/83: Mot. 1982/83. Motion. produktionens och konsr1ltationens områden utgöra en väsentlig och po itiv

Transkript

1 Motion Mot. 198/ /83: 1478 Wivi-Anne Cederqvist m. f. Utveckingscentrum för verkstadsteknik och eektronik i Sandviken Inom Gäveborgs än- med angränsande områden inom Bergsagen- finns många stora, medestora och små verkstads-, stå- och ceuosaföretag, för vika utveckingen av ny teknik är av avgörande betydese. Regionens näringsiv är unikt sammansatt genom sin bredd på högteknoogiska företag. För dessa företag skue ett samat utveckingscentrum för verkstadsteknik och eektronik med aktiviteter på såvä wbidningens, forskningens som produktionens och konsr1tationens områden utgöra en väsentig och po itiv stimuans. Under 1980-taet kommer de största förändringarna inom verkstads- och processindustrin att vara datateknikens tiämpning för praktiska styroch kontrouppgifter inom produktionen. Det finns risk för att Sverige kan komma på efterkäken på vissa av dessa områden med åtföjande probem för konkurrensäge och därmed syssesättningen. På det regionaa panet är det väsentigt att teknikutveckingen kan främjas genom handfasta administrativa åtgärder. En offensiv regionapoitik måste ta fasta på de möjigheter som teknikutveckingen kan ge. Ett regionat utveckingscentrum i Sandviken- med närkontakt med t. ex. Sandvik AB, ASEA, SKF Stee, Seco Toos, Fagersta, Korsnäs-Marma, Stora Kopparberg, Kopparfors, SRA och Ericsson - skue i fut utbyggt skick innefatta fyra huvudgrenar, som samverkar både organisatoriskt och okamässigt: o utbidning o FoU-verksamhet o produktion o konsutation En bärande tanke är att nya kunskaper och ideer ska få växa fram och praktiskt utprovas i ett växespe mean utbidning - FoU-verksamhet - produktion- konsutation. I paneringen av centret har en rad konkreta och jordnära projekt tagits fram på aa dessa områden. Uppbyggandet av utveckingscentret kommer att ta fera år i anspråk. Sjäva igångsättningsfasen beräknas ta ca tre år med början budgetåret 1983/84. Rekryteringen ti de fasta tjänsterna- vika beräknas uppgå ti15- sker successivt under budgetåren 1983/84, 1984/85 och 1985/86. Totakostnaden (ink. driftkostnader och investeringar) har beräknats ti ca 16 mij. kr. för hea treårsperioden. En väsentig punkt är att industrin kommer att definan iera verksamheten via uppdrag av skida ag. Riksdagen sam/. Nr

2 Mot. 198/83: 1478 industrin kommer att definan iera verksamheten via uppdrag av skida sag. den omfattande paneringen och kontaktverksamheten kring utvecking centret har am råd skett med många intressenter på såvä änspanet som utanför änet. Fera industrier har kontaktats och agt konstruktiva synpunkter på försagen. övrigt kan nämnas. att Styresen för teknisk utvecking (STU) och Mekaoförbundet uttaat sin positiva instäning ti ett utveckingscentrum i Sandviken. Ä ven chefen för IVF i Göteborg har stät upp bakom försaget. Ö veräggningar har också ägt rum med industriministern, arbetsmarknadsdepartementet samt statsrådsberedningen. De fackiga organisationerna såsom Metas edning, SIF samt PTK är också insatta i försaget. Genomgående gäer, att man stäer sig kart positiv ti denna offensiva regionapoitiska satsning. Man har också betonat de värdefua effekter försaget kan få på en he regions syssesättning. För agets bredd har gjort det nödvändigt att ta aa dessa kontakter. Efter det breda förberedesearbete som föregått det nuvarande försaget, är det önskvärt, att regeringen tar ett amat besut ti utveckingscentret. Ett regeringsbesut inbegriper överäggningar mean fera departement. För de närmare detajerna kring regionat utveckingscentrum för verkstadsteknik och eektronik i Sandviken kan vi hänvisa ti ett samat dokument från utveckingsfonden i Gäveborgs än, änsstyresen och Sandvikens kommun, (biaga). Mot bakgrund av det anförda hemstäs att riksdagen hos regeringen begär att ett utveckingscentrum för verkstadsteknik och eektronik föräggs ti Sandviken. Stockhom den 5 januari 1983 WTYI-ANNE CEDERQVIST (s) OLLE WESTBERG (s) OLLE Ö STRAND (s) STIG ALFTI (s) IRIS M Å RTENSSON (s) AXEL A DERSSO (s)!ng-marie HANSSON (s)

