Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2015

Transkript

1 Ur KB:s samlngar Dgtalserad år 2015

2 lcd /cl Occ 50 Bldandet Skåne läns allmänna säkrngskassa SMB 1998:163 Betänkande Organsatonskommttén bldandet Skåne läns allmänna säkrngskassa

3

4 25 mn L$u Statens utrednngar mm 1998: 163 W Socaldepartementet Bldandet Skåne läns % allmänna säkrngskassa a Betänkande Organsatonskomnüttén bldandet Skåne Stockholm läns allmänna 1998 säkrngskassa

5 SOU Ds kan köpas från Frtzes kundtjänst.för remssutsändnngar SOU Ds svarar FrtzesOffentlga Publkatoner på uppdrag Regerngskansletsvaltnngsdelnng. Beställnngsadress: Frtzes kundtjänst Stockholm Orderfax: Ordertel: Epost: Internet: mvwjtzesse Svan på remss.hur var. Statsrådsberednngert,1993. En lten broschyr underlättar arbetetm: den skall svarapå remss. Broschyrenkan beställashos: Infomaton Rosenbad Regerngskanslet Stockholm Fax: Telefon: Tryckt REGERINGSKANSLIETS oppsx:tcentral Stockholm1998 ISBN ISSN X

6 SOU 1998:163 Tll statsrådet MajInger Klngvall Statsrådet Klngvall ordnade 0 m den 17 mars 1997 rksdagsledamot Maud Bjömemalm s ordande Organsatonskommttén. Konsult Krster Berggren m, klnkeståndare Gun Bexell m, f rektor Göte Lundbladh c, f kassaeståndare SvenErk Mohln s, rksdagsledamot Börje Nlsson s, undersköterska Kerstn Svern s ordnades ledamöter. Sakkunnga kommttén har vart utrednngschef Göran Geryd. Försäkrngskassebundet, delnngschef Jan Nordlund, Rkssäkrngsverket t o m m , enhetschef Bertl Thorslund, Rkssäkrngsverket. Tll experter utsågs ombudsman Ulf Dragovsk, Försäkrngsanställdas Förbund facklge troendemannen Ola Björkholm. SACO. Utrednngssekreterare Margareta Karlsson, Försäkrngskassebundet ordnades tll sekreterare. Fr o m har Kurt Inge Persson om nämnda tdpunkt nnehar anställnng drektör vd Skåne allmänna säkrngskassa deltagt samtlga kommttésammanträden. Kommtténs ledamöter utgörs de två presdema, dvs ord ande vce ordande, Krstanstads respektve Malmöhus läns allmänna säkrngskassors styrelser därutöver ytterlgare en ledamot från respektve kassastyrelse. Stockholm december 1998 Maud Bjömemalm /Margareta Karlsson

7

8 SOU 1998: 163 Innehåll Förord I... Redovsnng kommttéarbetets bedrvande med mera Bakgrund med mera Sammanläggnng säkrngskasa Malmö Malmöhus län Utrednng angående en gemensam allmän säkrngskassa Skåne Kommttéarbetets nledande skede Genomgång utsättnngar, drektv andra underlag Studebesök vd de två kasa Kommtténs huvuduppgzfter Gemensamt uppdrag Kasas ekonom Drektörstllsättnng Kommtténs fortsa arbete..2l Centralkontorsorgansaton med mera..2l Centralkontorsenheter.." Rekryterngsprocessen Arbetsplan, budget samt vssa plktelser Projekt

9 : SOU Innehåll kommttéarbetet Erfarenheter nackdelar Svårgheter delar omständgheter Gynnsamma Forsknngsprojekt kommttéer tll drektv särsklda 7 Regerngens..33 utredare särsklda konsekvenser Regonalpoltska åtaganden Offentlga konsekvenser Jämställdhetspoltska brottslgheten Konsekvenser arbetet brottsebyggande det Slutord Blaga Annonsen l Kommttédrektven Blaga Skånekassan styrkort Balanserat Blaga Skåne FK Kvaltetsutvecklng Blaga Skånekassan säkrad Polcy 5 Blaga analys Ohälsosäkrngama Projektet 6 Blaga...

10 SOU 1998: Redovsnng kommttéarbetets bedrvande med mera Regerngen beslutade vd regerngssammanträde den 9 januar 1997 en organsatonskommtté skulle tllsättas bereda genoma bldandet Skåne läns allmänna säk rngskassa. Kommttén fck bl. tll uppgft a utarbeta en organsatonsplan säkrngskassan Skåne län utarbeta underlag tll Rkssäkrngsverkets anslagsframställ nng vdta nödvändga beredelser anställnng personal vd den nya kassan samt samordna de två nuvarande säkrngs kasas yttrande tll Rkssäkrngsverket beträffande ordnande drektör den nya säkrngskassan Skåne län Enlgt drektven ska arbetet bedrvas så den nya säkrngs kassan kan nleda sn verksamhet den l januar Organsatonskommttén ska vdare beakta regerngens drektv tll samtlga kommttéer särsklda utredare om regonalpol tska konsekvenser dr 1992:50, om pröva offentlga åtagan den dr. 1994:23. om jämställdhetspoltska konsekvenser dr. 1994: 124 samt om konsekvenser brottslgheten det brotts ebyggande arbetet dr. 1996:49. Kommttédrektven bfogas.

