Borås - en kreativ stad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Borås - en kreativ stad"

Transkript

1 Borås - en kreativ stad Personalekonomisk redovisning 2007

2 Jag vill rikta ett stort tack till Borås Stads medarbetare för ett engagerat och utmärkt arbete under Borås Stad är den största arbetsgivaren i Borås och Sjuhärad. Verksamheterna finns inom många viktiga områden, där våra medarbetare möter Boråsarna i livets alla skeden. Därför är personalpolitiken inom Borås Stad strategiskt viktig för att vi ska kunna tillhandahålla den service som våra medborgare har rätt att förvänta sig. Borås stad skall vara en attraktiv arbetsgivare som har en god personalpolitik i syfte att behålla och rekrytera kompetenta medarbetare. Det är tack vare medarbetarnas engagemang och kompetens som Boråsarna får service av hög kvalitet. Vi har under några år haft ett tydligt fokus på åtgärder för att sänka sjukfrånvaron. Detta har resulterat i en relativt stor sänkning på 0,8 procentenheter till en sjukfrånvaro på 6,9 procent. Kvinnors sjukfrånvaro minskar betydligt mer än männens. Vår ambition att minska andelen timavlönade har vi inte lyckats med, så här krävs nya tag. Det är därför viktigt att studera dem som lyckats bra och försöka ta vara på och ta lärdom av goda exempel. Inom jämställdhets- och mångfaldsarbetet har mycket hänt under årens lopp, men det krävs ytterligare ansträngningar. I detta sammanhang är attitydfrågorna viktiga och där tror jag att vi har en hel del kvar att utveckla. Att sätta upp mål och följa upp dem är nödvändigt för att skapa effektivitet och kvalitet. På det området måste vi bli bättre. Därför kommer vi under året att ta fram och följa upp övergripande verksamhets- och kvalitetsmål inom många av våra verksamheter. Nära två tredjedelar av Borås Stads budget läggs på personalkostnader, vilket innebär att uppföljning av verksamhetsmål inom detta område är av största vikt. Jag vill i detta sammanhang även betona chefens viktiga roll för att vidmakthålla den helhetssyn som i stort och smått är viktig för vår koncern. Därför är det viktigt att vi skapar förutsättningar för ett gott ledarskap i vår organisation. För att ta Borås in i framtiden krävs såväl ett gott ledarskap som ett gott medarbetarskap. Med detta överlämnar Kommunstyrelsen 2007 års personalekonomiska redovisning till Kommunfullmäktige. Ulrik Nilsson Ordförande i Kommunstyrelsen

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning Inledning... 2 Sammanfattning Personalstruktur Antal anställda Personalomsättning Timavlönade Köpta tjänster från bemanningsföretag Anställda inom olika verksamhetsområden Hel och deltidsanställda Genomsnittlig sysselsättningsgrad Ålder Planerade pensionavgångar Framtida rekryteringsbehov Jämställdhet Riktlinjer för jämställdhet i personalpolitiska programmet Uppföljning av förvaltningarnas jämställdhetsplaner Nyckeltal för jämställdhet ,4 Olika centrala jämställdhetsåtgärder Mångfald ,1 Uppföljning av förvaltningarnas mångfaldsplaner ,2 Mångfald bland kommunens anställda Lönestatistik Medianlön Lönespridning Resursanvändning arbetad tid och frånvaro Arbetad tid och frånvaro ,2 Arbete - föräldraskap Övertid och mertid Hälsa och arbetsmiljö Hälsobokslut Hälsofrämjande åtgärder Arbetsmiljö Systematiskt arbetsmiljöarbete Företagshälsovård Arbetsskador och tillbud Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron Försäkringskassan kartläggning av sjukfall 60 dagar och däröver Personalutveckling Personalens grundutbildningsnivå Yrkesutbildning Kompetensutveckling Fritidsstudier Förslagsverksamhet Personalkostnader Verksamhetsmått Definitioner Plats för anteckningar

4 INLEDNING Inledning Sedan 1999 sammanställer Borås Stad en personalekonomisk årsredovisning. Årets redovisning är den nionde i ordningen. Avsikten är att i personalbokslutet ge en aktuell bild av ett antal personalstrategiska frågor och en samlad beskrivning av kommunens personal. Den personalekonomiska redovisningen beskriver personalarbetet för år 2007 och några år bakåt. Här finns kommunövergripande personalstatistik och analyser. Redovisningen skall ligga till grund för kommunens strategiska arbete med personalpolitiska och arbetsmiljöfrämjande insatser. Liksom tidigare år har i princip alla personalnyckeltal i årsredovisningen könsuppdelats infördes ett nytt lönesystem i kommunen. I tidigare års redovisningar har de problem beskrivits som fanns med att ta fram en korrekt redovisning. I 2006 års redovisning konstaterade vi att uppgifterna om bl.a. utvecklingen av sjukfrånvaron var mycket osäkra och att det inte gick att dra några tillförlitliga slutsatser. Under 2007 har ett omfattande arbete lagts ner på att kvalitetssäkra personalstatistiken. De brister som funnits i systemet har nu åtgärdats. Merparten av problemen med personalstatistiken kan hänföras till brister i den tekniska driften. Driften av löne- och personalsystemet hanteras idag av leverantören av systemet, vilket inneburit att de tidigare problemen eliminerats. Fortfarande kvarstår dock en del problem med felaktigheter i inrapportering i lönesystemet från förvaltningarna. Lönetransaktionerna utgör underlag för personalstatistiken. Detta gör t.ex. att uppgifter om den interna personalomsättningen inte är korrekta. Genom felaktig hantering saknas uppgifter från Servicekontoret om arbetad tid och frånvaro för sju månader under Uppgifterna i den personalekonomiska redovisningen har i huvudsak hämtats ur kommunens lönesystem Palett. Dessutom har vi använt två program från Sveriges Kommuner och Landsting: Personalrekryteringsmodellen och Backspegeln. Uppgifter om sjukdomsdiagnoser för långtidssjukskrivna har hämtats från Försäkringskassan. Jämställdhetsindex och arbetsvillkorsindex har tagits fram i samarbete med NyckeltalsInstitutet AB. Det saknas uppgifter om såväl interna kostnader som omfattning av personalens kompetensutveckling inom kommunen. De externa kostnaderna redovisas i avsnitt 8 Personalkostnader. De interna kostnaderna registreras inte idag i ekonomi- eller löne-/pa-systemen. Vår förhoppning är att den personalekonomiska redovisningen skall vara en av flera informationskällor för det fortsatta arbetet med att trygga personal- och kompetensförsörjningen och Borås Stads ställning som en attraktiv arbetsgivare. Ulla Elgmark och Staffan Vikström vid Kommunledningskansliet har varit huvudansvariga för den personalekonomiska redovisningen KOMMUNLEDNINGSKANSLIET Per Olsson Personalchef 2

5 SAMMANFATTNING Sammanfattning Utgångspunkt 2007 för verksamhetsmått 2008: Den genomsnittliga sjukfrånvaron för samtliga kommuner i landet är 7,2 % medan sjukfrånvaron i Borås var 6,9 %. Antalet sjukfall över 60 dagar var under Den arbetade tiden under 2007 för timavlönade ökade med 5,1 procent under året till motsvarande 558 årsarbeten. 26,2 % eller av de tillsvidareanställda hade deltidsanställningar, Andelen deltidsanställda i för samtliga kommuner var 29,9 %. Följande fakta är hämtat ur Borås Stads personalekonomiska redovisning för år 2007 Den 1 november hade kommunen tillsvidare- och visstidsanställda personer. Av kommunens anställda är 78,2 procent kvinnor och 21,8 procent män. 38 procent av kommunens anställda finns inom äldre och handikappomsorgen. Andelen heltidstjänster för omvårdnadspersonal har minskat något till 91,3 %. 74 procent är heltidsanställda av kvinnorna 70 procent och av männen 87 procent. Övertids- och fyllnadstid motsvarar 107,9 årsarbeten exklusive Servicenämnden, vilket är en minskning med 6,6 procent. Nettoarbetstiden minskade med 0,4 procentenheter till 76,3 procent. 40,7 procent av de anställda hade ingen sjukfrånvaro rapporterad under år ,8 procent av de anställda hade ingen sjukfrånvaro rapporterad under de senaste två åren. 148 personer har varit sjukskrivna mer än ett år. Antalet sjuktillfällen har ökat med 5,1 % Långtidsjukskrivningarna har minskat men sjukfrånvaron upp till två veckor har ökat. Den vanligaste sjukdomsorsaken bland långtidssjukskrivna är psykisk ohälsa. Medianlönen var kronor per månad för tillsvidareanställda vid årets slut. Köpta tjänster från bemanningsföretag ökade från 4,5 miljoner kronor till 5,2 miljoner kronor. Antalet anmälda arbetsskador ökade med 11 % till 373. Den genomsnittliga åldern i kommunen är 45,6 år. Sjukfrånvarokostnaden inkl arbetsgivaravgifter var 42,2 miljoner kronor. Personalkostnaden var 3 330,2 miljoner kronor. Andelen utrikes födda är 14,1 procent av kommunens anställda och 18,1 procent av de nyrekryterade. Vilket är ca 30 % högre än för genomsnittet av landets kommuner. 3

6 PERSONALSTRUKTUR 1 Personalstruktur Den personalekonomiska redovisningen avser i första hand månadsavlönade d.v.s. tillsvidareanställda och visstidsanställda om inte annat anges. 1.1 Antal anställda Anställda i Borås kommun Nämnd Tillsvidareanställda Visstidsanställda Totalt antal anställda Antal årsarbeten Kommunrevisionen Kommunstyrelsen Lokalförsörjningsnämnden Servicenämnden ) Byggnadsnämnden Gatunämnden Miljöskyddsnämnden Fritids- och turistnämnden Kulturnämnden Socialnämnden Utbildningsnämnden KDN Centrum KDN Dalsjöfors KDN Fristad KDN Göta KDN Brämhult KDN Norrby KDN Sandhult KDN Sjöbo KDN Trandared KDN Viskafors Totalt kommunen ) Uppgiften avser Det saknas uppgifter om arbetad tid för Servicenämnden för större delen av Av de anställda var kvinnor och män. Totalt utfördes årsarbeten under 2007, vilket är en ökning med 182 årsarbeten jämfört med Den 1 november 2007 fanns 91 obehöriga lärare anställda i kommunen jämfört med 83 föregående år. I Kommunstyrelsens siffror ingår poolen för oplacerad personal samt anställda med lönebidrag, totalt 75 personer, som arbetar på andra förvaltningar. Under 2007 fanns två chefer i kommunen som var anställda med särskilt visstidsförordnande. 4