3 Mot. 198/83: Biaga UTVECKLINGS- FONDEN G Ä VLEBORGS L Ä N SANDVIKENS KOMMUN L Ä NSSTYRELSEN I G Ä VLEBORGS L Ä N Etabering av regionat utveckingscentrum för verkstadsteknik och eektronik i Sandviken. Amän inriktning Inom änet med angränsande områden inom Bergsagen finns en rad stora, medestora och små verkstads-, stå- och ceuosaföretag, för vika utvecking av ny teknik är av centra betydese. I en de fa - särskit i de större företagen - äger utveckingsarbetet rum i intern regi. Oavsett företagets storek stäs emeertid krav på att i oika ägen få tigång ti speciaister på ett någorunda fexibet sätt. Tyvärr saknas i dag inom regionen en kvaificerad service på området verkstadsteknik och eektronik. Ett samat utveckingscentrum för verkstadsteknik och eektronik med aktiviteter på såvä utbidningens, forskningens som produktionens och konsutationens områden skue utgöra en positiv stimuans för näringsivet i hea regionen.. Bakgrund Under 1980-taet kommer de största förändringarna inom verkstads- och processindustrin att vara datateknikens tiämpning för praktiska styroch kontrouppgifter inom produktionen. Det finns risk för att Sverige på vissa av dessa områden kan komma på efterkäken med åtföjande probem för konkurrensäge och därmed syssesättningen. Det förhåandet att utnyttjandet av datorer i industrie tiämpning fördröjs har fera skä, varav föjande kan bedömas reevanta i detta sammanhang: o Brist på konstruktörer med överappande kunskaper i eektronik och mekanik. o Brist på driftpersona med kunskap om digita eektronik. o Brist på konsuter för anpassning av befintiga produkter. o Bristfäig fort- och vidareutbidning hos de anstäda i amänhet. o Otiräckig erfarenhet av ansvarsfördening mean konstruktör och produktionspersona vid CAD/CAM. o Otiräckig erfarenhet av eektronik i svåra mijöer. ' Riksdagen sam/. Nr

4 '- Mot. 198/83: o Otiräckig information och därmed osäkerhet om eektronikens inverkan på företagets marknadsstrategi. Som exempe kan nämnas behoven av att kunna utarbeta paketösningar och anpassa produkter ti användarens befintiga produktionssystem. o Otiräckig kunskap om styrsystem med orena (störda, oinjära, överagrade) ingångsdata. Särskit kan detta exempifieras med stå- och ceuosaindustrin, där råvarornas egenskaper är svåra att mäta och karakteriseras. o För stora geografiska avstånd ti resurspersoner med praktisk erfarenhet på större orter. Lång väntetid innebär stora kostnader för stiestånd av maskiner. Triviaa fe får i dag svåra konsekvenser. Dessa hinder måste på ett praktiskt och handfast sätt mötas på det administrativa panet. Regionapoitiken måste ta fasta på iakttageser av antytt sag. Frdgan är därmed ett väsentigt ärende för sdvä industri- som utbidnings- och arbetsmarknadsdepartementen i dess strävan att hitta mer offensiva dtgärder. I betänkandet "Datateknik i industriproduktionen" (SOV 1981 :59) har en de av de brister och probem som redovisats varit föremå för överväganden. Som en väsentig punkt föresogs uppbyggnaden av regionaa verkstadstekniska utveckingscentra (VUC) inom varje högskoeregion. Det konstaterades också, att varje utveckingscentrum av resursskä inte kan uppbygga kompetens inom hea det verkstadstekniska området. I syfte att främja kunskapsuppbyggnad, utveckingsarbete samt en bred spridning av CAD/CAM, föresogs i betänkandet, att den första uppgiften för VUC ska vara att i samarbete med högskoorna inrätta regionaa CAD/CAM-centraer. De överväganden som gjorts i SOV 1981:59 igger i inje med synpunkter som diskuteras inom ramen för b. a. utveckingsgruppen i Sandviken. En uppäggning av ett regionat utveckingscentrum för verkstadsteknik och eektronik i Sandviken bör ses som en vidareutvecking av VUC-tankegångarna i Data- och eektronikkommittens betänkande. En stark betoning har gjorts från utveckingsgruppens sida på bryggan mean å ena sidan forskningutvecking och å andra sidan praktisk industrie tiämpning. Pd denna punkt borde Sandviken kunna erbjuda särskit goda förutsättningar med sin närhet ti verkstads-, std- och ceuosaindustri. Denna sutsats bör håa i såvä ett brett regionat perspektiv som i ett högskoeperspektiv. 3. Uppgifter Inventering av de exakta arbetsuppgifterna görs successivt med företag inom regionen, t. ex. Sandvik AB, SRA, ASEA, SKF Stee, Seco Toos, Fagersta, Eektra-Montage, Ageve, Korsnäs-Marma, Stora Kopparberg, Kopparfors etc. Inventeringen sker i samarbete med Utveckingsfonden i Gäveborgs än beträffande de mindre företagen. Motsvarande kontakter

