BEHANDLINGSMETODER FÖR HÅLLBAR ÅTERVINNING AV FOSFOR UR AVLOPP OCH AVFALL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BEHANDLINGSMETODER FÖR HÅLLBAR ÅTERVINNING AV FOSFOR UR AVLOPP OCH AVFALL"

Transkript

1 BEHANDLINGSMETODER FÖR HÅLLBAR ÅTERVINNING AV FOSFOR UR AVLOPP OCH AVFALL SLUTRAPPORT

2 Uppdrag: , Kartläggning ch kunskapssammanställning av tekniker för utvinning av fsfr Titel på rapprt: Teknik för hållbar återvinning av fsfr Status: Slutrapprt Datum: , revidering nr 3 Medverkande Beställare: Beställarens kntaktpersner: Naturvårdsverket Björn Petterssn ch Majlis Bergqvist Knsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Omslagsft: Författare: Tyréns AB Henrik Tideström, Tyréns Hans Carlssn, David Hagerberg ch Tbias Rbinsn, Tyréns Henrik Tideström, Tyréns Åkermark i Trellebrg. Ft Trbjörn Melin. Hans Carlssn, David Hagerberg, Tbias Rbinsn ch Henrik Tideström, Tyréns Tyréns AB Stckhlm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel: Säte: Stckhlm Org.Nr:

3 Förrd Naturvårdsverket har fått ett regeringsuppdrag m hållbar återföring av fsfr till lika marktyper sm åkermark, skgsmark ch övrig mark. Ett deluppdrag är att kartlägga behandlingsmetder/tekniker för återvinning av fsfr ch att göra en bedömning av ptentialen till hållbar återföring av fsfr, utan risker för människrs hälsa ch för miljön i enlighet med miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. De fsfrkällr sm ingår i kartläggningen är avlppsslam, slakteri- ch matavfall, röt- ch kmpstrester, urin, gödsel, gruvrester vid järnmalmsgruvr samt sediment ch havslevande rganismer. Tyréns uppdrag är att göra en kunskapssammanställning över befintlig tillämpbar teknik för återvinning av fsfr ch ge svar på följande frågeställningar: 1. Vilka behandlingsmetder/tekniker finns för att utvinna fsfr ur framför allt fsfrrika restfraktiner? 2. Vilken teknikmgnad har dessa behandlingsmetder/tekniker? 3. Vilka behandlingsmetder/tekniker har störst ptential att i Sverige bidra till hållbar återföring av fsfr till åkermark, skgsmark ch övrig mark? Denna rapprt har skrivits av (huvudsakligt ansvarsmråde inm parentes): Hans Carlssn (teknik, litteratursökning), David Hagerberg (fsfrprdukters användbarhet sm gödsel), Tbias Rbinsn (biträdande uppdragsledare, litteraturundersökningar), Henrik Tideström (uppdragsledare, miljöpåverkan, rapprtredaktör). Rapprten ingår sm en del i Naturvårdsverkets redvisning till regeringen i augusti (40)

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Litteratursökning Genmförande Chemical Abstracts WP-index (patent) Naturvårdsverkets egen litteratursökning Val av tekniker för vidare utredning Tillgängliga tekniker Löst fsfr i en vätska Fsfr i rötat slam, utan utlakning Fsfr i rötat slam/bimassa, med utlakning Fsfr i slamaska, med utlakning Fsfr i slamaska, termisk behandling Överväganden Studerade tekniker OSTARA BERLIN/AIRPREX SEABORNE ASH DEC Andra utgångsmaterial Gruvrester Vattenlevande rganismer ch sediment Slutprdukternas användbarhet sm gödsel Syftet med fsfrgödsling Växttillgänglighet Användningsmråden sm gödselmedel Jrdbruk Skgsbruk Behv av frmulering för gödsling Påverkan på miljö, hälsa ch resurshushållning Påverkan på luftmiljö ch klimat Påverkan på mark- ch vattenmiljön Utsläpp till vatten Ackumulatin i mark av metaller ch rganiska persistenta ämnen Resurshushållning (40)

5 7.3.1 Växtnäringsämnen ch mullbildande material Energianvändning Kemikalieanvändning Kstnad per kg återvunnen fsfr Diskussin Framtidsutsikter Internatinell enkätundersökning 2011 m teknikläge Tyska FU-prjekt Återvinningsmetder sm bygger på förbränning Återvinningsmetder sm bygger fällning/kristallisatin Råvara till mineralgödseltillverkning Utvecklingsbehv Samlad bedömning Miljöbedömning Ptential för återvinning av fsfr Fsfråtervinning med förbränningsbaserade metder Fsfråtervinning genm struvitutfällning/kristallisatin Referenser Bilaga 1. Sammanställning av Chemical Abstracts rörande metder för fsfråtervinning. Bilaga 2. Sammanställning av patentansökta metder (WP-index) för fsfråtervinning. Bilaga 3. Litteratursökning av Naturvårdsverket. Tekniker fsfrutvinning 5(40)

6 1 Inledning Tyréns uppdrag är att utifrån en litteratursökning göra en bred kartläggning ch kunskapssammanställning över behandlingsmetder för återvinning av fsfr i avlpp, avfall, vattenlevande rganismer ch sediment ch att bedöma teknikmgnad, fsfrfraktinernas användbarhet sm gödselmedel (växttillgänglighet), kstnad per kg utvunnen fsfr, miljö- ch hälspåverkan ch ptential till hållbar återföring av fsfr till lika marktyper. Vi har ckså sökt efter dkument på öppna sökmtrer på Internet samt frskningsinstituts, teknikföretags ch branschrganisatiners med fleras hemsidr. Dessa sökningar redvisas ckså krtfattat. Med behandlingsmetder avses här metder att få fram kncentrerade fsfrprdukter i så ren frm att de kan användas sm gödselmedel utan att skada eller rsaka lägenhet för människrs hälsa eller miljön. Metder sm rötning, förtjckning, avvattning, trkning, kmpstering eller andra liknande metder för att enbart minska halten rganisk material eller vatten i t.ex. avlppsslam ch rötrester ingår inte i utredningen. Slutprdukterna kan antingen användas sm gödselmedel direkt utan vidareförädling eller sm råvara vid framställning av mineralgödsel 1. 2 Litteratursökning 2.1 Genmförande Fsfrkällrna för vilken återvinningsteknik skulle undersökas var lika avlppsfraktiner, slakteri- ch matavfall, askr, slam från pappers- ch massaindustrin, gruvrester, samt sediment ch vattenlevande rganismer. Med hjälp av ch tillsammans med Maria Unger (Fil dr Miljökemi ch infrmatiker vid KTH:s biblitek) utfördes en litteratursökning i Scientific Technical infrmatin Netwrk sm består av 180 databaser. Med hänsyn till prjektbudgeten ch på basis av erfarenhet valdes två databaser ut Chemical Abstracts ch Wrld Patent Index att arbeta med. Även en tredje databas Cmpendex bedömdes kunna vara aktuell, men då denna på förhand i en preliminär testsökning givit relativt magert resultat lämnades den utanför. Chemical Abstracts (men inte Wrld Patent Index) arbetar med synnymer, vilket innebär att man inte behöver träffa precis rätt med sina nyckelrd i en viss sökning exempelvis hittar databasen själv artiklar m reclamatin m man skrivit recvery. Sökningarna skedde ämnesmrådesvis med hjälp av en mängd nyckelrd ch fraser sm kmbinerades på lika sätt, varpå en nödvändig gallring skedde. Ett sätt att gallra var att ställa kravet att två nyckelrd högst fick ha ett rd mellan sig där de förekm. Resultatet blev 275 träffar i Chemical Abstracts ch 58 i Wrld Patent Index. På dessa tgs display på titel, författare ch årtal, varpå en ytterligare gallring skedde. Denna gallring syftade 1 Mineralgödsel är den krrekta benämningen på det sm i dagligt tal kallas handelsgödsel eller knstgödsel. Mineralgödsel kan bestå av allt från någt enstaka näringsämnen (t.ex. fsfr) till ett kmplett utbud av vad växterna behöver inklusive mikrnäring. 6(40)

7 till att välja ut de artiklar vars abstracts skulle beställas ch skedde genm subjektiv bedömning av titlarnas (ch i viss mån årtalens) relevans. Slutligen beställdes 103 abstracts från Chemical Abstracts ch 37 från Wrld Patent Index. Nyckelrden sm användes vid sökningarna var: phsphrus, phsphate, remval, recvery, reclamatin, harvest, recycling, chemical, bilgical, physical, electr chemical, in-exchange, incineratin, crystallizatin, WWTP, EBPR, wastewater, sludge, sewage, reject water, main stream, side-stream, pilt scale, lab-scale, digester, supernatant, granular, precipitate, struvite, fertilizer, mine waste, fd waste, fd industry, slaughter, pultry, manure, slurry, slag, landfill, mussels, algae ch sediments. Även Naturvårdsverket har gjrt en litteratursökning. Resultatet av denna ingår ckså i utredningen. En sammanställning av abstracts från Tyréns ch Naturvårdsverkets litteratursökningar bifgas (Bilaga 1 3). I nuläget i ett svenskt perspektiv trde fynden i litteraturgenmgångarna inte ha någn praktisk betydelse eftersm teknikmgnaden tycks vara så pass låg att de inte kan ligga till grund för systemjämförelser. 2.2 Chemical Abstracts Av den bilagda sammanställningen av abstracts (Bilaga 1) framgår att det under de senaste åren har arbetats mycket inm detta mråde. Följande bservatiner kan göras: De allra flesta arbetar i labratrieskala för att undersöka inverkan av någn parameter eller m en viss teknik skulle kunna vara tillämplig, dvs. låg teknikmgnad. Mer än hälften av artiklarna handlar m utfällning/kristallisering av Struvit, ett magnesiumammniumfsfat (MgNH 4 PO 4 x 6 H 2 O). Ungefär ti artiklar handlar m framställning av hydrxylapatit, medan ca fem st handlar m framställning av kalciumfsfat. Väldigt få arbetar med andra fsfrkällr än avlppsvatten eller avlppsslam, rötat eller rötat, ftast vid kmmunala reningsverk, men ckså från svinfarmer eller mejerier. Ungefär 15 artiklar behandlar metder för fsfrutvinning ur askr (efter förbränning av fraktinerna van). Enstaka artiklar behandlar gödsel, urin ch klsettavlppsvatten ( Svartvatten ) Inga artiklar behandlar pappers- ch massaindustri, gruvindustri, sediment eller vattenlevande rganismer. De (förslag till) metder sm kan betraktas sm nya inm mrådet bedöms vara: The separatin-recvery methd invlves adding alkaline electrlyzed water t the P-cntaining wastewater t precipitate the phsphrus cmpnent as KH 2 PO 4 Bielectrchemical driven struvite crystallizatin at the cathde f a single chamber micrbial electrlysis struvite-precipitatin cell (MESC) Air-cathde single chamber micrbial fuel cells (struvit) 7(40)