7 PERSONALSTRUKTUR 115 Utveckling av antal tillsvidareanställda Borås Index (1998=100) Riket Ökningen av antal tillsvidareanställda under 2007 finns i första hand inom äldre och handikappomsorg, förskola och skola. Statistiken för landets kommuner säger i sig inget om verksamhetens omfattning eller hur stor del av verksamheten som bedrivs i förvaltningsform eller lagts ut på entreprenad. Men jämfört med övriga större städer har Borås klart lägre andel av verksamheten utlagd på entreprenad. 110 Utveckling av antal visstidsanställda 100 Index (1998=100) Borås Riket Jämfört med 1998 har Borås Stad minskat antalet visstidsanställda något liksom kommunerna som helhet. Ökningen av antalet visstidsanställda sedan 2004 beror i första hand på satsning på kompetensutveckling av omvårdnadspersonal genom kompetensstegen och valideringsutbildning samt inom förskolan. Detta har inneburit anställning av vikarier för den personal som genomgått utbildning. I siffrorna ingår även plusarbeten och vikarier för friårslediga. Mellan 1 november 2006 och 1 november 2007 skedde följande förändringar i personalvolymen: Ökning av antal tillsvidareanställda personer Minskning av antal visstidsanställda - 92 personer Total ökning av anställda + 62 personer 5

8 PERSONALSTRUKTUR Ökningen av antalet anställda med 62 personer fördelas på följande verksamhetsområden: Verksamhet Tillsvidareanställda Visstidsanställda Förändring Förskola och skolbarnsomsorg Omsorg om äldre och funktionshindrade m.fl Skola Fritid och kultur Teknik Administration Kod saknas Totalt kommunen Personalomsättning I detta avsnitt redovisas enbart extern personalomsättning för tillsvidareanställda. Statistiken över interna rekryteringar i löne- och PA-systemet Palett är otillförlitlig och till stor del helt felaktig beroende på felaktiga registreringar, varför vi väljer att inte redovisa den. Personalomsättning i % Extern personalomsättning 7,6 7,6 7,1 6,7 6,9 7,1 7,8 Personalomsättningen för tillsvidareanställda varierar mellan olika personalgrupper: Personalgrupp Extern personalomsättning i % Förskola och skolbarnsomsorg 5,3 Omsorg om äldre och funktionshindrade m.fl. 8,5 Skola 6,7 Fritid och kultur 6,4 Teknik 9,0 Administration 10,9 Totalt kommunen 7,8 De personalgrupper som haft störst extern rörlighet är chefer, handläggare, sjuksköterskor och städpersonal med en extern personalomsättning över 10 %. Lägst rörlighet finns bland elevassistenter med 4,1 % personalomsättning. Personalomsättningen är högre bland män 8,9 % än för kvinnor 7,6 %. 6

9 PERSONALSTRUKTUR 1.3 Timavlönade Totalt Antalet timavlönade i genomsnitt under 2007 motsvarade totalt 790,4 årsarbeten vilket är en ökning med 5,1 % jämfört med föregående år. Under våren 2003 hade vi en nyanställningsblockad och en strejk bland Kommunals medlemmar som tydligt påverkade verksamheten och antalet timavlönade sjönk kraftigt under Utveckling av antal årsarbeten för timavlönade Index (2000=100) Borås I kommunens personalpolitiska riktlinjer anges som ett mål att minska antalet timavlönade och istället övergå till tillsvidareanställningar i större utsträckning. Totalt antal arbetade timmar för timavlönade var , vilket motsvarar 790,4 årsarbeten. I siffrorna ingår beredskapsarbetare och anställda enligt PAN-avtalet (personliga assistenter och anhörigvårdare) med totalt 232 årsarbeten. Timavlönade exklusive beredskapsarbetare och anställda enligt PAN-avtalet Det är i första hand Socialnämnden och kommundelsnämnderna som utnyttjar timavlönad personal. Timavlönade används i huvudsak för att täcka uppkomna vakanser p.g.a. semester, sjukdom och annan frånvaro men även för säsongsarbete. Omvårdnads- och habiliteringspersonal inom äldre- och handikappomsorgen är den yrkeskategori som har störst andel timavlönade inom kommunen med 330 årsarbeten och därefter barnskötare med 73 årsarbeten. I nedanstående diagram redovisas antalet timavlönade omräknat till heltid under perioden (uppgifter saknas för jan-feb 2004). I diagrammet ingår inte beredskapsarbetare och anställda enligt PAN-avtalet Antal timavlönade omräknat till heltid Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Under juni till augusti används timavlönade i första hand som semestervikarier. Antalet arbetade timmar för timavlönade har ökat jämfört med föregående år. Totalt har antalet arbetade 7

10 PERSONALSTRUKTUR timmar för timavlönade exkl. BEA och PAN ökat med 2,7 % jämfört med I nedanstående tabell redovisas antalet timavlönade omräknat till årsarbeten exkl. BEA och PAN. Antal årsarbeten Nämnd Förändring Kommunrevisionen - 0,1 + 0,1 Kommunstyrelsen 1,5 1,2-0,3 Lokalförsörjningsnämnden 0,4 0,6 + 0,2 Servicenämnden 11,9 9,4-2,5 Byggnadsnämnden - 0,5 + 0,5 Gatunämnden 8,5 3,3-5,2 Miljöskyddsnämnden 0,5 0,1-0,4 Fritids- och turistnämnden 6,3 7,1 + 0,8 Kulturnämnden 4,1 3,8-0,3 Socialnämnden 132,9 136,5 + 3,6 Utbildningsnämnden 10,5 8,3-2,2 KDN Centrum 67,1 59,0-8,1 KDN Dalsjöfors 39,2 42,9 + 3,7 KDN Fristad 31,1 36,5 + 5,4 KDN Göta 19,8 24,7 + 4,9 KDN Brämhult 56,6 65,4 + 8,8 KDN Norrby 45,5 48,3 + 2,8 KDN Sandhult 25,4 28,6 + 3,2 KDN Sjöbo 29,9 30,9 + 1,0 KDN Trandared 29,8 31,6 + 1,8 KDN Viskafors 21,8 19,6-2,2 Kod saknas 0, ,8 Totalt kommunen 543,6 558,4 + 14,8 I tabellen ingår även timavlönade som vikarierat för personal som deltar i Kompetensstegen. Detta motsvarar 1,1 årsarbete under Kommunfullmäktige har fastställt att ett mål är att minska andelen timavlönade. Detta med anledning av att många förvaltningar utnyttjar timavlönade i förhållandevis hög utsträckning. Förvaltningarna uppger att man arbetar för att minska användningen av timavlönade genom att bl.a.: användning av vikariat vid planerad ledighet istället för timavlönade öka sysselsättningsgrad för anställd personal höjd grundbemanning samtliga kommundelsnämnder och Socialnämnden har inrättat lokala personalpooler regelbunden kostnadsuppföljning medveten återhållsamhet i användning av timavlönade 8

11 PERSONALSTRUKTUR Andra centrala åtgärder är bl.a.: förbättrat administrativt stöd för korttidsrekrytering utbildning i bemanningsekonomi 1.4 Köpta tjänster från bemanningsföretag För att få en komplett bild av den arbetade tiden inom den kommunala verksamheten måste man även ta hänsyn till det arbete som utförts av bemanningsföretag under Kostnaderna för inhyrning av personal framgår av följande diagram: Kostnad i miljoner kronor Det är huvudsakligen sjuksköterskor som hyrts in från externa bemanningsföretag via Bemanningsservice. Kostnaden för köpta tjänster från bemanningsföretag ökade med 0,7 miljoner kronor mellan 2006 och 2007 till 5,2 miljoner kronor. 1.5 Anställda inom olika verksamhetsområden Anställda inom olika verksamhetsområden Teknik 13% Administration 7% Förskola och skolbarnomsorg 16% Fritid och kultur 4% Skola 22% Omsorg om äldre och funktionshindrade 38% 9

12 PERSONALSTRUKTUR Av samtliga anställda inom kommunen arbetar 38 % inom omsorgen om äldre och funktionshindrade, vilket innebär att det är det verksamhetsområde som sysselsätter flest inom kommunen. Andel anställda för olika personalkategorier Personalkategori Antal anställda Andel av totala antalet anställda i % Andel tillsvidareanställda i % Andel män i % Förskola och skolbarnsomsorg Förskollärare/fritidspedagog 912 9, Arbetsledare barnomsorg 6 0, Dagbarnvårdare 25 0, Barnskötare 503 5, Omsorg om äldre och funktionshindrade m.fl. Arbetsledare omsorg 171 1, Omvårdnadspersonal , Sjuksköterska 220 2, Socialsekreterare 157 1, Övrig vård- och omsorgspersonal 447 4, Skola Skolledare 113 1, Gymnasielärare 426 4, Grundskolelärare , Annan lärare 336 3, Elevassistent 273 2, Övrig skolpersonal 45 0, Fritid och kultur Fritidsledare 82 0, Bibliotekspersonal 72 0, Övrig fritids- och kulturpersonal 188 2, Teknik Måltidspersonal 350 3, Städpersonal 249 2, Kommunalarbetare 155 1, Ingenjörer 96 1, Vaktmästare 118 1, Övrig personal inom teknik 233 2, Administration Chef 85 0, Handläggare 187 2, Kontorspersonal 336 3, Kod saknas 120 1, Totalt kommunen ,0 87,3 21,8 10

13 PERSONALSTRUKTUR Av kommunens anställda var 87,3 % tillsvidareanställda, vilket är en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med Av männen är 84,7 % tillsvidareanställda mot 88,0 % av kvinnorna. Fördelning män och kvinnor Det fanns män och kvinnor tillsvidare- och visstidsanställda i kommunen. Det innebär totalt anställda personer. Av samtliga anställda är 21,8 % män och 78,2 % kvinnor, vilket innebär att andelen män har ökat något jämfört med föregående år. Fördelningen mellan män och kvinnor är snedfördelad inom de flesta yrkeskategorierna. Inom förskola och skolbarnsomsorg är andelen män låg. När det gäller förskollärare och barnskötare är andelen män 4 % av antalet anställda. Medan vissa yrkeskategorier inom teknikområdet t.ex. kommunalarbetare utgörs av 99 % män och vaktmästare 94 %. Det är en tydlig skillnad mellan de tekniska nämnderna som är kraftigt mansdominerade och kommundelsnämnderna som är kraftigt kvinnodominerade. Chefer I tabellen redovisas chefer på alla nivåer inom kommunen som kodats som chef enligt de statistikkoder (BSK) som används i kommuner och landsting. Sannolikt finns arbetsledare som i statistiken kodats som specialister eller handläggare och som inte ingår i denna statistik. Antal chefer Chefer inom kommunen enl. BSK Män Kvinnor Summa Administration Vård - omsorg Bildning - fritid Teknik Totalt kommunen Antalet chefer minskade under 2007 med 4 till totalt 430. Andel kvinnliga chefer Andel kvinnor i procent Administration Vård - omsorg Bildning - fritid Teknik 11

