Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Bemanningsstruktur Tidsredovisning Sjukfrånvaro Personalrörlighet...

Transkript

1

2 Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Bemanningsstruktur Tillsvidareanställda antal personer och årsarbetare Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader Tillsvidareanställda åldersstruktur Tillsvidareanställda - förvaltningar Tillsvidareanställda - personalgrupper Tidsbegränsade anställningar Timavlönade Faktiska sysselsättningsgrader Tidsredovisning Faktisk arbetad tid Fyllnads- och övertid Fyllnadstid Övertid Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron totalt Sjukfrånvaro per förvaltning Sjukfrånvaro per personalgrupp Sjukfrånvaro fördelat på personalens sysselsättningsgrader Upprepad korttidssjukfrånvaro Långtidssjukfrånvaro Sjuklönekostnader Frisknärvaro Personalrörlighet Personalomsättning Avgångsorsaker tjänstepension och varaktig sjukersättning Förväntade pensionsavgångar Kompetensförsörjning och rekrytering Utrikes födda och utländsk bakgrund Löner Personalkostnader och skulder till personalen... 50

3 Inledning Kalmar kommun sammanställer årligen en personalöversikt som en del av kommunens redovisning. Personalöversikten är tänkt att ge en aktuell bild och jämförelser bakåt i tiden av kommunens personal beträffande omfattning, struktur, hälsa och kostnader. Personalnyckeltal är värdefulla för att kunna bedöma resultatet av organisationens personalpolitik. De säger inte allt om det de mäter, utan är ett av flera verktyg för att analysera personalsituation och personalpolitik. Personalredovisningen ger m.a.o. inte svar på alla frågor avseende personalfrågorna och det är därför viktigt att betona att ytterligare nedbrytning och analys i vissa fall kan vara nödvändig. Kontakta gärna mig om hjälp behövs med detta. Redovisningen är tänkt att väcka en nyfikenhet som gör att vi ställer oss frågor. Ambitionen är att personalredovisningen ska vara ett instrument för den framtida planeringen och göra det möjligt för jämförelser inom den egna organisationen samt med liknande organisationer. Personalredovisningen kan även användas som uppslagsverk för att få tillgång till grunddata. Merparten av redovisning visas på kommunövergripande nivå men även nerbrutet på förvaltningar och kommunens olika personalgrupper. Redovisningen är könsuppdelat så långt det är möjligt. Viss statistik är inte könsuppdelat då detta är något som vi inte själva kunnat påverka eftersom en del av statistiken hämtas från externa källor. Trevlig läsning! Thomas Hodin Personalutvecklare 2

4 Sammanfattning 2015 års personalöversikt visar bland annat att: Kalmar kommun har tillsvidareanställda, vilket är en ökning med 86 personer jämfört med Av de tillsvidareanställda är 78 % (4 040) kvinnor och 22 % (1 143) män. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden utifrån de tillsvidareanställdas anställningsavtal fortsätter att öka och är nu 96,0 %. Kvinnornas sysselsättningsgrad är 95,4 % och männens 98,0 %. Skillnaden mellan kvinnor och mäns sysselsättningsgrader minskar. 80 % av de tillsvidareanställdas anställningsavtal är heltidstjänster vilket är en ökning jämfört med 2014 (79 %). 77 % av kvinnorna har heltidstjänster och 92 % av männen. Medelåldern för de tillsvidareanställda är 45,9 år vilket är lite lägre jämfört med 2014 (46,0). Kvinnornas medelålder är 45,8 år och männens 46,5 år. 335 personer är månadsavlönade med en tidsbegränsad anställning, vilket är en minskning med 33 personer jämfört med Timavlönade arbetade timmar under 2015 vilket motsvarar 347 årsarbetare. Jämfört med 2014 var det en ökning motsvarande 57 årsarbetare. Fyllnads- och övertidsuttaget fortsätter att minska. Under 2015 var uttaget på timmar vilket motsvarar en minskning med 2,4 årsarbetare jämfört med Sjukfrånvaron fortsätter att öka. Under 2015 var sjukfrånvaron i % av arbetad 6,8 % vilket kan jämföras med 2014 då sjukfrånvaron var 6,2 %. Kvinnornas sjukfrånvaro var 7,7 % (7,0 %) och männens 4,1 % (3,8 %). Den upprepade korttidsjukfrånvaron (6 frånvarotillfällen eller mer under ett kalenderår) ökade marginellt. Den längre sjukfrånvarons betydelse för den totala sjukfrånvaron ökar för både kvinnor och män. Totalt motsvarar sjukfrånvaron över 59 dagar 44,9 % av den totala sjukfrånvaron. För kvinnor är siffran 47,4 % och för männen 30,7 %. Kommunens kostnader för sjuklöner var 31,6 Mkr (exkl. po-pålägg) under 2015 vilket är en ökning med 3,5 Mkr jämfört med 2014 (+12,2 %). Personalomsättningen bland de tillsvidareanställda var under året 2,8 % vilket är en ökning jämfört med 2014 (2,1 %). Kvinnornas personalomsättning var 2,8 % och männens 2,6 %. Pensionsavgångarna fortsätter att öka. Under 2015 slutade 122 tillsvidareanställda med pension vilket är 7 fler än Av de 122 var 97 kvinnor och 25 män. 6,4 % av de månadsavlönade är utrikes födda vilket är lägre jämfört med året innan (7,5 %). Av kvinnorna är 6,6 % utrikes födda jämfört med 5,7 % av männen. Personalkostnaderna uppgick till Mkr (Inkl. PO) vilket är en ökning med 96 Mkr (+ 3,8 %) jämfört med

5 Antal 1 Bemanningsstruktur 1.1 Tillsvidareanställda antal personer och årsarbetare Kalmar kommuns tillsvidareanställda ökade under 2015 med 86 personer (+ 1,7 %) för att nu uppgå till personer. Merparten är kvinnor (78 %). Antalet tillsvidareanställda har i snitt ökat med 1,4 % per år under den senaste 10-årsperioden. Antalet kvinnor har ökat med 1,2 % och männen med 2,4 % per år. Nedanstående diagram och tabell visar hur utvecklingen sett ut för de senaste 10 åren: Tillsvidareanställda Kvinnor Män Antal tillsvidareanställda Totalt Kvinnor Män Andel kvinnor och män i % Kvinnor Män Mätdatum är genomgående i rapporten den 31 december respektive år om inget annat anges. 4

6 Antal När antalet anställda räknats om utifrån deras sysselsättningsgrader motsvarade det årsarbetare vilket är en ökning med 107,3 årsarbetare (+ 2,2 %). Antalet årsarbetare motsvarar 96 % av det totala antalet tillsvidareanställningar vilket är detsamma som att säga att den genomsnittliga sysselsättningsgraden för kommunens tillsvidareanställda är 96 %. 2 Av de årsarbetarna var kvinnor (78 %) och män (22 %). Antalet årsarbetare har i snitt ökat med 2,0 % under den senaste 10-årsperioden. Kvinnornas ökning har varit 1,9 % och männens 2,6 %. I nedanstående diagram och tabell redovisas hur utvecklingen för antalet årsarbetare sett ut för de senaste 10 åren: Årsarbetare Kvinnor Män Antal årsarbetare (omräknade heltider) Totalt Kvinnor Män Andel kvinnor och män i % Kvinnor Män Se sid 6 för mer detaljerad redovisning av personalens sysselsättningsgrader. 5

