BEHANDLINGSMETODER FÖR HÅLLBAR ÅTERVINNING AV FOSFOR UR AVLOPP OCH AVFALL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BEHANDLINGSMETODER FÖR HÅLLBAR ÅTERVINNING AV FOSFOR UR AVLOPP OCH AVFALL"

Transkript

1 BEHANDLINGSMETODER FÖR HÅLLBAR ÅTERVINNING AV FOSFOR UR AVLOPP OCH AVFALL SLUTRAPPORT

2 Uppdrag: , Kartläggning ch kunskapssammanställning av tekniker för utvinning av fsfr Titel på rapprt: Teknik för hållbar återvinning av fsfr Status: Slutrapprt Datum: , revidering nr 3 Medverkande Beställare: Beställarens kntaktpersner: Naturvårdsverket Björn Petterssn ch Majlis Bergqvist Knsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Omslagsft: Författare: Tyréns AB Henrik Tideström, Tyréns Hans Carlssn, David Hagerberg ch Tbias Rbinsn, Tyréns Henrik Tideström, Tyréns Åkermark i Trellebrg. Ft Trbjörn Melin. Hans Carlssn, David Hagerberg, Tbias Rbinsn ch Henrik Tideström, Tyréns Tyréns AB Stckhlm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel: Säte: Stckhlm Org.Nr:

3 Förrd Naturvårdsverket har fått ett regeringsuppdrag m hållbar återföring av fsfr till lika marktyper sm åkermark, skgsmark ch övrig mark. Ett deluppdrag är att kartlägga behandlingsmetder/tekniker för återvinning av fsfr ch att göra en bedömning av ptentialen till hållbar återföring av fsfr, utan risker för människrs hälsa ch för miljön i enlighet med miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. De fsfrkällr sm ingår i kartläggningen är avlppsslam, slakteri- ch matavfall, röt- ch kmpstrester, urin, gödsel, gruvrester vid järnmalmsgruvr samt sediment ch havslevande rganismer. Tyréns uppdrag är att göra en kunskapssammanställning över befintlig tillämpbar teknik för återvinning av fsfr ch ge svar på följande frågeställningar: 1. Vilka behandlingsmetder/tekniker finns för att utvinna fsfr ur framför allt fsfrrika restfraktiner? 2. Vilken teknikmgnad har dessa behandlingsmetder/tekniker? 3. Vilka behandlingsmetder/tekniker har störst ptential att i Sverige bidra till hållbar återföring av fsfr till åkermark, skgsmark ch övrig mark? Denna rapprt har skrivits av (huvudsakligt ansvarsmråde inm parentes): Hans Carlssn (teknik, litteratursökning), David Hagerberg (fsfrprdukters användbarhet sm gödsel), Tbias Rbinsn (biträdande uppdragsledare, litteraturundersökningar), Henrik Tideström (uppdragsledare, miljöpåverkan, rapprtredaktör). Rapprten ingår sm en del i Naturvårdsverkets redvisning till regeringen i augusti (40)

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Litteratursökning Genmförande Chemical Abstracts WP-index (patent) Naturvårdsverkets egen litteratursökning Val av tekniker för vidare utredning Tillgängliga tekniker Löst fsfr i en vätska Fsfr i rötat slam, utan utlakning Fsfr i rötat slam/bimassa, med utlakning Fsfr i slamaska, med utlakning Fsfr i slamaska, termisk behandling Överväganden Studerade tekniker OSTARA BERLIN/AIRPREX SEABORNE ASH DEC Andra utgångsmaterial Gruvrester Vattenlevande rganismer ch sediment Slutprdukternas användbarhet sm gödsel Syftet med fsfrgödsling Växttillgänglighet Användningsmråden sm gödselmedel Jrdbruk Skgsbruk Behv av frmulering för gödsling Påverkan på miljö, hälsa ch resurshushållning Påverkan på luftmiljö ch klimat Påverkan på mark- ch vattenmiljön Utsläpp till vatten Ackumulatin i mark av metaller ch rganiska persistenta ämnen Resurshushållning (40)

5 7.3.1 Växtnäringsämnen ch mullbildande material Energianvändning Kemikalieanvändning Kstnad per kg återvunnen fsfr Diskussin Framtidsutsikter Internatinell enkätundersökning 2011 m teknikläge Tyska FU-prjekt Återvinningsmetder sm bygger på förbränning Återvinningsmetder sm bygger fällning/kristallisatin Råvara till mineralgödseltillverkning Utvecklingsbehv Samlad bedömning Miljöbedömning Ptential för återvinning av fsfr Fsfråtervinning med förbränningsbaserade metder Fsfråtervinning genm struvitutfällning/kristallisatin Referenser Bilaga 1. Sammanställning av Chemical Abstracts rörande metder för fsfråtervinning. Bilaga 2. Sammanställning av patentansökta metder (WP-index) för fsfråtervinning. Bilaga 3. Litteratursökning av Naturvårdsverket. Tekniker fsfrutvinning 5(40)

6 1 Inledning Tyréns uppdrag är att utifrån en litteratursökning göra en bred kartläggning ch kunskapssammanställning över behandlingsmetder för återvinning av fsfr i avlpp, avfall, vattenlevande rganismer ch sediment ch att bedöma teknikmgnad, fsfrfraktinernas användbarhet sm gödselmedel (växttillgänglighet), kstnad per kg utvunnen fsfr, miljö- ch hälspåverkan ch ptential till hållbar återföring av fsfr till lika marktyper. Vi har ckså sökt efter dkument på öppna sökmtrer på Internet samt frskningsinstituts, teknikföretags ch branschrganisatiners med fleras hemsidr. Dessa sökningar redvisas ckså krtfattat. Med behandlingsmetder avses här metder att få fram kncentrerade fsfrprdukter i så ren frm att de kan användas sm gödselmedel utan att skada eller rsaka lägenhet för människrs hälsa eller miljön. Metder sm rötning, förtjckning, avvattning, trkning, kmpstering eller andra liknande metder för att enbart minska halten rganisk material eller vatten i t.ex. avlppsslam ch rötrester ingår inte i utredningen. Slutprdukterna kan antingen användas sm gödselmedel direkt utan vidareförädling eller sm råvara vid framställning av mineralgödsel 1. 2 Litteratursökning 2.1 Genmförande Fsfrkällrna för vilken återvinningsteknik skulle undersökas var lika avlppsfraktiner, slakteri- ch matavfall, askr, slam från pappers- ch massaindustrin, gruvrester, samt sediment ch vattenlevande rganismer. Med hjälp av ch tillsammans med Maria Unger (Fil dr Miljökemi ch infrmatiker vid KTH:s biblitek) utfördes en litteratursökning i Scientific Technical infrmatin Netwrk sm består av 180 databaser. Med hänsyn till prjektbudgeten ch på basis av erfarenhet valdes två databaser ut Chemical Abstracts ch Wrld Patent Index att arbeta med. Även en tredje databas Cmpendex bedömdes kunna vara aktuell, men då denna på förhand i en preliminär testsökning givit relativt magert resultat lämnades den utanför. Chemical Abstracts (men inte Wrld Patent Index) arbetar med synnymer, vilket innebär att man inte behöver träffa precis rätt med sina nyckelrd i en viss sökning exempelvis hittar databasen själv artiklar m reclamatin m man skrivit recvery. Sökningarna skedde ämnesmrådesvis med hjälp av en mängd nyckelrd ch fraser sm kmbinerades på lika sätt, varpå en nödvändig gallring skedde. Ett sätt att gallra var att ställa kravet att två nyckelrd högst fick ha ett rd mellan sig där de förekm. Resultatet blev 275 träffar i Chemical Abstracts ch 58 i Wrld Patent Index. På dessa tgs display på titel, författare ch årtal, varpå en ytterligare gallring skedde. Denna gallring syftade 1 Mineralgödsel är den krrekta benämningen på det sm i dagligt tal kallas handelsgödsel eller knstgödsel. Mineralgödsel kan bestå av allt från någt enstaka näringsämnen (t.ex. fsfr) till ett kmplett utbud av vad växterna behöver inklusive mikrnäring. 6(40)

7 till att välja ut de artiklar vars abstracts skulle beställas ch skedde genm subjektiv bedömning av titlarnas (ch i viss mån årtalens) relevans. Slutligen beställdes 103 abstracts från Chemical Abstracts ch 37 från Wrld Patent Index. Nyckelrden sm användes vid sökningarna var: phsphrus, phsphate, remval, recvery, reclamatin, harvest, recycling, chemical, bilgical, physical, electr chemical, in-exchange, incineratin, crystallizatin, WWTP, EBPR, wastewater, sludge, sewage, reject water, main stream, side-stream, pilt scale, lab-scale, digester, supernatant, granular, precipitate, struvite, fertilizer, mine waste, fd waste, fd industry, slaughter, pultry, manure, slurry, slag, landfill, mussels, algae ch sediments. Även Naturvårdsverket har gjrt en litteratursökning. Resultatet av denna ingår ckså i utredningen. En sammanställning av abstracts från Tyréns ch Naturvårdsverkets litteratursökningar bifgas (Bilaga 1 3). I nuläget i ett svenskt perspektiv trde fynden i litteraturgenmgångarna inte ha någn praktisk betydelse eftersm teknikmgnaden tycks vara så pass låg att de inte kan ligga till grund för systemjämförelser. 2.2 Chemical Abstracts Av den bilagda sammanställningen av abstracts (Bilaga 1) framgår att det under de senaste åren har arbetats mycket inm detta mråde. Följande bservatiner kan göras: De allra flesta arbetar i labratrieskala för att undersöka inverkan av någn parameter eller m en viss teknik skulle kunna vara tillämplig, dvs. låg teknikmgnad. Mer än hälften av artiklarna handlar m utfällning/kristallisering av Struvit, ett magnesiumammniumfsfat (MgNH 4 PO 4 x 6 H 2 O). Ungefär ti artiklar handlar m framställning av hydrxylapatit, medan ca fem st handlar m framställning av kalciumfsfat. Väldigt få arbetar med andra fsfrkällr än avlppsvatten eller avlppsslam, rötat eller rötat, ftast vid kmmunala reningsverk, men ckså från svinfarmer eller mejerier. Ungefär 15 artiklar behandlar metder för fsfrutvinning ur askr (efter förbränning av fraktinerna van). Enstaka artiklar behandlar gödsel, urin ch klsettavlppsvatten ( Svartvatten ) Inga artiklar behandlar pappers- ch massaindustri, gruvindustri, sediment eller vattenlevande rganismer. De (förslag till) metder sm kan betraktas sm nya inm mrådet bedöms vara: The separatin-recvery methd invlves adding alkaline electrlyzed water t the P-cntaining wastewater t precipitate the phsphrus cmpnent as KH 2 PO 4 Bielectrchemical driven struvite crystallizatin at the cathde f a single chamber micrbial electrlysis struvite-precipitatin cell (MESC) Air-cathde single chamber micrbial fuel cells (struvit) 7(40)