11

12 SOU 1998: Bakgrund med mera 2.1 Sammanläggnng säkrngskassorna Malmö Malmöhus län I prop. 1991/92: 106 eslogs en lagändrng AFL 18 kap syfte möjlggöra en sammanläggnng säkrngskassor. Upprnnelsen tll detta var de ntatv tagts mellan de båda kasa Malmö Malmöhus län. I skrvelser tll regerngen eslogs Malmöhus allmänna säkrngskassa skulle sammanläggas med Malmö allmänna säkrngskassa respektve meddelades tllstyrkan så sker. I anlednng där fade Regerngen beslut ge RFV uppdrag vdta erforderlga åtgärder n sammanläggnngen den l jul Hos RFV tllses en samrådsgrupp med eträdare verket. berörda kassor, FKF personalorgansatonema. Syftet med sammana säkrngskasa Malmö Malmöhus var sta hand frgöra resurser en kraftfull satsnng rehablterng en mnsknng ohälsotalet. 2.2 Utrednng angående en gemensam allmän säkrngskassa Skåne Regerngen beslutade den 7 december 1995 om drektv tll en sär skld utredare samråd med Rkssäkrngsverket de allsäkrngskasa Krstanstads län Malmöhus männa län

13 : SOU med Bakgrund 10 mera säkallmän blda utsättnngarna gemensam utreda en utsättnngar sådana skulle, Utredaren Skåne. om rngskassa organsaton säkrngskassans den slag lämna fanns, nya om delnngsutrednng nämnda Sakkunnge var lokalserng. drektörema Nordlund Jan samt Rkssäkrngsverket vd chefen Åke Persson. Inge Kurt respektve Lndwall två kasa, de nsäkrngskassa allmänna Skåne läns eslog Utredaren sammanläggnng 1998 januar den l en genom rättas läns Malmöhus säkrngskassa allmänna läns Krstanstads säkrngskassa. allmänna beslutet bedömnngen gemensam gjorde en om Utrednngen landstngen låta planerna Skåne länsorgansaton blda kommun Malmö ett län Malmöhus samt Krstanstads aktualserat 1999 januar sammanden l landstng en gemensamt Då styrelserna Skåne. säkrngskasa två de läggnng uppdrag drektörer också sna säkrngskasa två gett de uppfade sammanläggnng utsådan underlag fram ett en ta det enghet poltsk elåg det om det rednngen en om Skåne. säkrngskassa allmän bldas skulle gemensam en all Skåne läns styrelsen vdare eslog Utrednngen hänvsmed åtta ledamöter bestå ska säkrngskassa männa påsamtdgt AFL, 7 18 kap. stadgades vad men tll nng kassastyrelantalet totala det mnsknng utredaren talade en komma kunde följde, där Skåne län upp seledamöter utredarens enlgt där borde frågan Den problem. fas ett perspektv. vdare uppfnng övervägas ett med det eslogs placerng centralkontorets gäller När det "Följd 1995/ proposton Regerngens tll hänvsnng Skåne med Iänsndelnngen ändrade den anlednng frågor med Krstanstad. tll lokalseras skulle mera" tll 1996 oktober ll den statsskrvelse lämnade Utredaren "Anbenämnd Skrvelsen enlgt slag Klngvall rådet ovan. remss Skåne säkrngskassa allmän gående gemensam en tllstyrker remssnstanser Samtlga behandlades. ny en säk Styrelsen Skåne län. det bldas säkrngskassa nya sammanläggnngen dock ordade Krstanstad rngskassan motvemed bl.a Detta januar tll den l senareläggas skulle

14 Bakgrund med l l SOU 1998: 163 mera rng sjukvårdshuvudmännen Skåne ska samman vd tdpunkt. nämnd

15

16 SOU 1998:163 Kommttéarbetets skede nledande Genomgång 3.1 drektv andra utsättnngar, underlag Vd kommtténs sta sammanträde, , sker en noggenomgång kommttédrektven dr. 1997:4 samt övrga grann samtlga kommttéer särsklda utredare gällande drektv. Skrvelsen angående en gemensam allmän säkrngskassa Skåne ställd tll statsrådet Klngvall samt de remssvar läm nats anlednng där genomgcks även. Den promemora utgjorde det underlag styrelserna de två säkrngskasa gett sna drektörer uppdrag ta fram redovsas ävenledes. Därefter s dskusson om mål, uppgfter, tdplan etc samt redovsas väntnngar kommttén arbetet nom densamma. Kommttén slår fast det operatva arbetet måste utas lnjen gemensamt de båda kasa. Ordanden uttalar hon väntar sg stor öppenhet kommttén enghet beslut bör eftersträvas, men om detta kan uppnås bör samtlga kom mttén, dvs såväl ledamöter, sakkunnga experter, ha rätt sn menng antecknad tll protokollet. Detta hållnngssätt klmat öppna kommer prägla kommtténs arbete.

17 14 Kommltéarbetets nledande skede SOU 1998: Studebesök vd de två kassorna I anslutnng tll kommtténs sta sammanträde görs studebesök vd de två kassorna. Vd nämnda besök. äger rum den 14 respektve den 15 aprl 1997, får kommttén nformaton om respektve kassans organsaton, bemannng, ekonom, löner, lo kaler, lokala tal, pågående projekt etc. Det ges även utrymme frågor dskusson. Närvarande vd dessa träffar är utom kassans drektör lednngsgrupp/motsvarande samt eträdare de lokala facken. Vd frågestunden väcks frågor om ett gemensamt beredelse arbete kassorna emellan ekommer. Att det ett tdgare skede anslutnng tll uppdraget gvts tll kasas drektö rer redovsats omnämnt under punkt 2.2 ekommt täta kon takter mellan olka befnngshare vd de två kassorna är ställt utan allt tvvel. Ett kartläggnngsarbete en analys eventuella skllnader en rad olka seenden var påbörjat. Däremot framkommer både vd frågestunden senare motstrdga upp fnngar huruvda vlken omfnng detta arbete fortfa rande är aktuellt pågående. Några hävdar så är fallet, medan andra hävdar arbetet stannat helt. Redovsade olka upp fnngar kan sg vara helt korrekta, men vttnar enlgt kommtténs bedömnng om ett samlat helhetsgrepp saknades.