7 1.2 Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader De tillsvidareanställdas genomsnittliga sysselsättningsgrad är 96,0 %, vilket är en ökning med 0,5 procentenheter jämfört med Kvinnornas genomsnittliga sysselsättningsgrad är 95,4 % och männens 98 %. Skillnaden mellan kvinnor och mäns sysselsättningsgrader minskar. Följande diagram visar sysselsättningsgradernas utveckling för kvinnor och män under de senaste 7 åren. 4 % Genomsnittliga sysselsättningsgrader i % (Tillsvidareanställda) Kvinnor 89,5 89,5 89,7 90,2 93,6 94,9 95,4 Män 95,5 95,8 95,6 95,9 97,4 97,9 98,0 80 % av kommunens tillsvidareanställningar är heltidstjänster, vilket kan jämföras med 2014 då andelen var 79 %. 77 % av kvinnornas tillsvidaretjänster är heltid och motsvarande siffra för männen är 92 %. Kvinnor Deltid 23% Män Deltid 8% Heltid 77% Heltid 92% Totalt Deltid 20% Heltid 80% 3 Siffrorna som presenteras i detta avsnitt utgår från de tillsvidareanställdas sysselsättningsgrader enligt anställningsavtalet. För redovisning av den faktiska sysselsättningsgraden, se avsnitt Under 2012 infördes rätten till heltid vilket ger den kraftiga ökningen mellan 2013 och

8 De genomsnittliga sysselsättningsgraderna varierar i de olika åldersgrupperna. Lägst sysselsättningsgrad har de yngre och äldre åldersgrupperna. Männen har genomgående en högre sysselsättningsgrad i de olika åldersgrupperna. Följande tabell visar hur de genomsnittliga sysselsättningsgraderna ser ut i de olika åldersgrupperna. Tillsvidareanställda Genomsnittliga sysselsättningsgrader i % Åldersgrupper Kvinnor Män Totalt < 20 år 90,9 * 91, år 95,8 96,5 95, år 96,6 98,6 97, år 96,2 99,0 96, år 95,2 98,1 95,8 60 år 92,1 96,1 93,1 Totalt 95,4 98,0 *) Redovisas endast om det finns 5 eller fler i åldersgruppen. 96,0 Nedanstående tabell visar andelen heltider i de olika åldersgrupperna. Genomgående har männen en högre andel heltidstjänster i de olika åldersgrupperna. Tillsvidareanställda Andel heltider i % Åldersgrupper Kvinnor Män Totalt <20 år * * år år år år år Totalt *) Redovisas endast om det finns 5 eller fler inom åldersgruppen 80 7

9 Antal Medelålder 1.3 Tillsvidareanställda åldersstruktur De tillsvidareanställdas medelålder är 45,9 år vilket är oförändrat jämfört med för ett år sedan. Kvinnornas medelålder är 45,8 år och männens 46,5 år. Utvecklingen de senaste åren ser ut på följande sätt: Medelålder - Tillsvidareanställda 46,6 46,4 46,2 46,0 45,8 45,6 45,4 45,2 45, Kvinnor 46,0 46,1 45,9 45,9 45,7 45,6 45,5 45,9 45,9 45,8 Män 46,2 46,2 46,0 46,3 45,9 45,9 45,8 46,3 46,3 46,5 Den största andelen av de tillsvidareanställda finns i åldersgrupperna år (1 525 personer, 29 %) och år (1 438, 28 %). Nedanstående diagram visar antalet tillsvidareanställda per åldersgrupp fördelat på kvinnor och män Kvinnor Åldersfördelning -Tillsvidareanställda <20 år år år år år 60 år Män Följande tabell visar åldersfördelning i %. Tillsvidareanställda Åldersfördelning i % Åldersgrupper Kvinnor Män Totalt < 20 år år år år år år

10 1.4 Tillsvidareanställda - förvaltningar Kalmar kommun består av 8 förvaltningar där barn- och ungdomsförvaltningen och omsorgsförvaltningen är de två största förvaltningarna följt av socialförvaltningen. Fördelningen ser ut på följande sätt: Tillsvidareanställda Södermöre kommundelsförvaltning 7% Socialförvaltningen 22% Barn- och ungdoms förvaltningen 29% Serviceförvaltningen 10% Samhällsbyggnadskontoret 2% Omsorgsförvaltningen 25% Kommunledningskontoret 4% Kultur- och fritidsförvaltningen 3% Nedanstående tabell visar antalet tillsvidareanställda och årsarbetare (omräknade heltider) på förvaltningarna för åren 2014 och Under 2015 ökade antalet tillsvidareanställda mest på Kultur-och fritidsförvaltningen med hänsyn taget till antalet anställda (+ 12 %). Omsorgsförvaltningen minskade under året med 55 personer och 47,9 årsarbetare. Skillnaden innebär att den genomsnittliga sysselsättningsgraden ökade under året på förvaltningen. Även andra förvaltningar har en större ökning av antalet årsarbetare jämfört med antal personer vilket även det ger en högre genomsnittlig sysselsättningsgrad. Tillsvidareanställda. Antal personer och årsarbetare* Förändring antal Förvaltningar Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Barn- och ungdomsförvaltningen , , ,1 Kommunledningskontoret , , ,3 Kultur- och fritidsförvaltningen , , ,9 Omsorgsförvaltningen , , ,9 Samhällsbyggnadskontoret 93 92, , ,5 Serviceförvaltningen , , ,9 Socialförvaltningen , , ,2 Södermöre kommundelsförvaltning , , ,2 Totalt **) , , ,3 *) Årsarbetare = omräknade heltider. **) Förvaltningarna ska inte summeras då vissa personer kan ha anställningar på fler förvaltningar. 9

11 Antal Kvinnorna dominerar på alla förvaltningar förutom på kommuneldningskontoret. Nedanstående diagram visar antalet kvinnor och män på de åtta förvaltningarna för åren 2014 och Tillsvidareanställda per förvaltning BoU Kl KoF Omsfv SBK Servicefv Socialfv Södermöre Kvinnor Män Könsfördelningen på de olika förvaltningarna för åren 2014 och 2015 framgår av nedanstående tabell. Tillsvidareanställda Andel kvinnor och män i % Förvaltningar Kvinnor Män Kvinnor Män Barn- och ungdomsförvaltningen Kommunledningskontoret Kultur- och fritidsförvaltningen Omsorgsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Serviceförvaltningen Socialförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning Totalt

12 Medelåldern på förvaltningarna varierar från 44,2 år (samhällsbyggnadskontoret) till 48,9 år (kultur- och fritidsförvaltningen). Per förvaltning ser medelåldern ut på följande sätt: Tillsvidareanställda Medelålder Förvaltningar Kvinnor Män Totalt Barn- och ungdomsförvaltningen 45,8 48,3 46,3 Kommunledningskontoret 48,9 48,0 48,4 Kultur- och fritidsförvaltningen 48,2 49,9 48,9 Omsorgsförvaltningen 45,9 44,2 45,7 Samhällsbyggnadskontoret 45,0 43,2 44,2 Serviceförvaltningen 47,6 47,2 47,4 Socialförvaltningen 44,3 44,3 44,3 Södermöre kommundelsförvaltning 46,2 48,9 46,5 Totalt 45,8 46,5 45,9 Nedanstående diagram visar på en olikartad åldersstruktur i de olika förvaltningarna. Åldersfördelning i % per förvaltning - Tillsvidareanställda BoU KL KoF Omsfv SBK Servicefv Socfv Södermöre Totalt <20 år år år år år 60 år 11

