Personalbokslut. Inledning

Transkript

1 Personalbokslut Inledning Det personalpolitiska programmet innehåller ett antal mål inom följande områden: Gemensam företagskultur En tydlig strategi och fulländade processer ( kräver en processkartläggning på varje arbetsplats) Genomtänkt samverkan Kreativitet och förnyelse (dvs. en fortlöpande verksamhetsutveckling) VARA attraktiv arbetsgivare En god arbetsmiljö friskvård Personalnämnden har också lyft upp frågan om ett synligt ledarskap och krafttag för att komma tillrätta med den arbetsrelaterade ohälsan. Kommunens personalarbete utgår från de tre hörnstenarna kompetens, delaktighet och ledarskap. Ett av de viktigaste målen under innevarande mandatperiod är att den arbetsrelaterade sjukfrånvaron skulle minska. Pågående rehabiliteringsprojekt med särskilda projektresurser har anvisats i form av att en rehabcoach på heltid via företagshälsovården jämte en heltidsresurs som personalsekreterare från kommunen har skapat nya möjligheter/resurser för en aktivt och tidig rehabilitering. Detta har också inneburit ett effektivare samarbete med övriga aktörer på rehabiliteringsområdet - Primärvård, Företagshälsovård och Försäkringskassa. En omfattande vidareutbildning har också genomförts där arbetsledare och arbetsplatsombud har trimmats i arbetet med att utveckla bättre, aktivare och tidigare rehabiliteringsplaner. Åtgärderna jämte nu rådande lågkonjunktur har lett till att korttidssjuk-frånvaron har minskat med ca 13% procent i jämförelse med tidigare år. Arbetet med att erbjuda samtliga medarbetare den sysselsättningsgrad de önskar har inte påbörjats överhuvudtaget. Andelen timanställd personal måste också minska genom att fler fastanställda får önskad sysselsättningsgrad. Att Vara kommun kan erbjuda den fast anställda personalen önskad sysselsättningsgrad torde vara en av de viktigaste jämställdhetsfrågorna som kommunen måste driva under år Målet att minst 5 % av personalens arbetstid skall används till kompetens och verksamhetsutveckling har inte nåtts under året. En av orsakerna är att ekonomin inte har tillåtet denna satsning. Höga ohälsotal och många vikarier är den främsta orsaken till att förvaltningarna inte haft ekonomiskt utrymme att nå detta mål. Alla medarbetare skall ha en god arbetsmiljö. För att nå detta mål krävs en kontinuerlig process. Under året har ett omfattande arbete lagts ner för att kartlägga den totala arbetsmiljön. Ett nytt samverkansavtal kommer att startas upp under år 2004 genom en gemensam utbildning av arbetsledare och arbetsplatsombud. Fortfarande återstår det en del arbete med att säkra en fortsatt god arbetsmiljö. Även Arbetsmiljöverket har genom olika inspektionsmeddelanden gjort smärre påpekande utifrån de nya strängare reglerna som gäller enligt AFS: 2001:1. Det har också tagits en rad nya beslut från regeringen som rör arbetsmiljön i kommuner och landsting. Det gäller exempelvis nya hårdare rutiner för undersökning och åtgärder, konsekvensbedömning vid planering av personalneddragningar, enskilda samtal för att bedöma arbetstagares arbetsbelastning. Även det politiska ansvaret för arbetsmiljöfrågor finns redovisad i en särskild publikation från Arbetsmiljöverket. 74