8 Sammanfattningsvis kan knstateras att det pågår ett intensivt arbete över hela världen att hitta bra metder att ta tillvara fsfrn i lika restfraktiner. 2.3 WP-index (patent) Av ttalt femtiåtta träffar har abstracts beställts för trettini patentansökningar. I en frtsatt gallring har sextn ansökningar mellan 2007 ch 2012 granskats nggrannare. De flesta av patentansökningarna rör utfällning av struvit, kalciumfsfat eller kaliumfsfat från avlppsvatten, gödsel eller urin (se bilaga 2). Utvinning av fsfater från slamaska förekmmer ckså, men inte i samma utsträckning. De patentansökningar sm har granskats rör främst finslipningar av tidigare kända utvinningsmetder med till exempel variatiner i fällningskemikalier eller temperatur. Enbart två av de granskade patentansökningarna gällde den typ av fsfråtervinning sm vi tar upp i denna rapprt (se kapitel 1) ch angav att de hade tagit fram färdiga gödselmedel: 1. En kinesisk patentansökan av (Wang ch Xu, 2011) beskriver framställning av granulat av kaliumfsfat genm att tillsätta magnesiumsalt, rtfsfatlösning ch natriumydrxid till urin. Fsftåtervinningsgraden är upp till 90 % av innehållet i råvaran. Fsfrhalten i färdig prdukt är % uttryckt sm P 2 O 5. Prdukten är svårlöslig. Beskrivningen gäller en färdig prdukt ch anger ckså en hög återvinningsgrad. 2. En japansk patentansökan av (Aki ch Ryuichi, 2010) beskriver två metder; för det första utvinning av fsfr från aska genm att blanda med svag rganisk syra, sedan tillsätta basisk lösning; för det andra beskrivs i samma ansökan en metd att blanda askan med stark eller svag syra ch sedan fälla ut fsfr på ytan av zirkn- eller titanförening. Fsfr löses sedan ut från zirkn- eller titanföreningen ch blir på så sätt renad från tungmetaller, vilka stannar kvar på zirkn-eller titanytan. Prcess nummer två ger dck höga halter Cl ch Na i färdig prdukt. Fsfatåtervinningsgraden är % med metden med svag syra ch närmare 100 % i metden med stark syra. Det är klart i vilken frm fsfrprdukten föreligger. Sannlikt sm en lösning. 2.4 Naturvårdsverkets egen litteratursökning Efter genmgången av Chemical Abstracts (CA) har ckså Naturvårdsverkets egen litteratursökning gåtts igenm (bilaga 3). Artiklarna är betydligt mer generella ch har inte så strt fkus just på teknik för återvinning sm artiklarna i CA. Naturvårdsverkets litteratursökning är uppdelad i följande kategrier: Slam från avlppsreningsverk Inga ytterligare tekniker (jmf med CA har hittats). Andra typer av avlppsfraktiner (många artiklar handlar inte m fsfråtervinning) Ett par artiklar m struvitutfällning från urin (även i CA). Ett par artiklar handlar m fsfråtervinning via alger/aquakultur. Nya lösningar på systemnivå Artiklarna handlar m att kvantifiera ch förstå fsfrflöden, samt att visa på möjliga strategier. 8(40)

9 Matavfall ch slaktrester Gödsel Aska En artikel handlar m möjligheter att återvinna fsfr ur avfall från fjäderfä En artikel handlar m tekniska möjligheter att återvinna fsfr från gödsel från djur. Äldre artiklar generellt, inget nytt jmf med CA En review-artikel från 2011 sm kan vara intressant. Utvinningsavfall (t ex gruvrester) Ingen artikel sm behandlar fsfråtervinning specifikt (möjligen phsphrus srptin nt steel slag, piltstudie). Ytvatten (alger, musslr) Ingen artikel m återföring av fsfr. 3 Val av tekniker för vidare utredning 3.1 Tillgängliga tekniker I detta avsnitt beskrivs krtfattat en rad tekniker sm kan kmma ifråga för fsfråtervinning. Listan, sm naturligtvis inte är kmplett, har utgått från tekniker sm mtalas på flera ställen i artiklar ch rapprter, ch sm har kunnat visa upp någn frm av helhetslösning. Teknikerna är indelade efter utgångsmaterial ch huvudprincip Löst fsfr i en vätska Denna vätska kan vara avlppsvatten eller slamvatten efter rötning (slam 2 från kmmunalt avlppsreningsverk, mejeri, slakteri eller liknande) eller separerad urin. Ju högre fsfrkncentratin dest bättre (det är därför slamvatten efter rötning av slam från bi-p är förmånligt). Kemisk fällning PHOSTRIP PRISA Fsfatutlösning i en delström av returslammet i bi-p följt av separatin ch utfällning av kalciumfsfat, slammet återförs till aktivslamsteget Struvitfällning på vätskan i överskttsslam från bi-p (slamvatten) eller rejektvatten. 2 Slam definieras sm en blandning av vatten ch fasta partiklar separerade från lika typer av vatten sm ett resultat av naturliga eller artificiella prcesser (Vkabulär enligt SS-EN 12832). 9(40)

10 Kristallisering Adsrptin Jnbyte Ekbalans (svenskt) Struvitfällning på rejektvatten efter avvattning av slam från bi-p, samt även ammniakstripping av rejektvattnet, varefter framställning av ammniumsulfat sker genm behandling med svavelsyra. Struviten ch ammniumsulfaten blandas ch granuleras till en gödselprdukt. OSTARA Rejektvatten efter avvattning av rötat slam härrörande från bi-p behandlas med tillsatser av magnesiumklrid ch natriumhydrxid i en särskild kristallisatinsreaktr där struvitkristaller bildas. PHOSNIX Rejektvatten efter avvattning av rötat slam härrörande från bi-p behandlas med tillsatser av magnesiumklrid ch magnesiumhydrxid i en särskild kristallisatinsreaktr där struvitkristaller bildas. CRYSTALACTOR Rejektvatten efter avvattning av rötat slam härrörande från bi-p i en fluidiserad bädd där kristallisatin sker, på t.ex. sandkrn sm tillsätts, av kalciumfsfat (eller struvit). PROPHOS En prcess i satsvist utförande. En vätska med hög fsfatkncentratin behandlas i en adsrptinsreaktr där fsfat adsrberas på kalciumsilikat-hydrat (sm tillsätts reaktrn) RECYPHOS En tank med fasta adsrptinsmduler sm utgående vatten från små reningsverk får rinna genm. Mdulerna byts ut med några månaders mellanrum. BIOPTECH En tank med fasta adsrptinsmduler för enskilda avlpp (någn eller några få fastigheter). Mdulerna byts ut med ett par års mellanrum. Tekniken kräver att avlppsvattnet är avslammat ch bilgiskt behandlat före adsrptinstanken. PHOSIEDI Utvinning av fsfrsyra genm jnbytesteknik ch elektrdialys. Prcessen återvinner fsfrsyra för framställning av gödningsämnen eller sm råvara för industriella ändamål. 10(40)

11 3.1.2 Fsfr i rötat slam, utan utlakning Påminner mycket m 3.1.1, men i detta fall behandlas hela blandningen av fast material ch separerad vätska. BERLIN/AIRPREX FIXPHOS Magnesiumklrid dseras till rötat slam från en bi-p prcess sm leds in i en speciell struvitfällningstank, där kldixid drivs av med hjälp av luft. Struvitsand tas ut från btten av reaktrn ch tvättas. Kalcium-silikat-hydrat tillsätts sm adsrbent i rötkammaren. Fsfr faller ut sm kalciumfsfat Fsfr i rötat slam/bimassa, med utlakning SEABORNE En serie kemiska prcessteg där fsfr ch tungmetaller lakas ut för att sedan separeras från varandra, varpå slutligen fsfrn fälls ut sm struvit. Prcesstegen är: först utlakning med tillstats svavelsyra ch väteperxid, sedan separeras vätska ch fast material i en centrifug, varpå tungmetaller fälls ut från vätskan med hjälp av natriumsulfid. Slutligen sker struvitutfällning genm tillsats av magnesiumhydrxid ch natriumhydrxid Fsfr i slamaska, med utlakning Advanced SEPHOS PASCH De kemiska prcesstegen är: först utlakning av fsfr ch tungmetaller med svavelsyra, sedan ph-justering med natriumhydrxid så att aluminiumfsfat falller ut medan det mesta av tungmetallerna är kvar i lösning. Efter avvattning höjs ph i den fasta fasen så att aluminiumfsfaten löses upp medan kvarvarande tungmetaller stannar kvar i den fasta fasen. Efter en andra avvattning fälls fsfr ut ur vätskefasen sm kalciumfsfat genm tillsats av kalk. Fsfr ch tungmetaller lakas ut ur askan med hjälp av saltsyra. Efter separatin vätska/fast fas tillsätts Alamine 336 ch tri-butyl-fsfat till vätskan varvid tungmetaller faller ut. Efter en andra separatin dseras kalk till vätskan för att fälla ut kalciumfsfat (även struvitfällning är möjlig). BIOLEACHING Easy Mining En typ av speciella bakterier lakar ut fsfr ur askan. Eftersm tungmetaller lakas ut samtidigt används ckså en annan typ av speciella bakterier sm tar upp fsfr, men inte tungmetaller. Från dessa bakterier med högt fsfrinnehåll kan sedan fsfr utvinnas. En teknik att prducera ren ammniumfsfat från slamaska. Tekniken innehåller flera steg med utlakning ch separatin. 11(40)

