Kraftvärmeproduktion med naturgas

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kraftvärmeproduktion med naturgas"

Transkript

1 Kraftvärmeprduktin med naturgas

2

3 U (G) 1988/10 Kraftvärmeprduktin med naturgas Naturgas

4

5 Vattenfall~ swedc2as FUD-RAPPORT frln UG FOrlalla re Huvudmrtde/Prgr mmtde/prjt~ktmrldb Kl-n< Björn Svenssn BEG4 Vattenfalls Biblitek VÄLLINGBY - Swedegas, 08/ (även rekv. av rapprt) Gasprjekt G2 Rapprter hn <ekvireres tr~n statens Vattenfallsverk Älvkarlebylabratriet Dkumentatinscentralen ÄLVKARLEBY tel 026/ PrJ ktnummer Srikrd 1 Naturgas Kraftvärme Gasmtr 133 \Antal bliagsbld lxl On ly summary in English n Whle reprt in English n lt exists a brchure in Swedish/English n Other Rubrik KRAFTVÄRMEPRODUKTION MED NATURGAs Sammanfattning Föreliggande rapprt ger en sammanfattande beskrivning av teknikmradet kraftvärmeprduktin med naturgas. Framställningen är uppdelad i fyra huvudmraden: Teknik Tillämpningar ch marknad Eknmi Typanläggningar En översiktlig beskrivning görs av tekniken. Syftet är att behandla flertalet väsentliga aspekter, sä att rapprten i ett inledande skede kan användas sm underlagsmaterial ch faktasamling. Följande behandlas: bakmliggande samband, systemkpplingar, kmpnentch anläggningsutfrmning, prestandauppgifter, miljöfaktrer (i huvudsak emissiner) ch tillgänglig utrustning frän ett antal lika leverantörer. Beskrivningen täcker följande typer av system: Mt t rycksäng turb inan lägg n in g Gasturbin med värmeätervinning Kmbicykel Gasmtr med värmeätervinning Tnvikten har lagts vid de tre sista typerna. Möjliga tillämpningar för naturqasbaserad kraftvärmeprduktin fjärrvärme, lkal värmeprduktin ch industri. Sverige redvisas för Eknmiska underlagsdata, investeringskstnad, drift- ch underhållskstnad, prestanda ch alternativkstnader redvisas. Utifrän dessa data, ch en ansatt naturgasprisniva, görs en bedömning av elprduktinskstnad exklusive skatt för lika typer av anläggningar i strlek MW, främst med tankepafjärrvärme installatiner. ~ Ett antal typanläggningar i Nederländerna ch USA presenteras. ~ Rapprten har tagits fram av Vattenfall UG. Arbetet har skett samarbete med Swedcgas.

6

7 SUMMARY IN ENGLISH COGENERA TION WITH NATURAL GAS The subject f this reprt is the technlgy f cmbined prductian f heat and pwer (cgeneratin) with natural gas. The presentatin is divided inta 4 main sectins: T echnlgy. Applicatins and market. Ecnmy. Typical plants. A general descriptin is made f the technlgy, with the purpse t briefly cver all main aspects. Thus in a preliminary stage the reprt may be used as backgrund material and t prvide basic facts. The fllwing subjects are discussed: basic cndiditins, system lay-uts, cmpnent and plant design, envirnmental aspects (mainly emissins) and equipment ffered by a number f manufacturers. The descriptin cvers the fllwing systems: Back pressure steamturbine plant. Gasturbine with heat recvery biler. Cmbined cycle. Gasengine with heat recvery biler. Interest in fcused n the three last system types. Pssible applicatins fr natural gas fired eegeneratin in Sweden, in industry and fr lcal and district heating, are discussed. Ecnmic backgrund data such as investment east, peratin and maintenance east and perfrmance figures are presented. Using these data, nd an assumptin fr the price f natural gas and the value f prduced heat, a calcultin f the electricity prductian east (excluding tax) is made. Different types and sizes f plants in the range MW are studied. This reprt is prduced by The Swedish State Pwer Bard, UG, in caperatin with Swedegas.

8

9 INNEHALLSFÖRTECKNING!. INLEDNING 1.1 Syfte ch uppläggning 1.2 Frmer för arbetet 2. SVSTEM FÖR NATURGASBASERAD KRAFTVÄRMEPRO OUKTION 2.1 Grundläggande system Mttrycksångturbinanläggning Gasturbin Kmbicykel Gasmtr 2.2 Systemkpplingar Mttrycksflngturbinanläggning Gasturbin Kmbicykel Gasmtr 2.3 Prestandasammanställning Verkningsgrader Utbyggnadstid Tid för uppstart av anläggning Bemanning 2.4 Kmpnenter 2.5 Installatiner Utfrmning av byggnader Ängturbinanläggning Gasturbin ch kmbicykel Gasmtrer Utrymmesbehv 2.6 Bränsleceller Allmän teknikbeskrivning Bränslealternativ Verkningsgrad, elutbyte Utvecklings- ch marknadsläge 2. 7 Utvecklingstendenser, knventinella system 3. KOMPONENTER OCH EXEMPEL PA TILLGÄNGLIG UT RUSTNING 3.1 Kmpnentutfrmning Mttrycksängturbinanläggning Gasturbin Kmbicykel Gasmtr 3.2 Exempel pa tillgänglig utrustning Gasturbiner Gasmtrer Gasmtrmduler BEG4-BS-5/LH

10

11 Il 4. MILJÖASPEKTER 4.1 Avgasemissiner, allmänt 4.2 Svenska myndighetskrav beträffande avgasemissiner 4.3 Internatinella exempel på emissinskrav 4.4 Tillgänglig teknik för emissinsbegränsning Gasturbiner Gasmtrer 5. APPLIKATIONER INOM INOUSTRI- OCH UPPVÄRMNINGS MARKNAO 5.1 Fjärrvärme Tekniska förutsättningar Naturgasbaserad kraftvärme svenska fjärrvärmenät 5.2 Lkal värmeprduktin Tillämpningar Tekniska förutsättningar Ptential för kraftvärmeprduktin värmecentraler 5.3 Industriell kraftvärme Allmänt Tekniska förutsättningar, generellt Prcesser Branscher 5.4 Dimensinerande data Värmemedium Elgenerering Bränsletillförsel 5.5 Enhetsstrlekar lkala 6. EKONOMISKA UNOERLAGSOA T A 6.1 Investeringskstnader 6.2 Drift ch underhallskstnader 6.3 Nyckeltal för prestanda 6.4 Alternativkstnad för värme 7. EKONOMISK UTVÄRDERING 7.l Mdell för jämförelse 7.2 studerade system 7.3 Kalkylförutsättningar 7.4 Sammanställning 7.S Industrifall BEG4-BS-5/LH

12

13 lll 8. TYPANLÄGGNINGAR 8.1 Fjärrvärme Airnere kraftvärmeverk, Nederländerna 8.2 Lkalt värmenät SRI, Menl park, Califrnien 8.3 Fastigheter stadshuset, Grningen, Nederländerna Kaiser Permanente sjukhus, San Dieg, Califrnien San Dieg Tribune. San Dieg, Califrnien Smaskslig kraftvärme, s k Micrgeneratin 8.4 Industri Heineken, Zeterwnde Nederländerna Pappersbruk Crwn van Gelder, Velsen, Nederländerna BEG4-BS-5/LH

14

15 1:1 l. INLEDNING l. l Syfte ch uppläggning Syftet med denna rapprt är att pä ett äskadligt sätt presentera dagens kmmersiellt tillgängliga teknik för naturgasbaserad kraftvärmeprduktin. Rapprtens mälgrupp är Vattenfall/Swedegas internt samt de framtida naturgaskunderna, dvs primärt kmmuner ch industri. Med avsikt att ge en relativt heltäckande, men inte i detalj fördjupad, bild av ämnesmradet har rapprten dispnerats sa att tnvikten läggs vid fyra "huvudavsnitt": teknik- ch miljöfrägr, kapitel 2-4 applikatiner ch marknad, kapitel 5 eknmi, kapitel 6-7 typanläggningar, kapitel B Genm denna framställning presenteras lika teknikalternativ, redvisas möjliga svenska tillämpningar, presenteras underlag för eknmiska bedömningar ch visas lika typanläggningar sm kan studeras utmlands. 1.2 Frmer för arbetet Rapprten sm beställts av Trd lindb, Vattenfall UG (utveckling, naturgas), har dragits fram tillsammans med Swedegas AB, ch ingår i Vattenfalls ch Swedegas FUD-prgram J 987. Handläggare pä Vattenfall har varit Björn Svenssn BEG4, ch p~ Swedegas Thmas Carlqvist. Swedegas har utarbetat avsnitten m anläggningar i Nederländerna, ch i övrigt bidragit med underlagsmaterial av teknisk art ch beträffande marknadsförutsättningarna i Sverige. Vattenfall ch Swedegas har frtlöpande gemensamt granskat ch kmmenterat utarbetat material. BEG4-BS-5/LH