13 De genomsnittliga sysselsättningsgraderna skiljer sig åt mellan förvaltningarna där personalen jobbar i genomsnitt 99,9 % av en heltid på Samhällsbyggnadskontoret och 91,9 % i Södermöre kommundelsförvaltning. Under året ökade främst sysselsättningsgraderna på Socialförvaltningen (+1 procentenhet) och i Södermöre kommundelsförvaltning (+ 0,9 procentenheter). Männen har en högre genomsnittlig sysselsättningsgrad än kvinnorna på alla förvaltningar. Den största differensen är i Södermöre kommundelsförvaltning där männen har 8 procentenheter högre genomsnittlig sysselsättningsgrad än kvinnorna. Differensen ökade även under året från 7,2 procentenheter under Tillsvidareanställda Genomsnittliga sysselsättningsgrader i % Förändring 6 Diff 2015 Diff 2014 Förvaltning Kvinnor Män Totalt kv-män kv-män Barn- och ungdomsförvaltningen 97,7 98,0 97,7 +0,6-0,3-0,4 Kommunledningskontoret 95,1 99,5 97,3-0,2-4,4-3,2 Kultur- och fritidsförvaltningen 94,7 95,0 94,8-0,3-0,2-3,0 Omsorgsförvaltningen 91,9 94,6 92,2 +0,2-2,7-2,7 Samhällsbyggnadskontoret 99,8 100,0 99,9 +0,5-0,2 +0,9 Serviceförvaltningen 93,9 98,4 95,9 +1,0-4,5-5,6 Socialförvaltningen 98,9 99,1 99,0 +0,1-0,1-0,9 Södermöre kommundelsförvaltning 91,1 99,1 91,9 +0,9-8,0-7,2 Totalt 95,4 98,0 96,0 +0,5-2,6-3,0 Andelen heltider varierar mellan förvaltningarna där samhällsbyggnadskontoret (SBK) har 99 % heltidstjänster jämfört med omsorgsförvaltningens 50,5 %. Följande diagram visar andelen heltidstjänster på de olika förvaltningarna för kvinnor och män. BoU Andel heltidstjänster i % per förvaltning- Tillsvidareanställda Kl KoF Omsfv SBK Kvinnor Män Servicefv Socfv Södermöre Totalt 5 Siffrorna implicerar inte nödvändigtvis en differens inom de olika personalgrupperna på förvaltningarna utan kan bero på hur allokeringen av män och kvinnor är fördelade i traditionsenliga grupper med högre respektive lägre sysselsättningsgrader. För utförligare beskrivning hur det ser ut i de olika personalgrupperna se avsnitt Förändring av de totala sysselsättningsgraderna på de olika förvaltningarna mätt i procentenheter. 12

14 Under året ökade andelen heltidstjänster främst i södermöre kommundelsförvaltning (+3,5 procentenheter) följt av serviceförvaltningen (+ 3,4 procentenheter). Andelen heltidstjänster minskade på kommunledningskontoret (-0,8 procentenheter) och omsorgsförvaltningen (- 0,7 procentenheter). Männen har genomgående en högre andel heltider än kvinnorna på alla förvaltningarna. Den största differensen är i Södermöre kommundelsförvaltning där männen har 32,2 procentenheter högre andel heltider än kvinnorna. Differensen ökade även under året från 30,4 procentenheter Tillsvidareanställda Andel heltider i % Förändring 8 Diff 2015 Diff 2014 Förvaltning Kvinnor Män Totalt kv-män kv-män Barn- och ungdomsförvaltningen 92,6 94,8 93,0 +1,5-2,2-3,0 Kommunledningskontoret 88,4 99,0 93,8-0,8-10,6-7,5 Kultur- och fritidsförvaltningen 84,7 89,1 86,4 0,0-4,4-8,9 Omsorgsförvaltningen 48,8 64,4 50,5-0,7-15,6-13,8 Samhällsbyggnadskontoret 98,1 100,0 99,0 +1,1-1,9 +0,2 Serviceförvaltningen 73,0 93,6 82,0 +3,4-20,6-23,8 Socialförvaltningen 96,8 97,6 97,0 +1,2-0,7-3,2 Södermöre kommundelsförvaltning 62,5 94,7 65,9 +3,5-32,2-30,4 Totalt 77,2 92,0 80,5 +1,6-14,7-15,7 7 Se not 4. 8 Förändring av den totala andelen heltidstjänster på de olika förvaltningarna mätt i procentenheter. 13

15 1.5 Tillsvidareanställda - personalgrupper Kalmar kommun har en skiftande verksamhet vilket ger att kommunens personal arbetar inom en rad olika områden. Det innebär att kommunen har en mängd olika yrkesbenämningar och i följande avsnitt kommer all tillsvidareanställd personal att delas upp i 12 olika personalgrupper grupperade efter AID - kodningens huvudgrupper 9. De två största personalgrupperna arbetar med vård- och omsorgsarbete med äldre och funktionshindrade (39,5 %) och skol- och barnsomsorgsarbete (29 %). Följande tabell visar antal personer i de olika personalgrupperna för 2014 och 2015 och förändringarna mellan åren uttryckt i antal och procent. Tillsvidareanställda Förändring Personalgrupp antal % Ledningsarbete ,3 Handläggar - och administratörsarbete ,5 Vård- och omsorgsarbete m.m ,0 Rehab och förebyggande arbete ,7 Socialt och kurativt arbete ,1 Skol- och barnomsorgsarbete ,9 Kultur-, turism- och fritidsarbete ,5 Teknikarbete ,7 Hantverkare m.m ,8 Räddningstjänstarbete ,3 Köks- och måltidsarbete ,3 Städ, tvätt och renhållningsarbete ,1 Totalt ,7 Könsfördelningen i de olika personalgrupperna varierar där ytterligheterna finns inom räddningstjänsten med 95 % män och i grupperna vård-och omsorgsarbete och städ, tvätt och renhållningsarbete där 85 % är kvinnor. Nedanstående tabell visar hur könsfördelningen ser ut i de olika personalgrupperna. Tillsvidareanställda Antal Procent Personalgrupper Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Ledningsarbete Handläggar - och administratörsarbete Vård- och omsorgsarbete m.m Rehab och förebyggande arbete Socialt och kurativt arbete Skol- och barnomsorgsarbete Kultur-, turism- och fritidsarbete Teknikarbete Hantverkare m.m Räddningstjänstarbete Köks- och måltidsarbete Städ, tvätt och renhållningsarbete Totalt AID står för arbetsidentifikation för personal inom kommuner och landsting. Grupperna grupperas efter arbetsuppgifter. 14