12 3.1.5 Fsfr i slamaska, termisk behandling ASH DEC MEPHREC Utgångsmaterialet i prcessen är mnförbränt slam med minst 5 % fsfrinnehåll från avlppsreningsverk. I ett första steg blandas askan med kalcium-, kalium- eller magnesiumklrid. Någn typ av filler kan ckså tillsättas för att påverka slutprduktens egenskaper. Materialet pelleteras ch hettas upp till ca 1000 C varvid tungmetallklrider avgår i gasfrm. Slutprdukten blir fsfrhaltiga pellets. Utgångsmaterialet är trkat slam sm blandas med slaggbildande material ch kks. Blandningen briketteras ch förbränns vid ca 2000 C. Fsfrn blir kvar i slaggen, medan tungmetallerna övergår i gas- eller vätskefas ch kan avskiljas. 3.2 Överväganden Genmgången i föregående avsnitt är sm tidigare nämnts inte heltäckande. Det pågår ett intensivt arbete världen över sm syftar till att hitta nya lösningar eller förbättra redan existerande lösningar på prblemet att återvinna fsfr. Detta bekräftas inte minst av antalet träffar på relativt nyligen publicerade arbeten i Chemical Abstracts. Därför är det rimligt att tr att det kmmer dyka upp nya eller förbättrade tekniker inm några år (redan idag finns ett antal nya prjekt- /prcessnamn). En annan indikatr på ämnesmrådets kmplexitet är att ett treårigt EU-prjekt med målet att utvärdera ch demnstrera nya ch redan tillgängliga tekniker för fsfråterföring startades under hösten Prjektet har en budget på ca 40 MSEK. Ämnesmrådets kmplexitet ch nuvarande föränderlighet till trts finns ändå idag några tekniker sm visat sig fungera i full/str skala, ch sm studeras vidare i nästa avsnitt: OSTARA CRYSTALACTOR PHOSNIX BERLIN/AIRPREX SEABORNE ASH DEC De tre första teknikerna är snarlika, ch eftersm OSTARA är den teknik sm fått mest spridning av dem väljs den sm referensteknik bland de tre. Kvartetten OSTARA, BERLIN/AIRPREX, SEABORNE ch ASH DEC representerar lika tekniker, men ckså lika utgångsmaterial. En av teknikerna i avsnittet van, EKOBALANS, sm inte är med i punktlistan van har särskilt svenskt intresse genm att det är ett svenskt företag. EKOBALANS har en piltanläggning på Öresundsverket i Helsingbrg sm prducerar struvit från rejektvatten. Knceptet innehåller ckså en prcessdel där ammniakstripping av rejektvattnet sker, varefter ammniumsulfat framställs genm behandling med svavelsyra. Slutligen blandas struviten med ammniumsulfaten ch granuleras till en gödselprdukt. I nuläget pågår knstruktin av denna prcessdel (sm helt baseras på känd teknik). Enligt uppgifter från företaget ska de lika prcessdelarna ses var 12(40)

13 för sig. För att få lönsamhet kan det vara så att det bästa är att tillverka struviten på ett ställe ch ammniumsulfaten på ett annat. (Thelin, 2013). EASYMINING, sm inte heller är med i punktlistan, är ett kncept sm till sina delar har prvats ut i labratrie-/piltskala. Enligt EasyMining Sweden AB är den mängd aska sm krävs för en lönsam anläggning i strleksrdningen tn/år. Ur prcessen kmmer ammniumfsfat av teknisk kvalitet, fällningskemikalier (järn- ch aluminiumklrid) sm kan återföras till reningsverken för fsfrfällning, samt gips. De tungmetaller sm löses ut ur askan separeras för depnering ch hamnar inte i gödselprdukten. (Enfält, 2013). PASCH, sm inte heller är med i punktlistan van, kan vara intressant därför att uppskattningar på basis av lyckade resultat i labratrie-/piltskala pekar på att den specifika kstnaden för fsfråtervinning, inkluderande både kapital- ch driftkstnader, skulle kunna vara ca 45 SEK/kg fsfr. På liknande sätt har den specifika kstnaden för fsfråtervinning för FIXPHOS beräknats kunna vara så låg sm 20 SEK/kg fsfr. (Everding ch Pinnekamp, 2011). Värt att påpeka i detta sammanhang är att de utlakande teknikerna, sm PASCH är ett exempel på, ch de termiska teknikerna kan kmma åt större andel av fsfrn än de icke utlakande teknikerna (sm FIXPHOS är ett exempel på). För svenskt vidkmmande är även BIOPTECH intressant genm att det är ett svenskt företag ch att tekniken riktar sig till enskilda avlpp (Sverige är relativt glesbeflkat ch har därmed ganska många enskilda avlpp). Tekniken, sm främst har betraktats sm en fsfravskiljningsmetd, grundar sig på ett naturligt kalcium- ch kiselhaltigt material sm har förmåga att adsrbera fsfr. Materialet är förpackat i säck sm sänks ned i en tank sm avslammat ch bilgiskt behandlat avlppsvatten får passera. Där tillståndsmyndigheterna ställer krav på 90 prcents fsfravskiljning eller mer (ttalt över avslamning, bilgisk rening ch fsfrfilter) behöver materialet nrmalt bytas ut efter ca två år. Det mättade materialet kan då användas sm ett fsfrgödselmedel. Tekniken kan återvinna mer än 90 prcent av den fsfr sm inte avskiljs i slamavskiljningen eller den bilgiska reningen rimligtvis ca prcent av inkmmande fsfrmängd. Då det rör sig m småskalig teknik blir det specifika fsfråtervinningspriset förhållandevis högt. Några generella mständigheter att hålla i minnet vid kstnadsjämförelser mellan lika tekniker är att fsfrkncentratin i utgångsmaterial, anläggningsstrlek, hur mycket av befintlig anläggning sm behöver byggas m, lika typer av alternativkstnader, hur man ser på värdet av t.ex. extra kväveavskiljning ch m det finns tillgång till billig värmeenergi alla har str betydelse. Förutm att viss mbyggnatin av en anläggning kan krävas för att den ska passa ihp med en viss fsfråtervinningsteknik, uppstår det ckså nya avfallsströmmar, eller förändrade egenskaper hs avfallsströmmarna, sm måste hanteras. För teknikerna under ch uppstår ingen ny avfallsström, men slammet sm blir kvar innehåller relativt lite fsfr ch får en försämrad kadmium/fsfrkvt. För de kemiskt utlakande teknikerna uppstår minst ett tungmetallhaltigt slam samt en rganisk avfallsström. För de termiska teknikerna uppstår ett tungmetallhaltigt slam. 13(40)

14 4 Studerade tekniker 4.1 OSTARA Prcess OSTARA-prcessen framställer en struvitprdukt genm att behandla rejektvatten från avvattning av rötat slam vid avlppsreningsverk med bilgisk fsfravskiljning, bi-p slam, i en kristalliseringsreaktr (PEARL ). Magnesiumklrid ch natriumhydrxid dseras till rejektvattnet i inlppet till kristalliseringsreaktrn. Reaktrn, sm har en uppåtgående vätskeström, är cirkulär ch har en mindre diameter nedtill än upptill. När kristallerna är tillräckligt stra sjunker de ch tas ut vid btten. Utgående vatten lämnar reaktrn i tppen ch leds tillbaka till inkmmande vatten till reninsverket. Från tppen tas ckså ett recirkulatinsflöde, sm för med sig ymp-kristaller, tillbaka till kristallisatinsreaktrn. De färdiga kristallerna (Crystal Green ) avvattnas ch trkas innan de packas i säck. Slutprdukt Prdukten är pellets, 0,5-3,5 mm, ch har en sammansättning med 5 % N, 28 % P 2 O 5, 10 % Mg ch 0 % K. Den är ett långsamt verkande gödningsmedel (>8 månaders frigöring; bästa marknad uppges därför vara för parker, glfbanr m.m.). Inga uppgifter m förreningsinnehåll har presenterats. Skala/teknikmgnad I nuläget finns fyra anläggningar i full skala i USA ch Kanada. I Nrdamerika är ckså fem anläggningar under uppbyggnad. I Eurpa (Lndn) är en anläggning under uppbyggnad. I Sverige testas tekniken i piltskala i Västra strandens avlppsreningsverk i Halmstad. Energianvändning Eftersm prdukten trkas går det åt energi för det sm inte skulle gå åt m slammet i rdinarie drift inte trkas. Viss inbesparing på energikntt uppstår eftersm metden innebär att mindre kväve behöver nitrifieras i reningsverket. Kemikalieanvändning Kemikalieanvändningen vid reningsverket ökar eftersm magnesiumklrid ch natriumhydrxid tillsätts, ch dessa ersätter inte några kemikalier vid reningsverket eftersm bi-p drift förutsätts. Däremt underlättar metden bi-p driften genm att det blir mindre mängd fsfr att avskilja i huvudströmmen. Avfall Avfallsmängden vid reningsverket bedöms inte ändras på grund av metden. Däremt minskar fsfrhalten i överskttsslammet från avlppsreningsverket, vilket leder till att den relativa förreningshalten ökar (relativt fsfr). Ptential för återföring Ungefär % av fsfrn i inkmmande vatten till reningsverket kan återvinnas med denna metd. Samtidigt återvinns ckså ca 2-5 % av ammniumkvävet i inkmmande vatten (utöver den kvävemängd sm naturligen hamnar i övrigt bislam). 14(40)

15 Kstnader I en finsk rapprt (Nieminen, 2010) anges kapitalkstnaden till 2-4 M för en anläggning sm prducerar 500 kg struvit per dygn (ca 61 kg fsfr per dygn). Med en avskrivningstid på 15 år ch 5 % ränta blir annuitetsfaktrn 0,096. Om kapitalkstnaden är 20 MSEK blir årskstnaden för denna 1,92 MSEK, varvid kilpriset för fsfrn blir 86 SEK. 4.2 BERLIN/AIRPREX Prcess Rötat bi-p slam leds till en särskild struvitreaktr där magnesiumklrid dseras ch där kldixid drivs av med hjälp av luftning, varvid ph stiger så pass mycket att dsering av alkali inte behövs. Reaktrn är cirkulär med en inre ring, innanför vilken luftning sker. Utanför den inre ringen är det lugnszn så att sedimentering kan ske. Inkmmande slam leds till centrum av reaktrn. Luftbubblrna för slammet uppåt i reaktrn, ch när slammet når ytskiktet i reaktrn leds det autmatiskt mt periferin, där utgående slam lämnar reaktrn. I den yttre ringen sedimenterar struvitpartiklarna tillsammans med en del av slammet. När struvitpartiklarna ch kvarvarande slam når den trattfrmiga bttenznen lyft slammet igen av luftbubblrna, medan struvitpartiklarna sjunker ch tas ut vid trattens lågpunkt. Resultatet blir en struvitsand, vilken behandlas i en sandtvätt. Tvättvattnet leds till reningsverkets inlpp. Slutprdukt Prdukten är en struvitsand sm marknadsförs under namnet Berliner Pflanze ch har en sammansättning med 5 % N, 23 % P 2 O 5 ch 12 % MgO. Prdukten kan ckså säljas till gödseltillverkning där den då blandas med andra kmpnenter. Inga uppgifter m förreningsinnehåll har presenterats. Skala/teknikmgnad I nuläget finns en anläggning i full skala i Berlin, vid reningsverket Wassmannsdrf. Energianvändning Prcessen kräver inte så mycket energi, varför en viss inbesparing på energikntt brde kunna uppstå eftersm metden innebär att mindre kväve behöver nitrifieras i reningsverket. Kemikalieanvändning Kemikalieanvändningen vid reningsverket ökar eftersm magnesiumklrid måste tillsättas, medan den inte ersätter några kemikalier vid reningsverket eftersm bi-p drift förutsätts. Däremt underlättar metden bi-p driften genm att det blir mindre mängd fsfr att avskilja i huvudströmmen. Avfall Avfallsmängden vid reningsverket bedöms inte ändras på grund av metden. Fsfrhalten i överskttsslammet från avlppsreningsverket minskar, vilket leder till att den relativa förreningshalten ökar (relativt fsfr). Ptential för återföring Vi bedömer att metden brde uppnå samma återvinningsgrad sm OSTARA, dvs. att % av fsfrn i inkmmande vatten till reningsverket kan återvinnas med denna metd. Samtidigt återvinns ckså ca 2-5 % av ammniumkvävet i inkmmande vatten (utöver den kvävemängd sm naturligen hamnar i övrigt bislam). 15(40)