16

17 2: l 2. SYSTEM FÖR NATURGASBASERAO KRAFTVÄRMEPRODUKTION 2.1 Grundläggande system Detta avsnitt utgör en genmgång av grundläggande förutsättningar för de kraftvärmesystem sm är tänkbara för naturgasanvändning, med hänsyn tll1 utvecklingsnivån för dagens kmmersiellt tillgängliga teknik. Följande system är aktuella: mttrycksångturbinanläggning gasturbin kmbicykel klvmtr. I detta avsnitt behandlas dessa fyra typer av system krt med avseende på bakmliggande teretiska sammanhang ch uppbyggnad i strt. De följande avsnitten under kapitel 2 behandlar i högre grad den praktiska anläggningsutfrmningen, t ex vad gäller systemkpplingar, uppbyggnad av ingående kmpnenter, prestanda ch installatlnsteknik. Tyngdpunkten i dessa avsnitt, ch i den frtsatta framställningen, läggs på de systemtyper sm kan sägas vara speciellt intressanta, ch i viss mån specifika, för naturgas sm bränsle. Detta innebär att relativt litet utrymme ägnas "knventinella" ångturbinanläggningar för rnttrycksprduktin, eftersm naturgas inte kan ses sm det primära bränslealternativet för detta system (även m naturgaseldning givetvis är möjlig ch sannlikt ckså knkurrenskraftig även i denna typ av kraftvärmeanläggningar) Mttrycksångturbinanläggning I den knventinella ångturbinanläggningen tillämpas väl känd teknik sm utvecklats ch förfinats sedan slutet av förra århundradet. BEG4-BS-5/LH

18 2:2 ÅNGA ÅNGTURBIN NATURGAS ÅNGPANNA MED ÖVERHETTARE VATTEN MATARVATTEN TANK MATARVATTEN PUMP KYLVATTEN ELLER VÄRMEBÄRARE Figur 2: l Principschema för ängturbinanläggning Ovanstående figur anger schematiserat kretslppet i en ångturbinanläggning. Denna princip, den s k Rankine-prcessen, tillämpas i alla ängturbinbaserade system, avsett m anläggningen är ett kraftverk för ren elprduktin, eller sm här en mttrycksanläggning med kmbinerad el- ch värmeprduktin. I enklaste utfrmning kan prcessen beskrivas via funktinen hs följande fyra huvuddelar: J ängpannan förbränns bränslet, dvs i detta fall naturgas, ch ånga med högt tryck ch överhettning prduceras. I ängturbinen expanderar ångan till lågt tryck ch mekanisk energi för drivning av generatrn utvinns. l kndensrn överförs energi frän ångan till ett värmemedium, t ex hetvatten, ch ångan kndenseras. (I industriella kraftvärmetillämpningar används nrmalt lågtrycksångan efter turbinen direkt i prcessen. Kndensatet från prcessen äterförs till ångpannan. Den ängvärmda prcessanläggningen 11 ersätter" m a kndensrn i dessa tillämpningar.)

19 2,} Matarvattenpumpen åstadkmmer den erfrderliga tryckstegringen av matarvattenflödet (knden!'latet) ch.1terför detta till ångpannan.., ' '", s, T-diagram för vatten H,,;,. u 9,;,. ~J t kg K OfH"'' " "'." i ' - -~- 1! '"" 1 -- ~---' '"" l l! ~ l.! - l ' ' , -- '--~ r ! l ; -~ :- -t " _ ----.,--- _-J--~ "..,,-:_ '-- 7 ' kj/k9k Figur 2:2 Ångturbinprcess i temperatur/entrpidiagram Verkliga anläggningar arbetar i strt sett aldrig helt efter den förenklade princip sm redvisas van. Vanligtvis tillämpas följande metder för höjning av verkningsgraden: Matarvattenförvärmning (eventuellt i flera steg) med avtappningsånga från turbinen. Uppdelning av turbinexpansinen i två steg med mellanliggande överhettning av ångan (framför allt i stra anläggningar). Verkninl?sgraden i en anläggning av detta slag kan ttalt sett uppgå till 85 a 90%, se vidare avsnitt 2.3. Andelen elenergi sm kan prduceras i ångturbinen varierar med hänsyn thi anläggningens strlek, ch hur str investering sm kan anses mtiverad m h t en ttal eknmisk bedömning. Elverkningsgraden bestäms till största BEG4-BS-5/LH

20 2:4 delen av hur avancerade ängdata avseende tryck ch temperatur sm valts för panna ch turbin, samt även av kmpnentverkningsgrad för ingående utrustning, dvs i första hand turbin ch generatr. I en str anläggning, medeleffekt i strleksrdning MW el, tillämpas med fördel avancerade ångdata, i strt sett jämförbara med data för ett strt bränsleeldat kraftverk. Exempel på dylika data: 180 bar, 54QOC. För mindre anläggningar väljs vanligen lägre värden för tryck ch temperatur. T ex rekmmenderar Värmeverksföreningen i en studie för anläggningar mindre än 25 MW el: 60-llO bar, C I en Värmefrsk-rapprt anges följande sm ptimala data: lo MW el; 85 bar, 5QOOC 25 MW el; 105 bar, 52QOC Gasturbin Principen för en gasturbin trde vara väl bekant, ch kan krt beskrivas på följande sätt: Den knventinella gasturbinen arbetar i en öppen prcess, dvs förbränningsluften tas från mgivningen, vid atmsfärstryck, ch avgaserna släpps ut i mgivande atmsfär. Förbränningsluften kmprimeras i en kmpressr till valt maxtryck för systemet. Kmpressrn drivs av en turbin, se nedan. Efter kmpressrn leds luften till brännkammare där naturgasen tillförs ch förbränns. Förhållandet luft/bränsle är relativt strt i en gasturbin ch styrs av hur hög den maximala temperaturen får vara i avgasflödet efter brännkamrarna. (Brännkamrarna är inte kylda, dvs all bränsleenergi mvandlas till värme i de heta avgaserna, ch ett strt luftöversktt, säg luftfaktr 3-4, erfrdras för att avgastemperaturen skall hållas inm rätt intervall.) De heta avgaserna expanderar i en turbin ned till atmsfärstryck. Under expansinen utvinns mekanisk energi sm dels åtgår för drivning av kmpressrn, dels driver generatrn. (I praktiken kan turbinen vara uppdelad i flera separata steg, t ex en turbin för drivning av kmpressrn ch en för drivning av generatrn.)