8 Sammanfattningsvis kan knstateras att det pågår ett intensivt arbete över hela världen att hitta bra metder att ta tillvara fsfrn i lika restfraktiner. 2.3 WP-index (patent) Av ttalt femtiåtta träffar har abstracts beställts för trettini patentansökningar. I en frtsatt gallring har sextn ansökningar mellan 2007 ch 2012 granskats nggrannare. De flesta av patentansökningarna rör utfällning av struvit, kalciumfsfat eller kaliumfsfat från avlppsvatten, gödsel eller urin (se bilaga 2). Utvinning av fsfater från slamaska förekmmer ckså, men inte i samma utsträckning. De patentansökningar sm har granskats rör främst finslipningar av tidigare kända utvinningsmetder med till exempel variatiner i fällningskemikalier eller temperatur. Enbart två av de granskade patentansökningarna gällde den typ av fsfråtervinning sm vi tar upp i denna rapprt (se kapitel 1) ch angav att de hade tagit fram färdiga gödselmedel: 1. En kinesisk patentansökan av (Wang ch Xu, 2011) beskriver framställning av granulat av kaliumfsfat genm att tillsätta magnesiumsalt, rtfsfatlösning ch natriumydrxid till urin. Fsftåtervinningsgraden är upp till 90 % av innehållet i råvaran. Fsfrhalten i färdig prdukt är % uttryckt sm P 2 O 5. Prdukten är svårlöslig. Beskrivningen gäller en färdig prdukt ch anger ckså en hög återvinningsgrad. 2. En japansk patentansökan av (Aki ch Ryuichi, 2010) beskriver två metder; för det första utvinning av fsfr från aska genm att blanda med svag rganisk syra, sedan tillsätta basisk lösning; för det andra beskrivs i samma ansökan en metd att blanda askan med stark eller svag syra ch sedan fälla ut fsfr på ytan av zirkn- eller titanförening. Fsfr löses sedan ut från zirkn- eller titanföreningen ch blir på så sätt renad från tungmetaller, vilka stannar kvar på zirkn-eller titanytan. Prcess nummer två ger dck höga halter Cl ch Na i färdig prdukt. Fsfatåtervinningsgraden är % med metden med svag syra ch närmare 100 % i metden med stark syra. Det är klart i vilken frm fsfrprdukten föreligger. Sannlikt sm en lösning. 2.4 Naturvårdsverkets egen litteratursökning Efter genmgången av Chemical Abstracts (CA) har ckså Naturvårdsverkets egen litteratursökning gåtts igenm (bilaga 3). Artiklarna är betydligt mer generella ch har inte så strt fkus just på teknik för återvinning sm artiklarna i CA. Naturvårdsverkets litteratursökning är uppdelad i följande kategrier: Slam från avlppsreningsverk Inga ytterligare tekniker (jmf med CA har hittats). Andra typer av avlppsfraktiner (många artiklar handlar inte m fsfråtervinning) Ett par artiklar m struvitutfällning från urin (även i CA). Ett par artiklar handlar m fsfråtervinning via alger/aquakultur. Nya lösningar på systemnivå Artiklarna handlar m att kvantifiera ch förstå fsfrflöden, samt att visa på möjliga strategier. 8(40)

9 Matavfall ch slaktrester Gödsel Aska En artikel handlar m möjligheter att återvinna fsfr ur avfall från fjäderfä En artikel handlar m tekniska möjligheter att återvinna fsfr från gödsel från djur. Äldre artiklar generellt, inget nytt jmf med CA En review-artikel från 2011 sm kan vara intressant. Utvinningsavfall (t ex gruvrester) Ingen artikel sm behandlar fsfråtervinning specifikt (möjligen phsphrus srptin nt steel slag, piltstudie). Ytvatten (alger, musslr) Ingen artikel m återföring av fsfr. 3 Val av tekniker för vidare utredning 3.1 Tillgängliga tekniker I detta avsnitt beskrivs krtfattat en rad tekniker sm kan kmma ifråga för fsfråtervinning. Listan, sm naturligtvis inte är kmplett, har utgått från tekniker sm mtalas på flera ställen i artiklar ch rapprter, ch sm har kunnat visa upp någn frm av helhetslösning. Teknikerna är indelade efter utgångsmaterial ch huvudprincip Löst fsfr i en vätska Denna vätska kan vara avlppsvatten eller slamvatten efter rötning (slam 2 från kmmunalt avlppsreningsverk, mejeri, slakteri eller liknande) eller separerad urin. Ju högre fsfrkncentratin dest bättre (det är därför slamvatten efter rötning av slam från bi-p är förmånligt). Kemisk fällning PHOSTRIP PRISA Fsfatutlösning i en delström av returslammet i bi-p följt av separatin ch utfällning av kalciumfsfat, slammet återförs till aktivslamsteget Struvitfällning på vätskan i överskttsslam från bi-p (slamvatten) eller rejektvatten. 2 Slam definieras sm en blandning av vatten ch fasta partiklar separerade från lika typer av vatten sm ett resultat av naturliga eller artificiella prcesser (Vkabulär enligt SS-EN 12832). 9(40)

10 Kristallisering Adsrptin Jnbyte Ekbalans (svenskt) Struvitfällning på rejektvatten efter avvattning av slam från bi-p, samt även ammniakstripping av rejektvattnet, varefter framställning av ammniumsulfat sker genm behandling med svavelsyra. Struviten ch ammniumsulfaten blandas ch granuleras till en gödselprdukt. OSTARA Rejektvatten efter avvattning av rötat slam härrörande från bi-p behandlas med tillsatser av magnesiumklrid ch natriumhydrxid i en särskild kristallisatinsreaktr där struvitkristaller bildas. PHOSNIX Rejektvatten efter avvattning av rötat slam härrörande från bi-p behandlas med tillsatser av magnesiumklrid ch magnesiumhydrxid i en särskild kristallisatinsreaktr där struvitkristaller bildas. CRYSTALACTOR Rejektvatten efter avvattning av rötat slam härrörande från bi-p i en fluidiserad bädd där kristallisatin sker, på t.ex. sandkrn sm tillsätts, av kalciumfsfat (eller struvit). PROPHOS En prcess i satsvist utförande. En vätska med hög fsfatkncentratin behandlas i en adsrptinsreaktr där fsfat adsrberas på kalciumsilikat-hydrat (sm tillsätts reaktrn) RECYPHOS En tank med fasta adsrptinsmduler sm utgående vatten från små reningsverk får rinna genm. Mdulerna byts ut med några månaders mellanrum. BIOPTECH En tank med fasta adsrptinsmduler för enskilda avlpp (någn eller några få fastigheter). Mdulerna byts ut med ett par års mellanrum. Tekniken kräver att avlppsvattnet är avslammat ch bilgiskt behandlat före adsrptinstanken. PHOSIEDI Utvinning av fsfrsyra genm jnbytesteknik ch elektrdialys. Prcessen återvinner fsfrsyra för framställning av gödningsämnen eller sm råvara för industriella ändamål. 10(40)

11 3.1.2 Fsfr i rötat slam, utan utlakning Påminner mycket m 3.1.1, men i detta fall behandlas hela blandningen av fast material ch separerad vätska. BERLIN/AIRPREX FIXPHOS Magnesiumklrid dseras till rötat slam från en bi-p prcess sm leds in i en speciell struvitfällningstank, där kldixid drivs av med hjälp av luft. Struvitsand tas ut från btten av reaktrn ch tvättas. Kalcium-silikat-hydrat tillsätts sm adsrbent i rötkammaren. Fsfr faller ut sm kalciumfsfat Fsfr i rötat slam/bimassa, med utlakning SEABORNE En serie kemiska prcessteg där fsfr ch tungmetaller lakas ut för att sedan separeras från varandra, varpå slutligen fsfrn fälls ut sm struvit. Prcesstegen är: först utlakning med tillstats svavelsyra ch väteperxid, sedan separeras vätska ch fast material i en centrifug, varpå tungmetaller fälls ut från vätskan med hjälp av natriumsulfid. Slutligen sker struvitutfällning genm tillsats av magnesiumhydrxid ch natriumhydrxid Fsfr i slamaska, med utlakning Advanced SEPHOS PASCH De kemiska prcesstegen är: först utlakning av fsfr ch tungmetaller med svavelsyra, sedan ph-justering med natriumhydrxid så att aluminiumfsfat falller ut medan det mesta av tungmetallerna är kvar i lösning. Efter avvattning höjs ph i den fasta fasen så att aluminiumfsfaten löses upp medan kvarvarande tungmetaller stannar kvar i den fasta fasen. Efter en andra avvattning fälls fsfr ut ur vätskefasen sm kalciumfsfat genm tillsats av kalk. Fsfr ch tungmetaller lakas ut ur askan med hjälp av saltsyra. Efter separatin vätska/fast fas tillsätts Alamine 336 ch tri-butyl-fsfat till vätskan varvid tungmetaller faller ut. Efter en andra separatin dseras kalk till vätskan för att fälla ut kalciumfsfat (även struvitfällning är möjlig). BIOLEACHING Easy Mining En typ av speciella bakterier lakar ut fsfr ur askan. Eftersm tungmetaller lakas ut samtidigt används ckså en annan typ av speciella bakterier sm tar upp fsfr, men inte tungmetaller. Från dessa bakterier med högt fsfrinnehåll kan sedan fsfr utvinnas. En teknik att prducera ren ammniumfsfat från slamaska. Tekniken innehåller flera steg med utlakning ch separatin. 11(40)