16 Kstnader Nieminen, 2010, anger kapitalkstnaden för anläggningen i Berlin till 2,5 M. Anläggningen uppges prducera kg struvit per dygn (ca 250 kg fsfr per dygn). Med en avskrivningstid på 15 år ch 5 % ränta blir annuitetsfaktrn 0,096. Om kapitalkstnaden är 25 MSEK blir då årskstnaden för denna 2,4 MSEK, varvid kilpriset för fsfrn blir 26 SEK. 4.3 SEABORNE Prcess Seabrne är serie kemiska prcessteg för slam där fsfr ch tungmetaller lakas ut för att sedan separeras från varandra, varpå slutligen fsfrn fälls ut sm struvit. Prcessen byggdes i full skala vid reningsverket Gifthrn i Tyskland under 2003 ch Därefter har lika mdifieringar prvats ch rapprterats. Nedan ges en beskrivning av huvudstegen. Första steget är utlakning med tillstats av svavelsyra ch väteperxid. Efter separatin i centrifug finns en vätskefas med fsfr ch tungmetaller, ch en avfallsström med rganiskt innehåll. I det andra steget fälls tungmetaller ut från vätskan med hjälp av natriumsulfid. Efter separatin finns ett slam med tungmetaller ch en vätska med fsfr. I tredje steget sker struvitutfällning genm tillsats av magnesiumhydrxid ch natriumhydrxid. Slutprdukt Prdukten är ett amrft struvitslam med en trrsubstanshalt på 50 %, ch har sålts sm gödselmedel (Nieminen, 2010). Inga uppgifter m förreningsinnehåll har presenterats. Skala/teknikmgnad I nuläget drivs inte anläggingen vid Gifthrn (trligen för att prdukten i nuläget är för dyr). Energianvändning Energianvändningen vid reningsverket brde förbli ungefär förändrad. Kemikalieanvändning Kemikalieanvändningen vid reningsverket ökar. Avfall Antalet avfallstyper vid reningsverket ökar till följd av att det uppstår ett farligt avfall (tungmetallslam) ch ett rganiskt slam med lågt ph. Det rganiska slammet har både lägre fsfrhalt ch lägre metallhalt än vad det skulle ha haft m den aktuella tekniken inte hade införts. Hanteringen av avfallet förändras. Ptential för återföring Vid det sm bedömdes sm eknmisk kemikaliedsering kunde uppnås ungefär 50 % återvinning av den fsfr sm kmmer till anläggningen (Nieminen, 2010), men mer brde vara möjligt med ökad kemikalieds. Kstnader Nieminen, 2010, anger den ttala fsfråtervinningskstnaden till ca 46 per kg fsfr (ca 450 SEK/kg fsfr). Här ingår dck kstnader för rötkammare ch byggnader. Kemikaliekstnaden std för mer än hälften av ttalkstnaden. 16(40)

17 4.4 ASH DEC Prcess Prcessen började utvecklas i Österrike 2002 ch en str piltanläggning med en kapacitet av 7-10 tn aska per dygn uppfördes 2008, varifrån erfarenheter har hämtats. Utgångsmaterialet i prcessen är aska från mnförbränt slam med minst 5 % fsfrinnehåll från avlppsreningsverk. I ett första steg blandas askan med kalcium-, kalium- eller magnesiumklrid. Någn typ av filler kan ckså tillsättas för att påverka slutprduktens egenskaper. Materialet pelleteras ch hettas upp i två steg först till ca 300 C ch sedan till ca C varvid tungmetallklrider avgår i gasfrm. Gasen renas i t.ex. en vattenskrubber ch ger upphv till ett tungmetallhaltigt avfall. Slutprdukten blir fsfrhaltiga pellets. Tungmetallavskiljningen uppgår till 99 % för Cd, Hg ch Pb, till 90 % för Cu ch Zn ch till 50 % för Sn ch Mb. Ni, Cr ch As rapprteras bara ha avskilts i betydlig grad. Återvinningen ch recirkulatinen in i prcessen igen av klrider uppgår till 75 % (Nieminen, 2010). Slutprdukt Prdukten är pellets, 2-5 mm, ch innehåller mer än 10 % P 2 O 5 (dvs. > 4,4 % fsfr). Prdukten marknadsförs under namnet PhsKraft, ch är gdkänd sm gödselmedel i Österrike ch Tyskland. Praktiskt taget all fsfr stannar kvar i askan, medan metallinnehållet minskar (lika för lika metaller se under Prcess ). Det finns uppgifter m förreningsinnehållet i slutprdukten, men den berr på vilka material sm förbränns ch deras sammansättning. Skala/teknikmgnad I nuläget finns ingen anläggning i full skala. Designkapaciteten uppges vara 4 t/h (d v s ca t/år), vilket är en mycket str skala. Den piltanläggning sm har använts får dck anses sm str. Energianvändning Energiåtgången har uppskattats till kwh/t (Adam, 2009). Kemikalieanvändning Kemikalieanvändningen ökar. Tekniken kräver tillsats av en klridkälla, t.ex. kalciumklrid. Dessutm åtgår kemikalier vid rening av kväve i rökgaserna. Avfall Avfallsmängden minskar, eftersm praktiskt taget all aska från mnförbränningen ingår i slutprdukten, men nya avfallstyper tillkmmer. Tekniken ger dels upphv till ett tungmetallhaltigt avfall, dels avfall från delar av rökgasreningen. Ptential för återföring Eftersm metden endast avlägsnar renheter ur fsfrkällan blir återvinningsptentialen nära ng 100 % av mängden inkmmande fsfr till avlppsreningsverket. Kstnader Den ttala kapitalkstnaden beräknas till M för en anläggning med en kapacitet av t/år, dvs. ca tn fsfr per år vid 4,4 % fsfr, (Nieminen, 2010). Vid en ttal investeringskstnad m 150 MSEK blir, med avskrivningstid ch ränta sm tidigare, årskstnaden för denna 14,4 MSEK, varvid kilpriset för fsfrn blir 11 SEK (för investeringen). 17(40)

18 Om energiåtgången är 700 kwh/t blir den specifika energiåtgången ca 700/44 = 16 kwh/kg fsfr, dvs. ca 30 SEK/kg fsfr vid ett par krnr per kilwattimme. 5 Andra utgångsmaterial Utgångsmaterialet i de tekniker sm har beskrivits van är i huvudsak avlppsslam, avlppsvatten (från tätrter ch viss livsmedelsindustri) ch aska. Det är dck trligt att några av dessa tekniker även kan användas för att återvinna fsfr i andra avlppsfraktiner, t.ex. urin, ch lika typer av avfall. Av de övriga utgångsmaterialen sm nämndes i inledningen av rapprten; slakteri- ch matavfall, slam från pappers- ch massaindustrin, gruvrester, sediment ch vattenlevande rganismer, har vi bara hittat uppgifter m fsfrutvinning ur ett avfallsslag: gruvrester i frm av apatit från brytning av svensk järnmalm. Här handlar det dck egentligen inte m att utveckla ny teknik, utan snarare att återta en sedan gammal känd mineralteknik. För övriga bilgiska utgångsmaterial diskuteras teknik för återvinning av kncentrerade fsfrprdukter, men i de flesta fall handlar det m att använda materialen mer eller mindre direkt sm rganiska gödselmedel för i första hand åkermark. Inm ramen för Naturvårdsverkets regeringsuppdrag har Jönssn, Nrdberg, Vinnerås, 2012 utrett möjligheterna att återföra fsfr i källsrterade fraktiner av urin, fekalier, klsettavlppsvatten, matavfall, rötat samhälls- ch lantbruksavfall. Denna utredning har mål ch syfte liknar målet ch syftet med vår utredning. För bedömning av återföringsptential, närings- ch förreningsinnehåll i urin, klsettavlppsvatten, matavfall m.m. hänvisas dit. 5.1 Gruvrester Järnmalmsfyndigheterna i Nrrbtten innehåller stra mängder fsfat i frm av apatit. Apatit är det allmännaste fsfrmineralet i naturen. Det förekmmer i nästan alla bergarter. Det finns flera srters apatitmineral med summafrmeln Ca 5 [X (PO 4 ) 3 ], där X kan vara F, OH eller Cl. Där inget annat anges har infrmatinen nedan hämtats från Jan-Ivan Jhanssn, Avdelningschef Tillväxtprjekt på LKAB ch Erik Westin från Naturvårdsverket. Enligt LKAB innehåller det avfall sm årligen uppstår i gruvrna i Kiruna ch Malmberget i strleksrdningen ti gånger Sveriges årliga behv av fsfr för gödningsändamål. LKAB har tidigare prducerat fsfrråvara, s.k. apatitkncentrat, i Kiruna mellan åren 1981 ch Årsprduktinen var ca tn/år. Apatitkncentratet vidareförädlades till fsfrsyra vid dåvarande Nrsk Hydr. Även Grängesberg prducerade apatitkncentrat i Köping ungefär vid samma tid. Prduktinen var ungefär tn fsfr i ca tn apatit. (Perssn, 2013). Malmen innehåller i strleksrdningen 2 3 prcent apatit. Apatiten behandlas idag sm en förrening. Höga halter av klr ch arsenik, framförallt i kncentraten från Malmberget, försvårade avsättningen av apatitkncentratet. Halten kadmium i apatitkncentratet från Kiruna är mycket låg, ca 0,011 mg/kg. Låga världsmarknadspriser på fsfr i kmbinatin med varierande, ch ibland för låga halt i malmen, ledde till att prduktinen lades ner. Idag finns ingenting kvar av den anläggning för apatitkncentratframställning sm användes. I apatiten i Kiruna ch Malmberget finns ckså ett helt spektrum av sällsynta jrdartsmetaller sm på senare år rönt allt större efterfrågan, då de är viktiga kmpnenter ch förutsättningar för framväxten av mdern energiteknik. Mineraltillgångarna är glbalt sett små ch jämnt för- 18(40)

