En rapport från Almega. juni Välfärdsutmaningen

Transkript

1 En rapport från Almega jun 2017 Välfärdsutmanngen 2020

2

3 Inlednng I SCB (2016) konstateras att de utbldnngsnrktnngar där arbetsgvarna har störst problem med att htta sökande är grundskollärar-, sjuksköterske-, frtdspedagog- och förskollärarutbldnng. Det var alltså nom vård, skola och omsorg som brsten på arbetskraft var som störst Samtdgt talar allt för att behovet av arbetskraft kommer att öka kraftgt nom de närmaste åren. Kommuner och landstng kan behöva rekrytera mer personal än någonsn tdgare. Detta har flera orsaker. En är att spåret av flyktngkrsen förväntas ett stort antal utrkes födda få uppehållstllstånd Sverge under de närmaste åren, samtdgt som även den nfödda befolknngen ökar. En annan orsak är att om det vnstbegränsnngsförslag som Välfärdsutrednngen lagt fram genomförs, kommer med största sannolkhet en stor del av de utförarna söka sg bort från välfärdstjänsterna. Det nnebär att kommuner och landstng skulle behöva ersätta eller ta över all den personal som fnns hos dessa. Det går nte att med säkerhet förutspå hur många nya elever och brukare nom vård, skola och omsorg som kommuner och landstng behöver göra plats för under de närmaste åren. V vet ännu nte hur många utrkes födda som kommer att få uppehållstllstånd och hur mycket den övrga befolknngen kommer att öka fram tll 2020 och det är nte heller säkert att Välfärdsutrednngens förslag kommer att genomföras. Men genom att använda SCBs befolknngsprognoser och sammanställa antalet brukare och elever hos kan v skapa en översktlg bld av behovet under de närmaste åren. V arbetar med två olka scenaron. Ett där alla försvnner och ett där hälften av deras försvnner. Rapporten är framtagen av Krecbergs Utrednng & Opnon på Almegas uppdrag. Det bör påpekas att rekryterngsbehovet kommuner och landstng sannolkt underskattas de beräknngar som presenteras nedan. En orsak är att det en betydande del av personalen nom kommuner och landstng kommer att pensoneras under de närmaste åren. Det kan röra sg om uppemot personer. 1 Utöver det kommer det att krävas stora vuxenutbldnngsnsatser för många av de nyanlända. 1 Enlgt SCBs regsterbaserade arbetsmarknadsstatstk var av de anställda nom kommuner och landstng mellan 60 och 64 år År 2020 kommer denna grupp vara 65 och 70 år.

4 Invandrng och annan befolknngsöknng ger ökade välfärdsbehov Under senare år har nvandrngen tll Sverge ökat kontnuerlgt. Antalet asylsökande var rekordmånga under 2015 men har nu med ett förändrat regelverk mnskat kraftgt. Samtdgt fnns det många personer som fortfarande väntar på besked om uppehållstllstånd. Enlgt SCBs befolknngsprognos kommer antalet utrkes födda uppgå tll drygt år Det är fler än Fgur 1 Antalet utrkes födda Sverge Källa: SCB Bara under de närmaste fyra åren förväntas antalet utrkes födda öka med crka personer. Totalt beräknas befolknngen öka med personer under dessa år. Öknngen kommer gvetvs ställa krav på en ökad produkton av välfärdstjänster. Det totala antalet nya nvånare kommer påverka tll exempel behovet av sjukvård och personlg assstans. Antalet personer åldrarna 1-6 år kommer påverka behovet av förskoleplatser. Storleken på åldersgruppen 7-15 år kommer påverka behovet av platser grundskolan och personer åldrarna kommer att behöva gymnaseplatser. Äldre framförallt från 80 år och uppåt kommer att ha behov av särsklda boenden och hemtjänst. V har därför delat upp befolknngsöknngen olka åldersgrupper.