12 3.1.5 Fsfr i slamaska, termisk behandling ASH DEC MEPHREC Utgångsmaterialet i prcessen är mnförbränt slam med minst 5 % fsfrinnehåll från avlppsreningsverk. I ett första steg blandas askan med kalcium-, kalium- eller magnesiumklrid. Någn typ av filler kan ckså tillsättas för att påverka slutprduktens egenskaper. Materialet pelleteras ch hettas upp till ca 1000 C varvid tungmetallklrider avgår i gasfrm. Slutprdukten blir fsfrhaltiga pellets. Utgångsmaterialet är trkat slam sm blandas med slaggbildande material ch kks. Blandningen briketteras ch förbränns vid ca 2000 C. Fsfrn blir kvar i slaggen, medan tungmetallerna övergår i gas- eller vätskefas ch kan avskiljas. 3.2 Överväganden Genmgången i föregående avsnitt är sm tidigare nämnts inte heltäckande. Det pågår ett intensivt arbete världen över sm syftar till att hitta nya lösningar eller förbättra redan existerande lösningar på prblemet att återvinna fsfr. Detta bekräftas inte minst av antalet träffar på relativt nyligen publicerade arbeten i Chemical Abstracts. Därför är det rimligt att tr att det kmmer dyka upp nya eller förbättrade tekniker inm några år (redan idag finns ett antal nya prjekt- /prcessnamn). En annan indikatr på ämnesmrådets kmplexitet är att ett treårigt EU-prjekt med målet att utvärdera ch demnstrera nya ch redan tillgängliga tekniker för fsfråterföring startades under hösten Prjektet har en budget på ca 40 MSEK. Ämnesmrådets kmplexitet ch nuvarande föränderlighet till trts finns ändå idag några tekniker sm visat sig fungera i full/str skala, ch sm studeras vidare i nästa avsnitt: OSTARA CRYSTALACTOR PHOSNIX BERLIN/AIRPREX SEABORNE ASH DEC De tre första teknikerna är snarlika, ch eftersm OSTARA är den teknik sm fått mest spridning av dem väljs den sm referensteknik bland de tre. Kvartetten OSTARA, BERLIN/AIRPREX, SEABORNE ch ASH DEC representerar lika tekniker, men ckså lika utgångsmaterial. En av teknikerna i avsnittet van, EKOBALANS, sm inte är med i punktlistan van har särskilt svenskt intresse genm att det är ett svenskt företag. EKOBALANS har en piltanläggning på Öresundsverket i Helsingbrg sm prducerar struvit från rejektvatten. Knceptet innehåller ckså en prcessdel där ammniakstripping av rejektvattnet sker, varefter ammniumsulfat framställs genm behandling med svavelsyra. Slutligen blandas struviten med ammniumsulfaten ch granuleras till en gödselprdukt. I nuläget pågår knstruktin av denna prcessdel (sm helt baseras på känd teknik). Enligt uppgifter från företaget ska de lika prcessdelarna ses var 12(40)

13 för sig. För att få lönsamhet kan det vara så att det bästa är att tillverka struviten på ett ställe ch ammniumsulfaten på ett annat. (Thelin, 2013). EASYMINING, sm inte heller är med i punktlistan, är ett kncept sm till sina delar har prvats ut i labratrie-/piltskala. Enligt EasyMining Sweden AB är den mängd aska sm krävs för en lönsam anläggning i strleksrdningen tn/år. Ur prcessen kmmer ammniumfsfat av teknisk kvalitet, fällningskemikalier (järn- ch aluminiumklrid) sm kan återföras till reningsverken för fsfrfällning, samt gips. De tungmetaller sm löses ut ur askan separeras för depnering ch hamnar inte i gödselprdukten. (Enfält, 2013). PASCH, sm inte heller är med i punktlistan van, kan vara intressant därför att uppskattningar på basis av lyckade resultat i labratrie-/piltskala pekar på att den specifika kstnaden för fsfråtervinning, inkluderande både kapital- ch driftkstnader, skulle kunna vara ca 45 SEK/kg fsfr. På liknande sätt har den specifika kstnaden för fsfråtervinning för FIXPHOS beräknats kunna vara så låg sm 20 SEK/kg fsfr. (Everding ch Pinnekamp, 2011). Värt att påpeka i detta sammanhang är att de utlakande teknikerna, sm PASCH är ett exempel på, ch de termiska teknikerna kan kmma åt större andel av fsfrn än de icke utlakande teknikerna (sm FIXPHOS är ett exempel på). För svenskt vidkmmande är även BIOPTECH intressant genm att det är ett svenskt företag ch att tekniken riktar sig till enskilda avlpp (Sverige är relativt glesbeflkat ch har därmed ganska många enskilda avlpp). Tekniken, sm främst har betraktats sm en fsfravskiljningsmetd, grundar sig på ett naturligt kalcium- ch kiselhaltigt material sm har förmåga att adsrbera fsfr. Materialet är förpackat i säck sm sänks ned i en tank sm avslammat ch bilgiskt behandlat avlppsvatten får passera. Där tillståndsmyndigheterna ställer krav på 90 prcents fsfravskiljning eller mer (ttalt över avslamning, bilgisk rening ch fsfrfilter) behöver materialet nrmalt bytas ut efter ca två år. Det mättade materialet kan då användas sm ett fsfrgödselmedel. Tekniken kan återvinna mer än 90 prcent av den fsfr sm inte avskiljs i slamavskiljningen eller den bilgiska reningen rimligtvis ca prcent av inkmmande fsfrmängd. Då det rör sig m småskalig teknik blir det specifika fsfråtervinningspriset förhållandevis högt. Några generella mständigheter att hålla i minnet vid kstnadsjämförelser mellan lika tekniker är att fsfrkncentratin i utgångsmaterial, anläggningsstrlek, hur mycket av befintlig anläggning sm behöver byggas m, lika typer av alternativkstnader, hur man ser på värdet av t.ex. extra kväveavskiljning ch m det finns tillgång till billig värmeenergi alla har str betydelse. Förutm att viss mbyggnatin av en anläggning kan krävas för att den ska passa ihp med en viss fsfråtervinningsteknik, uppstår det ckså nya avfallsströmmar, eller förändrade egenskaper hs avfallsströmmarna, sm måste hanteras. För teknikerna under ch uppstår ingen ny avfallsström, men slammet sm blir kvar innehåller relativt lite fsfr ch får en försämrad kadmium/fsfrkvt. För de kemiskt utlakande teknikerna uppstår minst ett tungmetallhaltigt slam samt en rganisk avfallsström. För de termiska teknikerna uppstår ett tungmetallhaltigt slam. 13(40)

14 4 Studerade tekniker 4.1 OSTARA Prcess OSTARA-prcessen framställer en struvitprdukt genm att behandla rejektvatten från avvattning av rötat slam vid avlppsreningsverk med bilgisk fsfravskiljning, bi-p slam, i en kristalliseringsreaktr (PEARL ). Magnesiumklrid ch natriumhydrxid dseras till rejektvattnet i inlppet till kristalliseringsreaktrn. Reaktrn, sm har en uppåtgående vätskeström, är cirkulär ch har en mindre diameter nedtill än upptill. När kristallerna är tillräckligt stra sjunker de ch tas ut vid btten. Utgående vatten lämnar reaktrn i tppen ch leds tillbaka till inkmmande vatten till reninsverket. Från tppen tas ckså ett recirkulatinsflöde, sm för med sig ymp-kristaller, tillbaka till kristallisatinsreaktrn. De färdiga kristallerna (Crystal Green ) avvattnas ch trkas innan de packas i säck. Slutprdukt Prdukten är pellets, 0,5-3,5 mm, ch har en sammansättning med 5 % N, 28 % P 2 O 5, 10 % Mg ch 0 % K. Den är ett långsamt verkande gödningsmedel (>8 månaders frigöring; bästa marknad uppges därför vara för parker, glfbanr m.m.). Inga uppgifter m förreningsinnehåll har presenterats. Skala/teknikmgnad I nuläget finns fyra anläggningar i full skala i USA ch Kanada. I Nrdamerika är ckså fem anläggningar under uppbyggnad. I Eurpa (Lndn) är en anläggning under uppbyggnad. I Sverige testas tekniken i piltskala i Västra strandens avlppsreningsverk i Halmstad. Energianvändning Eftersm prdukten trkas går det åt energi för det sm inte skulle gå åt m slammet i rdinarie drift inte trkas. Viss inbesparing på energikntt uppstår eftersm metden innebär att mindre kväve behöver nitrifieras i reningsverket. Kemikalieanvändning Kemikalieanvändningen vid reningsverket ökar eftersm magnesiumklrid ch natriumhydrxid tillsätts, ch dessa ersätter inte några kemikalier vid reningsverket eftersm bi-p drift förutsätts. Däremt underlättar metden bi-p driften genm att det blir mindre mängd fsfr att avskilja i huvudströmmen. Avfall Avfallsmängden vid reningsverket bedöms inte ändras på grund av metden. Däremt minskar fsfrhalten i överskttsslammet från avlppsreningsverket, vilket leder till att den relativa förreningshalten ökar (relativt fsfr). Ptential för återföring Ungefär % av fsfrn i inkmmande vatten till reningsverket kan återvinnas med denna metd. Samtidigt återvinns ckså ca 2-5 % av ammniumkvävet i inkmmande vatten (utöver den kvävemängd sm naturligen hamnar i övrigt bislam). 14(40)

15 Kstnader I en finsk rapprt (Nieminen, 2010) anges kapitalkstnaden till 2-4 M för en anläggning sm prducerar 500 kg struvit per dygn (ca 61 kg fsfr per dygn). Med en avskrivningstid på 15 år ch 5 % ränta blir annuitetsfaktrn 0,096. Om kapitalkstnaden är 20 MSEK blir årskstnaden för denna 1,92 MSEK, varvid kilpriset för fsfrn blir 86 SEK. 4.2 BERLIN/AIRPREX Prcess Rötat bi-p slam leds till en särskild struvitreaktr där magnesiumklrid dseras ch där kldixid drivs av med hjälp av luftning, varvid ph stiger så pass mycket att dsering av alkali inte behövs. Reaktrn är cirkulär med en inre ring, innanför vilken luftning sker. Utanför den inre ringen är det lugnszn så att sedimentering kan ske. Inkmmande slam leds till centrum av reaktrn. Luftbubblrna för slammet uppåt i reaktrn, ch när slammet når ytskiktet i reaktrn leds det autmatiskt mt periferin, där utgående slam lämnar reaktrn. I den yttre ringen sedimenterar struvitpartiklarna tillsammans med en del av slammet. När struvitpartiklarna ch kvarvarande slam når den trattfrmiga bttenznen lyft slammet igen av luftbubblrna, medan struvitpartiklarna sjunker ch tas ut vid trattens lågpunkt. Resultatet blir en struvitsand, vilken behandlas i en sandtvätt. Tvättvattnet leds till reningsverkets inlpp. Slutprdukt Prdukten är en struvitsand sm marknadsförs under namnet Berliner Pflanze ch har en sammansättning med 5 % N, 23 % P 2 O 5 ch 12 % MgO. Prdukten kan ckså säljas till gödseltillverkning där den då blandas med andra kmpnenter. Inga uppgifter m förreningsinnehåll har presenterats. Skala/teknikmgnad I nuläget finns en anläggning i full skala i Berlin, vid reningsverket Wassmannsdrf. Energianvändning Prcessen kräver inte så mycket energi, varför en viss inbesparing på energikntt brde kunna uppstå eftersm metden innebär att mindre kväve behöver nitrifieras i reningsverket. Kemikalieanvändning Kemikalieanvändningen vid reningsverket ökar eftersm magnesiumklrid måste tillsättas, medan den inte ersätter några kemikalier vid reningsverket eftersm bi-p drift förutsätts. Däremt underlättar metden bi-p driften genm att det blir mindre mängd fsfr att avskilja i huvudströmmen. Avfall Avfallsmängden vid reningsverket bedöms inte ändras på grund av metden. Fsfrhalten i överskttsslammet från avlppsreningsverket minskar, vilket leder till att den relativa förreningshalten ökar (relativt fsfr). Ptential för återföring Vi bedömer att metden brde uppnå samma återvinningsgrad sm OSTARA, dvs. att % av fsfrn i inkmmande vatten till reningsverket kan återvinnas med denna metd. Samtidigt återvinns ckså ca 2-5 % av ammniumkvävet i inkmmande vatten (utöver den kvävemängd sm naturligen hamnar i övrigt bislam). 15(40)