16 Medelåldern varierar från 38,7 år (rehab och förebyggande arbete) till 49,8 år (handläggar- och administratörsarbete m.m.). Följande tabell redovisar medelåldern för de olika personalgrupperna och förändringen jämfört med Tillsvidareanställda Medelålder Förändring 10 Personalgrupper Kvinnor Män Totalt Ledningsarbete 48,6 49,9 49,0-0,3 Handläggar - och administratörsarbete 49,6 50,4 49,8-0,1 Vård- och omsorgsarbete m.m. 45,4 43,4 45,1 +0,2 Rehab och förebyggande arbete 38,9 37,9 38,7-0,2 Socialt och kurativt arbete 43,6 46,3 44,3-1,0 Skol- och barnomsorgsarbete 45,6 47,9 46,0-0,3 Kultur-, turism- och fritidsarbete 47,0 48,0 47,4-0,4 Teknikarbete 43,7 45,4 44,8 +0,3 Hantverkare m.m. 46,9 49,9 49,7 0,0 Räddningstjänstarbete * 43,5 42,9 +0,2 Köks- och måltidsarbete 47,3 42,5 46,4 +0,5 Städ, tvätt och renhållningsarbete 48,3 44,7 47,8-0,3 Totalt 45,8 46,5 45,9 0,0 *) Redovisas endast om det finns 5 eller fler. Nedanstående diagram visar på en olikartad åldersstruktur i de olika personalgrupperna. Åldersfördelning i % per personalgrupp - Tillsvidareanställda Ledningsarbete Handläggar - och Vård- och omsorgsarbete m.m. Rehab och förebyggande arbete Socialt och kurativt arbete Skol- och barnomsorgsarbete Kultur-, turism- och fritidsarbete Teknikarbete Hantverkare m.m. Räddningstjänstarbete Köks- och måltidsarbete Städ, tvätt och renhållningsarbete Totalt <20 år år år år år 60 år 10 Förändring av den totala medelåldern i varje personalgrupp. 15

17 Sysselsättningsgraderna i de olika grupperna varierar stort. Personal inom räddningstjänsten arbetar alla heltid vilket kan jämföras med personal inom köks- och måltidsarbete där sysselsättningsgraden är 91,9 %. Männen har i de flesta grupperna en högre sysselsättningsgrad. Tillsvidareanställda Genomsnittliga sysselsättningsgrader i % Personalgrupp Kvinnor Män Totalt Förändring Diff 2015 kv-män Diff 2014 kv-män Ledningsarbete 98,9 100,0 99,3 +0,1-1,1-1,3 Handläggar - och adm.arbete 96,7 98,0 97,1 +0,3-1,3-1,0 Vård- och omsorgsarbete m.m. 93,3 96,7 93,8 +0,2-3,5-3,8 Rehab och förebyggande arbete 95,9 100,0 96,7-0,2-4,1-3,8 Socialt och kurativt arbete 97,5 100,0 98,1 +0,7-2,5-2,2 Skol- och barnomsorgsarbete 97,8 98,3 97,9 +0,6-0,6-0,7 Kultur-, turism- och fritidsarbete 95,6 94,3 95,1 +0,3 +1,3-3,2 Teknikarbete 100,0 99,5 99,6 +0,4 +0,5 +1,0 Hantverkare m.m. 90,0 99,0 98,5 0,0-9,0-12,3 Räddningstjänstarbete * 100,0 100,0 0,0 * * Köks- och måltidsarbete 91,5 93,5 91,9 +2,0-2,0-1,6 Städ, tvätt och renhållningsarbete 94,1 95,4 94,3 +0,7-1,3-1,4 Totalt 95,4 98,0 96,0 +0,5-2,6-3,0 *) Redovisas om det finns 5 eller fler. Följande diagram visar hur stor andel kvinnor och män som har heltidstjänster i de olika grupperna. Andel heltidstjänster i % per personalgrupp - Tillsvidareanställda Ledningsarbete Handläggar - och administratörsarbete Vård- och omsorgsarbete m.m. Rehab och förebyggande arbete Socialt och kurativt arbete Skol- och barnomsorgsarbete Kultur-, turism- och fritidsarbete Teknikarbete Hantverkare m.m. Räddningstjänstarbete Köks- och måltidsarbete Städ, tvätt och renhållningsarbete Totalt Kalmar kommun Kvinnor Män 11 Förändring av de totala genomsnittliga sysselsättningsgraderna i de olika personalgrupperna mätt i procentenheter. 16

18 Jämfört med 2014 ökade andelen heltider främst inom städ, tvätt och renhållningsarbete (+ 13,5 procentenheter) följt av personal inom köks- och måltidsarbete (+ 5,4 procentenheter). Båda grupperna är starkt kvinnodominerande vilket bidrog till att skillnaden mellan kvinnor och mäns andel heltider minskade en del under året från 15,7 till 14,7 procentenheter. I de flesta personalgrupperna har männen en större andel heltider än kvinnorna. Störst differens mellan kvinnor och mäns andel heltider finns i gruppen hantverkare där männens andel heltider överstiger kvinnornas med 22 procentenheter 12 följt av gruppen vård- och omsorgsarbete där männens andel heltider är 20,7 procentenheter högre än kvinnornas. Tillsvidareanställda Andel heltider i % Personalgrupper Kvinnor Män Totalt Förändring Diff 2015 kv-män Diff 2014 kv-män Ledningsarbete ,1-3,2-3,8 Handläggar - och adm.arb ,4-5,4-4,3 Vård- och omsorgsarbete m.m ,7-20,7-20,8 Rehab och förebyggande arbete ,0-13,3-12,2 Socialt och kurativt arbete ,2-8,2-7,9 Skol- och barnomsorgsarbete ,9-2,7-3,1 Kultur-, turism- och fritidsarbete ,6-2,5-11,1 Teknikarbete ,7 +1,1 2,1 Hantverkare m.m ,7-22,0-31,0 Räddningstjänstarbete * ,0 * * Köks- och måltidsarbete ,4-4,1 1,3 Städ, tvätt och renhållningsarbete ,5-15,6-17,4 Totalt *) Redovisas om det finns 5 eller fler ,6-14,7-15,7 12 Observera: det endast är 8 kvinnor i gruppen. 13 Förändring av den totala andelen heltidstjänster i de olika personalgrupperna mätt i procentenheter. 17

