Personalekonomisk redovisning 2011

Transkript

1 Personalekonomisk redovisning 2011

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattning Personalstruktur Antal anställda Personalomsättning Planerade pensionsavgångar Hel- och deltidsanställda Ålder Anställda inom olika verksamhetsområden Lönestatistik Löne- spridning/utveckling Personalkostnader Resursanvändning arbetad tid och frånvaro Hälsa och friskvård Hälsobokslut Friskvårdsbidrag Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron

3 INLEDNING Inledning Sedan 1999 sammanställer Skurups kommun en personalekonomisk årsredovisning. Årets redovisning är den trettonde i ordningen. Avsikten är att i personalbokslutet ge en aktuell bild av ett antal personalstrategiska frågor och en samlad beskrivning av kommunens personal. Uppgifterna i den personalekonomiska redovisningen har i huvudsak hämtas ur lönesystemet Personec P och uppgifterna om personalkostnader har hämtas från kommunens ekonomisystem Agresso. I samband med att Skurups kommun uppgraderade lönesystemet från Personec K till P i oktober månad 2010, fick sjukfrånvaroredovisningen en marginel felkälla. I årets redovisning finns inga felkällor, då all statistik hämtas från samma system. I den personalekonomiska redovisningen blev året 2006 index, under kapitlet 2. Lönestatistik, pga. att lönesystemet inte har medianlön statistik längre tillbaka i tiden. Under kapitlet 1. Personalstruktur föll det sig naturligt att ha 1999 som index år, då den första personalekonomiska redovisningen skapades. Under kapitlet 1.5 Anställda inom olika verksamhetsområden delas verksamhetsområdena in i elva områden utifrån AID. Boken ArbetsIDentifikation (AID) beskrivning av system, Kommentus förlag, ger en övergripande beskrivning kring uppbyggandet av AID samt knyter samtliga koder till etikett och tjänstetitel. Årets personalekonomiska redovisning skiljer sig från tidigare år och kommer att ligga till grund för kontinuerlig vidarutveckling. Efterhand kommer ny statistik att byggas på, för att följa upp personalstrategiska frågeställningar. Nästa års utvecklingen blir att skapa 2011 års siffror som referensvärde, så att det går att mäta om t.ex. semesteruttag, föräldraledighet, komptidsuttag, vård av barn dagarna ökar eller minskar. Ambitionen är även att kunna redovisa hur stor andel av de anställda som inte har någon sjukfrånvaro rapporterad under de senaste två åren. Redovisa hur många sjuktillfällen som inträffat under året, sjukfrånvaro fördelat på förvaltning, jämföra långtidssjukskrivningar mot korttidssjukskrivningar, redovisa antalet anmälda arbetsskador, skapa fler hälsonyckeltal mm. Fördjupning av nettoarbetstiden kan även vara ett kommande förbättringsförslag, för att börja kartlägga trender om den ökar eller minskar. Utöver ordinarie arbetstid skildrar resursanvändning vilka avvikelser som påverkar avtalad/överenskommen arbetstid. Arbetad tid är utförda arbetstimmar av all personal under hela året då frånvaro räknats av. Den totala arbetade tiden räknas fram genom avtalad/överenskommen arbetstid frånvaro = nettoarbetstid, som i sin tur genererar: Nettoarbetstid + övertid + fyllnadstid + flextid = totalt arbetad tid.