16 Kstnader Nieminen, 2010, anger kapitalkstnaden för anläggningen i Berlin till 2,5 M. Anläggningen uppges prducera kg struvit per dygn (ca 250 kg fsfr per dygn). Med en avskrivningstid på 15 år ch 5 % ränta blir annuitetsfaktrn 0,096. Om kapitalkstnaden är 25 MSEK blir då årskstnaden för denna 2,4 MSEK, varvid kilpriset för fsfrn blir 26 SEK. 4.3 SEABORNE Prcess Seabrne är serie kemiska prcessteg för slam där fsfr ch tungmetaller lakas ut för att sedan separeras från varandra, varpå slutligen fsfrn fälls ut sm struvit. Prcessen byggdes i full skala vid reningsverket Gifthrn i Tyskland under 2003 ch Därefter har lika mdifieringar prvats ch rapprterats. Nedan ges en beskrivning av huvudstegen. Första steget är utlakning med tillstats av svavelsyra ch väteperxid. Efter separatin i centrifug finns en vätskefas med fsfr ch tungmetaller, ch en avfallsström med rganiskt innehåll. I det andra steget fälls tungmetaller ut från vätskan med hjälp av natriumsulfid. Efter separatin finns ett slam med tungmetaller ch en vätska med fsfr. I tredje steget sker struvitutfällning genm tillsats av magnesiumhydrxid ch natriumhydrxid. Slutprdukt Prdukten är ett amrft struvitslam med en trrsubstanshalt på 50 %, ch har sålts sm gödselmedel (Nieminen, 2010). Inga uppgifter m förreningsinnehåll har presenterats. Skala/teknikmgnad I nuläget drivs inte anläggingen vid Gifthrn (trligen för att prdukten i nuläget är för dyr). Energianvändning Energianvändningen vid reningsverket brde förbli ungefär förändrad. Kemikalieanvändning Kemikalieanvändningen vid reningsverket ökar. Avfall Antalet avfallstyper vid reningsverket ökar till följd av att det uppstår ett farligt avfall (tungmetallslam) ch ett rganiskt slam med lågt ph. Det rganiska slammet har både lägre fsfrhalt ch lägre metallhalt än vad det skulle ha haft m den aktuella tekniken inte hade införts. Hanteringen av avfallet förändras. Ptential för återföring Vid det sm bedömdes sm eknmisk kemikaliedsering kunde uppnås ungefär 50 % återvinning av den fsfr sm kmmer till anläggningen (Nieminen, 2010), men mer brde vara möjligt med ökad kemikalieds. Kstnader Nieminen, 2010, anger den ttala fsfråtervinningskstnaden till ca 46 per kg fsfr (ca 450 SEK/kg fsfr). Här ingår dck kstnader för rötkammare ch byggnader. Kemikaliekstnaden std för mer än hälften av ttalkstnaden. 16(40)

17 4.4 ASH DEC Prcess Prcessen började utvecklas i Österrike 2002 ch en str piltanläggning med en kapacitet av 7-10 tn aska per dygn uppfördes 2008, varifrån erfarenheter har hämtats. Utgångsmaterialet i prcessen är aska från mnförbränt slam med minst 5 % fsfrinnehåll från avlppsreningsverk. I ett första steg blandas askan med kalcium-, kalium- eller magnesiumklrid. Någn typ av filler kan ckså tillsättas för att påverka slutprduktens egenskaper. Materialet pelleteras ch hettas upp i två steg först till ca 300 C ch sedan till ca C varvid tungmetallklrider avgår i gasfrm. Gasen renas i t.ex. en vattenskrubber ch ger upphv till ett tungmetallhaltigt avfall. Slutprdukten blir fsfrhaltiga pellets. Tungmetallavskiljningen uppgår till 99 % för Cd, Hg ch Pb, till 90 % för Cu ch Zn ch till 50 % för Sn ch Mb. Ni, Cr ch As rapprteras bara ha avskilts i betydlig grad. Återvinningen ch recirkulatinen in i prcessen igen av klrider uppgår till 75 % (Nieminen, 2010). Slutprdukt Prdukten är pellets, 2-5 mm, ch innehåller mer än 10 % P 2 O 5 (dvs. > 4,4 % fsfr). Prdukten marknadsförs under namnet PhsKraft, ch är gdkänd sm gödselmedel i Österrike ch Tyskland. Praktiskt taget all fsfr stannar kvar i askan, medan metallinnehållet minskar (lika för lika metaller se under Prcess ). Det finns uppgifter m förreningsinnehållet i slutprdukten, men den berr på vilka material sm förbränns ch deras sammansättning. Skala/teknikmgnad I nuläget finns ingen anläggning i full skala. Designkapaciteten uppges vara 4 t/h (d v s ca t/år), vilket är en mycket str skala. Den piltanläggning sm har använts får dck anses sm str. Energianvändning Energiåtgången har uppskattats till kwh/t (Adam, 2009). Kemikalieanvändning Kemikalieanvändningen ökar. Tekniken kräver tillsats av en klridkälla, t.ex. kalciumklrid. Dessutm åtgår kemikalier vid rening av kväve i rökgaserna. Avfall Avfallsmängden minskar, eftersm praktiskt taget all aska från mnförbränningen ingår i slutprdukten, men nya avfallstyper tillkmmer. Tekniken ger dels upphv till ett tungmetallhaltigt avfall, dels avfall från delar av rökgasreningen. Ptential för återföring Eftersm metden endast avlägsnar renheter ur fsfrkällan blir återvinningsptentialen nära ng 100 % av mängden inkmmande fsfr till avlppsreningsverket. Kstnader Den ttala kapitalkstnaden beräknas till M för en anläggning med en kapacitet av t/år, dvs. ca tn fsfr per år vid 4,4 % fsfr, (Nieminen, 2010). Vid en ttal investeringskstnad m 150 MSEK blir, med avskrivningstid ch ränta sm tidigare, årskstnaden för denna 14,4 MSEK, varvid kilpriset för fsfrn blir 11 SEK (för investeringen). 17(40)

18 Om energiåtgången är 700 kwh/t blir den specifika energiåtgången ca 700/44 = 16 kwh/kg fsfr, dvs. ca 30 SEK/kg fsfr vid ett par krnr per kilwattimme. 5 Andra utgångsmaterial Utgångsmaterialet i de tekniker sm har beskrivits van är i huvudsak avlppsslam, avlppsvatten (från tätrter ch viss livsmedelsindustri) ch aska. Det är dck trligt att några av dessa tekniker även kan användas för att återvinna fsfr i andra avlppsfraktiner, t.ex. urin, ch lika typer av avfall. Av de övriga utgångsmaterialen sm nämndes i inledningen av rapprten; slakteri- ch matavfall, slam från pappers- ch massaindustrin, gruvrester, sediment ch vattenlevande rganismer, har vi bara hittat uppgifter m fsfrutvinning ur ett avfallsslag: gruvrester i frm av apatit från brytning av svensk järnmalm. Här handlar det dck egentligen inte m att utveckla ny teknik, utan snarare att återta en sedan gammal känd mineralteknik. För övriga bilgiska utgångsmaterial diskuteras teknik för återvinning av kncentrerade fsfrprdukter, men i de flesta fall handlar det m att använda materialen mer eller mindre direkt sm rganiska gödselmedel för i första hand åkermark. Inm ramen för Naturvårdsverkets regeringsuppdrag har Jönssn, Nrdberg, Vinnerås, 2012 utrett möjligheterna att återföra fsfr i källsrterade fraktiner av urin, fekalier, klsettavlppsvatten, matavfall, rötat samhälls- ch lantbruksavfall. Denna utredning har mål ch syfte liknar målet ch syftet med vår utredning. För bedömning av återföringsptential, närings- ch förreningsinnehåll i urin, klsettavlppsvatten, matavfall m.m. hänvisas dit. 5.1 Gruvrester Järnmalmsfyndigheterna i Nrrbtten innehåller stra mängder fsfat i frm av apatit. Apatit är det allmännaste fsfrmineralet i naturen. Det förekmmer i nästan alla bergarter. Det finns flera srters apatitmineral med summafrmeln Ca 5 [X (PO 4 ) 3 ], där X kan vara F, OH eller Cl. Där inget annat anges har infrmatinen nedan hämtats från Jan-Ivan Jhanssn, Avdelningschef Tillväxtprjekt på LKAB ch Erik Westin från Naturvårdsverket. Enligt LKAB innehåller det avfall sm årligen uppstår i gruvrna i Kiruna ch Malmberget i strleksrdningen ti gånger Sveriges årliga behv av fsfr för gödningsändamål. LKAB har tidigare prducerat fsfrråvara, s.k. apatitkncentrat, i Kiruna mellan åren 1981 ch Årsprduktinen var ca tn/år. Apatitkncentratet vidareförädlades till fsfrsyra vid dåvarande Nrsk Hydr. Även Grängesberg prducerade apatitkncentrat i Köping ungefär vid samma tid. Prduktinen var ungefär tn fsfr i ca tn apatit. (Perssn, 2013). Malmen innehåller i strleksrdningen 2 3 prcent apatit. Apatiten behandlas idag sm en förrening. Höga halter av klr ch arsenik, framförallt i kncentraten från Malmberget, försvårade avsättningen av apatitkncentratet. Halten kadmium i apatitkncentratet från Kiruna är mycket låg, ca 0,011 mg/kg. Låga världsmarknadspriser på fsfr i kmbinatin med varierande, ch ibland för låga halt i malmen, ledde till att prduktinen lades ner. Idag finns ingenting kvar av den anläggning för apatitkncentratframställning sm användes. I apatiten i Kiruna ch Malmberget finns ckså ett helt spektrum av sällsynta jrdartsmetaller sm på senare år rönt allt större efterfrågan, då de är viktiga kmpnenter ch förutsättningar för framväxten av mdern energiteknik. Mineraltillgångarna är glbalt sett små ch jämnt för- 18(40)