19 Antal 1.6 Tidsbegränsade anställningar De finns inom verksamheten ett antal personer som arbetar med en anställning som är tidsbegränsad. Med en tidsbegränsad anställning avses en anställning som gäller under en begränsad period till en på förhand bestämt tidpunkt. Enligt Lagen om anställningsskydd (LAS) får avtal om tidsbegränsad anställning träffas för allmän visstidsanställning (AVA), vikariat, säsongsarbete, och när arbetstagaren har fyllt 67 år. Utöver detta finns också möjlighet att träffa anställningsavtal enligt PAN-avtalet, skollagen och även provanställningar på max sex kalendermånader. 14 Antalet månadsavlönade med en tidsbegränsad anställning uppgick den 31 december 2015 till 335 personer, vilket är 33 färre jämfört med Fördelningen mellan de tidsbegränsade anställningarna för åren 2014 och 2015 visas i nedanstående diagram. 250 Månadsavlönade med tidsbegränsad anställning Grund för tidsbegränsad anställning Kvinnor Provanställning Vikariat AVA Arbetstagare som fyllt 67 år Män Tidsbegr.anst. enl skollagen Följande tabell visar antalet personer med en tidsbegränsad anställning och omräknade heltider (årsarbetare) för 2014 och 2015 på de olika förvaltningarna. Månadsavlönade med tidsbegränsad anställning Personer och årsarbetare* Förändring antal Förvaltningar Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Barn- och ungdomsförvaltningen 83 74, ,1-6 -5,3 Kommunledningskontoret 14 13, ,7 0-0,6 Kultur- och fritidsförvaltningen 6 5, , ,1 Omsorgsförvaltningen , , ,9 Samhällsbyggnadskontoret 7 7,0 6 5,6-1 -1,4 Serviceförvaltningen 35 32, , ,2 Socialförvaltningen 55 54, , ,5 Södermöre kommundelsförvaltning 24 20, ,8-8 -6,5 Totalt , , ,3 *) Årsarbetare = omräknade heltider 14 Redovisningen här är exklusive anställda på PAN-avtalet, lönebidrag, nystartsjobb, särskilt anställningsstöd, trygghetsanställning, utvecklingsanställning, nystartsjobb. Exkluderade är även tillsvidareanställd personal som har en vilande tillsvidaretjänst och tillfälligt har en tidsbegränsad anställning som exempelvis kan bero på ändrad sysselsättningsgrad eller att personen arbetar på annan enhet. För redovisning av timavlönad personal med tidsbegränsade anställningar se avsnitt

20 76 % av de med tidsbegränsad anställning är kvinnor, vilket är oförändrat jämfört med Nedanstående tabell visar fördelningen på förvaltningarna. Månadsavlönade med tidsbegränsad anställning Antal Fördelning i % Förvaltningar Kvinnor Män Kvinnor Män Barn- och ungdomsförvaltningen Kommunledningskontoret Kultur- och fritidsförvaltningen Omsorgsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Serviceförvaltningen Socialförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning Totalt Medelåldern för de med tidsbegränsad anställning är 36,5 år vilket är en ökning jämfört med för ett år sedan (+ 1,2 år). Kvinnornas medelålder är 36,2 (+1,5 år) och männens 37,7 år (+0,4 år). Månadsavlönade med tidsbegränsad anställning Medelålder Förändring 15 Förvaltningar Kvinnor Män Totalt Barn- och ungdomsförvaltningen 36,4 33,2 35,7 +1,1 Kommunledningskontoret * 42,6 45,6 +3,1 Kultur- och fritidsförvaltningen 36,0 * 32,6-7,1 Omsorgsförvaltningen 33,8 35,8 34,1 +1,1 Samhällsbyggnadskontoret * * 46,7 * Serviceförvaltningen 41,3 * 42,2 +0,8 Socialförvaltningen 36,8 39,3 37,6 +0,2 Södermöre kommundelsförvaltning 37,6 * 36,3 +2,1 Totalt 36,2 *) Redovisas endast om det finns fler än 5 kvinnor eller män. 37,7 36,5 +1,2 Följande tabell visar antalet personer med tidsbegränsad anställning fördelat på personalgrupp och kön. Antalet kvinnorna överväger i flertalet av personalgrupperna. Månadsavlönade med tidsbegränsad anställning Fördelning i % Personalgrupper Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Ledningsarbete Handläggar - och administratörsarbete Vård- och omsorgsarbete m.m Rehab och förebyggande arbete Socialt och kurativt arbete Skol- och barnomsorgsarbete Kultur-, turism- och fritidsarbete Teknikarbete Hantverkare m.m Räddningstjänstarbete Köks- och måltidsarbete Städ, tvätt och renhållningsarbete Totalt Förändring av den totala medelåldern på varje förvaltning. 19

21 Antal timmar Årsarbetare 1.7 Timavlönade Timavlönad 16 personal arbetade timmar under 2015 vilket motsvarar 347 årsarbetare. 17 Det var en kraftig ökning jämfört med 2014 vilket motsvarade 55 årsarbetare (+18,8 %). Flertalet av de timavlönade är kvinnor och 74 % av antalet timmar utfördes av kvinnor. Nedanstående diagram visar antalet arbetade timmar mätt i årsarbetare under den senaste tioårsperioden redovisat för kvinnor och män. Arbetade timmar (timavlönade) mätt i årsarbetare Kvinnor Män Medelåldern för timavlönad personal är 32,9 år (-0,4 år) baserat på antal timmar gjorda under Kvinnornas medelålder är 32,9 år (-0,3 år) och männens 31,9 år (-0,8 år). De flesta som arbetar som timavlönade är i åldersgruppen år (54 %). Nedanstående diagram visar åldersfördelningen mätt utifrån antalet arbetade timmar under Arbetade timmar (timavlönade) <20 år år år år år 60 år Kvinnor Män 16 Siffrorna gäller genomgående i avsnittet endast timavlönade på Allmänna bestämmelser (AB). 17 En årsarbetare = timmar/år. Måttet timmar/år utgår från 44 arbetsveckor med genomsnittlig arbetstid på 38,5 tim/vecka. 44 möjliga arbetsveckor erhålles genom att det totala antalet veckor (52) minskas med den arbetsfria tiden i form av 6 veckors semester och 2 veckor med helgdagar. Beräkningen bygger på schablonantaganden utslaget över flera kalenderår (och avrundat från timmar). 20

22 Socialförvaltningen använder sig mest av timavlönad personal (31 % av det totala antalet timmar). Flertalet förvaltningar ökade sin insats av timavlönad personal och jämfört med 2014 ökade antalet timmar mest på omsorgsförvaltningen (+ 22,1 årsarbetare). Fördelningen av timmarna under 2014 och 2015 på de olika förvaltningarna ser ut på följande sätt: Arbetade timmar (Timavlönade) mätt i antal årsarbetare (1 700 tim/år) Förändring Förvaltningar Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Barn- och ungdomsförvaltningen ,1 Kommunledningskontoret ,1 Kultur- och fritidsförvaltningen ,4 Omsorgsförvaltningen ,1 Samhällsbyggnadskontoret ,4 Serviceförvaltningen ,2 Socialförvaltningen ,3 Södermöre kommundelsförvaltning ,4 Totalt ,0 De i särklass flesta timmarna görs i personalgruppen vård- och omsorgspersonal (61 %). Det var även där den stora ökningen av antalet timmar skedde under året (+34,8 årsarbetare). Nedanstående tabell visar antalet arbetade timmar mätt i årsarbetare för de olika personalgrupperna fördelat på kvinnor och män för åren 2014 och Arbetade timmar (Timavlönade) mätt i årsarbetare (1 700 tim/år) Förändring Personalgrupper Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Ledningsarbete 0,4 0,0 0,5 0,6 0,3 0,9 +0,5 Handläggar - och adm.arb. 2,2 1,0 3,1 2,0 0,9 2,9-0,2 Vård- och omsorgsarbete m.m. 130,8 46,2 177,1 159,0 52,9 211,9 +34,8 Rehab och förebyggande arb. 0,3 0,0 0,3 0,1 0,0 0,1-0,2 Socialt och kurativt arb. 7,1 1,5 8,5 9,3 4,7 14,0 +5,4 Skol- och barnomsorgsarb. 47,0 13,6 60,6 53,9 14,0 67,9 +7,3 Kultur-, turism- och fritidsarb. 1,9 0,8 2,7 3,3 2,0 5,3 +2,6 Teknikarbete 0,0 0,2 0,2 0,0 0,0 0,0-0,1 Hantverkare m.m. 2,1 6,4 8,5 5,4 5,4 7,2-1,3 Räddningstjänstarbete 0,0 0,2 0,2 0,0 0,1 0,1-0,1 Köks- och måltidsarbete 14,4 5,3 19,8 14,3 6,6 21,0 +1,2 Städ, tvätt och renhållningsarb. 9,2 1,7 11,0 13,1 2,9 16,1 +5,1 Totalt 215,5 76,9 292,3 257,5 89,8 347,3 +55,0 21