5 Mot. 198/83: 1478 s måste tas med Utvecking fonderna i omkringiggande än. Vid det närmare formueraodet av arbetsuppgifter måste föjande beaktas. Kompetens och utrustning för utveckingscentret bör i första hand inriktas på uppgifter som är företagsstrategiskt och prestandamässigt viktiga, men i förhåande ti företagens huvudprodukter voymmässigt små i dag. Dubbering eer överappning av företagens centraa kompetens och utvecking bör undvikas. Centret bor inte heer ägna sig åt verkstadsteknisk och eektronisk grundforskning. utan rikta sig mot teknikens mer praktiska tiämpning i industri- och processmijö. Som redan antytts, skue ett utveckingscentrum spänna över området verkstads- och processteknik och eektronik. fut utbyggt skick skue verksamheten kunna innefatta fyra huvudgrenar. som måste samverka både organisatoriskt och okamässigt: A. utbidning B. FoU-verksamhet C. produktion (under i första hand experimentartade betingeser) D. konsutation/biträde En bärande tanke i utveckingscentret är att nya kunskaper och id er ska få växa fram och praktiskt utprovas i ett växespe mean utbidning - J1 FoU-verksamhet- produktion- konsutation. En sådan kunskapsuppbyggnad bör få positiva effekter på hea regionens näringsiv. Denna bedömning bekräftas i de redan gjorda företagskomaktema. På en konkretare nivå kan uppgifterna iustreras med föjande exempe: A. Utbidning o Utbidning av förmän, maskinstäare. montörer etc. i eektroniska styroch mätsystem: drift. underhå, fesökning. begränsningar. o Utbidning av konstruktörer i CAD/CAM. o Utbidning av mekaniska konstruktörer i eektronikens möjigheter: mijökrav, noggrannhet, snabbhet, programmering, systembygge. o Utbidning av eektroniska konstruktörer i industrimijöns krav: inkapsing, korrosion, vibrationer. störningar. ombyggnadsmöjigheter. o Utbidning av arbetsberedare och panerare i CAM-teknik och eektronikens möjigheter ti kvaitetsstyrning och PBB. o Utbidning av b. a. företagsedare, ekonomer. marknadsansvariga i eektronikens möjigheter ti systemuppbyggnad, krav på samkörning mean oika maskiner samt inverkan på företagens utveckings- och försäjningsstrategi. o Utbidning i sambandet ny teknik, produktionsteknik och förändrad arbetsorganisation. sammanhanget kan också vissa skydds- och arbet!> mijöaspekter behandas.