19 delade ch huvuddelen av utvinningen ch kmmersialiseringen sker idag i Kina, medan det i Eurpa är mycket nt m fyndigheter. LKAB undersöker ch med hjälp av Luleå Tekniska Universitet möjligheterna att återstarta apatitutvinningen, eftersm världsmarknadspriset på fsfr stigit samtidigt sm intresset för de sällsynta jrdartsmetallerna är strt ch växande. Man söker i första hand ett upplägg där LKAB från Kiruna skulle kunna få fram i strleksrdningen tn apatitkncentrat per år genm att ta tillvara kntinuerligt fallande avfall ch apatit ur befintliga sandmagasin. Tanken är nu, liksm tidigare, att man av apatitkncentratet ska framställa fsfrsyra ch/eller mineralgödsel ch samtidigt nyttiggöra de sällsynta jrdartsmetallerna. Framställning av fsfrsyra, sm sker genm upplösning i stark syra, ch av gödselmedel är tänkt att utföras av andra aktörer. Någn rening av apatitkncentratet från miljögifter sm kadmium ch arsenik samt uran (U) ch thrium (Th), sm är radiaktiva ämnen, är inte tänkt att ingå i LKAB:s teknik. Det finns många svårigheter ch hinder att överbrygga innan en sådan verksamhet kan bli verklighet, bland annat behöver förreningarna i apatitkncentratet kunna hanteras. Eknmiskt sett bedömer LKAB att fsfrn är betydligt mer värd än de sällsynta jrdartsmetallerna, men kalkylen kan behöva ha båda resurserna sm pluspster för att ha förutsättningar att gå ihp. LKAB räknar ckså med att nödvändiga investeringar för apatitutvinningen uppgår till flera miljarder krnr per utvinningsrt. Fsfrhalten sjunker ckså i det sm utvinns framöver i Kiruna, vilket försämrar kalkylen. Detta är ckså ett av skälen till att apatitutvinningen prjekteras utifrån en kmbinatin av fallande avfall ch utvinning ur befintliga sandmagasin. Det är möjligt att LKAB fattar någn typ av beslut m frtsättningen för detta utvecklingsprjekt under Några histriska data på det färdiga apatitkncentratets kemiska sammansättning lämnas nedan. Tabell 1. Halter av lika element i apatitkncentrat. Element Kiruna Malmberget Makrelement P % 15,5 16,5 CaO % MgO % 0,95 1,1 Fe % 0,7 0,7 S % 0,08 0,2 F % 2,8 2,9 Cl % 0,05 0,5 Mikrelement As % 0,006 0,045 Cd ppm N analyse, lw <1 Th ppm <27 U ppm <16 TiO 2 % 0,05 0,05 MnO % 0,12 0,03 Efter utvinning av apatitkncentrat depneras återstden av materialet. 19(40)

20 5.2 Vattenlevande rganismer ch sediment I den litteratursökning sm gjrdes i frskningsdatabaser blev det inga träffar på fsfråtervinning i kategrierna vattenlevande rganismer, sediment ch slam från pappers- ch massaindustrin. Inte heller har våra sökningar på öppna sökmtrer på Internet samt frskningsinstituts, teknikföretags ch branschrganisatiners med fleras hemsidr hittat uppgifter m utveckling av teknik för återvinning av fsfr i dessa material. Halten fsfr i sjö- ch havssediment är mycket låg, i strleksrdningen 0,05 0,2 prcent av TS-halt (SLU, 2013, Karlssn et al, 2010). Detta kan jämföras med fsfrhalten i ett svenskt genmsnittsslam sm är ca 2,8 prcent av TS (SCB, ). I de flesta fall är fsfrkncentratinen i xiderade ytsediment högre än i reducerade (syrefria) ytsediment. Det finns spradiska uppgifter m fsfrhalt i mikralger, bladvass ch musslr i litteraturen. I många fall anger man inte m det gäller trrvikt eller färskvikt. De uppgifter sm vi har hittat m fsfrhalt ch där det klart anges att det är trrsubstanshalt sm siffrrna gäller är mikralger : 0,5 1 % av TS (Schultz-Zehden, Matczak, 2012), bladvass: 0,14 % av TS (Risén, Gregeby, Tatarchenk, Blidberg, Malmström, Welander, Gröndahl, 2013) ch musslr: 0,16 % av TS (Spångberg, Tidåker, Jönssn, 2013). Nyttan av dessa material för att mildra effekter av eutrfiering ch användning direkt sm rganiskt gödselmedel diskuteras, däremt inte den typ av teknik för fsfråtervinning sm ingår i vår utredning. Ett försök i kategrin Sediment ch rganismer, WAB-prjektet, har påträffats i andra efterfrskningar. Under har ett EU-finansierat prjekt pågått i Trellebrg i samarbete med staden Spt i Plen (Tjernström, E 2013 muntligt). Målet med prjektet har varit att minska övergödningen i Östersjön ch samtidigt nyttiggöra de stra mängder alger sm övergödningen rsakar, främst sm bigas. Algerna har trrötats; en prcess sm går ut på att alger lakas med vatten, ungefär sm en tepåse. Lakvätskan leds därefter in i en rötkammare. Under utlakningen minskar bimassan i den fasta algfraktinen med cirka hälften. Den största andelen (95 %) av fsfrinnehållet i algerna stannar kvar i algresten. Fsfrhalten i algresten är mycket låg, cirka 0,28 kg P/tn TS. Enligt Siverssn, 2012 blir det beräknade fsfrpriset i algresten cirka 40 kr/kg fsfr. Cirka 50 % av kadmiuminnehållet lakas ut ur algerna ch kan fällas ut från lakvattnet. Det kvarvarande kadmiuminnehållet i algfraktinen är cirka 0,4 mg/kg. Kadmiuminnehållet i algfraktinen i kmbinatin med den låga fsfrhalten gör dck att denna metd bedöms av Siverssn, 2012 sm mindre intressant sm fsfråterföringsmetd. Genm kntakter med SLU ch KTH ch stickprv ur SLU:s databank för sediment har vi fått lite infrmatin m fsfr i planktiska ch trådfrmade alger, vass, musslr ch sjö- /havssediment. 6 Slutprdukternas användbarhet sm gödsel 6.1 Syftet med fsfrgödsling Fsfr utgör tillsammans med kväve ch kalium markrnäringsämnen för växter, dvs. för växternas tillväxt krävs relativt mycket av dessa grundämnen jämfört med andra mineralnäringsämnen. Generellt i svenskt jrd- ch skgsbruk är kväve det mest begränsande näringsämnet varför kvävegödsling ger störst effekt på tillväxt ch avkastning. Förrådet av fsfr i marken är generellt gtt, men en str del av fsfrn är inte direkt tillgänglig för växter ch frigörelsen av fsfr är vanligtvis långsam. Under markanvändning där mycket fsfr förs brt från marken exempelvis i frm av mat eller fder i jrdbruket, uttag av grenar ch tppar (grt) till bibränsle i skgs- 20(40)

21 bruket, eller i intensiva markanvändningar såsm glfbanr, utarmas markens förråd av mer lättillgängligt fsfr, vilket då behöver fyllas på. En del marker, exempelvis mulljrdar ch trvmarker, är naturligt fsfrfattiga ch där kan man vilja öka förrådet av fsfr i marken. Slutligen kan akuta brister på fritt fsfr uppstå, exempelvis i början av en dlingssäsng, sm man vill snabbt vill häva. 6.2 Växttillgänglighet I marken förekmmer fsfr bundet i rganiska föreningar, levande rganismer, mer eller mindre svårlösliga mineral, adsrberat till markpartiklar ch fritt i marklösningen. Då fsfr lätt binds in förekmmer endast lite fsfr i marklösningen. Växter med välutvecklat rtsystem kan påverka tillgängligheten av fsfrn i marken genm att frigöra rganiska ämnen samt genm symbis med mikrrganismer (Linderhlm 2011). Växttillgängligheten av rganisk fsfr berr på hur svårnedbrytbart det rganiska materialet är. Mgen humus ch trv är svårnedbrytbart, varför fsfr bundet i dessa material är svårtillgängligt. Organisk fsfr är bundet i mineral uppbyggda av järn- eller aluminiumfsfater (sura jrdar) eller kalciumfsfater (alkaliska jrdar). Dessa mineral kan vara mer eller mindre svårvittrade. Mineralen kan fällas ut ur ch lösas upp i marklösningen berende markens kemiska ch fysiska förhållanden, samt berende på m fsfr brtförs från marklösningen till exempel vid upptag av växter ch andra markrganismer (Franssn 2013). Lättast åtkmligt är fsfr adsrberat till markpartiklar ch fritt i lösning. En mer detaljerad översikt av mlagring av fsfr i mark ch dess betydelse för växttillgängligheten har gjrts av Linderhlm, I ett labratrieförsök utfört av Waida ch Gäth, 2011 testades sextn gödningsmedel sm har framställts av slam eller djurrester. Kmmersiellt trippelsuperfsfat ch råfsfatgödsel användes sm jämförelse. De testade slamgödningsmedlen var av typerna kalciumfsfat, magnesiumfsfat, aluminiumfsfat ch struvit. Medlen hade framställts våtkemiskt, eller termkemiskt. Råvaran för de testade medlen var avlppsvatten, rejektvatten från slamavvattning, slamaska samt djurmjölsaska. Medlens växttillgänglighet testades kemiskt ch genm försöksdling av majs i kruka i sandjrd ch siltjrd. Struvitmedlen ch de termkemiskt framställda kalciumfsfatmedlen hade högst fsfrhalt. Fsfrlösligheten var högre hs struvitmedlen ch hs vissa av de våtkemiskt framställda kalciumfsfatmedlen, men låga hs de termkemiskt framställda kalciumfsfatmedlen. I tester utförda av Weinfurtner 2011 undersöktes hanterbarheten ch lösligheten hs samma gödningsmedel sm testades av Waida ch Gäth, Lösligheten befanns vara låg. Gödselverkan låg mellan trippelsuperfsfat ch råfsfatgödningsmedel. Generellt för de prdukter sm har valts ut i denna studie är att ammniumfsfat är lättlösligt (580 g/l) medan struvit ch kalciumfsfat är relativt lättvittrade, ch hydrxylapatit är relativt svårvittrat. Vid bedömning av prdukternas gödselverkan är det viktigt att beakta tillgängligheten vid bedömningen av hur de kan användas sm gödselmedel. 6.3 Användningsmråden sm gödselmedel Jrdbruk I jrdbruket finns behvet att inte utarma markens förråd av relativt lättillgängliga fsfrkällr, eftersm dessa källr levererar fsfr kntinuerligt under en växtsäsng. Växttillgängligheten hs struvit ch kalciumfsfat är tillräckligt str för att dessa prdukter skulle kunna fungera för en sådan förrådsgödsling. Vid gödsling med mer lättillgänglig fsfr såsm ammniumfsfat 21(40)

