Årsrapport 2011 Genomförandet av Kontrollprogram: fågelfauna och vindkraft på Näsudden, Gotland

Transkript

1 REGIN GTLAND Årsrapprt Genmförandet av Kntrllprgram: fågelfauna ch vindkraft på Näsudden, Gtland -» 8 m?*j Mårten B. Hjernquist På uppdrag av Stugyl AB, Vindkmpaniet AB, Slitevind AB ch Näsudden Väst Adm. AB '' (:<»:./C,\

2

3 Årsrapprt Genmförandet av Kntrllprgram: fågelfauna ch vindkraft på Näsudden, Gtland Mårten B. Hjernquist Fil. Dr i Bilgi På uppdrag av Stugyl AB, Vindkmpaniet AB, Slitevind AB ch Näsudden Väst Adm. AB Ftn: mslag: Vindkraftverk-Näsudden, Gtland (Mårten B. Hjernquist) Övriga: Där inget annat uppges Mårten B. Hjernquist. Kntaktuppgifter: Adress: KMH Knsult/Mårten Hjernquist, Svartbäcksgatan 7A, Uppsala E-pst: inf@kmhknsult.se

4 Innehåll Innehåll...5 Sammanfattning inledning 9 Genmförande av kntrllprgrammet... Fallviltsinventering 3 Studie av asätarnas effekter på fallviltsinventeringen 5 Studie av fallviltsinventeringens effektivitet 7 Preliminär uppskattning av den verkliga mrtaliteten 7 Fågelinventering 8 Vår- ch häckfågelinventering 9 Höst- ch vinterfågelinventering mrådesbeskrivning Väderdata Frtsatta studier inm kntrllprgrammet... Rapprtering Tabeller.... Referenser

5 Vindkraftverk i dimma, Näsudden. Steg :9 Uppstart''-"'" ' Fallvilttnventeringar Fågelinventeringar : Steg : t : Fallvlltinventeringar Fågelinventeringar l i Experiment, Steg 3: V Fallviltlnventeringar Experiment' Steg 4: FaMtinventeringar Fågelinventeringar Experiment Kmpletteringar Steg S; 3 Fallviltinventeringar Fågelinventeringar Experiment-^.- Kmpletteringar Analys Slutrapprt Arbetsplanen för kntrllprgrammet (Hjernquist 9). Kntrllprgrammet startades upp 9 med löpande fallvilt- ch fågelinventering ar. Med den här årsrapprten avslutas den tredje etappen. Under de kmmande åren ska veckvisa inventeringar av fallvilt ch inventeringar av fågelförekmst under vår, höst ch vinter utföras. Dessa startade 9. Därutöver utförs experiment för att kunna krrigera fältdata vilka startade under ch avslutas under. de senare skedet av kntrllprgrammet, steg 4 ch möjligen 5 kan kmpletteringar kmma att behövas. Under sista steget, steg 5, kmmer allt data analyseras ch rapprteras. Eventuellt ch önskvärt är att detta material sedan kmmer att ligga till grund för vetenskaplig publikatiner samt att kunskaperna man erhållit på annat sätt sprids. Detta ligger dck utanför kntrllprgrammets ramar. Andra sätt att sprida kunskapen sm erhålls utöver dessa år är ckså önskvärda. Arbetetgick understeg 3 in i fas, att studera fågellivet efter mderniseringsarbetet.

6 Sammanfattning Kntrllprgrammet på Näsudden följer BACI-mdellen. Det står för Befre andafter Cnstructin Impact study ch betyder att man, i det här fallet, studerar fågellivet före ch efter att de äldre mindre vindkraftverken ersätts av nya större. Under har mderniseringen av vindkraftverken i de två planerade delmrådena ägt rum vilket betyder att kntrllprgrammets studier före mderniseringen avslutats ch att arbetet gått in i fas två. Att studera fågellivet efter mderniseringen. Sm åren innan har ttalt fyra persner varit invlverade i inventeringarna sm mfattar vår-, höst-, vinter- ch häckfågelinventeringar samt fallviltinventeringar. Experimenten sm påbörjades för att studera hur frt fallvilt försvinner ch hur effektiva inventerarna är, har ckså genmförts under ch ska avslutas i början på. Det har under mfattat alla inventerare ch inga märkbara skillnader mellan inventerare eller mråden kan bserveras. Inventeringarna av fallvilt har under påverkats av mderniseringsarbetet eftersm det inneburit att vindkraftverk stått stilla ch att vissa delmråden inte varit tillgängliga under alla inventeringstillfällen. Ttalt hittades 48 fallvilt vid de vindkraftverken sm inventerats under. Andelen fallvilt per inventerat vindkraftverk är ungefär lika strt för alla delmråden:,4 -,. Viktigt att ntera är att antalet ch andelen bserverade inte är samma sak sm det verkliga antalet eftersm sannlikheten att hitta fallvilt är berende på hur frt asätare tar brt döda fåglar från inventeringsmrådet ch hur effektiva inventerarna är på att bservera fallvilt. Att vindkraftverken är den trligast dödsrsaken för majriteten av de fallvilt sm bserveras styrks av att det under inte hittades några fallvilt under vindkraftverk när de stått stilla under vissa perider. Dessa inventeringar genmfördes under sm ett kmplement till det övriga arbetet. Alla fallvilt sm bserverats där delar av eller hela fågeln har funnits kvar har ckså krsskadr (: 63 %, : 6 % ch 9: 4%). Fallviltexperimentet, sm frtfarande pågår, visar på att spår från ca 7 % av fallviltet var kvar efter en vecka. Inventeringseffektivitet för fallvilt ligger på ca 33 %. Det betyder att man preliminärt kan uppskatta den verkliga mrtaliteten till drygt 8 fåglar per vindkraftverk ch år. Detta är en hög siffra jämfört med andra parker sm studerats i Eurpa där det genmsnittliga antalet fåglar sm klliderar med ett vindkraftverk per år är 6,5. Nrdamerika är den den genmsnittsliga kllisinsfrekvensen uppskattat till,6 fåglar per vindkraftverk ch år. Inventeringar av häckande, rastande ch övervintrande fåglar har genmförts med karteringsmetdik. Häckfåglar inventerades av en ch samma inventerare vid sju lika tillfällen under april, maj ch juni. Då nterades även sträckande ch rastande vårfåglar. Samtliga höst- ch vinterfågelinventeringar inventerades av en ch samma inventerare ch genmfördes vid 3 lika tillfällen under februari, mars ch april samt under september, ktber, nvember ch december. Hösten var länge mild under vilket gjrde att inventeringarna pågick längre in på året en tidigare år. I denna årsrapprt presenteras dessa data deskriptivt precis sm i föregående årsrapprt. Dessa data kmmer att analyseras i detalj under steg 5 (se arbetsplan på mtsatt sida) ch resultatet presenteras i slutrapprten.