14 PERSONALSTRUKTUR Andelen kvinnliga chefer är oförändrat sedan föregående år. 78 % av kommunens anställda är kvinnor medan 54 % av kommunens samtliga chefer är kvinnor. Av kommunens 18 förvaltningschefer var 4 kvinnor. 48 % av medlemmarna i förvaltningarnas ledningsgrupper är kvinnor och 9 % är utrikesfödda. 1.6 Hel och deltidsanställda Av kommunens anställda arbetar 73,8 procent heltid och 26,2 procent deltid. Deltid 26,2% Heltid 73,8% I jämförelse med förra året har antalet heltider för kvinnor ökat med 0,1 % till 70,2 medan andelen för män har minskat med 0,3 % till 87,0. Den genomsnittliga andelen deltidsanställda bland landets kommuner är 29,9 %. Dvs. andelen deltidsanställda är 2,7 procentenheter lägre än genomsnittet bland landets kommuner. Procentuell fördelning av hel- och deltidsanställningar för kvinnor respektive män Heltidsanställda kvinnor i % av samtliga kvinnor Deltidsanställda kvinnor i % av samtliga kvinnor Heltidsanställda män i % av samtliga män Deltidsanställda män i % av samtliga män 60,0 62,6 67,8 67,5 68,8 69,6 70,1 70,2 40,0 37,4 32,2 32,5 31,2 30,4 29,9 29,8 85,4 85,8 87,6 86,8 88,6 88,8 87,3 87,0 14,6 14,2 12,4 13,2 11,4 11,2 12,7 13,0 Deltidsanställningar Kommunen strävar efter att minska de ofrivilligt deltidsanställda och ett av de centrala personalmålen 2008 är att deltidsanställningar skall minska 0,5 procentenheter till 25,7 %. Andel deltidsanställningar i procent Nämnd 2007 Kommunstyrelsen 16,4 1) Lokalförsörjningsnämnden 1,7 Servicenämnden 9,0 Byggnadsnämnden 8,3 Gatunämnden 9,3 12

15 PERSONALSTRUKTUR Nämnd 2007 Miljöskyddsnämnden 0 Fritids- och turistnämnden 6,4 Kulturnämnden 28,2 Socialnämnden 31,8 Utbildningsnämnden 11,9 KDN Centrum 30,8 KDN Dalsjöfors 26,4 KDN Fristad 44,3 KDN Göta 24,1 KDN Brämhult 28,8 KDN Norrby 24,0 KDN Sandhult 36,5 KDN Sjöbo 20,3 KDN Trandared 20,3 KDN Viskafors 34,8 Totalt kommunen 26,2 1) I siffrorna för Kommunstyrelsen ingår samtliga lönebidragsanställda i kommunen, vilket är en förklaring till den höga andelen deltidsanställda. Ovanstående tabell visar utgångsläget för respektive nämnd Det är cirka 115 medarbetare som har anmält intresse av att arbeta heltid enligt de uppgifter som förvaltningarna har lämnat. Främst är det omvårdnadspersonal, personliga assistenter, habiliteringspersonal, barnskötare, lokalvårdare, förskollärare elevassistenter samt fritidsledare. Enligt förvaltningarna återbesätts inte vakanser för kombinationstjänster, t ex elevassistent /fritidsledare, utan arbetstiden delas upp mellan kvarvarande personal som därigenom får ökad sysselsättningsgrad. Förändring av andel heltider inom äldre- och handikappomsorgen Borås Stad försöker i strävan att bli en attraktiv arbetsgivare att erbjuda de anställda inom vård och omsorg den sysselsättningsgrad som önskas. Den totala sysselsättningsgraden för all omvårdnadspersonal är 91,3 %. 1.7 Genomsnittlig sysselsättningsgrad Genomsnittlig sysselsättningsgrad i % Kvinnor ,5 88,6 90,0 89,7 91,5 91,8 92,1 92,1 Män 89,6 94,8 95,0 95,6 95,5 96,4 96,4 96,1 96,2 Totalt ,0 89,9 91,2 91,0 92,5 92,8 92,9 93,0 Den genomsnittliga sysselsättningsgraden inom kommunen för tillsvidareanställda är totalt 93,0 %. Det är en ökning med 0,1 procentenheter i jämförelse med föregående år. Fördelat mellan könen har kvinnor en genomsnittlig sysselsättningsgrad på 92,1 procent och männen 96,2 procent. 13

16 PERSONALSTRUKTUR Andel tillsvidareanställda per sysselsättningsgrad Deltid % 17% Deltid mindre än 74% 9% Heltid 74% 1.8 Ålder Medelålder Medelåldern i Borås Stad är på samma nivå som föregående år, 45,6 år, vilket är samma som genomsnittsåldern i landets kommuner. Medelåldern för män är 46,7 år och 45,3 år för kvinnor. Situationen ser olika ut inom de olika förvaltningarna och även inom olika befattningsområden. Den förvaltning som har lägst medelålder är Fritids- och turistkontoret med en medelålder på cirka 41,5 år och högst medelålder har Stadsbyggnadskontoret på 51,8 år. Medelåldern på nyrekryterade under året var 41,3 år och medelåldern på personer som slutat sin anställning var 49,5 år. Medelålder per verksamhetsområde ,0 50,0 Kvinnor Män 40,0 Medelålder 30,0 20,0 10,0 0,0 Förskola och skolbarnomsorg Omsorg om äldre och funktionshindrade Skola Fritid och kultur Teknik Administration Bland befattningsområdena är medelåldern lägst inom vård och omsorg med en medelålder på knappt 43,8 år, vilket är cirka 7 år yngre än den äldsta gruppen som är administration. Manliga barnskötare är den yngsta yrkeskategorin med en medelålder på 34,9 år. Den äldsta gruppen är kvinnliga arbetsledare inom barnomsorg med en medelålder på 55,8 år. 14

17 PERSONALSTRUKTUR Borås tillhör de 20 kommuner i landet som har högst andel anställda under 30 år 8,9 % jämfört med genomsnittet 6,6 %. Andelen anställda över 55 år ligger på 27,1 % vilket ligger under genomsnittet för landets kommuner på 29,3 %. 300 Åldersfördelning 250 Antal personer Ålder Åldersfördelning bland de anställda är ojämn. Det finns fler äldre än yngre anställda. Andelen anställda i åldern år är 30,3 % medan andelen anställda i åldern år är 43,4 %. Det innebär en minskning av andelen yngre och en ökning av andelen äldre jämfört med Åldersfördelning män och kvinnor 200 Kvinnor Antal personer Män Ålder 1.9 Planerade pensionsavgångar Beräkningen av antalet pensionsavgångar utgår från en ålderspensionering vid 65 år. Eftersom pensionsåldern är rörlig upp till 67 år kan de verkliga pensionsavgångarna avvika något från nedanstående beräkningar. 15

18 PERSONALSTRUKTUR Antal pensionsavgångar Förskola/skolbarnsomsorg 332 Vård och omsorg 736 Skola 569 Fritid och kultur 82 Teknik 381 Administration 223 Totalt Under perioden beräknas totalt personer gå i ålderspension. Den största andelen pensionsavgångar finns bland vård- och omsorgspersonal, olika lärarkategorier, barnskötare, ekonomi- och skolmåltidsbiträden, städare samt assistenter. De årliga planerade pensionsavgångarna fördelar sig enligt nedan: Antal personer Förskola/skolbarnsomsorg Vård och omsorg Skola Fritid/kultur Teknik Administration 1.10 Framtida rekryteringsbehov Hur ser personalrekryteringsbehovet fram till 2016 ut? Kommunledningskansliet har gjort en ny prognos över det långsiktiga behovet av personal. För att ta fram prognosen har en personalrekryteringsmodellen använts. Modellen har utvecklats av Sveriges Kommuner och Landsting för att beräkna rekryteringsbehovet inom kommunsektorn. Modellen har sedan anpassats så den kan användas i Borås. Personalens rörlighet är avgörande för hur stor del av personalen som kommer att vara kvar i kommunen år Det är dock inte den enda avgörande faktorn, även andelen visstidsanställda och ålderssammansättningen inom olika yrken har stor betydelse. Utifrån kommunens personalsituation, antaganden om rörlighet och personalens åldersstruktur, beräknar modellen hur stor del av personalen som kommer att vara kvar vid olika tidpunkter. Med en befolkningsprognos som grund görs kopplingen mellan befolkningen och behovet av personal för olika verksamheter. 16

19 PERSONALSTRUKTUR Det totala rekryteringsbehovet är helårsarbetare fram t.o.m Det redovisade rekryteringsbehovet är något lägre än i föregående års personalekonomiska redovisning. Det totala årliga rekryteringsbehovet framgår av nedanstående diagram Rekryteringsbehovet ökar mot slutet av perioden i första hand beroende på att antalet pensionsavgångar ökar Antal personer Nedan redovisas rekryteringsbehovet t.o.m i antal personer per yrkeskategori. Förskola och skolbarnsomsorg Skola Förskollärare 547 Skolledare 114 Fritidspedagog 68 Gymnasielärare 272 Arbetsledare förskola 5 Grundskollärare 673 Barnskötare 607 Annan lärare 313 Dagbarnvårdare 64 Elevassistent 259 Övrig skolpersonal 28 Omsorg om äldre och funktionshindrade m.fl. Fritid och kultur Arbetsledare omsorg 120 Fritidsledare 68 Vårdbiträde/vårdare Bibliotekspersonal 62 Undersköterska/skötare Övrig fritid/kultur 184 Sjuksköterska 257 Socialsekreterare 160 Administration Övrig vård och omsorg 516 Chef 73 Teknik Handläggare 138 Måltidspersonal 310 Kontorspersonal 258 Städpersonal 235 Kommunalarbetare 114 Ingenjörer 81 Vaktmästare 98 Övrig teknik 179 Ovanstående bedömning av personalbehovet är en prognos och inte en säker bild av framtiden. Personalbehovet utgår från nuvarande verksamhet och hänsyn har endast tagits till förändringar i befolkningsstrukturen samt personalens ålderssammansättning och rörlighet. 17

