, ifrastruktur och byggader mot stigade havsivå, ökad ederbörd och värmeböljor. Iom e sar framtid kommer det att krävas ett relativt omfattade tekiskt utredigsarbete med kosekvesaalyser och kostadsberäkigar. Det lågsiktiga syftet med detta arbete är att uppå visioe att Helsigborg står robust mot klimatförädri. De 3 mars hölls e workshop som dokumeterats, om klimatapassig för stades politiker och förvaltigar öp 2010 i Helsigborgs strategiska översiktspla ata 2010 beskrivs havsmiljöfråga och dimesioerade ivå på sida Förord PMKlimatapassig fördjupigspromemoria

5 Sammafattig Vilka risker r klimatförädri? I dea PM summeras Helsigborgs samlade kuskap och ställigstagade till klimatförädris effekter i syfte att e heltäckade bild iför fortsatta processer och beslut i fråga. FN:s klimatpael IPCC lägr relbudet fram klimatbedömigar och de seaste rapporte, AR 4, kom I de slår IPCC fast att klimatförädri pågår och att temperature ökar på grud av utsläppe av växthusgaser. Därmed ökar ederbörde och havsivå stir. I orra Europa stir temperature med mist det dubbla i förhållade till stigi av de globala medeltemperature. Med ökad temperatur följer ökad risk för torka och värmeböljor. Ökad värme iebär också ökade hälsorisker för utsatta grupper och iom vårde. Sommartorka slår mot jordbruket och ökar riske för skogsbräder. Jordbruket bedöms ädå i stort via på klimatförädri med lägre växtsäsog och ökat markvärde. Nederbörde ökar erellt vitertid och extrema reg ökar i frekves. Översvämigsriske till följd av stora reg ökar i bebyggda område och ka drabba trasportsystem och elförsörjig förutom byggader. Havsivå har stigit 20 cm de seaste hudra åre och stigi bedöms bli ytterligare cirka 1 m, evetuellt mer, till Därefter kommer havsivå att stiga uder e låg tid. Hela kustzoe riskerar ökad erosio och översvämig ka orsaka direkta skador. I företag med farlig verksamhet ka sekudära olyckor uppstå. Störst sårbarhet för översvämig har Råå/Råå, området väster om Järvägsgata, Kutpukte, PMKlimatapassig fördjupigspromemoria orra tuelmyi, lågpukter i bebyglse och Råådalsbaa. Extrema och sällsyta havsivåer skulle reda idag kua skada lågläta område uder + 2,5-3 m över havet och riske ökar i takt med havsivå. Det gäller ite mist cetrala stade me också kustortera Rydebäck, Hittarp, Domste och Utväli är sårbara. Äve grudvatteivå stir utmed kuste vilket ka skada byggader och tekiska aläggigar samt samhällsviktiga fuktioer. Helsigborgs åtgärdsstrategier Utgågspukte är att alla verksamheter behöver apassas till klimatförädri. Stade behöver ha e tydlig uppfattig om vilke risk ma ka ta, vilket asvar ma har och vilke tidshorisot ma plaerar för. Att utveckla stades orgaisatio och göra tekiska aalyser r stöd för hur, var och är apassigsåtgärder behöver göras och vad de ka kosta. E aa viktig uppgift är att iformera fastighetsägare och byggherrar om förvätad klimatutvecklig, osäkerheter i progoser, risker och strategier för skydd. Detaljplaer och bygglovprövig behöver omfatta säkerhetshöjade åtgärder. Hudra år har hittills varit e rimlig plaerigshorisot för större projekt och viktiga fuktioer och därför föreslås de dimesioerade havsivå sättas till +3,5 meter erellt och +4 meter för samhällsviktiga aläggigar. Vidare hadlar säkerhetsaspektera om att udvika riskområde för ras samt att ställa krav på, till exempel skydd mot översvämig och reducerad mägd dagvatte. De mest robusta skyddsåtgärdera vid yexploaterig i lågläta kustområde är att höja marke respektive bevara befitliga gröområde som Utsläpp av växthusgaser IPCC Itergovermetal Pael o Climate Cha. FN:s klimatpael. Dimesioerade ivå I Öp 2010 agavs +3,2 meter som e lämplig dimesioerade ivå till Havsivåera har skrivits upp av SMHI till cirka +1 meter till 2100 mot tidigare +0,2-0,6 meter. Nivå +2,5 meter har tidigare aväts som e ledigstekiskt dimesioerade ivå i Helsigborg varför +3,5 meter bedöms lämpligt uder förutsättig att det ite levereras adra riktlijer frå IPCC. Sammafattig 5

6 Sterrapporte Glaciär som kalvar E omgripade aalys av klimatförädrigaras ekoomi publicerad 2006 och 2009 och beställdes av de elska reri. ka ifiltrera ederbörd. I de bebyggda miljö behövs e rad olika lösigar för att skydd mot översvämig. Avvattigsfrågora måste tas i tidigt i plaerigsprocesse för att säkerställa e robust haterig av dagvatte och vattedrag. Avrii ska reduceras och fördröjas. Höjdsättig av område är e yckelfaktor. Utrymme för murar, vallar dräerigsystem med pumpstatioer, dagvattepumpstatioer och förbiledig av dagvatte vid kuste måste plaeras i. Nya hus och aläggigar som skapas i riskzo för översvämigar måste vara tekiskt apassade för det. Stade behöver äve apassas till ökad värme, till exempel med mer skugga, vattemiljöer och i vissa fall fjärrkyla. Kuste måste skyddas med olika åtgärder, till exempel måste hamaläggigar och kajer höjas och förstärkas på kortare sikt. Reda idag behöver vi börja plaera för skydd av de område som ka bli utsatta för översvämigar. I odligsladskapet behövs bevattigsdammar för torra somrar och ya våtmarker som äve utjämar höga flöde främst uder viterhalvåret. Kosekveser Om ite apassigar görs ka försummelse upphov till omfattade skadegörelse om översvämigar och aturolyckor. Liv, edom och ekologiska värde ka skadas. Sterrapporte och de sveska klimat- och sårbarhetsutredi visar att det är lösamt att skapa de skydd som behövs mot klimateffektera. Fysiska skydd i form av barriärer, murar och vallar, iebär relativt måttliga kostader på kortare sikt och stora kostader på låg sikt, me r också kosekveser på stadsbild och aturvärde. Måga åtgärder mot klimatförädri skapar rekreativa mervärde, till exempel gröa stråk och vattemiljöer. Förtätig av stade r effektiv markavädig me ka stå i koflikt med åtgärder mot översvämigar. Fler utjämigsmagasi och våtmarker gyar biologisk mågfald. Vem asvarar för vad? Lässtyrelses asvar är att råd, tillhadahålla plaerigsuderlag och utöva tillsy. Kommuera har ett stort asvar för klimatapassig och varje förvaltig har specifikt asvar för att klimatapassa si verksamhet. Bebyglse ska lokaliseras till mark som är lämplig för ädamålet eligt pla- och byggla. Idag gäller skadestådsasvaret för kommuer 10 år efter ett pla- eller bygglovsbeslut. Helsigborgs stad har dock ett moraliskt asvar att plaera så att försäkrigsbola försäkrar tillkommade bebyglse äve i framtide. Hadligspla Hadligsplae visar åtgärder som behöver omföras iom de ärmaste åre, på lite lägre sikt och på låg sikt. Iom de ärmaste åre behöver beslut tas om hur asvaret för stades klimatapassig ska orgaiseras. Beslut behöver också tas, om att höja dimesioerade havsivå samt att omföra aalyser av kostader för skyddsåtgärder i relatio till kostader för att åtgärda översvämigskador. Tekiskt utredigsarbete behöver iledas som klargör hur och är de mest sårbara puktera ka skyddas och vad det ka kosta. E ekoomisk utredig bör göras för att se över möjlighete att börja fodera medel för framtida klimatapassigsbehov. Samverka mella grakommuera, lässtyrelse och adra mydigheter behöver utvecklas vidare. 6 Sammafattig PMKlimatapassig fördjupigspromemoria