19 delade ch huvuddelen av utvinningen ch kmmersialiseringen sker idag i Kina, medan det i Eurpa är mycket nt m fyndigheter. LKAB undersöker ch med hjälp av Luleå Tekniska Universitet möjligheterna att återstarta apatitutvinningen, eftersm världsmarknadspriset på fsfr stigit samtidigt sm intresset för de sällsynta jrdartsmetallerna är strt ch växande. Man söker i första hand ett upplägg där LKAB från Kiruna skulle kunna få fram i strleksrdningen tn apatitkncentrat per år genm att ta tillvara kntinuerligt fallande avfall ch apatit ur befintliga sandmagasin. Tanken är nu, liksm tidigare, att man av apatitkncentratet ska framställa fsfrsyra ch/eller mineralgödsel ch samtidigt nyttiggöra de sällsynta jrdartsmetallerna. Framställning av fsfrsyra, sm sker genm upplösning i stark syra, ch av gödselmedel är tänkt att utföras av andra aktörer. Någn rening av apatitkncentratet från miljögifter sm kadmium ch arsenik samt uran (U) ch thrium (Th), sm är radiaktiva ämnen, är inte tänkt att ingå i LKAB:s teknik. Det finns många svårigheter ch hinder att överbrygga innan en sådan verksamhet kan bli verklighet, bland annat behöver förreningarna i apatitkncentratet kunna hanteras. Eknmiskt sett bedömer LKAB att fsfrn är betydligt mer värd än de sällsynta jrdartsmetallerna, men kalkylen kan behöva ha båda resurserna sm pluspster för att ha förutsättningar att gå ihp. LKAB räknar ckså med att nödvändiga investeringar för apatitutvinningen uppgår till flera miljarder krnr per utvinningsrt. Fsfrhalten sjunker ckså i det sm utvinns framöver i Kiruna, vilket försämrar kalkylen. Detta är ckså ett av skälen till att apatitutvinningen prjekteras utifrån en kmbinatin av fallande avfall ch utvinning ur befintliga sandmagasin. Det är möjligt att LKAB fattar någn typ av beslut m frtsättningen för detta utvecklingsprjekt under Några histriska data på det färdiga apatitkncentratets kemiska sammansättning lämnas nedan. Tabell 1. Halter av lika element i apatitkncentrat. Element Kiruna Malmberget Makrelement P % 15,5 16,5 CaO % MgO % 0,95 1,1 Fe % 0,7 0,7 S % 0,08 0,2 F % 2,8 2,9 Cl % 0,05 0,5 Mikrelement As % 0,006 0,045 Cd ppm N analyse, lw <1 Th ppm <27 U ppm <16 TiO 2 % 0,05 0,05 MnO % 0,12 0,03 Efter utvinning av apatitkncentrat depneras återstden av materialet. 19(40)

20 5.2 Vattenlevande rganismer ch sediment I den litteratursökning sm gjrdes i frskningsdatabaser blev det inga träffar på fsfråtervinning i kategrierna vattenlevande rganismer, sediment ch slam från pappers- ch massaindustrin. Inte heller har våra sökningar på öppna sökmtrer på Internet samt frskningsinstituts, teknikföretags ch branschrganisatiners med fleras hemsidr hittat uppgifter m utveckling av teknik för återvinning av fsfr i dessa material. Halten fsfr i sjö- ch havssediment är mycket låg, i strleksrdningen 0,05 0,2 prcent av TS-halt (SLU, 2013, Karlssn et al, 2010). Detta kan jämföras med fsfrhalten i ett svenskt genmsnittsslam sm är ca 2,8 prcent av TS (SCB, ). I de flesta fall är fsfrkncentratinen i xiderade ytsediment högre än i reducerade (syrefria) ytsediment. Det finns spradiska uppgifter m fsfrhalt i mikralger, bladvass ch musslr i litteraturen. I många fall anger man inte m det gäller trrvikt eller färskvikt. De uppgifter sm vi har hittat m fsfrhalt ch där det klart anges att det är trrsubstanshalt sm siffrrna gäller är mikralger : 0,5 1 % av TS (Schultz-Zehden, Matczak, 2012), bladvass: 0,14 % av TS (Risén, Gregeby, Tatarchenk, Blidberg, Malmström, Welander, Gröndahl, 2013) ch musslr: 0,16 % av TS (Spångberg, Tidåker, Jönssn, 2013). Nyttan av dessa material för att mildra effekter av eutrfiering ch användning direkt sm rganiskt gödselmedel diskuteras, däremt inte den typ av teknik för fsfråtervinning sm ingår i vår utredning. Ett försök i kategrin Sediment ch rganismer, WAB-prjektet, har påträffats i andra efterfrskningar. Under har ett EU-finansierat prjekt pågått i Trellebrg i samarbete med staden Spt i Plen (Tjernström, E 2013 muntligt). Målet med prjektet har varit att minska övergödningen i Östersjön ch samtidigt nyttiggöra de stra mängder alger sm övergödningen rsakar, främst sm bigas. Algerna har trrötats; en prcess sm går ut på att alger lakas med vatten, ungefär sm en tepåse. Lakvätskan leds därefter in i en rötkammare. Under utlakningen minskar bimassan i den fasta algfraktinen med cirka hälften. Den största andelen (95 %) av fsfrinnehållet i algerna stannar kvar i algresten. Fsfrhalten i algresten är mycket låg, cirka 0,28 kg P/tn TS. Enligt Siverssn, 2012 blir det beräknade fsfrpriset i algresten cirka 40 kr/kg fsfr. Cirka 50 % av kadmiuminnehållet lakas ut ur algerna ch kan fällas ut från lakvattnet. Det kvarvarande kadmiuminnehållet i algfraktinen är cirka 0,4 mg/kg. Kadmiuminnehållet i algfraktinen i kmbinatin med den låga fsfrhalten gör dck att denna metd bedöms av Siverssn, 2012 sm mindre intressant sm fsfråterföringsmetd. Genm kntakter med SLU ch KTH ch stickprv ur SLU:s databank för sediment har vi fått lite infrmatin m fsfr i planktiska ch trådfrmade alger, vass, musslr ch sjö- /havssediment. 6 Slutprdukternas användbarhet sm gödsel 6.1 Syftet med fsfrgödsling Fsfr utgör tillsammans med kväve ch kalium markrnäringsämnen för växter, dvs. för växternas tillväxt krävs relativt mycket av dessa grundämnen jämfört med andra mineralnäringsämnen. Generellt i svenskt jrd- ch skgsbruk är kväve det mest begränsande näringsämnet varför kvävegödsling ger störst effekt på tillväxt ch avkastning. Förrådet av fsfr i marken är generellt gtt, men en str del av fsfrn är inte direkt tillgänglig för växter ch frigörelsen av fsfr är vanligtvis långsam. Under markanvändning där mycket fsfr förs brt från marken exempelvis i frm av mat eller fder i jrdbruket, uttag av grenar ch tppar (grt) till bibränsle i skgs- 20(40)

21 bruket, eller i intensiva markanvändningar såsm glfbanr, utarmas markens förråd av mer lättillgängligt fsfr, vilket då behöver fyllas på. En del marker, exempelvis mulljrdar ch trvmarker, är naturligt fsfrfattiga ch där kan man vilja öka förrådet av fsfr i marken. Slutligen kan akuta brister på fritt fsfr uppstå, exempelvis i början av en dlingssäsng, sm man vill snabbt vill häva. 6.2 Växttillgänglighet I marken förekmmer fsfr bundet i rganiska föreningar, levande rganismer, mer eller mindre svårlösliga mineral, adsrberat till markpartiklar ch fritt i marklösningen. Då fsfr lätt binds in förekmmer endast lite fsfr i marklösningen. Växter med välutvecklat rtsystem kan påverka tillgängligheten av fsfrn i marken genm att frigöra rganiska ämnen samt genm symbis med mikrrganismer (Linderhlm 2011). Växttillgängligheten av rganisk fsfr berr på hur svårnedbrytbart det rganiska materialet är. Mgen humus ch trv är svårnedbrytbart, varför fsfr bundet i dessa material är svårtillgängligt. Organisk fsfr är bundet i mineral uppbyggda av järn- eller aluminiumfsfater (sura jrdar) eller kalciumfsfater (alkaliska jrdar). Dessa mineral kan vara mer eller mindre svårvittrade. Mineralen kan fällas ut ur ch lösas upp i marklösningen berende markens kemiska ch fysiska förhållanden, samt berende på m fsfr brtförs från marklösningen till exempel vid upptag av växter ch andra markrganismer (Franssn 2013). Lättast åtkmligt är fsfr adsrberat till markpartiklar ch fritt i lösning. En mer detaljerad översikt av mlagring av fsfr i mark ch dess betydelse för växttillgängligheten har gjrts av Linderhlm, I ett labratrieförsök utfört av Waida ch Gäth, 2011 testades sextn gödningsmedel sm har framställts av slam eller djurrester. Kmmersiellt trippelsuperfsfat ch råfsfatgödsel användes sm jämförelse. De testade slamgödningsmedlen var av typerna kalciumfsfat, magnesiumfsfat, aluminiumfsfat ch struvit. Medlen hade framställts våtkemiskt, eller termkemiskt. Råvaran för de testade medlen var avlppsvatten, rejektvatten från slamavvattning, slamaska samt djurmjölsaska. Medlens växttillgänglighet testades kemiskt ch genm försöksdling av majs i kruka i sandjrd ch siltjrd. Struvitmedlen ch de termkemiskt framställda kalciumfsfatmedlen hade högst fsfrhalt. Fsfrlösligheten var högre hs struvitmedlen ch hs vissa av de våtkemiskt framställda kalciumfsfatmedlen, men låga hs de termkemiskt framställda kalciumfsfatmedlen. I tester utförda av Weinfurtner 2011 undersöktes hanterbarheten ch lösligheten hs samma gödningsmedel sm testades av Waida ch Gäth, Lösligheten befanns vara låg. Gödselverkan låg mellan trippelsuperfsfat ch råfsfatgödningsmedel. Generellt för de prdukter sm har valts ut i denna studie är att ammniumfsfat är lättlösligt (580 g/l) medan struvit ch kalciumfsfat är relativt lättvittrade, ch hydrxylapatit är relativt svårvittrat. Vid bedömning av prdukternas gödselverkan är det viktigt att beakta tillgängligheten vid bedömningen av hur de kan användas sm gödselmedel. 6.3 Användningsmråden sm gödselmedel Jrdbruk I jrdbruket finns behvet att inte utarma markens förråd av relativt lättillgängliga fsfrkällr, eftersm dessa källr levererar fsfr kntinuerligt under en växtsäsng. Växttillgängligheten hs struvit ch kalciumfsfat är tillräckligt str för att dessa prdukter skulle kunna fungera för en sådan förrådsgödsling. Vid gödsling med mer lättillgänglig fsfr såsm ammniumfsfat 21(40)