18 SOU 1998: Kommtténs huvuduppgfter 4.1 Gemensamt uppdrag På grund ovan redovsade sklda uppfnngar fnner kommt tén anlednng agera. Frågan dskuteras ngående kommttén resultatet blr ordande kommtténs vägnar tllskrver respektve säkrngskassa. I skrvelsen rubrcerades "Gemensamt uppdrag tll Krstanstads Malmöhus läns all männa säkngskassor ger kommttén säkrngskasa uppdrag gemensamt utarbeta underlag nom sammanslag nngen väsentlga ornråden. De områden särsklt pekas ut är den nya kassans organsaton särsklt med seende central kontorets organsaton uppbyggnad samt ADBstödet, men kasa är fra komma med slag nom andra områden även redovsa alternatva slag. Arbetet bör bedrvas erforderlgt antal gemensamma arbetsgrupper. Kommttén utsätter vda re samråd sker med de facklga organsatonerna samt all personal fortlöpande nfonneras. Skrvelsen upphov tll aktvtet. Sex stor ger gemensamma arbetsgrupper bldas varje arbetsgrupp ngår eträdare från båda kasa. Arbetsgrupper ekommande fall även un dergrupper går genom olka sakområden lägger fram nedan stående delrapporter tll kommttén: Admnstraton Skåne, Övergrpande frågor, Personalregler, Försäkrngsverksamheten,

19 16 Kommtténs huvuduppgfter SOU 1998:163 Alternatva Kr slag väntnngar Skånekassans centralkontoret. ADBverksarnhet, Den sstnämnda arbetsgruppen delger kommttén svaren den frågan/enkät arbetsgruppen tllställt samtlga lokalkontor. Kommttén konstaterar lokalkontoren är mycket samstämmga sn uppfnng vdare rapporterna är hög kvalté speglar ett stort brett engagemang. Slutrapporter läggs fram vd kommtténs sammanträde februar Kassornas ekonom En fråga ger anlednng tll djupad dskusson är kasas ekonom. Enlgt kommtténs uppfnng bör ett ekonomskt lka läge uppnås under år Dskuteras utsättnngarna här samt eventuella skllnader utrustnngsstandard, nvesterngsbe hov med mera. Kommttén enas om det är nödvändgt göra en ekonomsk analys de båda kasas ekonom, planerng övrga utsättnngar. Helst bör en sådan etas utomstående experts, men kommttén ändrar efter offertfrågan grund kommtténs ekonomska begränsnngar detta beslut. Istället ges de sakkunnge kommttén, Göran Geryd, Försäkrngskasse bundet, Jan Nordlund. Rkssäkrngsverket, uppdrag samarbete med de ekonomansvarge vd kasa göra en ekono msk analys aktuellt läge. De ska vdare lämna slag över vad behöver åstadkommas a ett Oläge n samrnanslag nngen ska uppnås. Detta arbete resulterar sedermera en rapport väcker kommtténs gllande. Rapporten utgör ett bra underlag n det budgetunderlag begäran Rkssäkrngsverket ska nges dt samt, ska utarbetas kommttén. Kommt tén far beslut angående budgetunderlaget drektven benämnt anslagsframställnng vd extra sammanträde den 7 november Vad ser budgetunderlag år 1999, enlgt skrvelse ska vara RFV tllhanda den ll december 1998, så behandlas frågan

20 SOU 1998:163 Kommtténs huvuduppgfter 17 vd kommtténs sammanträde l998ll2627. En ngående dskusson s om bland annat verklgandet generalplanen, väntade ratonalserngseffekter om behov kompetensut vecklngsnsatser. Organsatonskomrnttén beslutar ge ordande drektör uppdrag tll RFV nge svar angående budgetunderlag Skåne läns allmänna säkrngskassa. 4.3 Drektörstllsättnn g En mycket angelägen uppgft kommttén var uppfylla det drektven uttrycks " samordna de två nuvarande säkrngskasas yttrande tll Rkssäkrngsverket beträffande ordnande drektör den nya säkrngskassan Skåne län". Enlgt kommtténs samstämmga uppfnng bör den kassan nya också drektör tllsammans med kommttén ska en ny leda arbetet med uppbyggnad utfomnng centralkontors organsaton med mera. Kommttén dskuterar denna fråga mycket ngående anser nnan utannonserng kan ske måste kommttén vara helt klar över också eng om vlken typ ledare ska efter frågas. Kommttén lägger där ned mycket arbete formu lera en lednngsflosoñ, ska lgga tll grund annonstext även utgöra ett underlag vd ntervjutllfällen. referenstagnng etc. Organsatonskommttén är eng om lednngsflosofn är anse ett arbetsmateral. men valda delar därur återges nedan: I propostonen "Samverkan, socalsäkrngens ersättnngsnvåer admnstraton med mera" ges ett klart uppdrag samverkan mellan olka aktörer ska utvecklas. Regerngen an det stor betydelse utveckla frare mål resultatstyrd användnng medel sedda samverkansprojekt nom rehab lterngsornrådet, samt det fnns skäl låta verksamheten ut

21 18 Kommtténs huvuduppgfter SOU 1998:163 skapas nom en vecklas med stor frhet man ska kunna fnna den mest rato nella effektva lösnngen. Kasa står n starkt ökat kr ändrng fömyel se, samtdgt ekonomn sätter sna gränser. En modernserng utvecklng ADBstödet sker. Lednngen måste utövas så en god arbetsstuaton kan starkt ändrngsbenägen organsaton. Kassan måste där organseras lärande samverkan. Ett lärande är något annat än nlärnng samverkan är något annat än samarbete. För stmulera denna utvecklng krävs en e tagskultur etagsanda präglas delaktghet, stöd tllt. Ledarskapet bör utövas genom olka "överenskommelser" form strateg polcydokument men också genom muntlga eller skrftlga "kontrakt", dvs genom kontnuerlga utvecklngs samtal. Relatonen chef medarbetare får härgenom mer karaktären partnerskap. Delaktghet utsätter engagemang ge mensamma mål möjlgaste mån självvalda åtaganden. Med arbetare måste kunna känna sg trygga veta chefen är be redd aktvt stödja hans/hennes ansträngnngar nå de egna målen. Organsatonskommttén dskuterar ledarskap ledarñlosof vd ett flertal tllfällen kommer fram tll en ny stor kassa. kräver. Ett humanstskt öppet ledarskap. Ledaren ska vara en auktortet med måga kunna delegera uppgfter Ansvar, samtdgt ledaren måste ha hårda nypor", när så behövs Kännedom tkerstyrd Bred säkrngen. om offentlg organsatons kännedom om socalomvärldskunskap. Stor socal kompetens verksamhet ståelse en pol specella utsättnngar. Känsla brett Intatvrkedom, flexbltet måga managementkunnande. ändrngsbenägenhet kunna fa stå fade beslut. med