21 2:5 Efter turbinen släpps avgaserna ut i mgivande atmsfär. Avgasen håller dck frtfarande relativt hög temperatur, säg 400-6QOOC, ch detta utnyttjas i kraftvärmetillämpningar, vanligtvis genm att energin tillvaratas för äng- eller hetvattenprduktin i en avgaspanna sm instajieras efter gasturbinen. KOMPRESSOR NATURGAs ---1 BRANNKAMMA.,RE:..ll'-1 r AVGASER AVGASPANNA LUFT TURBIN Figur 2:3 Principschema för gasturbin med avgaspanna En gasturbin enligt vanstående beskrivning arbetar efter en tenndynamisk cirkelprcess sm brukar benämnas Braytn- el!er Juleprcessen. En gasturbins mekaniska verkningsgrad bestäms av kmpnentverkningsgraden för turbin ch kmpressr ch av hur avancerade dimensinerande data sm valts vad gäller tryckförhåuande ch maximal temperatur i inlppet till turbinen. I den enkla idealiserade gasturbincykeln samverkar dessa dimensinerande data vad gäller påverkan på den mekaniska verkningsgraden så att det för en given högsta turbininlppstemperatur finns ett ptimalt tryckförhållande. Är gasturbinen i övrigt krrekt dimensinerad ger en ytterligare ökning av tryckförhållandet ingen ökad mekanisk verkningsgrad m inte även turbininlppstemperaturen höjs. För ett givet tryckförhållande kan däremt en förbättring uppnäs genm ytterligare höjning av turbininlppstemperat uren. BEG4-BS-5/LH

22 2:6 I praktiken är det mänga andra kriterier sm styr dimensineringen utöver denna "ptimala punkt" eller snarare "ptimala kurva" för relatinen tryckförhällande/max temperatur. Bland dessa kan nämnas: Ökad turbininlppstemperatur ger högre specifikt arbete per massflödesenhet genm turbinen. Detta utnyttjas framför allt i flygmtrt111ämpningar av viktbesparingsskäl, men får även en påverkan på marknadsutbudet av gasturbiner för statinärt bruk, i ch med att mänga enheter i grunden baseras på flygmtrknstruktiner ch utnyttjar l strt sett samma avancerade data. Vissa gasturbiner har inte så högt tryckförhållande sm skulle vara mtiverat m h t maximal turbininlppstemperatur. Orsaken kan t ex vara att höga tryckförhållanden ställer mycket stra krav på kmpnentverkningsgraden i kmpressr- ch turbins teg. Utvecklingen går frtlöpande mt högre turbininlppstemperaturer. Detta kräver dck allt mer avancerade lösningar vad gäller materialval ch utfrmning av kylningen, framför allt i första turbinstegets skvelblad. För att erhålla en ökning av den mekaniska verkningsgraden, utöver vad sm är möjligt med givna data ch en enkel gasturbinprcess enligt figur 2:3, kan vissa ytterligare steg införas i cykeln. Framför allt kan följande nämnas: Mellankylning Innebär att kmpressrn är utförd i flera steg, med mellanliggande kylning av förbränningsluften, vilket leder till mindre luftvlym ch minskat kmpressrarbete i nästföljande steg ch ttalt sett en viss förbättring av verkningsgraden. Reheat Innebär att turbinexpansinen sker i flera steg med mellanliggande återvärmning. Ttalt sett sker energitillförseln vid en högre genmsnittlig temperaturnivå, vilket nrmalt bidrar till en höjning av verkningsgraden. Rekperatr Innebär att verkningsgraden förbättras genm att en värmeväxlare tar vara på en delmängd av energin i avgaserna ch utnyttjar denna till förvärmning av luften före brännkamrarna. En förutsättning för detta är givetvis att avgastemperaturen ligger på en väsentligt högre nivå än förbränningslufttemperaturen efter kmpressrn. Detta temperaturspann minskar med ökande tryckförhällande. Dessutm kan naturligtvis knstateras att rekuperatrn utnyttjar en del av avgaseffekten ch därigenm minskar värmeprduktinsptentialen i en kraftvärmetillämpning. Förhållandet eleffekt/värmeeffekt, "alfavärdet", förbättras dck ch detta är i princip psitivt för kraftvärmeanläggningar.

23 Änginsprutning Genm att utnyttja avgasvärmet i en avgaspanna prduceras ånga med lämplig trycknivå sm sprutas in i gasturbinens brännkammarzn medelbart före turbinen. Detta ökar möjlig maximal eleffektprduktin utan att mängden bränsle sm tillförs behöver förändras i mtsvarande grad, dvs höjer elverkningsgraden. I en kraftvärmekppling ger ett krrekt dimensinerat änginsprutningssystem ökad flexibilitet i förhållandet ejprduktin/värmeprduktin. Samma sak gäller i princip för ett system med rekuperatr enligt vanstående punkt. Dessa system behandlas utförligare i avsnitt 2.2. Figur 2:4 Mellankylning, reheat, rekuperatr ch ånginsprutning, principutfrmning BEG4-BS-5/LH

24 2: Kmbicykel I de närmast föregående 2 avsnitten har de huvudsakliga principerna för ångturbin- ch gasturbinprcesserna presenterats. Siffrr för elverkningsgraden i lika tillämpningar av dessa system redvisas under avsnitt 2.3. Det kan knstateras att dessa verkningsgrader även med tillämpning av dagens bästa teknik ligger under 40%, vilket egentligen inte är särskilt impnerande. Ingendera typen av anläggning är ptimal när det gäller att mvandla bränsleenergin till elektricitet. (I kraftvärmetillämpningar erhålls dck hög ttalverkningsgrad.) l princip skulle man kunna säga följande: Vid förbränning av naturgas (eller annat bränsle) erhålls en hög temperatur. I en gasturbinanläggning tillförs prcessen energi vid en hög temperaturnivå (över l aac med dagens bästa teknik). "Restvärmet", sm inte tas tillvara, släpps dck ckså ut med hög temperatur, cirka 400-6QQOC. En ångturbinanläggning har via ångpannan "tillgång" till hög temperatur. Av lika skäl är emellertid den högsta ängtemperaturen i systemet max cirka 54QOC. I ett kraftverk kan sedan energin i ångan utnyttjas under sänkning av temperaturen ned till säg cirka C. I en gasturbin utnyttjas med andra rd den frigjrda bränsleenergin på ett effektivt sätt endast vid höga temperaturer, medan en ängturbinanläggning arbetar i ett lägre temperaturintervall. Enligt termdynamiska grundsatser blir verkningsgraden för en arbetsprcess i princip högre m den kan arbeta inm ett större temperaturspann. En anläggning sm kmbinerar gasturbin ch ängturbin får m a en bättre ttalverkningsgrad än t ex en ren ängturbinanläggning, tu! följd av att den arbetar både vid hög temperatur (gasturbin) ch låg temperatur (ångturbin). Rent praktiskt mfattar en kmbicykel alltid en ångturbinkrets vars ånga prduceras av en avgaspanna sm utnyttjar de heta avgaserna från gasturbinen.

25 2:9 AVGASER VATTEN --, NATURGAS BRÄNN- KOM PRESSOR AVGAs PANNA ÅNGA KYLVATTEN/ VÄRMEBÄRARE KONOENSOR LUFT TURBIN ÅNGTURBIN Figur 2:5 Schematisk uppbyggnad av kmbicykel Detta är ett principschema över den enklaste frmen av kmbicykel med gasturbin ch ångturbin. I kraftvärmeanläggningar prduceras hetvatten för fjärrvärme i kndensrn efter ångturbinen eller utnyttjas avlppsångan för en industriell prcess. Det är även möjligt med tillämpningar där ångturbinen har en separat avtappning eller delar av ängflödet förbikpplas turbinen för att öka maximalt värmeuttag. Avgaspannan prducerar nrmalt max så mycket ånga sm kan åstadkmma m h t restvärmet i avgaserna från gasturbinen. Det går även att bygga avgaspannan för "tillsatseldning". Avgaserna är nämligen så syrerika att de duger sm förbränningsluft. Vid tillsatseldning kan ångprduktinen, ch därmed andelen el från ångturbinen ökas. Ttalverkningsgraden för elprduktin brukar dck minska vid tillsatseldning (se även figur 2:10). Kmbicykeltekniken dvs principen att krnbinera en gasturbin ch en ångturbinanläggning ger ckså vissa intressanta möjligheter att öka elprduktinen i en existerande kraftvärmeanläggning, genm att kmplettera med en gasturbin vars avgaser på lämpligt sätt tillförs den befintliga ångpannan. Mer m detta nämns i kmmande avsnitt. BEG4-BS-5/LH

26 2: Gasmtr statinära klvmtrer för naturgasdrift är väl lämpade att inga i ett kraftvärmesystem. Figur 2:6 redvisar principen för detta. NATUAGAS LUFT ---n } LADDLUFTKYLAAE GENE- RATOR l - e MOTOR VÅRHEBÅAAAE T EX HETVATTEN l ri; L... f- OLJEKYLA RE l~ VATTENKY LNING ' OVERLAODARE l' v v LUFT AVGASPANNA } ' AVGASER j ' Figur 2:6 Schematisk utfrmning av kraftvärmeinstallatin med gasmtr Kpplingen i figuren askadliggör en grundläggande förutsättning sm gäller vid alla kraftvärmetillämpningar med förbränningsmtrer, nämligen att värme maste atervinnas ur kylvatten ch ljekylare, förutm ur avgaserna, m hög ttalverkningsgrad skall uppnas. Det visade exemplet avser en mtr med avgasturb, varvid en kylare för leddluften nrmalt tillkmmer. En klvmtr knstrueras för att arbeta enligt en av de tvä grundläggande mtrprcesserna, dvs: Ottprcessen Dieselprcessen