7

8 Inledning Det påbörjade kntrllprgrammet (Hjernquist 9) studerar skillnaderna i påverkan på fågellivet av att byta ut flera mindre vindkraftverk till färre ch större verk. Prjektet ska genmföras under en fyra årsperid sm startade under våren 9. Kntrllprgrammet utnyttjar de planerade förändringarna av mderniseringen av vindkraftverken på Näsudden ch är därigenm utfrmat sm ett experiment enligt så kallad BACI metd (Befre andafter Cnstructin Impact study). Det betyder att man studerar förhållandena innan ch efter en explatering ch på så sätt kan studera skillnaderna före ch efter mderniseringen av vindkraftparken. Två delmråden fungerar sm kntrllmråden där inga skillnader i vindkraftverkens utfrmning ch placering kmmer att ske under prjektperiden. I ett av dessa mråden har de nya större vindkraftverken redan ersatt de tidigare mindre verken, medan de mindre vindkraftverken i det andra mrådet inte planeras att bytas ut förrän möjligen i ett senare skede. Dessa mråden kntrllerar för hur vindkraftparken kmmer att se ut efter ch innan mderniseringen. I de två resterande mråden kmmer vindkraftverken bytas ut ungefär halvvägs in i kntrllprgrammet, vilket skedde under. Dck blev mderniseringsarbetet inte klart förrän till tidig höst vilket betyder att inventeringarna inm kntrllprgrammet bör m möjligt förlängas med lika många månader så att de ckså innefattar smmaren ch hösten 3. Delmrådenas utfrmning illustreras i figur. Mderniseringen av vindkraftparken på Näsudden innefattar flera betydande förändringar där antalet, utfrmningen ch placeringen av vindkraftverken förändras. Mer infrmatin m dessa förändringar finns i tidigare årsrapprter ch i kntrllprgrammet (Hjernquist 9,, ). Eftersm Näsudden har ett rikt fågelliv under alla delar av året med bl.a. flera rödlistade ch htade arter kan dessa fåglar påverkas av de förändringar av vindkraftparken sm delvis påbörjats. Vid Näsudden finns även många arter sm tidigare visats lida större risk för att påverkas negativt av vindkraft så sm exempelvis örnar. Delar av Näsudden ch är ckså skyddade sm Natura mråde (SCI ch SPÄ direktiven) samt sm djurskyddsmråden. Parallellt med kntrllprgrammet har inventeringar av fågellivet genmförts i hela den östra delen av Näsudden, Natura-mrådet inkluderat, under på uppdrag av Vattenfall Vindkraft AB. Dessa ska frtsätta under. Data från dessa inventeringar skulle m möjligt kunna ingå i slutrapprten för detta kntrllprgram. Kntrllprgrammets frågeställningar:. Hur påverkas kllisinsrisken för fåglar av att byta ut fler mindre vindkraftverk mt färre stra?. Hur påverkas häckande, rastande ch övervintrande fåglar via direkta ch indirekta faktrer av att byta ut fler mindre vindkraftverk mt färre stra? 3. Hur påverkar väderförhållanden eventuella skillnader i kllisinsrisken ch indirekta ch direkta effekter? 4. Hur påverkar den lkala mgivningen, sm t.ex. vegetatinstyper, eventuella skillnader i kllisinsrisken ch indirekta ch direkta effekter? 5. Hur påverkas eventuella skillnader i kllisinsrisken ch indirekta ch direkta effekter av tiden samt under vilka perider vindkraftverken är verksamma?

9 För en mer utförlig beskrivning av frågeställningarna ch m varför dessa frågeställningar valts ut se kntrllprgrammet (Hjernquist 9). För att kunna ge svar på dessa frågeställningar ch för att genmföra adekvata ch tillförlitliga analyser krävs flera års studier. Dessutm krävs att mderniseringarna genmförs sm kntrllprgrammet är designat att studera. Arbetet med mdernisering påbörjas under ch avslutades. Den här rapprten innehåller några preliminära analyser ch uträkningar men är till största del deskriptiv ch sammanställer de fältdata sm ska ligga till grund för framtida analyser i slutrapprten. Långtgående slutsatser baserat på detta material är därför inte möjliga, även m infrmatinen här i kan ge en fingervisning eller peka på tänkbara effekter, eller uteblivandet av sådana. Rapprten innehåller ckså delar av inventeringsresultaten ch avslutas sm tidigare årsrapprter med en krtfattad beskrivning av det frtsatta arbetet med att genmföra kntrllprgrammet under de kmmande åren. Vs. '\Stgvarcte?,,'!- -- St.Siglajvs" Skåte t l,. "Jtsvenne Strgrunn Figur. Studiemråde för kntrllprgrammet på Näsudden indelat i fyra delmråden. I delmråde G har de gamla vindkraftverken bytts ut innan kntrllprgrammet startade. Mderniseringen i delmråde V ch 5 har slutförts under. mrådet Ö kmmer inga förändringar att ske under kntrllprgrammets genmförande. Karta från kntrllprgrammet (Hjernquist 9]. mrådesförteckningar i figurer ch tabeller överensstämmer med uppgifterna i denna kana.

10 Genmförande av kntrllprgrammet Kntrllprgrammet har genmförts enligt den arbetsplan sm fastslagits. Ttalt har fem persner varit invlverade i inventeringarna, experimenten ch övriga arbeten. Näsudden har delats in i fyra delmråden (figur ). Ttalt har 5 fältdagar spenderats på fallviltinventeringar, 3 på fågelinventeringar ch 4 på experiment vilket mtsvarar 87 dagar ch mer än 9 timmar i fält under. På grund av mderniseringsarbetet kunde inte alla inventeringar genmföras i sin helhet sm planerat ch vädret möjliggjrde inventeringar av fallvilt vid två tillfällen i janurai. Detta har dck inte påverkat kntrllprgrammet i sin helhet utan kan kntrlleras för. På grund av den milda hösten pågick höstens fågelinventeringar någt längre än tidigare år. Eftersm mderniseringsarbetet inte blev klart förrän till tidig höst betyder att det att inventeringarna inm kntrllprgrammet bör förlängas med lika många månader så att de ckså innefattar smmaren ch hösten 3. Detta för att det är önskvärt att lika långa tidsperider före ch efter mderniseringen studeras.