4 SAMMANFATTNING Sammanfattning Följande fakta är hämtat ur Skurups Kommuns personalekonomiska redovisning för år Den 31 december hade kommunen 1084 tillsvidare- och visstidsanställda. Av kommunens anställda är 82,1 procent kvinnor och 17,9 procent män. Personalvolymen minskade med 24 anställningar. Antalet tillsvidareanställda ökade med 10 anställningar. 25 tillsvidareanställda slutat på egen begäran och 29 anställda slutade via pensionsavgång. 61,6 procent är heltidsanställda av kvinnorna 55,9 procent och männen 98,6 procent. Genomsnittssysselsättningsgraden är 88,3% i kommunen. Genomsnittsåldern i kommunen ökade med 0,3 år (ca 4 månader) och är 48,0 år. Andelen anställda under 30 år är 6,7 % och andelen anställda över 55 år är 28,2 %. Skurups Kommun ligger under genomsnittet för landets kommuner på de yngre som är 8,6 % och även de äldre som är 28,4 %. Medianlönen var kronor/heltidtjänst för tillsvidareanställda vid årets slut. Medianlönen för tillsvidareanställda ökade med 540 kronor jämfört med Personalkostnaden var 431,6 miljoner kronor. Sjukfrånvarokostnaden ökade med 26,3 % till 3,9 miljoner kronor. Frånvaroorsakerna semester, föräldraledighet, komptidsuttag och vård av sjukt barn, dvs exklusive sjukfrånvaro är dagar, vilket motsvarar 18,2% av den ordinarie arbetstiden. Mer- och övertiden motsvarar 15,6 årsarbetare, vilket är en ökning med 19,6 % jämfört med ,5 % av de tillsvidareanställda hade ingen sjukfrånvaro rapporterad under året. 66,3 % av de tillsvidareanställda hade 0-5 sjukdagar under året. 68 procent av utbetalt friskvårdsbidrag gick till gym/träning (37%) och behandling (31%). Sjukdagarna ökade med 3,3 % till dagar. Sjukfrånvaron var 4,26 procent av ordinarie arbetstid. 4

5 PERSONALSTRUKTUR 1 Personalstruktur Den personalekonomiska redovisningen avser i första hand månadsavlönade d.v.s. tillsvidareanställda och visstidsanställda om inget annat anges. 1.1 Antal anställda Anställningar i Skurups kommun Tillsvidareanställningar Visstidsanställningar Totalt Förvaltning Kvinnor Män Kvinnor Män anställningar Kommunövergripande stab Myndighetsverksamhet Serviceförvaltningen Skola- och utbildningsförvaltningen (SUF) Individ- och omsorgsförvaltningen (IOF) Totalt kommunen Av de 1084 anställningarna var 890 kvinnor och 194 män. Fördelning av anställningsform var 966 tillsvidareanställningar och 118 visstidsanställningar. Linjediagrammet visar utvecklingen av antalet tillsvidareanställningar. Index 100 är 894 tillsvidareanställningar.

6 PERSONALSTRUKTUR Linjediagrammet visar utvecklingen av antalet visstidsanställningar. Index 100 är 195 visstidsanställningar. Antal anställningar Kvinnor Män Förändring Tillsvidareanställda Visstidsanställda Totalt kommunen Mellan och minskade personalvolymen med 24 anställningar. Antalet tillsvidareanställda ökade med 10 anställningar. 1.2 Personalomsättning Slutat på egen begäran 2011 Antal % av gruppen Kvinnor 19 2,4 Män 6 3,6 Totalt kommunen 25 2,6 Andelen kvinnor % av gruppen beräknas på 801 och männen på 165. Av 966 anställningar slutade 25 anställda på egen begäran 2011, vilket var 2,6 % av tillsvidareanställningarna.

7 PERSONALSTRUKTUR Pensionsavgång 2011 Antal % av gruppen Kvinnor 22 2,7 Män 7 4,2 Totalt kommunen 29 3,0 Andelen kvinnor % av gruppen beräknas på 801 och männen på 165. Av 966 anställningar slutade 29 anställda genom pensionsavgång, vilket var 3,0 % av tillsvidareanställningarna. 1.3 Planerade pensionsavgångar Beräkningen av antalet pensionsavgångar utgår från en ålderspensionering vid 65 år. Eftersom pensionsåldern är rörlig år kan de verkliga pensionsavgångarna avvika något från nedanstående prognos. Planerade pensionsavgångar Förvaltning Antal pensionsavgångar Individ- och omsorgsförvaltningen Skol- och utbildningsförvaltningen Serviceförvaltningen Kommunövergripande stab Myndighetsenheten Totalt Hel- och deltidsanställda Av kommunens tillsvidareanställda arbetar 61,6 procent heltid och 38,4 procent deltid. Visstidsanställda arbetar 37,7 procent heltid och 62,3 procent deltid. Procentuell fördelning av kvinnor respektive män - tillsvidareanställda Heltidsanställda kvinnor i % av samtliga kvinnor 55,9 55,2 57,7 56,4 57,0 55,9 Deltidsanställda kvinnor i % av samtliga kvinnor 44,1 44,8 42,3 43,6 43,0 44,1 Heltidsanställda män i % av samtliga män 97,7 97,6 97,8 97,3 97,0 98,6 Deltidsanställda män i % av samtliga män 2,3 2,4 2,2 2,7 3,0 1,4