27 2: l l Ottmtrn är den vanliga tändstiftsrntrn, där bränsle-luftblandningen antänds med en gnista i eller nära klvens övre dödpunkt ch en mycket snabb antändning ch förbränning sker av hela gasblandningen. Det teretiska kriteriet för en Ottmtrprcess är att förbränningsförlppet sker vid i strt sett knstant vlym. I en Ottmtr kmprimeras bränslet tillsammans med förbränningsluften. Under kmpressinen erhålls en kraftig temperaturhöjning i gasblandningen, ch risken för självantändning, ''knackning,, utgör en begränsande faktr vid val av kmpressinsförhållande. Mtrn verkningsgrad ökar i ch för sig med höjd kmpressin, ch detta medför en fördel vid naturgasanvändning i tändstiftsmtrer jämfört med bensin, eftersm naturgasen är mindre knackningsbenägen. En knventinell Dieselmtr utfrmad för drift med enbart lja fungerar enligt följande: Förbränningsluft sugs in i cylindern ch kmprimeras. Vid maximal kmpressin (sm vanligtvis är väsentligt högre än i en Ottmtr) har förbränningsluftens temperatur höjts ch ligger klart över bränslets självantändningstemperatur. Oljan sprutas då in i cylindern med högt tryck genm ett speciellt munstycke (spridare). Oljan finfördelas ch självantänder. Oljeinsprutningen styrs nrmalt för att anpassa mtrns funktin ch förbränningsförlppet till den teretiska dieselprcessen, vilket innebär att förbränningen sker under bibehållande av knstant tryck. Dieselprcessen kan även tillämpas i mtrer för gasfrmigt bränsle, ch då med fördel naturgas. I detta fall tillförs gasen med förbränningsluften ch kmprimeras, på samma sätt sm i Ottmtrn. Antändning sker genm att en liten del dieselbränsle sprutas in vid rnaxkmpressin. Gas-dieselmtrn måste följaktligen vara utrustad med samma dieselinsprutningssystem sm en knventinell dieselmtr. Andelen diesel-bränsle för antändning är relativt låg, säg mtsvarande 5 a 10% av ttala bränsleenergitillförseln vid fullast. Denna princip brukar benämnas 11 dual-fuel 11 eller 11 pilt-injectin 11 En fördel med det dubblerade bränslesystemet är att mtrn, vid nrmala utförande, kan övergå autmatiskt till 100% ljedrlft. Om gastillförseln av någn anledning avbryts fungerar dieselljan m a sm fullständig reserv. BEG4-BS-5/LH

28 2d2 2.2 Systemkpplingar Syftet med detta avsnitt är att nägt mer detaljerad, ch med inriktning pll tillämpning i lika slag av verkliga kraftvärmeanläggningar, beskriva funktinen hs de system sm redvisas i avsnitt Mttrycksängturbinanläggningar En gaseldad kraftvärmeanläggning med ångpanna ch mttrycksängturbin skiljer sig endast marginellt frän mtsvarande ljeeldade anläggning. (De miljömässiga ch övriga fördelar ur verkningsgrads- ch DU-synpunkt sm nrmalt uppstar vid övergäng från lje- till gaseldning i stra pannr är dck värda att nämna även i detta sammanhang.) De specifikt gastekniska delarna av installatinen utgörs av: Abnnentcentral/mät- ch reglerstatin, för leverans av naturgas frän distributinsnätet, eventuell tryckreducering, debiteringsmätning. Intern rördragning inm anläggningen. Gasbrännare, med gasarmatur för styrning ch reglering av flöde Gasturbin strleksintervall Gasturbiner förekmmer inm ett effektintervall frän ca 200 kw upp till över 100 MW. (De största enheterna på marknaden idag har max nminell effekt i strleksrdningen 140 MW.) Vid val av lämplig gasturbin är tillgänglighet i rätt effektstrlek en viktig faktr, jämsides med andra kanske ännu mer avgörande kriterier sm t ex verkningsgrad, drift ch underhällskstnader samt service- ch reservdelsrganisatin. Vad gäller effektstrlekar kan dck knstateras att ett mycket strt utbud av turbiner frän lika tillverkare finns i strt sett frän 200 kw ch uppa.t. Speciellt inm effektklasserna frän 10 MW till drygt 30 MW kan mänga lika typer ch fabrikat erbjudas. I klassen över ca 40 MW är urvalet väsentligt mindre, ch för ett max effektbehv på t ex ca MW kan en kmbinatin av tvä gasturbiner med halva effekten vardera bli det bästa alternativet. Gasturbiner i den största effektklassen, 100 MW ch större, kan levereras av ett relativt strt antal tillverkare.

29 2,[ l Äng- ch hetvattenprduktin Avgaserna efter gasturbinen kännetecknas av bl a följande: Temperaturen är hög (inm intervallet IJ00-6QOOC vid nminell belastning ligger flertalet typer). Syrehalten är hög, ca 15% (jämför 2.1.2). Den höga avgastemperaturen gör att en avgaspanna för hetvattenprduktin kan dimensineras för en relativt hög genmsnittlig temperaturdifferens, dvs på ett eknmiskt förmånligt vis. Dessutm kan avgasångpannr med relativt avancerade data anslutas efter gasturbiner. Exempelvis kan en ängtemperatur i strleksrdningen 45QOC åstadkmmas med vissa typer av gasturbin ch lämplig avgaspanna. Förhållandet mellan elprduktin ch värmeprduktin i en gasturbinanläggning med avgaspanna (det s k alfa värdet) ligger överslagsmässigt l genmsnitt på ca 0,5, dvs dubbelt så str effekt kan tas ut ur avgaspannan sm i elgeneratrn (se vidare 2.3). Om det är önskvärt att tillfälligt eller kntinuerligt prducera mer värme än vad sm går att utvinna genm kylning av turbinens avgaser kan avgaspannan utrustas med gasbrännare för tillsatseldning. Genm att avgaserna har hög syrehalt kan de användas sm förbränningsluft, dvs avgaspannans tillsatsbrännare placeras direkt i avgasflödet ch endast naturgas behöver tillföras, ingen extra förbränningsluft erfrdras. Förutm att öka avgaspannans kapacitet kan temperaturnivån höjas genm tillsatseldning, t ex m mer avancerade ängdata önskas. Lastvariatiner Nminell maxeffekt för en gasturbin anges i flertalet fall vid nrmalt atmsfärstryck ch mgivningstemperatur JjOC. Vid högre mgivningstemperatur sjunker såväl maxeffekt sm verkningsgrad, pga att kmpressrns kapacitet minskar ch erfrderligt specifikt kmpressrarbete ökar. Vid lägre mgivningstemperatur stiger på mtsvarande vis gasturbinens maxeffekt över det nminella värdet ch ger även högre verkningsgrad (under vissa driftsbetingelser, i första hand vid hög luftfuktighet, finns risk för isbildning l kmpressrinlppet vid låg mgivningstemperatur. Om åtgärder inte vidtas kan denna isbildning leda till skadr i kmpressrn. System för undvikande av isbildning leder nrmalt till att insugningsluftens temperatur höjs någt. När dylika system är inkpplade mtverkas följaktligen den psitiva inverkan sm låg mgivningstemperatur ger på maxeffekt ch verkningsgrad). Dellastegenskaperna är vanligtvis inte särskilt gda för en gasturbin. Eftersm turbinen löper med knstant varvtal suger kmpressrn nrmalt samma mängd luft både vid maxlast ch låglast. Vid lägre belastningar tillförs mindre bränsleflöde ch avgastempera- BEG4-BS-5/LH