11 9 Figur. Antal fallvilt per vindkraftverk ch år uppdeladepå delmråde. Data år från den första fasen i kntrllprgrammet, alltså fram till att mdernisering av vindkraftverken i S ch VK genmfördes under. Det verkliga antalet är dck högre eftersm asätareför brtfallvilt ch inventerarna inte hittar alla fåglar sm finns inm inventeringsmrådet (se figur 5 ch 6). G Fallvilt 9 Fallvilt Fallvilt Jan* Feb mars April Maj juni Aug Sep* kt Nv Dec Figur 3. Antal fallvilt per månad under 9, ch. Fallviltinventeringarna startade i mitten på maj 9. Inventeringsdata har inte kunnat samlas in varje vecka under 9, ch på grund av väderförhållanden ch mderniseringsarbete (yillket innebar blå. avlysta mråden). I slutrapprten kmmer det att tas hänsyn till dessa faktrer.

12 VK G Figur 4. Antal fallvilt per vindkraftverk ch år uppdelade på delmråde. Data är från den andra fasen i kntrllprgrammet, alltså efter att mdernisering av vindkraftverken i S ch VK genmfördes under. Det verkliga antalet är dck högre eftersm asätareför brtfallvilt ch inventerarna inte hittar alla fåglar sm finns inm inventeringsmrådet (se figur 5 ch 6). Data från två månader presenteras vilket gör att dessa siffrr måste tlkas med str försiktighet. Data under ch 3 kmmer att ge mer mfattande material ch möjliggöra en jämförelse före ch efter mderniseringen inm kntrllmrådena ch inm de mråden sm mderniserats. Failviltsinventering Fallviltsinventering går ut på att studera mrtalitet (eller skadr] rsakade av direkta kllisiner med vindkraftverken. Det är en vanlig metd att studera direktrsakad mrtalitet även m den kan utfrmas på lika sätt samt genmföras med lika intervaller. För mer detaljer m hur inventeringarna går till se tidigare årsrapprter ch kntrllprgrammet (Hjernquist 9,, ). mrådet runt 35 vindkraftverk på Näsudden genmsöktes under första delen av i likhet med tidigare år ch från ch med nvember (efter mderniseringarna) genmförs inventeringar av 9 vindkraftverk. Inventeringen genmförs av två inventerare enligt standardiserade rutter. Allt fallvilt katalgiseras ch ftgraferas. Infrmatin m arttillhörighet, kön, ålder, vid vilket vindkraftverk det nterades samt gegrafiska krdinater. För mer infrmatin se tidigare årsrapprter ch kntrllprgrammet (Hjernquist 9,, ). Värt att ntera för är att antalet fallvilt i delmråde G ökade kraftigt medan det minskade för delmråde Ö ch S (figur, 4). Dck har inte hänsyn tagits till m vindkraftverken varit aktiva eller ej vilket kan förändra andeln någt till slutrapprten. Antal fallvilt var även i år högst under våren (figur 3). Dck ska man veta att hänsyn inte tagits till m inventeringarna kunde genmföras eller hur många vindkraftverk sm inventerades. Antalet fallvilt var lågt under vintern då det ckså är färre fåglar i mrådet. Ntera ckså att bserverat fallvilt inte nödvändigtvis behöver ha kllisin 3

13 med vindkraftverken sm dödsrsak även m mycket talar för att den övervägande majriteten av fallvilt sm bserveras har dött på grund av kllisiner med vindkraftverken. Ttalt bserverades 48 fallvilt ch alla fåglar sm bserveras under presenteras i tabell l ch. Av de fallvilt sm bserverats under var ca 63 % fynd av intakta krppar med krsskadr eller krssade vingar dyl vilket ger en tydlig indikatin på att dödsrsaken är kllisiner med vindkraftverk. Resterande 37 % var fynd av dun ch fjädrar. Dck försvinner fallvilt mycket frt ch inm en vecka är det fta inga spår kvar alls eller i undantagsfall enbart dun ch fjädrar. Se preliminära resultat under studien m asätarnas effekter på fallviltet i denna rapprt. Rävar ch fåglar sm kråkr, örnar, vråkar, falkar ch måsar är ckså rsaken till att en str del av fallviltet försvinner ch under har i princip samtliga fallvilt sm inte samlats in vid efterföljande inventering varit brta i likhet med tidigare år. Under har vindkraftverk sm inte varit igång ckså inventerats sm kmpletering till kntrllprgrammet. Inga fallvilt hittades under dessa vindkraftverk. En kungsörn klliderade under med ett av vindkraftverken sm ingår i kntrllprgrammet på Näsudden. Den överlevde ch kunde gå, men fick så pass allvarliga krsskadr att veterinär bedömde att den var tvungen att avlidas. Ft: Björn Hjernquist. 4

14 Studie av asätares effekt på faliviltsinventeringen Att asätare sm räv, örnar, kråkfåglar, måsfåglar snabbt kan äta upp döda fåglar ch djur eller föra brt dessa från inventeringsmråden är väl känt. Därför är det viktigt att försöka uppskatta hur str del av fallvilten sm försvinner ch hur lång tid det tar för dessa att försvinna. Kntrllprgrammet har därför en del sm går ut på att studera hur lång tid det tar för fallvilt att försvinna ch hur det skiljer sig mellan mråden ch under lika perider på året. Detta görs dels genm att använda de veckvisa inventeringstillfällena ch dels genm att genmföra experiment. De veckvisa inventeringstillfällen kan ge infrmatin m hur många fallvilt sm bserveras varje vecka ch hur många av de sm finns kvar vid nästföljande veckas inventering. Det ger en indikatin på hur snabbt fallvilt försvinner inm de lika mrådena. Dck är sådant data förknippade med vissa statistiska prblem vilket försvårar analyserna. Därför är experimentiella studier att föredra ch tillsammans med bservatiner från de veckvisa inventeringarna kmmer de att utgöra ett gediget material. Under ch har därför fallvilt placerats ut på slumpvist utvalda platser inm inventeringsmrådena. Därefter gjrde återbesök timmar senare samma dag, 4 timmar senare, 48 timmar senare, 7 timmar senare ch slutligen en vecka senare. l - -Brta ^-Påbörjat ---Spår «l.6 " J Antal timmar 7 68 Figur 5. Många fallviltsbservatiner är av flädrar eller delar av en fågel ch många försvinner helt utan spår. Sannlikheten att hitta ettfallvilt berr dels på hur nära inpå inventeringstillfället sm fågel dött, terrängen, strleken påfågel ch förekmsten av asätare. Efter att ha slumpmässigt placerat m 3 döda fåglar inm fallviltsinventeringsmrådet på Näsudden ch följt dem över en vecka visade det sig att 95 % av fallviltet försvunnit ch krpparna var brta. Redan efter ett dygn har ca 5 % försvunnit helt, ch asätare har lyckats hitta hela 5 % av fåglarna. Spåren efter en fågel, så sm dun ch fjädrar finns kvar för 9 % av fåglarna efter ett dygn medan bara spår av 5 % av det utplacerade fallviltet finns kvar efter en vecka. Experimentet ska avslutas under. 5

