utredninozir 1993: 116 Finansdepartementet Riksbankens och Finansinspektionens beredskapsansvar

Transkript

1 t Statens offentlga 1993: 116 Fnansdepartementet utrednnozr D Rksbankens Fnansnspektonens beredskapsansvar

2

3 än mg Statens offentlga utrednngar WW 1993:116 lälfl Fnansdepartementet Rksbankens Fnansnspektonens beredskapsansvar Delbetänkande Utrednngen om översyn lagstftnngen det fnansella omrâdet under Stockholm 1993 krgshållanden

4 SOU Ds kan köpas från Frtzes kundtjänst. För remssutsändnngar SOU Ds Frtzes, Offentlga Publkatoner, uppdrag Regerngskanslets valtnngskontor svarar Beställnngsadress: Frtzes kundtjänst Stockholm Fax: Telefon: NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 913g Stockholm 1994 ISSN X

5 Tll statsrådet Bo Lundgren Genom beslut den 1 aprl 1993 bemyndgade regerngen statsrådet Lundgren kalla en särskld utredare uppdrag göra en översyn lagstftnngen det fnansella området under krgshållanden. Med stöd detta bemyndgande kallades dag f.d. ambassadören samma Kurt Malmgren. Den 18 august 1993 ordnades hovrättsasses Ulf Ljungdahl vara sekreterare utrednngen. Att experter bträda utredaren ordnades den l aprl 1993 kanslråd et Ren Hnno, den 18 august 1993 karmnarrättsrådet Magnus Ekman samt den 19 september 1993 byråchefen Bert Lunnng, revsonsdrektören Ulf Åsa Nersng delnngsdrektören Sydén. Här överlämnas delbetänkandet SOU 1993:116 Rksbankens Fnansnspektonens beredskapsansvar. Stockholm december Kurt Malmgren Ulf Ljungdahl

6

7 INNEHÅLL SAMMANFATTNING FÖRFATTNINGSFÖRSLAG INLEDNING Förändrngarna det fnansella området Beredskapslagstftnngen Funktoner nom totalsvaret Rksbankens slag BANK OCH BETALNINGSVÄSENDETS NÄRMARE INNEBÖRD Fnansnspektonens verksamhetråde Rksbankens verksamhetråde Rksbankens beredskapsplanerng Beredskapsplanerngens organsaton Målen beredskapsplanerngen Reglerngen Rksbankens funktonsansvar Rksbankslagen Beredskapsordnngen Fullmaktslagar Bank betalnngs 2.5 väsendet Funktonen Bank betalnngsvåsende Bank betalnngsväsendet Sedlar mynt

8 2.5.3 Betalnngslngen Bank betalnngsväsendet andra funktoner ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG Beredskapen det fnansella området Överflyttnngen ansvaret funktonen Bank betalnngsvâsende Fördelnngen ansvaret mellan Rksbanken Fnansnspektonen Uppläggnngen beredskapsplanerngen Fnanserngen beredskapsarbetet Rksbankslagens bestämmelser om sedlar mynt Rksbankens uppgfter nom andra funkto ner EEStalet EU Nya grepp beredskapsplanerngen KÄLLFÖRTECKNING BILAGOR Rksbankens skrvelse den 5 maj 1992 Fnansdeparte mentet Föreskrfter bankernas beredskapsplanerng Betalnngsvåsendet funktonsbeskrvnng en Kommttédrektv Dr. 1993:

9 SAMMANFATTNING har ñr planerngen beredskapen Rksbanken ansvaret Det är emellertd Fnansnspektonen har betalnngsväsendet. bank synsansvaret detta område. Inspektonen har beredskapsansvaret en del sn verksamhet, nämlgen det ensklda Detta nnebär endast säkrngsväsendet. myndgheternas kompetens resurser nte tas vara ett effektvt sätt. I en krgsstuaton kan det beskrvna hållandet leda motsättnngar mellan Rksbanken Fnansnspektonen. Med hänsyn det fnansella områdets vkt under krgshållanden är den ordnngen där mndre lämplg. nuvarande I detta delbetänkande eslås ansvaret beredskapsplanerngen Rksbanken Fnansnspektobank betalnngsväsendet flyttas från nen. Rksbanken kommer därefter ha kvar beredskapsansvaret den verksamhet banken har fredstd, an beredskapsansvaret fnansella området övrgt kommer falla Fnansnspektonen. Vdare eslås de båda funktonerna nom det fnansella funktonen Det fnansella området. området det slås samman Tll följd överflyttnngen ansvaret beredskapsplanerngen eslås dessutom vssa ändrngar redaktonell karaktär.

10

11 FÖRFATTNINGSFÖRSLAG Förslag Lag om ändrng lagen 1988:1385 om Sverges rksbank Härgenom eskrvs fråga om lagen 1988: 1385 om Sverges rksbank dels rubrken 58 ändras från Betalnngsväsendet Sedlar mynt dels 30 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 30 Vd lanerngen genomandet Rksbankens verksamhet fred skall e kr beaktas totalsvaret ställer. Det ålgger rksbanken an beredskapsplanlägg skall Rksbanken samråda Vd beredskapsplanerngen svara nngen bank betalnngs Fnansns ektonen frå or väsendets område. rksbanken Härvd skall rör det nansella omr e: utsträckáedrzorderlg nng Kommerskollegum berörda har samband eâfrâgør samr m utr myndgheter, hedtnsttut keshandeln andra etag. Överstyrelsen cvl beredskap skall hd las underrättad om beredskapsplan läggnngen.

12 10 2. Förslag Förordnng om ändrng Beredskapsforordnngen 1993:242 Härgenom eskrvs fråga om dels 15 skall ha följande dels ersätts blagan funktonen ordnngen Det lydelse, fnansella Beredskapsordnngen funktonen området Enskld 1993:242 säkrng m.m ansvarg myndghet Fnansnspektonen samt övrga myndgheter anges uppgfter nom funktonen anges Statens krgssäkrngsnâmnd, Statens krgsskadenämnd, dels myndghet blagan Rksbanken uppgft ordnngen nom funktonen Postverket, vd funktonen anges Rksbanken. Utrkeshandel Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 15 blagan. Av blagan denna ordnng framgår vlka myndgheter är funktonsansvarga de övrga myndgheter har nom ulppgfter funktonerna. Av blagan framgår också vlka myndg eter är beredskapsm ndgheter. Av sarsk da bestämmelser Av särsklda bestämmelser följer cvlbefälhamas följer cvlbefälhamas länsstyrelsernas verksamhet länsstyrelsernas verksamhet ngår vssa funktoner utöver ngår 1 vssa funktoner utöver 1 vad framgår vad framgår blagan. Enl 30 lagen 1988:1 85 Enl t 30 lagen t verges rksban ålgger det om verges rksban skall Rks om Rksbanken ansvara banken wd beredska å samråda nansnspe beredskapsplanlüggnngen en bank beta sväse ers tonen frågor rör det f mn område. I lagen 1 64:63 nansella omrádet om Kom kommunal beredska cvl merskollegum frágor har svarslagen 1960: 4 fnns be samband utrkeshandeln. I stämmelser kommunala lagen 1964:63 om kommunal om upp gfter fråga totalsvaret. beredska om 1960:7 fnns bestämme ser om kommunala uppgfter fråga om totalsvaret. Svenska kyrkans centralstyrelse leder samordnar den kyrklga be redskapen enlghet vad centralstyrelsen talat 1 kyrkla kommuner andra trossamfund. I lagen 1981:1216 om yrk ng beredskap fnns bestämmelser domkaptlets ansvar den kyrklga om beredskapen nom stftet. splanerngc cvlsvarslafen

13 11 3. Förslag Förordnng ändrng ordnngen 1992: 102 om nstrukton Fnansnspektonen Härgenom eskrvs 2 4 p 3 ordnngen 1992:102 nstrukton Fnansnspektonen skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 Inspektonen har uppgft Inspektonen har uppgft 4. ansvara funktonen En 4. ansvara funktonen Det skld örsäkrn m.m. enlgt fnansella området enl t bered bere skaps orordnngen skapstörordnngen 199 :242, 1993:242, skall leråspektonen 3 2 Inspektonen samråda skall samråda m m Konkurrensverket frå or om Konkurrensverket frå ämpnngen or om a en ämpnngen 1956:245 a en om uppgftsskyl g 1956:245 om uppgftsskyl g het rörande rs konkur het rörande rs konkurrenshållan en, renshållan en, Rksbanken, Rksgäldskonto Rksbanken, Rksgåldskontoret Bankstödsnåmnden ret Bankstödsnämnden vktgare frågor berör Bank vktgare frågor berör Bank stödsnämndens verksamhet stödsnämndens verksamhetråde eller övrgt har sam råde eller övrgt har band sam betalnngssystemets band betalnngssystemets stabltet, stabltet, Överstyrelsen cvl bered Rksbanken frâgor rör skap ñrsvarsberedskapsfrågor, funk YjlfVld nspektonen skall hålla beredsktgsplanerngen tonen et fnansella området Overst relsen underrättad om enl t beredskapsordnngen bereds psplanläggnngen. 19 3:242, Overstyrelsen ñr cvl beredskap svarsberedskapsfrågor, varvd nspektonen skall hålla Senastelydelse1993:323. z Senastelydelse1993:88.

14 12 Overst relsen underrättad om bereds planerngen Vd samråd enlgt sta st cket skall nspe tonen lämna berörda myndgheter de uppgfter hövs.

15 13 4. Förslag Förordnng om ändrng ordnngen 1988:570 nstrukton Kommerskollegum Härgenom eskrvs Kommerskollegum l ordnngen 1988:570 skall ha följande lydelse. nstrukton Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 êeolleget n. Kommerskolle um skall handlägga frågor om handel ltk, utrkes handel es handel, den mån frågorna nte s öts andra myndgheter, samt närngsrâttslga ärenden övrgt enl t särsklda bestämmelser. Vdare får kolleget ta upp andra nårngspolts a frågor särskld betydelse från utrkes eller nnkeshandelssynpunkt hänslfuts kolleget bedömande eller kolleget annars fnner särs ld anlednng behandla. Det Övergr ande målet kollegets handelspoltska verksamhet är frhande grundprncp bdra Sverges ntressen handeln omvärlden tas vara. På det närngsrättsl a området är det kollegets uppgft nom stt ansvarråde ver a utbytet varor ganster sker enlghet allmänna ntressen. Av beredskapsordnngen Av beredskapsordnngen 1993:242 kolleget 1993:242 fram år kolleget framgår ar ansvarg myn 1 het ñr funk ar ansvarg m funk nåfhet ton Utrkeshande Av samma tonen Utnkes an el. Av samma ñrordnng framgår. vlka närmaföljer detta. fram ordnnåg uppgfter re re u er o etta. pgåredska 1 Vd följer Utprt s funktonen handel skall samråda Rksban nämn Senastelydelse1993:289.

16 14

17 15 1 INLEDNING 1.1 Förändrngarna det fnansella området Under år har hållandena det fnansella området radkalt senare ändrats. Inte mnst gäller detta lagstftnngens område. Mer eller mndre all lagstftnng den fnansella verksamheten har setts ser över reformerats under det senaste årtondet. En helt ny fnansell mljö har uppstått. Att ett entydgt sätt defnera vad menas det fnansella området låter sg nte lätt göras. I utvecklad ekonom fnns behov en en mångfald fnansella transaktoner. Dessa transaktoner äger rum kaptalmarlcnaden, transformerar sparande nvesterngar, delar rskerna, skapar lkvdtet handahåller väl fungerande betalnngsel. Kaptalmarknaden består två delar, dels marknaden kaptal eget eller aktemarknaden, dels marknaden lånat kaptal eller kredtmarknaden. Med aktemarknaden den marknad där akter ses dem närbesläktade nstrument emtteras omsåtts. Tll kredtmarknaden räknas de gångsmarknader där räntebärande värdepapper emtteras omsätts därutöver också de fnansella nsttutens utbud fnansmen erngstjânster. Kredtmarknaden sn tur brukar delas upp två delar, oblgatonsmarknaden pennngmarknaden. Oblgatonsmarknaden år en marknad det långfrstga kaptalutbudet an det pennngmarknaden. handlas kortfrstga nstrument, dvs. huvudsak nstrument löptder två år. Kredtmarknadens uppgfter kan nte sn helhet upp lösas oblgatons pennngmarknaderna, flera skäl nte är

18 16 gänglga små aktörer. Blden kredtmarknaden måste kompletteras ytterlgare en beståndsdel. Denna del har senare där benämnts marknaden fnansell ntererng eller andra ord marknaden transformerng nlånng upplånng utlånng. td Det fnansella området har tdgare såväl Sverge omvärlden vart kraftgt omgärdat lagar reglerngama stor ordnngar. del tagts bort. Den tdgare Under 1980talet har strkta uppdelnngen mellan verksamheterna bank säkrng har vss mån lösts upp. Den fnansella utvecklngen präglas färre reglerngar. Marknadskon forma styrel modem nformatonsteknolog har vunnt nsteg. Numera sprds nformaton om fnansella transaktoner över hela världen utan tdsefterslåpnng hjälp datakommunkaton. Den reformerng lagstftnngen skett under senare td omfar dock endast det fnansella området fredstd. Beredskapslagstftnngen det fnansella området har nte vart emål motsvarande reforrnerng. 1.2 Beredskapslagstftnngen Totalsvaret syftar bereda landet n mltär Totalsvaret brukar delas en en defneras möjlgheten hos samhällets måga möta frestnngar under krs cvl krgsstuatoner. del. Cvl beredskap cvla delar snabbt uppnå krgsñrhållanden. Det cvla svarets huvuduppgfter år under krgshållanden trygga sörjnngen upprätthålla de vktgaste samhällsfunktonema. För kunna lösa dessa uppgfter år det nödvändgt nfrastrukturen även en kaos kan undvkas. Be krgsstuaton fungerar ett sådant sätt redskapen skall vara flexbel göra det möjlgt agera ett sammanhang effektvt sätt utnyttja befntlga spelar beredskapslagstftnngen resurser varje en vktg kraftfullt stuaton. roll. I detta

19 17 Utrednngsuppdraget beredskaps ser bl.a. kartlägga den nuvarande planerngen det fnansella området bedöma behovet ytterlgare lagstftnng bättra beredskapen området. Frågan om bank a över ansvaret väsendet från Rksbanken betalnngsberedskapsplanerngen Fnansnspektonen skall emellertd betalnngsvâsende delnngen mellan Fnansnspektonen Rksbanken ansvaret beredskapsplanerngen skall därvd fastställas. utredas 1.3 Funktoner nom totalsvaret Med begreppet funkton enlgt ses beredskapsordnngen 1993:242 en samhällssektor krg är särskld betydelse totalsvaret funktonsansvar g myndghet ses en myndghet har ansvaret bl.a. samordnngen nom en funkton. Syftet funktonsndelnngen beredskaps, såväl fred krser krg, dela ansvaret planerngen den verksamhet ansvaret ett myndgheter. räcklgt är ñrtur. Innebörden funktonen Bank antal samhållsverksamhet Varje funkton utgörs en skall upprätthållas vd krser krg. För en verksamhet den menng ses be redskapsñrordnngen skall anses vara en funkton krävs verksamheten är vktg totalsvaret det är nödvändgt en central myndghet. verksamheten leds Den myndghet ansvarar en funkton har fred det övergrpande ansvaret ñr samordnngen krgsorgansatonen, planerngen krgshållanden övrga beredskapsberedelser nom funktonen. Vd krser krg skall den funktonsansvarga myndgheten själv samordna verksamheten nom funktonen. Den funktonsansvarga myndgheten är skyldg upprätta en funktons beskrvnng anger funktonens nnehåll andra funktoner. I beskrvnngen skall även anges gränsnng övrga gentemot myndgheter

20 18 nom funktonen behovet åtgärder vad gäller organsaton regelsystem nom funktonen. Inom flertalet funktoner fnns uppgfter sköts andra myndgheter än den har ansvaret funktonen. Den funktonsansvarga myndg heten skall aktvt samarbeta dessa myndgheter. Samarbetet består genom tal åtagt sg uppgfter nom totalsvaret. Överstyrelsen ÖCB lednng cvl beredskap âr ansvarg ofta ett nformellt samråd men ofta fordras myndgheterna sam verkar mera konkret. Inom flera funktoner agerar också etag samordnng samtlga funktonsansvarga myndgheters beredskapsbe redelser. ÖCB har det övergrpande ansvaret ñr beredskapsplanerngen nom den cvla delen totalsvaret. Förutom ansvaret lednng samordnng har ÖCB även ansvaret funktonerna Transporter Försörjnng ndustrvaror. Vssa myndgheter är beredskapsmyndgheter. Med ses en myndghet vars verksamhet har stor En sådan myndghet skall fortsätta sn verksamhet En betydelse myndghet nte är beredskapsmyndghet beredskapsmyndghet totalsvaret. under krgshållanden. skall fortsätta sn verksamhet så långt det är möjlgt hänsyn gången personal hållandena övrgt. Lednngssystemet är närvarande emål översyn en utrednng FÖ 1991:04, har uppgft se över behovet nuvarande eslå lednngssystemet funktoner eventuellt ändrngar samt se över ÖCB:s kompetenråde. Funktonema Bank betalnngsväsende Enskld säkrng m.m. berörs nte Försvarsdepartementets utrednng.

21 Rksbankens slag I en skrvelse regerngen den 7 maj 1992 blaga l eslog fullmäkt ge Rksbanken beredskapsplanerngen bankväsendet ansvaret skall överas från Rksbanken Fnansnspektonen rks bankslagen skall ändras enlghet där. Fullmäktge talade den egendomlga stuaton har nträffat Fnansnspektonen har ansvaret beredskapsplanerngen endast en del sn verksamhet, nämlgen säkrngsväsendet nte ñr den andra delen, bank kredtväsendet. men Tll den 30 jun 1991 var Försâkrngsnspektonen ansvarg funktonen Försäkrngar utom Socalsäkrng m.m. I samband sammanslagnngen Försäkrngsnspektonen Banknspektonen den myndgheten, Fnansnspektonen, funktonsansvarg nya såkrngsväsendet funktonen bytte namn Enskld säkrng blev m.m. Den aktuella frågan har berörts tdgare dels rksbanksfullmäktges yttrande över det betänkande låg grund sammanslagnngen de båda nspektonsmyndghetema, Fnansell syn SOU 1991:2, dels en utrednngsrapport den 18 oktober 1991 om Fnansnspektonens organsaton FI 1991:04. Rksbanken Fnansnspektonen är överens om nspektonen bör få ansvaret beredskapsplanerngen samtlga nsttut år emål syn nspektonen bör samverka Rksbanken Postverket vd fullgörandet uppgften den del den rör bank betalnngs våsendet. Enlgt Rksbanken lgger överflyttnngen beredskapsplaneansvaret rngen väl lnje den beredskapsordnngen uttryckta s.k. ansvarsprncpen dvs. den myndghet ansvarar en vss verksamhet fred skall behålla detta ansvar också vd krser krg om verksam heten då upprätthålls sådant fall då också svara den nödvändga beredskapsplanerngen.

22 20 Rksbanken Fnansnspektonen är också ense om Rksbanken efter nerngen ñr den del det fnansella området hör Rksbankens den eslagna överngen skall ha kvar ansvaret beredskapspla verksamhet fred båda myndgheterna lämplgt sätt skall samverka när det gäller hela det fnansella området. I utrednngens drektv blaga 4 anges frågan om överngen ansvaret beredskapsplanerngen ñr bank betalnngsvâsendet från Rksbanken Fnansnspektonen skall utredas tur. Vdare anges funktonsansvarets närmare nnebörd delnngen mellan Fnansnspektonen Rksbanken måste fastställas. ansvaret

23 21 BETALNINGSVÄ OCH BANK 2 NÄRMARE INNE SENDETS BÖRD verksamhetråde Fnansnspektonens 2.1 nstrukton 1992: 102 ordnngen enlgt Fnansnspektonen är, de synen över valtnngsmyndghet central Fnansnspektonen, säkrngsväsendet kredtnsttuten marknaderna, fnansella samt socalsåkrngrádet. undantag nstrukton, dess utom bestäms verksamhet Inspektonens den 1100 verksordnngen 1987: 1986:223 valtnngslagen syn. under står nsttut de reglerar lagstftnng fnansbolag, banker, främst omfar synråde Fnansnspektonens säkrngsetag. I nsttut fnansella andra samt kredtaktebolag kommer januar 1994 kraft den träder l EEStalet samband kredtbenämnas fortsättnngen kredtaktebolagen fnansbolagen marknadsbolag. synsverksamhet kan Fnansnspektonens målen övergrpande De Fnansnsundhet. effektvtet stabltet, sammanfas begreppen de hos verksamheten kontrollera fortlöpande uppgft har spektonen beutgångspunkt de marknaderna fnansella aktörerna huvudsak nnebär verksamhet. Detta aktörernas reglerar stämmelser

24 22 Fnansnspektonen skall se säkerhet sundhet råder nom synrådet troendet de fnansella marknademas funktonsfömåga upprätthålls. stabltet Fnansnspektonens syn är gvetvs sta hand nrktad de fnansella aktörernas verksamhet marknaderna fredstd. Det fnansella området är dock sett fungera även olka krs krgsstuatoner. Kret säkerhet sundhet måste där anses nnefa även en skyldghet aktörerna hålla en vss beredskap sådana stuatoner. Enlgt sn nstrukton Fnansnspektonen nom den cvla delen ansvarar totalsvaret funktonen Enskld ñrsäkrng m.m. enlgt beredskaps ordnngen. Denna funkton motsvarar således vad fredstd tdgare utgjorde Försäkrngsnspektonens synråde. Det ensklda säkrngsväsendet består utom såkrngsetagen ñrsäkrngsmä klare understödsenngar. funktonen I ngår också den statlga krgssåkrngen den statlga krgsskadeersättnngen. Aktörerna säkrngrâdet eträds Sverges Försäkrngs bund. Inom bundet fnns Försäkrngsbranschens Beredskapskommtté uppgft samverkan Fnansnspektonen handlägga gemensamma branschberedskapsfrågor. Företagslednngen har ansvaret ett såkrngsetags beredskapsplane rng. Varje säkrngsetag skall upprätta en beredskapsplan nrymmer ett flertal delplaner. Beredskapsplanen granskas Fnansn spektonen. 2.2 Rksbankens verksamhetråde Rksbanken är myndghet underställd rksdagen. Verksamhetrådet en fastställs dels regerngsformen lagen 1988:1385 Sverges om rksbank, dels valuta kredtreglerngslagen 1992:1602.