20 JÄMSTÄLLDHET 2 Jämställdhet Jämställdhetsarbetet handlar om respekt i bemötandet av varandra och om de grundläggande attityder och värderingar som denna respekt förutsätter. Jämställdhetsarbetets mål är att kvinnor och män ska ha samma rättigheter och skyldigheter. De avgörande stegen tas i den dagliga verksamheten, i chefers sätt att organisera arbetet, vid rekrytering av nyanställda, i meritvärdering och lönesättning, i kompetensutvecklings- och kvalitetsarbete. Det avgörande är inte formen för jämställdhetsarbetet utan innehållet. 2.1 Riktlinjer för jämställdhet i personalpolitiska programmet. Jämställdhets- och mångfaldsarbetet drivs i enlighet med beslut som fullmäktige har fattat och gäller för anställda i Borås Stad. En viktig grundförutsättning för arbetet med jämställdhet är att jämställdhetsarbetet skall integreras i verksamheten på samma sätt som arbetsmiljöarbetet. Jämställdhetsfrågan skall vara ett naturligt inslag såväl i den dagliga verksamheten på alla nivåer som i den långsiktiga planeringen. Avsnittet om jämställdhet i personalpolitiska programmet tar upp riktlinjer för hur jämställdhetsarbetet skall bedrivas på respektive förvaltning. Riktlinjerna är kopplade till jämställdhetslagens olika paragrafer och berör metodutveckling, arbetsmiljö, arbete och föräldraskap, rekrytering, chefer och ledarskap, personalutveckling, sexuella trakasserier och lön. Det yttersta ansvaret för att jämställdhetsarbetet bedrivs enligt lagens intentioner vilar på varje nämnd/styrelse. Chefer på alla nivåer har ansvar för att målen konkretiseras och praktiskt genomförs. Varje förvaltning/bolag skall årligen göra jämställdhetsplaner med egna kartläggningar och mål samt uppföljning och utvärdering. 2.2 Uppföljning av förvaltningarnas jämställdhetsplaner Inför årets personalekonomiska redovisning har vi med frågor till förvaltningarna följt upp de båda avsnitten Jämställdhet och Mångfald i de personalpolitiska riktlinjerna. Det har framförallt gällt frågor om mätbara mål och konkreta åtgärder kopplade till jämställdhetslagen. Enligt en checklista svarar övervägande delen av förvaltningarna att man arbetar med konkreta åtgärder på de lagreglerade områdena i jämställdhetslagen. Däremot varierar resultatet mellan förvaltningarna när det gäller mätbara mål. Samtliga förvaltningar har gjort jämställdhetsplaner för 2008 inklusive utvärderingar av 2007 års plan. Samtliga planer har tagits fram i samverkan med de fackliga organisationerna. 2.3 Nyckeltal för jämställdhet Sedan 2006 deltar Borås Stad i NyckeltalsInstitutets Jämställdhetsindex (JÄMIX). Nyckeltalsinstitutet har i samverkan med JämO valt ut nio mätbara nyckeltal som utgör indikatorer på centrala aspekter av jämställdheten i organisationen. De nio nyckeltalen vägs samman till ett jämställdhetsindex ett mått på hur långt jämställdheten har nått. 18

21 JÄMSTÄLLDHET De nio nyckeltalen är - Yrken är yrkesgrupperna i organisationen jämställda? - Ledning är den högsta ledningsgruppen jämställd? - Chefskap har kvinnor och män samma möjligheter att bli chef? - Lön är lönen lika för män och kvinnor? - Ohälsa hur ser långtidssjukfrånvaron ut för män och kvinnor? - Föräldraskap tar männen ut föräldraledighet? - Deltid är sysselsättningsgraden lika för män och kvinnor? - Trygghet är anställningsformen lika för män och kvinnor? - Jämställdhetsplan följs regelverket för jämställdhetsarbete? Dessa nio nyckeltal vägs ihop. Dessutom ytterligare 10 indikatorer eller nyckeltal som berör styrelserepresentation, internrekryterade chefer, externrekryterade chefer, högskoleutbildning m.m. För att visa könsstrukturen används två nyckeltal. Yrkesgrupper som är antalsmässigt jämställda, kvinnor i ledningsgruppen och antal kvinnor som är chefer. Det senare nyckeltalet ger också en bild av utvecklingsmöjligheter för kvinnor. Nyckeltalen lön, tillsvidareanställda och heltid visar resursfördelningen mellan könen och handlar om anställningsform och ställning på arbetsmarknaden. Måttet lön, kvinnors lön i förhållande till männens, ger en sammanfattande bild av jämställdhetssituationen och kan fånga upp förändringar inom andra områden t.ex. borde fler kvinnor på chefsjobb ge utslag i lönen. Hänsyn har emellertid inte tagits till skillnader mellan olika arbeten. Måtten långtidssjukfrånvaro, föräldraskap och jämställdhet ger en fingervisning om kvalitén och klimatet. Vilka värderingar, normer och kvalitetsmått styr verksamheten och vems behov tillgodoses? Långtidsfrånvaro handlar om sjukfrånvaron och föräldraskap om hur mycket föräldraledighet som män och kvinnor tar ut. Jämställdhetsindex Jämställdhetsindex Borås Stad i jämförelse med föregående år Yrkesgrupper 20 Jämställdhetsarbete Tillsvidareanställda Ledningsgrupp Chefer Heltidstjänster Lön Föräldradagar Långtidssjukfrånvaro Borås Stad Föregående år 19

22 JÄMSTÄLLDHET JÄMIX är ett sammanfattande jämställdhetsindex som grundar sig på nio nyckeltal. De nio mätpunkterna kan totalt ge 180 poäng. Ju högre poäng organisationen har desto bättre jämställdhet har organisationen. Jämställdhetsindexet mäter skillnader mellan kvinnor och män ur ett organisationsperspektiv inte om nivån generellt är hög eller låg. Det anger inte om vi ligger bra eller dåligt till i t.ex. nyckeltalet heltidstjänster. Nyckeltalet anger skillnaden mellan antalet kvinnor och män som har heltid. Det är ett relativt mått där kvinnor och män skall ha samma värde enligt indexet. JÄMIX ger inga definitiva svar på hur jämställdheten ser ut men är en indikation och ett underlag för diskussion. Eftersom det inte finns någon formell ledningsgrupp i Borås Stad är måttet som används andelen kvinnor och män i förvaltningschefsgruppen. Förklaringen till att vi har fått lägre JÄMIX poäng för tillsvidareanställda 13 i stället för föregående år 18 beror på att vi har en lägre andel tillsvidareanställda män var 86,6 % av anställda män tillsvidareanställda är det 84,7 %. Det beror inte på att vi har färre tillsvidareanställda män utan på att vi har fler visstidsanställda män (310 år 2007 och 265 år 2006). Andelen tillsvidareanställda kvinnor är ungefär detsamma 2006 och Jämställdhetsindex Borås Yrkesgrupper % 4 4 Kvinnor i högsta ledningsgruppen 7 7 Chefer som är kvinnor Skillnad lön Skillnad i lång sjukfrånvaro Uttag av föräldradagar av män Skillnad i sysselsättningsgrad 1 1 Skillnad i andel tillsvidareanställda Jämställdhetsarbete 18 * 17 SUMMA JÄMIX *) En mindre justering av frågorna kring jämställdhetsarbete har gjorts på rekommendation från JÄMO. Det gör att jämförelsevärdet för föregående år kan ha blivit något justerat jämfört med det redovisade värdet föregående år. Resultatet har förbättrats när det gäller skillnaden i lång sjukfrånvaro och mäns uttag av föräldraledighet. Resultatet av JÄMIX visar på några förbättringsområden: öka andelen kvinnor i högsta ledningsgruppen. Ett förslag till åtgärder har tagits fram som ett resultat av projektet Balans i ledning och styrelser. Som exempel kan nämnas åtgärder i samband med vår interna utbildning i ledarskap, ökning av kunskapen kring genusfrågor, översyn av hela rekryteringsprocessen m.m. Dessa delar ingår i den pågående översynen av personalpolitiska riktlinjerna. Det andra förbättringsområdet är skillnad i sysselsättningsgrad mellan könen. Det handlar om att minska andelen ofrivilligt deltidsanställda och timavlönade. 20

23 JÄMSTÄLLDHET 2.4 Övriga jämställdhetsåtgärder Arbetsvärdering Sedan jämställdhetslagstiftningen skärptes beslutade Borås Stad att genom arbetsvärdering kartlägga och klarlägga uppenbara löneskillnader mellan olika grupper. Borås Stad har valt att inte sammanblanda utfallet i arbetsvärderingen med den årliga löneöversynen, utan löneökningar för arbetsvärderade har lagts ut per den januari varje år. Särskilda medel har avsatts för detta cirka 52 miljoner kronor inklusive sociala avgifter. Förhandlingsdelegationen har beslutat om uppvärdering med 700 kr/mån och heltidstjänst för nattsjuksköterskor, turistassistenter, museitekniker, badföreståndare, ekonomiföreståndare och biblioteksassistenter från Förhandlingsdelegationen beslöt vidare om uppvärdering av 350 kr/mån och heltidstjänst för 4-9 lärare från samt ytterligare 350 kr från Kontroll vid lönesättning I Borås Stad är lönesättningen vid nyanställning centraliserad, vilket ger bättre möjlighet till styrning av lönesättningen och hänsynstagande till jämställdhetsaspekter. Inplacering i ingångslöner efter t.ex. genomgången utbildning är decentraliserad. Bevakning av jämställdhetsaspekterna vid löneöversynen I upptaktsbrevet till löneöversynerna finns varje år föreskrivet att arbetet med att minska löneskillnaderna mellan könen för likvärdiga arbeten skall fortsätta. Varje förvaltning skall analysera föreslagna löneökningar mellan könen innan yrkanden lämnas vidare till löne- och förhandlingsavdelningen och aktivt arbeta för att nå de mål som finns med i respektive förvaltnings jämställdhetsplan. Balans i ledning och styrelser Balans i ledning och styrelser handlar om att skapa bättre balans mellan kvinnor och män på olika nivåer när det gäller chefer. Under 2007 togs en handlingsplan fram och en viktig aktivitet är översyn av hela rekryteringsprocessen i samband med uppdatering av personalpolitiska riktlinjerna. Jämt anställd ledig ibland Projektet handlar om att minska antalet timavlönade och ofrivilligt deltidsanställda. En aktivitet under senhösten var utbildning i bemanningsekonomi. 21