23 1.8 Faktiska sysselsättningsgrader Andelen heltider och sysselsättningsgrader som redovisats ovan har utgått från personalens grundtjänster. 18 Men hänsyn bör även tas till att personalen reducerar sin arbetstid genom olika ledigheter för att därigenom få det faktiska arbetstidsmåttet. Följande tabell visar hur stor andel av de aktiva månadsanställningarna 19 som är heltider enligt anställningsavtalet jämfört med hur det faktiskt ser ut när de partiella ledigheterna 20 är fråndragna. Av tabellen framgår att 59,2 % av kvinnorna arbetar heltid vilket är 17,1 procentenheter lägre än vad anställningsavtalen är skrivna på. 84,1 % av männen arbetar heltid vilket är 6,7 procentenheter lägre än anställningsavtalen. Främst är det tjänstledigheter i någon omfattning som reducerar arbetstidsmåttet. Kvinnorna har generellt ett högre uttag av partiella ledigheter än männen på de olika förvaltningarna. Aktiva månadsanställningar Andel heltider i % 30 november 2015 Enligt anställningsavtal Faktiska Differens *) Förvaltningar Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Barn- och ungdomsförvaltningen 90,5 92,8 69,8 87,6-20,7-5,2 Kommunledningskontoret 89,0 96,4 82,6 94,6-6,4-1,8 Kultur- och fritidsförvaltningen 87,0 89,7 60,0 84,5-27,0-5,2 Omsorgsförvaltningen 47,1 60,5 33,1 52,4-14,0-8,1 Samhällsbyggnadskontoret 98,1 98,0 71,7 83,3-26,4-14,7 Serviceförvaltningen 74,1 94,7 68,0 92,0-6,1-2,7 Socialförvaltningen 96,7 97,7 76,2 86,0-20,5-11,7 Södermöre kommundelsförvaltning 63,3 92,7 47,5 90,2-15,8-2,5 Totalt 76,3 90,8 59,2 84,1-17,1-6,7 *)Andelen faktiska heltider- andelen heltider enligt anställningsavtal. Differensen uttryckt i procentenheter. P.g.a. de partiella ledigheterna minskar även de faktiska genomsnittliga sysselsättningsgraderna. Kvinnorna arbetar i genomsnitt 91,3 % av en heltid vilket är 3,8 procentenheter lägre än vad anställningsavtalen är skrivna på. Männen arbetar 96,2 % vilket är 1,5 procentenheter lägre än anställningsavtalen. Aktiva månadsanställningar Genomsnittliga sysselsättningsgrader i % 30 november 2015 Enligt anställningsavtal Faktiska Differens *) Förvaltningar Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Barn- och ungdomsförvaltningen 97,1 97,4 92,8 96,3-4,3-1,1 Kommunledningskontoret 95,3 98,3 94,2 97,6-1,1-0,7 Kultur- och fritidsförvaltningen 95,4 94,7 90,6 93,6-4,8-1,1 Omsorgsförvaltningen 91,2 94,1 86,7 91,9-4,5-2,2 Samhällsbyggnadskontoret 99,8 99,2 95,7 96,8-4,1-2,4 Serviceförvaltningen 94,0 98,6 92,6 98,0-1,4-0,6 Socialförvaltningen 98,9 99,1 95,3 96,8-3,6-2,3 Södermöre kommundelsförvaltning 91,2 98,8 87,3 98,3-3,9-0,5 Totalt 95,1 97,7 91,3 96,2-3,8-1,5 *)Faktiska sysselsättningsgrader - sysselsättningsgrader enligt anställningsavtal. Differensen uttryckt i procentenheter. 18 Baseras på anställningsavtalet. 19 Aktiva tillsvidaretjänster och visstidsanställda. Vilande tillsvidaretjänster är exkluderade. 20 Tjänstledigheter, föräldraledigheter och studieledigheter. 22

24 2 Tidsredovisning 2.1 Faktisk arbetad tid Den faktiska arbetstiden motsvarade 73,3 % av den totala tiden under året. De största frånvaroorsakerna är semester/ferie (10,1 %) och sjukfrånvaro (6,5 %) 21. Männen har en högre faktisk arbetad tid (80,9 %) än kvinnorna (70,9 %). vilket beror bl.a. på ett lägre uttag av föräldraledighet och en lägre sjukfrånvaro. En bidragande orsak är även att en allt större del av kvinnorna är tjänstlediga i någon omfattning. Tidsredovisning 2015 Totalt Föräldraledighet 4,8% Semester/ferie 10,1% Sjuk 6,5% Övrig frånvaro 5,3% Faktisk arbetstid 73,3% Tidsredovisning 2015 Kvinnor Föräldraledighet 5,7% Övrig frånvaro 6,0% Semester/ferie 10,1% Sjuk 7,2% Faktisk arbetstid 70,9% Tidsredovisning 2015 Män Föräldraledighet 2,0% Semester/ferie 10,0% Sjuk 4,1% Övrig frånvaro 3,0% Faktisk arbetstid 80,9% 21 Sjukfrånvaroprocenten skiljer sig lite jämfört med den som redovisas i avsnittet framöver som behandlar sjukfrånvaron beroende på olika beräkningssätt. Här beräknas sjukfrånvaron från total tid inkl. fyllnad och övertid emedan beräkningssättet i sjukfrånvaroavsnittet utgår från ordinarie arbetad tid. 23

25 Årsarbetare Årsarbetare 2.2 Fyllnads- och övertid Fyllnadstid 22 Fyllnadstiden uppgick under året till timmar vilket motsvarar 24,3 årsarbetare. Trenden går emot ett all lägre uttag av fyllnadstid och under året minskade uttaget med 2,2 årsarbetare jämfört med Kvinnornas fyllnadstid uppgick till (20,6 årsarbetare) och männens till timmar (3,6 årsarbetare). Av nedanstående diagram framgår att årets uttag av fyllnadstid är det lägsta under den senaste tioårsperioden. 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Fyllnadstid mätt i årsarbetare 7,6 6,0 7,2 8,6 6,7 7,8 58,5 5,3 54,7 46,6 46,6 48,0 50,9 4,8 3,4 3,6 31,2 25,8 23,1 20, Kvinnor Män Nedanstående diagram visar fyllnadstiden mätt i årsarbetare på de olika förvaltningarna för åren 2014 och 2015 fördelat på kvinnor och män. 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Fyllnadstid mätt i årsarbetare 0,9 0,8 0,7 0,6 7,7 8,6 7,7 6,4 0,1 0,7 0,9 0,1 0,5 3,6 0,5 1,7 1,9 1,9 2,1 1, BoU KL KoF Omsfv SBK Servicefv Socfv Södermöre Kvinnor Män 22 Fyllnadstid är den extra arbetstid som ligger mellan den deltidsanställdes schemalagda ordinarie arbetstid och upp till 8 timmar (eller i schema fastställd längre arbetstid). Deltidsanställd som beordras arbeta utöver sin fastställda arbetstid ska ersättas för sitt extraarbete med fyllnadskompensation, eller i vissa fall med övertidskompensation 24