25 23 Uttrycket har under senare år kommt mndre va marknadsoperatoner användandet poltk, dvs. komma endast under styra kredtpoltska krgshållanden. pennngpoltken. reglerngar, Egentlg Rksbanken skall enlgt regerngsformen betalnngsväsende. Som ett yttersta talnngssystemet ge kredter kredtmöjlghet system. uppträder bl.a. syftar banker ytterst Rksbanken främja ett säkert beuppgften led råkat trygga lender of last ansvara resort, lkvdtetssvårgheter. ett väl effektvt dvs. Rksbanken ansvarar enlgt regerngsformen landets valuta kredt poltk endast Rksbanken har rätt ge ut sedlar mynt. Rks banken skall vdare enlgt regerngsformen främja ett säkert effektvt betalnngsvâsende. Enlgt rksbankslagen skall Rksbanken bl.a. ta emot betalnngar göra utbetalnngar staten. Valuta kredtregle rngslagen ger Rksbanken vssa uppgfter vd krser krg. valuta kredtpoltk användnng. I stället talar man om pennng valutapoltk. Detta hör hop kredtmarknaden har reglerats Rksbanken övergått kredt är sedd e Denna Rksbankens Rksbanken heten utgör ordnngen. betalnngsfungerande verksamhet är största betydelse totalsvaret skall också planera beredskapen verksamheten. Verksam nte någon funkton den menng ses beredskaps 2.3 Rksbankens beredskapsplanerng Beredskapsplanerngens organsaton Rksbanken har ansvar beredskapsplanerngen dels bankens egen verksamhet vd krser krg, dels det fnns en effektv planerng bankväsendet övrgt. Rksbanken skall den mån det behövs samråda

26 24 ÖCB hålla ÖCB underrättad om planerngen bank betalnngsväsendets område. Planerngen bankvåsendet övrgt bedrvs praktken nte Rks banken utan de berörda bankerna. Rksbankens ansvar består denna del övervaknng planerngen sker den hålls aktuell. Över vaknngen sker utsträcknng stor överläggnngar mellan Rksgenom banken Svenska Bankenngen vlken samtlga banker är numera anslutna, drekt eller ndrekt. Inom Bankenngen fanns tdgare Bankernas Beredskapskommtté ansvarade beredskapsplanerngen bankområdet. Kommtténs uppgfter har vss utsträcknng övertagts Bankernas Säkernumera hetskommtté BSK. De crka frstående 90 sparbankemas beredskapsplanerng handhas Sparbanken Sverge, år representerad BSK. Rksbanken har utfärdat eskrfter bankernas beredskapsplanerng blaga 2. Dessa fastställdes år 1988 Rksbanken efter samråd ÖCB. Föreskrfterna år dock åldrade behov översyn. Beredskapsordnngen är konsttutonella skål nte ämplg Rks banken. Efter motsvarande bestämmelser saknas Rksbanken utgår banken ändå från ordnngen stt planerngsarbete Målen För beredskapsplanerngen Planerngen beredskapen ñr funktonen Bank betalnngsvâsende syftar bereda denna del samhället en krs eller krgsstua ton. Med denna utgångspunkt måste planerngen utgå från en bedömnng hur samhället stort kommer ändras vlka konsekvenser detta får verksamheten nom funktonen. Inom det cvla svaret utgår beredskapsplanerngen närvaranman de från fyra olka s.k. hotblder; nämlgen ett strategskt överfall ett väpnat angrepp över kust alternatvt landgrâns

27 25 en neutraltetsstuaton en krsstuaton. Indelnngen följer den programplan det cvla svaret har upprättats nom ÖCB beredskapsplanerng skall nnefa beredelser ñr dessa hotblder. Ett mltärt angrepp mot Sverge utgör det allvarlgaste hotet natonella säkerhet skall den vktgaste utgångspunkten vara planerngen. Det skall fnnas betryggande beredskap oelbart möta s.k. strategskt överfall. Under utsättnng ett poltsk varnng skall måga också fnnas möta ett väpnat angrepp vd kusten eller land gränsen. mot vår 2.4 Reglerngen Rksbankens funktonsan svar Rksbankslagen Rksbanken skall vd planerngen genomandet sn verksamhet fredstd beakta de kr totalsvaret ställer. Rksbanken är, tdgare anñrts, ansvarg beredskapsplanerngen funktonen Bank betalnngsväsende. Anlednngen detta ansvar lgger Rks banken hänger samman bankens ansvar främja ett säkert effektvt betalnngsväsende. Rksbanken skall samband beredskapsplanerngen samråda berörda myndgheter, kredtnsttut andra etag hålla ÖCB underrättad om planerngen.

28 Beredskapsordnngen Som tdgare Rksbanken. banken från ants är beredskapsordnngen formellt nte ämplg Lk övrga funktonsansvarga myndgheter utgår dock ordnngen vd stt beredskapsarbete. I beredskapsordnngen fnns närmare bestämmelser om olka myndg heters beredskapsansvar. Förordnngen erse den l jul 1993 bl.a. lednngsordnngen 1986:294 tdgare reglerade funktons delnngen. Före lednngsordnngens komst saknades en övergrpande reglerng lednngsstrukturen fred krg totalsvarets cvla del. I beredskapsordnngen fnns lk tdgare lednngsordnngen uppställnng över de olka funktonerna nom totalsvarets cvla en del. För varje funkton anges ansvarg myndghet flertalet funktoner anges även de övrga myndgheter har uppgfter nom funktonen. Funktonen Bank betalnngsväsende fnns nte denna uppställnng. Detta beror regerngen hänsyn Rksbankens ställnng myndghet drekt underställd rksdagen konsttutonella skäl nte kan bestämma vlka uppgfter Rksbanken skall ha. Regerngen har där nte ansett sg kunna nkludera Rksbanken uppstållnngen. Förordnngen nnehåller dock en ernran om Rks banken är funktonsansvarg myndghet Bank betalnngsväsendet Fullmaktslagar Bank betalnngsväsendet En fullmaktslag är en lag genom vlken rksdagen stöd 13 kap. 6 eller 8 kap. 7 regerngsformen ger regerngen rätt fullmakt dela eskrfter områden armars skall regleras lag. En fullmakt enlgt 13 kap. 6 gäller enbart när Sverge befnner sg krg eller anledda däremot krgsfara också eller krg det eller vd krser råder krgsfara. andra fredstd. En extraordnära hållanden fullmakt enlgt 8 kap. 7 är gäller

29 27 ñrsäkrngsvä Bortsett från den fullmaktslagstftnng rör det ensklda sendet krg eller vd krgshållanden närvarande är emål översyn krgssäkrngsutrednngen FI 1991:01, fnns följande fullmaktslagar det fnansella området. Lagen 1957:684 betalnngsväsendet under krgshållanden om kungörelsen 1964: 18 vssa eskrfter angående ämpnngen lagen 1957:684 betalnngsväsendet under krgshållanden reglerar om frågan statlga betalnngar krgstd vssa frågor rörande betalsamt om nngselssörjnngen, dvs. landets sörjnng sedlar mynt. Lagen 1940:300 angående ordnande om anstånd betalnng gäld m.m. moratorelag ger regerngen bl.a. möjlghet under krg eller krg anledd krs ordna om anstånd betalnng skuld, antngen generellt eller vss skuld eller vss gäldenär. Enlgt lagen 1940:79 utsträcknng tden upptagande om vâxelprotest m.m. vd krg eller krgsfara får regerngen efter hörande rksbanksfullmäktge bl.a. dela anstånd tden uppvsande växel eller check. Enlgt lagen 1992: 1602 om valuta kredtreglerng får regerngen efter samråd Rksbanken ordna om valutareglerng om Sverge är krg eller krgsfara. På framställnng Rksbanken kan regerngen även under vssa andra extraordnära hållanden ordna härom. Valutareglerng nnebär vssa s.k. valutatransaktoner nte får genomas utan Rksbankens stånd. Har regerngen beslutat om valuta reglerng får den efter framställnng Rksbanken även ordna om kredtreglerng. Detta nnebär Rksbanken får besluta om utlånngs reglerng, emssonskontroll, räntereglerng placerngskr. Utöver nu nämnda fullmaktslagar fnns en annan typ fullmakt. Regerngen kan en särskld bestämmelse en lag, övrgt är sedd ämpas fredstd, ges möjlghet eskrva undantag från lagen under utsättnng rket är krg, krgsfara eller lknande hållanden.

30 28 Ett exempel en sådan fullmakt är 10 kap 5 lagen clearngverksarnhet. 1992:543 om börs 2.5 Funktonen Bank betalnngsväsende betalnngsväsendet Bank I totalsvarets programplan upprättad nom ÖCB åren anges målet ñr funktonen Bank betalnngsväsende följande sätt. Nödvändga betalnngar skall en krgsstuaton kunna utas bass fredstda teknska betalnngssystem om så skulle krävas utan centralt datorstöd tjänster från vtala samhällsfunkto ner. Det ofrånkomlga behovet kontanta pennngel prmära banktjänster skall kunna godoses. Rksbanken skall en krsstuaton fredsställande grad kunna handahålla sedlar mynt hela landet. Betalnngar annat sätt än kontanter skall kunna utas nom landet. Allmänheten skall kunna använda sg bankkonto sna nsättnngar uttag pengar. Det övergrpande funktonsmålet har formulerats Rksbanken samråd funktonens övrga aktörer, jfr blaga Sedlar mynt Rksbanken skall se sedlar mynt fnns den utsträcknng marknaden efterfrågar. Banken har vad tradtonelltkallas ansvaret pennngrnedelssörjnngen. Detta gäller både fred, vd krser krg. För denna uppgft har Rksbanken beredskapslager sedlar mynt runt om landet. Admnstratonen uppgften sker genom regonala organsaton. Det fnns fem regoner dock beslutat åtta Rksbanken har dessa kontor ñr Rksbankens sammanlagt 19 kontor. skall läggas ned. Rksbanken har också möjlghet ta bankernas postvåsendets tjänster anspråk.

31 29 Postens bankernas kontor skall krg så långt möjlgt fungera samma sätt fredstd. Om ett kontor någon anlednng nte längre kan bedrva sn verksamhet får kontoret stängas verksamheten skötas närlggande kontor. Tllverknngen sedlar mynt sker numera vd Tumba Bruk Aktebo lag, vlket är ett Rksbanken helägt dotterbolag. För transporter används allmänhet Rksbankens vârdetransportblar även posttransporter egna men vârdetransportetag utnyttjas Betalnngsfonnedlngen Med betalnngslng ses närmast den överflyttnng pengar mellan olka bank eller postgrokonton sker hjälp de två grerngssystemen postgrot bankgrot. En vktg beståndsdel betalnngslngen är den clearng bankernas godohanden sker Rksbanken den s.k. rksbanksclearngen. Enlgt gällande bestämmelser har Postgrot krs eller krgsstuatoner en huvudfunkton nom betalnngslngen. För sådana stuatoner fnns planer ñr begränsa den centrala drften Stockholm utlokalsera postgroverksamheten. Regerngen har eslagt ordnngen 1974:591 om skyldghet statlg myndghet anlta Rksbanken eller Postgrot, skall upphävas samband Postverket ombldas aktebolag. Om så sker kommer möjlgheten ökad konkurrens trolgen mnska Postgrots roll vad gäller statlga myndgheters betalnngar. Postgrot ut betalnngar, från mellan konton. Det fnns crka 1,9 mljoner postgrokonton crka 1,8 mljoner personkonton admn streras postgrot. Personkontona admnstreras entreprenad Nord banken. Postgrots huvudsaklga verksamhet är lagd Stockholm. In utbetalnngar sker dock övervägande del vd postkontoren, nklusve postservcestållen butk, hos lantbrevbårama runt om landet. Det fnns sammans crka kontaktstållen allmänheten. För krs krgsstuatoner fnns det, tdgare anñrts, planer

32 30 begränsa den centrala närvarande crka drften utlokalserng bankkontor. För alternatv lokalserng. Om den datorserade längre kan bedrvas får den läggas ned. bankgrot verksamheten följd. Det fnns fnns dag Stockholm ngen nte Va bankgrot kan överngar ske mellan konton samma eller olka banker lk betalnngar från dessa konton. Överngs betalnngsuppdrag kan lämnas antngen blankett eller va ADBa. Transaktonema mellan olka banker utjämnaskvttas sedan genom den s.k. rksbanksclearngen. Betalnngar från staten, kommuner eller ha högsta prortet måste alltd kunna Bestämmelser utbetalnng löner. om om betalnngsväsendet lämpnngsordnng över denna lagstftnng. under är âldrade. krgsvktga genomas. statlga krgshållanden. etag skall krgstd Detta betalnngar gäller fnns Det ngår utrednngsuppdraget också lagen se Varje fyssk person skall under krgshållanden ha gång ett s.k. P konto prorterat konto bank sna pengar. Detta konto skall kunna dsponeras vd vlket bank eller postkontor helst. Andra konton än Pkontot skall kunna dsponeras endast vd det kontoande Krgshandlngar kan leda det nte är möjlgt el andra konton än Pkonton. dsponera kontoret. över kan kräva Extraordnära hållanden regleras. Det ankommer reglerngen. Det krävs dock nstratonen. sådant fall bankerna betalnngsströmmama Rksbanken verkar den utlandet admnstrera admdaglga Ett brott datakommunkatonema får följd rksbanksclearngen upphör fungera. Bankgrot håller där bankernas räknng utveckla ett systern en PCbaserad regonal clearng vd rksbankskon tor ute landet, benämnd CLIKK Clearng krs krg. Lagen hörande

33 Bank betalnngsväsendet andra funktoner För kunna upprätthålla beredskap fredsställande betalnngsen lng är den funktonsansvarga myndgheten beroende andra funktoner. Rksbanken är Bank betalnngsväsendet främst beroende Postbefordran även Transporter, Energsörjnng men Telekommunkatoner. Postverket är funktonsansvarg myndghet postbefordran telekommunkatoner. Regerngen har eslagt Postverket skall bolagse ras. Post Telestyrelsen kommer bl funktonsansvarg myndghet postbefordran. Styrelsen kommer även svara telekommun katonema. ÖCB är funktonsansvarg myndghet transporter. Närngs teknkutvecklngsverket NUTEK energsörjnngen. svarar Även om dstrbutonen sedlar mynt de lokala rksbankskontoren utsätts kunna upprätthållas Rksbankens transportorgansaton är postdstrbutonen vktg vdaretransporter från rksbankskontoren bankkontor lk post sändelser seende postgro bankgro. Pâ sätt funktonen Bank betalnngsväsende är beroende samma vssa andra funktoner är den betydelse funktonen Utrkeshan del. Kommerskollegum är funktonsansvarg myndghet Utrkeshandel. Kolleget svarar därgenom reglerngen varuutbytet andra länder. Rksbanken håller en reserv utländska valutor guld valutapoltskt syfte. Reserven är alltså nte sedd mportfmanserng. I funktonen Bank betalnngsväsende kan betalnngstrañken utlandet räknas n. Denna betalnngstrafk är väsentlg funktonen Utrkeshandel. Här sammanhänger frågor valutareglerng. om Ansvaret denna verksamhet bör nte överflyttas Fnansnspektonen. Verksamheten bör fortsättnngen nte ngå funktonen Bank betalnngsväsende. Verksamheten bör kvarstå Rksbanken.

34

35 33 ÖVERVÄGANDEN 3 OCH FÖR SLAG 3. 1 Beredskapen det fnansella området Överflyttnngen ansvaret funktonen Bank be talnngsväsende FÖRSLAG: Ansvaret beredskapsplanerngen funktonen Bank betalnngsväsende lgger Rksbanken. Detta nnebär bl.a. Fnansnspektonen har beredskapsansvaret endast en del sn fredstda verksamhet. Ansvaret beredskapsplanerngen bank betalnngsväsendets område bör där flyttas från Rksbanken Fnansnspektonen. Rksbanken planerar närvarande krs krgsstuatoner bank betalnngsväsendets område. Fnansnspektonen utövar syn över samma område. Att två olka myndgheter arbetar delvs uppgfter nnebär myndgheternas resurser kompetens utnyttjas ett neffektvt sätt. samma En myndghet vss samhällsvktg verksamhet fred skall ansvar behålla detta också vd krser krg verksamheten då skall ansvar om uppråtthållas. Denna prncp kallas nom totalsvaret ansvarsprncpen. Prncpen följs nte det fnansella området

36 34 l 3 å För ansvarsprncpen skall gälla fullt ut också det fnansella området l bör synsansvaret beredskapsansvaret lgga en samma myndghet. Detta nnebär ansvaret beredskapsplanerngen bank betalnngsväsendet bör överas Fnansnspektonen. Rksbanken, Fnansnspektonen ÖCB år ense om så bör ske. Inspektonen bör nom funktonen samverka Rksbanken, Postverket ÖCB. När det gäller samverkan mellan Rksbanken Fnansnspektonen år det trolgen nte räcklgt enbart samråd. Även mera aktva åtgärder torde bl nödvändga en effektv samordnng beredskapsplanerngen det fnansella området Fördelnngen ansvaret mellan Rksbanken Fnans nspektonen FÖRSLAG: Rksbanken bör ha kvar beredskapsansvaret ñr sn egen verksamhet, an Fnansnspektonen har beredskapsansvaret ñr bankbetalnngsväsendet övrgt. Fnansnspektonen kommer efter överflyttnngen beredskapsansvaret ñr bank betalnngsväsendet ha beredskapsansvaret hela stt synråde. Funktonema Bank betalnngsvåsende Enskld säkrng m.m. bör där slås samman funktonen Det fnansella området. I Rksbankens verksamhet år ansvaret sedlar mynt, valutareserven en eventuell valuta kredtreglerng under krgshållanden lk uppgften lender of last resort drekt betydelse ñr beredskapsplane rng det fnansella området. Fnansnspektonen kommer efter den eslagna överflyttnngen ha beredskapsansvaret de funktoner närvarande benämns Bank betalnngsvåsende Enskld säkrng m.m. Funktonema, nspektonens synráde, bör slås funkton motsvarar samman en benämnd Det fnansella området.

37 35 Uppläggnngen beredskapsplanerngen planerngen bör ske hos de ensklda nsttuten. Fnansnspektonens beredskapsplanerng när det gäller det ensklda säkrngrådet uts närvarande en särskld befnngshare. Även sedan beredskapsansvaret har utvdgats omfa hela det FÖRSLAG: Beredskapsplanerngen nom Fnansnspektonen bör läggas en särskld befnngshare. Inspektonen bör vd beredskapsplanerngen det fnansella området sträva efter översktlghet. Detalj fnansella området bör planerngsarbetet kunna utas en befnngs hare. behöva I ett nlednngs övergângsskede kan befnngsharen dock stärknng. Fnansnspektonen bör själv kunna bestämma hur arbetet beredskapsplanerngen skall läggas upp. ÖCB eskrfter planerngsarbetet har formellt möjlgheter dela men sett har nte är det ansett det fnns behov sådana eskrfter. Generellt dock vktgt den funktonsansvarga myndgheten nte djupar sg allt mycket detaljplanerng utan strävar efter översktlg planerng. Detaljplanerngen bör stället ske hos de olka nsttuten uppfyller sn del nsttuten nom funktonen. Kontrollen överläggnngar mellan Fnansnverksamheten kan ske t.ex. genom spektonen nsttuten. Bankenngen eller andra centrala eträdare en Fnanserngen beredskapsarbetet FÖRSLAG: Fnanserng Fnansnspektonens beredskapsplanerng bör ske samma sätt tdgare, dvs. genom de s.k. synsbdragen. De fnansella nsttuten är skyldga upprätthålla beredskap krs krgsstuatoner. Fnansnspektonens kostnader synsverksambör där fnanseras samma sätt den ordnare beredskapsplanerngen

38 36 heten, dvs. nsttuten spektonens genom de s.k. synsbdrag jfr ordnngen 1992:1042 verksamhet Rksbankslagens bestämmelser om sedlar mynt FÖRSLAG: Rubrken de bestämmelser rksbankslagen ser sedlar mynt bör ändras från Betalnngsväsendet Sedlar mynt. De bestämmelser sedlar mynt rör Rksbankens återfnns 58 ansvar rksbankslagen. landets ñrsörjnng Rubrken dessa bestämmelser är Betalnngsväsendet. Rubrken är följd tdgare lämnade ñrslag Sedlar reglerna mynt. ser. nadekvat En rubrk mssvsande. det nnehållet Rubrken beskrver bör där mer ändras exakt vad Rksbankens uppgfter nom andra funktoner Rksbanken har efter överflyttnngen funktonsansvaret ñr Bank erläggs de sedda om fnanserng Fnansn FÖRSLAG: Fnansnspektonen bör vara skyldg samverka Rksbanken vd beredskapsplanerngen funktonen Det fnansella området. Samverkansskyldgheten bör framgå beredskapsord nngen, rksbankslagen nspektonens nstrukton. Kommerskollegum bör vara skyldgt samverka Rksbanken vd beredskapsplanerngen funktonen Utrkeshandel. Samverkansskyld g heten bör framgå beredskapsordnngen, rksbankslagen kollegets nstrukton. betalnngsväsendet uppgfter nom funktonerna Det fnansella området Utrkeshandel. Rksbanken skall samverka de funktonsansvarga myndgheterna. Denna samverkansskyldghet bör framgå beredskaps ordnngen, rksbankslagen respektve funktonsansvarg myndghets nstrukton.