22 binds fsfrn snabbt in, varför även ammniumfsfat fungerar sm förrådsgödselmedel. Hydrxylapatit är däremt relativt svårvittrat ch har fsfrgödslingseffekt på mycket längre sikt, varför det inte bedöms vara lämpligt sm gödselmedel inm jrdbruket. Vid etableringen av grdd- ch småplantr är rten är späd ch utvecklad. Småplantr är därför med berende av fri fsfr i marklösningen än äldre växter (Djdic 2013). Vid etablering kan därför en akut brist på fsfr uppstå, när plantrna ch mikrrganismerna snabbt gör slut på den fria fsfrn ch frigörelse av ny fsfr går för långsamt för att täcka behvet av fsfr. Vid sådana tillfällen behöver gödsling med lättlösliga fsfrgödselmedel ske. Till det fungerar ammniumfsfat där ammniumet ckså ger en extra skjuts åt växterna. Frigörelsen av fsfr från struvit, kalciumfsfat ch hydrxylapatit är dck för långsam för att dessa medel skulle kunna användas för att häva akut fsfrbrist Skgsbruk I naturlig skgsjrd cirkulerar fsfrn från marken till träden, där den mesta fsfrn finns i barr, blad ch kvistar, ch åter till marken vid lövfällning eller när barr tappas. Under speciella förhållanden kan fsfrbrist uppkmma. Det gäller främst på fsfrfattiga jrdar såsm trvjrdar, eller vid en kmbinatin av skgsgödsling med kväve ch uttag av grt för bibränsleändamål. Vid uttag av grt följer en str del av barren med, varför en str del av fsfrn kmmer brtförs från skgen ch hamnar i vedaska efter förbränning. I Finland finns skgsbrukssystem för återföring av fsfr i frm av aska till framför allt trvjrdar där man påvisat ökad avkastning. I Sverige har frskning visat att träd på fsfrfattiga marker har förmåga att svara på gödsling av svårvittrade fsfrkällr såsm härdad aska ch apatit (Hagerberg, 2003). Detta innebär att även svårvittrade prdukter sm hydrxylapatit skulle kunna användas för att underhållsgödsla skgsmarker. 6.4 Behv av frmulering för gödsling För att ratinellt sprida återvunnen fsfr, bör prdukterna ha en frm sm lämpar sig för spridning med mineralgödselspridare, dvs. förekmma i millimeterstra granuler (Albertssn 2013). Alternativt skulle prdukterna i djurskötsel kunna blandas ut i flytgödsel, men då krävs att prdukten är lättlöslig. Slutprdukterna i OSTARA- (Crystal Green) ch ASH DEC-prcesserna ger granuler av en strlek sm lämpar sig för spridning med gödselspridare, medan BER- LIN/AIRPREX ch SEABOURNE ger prdukter sm behöver frmuleras för att passa spridning. Ammniumfsfat är ett pulver sm även det behöver frmuleras för att kunna spridas med spridare, men dess lättlöslighet gör att den kan användas för utblandning i flytgödsel eller i dlingsmediet i växthus. Frmulering behöver i sig inte vara ett prblem. Det är nämligen sällan en mark enbart behöver fsfrgödslas, utan fsfrn behöver kmpletteras med kväve ch/eller kalium. Vid kmplettering med kalium eller kväve ch andra mikrnäringsämnen finns ett frmuleringsbehv, eftersm näringsämnena behöver blandas i granulerna. Om tillverkningsprcesserna för mineralgödsel kunde anpassas för återvunnen fsfr, så skulle dessa prdukter fungera sm råvara i vid mineralgödselprduktin. 22(40)

23 7 Påverkan på miljö, hälsa ch resurshushållning De beskrivna teknikerna ch hanteringen av de slutprdukter sm prduceras påverkar miljön ch människrs hälsa på lika sätt. Den hantering sm påverkar miljön mest är förbränning i de fall detta är aktuellt ch gödsling med slutprdukterna. Förbränning av avlppsslam, liksm av t.ex. rganiskt avfall från livsmedelskedjan, är klassat sm avfallsförbränning. Användningen av tekniker sm bygger på avfallsförbränning, sm Ash- Dec är ett exempel på, ger ökade utsläpp, framförallt till luft, men ckså (indirekt) till mark ch vatten. Samtliga tekniker påverkar resurshushållningen genm deras energianvändning ch kemikalieförbrukning. Återvinning genm utlakning av fsfr i rötat slam ch annan bimassa, sm representeras av Seabrne, ch återvinning av fsfr i aska, representerat av Ash-Dec, ger upphv till farligt avfall sm innehåller de metaller sm avskiljas i prcesen. Mark- ch vattenmiljön påverkas ckså av gödsling med utvunna fsfrprdukter ch hantering av rökgasreningsprdukter efter förbränning. 7.1 Påverkan på luftmiljö ch klimat Det sm främst påverkar luftmiljön ch klimatet vid återvinning av fsfr är transprter av utgångsmaterial, utvunna fsfrprdukter, kemiska prdukter ch eventuellt avfall, spridning av utvunna fsfrprdukter samt, när det gäller tekniker sm invlverar förbränning, utsläpp av rökgaser. Vid avfallsförbränning ch transprter släpps en rad förreningar ut till luft såsm kvävexider (NO X ), lustgas (N 2 O), kldixid (CO 2 ), svaveldixid (SO 2 ), klväten (CH) ch partiklar/stft. Svaveldixid, kvävedixid, stft ch partiklar (PM10, PM2,5) kan påverka människrs hälsa, främst genm irritatin av slemhinnr ch lungr. Kmbinatinen kvävexider, flyktiga rganiska klväteföreningar (VOC) ch sl kan ge upphv till marknära zn sm ckså kan irritera luftvägarna. Persner med astma är särskilt utsatta. (Scialstyrelsen, 2009). Stft/partiklar i utmhusluft är en bidragande rsak till hjärt-/kärlsjukdmar ch sjukdmar i luftvägarna. Cancerframkallande luftförreningar bildas vid förbränning ch utsläppen blir högre ju sämre förbränningseffektiviteten är. De största källrna för cancerframkallande luftförreningar är vedförbränning ch dieselburen vägtrafik ch arbetsmaskiner. Utsläpp av svaveldixid ch kvävexider bidrar till försurning, kvävexider även till övergödning. Utsläpp av kldixid ch lustgas bidrar till att förstärka växthuseffekten. (Naturvårdsverket, 2009). Utsläpp till luft vid förbränning berr på bränslets värmevärde ch sammansättning, anläggningens rökgasreningsteknik, behvet av stödbränsle ch förbränningstekniska faktrer såsm typ av panna, förbränningstemperatur ch luftöversktt. Trkat slam har ett relativt högt värmevärde, den rganiska delen av ett avlppsslam har ett värmevärde sm mtsvarar värmevärdet hs bibränslen 3. Trkat slam kan självantända under lagringen. I början av en förbränningssäsng måste förbränningen ändå startas med hjälp av en (lje)brännare. Under förbränningen behöver brännaren användas sm stöd för att hålla temperaturen på rökgaserna efter den sista tillförseln av förbränningsluft på minst föreskrivna 850 ºC (5 NFS 2002:28). 3 Svenskt slam har nrmalt ett effektivt värmevärde på i strleksrdningen MJ/kg rganiskt TS mätt sm glödgningsförlust (Tideström, Seger ch Hultgren 2004). En tumregel är att material sm har ett kalrimetriskt värmevärde på 6 MJ/kg eller mer är brännbart (Naturvårdsverket, 2003). 23(40)

BEHANDLINGSMETODER FÖR HÅLLBAR ÅTERVINNING AV FOSFOR UR AVLOPP OCH AVFALL

BEHANDLINGSMETODER FÖR HÅLLBAR ÅTERVINNING AV FOSFOR UR AVLOPP OCH AVFALL BEHANDLINGSMETODER FÖR HÅLLBAR ÅTERVINNING AV FOSFOR UR AVLOPP OCH AVFALL Hans Carlsson, David Hagerberg, Tobias Robinson och Henrik Tideström, Tyréns Uppdrag av Naturvårdsverket (dec-12 feb -13) Baserat

Läs mer

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Seminarium torsdag 29 september kl 10:00 12:30 Slutanvändning av avloppsslam metoder för att komma i mål med fosforåterföringen Utvinning av näringsämnen finns det

Läs mer

Kartläggning av biogasförutsättningar från gödsel inom Kungsbacka kommun

Kartläggning av biogasförutsättningar från gödsel inom Kungsbacka kommun Kartläggning av bigasförutsättningar från gödsel inm Kungsbacka kmmun Innehåll Uppdrag 2 Tillvägagångssätt 2 Slutsatser 5 Eknmi 5 Kalkyl 6 Förslag till frtsättning 7 Uppdrag Att kartlägga gårdar inm Kungsbacka

Läs mer

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen ATT ANLÄGGA AVLOPP I MUNKEDALS KOMMUN Detta är ett infrmatinsmaterial för dig sm planerar att anlägga en enskild avlppsanläggning (upp till fem hushåll). Regler kring avlpp

Läs mer

Ekologisk nisch Begränsande faktorer ExkrEmEnthögar från sandmask

Ekologisk nisch Begränsande faktorer ExkrEmEnthögar från sandmask Eklgi 53 Eklgisk nisch Alla levande varelser har miljökrav sm måste tillgdses. Varje art har anpassats under lång tid till en viss miljö. Alla de faktrer sm tillsammans påverkar arten i dess livsmiljö

Läs mer

Ji Stockholms läns landsting

Ji Stockholms läns landsting Ji Stckhlms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (2) 2014-05-28 LS 1404-0443 Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 000 1 B Yttrande över Naturvårdsverkets förslag på nya etappmål i miljömålssystemet

Läs mer

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX Avfallsplan för Piteå Kmmun 2010 2020 Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljöknsekvensbeskrivning Antagen av kmmunfullmäktige 2010-XX-XX 1 Definitiner ch begrepp Miljöbedömning av planer ch prgram är den

Läs mer

FOSFORUTVINNING UR AVLOPPSSLAM FINNS TEK- NIKEN IDAG?