22 binds fsfrn snabbt in, varför även ammniumfsfat fungerar sm förrådsgödselmedel. Hydrxylapatit är däremt relativt svårvittrat ch har fsfrgödslingseffekt på mycket längre sikt, varför det inte bedöms vara lämpligt sm gödselmedel inm jrdbruket. Vid etableringen av grdd- ch småplantr är rten är späd ch utvecklad. Småplantr är därför med berende av fri fsfr i marklösningen än äldre växter (Djdic 2013). Vid etablering kan därför en akut brist på fsfr uppstå, när plantrna ch mikrrganismerna snabbt gör slut på den fria fsfrn ch frigörelse av ny fsfr går för långsamt för att täcka behvet av fsfr. Vid sådana tillfällen behöver gödsling med lättlösliga fsfrgödselmedel ske. Till det fungerar ammniumfsfat där ammniumet ckså ger en extra skjuts åt växterna. Frigörelsen av fsfr från struvit, kalciumfsfat ch hydrxylapatit är dck för långsam för att dessa medel skulle kunna användas för att häva akut fsfrbrist Skgsbruk I naturlig skgsjrd cirkulerar fsfrn från marken till träden, där den mesta fsfrn finns i barr, blad ch kvistar, ch åter till marken vid lövfällning eller när barr tappas. Under speciella förhållanden kan fsfrbrist uppkmma. Det gäller främst på fsfrfattiga jrdar såsm trvjrdar, eller vid en kmbinatin av skgsgödsling med kväve ch uttag av grt för bibränsleändamål. Vid uttag av grt följer en str del av barren med, varför en str del av fsfrn kmmer brtförs från skgen ch hamnar i vedaska efter förbränning. I Finland finns skgsbrukssystem för återföring av fsfr i frm av aska till framför allt trvjrdar där man påvisat ökad avkastning. I Sverige har frskning visat att träd på fsfrfattiga marker har förmåga att svara på gödsling av svårvittrade fsfrkällr såsm härdad aska ch apatit (Hagerberg, 2003). Detta innebär att även svårvittrade prdukter sm hydrxylapatit skulle kunna användas för att underhållsgödsla skgsmarker. 6.4 Behv av frmulering för gödsling För att ratinellt sprida återvunnen fsfr, bör prdukterna ha en frm sm lämpar sig för spridning med mineralgödselspridare, dvs. förekmma i millimeterstra granuler (Albertssn 2013). Alternativt skulle prdukterna i djurskötsel kunna blandas ut i flytgödsel, men då krävs att prdukten är lättlöslig. Slutprdukterna i OSTARA- (Crystal Green) ch ASH DEC-prcesserna ger granuler av en strlek sm lämpar sig för spridning med gödselspridare, medan BER- LIN/AIRPREX ch SEABOURNE ger prdukter sm behöver frmuleras för att passa spridning. Ammniumfsfat är ett pulver sm även det behöver frmuleras för att kunna spridas med spridare, men dess lättlöslighet gör att den kan användas för utblandning i flytgödsel eller i dlingsmediet i växthus. Frmulering behöver i sig inte vara ett prblem. Det är nämligen sällan en mark enbart behöver fsfrgödslas, utan fsfrn behöver kmpletteras med kväve ch/eller kalium. Vid kmplettering med kalium eller kväve ch andra mikrnäringsämnen finns ett frmuleringsbehv, eftersm näringsämnena behöver blandas i granulerna. Om tillverkningsprcesserna för mineralgödsel kunde anpassas för återvunnen fsfr, så skulle dessa prdukter fungera sm råvara i vid mineralgödselprduktin. 22(40)

23 7 Påverkan på miljö, hälsa ch resurshushållning De beskrivna teknikerna ch hanteringen av de slutprdukter sm prduceras påverkar miljön ch människrs hälsa på lika sätt. Den hantering sm påverkar miljön mest är förbränning i de fall detta är aktuellt ch gödsling med slutprdukterna. Förbränning av avlppsslam, liksm av t.ex. rganiskt avfall från livsmedelskedjan, är klassat sm avfallsförbränning. Användningen av tekniker sm bygger på avfallsförbränning, sm Ash- Dec är ett exempel på, ger ökade utsläpp, framförallt till luft, men ckså (indirekt) till mark ch vatten. Samtliga tekniker påverkar resurshushållningen genm deras energianvändning ch kemikalieförbrukning. Återvinning genm utlakning av fsfr i rötat slam ch annan bimassa, sm representeras av Seabrne, ch återvinning av fsfr i aska, representerat av Ash-Dec, ger upphv till farligt avfall sm innehåller de metaller sm avskiljas i prcesen. Mark- ch vattenmiljön påverkas ckså av gödsling med utvunna fsfrprdukter ch hantering av rökgasreningsprdukter efter förbränning. 7.1 Påverkan på luftmiljö ch klimat Det sm främst påverkar luftmiljön ch klimatet vid återvinning av fsfr är transprter av utgångsmaterial, utvunna fsfrprdukter, kemiska prdukter ch eventuellt avfall, spridning av utvunna fsfrprdukter samt, när det gäller tekniker sm invlverar förbränning, utsläpp av rökgaser. Vid avfallsförbränning ch transprter släpps en rad förreningar ut till luft såsm kvävexider (NO X ), lustgas (N 2 O), kldixid (CO 2 ), svaveldixid (SO 2 ), klväten (CH) ch partiklar/stft. Svaveldixid, kvävedixid, stft ch partiklar (PM10, PM2,5) kan påverka människrs hälsa, främst genm irritatin av slemhinnr ch lungr. Kmbinatinen kvävexider, flyktiga rganiska klväteföreningar (VOC) ch sl kan ge upphv till marknära zn sm ckså kan irritera luftvägarna. Persner med astma är särskilt utsatta. (Scialstyrelsen, 2009). Stft/partiklar i utmhusluft är en bidragande rsak till hjärt-/kärlsjukdmar ch sjukdmar i luftvägarna. Cancerframkallande luftförreningar bildas vid förbränning ch utsläppen blir högre ju sämre förbränningseffektiviteten är. De största källrna för cancerframkallande luftförreningar är vedförbränning ch dieselburen vägtrafik ch arbetsmaskiner. Utsläpp av svaveldixid ch kvävexider bidrar till försurning, kvävexider även till övergödning. Utsläpp av kldixid ch lustgas bidrar till att förstärka växthuseffekten. (Naturvårdsverket, 2009). Utsläpp till luft vid förbränning berr på bränslets värmevärde ch sammansättning, anläggningens rökgasreningsteknik, behvet av stödbränsle ch förbränningstekniska faktrer såsm typ av panna, förbränningstemperatur ch luftöversktt. Trkat slam har ett relativt högt värmevärde, den rganiska delen av ett avlppsslam har ett värmevärde sm mtsvarar värmevärdet hs bibränslen 3. Trkat slam kan självantända under lagringen. I början av en förbränningssäsng måste förbränningen ändå startas med hjälp av en (lje)brännare. Under förbränningen behöver brännaren användas sm stöd för att hålla temperaturen på rökgaserna efter den sista tillförseln av förbränningsluft på minst föreskrivna 850 ºC (5 NFS 2002:28). 3 Svenskt slam har nrmalt ett effektivt värmevärde på i strleksrdningen MJ/kg rganiskt TS mätt sm glödgningsförlust (Tideström, Seger ch Hultgren 2004). En tumregel är att material sm har ett kalrimetriskt värmevärde på 6 MJ/kg eller mer är brännbart (Naturvårdsverket, 2003). 23(40)

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten Guide för hur bildar man en kaninhppningsklubb ansluten till SKHRF Även innehållande kunskap m hur man håller möten 1 2012-12-27 Hur man bildar en kaninhppningsklubb ch sedan ansluter den till förbundet

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde Rektr BESLUT 2015-03-17 Dnr HS Riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt vid Högsklan i Skövde Eknmiavdelningen vid Högsklan i Skövde har riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt. Dkumentet

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015 SAMMANFATTNING I detta examensarbete

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

Ansökan tillstånd brandfarlig vara - enligt lag om brandfarliga och explosiva varor SFS 2010:1011

Ansökan tillstånd brandfarlig vara - enligt lag om brandfarliga och explosiva varor SFS 2010:1011 Södra Älvsbrgs Ansökan tillstånd brandfarlig vara - enligt lag m brandfarliga ch explsiva varr SFS 2010:1011 Blanketten skickas till: Tranem kmmun Medbrgarservice ch prcesstöd 514 80 Tranem Anvisningar

Läs mer

Att tänka på inför ekonomiredovisning

Att tänka på inför ekonomiredovisning Att tänka på inför eknmiredvisning Leader Terra et Mare Fregatten 2 444 30 Stenungsund http://www.terraetmare.se Eknmiredvisning görs i samband med varje ansökan m utbetalning (rekvirering av pengar) i

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER GfNA-II-B-Erasmus+_Annex III_mnbeneficiary_Versin 30-07-2014_sv.dc BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Prgrammråde 1 allmänbildande utbildning I. INLEDNING Denna bilaga kmpletterar reglerna

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring 1 (8) PM Dk.bet. 2015-06-08 Analysavdelningen Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring i krthet: Fördelar: Möjlighet

Läs mer

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge Råd ch riktlinjer för mbil försäljning av mat i Mjölby, Mantrp ch Skänninge Beslutade av kmmunstyrelsen Framtagna av Tekniska kntret, Miljökntret, Byggnadskntret, Näringslivskntret ch Medbrgarservice Namn:

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Utvärdering av Pilotprojektet Bärkraft intensiv

Utvärdering av Pilotprojektet Bärkraft intensiv Utvärdering av Piltprjektet Bärkraft intensiv Sammanfattning Piltprjektet Bärkraft intensiv har genmförts inm ramen för prjektet Förnybar energi från de gröna näringarna för att testa hur LRF genm ett

Läs mer

Investerings prospekt

Investerings prospekt Investerings prspekt En intrduktin Net Sales pr merg Tel. +46 70 369 82 22 Isafjrdsgatan 22, B5tr. Fax:+ 46 8 755 03 98 inf@netsales.se När mer eget kapital behövs I många skeden i ett företags utveckling

Läs mer

Våra mål och förbättringar

Våra mål och förbättringar Våra mål ch förbättringar 2015 Vi är ett väletablerat namn på marknaden när det gäller inrikes ch utrikestransprter, till framför allt den franska marknaden. Vi kan transprter ch service. Vi ser varje

Läs mer

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem Undersökning Åtgärd Risk Eknmi FRIST Frum fr Risk Investigatin and Sil Treatment Juridik Omvärldsbevakning & utvärdering Frskning & utveckling BLI MEDLEM I KOMPETENSCENTRET FRIST JUNI 2007 Hanteringen

Läs mer

Vattenfall Eldistribution AB

Vattenfall Eldistribution AB Bilaga 2 Samrådsredgörelse avseende ny- ch mbyggnad av Vattenfalls 70 kv anslutningsledningar till transfrmatrstatin i Ösm, Nynäshamns kmmun Bild 1 Vy över landskapet med transfrmatrstatinen till vänster

Läs mer

Hållbar återvinning av näring

Hållbar återvinning av näring Hållbar återvinning av näring Om EkoBalans Lösningar för hållbar återvinning av näringsämnen från reningsverk, biogasanläggningar, jordbruk, livsmedelsindustri och förbränningsanläggningar Återföring av

Läs mer

VA-plan. Åtgärdsplan 2013-2021 Utbyggnadsplan 2014-2024. Karlshamns kommun

VA-plan. Åtgärdsplan 2013-2021 Utbyggnadsplan 2014-2024. Karlshamns kommun VA-plan Åtgärdsplan 2013-2021 Utbyggnadsplan 2014-2024 Karlshamns kmmun Bakgrund VA-planen i Karlshamns kmmun är den tredje delen av VA-plansarbetet innan den fjärde ch sista delen, implementering ch uppföljning

Läs mer

Effektivare inomgårdstransporter genom övergång till elmaskiner förstudie

Effektivare inomgårdstransporter genom övergång till elmaskiner förstudie Effektivare inmgårdstransprter genm övergång till elmaskiner förstudie Sökande: JTI Institutet för jrdbruks- ch miljöteknik SP Sveriges Tekniska Frskningsinstitut Partner Wacker Neusn AB Sammanfattning

Läs mer

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION... 3 2 INLEDNING... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 BKGRUND... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 3.1

Läs mer

Anvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi?

Anvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi? Anvisningar: Hur fyller man i frmuläret till åtgärdsplan för hållbar energi? Intrduktin Alla kmmuner sm skriver under Brgmästaravtalet förbinder sig att lämna in sina åtgärdsplan för hållbar energi (SEAP),

Läs mer

Ar.redovlsning.. PensionsförvaJtflingen. *~~e~~~!inget

Ar.redovlsning.. PensionsförvaJtflingen. *~~e~~~!inget Ar.redvlsning.. PensinsförvaJtflingen *~~e~~~!inget *~ 1 LedningsstabenIeknmigruppen Annika Hjertkvist 2007-02-27 LiÖ 2007-18 Landstingsstyrelsen Årsredvisning för pensinsförvaltningen 2006 Sammanfattning

Läs mer

Omsorgsnämnden!!"#$%& 08-01-28

Omsorgsnämnden!!#$%& 08-01-28 Omsrgsnämnden!!"#$%& 08-01-28 '( Denna rapprt är 2008 års kvalitetsredvisning/verksamhetsplan för RE vård ch gruppbstäder. Plenheten, hälsfrämjande arbetet, behvsbedömarrganisatinen, medicinskt ansvarig

Läs mer

Vattenfall Innovation Awards

Vattenfall Innovation Awards Vattenfall Innvatin Awards Hantering av Uppfinnare, prcess ch tlkning av legala aspekter Tidsplan: 1. Vattenfalls (VF) utser en intern jury, bestående av ca 10 persner, sm bedömer ch beslutar m vilka idéer

Läs mer

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i Föredragen av Nurttila Annika Sida/sidr 1 / 7 Prducenter: anvisning m hur checklistan för kntrll av planen för egenkntrll ch hur denna Syftet med kntrllen är att utreda m prducenten i sin plan för egenkntrll

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande Yttrande Diarienummer: 12KS/0303 Datum: 2012-11-14 Lars Fladvad, utvecklingschef Landstingsstyrelsens förvaltning Bx 22550 104 22 Stckhlm, Yttrande över regeringens bstadsuppdrag till landstinget Bakgrund

Läs mer

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun Riktlinjer för individuell planering ch dkumentatin av genmförandet av insatser inm särskilda benden i Törebda Kmmun Beslutat av kmmunstyrelsen 2012-05-02 diarienummer KS 2011/0232 Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Gemensam upphandling Slutrapport. Hannele Johansson Energikontor Sydost AB

Gemensam upphandling Slutrapport. Hannele Johansson Energikontor Sydost AB Gemensam upphandling Slutrapprt Hannele Jhanssn Energikntr Sydst AB Sammanfattning I mars 2006 startade prjektet Gemensam upphandling på uppdrag av Reginförbundet i Kalmar län. Syftet med prjektet var

Läs mer

Del 5: Rekommendationer och projektrapport

Del 5: Rekommendationer och projektrapport Arkiveringsrekmmendatiner Del 5: Rekmmendatiner ch prjektrapprt fi2 förvaltningsinfrmatin infrmatinsleveranser Prjektet Arkiveringsrekmmendatiner syftar till att ge en genmlysning av knsekvenser för dagens

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Examinationsregler i medieteknik

Examinationsregler i medieteknik Dnr: DFM 2012/101 Regeldkument Examinatinsregler i medieteknik Beslutat av Ämneskllegiet i medieteknik 2012-06-19 Gäller från 2012-08-27 Innehåll Examinatinsregler i medieteknik 3 1. Vanliga examinatinsfrmer

Läs mer

Miljömålsprogram Bjuvs kommun 2011-2014

Miljömålsprogram Bjuvs kommun 2011-2014 Miljömålsprgram Bjuvs kmmun 2011-2014 Innehållsförteckning Inledning... 3 Natinella miljökvalitetsmål... 3 De 16 natinella miljömålen ch dess definitiner... 3 Reginala miljömål... 4 Lkala miljömål för

Läs mer

Lokala miljömål 2014. Antagna av Kommunfullmäktige den 29 januari 2014. Vellinge.se

Lokala miljömål 2014. Antagna av Kommunfullmäktige den 29 januari 2014. Vellinge.se Lkala miljömål 2014 Antagna av Kmmunfullmäktige den 29 januari 2014 Vellinge.se Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 1. Begränsad klimatpåverkan... 6 2. Frisk luft... 8 3. Bara

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

1. Anteckna era produktionsinriktningar och bruttoinkomsterna från dem för 2011.

1. Anteckna era produktionsinriktningar och bruttoinkomsterna från dem för 2011. Basuppgifter m företaget 1. Anteckna era prduktinsinriktningar ch bruttinkmsterna från dem för 2011. 1. 2. 3. 4. 2. Om ni bedriver växtdling eller vattendling, ange vilka växt- eller djurarter det rör

Läs mer

Revisionsrapport. Intern kontroll snöröjning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10-13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor

Revisionsrapport. Intern kontroll snöröjning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10-13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor Revisinsrapprt Intern kntrll snöröjning Vänersbrgs kmmun Datum 2011-10-13 Henrik Bergh Revisinsknsult kmmunal sektr Innehållsförteckning 1. Uppdrag ch genmförande... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Revisinell

Läs mer

Forskningsstrategi 2015 och framåt

Forskningsstrategi 2015 och framåt Bilaga, 24 Sammanträdesdatum: 2015-03-17 Dnr: 2015/86-1.1 Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Frskningsstrategi 2015 ch framåt Bakgrund Frskningsstrategin för 2015 ch framåt består av tre delar: Inför

Läs mer

Oasmia Pharmaceutical AB (publ)

Oasmia Pharmaceutical AB (publ) Oasmia Pharmaceutical AB (publ) BOKSLUTSRAPPORT FÖR PERIODEN 2006-05-01-- 2007-04-30 Krt m bkslut för periden 2006-05-01 2007-04-30 Kncernens nettmsättning ökade till 22 387 (853) tkr. Resultat efter skatt

Läs mer

AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktober 2014. SWENACC // Tjänsteexport Till Nordafrika

AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktober 2014. SWENACC // Tjänsteexport Till Nordafrika AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktber 2014 SWENACC // Tjänsteexprt Till Nrdafrika AGENDA: Presentatin av Nrdafrika Tjänsteexprt Tjänstesektrn i Nrdafrika Nrdafrika SWENACC // Tjänsteexprt

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Barn och Fritidsprogrammet. Addisons Sjukdom. Projektarbete 2008/2009. Carina Dahlgren & Bente Einarsson Marjianovic

Barn och Fritidsprogrammet. Addisons Sjukdom. Projektarbete 2008/2009. Carina Dahlgren & Bente Einarsson Marjianovic Författare Klass Barn ch Fritidsprgrammet Sandra Anderssn BF3D Addisns Sjukdm Prjektarbete 2008/2009 Ämne PA1201 Handledare Carina Dahlgren & Bente Einarssn Marjianvic Sammanfattning Jag har skrivit m

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

Bromsa inte chans att återvinna fosfor

Bromsa inte chans att återvinna fosfor Bromsa inte chans att återvinna fosfor Flera debattartiklar på Brännpunkt har påtalat behovet av återvinning av fosfor från reningsverk fritt från föroreningar. Tekniken finns, men inget händer i Sverige

Läs mer

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: TimeEdit Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre avvikelser

Läs mer

Yttrande över Utredningen om genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet (SOU 2014:19)

Yttrande över Utredningen om genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet (SOU 2014:19) Staben Föredragande Magnus Hjrt Biträdande stabschef 072-713 21 03 magnus.hjrt@uhr.se YTTRANDE Diarienummer 1.2.3-3182-2013 Datum 2014-08-22 Pstadress Bx 45093 104 30 Stckhlm Besöksadress Wallingatan 2

Läs mer

Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län

Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län KUN 2009-01-22, p 9 Enheten för kultur- ch föreningsstöd Handläggare: Margaretha Häggrth Rapprt rörande det statliga stödet till Skapande skla 2008 inm Stckhlm län 1 Ärendet Landstingets kulturnämnd har

Läs mer

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER Rapprt framtagen inm ramen för trepartsöverenskmmelsen mellan Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO 2 Innehållsförteckning Sida

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: Utan schemasystem, manuellt schema i SchlSft Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta

Läs mer

Ersättning till privata utförare av hemtjänst samt resursfördelning till kommunala utförare av hemtjänst.

Ersättning till privata utförare av hemtjänst samt resursfördelning till kommunala utförare av hemtjänst. 014-0-13 Sida 1 av 6 Ersättning till utförare av insatser i en en gäller för: Ersättning till privata utförare av samt resursfördelning till kmmunala utförare av. Enligt scialnämndens beslut m resursfördelning

Läs mer

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI HISTORIK Cradle Net grundades 2009 med syfte att tillämpa ch sprida infrmatin m cirkulär eknmi i Sverige. Nätverket har sedan starten fått mycket uppmärksamhet i media

Läs mer

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för

Läs mer

LPP åk 2 v 35-43 HT 2011

LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 Svenska Förankring i kursplanens syfte: frmulera sig ch kmmunicera i tal ch skrift, läsa ch analysera skönlitteratur ch andra texter för lika syften, anpassa språket efter lika

Läs mer

Förstudie XBRL Finansiell information

Förstudie XBRL Finansiell information N001 (7) 1 (13) IT-standardiseringsrådet 2014-02-18 Patrick Lindén, +46 8 555 521 56 patrick.linden@sis.se Förstudie XBRL Finansiell infrmatin IT-standardiseringsrådet - ärende N001 XBRL Finansiell infrmatin

Läs mer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer Delmarknad 4: Privatmarknaden - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innvatörer N E W S Innehåll Bakgrund... 3 Delmarknad 4: Privatmarknaden... 4 Intrduktin... 4 Struktur ch rganisatin... 4 Användarnas

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer

Referat från styrelsens möte 18 februari 2014

Referat från styrelsens möte 18 februari 2014 Referat från styrelsens möte 18 februari 2014 Närvarande Ltta Friberg, rdförande Jnas Löhnn, vice rdförande Jhan Sandwall, ledamt Jhannes Kretschmer, ledamt Cicci Anderssn, ledamt Uffe Madsen, ledamt Ali

