1997:112. Delbetänkande. Utredningen. Försvarsmaktens. skolverksamhet

Transkript

1 s U 1997:112 Delbetänkande Utrednngen om Försvarsmaktens skolverksamhet

2 g z 4 å 4

3 flm l Statens offentlga utrednngar 1997: l 12 Försvarsdepartementet En samordnad mltär skolorgansaton Delbetänkande Utrednngen om Försvarsmaktens skolverksamhet Stockholm 1997

4 SOU Ds kan köpasfrån Frtzes kundtjänst.för remssutsändnngar SOU Ds svarar Frtzes, Offentlga Publkatoner, på uppdrag Regerngskansletsförvaltnngsdelnng. Beställnngsadress: Frtzes kundtjänst Stockholm Orderfax: Ordertel: REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN ISSN X Stockholm 1997

5 Tll statsrådet chefen fö.r Försvarsdepartementet Genom beslut den 5 december 1996 bemyndgade regerngen chefen för Försvarsdepartementet tllkalla en särskld utredare med uppdrag genomföra en översyn det mltära Försvarets skolverksamhet. Med stöd bemyndgandet förordnade dåvarande chefen för Försvarsdepartementet, Thage G Peterson, landshövdng Gunnar Björk tll särskld utredare. Tll sekreterare utrednngen utsågs departementssekreterare Jan-Olof Lnd. Experter utrednngen vart departementsrådet Gösta Sandgren, Försvarsdepartementet, generallöjtnant Curt Sjöö, Försvarsmakten. Ingmare Lundh vart utrednngens assstent. Överste Åke Jansson, Försvarsmakten överste Björn Wbom, Försvarshögskolan, anltats för specfka analysuppgfter. Härutöver ett stort antal personer nom Försvarsmakten vart engagerade med utarbeta underlag tll utrednngen. Arbetet bedrvts under benämnngen utrednngen om Försvarsmaktens skolverksamhet. Utrednngen får härmed överlämna delbetänkandet SOU 1997:112 "En samordnad mltär skolorgansaton " Falun den august Gunnar Björk /Jan-Olof Lnd

6

7 SOU 1997:112 Innehåll l Sammanfnng 7 2 Inlednng ll Uppdraget l l Arbetsformer Avgränsnngsfrâgor Utgångspunkter lör utrednngens ställnngstaganden Inlednng Det offentlga åtagandet Försvarsmaktsplan 97 samt rksdagens försvarsbeslut Det mltära skol- utbldnngs-väsendet Det svenska befálssystemet Elevvolymer Förmåga tll anpassnng Organsatorsk struktur Förutsättnngar for långsktg kompetensutvecklng Samordnng nom Försvarsmakten Ekonomska fnansella bedömnngsgrunder Inlednng Försvarsmaktens ekonomska kalkyler nför försvarsbeslutet Regerngens hanterng de ekonomska kalkylema Ekonomska beräknngar nom ramen för utrednngens arbete Ekonomska bedömnngsgrunder Regonalpoltska konsekvenser l Jämställdhetspoltska konsekvenser Slutsatser Förslag tll förändrad organsatorsk grundstruktur

8 6 Innehåll SOU 1997: Inlednng Försvarsmaktsgemensam Offcers-utbldnng Försvarsmaktens prelmnära bedömnng Konsekvensanalys Utrednngens förslag bedömnng Arméns strdsskolor Konsekvensanalys Utrednngens förslag bedömnng Försvarsmaktens lednngscentrum, Försvarsmaktens prelmnära bedömng Konsekvensanalys, Utrednngens förslag bedömnng Skolverksamhet Halmstad Bakgrund Övervägda alternatv Konsekvensanalys Utrednngens förslag bedömnng Motorskolan Utrednngens förslag bedömnng Flygvapnets flygledarskola Konsekvensanalys Utrednngens förslag bedömnng Kustartllerets strdsskola Konsekvensanalys Utrednngens förslag bedömnng Försvarsmaktens teknska utbldnng Utrednngens förslag bedömnng Marnens dykskolor Utrednngens förslag bedömnng Den nya skolstrukturen Slutsatser 75

9 SOU 1997:112 1 Sammanfnng Utrednngens uppdrag Den särsklde utredaren haft uppgft lämna förslag syftar tll vsa hur utbldnngsverksamheten för främst anställd personal nom Försvarsmakten kan bedrvas samordnas, så de samlade resurserna utnyttjas bättre. 1 förelggande delbetänkande behandlas huvudsaklgen frågeställnngar rörande den organsatorska grundstrukturen för skol utbldnngsverksamheten nom Försvarsmakten. Övrga utrednngråden kommer allt väsentlgt hanteras nom ramen för utrednngens slutbetänkande. Emellertd det nte vart möjlgt hantera den organsatorska grundstrukturen helt från övrga separat utrednngråden. Därför även områdena specalst- fackutbldnng för Försvarsmaktens personal samt en sammanhållen ofcersutbldnng gemensam för hela Försvarsmakten flera seenden hanterats nom ramen för delbetänkandet. Utgångspunkter för utrednngens ställnngstaganden förslag Mot bakgrund de rktlnjer fnns angvna regerngens drektv, en vktg utgångspunkt för utrednngens arbete vart de förslag presenteras skall resultera törsvarsmaktsgemensamma lösnngar för skol- utbldnngsverksamheten där så är möjlgt. l övrgt följande huvudsaklga utgångspunkter legat tll grund för de överväganden gjorts samt för de förslag redovsas delbetänkandet: åtgärder långsktg kompetensutvecklng; gynnar möjlghet tll samordnng; ekonomska förutsättnngar konsekvenser; för anpassnng; ratonellt utnyttjande befntlg organsatorsk struktur.

10 1997:112 SOU Sammanfnng 8 försvarsbeslut, 1996 års vart utgångspunkter vktga Andra bcfálssystemet svenska det utbldnngssystem, mltära nuvarande utbldnngsbehov. antalsmässgt "NBO samt gram/struktur organsatorsk förändrad tll förslag Utrednngens lämnar utrednngen förändrngar tll förslag De följande: delbetänkandet är hand första för skolor försvarsmaktsgemensamma Inrätta 0 de för nom utbldnngsmoment teoretska ramen offcersolka de vd närvarande för utbldnngsprogram ges skolor sådana föreslår Utrednngen krgshögskolorna. tre Östersund Stockholm Halmstad, lokalserng med organseras föreslår Utrednngen Mltärhögskolor. benämns de samt Offcershögskola marnens respektve Flygvapnets samtdgt den nordnas upphör Krgsskola Krgshögskola arméns samt skolstrukturen. föreslagna lkhet kommer Mltärhögskolorna vd Utbldnngsverksamheten skolor försvarsgrensgemensamma med nuvarande med system funktonsfack-, specfka vd utbldnng med kompletteras föreslagna för den Grunden truppslagsskolor. /eller exakta fastställd. Den prncp Mltärhögskolan är mer den utbldnngsverksamheten samt utformnngen specfka skolor dessa mellan fördelnngen utbldnngsmässga nuvarande berörs truppslagsskolor funktonsfack-, kommer krgshögskolorna offcers- vd utbldnngsprogram slutbetänkande. utrednngens för nom hanteras ramen försvarsmaktsgemensamma tll omläggnngen föreslagna Den Enlgt besparng. betydande skolor kommer även generera en kronor mljoner 500 totalt beräknngar gjorda närmare prelmnärt toårsperoden. kommande under den underdelnngar Kvarn med Skövde Brgadskola Arméns Inrätta 0 Skövde strdsskola Syd nnebär Förslaget Boden. nordnas enheter upphör Mtt Strdsskola Kvarn separata vecklas Nord Umeå strdsskola medan skolan föreslagna den organseras Brgadskolan föreslagna den tll underdelnng helt. En vnterkrgförng. utbldnng behov tllgodose for Boden

11 SOU 1997:112 Sammanfnng 9 Prelmnärt gjorda beräknngar vsar den föreslagna strukturen för strdsskoleverksamheten kommer generera en total besparng motsvarande ca. 230 mljoner kronor under den kommande toårsperoden. 0 Inrätta Försvarsmaktens lednngscentrum Enköpng varvd Arméns lednngs- sambandscentrum Enköpng upphör nordnas det Föreslagna centrumet. Förslaget nnebär utbldnng försvarsmaktsgemensamma system för de operatva lednngssystemen samlas tll Enköpng. Vd Arméns teknska skola Östersund samlas den mer teknknrktade utbldnngen. Vd flygvapnets JT-skola Halmstad kvarstår tlls vdare utbldnng de befntlga fasta systemen flygvapnets taktska system. På skt anser utrednngen lkhet med Försvarsmakten utbldnngen bör samlas tll en plats Enköpng vlket då även bör nkludera den taktska Iednngssystemutbldnngen. 0 lnrätta Försvarsmaktens underhålls basskola Halmstad. Flygvapnets basbefälskola, Arméns underhâllsskola, Marnens ntendenturskola, Marnens bassäkerhetsskola samt Flygvapnets väderskola upphör nordnas den föreslagna skolan. Förslaget nnebär även arméns mltärpolsutbldnng för offcerare samt vss utbldnngsverksamhet vd Försvarshögskolans managementnsttuton överförs tll Underhålls- basskolan. Grunden för ovanstående förslag första hand vart utbldnngråden bedrvs respektve försvarsgren är förhållandevs lkartade begränsade sn omfnng bör samordnas en försvarsmaktsgemensam skola, bl.a. för underlätta den långsktga kompetensutvecklngen. 0 Mot bakgrund den föreslagna nya verksamhetsnrktnngen vd F l4 Halmstad föreslås nuvarande benämnng ersätts med Försvarsmaktens utbldnngscentrum Halmstad. 0 Omlokalsera Motorskolan Skövde tll Östersund ntegrera skolan Arméns teknska skola. 0 Omlokalsera Flygvapnets flygledarskola tll utbldnngscentrumet Halmstad. Förslaget är en drekt följd verksamheten vd F 5

12 1997:112 SOU Sammanfnng l0 Förslaget vecklas. Försvarsbeslut skall års enlgt 1996 Ljungbyhed bl.a. de konsekvenser, postva flera nnebära bedöms luftvärnskåren Lv 6 erhållas kan synergeffekter genom Halmstad. fnns basskolan Undershålls- Föreslagna den samt tll Täby från strdsskola Kustartllerets Omlokalsera 0 Vaxholm. Rndö Kustanllerregementet Skeppsteknska marnens den del ntegrera Omlokalsera 0 skolan Skeppsteknska tll den organserad Berga skola är Karlskrona. utrednngen delar utbldnngar teknska Försvarsmaktens gäller Vad olka För uppfnng expertcentra Försvarsmaktens emellertd Det nrättas. är bör teknkområden grundläggande med struktur nuvarande bör skt på uppfnng utrednngens med skolor ersättas teknska försvarsgrensvsa en nnebär nte detta skola, teknsk även försvarsmaktsgemensam om skolorna. samlokalserng en tll två. nuvarande från dykskolor tre marna antalet Reducera 0 skt På Karlskrona. tll samlas tll Berga föreslås Verksamheten organseras. dykercentrum försvarsmaktsgemensamt dock bör ett

13 SOU 1997:112 2 Inlednng Regerngen beslutade vd stt sammanträde den december om drektv för utrednngen Försvarsmaktens skolverksamhet Dr om 1996:101, blaga 1. Samtdgt bemyndgades dåvarande chefen for Försvarsdepartementet, Thage G Peterson, tllkalla en särskld utredare. Med stöd bemyndgandet tllkallade departementschefen särskld utredare landshövdng Gunnar Björk. Tll utrednngssekreterare utsågs depanementssekreterare Jan-Olof Lnd. Enlgt regerngens drektv skall förslag från utredaren lämnas senast den 2 januar Emellertd skall förslag rörande frågor kräver rksdagens ställnngstagande lämnas senast den 1 august 1997l. 1 förelggande delbetänkande behandlas huvudsaklgen frågeställnngar rörande den organsatorska grundstrukturen för skolverksamheten. Ambtonen härvdlag vart förutom de förslag kan komma kräva rksdagens ställnngstagande även redovsa övrga förslag ställnngstaganden nom det aktuella området. l Uppdraget Det övergrpande utrednngsuppdraget vart lämna förslag syftar tll vsa hur utbldnngsverksamheten för främst anställd personal nom Försvarsmakten kan bedrvas samordnas så de samlade resurserna utnyttjas bättre. Överenskommelse sedemera träffats med Försvarsdepartementet nnebär delbetänkandet skall överlämnas den l l august 1997.

14 1997:112 SOU Inlednng 12 regerngen den tll utrednngen överlämnades skrvelse den l 19972, för det nrktnng förslag tll nnehöll bl.a. vlken januar 16 övergrpande utfrån det konstaterades utrednngsarbetet, fortsa nom behandlng för föremål områden olka ramen uppdraget sex var följande: områden är arbete. Dessa utrednngens för personal; Försvarsmaktens för fackutbldnng specalst- 0 grundstruktur; organsatorsk 0 hela for offcersutbldnng sammanhållen gemensam 0 en Försvarsmakten; nvåhöjande ntern mellan uppdelnng extern ändamålsenlg 0 en utbldnng; nom samordnng utbldnngsresurser cvla samt utnyttjande 0 Försvarssektorn; frågor. forsvarsanknutna utbldnngsbehov cvla 0 överlämnandet med samband utrednngen dskussoner Vd de första delbetänkandet fastslogs Försvarsdepartementet med förde Försvarsmaktens förändrngar förslag nnehålla skulle hand om också stod skolverksamheten. Det för grundstruktur organsatorska genomgrpande översyn bred nnebära skulle arbetet klart en därmed nget hade Försvarsdepartementet område. ovanstående arbetsnrktnngen. föreslagna utrednngen den ernra mot regerngens med väl dock överens arbetsnrktnng stämmer Denna tll den kopplng stark utbldnngar det vlka drektv anges Följden tdsmässgt. prorteras skall grundstrukturen organsatorska starkt tll fram bedrvts utrednngsarbete det nu blvt organsatonen. grundläggande den rörande frågor tll fokuserats påbörjats redan emellertd utrednngrâden övrga med Arbetet den behandlngen med parallellt skett därmed det anlednng med Detta grundstrukturen. organsatorska övrga de från hanteras kan svårlgen separat området aktuella 97/UFS/Bl00l dnr , promemora 2 utrednngens Se vdare

15 SOU 1997:112 Inlednng 13 utrednngrådena. Med undantag for områdena specalsl- fackutbldnng för Försvarsmaktens personal samt en sammanhållen ofcersutbldnng gemensam för hela Försvarsmakten dock nga konkreta slutsatser förslag färdgställts nom ramen för delbetänkandet. 2.2 Arbetsformer Utrednngssekreteraren under den särsklde utredarens lednng for det fortlöpande utrednngsarbetet for utformnngen svarat samt delbetänkandet. En vktg utgångspunkt för arbetet vart det skrftlga materal Försvarsmakten ett tdgt skede överlämnade tll utrednngen nnehållande en nventerng skol- utbldnngsverksamheten. Försvarsmakten därefter stått tll utrednngens förfogande begäran från utrednngen nkommt med ett flertal skrftlga svar specfka frågeställnngar utrednngsuppdrag. Ett stort antal personer vd Försvarsmakten därmed deltagt utarbetandet olka underlag. Utrednngen under våren genomfört flertal studebesök vd ett olka skolor andra utbldnngscentrum nom Försvarsmakten vd Försvarshögskolan. Besöken gvt en nblck utbldnngsverksamheten kompletterat annan nformaton överlämnats tll utrednngen. Utrednngens experter, departementsrådet Gösta Sandgren generallöjtnant Curt Sjöö, deltagt vd de sammanträden studebesök genomförts men även på ett värdefullt sätt bstått utrednngen med synpunkter relevant nformaton olka frågeställnngar. Överste Åke Jansson överste Björn Wbom utrednngen redovsat ett specfkt uppdrag seende fördjupad analys befntlg utbldnngsverksamhet nom Försvarsmakten Försvarshögskolan.

16 1997:112 SOU lnlednng l4 Åke koordnerat därutöver Jansson Sjöö Curt arbete utrednngen. l detta arbete även Försvarsmaktens gentemot vktg funkton. haft Försvarsmakten. Westberg, generalmajor Curt en Wktorn, varvd Owe överbefálen med förts Dskussoner förts Samtal redovsats. även förslag ntentoner utrednngens Claes Tornberg. Försvarshögskolan, med chefen för berörda tll lämnats vdare utrednngsarbetet Informaton om framföra möjlghet gvts varvd de arbetstagarorgansatoner synpunkter. Avgränsnngsfrågor 2.3 regerngen3 framhölls tll skrvelse första mot utrednngens l Försvarsmaktens flesta skulle de drektv regerngens bakgrund eller utbldnngsuppdrag sätt med organsatonsenheter annat ett bedömnng utrednngsuppdraget. Den beröras komma organsatonsenheters antal dock gjorde då utrednngen ett var från undantas skulle kunna prelmnärt fackutbldnngar specalst- ytterlgare nget gång arbetets Under arbetet. fortsa det förändrat föranlett punkt denna framkommt ett utrednngens sda. från ställnngstagande nrättandet konstatera utrednngen kunnat Däremot Eksjö vart mnröjnngscentrum ammuntons- Totalförsvarets detta varför våren berednng under även för regerngens föremål arbete. utrednngens från exkluderats utbldnngsverksamhet centrums följande: undantagts därmed organsatonsenheter är De säkerhetscentrum underrättelse- Försvarsmaktens helkopterflottlj Försvarsmaktens GTUZ F l6 flygutb. grundläggande taktsk Flygskolan samt Trafkflygarhögskolan kommando nternatonella Försvarsmaktens mnröjnngscenter ammuntons- Totalförsvarets 3 sntt 1.1 Se

17 SOU 1997:1 12 Inlednng 15 På utredarens begäran Försvarsmakten nkommt med kompletterande nformaton seende den planerade verksamheten vd Arméns taktska centrum ATAC. Denna begäran föranleddes det under arbetets gång framkommt verksamheten vd arméns strdsskolor motsvarande skolenheter flera sätt skulle beröras ATACzs nrättande. Utrednngen dock nte funnt några utbldnngsmässga skäl skulle tala för en förändrad lokalserng eller Verksamhetsnrktnng vd ATAC än den framgck regerngens proposton prop. l996/97z4, Totalförsvar förnyelse - etapp l övrgt följande gränsnngar gällt för utrednngsarbetet: 0 De utbldnngsverksamheter behandlats berör första hand annan personal än värnplktga. Detta nnebär grundutbldnng för värnplktga andra totalförsvarsplktga undantagts från utrednngsarbetet. De förslag lämnas kan dock ndrekt påverka grundutbldnngen värnplktga andra totalförsvarsplktga. Utgångspunkten för arbetet vart enbart behandla den 0 utbldnngsverksamhet bedrvs nom Försvarsmakten Försvarshögskolan. Förutom specfka berörngspunkter med Luftfartsverkets utbldnngsverksamhet nga andra myndgheters utbldnngar hanterats nom för delbetänkandet. ramen 0 Konkreta frågor rörande utformnngen olka stabs- lednngsförhållanden prmärt nte vart föremål för utrednngens arbete. Vssa mer generella ställnngstaganden dock gjorts nom detta område. 0 Rktlnjer för den konkreta genomförandeprocessen föreslagna förändrngar nte behandlats. Utrednngens utgångspunkt vart Försvarsmakten så långt möjlgt anpassar aktuella förändrngar tll det pågående omstrukturerngsarbetet nom ramen för 1996 års försvarsheslut mot de tdsförhållanden angs där. Detta nnebär huvuddelen de föreslagna förändrngarna enlgt utrednngen bör påbörjas snarast vara genomförda före den l januar 2000 såvda det nte förelgger specella omständgheter.

18

19 SOU 1997:112 3 Utgångspunkter för utrednngens ställnngstaganden 3.1 Inlednng 1 detta kaptel lämnas en redogörelse för de utgångspunkter bedömnngsgrunder huvudsaklgen legat tll grund för de överväganden de förslag presenteras delbetänkandet. 3.2 Det offentlga åtagandet Enlgt regerngens drektv tll samtlga kommttéer särsklda utredare dr. 1994:23 skall det offentlga åtagandet for den utrednngen berörda verksamheten prövas. Utgångspunkten för bedömnngen skall vara om de bakomlggande egentlga målen med verksamheten motverar ett offentlgt åtagande. Skol- utbldnngsverksamheten nom Försvarsmakten Försvarshögskolan uppgft vdmakthålla, stödja vdareutveckla personalens kompetens nom de verksamhetråden bl.a. åvlar Försvarsmakten. Då Försvarsmaktens uppgfter faller nom ramen för de kollektva nyttgheter rksdagen sedan länge beslutat skall fnnas är det utrednngens uppfnng skol- utbldnngsverksamheten även fortsättnngen bör vara ett offentlgt åtagande. Som stöd för denna uppfnng konstaterar utrednngen det även lgger statsmakternas ntresse delta arbetet med besluta om utformnngen den grundläggande den nvåhöjande offcersutbldnngen. Däremot fnns vssa specfka utbldnngråden där alternatva lösnngar tll den dag bedrvna nomverksutbldnng kan prövas.

20 12 l997zl SOU ställnngstaganden utrednngens Utgångspunkter för l8 befntlg huvuddelen utrednngen bakgrund denna Mot anser bör bedrvas fortsättnngsvs utbldnngsverksamhet skol- även nuvarande Försvarshögskolans Försvarsmaktens för nom ramen organsatonsenheter. rksdagens Försvarsmaktsplan samt 1996 försvarsbeslut för programplan sn 1996 nlämnade den 4 Försvarsmakten mars förändrad tll förslag nnehöll bl.a. Planen peroden 1997 t.0.m. baserades sn vlken grundstruktur organsatorsk tur verksamhet myndghetens nrktnng för övergrpande statsmakternas 1995/9644. rskr. 1995/96:FöUI, bet. 1995/96212, prop. förnyelse Totalförsvar l996/97z4, proposton prop. regerngens I tll förhållande förändrngar flertal föreslogs ett etapp - grundstrukturen. organsatorska den seende 97 Försvarsmaktsplan särskld tllsätta såg den regerngen nformerade Vdare en om Försvarsmaktens genomföra uppgft med översyn utredare en skolverksamhet. allt l996/97:l09 rskr. 1996/97: FöUl, bet beslöt Rksdagens nnebar proposton. Detta anfört sn regerngen vad godta väsentlgt framtda tll den ställnng defntv nte rksdag regerng bl.a. tog Väderskolan Halmstad, heller vd 14 skolverksamheten F var rktlnjer nga lokalseras skulle 5 Flygledarskolan vd F samt angs strdsskolor nom armén. behovet långsktga det för vart Försvarsmaktsplan 97 vdkommande utrednngens För en vart motverngar överväganden Olka utgångspunkt. vktg den förslag de tll bakgrunden förstå för betydelsefulla Samtdgt förordade. Försvarsmakten Verksamhetsnrktnng sedermera proposton regerngens konstaterat utrednngen tll förhållande förändrngar nneburt beslut rksdagens för de förutsättnngar medfört helt förslag Försvarsmaktens nya skol- framtda beträffande den skall överväganden göras kan detta exempel nämnas Som utbldnngsverksamheten.

21 SOU 1997:1 12 Utgångspunkter för utrednngens ställnngstaganden 19 nfanterbrgaden IB 16 luftvämskåren Lv 6 kommer behållas Halmstad både Strdsskola Mtt Nord blr med sna respektve närlggande brgader. Utrednngen även noterat Försvarsmaktsplan 97 vsserlgen förespråkade ytterlgare samordnng men Försvarsmaktens förslag förhållandevs hög utsträcknng prorterade försvarsgrensvsa lösnngar fore forsvarsmaktsgemensamma lösnngar för den framtda skol- utbldnngsverksamheten. Utrednngens utgångspunkter detta seende vart annorlunda efter utrednngsdrektvet entydgt förordar försvarsmaktsgemensamma lösnngar skall eftersträvas där så är möjlgt. En annan utgångspunkt för utrednngens arbete vart det regerngsuppdrag seende utbldnngssystemet for yrkes- reservoffcerare Försvarsmakten samråd med dåvarande Mltärhögskolan besvarade Det mltära skol- utbldnngsväsendet Det mltära skol- utbldnngsväsendet kan övergrpande termer ndelas två större områden, nämlgen grundläggande nvåhöjande offcersutbldnng å ena sdan specalst- fackutbldnng både mltär cvl personal å andra sdan. Det kan dock noteras grundläggande nvåhöjande offcersutbldnng sg nnehåller ett ston mått fackutbldnng. Grundläggande nvåhöjande ofñcersutbldnng vad gäller de ges två första utbldnngsstegen, Ofñcershögskolan OHS samt Krgshögskolan KHS, nom Försvarsmakten, medan efterföljande utbldnngssteg ges vd Försvarshögskolan taktsk kurs chefskurser.

22 20 Utgångspunkter för utrednngens ställnngstaganden SOU 1997:1 12 lnom armén ges OHS- samt KHS-utbldnngarna dels vd arméns strdsskolor eller vd motsvarande arméskolorfl, dels vd Krgsskolan Karlberg. lnom flygvapnet marnen ges motsvarande utbldnngar dels vd de specfka skolor går under benämnngarna fygvapnets respektve marnens OHS KHS, dels vd någon respektve försvarsgrens facksskolor eller motsvarande. OHS KHS är således benämnngar utbldnngsprogram nom armén medan det nom flygvapnet marnen även symbolserar namn specfka skolor. Dessa olkheter beror en prncpell skllnad mellan försvarsgrenarna nnebär armén genomför truppslags/ funktonsvs OHS-utbldnng gemensam för både yrkes- reservoffcersaspranter medan flygvapnet marnen börjar med en försvarsgrensgemensam start vlken sedan övergår fackutbldnng. Denna skllnad är dock enlgt Försvarsmakten helt befogad konsttueras olka utbldnngsmål. Utbldnngen vd KHS är emellertd mer lkartad mellan försvarsgrenarna. Specalst- fackutbldnng bedrvs huvudsak vd någon Försvarsmaktens olka fackskolor eller vssa fall vd Försvarshögskolan. Med undantag för den senare speglar dessa skolor betydande utsträcknng forsvarsgrens- truppslagsuppdelnng. En stor andel utbldnngsverksamheten vd dessa skolor utgörs även grundläggande- nvåhöjande utbldnngsmoment. Detta medför det är omöjlgt dra någon absolut skljelnje mellan de två övergrpande utbldnngrådena vad gäller vd vlka skolor utbldnngarna bedrvs. Skolornas anknytnng tll respektve försvarsgren /eller truppslag får även tll följd de hög utsträcknng återfnns samlokalserade med sna respektve typförband Ett exempel detta är kustflottans skolor lgger Karlskorna Berga. Denna generella kopplng medför de fall skolor omlokalseras/vecklas kommer det även fortsättnngsvs bedrvas mltär verksamhet på den berörda orten. Utrednngen det endast fåtal fall skulle möjlgt anser ett vara helt lämna en ort genom omlokalserng/vecklng en skola. En vktg företeelse är utbldnngsmässg samordnng annan offcerare värnplktga. Armén relatvt stor utsträcknng mellan skolor sambandsskolan. 4 Stabsteknska skola. Fältarbetsskolan, Underhållsskolan samt Arméns

23 SOU l997zl 12 Utgångspunkrer för utrednngens ställnngstaganden 21 enbart är tll för anställd personal, medan marnen flygvapnet större omfnng bedrver ntegrerad utbldnng för både anställd personal värnplktga. Försvarsmaktens olka fack- speclstutbldnngar nyttjas även flera seenden för utveckla kompetensen hos den cvlanställda personalen. Det kan t.ex. röra sg om cvla tjänstemän eller ses erhålla uppgfter nom ramen för krgsorgansatonen. Cvlanställd personal är kollektv heterogen efter personalens befnngar återfnns nom flera olka yrkesfack. Anställnng sker efter slutad cvl utbldnng /eller mot bakgrund annan relevant arbetslvserfarenhet, vlket nnebär behov form forts kompetensutvecklng varerar från fall tll fall. Även om de mer specfka utbldnngsfrågorna kommer behandlas nom ramen for slutbetänkandet utrednngen vd sna ställnngstaganden beaktat de cvlanställda är en vktg personalresurs dessutom utgör en betydande andel eleverna vd Försvarshögskolans Försvarsmaktens olka skolor. Totalt fnns 49 skolor/utbidnngscentrum eller motsvarande nom Försvarsmakten vd Försvarshögskolan med utbldnngsverksamhet for anställd personal5. l nedanstående sammanställnng redovsas vlka dessa organsatonsenheter är samt var de är lokalserade. Det bör noteras vssa skolorna/centrumen är under nrättande eller föremål för annan pågående förändrng. Skola Lokalserngsort Krgsskolan Karlberg, Stockholm FMzs drotts- överlevnadscentrum Karlberg, Stockholm Hemvärnets strdsskola Norsborg Strdsskola Syd Skövde Strdsskola Mtt Kvarn Strdsskola Nord Umeå Totalförsvarets skyddsskola Umeå Artllerets strdsskola Krstnehamn Luftvärnets strdsskola Norrtälje Arméns stabs- sambandsskola Enköpng Totalförsvarets sgnalskyddsskola Enköpng 5Antal skolor nnan förslag från utrednngens sda

24 :1 SOU ställnngstaganden Utgångspunkter för utrednngens 22 Eksjö fältarbetsskola Arméns ammuntons- Totalförsvarets Eksjö mnröjnngscentrum Skövde underhållsskola Arméns Skövde motorskola Arméns Östersund skola teknska Arméns underrättelse- FM:s Uppsala säkerhetscentrum Lnköpng helkopterflottlj FM:s Almnäs kommando nternatonella FM:s Karlstad Hammarö, sjukvårdscentrum FMzs Karlskrona ofñcershögskola Marnens Karlskrona Sambandsskolan Karlskrona lntendenturskolan Rndö Karlskrona, Berga, Dykskolan Karlskrona skola systemteknska Marnens Berga krgshögskola Marnens Berga Ytstrdsskolan Berga Ubåtsstrdsskolan Berga Lednngssytemskolan Berga/Karlskrona Räddnngstjänstskolan Berga Bassäkskolan Berga Mnkrgsskolan Berga/Karlskrona skolan Skeppsteknska Göteborg Radarskolan Rndö Amñbeskolan Rndö Mnkrgsskolan Täby strdsskola Kustartllerets Ängelholm/Uppsala Flygskolan Ljungbyhed väderskola Flygvapnets Ljungbyhed flygledarskola Flygvapnets Ljungbyhed Trañkflygarhögskolan Halmstad offcershögskolan Flygvapnets Halmstad skola teknska Flygvapnets Halmstad basbefálskola Flygvapnets Halmstad lt-skolan Uppsala krgshögskola Flygvapnets Uppsala flygbefälskola Flygvapnets strdslednngs- Flygvapnets Uppsala luftbevaknngsskola Östersund Karlstad, Stockholm, Försvarshögskolan

25 SOU l997: l 12 Utgångspunkter för utrednngens ställnngstaganden Det svenska befälssystemet Försvarsmakten tllämpar ett befalssystem benämns Den Nya Befälsordnngen NBO. Systemet, är unkt genom det bygger en gemensam befälskår, nfördes 1983 statsmakternas ntatv efter ett omfande utrednngsarbete samt genom beslut rksdagen. Det därefter utvecklats successvt men grundstrukturen allt väsentlgt förblvt oförändrad. NBO nnebär alla blvande offcerare antas genom ett enhetlgt rekryterngssystem genomgår samma grundläggande utbldnng, även om vssa varatoner förelgger mellan de olka försvarsgrenarna. Den grundläggande utbldnngen syftar tll ge offcerarna kompetens för lösa uppgfter utländska försvarsmakter löses underoffcerare underbefál, dvs. chefsuppgfter lägre forbandsnvåer. Först längre upp utbldnngssystemet kan utbldnngen nrktas mot offcersuppgfter åvlar högre chefspostoner. Systemet med en befälskår betyder dessutom den grundläggande utbldnngen dels måste kunna tllgodose grunden för offcerens långsktga utvecklng, dels måste möta kren offceren omedelbart efter utbldnngen skall kunna fylla en plats krgs- grundorgansatonen. Därför måste utbldnngssystemet bl en kompromss mellan mer generella rent specalstbetonade utbldnngsnslag efter alla offcerare nte skall utbldas nom samma områden. Ett mndre antal skall utbldas for nneha höga chefspostoner medan huvuddelen skall utbldas tll befnngar löjtnants- eller kaptensnvån. Ett stort antal skall under huvuddelen stt yrkeslv nom Försvarsmakten arbeta med uppgfter kräver mer specalstkunskaper än generella kunskaper. De mycket specella förhållanden en offcer skall verka under samt det faktum duglgheten normalfallet nte kan värderas en helt realstsk stuaton sätter därför kvaltetsfrågorna centrum för offcersutbldnngen. En vktg grundförutsättnng är därför utbldnngssystemet kan ge offcerarna förmåga kunna verka drekt utan handlednng krg. Detta nnebär särsklda kr måste ställas på utbldnngen, vssa seenden nte är helt relevanta nom ramen för andra yrkesutbldnngar.

26 :1 SOU ställnngstaganden utrednngens För Utgångspunkter 24 Elevvolymer 3.6 grundläggande framtda den för utgångspunkt vktg En de respektve KHS OHS är vd utbldnngsverksamheten nvåhöjande de uppfylla kunna För nödvändga bedöms elevvolymer elevantal de redovsas Nedan målsättnngarna. krgsorgansatorska planerngsrktnng långsktga motsvarar Försvarsmaktens enlgt 98/99. fr.0.m. behovet krgsorgansatorska det offcerstll antagnng Beräknad krgshögskoleprogrammen KHS OHS Armén yrkesofñcerare reservofñcerare Marnen yrkesoffcerare reservofñcerare Flygvapnet yrkesofñcerare reservoffcerare Totalt yrkesofñccrare var reservoffcerare var elever antal seende planerat nrktnng.mm Långsktg Tabell 2.6 vd utbldnng for kommer 98/99 antas årlgen uppskade gångar KHS nklusve OHS respektve tll antagnngsvolymen årlga planerade den framgår tabellen Av gäller Vad 725 elever. respektve tll 975 uppgår totalt KHS OHS OHS tll skall reservofñcerare antas antalet bör armén noteras första vlket behovet, krgsorgansatorska långsktga det högre än är efter tjänstgörngsâren första under de de förklaras kan hand En grundorgansatonen. stor uppgfter för utnyttjas skall kunna OHS

27 SOU 1997: 112 Utgångspunkter för utrednngens ställnngstaganden 25 del dessa reservoffcerare kommer således nte vdareutbldas vd KHS. Antalet elever vd KHS speglar allt väsentlgt det krgsorgansatorska behovet krgsförbandschefer. Försvarsmakten framhållt det totala antalet elever for närvarande antas tll utbldnngarna är något lägre än det långsktga behovet. Enlgt Försvarsmakten beror detta framför allt den anpassnngsprocess nu pågår vd myndgheten tll följd 1996 års försvarsbeslut. Har då beslut om en reducerad krgsorgansaton dess förlängnng en mnskande total personalram någon betydelse for antalet elever 1 ett försök besvara denna frågeställnng utvecklngen antalet antagna elever vd OHS jämförts med vssa konkreta mätbara faktorer seende krgsorgansatonens storlek. Det är gvetvs svårt, för nte säga omöjlgt, lyfta fram faktorer över tden en aggregerad nvå kan betraktas representatva heltäckande för krgsorgansatonens utvecklng nom respektve försvarsgren. Följande faktorer dock använts bl.a. mot bakgrund de ofta förs fram deber lgger tll grund för beslut om krgsorgansatonens storlek: antal brgader nom armén antal basbataljoner nom flygvapnet antalet ytstrdsfartyg nom marnen

28 26 Utgångspunkter för utrednngens ställnngstaganden SOU 1997:112 Armén E y-off 200 res-off 150 g Q 3. brgader å 5 A s å 0.., 0 a O G O 9 8 Flygvapnet Y-O 150 I: res-off 100. basbat Marnen Y-O 100 L res-off 50, ytfartyg O u- Fgur 6 Jämförelse mellan antalet eleverva OHS vssa krgorgansators/a storheter, Hstorska uppgfter om antalet resentq/foerare nom marnen saknas.

29 SOU 1997:1 12 Ulgångspunkterför utrednngens ställnngstaganden 27 Som framgår jämförelserna torde det stå klart den storleksmässga utvecklngen krgsorgansatonen nte räcker bakgrund för förklara härleda den antalsmässga utvecklngen elevvolymerna. Dessa hstorskt sett varerat från år tll år även om en vss tendens tll nedgång kan skönjas, men något drekt lnjärt samband synes emellertd nte kunna påvsas. Intressant notera för det fortsta resonemanget är däremot den öknng antalet elever Försvarsmaktens nrktnng nnebär. l de samtal utrednngen fört med representanter från Försvarsmakten för söka förklarngar tll den antalsmässga utvecklngen framkommt storleken varatonerna stor utsträcknng kan härledas tll en kombnaton flera olka faktorer. Som de mest betydelsefulla angvts: förändrngar offcerskårens åldersstruktur, prncper för förmåga rekrytera offcerare, behov yrkes- reservoffcerare olka funktoner nvåer, förtätnng yrkesoffcerare krgsorgansatonen, krgsorgansatonens strukturella utvecklng, uppsägnng från arbetstagarnas sda, förändrngar utbldnngssystemet, ekonomska förutsättnngar för rekrytera offcerare. på olka Det nte vart möjlgt fastställa en specfk rangordnng med seende faktorernas betydelse efter de utgörs en kombnaton både påverkbara cke-påverkbara faktorer. De uppräknade faktorerna är nte heller kontnuerlgt relevanta för förklara förändrngarna antalet elever. Som en ytterlgare bdragande orsak tll öknngen antalet elever under de närmast kommande åren kan framhållas behovet ndrekt ersätta de yrkesoffcerare accepterat Försvarsmaktens erbjudande om förtda penson SPB. Den slutsats utrednngen dragt seende utvecklngen antalet elever är även om krgsorgansatonen mnskar storleksmässgt kommer detta, vart fall kort skt, vara mndre betydelse för förklara utvecklngen. Dess relevans är relatvt

30 28 Utgångspunkter för utrednngens ställnngstaganden SOU 1997:1 12 underordnad andra faktorer även vd en mnskande total personalram kan få tll följd elevvolymerna under vssa tdsperoder måste upprätthållas en förhållandevs hög nvå. Sett utfrån detta perspektv utrednngen nte funnt någon anlednng närmare dskutera den planerngsnrktnng Försvarsmakten presenterat. Utrednngen noterar dock den öknng antalet elever Försvarsmakten anmält förhållande tll närmast föregående år. Samtdgt kan konstateras under de två närmast föregående decennerna t.ex. antalet armébrgader mnskat från 28 tll nuvarande nrktnng om l3 stycken. Utrednngen vll därför betona betydelsen Försvarsmakten fortsätter sn uppföljnng utvecklngen så långsktga analyser utvecklngstendenser orsakssamband även framdeles kan genomföras. 3.7 Förmåga tll anpassnng Ett vktgt nslag försvarsbeslutet är kret Försvarsmakten efter beslut statsmakterna skall kunna utvecklas både kvaltatvt kvanttatvt. Bakom detta lgger beredskapen för kunna utveckla krgsorgansatonens fulla styrka sänkts från dagar tll vssa fall flera år. Detta medför även konsekvenser för skol- utbldnngssystemet då måste organserat för klara nya stuatoner bl.a vad vara gäller behovet utbldnng kompetensutvecklng Organsatorsk struktur En vktg utgångspunkt för den framtda organsatorska grundstrukturen för skolverksamheten är redan befntlga etablssemang så långt möjlgt skall användas för nrymma nödvändg utbldnngsverksamhet. Ratonalserngar bör dock eftersträvas då främst genom samordnng koncentrerng utbldnngsverksamheten. Samtdgt bör det enlghet med anpassnngsflosofm fnnas flexbltet första hand kort skt en kunna hantera vssa förändrngar antalet elever nom ramen för befntlg organsatorsk struktur. Utrednngens bedömnng är dock

31 SOU l997zl 12 Utgångspunkter för utrednngens.ställnngstaganden 29 denna flexbltet nte behöver vara gränssättande for olka förslag tll ratonalserngsåtgärder dels mot bakgrund det mer långsktga anpassnngsscenarot, dels med beaktande kostnaden för upprätthålla outnyttjade tllgångar Förutsättnngar för långsktg kompetensutvecklng Vad kret på anpassngsförmåga mer konkret nnebär för utbldnngssystemet är fortfarande föremål för analys nom Försvarsmakten. Utrednngen ser återkomma tll dessa delar slutbetänkandet men vll dock redan nu lämna några kommentarer betydelse för den organsatorska grundstrukturen. En första reflekton är det nom vssa utbldnngråden torde vara vktgt upprätthålla en tllräcklg kapactet omfnng verksamheten for den långsktga kompetensen nom Försvarsmakten skall kunna säkerställas. Detta kan t.ex. röra områden där respektve forsvarsgren bedrver lkartad utbldnng for verksamhetsmässgt begränsade områden därför borde samordnas. Ett exempel den teknska annat är utbldnngen där planerngen utbldnngens utformnng borde bl långsktg. En högre mer grundkompetens torde underlätta personalens anpassnngsmöjlgheter tll den snabba utvecklngstakten nom området. Avslutnngsvs vll utrednngen även uppmärksamma utvecklngen bl.a. vapensystemsdan. Alltmer fokuseras ntresset krng nformatons- lednngssystemen. Bakgrunden tll detta är nskten om betydelsen veta vad händer, var det händer, var olka vapensystem får optmal verkan samt hur nsamlad nformaton skall hanteras for kunna utnyttjas mot fendens svaga punkter. Ett lka betydelsefullt nslag är förneka fenden samma fömågor. De organsatorska grundförutsättnngarna for långsktg utvecklng lednngs- nformatonssystem tllmäts därför stor betydelse utrednngens ställnngstaganden.

32 l2 l997zl SOU ställnngstaganden utrednngens för Utgångspunkter 30 Försvarsmakten nom Samordnng 3.8 tdgare utbldnngsverksamheten är skoldel En stor En truppslagsanknuten. /eller Forsvarsgrens- nämnts därför vart utgångspunkter pröva vktgaste utrednngens om en nom uppnås kan områden olka nom samordnng ökad denna entydgt mycket Utrednngsdrektvet är Försvarsmakten. ökad utbldnngsverksamheten gällande det efter gör punkt Försvarsmakten För hela bedrvas bör utsträcknng gemensamt myndgheter, statlga cvla för samutnyttjas kunna dessutom totalförsvarsuppgfter. med organsatoner kommuner kan samordnng prövas potenell bedömt Utrednngen tll skolor från utgångspunkt med enbart nte olka flera sätt möjlga kursutbud kan utgöra bakgrund antas eller mot namnet uppdragt utrednngen anlednng här Med samordnngsalternatv. kompletterande utföra förordnade de några experterna en utbldnngsprogram skolors olka seende analys för grund tll legat därefter Analysen Verksamhetsnrktnng. samordnngråden. potentella seende uppdrag Fördjupade uppnå samordnng går bl.a. vsar uppdrag dessa från Resultatet olka samlokalserng enbart nte olka flertal sätt genom ett olka vkten pekat Försvarsmakten skolor. t.ex. dubbelkompetens undvka detta för sätt etableras expertcentrum myndgheten. nom fnansella Ekonomska 3.9 bedömnngsgrunder Inlednng ställnngstaganden utrednngens För utgångspunkt betydelsefull En åtgärder potentella olka konsekvenser ekonomska vart de de betona nlednngsvs redan dock vll Utrednngen medför.

33 SOU 1997:1 12 Utgångspunkter för utrednngens ställnngstaganden 31 ekonomska konsekvenserna nte vart helt överordnade andra sammanhanget relevanta bedömnngsgrunder. Som en bakgrund tll hanterngen de ekonomska konsekvenserna utrednngen ansett det vara betydelsefullt återge huvudpunkterna krng de ekonomska ställnngstaganden gjordes samband med försvarsbeslutet Försvarsmaktens ekonomska kalkyler nför försvarsbeslutet lnom ramen för Försvarsmaktsplan 97 återfanns ett stort antal ekonomska kalkyler redovsade de besparngseffekter skulle genereras om Försvarsmaktens förslag tll förändrngar genomfördes. För ändamålet hade en specfk kalkylmodell för olka typer nvesterngar utvecklats. Modellen hade utgångspunkt endast betalnngskonsekvenserna för Försvarsmaktens vdkommande skulle redovsas för olka kostnadsposter så personal mark, anläggnngar lokaler MAL. Någon drekt hänsyn tll totalt nynvesterngsbehov skulle således nte tas, utan redovsnngen skulle detta seende enbart vsa de betalnngskonsekvenser nynvesterngarna föranledde. Härgenom jämfördes endast de kalkylerade betalnngsflödena mellan bbehållen verksamheten oförändrad skck det förslag tll förändrng Försvarsmakten förordade. Detta var dock ett helt korrekt förfarande enlghet med 1995 års planerngsanvsnngar från regerngen Regerngens hanterng de ekonomska kalkylerna lnom ramen för regerngens berednng de ekonomska kalkylerna utrednngen erfart alla förslag tll förändrngar förhållande tll Försvarsmaktens förslag baserades kompletterande beräknngar annan relevant nformaton från Försvarsmakten. Det är emellertd

34 32 Utgångspunkter för utrednngens ställnngstaganden SOU l997zl 12 vktgt poängtera regerngen tll ytterlgare en faktor tll sn bedömnng, nämlgen behovet nynvesterngar. Härgenom framhöll regerngen förslag tll förändrngar nte med rmlg säkerhet hade en långvarg beständghet där den framtda strukturen nte var klarlagd borde undvkas. Detta gällde särsklt de fall där sådana omlokalserngar var förenade med påtaglga nvesterngskostnader eller andra kostnader. Härgenom skulle också behovet Iånefmanserade nvesterngar därgenom statens upplånngsbehov mnska. Sådana hänsynstagande för förstärka statens fnanser ngck nte regerngens anvsnngar tll Försvarsmakten Ekonomska beräknngar nom ramen utrednngens arbete för Försvarsmakten uppdrag från utrednngen utfört ett antal ekonomska beräknngar seende olka alternatv tll förändrad organsatorsk grundstruktur för skol- utbidnngsverksamheten. Beräknngsmetoden vart densamma nför försvarsbeslutet. dvs. besparngseffekterna kommer analyseras gvet olka förslag tll förändrngar. Försvarsmakten sna kommentarer tll de utförda beräknngar pekat det förelgger vss osäkerhet vad gäller de angvna besparngarna. Enlgt Försvarsmakten bör därför resultatet beräknngarna första hand utgöra ett nstrument förjämförelse mellan olka alternatv nte lgga tll grund för defntva ställnngstaganden seende totala besparngar. Utrednngen anser ändå de kalkylerade besparngarna utgör en vktgt faktor för helhetsbedömngen, varför dessa kommer redovsas nom ramen för de genomförda konsekvensanalyserna Ekonomska bedömnngsgrunder Utrednngen Försvarsmaktsplanen tolknng utrednngen noga analyserat alla de konsekvenser sedermera rksdagens beslut nnefade. Den gjort rksdagens försvarsbeslut, vad gäller det

35 SOU 1997:1 12 Utgångspunkter för utrednngens ställnngstaganden 33 ekonomska utfallet, är med de Förändrngar gjordes förhållande tll Försvarsmaktens ursprunglga förslag, är planen balans under de första fem åren, dvs. fr.0.m t.0.m Med detta ses rksdagens beslut kommer generera mnst lka stora besparngar Försvarsmaktens ursprunglga förslag. l sammanhanget kan dock noteras Försvarsmakten hävdat deras förslag under de efterföljande fem åren, dvs. fr.0.m t.o.m skulle genererat större besparngar än den rksdagen beslutade nrktnngen. Utgångsläget for utrednngens arbete således vart rksdagens beslut kommer generera en vss besparngssumma för utrednngens vdkommande motsvaras ett utgångsläge motsvarande noll. Med detta menas varje besparng förslag från utrednngens sda kan påvsa samtdgt nnebär en ytterlgare besparng förhållande tll rksdagens beslut. l övrgt konstaterar utrednngen det nte fnns några konkreta besparngsmål angvna utrednngsdrektvet. Däremot anges förslagen från utrednngens sda bör föranleda åtgärder nnebär de samlade resurserna utnyttjas bättre. Utrednngens tolknng detta är vsserlgen skall besparngar kunna påvsas men det stor utsträcknng även handlar om t.ex. personalens kompetens utnyttjas ett mer ändamålsenlgt sätt. Möjlgheten påvsa besparngseffekter dock vart förhållandevs stor betydelse. Vad gäller nynvesterngsbehov utgångspunkten vart dessa så långt möjlgt bör undvkas efter t.ex. befntlga etablssemang bör utnyttjas största möjlga mån. Samtdgt utrednngen nte sett sg förhndrad föreslå åtgärder medför nynvesterngar. Dessa då vart motverade bl.a. långsktgt hållbara samordnngslösnngar Regonalpoltska konsekvenser Utrednngens bedömnng är regonalpoltska beaktats mot bakgrund de förslag lämnas kaptlet. konsekvenser det efterföljande

36 34 Utgångspunkter för utrednngens ställnngstaganden SOU 1997:1 12 Som tdgare nämnts är det utrednngens uppfnng det endast undantagsfall skulle vara möjlgt helt veckla den mltära verksamheten en ort genom omlokalserng skol- utbldnngsverksamhet det slag hanteras nom ramen för utrednngen. Jämfört med en vecklng/omlokalserng ett mltärt förband t.ex. ett regemente kommer de personella konsekvenserna vara tämlgen begränsade. Detta beror dels personalstyrkan vd en skola eller motsvarande enhet är betydlgt mndre än vd ett mltärt förband, dels majorteten personalen vd skolorna utgörs yrkesoffcerare dessutom många fall är kommenderade tll tjänsten lärare under en kortare tdsperod. Utrednngens ambton dock vart en del gjorda helhetsbedömnngar olka förslag försöka fnna en acceptabel regonal balans seende skolornas lokalserng J ämställdhetspoltska konsekvenser Utrednngens uppfnng är Försvarsmakten måste ha en utbldnngsorgansaton bl.a. främjar statsmakternas ambton öka antalet kvnnlga offcerare nom det mltära försvaret. Utrednngen ser analysera hur frågan kan kopplas tll utbldnngsverksamheten nom ramen för utrednngens slutbetänkande Slutsatser I detta kaptel en redogörelse lämnats för olka utgångspunkter bedömnngsgrunder legat tll grund för utrednngens förslag. Någon specfk prortetsordnng seende de mer specfka bedömngsgrunderna nte upprättats utan dessa stället legat tll grund för en sammanvägd bedömnng varje ensklt fall. Sammanfnngsvs följande bedömnngsgrunderna vart de mest betydelsefulla:

37 , SOU 1997: l2 Utgångspunkter för utrednngens ställnngstaganden 35 möjlghet tll samordnng, åtgärder gynnar långsktg kompetensutvecklng, ekonomska konsekvenser, Förutsättnngar för anpassnng, ratonellt utnyttjande befntlg organsatorsk grundstruktur.

38

39 , p SOU 1997: Förslag tll förändrad grundstruktur organsatorsk 4.1 Inlednng l detta kaptel presenteras utrednngens förslag tll förändrngar den organsatorska grundstrukturen. Förutom dessa återges även bakgrundsbeskrvnng, resultatet från eventuella utrednngsuppdrag tll Försvarsmakten, konsekvensanalys samt de alternatv övervägts. Förslagen redovsas med utgångspunkt från olka skolor utbldnngscentrum. De förslag tll benämnngar skolor m.m. presenteras det följande bör ses prelmnära, efter det under själva genomförandeprocessen kan framkomma skäl talar för alternatva benämnngar. Det kan t.ex. bero specfka lednngsforhållanden etc. Det kan också bero på olka ställnngstaganden utrednngen kommer fram tll slutbetänkandet.

40 38 Förslag tll förändrad organsatorsk grundstruktur SOU 1997:1 4.2 Försvarsmaktsgemensam utbldnng Utrednngens förslag Följande enheter nrättas: 0 Mltärhögskolan Halmstad 0 Mltärhögskolan Stockholm 0 Mltärhögskolan Östersund Solna Följande enheter upphör nordnas ovan skolstruktur: 0 Flygvapnets offcershögskola Halmstad Flygvapnets krgshögskola Uppsala Marnens offcershögskola Karlskrona Marnens krgshögskola Berga Arméns krgsskola Stockholm Solna föreslagen Offcers- Ett de utrednngråden behandlats är Förutsättnngarna för en samlad offcersutbldnng gemensam för hela Försvarsmakten. Den organsatorska grundstrukturen utgör en mycket vktg förutsättnng för möjlgheten kunna nrätta sådana skolor. l sntt 2.4 lämnades en kortare redogörelse för OHS- respektve KHS-utbldnngarna. Härvdlag konstaterades vssa skllnader förelåg mellan de olka försvarsgrenarnas grundläggande nvâhöjande offcersutbldnngar. Utrednngen dock gjort bedömnngen det ändå fanns grund for undersöka förutsättnngarna för en samlad forsvarsmaktsgemensam offcersutbldnng. Detta gäller framför allt de utbldnngsdelar är teoretsk natur bedrvs nom ramen för OHS- mer respektve KHS-programmen.

41 s SOU, 1997: l 12 Förslag tll förändrad organsatorsk grundstruktur 39 l ett specfkt utrednngsuppdrag överlämnats tll Försvarsmakten begärde utrednngen olka alternatva lösnngar för gemensamma utbldnngsmoment skulle redovsas. Uppdraget baserades på en bbehållen nrktnng om tre års sammanlagd utbldnngstd för OHS KHS. Med detta utgångspunkt skulle första hand Förutsättnngarna för en respektve två termners gemensam utbldnng utredas. Olka potentella Iokalserngslösnngar skulle också redovsas Försvarsmaktens prelmnära bedömnng l det svar Försvarsmakten sedermera överlämnade tll utrednngen gjordes flera vktga konstateranden. Förutom det faktum det förelgger utbldnngsmässga skllnader mellan de olka försvarsgrenarna skulle emellertd en fördel med bedrva försvarsmaktsgemensam offcersutbldnng vara en förstärkt dentferng med en ntegrerad försvarsmakt skulle underlättas. Andra fördelar ansågs vara utbldnngen skulle kunna genomföras mer ratonellt genom stordrftsfördelar samt samverkan mellan elever med olka bakgrund skulle kunna ge en bättre förståelse för helheten. Försvarsmakten ernrade dock om reservoffcersutbldnngen skulle komma påverkas. Utbldnngen denna personalkategor är alla försvarsgrenar ntegrerad med yrkesoffcersutbidnngen. Enlgt Försvarsmakten är denna samordnng mycket vktg för kvaltén. En försvarsmaktsntegrerng offcersutbldnngen skulle medföra målen för utbldnngen reservoffcerare skulle komma fokus. Målet med denna utbldnng är eleverna efter OHS-prorammet skall kunna krgsplaceras plutonchef armén tjänstegrenschef marnen flygvapnet. Enlgt Försvarsmakten skulle försvarsmaktsgemensam utbldnng grunden ändra förutsättnngarna för reservoffcerssystemet. Mot denna bakgrund framhöll Försvarsmakten ett försvarsmaktsgemensamt skede om en termn skulle kunna narbetas det utbldnngssystem Försvarsmakten under hösten 1996 föreslagt regerngen. Föutsättnngen för detta var dock termnen genomfördes under de två första åren offcersutbldnngen, dvs. under OHS-programmet. Trots den omstrukturerng utbldnngen

42 40 Förslag tll förändrad organsatorsk grundstruktur SOU l9l97zl 12 ansågs bl nödvändg skulle utbldnngsmålen kunna uppfyllas offceren skulle ges en bredare mer försvarsmaktspräglad syn sn yrkesroll än vad är fallet nuvarande system. Vad gäller tänkbara lokalserngsorter lämnade Försvarsmakten en redovsnng för de orter potentellt skulle kunna komma fråga for en försvarsmaktsgemensam utbldnng. Flera dock gallrats bort ett tdgt skede pga. de nte uppfyller vssa grundläggande kr bör ställas den berörda orten. En vktg utgångspunkt t.ex. vart skolorna bör lokalseras orter även motsvarar upptagnngråden for offcersaspranterna då specellt med beaktande deras respektve hemorter. Närhet tll specfka mltära förband således nte vart helt styrande. Två termners gemensam utbldnng bedömdes däremot nte kunna genomföras om dagens utbldnngsmål skulle kunna uppfyllas. Bl.a. skulle offceren nte ges den grad professonalsm krävs för denne skall kunna verka krgs- respektve grundorgansatonen det sätt nu sker. Alternatvet skulle vara förlänga utbldnngen med motsvarande en termn vlket dock skulle generera oacceptabla kostnadsöknngar /eller alla offcerare nte skulle kunna ges denna utbldnng, vlket praktken vore nföra ett tvåbefálssystem. En total översyn utbldnngssystemet skulle härgenom bl nödvändg. Försvarsmakten anförde vdare antalet platser kan komma fråga nte bör vara för stort, bl.a. mot bakgrund kompetens- personalförsörjnngsskäl. Redan dagens system är försörjnngen med kompetenta lärare en gränssättande faktor för kvaltén utbldnngen. Antalet platser kan komma fråga begränsas också produktonsvolymen nte får bl för lten Konsekvensanalys Vad gäller konsekvensanalysen två olka scenaron vart föremål för gransknng. Det ena baseras fyra försvarsmaktsgemensantma skolor nrättas det andra tre forsvarsmaktsgemensamma

43 SOU 1997:1 12 Förslag tll förändrad organsatorsk grundsrruklur 41 skolor nrättasö. l båda alternatven är orterna Halmstad, Stockholm Östersund aktuella medan det första alternatvet även nkluderar Karlskrona. Dessa orter utfrån Försvarsmaktens beskrvnng bedömts vara de mest gynnsamma förutsättnngar för hantera försvarsmaktsgemensam utbldnng. Utrednngen delar allt väsentlgt denna bedömnng. De två alternatven vd beräknng besparngseffekter jämförts med bbehållen verksamhet enlgt dagens utbldnngssystem vd befntlga offcers- krgshögskolor samt vd krgsskolan. Följande prelmnära resultat erhållts: Alternatv FM 4 Halmstad, Stockholm, Östersund Karlskrona FM 3 Halmstad, Stockholm Östersund Alla belopp mljoner kr Besparng Besparng Investerngs- Alternatv t.o.m. år 2003 t.o.m. år 2008 behov MAL FM ,4 FM Angvna besparngar nkluderar vssa Iönekostnader etc. även framdeles kommer belasta Försvarsmakten men nte specfkt skolverksamheten. För Försvarsmakten helhet kommer därför besparngarna tll vss del vara lägre än ovan angvna belopp. Den ekonomska skllnaden mellan FM 4 FM 3 beror främst på: fer offcerare kan frgöras för förbandsprodukton FM mer MAL kan lämnas FM färre antal cvla behövs för stödprodukton FM mndre behov nvesterngar FM kostnader För resor. traktamenten, stödprodukton blr lägre FM Analysen baseras utbldnngen vd de försvarsmaktsgemensamma skolorna lkhet med nuvarande system med försvarsgrensspecfka skolor kompletteras med utbldnng vd specfka fack-, funktons- eller truppslagsskolor.

44 42 Förslag tll förändrad organsatorsk grundstruktur SOU 1997:1 12 Försvarsmakten även kalkylerat beläggnngsgraden vd de olka skolorna funnt den genomsnttlga beläggnngsgraden alternatvet FM 4 kommer vara crka 64 procent medan den alternatvet FM 3 kommer vara 76 procent. Under vssa månader kommer dock den totala beläggnngsgraden FM 3 vara mycket hög, närmare 100 procent Utrednngens förslag bedömnng Mltärhögskolan Mltärhögskolan Mltärhögskolan Halmstad; Stockholm Östersund. Solna; Samtdgt föreslås följande ovan föreslagen skolstruktur: skolenheter upphör nordnas Utrednngens utvärderng Försvarsmaktens genomlysnng frågan lett tll ställnngstagandet försvarsmaktsgemensamma skolor nom ramen för OHS- respektve KHS-programmen kan bör nrättas. Utrednngens förslag nnebär nedanstående skolenheter nrättas följande orter: Flygvapnets offcershögskola Halmstad; Flygvapnets krgshögskola Uppsala; Marnens offcershögskola Karlskrona; Marnens offcershögskola Berga; Arméns krgsskola Stockholm Solna. Försvarsmakten framhöll sn bedömnng en termn var möjlg samordna nom OHS-programmet även om nte alla utbldnngsmomcnt skulle vara konkret försvarsmaktsgemensamma. Med detta utgångspunkt utrednngen konstaterat alla utbldnngsmoment/-kurser nom ramen för OHS KHS- programmen är teoretska tll sn natur bör genomföras vd de föreslagna Mltärhögskolorna. Effekten här blr dessa skolor nu kommer tllhandahålla både forsvarsmaktsgemensamma försvarsgrensspecfka utbldnngsdelar, varvd nuvarande offcers- krgshögskolar samt krgsskolan vecklas. I lkhet med nuvarande

45 SOU l997: l 12 F nslag tll förändrad organsatorsk grundstruktzzl 43 system med försvarsgrensspecfka skolor kommer utbldnngen vd Mltärhögskolorna kompletteras med utbldnng vd specfka fack-, funktons- /eller truppslagsskolor. Den stora skllnaden blr således de försvarsgrensvsa skolorna ersätts med försvarsmaktsgemensamma skolor. Denna nrktnng utgjorde även utgångspunkten för den konsekvensanalys utförts Försvarsmakten. Vad gäller valet mellan tre eller fyra skolor utrednngens bedömnng vart tre skolor bl.a. underlättar personalförsörjnngen, bdrar tll en ökad ntegrerngen mellan de olka försvarsgrenarna samt medverkar tll ett mer ratonellt optmalt resursutnyttjande. Mot detta skall dock ställas fyra skolor ger en något ökad handlngsfrhet vssa fall bättre utvecklngsmöjlgheter. Argumenten for tre skolor, nklusve prelmnärt kalkylerade besparngar, dock vägt tyngre än argumenten för nrätta fyra skolor. Utrednngen uppfat Försvarsmakten delar denna nrktnng, då lösnngar beaktar kompetens- personalförsörjnng eftersträvas. Den exakta utformnngen utbldnngsverksamheten vd Mltärhögskolorna, dvs. nom OHS- respektve KHS-programmen, samt fördelnngen mellan dessa skolor fack-, funktons- /eller truppslagsskolorna ser utrednngen återkomma tll slutbetänkandet, då det vart möjlgt slutföra detta arbete nom ramen för delbetänkandet. En vktg grundläggande frågeställnng detta sammanhang blr mer exakt fastställa vlka utbldnngsdelar vd nuvarande ofñcers- krgshögskolor framdeles kan ges vd Mltärhögskolorna samt vlka delar fortsättnngen bör bedrvas vd fack-, funktons- /eller truppslagsskolorna. Arbetet med dessa frågor kommer nledas drekt efter överlämnandet delbetänkandet bedrvas nära samarbete med Försvarsmakten. Sammanfnngsvs anser utrednngen nrättandet Mltärhögskolor bdrar tll en ökad förbättrad samordnng nom Försvarsmakten jämfört med nuvarande utbldnngssystem med försvarsgrensspecñka offcers- krgshåâgskolor. Samtdgt kan befntlga resurser. såväl personella materella, utnyttjas på ett mer ratonellt sätt. Utrednngen anser härvdlag de postva effekter kan påvsas överväger de negatva effekter kan uppstå, t.ex. vad gäller nuvarande möjlghet växla mellan teoretska praktska utbldnngsmoment.

46 grundstruktur 1997:1 12 SOU organsatorsk förändrad tll Förslag 44 strdsskolor Arméns 4.3 förslag: Utrednngens nrättas: enhet Följande underdelnngar Kvarn med Skövde Brgadskola Arméns 0 Boden nordnas enheter upphör enheter Följande separata skola: föreslagen ovan Mtt Kvarn strdsskola Arméns 0 Skövde Syd strdsskola Arméns 0 vecklas: enhet Följande Umeå Nord strdsskola Arméns 0 efter utestående fortfarande frågor de En var nom strdsskolor behovet långsktga det försvarsbeslutet var två uppmärksammat betänkandet tdgare Utrednngen armén. Mtt strdsskola Umeå Nord strdsskola strdsskolor, arméns närlggande sna med blr försvarsbeslutet resultat Kvarn, ett organsatonsenheter. brgadproducerande efter td kort så det utrednngen sammanhang detta pass I noterar problematskt Förändrngar, strukturella är med Försvarsbeslut, stora ett strdsskolefrågan. hantera utrednng separat en strdsskolornas respektve de genomgång nledande Utrednngens ställnngstaganden prncpella tll följande lett verksamhet analysen. fortsa den för utgångspunkter hand bör första strdsskolorna vara Utrednngen anser organsatonsenhet. brgadproducerande eller vd lokalserade nära en också utrednngen bedömer skolverksamhet lkartad tll Närhet annan ratonaltetsargument utbldnngsmässga främst Det fördel. är en

47 SOU 1997: l2 Förslag tll förändrad organsatorsk grundslruktzzr 45 motverar denna ståndpunkt. Den fråga då uppkommer är om både strdsskola Mtt strdsskola Nord bör omlokalseras eller om det fnns argument talar for bägge eller någon strdsskolorna ändå kan behålla sn nuvarande lokalserng Utvärderngen denna fråga lett tll utrednngen anser strdsskola Mtts faclteter även fortsättnngsvs bör utnyttjas för skolverksamhet. Argumenten härför är bl.a. närheten tll strdsskola Syd det redan dag förelgger ett långtgående brett samarbete mellan skolorna. Dessutom utrednngen kunnat konstatera Försvarsmakten anser det är nödvändgt Prästtomta skjutfält även framdeles behålls för övnngs- utbldnngsverksamhet osett vad händer med strdsskola Mtt. Utrednngen noterar dock utbldnngs betngelserna vd strdsskola Nord är goda men noterar samtdgt den pågående vecklngen brgaden Umeå NB 20 torde nnebära utbldnngsverksamheten framdeles nte kan bedrvas så ratonellt tdgare vart fallet. Mot denna bakgrund utrednngen valt första hand studera strdsskola Nords framtd en konsekvensanalys. För detta ändamål Försvarsmakten om betts prelmnärt redogöra for konskvenserna dels en omlokalserng. dels en vecklng strdsskola Nord Konsekvensanalys Det specfka utrednngsuppdrag överlämnades tll Försvarsmakten baserades följande alternatv: Omlokalsera strdsskola Nord tll Boden; Omlokalsera strdsskola Nord tll Östersund: Avveckla strdsskola Nord ntegrera utbldnngsverksantlteten med strdsskola Mtt strdsskola Syd. Utgångspunkten för analysen vart den planerade utbldnngsverksamheten vd strdsskola Nord Umeå. Denna sedan jämförts med ovanstående alternatva former för verksamheten. Utbldnngsuppdragen vd strdsskola Mtt Syd antagts vara oförändrade, dvs. enlgt planerad nrktnng. Följande prelmnära resultat därvdlag erhållts:

48 46 Förslag tll förändrad organsatorsk grundstruktur SOU 1997:112 Alla belopp mljoner kr Alternatv SSN Boden tll Besparng t.o.m. 12 år 2003 Besparng t.o.m. 72 år 2008 behov MAL 30,7 SSN tll Östersund SSN SSM/SSS tll ,2 Angvna besparngar för alternatvet veckla strdsskola Nord ntegrera utbldnngsverksamheten med strdsskola Mtt strdsskola Syd nkluderar vssa lönekostnader etc. även framdeles kommer belasta Försvarsmakten men nte specfkt skolverksamheten. För Försvarsmakten helhet kommer därför besparngarna tll vss del vara lägre än ovan angvna belopp. Anlednngen tll vecklngs-/ntegrerngsalternatvet ger ett bättre ekonomskt besparngsutfall än å ena sdan behålla strdsskolan Umeå eller å andra sdan omlokalsera strdsskolan tll antngen Boden eller Östersund beror främst på: Investerngs- ett stort antal offcerare frgörs för förbandsproduktonen; nga cvla behöver tllföras för stödproduktonen; lägre reseratonellt. traktamentskostnader genom lägre behov befntlga MAL-resurser kan nyttjas mer lärare; Utrednngens förslag bedömnng Baserat de slutsatser kunnat nnebär utrednngens förslag följande dras från skolenhet genomförda nrättas: anlyser

49 SOU 1997: l I2 Förslag tll förändrad organsatorsk grundstrzzkluz 47 0 Arméns Brgadskola Skövde med underdelnngar Kvarn Boden. Följande skolenheter upphör separata enheter nordnas ovan Föreslagen skola: Arméns strdsskola Syd Skövde; Arméns strdsskola Mtt Kvarn; Följande skolenhet vecklas: 0 Arméns strdsskola Nord Umeå. Den konkreta nnebörden utrednngens förslag är således nuvarande/planerad verksamhet vd strdsskola Nord nordnas helt Brgadskolan. Brgadskolan leds från Skövde varvd verksamheterna vd underdelnngarna Kvarn Boden underställs lednngen for Brgadskolan Skövde. Underdelnngen Boden övertar således nte den strdsskoleverksamhet för närvarande bedrvs Umeå utan utnyttjas prmärt för tllgodose behov utbldnng vnterkrgförng. Den slutlga fördelnngen utbldnngsuppgfter mellan de Brgadskolan ngående delnngarna bör dock ankomma på Försvarsmakten. Sett utfrån ekonomsk synvnkel råder nget tvvel om veckla strdsskola Nord Umeå ntegrera dess utbldnngsverksamheten den föreslagna Brgadskolan, är det mest fördelaktga genom den betydande besparng kan åstadkommas. Tll detta kommer sedermera eventuella försäljnngsntäkter kunna adderas. vlket ndrekt genererar en ntäkt for statsmakterna. Emellertd är det nu nte enbart de ekonomska konskvenserna legat bakom utrednngens förslag utan även de mer cke-monetära konsekvenserna. Utrednngen vll detta sammanhang särsklt lyfta fram följande aspekter: 0 0 produktonsförutsättnngarna Kvarn Skövde är mycket goda, bl.a. vad gäller tllgången skjut- övnngsfált, genom mtt förslag kan utnyttjas ett ratonellt sätt; redan dag fungerande samarbete mellan strdsskola Syd strdsskola Mtt kan upprätthållas även fortsättnngsvs;

50 48 Förslag tll förändrad organsatorsk grundstruktur SOU 1997: förutsättnngar för samverkan med andra skolor är gynnsamma pga. korta stånd; rekryterngsmöjlgheter lärare lk övrga övrga personal- famljepåverkande faktorer bedöms vara mycket tllfredställande; Boden fnns en allsdg sammansättnng arméförband med trupp materel dsponbelt för stort sett alla krgsförbandstyper. Alternatven antngen behålla strdsskoleverksamheten eller flytta hela strdsskoleverksamheten från Umeå tll alternatvt Ostersund också vart föremål for utvärderng. Umeå Boden Vad gäller Umeå redogörelse tdgare lämnats för de goda utbldnngsbetngelserna men även for de konsekvenser nedläggnngen brgaden NB 20 kommer medföra. Utrednngen även funnt strdsskolan vsserlgen upparbetat ett gedget beaktansvärt samarbete med Umeå Unverstet men förslaget om nrätta Mltärhögskolor gör detta argument nte längre är relevant efter denna typ utbldnng nte längre kommer bedrvas vd den föreslagna Brgadskolan, ersätter de tre strdsskolorna. De ekonomska konsekvenserna talar även mot ett bevarande skolan Umeå. l det fall en omlokalserng hela strdsskoleverksamheten Umeå vart aktuellt utrednngens bedömnng vart både Boden Ostersund utgjort högst relevanta alternatv. Beträffande Boden utrednngen noterat garnsonens faclteter allsdghet skulle ge många postva fördelar för utbldnngsverksamheten. Samverkan med andra arméförband blr bl.a. möjlg. Dessutom är Boden beläget där aktuella norrlandsförband skall verka ontgvnngsförutsättnngarna därför bedömts goda. l Östersund fnns en brgadproducerande enhet vars nrktnng seende mekanserng motsvarar den skulle utgjort grunden för skolans verksamhet vlket endast delvs är fallet Boden. Synergeffekter skulle också ha kunnat uppnås med övrg skolverksamhet orten, bl.a. med Arméns teknska skola. l detta sammanhang vll utrednngen framhålla det under berednngsarbetet pågått en dskusson nom utanför Försvarsmakten Östersund om skjutfálten dess lämplghet för utbldnngs- övnngsverksamhet. Utrednngen emellertd

51 SOU 1997:1 12 Förslag tll förändrad organsatorsk grundstruktur 49 noterat de ställnngstaganden gjordes nom ramen för försvarsbeslutet angående mekanserad utbldnng Östersund. Försvarsmakten hade vd detta tllfälle nget ernra mot förutsättnngarna för mekanserad utbldnng Östersund utan framhöll utbldnngsförutsättnngarna för norrlandsnfanter var mycket goda. Detta bekräftas även rksdagen beslöt norrlandsbrgaden Östersund skulle behållas. Utrednngen därför nte funnt anlednng närmare frågasätta utbldnngsbetngelserna Östersund. l den slutlga bedömnng valet stått mellan antngen föreslå en strdsskola behålls norra Sverge eller verksamheten vd strdsskola Nord nordnas den föreslagna Brgadskolan med vss utbldnng förlagd tll norra Sverge. Alternatven utrednngen bedömts allt väsentlgt lkvärdga, där bägge sna konkreta fördelar. Mot bakgrund det redovsade ekonomska utfallet konsekvensanalysen dock valet fallt det alternatvet. senare Boden valts norrlandsort för underdelnng tll Brgadskolan, främst mot bakgrund de möjlgheter fnns tll utbldnng vnterkrgförng för de flesta krgsförband nom armén. 4.4 Försvarsmaktens lednngscentrum Utrednngens förslag: Följande enhet nrättas: 0 Försvarsmaktens Lednngscentrum Enköpng Följande enhet upphör nordnas ovan föreslaget centrum: 0 Arméns Iednngs- sambandscentrum Enköpng Redan ett tdgt skede kunde utrednngen notera betydelsen samordnad utbldnng nom de operatva lednngssystemen både vad gäller drft underhåll teknsk tjänst. Detta är helt överensstämmelse med Försvarsmaktens strävan om ett sammanhållet lednngssystem. Utbldnng personal för drft underhåll de

52 1997:112 SOU grundstruktur organsatorsk tll Förändrad Förslag 50 bedrvs på behov för totalförsvarets lednngssystemen ett operatva produktonsledare. centrala olka uppdrag flertal platser nformatonsteknologska området det främst nom Teknkutvecklngen eftersträvansvärd nom möjlg både samordnng ökad nnebär är med beaktande bakgrund denna Mot samt totala lednngssystemen. det fnnas torde kvaltetsskäl ratonaltets- argument utfrån det utrednngen begärde samordnng ytterlgare for talar utbldnngen hur synpunkter med nkomma skulle Försvarsmakten ntentoner. ovanstående uppnå för organseras skulle kunna bedömng prelmnära Försvarsmaktens konkret erhöll nnebar Försvarsmakten utrednngsuppgft Den berörda den för hur lämnas skulle förslag synpunkter eller tll antngen organseras kunna skulle utbldnngsverksamheten en utbldnng teknsk taktsk såväl sågs plats Med två platser. en den for plats sågs platser med två plats samlades tll en en utbldnngen. teknska for den plast utbldnngen taktska en lednngssystemutbldnng med sedermera kompletterades Uppgften taktska nvån. den mellan sambandet täcker lednngssystemet operatva Det mltärbefále mellan mltärbefále samt Högkvarteret den Huvudsambandsmedlet chefer. underställda drekt det nom Utbldnng FTN. telenät dag Försvarets nvån operatva är dag Marnen reg. arméns flygvapnets sker området aktuella lednngssystemet. operatva det nom utbldnngsuppdrag nget ñygvapnet armén vsar ett genomgång Försvarsmaktens Samtdgt prncpellt utbldnngråden är flertal gemensamma. Den forsvarsgren. respektve hos utbldnngsbehov unka fnns möjlgheter fanns det dock bedömnngen stora sammantagna var operatva det underhåll drft för utbldnngen samordna flygvapnet. armén mellan lednngsystemet Försvarsmakten framhåller taktsk nvå utbldnngen Vad gäller mot antal ha omfnng kommer ökad ett lednngssystem framtdens Försvarsmaktens grundkomponenter. försvarsmaktsgemensamma fortsättnngsvs försvarsgrenarna även emellertd uppfnng var

53 SOU 1997:1 12 Förslag tll förändrad organsatorsk grundsrruklur 51 bör bedrva vss egen grundläggande nvåhöjande utbldnng den mer fackbetonade utbldnngen mer fördel kan samordnas. men Vad gäller valet mellan samordna utbldnngsverksamheten tll en eller två platser Försvarsmakten gjort följande prelmnära bedömnng: En plats + är lnje med ÖB:s ntentoner om ett lednngssystem; + ntegratonen mellan taktsk teknsk utbldnng blr bättre; + förbättrade möjlgheter for genomföra en samordnad system- sambandsadmnstratv utbldnng; + rekryterngsbefrämjande mot bakgrund en kunskapstät utbldnngsplats; + ntegratonen bör underlätta nternatonalserngen; + skapar förutsättnngar för kommande utbldnng lednngssystemoffcer nom Försvarsmakten; kräver omflyttnng - personal, materel nstallatoner; nynvesterngar - aktualseras sannolkt; rskerar - begränsa kompetensen vd den skola vars delar kan komma omfördeias/brytas ut. Två platser + Det fnns dag etablerade platser för taktsk teknsk utbldnng med väl fungerande verksamhet; + ltet behov nynvesterngar; + det fnns goda samordnngsmöjlgheter nom olka teknkområden. - ntegratonen mellan taktsk teknsk utbldnng blr svårare genomföra; - kräver vss omflyttnng personal materel. Den slutsats Försvarsmakten drar är både alternatven är genomförbara postva samordnngseffekter kommer kunna erhållas bägge fallen. För erhålla en mer konkret bld vad en potentell samordnng nom området skulle nnebära överlämnade utrednngen ett kompletterande uppdrag tll Försvarsmakten vars syfte bl.a. var belysa de verksamhets- utbldnngsdelar vd berörda skolor/

54 52 Förslag tll förändrad organsatorsk grundstruktur SOU 1997: 112 utbldnngscentrum samordnngsförslag. skulle påverkas ett eventuellt Enlgt Försvarsmakten skulle första hand följande skolor/ utbldnngscentrum bl berörda en lokalserngsmässg samordnng: 0 0 Arméns lednngs- sambandscentrum nklusve Arméns stabs- sambandsskola Totalförsvarets sgnalskyddsskola Enköpng; Arméns teknska skola Östersund; Flygvapnets lt-skola Halmstad; Marnens lednngssystemskola Berga dock begränsad omfnng Konsekvensanalys Konsekvensanalysen baserats alternatven antngen samla verksamheten tll en plats eller tll två platser. Utgångspunkten härvdlag vart om verksamheten samlas tll en plats så utrednngen bedömt Enköpng är den mest adekvata lokalserngslösnngen. l alternatvet med två orter Enköpng Östersund bedömts vara de mest lämplga platserna. Ovanstående alternatv jämförts med berörda skolors nuvarande utbldnngsverksamhet. Alla belopp mljoner kr Alternatv Besparng t.0.m. år 2003 Besparng t.0.m. år 2008 lnvesterngsbehov MAL En plats Två platser Båda alternatven bedömts genomförbara medan samordnngsgraden värderats högre alternatvet med en plats. Den ekonomska skllnaden beror bl.a. alternatvet med en plats medför ytterlgare faclteter kan lämnas samt resekostnaderna bedöms mnska. Osäkerhet råder dock om den ekonomska skllnaden

55 SOU 1997: l 12 Förslag tll förändrad organsatorsk grundstrzzklur 53 mellan alternatven efter faclteterna Östersund kan utnyttjas fullt ut alternatvet med en ort samt en flyttnng teknsk verksamhet kan bl dyrare än beräknat Utrednngens förslag bedömnng Baserat de analyser genomförts föreslår utrednngen följande enhet nrättas: 0 Försvarsmaktens lednngscentrum Enköpng. Samtdgt föreslås följande enhet upphör nordnas ovan föreslaget centrum: Arméns lednngs- sambandscentrum 0 Enköpng. Innebörden förslaget är utrednngen valt förorda utbldnng seende försvarsmaktsgemensamma system för de operatv lednngssystemen drftsmässg samlas tll Enköpng Försvarsmaktens lednngscentrum. Vd Arméns teknska skola Östersund samlas den mer teknknrktade utbldnngen seende de rörlga systemen. Vd lt-skolan Halmstad kvarstår tlls vdare utbldnng de befntlga fasta systemen flygvapnets taktska system. Bakgrunden tll utrednngen valt föreslå ovanstående lösnng är framför allt ett resultat utvecklngen nom området är oerhört snabb förutsättnngarna för anpassnng bör utformas därefter. Förslaget nnebär Försvarsmakten ges möjlghet samordna utbldnngsverksamheten under en längre tdsperod med beaktande utvecklngen nom området. Utrednngen anser härvdlag nrktnngen ändå bör vara verksamheten skt samlas tll en ort. En tdsmässgt skyndsam omlokalserng tll en ort kan eventuellt medföra nvesterngskostnader olka system andra faclteter nte med rmlg säkerhet kan antas vara långsktga. Därför anser utrednngen denna process bör vara fortlöpande ske takt med systemen omsätts. Försvarsmaktens lednngscentrum bör dock redan nu få ett övergrpande ansvar för verksamheten vd de olka skolorna.

56 l :1 SOU grundstruktur organsatorsk förändrad tll Förslag 54 taktska den utrednngen även perspektv längre l ett anser tll fall detta tll samlas bör lednngssystemutbldnngen ort en de förutom nnebär Enköpng. Detta Lednngscentrum vd respektve Halmstad vd lt-skolan kvarstår utbldnngsdelar Östersund vd utbldnngen kommer även skola teknska Arméns överföras tll lednngssystemskola Berga Marnens den Enköpng. Detta motsvarar lednngscentrum Försvarsmaktens lednngssystem. framtdens för Försvarsmakten nrktnng förslag utrednngens nnebär Sammanfnngsvs skt bör operatva lednngssystem de nom utbldnngsverksamheten möjlggöra för stegvs ske bör samlas tll ort processen men en perspektv bör området. l längre nom utvecklngen ett anpassnng tll föreslagna det ntegreras lednngsystemutbldnngen taktska den även förslag de således uppfnng är Utrednngens Lednngscentrumet. samordnngsprocess. längre början endast lämnats är en en nu Halmstad Skolverksamhet 4.5 förslag: Utrednngens nrättas: enhet Följande Halmstad. basskola underhålls- Försvarsmaktens 0 skola: föreslagen nordnas upphör enheter Följande ovan Halmstad; basbefálskola Flygvapnets 0 Skövde; underhållsskola Arméns Karlskrona; ntendenturskola Marnens bassäkerhetsskola Berga; Marnens Ljungbyhed; väderskola Flygvapnets Flygvapnets benämnngen föreslår Utrednngen 0 Försvarsmaktens med 14, Halmstadsskolor, F ersätts Halmstad. utbldnngscentrum

57 SOU 1997:1 12 Förslag tll förändrad organsatorsk grundstruktur Bakgrund En de frågor regerngen sedermera rksdagen nte tog defntv ställnng tll försvarsbeslutet var den framtda verksamheten vd Flygvapnets Halmstadsskolor F l47. Dessa skolors framtd därför vart en vktg utgångspunkt för utrednngens arbete efter delar den övrga organsatorska grundstrukturen många seenden är beroende hur skolverksamheten Halmstad organseras. Försvarsmakten föreslog Försvarsmaktsplan 97 F 14 skulle vecklas befntlga skolor skulle omlokalseras tll F Ängelholm respektve tll F 20 Uppsala. Detta förslag baserades Försvarsmakten vlle samla skolverksamheten nom flygvapnet tll flottljer producerar krgsforband. Förslaget kan också uppfas en drekt följd statsmakterna nför försvarsbeslutet ang nrktnng tre flottljer skulle vecklas. Efter F 14 defnerades en flygflottlj var detta ett resonabelt förslag från Försvarsmaktens sda för uppnå målsättnngen om veckla tre flottljer samtdgt reduktonen antalet krgsförbandsproducerande flottljer kunde mnmeras. De ekonomska kalkylerna för en omlokalserng skolorna vd F 14 Halmstad vsade emellertd besparngseffekterna först skulle komma realseras lång skt tämlgen begränsad omfnng. Samtdgt konstaterar utrednngen utgångspunkten för en framtda verksamheten vd F 14 nu förändrats efter rksdagens beslut nnebar både nfanterbrgaden IB 16 Iuftvärnskåren Lv 6 skall behållas Halmstad Övervägda alternatv Inlednngsvs olka alternatv tll Försvarsmaktens förslag om en vecklng F 14 prövats. Detta nnebär utrednngen studerat om det dels funnts andra relevanta omlokalserngslösnrtgar, dels om det funnts argument talar för en forts verksamhet Halmstad. 7Flygvapnets Halmstadsskolor nnefar för närvarande: Flygvapnets ofñcerhögskola, lt-skolan, Basbefälskolan Flygvapnets teknska skola. samt

58 :1 SOU grundstruktur organsatorsk förändrad Förslag tll 56 med omlokalserngsförslag dessa prövats alternatva gäller Vad lösnngar åstadkomma försöka från utgångspunkt en vart härvdlag område prägel. Ett försvarsmaktsgemensam teknska Försvarsmaktens samordnng studera aktuellt är en sn marnen Halmstad, skola Teknska sn Flygvapnet skolor. armén dels Berga Karlskrona, skola dels Skeppsteknska Östersund. skola Teknska sn frågan belyst utrednngen från uppdrag Försvarsmakten om funnt utbldnngen teknska den samordnng för formerna en försvarsmaktsgemensam eftersträvas synergeffekter de en bl.a. beror omfnng. Detta begränsad uppnås kan endast lösnng teknska sn med försvarsgren respektve syften olka de sntt 3.9 vdare utbldnng. se lokalserngsmässg vart därför bedömnng Utrednngens då del vss tll erhållas t.ex. kan endast genom samordnng Östersund, varvd tll omlokalseras skola teknska flygvapnets samutnyttjas. Som skulle kunna skola teknska arméns vd faclteterna skola står teknska Flygvapnets omlokalserng mot argument en Skolan krgsorgansatonen. Grpen 39 JAS svarar nförandet dock denna utbldnngsnslag vktgt för närvarande en process for ett denna försena kunna skulle omlokalserng process. Försvarsmakten basbefälskola Flygvapnets beträffar Vad tll överföras skulle kunna utbldnngsdelar vlka redovsat nrättande. med dess samband försörjnngscentrum Försvarsmaktens Basbefálskolans 50 anmälde procent Försvarsmakten ca karaktären den underhåll området nom fackutbldnng var m.m. försvarsmaktsgemensamt tll överföras centrum. skulle kunna den tll kopplng drekt hade utbldnngsverksamhet Resterande mer en Basbefälskolan område verksamhet. Ett svarar annat flygvapnets utbldnngsmässga andra helt markförsvarstjänst för är försvarsgrenarna. övrga tll de kopplngar svårt relatvt det dragt är utrednngen är slutsats Den flytta alternatv försvarsmaktsgemensamma relevanta genom påvsa Halmstad. Mot skolan från Teknska /eller den Basbefálskolan Mltärhögskola förslaget beaktande med bakgrund denna en om tll utrednngsarbete stt koncentrerat utrednngen Halmstad kunna skulle stället utbldnngsverksamheter vlka undersöka

59 SOU l997: l 12 F Ers/ag tll förändrad organsatorsk grundsrruktu 57 lokalseras tll Halmstad då nom ramen för försvarsmaktsgemensamt utbldnngscentrum. ett Konsekvensanalys En utgångspunkterna för den konsekvensanalys Försvarsmakten utfört vart utbldnngsverksamhet anknytnng tll underhåll fornödenhetsförsörjnng samt tll vss markforsvars- säkerhetsanknuten tjänst samlas tll Halmstad. Den konkreta nnebörden det uppdrag överlämnades tll Försvarsmakten var konsekvensanalysen skulle belysa nnebörden följande skolor utbldnngar ntegrerades med Flygvapnets basbefálskola Halmstad: 0 Arméns underhållsskola Marnens ntendenturskola Marnens bassäkerhetsskola del utbldnngen vd Försvarshögskolans managementnsttuton Karlstad Östersund; Arméns mltärpolsutbldnng for offcerare. Följande ekonomska resultat erhölls från analysen: Alla belopp mljoner kr Besparng Besparng lnvesterngs- Alternatv t.o.m. år 2003 t.o.m. år 2008 behov MAL Halmstad Försvarsmakten framhåller stt svar alternatvet både kommer medföra postva negatva effekter. Som postvt angs bl.a. synergeffekter nom vssa utbldnngråden elevernas användbarhet kommer öka längre skt. Negatvt kunde dock vara utbldnngen vssa fall kommer äga rum sklt från typförbanden.

60 1997:1 12 SOU grundstruktur organsatorsk förändrad Förslag tll 58 kan ngå väderskola Flygvapnets bedömt Utrednngen även Väderskolan skola. är, ett försvarsmaktsgemensamma denna omlokalserng föremål för Försvarsbeslut, rksdagens resultat konsekvensanalysen vecklas. l skall Ljungbyhed F5 fter Försvarsmaktsplan 97 förslaget ställts alternatvt detta mot Uppsala. tll F 20 omlokalseras skulle Väderskolan nnebar följande: vsar analysen från Resultatet kr mljoner belopp Alla Investerngs- Besparng Besparng MAL behov år år t.0.m. Alternatv t.0.m. 2, Halmstad 15,8 5-4 Uppsala bägge bedrvas verksamheten kan konstaterar Försvarsmakten underlättar skt kort Halmstadsalternatvet platserna men under vecklas Syd vädercentral efter personal rekryterngen bedömnng förslag Utrednngens analyser genomförda från dras kunnat slutsatser de Baserat förslag utrednngens nnebär gjorts, överväganden de samt nrättas: skolenhet följande Halmstad. basskola underhålls- Försvarsmaktens 0 nordnas upphör enheter följande ovan föreslås Samtdgt skola: föreslagen Halmstad basbefálskola Flygvapnets Skövde underhållsskola Arméns Karlskrona ntendenturskola Marnens Berga bassäkerhetsskola Marnens Ljungbyhed väderskola Flygvapnets

61 SOU 1997:1 12 Förslag tll förändrad organsatorsk grundstrukrul 59 Förslaget nnebär även vss utbldnngsverksamhet vd Försvarshögskolans managementnsttuton Karlstad Östersund samt arméns mltärpolsutbldnng för offcerare f.n. bedrvs vd strdsskola Nord Umeå överförs tll den föreslagna Underhålls- basskolan. Grunden för ovanstående förslag första hand vart utbldnngområden bedrvs respektve forsvarsgren är förhållandevs lkartade begränsade sn omfnng bör samordnas en försvarsmaktsgemensam skola. Denna nrktnng bekräftas även försvarsbeslutet, var det konstaterades ett försvarsmaktsgemensamt försörjnngscentrum skulle nrättas. l de överväganden gjorts även förutsättnngarna för samla verksamheten tll Skövde stället för tll Halmstad prövats. Utrednngens bedömnng emellertd vart med den vdgade synen vlka utbldnngsdelar bör ngå Underhålls- basskolan så är Halmstad betrakta en bättre lokalserngsort. Dessutom nnebär lokalserngen Brgadskolan tll Skövde vssa nuvarande Underhållsskolans faclteter behöver nyttjas for Brgadskolans verksamhet men även för den kalkylerade besparngen Brgadskolans nrättande skall kunna realseras. Försvarsmakten framhållt det kan komma nnebära vssa svårgheter överföra utbldnngsverksamhet från armén marnen tll Halmstad. Utrednngens bedömnng dock vart en stor del de berörda skolornas verksamhet kan överföras tll Halmstad de delar oundgänglgen även fortsättnngsvs måste bedrvas vd skolornas nuvarande lokalserng bör ske under ansvar lednng från Underhålls- basskolan. l lkhet med nuvarande utbldnngssystem kommer vss del utbldnngen förläggas tll respektve typförband. Vad gäller Arméns underhållsskola bedöms huvuddelen den nuvarande/planerade utbldnngsverksamheten kunna flyttas tll Halmstad. För grundläggande underhållsutbldnng bör även nfanterbrgaden lb 16 kunna utgöra en vktg produktonsförutsättnng. För närvarande antas ca 15 elever per år tll den grundläggande offcersutbldnngen nom området. Vss utbldnng kan dock framdeles även behöva bedrvas vd trängkåren Skövde. Det

62 :1 SOU grundstruktur organsatorsk förändrad tll Förslag 60 truppslagsutbldnng taktsk /eller vss operatv, kan röra t.ex. typförband. aktuella tll det närhet kräver delar kunna ntendenturskola bör vd Marnens Verksamheten stora Försvarsmakten basskolan. Underhållstll överföras överföras tll skulle kunna utbldnngsdelar vlka tll kommentarer framhållt prelmnärt utbldnngscentrum försvarsmaktsgemensamt ett fortsättnngsvs bör lvsmedelstjänst seende även utbldnng prncp bör dock denna Utrednngen Karlskrona. bedrvas anser möjlghet seende med Försvarsmakten ytterlgare prövas dock bör lösnng Oaktat Halmstad. tll verksamheten flytta en underställas lvsmedelstjänstsutbldnng försvarsmaktsgemensam basskolan. Underhållsvd mltärpolstjänst för offcerare närvarande för utbldar Armén tll överföras helhet kan verksamhet Nord. Denna strdsskola Halmstad. väsentlga bedöms bassäkerhetsskola Marnens Beträffande Underhålls ntegrerng uppnås kunna synergeffekter en genom nnefar uppgfter typförbandets efter Halmstad basskolan basjägare underhållsförband, flygvapnets med samarbete verka mltärpolser. arméns prelmnär gjort Försvarshögskolan Försvarsmakten en Försvarshögskolans vd utbldnngsdelar vlka genomgång tll överföra lämplga skulle managementnsttuton vara specalstkurser hand första basskolan. Det rör Underhållsekonom MAL. personal, logstk, områdena nom drftsutbldnng kan bör frstående kurser dessa bedömnng Utrednngens är därmed basskolan Underhålls- övertar ansvaret tll överföras Försvarshögskolan. från verksamheten för Väderskolans konstaterat Utrednngen även Underhålls- del ngå utbldnngsverksamhet bör en flygvapnet hos prmära sn Väderskolan nämare basskolan. men försvarsgrenarna. två övrga bärng de dessutom uppgfter dess skolan, försvarsmaktsgemensamma den nordnas bör skolan varför bör fortlöpande Försvarsmakten dessutom Utrednngen anser med SMHI, samarbetet ett upparbetade redan det utveckla verksamhetrådet. aktuella det nom huvudansvar statlgt

63 SOU 1997:1 12 Förslag tll förändrad organsatorsk grundstruktur 61 Sammanfnngsvs är det utrednngens uppfnng en försvarsmaktsgemensam underhålls- basskola kommer medföra flera fördelar för de berörda skolorna där samordnng vart det huvudsaklga motvet bakom förslaget. T.ex. kommer vssa skolorna föreslås ngå Underhâlls- basskolan kunna dra väsentlga utbldnngserfarenheter från den specfka kunskap fnns vd nuvarande Underhållsskolan. Härgenom ges goda möjlgheter långsktgt utveckla kompetensen nom området. Avslutnngsvs anser utrednngen den nya nrktnngen for utbldnngsverksamheten vd Halmstadsskolorna bör föranleda en ny benämnng etablssemanget helhet. Utrednngens förslag är härvdlag den nuvarande benämnngen Flygvapnets Halmstadsskolor, F 14, ersätts med Försvarsmaktens utbldnngscentrum Halmstad. 4.6 Motorskolan Utrednngens förslag: 0 Motorskolan Skövde omlokalseras tll Östersund nordnas Arméns teknska skola. Efter en genomgång Motorskolans nuvarande utbldnngsuppgñer kopplngar tll annan skolverksamhet dess framtda lokalserng övervägts. Som främsta alternatv tll en forts lokalserng Skövde Östersund prövats. Följande resultat erhållts den genomförda konsekvensanalysen:

64 :1 SOU grundstruktur organsatorsk förändrad tll Förslag 62 mljoner kr Alla belopp lnvesterngs- Besparng Besparng behov MAL 2008 år 2003 år Alternatv t.0.m. t.0.m. 0 Östersund 6 4 bedömnng förslag Utrednngens tll omlokalseras Motorskolan nnebär förslag Utrednngens Utbldnngsansvaret teknska skola. Arméns nordnas Ostersund skolan. Teknska därmed den underställas Motorskolan for vart åtgärden föreslagna den for Utgångspunkten relevant med samlokalserad bör Motorskolan annan vara tllvaratas. kan samordnngsmöjlgheter potentella där skolverksamhet Östersund bedömts utgöra skolan Teknska den ändamål detta För alternatvet. lämplga det mest Östersund medföra bedöms är: tll lokalserng fördelar De en bl.a. vlket merutnyttjas kan skolan Teknska vd offcerare 0 lärarbehovet; reducerar anläggnngar lokaler form faclteter skolans Teknska 0 utnyttjas; kan stödresurser lk lokalserngsplatsen. genomföras vnterutbldnng kan 0 åvlar uppgfter de utrednngen Sammanfnngsvs anser föreslagna den punkter flera torde Motorskolan gynnas de samarbete det bakgrund bl.a. omlokalserngen, mot skolan Teknska även med den uppnås kan men synergeffekter Östersund. erhållas kan utbldnngsmljö den gäller vad

65 SOU 1997:1 12 Förslag tll förändrad organsatorsk grunt/struktur Flygvapnets flygledarskola Utrednngens förslag: 0 Flygvapnets flygledarskola omlokalseras från Ljungbyhed tll Halmstad 1 rksdagens Försvarsbeslut fastslogs F 5 Ljungbyhed skulle vecklas. Med anlednng här det vart utrednngens uppgft överväga ny lokalserngsort för Flygledarskolan. l Försvarsmaktsplan 97 föreslogs Flygledarskolan skulle omlokalseras tll F 10 Ängelholm. Förslaget utgck bl.a. från F 14 skulle vecklas berörda skolor skulle omlokalseras tll F 20 Uppsala tll F 10 Ängelholm. F 10 ansågs då även vara det bästa alternatvet för flygledarskolan då närhet tll Luftfartsverkets flygledarskola Sturup skulle kunna upprätthållas samtdgt samordnngsmöjlgheter skulle kunna erhållas med de skolor föreslogs flyttas tll F 10, dvs. Flygvapnets teknska skola samt Flygvapnets Basbefálskola Konsekvensanalys Efter utrednngens förslag utgår från F 14 kommer behållas form ett Försvarsmaktens utbldnngscentrum ett de alternatv utrednngen övervägt vart omlokalsera skolan tll Halmstad. Detta alternatv vägts mot ntegrera flygledarskolans verksamhet Luftfartsverkets flygledarskola Sturup FLSS. Det senare alternatvet nnebär även vss grundläggande mltär utbldnng skulle förläggas tll MekB 7 Revngehed. Ur ekonomsk synvnkel kan konstateras nynvesterngsbehovet är betydlgt lägre vd en lokalserng tll Halmstad än tll Sturup. Skllnaden uppgår tll ca 13 mljoner kronor beror främst

66 :1 SOU grundstruktur organsatorsk förändrad Förslag tll 64 verksamheten vlket För kan utnyttjas Halmstad faclteter befntlga alternatven Båda Revenghed. MekB vd 7 fallet Sturup nte är erhållas kan försvarsbeslutet från besparngen dock nnebär Ljungbyhed. F 5 vecklngen seende från uppdrag särsklt Luftfartsverket Försvarsmakten samlokalserng konsekvenserna belyst utrednngen gemensamt en samordnng bl.a. framhåller Myndgheterna tll Sturup. skolorna lokalserade skolorna ske är kan utbldnngsmoment utan dock bedöms Alternatvet fallet. redan också vlket är plats nu samma uppnås. kunna också bedöms utbldnngsmålen genomförbarta vara lokalserngar gvet de framhållts Fördelar följande övrgt l övervägts: Halmstad produktonsförutsättnngar; gynnsamma 0 Halmstad; skolor flygvapnets med synergeffekter 0 6; luftvärnskåren Lv med utbldnngssamverkan 0 Sturup tlygtrafktjänstutbldnngen; för utvecklngsmöjlgheter goda 0 smulatorer. utvecklng tll möjlgheter gemensam 0 bedömnng förslag Utrednngens flygledarskola Flygvapnets nnebär förslag Utrednngens vart den förslaget tll Bakgrunden Halmstad. tll omlokalseras fackskola nom funkton skolans tllmätts betydelse en luftvärnskåren med erhållas synergeffekter kan De flygvapnet. bedömts också basskolan Underhålls- Föreslagna den rörande utbldnngsmoment gäller vad bl.a. betydelsefulla, mycket uppbyggnaden torde kommandocentralerna. T.ex. gemensamma ratonellt genomföras underlättas ett kunna smulatorresurser med samarbetet uppfnng utrednngens dock Det är sätt.

67 SOU 1997:1 12 Förslag tll förändrad organsatorsk grundstruktur 65 Luftfartsverkets flygledarskola bör fördjupas så befntlga även fortsättnngsvs kan utnyttjas optmalt. resurser Utrednngen anser en lokalserng tll Sturup Luftfartsverkets flygledarskola hade vart stort värde För samordna olka statlga myndgheters verksamhet. 1 detta fall dock andra utbldnngsbetngelser vägt tyngre samtdgt utrednngen helt delar myndgheternas uppfnng samordnngen kan vdareutvecklas utan detta sker genom en lokalserngsmässg ntegrerng. 4.8 Kustartllerets strdsskola Utrednngens förslag: 0 Kustartllerets strdsskola omlokalseras från Täby tll Kustanllerregementet Rndö Vaxholm Kustartllerets strdsskola är en del Kustanllercentrum är beläget Näsbypark Täby. Någon annan korresponderande utbldnngsverksamhet äger nte rum denna plats. Med anlednng här utrednngen velat undersöka om det fnns någon annan mer adekvat lokalserng for skolan skulle kunna vara tll fördel for utbldnngsverksamheten Konsekvensanalys Utgångspunkten för analysen första hand vart undersöka konsekvenserna omlokalsera skolan tll kustartllerregementet på Rndö. Den genomförda analysen vsar på följande resultat:

68 :1 SOU grundstruktur organsatorsk Förändrad tll Förslag 66 mljoner kr belopp Alla Investerngs- Besparng Besparng MAL behov år år Alternatv t.o.m. t.o.m. 3, Rndö Rndö tll omlokalserng bedömnng är Försvarsmaktens en samtdgt utbldngsbetngelser medföra kommer gynnsamma kustartllerförband kommer utvecklng seende synergeffekterna något nte komma utgöra bedöms Personalförsörjnngen öka. effektvt nnebära kommer ett även Alternatvet mer problem. Rndö. etablssemang befntlga utnyttjande bedömnng förslag Utrednngens strdsskola Kustartllerets nnebär förslag Utrednngens Vaxholm. Rndö kustartllerregementet tll omlokalseras uppfnng Försvarsmaktens här en delar Utrednngen för fördelar väsentlga medföra kommer skolan omlokalserng utvecklngen samlade den för verksamhet skolans utrednngen konstaterar kustartllerförbanden. Dessutom från kommer dag redan elever skolans procent varför Rndö, t.ex. resekustartllerregementet reduceras. kan traktamenteskostnaderna belyser Försvarsmakten begärt Utrednngen även Örlogsskolorna Berga. tll omlokalserng konsekvenserna en refuserats dock genomforbart, fullt Alternatvet, är bedömts sevärt utbldnngsbetngelserna efter utrednngen Rndö. tll lokalserng vd bättre en

69 SOU 1997: l 12 Förslag tll förändrad organsatorsk grundstruklur Försvarsmaktens teknska utbldnng Utrednngens förslag: Omlokalsera samordna den teknska utbldnng vd 0 ges den Skeppsteknska skolan Berga med den Skeppsteknska skolan Karlskrona Som tdgare redogjorts för sntt bedrvs teknsk utbldnng vd respektve försvarsgrens teknska skola. Utrednngen med anlednng här begärt Försvarsmakten skall belysa förutsättnngarna för en samlokalserng den teknska utbldnngen. Försvarsmakten konstaterar det fnns ett flertal teknkområden fler än 25 st. är prncpellt lka nom ramen för den grundläggande teknkutbldnngen. Däremot framhålls den teknska utbldnngens utformnng skljer sg mellan försvarsgrenarna seendet armén genomför betydlgt mer grundläggande teknkutbldnng än marnen flygvapnet. De tvâ senare övergår tdgare än armén tll utbldnng materelsystem är specfkt för respektve försvarsgren. Den grundläggande teknkutbldnng kan samordnas mellan försvarsgrenarna genom lokalserngsmässgt sammanföra de teknska skolorna bedöms därför Försvarsmakten vara relatvt begränsad. Försvarsmakten förordar därför alternatv s.k. expertcentra etableras för samordna ansvarsförhållandet för olka grundläggande teknkområden Utrednngens förslag bedömnng Utrednngens förslag nnebär den teknska utbldnng bedrvs nom ramen för den Skeppsteknska skolan Berga förläggs

70 68 Förslag tll förändrad organsatorsk grundstruktur SOU 1997:1 12 tll Karlskrona, för samordnas med den teknska utbldnng redan bedrvs vd den Skeppsteknska skolan Karlskrona. Nuvarande organserng den teknska utbldnngen nom marnen är bl.a. betngad en hstorsk uppdelnng utbldnngsverksamheten mellan Berga Karlskrona. På Berga fnns för närvarande masknenheten medan elenheten verkstads/mekankenheten återfnns Karlskrona. Utrednngen dock vd sn genomgång verksamheten bedömt det ratonaltetsskäl är relevant den marna teknska utbldnngen samlas tll en plats. Utrednngens uppfnng är åtgärden kommer bdra tll befntlga resurser, såväl personella materella, kan utnyttjas ett sätt kommer gagna den samlade teknska utbldnngen nom marnen, trots de nvesterngskostnader kan bl följden. Dessutom konstaterar utrednngen det utbldnngsmässga samarbetet med andra myndgheter underlättas åtgärden. Utrednngen anser lkhet med Försvarsmakten en Forsvarsmaktsgemensam lokalserngslösnng för den grundläggande teknska utbldnngsverksamheten är komplcerad genomföra fördelarna synes vara begränsade. Kostnaden för ett sådant alternatv skulle sannolkt också bl betydande. Utrednngen delar därför Försvarsmaktens uppfnng s.k. expertcentra för olka grundläggande teknkområden första hand bör upprättas. Utrednngen vll slutnngsvs framhålla ett försvarsmakts- gemensamt ansvarsförhållande för de teknska skolorna nom snar framtd borde organseras. Detta torde lämplgen kunna ske genom nuvarande lösvasgrensspecfka teknska skolor ersätts med en Försvarsmaktens teknska skola. Den framtda åtgärden behöver nte nnebära en samlokalserng skolorna men däremot ett enhetlgt lednngsförhållande etableras. Utrednngen bedömer vdare åtgärden kommer kunna förstärka systemet med expertcentrum för olka grundläggande teknkområden, något förlängnngen kan underlätta verksamhetsmässga prorterngar mellan de berörda skolorna.

71 SOU 1997:1 12 Förslag tll förändrad organsatorsk grundstruktur Marnens dykskolor Utrednngens förslag: 0 Reducera antalet marna dykskolor från tre tll två. Verksamheten samlas tll Orlogsskolorna på Berga respektve Karlskrona. Utrednngen vd sn genomgång funnt marnen tre separata dykskolor vlka är lokalserade Karlskrona, Berga samt Rndö. l de samtal förts med Försvarsmakten det framkommt dessa skolor första hand bör kunna reduceras tll två stycken. Härgenom skulle förutsättnngarna för en totalförsvarssamordnng kunna förbättras l Utrednngens förslag bedömnng Utrednngens förslag nnebär utbldnngsverksamheten nom dykerfunktonen samlas tll Karlskrona tll Berga. Den dyksskola fnns på Rndö bör därför en konsekvens Förslaget vecklas ntegreras ovan nämnda skolor for öka samordnngen nom utbldnngrådet. Utrednngen anser dykerfunktonen med tllhörande utbldnngsverksamhet bör analyseras ytterlgare Försvarsmakten. Målet bör vara skapa grundförutsättnngar for en totalförsvarssamordnng nom området. Detta torde förlängnngen nnebära den långsktga kompetensen stärks nom området. Utrednngen nom ramen för berednngsarbetet begärt Försvarsmakten skall redovsa konsekvenserna en koncentrerng dykerfunktonen tll Berga. Trots de nvesterngskostnader detta alternatv skulle nnebära, bl.a. seende nybyggnad dyktank, framhåller Försvarsmakten alternatvet kan medföra betydande fördelar för dykerfunktonen helhet samt vad gäller samarbetet

72 70 Förslag tll förändrad organsatorsk grundstruktur SOU 1997:1 12 dels med övrga organsatonsenheter andra myndgheter. nom Försvarsmakten, dels med Utrednngen delar Försvarsmaktens uppfnng men anser, nämnts detta är en fortlöpande process bör anpassas tll ovan, utvecklngen nom området, vlket gör detta skede bör både dykskolan Karlskrona på Berga tlls vdare kvarstå.

73 SOU 1997: Den skolstrukturen nya Nedan redovsas en sammanställnng över skol- utbldnngsverksamheten nom Försvarsmakten så den kommer vara organserad om utrednngens förslag tll förändrngar accepteras. Sammanställnngen nkluderar kvarvarande skolor utbldnngscentrum osett om de från utrednngens sda vart föremål for ändrngsförslag eller 1 kaptlet lämnas även kommentarer tll vssa delar Försvarsmaktens utbldnngsverksamhet. Organsatonsenhet eller motsvarande Lokalserng Utrednngens förslag Mltärhögskolan Halmstad Skolan nynrättas Stockholm Östersund FM:s lednngscentrum Enköpng Centrumet nynrättas nklusve Stabs- sambandsskolan Totalförsvarets sgnalskyddsskola FM:s drotts- Stockholm lngen åtgärd överlevnadscentrum Solna FM:s sjukvårdscentrum Hammarö, lngen åtgärd Karlstad FM:s nt. kommando Almnäs lngen åtgärd FM:s helkopterflottlj Lnköpng lngen åtgärd FM:s underhålls- Halmstad Skolan nynrättas basskola Totalförsvarets Umeå lngen åtgärd skyddsskola Totalförsvarets Eksjö lngen åtgärd ammuntons- mnröjnngscentrum

74 1997:112 SOU skolstrukturen Den 72 nya eller Organsatonsenhet förslag Utrednngens Lokalserng motsvarande åtgärd Ingen Norsborg strdsskola Hemvärnets nynrättas Skolan Skövde med Brgadskola Arméns Kvam/Boden underd. åtgärd Krstnehamn Ingen strdsskola Artllerets åtgärd Norrtälje Ingen strdsskola Luftvämets åtgärd Ingen Eksjö fältarbetsskola Arméns Östersund FM Berörs skola teknska Arméns Lednngscentrum åtgärd Ingen Berga lednngs- Marnens nklusve systemskola Sambandsskolan åtgärd Ingen Berga Ytstrdsskolan åtgärd Ingen Berga Ubåtsstrdsskolan Behandlas Berga Räddnngstjänstskolan slutbetänkandet Karlskrona åtgärd Ingen Berga Mnkrgsskolan två från tll Redukton tre Berga Dykskolan Karlskrona skolor åtgärd Ingen Karlskrona systemteknska Marnens skola på Nuvarande utbldnng Karlskrona skolan Skeppsteknska Karlskrona Berga tll åtgärd Göteborg Ingen Radarskolan åtgärd Rndö Ingen Mnkrgsskolan åtgärd Rndö Ingen Amfbeskolan från Täby Omlokalseras Rndö strdsskola KA:s Ängelholm åtgärd Ingen Flygskolan Uppsala från Omlokalseras Halmstad flygledarskola FV:s Ljungbyhed åtgärd Ljungbyhed Ingen Trafkflygarskolan åtgärd Halmstad Ingen skola teknska FV:s FM Berörs Halmstad IT-skolan Lednngscentrum åtgärd Uppsala Ingen FV:,s tlygbefälskola åtgärd Ingen Uppsala strdslednngs- FV:s luñbevaknngsskola

75 SOU 1997:1 12 sko/strukturen Den 73 nya Utrednngen vll anslutnng tll ovanstående sammanställnng göra följande kommentarer: 0 Den skolverksamhet nom Försvarsmakten berör räddnngs- skyddstjänst nte hanterats nom ramen för delbetänkandet. Koordnerng skall här ske med den parallellt pågående utrednngen om Räddnngsverkets utbldnngsverksamhet. Detta nnebär eventuella förslag om samordnng etc. först kommer lämnas nom ramen för slutbetänkandet. Detta berör första hand marnens två räddnngstjänstskolor samt den räddnngstjänstutbldnng för närvarande bedrvs vd Flygvapnets basbefálskola Halmstad. 0 Utrednngen nte funnt någon anlednng föreslå en omlokalserng Totalförsvarets skyddsskola Umeå. Dess kopplng tll FOA:s verksamhet Umeå samt tll Umeå Unverstet detta sammanhang bedömts vara mycket stor betydelse. Enlgt Försvarsmakten är dessutom åtgärder vdtagna för säkerställa Skyddsskolan även fortsättnngen skall kunna bedrva sn verksamhet Umeå. 0 Verksamheten vd Försvarsmaktens sjukvårdscentrum Hammarö, Karlstad vart föremål för utrednngens berednngsarbete. Utrednngen dock kunnat konstatera verksamheten omlokalserades från Stockholm relatvt nylgen. Vd en genomgång de argument då låg bakom beslutet flytta verksamheten nget drekt görande framkommt nu utfrån en helhetsbedömnng talar för en ny omlokalserng sjukvârdscentrumet. Försvarsmakten uppdrag från 0 utrednngen närmare redogjort för verksamheten vd Hemvärnets strdsskola, Vällnge. Försvarsmakten nom ramen för detta uppdrag även belyst konsekvenserna en omlokalserng skolan tll antngen Kvarn eller Östersund. Mot bakgrund försvarsbeslutets nrktnng för hemvärnet seende uppgfter mål utrednngen gjort bedömnngen det nte är aktuellt föreslå en omlokalserng skolan. o Vad gäller Kustartllerets Radarskola Göteborg utrednngen funnt skolans utbldnngsverksamhet första hand vänder sg tll värnplktga. Skolan bör därför förbl lokalserad tll Göteborg. Ett

76 1997:1 l2 SOU skolstrukturen Den 74 nya vart ställnngstagande detta motv bakom vktgt Göteborgs vd kunna upprätthållas skall värnplktsvolymen fastställdes med de rktlnjer enlghet marnbrgad bedömts också lnvesterngskostnaderna försvarsbeslutet. omlokalserng. betydande vd en Marnens flytta undersökt möjlgheterna också Utrednngen 0 tdgt dock tll Det Karlskrona Berga. skola systemteknska bl skulle omlokalserngskostnaderna nvesterngssg vsat från vdtagts åtgärd ytterlgare ngen varför omfande sda. utrednngens seende med också analyserats mnkrgsskolor två Marnens 0 dock Utrednngen samordnng. lokalserngsmässg eventuell en så mnkrgsskola kustartllerets respektve kustflottans funnt vart åtgärd ytterlgare utbldnngsuppgfter ngen sklda pass sda. utrednngens från aktuell

77 SOU 1997:112 6 Slutsatser Utrednngen delbetänkandet redovsat ett antal förslag ett konkret sätt vsar hur Försvarsmaktens utbldnngsverksamhet genom utökad samordnng ntegrerng kan förbättras. Förslagen bdrar även tll skapa förutsättnngar för en mer samlad utbldnngsorgansaton nom Försvarsmakten. Det är utrednngens uppfnng den organsatorska grundstrukturen är en mycket vktg utgångspunkt för detta arbete utrednngen delar därmed de ambtoner fnns angvna utrednngsdrektvet. Lkväl utrednngen kunnat konstatera ett mer entydgt ansvarsförhållande också är stor vkt för bdra tll ett ratonellt resursutnyttjande nom området. Utrednngen vll därför betona arbetet med samordnng, ntegrerng långsktg kompetensutvecklng måste betraktas en fortlöpande varvd de redovsade förslagen bör process ses en början detta arbete, nte mnst med tanke krgsorgansatonens utvecklng. Utrednngen under berednngsarbetet prövat analyserat ett flertal potentella samordnngråden nte resulterat några konkreta förslag. Som exempel sådana områden kan nämnas luftväms- artllerfunktonerna nom armén marnen. Utrednngen anser dock framtda samordnng är möjlg åstadkomma även nom dessa områden men sannolkt först samband med tex. mer gemensamma system nförskaffas. Avslutnngsvs anser utrednngen det är vktgt de frågeställnngar seende den skol- utbldnngsverksamhet behandlats nom ramen för detta delbetänkande större utsträcknng beaktas samband med beslut om mer genomgrpande strukturella förändrngar den totala organsatorska grundstrukturen aktualseras.

78

79 Blaga 1 Kommttédrektv Översyn det mltära försvarets mm lll Dr. skolverksamhet Beslut vd regerngssammanträde den 5 december 1996 Sammanfnng uppdraget En utredare tllkallas för lämna förslag tll hur utbldnngsverksarnheten for främst anställd personal nom Försvarsmakten kan bedrvas samordnas så de samlade resurserna utnyttjas bättre. Utredaren skall undersöka om sådan utbldnng även fortsättnngsvs bör bedrvas nom Försvarsmakten ökad omfnng kan bedrvas gemensamt för hela Försvarsmakten dessutom samutnyttjas även för cvla statlga myndgheter, kommuner organsatoner med totalförsvarsuppgfter. Utredaren skall också undersöka om det cvla utbldngs- väsendet större utsträcknng kan utnyttjas för tllgodose behoven. Bakgrund Förslag propostonen Totalfärsvar förnyelse 2 etapp - Regerngen propostonen prop. l996/97:4, Totalförsvar förnyelse - etapp anfört Försvarsmaktens verksamhet, såväl prncpella ekonomska skäl, så långt möjlgt bör

80 2 samordnas. Inom myndgheten bedrvs en omfande utbldnngsverksamhet vd ett stort antal skolor. Dessa skolor speglar betydande utsträcknng försvarsgrens- truppslagsr uppdelnngen. Inom områden teknk, skydd, hälso- sjukvård, nformatonsteknk även olka typer mer generell offcersutbldnng, bedrvs utbldnng på flera skolor. Man kan fråga sg om nte sådan utbldnng högre grad dels bör ske gemensamt för Försvarsmakten, dels kan samordnas samutnyttjas för utbldnng cvl krshanterng cvla bered skapsförberedelser. Regerngen framhåller propostonen prop. 1996/97211, Beredskapen mot svåra påfrestnngar på samhället fred, utbldnng krshanterng bör vara oblgatorsk för nyckelpersoner hos myndgheter andra organ. I propostonen framhålls det fnns anlednng ta med denna typ utbldnng utbldnngsplaner m.m. för tllgodose kret god förmåga möta det väpnade angreppet. Regerngen ser särsklt uppdrag ge berörda myndgheter uppgfter lämna förslag tll hur ett program för forsknng på krshanterngens område skall kunna utfomas. Skolverksamheten nom Försvarsmakten utretts tdgare men något samlat grepp med utgångspunkt ett samlat cvlt mltärt behov nte tdgare tagts. De förslag tll förnyelse totalförsvaret regerngen lämnar propostonen om försvarsbeslutets andra etapp understryker betydelsen detta. En sådan översyn bör därför ske. Det lgger nära tll hands låta Försvarsmakten genomföra utrednngen. Skolverksamheten måste emellertd också bedömas ett brett perspektv med hänsyn tll en stor del den betydande kopplngar tll olka cvla högskolor annan cvl utbldnng. Regerngen anmälde ovan nämnda proposton en särskld utredare skulle tllkallas för se över utblchngen främst anställd mltär cvl persmal. Försvarsutskottet framförde bet. l995/96:föul med anlednng regerngens proposton prop. 1995/96:12 Totalförsvar förnyelse, anslutnng tll försvarsbeslutets första etapp, vkten

81 frågan om befälsordnngen borde beredas ett sådant sätt den resulterar en sammanhållen syn på persmalförsöj- nngen anställda. Försvarsmakten därför på regerngens uppdrag sett över utbldnngssystemet för yrkes- reservoffm.fl. Uppdraget redovsades tll regerngen den 9 cerare september I propostonen om försvarsbeslutets andra etapp tll rksdagen regerngen anmält Försvarsmaktens redovsnng skall utgöra grundval för ett uppdrag tll en utrednng vdare utveckla frågan om utbldnngssystemet for offcerare regerngen därefter ser lämna den redovsnng om en sammanhållen syn på Försvarsmaktens totala personalförsörj- nng försvarsutskottet efterfrågat. Skolor utbldnng fnns Försvarsmakten nom Utbldnngsverksamheten för anställd personal en relatvt stor omfnng. Vktgare exempel på skolverksamhet är: - Offcers- krgshögskoloma nom Försvarsmakten, - Skolverksamhet försvarsgrensvs nom Försvarsmakten, omfande specalstutbldnngar både cvl mltär personal, Mltärhögskolans - högre utbldnng offcerare, speca- lstutbldnng cvl mltär perscnal, managementutbldnng totalförsvarsutbldnng högre chefer, Försvarshögskolans - totalörsvarsutbldnng högre chefer nyckelpersonal. Försvarsmakten även föreslagt offcersutbldnngen nom Försvarsmakten vd den nya Försvarshögskolan fr.o.m. hösttermnen 1997 skall vara en akademsk yrkesutbldnng. Utbldnngen föreslås grunda sg högskolelagen högskoleforordnngen. Den Försvarshögskolan skall nya kvaltetssäkra utbldnngen vd Försvarsmaktens högskolor Försvarshögskolan.

82 Tll detta kan nämnas det även nom övrga delar försvarssektom bedrvs en relatvt omfande utbldnngs verksamhet. Av detta framgår bl.a. totalförsvarsutblchngen högre chefer är uppdelad på flera myndgheter ofñcersutbldnngen är delad mellan Försvarsmakten Mltärhögsko- lan. Mltärhögskolan bedrver högre utbldnng för offcerare medan den grundläggande utbldnngen sker på huvudsak försvarsgrensvsa skolor nom Försvarsmakten. Vdare fnns nom Mltärhögskolan utbldnng både cvl mltär personal karaktären ntern utbldnng för Försvars- makten. Inom Försvarsmakten fnns ytterlgare skolverksamhet, främst försvarsgrensvs organserad omfar ekonom, teknk, nformatonsteknk IT, skydd, hälso- sjukvård samt brand m.m. Utbldnngsverksamheten kan ndelas två större delar, närrgen grundläggande nvåhöjande offcersutbldnng å ena sdan specalst- fackutbldnng både mltär cvl personal å andra sdan. Utbldnng för cvla chefer handläggare med uppgfter nom cvlt försvar kan därutöver ndelas utbldnng för uppgfter cvla krs- krgsorgan- satoner utbldnng beredskapsförberedelser. Skolverksamheten utretts vd olka tllfällen men nte med utgångspunkt totalförsvarets samlade behov. Regerngen propostonen om törsvarsbeslutets andra etapp föreslagt de verksamheter bedrvts vd Försvarshögskolan respektve Mltärhögskolan skall samlas nom en ny myndghet, Försvars- högskolan. Det kommer leda tll en samsyn nom total- försvaret när det gäller utbldnng högre chefer. Ett ökat utnyttjande samhällets resurser, där det är möjlgt ändamålsenlgt, vart är en strävan från statsmaktemas sda. Inte mnst utrednngen om lednngs- myndghetsorgansatonen för försvaret LEMO utgck från

83 grundprncpen endast den verksamhet oundgänglgen behövdes för kunna bedrva kämverksamheten nte kunde tllgodoses samhället skulle fnnas nom Försvars- makten. Inom utbldnngsverksarnheten denna prncp ännu nte prövats fullt ut. Uppdraget 5 Utredaren skall lämna förslag tll hur utbldnngsverksamheten för främst anställd personal nom Försvarsmakten kan bedrvas samordnas så de samlade resurserna utnyttjas bättre. Inventerng utbldnngsverksamheten förslag tll gränsnng Utredaren skall nlednngsvs nventera vlken utbldnngs verksamhet bedrvs dag nom Försvarsmakten för främst anställd cvl mltär personal. Efter en sådan nventerng skall utredaren bedöma behoven gränsnngar för det fortsa arbetet samt lämna förslag tll nrktnng det fortsa arbetet. Denna del uppdraget skall redovsas tll regerngen senast den 15 januar Översyn utbldnngsverksanzheten Efter nventerngsfasen skall utredaren behandla specalst- fackutbldnngen för både mltär cvl personal nom Försvarsmakten. Utredaren skall också behandla Offcersutbldnngen därmed frågan om en mer sammanhållen offr- cersutbldnng gemensam for hela Försvarsmakten. Denna utbldnng är den vktgaste Försvarsmaktens kämverksamhet. Även ändamålsenlgheten med nuvarande uppdelnng mellan ntern utbldnng nom Försvarsmakten för de delar bedrvs vd ofñcers- krgshögskoloma högre utbldnng be- drvs på den blvande Försvarshögskolan skall prövas eventuella förslag tll organsatcrska förändrngar lämnas. I

84 6 ökad möjlgheterna skall sammanhang detta även utbldnngsväsendets det cvla utnyttja utsträcknng resurser Värdet forsvarsselctom. samutnyttjande nom lk prövas ömsesdga skapande chefsutvecklng sammanhållen en också Utredaren skall därvd beaktas. skall kontakter sammanmertvärderng förslag förelggande beakta hanget om beakta vad skall vdare Utredaren ofñcersutbldnng. prop. offcerare öka. bör kvnnlga antalet anförs 1996/97:4 om de utbldnngar prortera skall tdsmässgt Utredaren de grundorgansaton Försvarsmaktens tll kopplng stark regerngbakgrund far rksdagen mot denna beslut om rksdagens genomförandet med arbetet följa förslag samt ens skall Utredaren utrednngsuppdraget. kan beröra såvtt det beslut forbedrvs utbldnngar sådana prortera tdsmässgt även betecknng. eller nrktnng lkartad med svarsgrensvs men utbldnngslnjer skolor vlka skall Utredaren överväga skall också Det lokalseras. bör de samordnas anges bör var utbldnngsbehov cvla tllgodose möjlgheter vlka tll förutsättnngar samutnyttvlka frågor forsvarsanlcnutna lämplga är totalförsvarsresurser cvla mltära jande det tllgodoses kan behoven utsträcknng vlken genom eller Även utredaren nte fall de utbldnngsväsendet. anser cvla ändå lämnas forslag skall samordnng med menngsfullt det är lokalserng etc. om januar den 2 förslag sna lämna senast skall Utredaren ställnngstagande rksdagens kräver frågor rörande Förslag august den l dock lämnas skall senast bedrvas skall arbetet Hur med Försvarssamarbete bedrvas skall nära Utrednngen Försvarsden Överstyrelsen beredskap, cvl för nya makten, bl.a. utrednngen serade med den om högskolan samt räddnngsverk. Statens nom skolverksamheten

85 Utredaren skall fortlöpande hålla berörda centrala arbetstagarorgansatoner nformerade om stt arbete ge dem tllfälle framföra synpunkter. Utredarens förslag skall överlämnas efter det berörda myndgheter fått tllfälle lämna synpunkter. 7 För utrednngsarbetet gäller regerngens drektv tll samtlga kommttéer särsklda utredare om redovsnng regonal- poltska konsekvenser dr. 1992:50, om redovsa jämställd- hetspoltska konsekvenser dr. 1994:124 samt om redovsa konsekvenser för brottslgheten det brottsförebyggande arbetet dr. 1996:49. För utrednngsarbetet gäller också regerngens drektv om pröva offentlga åtaganden dr. 1994:23. I detta sammanhang skall utredaren redovsa ekonomska effekter sna förslag, både fråga om ratonalserngsvnster lång kort skt samt eventuella vecklngskostnader. Försvarsdepartementet

86 Statens offentlga utrednngar 1997 Kronologsk förtecknng Dennyagymnaseskolan - stegforsteg. U, T Följdlagstñnng tll mljöbalken.m.. I lnkomstskelag,l-lll. del F. Att läraövergränser. EnstudeOECD:s. Fastghetsdataregster, Ju. forvaltnngspoltska samarbete. F.. Förbättrad mljönfonnaton. M. Övervaknng mljön.m.., Aktvtlönebdrag. Ett effektvarestödfor Nykurs trafkpoltken+ blagor. K.., arbetshandkappade. A. Bekämpandepennngtvätt. F.. Länsstyrelsemas roll trafk-fordonsfrågor. K, Ettteknskt forsknngsnsttut Göteborg.U... Byråkratn backspegeln. Femtoår förändrng Myndghet ellermarknad,.. sexförvaltnngrâden. F. Statsforvaltnngens olkerksamhetsformer. F. Rösterom barnsungdomars psykskahälsa. IntegrtetOffentlghet Informatonsteknk. Ju... 0 Flexbel förvaltnng.förändrng verksam- Ungaarbete. ln.., hetsanpassnng statsförvaltnngens Statentrossamfunden, struktur.f. Rättslgreglerng l0, Ansvaret förvalutapoltken. F, - Gmndlag Sker.mljösysselsättnng. F. - Lagomtrossamfund, 7 lt-problemnförzooo-skftet. Referat - LagomSvenska kyrkan.ku.. slutsatser frånenhearnganordnad 42.Statentrossamfunden IT-kommssonen denl8 december. Begrnngsverksamheten. Ku. IT-kommssonens rapport l/97.k. Statentrossamfunden. l3. Regonpoltk förhelasverge.n. Denkulturhstorskt värdefullakyrklgaegendomen l4. lt kulturens tjänst. Ku. dekyrklgaarkven. Ku. l5. Detsvårasamspelet. Resultatstymngens framväxt 44. Statentrossamfunden problematk. F. Svenskakyrkanspersonal. Ku. lo. Att utvecklandustrforsknngsnsttuten. N. 45.Statentrossamfunden l7. Sker. tjänster sysselsättnng. Stöd,skerfnanserng. Ku. + Blagor. F. 46.Statentrossamfunden Gransknng gransknng. Statlgmedverkan vdgftsbetalnng. Ku.. Denstatlgarevsonen SvergeDanmark, F Statentrossamfunden Bättrenformaton omkonsumentprser, ln. Denkyrklgaegendomen, Ku.. Konkurrenslagen N. 48.Arbetsgvarpoltk. staten. Växa lärande. Förslagtll läroplanförbarn Förkompetens resultat.f.. unga6-16år.u, 49. Grundlagsskydd förnyameder.iu. Aktebolagets kaptalju. 50.AlternatvautvecklngsvägarEU:s for Dgtaldemokr@t. EttsemnarumomTeknk, gemensamma jordbrukspoltk. Jo. demokrat delaktghet den8november Brster. l omsorg anordnat Folkomröstnngsutrednngen. lt- wen frågaombemötande äldre. kommssonen Kommunkatonsforsknngs- 52, Omsorgmedkunskapnlevelse berednngen. lt-kommssonens rapport 297.K. enfrågaombemötande äldre. Välfärd verklghetenpengar - räckerntes. 53. ĀvskaffareklamskenF.. Svenskmaṯ EU-fatJo. 54 Mtnstemmakten.. Ellzsjordbrukspoltk denglobalalvsmedels- Hurfungerar mnsterstyre praktkenf.. forsörjnngen. Jo. 5 Statentrossamfunden. Sammanfnngama. KontrollRenst Värdepapper. F. förslagenfråndestatlgautrednngarna. Ku.. l demokratns tjänst.statstanstemannens roll 5OFolketrådgvarebeslutsfare., vånoffentlgaetos. F. - Blagal Ju. Bampomograffrågan. 57.l medborgarnas tjänst.. lnnehskrmnalserng m.m. Ju. Ensamladforvaltnngspoltk förstaten. F. Europastaten. Europeserngens betydelse for 58. Personaluthymng. A., svensk statsförvaltnng. F. 59 Svenskhemmet Voksenåsens forvaltnngsfonn. Ku. w Krstallkulantrettonröster om framtden. Betal-TVnomSverges Televson.Ku.,. IT-kommssonens rappon3/97. K

87 Statens offentlga utrednngar 1997 Kronologsk förtecknng 6. Attväxablandbetongkojor. 90 Ändrad, organsaton fordetstatlgapian-,bygg- Ettdelbetänkandebarnsungdomars om bostadsväsendet. ln. uppväxtvllkor storstâdemas utsaområdenfrån Jaktensvllkor. - enutrednng omvssajaktfrågor. Storstadskommttén. Jo. 62.Rosor betong. Medeföretag SvergeÄgande. - Enantolog tll delbetänkande Attväxabland strukturforändrngar press. radotv. Ku. betongkojorfrånstorstadskommttén, S. 9w Hanterng. fel utjämnngssystemet för. Svergenforepokskftet. kommuner landstng. ln, lt-kommssonens rapport 5/97.K. 94.Konkurrensneutralt transportbdrag. N. 64.Samhall.Enarbetsmarknadspoltsk åtgärd 95.Forumförvärldskultur + Blagedel.A - enrapport omettrkarekulturlv. Ku. 6 Polsens. regster.ju, 96.Lokalforsörnng fastghetsägande. 66.Statsskuldspoltken. F. Enutvärderng statens fastghetsorgansaton. Återkallelse F. 67. uppehållstllstånd. UD. 9 Skydd. skogsmark. Behovkosmader. M. 68.Grannlands-TV kabelnät. Ku. 98.Skyddskogsmark. Behovkosmader. 69.Besparngar stortsmått.u. Blagor.M. 70.Totalförsvaret frvllgorgansatonema 9 Ennyvenadmnstraton, Venarlvet. M, - uppdrag, stödersättnng. Fö. l00.nyasamverkansfonner nomdensjöhstorska 7. Poltkforunga. museverksamheten. Ku. + 2stblagor.ln. 10 Behandlng personuppgfter Enlag socalförsäkrngar.. om. om totalförsvarsplktga, Fö, nför. ensvenskpolcyomsäkerelektronsk 102.Mat Mljö.Svenskstrateg foreu:s kommunkaton. Referat frånettsemnarum jordbruk framtden. Jo. anordnat lt-kommssonen, Närngs- 103.Rapportmedforslagomsändnngsoner. Ku. handelsdepartementet SElSdenl l december l04.pols fredens tjänst.ud lt-kommssonens rapport 6/97.K. 105.AgendaZl Sverge. 74.EU:sjordbrukspoltk, mljönregonal FemårefterRo - resultatframtd.m. utvecklng. Jo. 106.Enfondforungakonstnärer. Ku. 7 Bosättnngsbegreppet.. Skerättslga reglerfor 107.Dennyagymnaseskolan fysskapersoner. F problemmöjlgheter. U. 76.nvandrare vårdomsorg 108.Att lämnaskolanmedrakrygg- S, skrftspråket omförskolansskolans 77.Uppföljnngnkomstskelagen. F. möjlgheter förebyggamötaläs- 78.Medelsförvalmng kommuner landstng. ln. skrvsvårgheter. U. Omrättentll - enfrågaombemötandeäldre. 7 Försäkrngsmäklare., Enlagöversyn 109.Myndghetsansvaret fortransport farlgt Försäkrngsmäklarutrednngen. F. gods.fo. 80.Reformerad stabsorgansaton. F. ll0. SäkrareoblgatonerF. 81.Allmännyttgabostadsforetag, lll. Branschsanerng + Blaga.ln. - ekobrott. andrametodermot Ju. 82.Lkamöjlgheter. ln. ll2. Ensamordnad mltärskolorgansaton. 83.Ommaktkön - spåren offentlga organsatoners omvandlng. A. 84.Enhållbarkemkalepoltk. M. 85.Förmånefternkomst - Samordnat nkomstbegrepp förbostadsstöden nyakvalfkatonsregler for råtttll sjukpennnggrundande nkomst. 86.Punktskekontrollalkohol,tobak mneralolja, m.m. F. 87.Kvnnor. männkomster. Jämställdhet oberoende. A. 88.Upphandlng forutvecklng,n. 89.Handelnmedskrotbegagnade varor. N.

88 Statens offentlga utrednngar 1997 Systematsk förtecknng Justtedepartementet lt-problemnförzooo-skftet. Referat slutsatser från enhearnganordnad IT-kommssonen den Fastghetsdataregster. 3 l Sdecember. lt-kommssonens rappon1/97. l2 Aktebolagets kaptal. 22 Dgtal demokr@t, Ettsemnarum omteknk, Bampomograffrågan. demokrat delaktghet den8november 1996 lnnehskrmnalserng m.m. 29 anordnat Folkomrösmngsutrednngen, lt- Integrtet Offentlghet Informatonsteknk. 39 kommssonen Kommunkatonsforsknngs- Grundlagsskyddnya for meder. 49 berednngen, lt-kommssonens rapport 2/ Folketrådgvare beslutsfare, Krstallkulan - trettonröster omframtden. + Blagal 2.56 lt-kommssonens rapport 3/97. 3I Polsens regster. 65 Nykurs trafkpoltken+ blagor. 35 Branschsanerng andrametoder motekobrott. l l l - Svergenförepokskftet. lt-kommssonens rapport 5/97, 63 Utrkesdepartementet Inforensvenskpolcyomsäker elektronsk Återkallelse uppehållstllstånd. 67 kommunkaton. Referat frånettsemnarumanordnat Pols fredenstjänst, 104 lt-kommssonen, Närngs- handelsdepanementet SElSdenll december l996. Försvarsdepartementet lt-kommssonens rapport 6/ Totalforsvaret frvllgorgansatonema - uppdrag. stödersättnng. 70 Fnansdepartementet Behandlng personuppgfter om lnkomstskanelag, dell-lll, 2 totalforsvarsplktga, l0l Byrákratn backspegeln. Femtoårförändrng sex Myndghetsansvaret förtransport farlgtgods. 109 forvaltnngråden. 7 Ensamordnad mltärskolorgansat0n. l 2 Flexbel förvaltnng. Förändrng verksamhetsanpassnng statstörvaltnngens struktur. 9 Socaldepartementet Ansvaret forvalutapoltken. l0 Röster ombarnsungdomars psykska hälsa. 8 Sker, mljösysselsättnng. l l Välfärd verklghetenpengar A räcker nte. 24 Detsvårasamspelet, Resultatstymngens framväxt Brster omsorg problematk. 15 fråga bemötande äldre. 5 l - en om Sker, tjänster sysselsättnng, Omsorgmedkunskapnlevelse + Blagor. l7 fråga bemötande äldre en om Gransknng gransknng. Attväxablandbetongkojor. Denstatlgarevsonen SvergeDanmark. l8 Ettdelbetänkandebarns om ungdomars KontrollRenst Värdepapper. 27 uppväxtvllkor storstädemas utsaområden från l demokratns tjänst. Statstjänstemannens roll Storstadskommttén. 6l vårtoffentlgaetos. 28 Rosor betong. Europastaten. Europeserngens betydelse för Enantolog tll delbetänkandet Attväxabland svensk statsforvaltnng. 30 betongkojorfrånstorstadskommttén. 62 Att låraövergränser. EnstudeOECDzs Rrvaltnngs Enlagomsocalforsäkrngar. 72 poltskasamarbete. 33 Invandrare vårdomsorg Bekämpandepennngtvätt. 36 fråga bemötande äldre, 76 4en om Myndghet ellermarknad. Fömtånefternkomst - Samordnat nkomstbegrepp Statslörvaltnngens olkerksamhetsfonner. 38 forbostadsstöden nyakvalñkatonsregler for Arbetsgvarpoltk staten. rätttll sjukpennnggrundande nkomst. 85 Förkompetens resultat. 48 Avskaffareklamsken 53 Kommunkatonsdepartementet Mnstemmakten. Länsstyrelsemas roll trafk-fordonsfrågor. 6 Hurfungerar mnsterstyre praktken54 l medborgarnas tjänst, Ensamladforvalmngspoltk förstaten. 57

89 Statens offentlga utrednngar 1997 Systematsk förtecknng Statsskuldspoltken. 66 Kvnnor. männkomster. Bosättnngsbegreppet, Skerättslga reglerför Jämställdhet oberoende. 87 fysskapersoner. 75 Uppföljnng nkomstskelagen. 77 Kulturdepartementet Försäkrngsmäklare. Enlagöversyn T kulturenstjänst.14 Försäkrngsmâklarutrednngen. 79 Statentrossamfunden Reformerad stabsorgansaton. 80 Rättslgreglerng Punktskekontrollalkohol,tobak - Grundlag mneralo1ja,m.m. 86 Lagomtrossamfund Lokalförsörjnng fastghetsägande. - LagomSvenskakyrkan.41 Enutvärderng statens fastghetsorgansatnn. 96 Statentrossamfunden Säkrareoblgatoner1 10 Begrnngsverksamheten. 42 Utbldnngsdepartementet Statentrossamfunden Denkulturhstorskt värdefullakyrklgaegendomen Den nyagymnaseskolan - stegforsteg. 1 dekyrklgaarkven.43 Växa lärande.förslagtll läroplanförbarn Statentrossamfunden unga6-16år,21 Svenskakyrkanspersonal. 44 Ettteknsktforsknngsnsttut Göteborg. 37 Statentrossamfunden Besparngar stortsmått,69 Stöd.skerfnanserng. 45 Dennyagymnaseskolan Statentrossamfunden - problemmöjlgheter.107 Statlgmedverkan vdgftsbetalnng. 46 Att lämnaskolanmedrakrygg --Omrättentll Statentrossamfunden skrftspråket omförskolansskolans Denkyrklgaegendomen. 47 möjlgheter förebyggamötaläs- Statentrossamfunden. Sammanfnngama skrvsvårgheter. 108 förslagenfråndestatlgautrednngarna. 55 Jordbruksdepartementet Svenskhemmet Voksenåsens förvaltnngsform. 59 Betal-TVnomSvergesTelevson,60 Svensk mat- påeu-fat.25 Grannlands-TV kabelnät. 68 EUzsjordbrukspoltkdenglobalalvsmedels- Medeföretag Sverge Ägande försörjnngen. 26 strukturforändrngar press, radotv, 92 Alternatvautvecklngsvagar foreu:s Forumförvärldskultur gemensammajordbrukspoltk enrapport omettrkarekulturlv. 95 EUzsjordbrukspoltk, mljönregonal Nyasamverkansformer nomdensjöhstorska utvecklng.74 museverksamheten. 100 Jaktensvllkor - enutrednng omvssa 91 Rapport medförslagnmsändnngsoner. 103 Mat Mljö.Svenskstrateg foreu:s Enfondforungakonstnärer. 106 jordbruk framtden.102 Närngs- handelsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Regonpoltk förhelasverge.13 Aktvtlönehdrag, Etteffektvarestödför All utvecklandustrforsknngsnsttuten. 16 arbetshandkappade. 5 Konkurrenslagen Personaluthyrnng. 58 Upphandlng förutvecklng. 88 Samhall.Enarbetsmarknadspoltsk åtgärd Handeln medskrotbegagnade varor Blagedel, 64 Konkurrensneutralt transponbdrag. 94 Ommaktkön - spårenoffentlga organsatoners omvandlng. 83 lnrkesdepartementet Bättrenfomatonomkonsumentprser. 19

90 Statens offentlga utrednngar 1997 Systematsk förtecknng Ungaarbete. 40 Poltkforunga. + 2stblagor.7 l Medelsförvaltnng kommuner landstng. 78 Allmännyttga bostadsforetag. +Blaga. 8 l Lkamöjlgheter. 82 Ändradorgansaton fordetstatlgaplanabygg- bostadsväsendet. 90 Hanterngfel utjämnngssystemet for kommuner landstng. 93 Mljödepartementet Förbättrad mljönformaton. 4 Följdlagstftnng tll mljöbalken. 32 Övervaknng mljön.34 Enhållbar kemkalepoltk. 84 Skyddskogsmark. Behovkostnader. 97 Skyddskogsmark. Behovkostnader. Blagor. 98 Ennyvenadmnstraton. Venärlvet, 99 Agenda2l Sverge. FemårefterRo- resultatframtd, 105