15 Experimentet ska avslutas under men redan nu kan man se att fallviltet försvinner inm en krt tid ch att spåren från de flesta är brta inm en vecka (figur 5). Ca 7 % av fallviltet kunde bserveras efter en vecka i frm av att delar av eller hela krppen hittades, alternativt att spår av fjädrar ch dun bserverades. 6

16 Studie avfallviltinventeringens effektivitet I likhet med studien i hur frt fallvilt försvinner är fallviltsinventeringens effektivitet baserat på de 3 fallvilt sm slumpmässig placerats inm inventeringsmrådet. av dess kunde bserveras av inventerarna vilket betyder att uppskattninsgvis bserverades en tredjedel av de fåglar sm placerats ut. Dck har inte några studier på fåglar mindre än duvstrlek gjrts villket betyder att dessa siffrr inte är representativa för mindre fåglar så sm många tättingar. Experimentet ska avslutas under. Det verkar finnas skillnader i effektiviteten sm är berende av hur markenförhållandena ser ut. Alltså m det är mycket buskar eller inte, vilket är förväntat. Mer m det kmmer att redvisas i slutrapprten. Preliminär uppskattning av den verkliga mrtaliteten Fallviltsinventeringens effektivitet, hur snabbt fallvilt förvinner på grund av asätare ch antal bserverade fallvilt kan användas för att beräkna det faktiska antalet fåglar sm klliderar med vindkraftverk på Näsudden. Preliminära siffrr baserat på den kunskap vi har idag visar att 6,7 % av fallviltet kan bserveras av inventerare ch resterande försvinner på grund av asätare. En tredjedel av det sm finns kvar att bservera hittas av inventerarna. Under den första fasen av kntrllprgrammet, alltså den perid sm mfattar tiden innan mderniseringa av delmrdåe VK ch S, hittades uppskattningsvis mellan,4 ch, fallvilt per vindkraftverk ch år (figur 4). I genmsnitt blir det,6 fallvilt per vindkraftverk ch dag. Fas l Ttalt Figur 6. Estimerat antal fåglar sm klliderar ch dör med vindkraftverk på Näsudden under kntrllprgrammets första hälft, alltså periden innan mderniseringen av delmråde VKch S. Antalet har räknats ut med hjälp av frmeln: Ma = Mu / (r* p), där Ma är det estimerade antalet fåglar sm klliderat med ett vindkraftverk, Mu är antalet bserverade fallvilt, r är andelen sm försvinner på grund av asätare ch p är andel sm bserveras av inventerare. Medelvärdet för 9, ch presenteras. 7

17 Genm att använda en frmel presenterad i Smallwd (7) kan man estimera det verkliga antalet fåglar sm klliderar med ett vindkraftverk. Frmeln lyder: Ma = Mu / (r * p), där Ma är det estimerade antalet fåglar sm klliderat med ett vindkraftverk, Mu är antalet bserverade fallvilt, r är andelen sm försvinner på grund av asätare ch p är andel sm bserveras av inventerare. Det ger Ma =,6 / (,67 *,333) eller Ma = 8,. figur 6 presenteras preliminära mrådesspecefika uppskattningar. Den verkliga mrtaliteten per vindkraftverk ch år är därför uppskattningsvis i strleksrdningen att ca 8 fåglar klliderar ch dör per vindkraftverk ch år på Näsudden. Det här är en återhållsam uppskattning. Dels för att hänsyn inte tagits till de fåglar sm är mindre än en duva i strlek ch därför är svårare att hitta. Därutöver har enbart en generell uppskattning av när vindkraftverken varit aktiva eller ej gjrts. Det betyder att det verkliga antalet trligtvis är högre än det sm presenteras här van. Dck ska denna siffra behandlas med viss försiktighet eftersm det i det här skedet enbart är en preliminär uppskattning baserad på preliminära data. Redan nu kan man dck knstatera att det är en hög siffra ur ett eurpeiskt perspektiv. Enligt den syntesrapprt m vindkraftens påverkan på fågel sm publicerats under är antalet fåglar sm klliderar med vindkraftverk i genmsnitt 6,5 per vindkraftverk ch år i Eurpa (J. Rydell m.fl. ). I Nrdamerika är antalet fåglar sm klliderar med vindkraftverk i genmsnitt,6 per vindkraftverk ch år enligt samma rapprt. m man extraplerar det estimerade mrtaliteten per vindkraftverk ch år på alla de vindkraftverk sm studerades inm kntrllprgrammets första hälft, innan mderniseringen av VK ch S, mfattar det 44 vindkraftverk i den västra delen ch i den östra delen. Det betyder alltså att ca 5 fåglar klliderat med vindkraftverk på Näsudden årligen under den här periden (8 * 64). Man ska sm sagt vara försiktig med dra för långtgående slutsatser baserat på detta material i det här läget eftersm det rör sig m preliminära resultat. Dck ger det en bild över den tänkbara strleken av påverkan på fågellivet på Näsudden genm kllisiner. m kntrllprgrammet kmmer fram till att inga skillnader i risken för fåglar att kllidera med vindkraftverk mellan de nya större vindkraftverken ch de äldre mindre, betyder det att antalet fåglar sm årligen dg på grund av vindkraftverk innan mderniseringen av den västra delen av vindkraftparken (58 * 8 = l 44 (6 *8 = l 8 m man inkluderar Vattenfall Vindkraft AB:s två verk)) är fler än efter mderniseringen (8 * 8 = 54 (3 * 8 = 54 m man inkluderar Vattenfall Vindkraft AB:s två verk)). Denna analys kan dck inte genmföras förrän kntrllprgrammet avslutats ch vi faktiskt kan uttala ss m hur påverkan genm kllisiner skiljer sig före ch efter mderniseringen av vindkraftparken. Fågelinventering Inventeringar av häckande, rastande ch övervintrande fåglar har genmförts med karteringsmetd. Alla fåglar sm bserverats inm inventeringsmrådet nteras på en karta. De data sm nteras är art, kön, antal ch aktivitet (rastande, sträckande, häckande, revirhävdande). Även mråden utanför studiemrådet har inventerats men de uppgifterna presenteras inte i denna rapprt. 8