24 MÅNGFALD 3 Mångfald Mångfald handlar främst om att kunna utnyttja allas resurser på arbetsmarknaden. Mångfald bidrar till att öka effektivitet och kvalitet i verksamheten samt ge organisationen ett högre anseende bland kunder och i samhället. Mångfald handlar om fokus på kompetens - det långsiktiga målet är att ingen ska fästa någon avgörande vikt vid kön, ålder, etnicitet med mera utan i stället se vilken kompetens som behövs för att utföra ett visst arbete. Det innebär att man upphör med att låta fördomar om individer och grupper styra beslut vid rekrytering, avancemang med mera. Mångfaldsarbetet berör alla områden och alla verksamheter och handlar i stor utsträckning om att påverka attityder. 3.1 Uppföljning av förvaltningarnas mångfaldsplaner Inför årets personalekonomiska redovisning har vi med frågor till förvaltningarna följt upp avsnitten Jämställdhet och Mångfald i de personalpolitiska riktlinjerna. Det har framförallt gällt frågor om mätbara mål och konkreta åtgärder kopplade till personalpolitiska riktlinjer och lagar. Alla förvaltningar har lämnat in mångfaldsplan och tagit fram planen i samverkan med de fackliga organisationerna. 11 förvaltningar har angivit att man har mätbara mål och 17 förvaltningar har konkreta åtgärder när det gäller mångfaldsarbetet. Däremot är det svårigheter att följa upp mångfaldsplanerna eftersom vi inte har någon detaljerad statistik över utrikesfödda per nämnd. 3.2 Mångfald bland kommunens anställda Kommunens arbetsplatser skall spegla samhället i så hög utsträckning som möjligt. Vid rekrytering skall vid lika meriter den etniska och kulturella mångfalden tillvaratas. Kommunen skall verka för att personer från etniska minoriteter söker lediga befattningar. Här redovisas andelen utrikes födda bland kommunens anställda. Uppgifterna har genom Svenska kommunförbundet hämtats från Statistiska centralbyrån eftersom dessa uppgifter saknas i kommunens lönesystem. Statistiken om utrikes födda avser Det finns flera definitioner på invandrare i statistiken. I en del fall räknar man in både första och andra generationens invandrare. I den statistik som finns tillgänglig om kommunens anställda finns enbart uppgift om utrikes födda. Det finns inte heller några statistiska uppgifter om olika minoritetsgrupper som t.ex. samer och romer. Orsak till att dessa uppgifter saknas i statistiken är att kommunen inte registrerar uppgifter om religion, ras, etnisk minoritetsgrupp, sexuell läggning eller handikapp. Kommunen har totalt 14,1 % anställda som är utrikes födda, vilket innebär en ökning med 0,6 procentenheter jämfört med föregående år. Andelen utrikes födda är 3,4 procentenheter högre i Borås Stad än i genomsnittet i landets kommuner. 22

25 MÅNGFALD Andel utrikes födda fördelad på födelseland Sveriges Borås kommuner Födelseland Sverige 88,4 87,2 86,8 86,8 86,5 85,9 89,3 Övriga Norden 7,0 5,8 5,7 5,4 5,2 4,9 3,1 EU exkl. Norden 0,7 0,6 0,6 1,5 1,5 0,6 0,7 Övriga världen 3,9 6,4 6,9 6,2 6,9 8,6 6,9 Totalt kommunen 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Jämförelsen mellan kommunen och riket i nedanstående tabell visar att sedan 1995 ligger andelen utrikes födda på en högre nivå än kommunerna i genomsnitt. Andel utrikes födda i kommunen och landets kommuner Borås 11,6 12,8 13,2 13,2 13,5 14,1 Västra Götaland 9,0 9,8 10,0 10,1 10,4 10,8 Sveriges kommuner 8,7 9,6 9,9 10,0 10,4 10,7 Antal kvinnor och män som är utrikes födda per personalgrupp 2006 Kvinnor Män Administration 41 9 Förskola Lärare Vård och omsorg Teknik Övrig skola fritid Totalt kommunen Andelen män är lägre bland utrikes födda 17,7 % jämfört med andelen män av de anställda som är födda i Sverige 22,0 %. En enkät till kommunens förvaltningar visar att 2007 var drygt 9 % av ledningsgruppernas medlemmar utrikes födda eller med minst en av föräldrarna som är utrikes född. I jämförelse med föregående år är det en ökning med 2 %. 23

26 MÅNGFALD Andelen utrikes födda inom olika personalgrupper i kommunen och riket 2006 Borås Västra Götaland Sveriges kommuner Administration 8,5 6,7 7,5 Förskola 10,2 8,5 9,3 Lärare 9,7 7,6 8,3 Vård och omsorg 18,4 13,1 13,2 Teknik 17,6 14,7 12,3 Övrig skola fritid 9,3 8,4 8,3 I Borås liksom i övriga kommuner finns den största andelen utrikes födda inom vård och omsorg samt teknik. Inom teknik är de största yrkesgrupperna städ- och måltidspersonal. Borås Stad har högre andel utrikes födda inom alla personalgrupper jämfört med genomsnittet i kommunerna i Västra Götalands län och landet i övrigt. Andel utrikes födda bland nyrekryterad personal Borås Sveriges kommuner Födelseland Sverige 90,9 81,5 80,0 82,0 80,0 81,9 84,1 Utrikes födda 9,1 18,5 20,0 18,0 20,0 18,1 15,9 Totalt kommunen 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Genomsnittet bland kommunerna i Västra Götaland var 15,5 %. Av dem som rekryterades under 2005 minskade andelen som var utrikes födda. Andelen utrikes födda bland dem som kommunen nyrekryterar har mer än fördubblats sedan

27 LÖNESTATISTIK 4 Lönestatistik Samtliga löner i detta avsnitt är omräknade till heltidslöner och avser tillsvidareanställd personal. Den lönestatistik som redovisas är i första hand avsedd att ge en översiktlig bild av löner både totalt i kommunen och för olika personalgrupper. Redovisningen ersätter inte den lönekartläggning enligt jämställdhetslagen som varje nämnd gör varje år. 4.1 Medianlön Medianlön i kronor per månad för tillsvidareanställd personal Personalkategori Kvinnor Män Totalt Kvinnor lön i förhållande till männens i procent Förskola och skolbarnsomsorg Förskollärare/fritidspedagog Arbetsledare barnomsorg Dagbarnvårdare Barnskötare Omsorg om äldre- och funktionshindrade m.fl. Arbetsledare omsorg Omvårdnadspersonal Sjuksköterska Socialsekreterare Skola Skolledare Gymnasielärare Grundskolelärare Annan lärare Elevassistent Fritid och kultur Fritidsledare Bibliotekspersonal Teknik Måltidspersonal Städpersonal Kommunalarbetare Ingenjörer Vaktmästare Administration Chef Handläggare Kontorspersonal Totalt kommunen

28 LÖNESTATISTIK Lönutveckling för tillsvidareanställda - medianlön Kvinnor Män Totalt Medianlönen totalt i kommunen är kronor. Det är en ökning med 1,0 procent eller 190 kronor från föregående år. Den låga ökningen av medianlönen för i första hand kvinnor beror på att Kommunals medlemmar inte haft någon ökning av månadslönen under Istället har engångsbelopp motsvarande 600/kronor/månad utbetalats för perioden april december. Löneökningarna för 2007 uppgick till 2,79 % exklusive Kommunals engångsbelopp. Engångsbeloppet motsvarar 3,29 % för Kommunals medlemmar. Hela löneöversynen 2007 uppgick inklusive beräkning för Kommunals avtalsområde till 3,07 %. I nedanstående tabeller redovisas löneutvecklingen som förändring av medianlön den 31 december mellan respektive år. Löneutveckling i procent för tillsvidareanställda Kvinnor 2,9 3,3 4,3 5,3 7,6 2,6 2,8 2,2 0,8 Män 4,1 2,1 5,7 4,9 3,4 2,3 2,4 2,0 2,2 Totalt kommunen 3,5 3,2 4,5 5,8 6,7 2,7 2,8 2,2 1,0 Löneutvecklingen mellan 1998 och 2007 i kommunen totalt var 37,2 procent. Kvinnors lön i förhållande till männens lön i procent för tillsvidareanställda 100 Kvinnor lön i förhållande till mäns i % För 2007 var kvinnors medianlön 93 % i förhållande till männens medianlön. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor har minskat fram till Därefter har löneskillnaderna varit i stort sett oförändrade. Minskningen av löneskillnaderna sedan 1998 är ett resultat dels av en medveten lönepolitik och dels av arbetsvärdering. 26

29 LÖNESTATISTIK En orsak till löneskillnaderna är delvis att ovanstående jämförelse är en total jämförelse av medianlönen utan hänsyn tagen till de olika befattningarnas arbetsuppgifter, krav på kompetens, ålder, erfarenhet och ansvar. Lönerna är alltså inte omedelbart jämförbara. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män inom respektive personalkategori är betydligt lägre (se sammanställningen av medianlöner i avsnitt 4.1). 4.2 Lönespridning Lönespridning eller differentierad lön är ett medel för att skapa utrymme för löneutveckling i ett yrke. Den 10:e percentilen är den lönenivå under vilken 10 procent av lönerna återfinns. På samma sätt är den 90:e percentilen den nivå som 90 procent av lönerna återfinns. 90:e percentilen minus den 10:e percentilen visar lönespridningen eller hur stor skillnad det är mellan lönerna. Lönespridning :e percentilen Median 90:e percentilen Kvinnor Män Totalt Lönespridning var kronor för kvinnor, kronor för män och totalt kronor. Detta innebär att den totala lönespridningen ökade med 5,2 % jämfört med