26 Årsarbetare % För att få en mer jämförande bild av hur fyllnadstiden ser ut på de olika förvaltningarna kan fyllnadstiden sättas i relation till den ordinarie arbetade tiden. Totalt för hela kommunen motsvarade fyllnadstiden 0,4 % av ordinarie arbetstid under året vilket är oförändrat jämfört med Nedanstående diagram visar hur relationen ser ut på förvaltningsnivå fördelat på kvinnor och män för 2014 och Diagrammet visar bl.a. att på flertalet av förvaltningarna har kvinnorna den största andelen fyllnadstid, vilket följer av att de har flest deltider. 1,2 Fyllnadstid i % av ordinarie arbetad tid 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0, BoU KL KoF Omsfv SBK Servicefv Socfv Södermöre Kvinnor Män Fyllnadstiden är störst i de större personalgrupperna och de med en stor andel deltidsanställda. Den största bidragande orsaken till att fyllnadstiden minskade under året berodde på att timmarna minskade i personalgruppen vård- och omsorgsarbete (-1,7 årsarbetare). Nedanstående diagram visar fyllnadstiden mätt i antalet årsarbetare för de olika personalgrupperna under 2014 och ,0 Fyllnadstid mätt i årsarbetare 10,0 5,0 0,

27 % Nedanstående diagram visar fyllnadstiden i % av ordinarie arbetad tid för åren 2014 och 2015 för de olika personalgrupperna fördelat på kvinnor och män. 0,8 Fyllnadstid i % av ordinarie arbetad tid 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 Kvinnor Ledning Handl - adm Män Vård - omsorg Rehab - föreb Soc - kurativt Skol - barnoms Kultur - fritid Teknik Hantverkare Räddtjänst Kök - måltid Städ - tvätt - renhåll 26

28 Årsarbetare Årsarbetare Övertid 23 Övertiden uppgick till timmar under året vilket motsvarar 18,5 årsarbetare. Övertiden minskade med 0,7 årsarbetare jämfört med 2014 (1 093 timmar Nedanstående diagram visar övertiden mätt i antalet årsarbetare för kvinnor och män under den senaste tioårsperioden. 30,0 Övertid mätt i årsarbetare 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 7,9 13,8 8,6 6,4 7,0 5,9 9,8 9,8 10,5 11,8 7,8 14,0 7,6 7,6 7,2 6,9 11,2 11,5 12,0 11,6 0, Kvinnor Män Övertidsuttaget är högst på socialförvaltningen följt av omsorgsförvaltningen och serviceförvaltningen. Under året minskade övertiden främst på kommunledningskontoret (-0,4 årsarbetare) och i Södermöre kommundelsnämnd (-0,3 årsarbetare) och ökade främst på Barnoch ungdomsförvaltningen (+0,2 årsarbetare). Följande diagram visar övertiden på de olika förvaltningarna mätt i antalet årsarbetare för 2014 och 2015 fördelat på kvinnor män på respektive förvaltning. 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Övertid mätt i årsarbetare 0,7 0,8 1,3 1,5 0,4 3,2 0,4 3,1 0,1 3,6 3,6 3,2 0,2 3,1 1,9 2,1 0,9 1,9 1,6 0,7 0,2 0,2 0,7 0,4 0,2 0,3 0,3 0,3 0,1 0,6 0,1 0, BoU KL KoF Omsfv SBK Servicefv Socfv Södermöre Kvinnor Män 23 Kompensation för övertidsarbete kan utges till heltidsanställd arbetstagare, som har en fastställd arbetstid och utför arbete utanför den ordinarie arbetstidens början eller slut. Ytterligare en förutsättning är att övertidsarbetet beordrats på förhand (i undantagsfall får godkännande göras i efterhand). 27

29 Årsarbetare På samma sätt som för fyllnadstiden ovan kan övertiden sättas i relation till den ordinarie arbetade tiden för att få en mer jämförande bild mellan de olika förvaltningarna. Totalt för hela kommunen motsvarade övertiden 0,3 % av den ordinarie arbetstiden vilket är i princip oförändrat jämfört med Nedanstående diagram visar hur relationen ser ut på förvaltningsnivå fördelat på kvinnor och män för 2014 och Diagrammet visar att männen på serviceförvaltningen har den klart största övertiden i relation till ordinarie arbetad tid (1,1 %). 1,4 Övertid i % av ordinarie arbetad tid 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0, BoU KL KoF Omsfv SBK Servicefv Socfv Södermöre Kvinnor Män Övertidsuttaget i timmar är särklass högst i personalgruppen vård- och omsorgsarbete (7,9 årsarbetare). Nedanstående diagram visar övertiden mätt i antalet årsarbetare för de olika personalgrupperna fördelat på kvinnor och män under 2014 och ,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Övertid mätt i årsarbetare

30 % För att underlätta en jämförelse mellan personalgrupperna visar följande diagram övertiden i % av ordinarie arbetad tid för de olika personalgrupperna fördelat på kvinnor och män för åren 2014 och Av diagrammet går att utläsa att övertidsuttaget som andel av ordinarie arbetstid är högst i mansdominerande yrkesgrupper främst personal inom räddningstjänst och hantverkare. 1,4 Övertid i % av ordinarie arbetad tid 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0, Ledning Handl - adm Vård - omsorg Rehab - föreb Soc - kurativt Skol - barnoms Kultur - fritid Teknik Hantverkare Räddtjänst Kök - måltid Städ - tvätt - renhåll Kvinnor Män 29

31 % % 3 Sjukfrånvaro 3.1 Sjukfrånvaron totalt Trenden mot en högre sjukfrånvaro som inleddes 2012 fortsätter. Sjukfrånvaron i % av ordinarie arbetad tid uppgick under året till 6,8 % vilket är en ökning jämfört med 2014 (6,2 %). Kvinnornas sjukfrånvaro ökade under året från 7,0 % till 7,7 %. och männens från 3,8 % till 4,1 %. Följande diagram visar sjukfrånvarons utveckling och att kvinnorna genomgående haft en högre sjukfrånvaro än männen Sjukfrånvaro i % av arbetad tid Kvinnor 8,8 8,1 7,3 6,2 5,6 5,6 5,8 6,6 7,0 7,7 Män 4,8 4,4 4,1 3,5 3,5 3,6 3,8 3,7 3,8 4,1 Totalt 7,9 7,2 6,6 5,5 5,1 5,1 5,3 5,9 6,2 6,8 Kvinnor Män Totalt Följande diagram visar sjukfrånvaron under 2015 för kvinnor, män och totalt i tre olika åldersgrupper. Diagrammet visar att sjukfrånvaron ökar i takt med åldern och att kvinnorna genomgående har en högre sjukfrånvaro än männen i alla åldersgrupperna. 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Sjukfrånvaro i % av arbetad ,2 8,1 7,1 6,2 4,5 4,9 3,6 3,4 Totalt Kvinnor Män 4, år år 50 år 30