22 SOU 1998:163 Kommtténs huvuduppgfter 19 God måga eträda kassan utåt såväl det lokala/ gonala, natonella nternatonella planet. re Kommttén undersöker även möjlgheten na ett tdsbe gränsat ordnande drektörstjänsten, men fnner det dagsläget saknas talsmässga utsättnngar här. Synen ledarskap dskuteras även vd ett gemensamt möte med lokala facklga eträdare samt vd en träff tll vlken samt lga chefer från respektve kassa nbjudts delta. Det tjänar nämnas Försäkrngsanställdas bund SACO gemensamt anltat en arbetstagarkonsult är facken be hjälplg ta fram ett tvärfacklgt handlngsprogram n skapan det den nya Skånekassan. Fackens syn ledarskap lgger mycket nära kommtténs uppfnng. Kommttén bred annonserng ska ske. Utöver enas om en Rkssäkrngsverkets ledgkungörelse sker annonserng Platsjoumalen/Nytt jobb Internet även följande tdnngar: samt Socal Försäkrng, DN. SvD, Landstngsvärlden samtlga Skånetdnngar 6 tll antalet. Annonsen bfogas. Trots bred annonserng är det endast 18 personer nkom mer med ansökan. Kommttén beslutar detta läge experthjälp bör påkallas största möjlga objektvtet ska uppnås. Efter sonderng hos några konsultfnnor anltas Senor Partners Management AB. Två konsulter från nämnda bolag träffar de fem perkommttén funnt vara mest merterade ledgklasoner rad tjänst. Vd kommttésammanträde redogör konsultema uppläggnng tllvägagångssätt vd ntervjuer referenstagnng mm samt rangordnar de fem vart emål djupntervjuer. Kommttén träffar den 31 oktober 1997 fyra de fem kanddater kallats tll samtal/ntervju. Den femte persoolka skäl längre aktuell. Något ställnngstagande kan nen är grund tdsbrst göras vd detta tllfälle utan beslut fas en vecka senare. Ledamöterna kommttén är nte enga stt slag tll ord. Experterna kommttén har också vssa nvändnngar medan de sakkunnga Göran Geryd, FKF Bertl Thorslund, RFV helt ställer sg bakom majortetens uppfnng.

23 20 Kommtténs huvuduppgfter SOU 1998:163 Rkssäkrngsverket far vd 18 november, ett enhällgt beslut drektör vd Skåne läns allmänna tllträds den l januar styrelsesammanträde den ordna Kurt Inge Persson säkrngskassa. Tjänsten

24 SOU 1998: Kommtténs fortsa arbete Från med årsskftet 1997/98 har beredelserna n bldan det den nya Skånekassan allt mer övergått en operatv fas under lednng drektören. Kommttén har följt arbetet, godkänt planer fat vederbörlga beslut om organsaton, bemannng, lokaler med mera, men har naturlga skäl fått en mer under ordnad roll än utvarande år. Ccntralkontorsorgansaton med mera En de arbetsgrupper tdgare nämnts, nämlgen gruppen "Kr väntnngar centralkontoret" lämnar efter ha tagt del lokalkontorens även de nännaste samverkanspar ters synpunkter bl.a fram vad återges nedan. Arbetsgruppen ser lk lokalkontoren en decentralserad verksamhet med ett centralkontor med ett fåtal fasta tjänster. Ar betet ska huvudsak bedrvas en projektorgansaton. där medar betare från hela organsatonen används olka uppdrag det länsgemensamma uppdraget. Detta arbetssätt är ett led utveck landet den lärande organsatonen där delaktghet, kreatvtet, öppenhet eget ansvarstagande skapar kompetensutvecklng kompetenssprdnng hela organsatonen. Centralkontorets roll ska främst samordnarens. Uppföljvara nng utvärderng spelar central roll. Arbetssättet ska bygga en dalog metodstöd.

25 : SOU arbete fortsa Kommtténs 22 uppgfter två det främst lednngsperspektv är Sett ett ur leda nämlgen styra tll bdra ska ck, centralkontor, ett ska: bl.a centralkontoret nnebär Detta verksamheten. uppgfter med styrelsen se med behjälplg drektören vara uppdrag stt fullgöra kunna ska den verksamhand sta underlag fram ha ta ansvar verkutvärdera följa budget hetsplanerng samt upp samheten den behövs underlag med behjälplg drektören vara drektörens verksamheten uppsamt lednngen operatva verksamhet kassans lednng planerng medverka drag kvalfcerad sker det tllse uppdrag drektörens en utvärderng uppföljnng anpassad väl verksamheten eslår arbetsgruppen ovanstående från utgångspunkt Med följande: utfrån bemannas ska rådgvare, drektörens "Drekton". övrga de tllfredsställs va nte vlka har, drektören behov de fnnas dock bör drektonen Inom centralkontoret. enheterna nfonnatonssprdnng, strategsk med arbetar funkton en såväl nternt externt. styrelsen. under frstående enhet Internrevson, FUenhet, utvecklngsenhet Försäkrngs sammanen utvecklngsverksam säkrngs servceenhet hållen Enhetens verksamheten. helhetssyn skapa heten en lokalkontorsperspektv, är utfrån uppgft, vktgaste ett utvecklngsfrågoma. säkrngssamordna övrga servceenhet tll främst enhet, är Admnstratv en bud samordnngsansvaret har Enheten länet. nom enheter personalfrågor. ekonom samt get systemteknska strategska med arbeta ska ITenhet, vardagsratofrämst utvecklngsarbete lokalt vsst frågor samt nalserngar

26 SOU 1998:163 Kommtténs fortsa arbete 23 Med utgångspunkt arbetsgruppemas slag presenterar drektö ren vd sammanträde mars 1998 en promemora "Lednngs Ckorgansaton Skånekassan. I sn edragnng hänvsar han bl.a tll proposton 1997/98:41 vlken framgår såväl den centrala myndgheten kassans styrelse kommer ställa ökade kr uppföljnng utvärderng. Drektören sammanska kunna far de kr ställs organsatonen den bl framgångsrk följande sätt: Kunna åstadkomma redovsa RESULTAT Ha hög KVALITE verksamheten, både gentemot kunder uppdragsgvare Bedrva verksamheten RATIONELLT Det kräver sn tur: En decentralserad Kundfocuserng organsaton Ständgt frågasättande ständga ändrngar En lärande organsaton med måga utveckla "det n tellektuella kaptalet" Att de anställda trvs med stt arbete. stödprocesser. Lokalkontoren svarar kämverksamheten tll vlket hela organ satonens ntresse ska fokuseras. Övrga delar organsatonen är Den lednngsstruktur tecknas beskrver uppgfter ansvarshållande styrelse, drektör drekton, kontorschef lokalkontor, Iednngskonferenser valtnngslednng. När det gäller drektonen eslås den ska ngå fem sak områdesansvarga nom följande områden: Famljestöd Rehablterng Penson Admnstratva frågor Utvecklngsfrågor