7 Visio Helsigborg står robust mot klimatförädri I Helsigborg är vi iförstådda med hur ett område ka komma att beröras av ett förädrat klimat. Det gäller såväl ografiska område som aa verksamhet som stade asvarar för och som får helsigborgares vardag att fura. Förståelse fis för hur och varför klimatet påverkar såväl ya som befitliga stadsmiljöer, rekreatiosområde, äldreomsorg och ifrastruktur. Geom olika åtgärder utvecklas stade, trots högre vatteståd och större klimatvariatioer, hållbart. De åtgärder som görs, r ofta ett mervärde till stadsmiljöera och bidrar därmed till Helsigborgs attraktivitet. Skydd och åtgärder är möjliga att komplettera, varefter y iformatio om klimatförädrigaras effekter blir käda och därmed apassas till de globala klimatutveckli. Kommetar: För att leva upp till visioe krävs e lämplig och krismedvete orgaisatio samt asvarsfull plaerig som reda i das plaerigsfas tar i aktuella risk- och skyddsaspekter. Det krävs att klimatfråga omsyrar alla verksamheter och att det foderas medel för framtida behov. Utveckli iom klimatforski måste följas oga. Det behövs också regioalt samarbete rörade apassigar i form av kustskydd och förstärkt fiasierig. Me hej där! Nu kommer vi, me ta t lugt - det gör vi. Vi har hört att de orrlädska delikatessera är utsökta och vi ser det som e ibjuda. Vi är på gåg. Det kommer i och för sig att dröja ia vi kommer till Kirua. Eftersom vi är ufär lika lågsamma som klimatzoeras förflyttig orrut - cirka e meter varje timme, dyt rut - avverkar vi bara strax uder e mil på ett helt år. Det iebär att det skulle ta oss över 50 år för att komma till Östersud frå Stockholm. Till Kirua skulle det dröja ytterligare hudra år, om det ite vore för att klimatet förädras allt sabbare. Och det tack vare dig och alla adra mäiskors miljöpåverka. Det tackar vi för. Å adra sida kommer vi ju ite esamma. I Dalara ka bödera till exempel se fram emot rikliga majsskördar. I Smålad ka tvättbjörara glädjas åt de bördiga viaras saftiga druvor. Äve om fästigara kommer att trivas i hela ladet är det e tröst att myg kommer att bli ågot färre. Eftersom vi helst håller oss i skugga är det där med ozohål it som bekymrar oss och med de höjda vatteivåera kaske vi slipper alla otäcka sadsträder. Ä fis det gott om tid att ite oroa sig... PMKlimatapassig fördjupigspromemoria Visio 7

8 Utmaigar Samhället är sårbart Klimatförädri gör att Helsigborg står iför ett atal utmaigar: Klimatet ädras och samhället är sårbart både ografiskt och fuktioellt. I detta kapitel redovisas hur och varför havsivåera stir och i vilke omfattig det påverkar Helsigborg. Vi redovisar hur ett ädrat klimat äve r effekter på hälsa och miljö. Slutli s e överblick av de ekoomiska aspekter detta medför. Osäkerhet i scearier. Jordes medeltemperatur ökar me det är osäkert hur mycket och hur sabbt. När temperature ökar förädras äve ederbördes fördelig uder året samtidigt som res itesitet ökar. I progoser för ederbördes förädrig fis osäkerhet i temperaturprogosera. Avrii i vattedra är beroede av blad aat ederbörd och avdustig. I progoser för avrii fis därmed både osäkerhetera i temperatur och ederbörd med. Klimatet ädras Temperatur, ederbörd och havsivåer Klimatet ädras me hur mycket, hur sabbt och uder hur låg tid är osäkert. Ju lägre i i framtide det hadlar om desto större blir osäkerhete. Det som komplicerar det hela är också regioala skillader i såväl temperatur som havsivå och ederbörd. Att världe reda är ie i e storskalig klimatförädrig ases säkert. Havsivå stir allt sabbare och temperature ökar globalt. Växthusgasutsläppe har ite miskat i ett globalt perspektiv, uta tvärtom ökat hela tide och ä mer efter år Växthusgasera är framförallt koldioxid som härrör frå förbräi av kol och olja samt meta och lustgas. De aktuella klimatforski sker om ett atal orgaisatioer som bevakar och utreder blad aat havsivåhöji. Två av dessa orgaisatioer är FN:s klimatpael (IPCC) och de hollädska Deltakommitté. IPCC har i sia rapporter sammaställt aktuell forskig frå ett par tuse forskare och därefter gjort saolikhetsbedömigar. Olika scearier för havsivåhöji har preseterats, grudat blad aat på olika scearier (se diagram sid 9, COP 15) för utsläppe av växthusgaser. Deltakommitté har bildats på begära av de hollädska reri och har studerat fråga ur ett hollädskt perspektiv, eftersom större dele av ladets BNP produceras uder havsivå. Deltakommitté baserar dessutom sia rekommedatioer på utvecklade studier krig issmältis effekter på Grölad och Atarktis. Blad aat därför ligr Deltakommittés rekommedatioer högre ä IPCC:s. I IPCC:s fjärde utvärderig AR fas ite issmälti med som faktor. Osäkerhete rörade klimateffekteras omfattig, särskilt efter år 2035, är mycket stor. Hur världe ka lösa utsläppe av växthusgaser är avgörade. Samtidigt ka partiklara i atmosfäre, som följer med förbräi av olika bräsle och utsläppe av växthusgaser, bromsa uppvärmi och e momet 22 -effekt. Miskar partikelmägde till följd av utfasig av kol och olja ökar ämli solistråli och därmed temperature. E ökad global medeltemperatur av 2 grader iebär 4 5 grader mer på våra breddgrader (utsläppssceario B2 respektive A2 i diagram COP 15, sid 9). Vid Arktis har e dramatisk havsissäkig skett, vilket tros bero på e så kallad tröskeleffekt. 8 Utmaigar PMKlimatapassig fördjupigspromemoria