30 2:14 turen medelbart före turbinen sjunker, vilket försämrar verkningsgraden. Effekten av detta förlpp kan mtverkas genm t ex: Variabel inlppsgemetri med ställbara ledskenr i l:a kmpressrsteget för styrning av flödet. Separata axlar. Om kmpressrn på någt vis kan rtera med variabelt varvtal, frikpplat frän generatrdriften ökar flexibiliteten vid dellast. A vaneera de kpplingar Här beskrivs krtfattat ett antal mdifieringar av den enkla gasturbinprcessen sm syftar till: höjningavelverkningsgraden ökad flexibilitet i förhållandet ej/värmeprduktin. Den s k Cheng--cykeln, benämnd efter sin upphvsman, har utvecklats av det amerikanska företaget Internatinal Pwer Technlgy. Principen bakm det patenterade systemet är i krthet följande: Anläggningen består av en mdifierad gasturbin ch en ansluten avgaspanna för prduktin av prcessånga, dvs ett kraftvärmesystem. Avgaspannan är kmpletterad med en överhettarsektin ch gasbrännare för tillsatseldning. Ett variabelt flöde överhettad ånga kan ledas till gasturbinen ch injekteras i anslutning till brännkamrarna. I brännkammarznen hettas ångan upp till erfrderlig turbinlnlppstemperatur, ch expanderar genm turbinen tillsammans med det nrmala avgasflödet. Eftersm inget kmpressinsarbete åtgår i gasturbinen för det extra massflöde sm tillförs via ångan erhålls: en väsentlig höjning av effektuttaget en höjning av verkningsgraden, eftersm bränsleförbrukningen ökar relativt lite (extra bränsleenergi erfrdras endast för ökning av ångans överhettning, ej för kmpressin eller förångning). Systemet förutsätter givetvis att gasturbinen kan hantera det ökade massflödet genm turbinstegen sm änginsprutningen medför. Alla typer ch fabrikat av gasturbiner klarar inte detta, men i många fall är en ökad belastning möjlig efter endast mindre mdifieringar. Genm att avgaspannan har tillsatseldningsmöjlighet blir anläggningen mycket anpassningsbar till rådande el- ch värmebehv, t ex enligt följande:

31 2:15 Litet elbehv, strt värmebehv; ingen änginsprutning l turbinen tillsatseldning i avgaspannan. Strt elbehv, litet värmebehv; änginsprutning i turbinen ingen tlhsatseldning. Strt elbehv ch värmebehv; änginsprutning i turbinen tillsatseldning. Dessa driftfall illustreras av följande figur. Electrical Output Supplemenbl Fkinq, N Steam lnjectin Prcess Steem Output Figur 2:7 Cheng-cykel, grafisk representatin av driftfall Cheng-cykeln finns idag utvecklad ch kmmersiellt tillgänglig i en effektstrlek, baserad på en Allisen gasturbin. BEG4-BS-5/LH

Biokraftplattformen: Tekniksprång för uppgradering av Biokraft i Sverige. Stockholm 2015-03-18

Biokraftplattformen: Tekniksprång för uppgradering av Biokraft i Sverige. Stockholm 2015-03-18 Bikraftplattfrmen: Tekniksprång för uppgradering av Bikraft i Sverige Stckhlm 215-3-18 1 Tekniksprånget, är att från dagens knappa 3% uppnå nära 6% elutbyte från Bibränsle Tekniksprånget kräver övergång

Läs mer

- en sida från Lifeforum

- en sida från Lifeforum Miljöbilar - en sida från Lifefrum Direktlänk: http://www.lifefrum.rg/miljbilar/ Innehåll Miljöbilar? Alternativa bränslen ch nya metder Visinärt Vad kan jag göra nu? Några tillgängliga miljöbilsmdeller

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Investerings prospekt

Investerings prospekt Investerings prspekt En intrduktin Net Sales pr merg Tel. +46 70 369 82 22 Isafjrdsgatan 22, B5tr. Fax:+ 46 8 755 03 98 inf@netsales.se När mer eget kapital behövs I många skeden i ett företags utveckling

Läs mer

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...

Läs mer

Anvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi?

Anvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi? Anvisningar: Hur fyller man i frmuläret till åtgärdsplan för hållbar energi? Intrduktin Alla kmmuner sm skriver under Brgmästaravtalet förbinder sig att lämna in sina åtgärdsplan för hållbar energi (SEAP),

Läs mer

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12 en Rapprt KPMG AB Antal sidr: 12 2011 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm f the KPMG netwrk f independent member firms affiliated with KPMG Internatinal, a Swiss cperative.

Läs mer

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för

Läs mer

ENERGIKARTLÄGGNING RESIDENSET. Vallgatan 2 Karlskrona. Oktober 2011 EVU AB. Nicklas Ohlsson / Anna Abrahamsson

ENERGIKARTLÄGGNING RESIDENSET. Vallgatan 2 Karlskrona. Oktober 2011 EVU AB. Nicklas Ohlsson / Anna Abrahamsson ENERGIKARTLÄGGNING RESIDENSET Vallgatan 2 Karlskrna Oktber 2011 EVU AB Nicklas Ohlssn / Anna Abrahamssn Innehåll 1. Allmänna uppgifter m uppdraget... 3 1.1 Uppdragets innehåll... 3 1.2 Kntaktpersn under

Läs mer

Kraftringens prisändringsmodell för fjärrvärme

Kraftringens prisändringsmodell för fjärrvärme Innehåll Kraftringens prisändringsmdell för fjärrvärme... 1 1. Prisändringsplicy... 1 2. Åtagande m prisförändringar för 2015-2017 för näringsidkare... 2 2.1. Pris för 2015... 2 2.2. Indikatin för 2016...

Läs mer

Kravställ IT system på rätt sätt

Kravställ IT system på rätt sätt Kravställ IT system på rätt sätt Upphandling IT system petter.ulander@adviceu.se 070 2125800 Upphandling IT system Vad behöver vi? En mdern sprtbil? Upphandling IT system En rejäl lastbil? Upphandling

Läs mer

Effektivare inomgårdstransporter genom övergång till elmaskiner förstudie

Effektivare inomgårdstransporter genom övergång till elmaskiner förstudie Effektivare inmgårdstransprter genm övergång till elmaskiner förstudie Sökande: JTI Institutet för jrdbruks- ch miljöteknik SP Sveriges Tekniska Frskningsinstitut Partner Wacker Neusn AB Sammanfattning

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Ansökan tillstånd brandfarlig vara - enligt lag om brandfarliga och explosiva varor SFS 2010:1011

Ansökan tillstånd brandfarlig vara - enligt lag om brandfarliga och explosiva varor SFS 2010:1011 Södra Älvsbrgs Ansökan tillstånd brandfarlig vara - enligt lag m brandfarliga ch explsiva varr SFS 2010:1011 Blanketten skickas till: Tranem kmmun Medbrgarservice ch prcesstöd 514 80 Tranem Anvisningar

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

Konsekvensutredning. Revidering av avsnitt 9 i Boverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändringar t.o.m. BFS 2006:YY 2006-06-29

Konsekvensutredning. Revidering av avsnitt 9 i Boverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändringar t.o.m. BFS 2006:YY 2006-06-29 Knsekvensutredning Revidering av avsnitt 9 i Bverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändringar t..m. BFS 2006:YY 2006-06-29 Bverket juni 2006 Titel: Knsekvensutredning: Revidering av avsnitt 9 i Bverkets

Läs mer

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring 1 (8) PM Dk.bet. 2015-06-08 Analysavdelningen Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring i krthet: Fördelar: Möjlighet

Läs mer

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER Rapprt framtagen inm ramen för trepartsöverenskmmelsen mellan Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO 2 Innehållsförteckning Sida

Läs mer

Finansmatematik II Kapitel 4 Tillväxt och risk

Finansmatematik II Kapitel 4 Tillväxt och risk 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Avd för Matematisk statistik Thmas Höglund Versin 04 10 21 Finansmatematik II Kapitel 4 Tillväxt ch risk 2 Finansmatematik II Man går inte in på aktiemarknaden

Läs mer

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION... 3 2 INLEDNING... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 BKGRUND... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 3.1

Läs mer

G:\FOREBYGG\Förläggning\Tillfällig övernattning\instruktioner brand vid tillfälliga övernattningar.doc