18 Vår- ch häckfågelinventering Samtliga häckfåglar inventerades av en ch samma inventerare vid sju lika tillfällen under april, maj ch juni. Då nterades även sträckande fåglar vilket dck inte sammanfatts i denna rapprt. En sammanställning av häckande fåglar inm varje delmråde presenteras i tabell 4 ch en sammanställning av de artgrupper sm häckar inm varje mråde presenteras i tabell 3. Fåglar har bedömts sm häckande m de uppvisat beteenden sm förknippats med reprduktin så sm revirhävdande, spelflykter, sång, varningsläten ch så vidare vid minst två lika inventeringstillfällen på samma plats. En sånglärka sm sjungit på samma lkal (t.ex. del av en åker) vid minst två inventeringstillfällen har alltså nterats sm häckande medan en sånglärka sm bara nterats sjungandes vid ett tillfälle inte ansetts häcka. Vid tillfällen då b, ägg, nyflygga ungar (dck ej stra ungar sm bedöms kunna flyga längre sträckr) nterats har dessa ansetts häckande även m de bara nterats vid ett tillfälle. Inga större skillnader mellan åren 9, ch har bserverats. Näsudden en höstdag. Starflck framför vindkraftverk. 9

19 Höst- ch vinterfågelinventering Samtliga höst- ch vinterfågelinventeringar inventerades av en ch samma inventerare. Inventeringarna följde van angivna metdik ch genmfördes vid 6 lika tillfällen under februari, mars ch april (5 tillfällen) samt under september, ktber, nvember ch december ( tillfällen). En summering av varje tillfälle presenteras i tabellerna 5a - d för vinterfågelinventeringen ch 6a - d för höstfågelinventeringen. mrådesbeskrivning mrådesbeskrivningarna av varje vindkraftverk påbörjades 9 ch frtgick under ch. Dessa genmförs under våren ch smmaren då artbestämning av växtlighet är central för denna beskrivning. Data kmmer ingår i framtida analyser ch presenteras i slutrapprten. Väderdata Väderdata sm insamlats under 9, ch från en mätmast på Näsudden får användas inm kntrllprgrammet. Masten mäter vindhastighet, vindriktning, temperatur, tryck ch fuktighet på sex lika höjder upp till meters höjd. Väderdata från masten kmmer att ingå i framtida analyser ch samlas in av Meterlgiska Institutinen vid Uppsala Universitet (MIUU) i samarbete med Vattenfall AB. I nuläget har inga analyser av väderdata genmförts ch de planeras att genmföras först i slutskedet på kntrllprgrammet. Röd glada framför vindkraftverk på Näsudden. Ft: Måns Hjernquist.

20 Fjällvråk (sittande) ch kråka (flygande) framför vindkraftverk på Näsudden.

21 Frtsatta studier inm kntrllprgrammet Kntrllprgrammet kmmer att frtlöpa under enligt den fastställda arbetsplanen ch kntrllprgrammet (Hjernquist 9). Eftersm mderniseringsarbetet inte blev klart förrän till tidig höst betyder att det att inventeringarna inm kntrllprgrammet bör m möjligt förlängas med lika många månader så att de ckså mfattar smmaren ch hösten 3. Detta för att det är önskvärt att lika långa tidsperider före ch efter mderniseringen studeras. Parallellt med genmförandet av kntrllprgrammet under har inventeringar av fågellivet genmförts i hela den östra delen av Näsudden, Natura-mrådet inkluderat, under på uppdrag av Vattenfall Vindkraft AB. Det rör sig m fågelförekmst under våren ch hösten samt häckfågelinventeringar. Dessa ska frtsätta under ch kmmer då inkludera förekmst av fåglar under vinter, vår ch höst samt häckfågelförekmst. Data från dessa inventeringar skulle m möjligt kunna ingå i slutrapprten för kntrllprgrammet. Rapprtering Arbetet under kmmer att rapprteras löpande varannan månad med undantag för vanliga bservatiner sm kmmer att rapprteras in mgående. I början av 3 kmmer allt data från att sammanställas i en rapprt ch m möjligt kmmer preliminära analyser av materialet genmföras ch presenteras. Tabeller Tabell. Fallviltsdata uppdelat på delmråden. Ttalt har 48 individer hittats döda under, varav ca 63% hade krsskadr ch resterande 37 % bestd av enbart fjädrar ch dun. Artgrupper Ö VK S G Pellikanfåglar - l - - Trän ch rallfåglar - - Strkar ch Hägrar Sim ch dykänder Rvfåglar l Labbar, Måsfåglar ch tärnr Alkr l Duvr l Ugglr Tättingar utm kråkfåglar - - känd art - l - - Ttalt 5 7 6