9 Temperatur De globala medeltemperature stir och har gjort så de seaste 100 åre med e kraftig stegrig de seaste årtiodea. Utsläppe av växthusgasera koldioxid, meta och lustgas med flera och deras värmereflekterade verka ases vara orsake. Eligt seare bedömigar följer världe u det värsta sceariot för utsläpp av växthusgaser, det som kallas A1F1 vilket iebär att temperature ka stiga mer ä vad ma bedömt i utsläppssceariera B2 och A2 (Copeha diagosis 2009 respektive Rummukaie och Källé 2009). E ökad medeltemperatur på +5 C iebär att vi får ett klimat som förekom uder steålders värmetid. Sceariera skiljer sig mer åt ju lägre tide går. Årsmedeltemperature ökar eligt beräkigara med ca +4 C fram till år 2100 eligt sceario B2 och med drygt +5 C eligt sceario A2 eligt SMHI, Sveri ka förväta sig fler och kraftigare värmeböljor med åtföljade torka sommartid. Uppmätta extremvärde, som t ex +35 C 1975, ka alltså bli ä högre i framtide. Copeha diagosis 2009 COP 15 Vid klimattoppmötet COP 15 i Köpeham 2009 redovisades data som visar att utsläppe av växthusgaser ligr i ivå med det värsta sceariot som kallas A1F1. Ma redovisade scearier för havsivå till år 2100 om mist 1 meter eller mer. I oceaera fis reda så mycket värme lagrad att det kommer att bidra med 1,5 grad i global medeltemperatur uta aat tillskott (Katherie Rickardso prof Oceaografi Köpehams uiversitet, mutligt ). C År Temperaturscearier i Sveri eligt SMHI för viter (turkos) och sommar (röd). Kurvora är Viter- grudade och på IPCC:s sommarkurvor utsläppsscearier A2 respektive B2. Globala utsläppsivåer av koldioxid (e av flera växthusgaser) redovisade på klimattoppmötet i Köpeham 2009 COP 15. Efter 2003 har utsläppe accelererat och följer u det så kallade A1F1-sceariet. Det så kallade tvågradersmålet är beräkat efter lägre utsläppsivåer A2 och B2. PMKlimatapassig fördjupigspromemoria Utmaigar 9

10 100-årsreg Vid dimesioerig av VA-system klassificeras ederbörd efter de frekves de förekommer i medeltal. Ett 100-årsreg är ett stort reg som i sitt kommer vart 100:e år. Ett 100-årsflöde i vattedrag ka uppkomma vid lågvarig regperiod eller efter ågra stora reg, till exempel 20-årsreg, som kommer i tät följd. Samma sak gäller havsivåer, e 100-årsivå kommer i sitt vart hudrade år eller med 1% saolikhet ett visst år. 100-årsflöde i vattedrag Vid apassig av bebyglse och ifrastruktur itill vattedrag bör mist 100-årsflöde tillämpas, d v s ett flöde som är så pass stort att det i sitt kommer vart hudrade år eller med 1 % risk ett visst år. Ett sådat extremflöde ka komma är som helst efter e serie av midre stora reg och marke reda är mättad hade Råå ett extremt flöde på 33 kubikmeter/sekud vid myi efter e sörik viter. 10 Utmaigar Nederbörd Nederbörde och frekvese av extrem ederbörd ökar. De beräkade framtida årsederbörde (medelederbörd) varierar gaska mycket frå år till år, me det fis e tred mot ökad ederbörd i båda sceariera A2 och B2. Årsederbörde beräkas öka med omkrig 15 % (10 30 %) till år 2100 eligt SMHI Extrem ederbörd har reda ökat i frekves. Ett exempel är Köpeham som haft flera 100-årsreg de seaste åre. Havsvatteståd idag och i framtide vid Helsigborg. Havsivå har stigit cirka 20 cm rut Sveris kust de seaste 100 åre, me ladhöji (1,5 mm/år i NV Skåe) i Sveri har till största dele motverkat effekte. Havsivå har i medeltal stigit cirka 1,6 mm/år fram till 1990-talets börja. Seda dess har de legat på cirka 3,3 mm/ år. SMHI har mätt vatteståd i Vike seda På grud av Öresuds speciella topografi är det valigare med högre vatteståd i orra Öresud ä i södra, vilket sys tydligt är vatteståde i Vike och Barsebäck jämförs. Mätserie frå Vike har aväts som uderlag för att beräka das och framtida extrema vatteståd. Mätigara har pågått relativt kort tid, vilket gör att beräkade extrema värde för låga återkomsttider blir mer osäkra. Öki av havsivå iom de kommade åre bedöms i ulät bli relativt måttlig (+0,25 meter) ur ett översvämigsperspektiv i hamområdet, me påtaglig ur ett erosiosperspektiv för vår lågläta sadkust. På 100 års sikt hadlar det om e allvarlig ökig på rut e meter. Beräkad möjlig, tillfällig extremivå är +2,5 meter reda idag och ska läggas till de bedömda medelvatteivå (se stapeldiagram havsivåer ästa uppslag). Nivå +2,5 meter ikluderar viduppstuvig och våghöjd me ite våguppsköljig eller marksättig utaför dit vattet år. Dea tillfälliga extremivå måste alltså läggas till de framtida medel-vatteivåera. Riskivå +5 meter (se strategikapitlet) över havet gäller främst de lågläta sadkustområdea. Havsivåer Havsivåera i praktike: När det gäller havsvatteivåhöjig bör ma skilja på ofta förekommade ivåer och extremivåer. Medelvatteyta betraktas som e ivå som är ofta förekommade där det krävs permaeta isatser för att bevara och skydda samhällsviktiga fuktioer. Kortvariga höga ivåer ka betraktas på aat sätt, till exempel om saolikhetsbedömig kopplat till kosekveser. Det itressata kaske ite alltid är ivå i sig uta hur lä de förekommer och vilka område de hier påverka. Havsivå ka vara så kortvarig att de ite hier översvämma alla område. Som komplemet till havsivåera och deras varaktighet behövs ofta översvämigsstudier på lad för att kua bedöma isatser på lad på ett korrekt sätt. Adra faktorer att betäka är kombiatioe av hädelser. Hur saolikt är det till exempel att ett 100-årsvatteståd iträffar samtidigt som ett 10-års eller 100-årsreg. Vad kostar det att skydda sig mot detta jämfört med att ta kostadera för de tillfälliga översvämig som detta orsakar. Extrema vatteståd Lufttryck, vidar och tidvatte är de tre viktigaste faktorera som skapar variatioer i vattestådet. I Sveri är tidvattevariatioe relativt lite; cirka 5 15 cm bidrar tidvattet med i Öresud. Lågtryck och påladsvid r högre vatteståd, högtryck och fråladsvid r lägre vatteståd. Detta är e föreklad bild och forts. sid 13 PMKlimatapassig fördjupigspromemoria