G:\FOREBYGG\Förläggning\Tillfällig övernattning\instruktioner brand vid tillfälliga övernattningar.doc INSTRUKTIONER VID TILLFÄLLIG ÖVERNATTNING G:\FOREBYGG\Förläggning\Tillfällig övernattning\instruktiner brand vid tillfälliga övernattningar.dc Bakgrund När man bygger ett hus utfrmas brandskyddet utifrån

Läs mer

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem Undersökning Åtgärd Risk Eknmi FRIST Frum fr Risk Investigatin and Sil Treatment Juridik Omvärldsbevakning & utvärdering Frskning & utveckling BLI MEDLEM I KOMPETENSCENTRET FRIST JUNI 2007 Hanteringen

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

Ar.redovlsning.. PensionsförvaJtflingen. *~~e~~~!inget

Ar.redovlsning.. PensionsförvaJtflingen. *~~e~~~!inget Ar.redvlsning.. PensinsförvaJtflingen *~~e~~~!inget *~ 1 LedningsstabenIeknmigruppen Annika Hjertkvist 2007-02-27 LiÖ 2007-18 Landstingsstyrelsen Årsredvisning för pensinsförvaltningen 2006 Sammanfattning

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

Vattenfall Innovation Awards

Vattenfall Innovation Awards Vattenfall Innvatin Awards Hantering av Uppfinnare, prcess ch tlkning av legala aspekter Tidsplan: 1. Vattenfalls (VF) utser en intern jury, bestående av ca 10 persner, sm bedömer ch beslutar m vilka idéer

Läs mer

Möjlighet att leva som andra ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning

Möjlighet att leva som andra ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning YTTRANDE 1 av 6 2009-01-20 Scialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Möjlighet att leva sm andra ny lag m stöd ch service till vissa persner med funktinsnedsättning För följande kapitel har Umeå inga invändningar

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

Lastbilsdäck och bränslebesparingar. red ut begreppen en gang för alla

Lastbilsdäck och bränslebesparingar. red ut begreppen en gang för alla www.prinfhbr.dk 130092 SE Sant eller falskt? Lastbilsdäck ch bränslebesparingar red ut begreppen en gang för alla Manufacture Française des Pneumatiques Michelin, 23 place des Carmes, 63000 Clermnt-Ferrand,

Läs mer

Utvärdering av Pilotprojektet Bärkraft intensiv

Utvärdering av Pilotprojektet Bärkraft intensiv Utvärdering av Piltprjektet Bärkraft intensiv Sammanfattning Piltprjektet Bärkraft intensiv har genmförts inm ramen för prjektet Förnybar energi från de gröna näringarna för att testa hur LRF genm ett

Läs mer

Installation av fiber och IPTV i Seraljen

Installation av fiber och IPTV i Seraljen Frågr ch svar Frågr ch svar Installatin av fiber ch IPTV i Seraljen Kmmer COM hem att helt försvinna eller kan man ha det i en övergångsperid? Svar: Vi kmmer att ha tillgång till CmHem under 2016 ch 2017

Läs mer

tf'& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Finansieringslots Jönköpings län Science Park Jönköpings län 20 15-01 2016-12 Nytt 100 000 kr

tf'& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Finansieringslots Jönköpings län Science Park Jönköpings län 20 15-01 2016-12 Nytt 100 000 kr Referens Mikael Gustafssn tf'& ~, /jt( 6/!1 tr ;Jt-1. 20141027 Beteckning R12514 Antal sidr 1 (3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut:

Läs mer

Processbeskrivning fakturahantering

Processbeskrivning fakturahantering ST 2013/288-1.1 Prcessbeskrivning fakturahantering Beslutat av Charltte Byström Gäller från 2013-06-12 Innehåll Fakturahantering LNU 3 Fakturahantering 3 Prccessbeskrivning 4 Rller/ansvar 4 Arbetsmment

Läs mer

SWEDEGAS FUD 1986. SAMMANFATTNINGAR AV SWEDEGAS fud-rapporter UNDER 1986. _ swedegas ab FORSKNING UTVECKUNG OEMONSTRATION

SWEDEGAS FUD 1986. SAMMANFATTNINGAR AV SWEDEGAS fud-rapporter UNDER 1986. _ swedegas ab FORSKNING UTVECKUNG OEMONSTRATION SWEDEGAS FUD 1986 SAMMANFATTNINGAR AV SWEDEGAS fud-rapporter UNDER 1986 FORSKNING UTVECKUNG OEMONSTRATION _ swedegas ab l INNEHÄLLSFÖRTECKNING Förrd l. NaturgasinstalJatiner i enfamiljshus - erfarenheter

Läs mer

PROV I MATEMATIK KURS E FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

PROV I MATEMATIK KURS E FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Enheten för Pedaggiska Mätningar PBMaE 0-05 Umeå universitet Prvtid PROV I MATEMATIK KURS E FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del I: Uppgift -9 Del II: Uppgift 0-5 Anvisningar Ttalt 0 minuter för del I ch II

Läs mer

Naturgasteknik för bostadsuppvärmning. Teknikinventering småhus. ~ swedegas ab. FORSKNING UTVECKUNG DEMONSTRAllON

Naturgasteknik för bostadsuppvärmning. Teknikinventering småhus. ~ swedegas ab. FORSKNING UTVECKUNG DEMONSTRAllON Naturgasteknik för bstadsuppvärmning Teknikinventering småhus FORSKNING UTVECKUNG DEMONSTRAllON ~ swedegas ab Naturgasteknik för bstadsuppvärmning Teknikinventering småhus Augusti 1987 BEG4-BB/ AR 1987-0B-17

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer

Delrapport inom projektet Ombildning av hyresrätter till bostadsrätter inom allmännyttans bestånd 2007-2010.

Delrapport inom projektet Ombildning av hyresrätter till bostadsrätter inom allmännyttans bestånd 2007-2010. Hur ser rdföranden på utvecklingen efter mbildningen? En uppföljning av bstadsrättsföreningar sm bildades 1999-2004 Delrapprt inm prjektet Ombildning av hyresrätter till bstadsrätter inm allmännyttans

Läs mer

APRIL 2012. Högskolekvalitet 2012: Får studenter jobb efter examen?

APRIL 2012. Högskolekvalitet 2012: Får studenter jobb efter examen? APRIL 2012 Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Sammanfattning Tillgången på kmpetens är en av de allra viktigaste resurserna för

Läs mer

Forskningsstrategi 2015 och framåt

Forskningsstrategi 2015 och framåt Bilaga, 24 Sammanträdesdatum: 2015-03-17 Dnr: 2015/86-1.1 Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Frskningsstrategi 2015 ch framåt Bakgrund Frskningsstrategin för 2015 ch framåt består av tre delar: Inför

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

Förstudie avveckling av EPi-Server för EBH-stödet

Förstudie avveckling av EPi-Server för EBH-stödet Förstudie avveckling av EPi-Server för EBH-stödet Alternativ 0 Behåll befintlig funktinalitet ch design ch behåll även EPi-Server Fördelar: Man slipper den engångskstnad sm blir med alternativ 1 respektive

Läs mer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer Delmarknad 4: Privatmarknaden - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innvatörer N E W S Innehåll Bakgrund... 3 Delmarknad 4: Privatmarknaden... 4 Intrduktin... 4 Struktur ch rganisatin... 4 Användarnas

Läs mer

EFTER VALET Liten PM om trängsel-/framkomlighetsavgifter 2002-09-12/mn

EFTER VALET Liten PM om trängsel-/framkomlighetsavgifter 2002-09-12/mn EFTER VALET Liten PM m trängsel-/framkmlighetsavgifter 2002-09-12/mn UTGÅNGSPUNKTER FÖR POLITISKA UPPGÖRELSER EFTER VALET 2002 OM ATT SNABBT INFÖRA TRÄNGSEL-/FRAMKOMLIGHETSAVGIFTER I STOCKHOLMSREGIONEN

Läs mer

Examinationsregler i medieteknik

Examinationsregler i medieteknik Dnr: DFM 2012/101 Regeldkument Examinatinsregler i medieteknik Beslutat av Ämneskllegiet i medieteknik 2012-06-19 Gäller från 2012-08-27 Innehåll Examinatinsregler i medieteknik 3 1. Vanliga examinatinsfrmer

Läs mer

Yttrande över Utredningen om genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet (SOU 2014:19)

Yttrande över Utredningen om genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet (SOU 2014:19) Staben Föredragande Magnus Hjrt Biträdande stabschef 072-713 21 03 magnus.hjrt@uhr.se YTTRANDE Diarienummer 1.2.3-3182-2013 Datum 2014-08-22 Pstadress Bx 45093 104 30 Stckhlm Besöksadress Wallingatan 2

Läs mer

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i Föredragen av Nurttila Annika Sida/sidr 1 / 7 Prducenter: anvisning m hur checklistan för kntrll av planen för egenkntrll ch hur denna Syftet med kntrllen är att utreda m prducenten i sin plan för egenkntrll

Läs mer

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt

Läs mer

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden Underlag inför mål ch budget 2015-2017 för Miljönämnden Miljö- ch samhällsbyggnadsförvaltningen/ APRIL 2014 Innehåll Visin ch mål... 3 Nöjda invånare... 4 Hållbar samhällsutveckling... 5 Attraktiv arbetsgivare...