39 37 Regerngen tagt Rksbanken har beredskapsordnngens dess nuvarande uppställnng över funktoner nte funktonsansvar. Orsaken här ordnngens nom uppgfterna uppställnng det där anges Rksbanken funktonerna ålagts Det fnansella Rksbanken enlgt området rksbankslagen. Utrkeshandel, har uppgfter efter 3.2 EEStalet EU Sommaren 1991 ansökte Sverge om lemskap EG aprl 1992 âr regerngen konsttutonella skäl Rksbankens verksamhet bestäms rksdagen nte kan bestämma vlka uppgfter Rksbanken skall ha. Dessa skäl bör dock nte hndra Rksbanken fnns träffades ett tal mellan EG EFTAländema om skapa ett gemen samt ekonomskt samarbetråde, EES. EG har EU. Ett svenskt lemskap EU kan träda EEStalet gäller fr.0.m. den 1 januar nylgen ombldats kraft tdgast år 1995 an En sammanhanget vktg fråga är om ett eventuellt EUlernskap eller om toner EEStalet verkar Sverges möjlgheter vdta extraordnära åtgärder trygga betalnngslngen gången sedlar mynt eller planera sådana åtgärder skall kunna vdtas. krgsstua krs EU befnner sg en utvecklngsfas. Inom vssa områden fnns slag nya EUregler andra områden handlar man fortfarande om hur det ekonomska poltska samarbetet skall utvecklas djupas. Det går där närvarande nte bedöma konsekvenserna ett EU lemskap. EEStalet är nte lka bndande frånträda talet vd deltagande land kan t.ex. en ett EUlemskap, Utrkespoltskt stuaton. Avtalet åter också Sverge behålla en separat handelspoltk gentemot krgsstuatoner reglera t.ex. övrga världen. Sverge valutarörelserna. krshar möjlghet I praktken efter ett spetsad natonell är dock

40 38 handlngsutrymmet ensdga svenska åtgärder alltmer krngskuret redan genom den långtgående ekonomska ntegraton EEStalet. Så långt det kan bedömas lägger varken EEStalet eller eventuellt ett nu EUlemskap hnder vägen ñr den eslagna överflyttnngen ansvaret beredskapsplanerngen det fnansella området. 3.3 Nya beredskapsplanerngen grepp Den ökade nternatonalserngen ntegratonen fram allt övrga Europa utsättnngarna det fnansella området ständgt ändras. Intematonalserngen övrga Förändrngar samhället ställer stora kr flexbltet lyhördhet hos alla nblandade. För beredskapen det fnansella området nnebär detta planerngen nte får vara statsk. Den måste hela tden anpassa sg rådande hållanden. En del den befntlga beredskapsplanerngen åldrad stor år stort behov ses över. Ansvaret detta lgger främst den funktonsan svarga myndgheten men även de olka aktörerna det fnansella området. Ett tecken vlja modernsera ratonalsera planerngen beredskapen år bankernas projekt Nya grepp beredskapsplanerngen. Projektet beskrvs en rapport från maj Projektet startades arbetsgruppen uppgft se över bankernas beredskapsplanerng. I rapporten eslås en helt ny nrktnng planerngen beredskapen hos bankerna. Bland vll över bankernas lednngsfunkton, annat man se se samtlga banker planerar sn krgsorgansaton samt bättra modernsera nformatonen området. Framallt vll man bankernas beredskap anpassas de stora strukturella ändrngar banksystemet son1 skett under senare år.

41 39 KÄLLFÖRTECKNING Departementsseren Ds 1990:57 Branschgldnng den fnansella sektorn Ds 1991:47 Fnansbolagskrsen en stude Ds 1992:69 Fullmaktslagstftnngom valutareglerng kredtreglerng Ds 1992: l 16 Ekonomsk monetår unon Ds 1993:56 Moderna betalnngsmetoder En beskrvnng cvl rättslg problemnventerng Betänkanden SOU 1986:22 Rksbanken rksgäldskontoret Förslag ny rksbankslag m.m. SOU 1988:29 Förnyelse kredtmarknaden del 15 SOU 1988:59 Rksgäldskontoret från Rksdagens verk Regerngens myndghet SOU 1989:42 Det cvla svaret SOU 1989:72 Värdepappersmarknaden framtden del l2 SOU 1989:95 Rksgäldskontoret ñnansvalmng en staten slutbetänkande Rksgâldskommttén SOU 1989:107 Svensk utrkeshandel krslägen SOU 1990:46 Särskld sk den fnansella sektorn SOU 1991:2 Fnansell syn Betänkande utrednngen uppdrag utreda frågan om den framtda synen över de fnansella nsttuten marknaderna

42 40 Försäkrngsrörelse ändrng delbetänkande SOU 1991:89 1 Försâkrngsutrednngen SOU 1992:75 Ekonomsk poltk under krser krg SOU 1993:20 Rksbanken prsstablteten betänkande Rks banksutrednngen SOU 1993:95 Ansvars uppgftsdelnng nom det cvla svaret delbetänkande Utrednngen om lednngs myndg hetsorgansatonen svaret LEMO Propostoner Prop nr 96 ang. slag lag om skyldghet närngsdkare m. fl. delta vd planläggnng rkets ekonomska svarsbe redskap Prop nr 176 ñrslag Lag om betalnngsvâsendet under krgs hållanden Prop. l98l82:179 om admnstratv beredskap arbetsrättens område m.m. Prop S:160 lednngen de cvla delarna totalsvaret om Prop. Prop. m.m. lednngsordnngen :143 Rksbanken Rksgäldskontoret :l35 om betalnngar från utlandet :l77 sammanslagnng banknspektonen Prop. om Prop. säkrngsnspektonen :102 Totalsvarets utvecklng t.o.m. budgetåret samt Prop :76 om anslag budgetåret höjd beredskap Prop :89 om ändrad lagstftnng banker andra kredtnst Prop. Prop. Prop. tut anlednng EEStalet, m.m :90 om ändrad lagstftnng värdepappershandel anlednng EEStalet, m.m :126 om valuta kredtreglerng om åtgärder stärka det fnansella Postverkets :38 bolagserng Prop. ang. m.m. systemet

43 41 Övrgt Rksrevsonsverket, Betalnngsväsendet under krgshållanden, Utrednngsrapport, Dnr 1985:189 Rksrevsonsverket, Utvecklng statens betalnngssystem, , Dnr Rksrevsonsverket, Utvecklng statens betalnngssystem, , Dnr rapport rapport Rksbanken, Föreskrfter bankernas beredskapsplanerng, 5 maj 1988 Rksbanken, Betalnngsvâsendet En funktonsbeskrvnng Rksbanken, Skrvelse 7 maj 1992 Fnansdepartementet Rksbanken, EEA and the Fnancal Servces Sectors n Sweden, Occasonal Paper september 1993 Skrvelse från Sverges Ambassad Helsngfors 25 jul 1991 jämte fnsk beredskapslag arbeten där Rodhe, Knut, Oblgatonsrâtt, 1956 Programplan det Cvla svaret upprättad nom Överstyrelsen cvl beredskap ÖCB BSK Arbetsgruppen uppgft över bankernas beredskapsplane se rng, Nya beredskapsplanerngen, maj 1993 grepp

44

45 43 BILAGOR Rksbankens skrvelse den 5 maj Fnansdepartementet 1992 Föreskrfter bankernas beredskapsplanerng Betalnngsväsendet en funktonsbeskrvnng Kommttédrektv Dr. 1993:55

46

47 Dnr 927DIR SVERIGES RI KSBAN K Fnansdepartementet 1 SAMMANFATTNING Fullmäktge rksbanken eslår denna skrvelse regerngen proposton rksdagen måtte dels framlägga slag om beredskapsplanlägg nngen bankväsendet skall överas från rksban ken fnansnspektonen dels eslå här anledd ändrng rksbankslagen. Den eslagna ändrngen nnebär ka lagen anges rks banken vd beredskapsplanläggnng sn verksamhet samverkar fnansnspektonen vad gäller bank betalnngsväsendet kommerskollegum vad gälutrkeshandeln. ler 2 GÄLLANDE BESTÄMMELSER I 30 sta stycket rksbankslagen stadgas vd planerngen genomandet rksbankens verksam het fred skall de kr beaktas totalsvaret ställer. I andra stycket samma paragraf ålägges rksbanken ansvara beredskapsplanlâggnngen bank betalnngsvâsendets område. Rksbanken skall därvd, enlgt vad samma lagrum ytterlgare stadgas, samråda berörda myndgheter, kredtnsttut andra etag underrätta överstyrel cvl beredskap ÖCB om beredskapsplanlâggsen nngen. I ordnngen 1986:294 om lednng samordnng nom totalsvarets cvla del lednngsord nngen ndelas myndgheternas verksamhet total olka funktoner. 5 ordnngen upptar svaret ett schema över dessa funktoner. För varje funkton anges där vlken myndghet ansvarar dennas beredskapsplanläggnng samt beträffande flertalet funktoner även vlka andra myndgheter kan ha uppgfter nom funktonen. Funktonen Bank betalnngsvåsende har dock ej tagts detta schema beroende regerngen ej ansett sg kunna en ordnng reglera rksbankens ansvar hänsyn bankens ställnng så en rksdagens myndghet.

48 46 För lednngsordnngen täcka även denna funk ton har dock 5 andra stycket ntagts en ernran om det ovan cterade stadgandet 30 rksbanksla gen. 3 BAKGRUND 3.1 Tdgare utrednng I övrgt skall beträffande lednngsordnngen här anges denna sn lydelse enlgt ordnngen 1991:1283 om ändrng lednngsordnngen så en särskld funkton upptar Enskld säkrng m m fnansnspektonen så ansvarg myndghet samt statens krgssäkrngsnämnd statens krgsskade nämnd så myndgheter uppgfter nom samma funkton. Tdgare gällde enlgt 5 lednngsordnngen säkrngsnspektonen var ansvarg planerngsmyn dghet funktonen Enskld säkrng m m då betecknad Försäkrngar utom Socalsäkrng m m. Efter sammanslagnngen banknspektonen säkrngsnspektonen prop 19909l:l77 NU 44, vlken fastlagts genom lagen 1991:936 anlednng fnansnspektonens nrättande ordnngen 1991:937 nstrukton fnansnspektonen har planerngsansvaret Enskld säkrng m m följt den nya myndghetens övertagande säkrngsnspektonens uppgfter. Den egendomlga stuatonen har där nträtt fnansnspektonen har beredskapsplanerngsansvar ena delen sn verksamhet, sâkrngsväsendet, men ej den andra, bank kredtvâsendet. Fullmäktge rksbanken uppmärksammade den berörda frågan stt yttrande över det betänkande legat grund sammanslagnng de båda nspektens myndgheterna, Fnansell syn sou 1991:2 framhöll en delnng ansvaret bered skapsplanläggnngen nom betalnngsväsendet borde göras. Frågan behandlades därefter den utrednng beträf fande fnansnspektonens organsaton gjordes nspektonens generaldrektör Chef så ensamutrednng uttalade: n flera skål utredare. I denna talar beredskapsfrågor nom bankemrádet, utom betalnngselssörjnngen, övers från rksbanken fnansnspektonen F 1991:04 sd 24. I yttrande över denna promemora har fullmäktge rksbanken hänvsat stt tdgare yttrande uttalat det bör ålgga fnansnspektonen följa upp styra beredskapsplanläggnngen samt

49 47 lga nsttut står under nspektonens syn. En ändrng denna rktnng bör övervägas samråd såväl rksbanken Överstyrelsen cvl beredskap. Enghet synes alltså råda mellan fnansnspektonens lednng rksbanken fnansnspektonen bör övertaga beredskapsplanerngen nspektonen underställda nsttut. Att så sker lgger övrgt också lnje den 4 5 sta stycket lednngs ordnngen uttryckta allmänna prncpen en myn dghet ansvar en vss verksamhet fred skall behålla detta ansvar också under krg om verksamheten då upprätthålles sådant fall svara de beredskapsberedelser behövs. 3.2 Rksbankspromemora Tanken en överng planerngsansvaret har därefter dskuterats mellan ansvarga beredskapsplanerng nom rksbanken fnansnspektonens kredtnsttutsdelnng sedan närmare utvecklats en rksbanken utarbetad tjänstemannapromemora. denna eslogs en ny funkton betecknad Bank betalnngsvåsende ndes schemat över funk toner 5 lednngsordnngen fnansnspektonen så funktonsansvarg myndghet. Detta utse ansvaret denna beredskapsplanlâggnng samtdgt lyftes rksbanken genom ändrng 30 andra stycket rksbankslagen, vlket ka måste a ändrng 5 andra stycket lednngsord nngen. I I rksbankspromemoran ernrades emellertd om rksbanken även efter en sådan överng plane rngsansvaret skulle ha kvar vssa planläggnngsupp gfter betalnngsväsendet, sta hand vad ser betalnngselssörjnngen. Rksbankens uppgft ge ut sedlar mynt måste nämlgen omfa planläggnng denna skall kunna fullgöras även under krser krg. Men där kommer rks banken enlgt RF 9 kap 12 5 sta stycket är ålagd främja ett säkert effektvt betalnngsvä sende också genom rksbanksclearngen har det yttersta ansvaret kontoöverngar mellan bankerna kan utas. Hed hänsyn här borde, fram promemoran, ändrngen 30 5 andra stycket hölls rksbankslagen utformas så sätt rksbanken vsserlgen befrades från lednngsansvaret funktonen men samtdgt ålades samverka fnansnspektonen nom denna. Vdare uppmärksammades rksbankspromemoran rksbanken under krg eller krg anledda utomordentlga hållanden torde komma ansvara

50 48 samverka behöva där valutareglerng samband betalnngar fråga kommerskollegum om åläggas där borde Rksbanken utrkeshandeln. utrkeshandeln beredskapsplanlâggnng vd ansvarg ledså kommerskollegum samverka också detta funkton. samnngsmyndghet denna andra uttryck 30 komma borde verkansansvar rksbankslagen. stycket ändrng 30 slag promemoran I upptogs det enlghet rksbankslagen stycket andra hade postverket även framhölls sagda. Dessutom betalnngsfunktonen Bank nom uppgfter uttryck vlket komma borde genom väsende, samverkan ålades lednngsordnngen postverket funkton. nom fnansnspektonen denna ställnngstagande ÖCB:s 3.3 m m överstyslagspromemora delgetts har Rksbankens ÖCB samråd. har ÖCB cvl beredskap relsen btrått rksbanken skrvelse övera ansvaret fnansnspektonen slaget betalnngs beredskapsplanerngen bank kommentar följande ÖCB framt område. har vâsendets slag. detta bankberedskapsplanläggnngen Ansvaret dag ålgger område betalnngsväsendets rksbank. Sverges enlgt rksbanken lagen om grundlagsgvet vdare Rksbanken ett har an även betalnngsvâsendet svarar svar pennng betalnngselssörjnng valutapoltk. nstrukton enlgt sn Fnansnspektonen år syn valtnngsmyndghet bl central a fnansella fnansnsttut bankvåsende, mot Fnansnspektonen dessutom har marknader. ensklda det uppgfter gäller vad svarande funkegenskapen âr den såkrngsvåsendet lednngsenlgt k den myndghet tonsansvarg s Enskld funktonen ordnngen 1986:294 säkrng m m. Övertagande fnansnspektonens Förslaget om nde bankvåsendet beredskapsansvaret underställd år verksamhet sttut den menng, öcbs enlgt stämmer, syn nspektonens Enlgt ansvarsprncpen. k den vål överens s rksbanken funktonen nom behåller prncp samma betalnngsvåsendet nom beredskapsansvar stt betalnngselssörjnngen m. m betalnngs funktonen Bank ansvaret Innan

51 49 rks fnansnspektonen övers väsende enlgt myndghet, samverkande nu banken närmare funktonsansvarets måste slag, aktuellt ansvaret delnng klargöras nnebörd en göras rksbanken fnansnspektonen mellan ansvarsprncpen. I från samutgångspunkt funkto konsekvenserna även bör här band regonal central krgsorgansaton nens nvå klarläggas. utsätta sg ÖCB sagt skrvelsen har I erforderlga dsponera fnansnspektonen kommer beredskapsplanläggnngsfredstda det resurser funktonsansvaret. följer arbete övervägas tjäna samkan ÖCB ägger det betalnngsvásende funktonerna Bankmana funkton, t ex säkrng m Enskld gg m säkrngsväsende. Banklednngsordnngen ändrngar slag De sg klarat ÖCB aktualseras har sålunda kommer svarsdepartementet. frama beredd överlämnats vdare Förslagspromemoran har kredtnsttutsdelnng fnansnspektonens kommerskollegum vd beredskapsplanerngsansvarga delat hand man under har postverket. Dessa es slag framda promemoran styrker vdare. FÖRSLAG 4 engråder redogörelsen lämnade framgår den Så valtnngsmyndghet central så ÖCB mellan het totalsvarets nom samordnng lednng rksbanken fnansnspektonen cvla del samt bör betalnngsväsendet bank lednngsansvaret fnansnspektonen. från rksbanken överas gällande eslå den där vll Fullmäktge rksbankslagen, stycket andra bestämmelsen 30 5 upphäves. lednngsansvar, detta rksbanken álâgger beredskapsrksbanken emellertd skall Även därefter följer 30 Detta verksamheten. den planera egna rksbanken ålägger rksbankslagen, stycket sta kr de beakta verksamheten planerngen vd där kommer Rksbanken ställer. totalsvaret betalnngsels beredskapsplanerng vd sn betal bank den samverka sörjnngen myndgheten, funktonsansvarga nngsväsendet samverkar sätt motsvarande På fnansnspektonen. utrkesbeberedskapsplanerng sn vd rksbanken så kommerskollegum talnngarvalutareglerng utrkeshandeln. En myndghet funktonsansvarg

52 50 ernran om denna samverkan eslås ntagen ett nytt andra stycke 30. Fullmäktge vll eslå den eslagna ändrngen 30 5 andra stycket rksbankslagen framlägges rksdagen proposton. 5 HEMSTÃLLAN Fullmäktge hemställer proposton måtte framläggas rksdagen slag sådan ändrad ansvarsdelnng fråga om beredskapsplanläggnngen sådan samver kansskyldghet därvdlag ovan utvecklats. Förslag fnngsåndrngar blägges. På fullmäktges vägnar: Ö St an 1, Burenstam ;Z Lnder, ,61 In er Kndgren 2 I beslutet har deltagt Staffan Burenstam Lnder ordf, Gustaf Lndencrona v ordf, Allan Larsson, Johan Gernandt, Jan Bergqvst, Bengt xndbom, Inge Carlsson Thomas Franzén. Föredragande har vart Ake Gustafsson..

53 51 BILAGA Förslag Lag om ändrng lagen 1988:1385 om sverges rksbank Härgenom eskrves 30 lagen 1988:1385 om rksbank skall ha följande lydelse. sverges 305 Vd planerngen genomandet fred skall de kr beaktas rksbankens totalsvaret verksamhet ställer. våsendetg gmgége. H ;yg 3g11 myndgheter, kggggnstggg edska bank sgektoneg vad gällgg bet nn väse de ed mm s o ggg gäller gtgkeshandelg. um Förslag Förordnng samordnng om ändrng ordnngen nom totalsvarets cvla 1986:294 del om lednng led ha Härgenom eskrves 5 5 ordnngen 1986:294 om nng samordnng nom totalsvarets cvla del skall följande lydelse. sen ör cv be ka hållas underrättad om pgzed skag glan1 gggnggn. ss Myndgheternas verksamhet totalsvaret häns funk toner enlgt följande uppställnng. Av uppställnngen framgår vlken myndghet skall ansvara funktonen de övrga myndgheter har uppgfter denna. Av särsklda bestämmelser följer Av särsklda bestämmelser cvlbefälharnas länsföljer cvlbefälha styrelsernas verksamhet ngår varnas lånsstyrelsernas vssa funktoner utöver vad verksamhet ngår vssa framgår uppställnngen. En funktoner utöver vad lgt 30 lagen 1988:1385 om framgår uppstållnngen. sverges rksbank ålgger det Enlgt 30 s lagen 1988:

54 52 rksbanken ansvara be 1385 om Sverges rksbank redskapsplanläggnngen ålgger det rksbanken bank betalnngsväsendets gamvegka fgggsgspek område. I lagen 1964:63 om t9nen2snk9mmersk2lle: kommunal beredskap cvl 9umx bergd ka2 nlan: svarslagen 196o:74 fnns läggnnsen bank bestämmelser om kommunala upp betalnngsväsendets gfter fråga om totalsva 22k:l2ns:lk2 han sln.v. ggg; ret. För sverges Rado akte områden. I lagen 1964:63 bolag gäller bestämmelser ett om kommunal beredskap särsklt tal mellan staten cvlsvarslagen bolaget om verksamheten 1960:74 fnns bestämmelvd krg krgsfara. ser om kommunala uppgfter fråga om total svaret. För sverges Rado aktebolag gäller bestäm melser ett särsklt tal mellan staten bovd laget om verksamheten krg krgsfara.