22 Tabell. Resultat av fallviltsdata för 9, ch uppdelat på delmråden. Under 9 genmfördes inte inventeringar under årets första kvarttal samt under några dagar i december pga dåligt väder. Även under fick flera inventeringstillfällen ställas in pga snöväder, främst under årets första kvartal. Under ställdes två inventeringar in på grund av väder ch flera andra var fullständiga på grund av mderniseringsarbetet. Ö VK S G Ttalt Ttalt Ttalt Ttalt Tabell 3. Häckande fåglar inm de delmråden sm inventerats uppdelade i artgrupper. Vissa delmråden har delats in ytterligare, medan vissa delar inm delmrådena inte inventerats fullständigt. Siffrrna relaterar till antalet säkra häckningar (par]. Vad sm menas med en säker häckning presenteras i löptexten under stycket fågelinventeringar. 9 ch års data ges inm parantes efter års data. Artgrupper Ö VK S G Trän ch rallfåglar - - Strkar ch Hägrar - - (; ) (; ) (3; ) (; ) (; ) (; ) (; ) 3(; ) Sim ch dykänder (3; ) (; ) 7(9; ) (7; ) Rvfåglar (; ) - (; ) (; ) - 5(3; ) (3; 7) 7(7; 4) 8(3; 3} Labbar, Måsfåglar ch tärnr (5; ) (8; 9) (4; ) 8(; ) Alkr - Duvr (; ) (; ) (; ) Ugglr - 4(4; ) 4(3; ) 4(; ) 6(6; 3) Tättingar utm kråkfåglar. 7(55; 7) 6(7; 57) 3(4; 5) 9(43; 49) Ttalt 83(8; 7) 9(97; 79) 53(6; 59) 85(; 96) 3

23 Tabell 4. Häckande fåglar inm de delmråden sm inventerats uppdelade i arter. Siffrrna relaterar till antalet säkra häckningar (par]. Vad sm menas med en säker häckning presenteras i löptexten under stycket fågelinventeringar. Art G VK S Ö Art G VK S Ö Ängspiplärka Talgxe Ärtsångare Taltrast Björktrast Tfsvipa 9 3 Bfink 3 Törnsångare Ejder 3 Trädpiplärka Enkelbeckasin Fiskmås 4 7 Grågås 3 Gräsand Gravand 5 Gråsparv 5 Grönfink 3 3 Gulsparv Hämpling 3 Hussvala 3 Järnsparv Kaja Knölsvan Kltrast Krp Kråka Lövsångare Näktergal rm vrå k Pilfink Ringduva Rödbena 4 Sädesärla Sånglärka Sävsparv Silvertärna 4 3 Skärfläcka 3 Skedand Skgsduva Småskrake Småtärna Snatterand 4 Stare Stenskvätta Större strandpipare 4 Strspv Strandskata 7 4 Svarthätta 4

24

25 Tabell 5a. Vinterfågelinventering i delmråde G av rastande ch sträckande fåglar. Med rastande menas de sm är statinära eller rörligt statinära (stat ch rör stat) medan sträckande (sträck) fåglar enbart paserar mrådet. Klumnen ttalt är en summering av 4-Feb-ll Artgrupp Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr Alkr Duvr Ugglr Tättingar utm kråkfåglar besart TTALT Statinär Rörl. statinär Sträckande 7 Ttalt l Feb-ll Artgrupp Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr Alkr Duvr Ugglr Tättingar utm kråkfåglar bes art TTALT Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt 5 6 6

26 antalet fåglar i mrådet. Datum för inventeringstillfället presenteras överst. Fåglarna är här indelade i artgrupper men rådata är på artnivå. Mars 4, Artgrupp Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr Alkr Duvr Ugglr Tättingar utm kråkfåglar bes art TTALT Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt 8 l Mars 3, Artgrupp Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder 3 3 Rvfåglar l Labbar, måsfåglar ch tärnr 9 Alkr Duvr 7 Ugglr Tättingar utm kråkfåglar bes art TTALT

27 Tabell 5a. frts. 8-Apr-ll Artgrupp Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder 3 3 Rvfåglar 6 6 Labbar, måsfåglar ch tärnr 38 4 Alkr Duvr Ugglr 5 6 Tättingar utm kråkfåglar 7 7 bes art TTALT

28 9

29 Tabell Sb. Vinterfågelinventering i delmråde VK av rastande ch sträckande fåglar. Med rastande menas de sm ar statinära eller rörligt statinära (stat ch rör stat) medan sträckande (sträck) fåglar enbart paserar mrådet. Klumnen ttalt är en 4-Feb-ll Artgrupp Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr Al kr Duvr Ugglr Tättingar utm kråkfåglar bes art TTALT Statinär Rörl. statinär Sträckande l 3 l 47 Ttalt 5 l 45 3 l 3-Feb-ll Artgrupp Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar 6 8 Sim ch dykänder Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr Atkr Duvr Ugglr 5 6 Tättingar utm kråkfåglar bes art TTALT

30 summering av antalet fåglar i mrådet. Datum för inventeringstillfället presenteras överst. Fåglarna är här indelade i artgrupper men rådata är på artnivå. Mars 4, Ntering: Arbete i nrra delen Artgrupp Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar 5 5 Sim ch dykänder Rvfåglar l Labbar, måsfåglar ch tärnr Alkr Duvr Ugglr Tättingar utm kråkfåglar bes art l TTALT 7 7 Mars 3, Artgrupp Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr Alkr Duvr Ugglr Tättingar utm kråkfåglar bes art TTALT Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt

31 Tabell 5b. frts. 8-Apr-ll Ntering Arbete i södra delen Artgrupp Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar 7 7 Sim ch dykänder l Rvfåglar 6 6 Labbar, måsfåglar ch tärnr 3 3 Al kr Duvr 5 5 Ugglr Tättingar utm kråkfåglar 34 bes art TTALT

32 33

33 Tabell 5c. Vinterfågelinventering i delmråde S av rastande ch sträckande fåglar. Med rastande menas de sm är statinära eller rörligt statinära [stat ch rör stat) medan sträckande (sträck] fåglar enbart paserar mrådet. Klumnen ttalt är en summering av 4-Feb-ll Artgrupp Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr Alkr Duvr Ugglr Tättingar utm kråkfåglar bes art TTALT Statinär Rörl. statinär Sträckande 3 Ttalt Feb-ll Artgrupp Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr Alkr Duvr Ugglr Tättingar utm kråkfåglar bes art TTALT Statinär Rörl. statinär Sträckande 3 9 Ttalt

34 antalet fåglar i mrådet. Datum för inventeringstillfället presenteras överst. Fåglarna är här indelade i artgrupper men rådata är på artnivå. Mars 4, Artgrupp Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr Alkr Duvr Ugglr Tättingar utm kråkfåglar bes art TTALT Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt 5 38 Mars 3, Artgrupp Statinär Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder 37 Rvfåglar l Labbar, måsfåglar ch tärnr Alkr Duvr Ugglr 3 Tättingar utm kråkfåglar 89 bes art TTALT 94 Rörl. statinär Sträckande Ttalt 37 l