30 RESURSANVÄNDNING 5 Resursanvändning arbetad tid och frånvaro Överskjutande flextid Övertid Fyllnadstid Överenskommen arbetstid enligt avtal Arbetad tid enligt avtal Semester Egen sjukfrånvaro Lagstadgad/avtalad ledighet Föräldraledighet Övrig ledighet Totalt arbetad tid Frånvaro 5.1 Arbetad tid och frånvaro Totalt arbetad tid var timmar för år 2007 inklusive timavlönade. Av den arbetade tiden arbetade kvinnor timmar och män timmar. Servicenämnden ingår inte i dessa siffror eftersom felrapportering medfört att uppgift om arbetad tid saknas för större delen av året. Den arbetade tiden i procent av avtalade/överenskommen arbetstiden var 76,3 %. Av den totalt arbetade tiden utgjorde övertid, fyllnadstid och jour/beredskap timmar exklusive Servicenämnden. Av kommunens förvaltningar har kommundelsförvaltningarna lägre andel arbetad tid än de tekniska förvaltningarna och centrala förvaltningarna som har högre andel arbetad tid. Detta beror till stor del på att de kvinnodominerade förvaltningarna har högre frånvaro bl.a. pga. sjukfrånvaro, föräldraledighet och ledighet för friår. Arbetad tid är utförda arbetstimmar av all personal under hela året då frånvaro räknats av. Den totalt arbetade tiden räknas fram på följande sätt: Avtalad/överenskommen arbetstid Frånvaro = Nettoarbetstid Nettoarbetstid + Övertid + Fyllnadstid + Flextid = Totalt arbetad tid Med frånvaro avses semester, ferie/uppehåll, arbetsskada, sjukdom/sjukbidrag, rehabilitering, föräldraledighet och övrig ledighet (ledighet för militärtjänstgöring, betalda studier, obetalda studier, facklig verksamhet samt övrig tjänstledighet). Nyckeltalet visar tidsanvändningen inom kommunen och hur frånvaron fördelas mellan olika frånvaroorsaker. Eftersom den totalt arbetade tiden översätts till antal årsarbeten ger det en mer rättvis bild av resursutnyttjandet i kommunen. Att istället redovisa årsarbetare, som bygger på principen att man räknar om de anställda till årsarbetare utifrån anställningarnas syssel- 28

Tillförsikt inför framtiden

Tillförsikt inför framtiden Borås Stad Personalekonomisk redovisning 2010 Tillförsikt inför framtiden För att utvecklas som arbetsgivare inom personalområdet är kommunens personalekonomiska redo visning ett viktigt instrument där

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

Personalredovisning 1. Personalredovisning Ängelholms kommun

Personalredovisning 1. Personalredovisning Ängelholms kommun Personalredovisning 1 2007 Personalredovisning Ängelholms kommun 2 Personalredovisning Personalredovisning för Ängelholms kommun Personalredovisningen ska utgöra underlag för vidare analys och uppföljning

Läs mer

Attraktiv arbetsgivare

Attraktiv arbetsgivare Borås Stad Personalekonomisk redovisning 2011 Attraktiv arbetsgivare Vi vet att rekryteringsbehovet de kommande åren är stort, inte bara för Borås Stad, utan för alla Sveriges kommuner. Vill vi i ett sådant

Läs mer

Stabilt och tillgängligt

Stabilt och tillgängligt Borås Stad Personalekonomisk redovisning 2012 Stabilt och tillgängligt 2012 presenterades ett flertal ekonomiska prognoser som gav skäl till oro. Prognosernas samstämmighet var stor och tendensen neråtgående.

Läs mer

Stabilt och tillgängligt

Stabilt och tillgängligt Borås Stad Personalekonomisk redovisning 2012 Stabilt och tillgängligt 2012 presenterades ett flertal ekonomiska prognoser som gav skäl till oro. Prognosernas samstämmighet var stor och tendensen neråtgående.

Läs mer

Mångfaldsplan plan för lika rättigheter och möjligheter hos Hultsfreds kommun som arbetsgivare

Mångfaldsplan plan för lika rättigheter och möjligheter hos Hultsfreds kommun som arbetsgivare 1 (13) Mångfaldsplan plan för lika rättigheter och möjligheter hos Hultsfreds kommun som arbetsgivare 2 (13) Inledning Hultsfreds kommun ser mångfalden som ett uttryck för att alla rättigheter, möjligheter

Läs mer

Jämställdhetsplan 2010 för

Jämställdhetsplan 2010 för SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum 2009-08-24 1 (2) Jämställdhetsplan 2010 för Service- och teknikförvaltningen Innehållsförteckning Jämställdhetsplan 2010 3 Inledning 3 Service- och Teknikförvaltningens

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETPLAN

JÄMSTÄLLDHETPLAN Administrativa enheten NOK 671-2010 JÄMSTÄLLDHETPLAN 2010-2011 JÄMIX Jämställdhetsdelen i Likabehandlingsplanen för 2010-2011 utgår i huvudsak ifrån NyckeltalsInstitutet AB:s jämställdhetsindex JÄMIX men

Läs mer

INNEH ÅLLSFÖ RTECK NIN G

INNEH ÅLLSFÖ RTECK NIN G INNEH ÅLLSFÖ RTECK NIN G Inledning 1 Antal anställda Antal anställda per förvaltning och kön samt årsarbetare 2 Antal anställda per förvaltning, kön och sysselsättningsgrad 3 Genomsnittlig sysselsättningsgrad

Läs mer

JÄMIX 2010 för Högskolan i Gävle jämfört med 5 högskolor

JÄMIX 2010 för Högskolan i Gävle jämfört med 5 högskolor JÄMIX för jämfört med 5 högskolor En mer detaljerad pappersrapport, med alla bakomliggande siffror, har skickats till er kontaktperson. JÄMIX 1 JÄMIX Jämställdheten i Din organisation - en jämförelse med

Läs mer

Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Jämställdhets- och mångfaldsplan

Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Jämställdhets- och mångfaldsplan Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Sid 1 (10) 2015-12-09 Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016 stockholm.se Sid 2 (10) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Samverkan... 4 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Utrikes födda anställda. i kommuner 2005

Utrikes födda anställda. i kommuner 2005 Utrikes födda anställda i kommuner 2005 Förord Mångfald och integration i arbetslivet inom verksamheterna inom kommuner, landsting och regioner är ytterst en kvalitetsfråga. En viktig förutsättning för

Läs mer

SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING.

SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. FÖR Vilka är de? Jämställdhetsplan 2013 SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING malm SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING DNR 1280-2012-1.1 SID 1 (10) JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN 2013-2015... 2 Inledning... 2

Läs mer

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2010

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2010 SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA STABEN SID 1 (6) 2009-12-02 Bilaga till VP 2010 PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2010 Box 4066, 163 04 SPÅNGA. Besöksadress Fagerstagatan 15 Telefon 508

Läs mer

Farsta stadsdelsförvaltning JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN

Farsta stadsdelsförvaltning JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN Farsta stadsdelsförvaltning JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN 2013-2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Lagar 1 2. Bakgrund och inledning 3 3. Utvärdering av 2010 2012 års plan 3 4. Arbetsförhållanden 5 Kartläggning

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska programmet är att tydliggöra

Läs mer

Personal inom vård och omsorg

Personal inom vård och omsorg Personal inom vård och omsorg Antal anställda I november år 20081 fanns totalt 252 200 anställda (månadsavlönade) inom vård och omsorg i kommunerna vilket framgår av tabell 1. Det är en minskning med 1

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! FOTO: SCANDINAV/SCANDINAV BILDBYRÅ 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska

Läs mer

De flesta uppgifterna i redovisningen avser tillsvidareanställd

De flesta uppgifterna i redovisningen avser tillsvidareanställd 03 Personalredovisning 1 Personalredovisning för Ängelholms kommun För andra året presenterar vi nu kommunens personalredovisning som ett särskilt dokument med fokus på angelägna personalförhållanden.

Läs mer

Tillsvidareanställda per förvaltning

Tillsvidareanställda per förvaltning 1 (13) 2 (13) Tillsvidareanställda per förvaltning 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 KLK 41 45 40 38 39 43 46 42 37 42 44 37 Ku-fr 21 20 20 20 18 18 18 19 19 18 17 SHB 9 12 13

Läs mer

Personalstatistik 2014

Personalstatistik 2014 Personalstatistik 2014 1 (13) Susanne P Höglander 2 (13) Tillsvidareanställda per förvaltning 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Klk 41 45 40 38 39 43 46 42 37 42 44 37 41

Läs mer

Inledning 1. Medarbetarenkät 2

Inledning 1. Medarbetarenkät 2 Inledning 1 Medarbetarenkät 2 Antal anställda Antal anställda per förvaltning och kön samt årsarbetare 3 Antal anställda per förvaltning, kön och sysselsättningsgrad 4 Genomsnittlig sysselsättningsgrad

Läs mer

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet...

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet... Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 1.1 Tillsvidareanställda antal personer och årsarbetare... 4 1.2 Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader... 6 1.3 Tillsvidareanställda

Läs mer

Anställning och anställningsförhållanden

Anställning och anställningsförhållanden Anställning och anställningsförhållanden Tabell 1: Antal anställda nov 2013 okt 2014 Tillsvidareanställda 2013-11-01 2014-10-31 Kvinnor 986 85 % 992 85 % Män 175 15 % 177 15 % Totalt 1161 1169 Ett mått

Läs mer

Personalstatistik 2015

Personalstatistik 2015 Personalstatistik 2015 1 (13) Susanne P Höglander 2 (13) Tillsvidareanställda per förvaltning 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Klk 41 45 40 38 39 43 46 42 37 42 44

Läs mer

Reviderad Jämställdhetsplan för Järfälla kommun

Reviderad Jämställdhetsplan för Järfälla kommun Reviderad 2016-06-13 1 (10) Dnr: Kst 2015/452 Jämställdhetsplan 2016-2018 för Järfälla kommun Inledning Jämställdhet är tillsammans med mångfald ett av fokusområdena i Järfälla kommuns Personalpolicy 1.

Läs mer

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun Jämställdhetsplan för Värmdö kommun 1 Inledning Värmdö kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med jämställda arbetsplatser och gott medarbetarskap där vi möter varandra med respekt och öppenhet. Ett

Läs mer

JÄMIX 2014 för Region Skåne. Utgiven april 2015

JÄMIX 2014 för Region Skåne. Utgiven april 2015 JÄMIX för Utgiven april 2015 JÄMIX Innehållsförteckning Övergripande resultat 2 ÖVRIGA NYCKELTAL Läsanvisningar 4 Styrelse 23 Internrekrytering 24 Organisationsspecifika resultat Externrekrytering 25 Trappan

Läs mer

Personalredovisning Ängelholms kommun

Personalredovisning Ängelholms kommun 2008 Personalredovisning Ängelholms kommun Innehåll Inledning...1 Antal anställda Antal anställda per förvaltning och kön samt årsarbetare...2 Antal anställda per förvaltning, kön och sysselsättningsgrad...3

Läs mer

Personalbokslut 2015, barn- och utbildningsförvaltningen

Personalbokslut 2015, barn- och utbildningsförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (1) 2016-02-25 BUN 2016.0096 Handläggare Lotta Frisk Personalbokslut 2015, barn- och utbildningsförvaltningen Sammanfattning Barn- och utbildningsförvaltningen tar varje år fram ett

Läs mer

Personalbehovsprognos för Linköpings kommun 2008-2017

Personalbehovsprognos för Linköpings kommun 2008-2017 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2008-10-02 Personalbehovsprognos för Linköpings kommun 2008-2017 Innehåll: Sid. Sammanfattning 1 1. Bakgrund och definitioner 2 2.