11 Datum Källa Referesperiod Havsivå till ca 2100 Ja 2007 IPCC cm (exkl isdyamik) April 2009 Rummukaie och Källé April meter de ärmaste 100 åre Nov 2009 Copeha diagosis it may well exceed oe meter Vidstyrkor Kulig: 10,8-20,7 meter/sekud Storm: 20,8-32,6 meter/sekud Orka: över 32,7 meter/sekud Maj 2011 AMAP uderlag till IPCC 2014 Historiska sambad 0,9-1,6 meter Bedömi av framtida havsivåer varierar mella olika klimatmodeller. Återkomsttid Saolikhet uder 5 år Saolikhet uder 10 år Saolikhet uder 20 år Saolikhet uder 50 år Saolikhet uder 100 år 5 år 67 % 89 % 99 % 100 % 100 % 10 år 41 % 65 % 88 % 99 % 100 % 20 år 23 % 40 % 64 % 92 % 99 % 50 år 10 % 18 % 33 % 64 % 87 % 100 år 5 % 10 % 18 % 39 % 63 % Framtida höga havsivåer baserade på e ivå med 100 års återkomsttid. Det beskriver e ivå som uppås eller överträffas i omsitt e gåg på 100 år. Höjdsystem Höjd över havet as i ett höjdsystem. Höjdsystemet består av ett atal, på marke väl markerade, så kallade fixpukter. Varje fixpukt är oggrat imätt och represeterar höjde i det aktuella höjdsystemet på de pukte. Höjdfixara aväds seda som utgågspukter för att mäta höjdskillader till adra objekt, som däriom ka höjdbestämmas. RH2000 Rikets höjdsystem 2000 är Sveris ya atioella höjdsystem. Nollivå defiieras av Normaal Amsterdams Peil (NAP), vilket är e pukt i Amsterdam som aväds som 0-pukt äve i adra europeiska läder. Med iföradet av RH 2000 har det för första gå skapats möjligheter för alla lokala avädare att asluta sia lokala höjdät till ett atioellt höjdsystem som såväl regioalt som lokalt håller e mycket hög kvalitet RH RH 2000 Medelvatte +15 cm +26 cm 10 års återkomsttid 50 års återkomsttid 100 års återkomsttid +166 cm +175 cm +186 cm +182 cm +193 cm SMHI har 2010 beräkat medel- och extrema vatteståd för Helsigborgs kommu för 2035, 2050 och 2100 för e global havshöjig på +1 meter frå 1990 till Rapporte är e kompletterig till det uderlag som SGI och SMHI mesamt tagit fram 2009 för Helsigborgs kommu: Översiktspla ÖP Översiktlig klimatoch sårbarhetsaalys aturolyckor. År 2200 ka permaet havsivå bli +2 4 meter (RH 2000 respektive Deltakommitté) Summa = +4,5 6,5 meter över das medelivå iklusive extrem vädersituatio. PMKlimatapassig fördjupigspromemoria Utmaigar 11

12 Årets medelvatteståd är ett beräkat värde bestämt om regressio av måga års årsmedelvärde. det krävs mer ä 30 års värde för att ågorluda väl kua bestämma regressioslije. respektive års medelvatteståd är respektive års värde på regressioslije. dimesioerade ivå Högsta uppmätta +1,7 m seda 1976 Das extremhavsivå är beräkad till +2,5 meter +0,45 m +0,35 m (+ våguppsköljig, tidvatte +/ cm) våghöjd viduppstuvig dimesioerade ivå: 2100: +3,5 m. (+4 m) Mot das +3,2 m öp 2010 (tid +2,5 m) +1,7 m 0 m högvatteivå medelvatteivå Riktvärde för havsivåhöjig i Helsigborg i RH2000. Baserat på SMHI:s bedömig av e lämplig övre gräs (+1 meter frå 1990 fram till 2100) och vatteivå med 100 års återkomsttid. Lokala effekter för Helsigborg omfattar möjlig högsta viduppstuvig (varaktighet ågra timmar), e dyamisk viduppstuvig med kort varaktighet (cirka e halvtimme) samt våghöjd. Obs! Dimesioerade ivå varierar över tid. Dimesioerade ivåer tillfällig extrem (100-årsivå) = dimesioerade ivå som aläggi måste klara +2,5 m ex kajhöjd +2,0 m medelvatteivå idag 2050 y medelvatteivå +0,25 m iebär att dimesioerade ivå höjs till 2,75 m Återkomsttid 2010 Medelvatte: 5 cm (RH2000) 2035 Medelvatte: 15 cm (RH2000) 2 år 50 % saolikhet varje år 116 cm cm år 10 % saolikhet varje år 145 cm cm år 4 % saolikhet varje år 157 cm cm år 2 % saolikhet varje år 165 cm cm år 1 % saolikhet varje år 172 cm y medelvatteivå +1,0 m iebär att dimesioerade ivå blir + 3,5 m 2050 Medelvatte: 26 cm (RH2000) 2100 Medelvatte: 89 cm (RH2000) 137 cm ,0 m 1,9-2,1 166 cm ,3 m 2,2-2,5 178 cm ,4 m 2,3-2,6 186 cm ,5 m 2,3-2,8 193 cm ,6 m 2,4-3,0 Återkomsttider för das och framtides klimat. 12 Utmaigar PMKlimatapassig fördjupigspromemoria