Läs mer

EFTER VALET Liten PM om trängsel-/framkomlighetsavgifter 2002-09-12/mn

EFTER VALET Liten PM om trängsel-/framkomlighetsavgifter 2002-09-12/mn EFTER VALET Liten PM m trängsel-/framkmlighetsavgifter 2002-09-12/mn UTGÅNGSPUNKTER FÖR POLITISKA UPPGÖRELSER EFTER VALET 2002 OM ATT SNABBT INFÖRA TRÄNGSEL-/FRAMKOMLIGHETSAVGIFTER I STOCKHOLMSREGIONEN

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2013 FÖR. Reijmyre Glasbruk AB 556461-3395

ÅRSREDOVISNING 2013 FÖR. Reijmyre Glasbruk AB 556461-3395 BOLAGSVERKET 2014-07- O~ BILAGA 1 ÅRSREDOVISNING 2013 FÖR Reijmyre Glasbruk AB 556461-3395 FASTSTÄLLELSEINTYG Undertecknad styrelseledamt intygar härmed, dels att denna kpia av årsredvisningen överensstämmer

Läs mer

Ansökan tillstånd Explosiv vara - enligt lag om brandfarliga och explosiva varor SFS 2010:1011

Ansökan tillstånd Explosiv vara - enligt lag om brandfarliga och explosiva varor SFS 2010:1011 lanketten skickas till: Tranem kmmun Medbrgarservice ch prcesstöd 514 80 Tranem 1. nsökan avser nsökan tillstånd Explsiv vara - enligt lag m brandfarliga ch explsiva varr SFS 2010:1011 Typ av ansökan,

Läs mer

Prislista. Fasta bränslen och askor

Prislista. Fasta bränslen och askor Prislista Fasta bränslen och askor 0 I dagens energi- och miljömedvetna samhälle blir det allt viktigare att använda effektiva biobränslen i väl fungerande pannor. Likväl finns det stora miljövinster om

Läs mer

Accounting Update #36 December 2014

Accounting Update #36 December 2014 Kära läsare! När detta nummer publiceras är det ungefär en vecka kvar tills jul. Bråda tider. Bkslutstider. Vi ägnar därför den första artikeln till att guida er igenm vilka nyheter sm finns att beakta

Läs mer

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

Rengöring, desinfektion och bekämpning

Rengöring, desinfektion och bekämpning Förstudie inför regeländring: Rengöring, desinfektin ch bekämpning (KRAV-regel 2:15) Oktber 2013 2 1. Bakgrund syfte... 4 2. För vem ch för vad gäller 2.15?... 6 3. Vad består prdukterna av idag?... 10

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser KmBas-prjektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 27 inm ramen för Miltnprjektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnser Ll Lebedinski 21-4-8 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material...

Läs mer

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden Underlag inför mål ch budget 2015-2017 för Miljönämnden Miljö- ch samhällsbyggnadsförvaltningen/ APRIL 2014 Innehåll Visin ch mål... 3 Nöjda invånare... 4 Hållbar samhällsutveckling... 5 Attraktiv arbetsgivare...

Läs mer

ENERGIKARTLÄGGNING RESIDENSET. Vallgatan 2 Karlskrona. Oktober 2011 EVU AB. Nicklas Ohlsson / Anna Abrahamsson

ENERGIKARTLÄGGNING RESIDENSET. Vallgatan 2 Karlskrona. Oktober 2011 EVU AB. Nicklas Ohlsson / Anna Abrahamsson ENERGIKARTLÄGGNING RESIDENSET Vallgatan 2 Karlskrna Oktber 2011 EVU AB Nicklas Ohlssn / Anna Abrahamssn Innehåll 1. Allmänna uppgifter m uppdraget... 3 1.1 Uppdragets innehåll... 3 1.2 Kntaktpersn under

Läs mer

Kraftringens prisändringsmodell för fjärrvärme

Kraftringens prisändringsmodell för fjärrvärme Innehåll Kraftringens prisändringsmdell för fjärrvärme... 1 1. Prisändringsplicy... 1 2. Åtagande m prisförändringar för 2015-2017 för näringsidkare... 2 2.1. Pris för 2015... 2 2.2. Indikatin för 2016...

Läs mer

Installation av fiber och IPTV i Seraljen

Installation av fiber och IPTV i Seraljen Frågr ch svar Frågr ch svar Installatin av fiber ch IPTV i Seraljen Kmmer COM hem att helt försvinna eller kan man ha det i en övergångsperid? Svar: Vi kmmer att ha tillgång till CmHem under 2016 ch 2017

Läs mer

FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING SKYDDA

FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING SKYDDA 1 FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING SKYDDA Denna förköpsinfrmatin innehåller en sammanfattning av de viktigaste villkren avseende Allras Tandvårdsförsäkring Skydda. I försäkringsbrevet,

Läs mer

APRIL 2012. Högskolekvalitet 2012: Får studenter jobb efter examen?

APRIL 2012. Högskolekvalitet 2012: Får studenter jobb efter examen? APRIL 2012 Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Sammanfattning Tillgången på kmpetens är en av de allra viktigaste resurserna för

Läs mer

~SWECO PRELIMINAR RAPPORT. J1R.5Y~:Q36-o~ GULLVIK SILVERVIK.. BayerAB, Bayer CropScience SWECO VIAK. Fas 1 - Inledande utredning.

~SWECO PRELIMINAR RAPPORT. J1R.5Y~:Q36-o~ GULLVIK SILVERVIK.. BayerAB, Bayer CropScience SWECO VIAK. Fas 1 - Inledande utredning. l 'I! SWECO VIAK BayerAB, Bayer CrpScience GULLVIK SILVERVIK.. PRELIMINAR RAPPORT J1R.5Y:Q36- Fas 1 - Inledande utredning :,',j Malmö Uppdragsnummer 1275544-100 OJ!!! SWECO VIAK Geijersgatan. 216 1 Malmö

Läs mer

Särredovisning av fjärrvärmeverksamhet

Särredovisning av fjärrvärmeverksamhet EI R2009:11 Särredvisning av fjärrvärmeverksamhet Är nuvarande reglering tillräcklig för att hantera riskerna för krssubventinering ch prisdiskriminering? Energimarknadsinspektinen Bx 155, 631 03 Eskilstuna

Läs mer

Delrapport inom projektet Ombildning av hyresrätter till bostadsrätter inom allmännyttans bestånd 2007-2010.

Delrapport inom projektet Ombildning av hyresrätter till bostadsrätter inom allmännyttans bestånd 2007-2010. Hur ser rdföranden på utvecklingen efter mbildningen? En uppföljning av bstadsrättsföreningar sm bildades 1999-2004 Delrapprt inm prjektet Ombildning av hyresrätter till bstadsrätter inm allmännyttans

Läs mer

- en sida från Lifeforum

- en sida från Lifeforum Miljöbilar - en sida från Lifefrum Direktlänk: http://www.lifefrum.rg/miljbilar/ Innehåll Miljöbilar? Alternativa bränslen ch nya metder Visinärt Vad kan jag göra nu? Några tillgängliga miljöbilsmdeller

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15 KmBas-prjektet: utvärdering av utbildning Psykscialt arbete med inriktning mt bendestöd/sysselsättning 7,5 hp Ll Lebedinski 21-6-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material... 4 Bstödjare...

Läs mer

FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING PREMIUM

FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING PREMIUM 1 FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING PREMIUM Dna förköpsinfrmatin innehåller sammanfattning av de viktigaste villkr avsede Allras Tandvårdsförsäkring Premium. I försäkringsbrevet, ersättningstabell,

Läs mer

Bilaga 2 - Analyskapacitet och metodik

Bilaga 2 - Analyskapacitet och metodik Prmemria Datum: 2015-05-08 Diarienr: SSM2014-5001 Handläggare: SSM Bilaga 2 - Analyskapacitet ch metdik 1. Bakgrund Vattendirektivet (2013/51/Euratm [E-DVD]) fastställer att medlemsstaterna ska kntrllera

Läs mer

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04).

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04). Rektrs beslut Rektr 2011-01-31 MDH1.5-1066/10 Handläggare Tmmy Stridh IT-strategi Beslut Rektr beslutar att fastställa bifgad IT-strategi. IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos barn och unga i Norrbotten

Främjande av psykisk hälsa hos barn och unga i Norrbotten Främjande av psykisk hälsa hs barn ch unga i Nrrbtten Bakgrund Ungdmarnas psykiska hälsa har lyfts fram alltmer de senaste åren, eftersm det har blivit allt mer vanligt att unga känner sig nedstämda, rliga,

Läs mer

Finansmatematik II Kapitel 4 Tillväxt och risk

Finansmatematik II Kapitel 4 Tillväxt och risk 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Avd för Matematisk statistik Thmas Höglund Versin 04 10 21 Finansmatematik II Kapitel 4 Tillväxt ch risk 2 Finansmatematik II Man går inte in på aktiemarknaden

Läs mer

Ledning för kvalitet i vård och omsorg

Ledning för kvalitet i vård och omsorg Ledning för kvalitet i vård ch msrg Förrd Denna skrift riktar sig till förtrendevalda, vårdgivare ch chefer med ansvar för vård ch msrg. Syftet är att stimulera till att utvecklingen av kvalitetssystem

Läs mer

Plan för övergång till drift med icke-fossila bränslen inom sjötrafiken

Plan för övergång till drift med icke-fossila bränslen inom sjötrafiken 1(6) Trafikavdelningen Sjötrafiksektinen Fartyg, Teknik ch Säkerhet Handläggare Sara Catni 08-686 1937 sara.catni@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-09-23 Versin Trafiknämnden 2015-10-13, inf punkt 8 Ärende/Dk.

Läs mer

Auktorisering och grupphantering. Projektplan

Auktorisering och grupphantering. Projektplan SUNET Auktrisering ch grupphantering Prjektplan Sid 1 (8) SUNET Innehåll Auktrisering ch grupphantering... 1 Prjektplan... 1 Prjektdirektiv... 3 Mål... 4 Prjektmål... 4 Effektmål... 4 Avgränsningar...

Läs mer

Möjlighet att leva som andra ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning

Möjlighet att leva som andra ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning YTTRANDE 1 av 6 2009-01-20 Scialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Möjlighet att leva sm andra ny lag m stöd ch service till vissa persner med funktinsnedsättning För följande kapitel har Umeå inga invändningar

Läs mer

Riktad kvalitetskontrollstudie av utsläpp från kemiindustrin i Sveriges internationella rapportering

Riktad kvalitetskontrollstudie av utsläpp från kemiindustrin i Sveriges internationella rapportering SMED Rapprt Nr 87 2010 Riktad kvalitetskntrllstudie av utsläpp från kemiindustrin i Sveriges internatinella rapprtering Utsläpp rapprterade till UNFCCC, EU Mnitring Mechanism, CLRTAP ch NEC Tmas Gustafssn,

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN

DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN Uppbyggnad av undervisningen 6 dagar närundervisning, varje dag utgör en mdul Deltagaren kan välja valfritt antal mduler dck minst 2 grundmduler ch 1 specificeringsmdul

Läs mer