55 svemcss RlKSBANK FÖRESKRIFTER BANKERNAS FÖR PLANERING fastställda a den 5 maj 1 styrelsen BEREDSKAPS :bankens drekton efter samråd över cv beredskap.

56 54 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sda ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER ALLMÄNNA MÅL SÄRSKILDA KRAV PÅ ORGANISATIONS OCH VERKSAMHETSBEREDSKAP 1. kontorsbestánd 2. lokalserng, lednngsfunktoner 3. ändrng verksamheten 4. säkerhet, redovsnng 10 KRAV PÅ BANKTJANSTER Inlánng ll Utlánng ll Betalnngsforlh: 11 Clearng 12 PLANERING OCH UTBILDNING 12

57 55 UTGÅNGSPUNKTER ALLMÄNNA uppgfter de redogöres anvsnngar dessa I nom bankväsendet åvlar krg krs beredelser de totalsvaret skall uppgfter dessa vdtas skall fred lösas. kunna sammanfananvändes totalsvar Begreppet nödvändär åtgärder de alla benämnng de yttre mot svar landets bereda ga eller krs omstallnng samhällets hot dels där omfar Begreppet krgshållanden. totalsvarets dels svaret mltära det denna kommer cvla delen cvla del. Den hela omfa taget strängt defnton vda omställda krgsforhållanden krs eller det cvla den har beredskapssammanhang samhället. I I funktoner. ndelats totalsvaret delen planläggnngen sammanhålles funkton sådan varje sådan har samhällsfunkton en cvl en bedöms det betydelse sådan specfctet myndghet särskld erforderlgt utse en samhällets bereda område sådant nom ett krgshállanden. En krs omställnng Betalnngsväsende. är funktoner dessa enlgt är Betalnngsväsende funktonen För funktonsansvarg rksbanken beslut rksdagens RFS lagen framgår 20 Detta myndghet. rksbanken reglemente 1975:6

58 56 Bankoreglementet 5 andra stycket ord nngen totalsvarets 1986:294 om lednng cvla del. samordnng nom För funktonen gäller sta hand lagen 1957:684 om betalnnqsväsendet under hållanden samt kungörelsen 1964:18 eskrfter Dessa angáende ämpnngen samma vssa lag. fnngar tar vsserlgen sta hand erelsen 4 kungörelsen. Men kungörelsen krgs skte de statlga betalnngarna skall eträdesvs ske genom anltande postgrorö skrver också om postgrorörelsen ej fungerar fredsställande, kan myndghet kassarörel rksbankens lokala chefer länen svarar verk erforderlg samordnng ker den postverkets andra pennngnrättnngars rksbankens, samhet, ser trygga pennngels sörjnngen nom länet 15 kungorelsen. eskrves skyldghet for vd rsk värden 16. fentlg pennngnrnngar ockupaton undana se komma öppna checkräknng pennngnrätt nng 9. I övrgt fnns bestämmelse om vdare Lagen 1940:300 angående ordnande om anstánd betalnng gäld m m moratorelag ger möjlghet regerngen under krg eller krg anledd krs ordna om anstånd betalnng gäld, antngen generellt eller vss gäld eller vss galdenär. också andra nskränknngar terna gällande. allmänna svaret, övrga I olka övrgt kan tjänsteplktslagen allmänna blott 1978:706 om göras när det möjlghegäller seenden göra fordrngsrätter skall, bgáende den lagar nämnas länsstyrelsens nom enlgt det fogandelagen verksamhet ekonomska ordnngen nom det.21

59 57 ekonomska svaret har länsstyrelsen uppgft allmänt skaffa sg kännedom om följa utvecklngen alla hållanden betyd else styrelsens verksamhet nom det ekonomska svaret. Därvd nämnes särsklt länsstyrel sens överskter planer skall främst se bl a betalnngslng pennng sörjnng 3 5. Beredskapsplanläggnngen funktonen Betalnngsväsende syftar bereda omställ nngen denna samhällssektor krs krgshållanden. Planläggnngen måste där ha samhället konsekven sn utgångspunkt en bedömnng hur stort kommer ändras vlka ser detta får verksamheten nom funktonen. Förutom krgshållanden har man därvd anled nng uppmärksamma olka typer krslägen. Ett sådant läge är när allvarlga nternatonella motsättnngar råder utan omvärlden brutt ut forkrgsskede. krg Sverge eller En annan krsstuaton är när krg råder omvärlden utan Sverge neutraltetsläge. ett beröres läge när utan Ett krgshandlngar tredje krg omvärlden slag krs mporten den svenska sörjnngen vktga varor mnskat väsentlgt fredskrs. Dessa olka ar lägen frestnngar olka slag olka långtgående nom funktonen. Redan en fredskrs kan handelshnder a vktga komponenter varor svårgheter neutraltetsläge nte fnns gänglga. Det hålla kan datorerna moblserngar gång. kan I ett kanske uppstå även vssa befolknngflyttnngar väntas de personalsvårgheter detta samtdgt rörelsen bankkontor en kan krgsstuaton drastskt an den mnska återgen kommer vd ökar ytterlgare vssa vd andra. I osäker

60 58 teletrafk, skador svårgheter dstrbuton, personal. gång lokaler HÅL ALLMÄNNA Betalnngsväsenfunktonen målen prmära De krg kunna krs under de kan sägas vara hela över mynt sedlar godose behovet landet: samt användande betalnngar möjlggöra utan kontanta el. nnebär krg krs Planläggnng göras. måste prorterngar nödvändghet därvd den göres del betalnngsvásendets För betalnngar hand vägnngen sta nödvändgt är Detta utas. skall kunna huvudtaget över Lvet ekonomska det fortgå. skall kunna sedlar behovet därvd sägs vad om är landet hela over godoses skall mynt Rksbankens rksbankens hand sta ansvar. upprätthålla for planlägges kontor där krg krg under verksamheten lagrng decentralserad upprätthålles en bedömes omfnng mynt sedlar en också de möta kunna räcklg kan kassahállnng anspråk ökad stora krgsstuakrs uppkomma väntas en rksbankskontoren från Dstrbuton ton. krgsdstrbu postens antngen ske kan sätt. annat organseras tonslnjer eller skall myntbehov sedel kret I emellerlgger landet hela över godoses planlägga måste bankerna td även vd kontor verksamheten upprätthålla fredsdelnng geografsk sådan åstadkommes. täcknng ställande betalnngar också är prmärt kr Ett lk bankkonton mellan ske kunna skall el kontanta sådana utan från sn tur erfordras Här användas. behöver

61 59 den nödvändga kontostocken nom bankváunderhålles så betalnngar mellan sendet kontona kan utas. Planläggnngen sådan beredskap syftar nom vdare bank åstadkomma betalnngsväsendet nte krs krg detta bara skall under kunna nå de prmära målen utan även den utsträcknng hållandena så kallar kunna ta emot nlånng; bevlja angelägna kredter; valta bevljade kredter: uta utlandsbetalnngar; upprätthålla värdepappershandel. Utandet betalnngar genom kontanter genom kontoöverngar har angvts prmära mål bank betalnngsväsen det. vd sdan här skall emellertd också de sedvanlga uppgfterna nom bankväsendet kunna utas: lämnande kredter, ut landsbetalnngar värdepappershandel. Inlånng skall kunna upprätthållas den omfnngen alla kunder skall kunna använda ett konto. Betydande ändrngar nom dessa områden kan emellertd utses. Utvecklngen härvdlag blr beroende typen krgs eller krsläge de prorterngar anledes här. Kredt efterfrågan kredtallokerng kan dras tskt ändras. En handelskrs verkar frekvensen utlandsbetalnngar. Bankernas verksamhet kan också verkas de regle rngar olka seenden sådana lagen kan framtvngas. Allmänt kan där blott sägas samtdgt kr måste ställas bankverksmheten skall kunna upprätt hållas också de seenden varom nu är fråga, kan planerngen här nte gå så mycket detalj utan måste snarast nrktas upprätthålla största möjlga flexb ltet olka lägen.

62 60 SÄRSKILDA BEREDSKAP KRAV PÅ ORGANISATIONS OCH Uppfyllandet angvna bankernas beredskap: mål ställer följande kr 1. Bankerna skall under krg upprätthålla vd så många behovet verksamhet kontor banktjänster blr godosett över hela landet. sn 2. De bankkontor under krg utsättes kan fortsätta kvarlgga lokaler. Planläggnng skall göras sn verksamhet fredstda vd VERRSAHETS Bankerna bedöms krgsvktga etag. Det nnebär varje banketag blr regstrerat överstyrelsen cvl beredskap så sådant. Regstrerngen banketagen kommer pror teras när det gäller telekommunkatoner arbetskraft. Detta sn tur en skyldghet bankerna upprätthålla verksamhet under krg. Planläggnngen här skall bedrvas ett sådant sätt kontor kommer fnnas alla områden landet en täthet :er sg rmlg hänsyn befolknngsunderlag ekonomsk verksamhet. En allmän rktpunkt kan härvd vara ett befolknngsunderlag om personer skall ha gång bankkontor: ett eller flera. Strävan sålunda någor lunda jämnt täcka hela landet lk önske målet lägga kontoren lämplga såväl skyddade kontorslokaler möjlgt måste åtas skjuta fredstda affärs ntressen åt sdan. I görlgaste mån bör man dock söka någorlunda behålla balansen mellan de olka banknsttuten hållande deras fredstda rörelse. central behov stärka lednngsfunktoner kunna övera dessa från huvud, regonkontor skyddade kontor. Utgångspunkten krgsplanläggnngen skall sna vara kontoren kvarstannar freds tda lokaler. Inga anspråk ställs bankerna skall skaffa stånd under krg få ta anspråk särsklda lokaler

63 61 3. Det krgsorganserade banksystemet skall kunna godose allmänhetens mest angelägna behov banktjänster. För detta skall bl möjlgt starkt begränsade cke personalresurser, fungerande masknella hjälpel svåra samt kommunkatonshållanden krgsstörnngar övrgt måste verksamheten mycket begränsas starkt enklas. Detta kräver hårda prorterngar. Vktgt är också övergången verksamheten. Det kan emellertd vara lämplgt vd planläggnngen ta ut repl kontor så vd krgsskador verksamheten kan överflyttas från ett kontor ett annat. Vd planläggnngen skall personalens behov skydd beaktas. Särsklda åtgärder erfordras under krgshållanden säkra lednngsfunktoner na. Varje banknsttut bör bereda sg här. Huruvda detta nnebär uttagnng ett särsklt krgshuvudkontor eller man decentralserar lednngsfunktoner olka nvåer, olka krgskontor landet ankommer banklednngen bestämma. krgsorgansaton kan ske största möjlga flexbltet. Samtdgt man vssa seenden arbetar fredstda genom utnyttja de teknska hjälpel ännu fungerar bör man alltså andra seenden övergå enklad verksamhet, baserad beredda krgsrutner. kunna Hur verksamheten egentlgen kan te sg en krgsstuaton är omöjlgt utse. Planläggnngen måste där eftersträva största möjlga flexbltet så versamheten kan anpassas såväl en krgsstuaton hållandevs rnga störnngar verksamheten mera svåra lägen. Det övergrpande målet hela landet godose de allra mest angelägna behoven banktjänster måste emellertd hållas skte. Skall detta godoses måste mycket hårda prorterng ar kunna göras. Fredstda verksamhetsgrenar lägges ned. Hasknstödda fredstda rutner överges manuella rutner. Konkret måste detta få nnebära en redukton antalet konton beredandet nya rutner for

64 62 Särskld uppmärksamhet betalnngslng. frågor, sstnämnda just åt måste ägnas ej kan datorstöd sedvanlgt efter gänglgt. beräknas vara krgshållanden också under skall Bank 4. säkerhetsstandard svarlg upprätthålla en brottsebygg värden varng fråga om åtgärder. ande personella brstande följd om krgsstörnngar eller masknella resurser upprätthållas ej kan redovsnngen övrgt affärsekommande skall eskrvet sätt efterhand så en löpande noteras händelser sammanställas. redovsnng kan fullständg gjorda fnns beredelser Inga Detta bankrörelselagen. från dspenser krgsunder bank nnebär en efterfölja lagens måste hállanden banknspektonens lk bestämmelser långt så seenden olka eskrfter vd de möjlgt. är överhuvudtaget detta blr seenden olka enklngar uppmärksammas särsklt måste nödvändga standard svarlg behåller banken en får nnebär detta vad säkerhet. fråga om bankens egen överlämnas väsentlgen undermålg kan Blr säkerheten bedömnng. även kontor ned lägga nödvändgt bl det bankbehovet leder detta om godofredsställande blr ej servce område. något sett den uppställes redovsnng fråga I om så göras måste antecknngar prncpen bokng kan komplett efterhand en sammanställas. BANKTJÃNSTER PÅ KRAV skall planläggnngen nnebär kr ovannämnda krg eller krs vd sätt sådant bedrvas fråga fnnas om möjlghet kommer

65 63 ;nlånng fysska personer begagna vart ett bankkonto Pkonto: fall Pkontohare vd samtlga bank postkontor bankservce göra nsättnngar uttag från detta konto: jurdska personer hålla checkräknng: Utlånng Betalnngslng lämna lån mot beredskapsgarant jämväl övrgt vara beredd prortera lángvnng främjande landets sörjnngs krgsberedskap: vd varje bankkontor göra blankettnbetal nngar va bankgrot bankgroanslutna bankkonton: göra blankettgrerngar va bankgrot: under utsättnng gänglga personella resurser mot lämnande eller dsketter göra massbetalnngar personlga bankkonton; lstor vd samtlga bankkontor lyfta s k mánsbetalnngar mot eteende mánsbevs lämnande månskvtton;

66 64 n ea mellan regonalt PCrutner cleara va banker posten. PLANERING UTBILDNING OCH bankväsendet Beredskapsplanerngen rksbanken samråd bankerna verkställes myndghet. funktonsansvarg lkaledes På ankommer bankerna svara bered fredstd arbetar personal den mån erforderlg utbldas skapsberedelser den se lkaledes skall Bankerna övas. krg krs under tjänstgöra skall personal då fullgöra kunna övas nformeras arbetsuppgfter. ändrade utsedda sn beredskaps själva Bankerna svarar myndghet funktonsansvarg planerng. såväl rksbanken emellertd ålgger det planerng sker erforderlg se planallmänna den denna samordna Rksbanken totalsvaret. nom läggnngen verksamhet sn ålagd skull den är Överstyrelsen samråd erforderlgt hålla cvl beredskap. beredskapsberedelserna vktgt led Ett hand sta personal utbldnngen är fredstd sysslar personal den skall Därutöver beredskapsberedelser. komma kan personal emellertd all beredas krg krs under tjänstgöra arbetsuppgfter de uta då kunna I åläggas densamma. komma kan särskld ngen erfordras fall flertalet ut personalen samma här: utbldnng mån den fredstd. Men uppgfter måste utses arbetsrutner kan ändrade här. övas utbldas personalen rksbankens upphäves eskrfter dessa Genom beredskapsplanläggnng Ol anvsnngar kredtnsttut. vd verksamheten

67 BETALNINGSVÄSENDET on funktonobukrlvmg lwlfhd efter Cl Müllonuhødo UOIIII I 03 und mod enyn Mammuth utmanats

68 66 INNEHÅLL mål nnehåll Funktonens 1 organsatomyndgheter, funktonen nom Aktörer 2 fredstd verksamhet deras etag ner Rksbanken 2.1 Pennnqelsfötsörjnngen valutareglerngen Posten 2.2 Postdstrbuton kasserksanhet Postens Postgrot Bankvåsendet 2.3 kredtvåsendet Bank Bankgrot AB VPC Värdepapperscentralen 2.4 AB Pennngmarknadscentralen Pmc 2.5 Krgsorgansaton 3 Rksbanken 3.1 Betalnngsvåsendet Utlandsbetalnngar Posten 3.2 Postdstrbuton kasserksamhet Postens Postgrot Bankvâsendet 3.3 kredtvâsendet Bank Bankgrot AB Värdepapperscentralen VPC 3.4 AB Pennngnarknadscentralen Pmc 3.5 problem Utvecklngstendenser 4 Pennngelstörsörjnngen 4.1 Dstansbetalnngat 4.2 Postgrot Bankgrot Datorberoendet 4.3 Utlandsbetalnngar 4.4

69 67 Avgränsnng funktonen Betalnngsväsende Postverkets nngsväsende uppgfter nom Betalfunktonen Avgränsnngen banken nom mellan funktonen rkskommerskollegum Utrkeshandel Planerngsansvaret poltken under krs den allmänna krg ekonomska Vssa lednngsfrágor Lednngsfrågor central nvå Lednngsfrágor högre regonal nvå Lednngsfrågor lägre regonal nvå

70

71 69 v svenne museum Å. Gustafsson, UW FUNKTIONSBESKRIVNING BETALNINGSVÃSENDE 1 Funktonens nnehåll nål sammanfat vara en menng kan betalnngar skall kunna krg. Detta nnebär sn tur bank, kredt postväsende utlandsbetalnngar skall kunna funktonens måste utas ett utas mål krs fungerande fnnas, nnebär fråga om valtnng valutareserv övervaknng reglerng utlandsbetalnngarna ogn ytterst en elggande stuaton, ekonomsk kan poltk, as. vad anpassad sägas detta samt så möjlghe lämna kredtpoltk I stort synes funktonen böra gränsas planerng sker hålla de teknska terna öppna uta betalnngar bank kredttjänster. Fnans bedömes ej falla under funktonen. 2 Aktörer nom funktonen organnyndgheter, satoner etag deras verksamhet fredstd 2.1 Rksbanken Rksbanken bank uppgft är enlgt regerngsfornen rkets central ansvar valuta kredtpoltk också främja ett säkert effek

72 70 cke under Rksbanken är betalnngsvásende. tvt regerngsformen enlgt regerngen är ställd utan rksdagen. myndghet under betalnom verksamhet rksbankens Så mål skall rksbanken uppstâllts nngsväsendet har sedlar sörjnng utgvnng svara betalnngssystem. effektvt verka ett mynt samt mötesgå postens rksbanken Därvd skall kvalrmlg betalnngsel bankernas behov extraordnära beredskap ha god tet samt en främja lkaledes skall hållanden. Rksbanken totalkostnader låga betalnngssystem ger rmlga säkerhetskr. fyller valutapoltk pennng därjämte Rksbanken vlket bl poltken, ekonomska a den nom ramen valutareserven rksbanken placerar nnebär överva Rksbanken valutareglerngen. admnstrerar fullgör valutamarknaderna pennng kar eller centralbank ålgger uppgfter övrgt de en beslutar statsmakterna om. admnstdelnngar fnns, utöver rksbanken I sekretarat, tre k revson raton ett s par utformande vd uppgfter olka delnngar polcy, ekonomska rksbankens en genomande valutareserven, utrkesdelnng valtar en valutareglerngen samt genom valutadelnng betalnngselsdelnng. en Pennngelssörjnngen uppgften Betalnngselsdelnngen svarar här. sörja landet mynt sadlar ut ge särskld fogande står uppgft en För denna

73 71 enhet kontor. tre vd rksbankens huvudkontor samt Under regonkontoren sedeldepáer. Under 1989 fnns kontoret Kalmar ersättas sedeldepán Norrköpng läggas elva kommer kassakontor en sedeldepä ned. regonåtta kassadock Betalnngselsdelnngen sörjer landet sedlar mynt sä sätt rksbanken sna egna värdetransportblar sedlar frän sedeltryc keret Tumba mynt från myntverket Esklstuna regonkontor, kassakontor sedeldepäer mynt användes även allmänna transporttjänster. Kentors sedeldeorgansatonen står öppen post banker där hämtar sedlar mynt lämnar n överskott nedsltna sedlar. För dessa transporter används posttransporter, bankernas egna fordon samt transporttjänster utda värdetrans portetag valutareglerngen Kontorsorgansatonens uppgft betalnngsels sörjnngens tjänst blr sålunda hälla lager sedlar mynt, samt lämna ut ta emot lk sortera nkommande sedelmateral så brukbara sedlar äter utlämnas utsltna sedlar störas. valutareglerng har fredstd upprätthällts nä de centrala mål fastställts den ekonomska poltken. Reglerngen har grova drag nneburt alla betalnngar mellan Sverge utlandet gär genom det svenska bankvâsendet. s k löpande betalnngar betalnngar export mport samt tjänstebetalnngar betalnngar räntor annan kastnng är fra an kaptal betalnngar fär utas endast när detta är gvet allmänna dspenser eller särsklda stånd frän

74 72 rksbanken. I årets fnansplan valutareglerngnstämt har emellertd uttalats en heten skall kapssyfte. möjlg vlken fullmäktge allt väsentlgt vecklas men valutareglerng skall Reglerngen admnstreras rksbankens delnng jämte de s k valutabankerna vlka utgöres samtlga affärsbanker utom en, några sparbanker samt postverket. Valutadelnngen dspenser från valutafnngarnas delar prövar ensklda framställnngar om upprätthåller allmän kontroll nom reglerngrádet. Valutabankerna samtlga betalnngar svarar från stånd allmänna bud statstkforng utlandet regstrerar samt endast sådana betalnngar utes betalnngsenlgt uppgft från betalande eller den mottagaren gorer. faller katenom rksbanken gvna behållas bereds valuta 2.2 Posten Posten har ca anställda ger servce åt samtlga 8,4 mljoner nvånare Sverge delade 3,7 mljoner hushåll samt etag. Den postala verksamheten bedrvs nom 29 har eget var en resultatansvar. regoner, Postdstrbuton Post, pengar, paket etc enlgt önskemål från kunderna. transporteras befordra normalbrev så de kommer efter prncp flera det dygn. de bestämma postats. Beträffande befordrngstakten över Målsättnngen paket fram kan ett landet är dagen kunden eller