13 framförallt är södra Sveri ett komplext och särskilt utsatt område eftersom topografi påverkar vattets rörelser och det fis mycket sad och ite klippor. Extrema låga eller höga vatteståd iträffar är flera faktorer som påverkar vattestådet samverkar. De havsvatteståd som leder till problem är oftast relativt sällsyta och kortvariga på grud av kraftig vid eller lågtryck. Hur hög de extrema ivå blir utifrå e give vädersituatio beror äve på utgågslät. Om ma utgår ifrå e högre ivå, krävs kappt kuligs vidstyrka för att få höga vatteivåer och varigslä. De extrema ivå varar vali i ågra timmar. Extrema vatteståd beskrivs ofta med hjälp av återkomsttider. Vattestådet ka tillfälligt bli högre på grud av viduppstuvig. De maximala statioära viduppstuvi i Öresud beräkas som mest att bli cirka 20 cm eligt tidigare resultat. De statioära plus de dyamiska kortvariga viduppstuvi beräkas som mest bli cirka 35 cm. Lokal klimateffektprofil För att få e bild av hur extremt väder ka påverka e ort eller ett specifikt område aväds e metodik som tar reda på de hädelser som faktiskt har iträffat på orte eller platse, så kalllad lokal klimateffektprofil. Metode iebär att gå iom tidigsartiklar och itervjua olika aktörer om vad som häde vid e storm med extremt vatteståd, översvämigar, olyckor, hur det haterades etc. E såda studie gjordes 2011 för Helsigborg (SLU K Bleow). Till detta fis i stade e olycksdatabas med tio års historik som ka kombieras med väderhädelser och kuskap för beredskapsåtgärder. År 1975 värmebölja med +35 o C. Stormara vitrara 1999 och 2005, samt orkaera 1967, 1969 och 1981 orsakade alla stora skador. 1985: två stora reg på sex veckor, ett 100-års och ett 60-års (Rolf Masfelt mutli). Storme Gudru 8 jauari 2005 orsakade strömavbrott och fällde skog motsvarade e hel årsavverkig i södra Sveri. Storme Per 2007 orsakade också stora skador. Advetsstorme Berit 2011 ställde till stora effekter med översvämigar i Helsigborg. Stradvä, Norra Hame, Öresudskraft och Råå drabbades. Översvämigar 2007 stägde av E6 vid två tillfälle ordöst om Helsigborg. E perso omkom i Ödåkra i e översvämmad tuel. Syraolycka 2005 på Kemira berodde på e bruste kylvatteledig så att e syratak brast och tusetals to svavelsyra forsade ut ur e av cisterera, rakt ut i Kopparverkshame i Helsigborg. Helsigborgs stad uppgav att Kemiraolycka kostat stades ivåare drygt 6,1 miljoer kroor. Sådaa sekudära olyckrisker ka i likhet med brad uppstå vid översvämig, erosio etc. Faktorer som påverkar havsivå Lufttryck Tidvatte +/ cm Ladhöjig +0,15 cm/år eller cirka +15 cm på 100 år uta kompesatio för ökad havsivå Vidhastigheter Viduppstuvig Statioär viduppstuvig: Sedställig av vatteyta vid kraftig vid på grud av att vatte förs i vides riktig frå e sida av vike till e aa samtidigt som djupförhålladea hidrar att vatteströmme går i retur lägs botte. Hur stor effekte av de statioära viduppstuvi blir beror på vides styrka och riktig och på topografi. Dyamisk viduppstuvig sker uder isvägigsförloppet är vå iitialt slår över det jämviktslä som gäller de statioära viduppstuvi. Dea effekt är e kortvarig (5-10 miuter) svägig. Vattestådsmätare i Helsigborgs ham PMKlimatapassig fördjupigspromemoria Utmaigar 13

14 Sårbarhetsaalys +230 cm Förutom de påverka som skett för ivå +190 cm RH2000 och som förvärras i ivå +230 cm RH2000 (ljusblått) tillkommer följade: Nordhame Vattet år Kutpukte E lägre sträcka lägs Järvägsgata vid Kutpukte fylls med vatte Vattet år das södra tuelmyig Iströmi av vatte frå Oceapire och Uppmarschområdet år Ikeas huvudkotor, Bredgata och Campus Kombitermiale översvämmas både av vatte frå Oceahame och Västhame Västhame Hamverksamhete vid cotaierhame översvämmas Vatte rier i i området med oljecisterera Sydhame Latmäes silos översvämmas Området krig Uilever påverkas Bulkhame Vatte rier i söderifrå på Kemiras område Övrigt På dea ivå strömmar vattet i och skapar kotakt mella Sydhame/Oceahame och Västhame. 14 Utmaigar PMKlimatapassig fördjupigspromemoria

15 Sårbarhetsaalys +270 cm Förutom de påverka som skett för ivå +190 cm RH2000 och ivå +230 cm RH2000 och som förvärras i ivå +270 cm RH2000 tillkommer följade: Nordhame Vattet flödar lägre i på Järvägsgata och år byggadera på gatas östra sida Campus vid Bredgata påverkas Vattet år reigsverket. Reigsverket ligr högt och påverka är oklar Västhame Västhamsverket översvämmas Sydhame Vattet år Öresudstermiale Vidare iflöde av vatte på Uilevers område Bulkhame Kemiras område är översvämmat. PMKlimatapassig fördjupigspromemoria Utmaigar15

16 Karta: Risk- och sårbarhetskarta. Se bilaga. Risker och sårbarheter Klimatförädrigara ka komma att iebära ökade risker för aturolyckor särskilt utmed kuste och lägs vattedra, vid vissa pukter vid vägar och järvägar, samt i lågpukter i bebyglse. Skador på byggader, ifrastruktur, farlig verksamhet och samhällsviktig verksamhet ka uppstå vid översvämig vid stigade havsivåer. Havet förvätas stiga med cirka 1 meter till De aturliga processer som främst påverkar erosio och översvämig vid kuste är vatteståd och vågor i havet Grudvatteivå stir till samma ivå som havets medelivå vilket blad aat ka påverka bärighete i marke. Ökade flöde i vattedrag ka leda till översvämig, erosio eller skred och ras i släter vilket ka påverka bebyglse och ifrastruktur. Översvämmat vattedrag uder väg. När det blir mer ovaligt med sö förädras årsdyamike i vatteföri vilket ka leda till såväl större översvämigsproblem uder höst och viter som problem med vattebrist uder torra somrar. Grudvatteivå påverkas också. Itesiva skyfall, främst sommartid, ka orsaka översvämigar. Stormar/kraftig blåst ka leda till översvämigar lägs kustera vilket ka få förödade kosekveser för samhället om att störa kommuikatioer, elförsörjig och skogsbruk. Översvämigar Effektera av de globala uppvärmi och de höjda havsivå r lokala variatioer. För Helsigborgs del påverkas havsivåhöji blad aat av de ofta förekommade ordvästliga vidara samt av Öresuds ormala variatioer i vatteivå. Översvämigsriske i Helsigborg och dess topografiska förutsättigar bestäms dels av havsvattestådet, dels av vatteståd och flöde i bäckar och åar såsom Råå och Veå med biflöde samt extrem ederbörd i bebyggda område. Översvämigsriske ökar: är vattestådet i havet är högt samtidigt som det är höga flöde i vattedra eftersom fallhöjde i allmähet är låg vid itesiva skyfall, främst sommartid, vid vilka dagvattesystemet ite förmår leda bort vattemägdera. Om grudvatteivå reda är hög ka ett midre reg bli droppe som leder till översvämig. De extrema re har reda uppträtt vid flera tillfälle, blad aat Kosekveser av sådaa hädelser behöver studeras mer i detalj, till exempel med så kallad itegrerad, hydrologisk modellsimulerig. 16 Utmaigar PMKlimatapassig fördjupigspromemoria