Läs mer

Centrala Sacorådet i Malmö stad

Centrala Sacorådet i Malmö stad Centrala Sacrådet i Malmö stad Enkät m tid för det fackliga uppdraget i samverkan Enkäten har skickats ut till alla Sacs representanter i samverkansgrupper på stadsmrådesförvaltningarna ch alla Sacs samverkansrepresentanter

Läs mer

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge Råd ch riktlinjer för mbil försäljning av mat i Mjölby, Mantrp ch Skänninge Beslutade av kmmunstyrelsen Framtagna av Tekniska kntret, Miljökntret, Byggnadskntret, Näringslivskntret ch Medbrgarservice Namn:

Läs mer

Inkomstdeklarera för lokalavdelning

Inkomstdeklarera för lokalavdelning Versin: 2012-05-03 Inkmstdeklarera för lkalavdelning En lkalavdelning sm registrerat sig hs Skatteverket ch fått ett rganisatinsnummer är skyldiga att inkmstdeklarera, avsett art ch strlek på intäkterna

Läs mer

Låneavtal för personlig elevdator

Låneavtal för personlig elevdator Datum 2014-05-15 Avtalsnr. 201401 Sklförvaltningen Bilaga 2 B B Låneavtal för persnlig elevdatr Kristinehamns kmmun 1 Allmänna förutsättningar Kristinehamns kmmun erbjuder eleverna att under sin studietid,

Läs mer

Gemensamt bolag för drift av verksamheten inom Eskilstuna Energi och Miljö AB samt SEVAB Strängnäs Energi AB. Arbetsgruppens rapport 2012-11-13

Gemensamt bolag för drift av verksamheten inom Eskilstuna Energi och Miljö AB samt SEVAB Strängnäs Energi AB. Arbetsgruppens rapport 2012-11-13 Gemensamt blag för drift av verksamheten inm Eskilstuna Energi ch Miljö AB samt SEVAB Strängnäs Energi AB Arbetsgruppens rapprt 2012-11-13 0 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ch förslag sid 2 2 Bakgrund

Läs mer

Accounting Update #36 December 2014

Accounting Update #36 December 2014 Kära läsare! När detta nummer publiceras är det ungefär en vecka kvar tills jul. Bråda tider. Bkslutstider. Vi ägnar därför den första artikeln till att guida er igenm vilka nyheter sm finns att beakta

Läs mer

~'& .,~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Den första ingenjören (DFI) Swerea SWECAST 2014-12 2016-1 2 Nytt. Förstudie

~'& .,~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Den första ingenjören (DFI) Swerea SWECAST 2014-12 2016-1 2 Nytt. Förstudie Referens Ola Olssn ~'&.,~, Datum Beteckning R 13014 1 (4) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: Status: Den första ingenjören (DFI)

Läs mer

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser KmBas-prjektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 27 inm ramen för Miltnprjektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnser Ll Lebedinski 21-4-8 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material...

Läs mer

Beskrivning av Metakatalog. Sundsvalls kommun

Beskrivning av Metakatalog. Sundsvalls kommun Beskrivning av Metakatalg Sundsvalls kmmun Innehåll 1. ALLMÄNT OM METAKATALOGEN... 3 2. SYFTE... 3 2.1 AUTOMATISERING AV IT-ADMINISTRATION... 3 2.1.1 Effektivisering av IT-administratin... 4 2.2 VIDAREUTNYTTJANDE

Läs mer

Företagsinkubatorn ÅTC Växthuset (I kraft t.o.m. 2012)

Företagsinkubatorn ÅTC Växthuset (I kraft t.o.m. 2012) Företagsinkubatrn ÅTC Växthuset (I kraft t..m. 2012) Verksamhetens utfrmning Inkubatrn är ett verktyg, en prcess för att utveckla idéer. Företagsinkubatrn på Åland kallas Växthuset. Utgångspunkten är alltid

Läs mer

Solar Supply Sweden AB. Din leverantör inom solcellsteknik

Solar Supply Sweden AB. Din leverantör inom solcellsteknik Slar Supply Sweden AB Din leverantör inm slcellsteknik Phne: +46 (0)72 5501542 Mikael.abaji@slarsupply.se www.slarsupply.se Mikael Abaji Kntaktpersn mikael.abaji@slarsupply.se inf@slarsupply.se www.slarsupply.se

Läs mer

Vattenfall Eldistribution AB

Vattenfall Eldistribution AB Bilaga 2 Samrådsredgörelse avseende ny- ch mbyggnad av Vattenfalls 70 kv anslutningsledningar till transfrmatrstatin i Ösm, Nynäshamns kmmun Bild 1 Vy över landskapet med transfrmatrstatinen till vänster

Läs mer

Drift och underhåll på industriella drivsystem den 25/9 2014

Drift och underhåll på industriella drivsystem den 25/9 2014 Drift ch underhåll på industriella drivsystem den 25/9 2014 Drift ch underhåll på rem- ch kedjedrifter samt axelkpplingar var temat vid den fjrtnde sammankmsten på Underhållscirkeln. För kraftöverföring

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 30.09.2013 INNEHÅLL BAKGRUND... 2 SYFTE OCH MÅLSÄTTNINGAR... 3 Syfte... 3 Visin... 3 Övergripande mål... 3 Utvecklingsmråden... 3 TYNGDPUNKTSOMRÅDEN...

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23 150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller

Läs mer

Del 5: Rekommendationer och projektrapport

Del 5: Rekommendationer och projektrapport Arkiveringsrekmmendatiner Del 5: Rekmmendatiner ch prjektrapprt fi2 förvaltningsinfrmatin infrmatinsleveranser Prjektet Arkiveringsrekmmendatiner syftar till att ge en genmlysning av knsekvenser för dagens

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014 KMMUNLEDNINGSKNTRET Handläggare Ditz Catrin Nilssn Maria Datum 2015-02-03 Diarienummer KSN-2014-1679 Kmmunstyrelsen Kmmunrevisinen: granskning av generella IT-kntrller 2014 Förslag till beslut Kmmunstyrelsen

Läs mer

EBITS 2008-11-20 Energibranschens Informations- & IT-säkerhetsgrupp

EBITS 2008-11-20 Energibranschens Informations- & IT-säkerhetsgrupp 2008-11-20 Energibranschens Infrmatins- & IT-säkerhetsgrupp Samtrafik i gemensam utrustning Syfte EBITS har sett ett behv av ett klargörande dkument när frågan m samtrafik i egen ptfiber blivit allt vanligare.

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys av SUNET Box för Karolinska Institutet

Risk- och sårbarhetsanalys av SUNET Box för Karolinska Institutet Risk- ch sårbarhetsanalys av SUNET Bx för Karlinska Institutet 2015-01-19 Dnr: 1-35/2015 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund. 4 3. Nuläge..... 4 4. SUNET Bx i krthet... 5 5. Juridiska aspekter.

Läs mer

JUNGSKILEHE FÖR ETT NÄRMARE BOENDE

JUNGSKILEHE FÖR ETT NÄRMARE BOENDE JUNGSKILEHE FÖR ETT NÄRMARE BOENDE STIFTELSEN LJUNGSKILEHEM ARSBOKSLUT 2013 Förvaltningsberättelse Styrelsen ch verkställande direktören för Stiftelsen Ljungskilehem, rganisatinsnummer 858500-1285, får

Läs mer

Erfarenheter från fjärrövervakning av matarvattenkemin på Öresundsverket. Eva Fransson, Karlshamn Kraft AB, Eon värmekraft Sverige AB.