75 73 Transporter sker fordon, entreprenörer, egna järnväg eller flyg Postens kasserksamhet Postens kasserksamhet har servcenát ett består postkontor lantbrevbárare. Vd postkontoren hos lantbrevbärarna kan huvudsak följande kassa banktjánster utforas: n utlämnng sändelser nbetalnngar över postgro personkonto nbetalnngar va postanvsnngar utbetalnngar olka slag postgro, personkon to, postanvsnngar, statlga kommunala formáner, bdrag ersättnngar m m nsättnngar, uttag konton Pxbanken láneverksamhet for Pxbanken Postgrot Postgrots verksamhet består huvudsak tre delar: ton personkontoverksamhet åt entreprenad ca mljoner 2 konton Pxbanken sparkonton entreprenad åt Pxbanken ca 4,6 mljoner konton. Postgrorörelsens uppgft är la den egna postgrorörelsen ca 1,5 mljoner kon betalnngar. Verksamheten sker huvudsaklgen Stockholm anställda. Basservcen nnefar ca nbetalnngar, utbetalnngar grerngar,

76 74 Postgrot postgropersonkonton. mellan från utlandsbetalnngar. ombesörjer även nså tjänster andra även erbjuder Postgrot fakturabetalnngsservce, utbetalnngsservce, koncernredovsnng. hyresredovsnng skegro, transaktoner mljoner 1,8 sker vanlg dag Under en mljarder kr. pä omsättnng 24 en Bankväsendet 2.3 kredtväsendet Bank sparbanker affärsbanker, d banker, alla s v Sedan all bedrva rätt har enngsbanker, numera bankvärlden nom konkurrensen har bankrörelse, slags långtgående t sn tur har vuxt. Detta kraftgt banker antalet varvd strukturändrngar, fumarkerad har Hest fusoner. mnskat har genom där sparbankerna bland vart sonsverksamheten fjärdedel är blott dag en sparbanker antalet sparbanker. 1950talets svenskågda. är 14 är 24, affärsbanker var Antalet Sparbanaktebolag. prvatägda är 11 de Av senare affärsär Bank Pörenngsbankernas Bank kernas törenngsbankerrespektve sparbankerna banker na. stftelser hänseende rättslgt är sparbankerna väljs antalet halva vlka huvudnän, sna styrs väljs övrga verkar, de där komuner de nlänngskunsparbankernas bland själva huvudmännen vnstel. Av kaptalet byggs upp Det der. egna 75% största de 10 sparbankerna svarar 120 de ca

77 75 den totala omslutnngen. Det âr synnerlgen skllnader storlek sparbankerna emellan. stora Bankerna skaffar sna el främst genom nlånng från allmänheten d v s hushåll, etag, kommuner m m. så får t ex 2.5 mljoner löntagare sn lön utbetald enbart genom affårsbankerna. Bankerna erbjuder särsklt gynnsamma vllkor nlånng stora poster s k specalnlånng, uppgår ca 15% den totala nlånngen. Förenngsbankerna vll rörelsens nya profl markera man år en kooperatv bank, öppen alla. Hedlemsskap en lokal enngsbank är möjlgt alla. I en regonal enngsbank antas endast lokala enngsbanker organsatoner anknytnng jordbruket. Det fnns 12 regonala enngsbanker ca 390 lokala. Inlånng från allmänheten bankcertfkat utgör ca 50% affårsbankernas totala skulder. Av sparbankernas skuldsda balansräknngen utgör allmän hetens nlånng 80% hos törenngsbankerna 90%. Av atfârsbankernas el används ungefär hälften utlånng allmänheten. En annan stor post gångssdan ca 20% utgörs svenska stats papper oblgatoner även sedan placerngskret upphört. sparbankerna har 608 sna el placera de utlånng allnånheten. I motsats affârsbankerna har sparbankerna en mycket begränsad utlånng utländsk valuta. Pörenngsbankerna har 50% len utlånade allmänheten 25% placerade statspapper oblgatoner. 50% utlånngen utgörs reverslån mot pantbrev jord bruks bostadsfastgheter.

78 76 fnansella rad också ngår rörelse en bankernas I handläggnng så tjänster, rådgvande betalnngslng värdepappershandel, emssoner, betalnngar ombesörja Genom olka former m. m samband kredtbehov lösa från utlandet, uthandel bedrva samt mport export roll betydande bankerna spelar en valutor, ländska utrkeshandel. sverges Bankgrot betalnngsservce uppgft år Bankgrots ge betalkan bankgrot I kunder. deras bankerna betalnngar lk bankkonton mellan as nngar nnebär bankerna För från bankkonton. bbehålles eller nlånng skapas bankgrot banksystemet. stort âr databetalnngar Blankettbetalnngar år databetalnngar Huvuddelen många. lka sett få från massbetalnngar d kontonsâttnngar, v s k s barnbdrag, löner, prvatpersoner sändare etc. akteutdelnngar pensoner, sjukersåttnngar, falloda belopp automatskt autogrot dras I mottagarens bankkonton betalarnas från garna prvatpersoners såväl från gäller Detta konto. bankkonton. etags kraftg datarutn år Leverantörsbetalnngar, en el stora främst nnebär utvecklng. Den drekt betalnngarna lämnar betalare stora betalbevakar Bankgrot dataa. bankgrot motta betalnngarna över nngsdagarna garna.

79 77 Blankettbetalnngarna lga s k grerngs Betalarna vdarebefordras ketterna lämnar består de n sk dem optskt läsbar. Hottagarna a. består huvudsaklgen nbetalnngsblanketter. sna bankgrot. OCRer datafår bankkontor. där En redovsnng nformatonen Därfrån van blandel är också Bankgrot har en utbetalnngsrutn betal nngar kunder utan bankgro. Bankgrot lar sker, bl a genom det s skegrot år en rutn där törfallodagarna bevakas. k Genom bankgrot sker clearngen mellan bankerna, räknngen transaktoner utda andra bankers räknng. Detta sker va teletransmsson eller magnetband. dvs På entreprenad regstrerngsservce andra kunder. En ut vktg bankgrot stämnng vaknng vss ensklda entreprenaduppgtt Bankomatsystemet. databehandlng banker överär eller 2.4 Värdepapperscentralen VPC AB VPC VPC är regstertörande bolag nom hanterng. framställer bolagen rättgheter ägandehållan vd den daglga omregstrerngen den makulerar regstrerar VPC närvarande sta hand ett centralt servceorgan närmare 500 akte ramen systemet enklad akte På grundval värdepappereregstrerngar VPC akteböcker törändrngsstatstk redovsar utdelnngar emssons akteägarna{ flera tusen

80 78 överlåtna aktebrev utfärdar stället nya aktebrev är utfärdade pä de nya ägarna. trolgt Enlgt rksdagens prncpbeslut skall VPC vs under hösten 1990 övergå ett kontobaserat aktesystem. Dä ersätts aktebrevshanterngen bokngstransaktoner. funktonerna även fondakter blr redovsas form De sta stycket nämnda prncp oändrade frånsett emssonsrättgheter kommer nsättnngar akteägarnas värdepapperskonton. akter flesta räntebäran det nya kontobasera VPC ger dag samma servce bortåt 500 andra värdepapper de. Även dessa skall nfogas de de värdepapperssystemet. rngar värdepappersnneh. Av dessa flesta resultatet fondhandelsaffârer. utgör de Verksamheten både de är helt baserad pä användnng daglga omregstrerngarna de fondhandels Detta länk mellan a omregstre I det nya systemet kommer bankerna bolagen vara kontoande nsttut. nnebär de skall utgöra lande VPC värdepappersnneharna vd bl bass regstren verkställda redovsnngarna. det nya kontobaserade systemet kommer omregstre rngstransaktoner uppgfter om valtarre gstrerade de nsttuten Transaktonerna sâkerhetssgll. nneh skall VPC överas va skyddas ett kontoanfrån specellt genom de krypterng ADB datanät. I

81 Pennngmarknadscentralen Pmc AB Den utvecklats svenska pennng mycket snabbt oblgatonsmarknaden under 1980talet. Den handelsteknskt välutvecklad kan beskrvas en system marknad köpställer erbjuder där s k market hög va lkvdtet makers säljprser de nformatons papper har allmänheten är handeln bedrvs. Den daglga omsättnngen, tdvs kunnat uppgå ca 50 mljarder lgger nu omkrng 10 mljarder. Affärssluten görs upp per telefon nnebär affârsdagen delen utfärdade Dessa är de värdepapper omsa utfärdade svenska standardserade papperen staten utväxlas utgörs mot dagar lkvd. efter skuldebrev bostadsnsttuten. fyssk form. Detta större sättnngshastgheten är hög flera parter kredtrsker skuldebrevet gånger samma överlåtelsekedjan genom dag. överlämnas. oundvklgen betalnng acceptera Allmänt samma mäste kan papper måste betydande ske sägas dä nnan flera omsättnng fysska värdepapper nte längre svarar mot de karaktärserar volymer dagens den omsättnngshastghet pennngmarknad. För rksbanken sonsbolagen, san, aktebolag komma säkrngsbolag rätta nämnda tondkomssammans bankerna, Pennngmarknadscentralen APfonderna olägenheter rsker praktska svårgheter särsklt när omsäljes bldat Pmc ett Aktebolag genom ett datorbaserat pennngmarknadssystem hantera kredtmarknadsnstrument rksbanken s k lender of last resort. systemet kredtmarknadsnstrument ges ut rksgäldskontoret, kredtaktebostadsfnanserande skall se rksbanken, stadshypotekskasrksgäldskontorat, har

82 80 värdepapsådana samt stadshypotekskassan bolag ut kredtrsk ges utan bedömes vara per omsättallmän sedda är de emttent om annan kredtmarknaden. pä nng enda ett ut skall emttent ge är Tanken en belopp hela länets lån varje skuldebrev blr uppgft PmC:s globaloblgatonenhetsbrev. handa detta devaltare vara system ett dvs bookentrysystem, k hålla ett s nnebär Detta rättghetshare. kontong här noterad en blr lånet placerar den äganderätt omsättnngar sedan där databas, systemet regstreras. fortlöpande pantsättnngar forwardäven staaffärer men omfa främst skall kredtmarknadsnstru anslutna termnsaffärer ment. syftar pennngmarknadssystemet Det nya Pmc hos rättgheter regstrerng säkerställa betalnngsutjämnng lkvder utväxlng genom Därgenom samtdgt. ske skall kunna rksbanken hanterngsrsker undanröja dagens kunna bör man enkla ratonella, stånd få pennngmarknaden stäm nlösen emsson, rutner säkra nng. xrgsorgansaton 3. Rksbanken 3.1 under verksamhet sn upprätthålla skall Rksbanken hand sta sedd är Verksamheten krg. huvudkontoret För lokaler. fredstda bedrvas krgs ett ort lokaler annan dock beredas rksbankens också fnns Möjlghet huvudkontor.

83 81 krgsrksdagens regerngen lednng om åtföljs dessa Stockholm delegaton lämnar lednngsplats. central Betalnngsväsendet baserad är krgsorgansaton regonala Rksbankens kassa Regonorgansatonen. fredstda den nom betalnngselssörjnngen kontor svarar dock anpasssker Santdgt en regoner. fredstda ndelnng organsatorska totalsvarets nng områden ngår cvomlo ett när så sätt berörda utses rksbanksregoner, en från flera cvlbefälharen samverka regonchefer samverkan Når regonchef. samverkande cvo sådant över drektvrätt denne har utsetts regonchef de också dvs cvot, hela nom rksbanksverksamheten rksbanksregoner andra delar de eller den över cvot. nom faller hållandet nvå är regonal numera På lägre gäller Detta rksbankskontor. saknar län flera Bleknge, Kalmar, Södermanlands. län: följande sorterar län län. Dessa Hallands Krstanstads kassaeller regondet under krgsorgansatonen betalnngselssörjnngen kontor svarar son fredstd. länet verksamheten ned lägga rksbankskontor Tvngas sörjnngsansvaret övertas ordnare ort bestännande regonchefens enlgt område aktuellt komma därvd kan kontor angränsande son ett kontoret. nedlagda från det personal stärkas äga kan undanseltransporter nga får Värden on kontoret. nedlagda vd det kvarlgga rum

84 82 krgstd så skall Betalnngselssörjnngen fredstda rutenlgt upprätthállas långt möjlgt utsåttes transportorgansaton Rksbankens ner. uttransporter krgsorganserad svarar har vd Tumba, Produkton fortsätter landet. Makulerng sedlar här. vssa beredskapslager härgenom mnmum absolut neddrages ett gjorda fnns Förberedelser sedellagren. bygga upp eller produktonsstopp vd totalt ett om enklare produkton gångsätta snöres landet ett södra ställe beredskapssedlar ett landet. mellersta delen ställe rksbankontorsorgansatonen fogar sdan vd dt kan sedlar särsklda över lagerutrymmen ken områden. utrymnng hotade vd undanas Utlandsbetalnngar vd huvudkonverksamheten nämnts är sett särsklt vd eller Stockholm fortsätta skall toret Förvaltnngen krgshuvudkontor. organserat ombesörfredstd så kommer valutareserven nom huvudkontoutrkesdelnng rksbankens jas ret. vd krgsfara så konstruerad är Valutalagen utlandsbetalnngar kan krg reglerngen prövnng nnebära prncp total, dvs göras organsatobetalnng. enskld varje godkännande nom rksbankens stabsenhet blr dels här en nen valutabankernas valutadelnngen dels huvudkontor rksbanuppbyggnad personal särskld kontor. nte fnns uppgfter valutadelnng dessa kens torde uppbyggnad sådan fredstd. För delad banktjänstemän även nom banken omplacerngar utöver fogande. stå behöva från bankväsendet

85 Posten Den postala verksamheten bedrvs även krg nom 29 regoner. En regonchef nom varje län år utsedd svara samverkan länsstyrelse svarrådesstab. För kontakter högre regonal nvå fnns en post befälhare utsedd nom varje cvlomráde. Postbe fälharen är samverkanspartner gentemot rks banken högre regonal nvå bör nom funktonen betalnngsvåsende även kunna utnyttjas nforma ton från den operatva lednngen. För samråd lägre regonal nvå länsstyrelse svars omrádesstab fnns en samverkansgrupp Postdstrbuton I egenskap funktonsansvarg myndghet planerar posten genoma erforderlga transporter även under krs krg. Vd behov kan övergång utnyttja enbart landsvägstransporter. Posten är således beredd godose kunders behov transporter så långt resurserna ger. Fördröjnngar p g a krgshändelser etc kan nte uteslutas. om transporter kräver särsklt delat skydd drftvärn mäste överenskommelse härom träffas redan fredstd. ske Postens kasserksamhet De postkontoren skall fortsätta fungera fred sna bärngen lantbrevordnare lnjer lokaler. upprätthålls. Aven Postkontoren lantbrevbärarna skall upprätthålla sn verksamhet huvudsak fred.

86 Postgrot Postgroverksamheten planeras fortsätta ordnare fredslokaler så länge detta år praktskt möjlgt eller lämplgt. Vd krgshandlngar berör post samheten åtta postgrodelnngar ute landet. Behandlngen betalnngsuppdrag rörande konton hörande stat, kommun, landstng, Ketag, svarsmakten m fl har högsta prortet. Osett hur andra betalnngssätt fungerar, fnns alltd möjlgheten postkontor eller lantbrevbârare göra betalnngar postanvsnng. genom 3.3 Bankvâsendet Bank kredtvåsendet handa Genom bankvåsendet skall sedlar mynt hållas över hela landet. Bankerna skall uta betalnngar krs krg. grodrften utlokalseras delas postgroverk också kunna vd sdan dessa två prmära mal under pennngmodelssörjnng har bankerna andra varet vlka hela landet. Ht hör betalnngsmdlng, totalsvktga uppgfter bereds fred utformas krg, lkartat bevljnng beredskapskredter valtnng berdskapskredter lcenserade utlandsbetalnngar värdepappershandel nlånng pa prorterade konton

87 85 tjänskrgsvktga andra gvetvs fnns Därutöver utformlkartad ha behöver en nte då de ter, men gotteget efter dessa utforma bank varje kan nng, fnnande. krgsorgan övergång vd kvarstannar Bankerna I lokaler. ordnare möjlgt långt så saton tvngas kontor vssa dock kan fall följande verksamheten flytta personalbrst skyddsrumsort skydd brst mal mltärt nära lokalserng servcekon verksamheten övers fall dessa I banker. flera gemensamma kan vara tor, kontoutrymmande det valvet kvarlgger Vården ret. fasta övrgt Krgsorgansatonsplanlâggnngen tar mängd räcklg fnnas skall kontor befolk delar tagen hänsyn landet alla verksamhet. ekonomsk nngsunderlag kan krg stärkas lednngsfunkton Bankernas där lokalerkontor skyddade överas behov vd I goda. lednng âr skydd samband, möjlghet beslut rätten måste övrgt ansvar organsatonen ned långt så decentralseras krg fnns kompetens långt så möjlgt, d v s son frågor. olka

88 Bankgrot Bankgrots krgsorgansaton är stort densamma fred. Personal arbetar tjänster läggs mltä ned fyller upp de vakanser uppstår p g a rnkallelser. Alternatv lokalserng fnns nte. Uthällgheten bankgrot dess nya lokaler fär betraktas mycket god bankgrot torde vara utslaget st efter total utrymnng Stockholm eller efter ett drektangrepp pä fastgheten. Verksamheten är tänkt successvt anpassas blanketter manuellt arbete den takt stordato rernas effekt mnskar. Dä tre fjärdedelar nalen är kvnnor är den manuella verksamheten särsklt beroende nkallelser från det mltära svaret. nte perso I ett så långt gänget läge det s k Pkontot trätt kraft dsponerar bankgrot också Prvatg rots personal. upp Utrednng ses genomas utröna ten pc överta delar stordatorernas gfter. möjlghe clearngen görs enbart databand eller läng nngen pä dsketter. 3.4 Värdepapperscentralen VPC AB I samband utformnngen det kontobaserade värdepapperssystemet beräknas starta 1990 har VPC utarbetat slag beredskapsrutner

89 87 krg. Dessa krs stånd under stordatorlöst följande. nnebär huvudsak databehandnormal pá Beredskapsrutnen bygger antal ett överas rmlga kan delar lng PC. krgskrs under funkton Vktgast VPC:s sâtt ett sg berett år fara man så uthållghet datasystemets ordnare länger det nedtrappplanerad hör Tll detta möjlgt. långt lvsdatorernas slutet servcenván mot nng stänga tvngas slut allt trots td. Når man bevål fnnas ett skall det stordatorsystemet, n. sätta beredskapssystem rett beredskapsandra planerat sätt På man samma presentera själv kunna kontoharen skall system brutt onlnesystemet samman. nformaton, när vss aktukontobevs ett ha han skall fall detta I PCregster. VPC:s korresponderar saldo ellt fondhandlaren skall sâljorder utande Vd en det komplettera kontobevset behålla temporärt affär. genomd efter skymnngsläget VPC Kontobevset produceras nledladdas Detta PCsystemet. övergången vd från stordatoöverng automatsk nngsvs genom rerna. PCdatorerskall säkerhetsskäl beredskapsmåssga Av Detta nätverk. lokalt något sammankopplas nte na eventuellt vd ut bytas kan enkelt de nnesamtdgt enhet. någon funkton hos svktande elektromagnetsk känslghet mnskad bår detta EMP. puls

90 88 ella ngrepp VPC. sna transaktoner seende ketter. efter kontoande dregstrerng levererar Dessa läser VPC n sn journalpc dverse kontroller sorterng producerar dskett varje nnehspc uppdaterng daglg journal kontoregstret várdepappersvs antal ett PC. delats PCsystemet skall drvas praktskt taget utan manunsttut en Uppgft om utdelnngar rântebetalnngar dskett bankgrocentralen BGC eller bankerna. lämnas postgro 3.5 Pennngmarknadscentralen Pmc AB Pennngmarknadscentralen âr alltjämt under uppbygg nad väntas komma funkton st under Den datorer placerade olka så systemen konstrueras man kerhet under fredstda håll Sverge, hållanden. maxmal Blr omöjlggjord stordatordrft år tanken ur emt systemet låta skrva ut en skuldbok tent ned lån systemet uppgft om de placerarna sådant lån. Emttenten får varje olka därgenom möjlghet ett eller annat sätt t ex genom pappershanterng eller genes handel kan ske lånen. Pcregstrerngar teknska utrustnngen, baseras två stor drftsäfår ordna 4. Utvecklngstendenser probls 4.1 Betalnngselssörjnngen De räcklgt frågor son här sedlar ses år mynt följande. Fnns dessa Fnns rått J;