8 PERSONALSTRUKTUR Procentuell fördelning av kvinnor respektive män - visstidsanställda 2011 Heltidsanställda kvinnor i % av samtliga kvinnor 34,5 Deltidsanställda kvinnor i % av samtliga kvinnor 65,5 Heltidsanställda män i % av samtliga män 55,9 Deltidsanställda män i % av samtliga män 44,1 Andelen heltidsanställda tillsvidareanställda män har ökat med 1,6 procentenheter och kvinnor minskat med 1,1 procentenheter. I gruppen visstidsanställda arbetar 34,5 procent av kvinnorna heltid och 44,1 procent av männen. Genomsnittlig sysselsättningsgrad i % 2011 Kvinnor - tillsvidareanställda 88,3 Män - tillsvidareanställda 95,4 Kvinnor - visstidsanställda 83,4 Män - visstidsanställda 80,5 Totalt 88,3 Den genomsnittliga sysselsättningsgraden inom kommunen är 88,3 % 1.5 Ålder Medelåldern i Skurups Kommun på tillsvidareanställd personal har ökat från föregående år från 46,7 år till 48,0 år/anställd. Medelåldern för kvinnor är 47,6 år och 49,7 år för männen. 8

9 PERSONALSTRUKTUR Åldersfördelningen bland samtliga månadsavlönade är ojämn. Det finns fler äldre än yngre anställda. Andelen anställda i åldern år är 45 % medan anställda i åldern år är 55 %. Åldern 42 år är den högst representerade åldersgruppen med 41 anställda, dvs. 3,8 % av totalen. Den högst representerade åldersgruppen för kvinnor är 38 år med 35 anställda (4,0 % av kvinnorna) och 59 år med 11 anställda för männen (5,6 % av männen). 9

10 PERSONALSTRUKTUR Åldersfördelningen bland samtliga månadsavlönade som fördelas på kvinna och man. Andelen kvinnor i åldern år är 47 % och 53 % i åldern år. Männen har en mer ojämn fördelning där andelen åldern år är 39 % och 61 % i åldern år. 1.5 Anställda inom olika verksamhetsområden Verksamhetsområdena är indelade i elva områden utifrån AID (ArbetsIDentifikation) klassificeringens uppbyggnad. Denna utgörs av fem komponenter som tillsammans identifierar rimligt homogena arbetsuppgifter via etikettlista, ansvar, avtal, arbetstid och specialitet. Av samtliga anställda inom kommunen arbetar 43 % inom skol- och barnomsorg, som är det verksamhetsområdet som sysselsätter flest inom kommunen. 10