2 Ett synligt ledarskap är också en förutsättning för att lyckas, att arbetsledaren finnas tillgänglig på arbetsplatsen för att uppmuntra, stödja och hålla ihop helheten och att ett strukturerat och metodiskt arbete kan ske med att genomföra ett kontinuerligt förbättringsarbete. Det nu föreliggande förslaget till resultatenheterna storlek innebär större möjligheter till ett synligt ledarskap förutsatt att förslaget kan antas till alla delar av berörda nämnder. Det kompromissförslag som Personalnämnden har lagt innebär fortfarande att Barn och Utbildningsförvaltningen har kvar många stora resultatenheter. Socialförvaltningen har successivt genomfört en förändring till mindre resultatenheter i enlighet med direktiven från Personalnämnden. Att arbeta effektivt med ständiga förbättringar genom en genomgripande processkartläggning och efterföljande förbättringsarbete är ett måste för många företag som vill utvecklas och klara konkurrensen, så även för kommunens förvaltningar och resultatenheter. För att hela tiden kunna göra rätt saker i vardagsarbetet krävs en noggrann kartläggning av vad arbetstiden används till när vi är på jobbet. Det krävs också att vi hela tiden kan arbeta med ständiga förbättringar. Ingen kommunal förvaltning arbetar idag med denna typ av processkartläggning för att möta glappet mellan behov och resurser. Dock kommer resultatenheten Södergård inom äldreomsorgen att genomföra ett verksamhetsutvecklingsprojekt med att följa upp hur personalresurserna används i vardagen för att sedan ha möjligheter att förändra tidsanvändningen och skapa nya möjligheter genom ständiga förbättringar. En väl genomförd processkartläggning och därefter ständiga förändringar skapar oerhört stora möjligheter till ökat kundfokus, samtidigt som medarbetarna gör rätt saker och kan lägga upp arbetet på ett effektivare sätt. En ny mycket viktig arbetsuppgift för arbetsledningen kommer att bli att hitta formerna för en fortlöpande produktionsförbättring/produktionseffektivitet genom olika flexibla och resurssnålare arbetssätt. En annan effekt som uppnås är att medarbetarna kommer att uppleva mindre stress och mindre arbetsbelastning i vardagsarbetet. Lönekostnader Under 2003 betalades tkr ut i löner och arvoden tkr tkr I lönesumman ingår traktamente, reseersättningar. Däremot ingår inte kostnader för kurser och konferenser, rekrytering eller personalsociala åtgärder. Till lönekostnaden tillkommer arbetsgivaravgifter och personalförsäkringar på tkr ( tkr för 2002, tkr för 2001). Pensionsutbetalningarna har år 2003 uppgått till tkr inkl särskild löneskatter och förvaltningskostnader. Därtill kommer kostnad för individuell del med tkr inkl särskild löneskatt. Avsättning till pensioner har under 2003 skett med 216 tkr inkl. löneskatt och finansiella kostnader. Därtill kommer avsättning för förändring av ansvarsförbindelsen med tkr inkl löneskatt och finansiella kostnader. Totala pensionskostnaden inkl löneskatt och finansiella kostnader uppgår till tkr för år 2003 inkl förändring av ansvarsförbindelsen tkr tkr tkr 75

3 Pensionsskuld Pensionsskulden inkl. ansvarsförbindelse har under 2003 ökat med: Pensionsskuld enl. e balansräkning: Avsatt exkl. SÅGP Avsatt SÅGP Avs. särsk lönesk Summa Ansvarsförbindelse: Ansvarsförbindelse Avs. särsk. löneskatt Summa Total pensionsskuld inkl. ansvarsförb. Personalvolym var antalet tillsvidareanställda i kommunen 1.323, detta motsvarade helårsarbetare t.v. anst helårsarb t.v. anst helårsarb. Personalvolym/förvaltning Jämförelse år Socialförvaltningen har i dag flest tillsvidareanställd personal. År ,15 årsarbetare och år ,75 årsarbetare. Ökning med 108,6 årsarbetare. ( +26,8%). Barn och utbildningsförvaltningen hade år ,88 årsarbetare och år ,04 årsarbetare. Ökning med 40,16 årsarbetare (+ 8,7%). Plan och miljöförvaltningen hade år ,86 årsarbetare och år ,0 årsarbetare. Ökning med 0,14 årsarbetare. Vikariebehov under året Socialförvaltningen hade störst vikariebehov under år Totalt timmar. BU förvaltningen timmar Kultur o fritidsförvaltningen 3.211,5 timmar. Kommunstyrelsen timmar. Övriga förvaltningar timmar Antal vikarietimmar under år 2003 var totalt ,5 timmar. Detta innebär att drygt 10 %av den totala årsarbetstiden ersätts med vikarier. Årsarbetstid -Arbetstimmar/år Antal möjliga arbetstimmar för år 2003 var följande: Män timmar Kvinnor timmar Totalt timmar I siffrorna ovan ingår vikarietimmarna. Arbetstidsfördelning Heltid 55,9% 55,4% 56,0% Deltid 44,1% 44,6% 44,0% Åldersfördelning Kommunstyrelsen hade år ,05 årsarbetare och år ,22 årsarbetare. Ökning med 0,17 årsarbetare Tekniska förvaltningen hade år ,99 årsarbetare och år ,4 årsarbetare. Minskning med 0,59 årsarbetare. Kultur och fritidsförvaltningen hade år ,21 årsarbetare och år ,12 årsarbetare. Ökning med 6,91 årsarbetare. Antal Ålder <