91 89 möjlghet fnns hållandet så ej är plats Om dt dem flytta alltd naturlgen är storlek Frågan sedellagrens om beredskapsprksbankens fråga nom grundläggande en nneburt härvdlag en Utvecklngen har lanerng. är Rktpunkten numera neddragnng lagren. vss årsbehov crka 1,5 vd hållas skall lagren varera kommer lagren nnebär Detta sedlar. årsbe 2 årsbehov ungefärlgen 1 upp mellan denna lager uppfnng är Rksbankens hov. särsklda de möta räcklga är storlek kan krgsläge eller krsfrestnngar ett omfnng ökande allmänheten a genom nte räknngar. Om sna frän el kontanta ut tar det är krgshandlngar störs sedelproduktonen genom svenska produktonen öka snabbt möjlgt också kort egående kan framhållts det sedlar. praktskt ökas man också sedellagren skt genom sedlar. nströmmande makulerng från står taget omöjlgt naturlgtvs är det sagda det Trots vd alltd räcker. sedellagren säga bestämdhet det banks kan the run pankstämnng on en särvssa platser. sedlar lte bl tänkas detta. beredda nte fnns åtgärder sklda bankerna emellertd efaller vara Rmlgt kontonneha sedlar lämna ut vägrar sådant fall t dessa skulle stället större uttag. I gör vare belopp. jämna postväxlar godoses kunna ex vss utde överlåtas kan kan dessa Genom sedelomloppet genom sträcknng komplettera belopp. tusentals jämna t värdepapper utgöra ex har landet nom placerng sedellagrens beträffar Vad jämnare uppnått td en under rksbanken senare

92 90 delnng. För frestundvka allt stora nngar dstrbutonsorgansatonen är nämlgen önskvärt sedlarna ett krsläge redan lgger delade vd rksbankskontoren ett sådant sätt varje kontor prncp har lager svarar mot kontorets andel den totala sedlar. Detta har tdgare nte årsbruknngen kunnat uppnås genom många kontor haft extremt små valv. Efter genomnybyggnadsprogramv ande ett omfande om rksbankens kontorsorgansaton är dessa numer brster stort sett hjälpta delnngen lagren kan där bättre anpassas de olka områdenas bruknng. Ett vsst centrallager vd huvudkontoret måste dock hållas beredskap ett krsläge kunna utjämna då uppkommande ojämnhe ter mellan kontoren. Å andra sdan har samtdgt sedellagerhållnngen annat sätt blvt mera centralserad genom så framhållts ovan numera rksbankskondeer flera lån är utan rksbankskontor. De sedel några lån ers tdgare tor håller nte så stora lager ett kontor skulle ha kunnat göra. Detta ställer en fungerande transportorgansaton. motsvarande ökade kr vad då gäller transporterna sedlar mynt utvecklngen värdetransportetag transporterna under senare år ökande karaktärserats omfnng övertagt har lgen vart den ökande rsken rånöverfall. Det är kan bankens fungera dskussoner dessa Den taget torftgt sedelsörjnngen kan allmänna de under krgstd beredskapsplanerng utnyttjas allmänna kan vktgt synes värdetransportetagen bedömnngen är nödövrga upprätthållas en vara dessa pennngelstransporter. samhällsfunktonerna blr etag efter säkra så länge över huvud det möjlgt skälet här har uppenbarsedlar. rksuppgft

93 91 fredsställande sätt pennngelsklara sörjnngen hjälp postens fungerande vârdetransportetag. dstrbutonslnjer 4.2 Dstansbetalnngar dstansbetalnng Begreppet användes här beteckna betalnng son sker mellan en betalande en betalnngsmottagare nte vd betalnngens utande befnner sg samma plats. I sta band år alltså fråga om kontoöverngar men även andra betalnngar sker genom ett kronbelopp ett eller annat sätt överes från den betalande betalnngsmottagaren ngår begreppet Postgrot En utrednng nom postgrot går öka anta let prorterade konton. Användnng beaktas särsklt. Jäm p PCsysten Bankgrot Beträffande bankgrot kan ett problem synas vara alternatv lokalserng nte fnns bl a beroende verksamheten år så totalt centralserad den svårlgen låter sg omlokalseras. framhållas skall emellertd betalnngsaedlngen nte står faller ned om bankgrot år utslaget eller ej. Den regonalserade clearng se eslås se nedan 4.3 âr oberoende ett fungerande bankgro. betalnngar skall sålunda kunna göras drekt mottagarnas konton las clearngen mellan e tag, åta behålla fungerande checkrâknngar, också skall checkbetalnngar göras. kunna

94 92 Känslgast bankgrots verksamhet torde vara telekommunkatonerna. När de slås ut eller kraftgt störs ökar transportbehovet, där de egna resurserna är begränsade. Kontonsättnngar transfererngar betalnngar från RFV m fl är dag nte beredda kunna göras utbetalnngs, vlket skall tas dskusson resurser talnngser berörda har säkerställts. betalare. fler Utrustnng upp 4.3 Datorberoendet Ett gemensamt problem systemen huvud vs det groupprätthållande lk bankväsendets funkton över taget ett krs krgsläge är naturlgt extremt stora datorberoendet. Vd vssa betalnngar utbemángfaldgt Att verksamheten övergå hanterng mångfal dgt fler dsketter databärare stället band transmsson har nte testats. uppsknngar har man kommt slutsatsen ngen helst mport datorkomponenter kan äga rum skulle stordatorerna landet stanna efter två veckor. Detta är modlgen ett skräckscena ro. stannar dels Dels år bör vss mport alltd vara möjlg dels naturlgtvs nte alla stordatorer det naturlgtvs möjlgt när några drygt samtdgt börjar falla ut ta komponenter från dem har ned så sätt dra sg fram ett mndre antal fungerande datorer. Men bedömnngen är ändå en allvarlg ernran hur om centrala krs funktoner krgsstuaton. nom utomordentlgt känslg betalnngsväsendet är gått om en

95 93 Lösnngen lär generellt sett fä sökas ett ökat användande persondatorer. Dessa har genom den teknska utvecklngen pä senare är blvt allt kraftgare ekommer ett ständgt ökande antal. Ansträngnngar bör göras pä olka områden där verksamheten bedrves stöd stordatorer kunna ett krsläge lägga över de mest väsentlga uppgfterna nom stordatorsystemen PCsystem. En nämlgen utande rksbanksclearngen grobetalnngar planeras kunna om stordatorena gär ner regonal pella clearng baserad studen är genomd n den fas när program skall bl möjlgt om central just överas prncpä PCdatorer. Den skall central detta skrvas. ej längre kan upprätthällas bygga upp clearngar utsättnng nterna nom här rkbankens redovsnngssystem är no gvetvs alltjämt olka arbete nu funkton gär Härgenom rksbanksclearng regonala regoner. bankernas fungerar. En nu vd sdan grosystemen mäste om dessa system pressas sen fär allt andra former dstrbuton omfnng fnns kan mndre kapactet dstansbetalnngar. upprätthållas möjlghet översändande nngar växlar. post man bankerna emellertd övergå sä någorlunda genom även nköpta normal räkna brstnngsgrän postlänge postanvshär 4.4 Utlandsbetalnngar Ansvaret valtnngen betalnngarna utlandsbetalnngarna valutareserven från omfar dels dels reglerng utlandet.

96 94 Vd valtnngen dennas valutareserven beredskapsmäs uppgft är också sga kr. Det kan väntas krsläge söker ökad grad ta omständghet valutareservens gäller vlken kan behöva möta rksbanken hänsyn klarläggas måste beaktas här. verklga storlek ett utsträcknng form kr denna det fnns beredskapsanslag lknande åtaganden kommer eller krgsläge. n beträffande krsläge fastlagda eller En ett utlandsbetalnngarreglerng vad härefter gäller 1 krsutlösas na kan kr här komma aktualseras nte endast genom en poltsk krs rskerar övergå krg eller utan Sverge utan även angrepp en ekonomsk krs antngen denna är endast natonell eller regonal eller global. Antngen behovet utbyggd andra valutareglerng anlednngen övervaknngssystem sättas kraft måste utlöses det oelbar kret utlandsbetalnngarna effekt. den ställas skäl ena eller kan synes en reglerng utrkeshandeln där sannolkt även betalnngstrafken från utlandet bör nas ett tdgt stadum en poltsk krs. Detta synes nödvändgt ou sel angelägna varor rktg allokerng nhemsk produkton skall kunna säkerställas. snabb nforma ton om godkända ändamål verkställda export varor Lkaså kunna kan vsa kanaler t ex plktelser honorerats. det vara betalnngarna kunna under handels betalnngar valutor tjänster fundamental hållt fastställa har hemtagts är sett nödvändg. betydelse sg betalnngstal ett tala samband angvna ngångna

97 95 så länge det upprätthålles en låt vara lberal valutareglerng bedömes det möjlgt denna grundval snabbt bygga upp ett effektvt, om så erfordras, totalt täckande reglerngssystem utlandsbetalnngar. Även ett mycket lberalt nnehåller nämlgen här nämlgen stommen tränad stab rksbanken fnngsskrvnng, system admnstraton, lcensqvnng kontroll samt ett banksystem valutabankerna har vana vd prövnng utlandsbetalnngar skall ske efter fastställda I årets fnansplan har emellertd väsentlgt fastlagts krterer. en valutareglerngen skall allt På vecklas. skt kommer detta a större svårgheter bygga upp en krsva lutareglerng, efter efterhand den uppbyggda kompetensen nom rksbanken valutabankerna kommer svnna. På stt sätt blr stuatonen rent mer besvärande än när valutareglerngen ndes 1940 efter man då hade långvarg erfa renhet clearngtal. I den mån nuvarande valuta behållas lag kommer beredskapslag bör det dock vara möjlgt grundval den den eskrftsteknk bygger denna kunna ett acceptabelt sätt möta anspråk en utbyggd regle rng. Hed hänsyn det sagda kan frågasättas om det är praktskt möjlgt räcklgt snabbt bygga en möjlgt fungerande valutareglerngsorgansaton. man kan tvngas temporärt Det grpa drastska lösnngar kunna hålla kvar gänglga valutaresurser nom landet skt efter band dela dem optmalt. Det fnns annars en nternatoomngar behållnngar nom der allvarnella koncerner kan, snart sagt över nen, betydande rsk återbetalnng utlandsskul upp är

98 96 möjlgheformella De lgt decmera valutareserven. dotgenoma ett oelbart sålunda terna dock är uppenbart valutalag. gällande fnns stopp högst kan sådant endast slag åtgärder vara rsken också måste tas fällga. Hänsyn gångar svenska frysnng motåtgärder form utomlands. den nödvändgt bl framhållts lär ovan valutareglerngsstaben erforderlga centrala överngar dels rksbanken kompletteras genom dels uppgfter från andra genom rksbankspersonal utfrån valutabankernas personal rekryteras valutanär sätt motsvarande landsdelnngar byggdes reglerngen snabbt upp mellan samverkan erforderlga angår den härefter vad varulcensmyndgheten tullverket rksbanken, stt har dag rksbanken skall noteras ADBett byggt kontrollbehov statstkbehov upp utlandsbetalnngarna. redovsnng system Det valutabankerna. från uppgfter bygger Detta utforma möjlgt nte emellertd ansetts har tullens ske samkörnng kan så system detta exportbetalnngs, effektv regster. En betal utsätta emellertd lär mportkontroll mot stämmas varutransaktoner kan nngs hållanden normala under möter Detta varandra. där grund särsklt svårgheter sevärda annat fall vart eller å konto betalnngar sker sg låter fastoelbart nte det sådant sätt betalnng vss varutransakton vlken en ställa betalmellan stämnng Förutsättnng en ser. sta där varutransaktoner torde nngs svådenna rätta kommer hand man vara manuell utvägen enda lär sedan vara rghet. system ett bygga PCdatorer stöd upp väg

99 97 arbets går här en samkörnng. Vsst arbete kommerskolleg tullen rksbanken, mellan grupp specde antydas blott må kortfat Slutlgen helt nterökade följd den svårgheter ella krs samhället natonalserngen möter, en om över totalt grepp krgsstuaton söker ett ta eller Sverge transaktonerna mellan ekonomska de koncerner, nternatonella stora utlandet. De transak Sverges del mycket stor en svarar möjlgheter betydande utlandet, har toner närmare nterntransaktoner utan operera genom nsyn. Betalnngsväsende funktonen Avgränsnng 5. gränsdragolka behandlas tre sntt detta Inom nämlgen nngsfragor Betalnngsfunktonen nom uppgfter postverkets våsende: kommerskolleg uppgfrksbankens gemensamma Utrkeshandel funktonerna mellan gränssnttet ter Betalnngsvåsende: beredskapsberedelser planerngsansvaret krs under poltken ekonomska allmänna den krg. funktonen nom uppgfter Postverkets 5.1 Betalnngsvâsende cvla delen nom funkton den varje sagt snart beroende sg år totalsvaret Funktonen upprâtthållas. funktoner kan övrga

100 98 särsklt där sågas Betalnngsvåsende kan vara Energsörj Transporter, funktonerna beroende Anlednng dock saknas Telekommunkatoner. nng sambandet utveckla närmare detta sammanhang betydndrekt funktoner dessa eller andra betalnngsväsendet. else funktonom särställnng har dock Postväsendet en postgrot såväl gäller Betalnngsväsende. Detta nen postdstrbutonen. detta efter postgrot sägas kan Beträffande postens under faller det postvåsendet, hör bered där funktonsansvar. Posten svarar funkton sn postgrot. skapsplanerngen Hen betalnngsvåsendet, postgrot del år en myndghet. funktonsansvarg rksbanken är vlket del denna sålunda är Betalnngsvåsende Funktonen funktonsansvarg så beroende posten beredskapsbedrver dettas postgrot myndghet också så har sätt. fredsställande planerng mellan kontakterna hållandet vart alltd postgrots beträffar vad rksbanken postverket där sg nskränker beredskapsplanerng myndgheternas två de mellan personlga kontakter rksbanken beredskapsenheter har ett stämmer svarenhet man postverkets nom funktonsövnngar vd betraktelsesätt gemensamt Betalnngsväsende. funktonen sg faller postdstrbutonen Även betydelse drekt är betalnngsväsendet utan Dstrbutonen detta. upprätthällandet kunna utsättes landet uppbetalnngsel över transportorgansarksbankens rätthållas egen rksbankskontoren från vdaretransporterna ton. Men

101 99 beroende blr pos bankkontor post framhålupprâtthålles. dstrbutonslnjer tens önskvärt vsserlgen egående är lts det långt så vârdetransportetag också använda kunna slå håll långa nte möjlgt. kan dessa Men erfordnät fnmaskga sörja det landet gängfnnas skall mynt sedlar ras lga överallt. dstansbetalnngar också utes postväsendet Genom brevsän postanvsnngsrörelsen genom genom ansvarg så checkar. eller postväxlar delser Betalnngsväsende har funktonen myndghet beredskapspla ntresse alltså rksbanken ett nödvändga betalnngsvâsendet nerngen de upprätthålles. rörelsegrenarna postala kommerskollegum mellan Avgränsnngen 5.2 Utrkeshandel funktonen nom rksbanken är Postväsende funktonen sätt På motsvarande Betalfunktonen upprätthållande betydelse betydelse funkton sstnämnda blr nngsväsende Utrkeshandel. funktonen upprätthållande kommerskollehär är myndghet Punktonsansvarg reglerngen varu därgenom gum, svarar myndghet ansvarg så utlandet. Men utbytet rksbanken Betalnngsvâsende funktonen svarar el valutareserven stt ansvar genom stt varumporten genom fogande står utlandsbetal valutareglerngen ansvar ntentoner fastlagda enlghet nngarna styrs rksbanken naturlgen kan Därutöver övervakas. betalnngar planera uppgften sägas ha Detta utas. teknskt skall kunna huvud taget över betalfnnas skall det planerng nnebär kanaler postkontor banker, nngsställen

102 100 betalnngarnas utlandet. är sålunda Utrkeshandel. Att överande mellan Sverge funktonen Betalnngsväsende fungerar central betydelse funktonen reglerngarna Koordnatonen mellan utrednng presenterats. betalnngarna här har utan sakens natur men å mporten det den betala andra måste Helt sdan lgger väl allmänt också fastställas egentlgen kan valutapoltska läget utfrån detta. lcenserad valutaordnngen vad då varumport den st vart en varuutbytet emål lösnng har emellertd sägas totala skall ramen hänsynstagande mport bör denna ger frhet betalas angår rätten här utsättnng betalnngarna går genom säkras under valutabank genom Det är frheten motsvarande banken. också naturlgtvs valutaordnngen frhet generella möjlgt dspenser stället begränsa ge överväganfnansella betalnngsväg eskrves rksbanken. Det nnebär möjlghet tvnga betalnngar senare sålunda det na gå över vssa konton om anses önskvärt etablera ett blateralt betalnngsutbyte. rksfrån vad åter beträffar den totala fnansella ramen mport export blr dess fastställande snarast en fråga regerngsnvå där motstrdga ntressen måste balanseras där stämnng måste ska rksbanken så den valutapoltken valuta reserven ansvarga nstansen. Det är sålunda föga menngsfullt tjänstemannaplanet söka organ sera en beslutsgrupp en ekonomskpoltsk fråga denna dgntet.

103 101 anlednng emellertd fnnas torde På lägre plan ett kommerskollegum mellan utveckla samarbetet krskrg under Kolleget har rksbanken. närngsl sörjnngsmyndgheternas samordna slag regerngen om lämna prorterngar samt vets s.k. ett etablerat utrkeshandeln nrktnng kollenformera uppgft är krshandelsråd. Dess önskemål bedömnngar utsättnngar, get om sörjnngsmyndgheterna närngslvet nom ställnngstakollegets betydelse kan vara Att utrkeshandeln. reglerng vd dess ganden valutaockså under bedrvas måste verksamhet denna uppenbart. efaller hänsynstaganden poltska också där bör uppfnng rksbankens Enlgt krshandelsrådet. representerad rksbanken vara ekonoallmänna den Planerngsansvaret 5.3 krg krs under poltken mska olka gånger upprepade td har Under senare bereds ansvaret frågan ställts var sammanhang ekonomskpoltska allmänna kapsplanerng myndghet Vlken svarar lgga. åtgärder borde utsträcknng detta den, överväga uppgften olka sådana beredelser vdta möjlgt, är grpas behöva kan åtgärder ekonomska nbördes deras analysera krslägen olka samhällsekonomn effekter samband nom bedrvts angvna har temat krng studer det presenterats en forsknngsanstalt svarets överlämnat studer dessa styrgruppen rapport jul regerngen delbetänkande stt rksgäldskommtten Vdare har verk rksdagens från Rksgäldskontoret dskuterat 1988:59 SOU myndghet regerngens

104 102 rksgäldskontorets roll beredskapsplanläggnngen därvd tagt upp möjlgheten funktonsndelnng. en framts tanken uppbördsvåsende rng. Kommttén, ersätta funktonen rksgäldskonkapsplanläggnng göres det toret lägga svarar fram, har möjlghet na har en därvd ny funktonen ske Offentlg beredsfunnt angeläget dock nte framhålnågot konkret slag. område ansett Komttén fnanse sg böra ler emellertd sn slutsats nom ramen det arbete går nom ÖCB bör rktlnjer utar betas en ny funkton nom uppgfter bör bl.a. de se toret. totalsvaret. Denna De sålunda upptagna grânsdragnngsfrågorna ger rksbanken anlednng följande bedömanden. Redan under normala anlednng söka fredshållanden bedöma vlka fnns ekonomskpoltska rksgäldskonåvlar åtgärder kan aktualseras en krs eller krgsstuaton kunna Detta söka bereda hur nsättas därvd bästa sätt gäller sta hand fnanspoltska dessa rmlgen skall samordnas. åtgärder svarar. valutapoltska Ett åtgärder vlka rksbanken ytterlgare betydelsefullt element ett sådant åtgärdspaket måste bl den nngen genom rksgäldskontoret. planerngsansvaret dessa rågan åtgärder olka lösnngar har eslagts hur allmän ekonomskpoltsk grpande karaktär skall beredskapsfunktonfogas det nuvarande nätet ner. lämplgaste är bör en delvs sätt då lgga. överfunkton var sådan olka slag sättes kraft genom lagstftnng framlagd från fnansdepartementet men också kredt upplåstatlga kunna

105 103 rksbankens låta ansvar möjlghet En vore dessa även mera omfa Betalnngsvâsende funktonen skälet uppgfter. ekonomskpoltska allmänna mndre eller alla de mer sägas här kan vara från betalnngar skall t ex hänger samman. dsponbel fnnas måste en utas, kunna utlandet del den blr utvecklng dennas valutareserv valutareglerng uppfungerande beroende en rksbankens ansvarsnom faller vlket rätthålles, såväl omfar sålunda Valutapoltken, område. betalreglerng valutareserven skötseln samtdgt är utlandet, från nngstrafken bdrar kredtpoltk fungerande beroende en statlga Även den efterfrågan. begränsa vktgt blr ett landet utom nom upplånngen samtdgt ett år kredtpoltken. Denna nslag fnans alternatv ett nte bara komplement poltken. bunnära sålunda är Betalnngsväsende Funktonen ekonomskpoltska det åtgärder övrga den dra nödvändgt en det efaller Lkväl området. allt fram är här skälet någonstans. gräns dock området åtgärdspaket tänkbara tyngdpunkten området. fnanspoltska det lgga måste rksbankens ansätt något vara nte kan detta svar e framlagda betänkande rksgäldskomttens Den uppbörds skefunktonen ersätta tanken efnanserng offentlg funktonen väsende nte kan vara praktsk. Det heller nte faller allmänekonomska den sammana mera lämplgt de upplånng statens planera uppgften Pullskeadmnstratonen. rutnerna praktska över yttrande också har rksbanken mäktge häremot. sg uttalat betänkande rksgäldskommttens