Läs mer

GR-kommunernas personal- och rekryteringsbehov

GR-kommunernas personal- och rekryteringsbehov GR-kommunernas personal- och rekryteringsbehov 2016 2026 Befolkningsutveckling i GR-kommunerna 2003 2026 0 18 19 64 65 74 75 84 85+ Samtliga 160 Index år 2003=100 150 140 130 120 110 100 90 80 2003 2005

Läs mer

Personalredovisning Ängelholms kommun

Personalredovisning Ängelholms kommun 2006 Personalredovisning Ängelholms kommun Innehåll Inledning...1 Antal anställda Antal anställda per förvaltning och kön samt årsarbetare...2 Antal anställda per förvaltning, kön och sysselsättningsgrad...3

Läs mer

ArtDatabanken. JÄMIX Caroline Uppling Arbetsgrupp för social arbetsmiljö Rikard Sundin

ArtDatabanken. JÄMIX Caroline Uppling Arbetsgrupp för social arbetsmiljö Rikard Sundin JÄMIX Caroline Uppling Arbetsgrupp för social arbetsmiljö Rikard Sundin JÄMIX Jämställdhetsindex Nyckeltalsinstitutet Nyckeltal framtagna i samverkan med JämO Staten leder Jämt jämställdhetsprojekt 2009

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Jämställdhetsplan

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Jämställdhetsplan ÖREBRO LÄNS LANDSTING Jämställdhetsplan 2013 2015 1 Örebro läns landsting 2013 Grafisk form: LoVS Kommunikation. Foto: Nina Hellström Papper: inlaga, Multi design smooth white, 130 g, omslag, Multiart

Läs mer

Jämställdhetsplan Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober Dnr 2016/1136.

Jämställdhetsplan Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober Dnr 2016/1136. Jämställdhetsplan 2016 Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober 2016. Dnr 2016/1136. 1(7) Innehåll Vad säger diskrimineringslagen om jämställdhet?... 2 Arbetsförhållanden... 2 Rekrytering... 2 Lönefrågor...

Läs mer

Jämställdhetsplan

Jämställdhetsplan Jämställdhetsplan 2015-2018 Dokumenttyp: Plan Dokumentansvarig: Personalfunktionen Beslutad av: Kommunstyrelsens personalutskott Beslutsdatum: 2015-08-26, 45 DNR: KS-2015/00337 Bakgrund Jämställdhet handlar

Läs mer

Ständig strävan att bli bättre

Ständig strävan att bli bättre Borås Stad Personalekonomisk redovisning 2013 Ständig strävan att bli bättre Den utan jämförelse viktigaste resursen i kommunal verksamhet är all innovativ personal och det arbete de dagligen utför. Vad

Läs mer

UPPFÖLJNING JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN

UPPFÖLJNING JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (8) 2010-01-27 UPPFÖLJNING JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Sammanfattning Sedan jämställdhets- och mångfaldsplanen antogs 2009 har resultatet för jämställdheten i förvaltningen

Läs mer

HELTIDSPLAN. Lidköpings Kommun Kommunal + SKL

HELTIDSPLAN. Lidköpings Kommun Kommunal + SKL HELTIDSPLAN Lidköpings Kommun 2017-2021 Kommunal + SKL Fler ska arbeta heltid i framtiden Kommunal och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har kommit överens om att heltid ska vara norm och att fler

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN Munkedals Kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN Munkedals Kommun JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007-2009 Munkedals Kommun KS 07/176-026 Antagen av KS 070914 Bakgrund... 2 Samverkan... 2 Metod... 2 Målsättningar 2007-2009... 3 Kartläggning 2006... 4 1 Bakgrund Enligt 13 Jämställdhetslagen

Läs mer

Bra personalpolitik ligger steget före

Bra personalpolitik ligger steget före Borås Stad Personalekonomisk redovisning 2014 Bra personalpolitik ligger steget före Att vara en god och attraktiv arbetsgivare borde vara en självklarhet för varje företag och organisation. Ett mål att

Läs mer

Ständig strävan att bli bättre

Ständig strävan att bli bättre Borås Stad Personalekonomisk redovisning 2013 Ständig strävan att bli bättre Den utan jämförelse viktigaste resursen i kommunal verksamhet är all innovativ personal och det arbete de dagligen utför. Vad

Läs mer

Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen

Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen BUN 2013.0138 Handläggare: Lotta Frisk, Personalavdelningen Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen Antal anställda Barn- och utbildningsförvaltningen hade 714 tillsvidareanställda personer

Läs mer

PERSONAL I FARSTA STADSDELS- FÖRVALTNING 2012

PERSONAL I FARSTA STADSDELS- FÖRVALTNING 2012 FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING HR-AVDELNINGEN BENGT WALLENIUS SID 1 (6) 2012-12-27 PERSONAL I FARSTA STADSDELS- FÖRVALTNING 2012 Alla uppgifter avser tillsvidareanställd personal om inte annat anges. Anställda

Läs mer

Personalekonomiska nyckeltal och index visar var på kartan ni är och vart ni bör gå. Våra index!

Personalekonomiska nyckeltal och index visar var på kartan ni är och vart ni bör gå. Våra index! Personalekonomiska nyckeltal och index visar var på kartan ni är och vart ni bör gå Våra index! Att använda personalnyckeltal Mäta Jämföra Analysera Agera! Mäta är ett första steg i analysen som behöver

Läs mer

Vilket yrke PAS SA R D I G? Bli en AV OS S. Vi är Söderhamn

Vilket yrke PAS SA R D I G? Bli en AV OS S. Vi är Söderhamn L E VA & J O B B A I S Ö D E R H A M N S KO M M U N Vilket yrke PAS SA R D I G? Bli en AV OS S Vi är Söderhamn VÅRA MEDARBETARE 2016 Jag är viktig varje dag! Jag känner att jag är betydelsefull varje dag,

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Plan Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Förvaring Dnr Personalenheten Castor

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Plan Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Förvaring Dnr Personalenheten Castor Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Plan Kommunstyrelsen 2016-09-28-09-27 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Personalenheten Castor KS.2016.126 Dokumentinformation Mångfaldsplan 2 (9) Bakgrund

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Katarina-Sofia stadsdelsförvaltning 2007

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Katarina-Sofia stadsdelsförvaltning 2007 Jämställdhets- och mångfaldsplan för Katarina-Sofia stadsdelsförvaltning 2007 Jämställdhets- och mångfaldsplan år 2007 för Katarina-Sofia stadsdelsförvaltning Inledning Kommunfullmäktige har beslutat att

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Alvesta kommun

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Alvesta kommun Antagen: KF 185 2015-12-15 Jämställdhets- och mångfaldsplan för Alvesta kommun 2016-2018 Inledning Alvesta kommun ska bedriva ett aktivt jämställdhets- och mångfaldsarbete som utgår från den grundläggande

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret sid 1 (7) Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad Besöksadress: Tage Erlanderg 8 www.karlstad.se Tel: 054-540 00 00 Fax:

Läs mer

HELTIDSPLAN. Emmaboda

HELTIDSPLAN. Emmaboda HELTIDSPLAN Emmaboda Fler ska arbeta heltid i framtiden Kommunal och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har kommit överens om att heltid ska vara norm och att fler ska arbeta heltid. Välfärdens behov

Läs mer

Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsprogram

Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsprogram Handläggare Datum Carina Petersson 2019-02-15 Lillian Alverö Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsprogram år 2018 Del 1: Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsarbete för barn och ungdomar Mål:

Läs mer

JÄMIX 2012 för SDF Östra Göteborg. Utgiven april 2013

JÄMIX 2012 för SDF Östra Göteborg. Utgiven april 2013 JÄMIX för Utgiven april 2013 JÄMIX Innehållsförteckning Övergripande resultat 2 ÖVRIGA NYCKELTAL Läsanvisningar 4 Styrelse 25 Internrekrytering 26 Organisationsspecifika resultat Externrekrytering 27 Trappan

Läs mer

för Askim-Frölunda-Högsbo

för Askim-Frölunda-Högsbo JÄMIX 2013 för Askim-Frölunda-Högsbo Utgiven mars 2014 En mer detaljerad rapport med alla bakomliggande siffror, har skickats till er kontaktperson JÄMIX är ett sammanfattande jämställdhetsindex det grundar

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Årsredovisningen innehåller uppgifter i form av fakta, analyser och nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser tiden mellan 1/1 31/12 respektive år

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDS- PLAN

JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDS- PLAN STADSLEDNINGSKONTORET Bilaga 3 SID 1 (10) 2012-11-28 JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDS- PLAN FÖR STADSLEDNINGSKONTORET 2013-2015 SID 2 (10) Definition av begreppet mångfald och jämställdhet Mångfalden är en

Läs mer

Kommunen som arbetsgivare

Kommunen som arbetsgivare KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2014-04-08 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Kommunen som arbetsgivare Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Målområde: Arbetsgivarperspektiv

Läs mer

Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015

Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015 STYRDOKUMENT Sida 1(9) Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015 Område Styrning och ledning Fastställd KSAU 2012-08-28 118 Program Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Jämställdhetsplan. för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014. ljusdal.se BESLUT I KS 2011-10-06

Jämställdhetsplan. för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014. ljusdal.se BESLUT I KS 2011-10-06 Jämställdhetsplan för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014 ljusdal.se Inledning Jämställdhetslagen pekar i 4-11 ut de områden där alla arbetsgivare är skyldiga att vidta så kallade aktiva åtgärder för

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2015-2017 Jämställdhets- och mångfaldsplan 2015-2017 Hässleholms kommuns värdegrund Medborgaren i fokus Med respekt för individen Kvalitet som syns Hässleholms kommuns

Läs mer

Ansvarig: Personalchefen

Ansvarig: Personalchefen Enhet: Personalenheten Utarbetad av: Personalenheten Giltig från: 2013-04-04 Ansvarig: Personalchefen Dokumentnamn: Jämställdhetsplan för Alvesta kommun 2013-2015 Ersätter: Alvesta kommuns jämställdhetsplan

Läs mer

Innehållsförteckning. 2.1 Rehabilitering Arbetsskador...20 PERSONALSTATISTIK Utgiven av Haninge kommun 2010.