5 Tabell 1 Befolknngsöknng olka åldersgrupper mellan och uppdelat efter nrkes och utrkes födda Total befolknngsöknng Varav utrkes födda Varav nrkes födda Totalt år år år >79 år Övrga åldrar Källa: SCB Det stora antalet nya nvånare nnebär nte bara en ökad efterfrågan på välfärdstjänster, utan framförallt nvandrngen kan också bdra tll att lösa en del av de rekryterngsbehov som fnns nom en. Detta eftersom som de utrkes födda står för nästan hela öknngen av befolknngen arbetsför ålder. Samtdgt bör det påpekas att en stor del av dem som nylgen anlänt tll Sverge nte har den utbldnng som krävs för att fylla behovet av personal nom vård, skola och omsorg. Även om utbldnngsnsatser kommer att vara vktga kommer den stora delen av de nya nvånarna nte kunna arbeta som tll exempel sjuksköterskor eller lärare. I Arbetsförmedlngen (2016) redovsas vlken utbldnngsnvå som de personer som ngår etablerngsuppdraget har. 2 2 I etablerngsuppdraget ngår personer mellan 20 och 65 år som uppehållstllstånd som flyktng, kvotflyktng, skyddsbehövande eller anhörg tll någon av dessa.

6 Fgur 2 Utbldnngsnvå bland hela befolknngen år 2016 och bland personer etablerngsuppdraget jan-okt ,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Förgymnasal Gymnasal Eftergymnasal Befolknngen år Personer etablerngsuppdraget Källa: SCB, Aku och Arbetsförmedlngen 2016 Som framgår av dagrammet ovan har alltså nära hälften av de nyanlända som högst en grundskoleutbldnng vd den aktuella tdpunkten och kommer därför sannolkt nte kunna bdra tll att lösa behovet av utbldad personal fram tll 2020.

7 Alternatva välfärden Det fnns dag ett stort antal nom vård, skola och omsorg som fnanseras av skattemedel. Det handlar om vnstsyftande företag, stftelser och kooperatv. En del av utförarna upphandlas av offentlga nköpare medan de andra får sna ntäkter va valfrhetssystem. Enlgt SCBs Utförarregster är crka sysselsatta som fnanseras av landets kommuner. Ytterlgare är sysselsatta välfärdstjänster som fnanseras av landstngen. Utöver detta tllkommer de som arbetar med personlg assstans. Dessa välfärdstjänster fnanseras av staten och ngår därför nte Utförarregstret. Välfärdsutrednngen (2016) uppskattar antalet sysselsatta nom personlg assstans tll drygt Välfärsutrednngen (2016) föreslår en kraftg begränsnng av de rörelseresultat som välfärdsföretagen ska tllåtas ha. Förslaget nnebär att rörelseresultatet ska begränsas tll en avkastnng på 7 procent + statslåneräntan på det operatva kaptalet respektve bolag. Problemet är att välfärdsföretagen ofta har ett lågt operatvt kaptal. Detta beror på att operatvt kaptal räknas ut genom att rörelseskulder dras från rörelsetllgångarna. Rörelsetllgångarna består bland annat av fastgheter och maskner vlket ofta saknas välfärdsföretag. I rörelseskulder ngår bland annat skatteskulder vlka ofta är stora personalntensva tjänsteföretag. Det nnebär att välfärdsföretagen kan rörelsetllgångarna vara lägre än rörelseskulderna vlket då ger ett negatvt operatvt kaptal. Revsonsbolaget PWC har på Svenskt Närngslvs uppdrag undersökt vlken rörelsemargnal 3 företag nom vård, skola och omsorg skulle tllåtas ha om Välfärdsutrednngen förslag genomfördes. 4 Fgur 3 Accepterad rörelsemargnal vd vnsttak (SNI 85-88, Välfärdsbolag, baserat på 2014 års data) under 0% 0-0,99% 1-1,99% 2-2,99% 3-3,99% 4-4,99% 5-5,99% 6-6,99% 7-7,99% 8-8,99% 9-9,99% över 10% Källa: PWC (2016) 3 Rörelsemargnalen defneras som rörelseresultatet/omsättnngen. 4 PWC (2016)

8 Sammanställnngen från PWC vsar att omkrng vart fjärde företag nom vård, skola och omsorg har ett negatvt operatvt kaptal och skulle därför tvngas göra årlga förluster om Välfärdsutrednngens förslag genomfördes. Sammantaget är det knappt 80 procent av företagen som skulle behöva ha en rörelsemargnal under två procent. PWC konstaterar rapporten att vår bedömnng är att en rörelsemargnal över td om högst två procent som regel är otllräcklg välfärdsbranschen för att drva en ekonomskt sund och stabl verksamhet. Det bör noteras att PWCs analys enbart gäller aktebolag. Här ngår nte kooperatv och stftelser som även de utför välfärdstjänster på uppdrag av kommuner och landstng. Enlgt Välfärdsutrednngen (2016) drevs en tredjedel av de frstående grundskolorna andra former än aktebolag. För gymnaseskolor var motsvarande andel 15 procent. Samtdgt bör det påpekas att även de deella företagen påverkas negatvt av Välfärdsutrednngens vnstbegränsnng. De deella företagen har flera sammanhang protesterat mot förslaget och skrver DN ( ) att: Som företrädare för den déburna välfärden är v allvarlgt oroade då v ser att förslagen får långtgående konsekvenser där resultatet kan bl det motsatta mot det önskade. Idéburen välfärd får då svårt att fnnas kvar och Sverge kommer stället att stå med ett monopol form av det offentlga och ett olgopol bestående av några få stora prvata koncerner som sörjer för medborgarnas välfärd. Slutsatsen är därför att huvuddelen av de välfärdstjänster som dag hanteras av kommer att försvnna på några års skt om Välfärdsutrednngens förslag genomförs. Frågan är då hur många elever och brukare som dag får sna välfärdstjänster utförda av cke-offentlga alternatv. Nedan har v sammanställt den tllgänglga statstken nom några av de vktgaste välfärdsområdena. Inom utbldnng gäller det för-, grund och gymnaseskola. V har tagt fram uppgfter över antalet besök nom sjukvården tll läkare och andra personalkategorer. Inom omsorgen har v uppgfter om antalet boende och antalet personer med hemtjänst. Slutlgen har v också uppgfter om antalet berättgade tll personlg assstans. Sammanställnngen är nte heltäckande. Om Välfärdsutrednngens vnstbegränsnng skulle genomföras fnns det även andra brukare som skulle påverkas. V har här tll exempel nte uppgfter om ndvd och famljeomsorgen eller flyktngmottagnngen.

9 Tabell 2 Elever, brukare och besök hos Välfärdstjänst Antal brukare eller antal besök vd 2015 eller Läsåret 2015/16 Förskola Grundskola Gymnaseskola Läkarbesök Besök hos annan personalkategor Äldreboende Hemtjänst Personlg assstans Källa: För för-, grund och gymnaseskola, Skolverkets databas jämförelsetal. För besök nom sjukvården, SKLs verksamhetstabeller. Uppgfter om äldreboende och hemtjänst är hämtade från Socalstyrelsen (2015). För antal assstansberättgade, Försäkrngskassan. Tabellen ska alltså läsas på detta sätt. Antal frskoleelever uppgck tll under läsåret 2015/16 och antalet läkarbesök hos uppgck tll under 2015.

10 Totala effekter av befolknngsförändrngar och vnstbegränsnng I detta avsntt försöker v summera effekterna av den förväntade befolknngsöknngen och av att många kommer att försvnna om förslaget tll vnstbegränsnng genomförs. V försöker alltså kvantfera hur många elever och brukare nom respektve område som kommuner och landstng behöver göra plats för de egna verksamheterna fram tll Effekterna kommer med säkerhet att varera mellan olka regoner landet. Både genom att öknngen av utrkes födda kommer att varera och för att det fnns stora skllnader hur stor del av vård, skola och omsorg som kommunerna och landstngen sköter egen reg. V har därför försökt att prognostsera behovet varje län fram tll Det bör påpekas att dessa beräknngar är förenade med stor osäkerhet. För det första utgår v från SCB:s befolknngsprognoser och det fnns nga garanter för att dessa kommer att vsa sg vara korrekta. Poltska beslut kan snabbt förändra prognoserna för hur många utrkes födda som får uppehållstllstånd Sverge. För det andra publcerar nte SCB några länsvsa befolknngsprognoser. Det nnebär att v måste göra antaganden om hur befolknngsöknngen kommer att fördela sg över Sverge. I våra beräknngar utgår v från att fördelnngen över landet kommer att vara lkadan som under åren som under åren I tabellen nedan redovsas hur stor andel av befolknngsöknngen för utrkes och nrkes födda som v antar kommer tllfalla respektve län. Tabell 3 Förändrng av befolknngen och förväntad öknng Befolknngs- öknng Andel av befolknngsöknngen Förväntad befolknngsöknng Varav utrkes födda Varav nrkes födda Bleknge ,9% Dalarna ,3% Gotland 734 0,1% Gävleborg ,4% Halland ,6% Jämtland ,3% Jönköpng ,7% Kalmar ,5% Kronoberg ,8% Norrbotten ,3% Skåne ,0% Stockholm ,0% Södermanland ,0% Uppsala ,4% Värmland ,0% Västerbotten ,1% Västernorrland ,5% Västmanland ,6% Västra Götaland ,8% Örebro ,5% Östergötland ,9% Rket Källa: SCBs befolknngsstatstk och egna beräknngar

11 Med antagandet om att länen kommer att få en lka stor andel av befolknngsöknngen under som mellan kommer alltså befolknngen Stockholms län öka med över personer varav kommer vara födda utomlands. Den totala öknngen på Gotland förväntas stanna vd knappt 600 personer. V antar också att fördelnngen mellan äldre och yngre kommer att vara densamma över hela landet. Det nnebär tll exempel att Jönköpngs län förväntas de ta emot 2,7 procent av hela befolknngsöknngen samtlga åldersgrupper. I våra beräknngar förväntas de nyanlända använda välfärdstjänsterna samma utsträcknng som dagens befolknng. Den mest osäkra delen beräknngarna gäller hur Välfärdsutrednngens förslag kommer påverka de prvata utförarna. V vet dag nte om förslaget kommer att genomföras och v vet ännu nte hur många som kommer att försvnna från välfärdssektorn om förslaget genomförs. Beräknngarna ska därför nte ses som en prognos utan mer som en ndkaton på behovet av ytterlgare nom kommuner och landstng om de utförarna lägger ned sna verksamheter. V gör beräknngar utfrån två olka scenaron. I det ena alternatvet ska all framtda hanteras av offentlga aktörer. I det andra scenarot mnskar de frstående aktörernas välfärdstjänster med 50 procent.

12 Förskolan Under 2015 fanns det drygt barn nskrvna vd landets förskolor. Samtdgt fanns det barn åldrarna 1-6 år. Det nnebar att nära 70 procent av barnen dessa åldrar gck olka förskolor. V utgår därför från att av den förväntade öknngen på crka barn dessa åldrar kommer crka 70 procent att behöva plats förskolorna. Samtdgt fnns det dag crka barn fra förskolor. I scenaro två där kommunerna behöver ta över hälften av de utförarnas elever kommer landets kommuner behöva öka antalet förskoleplatser med , en öknng med 19 procent från dagens nvå. De regonala skllnaderna är stora. Medan Stockholms kommuner skulle behöva öka antalet platser med 39 procent räcker det med en öknng på 6 procent Norrbotten. Tabell 4 Behov av ökat antal kommunala förskoleplatser fram tll 2020 Antal elever Antal elever vd Behov genom ökad nvandrng Behov genom övrg befolknngsförändrng scenaro 1 där alla försvnner scenaro 2 där de utförarna utför hälften av dagens tjänster. och landstngens scenaro 1 och landstngens scenaro 2 Bleknge % 9% Dalarna % 7% Gotland % 12% Gävleborg % 10% Halland % 18% Jämtland % 7% Jönköpng % 12% Kalmar % 9% Kronoberg % 14% Norrbotten % 6% Skåne % 19% Stockholm % 39% Södermanland % 14% Uppsala % 26% Värmland % 8% Västerbotten % 8% Västernorrland % 6% Västmanland % 20% Västra Götaland % 14% Örebro % 10% Östergötland % 13% Rket % 19% Källa: Skolverket och egna beräknngar

13 Grundskola I grundskolan är andelen något lägre än förskolan. Dessutom är den förväntade öknngen av åldersgruppen 7-15 år högre. Det nnebär att öknngen av både nrkes och utrkes födda får en, relatvt sett, större betydelse grundskolan. Under läsåret 2015/16 fanns det enlgt Skolverket drygt elever grundskolan. Befolknngen åldrarna 7-15 år uppgck tll V har därför antagt att öknngen av antalet platser exakt motsvarar befolknngsöknngen denna åldersgrupp. 5 Det fnns dag crka elever frskolor. Om hälften av dessa platser försvnner blr det totala kravet på elever kommunala grundskolor I Stockholm skulle kravet motsvara en öknng på 39 procent eller knappt elever. Tabell 5 Behov av ökat antal kommunala grundskoleplatser fram tll 2020 Antal elever Antal elever vd Behov genom ökad nvandrng Behov genom övrg befolknngsförändrng Totalt behov scenaro 1 där alla försvnner scenaro 2 där de utförarna utför hälften av dagens tjänster. och landstngens scenaro 1 och landstngens scenaro 2 Bleknge % 15% Dalarna % 9% Gotland % 10% Gävleborg % 14% Halland % 16% Jämtland % 7% Jönköpng % 11% Kalmar % 10% Kronoberg % 14% Norrbotten % 6% Skåne % 19% Stockholm % 36% Södermanland % 23% Uppsala % 25% Värmland % 7% Västerbotten % 9% Västernorrland % 9% Västmanland % 19% Västra Götaland % 18% Örebro % 16% Östergötland % 17% Rket % 20% Källa: Skolverket och egna beräknngar 5 Med en exakt beräknng motsvarar antalet grundskoleplatser 99,2 procent av befolknngen mellan 7-15 år.

14 Gymnaseskolan Under läsåret 2015/16 fanns det elever gymnaseskolan och det fanns knappt personer åldrarna år. Det nnebar att crka 77 procent av dessa ungdomar gck gymnaseskolan. Befolknngsöknngen dessa åldrar bör därför motsvara drygt gymnaseplatser. Crka elever går dag fra gymnaseskolor. Om hälften av dessa platser försvnner nnebär det att det totala behovet av nya kommunala gymnaseplatser kommer vara crka år Det motsvarar en öknng på 30 procent. I Stockholm skulle de kommunala gymnaseplatserna behöva öka med 61 procent. Tabell 6 Behov av ökat antal kommunala gymnaseplatser fram tll 2020 Antal elever Antal elever vd Behov genom ökad nvandrng Behov genom övrg befolknngsförändrng Totalt behov scenaro 1 där alla försvnner scenaro 2 där de utförarna utför hälften av dagens tjänster. och landstngens scenaro 1 och landstngens scenaro 2 Bleknge % 11% Dalarna % 19% Gotland % 8% Gävleborg % 16% Halland % 22% Jämtland % 12% Jönköpng % 13% Kalmar % 13% Kronoberg % 27% Norrbotten % 4% Skåne % 38% Stockholm % 61% Södermanland % 29% Uppsala % 28% Värmland % 18% Västerbotten % 13% Västernorrland % 17% Västmanland % 33% Västra Götaland % 28% Örebro % 20% Östergötland % 29% Rket % 30% Källa: Skolverket och egna beräknngar

15 Läkarbesök Inom sjukvården gjordes det drygt 28 mljoner läkarbesök under Befolknngen uppgck tll drygt under samma år. I genomsntt gjordes därför 2,9 läkarbesök per nvånare. Öknngen av befolknngen fram tll 2020 bör därför skapa omkrng drygt 1,3 mljoner nya läkarbesök. Av läkarbesöken gjordes 9,8 mljoner hos vårdgvare. Om hälften av läkarna de prvata alternatven försvnner nnebär det att landstngen behöver skapa utrymme för 6,2 mljoner fler läkarbesök nom den egna regn. Det motsvarar en öknng på 33 procent. I Stockholm skulle öknngen behöva bl runt 73 procent. Även Hallands län skulle landstnget tvngas tll en dramatsk antalet läkarbesök. Här skulle öknngen behöva uppgå tll 43 procent. Tabell 7 Behov av ökat antal läkarbesök landstngens egna reg 7 Antal besök Antal besök vd Behov genom ökad nvandrng Behov genom övrg befolknngsförändrng scenaro 1 där alla försvnner scenaro 2 där de utförarna utför hälften av dagens tjänster. och landstngens scenaro 1 och landstngens scenaro 2 Bleknge % 13% Dalarna % 8% Gotland % 9% Gävleborg % 22% Halland % 43% Jämtland % 5% Jönköpng % 19% Kalmar % 12% Kronoberg % 20% Norrbotten % 8% Skåne % 34% Stockholm % 73% Södermanland % 20% Uppsala % 30% Värmland % 10% Västerbotten % 11% Västernorrland % 14% Västmanland % 36% Västra Götaland % 30% Örebro % 11% Östergötland % 16% Rket % 33% Källa: SKL och egna beräknngar 6 Källa: SKL 7 Besöken hos summerar nte exakt på grund av avrundnngsproblem.

16 Besök hos andra personalkategorer än läkare Besöken hos andra personalkategorer än läkare sjukvården uppgck tll knappt 40 mljoner vlket motsvarar 4 besök per nvånare. Det nnebär att befolknngsöknngen skulle skapa ett behov av 1,8 mljoner nya besök sjukvården. Idag görs 14 mljoner av besöken hos andra personalkategorer än läkare hos vårdgvare. I scenaro 2 skulle därför behovet av nya besök hos dessa personalkategorer landstngens reg öka med 8,8 mljoner eller med 34 procent. Besöken Stockholms läns landstngs reg skulle behöva öka med hela 86 procent. Tabell 8 Behov av ökat antal besök hos andra personalkategorer landstngens egna reg 8 Antal besök Antal besök vd Behov genom ökad nvandrng Behov genom övrg befolknngsförändrng scenaro 1 där alla försvnner scenaro 2 där de utförarna utför hälften av dagens tjänster. och landstngens scenaro 1 och landstngens scenaro 2 Bleknge % 14% Dalarna % 12% Gotland % 8% Gävleborg % 22% Halland % 33% Jämtland % 12% Jönköpng % 17% Kalmar % 10% Kronoberg % 23% Norrbotten % 15% Skåne % 38% Stockholm % 86% Södermanland % 20% Uppsala % 33% Värmland % 13% Västerbotten % 12% Västernorrland % 22% Västmanland % 43% Västra Götaland % 27% Örebro % 17% Östergötland % 16% Rket % 34% Källa: SKL och egna beräknngar 8 Besöken hos summerar nte exakt på grund av avrundnngsproblem.

17 Äldreboende Antalet äldre särsklt boende uppgck tll knappt under Detta antal motsvarar crka 18 procent av befolknng över 80 år. Öknngen av äldre fram tll 2020 kan därför förväntas ge ett behov på över 7000 nya platser äldreboenden. Omkrng av platserna äldreboenden under 2015 fanns hos prvata. Det totala behovet av nya platser kommunala boenden uppgår scenaro 2 tll knappt vlket motsvarar en öknng på 22 procent. De regonala varatonerna är stora. I Västernorrland behöver öknngen av platserna endast uppgå tll 2 procent. I Stockholm och Uppsala behöver öknngen däremot bl 89 respektve 74 procent. Tabell 9 Behov av nya platser kommunala äldreboenden Antal brukare Antal brukare hos Behov genom ökad nvandrng Behov genom övrg befolknngsförändrng scenaro 1 där alla försvnner scenaro 2 där de utförarna utför hälften av dagens tjänster. och landstngens scenaro 1 och landstngens scenaro 2 Bleknge % 4% Dalarna % 6% Gotland % 17% Gävleborg % 6% Halland % 21% Jämtland % 9% Jönköpng % 6% Kalmar % 8% Kronoberg % 14% Norrbotten % 1% Skåne % 26% Stockholm % 89% Södermanland % 13% Uppsala % 74% Värmland % 10% Västerbotten % 3% Västernorrland % 2% Västmanland % 15% Västra Götaland % 14% Örebro % 9% Östergötland % 35% Rket % 22% Källa: Socalstyrelsen 2015 och egna beräknngar 9 Socalstyrelsen (2015)

18 Hemtjänst Antalet brukare hemtjänsten uppgck tll 45 procent av befolknngen över 80 år. Därmed skulle öknngen av antalet över 80 år betyda att nya platser nom hemtjänsten behövs fram tll En halverng av antalet brukare av prvat hemtjänst skulle nnebära en mnsknng med crka brukare. Därmed skulle det totala behovet av ökad kommunal hemtjänst uppgå tll drygt personer. Det motsvarar en öknng på 21 procent. I Stockholm skulle öknngen behöva uppgå tll 103 procent. Tabell 10 Behovet av nya platser nom kommunal hemtjänst Antal brukare Antal brukare hos Behov genom ökad nvandrng Behov genom övrg befolknngsförändrng scenaro 1 där alla försvnner scenaro 2 där de utförarna utför hälften av dagens tjänster. och landstngens scenaro 1 och landstngens scenaro 2 Bleknge % 9% Dalarna % 6% Gotland % 23% Gävleborg % 10% Halland % 18% Jämtland % 14% Jönköpng % 10% Kalmar % 6% Kronoberg % 10% Norrbotten % 3% Skåne % 15% Stockholm % 103% Södermanland % 17% Uppsala % 33% Värmland % 6% Västerbotten % 8% Västernorrland % 5% Västmanland % 26% Västra Götaland % 11% Örebro % 9% Östergötland % 22% Rket % 21% Källa: Socalstyrelsen (2015) och egna beräknngar

19 Personlg assstans Under 2016 uppgck antalet assstansberättgade tll crka Det motsvarar crka 0,15 procent av befolknngen. Befolknngsöknngen bör därför leda tll en assstansberättgade med drygt 700 personer. Huvuddelen av all personlg assstans hanteras av. Om hälften av den assstans som utförs av cke-offentlga alternatv försvann skulle det nnebära ett krav på en öknng av den offentlg utförda assstansen med personer. Det är en öknng med 180 procent. I Stockholm och Skåne skulle öknngen behöva uppgå tll 380 respektve 347 procent. Tabell 11 Behovet av nya platser nom personlg assstans offentlg reg Antal brukare Antal brukare hos Behov genom ökad nvandrng Behov genom övrg befolknngsförändrng scenaro 1 där alla försvnner scenaro 2 där de utförarna utför hälften av dagens tjänster. offentlg scenaro 1 offentlg scenaro 2 Bleknge % 93% Dalarna % 202% Gotland % 252% Gävleborg % 88% Halland % 218% Jämtland % 134% Jönköpng % 76% Kalmar % 133% Kronoberg % 82% Norrbotten % 96% Skåne % 347% Stockholm % 380% Södermanland % 130% Uppsala % 170% Värmland % 76% Västerbotten % 102% Västernorrland % 163% Västmanland % 279% Västra Götaland % 150% Örebro % 165% Östergötland % 204% Rket % 180% Källa: Försäkrngskassan och egna beräknngar

20 Slutsatser I denna rapport analyseras de ökade behov av offentlg som kan förväntas fram tll Enlgt SCBs befolknngsprognoser kommer befolknngen öka med personer, varav förväntas vara utrkes födda. Det kommer att nnebära ett behov av fler platser för elever och patenter. Redan dag är lärare och sjuksköterskor bland de största brstyrkena. Tllskottet av nya nvånare kommer att nnebära att en del av rekryterngsbehovet kan fyllas, men samtdgt har många av de nyanlända en alltför låg utbldnngsnvå för att kunna arbeta som tll exempel lärare, läkare eller sjuksköterskor redan Svårgheterna med att kunna möta rekryterngsbehoven rskerar också att förvärras dramatskt genom att Välfärdsutrednngen föreslagt en vnstbegränsnng som rskerar att tvnga bort de flesta av de som dag är verksamma nom vård, skola och omsorg. Om hälften av den produkton som dag utförs av försvnner och kommuner och landstng samtdgt ska täcka upp för de ökade behov nvandrngen samt övrg befolknngsöknng medför, kommer det nnebära en rekordartad ökad offentlg. Bland annat skulle det behövas nya kommunala grundskoleplatser, crka nya kommunala gymnaseplatser samt plats för knappt 6,2 mljoner läkarbesök landstngen. Tabell 12 Sammanfattnng av beräknngar för rket Antal brukare eller antal besök Antal brukare eller antal besök vd Behov genom ökad nvandrng Behov genom övrg befolknngsförändrng Totalt behov scenaro 1 där alla försvnner scenaro 2 där de utförarna utför hälften av dagens tjänster. och landstngens scenaro 1 och landstngens scenaro 2 Förskola % 19% Grundskola % 20% Gymnaseskola % 30% Läkarbesök % 33% Besök hos annan personal % 34% Äldreboende % 22% Hemtjänst % 21% Personlg assstans % 180% Det bör påpekas att det totala rekryterngsbehovet kommuner och landstng med största sannolkhet kommer att vara betydlgt större än vad som framgår av sammanställnngen ovan. Som v tdgare nämnt kommer uppemot personer nom kommuner och landstng pensoneras under de närmaste åren. Pensonsavgångarna kommer att fortsätta även efter I Lärarförbundet (2016) uppskattas att lärare kommer att pensoneras fram tll Problemen kommer att vara störst Norrbotten, Dalarna, Jämtland och Gotland. Inom vården och omsorgen uppskattade SKL (2014) att antalet pensonerngar mellan skulle uppgå tll knappt Utöver detta kommer det att krävas stora utbldnngsnsatser för stora delar av utrkesfödda som får uppehållstllstånd under de närmaste åren. I LO (2017) föreslås att crka personer arbetsför ålder skulle omfattas av så kallade utbldnngsjobb. Dessutom skulle tals vuxna behöva grundskoleutbldnng.

21 Referenser Arbetsförmedlngen (2016) DN-Debatt ( ) Lärarförbundet (2016) PWC (2016) Avkastnng på bokfört operatvt kaptal välfärdsbolag SCB (2016). Arbetskraftsbarometer Vlka utbldnngar ger jobb? SKL (2014) Så möter v rekryterngsutmanngarna nom vården och omsorgen. Socalstyrelsen (2015). Statstk om äldre och personer med funktonsnedsättnng. Välfärdsutrednngen (2016). Ordnng och reda välfärden, SOU 2016:78.

22

23

24 Almega är Sverges ledande organsaton för tjänsteföretag V är 165 anställda som representerar ett sextotal olka branscher tjänstesektorn. Våra medlemmar är ca företag som anställer över medarbetare. Almegas rådgvare och jurdska experter ger medlemsföretagen råd och stöd alla sorters personalfrågor, från anställnng tll uppsägnng. V förhandlar om crka 160 olka kollektvavtal varje avtalsperod. Almega är också en av de stora opnonsbldarna med tjänsteföretagens behov för ögonen. Tllsammans med Almega och Almegas experter kan tjänsteföretagare bl säkrare arbetsgvare och ägna mer td åt sn kärnverksamhet. almega.se