11 LÖNESTATISTIK 2 Lönestatistik Samtliga löner i detta avsnitt är omräknade till heltidslöner. Den lönestatistik som redovisas är i första hand avsedd att ge en översiktlig bild av löner både totalt i kommunen och för olika personalgrupper. Redovisningen ersätter inte den lönekartläggning som görs årligen enligt diskrimineringslagen. Medianlön i kronor per månad för månadsavlönad personal Personalkategori Kvinnor Män Totalt Kvinnors lön i förhållande till männens i procent Förskola och skolbarnomsorg Barnskötare Förskollärare Fritidspedagog/Fritidsledare Skola Lärare grundskola, tidigare år Lärare grundskola, senare år Lärare gymnasium, allmänna ämne Omsorg om äldre- och funktionshindrade m.fl. Personlig assistent Vårdbiträde Vårdare Undersköterska Socialsekreterare Sjuksköterska Service Vaktmästare Lokalvårdare Park-/trädgårdsarbete Måltidspersonal Kock Löne- spridning/utveckling Lönespridningen eller differentierad lön är ett medel för att skapa utrymme för löneutveckling i ett yrke. Den 10:e percentilen är den lönenivå under vilket 10 procent av lönerna återfinns. På samma sätt är den 90:e percentilen den nivå som 90 procent av lönerna återfinns. 90:e percentilen minus den 10:e percentilen visar lönespridningen. Lönespridningen var 9515 kronor för kvinnor och kronor för männen. Den totala lönespridningen ökade med 72 kronor, d.v.s. 0,67 % jämfört med 2010.

12 LÖNESTATISTIK Lönespridning :e percentilen Median 90:e percentilen Kvinnor Män Totalt Löneutveckling för tillsvidareanställda - medianlön Kvinnor Män Totalt Medianlönen totalt i kommunen är kronor, vilket innebär en ökning med 2,3 procent eller 540 kronor från föregående år. I nedanstående tabeller redovisas löneutvecklingen som förändring av medianlön den 31 december mellan respektive år. Löneutveckling i procent för tillsvidareanställda Kvinnor 2,85% 0,49% 9,50% 4,14% 4,98% 2,58% Män 1,12% 2,72% 5,85% 4,15% 1,66% 2,18% Totalt 2,83% 3,44% 7,37% 4,21% 6,10% 2,31% Löneutvecklingen mellan 2006 och 2011 i kommunen är 25,6 procent För 2011 var kvinnors medianlön 90,2 i förhållande till männens medianlön, vilket är en förbättring med 4,0 % jämfört med

13 PERSONALKOSTNADER 3 Personalkostnader Personalkostnader i tkr Löner och ersättningar Löner till arbetstagare Löner till förtroendevalda Löner till uppdragstagare Semesterlön Arbetsgivaravgifter Lagstadgade arbetsgivaravgifter Löneskatt Arbetsmarknadsförsäkring enligt avtal Grupplivförsäkring Övriga sociala avgifter Pensionskostnader Övriga ersättningar* Summa personalkostnader * Förmånsvärden av naturaförmåner/måltider, traktamenten, bilersättning, omkostnadsersättningar Kostnader personalutveckling och personalvård tkr Externa kostnader personalutveckling och personalvård Kurs och Konferens Sjuk- och hälsovård (avg ftg hälsovård/ sjukv matrl, läkem.) Friskvård Personalrepresentation Personalrepresentation samt förtäring Kostander i personalvårdande syfte Personalrekrytering Plats annonser och arbetssökandes resor Summa personalutveckling och personalvård

14 RESURSANVÄNDNING Kostnad sjukfrånvaro tkr Förändring Kommunövergripande stab Myndighetsverksamhet Serviceförvaltningen Individ- och omsorgsförvaltningen Skol- och utbildningsförvaltningen Totalt Summan för personalkostnader, personalutveckling/vård och sjukfrånvaro Kostnader för sparade semesterdagar och okompenserad mertid/övertid Semestergrupp Semestergrupp 1 (månadsanställda) Semestergrupp 2 (timavlönade) Semestergrupp 8 (uppehållsanställda) Semestergrupp 9 (ferieanställda, lärare) Totalt kommunen Resursanvändning arbetad tid och frånvaro Resursanvändning skildrar vilka avvikelser som påverkar överenskommen arbetstid enligt avtal. De frånvaroorsaker som mest påverkar nettoarbetstiden är semester, sjukfrånvaro, föräldraledighet, komptidsuttag och vård av sjukt barn. Semester Kvinnor Män Dagar Tillsvidareanställda Visstidsanställda Totalt kommunen Semestern i kommunen är dagar, vilket motsvarar 10,8% av den ordinarie arbetstiden. 14