Innehållsförteckning. 2.1 Rehabilitering Arbetsskador...20 PERSONALSTATISTIK Utgiven av Haninge kommun 2010. Innehållsförteckning Sammanfattning...4 1. Statistik från det personaladministrativa systemet...5 1.1 Anställningsformer...5 1.2 Yrkeskategori och kön...6 1.3 Ålder...8 1.4 Heltid/deltid...9 1.5 Arbetad

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta, analyser och nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser tiden mellan 1/1

Läs mer

Fler anställda och fler som arbetar heltid

Fler anställda och fler som arbetar heltid PM 2018-03-26 1 (6) Fler anställda och fler som arbetar heltid Sammanfattning Antal anställda i kommuner, landsting och regioner fortsätter att öka. Även svårrekryterade yrken som lärare, socialsekreterare

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

JÄMIX 2013 för Bromma sdf. Utgiven mars 2014

JÄMIX 2013 för Bromma sdf. Utgiven mars 2014 JÄMIX för Utgiven mars 2014 JÄMIX Innehållsförteckning Övergripande resultat 2 ÖVRIGA NYCKELTAL Läsanvisningar 4 Styrelse 23 Internrekrytering 24 Organisationsspecifika resultat Externrekrytering 25 Trappan

Läs mer

Antagen av Kommunfullmäktige , 78. Jämställdhetsplan Uppvidinge kommun

Antagen av Kommunfullmäktige , 78. Jämställdhetsplan Uppvidinge kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-08-30, 78 Jämställdhetsplan Uppvidinge kommun 2016-2018 Sida 2 av 10 Innehåll INLEDNING... 3 Varför behövs en jämställdhetsplan?... 3 Vad är ett gott jämställdhetsarbete?...

Läs mer

Bilaga 6 Resultat av 2016 års löneanalys

Bilaga 6 Resultat av 2016 års löneanalys 1 (8) Bilaga 6 Resultat av 2016 års löneanalys Sammanfattning Det finns höga förväntningar på Uppsala kommuns arbete med normkritiskt jämställdhetsarbete, inte minst ur ett arbetsgivarperspektiv. Även

Läs mer

14. Personalredovisning 2014 Dnr 2015/298-025

14. Personalredovisning 2014 Dnr 2015/298-025 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 18 (29) 2015-06-15 Ks 14. Personalredovisning 2014 Dnr 2015/298-025 Kommunstyrelsens förvaltning redovisar i skrivelse 2 juni 2015 en redovisning av kommunens personalsituation

Läs mer

PLAN FÖR LIKA BEHANDLING

PLAN FÖR LIKA BEHANDLING PLAN FÖR LIKA BEHANDLING PLAN FÖR LIKA BEHANDLING MÅL Haninge kommun är en jämlik kommun där medarbetarnas olikheter betraktas som en tillgång i den dagliga verksamheten och bidrar till ökad tillgänglighet

Läs mer

policy modell plan program regel riktlinje rutin strategi taxa policy för lön ... Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-10-12 152

policy modell plan program regel riktlinje rutin strategi taxa policy för lön ... Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-10-12 152 modell policy policy för lön plan program regel riktlinje rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-10-12 152 Ansvarig: Personalchef Revideras:

Läs mer

Södermalms stadsdelsförvaltning JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN

Södermalms stadsdelsförvaltning JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN Södermalms stadsdelsförvaltning JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN 2009 Inledning Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbete finns i gällande lagstiftning, Jämställdhetslagen, Lagen om åtgärder mot etnisk

Läs mer

Sigtuna kommuns jämställdhetsplan 2008-2011. Antagen av kommunstyrelsen den 14 april 2008

Sigtuna kommuns jämställdhetsplan 2008-2011. Antagen av kommunstyrelsen den 14 april 2008 Sigtuna kommuns jämställdhetsplan 2008-2011 Antagen av kommunstyrelsen den 14 april 2008 Fotograf: Mikael Sjöberg Konstnär: Hans Kündig Skulpturen Rondo, 4 meter bred och 4 meter hög, stod på plats till

Läs mer

Plan för jämställdhet & mångfald Oktober

Plan för jämställdhet & mångfald Oktober Plan för jämställdhet & mångfald Oktober 2013-2015 Vision för Jämställdhet & Mångfald i Kävlinge kommun Kävlinge kommun ska ha arbetsplatser som är fria från fördomar och där diskriminering och kränkande

Läs mer

Lönepolitiskt program. Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige , 144. Distribueras av personalenheten

Lönepolitiskt program. Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige , 144. Distribueras av personalenheten Lönepolitiskt program Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 144. Distribueras av personalenheten LÖNEPOLITISKT PROGRAM Lönepolitiken är en del av kommunens personalpolitik. Lönebildning

Läs mer

Jämställdhetsplan 2008 för

Jämställdhetsplan 2008 för Vård- och omsorgsnämndens handling nr 29/2007 Jämställdhetsplan 2008 för vård- och omsorgsförvaltningen 2007-09-20 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2007-10-11, 136 Dnr VON/2007:94-029 Innehållsförteckning

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2005-08-23, 79 Reviderat av kommunfullmäktige 2006-11-28, 107 Reviderat av kommunfullmäktige 2009-04-21, 31 Reviderat av kommunstyrelsen 2009-08-12,

Läs mer

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128 MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015 Dnr 2012:128 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen 2 Förord Kommunens mångfalds- och jämställdhetsplan 2012 2015 beskriver inriktningen

Läs mer

Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsprogram år 2017

Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsprogram år 2017 Handläggare Datum Lillian Alverö/Ida Johansson 2018-03-02 0480-45 30 01 Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsprogram år 2017 Del 1: Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsarbete med barn och

Läs mer

Anställning och anställningsförhållanden

Anställning och anställningsförhållanden Anställning och anställningsförhållanden Tabell 1: Antal anställda november 2015 och oktober 2016 2015-11-01 2016-10-31 987 83,9 % 930 82,7 % 190 16,1 % 195 17,3 % Totalt 1177 1125 Antalet anställda har

Läs mer

Handlingsplan för heltid som norm

Handlingsplan för heltid som norm Handlingsplan för heltid som norm Vision Program Policy Regler Handlingsplan Riktlinjer Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Nämnd Innehållsförteckning Innehållsförteckning Fler ska arbeta heltid i framtiden...

Läs mer

Likabehandlingsplan Göteborgs Stad Lundby

Likabehandlingsplan Göteborgs Stad Lundby Likabehandlingsplan 2016 Göteborgs Stad Lundby 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Nyckeltal... 4 2.1 Arbetsförhållanden... 4 2.2 Rekrytering... 6 2.3 Lönefrågor... 6 3. Uppföljning av aktiviteter

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan för

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) 2013-12-03 Bilaga 6 Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Telefonvägen 30 Box 490 129 04 Hägersten Växel 08-508 22 000 hagersten-liljeholmen@stockholm.se

Läs mer

Arbetsmiljöbokslut. år 2012

Arbetsmiljöbokslut. år 2012 Arbetsmiljöbokslut 2 Personalredovisning till nämndens årsredovisning Antal anställningar den 1 november 2012 Befattningsbenämning Antal personer Antal anställningar Antal årsarbetare Medelålder Administratörer

Läs mer

Jämställdhetsplan med mångfalldsperspektiv. Försvarsutbildarna Ystad

Jämställdhetsplan med mångfalldsperspektiv. Försvarsutbildarna Ystad 2016-04-30 Jämställdhetsplan med mångfalldsperspektiv Försvarsutbildarna Ystad 2016 1 Jämställdhetsplan med mångfaldsperspektiv Lagar Fr.o.m. 1 januari 2009 gäller, Diskrimineringslag, (2008:567). Lagen

Läs mer

Hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen

Hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen Personalfakta 218 Varje dag är viktigast! Hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen Vid frågor kontakta HR-controller Karin Lidén, karin.liden@malmo.se. HR-AVDELNINGEN Hälsa, vård & omsorg Innehåll Inledning...

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Mångfald... 4 Syfte...

Läs mer

JÄMIX 2014 för Karolinska Institutet. Utgiven juni 2015

JÄMIX 2014 för Karolinska Institutet. Utgiven juni 2015 JÄMIX för Utgiven juni 2015 JÄMIX Innehållsförteckning Övergripande resultat 2 ÖVRIGA NYCKELTAL Läsanvisningar 4 Styrelse 23 Internrekrytering 24 Organisationsspecifika resultat Externrekrytering 25 Trappan

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött SN 2016/

Handläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött SN 2016/ TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött 2016-01-08 SN 2016/0022.01.01 0480-45 09 31 Socialnämnden Jämställdhetsplan Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna Jämställdhetsplan.

Läs mer

Jämställdhetsplan

Jämställdhetsplan Jämställdhetsplan 2015-2017 Tyresö kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare för såväl kvinnor som män. Alla individer ska ges lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett kön. Det ska finnas

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR

JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Administrativa avdelningen Sida 1 (10) 2015-01-12 JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR 2013-2015 Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Administrativa avdelningen

Läs mer

Jämställdhets och mångfaldsplan. Kortversion

Jämställdhets och mångfaldsplan. Kortversion Jämställdhets och mångfaldsplan 2011 2013 Kortversion 2(8) Övergripande mål är att alla medarbetare ska ha kunskap om Staffanstorps kommuns arbete med jämställdhet och mångfald samt att detta arbete ska

Läs mer

295 (236 Kvinnor 61 Män) Undersköterskor 23 291 23 289 23 577 23 425 21 350 21 030 24 600 24 850

295 (236 Kvinnor 61 Män) Undersköterskor 23 291 23 289 23 577 23 425 21 350 21 030 24 600 24 850 sid 1 (10) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsförvaltningens jämställdhetsoch mångfaldsplan 2014-2016 Dnr VON-2014-19 Dpl 08 Inledning och bakgrund Jämställdhet och mångfald är en förutsättning

Läs mer

Mångfalds- och Jämställdhetsplan för. Sotenäs kommun. år

Mångfalds- och Jämställdhetsplan för. Sotenäs kommun. år Mångfalds- och jämställdhetsplan Antagen av Kommunfullmäktige 2014-06-12/ 66 Dnr KA 2014/346 Sid 1/8 Mångfalds- och Jämställdhetsplan för år 2015-2017 Mångfalds- och jämställdhetsplan Antagen av Kommunfullmäktige

Läs mer

Fler ska arbeta heltid i framtiden

Fler ska arbeta heltid i framtiden HELTIDSPLANEN Fler ska arbeta heltid i framtiden Kommunal och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har kommit överens om att heltid ska vara norm och att fler ska arbeta heltid. Välfärdens behov av kompetens

Läs mer