27 24 Kommtténs fortsa arbete SOU 1998: 163 De sakområdesansvarga är tllka lokalkontor. I deras ansvarråde gska frågor, uppföljnng etc kontaktpersoner ngår handläggnng ett antal 5.2 Centralkontorsenheter strate Centralkontoret ska utöver drektonen bestå följande enheter: säkrngsenhet, ndelad tre säkrngråden, en adm en nstratv enhet, ADBenhet, revson ett antal funktoner en budget/controller, nformaton, säkerhet utvecklng. Drektören motverar stt slag med han vll åstadkomma flexbel organsaton, strävan bör vara bedrva en mer allt mer verksamheten projektfonn. För säkrngsornrådena lk området utvecklng bör högst två tredjedelar tll delade låsas upp fast personal. Vssa tjänster nom resurser säkrngsenheten eslås där vara tdsbegränsade. Det bör heller nte fnnas några skarpa gränser mellan de olka säk rngrådena eller mellan drektonens olka ansvarråden. vlket nnebär nnehare aktuella tjänster ska kunna arbeta nom varandras områden. Detta sn tur kräver klarhet vad gäller gränsnngar ansvar fodrar ett stort engagemang, en hel hetssyn, en god samarbetsmåga hos dem blr nnehare dessa tjänster. 5.3 Rekryterngsprocessen Rekryterngsfrågan andra spelregler personaländrngar samband med bldande ckorgansatonen hade beretts en de arbetsgrupper Organsatonskommttén tllse. Efter vss ytterlgare berednng. eslås samtlga tjänster nklusve enhetschefer eller motsvarande ledgklaras nternt genom ntres seutlysnng samt övrga tjänster, vlka kan betraktas helt nya dvs med ett arbetsnnehåll tdgare funnts de båda nuvarande kasa kan utlysas externt. Extern utlysnng sker

28 SOU 1998: 163 Kommtténs fortsa arbete 25 enbart då nsatonen. tllräcklg således kommttén använt anltats. 5.4 Arbetsplan, budget samt vssa Arbetsplan plktelser kompetens saknas nom orga även personal från lokalkontor, det bedöms All personal, ska ges möjlghet anmäla ntresse. Kommttén kan med tllfredsställelse konstatera när det gäller bemannng stabsfunktonen uppfylls den kommttén maj 1997 uppställda målsättnngen; ntemrekryterng sta hand tllämpas en jämn delnng eftersträvas både vad ser kön kassatllhörghet. I sn edragnng ut talar drektör Kurt Inge Persson vd valet de fem sakom rådesansvarga har den enskldes kvalfkatoner relaton tll kren aktuell tjänst stor betydelse. Därutöver är en bedömnng deras utsättnngar passa komplettera tllsammans med drektören blda en kompetent lednng mycket stor bety delse. Stor vkt läggs även vd de sakornrådesansvarga ska ha kontakt med ett antal lokalkontor. Ambtonen är utan kall uppställda kr tllgodose behovet vss balans mellan Krstanstads Malmöhus län samt mellan kvnnor män. För bedömnng, ntervjuer referenstagnng har de konsulter Drektören lägger redan under januar 1998 fram en detaljerad aråret. Densamma har revderats vd några tllfällen betsplan men de aktvteter tecknats arbetsplan l har prncp kunnat genomas nom eskrven td. Några exempel aktvteter planen lämnas nedan: Beslut om budget, vssa plktel ser, start ett antal projekt beskrvs ytterlgare under punkt 5.5, utarbetande verksamhetsdé, personalpolcy lednngspolcy, grunddrag centralkontorsorgansaton plus planerngsramar, besök Skåne vd samtlga lokalkontor nom län, "utlysnng" vssa

29 : SOU arbete fortsa Kommtténs 26 tllsättnngsfarande, lednngskonferenser, tjänster, centrala 1999 verksamhetsplanerng etc. allmänna Skåne läns vd verksamheten budget Beslut om komrnttésammansta årets vd fas år 1998 säkrngskassa överenskommelser utsättnngar följande vlar träde emellan: kasa 1998 Budget mljo 1,4 tllskjuter säkrngskassa allmänna läns Malmöhus 0,7 säkrngskassa allmänna läns Krstanstads kronor ner kassa. tll mljoner kronor gemensam en konferenser, vd log arpersonal, Kostnader resor respektve Malmöhus betsgruppsmedverkan etc svarar. utom säkrngskassa resor allmänna läns Krstanstads. säkrngskassa allmänna Skåne läns länet svarar Förplktelser säkrngskassa allmänna Skåne läns beslutar Kommttén personal externa plktelser samarde gentemot alla övertar samgåenvd har båda kasa de betspartners en var den 1 januar det Projekt 5.5 Varje kassan. vd projekt antal har startats ett Som nämns ovan mål. angvande med drektv fonnulerade klart har projekt respekfrån centralanställda ngår projekten flesta Ide syfte, etc. två kasa från de delnng jämn lokalkontorsnvå tve en ankrng automatk uppnås Härgenom en eftersträvats. har per kontnuerlgt nformeras personal All organsatonen. hela nom nfonnatonssystem. nterna kasas va Intranet,