6 Mot. 198/83: o Särskida kurser på sådana verkstadstekniska och processtekniska områden som uppfattas som väsentiga för regionens industri. o Den nya teknikens betydese för företagens fexibiitet och för företagens ekonomi. Särskida kurser för företagsekonomer kan ingå som en de av verksamheten. o Omskoning av persona i samband med modernisering av maskinparken. o Kortare kurser och seminarier om ny teknik och nya komponenter för utveckingsansvariga och intresserade företagsedare. Här kan också finnas skä att inbjuda fackiga företrädare. o Utbidningen bör på fera områden vara av sådan kvaitet, att den kan ingå i högskoeutbidningen och därmed också ge akademiska meriter. B. FoU-verksamhet Industrin bedriver i egen regi många utveckingsprojekt inom näriggande områden, i vissa fa i samarbete med högskoorna. Centret bör i detta sammanhang ha en förmedande och stimuerande ro. Centret bör utnyttja den unika kombination av kompetens som redan finns inom företag och institutioner. Rena utveckingsuppdrag från enskida företag och myndigheter bör ingå som en naturig de i verksamheten. I FoU-verksamheten ingår även teknikbevakning och teknikvärdering. Som exempe på mer konkreta uppgifter kan nämnas: o Utvecking av vissa dear av den automatiserade tiverkningsprocessen. o Forskning angående styroch mätsystem för svåra mijöförhåanden: ogisk uppbyggnad, fysisk uppbyggnad, signabehanding, specifikation av mijöerna. o Forskning angående konstruktioners ivsängd under växande dynamiska, termiska, nötande och kemiska beastningar samt utvecking av instrument, som genom mätning och anaogier uppskattar återstående ivsängd eer tid ti översyn. o Forskning angående identifiering av abnorma driftförhåanden och va av åtgärder. o Utprovning av mät- och styrtekniska komponenter i svåra mijöer (stoft, värme, vibrationer och kemikaier), som t. ex. kringiggande företag kan erbjuda. o Utvecking av anpassningsdom för existerande komponenter av oika fabrikat och typ.

7 Mot. 198/83: C. Produktion Produktionsaktiviteterna ska i första hand ha en betydese för utbidningen och forskningen. Därmed stäs också vissa krav på produktionsobjektens pedagogiska och forskningsmässiga innehå. Produktionen äger rum i iten kaa i en egen experiment verkstad. Prototyptiverkning bör ingå som en de. Projekt får successivt tas fram i samarbete med företag, myndigheter och högskoor. D. Konsutation/biträde Det regionaa utveckingscentrets tjänster bör på ett fexibet sätt stå ti företagens förfogande. Konsuttjänsterna kan få spänna över hea det verksamhetsområde som centret ansvarar för. Konsuttjänsterna kan med andra ord omfatta t. ex. mätteknik, processteknik, nya eektroniska utrustningar, produktionsteknik. Man kan biträda vid personapanering och r. utbidning i samband med införande av CAM och eektroniska mät- och styrsystem. Centret bör också biträde med mätteknisk persona vid provkörningar och everansprov. Vidare bör ingå utarbetande av bruksanvisningar och utbidningsavsnitt rörande mät- och styrsystem i andra maskinutrustningar. En viktig konsutationsinsats kan utgöras av pedagogisering av intressanta tekniska ösningar i syfte att evandegöra kompicerade förhåanden för företag med åg teknikkompetens. En annan mågrupp kan vara oika typer av skoor och studieförbund. En ytterigare konsutationsinsats bör vara att stimuera b. a. uppfinnare och motsvarande att utnyttja ny teknik och att ge dessa biträde med bedömningar. 4. Genomförande Ett regionat utveckingscentrum för verkstadsteknik och eektronik i Sandviken utgör en väsentig och offensiv regionapoitisk satsning med värde för de festa företag inom regionen. Projektets bredd och betyde e för hea regionen gör det nödvändigt att snarast ta kontakt med industri-. arbetsmarknads- och utbidningsdepartementen för närmare överäggningar rörande ett genomförande. Ett genomförande av hea projektet kommer att ta fera år i anspråk. Rekrytering av kompetent persona bir en nyckefråga. Trots en ång genomförandeperiod är det nödvändigt att redan från starten och under hea genomförandet se ti att heheten i projektet igger fast. Det torde vara mest reaistiskt att genomförandet äger rum etappvis. startpunkten tas i någon/