15 RESURSANVÄNDNING Föräldraledighet Kvinnor Män Dagar Dagar/ anställning Dagar Dagar/ anställning Dagar totalt Tillsvidareanställda , , Visstidsanställda 829 4, , Totalt kommunen , , Föräldraledigheten i kommunen är dagar, vilket motsvarar 5,4 % av den ordinarie arbetstiden. Komptidsuttag Kvinnor Dagar Dagar/ anställning Dagar Män Dagar/ anställning Dagar totalt Tillsvidareanställda , , Visstidsanställda 400 2,2 15 0,4 415 Totalt kommunen , , Komptidsuttaget i kommunen är dagar, vilket motsvarar 1,1 % av den ordinarie arbetstiden. Vård av barn Kvinnor Män Dagar Tillfällen Dagar Tillfällen Dagar totalt Tillsvidareanställda Visstidsanställda Totalt kommunen Vård av sjukt barn i kommunen är 2355 dagar, vilket motsvarar 0,9 % av ordinarie arbetstiden. Frånvaroorsakerna (semester, föräldraledighet, komptidsuttag och vård av sjukt barn) är tillsammans dagar, vilket motsvarar 18,2% av den ordinarie arbetstiden.

16 HÄLSA OCH FRISKVÅRD Om samtlig frånvarotid på 18,2% av den ordinarie arbetstiden hade täckts av ersättare skulle det behövas ca 190 helårsanställda med 88,3% sysselsättningsgrad, som är Skurups kommuns genomsnittliga sysselsättningsgrad. Sjukfrånvaron är inte med i beräkningen. Mertid och övertid motsvarande antal årsarbetare Antal årsarbetare* 22,34 21,30 18,30 21,20 18,40 14,47 12,89 13,03 15,58 * Normal årsarbetstid = 1800 timmar/år Under 2011 utfördes totalt timmar över- och fyllnadstid. Detta är en ökning med timmar i jämförelse med år 2010, eller en ökning med 19,6 procent. 5 Hälsa och friskvård 5.1 Hälsobokslut Hälsobokslutet samlar in uppgifter om anställdas hälsa som kopplas till ekonomiskt mätbara nyckeltal. Huvudtanken bakom hälsobokslutet är att systematiskt och målmedvetet arbeta för att öka hälsan och välbefinnandet i Skurups Kommun. I den ekonomiska årsredovisningen syns inte baksidan av ohälsan som exempelvis sjukskrivningar får på längre sikt. Arbetsgivarens sjuklönekostnader finns med (Kap. 3 Personalkostnader), men kostnader i form av minskad produktivitet, rekryteringskostnader och förlorad kompetens och kvalitet mäts inte. Nyckeltalet frisktal beskriver kvinnor och män som ligger inom intervallet 0-5 sjukfrånvaro dagar under året Av totalen har 275 tillsvidareanställda samt 184 visstidsanställda ingen sjukfrånvaro under året. Siffrorna inkluderar alla som har eller har haft en anställning 2011 i Skurups Kommun. Frisktal - sjukfrånvarodagar <= 5 Kvinnor 0 dagar Procent/ arbetstiden 1-5 dagar Procent/ arbetstiden Män 0 dagar Procent/ arbetstiden 1-5 dagar Procent/ arbetstiden Totalt/ dagar Tillsvidareanställda , , , , Visstidsanställda , , , , Totalt kommunen , , , ,

17 HÄLSA OCH FRISKVÅRD För att skapa en övergripande bild av hur sjukfrånvaro dagarna fördelas per anställd i kommunen skapas två grupper, en med alla som har 0-5 sjukdagar och en med 6 eller fler sjukdagar. Vi har valt att redovisa 0-5 sjukdagar hos oss som ett frisktal, för att möjliggöra en jämförelse mellan oss och andra kommuner. Frisktal - procent av anställningsform Kvinnor Män Totalt Tillsvidareanställda 63,88 77,60 66,31 Visstidsanställda 74,87 85,14 76,55 Totalt inom kommunen låg frisktalet för tillsvidareanställda på 66,31%, fördelat på kvinnor 63,88% och män 77,60%. Den friskaste gruppen är visstidsanställda män, där 85,14% av de anställda har 0-5 sjukdagar på ett år. 5.2 Friskvårdsbidrag Skurups Kommun arbetar friskvårdsfrämjande genom att erbjuda alla anställda möjligheten att få 500 kronor i subvention till valfri friskvårdsaktivitet. Friskvårdsbidrag 2011 Antal utbetalningar Kostnad för aktiviteten Genomsnittlig utbetalning Aktivitet Behandling Bad/simning Dans Gym/träning Hälsoundersökning Kost Tävling/Sport Stress