32 % Följande diagram visar sjukfrånvarons utveckling för de olika åldersgrupperna under perioden 2009 till Av diagrammet går att utläsa att sjukfrånvaron har ökat i alla åldersgrupperna de senaste åren. Dock bröts trenden mot en ökad sjukfrånvaro för gruppen år under 2015 då sjukfrånvaron i gruppen minskade med 0,1 procentenheter. Den största ökningen under året fanns i den äldsta åldersgruppen där sjukfrånvaron ökade från 7,1 % 2014 till 8,1 % under ,0 8,0 7,0 6,0 Sjukfrånvaro i % av arbetad tid 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, år 3,3 3,5 4,1 3,8 4,3 4,6 4, år 5,2 5,0 5,0 5,0 5,4 5,9 6,2 50 år 6,6 5,7 5,6 6,2 6,9 7,1 8, år år 50 år 31

33 % 3.2 Sjukfrånvaro per förvaltning Sjukfrånvaron varierar stort mellan förvaltningarna och på flertalet av förvaltningarna har kvinnorna en högre sjukfrånvaro än männen. Nedanstående diagram visar hur sjukfrånvaron såg ut på förvaltningarna under 2015 uppdelat på kvinnor och män. 12,0 Sjukfrånvaro i % av arbetad tid ,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 6,8 3,0 2,3 4,2 6,0 5,0 9,9 4,1 2,2 2,6 5,8 3,6 8,3 4,6 6,5 2,9 Kvinnor Män Följande tabell visar sjukfrånvaron på de olika förvaltningarna under de två senaste åren för kvinnor, män och totalt. Av tabellen framgår att sjukfrånvaron varierar stort mellan förvaltningarna och att sjukfrånvaron både ökade och minskade på de olika förvaltningarna jämfört med Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetad tid Förändr. Förvaltningar Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt totalt 24 Barn- och ungdomsförvalt 6,2 2,8 5,5 6,8 3,0 6,0 +0,5 Kommunledningskontoret 4,1 3,4 3,7 2,3 4,2 3,3-0,4 Kultur- och fritidsförvalt 4,8 2,2 3,8 6,0 5,0 5,6 +1,8 Omsorgsförvaltningen 8,7 3,8 8,0 9,9 4,1 9,2 +1,2 Samhällsbyggnadskontoret 1,6 1,7 1,6 2,2 2,6 2,4 +0,8 Serviceförvaltningen 5,7 4,5 5,2 5,8 3,6 4,8-0,4 Socialförvaltningen 8,1 4,0 7,0 8,3 4,6 7,4 +0,3 Södermöre kommundelsförvalt 5,1 2,8 4,8 6,5 2,9 6,0 +1,2 Totalt 7,0 3,8 6,2 7,7 4,1 6,8 +0,5 24 Förändring i procentenheter. Alla siffror i tabellen är avrundande. 32

34 % 3.3 Sjukfrånvaro per personalgrupp Sjukfrånvaron varierar stort mellan de tolv personalgrupperna och nedanstående diagram visar hur förhållandet mellan de olika grupperna såg ut under 2015 fördelat på kvinnor och män. 12,0 Sjukfrånvaro i % av arbetad tid ,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Kvinnor Män *)Redovisas om det finns 5 eller fler. Nedanstående tabell visar att sjukfrånvaron ökade i de flesta av personalgrupperna under året. Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetad tid Förändr. Personalgrupper Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt totalt Ledningsarbete 2,4 3,1 2,6 2,9 2,6 2,8 +0,2 Handläggar - och adm.arbete 4,2 3,4 4,0 3,6 1,9 3,1-0,9 Vård- och omsorgsarbete m.m. 9,2 4,7 8,5 10,1 5,1 9,2 +0,8 Rehab och förebyggande arbete 4,7 2,7 4,4 5,7 2,6 5,1 +0,7 Socialt och kurativt arbete 5,5 2,9 4,9 6,6 4,8 6,1 +1,2 Skol- och barnomsorgsarbete 6,1 2,6 5,5 6,7 3,0 6,1 +0,6 Kultur-, turism- och fritidsarbete 4,9 2,3 4,0 6,9 4,6 6,1 +2,1 Teknikarbete 1,2 1,9 1,7 1,7 3,0 2,6 +0,9 Hantverkare m.m. 5,4 5,4 5,4 6,5 4,9 5,2-0,2 Räddningstjänstarbete * 2,4 2,4 * 5,0 4,8 +2,5 Köks- och måltidsarbete 6,3 7,9 6,6 6,6 5,0 6,3-0,3 Städ, tvätt och renhållningsarbete 6,5 4,8 6,2 6,3 4,0 5,9-0,2 Totalt 7,0 3,8 6,2 7,7 4,1 6,8 +0,5 *)Redovisas om det finns 5 eller fler. 33

35 3.4 Sjukfrånvaro fördelat på personalens sysselsättningsgrader Sjukfrånvaron är lägst bland personal som har ett anställningsavtal på heltid. Förklaringsfaktorerna till det kan vara flera, så en försiktig tolkning är att föredra. Nedanstående diagram visar på hur förhållandet mellan sysselsättningsgradsintervall och sjukfrånvaro ser ut totalt och för kvinnor och män. Sjukfrånvaro i % av arbetad tid 2015 fördelat efter sysselsättningsgrader % 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 15,4 14,3 11,9 13,0 10,0 10,9 10,5 6,1 7,2 4,2 3,9 6, % % % 100% Sysselsättningsgrader Kvinnor Män Totalt Nedanstående tabell visar på en varierad bild av hur sjukfrånvaron ser ut då den fördelas på de olika personalgrupperna i de olika sysselsättningsgradsintervallen. I flertalet av personalgrupperna har personal som har en heltidstjänst lägre sjukfrånvaro än i övriga sysselsättningsgradsintervall. Orsakerna till det kan bero på, som nämndes ovan, av en rad faktorer varför en försiktig tolkning och en djupare analys av det förhållandet är att föredra. Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetad tid 2015 Sysselsättningsgrader i % Personalgrupper Totalt Ledningsarbete * * * 2,8 2,8 Handläggar - och administratörsarbete 0,0 3,5 8,8 2,7 3,1 Vård- och omsorgsarbete m.m. 3,9 13,5 11,1 9,5 9,2 Rehab och förebyggande arbete * * 3,2 4,8 5,1 Socialt och kurativt arbete * 45,7 10,3 5,9 6,1 Skol- och barnomsorgsarbete 22,1 8,9 8,2 6,1 6,1 Kultur-, turism- och fritidsarbete * 1,3 4,7 6,5 6,1 Teknikarbete * * * 2,6 2,6 Hantverkare m.m. * * 17,1 3,8 5,2 Räddningstjänstarbete * * * 4,8 4,8 Köks- och måltidsarbete * 4,5 9,2 6,1 6,3 Städ, tvätt och renhållningsarbete * 46,6 9,0 3,8 5,9 Totalt 11,9 13,0 10,5 6,4 6,8 *) Redovisas om fler än 5 snittanställda under perioden 34