30 SOU 1998:163 Kommtténs fortsa arbete 27 Nedan ges några exempel gångsa projekt, kommer få görande betydelse verksamheten vd den nya kassan: Lednngs styrsystem Skånekassan Balanserat styrkort utreda lämna slag tll modell verksamhetsplanerng Verksamhetsuppföljnng baserat modellen Balanced Scorecard, lämna slag tll medelsdelnngsmodell, kontroll budgetutfall med mera ITstrateg FK Skåne följer bl.a utvecklng vsoner nom 2005projektet, effektvserar optmerar användandet nformaton gjorda nvesterngar 3.Skånekassans starka svaga sdor tas fram underlag n verksamhetsplane rngen, Kompetenssörjnng FK Skåne beskrver verksamhetens kompetenskr yrkesroller, Kvaltetsutvecklng FK Skåne slag tll kvaltetssystem den nya Skânekassan nnefar åtgärder/system säkrar utvecklar hela hand läggnngsprocessen Polcy säkrad med från stamp det centrala kundpolcyprojektet utforma slag tll polcy samt mp lementerng densamma, Ohälsojsäkrngarna projektet ska krtskt granska pröva arbetssätt samt ge slag tll nya effektvare metoder angreppssätt. Det reformerade ålderspensonssystemet genomande svarar genornandeplan genomande. Projekt 6 7 fnns redovsade blagedelen. Under rubrken projekt kan även det samverkanstal, n gående dskuterats kommttén, ngå. I maj 1998 meddelar drektör Persson ett utkast tll tal elgger. en ansökan om medel tllställts Utvecklngsrådet samt löntagarkonsult Anders Wberg vdtalats. Avskten är medel bevljas om några p lotkontor skall utses, samt en referensgrupp med eträdare från andra kassor kan följa arbetet med mplementerng uppföljnn samarbetstalet, blr det sta nom kassärl den. Utvecklngsrådet behandlar ansökan vd sammanträde jun. Dessvärre bevljas några medel. Trots detta fas beslut om ett genomande, men utsättnngar bldande den referens grupp nämns ovan, kvarstår därmed

31

32 SOU 1998: Erfarenheter kommttéarbetet 6.1 Svårgheter nackdelar Det har vart en stor del kommttén utsedda ledamöter haft sn "hemvst" respektve kassa. De känner verksamheten väl har stor kunskap nom området. Men denna del kan också vändas tll en nackdel. Som en eventuell konsekvens kan befaras ledamöterna därgenom kan uppfas ha bndnngar/låsnngar tll den egna kassans personal. organsatonssätt. arbetsrutner så vdare. Det fanns bland personalen vssa betänklgheter, dels mot be hov kommtté dels mot dess sammansättnng. Detta p g a hållanden antyds ovan, men fram allt p g a upplevelse brstande nformaton/ kommunkaton osäkerhet om ansvar ansvarshållanden. Det frågases även om en utlysnng drektörstjänsten behövde ske. Enlgt mångas uppfnng borde samma modell tllämpats vd sammanslagnngen Malmö Malmöhus allmänna säkrngskassor ha använts. Det fanns också väntnngar ngen de två drektörema skulle komma fråga utan tjänsten skulle besättas en extern kraft, men också hoppnngar en de två kassadrektörema skulle utnämnas. Kommttén fck ta emot skrvelser samtal vlka stöd respektve mot dem senare blev kommtténs huvudkand dater tll drektörstjänsten kom tll uttryck. En annan fråga trolgen väckt en del undran var kas as remssvar över "Utrednngen angående en gemensam all män säkrngskassa Skåne" var samstämmgt, när det gällde tdpunkten sammanläggnngen. Framflyttnngen slagen

33 1998: 163 SOU kommttéarbetet Erfarenheter 30 torde spekulatoner en vara del tll upphov tdpunkt en g kom beredelsearbetet kassagemensamma det tll klarng fall vssa stanna eller. rent nedprorteras Enlgt språkbstrng nämnas. kan svårghet eventuell Som en blgenoma bereda kommttén tllsätts drektven Orden säkrngskassa. sammanallmänna Skåne läns dandet ord kan Dessa också använts. ge har sammanläggnng slagnng utgångs beroende tolknngar ens sklda var tll upphov står bldande ordet Några frågan. uppfnng anser punkt radkala mycket långtgående ordar nyskapande ett handlngsprogrammet, facklga det präglar synsätt Detta ändrngar. tolknng Andra gör 4.3 annan punkten en under ovan. nämns kassammansmältnng/växnng tonvkten mot lägger mer domnera kommer kassan farhågor den större Vssa a. naturlgtvs naturfnns Härutöver en också fram. s mndre den hända kommer vad ängslan över berättgad lg oro vd det plats centberedas nya kommer nte personal den ralkontoret. det är markerar tdgt redan Kommttén tlläggas kan Det klargörs uttalanden stor andra I en bldas. ska kassa en ny organsaton ledarskap, etc ändrngar kräva kan länskassa bygga eller väl fungerar det tllvarata gäller det framtden. nställt ska sktet helt något vara nytt omständgheter Gynnsamma 6.2 delar kommttén del uttll vart det har stor Som nämns ovan "hemvst" sn har styrelseledamöter också är ledamöter sedda har väl verksamheten stor känner De kasa. aktuella de del tll vart ha det torde Samtdgt stor området. nom kunskap socalsäkrngen med trogen väl ordanden också är kommttévarken välmotverat Det admnstraton. dess synes sn haft sakkunnga experter eller ordanden

34 SOU 1998: 163 Erfarenheter kommttéarbetet 31 tjänst/ankrng Skåne. Därgenom torde en del farhågor om partskhet ha kunnat undanröjas. Det har också vart postvt kommttén haft ett öppet klmat. Det var en välvald strateg dskutera genom lägga fram en lednngsflosof nnan utlysnng drektörstjänst skedde. Lkaså konsulthjälp påkallades rangordnng de kanddater kommttén, efter genomgång samtlgas merter, valt nter vjua. När väl drektören tllsätts, så ntensferas det operatva arbetet forma en ny kassa radkalt. Flera olka projekt se ovan sätts gång en gemensam värderngsplfonn processas fram nom organsatonen etc. Enlgt vad kommttén erfar, så är alla de far hågor tveksamheter, närrmts tdgare, helt undanröjda. Tllt, tlltro en vss framtdsoptmsm har återskapats. 6.3 Forsknngsprojekt Under 1997 nleddes ett samarbete mellan Centrum Arbets vetenskap vd Högskolan Krstanstad representanter från de två skånekasa. Detta resulterade Högskolan genom olka forsknngsnsatser åtog sg följa hela sammanslagnngsprocessen de två organsatonerna n, under efter den 1 januar En sta delrapport har delgvts kommttén oktober Av delrapporten framgår det är en longtudnell stude genoms, vlket nnebär samma ndvder följs under hela processens gång. I undersöknngen ngår ett proportonerlgt urval anställda från elva lokalkontor de två centralkontoren 184 personer från Krstanstads län respektve 209 från Malmöhus län. Inlednngsvs studeras den ensklda ndvdens utsättnngar hantera en ändrng, men även mötet två organsatons kulturer hur detta kan påverka bldandet en ny organsaton. Organsatonskommttén anser det mycket vällovlgt de båda kasa gemensamt tagt detta ntatv. Genom en forsknngsn sats denna karaktär kan skeendet speglas ett objektvt sätt de erfarenheter vnnes kan tas tllvara n vd fram