17 Det är framförallt Helsigborgs cetrala del (ire hames kaj +1,95 meter), hamområdet, orra tuelmyi (+2,1 2,4 meter), Fortua och området krig Råås myig på Råå som kommer att påverkas reda vid havsivåer på strax över +2 meter. Kutpuktes golvivå ligr på +2,35 meter. I vattedra beräkas flöde med das beräkade återkomsttider på 100 år öka i större dele av regioe och för Råås dalgåg ka järvägsspåret vara utsatt för risk vid sådaa extrema flöde. De förvätade milda vitrara i framtide gör att öki är särskilt stor vad det gäller höst- och viterflöde. E översiktlig översvämigskarterig för Råå har utförts av SMHI på uppdrag av Räddigsverket (SRV 2002). E översiktlig översvämigskarterig har också utförts för Veå med biflödea Skavebäcke och Hasslarpså samt Oderbäcke (SWECO, 2008). Resultate frå dessa karterigar har aväts vid framtagadet av översvämigskartor för riskaalyser i SMHI/SGI-utredi 2009 och fis redovisad på de bilagda risk- och sårbarhetskarta. Här sys ett extremsceario med högvatteståd och högflöde. Flaskhalsar i systemet framträder vid Flöje och orra Strövelstorp. Biflöde sakas i dea modellerig. I SMHI:s översiktliga översvämigskarterig för Råå beräkades översvämigsutbredi frå myi i Öresud till ett par kilometer uppströms Tågarp. Resultatet för BHF (Beräkat Högsta Flöde) frå de utredi, vilket motsvarar ett flöde på 232 m 3 /s i Råås myig i Öresud, har aväts för kartaalyse i SMHI/SGI-utredi. Framtida 100-årsflöde är: för Råå 38 m 3 /s för Ve å (vid Åbromölla) beräkat till ca 40 m 3 /s för Oderbäcke ca 10 m 3 /s. Lågvarig regperiod eller ågra 20-årsreg i följd ka orsaka ett 100-årsflöde. De orra tågtuelmyi (i bildes mitt) vid Gröi ligr på edast ,4 meter över havet och skulle behöva skyddas reda idag mot extrema havsivåer på +2-2,5 meter och i framtide +3,5 meter Råå ham. Kaje ligr på +1,2 meter Översvämigssituatio vid Ladskroavä Cetrala stade vid Ire Hame. Kajivå +1,95 meter. Bro vid Ladskroavä ka bli e flaskhals vid höga flöde PMKlimatapassig fördjupigspromemoria Utmaigar 17

18 Havsivåhöjig Om havsivå år upp till de högsta ivå som återkommer e gåg på 100 år blir ivå högre ä vid etréera till Kutpukte reda vid das situatio. Det ka dock fias e viss margial eftersom våghöjde miskar är vattet ska ta sig upp på område med lågt vattedjup. Samtidigt ka viduppstuvi öka är vattet pressas upp över kajkate. De värsta situatioe som i omsitt iträffar e gåg på 100 år är ite de värsta situatioe som ka iträffa. Pricipsektio för området mella Kutpukte och hambassä. E viss risk föreligr reda idag. Bilde visar ladhöji som uppgår till cirka 1,5 mm/år i NV Skåe meda vattehöji har varit drygt 3 mm/år de seaste 20 åre Vatte möter ett motståd då det strömmar fram i e ledig. Om havets ivå är hög samtidigt som det regar ka vatte strömma upp på markyta via bruar på dagvattesystemet. Ma ka då få de situatio som visas i figure. 18 Utmaigar PMKlimatapassig fördjupigspromemoria

19 E särskilt utsatt del av Helsigborg får här exemplifiera hur markivå och avvattigsförhållade ka göra ett område lågt frå kust och vattedrag extra sårbart. Figurera visar exempel frå tätortsmiljöer. Samma priciper gäller dock äve för midre samhälle och glesbygdsområde. Istället för havet ka det gälla e ivallig som skydd mot höga ivåer i ett vattedrag. Äve i ett sådat fall behövs pumpig av dagvatte och dräerigsvatte. Ett stort avriigsområde för dagvatte sträcker sig frå Husesjö till utloppet i Öresud strax söder om avloppsreigsverket. Husesjö är det område som är istägt, det vill säga att det ligr i e säka uta aturlig avriig. Ivalli ska ses som e pricip, kaske e 1,2 meter hög mur som e första skyddsåtgärd. Det är extremt viktigt att skapa ya fördröjigsvolymer för dagvatte och att ite öka dagvatteflödea frå de typ av område som Husesjö är ett exempel på. Här ka ma ite förtäta uta extremt oggraa utredigar och absolut ite iom de lågt beläga områdea. Sceariot är här att havets ivå är hög och att det samtidigt regar. På sträcka där ledi passerar det låga området iaför mure kommer vattet att träga upp på marke via aslutade bruar och ledigar. Allt dagvatte som kommer frå hela avriigsområdet måste då pumpas. E lösig ka då vara att skapa e y tät ledig frå till exempel ivå +5 meter över havet fram till Öresud uder de skyddade mure. Med dea lösig behöver edast dagvatte frå området uder +5 meter pumpas ut via ett lokalt uppsamligssystem. För att kua alägga dea typ av system krävs utrymme för e y ledig alterativt för ett ytt lokalt system för området uder +5 meter. Kartbilde visar att de lägsta områdea iom Husesjö ligr ca 3 meter uder de höga markivå som omr hela området. Ledi som leder ut frå området ligr mer ä 10 meter djupt och har diameter 1,8 meter. Ledi skulle vara extremt kostsam att bygga om till e större dimesio om det es går. Det är möjligt att ma i så fall måste gräva flera stora schakt och borra fram e y ledig mella schaktgropara. Kostadera skulle uppgå till måga 10-tals miljoer. PMKlimatapassig fördjupigspromemoria Utmaigar 19