18 HÄLSA OCH FRISKVÅRD I Skurups kommun ansökte 331 anställda om friskvårdsbidrag Det utbetalades kronor och genomsnittsutbetalningen blev 478 kronor per ansökan. Aktiviteterna delas in i åtta grupper; Behandling (t.ex. massage, fotvård naprapat mm.), Gym/träningslokal (t.ex. styrketräning, spinning, aerobics mm.), Tävling/sport (t.ex. boxning, badminton, tennis mm.), Dans (t.ex. linedance, zumba, bugg mm.), Bad/simning (t.ex. vatten-gymnastik, motionssimning, bad mm.), Stress (t.ex. yoga, meditation, stresshanteringskurs mm.), Kost (t.ex. kost rådgivning/utbildning mm.) och Hälsoundersökning (Hälso-utmaningen 2011 via Previa). Personalenheten anordnade en extra friskvårdssatsning 2011 som hette Hälsoutmaningen Alla anställda fick möjligheten att vara med i en stegräknartävling varav 241 anställda antog utmaningen. Alla deltagarna fick varsin stegräknare och inloggning till en digitalträningsportal, där stegen/aktiviteten registrerades. I träningsportalen kunde samtliga deltagare följas var de befann sig på en karta. Deltagarna kunde även chatta/blogga med varandra och byta recept och andra friskvårdsråd i friskvårdsportalen. I hälsoutmaningen 2011 ingick två frivilliga konditionstest ett innan tävlingen och ett efter tävlingen. Tanken var att deltagarna skulle få möjligheten att få ett kvitto på att ansträngningen hade lönat sig. Previa anordnade en hälsoinspirerande föreläsning, som var kostnadsfri för deltagarna samt en hälsoundersökning. Hälsoundersökningen kostade 500 kronor och följande ingick: blodtryck, midjemått, blodsocker, kolesterol och ett kort hälsosamtal. 5.3 Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron Från och med den 1 juli 2003 är samtliga arbetsgivare skyldiga att redovisa uppgifterna om sjukfrånvaron i årsredovisningen. Syftet med detta är att skapa ett material som är jämförbart över tid och kommungräns. Sjukfrånvarodagarna har minskat sedan 2004 till 2010, från till dagar. Trenden bröts 2011, då sjukfrånvaron ökade något till dagar. 18

19 HÄLSA OCH FRISKVÅRD Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid 2011 Kvinnor Män Totalt 29 år och yngre 4,01 2,13 3, år 4,31 2,31 3,98 50 år och äldre 5,19 2,89 4,66 Totalt kommunen 4,66 2,61 4,26 Den totala sjukfrånvarotiden i förhållande till total ordinarie arbetstid var 4,26 procent. Kvinnor är sjuka 4,66 procent av den ordinarie arbetstiden och männen 2,61 procent. Den friskaste gruppen är män 29 år och yngre med 2,13 procent sjukfrånvaro och kvinnor 50 år och äldre har mest sjukfrånvaro med 5,19 procent. Sjukfrånvaro i procent fördelat på tjänstgöringsgrad 2011 Kvinnor Män Totalt Heltid 4,54 2,65 4,03 Deltid 5,07 2,32 4,87 Deltidsanställda män är den friskaste gruppen med 2,32 procent sjukfrånvaro medan kvinnor som är deltidsanställda har mest sjukfrånvaro med 5,07 procent av den ordinarie arbetstiden. 19