35 32 Erfarenheter kommtréarbetet SOU 1998: 163 rda världen organsatonsändrngar, såväl kassanom utan

36 SOU 1998: Regerngens särsklda drektv tll kommttéer särsklda utredare Enlgt drektven ska kommttén beakta regerngens generella drektv tll kommttéer särsklda utredare om redovsnng regonalpoltska konsekvenser dr 1992:50, om pröva offent lga åtaganden dr. 1994:23, om jämställdhetspoltska konsek venser dr. 1994:124 samt om konsekvenser brottslgheten det brottsebyggande arbetet dr. 1996: Regonalpoltska konsekvenser med mera Några regonalpoltska konsekvenser dem redovsats utöver tdgare utrednngar proposton 1995/96:38 utsätts cke ske. De admnstratva besparngar, väntas uppnås grund sammanslagnngen, kommer nlednngsskedet be antalet gränsa arbetstllfällen nämnvärt. Den personal erhåller tjänst vd det nya centralkontoret bereds, med tllämpnng lag om anställnngsskydd l982:80 forts anställnng hos kassan. Allmänheten kommer beredas samma möjlghet tll personlg servce fortsättnngsvs. Antal lokalkontor /eller andra servcepunkter kommer mnska på grund sammanläggnngen.

37 63 SOU 1998: drektv... särsklda Regerngens 34 åtaganden Offentlga 7.2 socaladmnstratonen beslut tll hänvsnng Med om ställnngspoltskt emål vart nylgen med säkrngen mera tll Ilänvsas frågan. skäl funnt pröva kommttén tagande, har betänkande socalsäkrngsutskottets 1998:41, 1997/ prop. SFS l997798:l53 regerngsskrvelse samt l997/98:sflj8, 1998:87 konsekvenser ämställdhetspoltska J 7.3 tllsättnng vd ambtonen har 5.3 punkten under Som nämnts betllgodose kr uppställda kall vart cktjänstema utan län Malmöhus Krstanstads samt mellan balans vss hovet den anlednng har Persson Drektör kvnnor mellan män. antal med samtal ngående t ett målsättnngen persstnämnda få headhuntng. Att form bedrvet några fall en soner grund dels väsentlgt, aspekter flera drektonen kvnnor är ur erfarenheter också andra nnebär ledarskap kvnnlgt kvnnor markera nternt tlls, dels externt värden beslutande högsta dvs lednngen. verkställande den behövs jämställdhe 5.5 punkten under rör nvå. projekt Ett nämns gender lönestruktur verksamhet, belyses ett etc projektet I ten. eslås åtgärder konkreta ska detta perspektv ut mynna jämställdheten. främja genoms brottslgheten Konsekvenser 7.4 arbetet brottsebyggande det brottsebyggande det brottslgheten Några konsekvenser sammanslagnngen. följd uppkommt tll bedöms nte arbetets

38 SOU 1998: Slutord Den nya organsatonen vd Skåne läns allmänna säkrngskassa dess projektnrktade arbetssätt utgör, enlgt kommtténs uppfnng, ett edöme motsvarar väl de kr kan ställas en modern framsynt organsaton. Vd kommtténs slutsammanträde dskuteras bland annat erfa renheter kommttéarbetet. Kommttén konstaterar gemensamt 17 protokollerade sammanträden ägt rum. Flera komrnttéleda möter poängterar det värdefulla kommttén från början tog hållandevs god td sg dskutera målsättnng, amb toner, kr ledarskap med mera. Därgenom skapades också ett fötroendefullt samarbete en öppen atmosfär, utgjort en god utsättnng lyckas fullt ut med uppdraget. Några le damöter framhåller kommtténs sammansättnng status haft stor betydelse. De olka nsatser sakkunnga respektve exutt under processens gång har flera skäl perter var personalsammanhållnng är ett vart tll stor nytta. Kommttén gör vdare bedömnngen den medverkat tll två frågor särsklt lyfts fram, nämlgen ett tdsbegränsat ledarskap det samverkanstal, träffats mellan parterna Skåne län. Det sstnämnda kommer säkerlgen flera efterföljare nom kassärlden. Erfarenheter detta tal, lk det forsk nngsprojekt orrmämns under 6.3 kommer med säkerhet många andra tll del.