20 Dygsederbörd De största dygsederbörde förvätas öka med ca 15 procet som e följd av klimatförädri. Troligtvis kommer de itesivare kortvarigare ederbörde att öka äu mer. Av figure framgår det tydligt vilke förädrig i avriig som sker vid e exploaterig. Figure visar regstatistik som ite tar häsy till klimatförädri. Råås dalgåg vid Ottarp uder ormalt högflöde det vill säga flöde som ka vara årligt återkommade. Utdiki av våtmarker frå 1850-talet samt kulverterig av vattedrag och täckdikig av åkermark har förädrat vatteflödeas dyamik kraftigt. Det har ökat erosioe vitertid och försämrat vatteflödet vid torrperioder. Område med lågpukter E översiktlig kartläggig har utförts av lågpukter i terrä som är beläga i aslutig till plaerade utbyggadsområde eligt översiktsplae krig tätortera i Helsigborgs kommu. Avsikte har varit att idetifiera lågt beläga markområde där stora vattemägder ka komma att asamlas vid ederbörd och som bör udatas frå bebyglse. GIS-aalys har aväts för att fia lågt beläga område med större djup ä 0,5 meter mella lägsta pukt i svacka och lägsta tröskelivå över vilke vatte ka avledas och som vid vattefyllig skulle få e utbredig av mer ä 1 hektar ( m 2 ). I udersöki har edast lågt liggade område kartlagts. Riske att vatte blir ståede i dessa på grud av till exempel häftiga reg har ite udersökts. Grudvatteaspekter När havsivå stir permaet stir äve grudvatteivå i sedimet, och utfylladsområde som i stades ham- 20 Utmaigar PMKlimatapassig fördjupigspromemoria

21 kvarter och i sedimetära bergarter. Stigade grudvatteivå ka iebära problem för VA-systemet, föroread mark, dricksvattekvalitet, bärighet, påverka på byggader, korrosio med mera. Följade aspekter gäller: Nära kuste stir grudvatteyta lika mycket som medelvatteyta i havet. Hur lågt frå kuste påverka sträcker sig beror på flera faktorer. Medelvatteyta i havet påverkar markförhålladea kotiuerligt. Grudvatteivåer stir lijärt med avstådet till havet i homoa jordarter. Äve flera olika slags mäskliga igrepp ka förädra grudvatteivå. Dit hör: uttag av grudvatte, reglerig av vattedrag och byg av tular och adra kostruktioer uder jord bortledig av dagvatte och asfalterig/aa hårdgörig i marke i tätortsmiljö, vilket till stor del förhidrar grudvattebildi e säkig av grudvatteivå, vilket ka leda till att vattetäkter siar, till saltvatteiträgig i bruar i kustära område eller område med relikt havsvatte, till försurig om oxidatio i svavelhaltiga jordar, till sättigar i marke, till förhöjda järoch magahalter i grudvattet och till uttorkig och biotopförädrigar i våtmarksområde. e höjig av grudvatteivå, vilket ka medföra stigade jär- och magahalter, och därtill risk för skred, markförsumpig och ökade halter av orgaiskt material i grudvattet. Höjt grudvatte och översvämigar ka iebära att föroreigar frå föroread mark ka läcka ut. Detta har till exempel oterats vid saeri av BT-kemiområdet i Teckomatorp. Dricksvatteförsörjig Örbyfältet är stades viktiga dricksvattemagasi och hela ledi frå Bolme till Helsigborg behöver e ordetlig riskaalys. Kvalitete på råvattet i Bolme och Rigsjö (reservtäkt) kommer saolikt att försämras ågot med ökade humushalter och ökad risk för smitta av mikroorgaismer. Kosekvesera för dricksvatteförsörji vid extrema reg med risk för föroreigar eller smitta, till exempel via bräddade avloppsvatte, skulle kua bli stora för Helsigborg. Det är e låg sträcka som vattet trasporteras och det ka ite uteslutas att det skulle kua uppstå problem. Helsigborgs reservvattetäkt och eskilda vattetäkter ka också komma att få ett ågot sämre skydd. Lågpukter såsom tuel vid Kropp, riskerar att vattefyllas vid skyfall PMKlimatapassig fördjupigspromemoria Utmaigar 21

22 Läs mer: FÖP H+ PM Stigade havsivå Figure till hör illustrerar sceariera för Helsigborg för åre 2035, 2050, 2100 och visar hur medelvatteivå (MV), högvatteivå (ljusgröa staplar) och extremhögvatteivå stir successivt. Extrema högvatteivåer omfattar effektera av vågor, viduppstuvig och dyamisk viduppstuvig. Ur stigade havsivå sårbarhetsaalys och förslag på åtgärder, White/WSP vart 10 år vart 10 år +160 vart år vart 10 år MV+89 MV+26 MV Nivåer med omfattade påverka Nivåer där havet börjar träga i på lad Nivåer som klaras med das situatio H+området, hame/kajera och Södertuel Av särskilt itresse för stade är hur klimatförädri påverkar H+projektet och Södertuel. All mark mella de ursprugliga stradlije och de uvarade är utfyllader av lösa massor vilket utgör e riskfaktor för markes bärighet med stigade grudvatteivå (se bild sid 21). För de ämda projekte har det gjorts separata fördjupigsstudier. I FÖP H+ med tillhörade PM stigade havsivå redovisas kosekveser och möjliga åtgärder för att hatera fråga. Olika strategier och flexibla apassigar behöver göras för de bebyglse som plaeras här. H+området i bildes mitt. 22 Utmaigar PMKlimatapassig fördjupigspromemoria