35 Tabell 5c. frts. 8-Apr-ll Artgrupp Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder Rvfåglar 6 6 Labbar, måsfåglar ch tärnr Alkr Duvr Ugglr 6 8 Tättingar utm kråkfåglar bes art TTALT

36 37

37 Tabell 5d. Vinterfågelinventering i delmråde Ö av rastande ch sträckande fåglar. Med rastande menas de sm är statinära eller rörligt statinära (stat ch rör stat) medan sträckande (sträck) fåglar enbart paserar mrådet. Klumnen ttalt är en summering av 4-Feb-ll Artgrupp Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr Alkr Duvr Ugglr Tättingar utm kråkfåglar bes art TTALT Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt Feb-ll Artgrupp Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr Alkr Duvr Ugglr Tättingar utm kråkfåglar bes art TTALT Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt l l 38

38 antalet fåglar i mrådet. Datum för inventeringstillfället presenteras överst. Fåglarna är här indelade i artgrupper men rådata är på artnivå. Mars 4, Artgrupp Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr Al kr Duvr Ugglr Tättingar utm kråkfåglar besart TTALT Mars 3, Artgrupp Statinär Pxör!. statinär Sträckande Ttalt Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr Al kr Duvr Ugglr 4 4 Tättingar utm kråkfåglar 3 3 bes art TTALT

39 Tabell 5d. frts. 8-Apr-ll Artgrupp Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr Alkr Duvr Ugglr l l Tättingar utm kråkfåglar bes art TTALT 4

40 4

41 Tabell 6a. Höstfågelinventering i delmråde G av rastande ch sträckande fåglar. Med rastande menas de sm är statinära eller rörligt statinära [stat ch rör stat) medan sträckande (sträck) fåglar enbart paserar mrådet. Klumnen ttalt är en summering av 9-Sep-ll Artgrupp Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr Al kr Duvr Ugglr Tättingar utm kråkfåglar besart TTALT Statinär Rörl. statinär Sträckande 386 l Ttalt l 4 9 l Sep-ll Artgrupp Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar 3 4 Sim ch dykänder 7 7 Rvfåglar l 4 Labbar, måsfåglar ch tärnr Al kr Duvr 3 Ugglr Tättingar utm kråkfåglar besart TTALT,3 4

42 antalet fåglar i mrådet. Datum för inventeringstillfället presenteras överst. Fåglarna är här indelade i artgrupper men rådata är på artnivå. kt, Artgrupp Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr Alkr Duvr Ugglr Tättingar utm kråkfåglar bes art TTALT Statinär Rörl. statinär Sträckande 6 39 l Ttalt ,58 kt, Artgrupp Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr Alkr Duvr Ugglr Tättingar utm kråkfåglar bes art TTALT Statinär Rörl. statinär Sträckande 38 8 l Ttalt 8 l

43 Tabell 6a. frts. kt 8, Artgrupp Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar 3 3 Sim ch dykänder l 3 Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr l Al kr Duvr Ugglr 8 4 Tättingar utm kråkfåglar besart TTALT kt 5, Artgrupp Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder 5 5 Rvfåglar l l Labbar, måsfåglar ch tärnr Alkr Duvr Ugglr Tättingar utm kråkfåglar bes art TTALT

44 7-Nv-ll Artgrupp Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr 7 Alkr Duvr Ugglr Tättingar utm kråkfåglar 9 bes art TTALT Nv-ll Artgrupp Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr Alkr Duvr Ugglr Tättingar utm kråkfåglar bes art TTALT Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt

45 Tabell 6a. frts. -Nv-ll Artgrupp Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr 3 3 Al kr Duvr Ugglr 7 5 Tättingar utm kråkfåglar bes art TTALT Dec-ll Artgrupp Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar 6 5 Sim ch dykänder Rvfåglar l l Labbar, måsfåglar ch tärnr 9 l Alkr Duvr Ugglr 5 l 6 Tättingar utm kråkfåglar bes art TTALT

46 6-Dec-ll Artgrupp Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar 6 6 Sim ch dykänder 4 4 Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr Alkr Duvr Ugglr Tättingar utm kråkfåglar bes art TTALT

47 Tabell 6b. Höstfågelinventering i delmråde VK av rastande ch sträckande fåglar. Med rastande menas de sm är statinära eller rörligt statinära (stat ch rör stat) medan sträckande (sträck] fåglar enbart paserar mrådet. Klumnen ttalt är en summering av 9-Sep-ll Artgrupp Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr Al kr Duvr Ugglr Tättingar utm kråkfåglar bes art TTALT Ntering: Arbete i södra delen Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt Sep-ll Artgrupp Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr Al kr Duvr Ugglr Tättingar utm kråkfåglar bes art TTALT Ntering: Arbete södra delen + vandrare i nrr Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt

48 antalet fåglar i mrådet. Datum för inventeringstillfället presenteras överst. Fåglarna är här indelade i artgrupper men rådata är på artnivå. kt, Artgrupp Pelikanfågiar Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr Alkr Duvr Ugglr Tättingar utm kråkfåglar besart TTALT Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt kt, Artgrupp Pelikanfågiar Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr Alkr Duvr Ugglr Tättingar utm kråkfåglar bes art TTALT Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt

49 Tabell 6b. frts. kt 8, Artgrupp Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr Alkr Duvr Ugglr Tättingar utm kråkfåglar bes art TTALT kt 5, Artgrupp Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder 4 4 Rvfåglar 3 Labbar, måsfåglar ch tärnr 4 Alkr Duvr Ugglr 8 8 Tättingar utm kråkfåglar 5 7 bes art TTALT

50 7-Nv-ll Artgrupp Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder 3 3 Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr Alkr Duvr Ugglr 3 3 Tättingar utm kråkfåglar bes art TTALT Nv-ll Artgrupp Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr 4 4 Alkr Duvr Ugglr 4 4 Tättingar utm kråkfåglar 85 5 bes art TTALT

51 Tabell 6b. frts. -Nv-ll Artgrupp Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr Al kr Duvr Ugglr 7 7 Tättingar utm kråkfåglar bes art TTALT Dec-ll Artgrupp Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr 3 3 Alkr Duvr Ugglr 3 3 Tättingar utm kråkfåglar bes art TTALT

52 6-Dec-ll Artgrupp Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder Rvfåglar 8 8 tabbar, måsfåglar ch tärnr 4 4 Al kr Duvr Ugglr 4 4 Tättingar utm kråkfåglar bes art TTALT