106 104 Lösnngen måste sökas utfrån det faktum planerngen redskapsmyndghet svara statlga upplånngen. den nte Det planerngsansvar rksbanken kan sägas ha nngar, nämlgen dels därefter funktonen olka återstår Betalnngsväsende mera nskränkt menng nnebärande betalnngar skall kunna utas såväl nom landet från utlandet, dels lagsfästa uppgft svara kredtpoltk. För denna kunna fullgöras också banken såväl ett rent lokaler personal under praktskt rksbankens skall senare krs numer uppgft planerngsansvar fnnas, kan fas fade beslut genomas, ansvar krs ka åtgärder. görlgaste mån krgsstuatoner svarande lämplga bereda kunna så sg har nsätta skall beslut ett olka 6. vssa lednngsfrågor 6.1 Lednngsfrågor central nvå någon annan nstans än fnansdepartementet kan svara planerngen fnanspoltska nsatser. Därut över bör rksgäldskontoret så självständg be verksamhetsnrkttvå grundockså valutalandets rkskrg kredtpolts valutahäremot Den års rksdag beslutade omorgansato nen lednngen de cvla delarna totals varet framdrevs brster samordnngen mellan de centrala myndgheterna beredskapsuppgfter här följande odelaktga effekter såväl regerngsnvån regonal lokal nvå. För komma rätta md dessa problem nrättades ÖCB leda samordna beredskapsberedel serna nom det cvla svaret samtdgt de

107 105 funkndelades cvla totalsvaret delarna myndghet funktonsansvarg toner, envar en lednngsuppgft utövas öcb:s nstans. central Denna nformatonsutnvå fullgöres central genom myndghefunktonsansvarga ÖCB den byte mellan vad grundsyn skapa fred ten; gemensam en krg krs beredskapsberedelserna gäller funktonsgränserna över genom samverkan stuarådande omställnng den a samhällets central uppgften vktgaste tonen. kanske Den ÖCB samverkan rksbankens lednngsnvå där är nom planläggnngen också godose vad blr konform aetalnngsväsende funktonen nom tocvla delarna övrga nom de gäller talsvaret. myndghet funktonsansvarg rksbanken För specella problem vssa kommer därutöver uppmärksammas. tjäna nvå kan central unk rksbanken är cvla del totalsvarets Inom därgenom myndgheterna funktonsansvarga bland de regerngen utan underställd nte rksbanken är vssa t har Detta rksdagens verk. är ett problem. samordlednng 1986:294 ordnngen När om myndgheolka del cvla nng nom totalsvarets nte det funktonsansvarga, har så ter anges uppställnng mdtaga möjlgt denna ansetts Betalnngsfunktonen ansvarg så rksbanken ändrng ordnngen 1987:991 väsende. om Genom stycket andra emellertd S ordnng 5 har sama enlgt bankerksbanken ernran nts om en lagen stycket andra 5 reglementet nuet 30 rksbank sverges svarar 1988:1385 om

108 106 betalnngsvá bankberedskapsplanläggnngen mest det godoses Härgenom område. sendets grundläggande den nämlgen angelägna behovet totalsvaret lednngen ger ordnngen om funkett har rksbanken också upplysnng om Denna detta. nnebörden tonsansvar om bland tdgare fall undanröjer vart ändrng överhurksbanken mssuppfnng ekommande funktonsansvauppgft någon nte hade vudtaget vart sg hade det myndghet. rg Hen parallelldrekt kunnat rksbanken önskvärt Detta totalsvarsmyndgheter. övrga ställas också uppfnng vara rksbankens enlgt borde ett härom beslutat rksdagen möjlgt efter ordnngen beslut rksdagens återgvande beslutat regerngen nte ett kan där ses publcerng endast utan en åt rksbanken uppdrag seende. detta beslut rksdagens det kan betydelsefullt vara synas saklgt mer nte verk rksdagens så rksbanken hållandet enlgt myndgheter de bland tagas kunnat har närng skyldghet 1982:1005 ordnngen om delta fl arbetsmarknadsorgansatoner m sdkare, begära rätt äger totalsvarsplanerngen enlgt verkan kalla eller upplysnngar närngsdkare, skyldghet 1982:1004 lagen om total delta fl arbetsmarknadsorgansatoner m rksbandär står Formellt svarsplanerngen. åtgärder bankväsendet ålägga möjlghet utan ken lagstöd Behovet beredskapsplanerng. dess från verkan kalla kunna rksbanken statsskuldspoltska behandlades närngslvet rks Rksbanken betänkande dess kommttén uttaxommtten :22 SOU I gäldskontoret följande. där lade

109 107 I detta sammanhang kan det dock fnnas lednng något uppehålla sg vd en an olkhet fnns genom rksbanken saknar formell befogenhet ålägga de nsttut, vlka rksbanken har planerngsansvaret, skyldghet vdtaga erforderlga beredskapsberedelkommer ser. Denna befogenhet nämlgen endast vssa myndgheter under regerngen enlghet vad anges ordnngen 1982:1005 om skyldghet närngsdkare, arbetsmarknadsorgansatoner m fl delta totalsvarsplanerngen. I praktken har det emellertd aldrg hänt någon de är uppgftsskyldga vägrat efterkomma rksban kens anmanngar. Skulle detta nträffa har rksbanken möjlghet vända sg över styrelsen ekonomskt svar getts befogenhet använda sg tvångsel. Kommttén anser där det nte är nödvän dgt ge rksbanken egen befogenhet använda sg tvångsel dessa sammanhang. Rksbanken, vlken så kommttén framhåller cke mött svårgheter vnna erforderlg verkan, ansluter sg kommtténs uppfnng. Anlednng torde sålunda saknas genom specell lagstftnng ge rksbanken samma befogenheter de 1982 ordnng särsklt uppräknade myndgheterna. års En behoannan fråga central lednngsnvå gäller vet kalla verkan från andra myndgheter. så framgår den ovan lämnade redogörelsen är betalnngsväsendet utsträcknng beroende stor postverkets verkan. Detta gäller nte bara post grots utande betalnngar utan så framgått även postdstrbutonen transporter sedlar överng värdesändelser. Att också komerskollegum rksbanken behöver samverka följd sambandet mellan utrkeshandelns betalnngstransakvarutransaktoner motsvarande toner har utvecklats ovan. Frågan kan där stäl vad mån detta samband behöver närmare flas nngsregleras.

110 108 vd nngar rksbankens uppstå betalnngsväsendet en så ntresse mellan samverkan posten rksbankens ntresse också krs krg skall lämna fullständg servce möjlgt postens drva sn verksamhet lghet vd en va vad smdga ken postverket. man gåves anser funkton. Ett drektvrätt eventuell önskvärt Detta sådant skulle sådan vssa ekonomskt läge betalnngsväsendets tala frågor postverkets nngsansvar kan emellertd knappast vara efter de postala önskvärda rksbanken nngsskljaktgheter konsekvenserna saknar betalnngsväsendets skulle möjlghet de åtgärder uppkomma synpunkt. gentemot svarlgt överblcka man sådant bör dessa kunna utjämnas brngas en genom regerngen. verkan sta hand ÖCB fnner ytterst slag lösnng I funkgränsnngen egående sntt rörande tonen gäldskontoret ständg lerng den också Betalnngsväsende skulle beredskapsmyndghet. behövs ställa kredtpoltken rksgäldskontorets frågan under samverkan har om ytterst krg utsätts bestå Där fnngsregsärskld mellan verksamhet. fnns såvtt gäller samverkan mellan kommerskollegum rksbanken har ovan ett sök gjorts gränsdragnng där den yttersta beslutanderätten utsät tes händ regerngen. motsättkan möj effektvt. Rksbanken saknar nuvarande genomdrkonflkt rksban ledngrepp Om meur anlednng rks självså rksbanken ansvarga nstansen så samordnngen mellan den statlga upplånngen rksbankens pennngpoltk är alltd aktuell lkäl fredstd den skulle bl under krs eller krg.

111 109 statens valtas nämlgen måste Statsskulden verkställghetsskedena berednngs nyupplånng samordnas den sådant sätt bedrvas ett Frågan ntentoner. pennngpoltska rksbankens komttén statsskuldspoltska också dskuterades några ej eslog nya Kommttén a.a.s mellan samordnngen former nsttutonella sg nöjde statsupplånngen utan pennngpoltken samråd löpande konstatera allmänt omfnng erforderlg ekommer kontakter rksban rksgäldskontoret mellan smdga former lagreglerng särskld emssonsfrågor utan ken flexblhade dessa ade Kommttén härom. statsupplånngen mellan samverkan tet anpassa utsättnngarna vad pennngpoltken kräva. Denna stuaton kan samvarje metoderna rksgäldskontoret rksbanken mellan verkan bestå utsättas kan ekommer löpande sålunda cterade Kommtténs krg. krser under även flexbltet anpassa har uttalande man om där kräver kan stuatonen vad samverkan särskld lägen. också dessa gälla utsträckas bedömes krgsstuatoner krs lagreglerng överflödg. sålunda nvå regonal högre Lednngsfrågor 6.2 över överskten nledande framgår den så anpassat rksbanken krgsorganston har rksbankens varje så sätt cvlområdena denna rkssamverkande fnnas cvlområde kommer en högre nnebär Detta regonchef. bankens nforma kanal etablerats nvå har en regonal svarar cvlbefälharen mellan tonsutbyte Betalnngsfunktonen lednngen operatva den väsende.

112 110 måste emellertd rksbankens Det understrykas regonala organsaton har uteslutande uppgft svara betalnngselssörjnngen. Detta nnebär nom organsatonen fnns kompetens resurser ta hand om de problem kan uppkomma nom denna sektor Exempel hâr kan vara svårgheter betalnngsvâsendet. betalnngsme delssörjnngen vssa orter följd omflyttnngar befolknngen här anledda ändrngar kontantströmmarna. Det fnns sålunda den fredstda verksamheten upparbetade kontakter mellan rksbankskontoren kasaachefer olka nvåer nom banker. post Hen beträffande bankernas verksamhet övrgt, kredtgvnng, betalnngslng, lkvdtetsplanerng, fnns nga kontakter mellan den regonala organsatonen bankvåsendet. Inte heller fnns tens behov bankservce form bankkontor där va handahållna tjänster. I den mån operatden någon erfarenhet grundad bedömnng allmänhe lednngen ställer kr eller begår nformaton chefen fungerande nte erbjuda personlg expertkunskap. Fnns bndelse lgen drektv nhämtas därfrån vsserhuvudkontoret kan dessa seenden kan alltså den samverkande regon de olka banklednngarna centralt mås ge sådana drektv verksamheten befälharens rksbankens ntentoner. nen regonchef måste samverkande även kunna agera egen hand också frågor normalt år främmande den regonala verksamheten. Detta kan skapa Rksbankens uppgft nte svårgheter. kan dock vara främst varen vart söka drgera bankverksamheten regonen utan la cvlbefâlhanformaton vce bankerna versa. fall bankvâsendet sn mellan Härgenom verksamhet regonen bedrves enlgt cvl vnnes kan

113 lll snttet så redovsats 4.3 ovan Datorberoendet utgöra kunna de utas. utväxlngsstålle områden kommer nom rksbanksregonerna vlka Rksbankskontoret bankernas regonal angående clearng regonen clearngmateral. vdare blr skall då 6.3 Lednngsfrågor lägre regonal nvå Enlgt skrfter om 15 5 kungörelsen angående betalnngsväsendet drektören under länsstyrelsen ämpnngen vederbörande samordnng sker den andra trygga pennngnrättnngars mån så år möjlgt svara under pennngelssörjnngen skall samråda representanter da 1964:18 rksbankens, lagen krgshållanden rksbankskontor verksamhet, vssa erforderlg nom rksbanksdrektören pennngnrättnngar. På denna rksbankskontoren uttrycklgt postverket nvå postverkets ett har länet. 1957:684 skall närmast ser I därvd där nngsansvar kontanttörsörjnngen. Detta ansvar lgger het. också lnje kontorets verksamnormala utgå från samma grundsyn den operatva led nngen. Samtdgt kan rksbanken så en central opartsk nstans mellan bankerna regonen verka deras verksamhet så denna bedrves ett samordnat sätt. e berör samordålagts den När kungörelsen gs hade varje lån. framgår da sedelsörjnngen rksbanken ett kontor den nlednngsvs lämnade redogörelsen är så numer derbörande rksbankskontor stås det eller de kontor ej hållandet. Hed vefår emellertd då svarar den fredst berört område.

114 112 nfor I övrgt skall rksbankskontoren fungera matonslare mellan länsstyrelsen svarar den operatva lednngen pä lägre regonal betalnngsväsendet. Därvd uppkommer nvå väsentlgen samma problem ovan redovsats beträffande den högre regonala nvån fråga om brstande tro genhet andra verksamhetsgrenar nom bankvåsendet än kontantsörjnngen. Några specella svårgheter följd rks banken numera ej fnns representerad samtlga län synes ej elgga. sä var hållandet sä länge funktonsansvarga myndgheter utses vara drekt representerade vd länsstyrelsens slutna del. När emellertd numer dessa myndgheter fär fnnas annat häll blr det prncp lka lätt länssty relsen nformatonsutbyte vända sg närmaste rksbankskontor även om detta är lokalse rat angränsande län. Tdgare planer pä nrätta särsklda samverkansgrupper de län där rksbanken komt sakna representaton har där övergvts. För fred hälla tanken pä beredskapsplanerng krs krg levande kan emellertd vara lämp lgt nrätta särsklda kontaktgrupper knutna rksbankskontoren. De skulle bestä eträ dare rksbanken, post banketagen nom omrädet. vd regelbundna, men nte allt ofta äterkomande sammanträden kanske en gäng om året skulle man nom dessa grupper stämma bered skapsplaner fnns hälls aktuella. xontaktgrup perna utsättes fortsätta sn verksamhet krs krg samma uppgft utbyta nformaton om möjlgt också samma personbesättnng.

115

116

117 115 W; Kommttédrektv MSW! 1993:55 Dr. Översyn området fnansella det lagstftnngen krgshållanden under Dr. 1993: regerngssamrnanträde vd Beslut an. Lundgren Statsrådet Mtt slag uppdrag göra kallas utredare särskld en eslår Jag en fnansella det gäller beredskapslagstftnng den översyn krgshållanden. under området ändrade behöver åldrad fråga lagstftnngen är anpassas området. lagstftnng hållanden ny Bakgrund den totalsvar är Sverges planerngen ser del vktg En skall kunna samhället syftar Den beredskapen. admnstratva den från sarnhällställnngen Hur krg. under former även fungera laga efter gälla skall vad genomas skall planeras samt krg fred ordnngar de lagar framgår krg ställts samhället det om skte regelmässgt Dessa beredskapsfnngar. tar kallas brukar hållanden. utomordentlga anledda där krg krgsfara, fredskrser. s.k. ämplga nte undantag, något däremot, De är samhällelg all praktskt taget över Beredskapslagstftnngen spänner myndgheternas också räknas beredskap admnstratv Tll verksamhet. organsatonsbered verksamhetsden eskrfter nterna egna om skapen. nom samordnng lednng 1986:294 ordnngen Enlgt om myndgheternas häns lednngsordnngen del cvla totalsvarets ord Vdare funktoner. olka totalsvaret anges verksamhet

118 116 nngen vlken myndghet skall ansvara funktonen vlka Övrga myndgheter har uppgfter funktonen. En utgångspunkt myndgheternas planerng skall enlgt ordnngen vara en myndghet ansvar vss verksamhet fred skall behålla detta ansvar också under krg, om verksamheten skall upprätthållas då. Såvtt ser den fnansella sektorn fnns tvâ funktoner angvna ordnngen, nämlgen nngsordnngen är ansvarg myndghet den sstnämnda. bank betalnngsväsendet samt enskld säkrng m.m. Enlgt 30 lagen 1988:1385 om Sverges rksbank ålgger det Rksbanken utom vd planerngen den egna verksamheten beakta de kr totalsvaret ställer ansvara beredskapsplanläggnngen den stnämnda funktonen an, Fnansnspektonen enlgt led Enlgt ett slag närvarande bereds Försvarsdepartementet kommer lednngsordnngen läggas samman beredskapskun görelsen 1960:515 ordnngen om vssa statlga myndgheters beredskap m.m. Den nya fnngens namn ses bl beredskapsordnng. Förordnngen, skall träda kraft den 1 jul 1993, nnebär emellertd nte någon ändrng sak de bestämmelser lednngsordnngen tas upp detta drektv. l en skrvelse regerngen den 7 maj 1992 har fullmäktge Rks banken eslagt beredskapsplanläggnngen bankväsendet skall as över från Rksbanken Fnansnspektonen rksbankslagen ändras anlednng här. Tll stöd slagen har fullmäktge ant huvudsak följande. Tdgare gällde enlgt 5 lednngsordnngen säkrngs nspektonen var ansvarg planerngsmyndghet funktonen Enskld säkrng m.m. då betecknad Försäkrngar utom Socalsäkrng m.m.. Efter sammanslagnngen banknspektonen säkrngsnspektonen prop : 177 NU44, vlken fastlagts genom lagen 1991:936 anlednng fmansnspek tonens nrättande ordnngen 1991:937 nstrukton fmansnspektonen har planerngsansvaret Enskld säkrng m.m. följt den nya myndghetens Övertagande säkrngs nspektonens uppgfter. Den egendomlga stuatonen har där nträtt ñnansnspektonen har beredskapsplanerngsansvar ena delen sn verksamhet, såkrngsväsendet, men den andra. bank kredtväsendet.

119 ll7 Fullmäktge rksbanken uppmärksammade den berörda frågan stt yttrande över det betänkande legat grund sam manslagnngen de båda nspektonsmyndghetema, Fnansell syn SOU 1991:2 framhöll en delnng ansvaret beredskapsplanläggnngen nom betalnngsväsendet borde göras. Frågan behandlades därefter den utrednng beträffande fnansnspektonens organsaton gjordes nspektonens generaldrektör chef så ensamutredare. l denna utrednng uttalades flera skäl talar beredskapsfrågor nom bankom rådet, utom betalnngselssörjnngen, övers från rksbanken ñnansnspektonen F 1991:04 sd 24. l yttrande över denna promemora har fullmäktge rksbanken hänvsat stt tdgare yttrande uttalat det bör ålgga fnansnspektonen följa upp styra beredskapsplanläggnngen samtlga nsttut står under nspektonens syn. En ändrng denna rktnng bör övervägas samråd såväl rksbanken Överstyrelsen cvl beredskap. Enghet synes alltså råda mellan fnansnspektonens lednng rksbanken Fnansnspektonen bör övertaga beredskapsplanerngen nspektonen underställda nsttut. Att så sker lgger övrgt också lnje den 4 sta stycket lednngsordnngen uttryckta allmänna prncpen en myndghet ansvar en vss verksamhet fred skall behålla detta ansvar också under krg om verksamheten då upprätthålles sådant fall svara de beredskapsberedelser behövs. Tanken en överng planerngsansvaret har därefter dskuterats mellan ansvarga beredskapsplanerng nom rksbanken fnansnspektonens kredtnsttutsdelnng sedan närmare utvecklats en rksbanken utarbetad tjänsternannapnomemora. l denna eslogs en ny funkton betecknad Bank betalnngsväsende ndes schemat över funktoner 5 led nngsordnngen ñnansnspektonen så funktonsansvarg myndghet. Detta utse ansvaret ñr denna beredskapsplan läggnng samtdgt lyftes rksbanken genom ändrng 30 andra stycket rksbankslagen, vlket ka måste a ändrng 5 andra stycket lednngsordnngen. l rksbankspromemoran ernrades emellertd om rksbanken även efter en sådan överng planerngsansvaret skulle ha kvar vssa planläggnngsuppgfter betalnngsväsendet, sta hand vad

120 118 ser betalnngselssörjnngen. Rksbankens uppgft ge ut sedlar mynt måste nämlgen omfa planläggnngen denna skall kunna fullgöras även under krser krg. Men där kommer rksbanken enlgt RF 9 kap. 12 sta stycket är ålagd främja ett säkert effektvt betalnngsväsende också genom rksbanksclearngen har det yttersta ansvaret kontoöverngar mellan bankerna kan utas. Med hänsyn här borde. framhölls promemoran, ändrngen 30 andra stycket rksbankslagen utformas så sätt rksbanken vsserlgen befrades från led nngsansvaret funktonen men samtdgt ålades samverka fnansnspektonen nom denna. Vdare uppmärksammades rksbankspromemoran rksbanken under krg eller krg anledda utomordentlga hållanden torde komma ansvara valutareglerng där behöva samverka kommerskollegum fråga om betalnngar samband utrkeshandeln. Rksbanken borde där åläggas vd beredskapsplanläggnng utrkeshandeln samverka kom merskollegum så ansvarg lednngsmyndghet denna funkton. Också detta samverkansansvar borde komma uttryck 30 andra stycket rksbankslagen. l promemoran upptogs slag ändrng 30 andra stycket rksbankslagen enlghet det sagda. Dessutom framhölls även postverket hade uppgfter nom funktonen Bank betal nngsväsende, vlket borde komma uttryck genom postverket lednngsordnngen ålades samverkan fnansnspektonen nom denna funkton. En omställnng från freds krgssarnhället måste vdtas snabbt sedd verkan. Detta nnebär rksdagens beslut nte kan vaktas varje särskld fråga. Där måste regerngen mynkallas omstän dgheterna ha befogenhet vdta de åtgärder dghetema. Enlgt 13 kap. 6 regerngsformen fnns möjlghet rksdagen lag bemyndga regerngen genom ordnng dela sådana eskrfter annars skall delas genom lag. Ett sådant bemyndgande får gälla enbart den stuatonen landet befnner sg krg eller krgsfara eller det råder sådana utomordentlga hållanden är anledda krg eller krgsfara landet har befunnt sg Rksdagen har, stöd denna bestämmelse, ett antal fullmakts lagar bemyndgat regerngen besluta om åtgärder där beslutet annars