4 Könsfördelning Antal % Antal % Antal % Kv , , ,6 Män , , ,4 S:a ,6% av kvinnorna och 88,0% av männen har heltidsanställning under ,9% kvinnor 92,0% män ,9% kvinnor 89,5% män Personalomsättning Under 2003 slutade 53 personer sin anställning i Vara kommun. Detta utgör en personalomsättning på motsvarande 4 %. Under 2002 slutade 87 personer (7%) samt under personer (4%) Antalet nyanställda medarbetare under året uppgick till 28 personer. Under 2002 anställdes 28 personer och under personer. Sjukfrånvaro Riksdagen har fattat beslut om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron för samtliga sektorer av arbetsmarknaden från första juli år Insamlingen kommer att avse sju nyckeltal samt underlagen för dessa nyckeltal, således 21 uppgifter per kommun. För Vara kommun har nyckeltalen tagits fram för hela år Redovisningen bygger nu på timmar i stället för som tidigare har redovisats dagar. Nyckeltal 1 Total sjukfrånvarotid/ sammanlagd ordinarie arbetstid = 6,5 % Nyckeltal 2 Summa tid med långtidssjukfrånvaro mer än 60 dagar/ Total sjukfrånvarotid = 86 % Nyckeltal 3 Summa sjukfrånvarotid för kvinnor/sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor = 7,18 % Nyckeltal 4 Summa sjukfrånvarotid för män/sammanlagd ordinarie arbetstid för män = 3,33 % Nyckeltal 5 Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller yngre/ordinarie arbetstid i gruppen = 1,65 % Nyckeltal 6 Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen år/ ordinarie arbetstid i gruppen = 6,02 % Nyckeltal 7 Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år eller äldre/ ordinarie arbetstid i gruppen = 8,48 % Av nyckeltalen ovan framgår att sjukskrivningar över 60 dagar står för hela 86% av den totala sjukskrivningstimmarna. Vid årsskiftet 2003 var 72 medarbetare långtidssjukskrivna dvs. sjukskrivna över 90 dagar. 40 av dessa medarbetare var helt sjukskrivna. Resterande var i sysselsättning på deltid. Motsvarande siffra för år 2002 var drygt 100 medarbetare som var helt eller delvis långtidssjukskrivna. Dessutom hade vid årsskiftet medarbetare tidsbegränsad sjukersättning genom beslut av Försäkringskassan. Ett stort antal av de långtidssjukskrivna medarbetarna kommer emellertid inte att kunna återgå till sina gamla arbetsplatser eller till andra arbeten i kommunen, om inte arbetstempo, arbetsbelastning och stressen kan minska i arbetet och att lättare arbeten dessutom kan erbjudas berörda medarbetare. Inom rådande ekonomiska budgetramar är detta mycket svårt att åstadkomma. Om inte detta går att lösa står kommunen inför ett mycket omfattande uppsägningsförfarande där medarbetare måste sägas upp av personliga hälsoskäl alternativt ges sjukersättning via Försäkringskassan. Om sjukfrånvaron skall redovisas på samma sätt som skett under år 2002 det vill säga i antalet sjukdagar har den totala sjukfrånvaron minskat från dagar ( år 2002) till dagar år 2003). Detta innebär en minskning med sjukdagar. ( 13,2%) 77

5 Företagshälsovård Under året har övervägande delen av företagshälsovårdens insatser använts till rehabiliterande arbete på såväl individ som gruppnivå. Vad gäller det förebyggande arbetet, har kommunen påbörjat en satsning kring det systematiska arbetsmiljöarbetet. Företagshälsovården är också engagerad i ett kommunal rehabprojekt för att skapa aktiva åtgärder för sjukskriven personal. Kommunen köper i detta projekt en heltidstjänst som rehabcoach från företagshälsovården. Semesterlöneskuld Kommunens skuld till de anställda i form av okompenserad övertid och ej uttagen semester, har under året minskat med 284 t kr. Detta innebär ett trendbrott eftersom semesterlöneskulden tre år tillbaka har ökat. Den totala semesterlöneskulden har utvecklats enligt följande: År tkr År tkr År tkr År tkr Pensionsavgångar Under den närmaste 10 års perioden kommer 337 tillsvidare anställda att avgå med pension ( uppnådda 65 år ). Detta ställs i relation till antalet totalt tillsvidareanställda. (25,5%). Då har ingen hänsyn tagits till anställda som slutar innan uppnådd pensionsålder eller anställda som väljer att byta arbetsgivare. 78