Erfarenheter från fjärrövervakning av matarvattenkemin på Öresundsverket. Eva Fransson, Karlshamn Kraft AB, Eon värmekraft Sverige AB. Erfarenheter från fjärrövervakning av matarvattenkemin på Öresundsverket. Eva Fransson, Karlshamn Kraft AB, Eon värmekraft Sverige AB. 1 Öresundsverket CHP (Combined Heat and Power) HRSG (Heat Recovery

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN

DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN Uppbyggnad av undervisningen 6 dagar närundervisning, varje dag utgör en mdul Deltagaren kan välja valfritt antal mduler dck minst 2 grundmduler ch 1 specificeringsmdul

Läs mer

Optimalt nyttjande av exergipotentialen i bränslen och förnybar energi med kombikraftverk

Optimalt nyttjande av exergipotentialen i bränslen och förnybar energi med kombikraftverk Optimalt nyttjande av exergipotentialen i bränslen och förnybar energi med kombikraftverk Rubriken skulle även kunna lyda: Användning av icke förnybar energi för optimal användning av förnybar energi.

Läs mer

www.sgc.se Alternativa µ-chp teknologier

www.sgc.se Alternativa µ-chp teknologier Alternativa µ-chp teknologier Corfitz Nelsson, Svenskt Gastekniskt Center AB corfitz.nelsson@sgc.se Agenda Svenskt Gastekniskt Center (SGC) Genomgång av olika µ-chp teknologier upp till 50 kw e. Exempel

Läs mer

AppGate och Krisberedskapsmyndighetens basnivå för informationssäkerhet, BITS

AppGate och Krisberedskapsmyndighetens basnivå för informationssäkerhet, BITS AppGate ch Krisberedskapsmyndighetens basnivå för infrmatinssäkerhet, BITS En intrduktin i säkerhet. AppGate AppGate är ett svenskt säkerhetsföretag med sina rötter inm försvarsindustrin. AppGates teknik

Läs mer

Tddah. 'Datorstödda kmskapssystcm i framtidens kgntor. December 1986. Rapport. Sture Hägglund

Tddah. 'Datorstödda kmskapssystcm i framtidens kgntor. December 1986. Rapport. Sture Hägglund Tddah December 1986 Rapprt 26 'Datrstödda kmskapssystcm i framtidens kgntr Sture Hägglund Datrstödda kunskapssystem i framtidens kntr Sture Hägglund Universitetet ch tekniska högsklan i Linköping Sammanfattning:

Läs mer

LYSA-projektet. Sammandrag av utvärdering. Juni 2008 juli 2010. Empiricus utvärdering ab Juni 2010

LYSA-projektet. Sammandrag av utvärdering. Juni 2008 juli 2010. Empiricus utvärdering ab Juni 2010 Empiricus utvärdering ab Juni 2010 Sammandrag av utvärdering LYSA-prjektet Livskmpetens ch Yrkesutbildning i Samverkan för Arbete Juni 2008 juli 2010 Livskmpetens ch Yrkesutbildning I Samverkan för Arbete

Läs mer

Plan för övergång till drift med icke-fossila bränslen inom sjötrafiken

Plan för övergång till drift med icke-fossila bränslen inom sjötrafiken 1(6) Trafikavdelningen Sjötrafiksektinen Fartyg, Teknik ch Säkerhet Handläggare Sara Catni 08-686 1937 sara.catni@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-09-23 Versin Trafiknämnden 2015-10-13, inf punkt 8 Ärende/Dk.

Läs mer

Jönköpings kommun. Granskning av kostnadseffektiviteten inom kommunikations- och marknadsföringsområdet

Jönköpings kommun. Granskning av kostnadseffektiviteten inom kommunikations- och marknadsföringsområdet Genmförd på uppdrag av revisrerna Januari 2010 Jönköpings kmmun Granskning av kstnadseffektiviteten inm kmmunikatins- ch marknadsföringsmrådet Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 4 1.1. Bakgrund...

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14 Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering

Läs mer

Framtagning av konceptet Swedish Production System (SwePS)

Framtagning av konceptet Swedish Production System (SwePS) Publik rapprt Svenska Framtagning av knceptet Swedish Prductin System (SwePS) Swedish Prductin System (SwePS) ett kmpetenslyft inm Lean prduktin! SwePSprjektet bidrar till utveckling av långsiktigt hållbara

Läs mer

Militära perspektiv på energi-säkerhet: exempel på strategier och forskning

Militära perspektiv på energi-säkerhet: exempel på strategier och forskning Militära perspektiv på energi-säkerhet: exempel på strategier ch frskning Malin Östenssn FOI är en huvudsakligen uppdragsfinansierad myndighet under Försvarsdepartementet. Kärnverksamheten är frskning,

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktober 2014. SWENACC // Tjänsteexport Till Nordafrika

AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktober 2014. SWENACC // Tjänsteexport Till Nordafrika AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktber 2014 SWENACC // Tjänsteexprt Till Nrdafrika AGENDA: Presentatin av Nrdafrika Tjänsteexprt Tjänstesektrn i Nrdafrika Nrdafrika SWENACC // Tjänsteexprt

Läs mer

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Johan.Hellqvist@entrans.se CEO El, värme eller kyla av lågvärdig värme Kan man göra el av varmt vatten? Min bilmotor värmer mycket vatten,för

Läs mer

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen Prjektet Tbaksfri ungdm i Västra Götalandsreginen Sammanfattning Syfte ch metd Syftet med prjektet har varit att ge medarbetarna i Flktandvården Västra Götaland bättre förutsättningar att på ett effektivt

Läs mer

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI HISTORIK Cradle Net grundades 2009 med syfte att tillämpa ch sprida infrmatin m cirkulär eknmi i Sverige. Nätverket har sedan starten fått mycket uppmärksamhet i media

Läs mer

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde Rektr BESLUT 2015-03-17 Dnr HS Riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt vid Högsklan i Skövde Eknmiavdelningen vid Högsklan i Skövde har riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt. Dkumentet

Läs mer

Styrgrupp Svensk geoprocess

Styrgrupp Svensk geoprocess Mötesanteckningar 2015-02-19 1(10) MÖTESANTECKNINGAR Kpia till Närvarande, Prjectplace.se, prjektets hemsida Styrgrupp Svensk geprcess Tid: Tisdagen den 10 februari 2015, kl. 10.00 16.00 Plats: SKL, Stckhlm

Läs mer

Socialdepartementet 25 september 2014 Diarienummer S2014/5406/FST s.registrator@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se

Socialdepartementet 25 september 2014 Diarienummer S2014/5406/FST s.registrator@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se Scialdepartementet 25 september 2014 Diarienummer S2014/5406/FST s.registratr@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se Remissyttrande över betänkandet Privat införsel av alkhldrycker Tydligare regler

Läs mer

Referat från styrelsens möte 18 februari 2014

Referat från styrelsens möte 18 februari 2014 Referat från styrelsens möte 18 februari 2014 Närvarande Ltta Friberg, rdförande Jnas Löhnn, vice rdförande Jhan Sandwall, ledamt Jhannes Kretschmer, ledamt Cicci Anderssn, ledamt Uffe Madsen, ledamt Ali

Läs mer

Patientnärmre vård Framtidens vård. En rapport från Memeologen om ett systematiskt förändringsarbete med fokus på mötet

Patientnärmre vård Framtidens vård. En rapport från Memeologen om ett systematiskt förändringsarbete med fokus på mötet Patientnärmre vård Framtidens vård En rapprt från Memelgen m ett systematiskt förändringsarbete med fkus på mötet Patientnärmre vård Framtidens vård En rapprt från Memelgen m ett systematiskt förändringsarbete

Läs mer

Kursbeskrivningar. Kursfakta för standardkurser

Kursbeskrivningar. Kursfakta för standardkurser Kursbeskrivningar Alla våra kurser är uppdelade i endagarskurser, för att underlätta för dig att plcka ihp ett kursprgram sm passar dig. Kurserna är uppbyggda så att de kursdagar sm ligger i anslutning

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer