Bostadspolitik överväganden och HÅR. förslag. láwéf/q. från produktions- till boendepolitik. Oct...SCR. Inrikesdepartementet

Transkript

1 HÅR M WW 1996:156 w Statens offentlga utrednngar Inrkesdepartementet Oct...SCR láwéf/q Bostadspoltk 2000 från produktons tll boendepoltk överväganden slag Särtryck tll Slutbetänkande Bostadspoltska utrednngen Stockholm 1996

2 SOU Ds kan köpas från Frtzes Frtzes, Offentlga Publkatoner, kundtjänst. För remssutsändnngar SOU Ds svarar uppdrag Regerngskanslets valtnngskontor. Beställnngsadress: Frtzes kundtjänst Stockholm Orderfax: Ordertel: Svara remss. Hur Var. Statsrâdsberednngen, En lten broschyr underlättar arbetet den som som Broschyren kan beställas hos: Regerngskanslets valtnngskontor Dstrbutonscentralen Stockholm Fax: Telefon: skall svara remss. Graphc SystemsAB, Göteborg 1996 ISBN ISSN X

3 Förord Denna publkaton särtryck Bostadspoltska utrednngens är ett ur slutbetänkande. Särtrycket nnehåller kommtténs överväganden slag. Underlag tll kommtténs ställnngstagande blagor med samt bland kommttédrektv, reservatoner särsklda yttranden annat fnns slutbetänkandet Bostadspoltk 2000, från produktons tll boendepoltk SOU 1996: 156. Expertrapporter tll utrednngen är publcerade en separat blaga tll slutbetänkandet SOU 1996:156.

4 % JsåzhltgqamázéåA w ;samm YtáreêügqsrwzLâå wläápwâj ø á A 7zeséazaéáuq m. âñtxüü y ahgsaåzzaâaødâuâm wwwut

5 SOU 1996:156 Innehån Kommtténs överväganden slag Förutsättnngar 2000talets boendepoltk Bostadspoltken är en del välfärdspoltken Boendepoltk stället produktons poltk Mål bostadspoltken De samhällsekonomska utsättnngarna Långsktgt hållbar bostadspoltk Efterfrågan på bostäder Regonala skllnader Hushållens boende Hög bostadsstandard Boendekostnader Bostadsbdrag bostadstllägg Hyresnvån Boendesegregaton Problembld En sammanhållen poltk Lokala utvecklngsprogram Kommunalt ansvar utvecklngs programmen Statsbdrag tll programmen Programmens utformnng Fnanserng stödet Samordnng med andra nsatser Boende äldre personer med funktons hnder Behov anpassnng personer med funktonshnder Bostäders tllgänglghet Särsklda boendefomer Ungdomars boende

6 6 Innehåll SOU 1996: Ungdomars stuaton på bostadsmarknaden Utbudet bostäder ungdomar Informaton om bostadsmarknaden Studenternas bostadsstuaton Bostadsbdrag tll ungdomar Jämställdhetsperspektv Ekologskt långsktga perspektv Mljökr ny ombyggnad Prorterade nvesterngsbdrag tll mljöåtgärder boendet Samordnng boendets mljöfrågor Estetsk kvaltet Behovet estetsk kvaltet god arktektur Kommunala arktekturprogram l0.3 Behovet konstnärlg utsmycknng Kommunernas roll bostadspoltken Kommunernas ansvar styrmedel ll.2 Uppgfter en kommunal boendepoltk Styrmedel en boendepoltk Bosparande l.12.l Sparstmulans l2.2 Förbättrat konsumentskydd l.l2.3 Slutna bosparsystem bosparkassor De unga hushållens bosparande l.l2.5 Bosparande hyresrätt l.l2.6 Utvecklng bosparande Fnanserng bostäder på kredtmarknaden Bostadsetagens ekonomska vllkor l.l4.l Eget kaptal De kommunala bostadsetagen Bostadspoltkens admnstraton Statens stöd tll bostadsproduktonen överväganden 47.. l.l6.l Övergång tll nvesterngsbdrag l.l6.2 Kostnader nyprodukton bostäder Neutraltet mellan upplåtelseforrnema Statens stöd tll bostadsproduktonen slag l Hyresrätt nyprodukton l.17.2 Hyresrätt befntlgt bostadsbestånd Egnahem nyprodukton Egnahem befntlgt bostadsbestånd

7 SOU 1996:156 Innehåll Bostadsrättens vd nkomstbehandlng fastghetsbeskattnng l.17.6 Bostadsrätt nyprodukton l.17.7 Bostadsrätt befntlgt bostadsbestånd Regler nvesterngsbdrag l8.1 Bdragsunderlag garantunderlag vd nyprodukton Bdrags garantunderlag nyproducerade särsklda boendeformer Bdrags garantunderlag vd ombyggnad Särsklda vllkor Typer nvesterngsbdrag l.l9.l Basbdrag ,192 Investerngsbdrag prorterade ombyggnads åtgärder l.l9.3 Investerngsbdrag som motveras konjunktur poltskt Regler statlg kredtgarant l.20.l Motv att ändra reglerna kredtgarantn Kredtgarantns omfattnng Garanterat belopp Garantunderlaget kredtgarantn l.20.5 Förmånsrätt garanterade lån Ersättnng ur kredtgarantn l.20.7 Avgft kredtgarantn Förslagens effekter på hyresnvån nyproducerade bostäder Statsfnansella effekter Statens utgfter med nu gällande regler Effekter våra slag l.22.3 Utgfter omläggnng bostadspoltken l.22.4 Den långsktga nrktnngen bostads poltken

8

9 SOU 1996:156 1 Kommtténs överväganden slag 1.1 Förutsättnngar 2000talets boendepoltk Bostadspoltken del välfardspoltken är en Bostadspoltken är en väsentlg del ett samhälles välfärdspoltk. Att det fnns goda bostäder en god boendemljö är görande betydelse männskors levnadsvllkor. I ett gott samhälle skall barn ungdomar få möjlghet att växa upp utvecklas stmulerande postva boendemljöer. Det goda boendet är den menngen en rättghet synnerhet unga männskor lkhet med rättgheten barn ungdomar att få en utbldnng som baseras på egna utsättnngar önskemål. I det goda samhället byggs utformas boendemljöer bostäder med särskld omsorg äldre personer med funktonshnder. Männskors möjlgheter att få bo kvar sna nvanda trygga boendemljöer är en vktg kvaltet. All nybyggnad, underhåll ombyggnad sker med hänsyn tll framtdsnrktade långtgående kr på ett mljöanpassat kretsloppssystem. Det goda lvet utsätter också en estetskt högklassg boende mljö. Det behöver nte vara dyrare att bygga vackert. Byggandet som konstart behöver åter stå centrum. Tdgare bostadspoltk har vart starkt nrktad på den kvanttatva aspekten bostadssörjnngen på möjlgheterna att producera fnansera bostäder tll rmlga kostnader. Man kan säga att huvudn rktnngen tdgare har vart en produktonspoltk. Denna nrktnng var angelägen när bostadsbrsten var stor bostadsstandarden otllräcklg. Befolknngen Sverge har dag en genomsnttlgt sett mycket god bostadsstandard. Det fnns ngen uttalad bostadsbrst även om bostadsef terfrågan ökar vssa regoner. Dagens problem ser främst boendem ljön redan byggda områden, segregaton boendet, brstande servce

10 10 Kommtténs överväganden slag SOU 1996: Boendepoltk stället produktonspoltk tllgänglghet bostadsområden stadsdelar, höga boendekost nader nya hus m.m. En på många sätt ambtös bostadspoltk har nte kunnat hndra tlltagande segregaton vssa fall utannnng boendemljöer. Arbetslöshet rotlöshet kan nte byggas bort. En långsktgt stabl utvecklng bostadsbyggande boende utsätter stabl ekonomsk poltk. Det är nte möjlgt heller en nte önskvärt att utforma långsktg bostadspoltk som korrgerar en Bostadspoltken bör där utformas så en nstabl Samhällsekonom. att den bdrar tll en önskad stabltet. Huvuddelen befolknngen kommer under de närmaste 1020 åren att bo redan byggda bostadsområden. Även om de mest optmstska över antalet nyproducerade bostäder slår n, kommer tll prognoserna skottet bostäder att vara ltet hållande tll beståndet. nya Dagens nyprodukton äger huvudsaklgen rum landets 1015 största kommuner. En hållandevs stor del bostäderna byggs mer exklusva lägen med hög standard. Produktonskostnadema en dessa bostäder är höga jämt med vad det kostar att bygga ordnära bostäder. Trots räntebdragen nuvarande subventonssystem blr hyror månadsgfter så höga att endast betalnngsstarka hushåll kan efterfråga denna typ bostäder. I praktken subventonerar således staten dag boendet relatvt ekonomskt starka hushåll. Kommttén anser att det ur delnngspoltsk synpunkt är tveksamt att med generella medel subventonera nya bostäder välstuerade hushåll. V anser att resurserna bostadspoltken högre grad måste användas åtgärder redan befntlga områden där huvuddelen befolknngen bor kommer att bo. Statens stöd bör också tydlgt nrktas på att underlätta ekonomskt svaga hushåll, särsklt barnfamljer, att efterfråga vanlga bostäder rmlga kostnadslägen. Kommttén gör en särskld prorterng nsatser utsatta bostads områden med socal problembld. V menar att bostadspoltken här nte kan ses solerad från andra poltkområden utan måste samordnas med poltken t.ex. arbetslv utbldnng, barn, äldre handkapp omsorg, kommunkatoner, mljö m.m. Våra prorterngar nnefattar även särsklda kr på bostäder vad gäller t.ex. användbarhet tllgänglghet samt särsklda boendefonner äldre personer med funktonshnder. Andra frågor v valt att

11 SOU 1996:156 Kommtténs överväganden slag ll lyfta fram ungdomars boendestuaton, kr på mljö är ett kretsloppsanpassat boende estetska kvalteter. samt Kommttén lägger huvudvkten vd poltk boendet stället en bostadsproduktonen. V menar att bostadspoltkens främsta syfte är att ge utsättnngar alla att bo goda bostäder. Också detta leder tll att poltken mer måste utformas boende redan byggda områden. 1.2 Mål bostadspoltken Kommttén eslår Bostadspoltken skall skapa utsättnngar alla leva att goda bostäder tll rmlga kostnader stmulerande trygg en mljö nom ekologskt hållbara ramar. Boendemljön skall bdra tll jämlka värdga levnadshållanden särsklt främja en god uppväxt barn domar. ung Övergrpande mål bostadspoltken Kommtténs övergrpande mål framtdens bostadspoltk fokuserar på de boende allas rätt tll ett hem. V eslår följande mål bostadspoltken: Vårt "Bostadspoltken skall skapa utsättnngar alla att leva goda bostäder tll rmlga kostnader en stmulerande trygg mljö nom ekologskt hållbara ram ar. Boendemljön skall bdra tll jämlka värdga levnadshållanden särsklt främja en god uppväxt barn ungdomar." övergrpande mål bostadspoltken ansluter också tll målsättnngen den fysska planerngen. Enlgt lkap. Plan Bygglagen 1987: 10 syftar bestämmelserna om planläggnng mark vatten om byggande tll att "med beaktande den ensklda männskans frhet främja en samhällsutveck lng med jämlka goda socala levnadshållanden en god

12 12 Kommtténs överväganden slag SOU 1996:156 långsktgt hållbar lvsmljö männskor dagens samhälle kommande generatoner". V har valt att precsera det övergrpande målet bostadspoltken med mål boendets planerng utvecklng, boendets närmljö samt bostadens utfonnnng. V menar att det skall fnnas en mänsklg skala kontnutet bebyggelsens utformnng. Det gäller bl.a. utemljö, tllgänglghet, möjlgheter tll aktvteter m.m. Bostadsområden skall också vara allsdgt sammansatta därgenom främja möten mellan männskor med olka bakgrund erfarenhet. De boende skall kunna ta ansvar ha möjlghet tll delaktghet nflytande över sn bostad närmljö. V menar att samhället skall uppmuntra nte motverka en sund önskvärd utvecklng de boendes medverkan tll att bättra sn stuaton. Bostadspoltken skall överensstämma med mljöpoltkens kr på ett långsktgt ekologskt perspektv med bologsk mångfald, en god hushållnng med naturresurser samt skydd natur kulturlandskap. Bostaden skall vara hälsomässgt sund, ändamålsenlg god kvaltet. I målen betonas också att bostäder boendemljöer skall vara användbara tllgänglga männskor med funktonshnder. Uppfattnngar om huruvda boendemljön är bra eller dålg styrs nte enbart utformnngen bostaden boendets närmljö. Mnst lka vktg är den totala mljön det lokalsamhälle som bostadens närmljö är en del. En god lvsmljö erbjuder också bekväm tllgång tll kommunkatoner, affärer, skolor, arbetsplatser, frtdsaktvteter, kulturell mångfald, naturupplevelser m.m. Kommttén har formulerat följande precserngar målen bostadspoltken: utvecklng Planerng boendet Alla männskor skall osett kön, ålder, funktonshnder, ekonomska utsättnngar, etnsk kulturell bakgrund ha en god bostad boendemljö. Det är hela samhällets ansvar att säkra denna rättghet. Bostadspoltken bör främja ett samhällsekonomskt effektvt resursutnyttjande. Männskors skftande önskemål behov bostäder lvets olka skeden skall kunna tllgodoses tll rmlga kostnader. Bostadsområden skall vara allsdgt sammansatta så att männskor med olka erfarenhet bakgrund kan mötas. Det skall vara möjlgt att bo kvar sn nvanda trygga boendemljö.

13 SOU 1996:156 Kommtténs överväganden slag Statens stöd tll boendet skall ge lkvärdga utsättnngar sklda boendeformer. Lokalsamhället skall utvecklas så att boende, arbete frtd bldar en helhet. Planerng, byggande boende skall formas med hänsyn tll naturens kretslopp med ett långsktgt ekologskt perspektv. Boendets närmljö Boendemljön skall vara estetskt tlltalande, ge trygghet samt stmulera tll gemenskap aktvt vardagslv. Boendemljön skall utgöra en god lvsmljö männskor harmon med det omgvande landskapet med hänsyn tll kulturmljön. Bostadsfastgheter utemljö skall vårdas underhållas. De boende skall ha nflytande över sn närmljö aktvt kunna delta arbetet med utveckla valta sna bostadsområden. att Bostadens utformnng Bostaden skall vara sund, ändamålsenlg god kvaltet. Bostäder boendemljöer skall vara tllgänglga användbara männskor med funktonshnder. Särsklda boendeforrner skall vara ntegrerade bostadsområden. 1.3 De nngarna samhällsekonomska utsätt Långsktgt hållbar bostadspoltk Kommtténs uppdrag är att forma en långsktgt hållbar bostadspoltk. En sådan poltk måste vara starkt ankrad de samhällsekonomska utsättnngarna också utgå från en bred poltsk samstämmghet. Med långsktghet menar v ett tdsperspektv på åtmnstone ca 20 år. Regerngen bedömer fnansplanen att det nu fnns goda utsättnngar en långsktg samhällsekonomsk stabltet med en nflaton på ca 2 % en låg realränta. V vll här understryka att våra slag tll en ny bostadspoltk utsätter en ekonomsk stabltet. Den snabba bättrngen statens fnanser bdrar tll att den svenska realräntan med all sannolkhet kommer att sjunka. Fnansdepartementets bedömnng är att realräntan ett kortare tdsperspektv, upp tll fem år, kommer att vara storleksordnngen 45 %. Det är dock nte orealstskt

14 14 Kommtténs överväganden slag SOU 1996:156 att utsätta att realräntan ett långsktgt tdsperspektv kan komma ner tll en nvå på 3 %. Hstorskt sett har detta vart den genomsnttlga nvån på realräntan Efterfrågan på bostäder De svenska hög kvaltet hushållen bor allmänhet bra med god utrymmesstandard på bostäderna. Någon bostadsbrst fnns egentlgen nte även om den låga nyproduktonen bostäder kan meda en framtda bostadsbrst fram allt storstadsområden ytterlgare ett antal Dessutom fnns det många kommuner ett överskott på bostäder med en stor andel tomma lägenheter. Nyproducerade bostäder är trots stöd genom räntebdrag sevärt dyrare än äldre bostäder de flesta orter landet. Hushållen väljer där att bo bllgare det redan byggda beståndet. De bostäder som byggs dag har höga produktonskostnader, ca kronor m2 per bruksarea BRA enlgt Boverkets produktonsstatstk år I exklusva lägen är väsentlgt högre kostnader nte ovanlga. I vss utstäcknng beror den skostnaden på att bostäderna byggs med hög standard med relatvt höga mark anläggnngskostnader attraktva lägen de större städerna. mer dyra Vdare har det byggts många bostäder äldre personer med funktonshnder som är hållandevs jämt med ordnära bostäder. Bostadsproduktonen nnehåller också en stor andel smålägenheter t.ex. de genomsnttlga produktonskostnadema. studentbostäder som också tllväxtregoner. I övrga landet är efterfrågan på nya bostäder låg. Den låga efterfrågan på nya bostäder klaras tll delar att hushållen haft en svag nkomstutvecklng samtdgt som boendekost nadema ökat kraftgt främst samband med skatteomläggnngen år genomsntthöga boendeforsärsklda Boverkets prognoser över efterfrågan på bostäder vsar att antalet bostäder skulle behöva öka med drygt lägenheter per år tll år Andra bedömare menar att efterfrågan blr betydlgt lägre, nya lägenheter per år. Vår bedömnng är att nybyg gnadsbehovet lgger det senare ntervallet dvs. drygt bostäder per år. Ett lägre bostadsbyggande än lägenheter per år kan enlgt kommtténs menng äventyra den långsktga bostadssörjnngen produktonskapacteten. Boverkets bedömnng ombyggnadsverksarnheten vsar att ca lägenheter per år kommer att byggas om fram tll ökar

15 SOU 1996:156 Kommtténs överväganden slag Genomsnttskostnaden ombyggnader beräknas dock bl lägre än vad som ekommt på senare år. Gvetvs är det svårt att ett så långt tdsperspektv utse bostadsef terfrågan. Den fortsatta konjunkturutvecklngen, hur optmstskt eller pessmstskt hushållen ser på sna framtda nkomster samt hur hushållen väljer att prortera boendet fram annan konsumton påverkar starkt utvecklngen. Även med optmstska bedömnngar den ekonomska utvecklngen kommer dock bostadsbyggandet att vara lågt jämt med produktonen genomsntt de senaste 30 åren Regonala skllnader Det fnns stora regonala skllnader bostadsefterfrågan. V bedömer att de regonala skllnaderna rskerar att kvarstå. Bl.a. vsar Boverkets prognoser att efterfrågetllväxten sker storstäderna regonala centra med tllväxt. Där ökar befolknngen hushållens nkomster därmed även efterfrågan på bostäder. I områden med svag tllväxt blr bostadsefterfrågan fortsatt låg. I sådana områden har många orter dag ett överskott bostäder. Här fnns enlgt vår menng bra bostäder fna bostadsmljöer nte mnst barnfamljer. Att "hela Sverge skall leva" är en de vktgaste uppgfterna samhället. De kvalteter det kaptal som fnns på dessa orter bör tas tll vara den fortsatta bostadssörjnngen. V menar dock att det nte är möjlgt att med enbart bostadspoltska medel lösa denna typ problem. Samhället måste a en samman hållen poltk som bdrar tll en bättre regonal balans. 1.4 Hushållens boende 1.4. l Hög bostadsstandard Hushållen Sverge har en nternatonellt sett hög ytstandard sna bostäder med genomsnttlg bostadsyta på 50 m2 en per person. Den höga standarden gäller alla hushållstyper. I egnahem bor främst samboende med bam. Det övervägande flertalet ensamstående bor lägenheter flerbostadshus. Statstken speglar på ett tydlgt sätt att hushåll olka lvsfaser väljer olka upplåtelsefonner stt boende.

16 16 Kommtténs överväganden slag SOU 1996: Boendekostnader Kommttén har uppmärksammat att det fnns hushållsgrupper som har en svår ekonomsk stuaton. Detta gäller fram allt barnfamljer med en ensamboende älder, men även de äldre ensamstående pensonärer na har en relatvt svag ekonom. Arbetslösa ofrvllgt deltdsarbets lösa med låg nkomst är också en utsatt grupp. För en stor grupp ensamstående med bam räcker nte den dsponbla nkomsten tll de nödvändgaste utgfterna hyra andra levnads omkostnader. Med dsponbel nkomst ses de medel som hushållet faktskt fogar över, dvs. hänsyn har tagts tll barnbdrag, bostadsb drag, arbetslöshetsersättnng m.m. se kaptel Bostadsbdrag bostadstllägg Enlgt kommtténs uppfattnng måste bostadsbdragen tll barnfamljer ungdomar samt bostadstlläggen tll pensonärer kunna tllsäkra de ekonomskt svaga hushållen en god bostadsstandard även framtden. Bdragens storlek måste enlgt vår menng anpassas tll utvecklngen hyresnvån. Det är mycket hög utsträcknng ensamstående kvnnor med barn är beroende bostadsbdragen. Denna grupp hushåll har dag som svårast att få nkomsterna att räcka tll en ordnär bostad andra nödvändga utgfter. Kommttén anser att en stärknng bostadsb dragen tll barnfamljer synnerhet tll ensamstående med barn har mycket hög prortet. Bland pensonärerna är det en stor övervkt de äldsta ensamståen de kvnnorna som får bostadstllägg. Denna grupp har mycket låga pensoner dem är bostadstllägget ett nödvändgt tllskott. Pensonäremas bostadstllägg bör enlgt vår menng även fortsättnngen behandlas som en del pensonssystemet. V vll dock betona att bostadstlläggen skall anpassas tll höjda hyresnvåer. V har även kaptel 6 behandlat eslagt vssa ändrngar seende ungdomarnas bostadsbdrag. se sntt Hyresnvån Hyresnvån är relatvt enhetlg bostadsbeståndet. Det fnns egentlg menng nga bllga lägenheter på den svenska bostadsmarknaden. Även de lägenheter som nte är attraktva har ungefär samma hyresnvå som

17 SOU 1996:156 Kommtténs överväganden slag 17 övrga bostadsbeståndet. Det är endast bostäder som byggdes under 1990talet som vker från den enhetlga hyresnvån. Hyran dessa bostäder är genomsntt 20 % högre än det övrga bostadsbeståndet. Orsakerna tll den enhetlga hyresnvån är att söka tllämpnngen bruksvärdessystemet. Systemet bygger på att bostäder med lka bruksvärde skall ha samma hyresnvå. I bruksvärdet kan utom bostadens allmänna standard m.m. även vägas n en lägesfaktor. Enlgt kommtténs menng har ändrngar värderngar t.ex. en bostads lokalserng bostadsområdens allmänna attraktvtet nte fått önskvärt genomslag bruksvärdet. Detta har t.ex. nneburt att bostäder storskalga mljöer städernas orter har lka eller bland högre hyresnvåer efterfrågade bostäder attraktva lägen. Kommttén än anser att hyressättnngen på ett bättre sätt bör spegla männskors prorterngar. V anser att den nödvändga anpassnngen hyresnvåema de flesta fall nedåt bör ske nom ramen nuvarande system hyressättnng. V vll där uppmana bostadsmarknadens parter att mer flexbelt använda bruksvärdessystemet. V anser att hyresnvån bör vara sevärt lägre än dag vssa bostadsområdena, t.ex. områden med en stor andel tomma lägenheter. 1 Boendesegregaton Kommttén eslår Staten skall stödja kommunala utvecklngsprogram utsatta bostadsområden genom ett bdrag som motsvarar högst 50 % kostnaderna programmen. Utvecklngsprogrammen skall uppfylla vssa grundkr. Stödet tll utvecklngsprogrammen fnanseras med medel från flera poltkområden. Bostadspoltken bdrar med 500 mljoner kronor per år under åren med en mljard kronor per år under åren

18 18 Kommtténs överväganden slag SOU 1996: Problembld Boendesegregatonen är ett komplext samhällsproblem med djupa rötter ekonomska socala hållanden. Förhållanden på bostadsmar knaden kan bara klara en del de segregatonsmönster som uppstått. Segregatonens allvarlgaste konsekvens är att männskor med de mnst delaktga ekonomska, socala poltska utsättnngarna tenderar att samlas de mnst attraktva bostadsområdena. Utsatta grupper samhället hänvsas tll utsatta bostadsområden. Dessa bostadsområden erbjuder ofta goda bostäder, men storskalghet, anonymtet, otrygghet, sltnng, dålg mljöanpassnng, brstande servce kommunkatoner m.m. bdrar tll att ytterlgare sämra nvånarnas levnadsvllkor lvschanser. Under senare td har polarserngen ökat mellan de mest attraktva bostadsområdena med resursstarka nvånare de mnst attraktva där de boende är resurssvaga. Den socoekonomska segregatonen sammanfaller också ökad utsträcknng med etnsk segregaton. Problemblden de utsatta bostadsområdena är känd sedan decenner har analyserats många sammanhang. Det allvarlga dagens stuaton är att problemen djupats nått en nvå där de rskerar att pennanentas. En vktg orsak tll denna utvecklng är den höga arbetslösheten. Möjlgheterna att vända negatva utvecklngsspraler genom att ta tll vara de resurser möjlgheter som fnns områdena sämras snabbt när känslor vanmakt utanskap slår rot En sammanhållen poltk Kommttén att åtgärder bättrar levnadsvllkoren anser som männskor utsatta bostadsområden måste ges högsta prortet nte bara nom bostadspoltken utan nom alla poltkområden betydelse. Bostadspoltska kommttén anser att arbetet mot segregatonen nu kräver sammanhållen poltk som omfattar nsatser nom många en poltkområden på flera nvåer samhället. På den natonella nvån krävs främst nsatser ökar sysselsättnngen hndrar att vssa som medborgare utestängs från arbetsmarknaden. På den lokala nvån bör lokalt utvecklngsarbete grundsten arbetet mot segregatonen. vara en För både det lokala det natonella arbetet gäller att en sammanhållen poltk ställer stora kr på sektorsövergrpande samverkan. En väl fungerande dalog mellan stat kommun krävs också att bnda nsatser på central lokal nvå. samman

19 SOU 1996:156 Kommtténs överväganden slag 19 Behovet en sammanhållen poltk gör det angeläget att regerngen snarast stärker den poltska samordnngen det natonella arbetet mot segregatonen. l 3. Lokala utvecklngsprogram Kommttén eslår att stat kommuner gemensamt nleder en långsktg satsnng på lokalt utvecklngsarbete utsatta bostadsområden. Utvecklngsarbetet eslås byggas upp krng ett lokalt utvecklngspro gram varje utsatt bostadsområde. Syftet med utvecklngsarbetet skall vara att säkra alla männskors rätt att osett kön, ålder, funktonshnder, ekonomska utsättnngar, etnsk kulturell bakgrund ha god boendemljö. Även en landets mest utsatta bostadsområden skall utvecklas så att kommtténs övergrpande mål bostäder boendemljöer uppfylls. De vktgaste aktörerna ett utvecklngsarbete är de männskor som bor verkar de utsatta områdena. Utvecklngsprogrammen måste vara en produkt deras behov önskemål. Utvecklngen måste komma underfrån nte planeras fram tradtonell menng Kommunalt ansvar utvecklngsprogrammen Kommunerna har ett ansvar att samhällsplanerngen dess helhet främjar ett ntegrerat jämlkt boende. Kommunerna har ett särsklt ansvar att utvecklngsarbetet utsatta bostadsområden sätts gång, drvs med kraft nvolverar alla de kommunala verksamheterna. V menar också att kommunerna har ett särsklt ansvar att de utsatta bostadsområdena prorteras sam hällsplanerng, lokal närngspoltk etc. Vdare kommer utvecklngsarbetet utsatta bostadsområden att kräva långtgående sektorsövergrpande samverkan mellan boende, bostadsetag, enngar, organsatoner, myndgheter etc. Kommuner na har en nyckelroll att få tll stånd denna samverkan. Den mest angelägna uppgften kommunerna blr dock att fnna formerna att stödja utvecklngsprocesser som växer fram från dem som bor arbetar området.

20 20 Kommtténs överväganden slag SOU 1996: Statsbdrag tll programmen Kommttén eslår att staten ger ett särsklt bdrag tll utvecklngs arbetet utsatta bostadsområden. Statens stöd skall kunna användas både genomande vss utsträcknng planerng, uppföljnng samt Programmens utformnng utvärderng utvecklngsprogram. Alla kommuner som bedömer att det fnns utsatta bostadsområden kommunen som behöver utvecklas på det sätt som beskrvts här kan söka ett statsbdrag om maxmalt 50% utvecklngsprogrammets kostnader. Ett vllkor är att kommunen tllsammans med andra lokala aktörer, t.ex. bostadsetagen, säkrar en fnanserng om mnst 50 % kostnaderna samt tar ansvar planerng genomande. Kommttén anser att statens bdrag tll utvecklngsprogrammen måste vara flexbelt ge stort utrymme anpassnngar tll lokala hållanden. Innehållet programmen bör nte detaljstyras utan ge möjlghet att genoma en mångfald åtgärder. Kommttén anser nte heller att någon allmängltg defnton begreppet utsatt bostadsom råde är menngsfull. Varje kommun bör utfrån sn överblck stuatonen olka bostadsområden kunna göra vlka områden som har en problembld som motverar särsklda nsatser. V eslår dock att det statlga stödet enas med vssa vllkor utformnngen utvecklngsprogrammen. Vllkoren är sedda att ge de lokala nsatserna rätt huvudnrktnng främja uppbyggnaden väl genom arbetade lokalt ankrade program. De är också sedda att ett underlag delnngen statens stöd mellan olka ge bostadsområden. Alla utvecklngsprogram bör utgå från en väl genomarbetad beskrvnng levnadsvllkor utvecklngsmöjlgheter området. Programmen måste också nnehålla tydlga mål utvecklngsarbetet samt precsera programmets kostnader hur dessa delas på olka aktörer. Vdare motverar behovet utvärderng kunskapsuppbyggnad att varje utvecklngsprogram nnehåller en plan kontnuerlg uppföljnng utvärderng. Slutlgen bör programmen vara antagna kommunfullmäktge att säkra poltsk ankrng kommunen. Utöver dessa allmänna kr har kommttén valt att lyfta fram ett antal andra faktorer som är betydelsefulla vd lokalt utvecklngsarbete som kan utgöra antngen drekta vllkor stödet eller utgångs punkter en prorterng stödet mellan olka områden:

21 SOU 1996:156 Kommtténs överväganden slag 21 delaktghet nflytande de boende ankrng den kommunala lokala organsatonen genomtänkta former samverkan åtgärder ökad sysselsättnng nsatser grupper med särsklda behov kvaltetssäkrng skolorna området nsatser att ntegrera kvnnors kunskaper erfarenheter De boendes delaktghet nflytande är så central betydelse att det programmen åtmnstone bör framgå hur de lokala aktörerna ser att säkra ett sådant nflytande. Utvecklngsprogrammen skall sta hand omfatta socala åtgärder rktas mot männskorna boendemljön bred bemärkelse. Ombyggnader kan stödjas särskld ordnng genom de nvesterngs bdrag tll prorterade ombyggnadsåtgärder som beskrvs sntt Lokaler enngslv, kulturaktvteter m.m. utgör en vktg n gredens lokalt utvecklngsarbete. Stödet tll utvecklngsprogrammen kan här komplettera de bdrag tll samlngslokaler, kulturlokaler etc. som Boverket admnstrerar. I övrgt skall statens stöd kunna användas tll ett brett spektrum aktvteter åtgärder. Fnanserng stödet Utvecklngsprogrammen kommer att omfatta åtgärder nom många poltkområden. Enlgt vår uppfattnng är det där rmlgt att ekono mska resurser från olka poltkområden som bostadspoltk, arbets marknadspoltk, nvandrarpoltk etc. samlas tll ett gemensamt statsbdrag. V anser att resurser från det bostadspoltska området nte skall vara den enda ñnanserngskällan utvecklngsprogrammen. Kommttén anser att bostadspoltken bör lämna ett kraftfullt bdrag motsvarande en mljard kronor per år tll fnanserngen utveck lngsprogrammen. Budgetmässga restrktoner nnebär dock att bostadspoltkens bdrag måste begränsas tll 500 mljoner kronor per under åren Bdraget bör öka tll en mljard kronor per år fr.o.m. år Stödet tll utvecklngsprogrammen bör vara långsktgt sträcka sg fram tll år Samordnng med andra nsatser Under budgetåret 1995/96 har staten satsat 125 mljoner särsklda nsatser nvandrartäta bostadsområden prop. kronor 1994/95:l00, på

22 22 Kommtténs överväganden slag SOU 1996:156 bl 11,bet. 1994/95:Sfu l3,rskr. 1994/ Åttastorstadskommuner har fått stödet samverkan med andra lokala aktörer genoma att en handlngsplan med nsatser som bl.a. syftar tll att öka nvandrarnas arbetskraftsdeltagande. Ytterlgare nsatser nvandrartäta bostadsområden motsvarande 245 mljoner kronor per år har eslagts Invandrarpoltska kommttén SOU 1996:55. Denna kommtté eslår ett statlgt stöd tll kommunala åtgärdsprogram utsatta bostadsområden med nsatser nom fem verksamhetsområden: arbetsmarknad, vuxenutbldnng, delaktghet engagemang närmljön, skolan samt ungdoms barnomsorg. Vårt slag om lokala utvecklngsprogram ansluter nära tll de prncper som gäller de pågående nsatserna nvandrartäta bostads områden tll Invandrarpoltska kommtténs slag. Vår bedömnng behovet rktade nsatser hur dessa skall utformas är på flera sätt lkartad. Kommttén anser dock att det är ett stort samhällsntresse att en satsnng på utvecklng de utsatta bostadsområdena nte ses som en del nvandrarpoltken eller rktar sg enbart tll nvandrartäta bostadsområden storstäderna. V vll betona behovet en mera generell ansats som rktar sg tll alla utsatta bostadsområden utgör en del en mer sammanhållen poltk mot segregatonen. V anser där att vårt slag om lokala utvecklngsprogram bör ses som en naturlg fortsättnng utvdgnng nu pågående nsater utsatta bostadsområden. V anser också att Invandrarpoltska kommtténs slag tll åtgärder bör ntegreras vårt slag om utvecklngspro gram. Insatser särsklt rktade mot nvandrare kommer att utgöra en vktg del många lokala utvecklngsprogram. Kommttén anser att en arbetsgrupp nom regerngskanslet bör få uppdrag att utarbeta de närmare formerna statens stöd tll ut vecklngsprogrammen. Länsstyrelsemas roll som regonala samordnare statens nsatser bör därvd vägas n. Länsstyrelserna har redan ett samordnngsansvar nom flera de sektorer som har särskld betydelse det lokala utvecklngsarbetet, exempelvs närngspoltk samt utbldnngs socalpoltk.

23 23 slag överväganden Kommtténs 1996:156 SOU med äldre Boende 1.6 personer funktonshnder Kommttén anser bostäder på kr lagstftnngens att Efterlevnaden äldre användbara tllgänglga skall boendemljöer vara bättras. måste funktonshnder med personer eslår Kommttén boende bostäders bättra syfte Ombyggnadsåtgärder att tllskapa eller användbarhet att tllgänglghet mljöers funktonshnmed äldre boendeformer särsklda personer Omfattnng nvesterngsbdrag. få prorterade skall der vara prorterade nvesterngsbdragen omnrktnng ordnare med samband bestämmas skall byggnadsåtgärder budgetarbete. fortsättnng skall boendefonner även särsklda Nyprodukton ordnare det bdragsunderlag höjt stödjas ett genom en nyproduktonen. tll stödet handkappbl.a. med samverkan uppdrag får Boverket att ökad genoma pensonärsorgansatonema ett program närmljöers bostäders gäller vad kompetens kunskap äldre användbarhet deras personer tllgänglghet samt Särsklda år. eslås tre Programmet funktonshnder. med vara del den bör arvsfonden sättas som Allmänna medel ur handkapporgansatonema. medverkan ser funkmed anpassnng Behov personer tonshnder äldre den fnns funktonshnder med Den stora personer gruppen åldersgruppema. äldsta de framallt då befolknngen personer antal öka fortsätta kommer år, 80 att dvs. över Denna personer grupp,

24 24 Kommtténs överväganden slag SOU 1996:156 n på 2000talet. Däremot fnns nga tecken på att antalet yngre personer med funktonshnder skulle öka antal. Öknngen antalet personer de äldsta åldersgruppema ställer enlgt kommtténs menng kr på åtgärder nom främst det ordnära boendet att göra bostäder boendemljöer mer tllgänglga användbara. Även fler särsklda boendefonner behövs vss utsträcknng. Enlgt vår bedömnng kommer dock utbyggnadstakten att vara sevärt lägre än under 1990talets början Bostäders tllgänglghet Kommttén anser att det fnns brster bostäders tllgänglghet personer med funktonshnder. Framallt gäller detta den äldre be byggelse där också en relatvt stor andel de äldre bor. Trappor, trånga entréer, brst på hssar, dålgt genomtänkt utemljö, dålg tllgång tll kommunkatoner kommersell servce m.m. svårar eller gör det omöjlgt funktonshndrade att bo kvar. Kommttén eslår ngen ändrng lagstftnngen. Det är främst efterlevnaden reglerna som behöver bättras. Det är enlgt vår menng självklart att lagstftnngens kr på tllgänglghet tllgodoses vd all ny ombyggnad bostäder. Byggherrar, kommuner, ml. som deltar byggprocessen skall bevaka att lagstftnngen följs. Problemen är dock som nämnts störst det befntlga bostadsbestån det. Kommunernas bdrag tll bostadsanpassnng är betydelsefullt den ndvduella anpassnngen bostaden mljön drekt anslut nng tll bostaden. V det fortsättnngen angeläget med statlga att även är att anser nvesterngsbdrag stmulera nvesterngar bättrar bostäders som boendemljöers tllgänglghet användbarhet det befntlga bostadsbeståndet. Det kan t.ex. gälla nstallaton hssar, ombyggnad entreér m.m. Storlek nrktnng på sådana nvesterngsbdrag prorterade ombyggnadsåtgärder skall enlgt vårt slag bestämmas den ordnare budgetprocessen se sntt V anser också att det är angeläget att kunskaperna kompetensen om bostäders boendemljöers användbarhet tllgänglghet ökar hos berörda aktörer nom byggsektorn, kommunerna nom berörda utbldnngslnjer. Detta gäller såväl befntlga bostadsområden nyproducerade bostäder som offentlga mljöer lokaler. V eslår att Boverket får ett uppdrag att samarbete med bl.a. handkapp pensonärsorgansatonema genoma treårga program att öka kunskaperna kompetensen dessa frågor hos berörda

25 SOU 1996:156 Kommtténs överväganden slag 25 aktörer. Särsklda medel ur Allmänna arvsfonden bör sättas pro de delar som ser handkapporgansatonemas grammet medverkan Särsklda boendeformer Kommunerna söker dag alternatv tll en fortsatt utbyggnad de särsklda boendeformema. Vård servce tll äldre personer med funktonshnder ges ökande utsträcknng det ordnära boendet. Kommtténs bedömnng är att bostadspoltken främst bör nrktas på att stmulera tll ombyggnader som bättrar tllgänglgheten boendet nte lka hög grad som vart fallet under 1990talet stmulera ut byggnad särsklda boendeformer. Det fnns dock grupper, t.ex. personer med åldersdemens yngre personer med gr psyksk störnng, som nte klarar ett självständgt boende utan att fara lla. Dessa grupper har så omfattande behov daglg tllsyn att det är svårt att lösa behoven det ordnära boendet. Mndre enheter gruppboende är regel den bästa lösnngen. Det fnns enlgt Svenska Kommunbundets bedömnng ett behov fortsatt utbyggnad särsklda boendefonner motsvarande ca l 500 nya bostäder per år de närmaste to åren. Kostnaden att nrätta särsklda boendefonner är högre än det ordnära boendet. Kommttén anser där att nvesterngsbdrag basbdrag tll nya bostäder särsklda boendeformer äldre funktonshndrade personer skall baseras på ett högre bdragsunderlag än ordnära bostäder enlgt motsvarande prncper som gäller dag beräknng räntebdrag se sntt Vdare eslår v att ombyggnader som tllskapar särsklda boende former skall prorteras få nvesterngsbdrag. Omfattnng nrktnng sådant nvesterngsbdrag skall fastställas det ordnare ett budgetarbetet se sntt 1.19.

26 1996:156 SOU slag överväganden Kommtténs 26 boende Ungdomars 1.7 Kommttén anser bostäder utbudet öka söka bör som vägar att Kommunerna m.fl. bör bostadsetag Kommuner, ungdomar. efterfrågas bostadslokala den nformaton bättre ungdomar också om en ge marknaden. eslår Kommttén uppdrag får Högskoleverket Ungdomsstyrelsen Boverket, följa kunna bättre metoder utveckla att upp kartlägga samt att bostadsstuaton. studenternas år 1828 åldern ungdomar tll bostadsbdragen Reglerna nlåga med ungdomar tll bättras stödet så ändras att kostnader sker Regeländrngarna statens att utan komster. ökar. bdragen uppdrag får dr.l995:154 att utrednngen Ungdomspoltska ungdomar tll bostadsbdrag slag vårt långsktgt väga om ungdomar. tll stöd samhällets på helhetssyn en bostadsmarknaden stuaton på Ungdomars på främst beror att bostadsmarknaden på svårgheter Ungdomars längd arbetslöshet bl.a. mnskat har nkomster ungdomars genom Ungkraftgt. stgt har boendekostnadema samtdgt studetd som har smålägenheter andelen ytterlgare svåras att stuaton domars mnskat. sämrng drastsk någon dock nte har bedömnng vår Enlgt ungdomar Andelen skett. bostadsmarknaden på som stuaton ungdom ars några fråga nte det stgt, år har äldrarna om hos kvar bor men hemfrån flyttar de kan ungdomar när flesta De ändrngar. dramatska kamrat någon med bostad dela nte behöver lägenhet bo egen en nneboende. eller bo

27 SOU 1996: 156 Kommtténs överväganden slag Utbudet bostäder ungdomar Kommttén anser att kommunerna tllsammans med bostadsetag mfl. bör öka tllgången på bostäder tll lägre kostnader som är lämplga ungdomar. Detta kan främst ske genom ett mer flexbelt utnyttjande det befntlga bostadsbeståndet med hjälp ombyggnader vakanta bostäder, hyresrabatter m.m. Genom att utnyttja nya byggteknker, anpassa standarden tll vad ungdomar faktskt anser sg ha behov samt ge möjlghet tll hyresgästmedverkan kan också en vss nyproduk ton ske bostäder ungdomar. Kommunernas arbete med att öka utbudet bostäder ungdomar kommer att stödjas det regerngsuppdrag som Boverket har att samla, utvärdera samt sprda erfarenheter nya déer krng ungdoms bostäder Informaton om bostadsmarknaden V anser att kommunerna tllsammans med fastghetsägare m.fl. bör se tll att grundläggande nformaton om den lokala bostadsmarknaden fnns lätt tllgänglg alla kommuner. Ett sådant nformatonsmateral skulle särsklt underlätta ungdomars bostadssökande samt stärka ungdomars kunskaper om de rättgheter skyldgheter som gäller på framallt hyresmarknaden. Bättre tllgång tll nformaton är särskld vkt ungdomar med funktonshnder som t.ex. söker bostad på studeorten Studenternas bostadsstuaton Högskoleutbldnngen byggs nu ut snabb takt genom rksdagens beslut att nrätta nya årsstudeplatser. Det är angeläget att denna utbldnngssatsnng nte hndras brst på bostäder studerande. Detta är främst en fråga de berörda kommunerna, vlka har ett ansvar bostadssörjnngen även den del befolknngen som är studenter. För att stödja kommuner som nte kan fnna bostäder de studerande nom det befntlga beståndet, har regerngen årets budgetproposton eslagt tllfällgt nvesterngsbdrag tll ett studentbostäder prop. 1996/97: l. Problematskt sammanhanget är att kunskaperna om hur studenternas boendestuaton ser ut utvecklas är begränsade. Studenterna är

28 SOU 1996:156 slag överväganden Kommtténs 28 studentlägenheter statstska undersöknngar svårfångad grupp en BHU. hyresundersöknngama bostads ngår nte högskoleutbldnngen utbyggnaden snabba den bakgrund Mot Kommttén bostadsstuaton ökas. studenternas kunskaperna behöver om Ungdomsstyrelsen med tllsammans Boverket där eslår att studenternas uppföljnng uppdrag får Högskoleverket göra att en hur kunna följa bättre metoder utveckla boendestuaton att samt utvecklas. denna ungdomar tll Bostadsbdrag täcka sna har problem ungdomar de att Kommttén att som anser arbetsmarknadspoltska stödjas främst bör boendekostnader genom ungdomsbostadsbdragen behålla skäl dock fnnas kan nsatser. Det att arbetsmarknadsläge. svårt ungdomarna stöd ett ett som reformeras. behöver ungdomsbostadsbdragen regler Nuvarande nkomster har låga tll ungdomar reellt stöd nte Bdragen ett som ger nyprodukostnadsdrvande kan dessutom studerar. De nte vara den margnaleffekter önskade cke har studentlägenheter cerade värvsarbetar. som kommttén eslår funkton bdragssystemets att bättra För att punkter: följande på ändras ungdomsbostadsbdragen reglerna månad kr tll sänks boendekostnadsgränsen den övre per boendekostnadsntervallet hela % blr 65 ersättnngsnvån kr l ensamstående år kr tll höjs nkomstgränsema per samboende kr per sänks från nkomstgränsen vd nkomster bdragstrappnngen över % % tll kostnadsram nuvarande genomas nom kan regeländrngar Dessa bdraget. längre skt. I på kort angelägna ändrngar ett Ovanstående är n ungdomsbostadsbdragen vägas vårt slag behöver perspektv om Även mellan delnngen ungdomar. stöd tll på helhetssyn statens en arbetsmarknadspoltska stödformer andra bostadsbdrag t.ex. som ske nom överväganden bör Sådana bör ungdomar åtgärder över. ses 1995:154 utrednng dr. ungdomspoltska den som nu ramen vssa stuaton ungdomars över analysera med arbetar att ser frågor. ungdomspoltska

29 SOU Kommtténs 1996:156 överväganden slag 29 1 J ämställdhetsperspektv Kommttén anser Jämställdhetsaspekter skall n all samhällsplanerng. I alla vägas kommuner skall kvnnors drekta nflytande fyssk planerng över byggd mljö stärkas. Den mycket ojämlka maktdelnngen mellan kvnnor nom samhällsbyggandet strder män mot de jämställdhetspoltska målen. Kommttén eslår Ett antal kommuner erbjuds statlgt stöd att utveckla kun skaper metoder som ntegrerar jämställdhet fyssk planerng bebyggelseutformnng. Boverket har tdgare lagt fram ett slag med denna nrktnng tll en kostnad 4,5 mljoner kronor. Boverket har också eslagt fnanserng. Det står klart att utformnngen bostäder, bostadsområden övrga fysska strukturer som påverkar våra lvsvllkor nte skall utvecklas enbart ur ett manlgt perspektv. Samma planerngsmodeller val bebyggelseutfonnnng gynnar nte självklart både kvnnor män. Kvnnor män lever delvs olka vardagslv vlket kan skapa sklda behov, erfarenheter prorterngar. Kommttén kan samtdgt konstatera att kvnnor tll stor del är frånvarande vd de beslut som utövar ett görande nflytande på samhällsbyggandet därmed på männskors vardagslv. Inom flertalet poltska organ etag som är knutna tll samhällsbyggandet råder en mycket skev maktdelnng tll kvnnornas nackdel. Detta trots det jäm ställdhetspoltska målet att makt nflytande alla samhällssekto rer skall delas lka mellan könen. Ett ökat kvnnonflytande över boende samhällsplanerng är sta hand en demokratfråga, men kan också betraktas som ett vktgt led ett stärkt brukarnflytande. Trots de ändrngar som skett samhället tllbrngar kvnnor generellt sett mer td bostaden bostadsområdet än män. Allmänt sett arbetar kvnnor oftare bostaden, rör sg mer närmljön utnyttjar även större utsträcknng de kollektva transporterna tll från bostadsområdet.

30 30 Kommtténs överväganden slag SOU 1996:156 Kvnnors kraftgt ökade värvsarbete under efterkrgstden har nte lett tll några genomgrpande ändrngar hur bostäder bostads områden planeras utfonnas. Det har heller nte lett tll några genomgrpande ändrngar nnebär kvnnor. på flera sätt ökade arbetsdelnngen påfrestnngar mellan könen. Detta vardagslvet många En mer jämställd samhällsplanerng bör utvecklas som genom att ntegrera både kvnnors mäns erfarenheter bdrar tll att underlätta vardagslvet främja en jämnare delnng betalt obetalt arbete mellan könen. En jämställd samhällsplanerng lokalt sammanhang. Det är det måste ges ett konkret nnehåll ett praktska planarbetet på kommunal nvå som formerna en jämställd samhällsplanerng kan utvecklas. Kommttén eslår att de kommunsök med statlgt stöd som presenterats Boverkets rapport 1996:4 genoms att stärka arbetet jämställdhet fyssk planerng byggd mljö. Inrktnngen på det kommunala arbetet bör tydlgt vara att ntegrera jämställdheten den ordnare verksamheten. De kommuner som deltar satsnngen har en vktg roll som egångare ett arbete som behöver utas alla kommuner. Erfarenhetsåterng, kunskapsutbyte kvalfcerade projekten. utvärderngar måste där vara vktga beståndsdelar Länsstyrelsemas jämställdhetsansvarga bör följa upp hur kvnnorep resentatonen utvecklas kommunerna ägna särskld uppmärksamhet kvnnors möjlgheter att påverka boendepoltkens utformnng genomande.

31 SOU 1996:156 Kommtténs överväganden slag Ekologskt långsktga perspektv Kommttén anser Mljökr projekt som statsbdrag. skall uppfyller tllgodoses kren ombyggnad. mljölagstftnng Endast skall all ny gällande få Boendets mljöfrågor behöver samordnas enlgt arbetet med Agenda 21. Detta gäller kommuner, regonalt mellan myndgheter centralt. modell efter länsstyrelserna Kommttén eslår Investerngsbdrag tll prorterade ombyggnadsåtgärder skall användas att främja angelägna mljöåtgärder boendet. Omfattnng nrktnng nvesterngsbdragen skall be stämmas samband med ordnare budgetarbete. Ett system mljö energklassnng bostäder ns Mljökr ny ombyggnad Bostadspoltska kommttén har nte haft tll uppgft att utreda mljöfrå boendet. För detta fnns särsklda utrednngar med specfka gor uppgfter nom mljöområdet. V har ändå ansett det angeläget att lyfta fram de ekologska aspekterna på boendet. Kommttén anser att mljökren skall tllgodoses all ny ombyggnad bostäder. Ett oekologskt byggande är långsktgt dyrt skall nte ekomma. V anser där att endast ny om byggnadsprojekt uppfyller kren gällande mljölagstftnng skall som bevljas statsbdrag. Mljökren på byggande boende skall leda tll att de s.k. sktghetsnte substtutonsprncpema tllämpas. l alla sammanhang skall den mnst mljöbelastande lösnngen väljas åtgärder som är mljömässgt rskfra skall nte genomas. Mljöfarlga ämnen metoder skall alltd bytas mot mljömässgt bättre alternatv om sådana fnns.

32 32 Kommtténs överväganden slag SOU 1996:156 Den omfattande forsknngen nom mljöområdet genererar fortlöpande ny kunskap om ekologska samband om tex. de påfrestnngar på mljön som materal, byggmetoder m.m. kan nnebära. Den nya kunskapen med nya ändrade kr på byggande samhällsutfonnnng som kommer att återspeglas en successvt ändrad lagstftnng. Det ställs där enlgt vår menng stora kr på aktörerna nom byggprocessen att tllgodogöra sg regelverk aktuella kunskaper att tllämpa dessa det aktuella byggprojektet Prorterade nvesterngsbdrag tll mljöätgärder boendet Enlgt vår uppfattnng kan nvesterngsbdrag även fortsättnngen vara vktg stmulans särsklda mljönrktade åtgärder bostadsbestånen det. De nvesterngsbdrag tll prorterade ombyggnadsåtgärder som kommttén eslår bör bl.a. användas att anpassa bostadsbeståndet tll ett ekologskt uthållgt boende. Omfattnng nrktnng nvesterngsbdrag tll ombyggnader andra åtgärder som är motverade mljöskäl skall bestämmas samband med ordnare budgetarbete. Dessa nvesterngsbdrag skall reserveras att utveckla ny kunskap eller att genoma praktska experment se sntt 1.19, Samordnng boendets mljöfrågor I dag pågår arbete på många håll med att ta fram underlag mljö energdeklaraton bostäder. Syftet är att underlätta konsumentens val mljörktga bostäder. En samordnng arbetet behövs. Här kan nämnas att utrednngen Konsumenterna mljön SOU 1996: 108 har eslagt att Boverket samråd med Konsumentverket, Naturvårdsver ket marknadens parter skall få uppdrag att utarbeta ett system mljö energdeklaraton bostäder. V delar uppfattnngen att ett sådant system är angeläget. Ansvaret mljöfrågor är dag delat på olka myndgheter. Enlgt vår menng behövs ett samlat ansvar mljöarbetet nom boende byggande den typ som genomdes samband med arbetet med Agenda 21. Behovet samordnng fnns på alla nvåer, dvs. kommunerna, regonalt genom länsstyrelserna också på central nvå genom samordnng centrala myndgheters nsatser.

33 SOU 1996:156 Kommtténs överväganden slag Estetsk kvaltet Kommttén anser Byggnader boendemljöer bör utformas utfrån estetskt ett helhetsperspektv. Stat kommun bör bdra tll höga estetska värden den byggda mljön genom tydlga kr vd nyprodukton nyelse befntlg bebyggelse. Det natonella handlngsprogrammet god arktektur prop. 1996/97:3 bör kompletteras kommunala arktekturprogram som bl.a. utgör underlag tdga samråd med byggherrar fastghetsägare. Vd större ny ombyggnad bostäder bör 1 % den totala byggkostnaden vara ett rmlgt rktvärde den konstnärlga utsmycknngen Behovet estetsk kvaltet god arktektur Kommttén har sna mål bostadspoltken betonat boendemljön att skall vara stmulerande, estetskt tlltalande samt vara harmon med det omgvande landskapet kultunnljön. För att nå dessa målsättnngar krävs att estetska värden god arktektur får en ökad vkt samhälls byggandet att arktekter konstnärer får en starkare ställnng vd utformnngen byggnader boendemljöer. Hög estetsk kvaltet en god arktektur som enar skönhet med funkton har en central betydelse långsktg användbarhet, trvsel gott resursutnyttjande. Kommttén kan samtdgt konstatera att arktekturen som konstart har en svagare ställnng Sverge än många andra länder. I byggsammanhang har kvanttatva rent byggnadsteknska mål vssa fall trängt ut kvaltatva målsättnngar omsorg om estetken. Estetska hänsyn arktektonsk omsorg byggandet lkställs ofta felaktgt med merkostnader tdsluster. Ökade estetska värden den byggda mljön utsätter ett estetskt helhetsperspektv på utformnngen byggnader mljöer. Estetska kr kan nte vara underordnade ekonomska teknska hänsyn eller tllas sent byggprocessen. För att skapa en starkare ställnng de

34 34 Kommtténs överväganden slag SOU 1996:156 estetska värdena krävs också att stat kommun agerar som e gångare normsättare. För att god arktektur estetska hänsyn en stark ställnng vd ge utformnngen byggnader boendemljöer behövs en samordnad arktekturpoltk. Kommttén anser att regerngens slag tll hand lngsprogram arktektur formgvnng prop. 1996/97:3 bör genomas som ett led uppbyggnaden en sådan poltk Kommunala arktekturprogram detaljplaner Behovet konstnärlg utsmycknng Kommttén också att det natonella handlngsprogrammet god anser arktektur behöver kompletteras en medveten aktv poltk högre estetsk kvaltet på lokal nvå. Kommunerna har genom Plan Bygglagen l987:l0 ett stort att bl.a. ta tllvara kultur mljövärden den befntlga be ansvar byggelsen. Kommunerna kan också genom bestämmelser detaljplaner styra bebyggelsens utformnng. Samtdgt är dock plan m.m. bygglagstftnngen nrktad på att tllgodose byggnadsteknska kr vd ombyggnad normalt brukar varken detaljeller översktspla nyarktektur. utgå från något helhetsperspektv på estetk ner Kommttén eslår där att kommunerna utarbetar kommunala arktekturprogram ger uttryck kommunens övergrpande syn på som estetsk arktektonsk utformnng. Ett sådant program stärker kommunernas kunskap arktektur estetk utgör en god grund om tdga samråd med byggherrar fastghetsägare. Samråd om kvaltet estetsk utformnng bör enlgt vår menng ske ett tdgt stadum byggprocessen, annars fnns stor rsk att motverade bättrngar nte kan genomas på grund kostnaderna. Delar arktekturprogrammet kan också arbetas översktsplanen programmet kan blda underlag konkreta kr på bebyggelsen Kommttén anser att konstnärlg utsmycknng kan spela en vktg roll att tlla estetska upplevelser ge en denttet boendemljöer. Utsmycknngar kan bl.a. skapa genkännngsmärken som bryter bebyggelsens enfonnghet anonymtet storskalga bostadsområden. Konstnären bör vd sdan arktekten ha en vktg roll vd alla ny ombyggnader.

35 SOU 1996:156 Kommtténs överväganden slag 35 Konstnärlg utsmycknng kan nte ersätta ett estetskt helhetsgrepp på bebyggelsens utformnng. Någon form konstnärlg utsmycknng kan dock betraktas som ett absolut mnmkr på estetsk omsorg byggandet. Vd större ny ombyggnad bostäder bör l % den totala byggkostnaden vara ett rmlgt rktvärde den konstnärlga utsmycknngen Kommunernas roll bostadspoltken Kommttén anser Kommunerna har en nyckelroll bostadspoltken med ansvar vktga boendefrågor. Kommunerna kan drva en aktv bostadspo ltk genom att utveckla använda befntlga styrmedel. Någon ytterlgare lagreglerng kommunernas bostadspoltska ansvar är nte motverad nuläget Kommunernas ansvar styrmedel Det fnns kommunerna en lång tradton erfarenhet att hantera frågor krng bostadssörjnngen. Utvecklngen har gått mot att kommunerna på bedömer behovet bostadspoltska eget ansvar nsatser självständgt fogar de bostadspoltska stynnedlen. över Kommunernas bostadspoltska ansvar männskor som nte på egen hand kan lösa stt behov bostad eller har särsklda behov boendet uttrycks Socaltjänstlagen 1980:620 m.fl. lagar. Ett allmänt ansvar att planera användnngen mark vatten samt ut formnngen bostäder bebyggelse framgår Plan Byggla gen l987:l0 samt Byggnadsverkslagen 1994:847. I övrgt saknas särskld lagstftnng som ålägger kommunerna ett ansvar bostadspol tska frågor. V har under vårt arbete nte kunnat påvsa några allvarlga generella msshållanden kommunernas sätt att hantera de bostadspo ltska frågorna. V har också konstaterat att bostadsmarknadsläge problembld skljer sg mycket mellan kommuner olka storlek mellan kommuner olka delar landet.

36 36 Kommtténs överväganden slag SOU 1996:156 Kommttén lagstftnng anser där att motv saknas ytterlgare lagreglera kommunernas att genom bostadspoltska generell ansvar. tllas en lagstödd möjlghet att nå fönnedlngsrätt. 1.1l.2 Uppgfter en kommunal boendepoltk Kommttén anser centrala uppgfter: att den kommunala boendepoltken omfattar fyra Skapa goda boendemljöer alla Kommttén har också bedömt att kommunerna nte behöver nya styrmedel att kunna drva en framgångsrk bostadspoltk. Utvecklng lokal anpassnng befntlga styrmedel, framallt samhällsplanerngen, är en vktgare uppgft som löses bäst respekt ve kommun. Kommttén har särsklt övervägt om kommunernas ansvar bostadssörjnngen motverar att kommunerna återfår en lagstödd möjlghet att nå rnedlngsrätt tll prvata hyresbostäder. V har bedömt att ett sådant behov nte fnns dag. En lagstftnng som nte kan motveras med konkreta msshållanden skulle snarast svaga kommunernas möjlgheter att nå samstånd samverkan med fastghetsägarna. Kommttén vll dock framhålla att hänsynen tll de utsatta hushållen kräver att kommuner fastghetsägare kommer överens om fömed lngen bostäder. Om kommunernas måga att uppfylla stt bostadssocala ansvar allvarlgt hotas utsättnngar en lösnng samstånd med fastghetsägarna nte fnns, bör kommunerna återfå Kommunala nsatser kommer att spela en görande roll att uppfylla de målsättnngar boendet närmljön som kommer tll uttryck kommtténs mål bostadspoltken Plan Bygglagens portalparagraf. Denna uppgft kommer att kräva stora kommunala nsatser särsklt de mest utsatta bostadsområdena. Säkra bostadssörjnngen männskor med särsklda boendet eller en svag ställnng på bostadsmarknaden behov En de vktgaste utsättnngarna ett självständgt värdgt lv är tllgång tll egen bostad. En den socala bostadspoltkens en huvuduppgfter är därmed att lösa bostadsbehovet även hushåll som nte på hand klarar detta. Kommunala nsatser äldre, egen

37 SOU 1996:156 Kommtténs överväganden slag 37 personer med funktonshnder andra hushåll med behov stöd enlgt socaltjänstlagen utgör vktga beståndsdelar en boendepoltk. Kommunernas ansvar bostadssörjnngen nnefattar också männskor som är hemlösa eller hotas vräknng. För sådana grupper kan bostaden vara en väg tllbaka tll en bättre tllvaro eller den ssta kvarvarande kopplngen tll ett ordnat lv. Ansvaret dessa utsatta grupper kräver ett väl fungerande samarbete mellan bostadsetag, kronofogde socaltjänst. övergrpande Ta ett ansvar bostadssörjnngen I flertalet kommuner behöver det övergrpande ansvaret omfatta åtgärder som underlättar männskor att söka bostad bättrar den lokala bostadsmarknadens funktonssätt. Lätt tllgänglg nformaton om bostadsmarknaden bdrar tll att motverka segregaton boendet öka rörlgheten på marknaden. En sådan nformaton är också ett stöd centralt särsklt ungdomars organserad bostadspoltsk roll särsklt större är växande. funktonshndrades bostadssökande. medlngsverksamhet kan spela kommuner där efterfrågan en vktg En ostäder Främja ett ntegrerat boende Varje kommun har nom stt område det övergrpande ansvaret utvecklngen bostadsbestånd boendemljöer. Kommunen måste stå en helhetssyn på boendefrågoma väga olka ntressen mot varandra. I det övergrpande ansvaret ngår att göra en samlad be dömnng den långsktga balansen mellan utbud efterfrågan på bostäder samt väga behovet nyprodukton mot behovet åtgärder det befntlga beståndet. Det lokala arbetet att motverka boendesegregaton kräver nte bara särsklda nsatser redan utsatta bostadsområden. Kommunerna måste också mer långsktgt skapa utsättnngar ett ntegrerat boende med allsdgt sammansatta bostadsområden. Vd nybyggnad, ombyggnad kompletterng befntlg be byggelse bör bostäder boendemljöer formas så att de kan erbjuda ett gott boende som är tllgänglgt många olka grupper hushåll.

38 38 Kommtténs överväganden slag SOU 1996:156 Styrmedel en boendepoltk Kommttén anser att en aktv planerng bostäder boendemljöer är en nödvändg bas den kommunala bostadspoltken. Planerng ut gör en utsättnng strategskt handlande boendefrågor. Med dagens stora bestånd moderna bostäder är det naturlgt om kommunernas planerng sta hand utgår från de behov möjlg heter som fnns befntlga bostäder boendemljöer. En planerng utvecklng exsterande boendemljöer måste ntegrera både socala fysska aspekter, bygga på kunskaper om de lokala hållandena lämna ett stort utrymme medverkan från de boende. Den måste även vara sektorsövergrpande, eftersom männskors vardag nte med någon större menngsfullhet kan delas n olka sektorer. De slag om lokala utvecklngsprogram som kommttén lämnar är sedda att stmulera en sådan utvecklng den kommunala planerngen. Framallt vd nyprodukton ställs dag ökade kr kunskaper om hållanden på den lokala bostadsmarknaden, t.ex. vad gäller efterfrågan på bostäder. God tllgång på nformaton om den lokala bostadsmarknaden är en utsättnng en aktv kommunal bostadspo ltk. Detta kräver en nära samverkan med övrga aktörer på den lokala bostadsmarknaden. En nödvändg del kommunernas bostadspoltska ansvar är att ta ett tydlgt ägaransvar sna bostadsetag ta ställnng tll etagens roll respektve kommuns boendepoltk. Kommunala bostadsetag måste ha ett klart bostadspoltskt uppdrag vd sdan kren på en sund fastghetsekonom. Som valtare bostäder har de kommunala bostadsetagen en nyckelroll att skapa ett gott boende befntlga boendemljöer. Detta gäller särsklt vd utvecklngsarbete utsatta bostadsområden.

39 SOU 1996:156 Kommtténs överväganden slag Bosparande Kommttén anser Kredtmarknadens aktörer bör nformera dess nformera hushållen om vkten nverkan på boendekost amorterngs bosparande nadema. Vdare bör aktörerna former bosparande. om rsknvåema sklda Reglerna ungdomsbosparandet bör ses över ungdoms poltska utrednngen dr. 1995:154, syfte att göra det tll ett rent bosparande. Kommttén eslår Samtlga svenskregstrerade nsttut skall omfattas Fnansnspektonens som marknads tllsyn. bosparande Särregler med bättrat skydd konsumenternas sparmedel ns s.k. slutna bosparkassor bolags eller enngsfonn. Sparkasseutrednngens slag SOU 1996:81 skyddsregler vssa EUländer bör vara vägledande nvån på konsuments kyddet Sparstmulans Kommttén har haft uppdraget att utreda om det behövs åtgärder att främja bosparande. V det är vktgt att hushållen har anser att ett långsktgt målnrktat sparande. Bostadsfnanserngen utsätter ett eget kaptal hos den vll köpa ett egnahem eller en bostadsrätt. som Fram allt är det angeläget unga hushåll att öka stt bosparande. Skattereformen, den låga nflatonen en relatvt hög realränta ger dag tllräcklga sparstmulanser. V har där bedömt att staten nte behöver stmulera sparandet genom t.ex. en generell sparpreme. Olka slag generella sparpremer blr också statsfnansellt kostsamma även premen tll den ensklde spararen är blygsam. om Sparpremer tll vss sparande nnebär stor rsk en typ att redan sparade medel flyttas mellan olka sparformer utan att man når

40 40 Kommtténs överväganden slag SOU 1996:156 den målgrupp man vll stmulera tll ökat sparande. Forsknng om sparande vsar entydgt att det är mycket svårt att med sparstmulanser få nya hushåll att börja spara. För de hushåll som helt saknar sparmöj lgheter saknar sparstmulanser över huvud taget menng. V har också funnt att det fnns sevärda svårgheter att gränsa vad som är bosparande som skulle kunna berättga tll en eventuell sparpreme. En snäv gränsnng bosparande, t.ex. tll sparande på vssa konton bank eller särsklda bosparkassor, är relatvt lätt att göra också lätt att kontrollera. En sådan snäv gränsnng snedvrder dock konkurrensen på kredtmarknaden mssgynnar andra fonner, t.ex. det bosparande som görs aktefonder. Om alla former sparande som kan leda tll bostadsköp skall nkluderas blr defntonen vad som är bosparande mycket vd. En mängd olka frågor måste också lösas, som t.ex. om det skall vara möjlgt att flytta stt sparande mellan olka spaformer kredtnsttut ändå få behålla en preme, samt hur kontrollen skall ske att de sparade medlen verklgen används tll bostadsköp. Förslagen från Utrednngen om ett nytt statlgt premerat bosparsys tem SOU 1994:121, som nnefattade en mycket bred defnton bossparande, styrktes många remssnstanser just på grund det komplcerade kontrollsystem som utrednngens slag medde. Av ovan anda skäl har kommttén där stått från att eslå något nytt premerat bosparande. Våra slag är stället nrktade på att bättra konsumentskyddet de bosparformer som redan fnns. V utsätter att kredtmarknaden på olka sätt kommer att premera de hushåll har långsktgt målnrktat sparande ett utan att staten som behöver träda n med stmulanser olka slag Förbättrat konsumentskydd Kommttén anser att det är angeläget att de bosparfonner som erbjuds är tllräcklgt säkra spararen. Sparnsttut som marknads bosparan de skall enlgt vår menng stå under Fnansnspektonens tllsyn. V menar att Fnansnspektonen skall rskpröva godkänna de sparnsttut som marknads bosparsystem. Bosparsystem Sverge skall enlgt vår menng uppfylla nedanstående kr: Rmlg säkerhet sparandet skall uppnås sparnsttutet. Metoden kastnngens beräknng skall vara tllräcklgt väl beskrven att kunna stås de sparande.

41 SOU Kommtténs 1996:156 överväganden slag 41 Sparandet skall ge en säker kastnng genom att rsknvån begränsas kontrolleras. Fnansnspektonen skall kontrollera att utställda garanter tll spararna har tllräcklg ekonomsk täcknng. En ratonell valtnng tll en rmlg kostnad skall tryggas systemet valtnngskostnaden genomlysas att skapa tllräcklg konkurrens Slutna bosparsystem bosparkassor Kommttén eslår att bankrörelselagen kredtmarknadsbolagslagen kompletteras med regler hur konsumentens sparande får valtas slutna bosparsystem. Bl.a. skall regler lkvdteten en bosparkassa nas. Reglerna bör enlgt vår menng anpassas tll de som gäller bosparkassor andra EUländer, t.ex. Tyskland. Sparkasseutrednngen SOU 1996:81 har eslagt ett nsättarskydd bosparkassor som drvs enngsform. Förslaget är nu under remssbehandlng. Om nte remssvaren fram starka skäl mot Sparkasseutrednngens slag, eslår v att nsättarskyddet skall gälla alla bosparkassor, dvs. även de som drvs bolagsform De unga hushållens bosparande Kommttén har olka alternatv främja den övervägt att unga famljens bostadsköp. Om bamfamljema skall kunna få tllräcklgt stora bostäder med markkontakt måste de regel köpa egnahem, vlket sn tur kräver sparade medel nsatsen. Det nuvarande ungdomsbosparandet har begränsad betydelse unga famljers bostadsköp på grund de restrktva reglerna. Ung domsbosparandet har större betydelse att grundlägga ett sunt sparbeteende hos ungdomar. Nuvarande regler ungdomsbosparandet tllåter dock att de sparade medlen används tll andra ändamål än köp bostad. För att ungdomsbosparandet särsklt skall stmulera bosparan de, behöver reglerna ändras så att sparandet med statlg subventon bara kan användas köp bostad. Den ungdomspoltska utrednngen dr. 1995:154 bör se över reglerna med detta syfte. Kommttén har vdare övervägt om en särskld kredtgarant kombnerad med kr på bosparande skulle kunna stmulera yngre hushåll att öka stt bosparande underlätta bostadsköpet. Syftet med en garant är att mnska kostnaden topplån ned tll en nvå som stort motsvarar bottenlånets kostnad.

42 42 Kommtténs överväganden slag SOU 1996:156 En kredtgarant detta slag skulle se köp andrahandsmarknaden. Därgenom fnns rsk en allmänt effekt på egnahem. Vdare skulle trolgen de admnstratva egnahem på prsdrvande kostnaderna 1.l2.5 Bosparande hyresrätt Utvecklng bosparande garantn nte kunna motveras de små sänknngar lånekost naderna som hushållen får. V har funnt att eventuella delar med en kredtgarant nte kan väga nackdelarna står där från att a fram slag upp om en sådan garant. I stor utsträcknng bör banker kredtnsttut kunna utveckla sådana produkter utan statlgt stöd. Kommttén har även haft uppdraget att överväga former bosparande kommer hyresrätten tll del. SABO har lämnat ett slag som som syftar tll att stärka det egna kaptalet de kommunägda bostadse tagen. Tanken är att sparare "allboendefonder" skulle få samma skattefönnån som "ällemanssparande". Eftersom kommttén nte eslår någon stmulans bosparande eftersom den extra skattefönnånen allemanssparändet svnner, v nte det är motverat att särsklt premera den form anser att sparande SABO eslår. V menar att SABO kan na sparande som allboendefonder även utan skattemån. Ett sådant bosparande kommer på sätt som andra sparformer att omfattas de regler samma v eslår Kommttén att det är vktgt att hushållen målsparar tll sn menar bostad även nte staten utökar stt stöd. Sparmedel ger konsumenterom ökade möjlgheter välja bostad. Fram allt bör den na att unga famljen nformeras om behovet att bospara om de delar ett sådant sparande kan V menar att detta är en uppgft kredt ge. marknadens aktörer rekommenderar dem att utveckla nformaton sverksamheten om bo amorterngssparande. På kredtmarknaden fnns olka konkurrerande bosparsystem. V utsätter att det lgger kredtgvarnas eget ntresse att erbjuda sparare sådana system fönnånlgare lån. Spararen har vsat sn måga att regelbundet kunna vlket ökar sannolkheten att även lånet skall spara, skötas framtden.

43 SOU 1996:156 Kommtténs överväganden slag Fnanserng bostäder kredtmark naden Kommttén anser Det är kredtmarknadens uppgft att utveckla tjänster produkter som ökar säkerheten valmöjlghetema låntaga ren. Det är angeläget att hushållen kan erbjudas lån med t.ex. längre bndnngstder rsksprdnng. Kredtmarknaden är reglerad utsatt en ökande nternatonell konkurrens. En konsumentnrktad marknad bör själv utan statlga reglerngar kunna utveckla de kredtformer som efterfrågas. V anser nte att staten skall na regler på detta område, men marknadens parter bör utveckla olka typer lån som ökar säkerheten valmöjlghetema låntagama. I t.ex. Danmark USA fnns bostadslån som kombnerar en lång bunden ränta med en möjlghet konsumenten att med kort varsel lösa n stt lån. Räntersken är därgenom lagd på långvaren. I Sverge är det numera vanlgt att hushållen väljer bostadslån med kort bndnngstd eller med rörlg ränta. Orsaken är att nvån på den korta räntan är lägre än räntan på lån med längre bndnngstder. Rsken stora ändrngar räntekostnadema blr därgenom stora. Dessutom saknar ofta prvatpersonen kunskaper att göra en långsktg nvesterngskalkyl vlket är rutn de professonella låntagama. Korta bndnngstder bostadslån stora ändrngar räntenvån har där skapat en berättgad oro hos fram allt prvatpersoner stora oplanerade ändrngar boendekostnadema. V kan konstatera att vllkoren bostadslån är mer placerarstyrda än konsumentstyrda. Enlgt konsumentkredtlagen omfattar långvarens allmänna skyldgheter att aktta god kredtgvnngssed att ta tll vara konsumentens ntressen. V anser att långvarna httlls nte har beaktat konsumentens ntressen tllräcklg omfattnng. V anser att det fnns ett stort behov ökad konsumentorenterng genom bättre underlag både hushållens nvesterngsbeslut val lånevllkor.

44 44 Kommtténs överväganden slag SOU 1996: Bostadsetagens ekonomska vllkor Kommttén anser Det egna kaptalets andel bostadsfmanserngen måste öka. Bostadsetagen skall ha möjlghet att på skt bygga upp det egna kaptalet. Frågan om kommunala bostadsetags möjlghet att bedrva verksamhet över kommungränser bör behandlas den särsklda utrednng som eslås prop. 1996/97: Eget kaptal Bostadsfmanserng kaptal. Många har tdgare bostadsetag är huvudsaklgen därgenom drngar har låg motståndskraft mot kostnadsöknngar. skett känslga med ränteän ntäktsmnsknngar främmande V anser att det är kredtgvamas ansvar att nformera om konsekven serna de val som låntagaren ställs n. Kren på nformaton om lånevllkor är bl.a. reglerade konsumentkredtlagen. Vdare anser kommttén att en effektvare skuldsanerngsprocess med kortare behandlngstder är angelägen. V har behandlat denna fråga vårt delbetänkande SOU 1995:98. Kommttén anser det angeläget att det egna kaptalets andel fnanserngen ökar. Bostadsetagen måste ha möjlgheter att på skt bygga upp det egna kaptalet. Kommtténs slag tll anpassnng det skattemässgt tllåtna värdemnsknngsdraget syftar tll ökade nsatser eget kaptal hyresbostäder se sntt V anser också att ägarna tll bostadsetagen, prvata såväl som kommunala, måste ta ett ägaransvar som bl.a. nnebär att ägarna skall se bostadsetagen med erfoderlgt eget kaptal. Det är också ägarnas ansvar att genoma nödvändga om strukturerngar fastghetsbestånd ägarbld. Varje fastghetsägare måste ekonomska ansvaret att redan enlgt vår byggda uppfattnng områden ta det utvecklas eller fulla

45 SOU 1996:156 Kommtténs överväganden slag 45 underhålls. Detta utsätter att bostadsetagen har ekonomsk styrka tagen stödja nog att genoma ett långsktgt fastghetsunderhåll att sätta reserver mer omfattande ombyggnadsverksamhet utan statlga subventoner. På skt måste enlgt kommtténs uppfattnng bostadseutveckla en sådan ekonomsk styrka. Våra slag syftar tll en sådan utvecklng. att De kommunala bostadsetagen De kommunala bostadsetagen har allmänhet lten andel eget kaptal. Vår bedömnng är dock att de flesta kommunala bostadsetag har en relatvt stabl ekonom att ägarna, kommunerna, har goda ut sättnngar att genoma nödvändga ändrngar. Det fnns dock ett antal kommunala bostadsetag med dålg ekonom som genomgrpande behöver omstruktureras. Många skuld tyngda bostadsrättsenngar prvatägda bostadsetag har kunnat rekonstrueras genom att fastghetsägare, kredtnsttut staten tllskjutt nya medel eller skrvt sna fordrngar. Detta har beskrvts kommtténs delbetänkande SOU 1995:98. De kommunala bostadsetagen har nte kunnat få en sådan lösnng, eftersom bostadsetaget regel har en kommunal borgen sna lån. I dessa etag kan skulderna bara mnskas genom att kommunen går med kaptaltllskott löser lånen. I de fall bostadsetagen ägs kommuner med svag ekonom kan därgenom hela kommunens ekonom sättas på spel. Problem denna art hänger dock samman med kommunalekonomska frågor som nte kan lösas nom bostadspoltkens ram. I flera kommunala bostadsetag kan en breddnng ägandet vara en väg att stärka etagen deras kaptalsörjnng. Behovet att kunna erbjuda ett varerat bostadsbestånd kan vara en annan anlednng tll omstrukturerngar. Regerngen har oktober 1996 Prop.l996/97:38 eslagt rksdagen vssa tdsbegränsade bestämmelser om bl.a. vllkoren statlgt räntestöd när kommunala bostadsetag säljer eller på annat sätts överlåter sna bostäder. Enlgt slaget skall bostadse tagen kunna bredda ägandet omstrukturera sna bostadsbestånd, men det statlga räntestödet bör normalt upphöra om mer än 25 % ett kommunalt bostadsetags fastgheter säljs. Regerngen eslår också att en särskld utredare mer långsktgt skall se över vllkoren statlgt räntestöd vd omstrukturerngar kommunala bostadsetag. Enlgt vår menng har den kommun som händer sg stt domnerande nflytande över bostadsetaget lorat ett vktgt medel att

46 46 Kommtténs överväganden slag SOU 1996:156 uppfylla bl.a. det lagfästa ansvaret bostadssörjnngen. Samtdgt kan vssa omstrukturerngar ägande bostadsbestånd hos kommu nala bostadsetag ha vägande bostadspoltska kommunaletungt konomska skäl. Möjlgheterna att göra omstrukturerngar kommunala bostadse tag påverkas Kommunallagens 1991:900 s.k. lokalserngsprncp. Lokalserngsprncpen nnebär att en kommun dess egna etag endast kan bedrva verksamhet nom den egna kommunen. Ett kommu nalt bostadsetag kan nte äga fastgheter en annan kommun eller överta ansvaret en annan kommuns bostadsetag. Två eller flera kommuner kan dock gemensamt äga bostadsetag aktebolagsform eller genom ett kommunalbund. Kommttén anser att den särsklda utrednng som regerngen eslagt prop. 1996/97:38 också bör undersöka vlken betydelse lokalserngsprncpen har kommunernas möjlgheter att stärka sna bostadsetag samverkan kommungränsema. över genom 15 Bostadspoltkens admnstraton Kommttén anser Det är angeläget att regerngen tar ntatv tll en översyn den centrala regonala admnstratonen statens stöd tll bostadsbyggandet. De stora ändrngar vllkoren byggande boende som skett under 1990talet motverar även en bredare översyn de statlga organ som arbetar med plan, bygg bostadsfrågor. Kommtténs slag tll nytt bostadsñnanserngssystem samt tdgare beslutade ändrngar statens stöd ger på några års skt ett mnskat behov bdragsadmnstraton hos Boverkets boendedelnng på länsstyrelsemas bostadsenheter. Den mnskade arbetsbördan motverar en översyn rktnng. dessa organsatoners verksamhetsnresursbehov Kommttén har nte haft uppdrag att överväga hur hela den statlga organsatonen plan. bygg bostadsfrågor behöver anpassas tll bostadspoltska ändrngar tll de nya vllkoren på bygg

47 SOU 1996:156 Kommtténs överväganden slag 47 bostadsmarknadema. Under kommtténs arbete med översynen bostadspoltken har dock tydlgt framgått att ett behov fnns en mer generell översyn de statlga organsatoner som är verksamma nom samhällsbyggandet. Regerngen har budgetpropostonen prop. l996/97zl, bl. 7 serat att en särskld utredare under hösten 1996 kommer att få uppdrag att göra en översyn organsatonen nom plan, bygg bostadsväsendet. Kommttén vll betona att en sådan översyn är angelägen. Vd översynen bör särsklt uppmärksammas att ändrngar na på bostadsmarknaden kräver resurser att följa upp bostadssocala frågor stödja kommunernas arbete med att bl.a. anpassa sam hällsplanerngen nya kr Statens stöd tll bostadsproduktonen överväganden Övergång tll nvesterngsbdrag tll En huvuduppgft kommttén är att åstadkomma ett långsktgt stablt fnanserngssystem bostäder. De nuvarande räntebdragen enlgt Danellsystemet nnebär att staten gör ett åtagande att all framtd betala ett årlgt bdrag tll hyres bostadsrättshus som är producera de från år Nya fastgheter fasas n statens åtagande kommer successvt att öka. V anser att räntebdragens konstrukton nte är enlg med kr på ett långsktgt stablt system. Det är svårt att efterhand ändra redan bevljade räntebdrag statens åtagande blr där mycket långsktgt. V anser att staten nte bör göra denna typ åtaganden vars kostnadskonsekvenser är svåröverskådlga. V har tdgare framhållt att bostadspoltken skall nordnas den samhällseko nomska utvecklngen. V menar där att statens del bostadsfnan serngen skall ha en konstrukton som är mer flexbel som går att ändra med de ekonomska utsättnngarna. Vår bedömnng är att nvesterngsbdrag har övervägande delar fram räntebdrag ur statsfnansell synpunkt. Investerngsbdragens årlga kostnader staten är betydlgt lättare att prognostcera än räntebdragen. Det går också relatvt lätt att anpassa nvån på bdragen tll konjunkturläget utrymmet budgeten. Investerngsbdrag kan också rambestämmas, vlket nte går med räntebdrag. Vårt slag nnebär att räntebdragen tll nymed nvesterngsbdrag. Storleken ombyggnadsverk samhet skaffas ersätts på

48 48 Kommtténs överväganden slag SOU 1996:156 nvesterngsbdraget kan utformas så att det motsvarar nuvärdet de framtda utbetalnngarna räntebdrag enlgt Danellsystemet. Ur fastghetsekonomsk synpunkt spelar det då ngen roll om bdraget är form räntebdrag eller nvesterngsbdrag. Det kan t.0.m. vara en del att drekt få ett större belopp stället att få ett löfte om framtda utbetalnngar ett mndre belopp per år. Investerngsbdragen kan där väntas ge en större stmulans tll nyprodukton än räntebdragen. Ändrngen nnebär dock att nvesteraren tar hela rsken framtda ändrngar räntenvån, en rsk som staten dag delar genom räntebdragen. V menar dock att statens åtagande skall vara att se tll att räntenvån långsktgt stablseras nte att dela räntersker ensklda projekt. Räntebdragen upprätthåller vss mån neutralteten mellan upplåtel seforrnema på ett smdgare sätt än vad nvesterngsbdragen gör, genom att räntebdragens storlek egnahemsägamas drag ränteutgfter automatskt anpassas tll ändrngar räntenvån. Kommttén anser dock att nvesterngsbdragens delar andra seenden väger tyngre än de eventuella nackdelar de har ur neutraltetssynpunkt. l kommtténs överväganden ngår en kvttnng fastghetsskatten mot en del nvesterngsbdragen. Nyproducerade hyreshus skall således nte betala fastghetsskatt får då också ett lägre nvesterngs bdrag än vad annars skulle ha vart fallet. Därmed undvker v att staten st ger ett bdrag som sedan tas tllbaka genom en skatt. V anser att slaget är statsfnansellt gynnsamt fastghetsekonomskt neutralt. 1.l6.2 Kostnader nyprodukton bostäder Kostnaderna därmed även hyresnvåema nyproduktonen är höga. Bostadsnvesterngar uppfattas nte dag som lönsamma nvesterarna trots relatvt omfattande statlga subventoner genom räntebdragen. Dessutom hämmar de s.k. krsårens lustnvesterngar bostäder många bostadsetags kommuners ambtoner att medverka en långsktgt nödvändg nyprodukton bostäder 2000talet genom de stora resurser krsårens bostäder fortfarande tar anspråk. Detta har belysts kommtténs delbetänkande SOU 1995:98. Produktonskostnaden den vanlga famljebostaden skall nte behöva vara högre än genomsntt ca l0 000 kronor per m2 uthymngs bar lägenhetsyta. Det är denna bostad som är vår utgångspunkt en dskusson eventuella behov fortsatt statlgt stöd tll nyproducera de bostäder. V har också erfart att den nylgen tllsatta Byggkostnads

49 SOU Kommtténs 1996:156 överväganden slag 49 delegatonen Dr.1996:38 har goda hoppnngar om ännu lägre produktonskostnader framtden. Den samhällsekonomska utvecklngen kommer enlgt vår menng att sevärt bättra utsättnngarna bostadsnvesterngar. Våra slag ger hyresnvåer storleksordnngen kr per m2 nyproduktonen Kommttén redovsar konsekvensberäknngar blaga 3. Det motsvarar samma hyresnvå som är vanlg dag nyproducerade bostäder är också den hyresnvå som Danellsyste mets räntebdrag ger med de samhällsekonomska utsättnngar v har utgått från. Mer gynnsam utvecklng räntenvån produkton skostnader bostäder bör kunna nnebära lägre hyresnvåer nyproduktonen Neutraltet mellan upplåtelseformema Reglerna bostadsfnanserng beskattnng skall enlgt vår menng sammantagna ge rmlg neutraltet mellan de tre upplåtelseformema hyresrätt, bostadsrätt egnahem. De nuvarande skllnaderna räntebdragen de olka upplåtelseformema har motverats med att fastghetsägare tll hyresrätter bostadsrättsenngar skall ha kompensaton egnahemsägamas dragsrätt räntekostnadema enlgt reglerna kaptalbeskattnng. Kommttén anser att det är angeläget att konsumentens val upplåtelseform nte styrs ekonomska vllkor som är beroende statsbdrag beskattnng. V har där sökt beakta kren på neutraltet våra slag. Någon exakt neutraltet går dock nte att åstadkomma. Orsaken skatter statsbdrag beräknas på olka är att underlag de tre upplåtelseformema. Värdet egnahemsägarens räntedrag beror på överlåtelseprset nsats eget kaptal nklusve amorterngar. Räntedrag upp tll kr ger den ensklde en skattemnsknng med 30 % ränteut gftema. För belopp över kr är skattemnsknngen 21 %. Räntebdragen vårt slag även nvesterngsbdragen beräknas däremot som andel en schablonberäknad produktonskost nad utan något samband med belånngsgrad. l bostadsrätten kan båda systemen dag ekomma samtdgt genom att den ensklde medlemmen kan ta lån sn nsats därmed få räntedrag, medan bostadsrättsenngar får räntebdrag huvudsak enlgt samma regler som hyreshus. Fastghetsskatten beräknas på samma sätt alla upplåtelsefonnema, dvs. som en procentandel taxerngsvärdet. Taxerngsvärdet fastställs

50 SOU 1996:156 slag överväganden Kommtténs 50 Taxerngsvärflerbostadshus. småhus grunder olka dock på helt medan egnahem överlåtelseprser utgår från småhus dena kastnngsvärdet från utgår flerbostadshus taxerngsvärdena Hyreshus hyresnvåema. på beror sn vlket hyreshus, tur egnahem. småhusform bostadsrätter taxeras som egnahem bostadsrätt hyresrätt, slagen behandlar Kommttén sg. var en bostadsproduktonen tll stöd Statens 1.17 slag eslår Kommttén få skall hyresbostäder främst ombyggnadsåtgärder Prorterade år. mljard kr på nom nvesterngsbdrag per en ram en skall bostadsområden utvecklngsprogram Kommunala utsatta år mlj kr med 500 bdrar Bostadspoltken statsbdrag. få per Även andra år mljard kr l per medel. tll skjuta kunna bör poltkområden neutralteten bbehålla syfte skall hyreshus Nyproducerade att % på 10 basbdrag få ett upplåtelseforrnema mellan ett fastgfrån också befras bdragsunderlag schablonberäknat kvarstår fastghetsskatten % tll 20 höjs Basbdraget hetsskatt. om regler. nuvarande enlgt sn fastghetsskatt räntedrag behålla skall Egnahem form. nuvarande skall skattelagstftnngen över behandlng Bostadrättens ses fastgnnebär Förslagen utrednngar. att med tdgare enlghet bostadsrättseschablonntäkt, med att hetsskatten ersätts en prncperna ränteutgfter dragsrätt full att får samt nngarna gäller de lka blr bostadsrätter taxerng som mer egnahem.

51 SOU 1996:156 Kommtténs överväganden slag 51 Kommttén eslår att statens stöd tll fnanserng ny ombyggnad bostäder ändras. V eslår en övergång från räntebdrag tll nvesterngsbdrag det drekta produktonsstödet. Förslagen nnebär en prorterng nsatser det redan byggda beståndet. Sålunda eslår kommttén att 1 mljard kr årlgen sätts prorterade ombyggnadsåtgärder. Inrktnngen dessa åtgärder skall enlgt vår menng fastställas det ordnare budgetarbetet. Vdare eslår v, som tdgare beskrvts sntt 1.5, en särskld satsnng på utsatta bostadsområden med socal problembld. Kommuna la utvecklngsprogram skall sådana områden bättra boendemljö levnadsvllkor under medverkan de boende. Barns uppväxtvllkor skall särsklt uppmärksammas. Enlgt vårt slag skall bostadspoltken bdra tll fnanserngen med 500 mljoner kr per år en mljard kr per år Staten bör även tllskjuta medel från andra områden, t.ex. nvandrar arbetsmarknadspoltken, att fnansera utvecklngsprogrammen. V eslår ett basbdrag tll nyproducerade hyreshus på 10 % en schablonberäknad kostnad. Förutsättnngen är att nyproducerade hyreshus nte skall betala fastghetsskatt. Basbdraget syftar främst tll att tllsammans med befrelse från fastghetsskatten upprätthålla neutraltet med egnahemsägarens dragsrätt räntekostnader enlgt reglerna kaptalbeskattnng. Statens kostnader basbdragen tll hyresrätter den subventon annan form som kommer att utgå tll bostadsrätter beräknas bl ca 1,1 mljard kronor. Detta motsvarar en nyprodukton lägenheter hyres bostadsrättshus. Om t.ex. ytterlgare lägenheter skulle byggas blr kostnaderna ca 800 mljoner kronor högre basbdragen. Kommttén har också övervägt ett alternatv med bbehållen fastghetsskatt. I detta alternatv skall basbdraget vara 20 % att upprätthålla neutraltet med egnahem. För egnahem eslår v nga ändrngar skatter bdrag. V eslår att bostadsrättens behandlng skattelagstftnngen skall ses över enlghet med slagen Fastghetsbeskattnngsutrednngen SOU 1994:57 Bostadsrättsvärderngskommttén SOU 1992:8. Förslagen nnebär att fastghetsskatten ersätts med en schablonntäkt att bostadsrättsenngarna får full dragsrätt ränteutgfter. Vdare eslås att bostadsrätter taxeras efter lknande prncper som egnahem. Konsekvensen dessa slag är att bostadsrättshus nte skall behandlas som hyreshus. T.ex. skall nte nyproducerade bostadsrättshus få basbdrag. Den del de kalkylerade kostnaderna på 1,1 mljarder

52 52 Kommtténs överväganden slag SOU 1996:156 kronor basbdragen som ser stöd tll nyproducerade bostadsrätt shus skall enlgt vårt huvudslag på annat sätt tllgodogöras bostads rättshusen. I våra kalkyler har v tll bostadsrättshusen summan 1,1 En utsättnng de ändrade dock fortsättnngen räknat n stödet mljarder reglerna kronor. bostadsrättshus är att 1.17.l Hyresrätt nyprodukton Kommttén eslår Räntebdragen skall skaffas. Ingen fastghetsskatt skall betalas hyreshus med värdeår 2000 senare. Ett basbdrag skall lämnas efter är 10 % en schablonberäknad det huset färdgställts. produktonskostnad. Bdraget Det vara skattemässga % 3 per år. värdemnsknngsdraget skall normalfallet En schablonberäknad statlg kredtgarant skall kunna bevljas. Förslagens grundprncp ändrngen kan genomas så att neutralteten mellan bostadsrätten övrga upplåtelsefonner kan upprätthållas. Ytterlgare en ut sättnng är att statens kostnader nte skall öka totalt. Kommttén eslår att räntebdragen tll hyreshus med värdeår 2000 senare skall upphöra att dessa hus nte skall betala fastg hetsskatt. Förslaget nnebär att endast nyproducerade hyreshus med värdeår 1999 tdgare kan få räntebdrag. Detta gäller såväl räntebdrag enlgt l993års regler Danellsystemet som tdgare regler. Hyreshusen skall få ett basbdrag på 10 % som utgår från en schablonberäknad produktonskostnad. Basbdraget är ett engångsbdrag som lämnas närhuset är färdgställt.

53 SOU 1996:156 Kommtténs överväganden slag 53 Alternatvt slag med bbehållen fastghetsskatt Det fnns emellertd skattemässga där huvudslag. V har övervägt även hetsskatten behålls med nuvarande komplkatoner med kommtténs ett där utformnng skattesats vlket värdet fastghetsskatten. Om den fortsatta berednngen fastghetsskatteregler vsar nyproducerade att komplkatoner med olka äldre bostadshus nte kan bemästras eller att det är svårt att ebygga att reglerna krnggås bör det senare alternatvet väljas. Ur bostadspoltsk synvnkel är dock alternatvet med slopad fastghetsskatt nya hyreshus att edra. V ordar där det alternatvet våra slag det följande bygger på detta. V eslår också att det skattemässga värdemnsknngsdraget skall höjas från dagens 2 % tll 3 % per år. Därgenom mnskar skrvnngs tden en bostadsnvesterng från 50 år tll 33 år. V anser att dessa slag ger utsättnngar en fortsatt nypro dukton hyresbostäder med bbehållen neutraltet med andra upplåtelseformer, utan att det därutöver behövs ytterlgare ekonomska nsatser från stat kommun. Fastghetsskatt Kommttén eslår att fastghetsskatt nte skall tas ut på nyproducerade hyreshus med värdeår 2000 senare. Förslaget nnebär att en del de drekta bdragen tll nyproduktonen kvttas mot fastghetsskatten. V anser att det varken ur fastghetsekonomsk eller statsfnansell synpunkt fnns anlednng att ge ett bdrag som sedan tas tllbaka genom en skatt. Förslaget mnskar dessutom bostadsetagens bdragsmyndg hetemas admnstratonskostnader. fastgalternatv nnebär att ngen fastghetskatt betalas de sta fem åren, halv skatt år sex tll to hel skatt efter to år. I detta alternatv höjs basbdraget tll 20 %, vlket ur nvesterarens synpunkt ger samma vllkor nvesterngen som om ngen fastg hetsskatt betalas. Höjnngen från 10 % tll 20 % motsvarar således Basbdrag Kommttén eslår således ett basbdrag på 10 % ngen fastg hetsskatt nyproducerade hyreshus med värdeår 2000 senare. Som nämnts ovan skulle basbdraget vara 20 % om nuvarande regler fastghetsskatt behålls.

54 54 Kommtténs överväganden slag SOU 1996:156 Vårt slag är en metod att åstadkomma önskad neutraltet mellan egnahem hyresbostäder. Basbdraget tllsammans med befrelsen från fastghetsskatten kompenserar egnahemsägamas räntedrag. Någon kalkylmässgt exakt motsvarghet går dock nte att nå eftersom värdet räntedragen beror på räntenvån. Detta framgår blaga 3 tll betänkandet. Enlgt vår uppfattnng skall basbdraget fnnas under en längre perod endast prövas mot större ändrngar samhällsekonomn, t.ex. sevärt lägre räntenvå än dag eller ändrad nvå på kaptalbe skattnngen. Värdemnsknngsdrag Rksskatteverket rekommenderar skattemässgt värdemnsknngsett drag på 2 % bostadshus, dvs. en skrvnngstd på 50 år. V anser att den ekonomska lvslängden är betydlgt kortare att Rks skatteverket där bör ändra sn rekommendaton. I en ekonom med stablt låga prsöknngar har ett rättvsande värdemnsknngsdrag en stor ekonomsk betydelse motsats tll vad som gäller en ekonom med hög nflaton med stora nomnella värdeöknngar på fastgheter. Ur bostadspoltsk synpunkt är det angeläget att nvesterngar bostäder skrvs på kortare td än dag att det ges möjlghet tll rättvsande skattemässgt värdemnsknngs drag. Sådana framställnngar har htlls vsats Rksskatteverket. Enlgt vår menng är efter ca 35 år ombyggnads renoverngsbehoven så omfattande att fastgheten då bör vara skrven att möjlggöra renvesterngar. Kommttén anser det där synnerlgen angeläget att Rkskatteverket höjer det skattemässgt tllåtna värdemn sknngsdraget bostadshus från 2 % tll 3 % per år. Detta skulle enlgt vår uppfattnng bättre motsvara den värdemnsknng som dag är aktuell bostadshus. Därgenom mnskar skrvnngstden bostadsnvesterngar från 50 tll 33 år bostadsetagen kommer enlgt vår uppfattnng högre grad att egen kraft kunna fnansera ny ombyggnadsverksamhet utan statlga subventoner. Kredtgarant Kommttén eslår att det också fortsättnngen skall fnnas en statlg kredtgarant nyproducerade bostäder lkartad konstrukton som dag. V återkommer tll detta sntt 1.19.

55 slag 55 överväganden Kommtténs 1996:156 SOU bostadsbestånd befntlgt 1.17 Hyresrätt eslår Kommttén regler l992års ändras skall nte räntebdragen äldre De tdgare. regler 1993års enlgt räntebdrag bevljade Bdragsunderlaget l/30del trettondel med ned skrvas skall Danellsystemet en upphör Räntebdragen %nvån. nått 30 räntebdragen år när per år. då efter 30 regler. nuvarande enlgt betalas skall Fastghetsskatt ombyggprorterade tll lämnas kunna skall Investerngsbdrag år. mljard kr på 1 nom nadsåtgärder per ram en skall värdemnsknngsdraget tllåtna skattemässgt vara Det år. % 3 per tll bevljas kunna skall kredtgarant statlg schablonberäknad En ombyggnadsprojekt. Äldre räntebdrag l992års enlgt bevljade räntebdrag de är eslår Kommttén att som enlgt mnskar Bdragen ändras. nte regler äldre regler ännu År dessa år är helt upphör successvt reglerna ca tll stöd den statens kronor posten mljarder största på 27 räntebdrag bostadshus är räntebdrag dessa som Merparten bostäder. ser ekonomska betydande har krsåren s.k. de under byggda som kommtténs belysts ngående har problembld Denna svårgheter. 1995:98. SOU delbetänkande regler 1993års enlgt Räntebdrag de n lösa drekt önskvärt skulle att det Kommttén att vara anser med Danellsystemet ett regler års 1993 enlgt räntebdragen bevljade Därgenom räntebdragen. nuvärdet nvesterngsbdrag motsvarar som

56 56 Kommtténs överväganden slag SOU 1996:156 skulle admnstratonskostnadema räntebdragen mnska staten skulle nte vara bunden de långfrstga åtaganden som räntebdragen nnebär. En sådan lösnng nnebär dock en allt stor statsfmansell påfrestnng de närmaste åren v har där bedömt att det nte nu är möjlgt att lösa Danellsystemet. V rekommenderar dock att de kvarstående räntebdragen Danellsystemet löses om när det fnns budgetteknska utsättnngar detta. Kommttén eslår en nedskrvnng bdragsunderlaget bevljade räntebdrag enlgt Danellsystemet. Bdragsunderlaget bör räknas ned enlgt en tänkt 30årg amorterngsplan. Nedskrvnngen startar vd den tdpunkt när räntebdragen enlgt reglerna nått en nvå på 30 %. Förslaget nnebär att räntebdragen därefter mnskar på samma sätt som en amorterng ett topplån på 30 år. V har nte funnt något motv att all framtd ge ett årlgt räntebdrag på 30 % en schablonberäknad ursprunglg produktonskostnad. Fastghetsskatt Kommttén eslår nte någon ändrng fastghetsskatten hyreshus det befntlga bostadsbeståndet. Det gäller samtlga bostadshus, dvs. även de som enlgt reglerna ännu nte har börjat betala fastghetsskatt. De bostadshus som byggdes under de s.k. krsåren kommer enlgt reglerna att börja betala fastghetsskatt nkomståret Dessa bostadshus har en hög kostnadsnvå på grund främst höga produk tonskostnader. En del de ekonomska svårgheterna beror också på att retroaktva regeländrngar räntebdragen medde högre kaptalkostnader än vad som ursprunglgen kunde utses. Fastg hetsskatten blr nu ytterlgare en ekonomsk påfrestnng det sent byggda bostadsbeståndet se kommtténs delbetänkande SOU 1995:98. Det fnns där skäl att justera fastghetsskatten dessa hus. V har dock nte bedömt att det fnns utrymme statsbudgeten ett slag om lägre fastghetsskatt dessa årgångar bostadshus. V har där nte lagt något sådant slag. V har vårt delbetänkande även uppmärksammat att dessa nyare bostadshus genom tllämpnngen reglerna den rullande fastghets taxerngen på många orter får ett högt taxerngsvärde hållande tll marknadsvärdet tll taxerngen äldre hus. Kommttén vll sn del åter framhålla att det är utomordentlgt angeläget att tllämpnngen reglerna ändras så att krsårgångamas bostadshus nte taxeras högt.

57 Kommtténs SOU 1996:156 överväganden slag 57 Nytt värdeår Hus som modemseras kan enlgt nuvarande bestämmelser få ett nytt värdeår. V eslår nga ändrngar, vlket nnebär att bostadshus som vd modernserng får värdeåret 2000 senare nte skall betala fastghetsskatt. Det krävs omfattande ombyggnader att en fastghet skall få ett nytt värdeår. Det kommer där att dröja relatvt många år nnan det fnns ombyggda hus med värdeår 2000 senare någon större omfattnng. Investerngsbdrag tll prorterade ombyggnadsåtgärder Kommttén eslår det skall fnnas nvesterngsbdrag tll prorteraatt de ombyggnadsåtgärder hyreshus nom en ram på totalt en mljard kr per år. Investerngsbdragen kan över tden ha olka nrktnng som t.ex. att stmulera vssa mljöåtgärder, tllgänglghetsskapande åtgärder, eller ombyggnad tll särsklda boendeforrner äldre andra funktonshndrade personer. Bdragen kan också användas tll t.ex. bättrngar mljöer andra ombyggnader särsklt utsatta bostads områden eller bebyggelsefömyelse områden med stor andel tomma lägenheter. Inrktnngen nvesterngsbdragen tll ombyggnad bör bestämmas samband med budgetarbete se sntt statens Värdemnsknngsdrag Kommttén anser att Rksskatteverket även befntlga hyrehus skall höja det högsta skattem ässgt tllåtna värdemnsknngsdraget från 2 % tll 3 % per år, vlket nnebär att skrvnngstden mnskar från 50 tll 33 år. Förändrngen värdemnsknngsdraget är nödvändg att göra det möjlgt bostadsetagen att egen ekonomsk kraft kunna svara ny ombyggnadsnvesterngar se även sntt l.l4.l. Kredtgarant Kommttén eslår ombyggnadsprojekt skall kunna få statlg att en kredtgarant se sntt 1.20.

58 58 Kommtténs överväganden slag SOU 1996:156 l.17.3 Egnahem nyprodukton Kommtténs utgångspunkter Reglerna ned räntebdrag är oändrade, dvs. upphör helt enlgt gällande regler. bdragen trappas Kaptalbeskattnngens regler om ränteutgfter ändras nte. Reglerna fastghetsskatt år oändrade. Kommttén eslår En schablonberäknad statlg kredtgarant skall kunna erbjudas. Kommtténs utgår från nuvarande kaptalbeskattnng konstaterar att rätten tll skattemnsknng ränteutgfter form. V utgår även från att fastghetsskatten regler. Annars skulle egnahemmen få en mer upplåtelseformer. I konsekvens med kren på neutraltet med kvarstår sn behålls gynnad andra enlgt ställnng nuvarande nuvarande än upplåtelseformer andra skall nte nyproducerade egnahem ha basbdrag. Räntebdrag tll nyproducerade egnahem kommer enlgt l993års regler att upphöra helt år Det nnebär att egnahem som påbörjas åren fortfarande kan få räntebdrag tll relatvt små belopp, 9,3 % den schablonberäknade räntekostnaden år ,7 % år V eslår ngen ändrng dessa regler. V eslår schablonberäknad kredtgarant nyproducerade en egnahem motsvarande utformnng som hyres bostadsrättshus se sntt 1.20.

59 SOU 1996:156 Kommtténs överväganden slag Egnahem befntlgt bostadsbestånd Kommtténs utgångspunkter Räntebdragen ändras nte. Kaptalbeskattnngens regler om ränteutgfter är oändrade. Fastghetsskatten ändras nte. Kommttén utgår från att nu gällande regler bdrag skatter tll de befntlga egnahemmen nte skall ändras. Sålunda lgger reglerna fast redan bevljade räntebdrag. Skattelättnaden ränteutgfter utsätts vara oändrad som en konsekvens även fastghetsskatten befntlga egnahem. Vss prorterad ombyggnad egnahem, t.ex. mljönrktade åtgärder, kan enlgt våra slag få nvesterngsbdrag se sntt l.17.5 Bostadsrättens fastghetsbeskattnng behandlng vd nkomst En bostadsrättsenng är en ekonomsk enng som gemensamt äger bostadsfastgheter. Medlemsskap nnebär att enngen kan upplåta en bostad enngens fastgheter. Reglerna räntebdrag är desamma hus som ägs en bostadsrättsenng hyreshus. Flerbos tadshus som ägs bostadsrättsenngar taxeras som hyreshus småhus ägda bostadsrättsenngar som egnahem. Bostadsrättsenngamas organsatoner HSB, Rksbyggen SBC har en skrvelse tll kommttén den 30 september 1996 framt att bostadsrätten, även om den kan sägas vara en mellanfonn mellan äganderätt hyresrätt, bör behandlas mer lkt egnahem vad gäller beskattnng statsbdrag. Skälet är att de boende egnahem bostadsrätter gör en kaptalnsats som med ett vsst ekonomskt rsktagande. Skllnaden är endast att egnahemmen är ett ensklt ägande bostadsrätten ett gemensamt ägande. I hyresrätten är det däremot frågan om ett kund leverantörs hållande mellan den boende fastghetsägaren. Egnahemsägaren

60 60 Kommtténs överväganden slag SOU 1996:156 bostadsrättsharen betalar vd varje tdpunkt den självkostnad som bostaden betngar medan hyresgästens hyra bestäms handlngar. Organsatonerna eslår att bostadsrättsenngar skall ges rätt tll skattemnsknng/skatteåterbärng genom räntedrag som ger samma ekonomska effekt som de räntedrag ägare egnahem kan göra dag. En sådan modell har eslagts Fastghetsbeskattnngsutrednngen SOU 1994:57. Förslaget nnebär att fastghetsskatten slopas ersätts en schablonntäkt. Ränteutgftema kvttas mot schablonntäkten. Om nkom leder tll ett underskott får enngen tllbaka 30 % återstoden form en negatv skatt. I de fall schablonntäkten överstger erlagda räntor utgår skatt motsvarande del. nngen. V anser dock att bostadsrättens behandlng skattelagstftnngen bör ses över enlghet med de nämnda utrednngarnas slag. En sådan översyn bör ske anslutnng tll berednngen våra slag. Vårt huvudslag är således att beskattnng taxerng bostadsrättsenngar ändras enlghet med utrednngarnas slag. BostadsrâttsvärderngskommtténSOU l992:8eslåratttaxerngsvärdet på ett bostadsrättshus grundas det sammanlagda marknadsvär det på de bostadsrätter som ngår bostadsrättsenngen. Utrednngarnas slag har remssbehandlats men ännu nte lett tll några ändrngar reglerna bostadsrätter. V har enlgt våra drektv nte uppgft att behandla skattelagstft V har dock även utarbetat ett alternatv som vsar hur bostadsrätts enngar kan behandlas om nuvarande regler beskattnng taxerng bostadsrättsenngar bbehålls. En ändrng reglerna beskattnng bostadsrättsenngar nnebär sammanfattnng följande: Bostadsrättsenngamas hetsbeskattnngsutrednngens slag. taxeras betalnng tll enngen. Intäkter som överstger skattnngens regler. kaptalberänteutgftema beskattas enlgt enlghet med fastgfastgheter åter En schablonntäkt skall tas upp som en nkomst enngen. Förenngens ränteutgfter får dras mot schablonntäkten. Ränteutgfter utöver schablonntäkten lgger tll grund De ensklda bostadsrättsnnehama gör precs som dag drag sna egna ränteutgfter enlgt kaptalbeskattnngens regler.

61 SOU 1996:156 Kommtténs överväganden slag Bostadsrätt nyprodukton Kommttén eslår Reglerna beskattnng taxerng fastgheter ägda bostadsrättsenngar skall ses över enlghet med slagen från Fastghetsbeskattnngsutrednngen SOU 1994:57 Bostadsrättsvärderngskommttén SOU 1992:8, vlket nnebär fastgatt hetsskatten ersätts med en schablonntäkt, bostadsrättsenngar ges full dragsrätt ränteutgfter att taxerngen fastg heterna ändras. Räntebdragen skall skaffas. En hållas. statlg Översyn beskattnng taxerng bostadsrätter kredtgarant skall kunna tllhandaschablonberäknad Kommttén eslår att reglerna beskattnng bostadsrättsenngar taxerng deras fastgheter skall ses över enlghet med slagen Fastghetsbeskattnngsutrednngen SOU 1994:57 Bostadsrätts värderngskommttén SOU 1992:8. V utgår då från att ändrade regler bostadsrätter nte skall nnebära att statens kostnader ökar totalt. Neutralteten med övrga upplåtelsefonner skall även upprätthållas. Vdare skall även bostadsrätten kunna få en schablonberäknad statlg kredtgarant se sntt Enlgt vår uppfattnng är det angeläget att ändrngarna fastgheter som ägs bostadsrättsenngar kan träda kraft samtdgt som våra övrga slag. Detta nnebär att hus som får värdeåret 2000 senare nte skall få räntebdrag att de skall beskattas taxeras enlgt de prncper som de båda refererade utrednngarna eslagt.

62 62 Kommtténs överväganden slag SOU 1996:156 Alternatvt slag bostadsrätter Om skattereglema fastgheter som ägs bostadsrättsenngar nte ändras skall nte heller nyproducerade bostadsrättshus med värdeår 2000 senare betala fastghetsskatt. Vdare får nyproducerade hus som ägs bostadsrättsenngar precs som andra hyreshus ett basbdrag på 10 % ett schablonserat bdragsunderlag. Bostadsrätts enngen kan också erhålla kredtgarant. Basbdraget tll bostadsrättshus skall dock kopplas tll enngens faktska lån. Skälet tll att koppla basbdraget tll bostadsrättsenngar nas faktska lån är att de ensklda medlemmarna har möjlghet att utnyttja räntedragen kaptalbeskattnngen lån på den egna nsatsen. Prövnng belånngsgraden att fastställa basbdragets storlek sker normalt samband med prövnng kredtgarantn. Vdare skall en bostadsrättsenng vara skyldg att betala tllbaka hela basbdraget om medlemmarna nom to år genom kaptaltllskott sänker enngens lån så att de blr lägre än ett bdragsunderlag som skrvs ned på samma sätt som ett 30årgt lån med rak amorterng Bostadsrätt befntlgt bostadsbestånd Kommttén eslår Avtrappnngen samtlga räntebdrag tll bostadsrättshus, både enlgt l993års regler enlgt tdgare regler, skall de regler som gäller egnahem. dvs. följa En schablonberäknad ombyggnadsprojekt. statlg kredtgarant skall kunna bevljas tll omfattas fastghets Kommttén eslår således att befntlga bostadsrättsenngar samma slag som nyproducerade bostadsrätter, dvs. skatten ersätts en schablonntäkt bostadsrättsenngen Reglerna beskattnng taxerng skall ändras även befntlga bostadsrättsenngar enlghet med slagen Fastghetsbeskattnngsutrednngen SOU 1994:57 Bostads rättsvärderngskommttén SOU 1992:8. får full

63 SOU 1996:156 Kommtténs överväganden slag 63 dragsrätt ränteutgfter. Vdare skall även taxerngen ändras så att taxerngsvärdet på bostadsrättshuset grundas det sammanlagda marknadsvärdet på de bostadsrätter som ngår bostadsrättsenngen. Även reglerna räntebdrag tll bostadsrättsenngama skall ändras eftersom bostadsrättsenngen kommer att kunna göra drag sna ränteutgfter på lkartat sätt som egnahem. V eslår således att trappnngen takt nvå samtlga räntebdrag tll bostadsrättshus skall följa de regler som gäller egnahem. Detta gäller både räntebdrag enlgt l993års regler Danellsystemet enlgt de äldre reglerna. Förslagen nnebär att bostadsrättsenngar med stora ränteutgfter, dvs. regel enngar med nya hus eller nylgen ombyggda hus kommer att få en relatvt bättre ekonom jämt med nuvarande regler. Däremot kommer enngar med låg belånng små ränteutgfter att få ett relatvt sämre utfall. Eftersom ändrngen de befntlga bostadsrättshusen nnebär att samtlga hus skall omtaxeras är det rmlgt att sätta tdpunkten genomande tll år V denna tdpunkt kommer således samma regler att gälla både de nya bostadsrättshusen med värdeår 2000 senare de befntlga bostadsrättshusen. Alternatvt slag Om nte reglerna beskattnng taxerng bostadsrättshus ändras skall de befntlga bostadsrättsenngama behandlas enlgt samma prncper dag, dvs. mer lkt hyresrätten se sntt som

64 64 Kommtténs överväganden slag SOU 1996: Regler nvesterngsbdrag Kommttén eslår Samtlga nvesterngsbdrag skall beräknas som en procentandel ett schablonserat bdragsunderlag. Bdragsunderlaget nyproducerade bostäder skall vara ll 000 kr per m2 bruksarea bostadsändamål de sta 35 m2. För varje tllkommande m2 bostadsyta skall bdragsunderlaget mnska med 35 kr per m2 hela bostadsytan. Högst 120 m2 bostadsyta är bdragsberättgad. Bdragsunderlaget särsklda boendefonner äldre personer med funktonshnder skall vara kr per m2 de sta 35 m2. För varje tllkommande kvadratmeter bostadsyta därutöver skall samma bdragsunderlag som det ordnära boendet gälla. Bdragsunderlaget ombyggnad beräknas enlgt nuvarande regler. bdrags Kommttén anser att alla nvesterngsbdrag skall beräknas med teknk. Utgångspunkten beräknngarna är ett schablonserat underlag enlgt samma modell som gäller dag. lkartad Bdragsunderlag garantunderlag vd nyprodukton V eslår att bdragsunderlaget, som också är underlag kredtgarantn nyproducerade bostäder skall vara ll 000 kr per m2 bruksarea bostadsändarnål ovan mark upp t.o.m. 35 m2. Om bostadsytan är större mnskar bdraget med 35 kr per m2 all yta lägenheten. Bdrag även kredtgarant ges tll högst 120 m2 per lägenhet. Motvet tll ändra den teknska beräknngen bdragsatt underlaget hållande tll de regler gäller Danellsystemet är som

65 SOU 1996:156 Kommtténs överväganden slag 65 främst att undvka tröskeleffekten ersättnngen vd 35 m2 bostadsyta. Nuvarande regler har även nneburt en överkompensaton kost naderna små lägenheter som nte är särsklda boendeformer. Bdragsunderlagets storlek tll nyproducerade bostäder framgår tabell 1.1 se även blaga 3. garantunderlag olka Tab. 1.1 Bdrags lägenheter storlek. Lägenhetsyta, m2 Gällande regler, kr Förslag, kr Bdrags garantunderlag nyproducerade särsklda boendeformer garantunderlaget vd nyprodukton skall V eslår bdragsatt särsklda boendeformer äldre funktonshndrade personer vara högre än ordnära lägenheter. Skälet är att kostnaderna är högre den handkappanpassnng som behövs personalutrymmen. Bdragsunderlaget är dessutom högre enlgt dagens regler. V eslår att bdrags garantunderlaget skall vara kr m2 m2 kr m2 per de sta 35 dvs per högre än ordnära bostäder. För bostadsyta som tllkommer utöver 35 m2 skall bdrags underlaget vara detsamma som det ordnära boendet dvs. mnska med 35 kronor m2 per från nvån ll 000 kronor. Mnsknngen gäller dock nte hela bostadsytan utan endast den bostadsyta som är större än 35 m2. garantunderlag vd ombyggnad Bdrags Bdrags garantunderlaget ombyggnadsåtgärder beräknas enlgt nu gällande regler räntebdragen tll ombyggnadsverksamhet. Underlaget motsvarar 90 % en skälg kostnad ombyggnaden tll den del kostnaden överstger kr. Bdragsunderlaget får normalt

66 66 Kommtténs överväganden slag SOU 1996:156 nte bl högre än 80 % schablonbeloppet nybyggda bostäder. Vd beräknngen skall husets värde e ombyggnaden dras bort Särsklda vllkor Enlgt de regler som gäller dag skall endast arbete som uts momsregstrerat etag kunna berättga tll nvesterngsbdrag. Om upplåtelsefonnen hus som fått nvesterngsbdrag ändras tll egnahem eller tll bostadsrätt som nte är berättgat tll nvesterngs bdrag, skall nvesterngsbdraget betalas tllbaka. V eslår också att ett genom utbetalt statlgt nvesterngsbdrag säkras på lämplgt sätt, t.ex. en ntecknng fastgheten Typer nvesterngsbdrag Kommttén eslår följande typer nvesterngsbdrag Basbdrag tll nyproducerade hyreshus. Investerngsbdrag prorterade ombyggnadsåtgärder främst tll hyreshus. Sådana nvesterngsbdrag kan också vssa fall se bostadsrättshus egnahem. Investerngsbdrag som motveras konjunkturpoltskt. I våra slag fnns några olka typer sammanfattas nedan. nvesterngsbdrag. Förslagen Basbdrag Basbdraget tll egnahemsäganyproducerade hyreshus kompenserar rens räntedrag. Bdraget skall vara 10% om fastghetsskatten skaffas 20 % om fastghetsskatten kvarstår sn nuvarande utfonnnng.

67 l SOU 1996:156 Kommtténs överväganden slag I ett alternatvt slag bostadsrätter eslår v att även nyprodu cerade bostadsrättshus skall få ett basbdrag. Förutsättnngen är dock att vårt huvudslag om ändrad beskattnng taxerng bostadsrätt shus nte genoms Investerngsbdrag prorterade ombyggnadsåtgärder De nuvarande räntebdragen tll ombyggnadsåtgärder vårt ersätts slag med nvesterngsbdrag prorterade ombyggnadsåtgärder främst hyreshus. Sådana nvesterngsbdrag kan också vssa fall se bostadsrättshus egnahem trots att dessa upplåtelseformer kompense ras med dragsrätten ränteutgfter. Något generellt nvesterngs bdrag ombyggnad eslås således nte. Vårt slag öka det årlga värdemnsknngsdraget hyreshus att syftar tll detta. V menar att staten endast skall ge bdrag tll prorterade ombyggnader. Övrg ombyggnadsverksamhet skall kunna ske utan bdrag. V har detta betänkande prorterat ombyggnadsåtgärder som syftar tll att bättra tllgänglghet användbarhet äldre personer med funktonshnder samt olka slag mljöåtgärder ett långsktgt kretsloppsanpassat boende. Även ombyggnad som tllskapar särsklda boendefonner är prorterad. V vll också understryka vkten att kunna bättra bygga om utsatta bostadsområden. Många kommuner har stora problem med överskott lägenheter. I några fall har rvnng teknsk menng bra fastgheter skett. Kommttén anser att ombyggnader som görs att skapa alternatv användnng sådana fastgheter därmed begränsa kaptalstörng en är angelägna. Inom ramen prorterade ombyggnadsåtgärder bör enlgt vår menng även denna typ projekt ngå. V eslår en årlg total ram prorterade ombyggnadsåtgärder på totalt en mljard kr per år. Protterng åtgärder samt omfattnng nrktnng olka delar nom ramen skall göras regerng rksdag det ordnare budgetarbetet. V anser dock att det är önskvärt att bdrag med vss nrktnng fnns mnst två tre år att vllkoren bdrag seras mnst ett halvår nnan de träder kraft. Allt korta bdragstder ger små utsättnngar att bdragen utnyttjas på ett genomtänkt sätt. Det blr också en oplane rad ryckghet över tden nvesterngsvolymema.

68 68 Kommtténs överväganden slag SOU 1996: Investerngsbdrag som konjunkturpoltskt motveras I dag fnns olka typer nvesterngsbdrag se blaga 4 som konjunkturskäl har nts syfte att stmulera bostadsbyggandet. De är fnanserade arbetsmarknadspoltska medel ngår nte den långsktga bostadspoltken. År 1995 uppgck de arbetsmarknads poltska medlen form nvesterngsbdrag tll 2,5 mljarder kr de uppskattas år 1996 tll ca 6 mljarder kr. Denna typ bdrag kommer med stor sannolkhet att vara önskvär da även framtden. V anser att det är värdefullt att sådana arbets marknadspoltska medel kan stärka de bostadspoltska nsatsema. Prorterngen de arbetsmarknadspoltska åtgärderna bör också enlgt vår menng kunna följa den prorterng som görs nom bostadspoltken t.ex. tll ombyggnadsåtgärder som bättrar tllgänglgheten äldre funktonshndrade personer eller tll en långsktgt hållbar mljöm passnng bostäder. Bdragen bör stor utsträcknng kunna utformas enlgt vår modell, dvs. räknas som en procentandel ett schablonberäknat bdrags underlag. Storlek nrktnng bestäms gvetvs rådande kon junkturläge.

69 SOU 1996:156 Kommtténs överväganden slag Regler statlg kredtgarant Kommtten eslår Garantunderlaget kredtgarantn skall beräknas regler som bdragsunderlaget nvesterngsbdrag. enlgt samma En statlg kredtgarant skall kunna erbjudas lån som ser nybyggda permanenta bostäder samt lån som ser ombyggnadsåtgärder. Garantunderlaget skall vssa mljöåtgärder som syftar tll ett långsktgt kretsloppsanpassat boende höjas på motsvarande sätt som bdrags garantunderlaget särsklda boendeformer äldre personer med funktonshnder. Garantbeloppet skall motsvara högst 25 % garantunderlaget hyres bostadsrättshus 35 % garantunderlaget egnahem. Det garanterade underlaget lånets månsrättsläge vssa tllägg pantvärde. på garantskall grundas Pantsäkerheten bostadsrättshus pantvärdet. det garanterade nom högst 90 lånet skall placeras hyres % egnahem 100 % Ersättnng ur kredtgarantn skall högst lämnas luster ser det garanterade lånet samt 50 % de tllägg ränta andra kostnader enlgt 6 kap. 3 jordabalken som ser garanterade lånet. som det Den årlga garanterade gften beloppet. kredtgarantn skall vara 0,25 % det I övrgt skall samma regler gälla som dag.

70 70 Kommtténs överväganden slag SOU 1996: Motv att ändra reglerna kredtgarantn Kredtgarantn ger enlgt vår menng tllgång tll kredter på bättre vllkor än vad marknaden annars skulle kunna erbjuda. Kredtgarantn säkerställer också att räntesättnng storlek på lån kan bl relatvt enhetlg osett var Sverge låntagaren bor. En utsättnng kredtgarantn är att låntagarens betalnngsfönnåga är tllräcklg enlgt sedvanlg kredtprövnng. Kredtgaranter enlgt 1993 års regler nnebär mer begränsade rsker luster än vad 1992 års regler har medt se vdare kommtténs Kredtgarantns omfattnng delbetänkande SOU 1995:98. I vssa fall fnns ändå utrymme en belånng som nte kan bäras enbart fastghetens kastnng. Garant systemet medverkar därgenom nte tllräcklg utsträcknng tll att tllgodose rmlga kr på att fastghetsägaren skall bära den yttersta rsken stt nvesterngsbeslut. Reglerna kredtgarantn behöver där vssa delar ändras. Syftet med ändrngarna är att åstadkomma ett långsktgt stablt garantsystem med låga garantgfter som täcker kostnaderna. Kommttén eslår att en statlg kredtgarant skall kunna lämnas lån som ser nybyggnad permanenta bostäder samtlga upplåtelseformer samt lån som ser ombyggnad hyreshus bostadsrätt shus. l.20.3 Garanterat belopp Det garanterade beloppet motsvarar högst 25 % garantunderlaget hyres bostadsrättshus högst 35 % garantunderlaget egnahem. Skllnaden garanterat belopp motveras att statens lustrsker är sevärt större jurdska personer, dvs. bostadsetag bostadsrättsenngar än fysska personer.

71 SOU 1996:156 Kommtténs överväganden slag Garantunderlaget kredtgarantn Kommttén eslår garantunderlaget kredtgarantn skall att motsvara bdragsunderlaget nvesterngsbdrag se sntt V anser också att det skall vara möjlgt att göra tllägg tll garantunderla get. Detta gäller underlaget tll både ny som ombyggnader. V eslår att garantunderlaget höjs tll kronor per m2 de sta 35 m2 vd nybyggnad särsklda boendeformer även mljöåtgärder som syftar tll långsktgt kretsloppsanpassat boende. Därefter trappas underlaget ned på samma sätt som det ordnära boendet dvs. med 35 kr per n: från nvån ll 000 kr per m2. Detta skall dock nte gälla de sta 35 m2 bostadsyta utan endast den bostadsyta som tllkommer därutöver. Kredtgarantn kan bevljas högst 120 m2 bostadsyta per lägenhet. Även vd ombyggnad kan garantunderlaget höjas, t.ex. nveste rngar uppvärmnng med nyelsebara energkällor, vattenburna värmesystem ombyggnad. stället drektverkande hssnstallatoner vd Fönnånsrätt garanterade lån Det garanterade lånets månsrätt bestäms ett pantvärde, som motsvarar garantunderlaget vssa tllägg. Vd nybyggnad hyres bostadsrättshus görs tllägg vssa lokaler egnahem den del taxerngsvärdet tomtmarken som överstger kr. För ombyggnad görs tllägg taxerngsvärdet e ombyggnaden. Pantsäkerhet det garanterade lånet placeras hyresbostadsrättshus nom högst 90 % egnahem nom högst 100 % pantvärdet. Ersättnng ur kredtgarantn V eslår att ersättnng ur kredtgarantn högst lämnas luster som ser det garanterade lånet samt 50 % de tllägg ränta andra kostnader enlgt 6 kap. 3 jordabalken som långvaren haft det garanterade lånet. Förslaget nnebär en ändrng nuvarande regler på så sätt att långvaren tar en självrsk på 50 % räntor andra kostnader de garanterade lånen.

72 72 Kommtténs överväganden slag SOU 1996: Avgft kredtgarantn För kredtgarantn tas ut en årlg gft som långsktgt skall täcka kostnaderna admnstraton luster. Avgften fastställs nlednngsvs tll 0,25 % garanterat belopp. Det är en halverng den gft som gäller nuvarande system. producerade 1.21 Förslagens effekter på hyresnvån nybostäder V har nlednngen tll detta betänkande konstaterat att de generella subventonema tll nyproduktonen dag främst gynnar välstuerade hushåll, vlket delnngspoltsk synpunkt är tveksamt. De restrkto ur statsbudgeten gäller denna utrednng lksom alla andra ner som utrednngar nte något utrymme ökat stöd tll nyprodukton ger bostäder. Ett sådant utökat stöd har heller nte vart vårt prmära syfte. V vll vdare understryka att öknngar boendekostnader som följer att räntebdragen mnskar enlgt gällande regler nte är en följd våra slag. Denna ändrng är utsättnng sanerngen en statsfnansema också ramen statens utgfter nom bostadspo ger ltkens område. V har nte funnt att det nu fnns utrymme att utöka denna ram. En omläggnng statens bdrag tll nyproducerade hyreshus från räntebdrag tll nvesterngsbdrag basbdrag, påverkar nte hyresnvån. Det är nvån på bdragen som nverkar på hyresnvån nte formen bdrag. Den nvå v har valt på basbdraget kan justeras både som uppåt nedåt. Det främsta motvet vårt val basbdrag, dvs. 10 % bdragsunderlaget fastghetsskatten upphör 20 % om fastghetsskatten om kvarstår är att hyreshus skall få lka stor subventon som egnahem. Bdragets nvå är således bestämt kret på neutraltet mellan upplåtelseformema. V har valt att nte subventonera nyprodukton bostäder därutöver. V har även eslagt att det evga räntebdraget enlgt Danell systemet skall trappas ned att bdragsunderlaget skrvs ned med genom 30del varje år. Denna nedtrappnng med vss öknng hyresn en våema jämt med nuvarande Danellsystem. V har jämt hyresnvåema hus som är fnanserade enlgt vårt slag med hyrorna hus som är fnanserade med räntebdrag enlgt nuvarande regler också med räntebdrag där bdragsunderlaget

73 SOU 1996:156 Kommtténs överväganden slag 73 skrvs ned. I tabell redovsas resultaten. Utgångspunkten beräknngarna är att en nvesterng ett nytt hyreshus skall vara lönsam vd en räntenvå på 7,5 % med en uppräknng hyrorna med 2 % per år, dvs. takt med nflatonen se vdare blaga Konsekvenser slagen. Tab. 1.2 Hyra per m nyproducerade hus Räntebdrag Räntebdrag Utrednngens m. nuvarande m. nedskrvet slag, regler, 30% bdragsunderlag basbdrag 10% 1 RoK 2 RoK 35m l m m2 945 RoK RoK 5 RoK l00m m Tab. 1.3 Hyra per månad nyproducerade hus Räntebdrag Räntebdrag Utrednngens m. nuvarande m. nedskrvet slag, regler, 30% bdragsunderlag basbdrag 10% 35m: RoK 2 2 RoK 50m Om RoK RoK 5 RoK 100m m: Tabellema vsar att vårt slag med basbdrag tll nyproduktonen ger samma hyresnvåer som bostäder med räntebdrag där bdragsunderla get trappas ned. Detta framgår tydlgt tabell 1.3. Jämelsen mellan vårt slag räntebdrag enlgt nuvarande regler vsar att skllnaden hyresnvå är störst små lägenheter. Detta beror på att vårt slag beräknas på ett lägre bdragsunderlag, kr per m2 de sta 35 m2 jämt med kr per m2 Danellsystemet. Utfallet är dock relatvt gynnsammare de större lägenheterna vårt slag.

74 74 Kommtténs överväganden slag SOU 1996:156 Tab. 1.4 Procentuell skllnad slag jämt med mellan nuvarande hyresnvån system utrednngens l RoK Räntebdrag Räntebdrag m. m. nuvarande nedskrvet regler, 30% bdragsunderlag 35mz 3,0 12,0 2 RoK 3 RoK 4 RoK 50m2 1,0 8,2 70m: 6,2 0,0 l00m2 0,0 6,1 5 RoK l20m2 5,8 0,6 Hyresnvån nyproducerade bostäder kommer med vårt slag nte att överstga den nvå som utsattes år 1992 när Danellsystemet ndes. Detta belyses blaga Den snabba bättrngen svensk ekonom med att statens stöd tll nyproduktonen kan mnska något utan att där hyresnvåerna påverkas negatvt. Också detta hållande är en del bostadspoltkens bdrag tll allmän ekonomsk stabltet. Vår bedömnng är där att det oss eslagna systemet medger en fortsatt nyprodukton den omfattnng v tdgare antagt Statsfnansella effekter 1.22.l Statens utgfter med nu gällande regler Statens utgfter bostadspoltken kommer att mnska sevärt även nga ändrngar görs nuvarande regler. År 1996 beräknas om statens utgfter bostadspoltken uppgå tll ca 37 mljarder kronor. De stora posterna är räntebdrag 27 mljarder kr bostadsbdrag tll barnfamljer ungdomar på 8,5 mljarder kronor. Utgftema räntebdrag bostadsbdrag mnskar dock automatskt genom beslut som redan är tagna. Sålunda sjunkter utgfterna räntebdragen tll som lägst 7,3 mljarder kr år Därefter ökar utgfterna gen kan enlgt kalkylerna bl 15 mljarder kr år 2025 om nga ändrngar görs reglerna. Prognoserna över räntebdragens utvecklng äv gjorda

75 SOU 1996:156 Kommtténs överväganden slag 75 Boverket bygger på de antaganden om bostadsbyggande räntenvå m.m. som v har utgått från detta betänkande se blaga 3. Utgftema bostadsbdragen beräknas vara 5,6 mljarder kronor år 1998, en årlg utgft som sedan är oändrad om nte t.ex. hyres nkomstgränser höjs. V anser dock att det är orealstskt att nte höja bdragen. Om t.ex. bostadsbdragen skulle räknas upp med nflatonen, dvs. med 2 % per år, skulle utgften vara 6,3 mljarder kronor mljarder kronor år I våra kalkyler har v dock utgått från de regler som nu är beslutade. Tll utgfter bostadssektom hör även kredtluster statens kredtgarant tll bostäder, vlka uppgår tll 1,3 mljarder år Även dessa utgfter mnskar successvt beräknas ha upphört de delar som berör statsbudgeten nom några Kostnaderna bostadstlläggen år. tll pensonärer på totalt 10,4 mljarder kr brukar nte anses vara en del bostadspoltken utan behandlas del pensonssystemet. Dessa kostnader är således som en nte nkluderade statens utgfter bostadspoltken. Detsamma gäller de konjunkturrelaterade bdragen arbetsmarknadspoltska åtgärder. se tabell 1.5.

76 76 Kommtténs överväganden slag SOU 1996:156 Tab. 1.5 Statens nettoutgfter bostadspoltken med nuvarande fnanserngssystem, mlj kr Fastghetsskatt: flerbostadshus egnahem Räntedrag egnahem Summa ntäkter Räntebdrag: äldre regler Danellregler l Förluster kredtgarant l Bostadsbdrag Summa utgfter Netto Bostadstllägg pensonärer Bdrag arbetsmarknadspoltk l 000 l 000 Med oändrade regler räntebdrag bostadsbdrag skulle statens utgfter bostadspoltken bl ca 13 mljarder kronor 2005 fortfarande År vara ca 13 mljarder kronor år skulle utgfterna åter öka tll drygt 20 mljarder kronor, beroende på att räntebdragen successvt ökar gen. I blaga 3 fnns en framskrvnng utgfterna ända tll år Fastghetsskatten kan betraktas som en fnanserngskälla bo stadspoltken. Vdare är egnahemsägamas räntedrag en lorad skattentäkt staten som har starkt samband med bostadspoltken kan ses som en kostnad bostadspoltken. Statens netto bostads poltken blr med dessa utgångspunkter ntäkter från fastghetsskatten

77 sou 1996:156 Kommtténs överväganden slag 77 mnus egnahemsägarnas räntedrag mnus utgfter bostadspoltken enlgt År 1996 beräknas statens netto vara mnus 35 mljarder ovan. kronor 1998 mnus 18 mljarder kronor. År 2005 är bostadspoltken stort sett självñnanserad med ett netto på endast mnus 0,5 mljarder kronor. Bostadspoltken kommer att ge ett överskott på drygt 2 mljarder kr 2010 se vdare blaga Effekter våra slag De statsfnansella effekterna våra slag redovsas samma uppställnng tabell 1.6. Våra slag med större utgfter de nledande åren kommer på längre skt att ge ett bättre nettoutfall men staten. I slagen har vägts n uppskattnng vlket år nettoutgften en faller ut. Statens utgfter nvesterngsbdragen blr t.ex. nte lka stora de anslagna medlen de sta åren eftersom bdragen betalas ut som st när ett byggnadsprojekt är färdgställt. På samma sätt är det nte trolgt att utgfterna statens stöd tll kommunala utvecklngsprogram kommer att falla ut full utsträcknng de sta åren.

78 78 Kommtténs överväganden slag SOU 1996:156 Tab. 1.6 Statens utgfter ntäkter bostadspoltken enlgt utrednngens slag, mlj kr F astghetsskatt: flerbostadshus egnahem Räntedrag egnahem Summa ntäkter: Räntebdrag: äldre regler O Danellsystemet l Förluster kredtga ranter Investerngsbdrag nyprodukton ombyggnad Utvecklngsprogram Bostadsbdrag Summa kostnader: Statens netto: Höjt värdemnsknngs drag Kommtténs slag kombnaton med den automatska mnsknngen statens utgfter räntebdragen nnebär således en sevärd bättrng statsñnansema från ett underskott på 18 mljarder kr bostadsfnanserngen år 1998 tll ett överskott på 5,6 mljarder kr år bbehållen fastghetsskatt l kommtténs alternatv med ett basbdrag på 20 % blr statens nettoutfall något mndre gynnsamt åren Skllnaden är ca l mljard kronor. Här redovsas nettout fallet kommtténs huvudslag jämt med nettoutfallet

79 1 79 slag överväganden Kommtténs 1996:156 SOU z detaljerad fnns 3 blaga I fmanserngssystem. mer en nuvarande åren. olka de resultaten redovsnng utrednngens år mellan nettoutgft Skllnad statens per 1.7 Tab. mlj. kr. bostadspoltken, tll stöd nuvarande slag Skllnad regler Nuvarande slag År Utrednngens ll 700 ll ll l l l Summa år summerade nettoutgfter t.o.m. årens olka de fnns tabellen I vårt nettoutfallet vsar att här på det sättet summerng enkel En blr Utfallet än stöd. nuvarande mer postvt än staten slag är mer 3. blaga se år tll man skulle postvt summera om enkel utfall jäma korrekt en helt genom att det nte Gvetvs är värda åren är de dag närmaste mer Utgfter/ntäkter summerng. också där har V tden. fram längre lgger utgfter/ntäkter än som med det jämt slag prognoser vårt utfallet nuvärdesberäknat nuvarande system. utfallet över 2010 stort med tll fram nuvärdesberäknng ger sådan En nuvarande system. slag vårt utfall exakt sett samma nuvärdesberäknngarna Om kronor. mljard 0,1 mndre Skllnaden än är mljarder 30 slag vårt 2030 tll år ända ca nettoutfallen ger omfattar

80 80 Kommtténs överväganden slag SOU 1996:156 kronor bättre nettoutfall. Kalkylerna vsar således att vårt slag långsktgt är statsfnansellt mer gynnsamt än nuvarande bdragssystem Utgfter omläggnng bostadspoltken Kommttén är medveten om de budgetrestrktoner som gäller denna lksom andra statlga kommttéer. Prognoserna över utgfter ntäkter staten vsar att våra slag ger underskott åren hållande tll nuvarande stöd tll bostadspoltken. Detta underskott är dock nhämtat fnanserat sn helhet Därefter är våra slag statsfnansellt mer gynnsamma än nuvarande system med räntebdrag. Skllnaderna beror främst på att v ersätter en årlg utbetalnng räntebdrag, vlka statens utgfter ökar år från år takt med bostadsproduktonen med ett engångsbelopp. V anser att det är omöjlgt att konstruera ett system där nuvarande årlga räntebdrag ersätts med nvesterngsbdrag utan att staten får utgfter omläggnngen. Eftersom våra slag nnebär ett klart bättre nettoutfall staten ett längre tdsperspektv än om nuvarande regler behålls anser v att omläggnngen bör ske så snart som möjlgt dvs. från den l januar Detta är motverat också att en lång övergångstd kan orsaka onödga störnngar på bostadsmarknaden. Statens utgfter omläggnngen relatvt små de år då budär fastlagda, 0,3 mljarder kronor getramama är år 1998 respektve 0,7 mljarder kronor år Den successvt sjunkande räntenvån bör kunna ge lägre utgfter räntebdragen dessa år än vad som bud geterats. Detta utrymme bör enlgt vår menng kunna användas att fnansera våra slag. I övrgt eslår v att fnanserngen omläggnngen bostadspo ltken åren narbetas budgetramama så att omlägg nngen bostadspoltken kan ske från l januar l.22.4 Den långsktga nrktnngen bostads poltken Vår sammanställnng vsar att besluten om höjd fastghetsskatt omläggnngen räntebdragen med att bostadssektorns belastnng på statsfnansema har mnskat kraftgt. V vsar också att 18 mljarder kronor kommer att dras n från bostadssektom från år 1996 tll Denna ändrng är naturlgtvs en vktg del det Rksdagen antagna programmet sanerng statens budget.

81 SOU 1996:156 Kommtténs överväganden slag 81 Från år 1998 tll år 2005 kommer nettoutgftema bostadssektom att mnska med ytterlgare 17 mljarder kronor. Detta senare är utgftsområdet helt fnanserat. Förutsättnngarna denna utvecklng är att den ekonomska poltken är uthållg ger en fortsatt stabl låg räntenvå låg nflaton. Kommttén har under stt arbete noterat att fastghetsskatten taxerngen bostadsfastgheter har stor betydelse boendekostnader fastghetsekonom. Det har emellertd nte ngått våra drektv att utreda dessa frågor. V menar att det är angeläget att fastghetsbe skattnngen nte motverkar vktga bostadspoltska mål. Enlgt vår uppfattnng bör en översyn göras fastghetsbeskattnngen ur ett bostadspoltskt perspektv. Översynen bör ske skyndsamt sådana former att ändrngar kan träda kraft samtdgt med våra slag. övrga Enlgt vår uppfattnng bör den fortsatta poltska berednngen ett antal utvecklngsvägar prövas. V anser att det är angeläget att bostads bdragen framallt tll barnfamljer bättras. V anser också att det kan fnnas utrymme generella eller rktade nsatser att sänka fastghetsskatten, t.ex. de s.k. krsårgångamas fastgheter. Våra slag ger efter år 2005 ett utrymme ändrngar nom bostadspoltkens område. V anser dock att utrymmet nte bör täckas n redan nu. V anser att v med våra slag har skapat det utrymme som erfordras en långsktgt stabl socal bostadspoltk. eøv3la UD. 2 F é l m

82 Statens offentlga utrednngar 1996 Kronologsk tecknng Den nya gymnaseskolan hur gár det U. 26.Ny kurs trafkpoltken + Blagor. K.. Samverkansmönster svenskforsknngs 27.En strateg kunskapslyft lvslångtlärande.. fnanserng. U. U. Frtd ändrng. 28. Det forsknngspoltskalandskapet Norden. Om kön delnng frtdsresurser.c. 1990talet.U. Vem bestämmervad EU:s nternaspelreglern 29. Forsknng Pengar. U.. regerngskonferensen1996.ud. 30.Borgenärsbrotten en översyn ll kap. Poltkomrádenunderlupp. Frågorom EU:s sta brottsbalken.f.. pelare n regerngskonferensen 1996.UD. 31.Atttyder lagstftnng samverkan Ett år med EU. Svenskastatstjänstemäns + blagedel.c.. erfarenheterarbetet EU. UD. 32.Möss männskor. Exempel bra Av vtalt ntresse.eu:s utrkes ITanvändnngbland barn ungdomar.sb.. säkerhetspoltkn regerngskonferensen. UD. 33.Banverketsmyndghetsroll m.m K. Battererna en laddadfråga. M. 34. Aktv arbetsmarknadspoltk+ ėxpertblaga.a.. Om järnvägenstrañklednngm.m. K. 35. Krmnalunderrättelseregster. lo. Forsknng vår vardag.c. DNAregster. Ju. 11. EUmopeden. Ålders behörghetskr 36.Högskola Malmö. U. två trehjulga motorfordon.k. 37.Svergesmedverkan FN:s famljeår. Kommuner landstngmedbetalnngs 38.Natonalstadsparker.M.. svårgheter. F. 39.Rapportfrån klmatdelegatonen Offentlg djurskyddstllsyn. Jo. Klmatrelateradforsknng. M. 14. Budgetlag regerngensbefogenheter 40. Elektronskdokumenthanterng.Ju. fnansmaktensområde.f. 41. Statensmartma verksamhet.fö. 15. Unon bådeöst väst. Poltska, rättslga 42. Demokrat öppenhet.om folkvaldaparlament ekonomskaaspekter EU:s sjätte offentlghet EU. UD. utvdgnng. UD. 43.Jämställdheten EU. Spelregler 16.Förankrng rättgheter.om folkomröstnngar, verklghetsblder. UD. utträdesrätt, medborgarskap mänsklga 44.Översyn skatteflyktslagen. rättgheter EU. UD. Reformerathandsbesked.F. 17.Bättretrafk medvägnformatk.k. 45. Presumtonsregeln expropratonslagen. Ju. 18. Totalsvarsplktgam95. Förslagom jobb/studer 46. Enskldägar. K. efter muck, bostadsbdrag, dagpennng, 47.Crkelsamhället.Studecrklarsbetydelser säkrngar. Fö. ndvd lokalsamhälle. U..Sverge, EU framtden. EU 96kommtténs 48.ShapngSustanableHomesn an Urbanzng bedömnngarn regerngskonferensen World. SwedshNatonal Reportfor HabtatlI. N. UD. 49. Regler handelmed el. N. 20. Samordnadrolldelnng nomteknsk forsknng. 50.Förbudmot vapenpå allmän platsm.m. Ju. U. 5l. Grundläggandedrag en ny arbetslöshetssäk 2 Reform ändrng.organsaton rng alternatv slag. A.. verksamhetvd unverstet högskolorefter 52. Precserng handelsändamálet detaljplan.m. 1993árs unverstetshögskolereform.u. 53. Kalknng sjöar vattendrag.m. 22. Inflytande rktgt Om eleversrätt tll 54.Kooperatva möjlgheter storstadsomráden. S. nflytande, delaktghetansvar. U. 55.Sverge,framtden mångfalden.a. 23. Kartläggnng analys denoffentlga sektorns 55. Pâväg mot egenetagande.a. upphandlng varor tjänstermed 55.Vägarn Sverge. A. mljöpåverkan. N. 56.Hälftenvore nog om kvnnor män 24. Från Maastrchttll Turn. Bakgrund övrga 90taletsarbetsmarknad.A. EUländersslagdebattn 57.Pensonssamordnng svenskar EUtjänst. F. regerngskonferensen1996.ud. 58.Fnanserngen det cvla svaret.fö. 25. Från massmedatll multmeda att dgtalserasvensktelevson. Ku.

83 Statens offentlgautrednngar 1996 Kronologsk tecknng 59. Europapoltkenskunskapsgrund. 86. Utveckladsamordnngnom det cvla svaret En prncpdskussonutfrån fredsräddnngstjänsten. Kartläggnng, EU 96kommtténserfarenheter. UD. överväganden slag. Fö. 60. Mljö jordbruk. Om EU:s mljöregler.tredmensonellfastghetsndelnng.ju. utvdgnngenseffekter den gemensamma.kameraövervaknng.ju. jordbrukspoltken. UD..Samverkanmellanhögskolan de små 6l.Olka länder olka takt. Om flexbel ntegraton medelstoraetagen. N. hållandetmellan stora småstater EU..Sammanhålletstudestöd.U. UD..Den prvata vårdensomfattnng framtda 62. EU, konsumenterna maten ersättnngsformer En översyn de natonella Förväntnngar verklghet. Jo. taxoma läkare sjukgymnaster. 63. Medcnskaundersöknngar arbetslvet. A. 92. IT mljöarbetet.m. 64.Försäkrngskassan Sverge Översyn 93. Ny yrkestrañklagstftnng.k. socalsäkrngensadmnstraton. S. 94. Natonell teleadresskatalog.k. 65. Admnstratonen EU:s jordbrukspoltk 95.Botnabanan.K. Sverge. Jo. 96. Strukturändrng besparng. 66. Utvärderatpersonval.Ju. En uppföljnng genomdaändrngar 67. Medborgerlgnsyn kommunalaentreprenader. nom svarsmaktenslednngsorgansaton.fö. F. 97. Effektvare svarsfastgheter 68. Någrafolkbokngsfrågor. F. Utvärderng en reform. Fö. 69.K0mpetens kaptal + blaga. N. 98. Vem styr svaret Utvärderng 70.Samverkanmellan högskolan närngslvet. N. effekterna LEMOreformen. Fö. 7l. Lokal demokratdelaktghet Svergesstäder 99.Awecklng med nlärnng. Erfarenheterfrån landsbygd.ln. LEMOreformensvecklng personal.fö. 72. Rättspsykatrsktforsknngsregster. S. 100.Ett nytt system skattebetalnngar. Del A. 73.Svenskkämteknsk tllsynsverksamhet. Ett nytt system skattebetalnngar.del B. Volym 1 En gransknng.m. Författnngsslag,fattnngskommentarer 73. SwedshNuclear RegulatoryActvtes. blagor. F. Volume l An Assessment. M. 10.Kämfall teknk platsval.kasams 74. Svenskkämteknsk tllsynsverksamhet. yttrandeöver SKBsFUDProgram95. M. Volym 2 Faktaredogörelser.M. 102.TUFF Teckenspráksutbldnng äldrar. U. Actvtes. 74.SwedshNuclear Regulatory 103.Mljöbalken. En skärpt samordnad Volume2 Descrptons.M. mljölagstftnng en hållbar utvecklng. 75. Värden folkhögskolevärlden.u. Del l 2. M. 76.EU:sregerngskonferens procedurer, aktörer, 104.Konsumentskydd elmarknaden. C. forrnala.sammanfattnng ett semnarum 105. Att främja donatonertll unverstet aprl 1996.UD. högskolor. U. 77.Utländskasäkrngsgvaremed verksamhet 106.EU Sverge från Kruna tll Malmö. Sverge.F. Sammanfattnng fyra regonalamöten 78.Elberedskapen. Organsaton, ansvarsdelnng UD. fnanserng.n Unon utangränser konsekvenser, möjlgheter, 79. Översyn revsonsreglerna.f. problem. Sammanfattnng ett semnarum 80. Vktgt meddelande. november1995.ud. Rado TV Krs Krg. Ku Konsumenterna mljön. C. 8l.Skydd sparande sparkasseverksamhet.f. 109.Från åkerlottertll Parads ett delbetänkande 82.En översyn luft sjö spärtrafkens från Utrednngenom unverstetsfastgheter m.m. tllsynsmyndgheter.k. angåendeöverlåtelser tomträttsupplátelser 83.Allmänt pensonssparande. S. vssahögskolefastgheter.f. 84.Ekobrottsforsknng.Ju. ll0. In ett Svensktkulturnät lt framtden 85.EgonJönsson en kartläggnng lokala sam nom kulturomrâdet.ku. verkansprojektnom rehablterngsomrâdet.s.

84 Statens offentlga utrednngar 1996 Kronologsk tecknng lll. Bevakadövergång. Åldersgränser ungaupp 137. Kommunalbund gemensamnämnd tll 30 år. C två former kommunalsamverkan.ln. 112.Integrerng mljöhänsynnom den statlga 138. Ny behörghetsreglerng hälso sjukvårdens valtnngen. M. områdem.m. 113.En allmän aktv säkrng vd sjukdom 139.Skatt fall. F. rehablterng. Del l 2. S. 140 K0:s bträde ensklda.in En körkortsreform. K Vårdgftervd rättspsykatrskvård, m.m. S. 115.Barnkonventonen utlännngslagen.s Länsstyrelsemas roll nfrastmkmrplarterngen.k. 116.Artkel 6 Europakonventonen skatte 143.Krock eller möte Om denmångkulturella utrednngen.f. skolan.u. 117.Expertrapporterfrån Skatteväxlngskommttén.F. 144.Ökadkonkurrens handelnmedlvsmedel.n. 118.StatonStockholmNord. K. 145.Arbetstd ll9. Lättnad dubbelbeskattnngen mndre etags längdläggnng nflytande + blagedel. A. nkomster. F Att återerövrardagen.s. 120.Högskolan Malmö slutbetänkande.u Övergångsbestämmelser tll ntljöbalken.m Spår, mljö stadsbld centralastockholm.k Översyn forvärvslagen hyreslagen 122.Kunskapssyn samhällsnytta hantverkscrklar Borgenpant. Ju. hantverksutövande.u. 149.Elberedskapen. Författnngsfrågor.N akttagelser slagefter omstrukturerngen 150.En allmän sammanhållen arbetslöshets svaretslednng stöd. Fö. säkrng. A. 124.Mljö en hållbar hälsoutvecklng. 151.Bdraggenomarbete En antolog.s. Förslagtll natonellthandlngsprogram Gruvoma framtden.n. Blaga Mljörelateradehälsorsker. 153.Hållbarutvecklng Svergesskärgårdsomráden. Blaga Aktörer verktyg mljöhälsoarbetet. M. Envronmentfor SustanableHealthDevelopment 154.Tre rapporterom studecrklar.u. anacton Planfor Sweden. S. 155.Omtankarom vattendrag 125.Droger trafken.ju. ett nytt angreppssätt. M. 126.Dopng folkhälsoperspektv.del A Del B. S. 156.Bostadspoltk2000 från produktonstll 127. Folkbldnngensnsttutoner.U. boendepoltk+ Särtryck+ Blaga. In. 128.Skyddet kulturmljön. En översyn kulturmnneslagensbestämmelser om byggnader kulturmljöer, prästgårdar,kyrkstäder ortnamn.ku. 129.Denkommunalasjälvstyrelsen grundlagen.in. 130.De två kulturema.rapporter KlausRchard Böhme,Bo Huldt, CarlEnarStålvantsamtKent Zetterberg. Blagormedunderlagsmateral tll UTFÖR:sslutbetänkandeSOU 1996:123. Fö. 13 Externvärderng hot fömtåga.blagormed. underlagsmateral tll UTFÖR:s slutbetänkande SOU 1996:123.Fö. 132.Det storasnabbagreppet. Om LEMOreformens metoderresultat.blagor medunderlagsmateral tll UTFÖR:sslutbetänkande SOU 1996:123. Fö. 133.Jämställdvård. Olka vård lka vllkor. S, 134.Jämställdvård. Möten vårdenur ett tvärvetenskaplgtperspektv.s. 135.Fbromyalg Duchennesmuskeldystroñ. Kunskapsläge behov framtdafou. 136.Effekter EU:sjordbmkspoltk. Jo.

85 Statens offentlga utrednngar 1996 Systematsk tecknng Statsrådsberednngen EU:s regerngskonferens procedurer,aktörer, formala. Sammanfattnng ett semnarum Möss männskor. Exempelpå bra aprl ITanvändnngbland barn ungdomar. 32 EU Sverge frán Kruna tll Malmö. Justtedepartementet Sammanfattnng fyra regonalamöten Krmnalunderrättelseregster Unon utangränser konsekvenser, möjlgheter, DNAregster. 35 problem. Sammanfattnng ett semnarum Elektronsk dokumenthanterng.40 november Presumtonsregeln expropratons1agen.45 Förbud mot vapen allmänplats m.m. 50 Försvarsdepartementet Utvärderatpersonval.66 Totalsvarsplktgam95. Förslagom jobb/studer Ekobrottsforsknng.84 efter muck. bostadsbdrag,dagpennng, Tredmensonellfastghetsndelnng.87 säkrngar. 18 Kameraövervaknng.88 Statensmartma verksamhet.41 Droger trafken. 125 Översyn Fnanserngen det cvla svaret.58 värvslagen hyreslagen Utveckladsamordnngnom detcvla svaret Borgen pant. 148 fredsräddnngstjänsten. Kartläggnng, Utrkesdepartementet överväganden slag. 86 Strukturändrng besparng. Vem bestämmervad EU:s nterna spelreglern En uppföljnng genomdaändrngar regerngskonferensen nom svarsmaktenslednngsorgansaton. 96 Poltkområdenunderlupp. Frågor om EU:s sta Effektvare svarsfastgheter pelaren regerngskonferensen Utvärderng en reform. 97 Ett år medeu. Svenskastatstjänstemäns Vem styr svaret Utvärderng erfarenheter arbetet EU. 6 effekterna LEMOreformen. 98 Av vtalt ntresse.eu:s utrkes Avvecklng med nlärnng. Erfarenheterfrån säkerhetspoltkn regerngskonferensen.7 LEMOreformensvecklng personal.99 Unon bådeöst väst. Poltska, rättslga akttagelser slagefter omstrukturerngen ekonomskaaspekter EU:s sjätte svaretslednng stöd. 123 utvdgnng. 15 Detvå kulturema.rapporterklausrchard Förankrng rättgheter. Om folkomröstnngar, Böhme, Bo Huldt, CarlEnarStälvant samtkent utträdesrätt,medborgarskap mänsklga Zetterberg.Blagormedunderlagsmateral tll rättgheter EU. 16 UTFÖR:sslutbetänkandeSOU 1996: Sverge, EU framtden. EU 96kommtténs Externvärderng hot måga.blagor med bedömnngarn regerngskonferensen underlagsmateral tll UTFÖR:sslutbetänkande Från Maastrchttll Turn. Bakgrund övrga SOU 1996: EUländersslag debattn Detstorasnabbagreppet. Om LEMOreformens regerngskonferensen metoder resultat.blagormedunderlagsmateral Demokrat öppenhet.om folkvalda parlament tll UTFÖR:sslutbetänkandeSOU 1996: offentlghet EU. 42 Jämställdheten EU. Spelregler Socaldepartementet verklghetsblder. 43 Svergesmedverkan FN:s famljeár. 37 Europapoltkenskunskapsgrund. Kooperatvamöjlgheter storstadsomráden. 54 En prncpdskussonutfrån FörsäkrngskassanSverge Översyn EU 96kommtténserfarenheter.59 socalsäkrngensadmnstraton.64 Mljö jordbruk. Om EU:s mljöregler Rättspsykatrsktforsknngsregster.72 utvdgnngenseffekter den gemensamma Allmänt pensonssparande. 83 jordbrukspoltken. 60 EgonJönsson en kartläggnng lokala Olka länder olka takt. Om flexbel ntegraton samverkansprojektnom rehablterngsomrádct.85 hållandetmellanstora småstater EU. 161

86 Statens offentlga utrednngar 1996 Systematsk tecknng Denprvatårdensomfattnng framtda Pensonssamordnng svenskar EUtjänst. 57 ersättnngsformer En översyndenatonella Medborgerlg nsyn kommunalaentreprenader.67 taxoma läkare sjukgymnaster.91 Några folkbokngsfrågor. 68 En allmän aktv säkrngvd sjukdom Utländskasäkrngsgvaremedverksamhet rehablterng.del Sverge. 77 Barnkonventonen utlännngslagen.115 Översyn revsonsreglema.79 Mljö enhållbarhälsoutvecklng. Skydd sparande sparkasseverksamhet. 8l Förslagtll natonellthartdlngsprogram. 124 Ett nytt systern skattebetalnngar.del A. Blaga Mljörelateradehälsorsker. 124 Ett nytt system skattebetalnngar.del B. Blaga Aktörer verktyg mljöhälsoarbetet. 124 Författnngsslag, fattnngskommentarer Envronmentfor SustanableHealthDevelopment an blagor. 100 ActonPlanfor Sweden.124 Från åkerlotter tll Parads ett delbetänkande Dopng folkhälsoperspektv. Del A Del B. 126 från Utrednngenom unverstetsfastgheter m.m. Jämställdvård. Olkård lka vllkor. 133 angåendeöverlåtelser Jämställdvård. vården tomträttsupplátelscrtv Möten ur ett vssahögskolefastgheter.109 tvärvetenskaplgperspektv.134 Artkel 6 Europakonventonen skatte Fbromyalg Duchennesmuskeldystrof. utrednngen. 116 Kunskapslägebehov framtdafou. 135 Expertrapporterfrån Skatteväxlngskommttén.117 Ny behörghetsreglerng hälso sjukvårdens Lättnad dubbelbeskattnngen mndre etags områdem.m. 138 nkomster. 119 Vårdgftervd rättspsykatrskvård, m.m. 141 Skatt fall. 139 Att återerövrardagen.146 Bdraggenomarbete En antolog.151 Utbldnngsdepartementet Kommunkatonsdepartementet Den nya gymnaseskolan hur går det 1 Samverkansmönster svenskforsknngsfmarsang. Omjärnvägenstrafklednngm.m. 9 Åldersl EUmopeden. behörghetskr Samordnadrolldelnng nom teknsk forsknng. två trehjulgamotorfordon Bättretrafk medvägnformatk. 17 Reform ändrng. Organsaton verksamhet Ny kurs trañkpoltken + Blagor. 26 vd unverstet högskolorefter 1993års Banverketsmyndghetsrollm.m. 33 unverstets högskolereform.21 Enskldägar. 46 Inflytande rktgt Om eleversrätt tll En översyn luft sjö spårtrañkens nflytande, delaktghet ansvar. 22 tllsynsmyndgheter.82 En strateg kunskapslyft lvslångt lärande. 27 Ny yrkestrañklagstftnng. 93 Det forsknngspoltskalandskapet Norden Natonellteleadresskatalog.94 l990ta1et.28 Botnabanan.95 Forsknng Pengar. 29 En körkortsreform114 Högskola Malmö. 36 StatonStockholmNord. 118 Crkelsarnhället.Studecrklarsbetydelserfö Spår, mljö stadsbld centralastockholm. 121 ndvd lokalsamhälle.47 Länsstyrelsemas roll nfrastrukturplanerngen. 142 Värden folkhögskolevärlden. 75 Fnansdepartementet Sammanhålletstudestöd.90 TUFF Teckenspråksutbldnng äldrar. 102 Kommuner landstngmed betalnngs Att främja donatonertll unverstet svårgheter.12 högskolor. 105 Budgetlag regerngensbefogenheter Högskolan Malmö slutbetänkande.120 fnansmaktensområde.14 Kunskapssyn samhällsnytta hantverkscrklar Borgenärsbrotten en översyn 11 kap. hantverksutövande.122 brottsbalken.30 Folkbldnngensnsttutoner. 127 Översyn skatteflyktslagen. Krock eller möte Om denmångkulturellaslolan.143 Reformerathandsbesked.44 Tre rapporterom studecrklar.154

87 offentlga utrednngar Statens 1996 Systematsk tecknng Jordbruksdepartementet Närngs handelsdepartementet Offentlg djurskyddstllsyn. 13 Ökad konkurrens handelnmed lvsmedel. 144 EU, konsumenterna maten Elberedskapen.Författnngsfrágor.149 Förväntnngar verklghet. 62 Gruvoma framtden.152 Admnstratonen EU:s jordbrukspoltk Sverge.65 Cvldepartementet Effekter EUzsjordbrukspoltk. 136 Frtd ändrng. Arbetsmarknadsdepartementet Om kön delnng frtdsresurser. 3 Forsknng vår vardag. 10 Aktv arbetsmarknadspoltk+ expertblaga.34 Atttyder lagstftnng samverkan Grundläggandedrag en ny arbetslöshetssäkrng + blagedel. 31 alternatv slag.51 Konsumentskydd elmarknaden.104 Sverge,framtden mångfalden.55 Konsumenterna mljön. 108 Påväg mot egenetagande. 55 Bevakadövergång. Åldersgränser ungaupp tll Vägar Sverge är. lll Hälftenvore nog om kvnnor män 90taletsarbetsmarknad.56 Inrkesdepartementet Medcnskaundersöknngar arbetslvet. 63 Lokal demokrat delaktghet Svergesstäder Arbetstd landsbygd. 71 längdjörläggnng nflytande + blagedel. 145 Den kommunalasjälvstyrelsen grundlagen.129 Enallmän sammanhållenarbetslöshets Kommunalbund gemensamnämnd säkrng.150 tvâ former kommunalsamverkan.137 KO:s bträde ensklda.140 Kulturdepartementet Bostadspoltk2000 frän produktonstll Frånmassmedatll multmeda boendepoltk+ Särtryck+ Blaga156 attdgtalserasvensktelevson. 25 Vktgt meddelande. Mljödepartementet Rado TV Krs Krg. 80 Battererna en laddadfråga. 8 In ett Svensktkultumät IT framtden Natonalstadsparker.38 nom kulturområdet. 110 Rapport från klmatdelegatonen1995. Skyddet kulturmljön. En översyn Klmatrelaterad forsknng. 39 kultunnmeslagensbestämmelser om byggnader Precserng handelsândamålet detaljplan.52 kulturmljöer, prästgárdar,kyrkstäder Kalknng sjöar vattendrag53 ortnarrm. 128 Svenskkämteknsk tllsynsverksamhet. Närngsdepartementet Volym l En gransknng.73 SwedshNuclear RegulatoryActvtes. Kartläggnnganalys denoffentlga sektorns Volume l An Assessment.73 upphandlng varor tjänster med Svenskkämteknsk tllsynsverksamhet. mljöpåverkan.23 Volym 2 Faktaredogörelser.74 ShapngSustanableHomesn an Urbanzng SwedshNuclear RegulatoryActvtes. World. SwedshNatonalReport for HabtatlI. 48 Volume 2 Descrptons.74 Regler handelmedel. 49 IT mljöarbetet. 92 Kompetens kaptal + blaga. 69 Kärnfall teknk platsval.kasams Samverkanmellanhögskolan närngslvet. 70 yttrande över SKBsFUDProgram Elberedskapen.Organsaton,ansvarsdelnng Mljöbalken. En skärpt samordnad fnanserng.78 mljölagstftnng enhållbarutvecklng, Samverkanmellanhögskolan de små Del medelstoraetagen. 89 Integrerng mljöhänsynnom denstatlga valtnngen. 112 Övergångsbestämmelser tll mljöbalken.147

88 . v e Statens offentlga utrednngar 1996 Systematsk tecknng Hållbarutvecklng Svergesskärgârdsområden. 153 Omtankarom vattendrag en nytt angreppssätt. 155