23 Erosio, skred och ras På stadsbyggadsförvaltis uppdrag utförde SGI och SMHI 2009 e klimatoch sårbarhetsaalys av kommue iför arbetet med ÖP Nedaståede beskrivig av erosio med mera är e bearbetig och apassig till ya havsivåer av motsvarade avsitt i de utredi. Översiktlig beskrivig av kuststräcka Det studerade kustområdet sträcker sig frå Vike i orr till Rydebäck/Fortua i söder. Större dele av kuststräcka utgörs av svallsedimet i form av plaa fält och stradvallar. Mella ladbor och stradlije fis stradavlagrigar som huvudsakli består av sad, på sia ställe täckta av flygsad. Klapperste förekommer och på flera platser orr om Helsigborgs ham går bert i form av sadste i da. De södra dele frå kommugräse i söder till hamområdet i Helsigborg utgörs av relativt smala sadsträder som ofta har svag lutig upp mot lad. Lokalt förekommer markerade höjdpartier. Här förekommer sad- och grusvallar omväxlade med torvfyllda säkor. De flesta byggda aläggigar såsom vägar, hamar och kustära byggader skyddas av stradskoig av ste eller betog. På ågra platser orr om hame fis alagda så kallade hövder för att förhidra erosio och sedimettrasport. Det fis också på flera avsitt av strade skydd i form av stradskoig med ste och block, till exempel vid Fortua, Råå vallar och Hittarp. Förekommade jordlar är erosiosbeäga och viss erosio har kostaterats på flera platser uder åres lopp. Erosioe sker dels kotiuerligt om påverka av vågor, dels om att stora sammahägade område försvier ut i havet vid högt vatteståd och/ eller i kombiatio med höga vågor. De förstämda type av erosio ka bedömas utifrå ologiska förhållade, topografi och batymetri (vattedjup och bottetopografi), bedömda framtida havsivåer och våxpoerig. Erosio till följd av exceptioella väderförhållade ka uppträda lokalt och är svårare att bedöma både är det gäller på vilke plats och med vilke omfattig erosioe ka uppkomma. Påverka på kuste styrs äve av vatteståd och vågor. De flesta höga vatteståd iträffar på grud av kraftig vid, evetuellt i kombiatio med lågtryck. De förhållade som r höga vatteståd kommer med stor saolikhet att leda till höga vågor (max 0,9 meter eligt modellsimulerig), som ka leda till äu högre vatteivåer lägs kuste. Vågoras uppsköljig på strade ka leda till att vattet år ä högre, beroede på strades bredd och lutig. Våghöjde vid strade påverkas också av hur botte ser ut, ett grut område med bräigar och skär r e större begräsig av våghöjde ä ett djupare vatteområde. Udersökig av vid- och våxpoerig har ite igått i SGI/SMHI-utredi 2009 varför iga bedömigar har utförts där häsy tagits till vid- och vågklimat. Det har heller ite fuits ågra uppgifter om batymetri uta dessa förhållade har bedömts utifrå topografiska kartas uppgifter. Eligt dessa sluttar botte ärmast kuste vid Öresud lågsamt ed till 6 meters djup på cirka 600 meters avståd frå kuste och därefter ökar vattedjupet avsevärt upp till cirka 50 meter. Kuste vid Skäldervike är låggrud. Sadkust med steskodd strad, Råå vallar Sårbar pukt, Västkustbaa vid Flöje Måttlig kusterosio vid Hittarp-Laröd PMKlimatapassig fördjupigspromemoria Utmaigar 23

24 Kusterosiosvärde Värdea frå SGI/SMHI-utredi 2009 rörade kusterosio är omräkade efter havsivåscearier som kom seare uder 2009, det vill säga omräkat efter havsivåsceariet på + 1 meter till Zoer på 50 respektive 100 meter frå vattelije har lagts i på risk- och sårbarhetskarta. Karta: Risk- och sårbarhetskarta. Se bilaga. Resultat av kraftig våguppsköljig: Två pakerade bilar slugades i blad båtara och tug gatste kastades iväg och spreds vida omkrig Skador på isida av de kraftiga Parapetebarriäre Erosiosförhållade Det har ite fuits ågra tillgägliga uppgifter över omfatti av tidigare erosio, förädrigar av stradlije eller ågra mätigar av bottetopografi. Erosioshastighet och sedimetrörelser är därför svåra att värdera. Några kraftiga stormar har dock orsakat mer omfattade erosio, blad aat iträffade stormar vitrara 1999 och 2005, vilka orsakade skador lägs strädera. Adra käda tillfälle var orkaera 1967, 1969, Norr om Helsigborgs ham vid Pålsjö idikerar morfologi vid hövdera att sedimet trasporteras frå orr till söder. Omfatti av erosioe vid kustera beror till stor del av topografiska och ologiska förhållade i kustområdet. För erosio lägs med låglät sadkust gäller tumrel 1:100 det vill säga för varje cetimeter som havet stir påverkas 1 meter strad och 1 meter ökad havsivå iebär alltså risk för påverka 100 meter iåt lad. På kvälle de 27 ovember och första advet 2011 drabbades Helsigborg av storme Berit. De var förvarad som klass 3. Storme var ite så lågvarig, så havsivå ha ite bli extrem. Maximalt cirka +1,6 meter över medelvatteivå uppmättes vid Vike, meda Skaör hade -1,4 meter. Vattet hade tryckts upp mot de flaskhals som fis mella Helsigborg och Helsigör. Eligt uppgift förekom kortvariga orkabyar på uppåt 40 meter/sekud, vilket förklarar de stora vattemägder som kastades över Parapetepire och Stradvä och som orsakade stora skador. Västhamsverket fick vallas i och läsas då det stod flera decimeter vatte i byggade, vilket hotade elistallatioer. Effektera av de våldsamma våguppskölji gav viktig erfarehet som sär att vide ka större effekt ä vad medelvatteivå visar. De sär också att det ite räcker med barriärer. Äve aläggigar och byggader iaför behöver ha apassigar för våguppsköljig. För att få e uppfattig av vilka stradära område som ka komma att påverkas av erosio har därför aväts e modell som bygr på ett sambad mella havsivåhöjig och påverka på sträder. Modelle utgår frå att e höjd vatteivå i havet påverkar strades övre del och dyera, varvid material förflyttas frå strade ut i havet så att ett ytt jämviktslä uppkommer. E uppskattig av tillbakadragade av kustlije har utförts med hjälp av dea modell, som dock ite tar häsy till lägsgåede sedimettrasport, effekter av kraftiga stormar etc. Som uderlag för dea överslagsberäkig har aväts medelvatteivås förädrig vid stigade havsivå. För år 2100 har dea höjig atagits uppgå till 0,9 1 meter med häsy ta till ladhöjig. De stora kosekvesera av erosio är dels de lågsiktiga förluste av mark som huvudsakli bestäms av medelvatteivå i havet. Med riktigt ogysamma förhållade, det vill säga extremt högvatte och våghöjd ka ma evetuellt få större påverka lokalt då större område ka eroderas. Vid extrema förhållade ka äve vågor påverka grudkostruktioer för byggader och aläggigar ära kuste om urspolig och udermierig. Område med risk för skred och ras Helsigborg har ite mäktiga lar eller stora arealer med de käsliga, fikoriga jordartera som betigar skred och ras, me i takt med ökad extrem ederbörd ökar riskera, främst i Råås dalgåg. Utredi har avgräsats till bebyggda och potetiella utbyggadsområde. Stabilitetsförhålladea har studerats främst i aslutig till vattedrag och lutade terräg. I de område där stabilitete ite på dea utredigsivå ka säkerställas utgörs jordlagre av svämsedimet med varierade larföljd, som ka iehålla skikt och lar av lera, silt, sad och orgaisk jord med låg hållfasthet. Jordlagre iom de udersökta delområdea är i huvudsak fasta. I aslutig till vattedrag förekommer emellertid lera och svämsedimet med ilagrad orgaisk 24 Utmaigar PMKlimatapassig fördjupigspromemoria