FOSFORUTVINNING UR AVLOPPSSLAM FINNS TEK- NIKEN IDAG? PM FOSFORUTVINNING UR AVLOPPSSLAM FINNS TEK- NIKEN IDAG? Henrik Tideström och Lars Alvin, Sweco Environment, mars 2010 Frågan om fosforutvinning ur avloppsslam har blivit aktuell igen. Den 16 november

Läs mer

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

Gruvavfall. metallresurs eller miljöskuld? SveMins höstmöte 27 nov 2014 Joanna Lindahl

Gruvavfall. metallresurs eller miljöskuld? SveMins höstmöte 27 nov 2014 Joanna Lindahl Gruvavfall metallresurs eller miljöskuld? SveMins höstmöte 27 nv 2014 Janna Lindahl Gruvavfall sm resurs Ändrade förutsättningar kan mvandla gruvavfall till en värdefull råvara. Re-mining Secndary mining

Läs mer

Förslag till nya etappmål

Förslag till nya etappmål SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2013-12-16 Ärendenr: NV-00336-13 Förslag till nya etappmål Redvisning av regeringsuppdrag B E SÖ K: ST O C K H O LM -V ALH A L

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31 Manus till presentatinen Vaccinatin mt HPV Versin 2015-03-31 Bild 1. Vaccinatin mt HPV Den 1 januari 2010 infördes ett nytt vaccin i det svenska vaccinatinsprgrammet för barn. Flickr födda 1999 eller senare

Läs mer

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015 Läs m Stiftelsen Skgssällskapets ch närstående stiftelsers anslag för frskning ch kunskapsutveckling, kmmunikatin ch kunskapsspridning; m ansökan, granskning av ansökningar ch kmmunikatin kpplad till prjekten.

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde Rektr BESLUT 2015-03-17 Dnr HS Riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt vid Högsklan i Skövde Eknmiavdelningen vid Högsklan i Skövde har riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt. Dkumentet

Läs mer

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten Guide för hur bildar man en kaninhppningsklubb ansluten till SKHRF Även innehållande kunskap m hur man håller möten 1 2012-12-27 Hur man bildar en kaninhppningsklubb ch sedan ansluter den till förbundet

Läs mer

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten 1 (5) Avdelningen för gemensamma kundfrågr 2015-02-27 Ändringsdatum Serienummer Versin Identifiera, förebygga ch mtverka sakliga könsskillnader i kärnverksamheten Målgrupp De här riktlinjerna riktar sig

Läs mer

Förstudie inför regeländring: Rengöring, desinfektion och bekämpning. (KRAV- regel 2:15)

Förstudie inför regeländring: Rengöring, desinfektion och bekämpning. (KRAV- regel 2:15) Förstudie inför regeländring: Rengöring, desinfektin ch bekämpning (KRAV- regel 2:15) Oktber 2013 2 1. Bakgrund syfte... 4 2. För vem ch för vad gäller 2.15?... 6 3. Vad består prdukterna av idag?... 10

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé. Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:

Läs mer

Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola

Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola GÖTEBORGS UNIVERSITET RAPPORT 2007-05-30Dnr A9 1448/06 Återrapprtering: Miljöledningsarbetet vid universitet ch högskla - Anpassade riktlinjer, mål ch indikatrer, sm verkar för hållbar utveckling. GÖTEBORGS

Läs mer

Plattformsmo te Vattenplattformen fo r Horisont 2020

Plattformsmo te Vattenplattformen fo r Horisont 2020 Plattfrmsm te Vattenplattfrmen f r Hrisnt 2020 Stckhlm 18 mars 2014 Infrmatin från Vinnva m Hrisnt 2020 (H2020) Jessica Umegård, Natinell kntaktpersn (NCP) för H2020, Vinnva Se presentatin. Den eurpeiska

Läs mer

SPECIALISTEN PÅ SLAMFÖRTJOCKNING

SPECIALISTEN PÅ SLAMFÖRTJOCKNING SPECIALISTEN PÅ SLAMFÖRTJOCKNING Siljan PlySave Styrsystem för slamförtjckning Siljan Allards AB www.siljanallards.cm 1 Siljan PlySave är en datriserad styrenhet kpplad till en prvtagningsenhet för prvtagning

Läs mer

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015 Läs m Stiftelsen Skgssällskapets ch närstående stiftelsers anslag för frskning ch kunskapsutveckling, kmmunikatin ch kunskapsspridning; m ansökan, granskning av ansökningar ch kmmunikatin kpplad till prjekten.

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

Investerings prospekt

Investerings prospekt Investerings prspekt En intrduktin Net Sales pr merg Tel. +46 70 369 82 22 Isafjrdsgatan 22, B5tr. Fax:+ 46 8 755 03 98 inf@netsales.se När mer eget kapital behövs I många skeden i ett företags utveckling

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER GfNA-II-B-Erasmus+_Annex III_mnbeneficiary_Versin 30-07-2014_sv.dc BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Prgrammråde 1 allmänbildande utbildning I. INLEDNING Denna bilaga kmpletterar reglerna

Läs mer

Hållbar återvinning av näring

Hållbar återvinning av näring Hållbar återvinning av näring Om EkoBalans Lösningar för hållbar återvinning av näringsämnen från reningsverk, biogasanläggningar, jordbruk, livsmedelsindustri och förbränningsanläggningar Återföring av

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

Ansökan tillstånd brandfarlig vara - enligt lag om brandfarliga och explosiva varor SFS 2010:1011

Ansökan tillstånd brandfarlig vara - enligt lag om brandfarliga och explosiva varor SFS 2010:1011 Södra Älvsbrgs Ansökan tillstånd brandfarlig vara - enligt lag m brandfarliga ch explsiva varr SFS 2010:1011 Blanketten skickas till: Tranem kmmun Medbrgarservice ch prcesstöd 514 80 Tranem Anvisningar

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015 SAMMANFATTNING I detta examensarbete

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Att tänka på inför ekonomiredovisning

Att tänka på inför ekonomiredovisning Att tänka på inför eknmiredvisning Leader Terra et Mare Fregatten 2 444 30 Stenungsund http://www.terraetmare.se Eknmiredvisning görs i samband med varje ansökan m utbetalning (rekvirering av pengar) i

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten Revisinsrapprt 2013 Genmförd på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Vetlanda kmmun Vetlanda kmmun Granskning av Överförmyndarverksamheten Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Intern kontroll inom Försörjningsstöd

Intern kontroll inom Försörjningsstöd Revisinsrapprt Intern kntrll inm Försörjningsstöd Inger Kullberg Cert. kmmunal revisr Anna Gröndahl Stadsrevisinen i Örebr kmmun Intern kntrll inm försörjningsstöd Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Remiss Miljöprogram för byggnader

Remiss Miljöprogram för byggnader 2012-08-27 Enligt Sändlista Remiss Miljöprgram för byggnader Miljö- ch stadsbyggnadsnämnden har beslutat att bifgat förslag till Miljöprgram för byggnader ska remitteras brett med målsättning att det ska

Läs mer

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring 1 (8) PM Dk.bet. 2015-06-08 Analysavdelningen Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring i krthet: Fördelar: Möjlighet

Läs mer

Vattenfall Innovation Awards

Vattenfall Innovation Awards Vattenfall Innvatin Awards Hantering av Uppfinnare, prcess ch tlkning av legala aspekter Tidsplan: 1. Vattenfalls (VF) utser en intern jury, bestående av ca 10 persner, sm bedömer ch beslutar m vilka idéer

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER SV_Annex III_mnbeneficiary_2015_pa vitetty.dc I. INLEDNING BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Denna bilaga kmpletterar reglerna för bidragets användning inm de lika budgetpsterna sm tillämpas

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: K-Skla ch GPUntis Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre avvikelser

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge Råd ch riktlinjer för mbil försäljning av mat i Mjölby, Mantrp ch Skänninge Beslutade av kmmunstyrelsen Framtagna av Tekniska kntret, Miljökntret, Byggnadskntret, Näringslivskntret ch Medbrgarservice Namn:

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SANERING AV MIKROBIELLT SKADADE INOMHUSMILJÖER

RIKTLINJER FÖR SANERING AV MIKROBIELLT SKADADE INOMHUSMILJÖER RIKTLINJERNA HAR SOM SYFTE ATT BESKRIVA SANERINGSMETODER SOM: FÖRORD SYFTET MED RIKTLINJERNA ÄR EFFEKTIVA NÄR DET GÄLLER ATT AVLÄGSNA MIKROBIELLA FÖRORENINGAR MÖJLIGGÖR ATT BRUKARE OCH SANERINGSPERSONAL

Läs mer

Miljöplan för Örestads golfklubb

Miljöplan för Örestads golfklubb Miljöplan för Örestads glfklubb Miljöplan för Örestads glfklubb I enlighet med intentinerna i Agenda 21 skall varje rganisatin ch företag se över transprter, återvinning, energiförbrukning m.m. för att

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning Knsekvensanalys Miljöknsekvensbeskrivning Översiktsplan för Örnsköldsviks kmmun antagen 17 december 2012 Ft: Charltte Hedlund 1 Sammanfattning Knsekvensanalys (miljöknsekvensbeskrivning) Denna knsekvensanalys

Läs mer

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION... 3 2 INLEDNING... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 BKGRUND... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 3.1

Läs mer

1. Anteckna era produktionsinriktningar och bruttoinkomsterna från dem för 2011.

1. Anteckna era produktionsinriktningar och bruttoinkomsterna från dem för 2011. Basuppgifter m företaget 1. Anteckna era prduktinsinriktningar ch bruttinkmsterna från dem för 2011. 1. 2. 3. 4. 2. Om ni bedriver växtdling eller vattendling, ange vilka växt- eller djurarter det rör

Läs mer

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Slam som fosforgödselmedel på åkermark Slam som fosforgödselmedel på åkermark Kersti Linderholm Umeå 2013-05-15 Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: TimeEdit Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre avvikelser

Läs mer

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i Föredragen av Nurttila Annika Sida/sidr 1 / 7 Prducenter: anvisning m hur checklistan för kntrll av planen för egenkntrll ch hur denna Syftet med kntrllen är att utreda m prducenten i sin plan för egenkntrll

Läs mer

Swedavias långsiktiga trafikprognos 2015 2045

Swedavias långsiktiga trafikprognos 2015 2045 Swedavias långsiktiga trafikprgns 215 245 Detta dkument innehåller Swedavias långsiktiga trafikprgns. Innehållet är baserat på den bästa framtidsbedömning sm Swedavia gör i dagsläget (215-1-27). Prgnsen

Läs mer

Laboration 1: Kalorimetrisk bestämning av neutralisationsentalpi

Laboration 1: Kalorimetrisk bestämning av neutralisationsentalpi LINKÖPINGS UNIVERSITET 2013-10-03 Avd för kemi, IFM Fysikalisk kemi Labratin 1: Kalrimetrisk bestämning av neutralisatinsentalpi Labratin 1: Kalrimetrisk bestämning av neutralisatinsentalpi Uppgift: 1.