8 Mot. 198/83: några av huvudområdena: utbidning, FoU-verksamhet, produktion. konsutation. Utveckingsgruppen vi för sin de markera. att det väsentiga är att genomförandet ined så snart som möjigt. De verksamhetsomräden om har de största administrativa förutsättningarna att komma i gång får prioriteras. S. Organistian och bemanning Med de arbetsuppgifter som angetts i det föregående bör utveckingscentrets organisation vara så fexibe som möjigt. Ett fast sekretariat och ett mindre anta speciaister utgör kärnan i verksamheten. Erforderig expertis får på projektbasis och i andra former knytas ti utveckingscentret. Den fexiba uppäggningen stäer krav på att den fasta personaen är högt kvaificerad med gedigen industri- och forskarbakgrund. Kvaificerad administrativ kompetens erfordras i edningen för centret. Trots kraven på fexibiitet bör det understrykas, att centrets verksamhet måste bedrivas i sådana former, att kontinuiteten vidmakthås på vissa vädefinierade områden. Organisatoriskt kan centret knytas som en enhet ti IVF. Samtidigt är det viktigt att så fast, att industriföretagen bör få ett starkt infytande över verksamheten. Mot bakgrund av de överväganden som gjorts, kan bemanningen se ut på föjande sätt. chef administratör assistent UTBILDNING FORSKNING/ UTVECKLING PRODUKTION KONSOLTAT:o:-;! utbidare FoU-edare 3 speciaister ( fysisk mi j ö. eekt.."""1:>nik -ha.rc:-...are eekt. =oni.k -ooft:o..are i.n.st:rurentrrakare berå."c'.j.. -,g s ingenjör mättecuk.er proc:uk---.:.onste.'mi.j<er Det bör tiäggas, att de två utbidarna bör ha en något oika bakgrund. Den ene bör såunda ha eektronikerfarenhet och den andre verkstad teknisk bakgrund. Den fasta personaen skue därmed uppgå ti 5. Det är inte reaistiskt att

9 Mot. 198/83: göra aa rekryteringarna vid starten. I stäet bör en uppbyggnads- och rekryteringsfas sträcka sig över tre år. Försagsvis kan rekryteringen ske i föjande steg. Bemanning 1983/8-1984/ /86 Summa sekretariat Utbidning Forskning/ utvecking Produktion Konsutation För att kara den fexibiitet som nämnts bör centret ti sitt förfogande ha ett särskit ansag för projektanstäning av persona. huvudsak bör dessa projekt avgiftsfinan ieras. Projekten bör med andra ord i princip vara sjävbärande. 6. Kostnader och finansiering Kostnaderna för utveckingscentret kommer med den föresagna uppbyggnaden att se ut på föjande sätt. 1983/ / /86 Summa Bemanningsökning Anta personår 3.5 O 14 Driftskostnader ( /manår) Mkr 1, 3.6 5,0 9.8 Investeringar Mkr 3 7 Den totaa kostnadsbiden för de tre första åren bir därmed knappt 17 Mkr. sammanhanget kan nämna. att en de av kostnaderna för utbidningsverksamheten ämpigen bör finansieras i särskid ordning. STU :s för ag ( ) ti ndustridepartementet angående organisation av YUC sås fast. att det kan vara svårt att i förväg uppskatta hur stort ekonomiskt stöd industrin kommer att ge. Detta igger i sakens natur så änge verksamheten inte hunnit redovisa konkreta resutat. STU har mot denna bakgrund föresagit ett mer omfattande statigt tiskott under ett inedningsskede. Motsvarande re onemang kan föras i det nu aktuaiserade utveckingscentret. På grund av försagets stora industripoitiska värde för hea regionen är det emeertid sannoikt. att oika änsmyndigheter iksom kommuner kan stäa upp med kompetterande resurser.

10 Mot. 198/83: 1478 JO 7. Lokadisponering Sonderingar pågår i okafrågan. Det är väsentigt att därvid beakta, att centret får en sammanhåen oka med tigång ti såvä kontor som utbidnings- och verkstadsutrymmen. Som en viktig förde får också räknas närhet ti fysisk industrimijö. De okaer som kan uppfya dessa krav finns tigängiga i och med att vissa dear av verksamheten på södra verken vid SANDVIK AB kommer att om okaiseras under Dessa okaer utgör en separat enhet. Redan 1983 kommer verkstadsutrymmen på x 50m att frigöras. I direkt ansutning finns kontorsokaer. Genomgående gäer, att byggnaderna är av god standard. Projektets handäggare: Christer Aspund, näringsivsgruppen, Sandviken Kae Hagström, Meta Sture Sandberg, änsstyresen i Gäveborgs än Erik Sundström, Sandvik AB Ingemar Åkeson, Utveckingsfonden i Gäveborgs än Biaga: skrivese från industriminister Thage G. Peterson. Här ej tryckt.