53 Tabell 6c. Höstfågelinventering i delmråde S av rastande ch sträckande fåglar. Med rastande menas de sm är statinära eller rörligt statinära (stat ch rör stat) medan sträckande (sträck] fåglar enbart paserar mrådet. Klumnen ttalt är en summering av 9-Sep-ll Artgrupp Statinär Rörl. statinär Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder 7 Rvfåglar 3 Labbar, måsfåglar ch tärnr 3 Al kr Duvr Ugglr 4 Tättingar utm kråkfåglar bes art TTALT, Sträckande Ttalt ,769 6-Sep-ll Ntering: Jakt vid stranden Artgrupp Statinär Rörl. statinär 8 Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar 4 Sim ch dykänder 66 Rvfåglar 39 Labbar, måsfåglar ch tärnr Al kr Duvr Ugglr 37 Tättingar utm kråkfåglar 64 5 bes art TTALT Sträckande Ttalt

54 antalet fåglar i mrådet. Datum för inventeringstillfället presenteras överst. Fåglarna är här indelade i artgrupper men rådata är på artnivå. kt, Artgrupp Statinär Rörl. statinär 4 Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder 7 Rvfåglar l Labbar, måsfåglar ch tärnr 4 Al kr Duvr 6 Ugglr 88 l Tättingar utm kråkfåglar bes art TTALT 3,37 6 Sträckande Ttalt 4 7 l 6 e ,53 kt, Artgrupp Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr Alkr Duvr Ugglr Tättingar utm kråkfåglar bes art TTALT Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt ,8 55

55 Tabell 6c. frts. kt 8, Artgrupp Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder Rvfåglar l l Labbar, måsfåglar ch tärnr 5 5 Al kr Duvr Ugglr Tättingar utm kråkfåglar bes art TTALT kt 5, Artgrupp Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar 9 9 Sim ch dykänder Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr Al kr Duvr Ugglr Tättingar utm kråkfåglar 59 4 bes art TTALT

56 7-Nv-ll Artgrupp Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar 4 4 Sim ch dykänder Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr 5 5 Al kr Duvr Ugglr Tättingar utm kråkfåglar bes art TTALT Nv-ll Artgrupp Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr Alkr Duvr Ugglr Tättingar utm kråkfåglar bes art TTALT

57 Tabell 6c. frts. -Nv-ll Artgrupp Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder Rvfåglar l l Labbar, måsfåglar ch tärnr l l Al kr Duvr Ugglr 3 34 Tättingar utm kråkfåglar bes art TTALT Dec-ll Artgrupp Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt l l Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder Rvfåglar l l Labbar, måsfåglar ch tärnr 6 l 7 Alkr Duvr Ugglr 7 4 Tättingar utm kråkfåglar 7 l 8 bes art TTALT

58 6-Dec-ll Artgrupp Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder 3 3 Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr 6 6 Alkr Duvr Ugglr 7 8 Tättingar utm kråkfåglar bes art TTALT 9 59

59 Tabell 6d. Höstfågelinventering i delmråde Ö av rastande ch sträckände fåglar. Med rastande menas de sm är statinära eller rörligt statinära (stat ch rör stat) medan sträckande (sträck) fåglar enbart paserar mrådet. Klumnen ttalt är en summering av 9-Sep-ll Artgrupp Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr Al kr Duvr Ugglr Tättingar utm kråkfåglar bes art TTALT Statinär Rörl. statinär Sträckande 3 3 Ttalt l Sep-ll Artgrupp Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr Alkr Duvr Ugglr Tättingar utm kråkfåglar bes art TTALT Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt

60 antalet fåglar i mrådet. Datum för inventeringstillfället presenteras överst. Fåglarna är här indelade i artgrupper men rådata är på artnivå. kt, Artgrupp Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr Al kr Duvr Ugglr Tättingar utm kråkfåglar bes art TTALT Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt l kt, Artgrupp Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr Al kr Duvr Ugglr Tättingar utm kråkfåglar bes art TTALT Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt

61 Tabell 6d. frts. kt 8, Artgrupp Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr Alkr Duvr Ugglr Tättingar utm kråkfåglar bes art TTALT kt 5, Artgrupp Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr Alkr Duvr Ugglr Tättingar utm kråkfåglar 8 8 bes art TTALT 8 8 6

62 7-Nv-ll Artgrupp Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr Alkr Duvr Ugglr Q 5 5 Tättingar utm kråkfåglar bes art TTALT Nv-ll Artgrupp Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr Alkr Duvr Ugglr Tättingar utm kråkfåglar bes art 4 4 TTALT

63 Tabell 6d. frts. -Nv-ll Artgrupp Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr Alkr Duvr Ugglr Tättingar utm kråkfåglar bes art TTALT -Dec-ll Artgrupp Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr Alkr Duvr Ugglr Tättingar utm kråkfåglar 6 6 bes art TTALT

64 6-Dec-ll Artgrupp Statinär Rörl. statinär Sträckande Ttalt Trän ch rallfåglar Strkar ch hägrar Sim ch dykänder Rvfåglar Labbar, måsfåglar ch tärnr Alkr Duvr Ugglr 3 3 Tättingar utm kråkfåglar 3 3 bes art TTALT

65 Referenser M. B. Hjernquist 9 Kntrllprgram: fågelfauna ch vindkraft på Näsudden, Gtland. På uppdrag av Stugyl AB M. B. Hjernquist Årsrapprt 9 - Genmförandet av Kntrllprgram: fågelfauna ch vindkraft på Näsudden, Gtland. På uppdrag av Stugyl AB ch Vindkmpaniet AB M. B. Hjernquist Årsrapprt - Genmförandet av Kntrllprgram: fågelfauna ch vindkraft på Näsudden, Gtland. På uppdrag av Stugyl AB ch Vindkmpaniet AB J. Rydell, H. Engström, A. Hedenström, J. Kyed Larsen, J. Petterssn & M. Green Vindkraftens effekter på fåglar ch fladdermöss - En syntesrapprt. Rapprt 6467 Naturvårdsverket K. S. Smallwd 7 Estimating Wind Turbine-Caused Bird Mrtality. Jurnal fwildlife Management 7(8):

66 Mårten B Hjernquist KMH Knsult/Mårten Hjernquist Svartbäcksgatan 7A Uppsala inf@kmhknsult.se

67 Mårten B. Hjernquist- På uppdrag av Stugyl AB, Vindkmpaniet AB, Slitevind AB ch Näsudden Väst Adm. AB