121 119 skulle komma rksdagen dess egenskap lagstftande samlng. Dessa fullmaktslagar utgör grunden vår admnstratva beredskap. På det fnansella omrâdet fnns utom den lagstftnng rör det ensklda säkrngsväsendet vd krg eller krshâllanden närvarande är emål översyn krgssäkrngsutrednngen dr. 1991:12 följande fullmaktslagar, nämlgen lagen 1940:79 om utsträcknng tden upptagande växel protest m.m. vd krg eller krgsfara, lagen 1940:300 angående anstånd gäld m.m. moratorelag, lagen 1957:684 om betalnngsväsendet under krgshållanden lagen 1992:1602 om valuta kredtreglcrng. Tll lagen om betalnngsväsendet under krgshállanden ansluter sg kungörelsen l964:l8 vssa eskrfter angáende ämpnngen lagen den 20 december 1957 nr 684 om betalnngsvsendet under krgshållanden. I lagstftnngen fnns vd sdan den nu nämnda lullmaktslagstft nngen en annan typ fullmakt, nämlgen när regerngen en särskld paragraf lag sedd ämpas fredstd getts möjlghet en eskrva undantag från lagen eller dela regler vker från lagen, under utsättnng rket är krg eller krgsfara eller det råder sådana utomordentlga hållanden är anledda krg eller krgsfara landet har befunnt sg l den fnansella sektorn fnns exempel en sådan fullmakt 10 kap. 5 lagen 1992:543 om börs. clearngverksamhet. När det gäller fullmaktslagstftnngen det fnansella området har vd åtskllga fällen ss fråga om nte lagen om betalnngsväsendet under over. krgshållandcn den där anknutna kungörelsen borde ses Lagen kungörelsen behandlar huvudsak Rksbankens sedel myntutgvnng, dvs. pennngelssörjnngen samt Rksbankens roll det statlga betalnngssystemet under krgshållanden. l kungörelsen detaljerade bestämmelser om hur pennngelssörjnngen ges betalnngssystem är baserat Postgrot skall fungera statens när regerngen delat ordnande enlgt fullmaktslagen. Rksrevsonsverket RRV eslog redan âr 1985 efter samråd bl.a. Rksbanken rapport regerngen genomgrpande ändrngar en både saklgt lagteknskt de angvna fnngama RRVP1985: dnr 1985:189. Sålunda eslogs ett antal detaljbestämmelser så onödga skulle utmönstras ur lagstftnngen, denna skllnad från

122 120 vad nu gäller skulle utformas nära anslutnng de regler gäller fredstd samt det lagstftnngen beskrvna drektutbetalnngs kortet den kortet knutna rutnen skulle slopas ersättas andra handlngar rutner när det gäller statlga cke statlga kontonnehares elssörjnng krslägen. l rapporten har vdare de nuvarande bestämmelsema om kommunernas de ensklda etagens elssörjnng ansetts oräcklga fråga om klarhet strngens när det gäller statsmaktemas möjlgheter under krgshållanden styra kontrollera ett mycket stort område landets ekonom. Rksbankens eträdare har enlgt rapporten särsklt understrukt vkten man vd en översyn lagstftnngen godoser kren klargörande betryggande eskrfter detta hänseende. RRV har också en rapport den 15 oktober 1992 regerngen tagt upp frågan om behovet ändrngar de gällande bestämmelserna om betalnngar under krgshållanden RRV dnr l rapporten utlgt redovsats årets budgetproposton prop bl. l eslår RRV det statlga koneemkontosystemet CassaNova. fnns Postgrot, ett sta steg byggs ut så det också kan kommuncera banksystemet. Förslaget nnebär CassaNova även fortsättnngsvs utgör statens koncernkontosystem. Varje myndghet får ett sarnlngskonto CassaNova kan hantera betal nngar va såväl Postgrot Bankgrot. 1 ett längre perspektv ser RRV möjlgheten ett eller flera koncernkontosystem hanteras nom statens betalnngssystem. l budgetpropostonen eslår regerngen en stegvs utvecklng statens betalnngssystem enlghet RRV:s slag genoms. Regerngen har den 18 februar 1993 gett RRV uppdrag vdta de beredelser erfordras anlednng regerngens slag budgetpropostonen om utvecklng statens betalnngssystem. l uppdraget ngår bl.a. lämna slag ett regelverk statlga betalnngar skall ersätta ordnngen 1974:591 om skyldghet statlg myndghet anlta Rksbanken eller Postgrot. Målet bör vara ett utbyggt CassaNova skall kunna kommuncera banksystemet fr.o.m. den 1 jul 1993.

123 121 Uppdraget Som jag tdgare framhållt har hållandena den fnansella sektorn ändrats radkalt under senare år. Inte mnst gäller detta lagstftnngens område. Så gott all lagstftnng ser den fnansella verksamheten har setts över reformerats under det senaste ârtondet. Däremot har nte den beredskapslagstftnng gäller den fnansella sektorn vart emål motsvarande översyn. Dct är där dags nu göra en översyn lagstftnngen fråga. Översynen bör nnefa de frågor fullmäktge Rksbanken tagt upp sn skrvelse regerngen lk de frågor RRV väckt sn rapport från år Genomgrpande ändrngar torde bl nödvändga I den lagstftnng reglerar betalnngsväsendet under krgshâllanden hänsyn den ändrng statens betalnngssystcm serats l årets budgetpropo ston. Förslag de ändrngar beredskapslagstftnngen anleds dessa nya rutner bör tas fram. Jag eslår en särskld utredare kallas göra en översyn beredskapslagstftnngen det fnansella området. Utredaren bör lämna åsdo den lagstftnng nylgen setts över eller är emål översyn annat sammanhang. Uppdraget nnefar bla. kartlägga hur beredskapsplanerngen ter sg dagsläget bedöma behovet eventuell ytterlgare fullmaktslagstftnng bättra beredskapen området. Frågan om överng ansvaret beredskapsplanläggnngcn bank betalnngsväsendet från Rksbanken Fnansnspektonen skall utredas tur. l detta sammanhang måste funktonsansvarets närmare nnebörd delnngen ansvaret mellan Fnansnspek tonen Rksbanken fastställas. Denna del utrednngsuppdraget skall redovsas ett delbetänkande e utgången år Utredaren bör kunna ta upp även andra frågor nom området än de särsklt angetts här. Efter vss del den fnansella sektorns beredskapslagstftnng är emål översyn krgssäkrngsutrednngen, bör utredaren samråda den utrednngen Vtlare bör samråd ske utrednngen F 1992: 14 om normgvnng syn över nya betalnngstjänster dr. 1992: Utredaren skall beakta vad sägs drektven samtlga kom mttéer särsklda utredare angående utrednngsslagens nrktnng

124 122 Hemställan EG dr. 1984:5 samt regerngens drektv angående beaktande aspekter utrednngsverksamheten dr. 1988:43. Utredaren bör sluta stt uppdrag e utgången år Med hänvsnng vad jag nu har ant hemställer jag regerngen bemyndgar det statsråd har uppgft edra ärenden om bank säkrngsväsendet kalla en särskld utredare omfad kommttéordnngen 1976:119 uppdrag göra en översyn lagstftnngen det fnansella området under krgshållanden, besluta om sakkunnga, experter, sekreterare annat bträde utredaren. Vdare. hemställer jag regerngen beslutar kostnaderna skall belasta sjunde huvudttelns anslag Utrednngar m.m. Beslut Regerngen hans hemställan. ansluter sg edragandens överväganden bfaller Fnansdepartementet REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL Stockholm1993

125 Statens offentlga utrednngar 1993 Kronologsk tecknng p Styrnngs samarbetsformer bståndet.ud. 35.Reaktonmot ungdomsbrott.del A B. Ju. Kursplaner grundskolan.u. 36. Lag om totalsvarsplkt.fö. Ersättnng kvaltet effektvtet. 37.Justtekanslern.En översyn JK:s arbetsuppgfter Utformnng ett nytt resursdelnngssystem m.m. Ju. grundläggandehögskoleutbldnng.u. 38.Hälso sjukvården framtden tre modeller. 4. Statlgtstöd rehablterngtortyrskadade S. flyktngar m. fl. S. 39.En gräns ñlmcensuren. Ku. Bensodazepner beroendeframkallandepsykofar 40.Fr rättghetsfrågor.del A B. Ju. maka.s. 41. Folk bostadsräknngår 1990 framtden. 6. Lvselshygen småskalglvselsproduk F. ton. Jo. 42. Försvaretshögskolor.Fö. löneskllnader lönedskrmnerng. 43. Poltk mot arbetslöshet.a. Om kvnnor mån arbetsmarknaden. Ku. 44. Översyn tjânstenkomstbesknngen. F. löneskllnader lönedskrmnerng.om 45. Trosabryter sg loss. Bytänkandeeller demokratns kvnnor män arbetsmarknaden. Blagedel. räddnng.c. Ku. 46. Vssakyrkofrågor. C. Postlag.K. 47.Konsekvenser valmöjlgheternom skola, 10.En ny datalag.ju. barnomsorg,äldreomsorgprmärvård. C. Socalsäkrngsregster.S. 48. Kommunalerksamheter egenvaltnng 12.Vårdhögskolor kommunalaaktebolag. Enjämandestude.C. kvaltet utvecklng huvudmannaskap.u. 49. Ett år betalnngsansvar.s. 13. Ökadkonkurrensjärnvägen.K. S0.Serverngsbestämmelser. S. 14.EG vara grundlagar.ju. 51. Naturupplevelser utanbuller en kvaltet värna. 15.Svenskaregler nternatonellomdelnng M. olja vd enoljekrs. N. 52.Ersättnngvd arbetslöshet. A. 16.Nya vllkor ekonompoltk ekonom 53.Kostnadsutjämnngmellankommuner.F. kommssonensslag. F. 54.Utvsnng grund brott. Ku. 16.Nya vllkor ekonompoltk ekonom 55.Det allmännasskadeståndsansvar. Ju. kommssonensslag. Blagor. F. 56.Kontrollenöver export strategsktkänslga 17. Ägandet rado televson allmänhetens varor. UD. tjänst. Ku. 57.Besknng fastgheter,del I 18.AcceptansToleransDelaktghet.M. Schablonntäkteller fastghetsskf. 19.Kommunerna mljöarbetet.m. 58.Effektvarelednng statlgamyndgheter.f. 20. Rksbanken prsstablteten.f. 59.Ny marknadsngslag.c. 21. Ökatpersonval.Ju. 60.Polsensrättslgabefogenheter.Ju. 22. Vad är ett statsrådsarbetevärt F. 61. HIVsmtta genomläkelet 23.Kunskapenskrona. U. Preconatv.S. 24. Utlännngslagen enpartell översyn. Ku. 62.Rättssäkerhetenvd beskatmngen.f. 25.Socalaåtgärder jordbrukare. Jo. 63.Personpart Studer anslutnng 26. Handläggnngen vssasäkerhetsfrågor.ju. Personvalskommttens betänkande 27.Mljöbalk. Del l M. ÖkatpersonvalSOU 1993:21.Ju. 28. Bankstödsnämnden. F. 64.Frågor folkbldnngen.u. 29. Fortsreformerng etagsbesknngen. 65.Handlngsplanmot buller. Del F. Handlngsplanmot buller. Blagedel.M. 30.Rätten bståndnomsocaltjänsten.s. 66. Lag om nandemljöbalken. M. 31. Kommunernasroll alkoholområdet nom 67.Slutvarng använtkämbränsle KASAMs mssbrukarvarden. yttrandeöver SKBsFUBprogram92. M. 32. Ny anställnngsskyddslag. A. 68. Elkonkurrensnätmonopol.N. 33. Åtgärder beredasvergesjordbruk 69.Revsorerna EG. N. lvselsndustrfor EG. Jo. 70.Strateg småetagsutvecklng.n. 34.Förarprövare.K. 71.Organsatonernabdrag. C.

126 Statens offentlga utrednngar 1993 Kronologsk tecknng 72.Att nhämtasynpunkterfrån borgarna Det 106.Läkeelkompetens. S. kommunalaomröstnngsnsttutet C Statstköver fnansellamarknader.f. 73.Radkalaorgansatonsändrngar kommuner 108.Försäkrngsrörelse ändrng2. F. landstng. C. 109.Förtroendevaldaansvarvd domstolstrots 74. Kvaltetsmåmng kommunalverksamhet. C. lagtrots.c. 75.Vssamervârdeskefrågor ll, offentlg 110.Integrteteffektvtet kredtupplysnngs verksamhetm.m. F. området.ju. 76.Verkställghet fängelsestraff.ju. lll. Bortabra menhemmabäst Faktaom äldre 77.Kommunaltjånsteexport nternatonellt Europa.S. bståndc. 112.Kommunalnärngspoltk Danmark.C. 78. Mljöskadesäkrngeu framtden.m. 113.Invandrngasyl teor praktk. En 79. Handel mljö mot enhållbarspelplan.m. jämelsemellantolv länderspoltk. Ku. 80.statsvaltnngen EG. Ju. 114.Konto, clearng vecklng.f. 81. Översyn arbetsmljölagen.a. 115.Socaltrygghet EES. S. 82.Frvllgt socaltarbete.kartläggnng 116.Rksbankens Fnansnspektonens kunskapsöverskt. beredskapsansvar. F. 83. Statstk ntegrtet. del 1 Skydd uppgfter denstatlgastatstkenm.m. F. 84.Innovatoner Sverge.N. 85.Ursprungutbldnng socalsnedrekryterng högrestuder. U. 86. Amnngsvånlgasjukhus skydda,stödja främja amnng.s. 87. Beredskapslagrng olja. N. 88. Produktsåkerhetslagen EG. C. 89. Massflykt Sverge asyl hjalpsökande.fo. 90.1nkal demokrat utvecklng. C. 91. Socaltjänstensroll samhällsplanerng samhällsarbete. En kunskapsöversktett dskussonsunderlag.s. 92.Dencentralapolsorgansatonen.Ju. 93.Vårdenssvåral. S. 94. Anpassadkontroll byggandet.m. 95. Ansvars uppgftsdelnngnomdetcvla svaret.f Förändrngar lönegarantsystemet. A. 97. Västsverge Skåne regoner ändrng.c. 98.Partnerskap.Ju. 99.Kart fastghetsverksamhet myndghet bolag.m. 100.FreeandFar electons andbeyond.ud. 101.Lag om totalsvarsplkt.följdändrngarna. Fö. 102.Kvaltet dynamk. Förslagfrån Resursberednngenrörandestatsmaktemas resursdel nng grundläggandehögskoleutbldnngsamt forsknng forskarutbldnng.u. 103 Svensktfske. Jo Stablserng bostadskredtmarknaden. F Monopolkontrollenregleradelmarknad.N.

127 Statens offentlga utrednngar 1993 Systematsk tecknng Justtedepartementet Amnngsvänlgasjukhus skydda,stödja En datalag.[10] främjaamnng.[86] ny EG varagrundlagar.[14] Socaltjänstensroll samhällsplanerng samhälls Ökatpersonval.[21] arbete. En kunskapsoversktett dskussons Handläggnngen vssasäkerhetsfragor.[26] underlag.[91] Reaktonmot ungdomsbrott.del A B. [35] Värdenssvaral. [93] Justtekanslern.En översyn JK:s arbetsuppgfter Läkeelkompetens.[106] Bortabra m.m. [37] menhemmabäst Faktaom äldre Fr rättghetsfrågor.del A B. [40] Europa.[lll] Det allmännasskadeståndsansvar. [55] Socaltrygghet EES. [115] Polsensrättslgabefogenheter.[60] Kommunkatonsdepartementet Personpart Studer anslutnng Personvalskommtténsbetänkande lfostlag.[9] ÖkatpersonvalSOU 1993:21. [63] Ökadkonkurrensjärnvägen.[13] Verkställghet fängelsestraff.[76] Förarprövare.[34] statsvaltnngen EG. [80] Den Fnansdepartementet centralapolsorgansatonen.[92] Partnerskap.[98] Nya vllkor ekonompoltk ekonom Integrtet effektvtet kredtupplysnng kommsonensslag. [16] området.[110] Nya vllkor ekonompoltk ekonomkommsonensslag. Blagor. [16] Utrkesdepartementet Rksbankenprsstablteten.[20] Styrnngs samarbetsformer bståndet.[l] Vad är ett statsrådsarbetevärt [22] Kontrollenöver export strategsktkänslga varor. [56] Bankstodsnämnden. [28] FreeandFar electons andbeyond.[100] Fortsreformerng etagsbesknngen. Del 2. [29] Försvarsdepartementet Folk bostadsrälmngår 1990 framtden. [41] Lag Översyn om totalsvarsplkt.[36] tjänstenkomstbesknngen. [44] Försvaretshögskolor. [42] Kostnadsutjämnngmellankommuner.[53] Massflykt Svergeasyl hjälpsökande.[89] Besknng fastgheter.del l Ansvars uppgftsdelnngnom detcvla Schablonntäkteller fastghetssk[57] svaret. [95] Ēffektvarelednng statlgamyndgheter.[58] Lag om totalsvarsplkt.följdändrngarna.[101] Rättssäkerhetenvd besknngen.[62] Vssamervärdeskefrågor11, offentlg verksamhet Socaldepartementet m.m. [75] Statlgtstöd rehablterng tortyrskadade Statstk ntegrtet,del 1 Skydd uppgfter flyktngar fl. [4] denstatlgastatstken m.m. [83] m. Bensodazepner beroendeframkallandepsykofarmaka. Stablserng bostadskredtmarknaden. [104] [5] Statstköver ñnansellamarknader.[107] Socalsäkrngsregster.[11] Försäkrngsrörelse ändrng2. [108] Rätten bståndnomsocaltjänsten.[30] Konto, clearng awecklng. [114] Kommunernasroll alkoholområdet nom Rksbankens Fnansnspektonens mssbrukarvården.[31] beredskapsansvar. [116] Hälso sjukvården framtden tre modeller. [38] Utbldnngsdepartementet Ett är betalnngsansvar.[49] Serverngsbestämmelser. [50] Kursplaner grundskolan.[2] Överng Ersättnngm: HIVsmtta genomläkelet kvaltet effektvtet. Preconatv. [61] Utformnng ett nytt resursdelnngssyste m: Frvllgt socaltarbete.kartläggnng kunskaps ḡrundläggandehögskoleutbldnng.[3] överskt. [82] Vårdhögskolor

128 Statens offentlga utrednngar 1993 Systematsk tecknng kvaltet utvecklng huvudmannaskap. [12] Cvldepartementet Kunskapenskrona. [23] Trosabryter sg loss.bytänkandeellerdemokratns Frågor folkbldnngen. [64] räddnng.[45] Ursprung utbldnng socalsnedrekryterng Vssakyrkofrågor. [46] högrestuder. [85] Konsekvenser valmöjlgheternom skola Kvaltet dynamk. Förslagfrän Resursberednngen barnomsorg,äldreomsorgprmärvård. [47] rörandestatsmakternaresursdelnng grund Kommunalerksamheter egenvaltnng läggandehögskoleutbldnngsamtforsknng kommunalaaktebolag.enjämandestude.[48] forskarutbldnng.[102] Ny marknadsñrngslag.[59] Jordbruksdepartementet Organsatonemasbdrag. [71] Att nhämtasynpunkterfrån borgarna Det Lvselshygen småskalglvselsprodukton. kommunalaomrösmngsnsttutet ämpnng. [72] [6] Radkalaorgansatonsändrngar kommuner Socalaåtgärder jordbrukare. [25] landstng.[73] Åtgärder beredasvergesjordbruk Kvaltetsmätnng kommunalverksamhet.[74] lvselsndustr EG. [33] Kommunaltjänsteexport nternatonelltbständ.[77] Svensktfske. [103] Produktsäkerhetslagen EG. [88] Lokal demokrat utvecklng. [90] Arbetsmarknadsdepartementet Västsverge Skåne regoner ändrng. [97] Ny anställnngsskyddslag. [32] Förtroendevaldaansvarvd domstolstrots Poltk mot arbetslöshet.[43] lagtrots.[109] Ersättnngvd arbetslöshet.[53] Kommunalnärngspoltk Danmark.[112] Översyn arbetsmljölagen.[81] Förändrngar lönegarantsystemet. [96] Mlö naturresursdepartementet Kulturdepartementet AcceptansToleransDelaktghet.[18] Kommunerna mljöarbetet.[19] Löneskllnader lönedshmnerng. Mljöbalk. Del 1 2. [27] Om kvnnor män arbetsmarknaden. [7] Naturupplevelser utanbuller enkvaltet värna. löneskllnader lönedskrmnerng.om kvnnor [51] män arbetsmarknaden.blagedel. [8] Handlngsplanmot buller. Ägandet rado televson allmänhetenstjänst. Handlngsplanmot buller. Blagedel.[65] [17] Lag om nande mljöbalken.[66] Utlännngslagen en partell översyn. [24] Slutvarng använtkämbrânsle KASAMs En gräns ñlmcensuren.[39] yttrandeöver SKBsFUBprogram92. [67] Utvsnng grund brott. [54] Mljöskadesäkrngen framtden.[78] Invandrng asyl teor praktk. Enjämelse Handel mljö mot en hållbarspelplan.[79] mellantolv länderspoltk. [113] Anpassadkontroll byggandet.[94] Kart fastghetsverksamhet myndghet Närngsdepartementet bolag. [99] Svenskaregler nternatonellomdelnng olja vd enoljekrs. [15] Elkonkurrensnätmonopol.[68] Revsorerna EG. [69] Strateg smäetagsutvecklng.[70] Innovatoner Sverge. [84] Beredskapslagrng olja. [87] Monopolkontroll en regleradelmarknad.[105]