Läs mer

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 G= Malung-Sälens kmmun 1 Plats ch tid Beslutande Scialkntret, Mravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 Carina Albertssn (S), rdförande Brita Shlin (M), vice rdförande Birgitta Örjas (S) Jörgen Nrén (S) Britt-Marie

Läs mer

Lokalförsörjningsplan 2011

Lokalförsörjningsplan 2011 Lkalförsörjningsplan 2011 Limhamn-Bunkefl stadsdelsförvaltning Reviderad 2011-05-31 Upprättad Datum: Versin: Sammanställning: Förvaltning: Enhet: 1.0 Eva Fröding Limhamn-Bunkefl stadsdelsförvaltning Kansli-

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: NvaSchem (utan elever) Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: Utan schemasystem, manuellt schema i SchlSft Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande Yttrande Diarienummer: 12KS/0303 Datum: 2012-11-14 Lars Fladvad, utvecklingschef Landstingsstyrelsens förvaltning Bx 22550 104 22 Stckhlm, Yttrande över regeringens bstadsuppdrag till landstinget Bakgrund

Läs mer

Årsredovisning Armada Kanalfastigheter AB

Årsredovisning Armada Kanalfastigheter AB 3 '' 3 Årsredvisning Armada Kanalfastigheter AB Org.nr Räkenskapsår 214-1-1-214-12-31 Årsredvisning för räkenskapsåret 214-1-1-214-12-31 Styrelsen ch verkställande direktören för Armada Kanaifastigheter

Läs mer

Ar.redovlsning.. PensionsförvaJtflingen. *~~e~~~!inget

Ar.redovlsning.. PensionsförvaJtflingen. *~~e~~~!inget Ar.redvlsning.. PensinsförvaJtflingen *~~e~~~!inget *~ 1 LedningsstabenIeknmigruppen Annika Hjertkvist 2007-02-27 LiÖ 2007-18 Landstingsstyrelsen Årsredvisning för pensinsförvaltningen 2006 Sammanfattning

Läs mer

Anslutning av mikroproduktion

Anslutning av mikroproduktion 2015-05-06 Trllhättan Anslutning av mikrprduktin Detta gäller när man vill ansluta mikrprduktin till Trllhättan Energi Elnät ch att prducera till egen förbrukning. Följande krav förutsätter att prduktinsanläggningen

Läs mer

VA-plan. Åtgärdsplan 2013-2021 Utbyggnadsplan 2014-2024. Karlshamns kommun

VA-plan. Åtgärdsplan 2013-2021 Utbyggnadsplan 2014-2024. Karlshamns kommun VA-plan Åtgärdsplan 2013-2021 Utbyggnadsplan 2014-2024 Karlshamns kmmun Bakgrund VA-planen i Karlshamns kmmun är den tredje delen av VA-plansarbetet innan den fjärde ch sista delen, implementering ch uppföljning

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6 Kvalitetsredvisning ch verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalsklan f-6 Kvalitetsredvisning 2012/2013 Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera,

Läs mer

Våra mål och förbättringar

Våra mål och förbättringar Våra mål ch förbättringar 2015 Vi är ett väletablerat namn på marknaden när det gäller inrikes ch utrikestransprter, till framför allt den franska marknaden. Vi kan transprter ch service. Vi ser varje

Läs mer

3. Checklista för upphandling av översiktlig markundersökning med förenklad riskbedömning samt option på geoteknik

3. Checklista för upphandling av översiktlig markundersökning med förenklad riskbedömning samt option på geoteknik Malmö stad 2011-03-24 Rev. 2012-09-21 3. Checklista för upphandling av översiktlig markundersökning med förenklad riskbedömning samt ptin på geteknik Syfte/innehåll översiktlig markundersökning: Avgöra

Läs mer

Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län

Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län KUN 2009-01-22, p 9 Enheten för kultur- ch föreningsstöd Handläggare: Margaretha Häggrth Rapprt rörande det statliga stödet till Skapande skla 2008 inm Stckhlm län 1 Ärendet Landstingets kulturnämnd har

Läs mer

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten ...utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Riksdagsbeslut 2010 Generationsmålet:

Läs mer

Halmaska i kretslopp

Halmaska i kretslopp Halmaska i kretslopp Lunds Energi i samarbete med ÅF och SLU Alnarp Peter Ottoson/Henrik Bjurström C Johansson, J E Mattson, S-E Svensson 1 Nyttan av denna förstudie Ny aska: storskalig användning av åkerbränslen

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA UTGIFTER

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA UTGIFTER EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2008 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 23, 40 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA

Läs mer

Alternativbeskrivning för VA och väg samt terminalfrågan

Alternativbeskrivning för VA och väg samt terminalfrågan för ch väg samt terminalfrågan Gdkännande Urvalet av alternativ gdkänt för spridning av styrgruppen 2003-12-02. Dkumentet gdkänt för spridning ch publicering på Internet, 2003-12-19 av prjektledaren Trsten

Läs mer

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI HISTORIK Cradle Net grundades 2009 med syfte att tillämpa ch sprida infrmatin m cirkulär eknmi i Sverige. Nätverket har sedan starten fått mycket uppmärksamhet i media

Läs mer

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Kmmunikatinsplan Miljö- ch samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Sammanfattning Avfall Sverige 1 planerar att genmföra en pininsbildande kampanj riktad mt samhällsintressenter på lika nivåer

Läs mer

Vattenfall Eldistribution AB

Vattenfall Eldistribution AB Bilaga 2 Samrådsredgörelse avseende ny- ch mbyggnad av Vattenfalls 70 kv anslutningsledningar till transfrmatrstatin i Ösm, Nynäshamns kmmun Bild 1 Vy över landskapet med transfrmatrstatinen till vänster

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Praktiska råd vid upphandling av tekniska produkter och tjänster. Södra teatern 2009 09 29

Praktiska råd vid upphandling av tekniska produkter och tjänster. Södra teatern 2009 09 29 Praktiska råd vid upphandling av tekniska prdukter ch tjänster Södra teatern 2009 09 29 petter.ulander@adviceu.se 070-2125800 Presentatin AdviceU Ett leverantörsberende rådgivningsföretag inm upphandling.

Läs mer

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011 Revisinsrapprt Investeringar granskning med utgångspunkt i gd eknmisk hushållning Katrinehlms kmmun Annika Hanssn, Cert kmmunal revisr Jukka Törrö Nvember 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ch

Läs mer

Lokala miljömål 2014. Antagna av Kommunfullmäktige den 29 januari 2014. Vellinge.se

Lokala miljömål 2014. Antagna av Kommunfullmäktige den 29 januari 2014. Vellinge.se Lkala miljömål 2014 Antagna av Kmmunfullmäktige den 29 januari 2014 Vellinge.se Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 1. Begränsad klimatpåverkan... 6 2. Frisk luft... 8 3. Bara

Läs mer

Gemensam upphandling Slutrapport. Hannele Johansson Energikontor Sydost AB

Gemensam upphandling Slutrapport. Hannele Johansson Energikontor Sydost AB Gemensam upphandling Slutrapprt Hannele Jhanssn Energikntr Sydst AB Sammanfattning I mars 2006 startade prjektet Gemensam upphandling på uppdrag av Reginförbundet i Kalmar län. Syftet med prjektet var

Läs mer

Effektivare inomgårdstransporter genom övergång till elmaskiner förstudie

Effektivare inomgårdstransporter genom övergång till elmaskiner förstudie Effektivare inmgårdstransprter genm övergång till elmaskiner förstudie Sökande: JTI Institutet för jrdbruks- ch miljöteknik SP Sveriges Tekniska Frskningsinstitut Partner Wacker Neusn AB Sammanfattning

Läs mer

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden HSN 2010-10-19 p 11 1 (2) Häls- ch sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-09-30 HSN 1006-0574 Handläggare: Henrik Almkvist Yttrande över Strategi för knkurrenskraft inm högpririterade vårdmråden

Läs mer

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem Undersökning Åtgärd Risk Eknmi FRIST Frum fr Risk Investigatin and Sil Treatment Juridik Omvärldsbevakning & utvärdering Frskning & utveckling BLI MEDLEM I KOMPETENSCENTRET FRIST JUNI 2007 Hanteringen

Läs mer

Anvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi?

Anvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi? Anvisningar: Hur fyller man i frmuläret till åtgärdsplan för hållbar energi? Intrduktin Alla kmmuner sm skriver under Brgmästaravtalet förbinder sig att lämna in sina åtgärdsplan för hållbar energi (SEAP),

Läs mer

Integrationshandledning eped - läkemedelsinstruktioner

Integrationshandledning eped - läkemedelsinstruktioner Integratinshandledning eped - Sid 1/13 Innehåll Syfte... 3 Terminlgi... 3 Bakgrund... 3 Innehåll... 4 Syfte med en läkemedelsinstruktin... 4 Hur är en läkemedelsinstruktin uppbyggd?... 4 Arbetsprcess inm

Läs mer

AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktober 2014. SWENACC // Tjänsteexport Till Nordafrika

AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktober 2014. SWENACC // Tjänsteexport Till Nordafrika AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktber 2014 SWENACC // Tjänsteexprt Till Nrdafrika AGENDA: Presentatin av Nrdafrika Tjänsteexprt Tjänstesektrn i Nrdafrika Nrdafrika SWENACC // Tjänsteexprt

Läs mer

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, VID CHALMERS OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET FASTSTÄLLD: 2011-05-19 1 INNEHÅLL 1.Kmmunikatinsstrategins syfte, mfattning ch gränser... 3 2.Övergripande

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Utvärdering av Pilotprojektet Bärkraft intensiv

Utvärdering av Pilotprojektet Bärkraft intensiv Utvärdering av Piltprjektet Bärkraft intensiv Sammanfattning Piltprjektet Bärkraft intensiv har genmförts inm ramen för prjektet Förnybar energi från de gröna näringarna för att testa hur LRF genm ett

Läs mer

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för

Läs mer

Revisionsrapport. Intern kontroll snöröjning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10-13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor

Revisionsrapport. Intern kontroll snöröjning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10-13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor Revisinsrapprt Intern kntrll snöröjning Vänersbrgs kmmun Datum 2011-10-13 Henrik Bergh Revisinsknsult kmmunal sektr Innehållsförteckning 1. Uppdrag ch genmförande... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Revisinell

Läs mer