39

40 SOU 1998:163 Blaga 1 37 soker u b fggwmmg", mmfmw"å V en II DIREKTOR "" " t K SKÅNE LÄNS ALLMÄNNA FORSAKRINGSKASSA,,,,,,,,,,,,,,"d' Föráknnplannsümünkanmrfándølamuálmmaámüømwáaüöráhügenfür Eneudqgtmmüjonmvümasocülsâhmgenhmvkügddamhâüasqumfürebnmkk uygglmvüohälaföáldmlupodáldadanlchgñnmtønhåâbkükmümmmskámüm gränser.dennyakassankommeraulucalåooansuuchvanvnemlezkvnnoncmnalkommet koumerauügganüüansadbüelmümnskaunáerdmpoüüshwødøhsymâamkáa verksamheten mot gemensammanñlmed övergrpande raulmansvar verksamhetekoxwm. För lyckas med uppgften ska Du pm Manda :um län: abndau F m uppglpøttøláfauâdødønügøjürbmáøb scrjürmsuüufugapønønalsømm ørstastqldøuuzutvøcküugsüherø mdünütønsømølütøøuønønxmødhønø " " """ P""* ' pbygguadw dennya lcnnaexlszadunuesscsoáalsâkxngcndufnuüd haengodlenthxfömzåga meddolcumentend erfarenhet azbeleledande stllnüzgeumrorgarüsaüon nnuülodnuultamrentmd haaorsodalkompemsenbreunnnagemezuktmnande ñcxbelurvecklngsnxümd varahandlngsknfüg kunnadelegerauppgfteransvar halösmagaauezxmáasmexamedaxbeuzeodxanutvedrlaeubxakümt besnaenbredomvddskznsknpodkummeublengødkønøhmed myndgheter, organmoner rdxngslv hagodlönnagaulöretrdakassanumsávl pådetlokah/regomla, natonellacd nternatonella planel sergärnakvnnlgasökanden tlltjänsten.nämn upplysnngar lämnas MaudBjömennlm, ordande Organsatonskormnnén, :el: alt ,SvenErkMohln,kassasrynlseordfönndeMalmöhus lan,tel BörjeNlson,ltassasrymlseordande Kxsrlanmds län.:el: :IL de tvåsstnämnda ävenledamotenkommttén. Faddgareprsentanter r UlfDnguvsk,ombudsman, Pötskxngsansüllda: Förbund, :el: od: OlaBjörkholuz, facklglömoendeuaan, SACO, :el: E VälkommenmedDnansökanmrh meddnr6691/97 sdllstll Rkssäkrngsverket, 103 Stockholmensändstll Organstonskommuért, c/ofef,box1224, 11182Stockholm. An. Margareta Karlsson. :wereaxe kommuén. Tjänstenüllsus,efterbexednng Organsatons kouuzüuáza,rkssäkrngsverket. Tjänsten kanbl Emal ordnande. Angelönambdkmnmsükzmsømvvühanscumdcnzzseptønbcrww J

41

42 SOU 1998:163 Blaga 2 39 Kommttédrektv Bldandet Skåne läns allmänna säkrngskassa Dr. 1997:4 Beslut vd regerngssammanträde den 9 januar 1997 Sammanfnng uppdraget En organsatonskomrntté tllsätts bereda genoma bldandet Skåne läns allmänna säkrngskassa från med den 1 januar Kommttén skall bl.a. utarbeta en organsatonsplan säkrngskassan Skåne län. utarbeta underlag tll Rkssäkrngsverkets anslagsframställ nng, vdta nödvändga beredelser anställnng personal vd den nya kassan samt samordna de två nuvarande säkrngs kasas yttrande tll Rkssäkrngsverket beträffande ordnande drektör den nya säkrngskassan Skåne län.

43 1998:163 SOU 2 Blaga 40 Bakgrund dåvarande 1995 statsdecember 7 den bemyndgade Regerngen med samråd utredare särskld tllkalla Hedborg rådet en säkrngskasa allmänna de Rkssäkrngsverket utsättnngarna utreda län Malmöhus län Krstanstads Utreda Skåne. säkrngskassa allmän blda gemensam en säkrngskassans den slag lämna nya vdare skulle om ren lokalserng. organsaton statsrådet tll 1996 oktober ll den skrvelse har Utredaren Skåne säkrngskassa eslagt Klngvall gemensam en eslagt centvdare har Utredaren januar l den bldas Krstanstad. tll lokalseras kassan den ralkontoret nya tllremssnstanser Samtlga remssbehandlats. har Skrvelsen Sty Skåne län. det bldas säkrngskassa nya styrker ny en ordat dock har Krstanstad säkrngskassan relsen Styrelsen januar l tll den senareläggs sammanläggnngen bereordentlg behovet med senareläggnngen en motverar sjukvårdshuvudmännen nuvarande de med delsetd tre samt januar l den skall Skåne samman Uppdraget bldandet med arbetet samordna skall organsatonskommtté En organsaton, bl.a. vad Skåne län säkrngskassa ser ny en från utgå bör Arbetet arbetsformer. kompetens bemannng, tll lokalseras skall säkrngskassan den centralkontoret nya Krstanstad. tll leda kunna bör säkrngskassan sammanslagnng En bör frgörs härvd De besparngar. admnstratva resurser den ålgger besparngskr de möta användas kunna kassan. sammanslagna Rkssäkrngsverket övertll fram skall Kommttén ta erforderlga bedöma resurbehövs underlag det lämna säkrngskassan. den nya ser

44 SOU 1998: 163 Blaga 2 41 Kommttén skall vdta nödvändga beredelser anställnng personal vd den nya säkrngskassan med beaktande 6 b lagen l982:80 om anställnngskydd. Kommttén skall vdare samordna de nuvarande säkrngskasas yttrande tll Rkssäkrngsverket när det gäller ordnandet drektör den nya kassan. Kommttén skall därvd beakta ett sådant ordnande bör ske god td e nrättandet den nya säk rngskassan. Ansvaret bereda vecklngen de berörda säk rngskasa vlar fram tll den 31 december 1998 respektve säkrngskassa. Frågor nvesterngar nyrekryterngar om fram tll denna tdpunkt skall beredas särsklt med organsatonskommttén. Arbetet skall bedrvas så den nya säkrngskassan skall kunna nleda sn verksamhet den 1 januar Organsatonskomrnttén skall beakta regerngens drektv tll samtlga kommttéer särsklda utredare om regonalpoltska konsekvenser dr. 19 2:50, om pröva offentlga åtaganden dr. 1994:23, om jämställdhetspoltska konsekvenser dr. 1994:124 samt om konsekvenser brottslgheten det brottsebyggande arbetet dr. 1996:49. Kommttén skall hålla berörda centrala arbetstagarorgansato ner nformerade om stt arbete ge dem tllfälle frama synpunkter samt genoma handlngar enlghet med lagen 1976:580 om medbestämmande arbetslvet. Socaldepartementet

45

46 sou 1998:163 Blaga 3 43 K SKÅNE LÄNS FÖRSÄKRINGSKASSA BSC gruppen ALLMÄNNA 1998 l 023 Arbetsmatetal Balanserat styrkort Skånekassan 1.1 Inlednng 1.2 En modell ny I PM "Lednngs ckorgansaton Skånekassan" formuleras kren den kassan enlgt nedan: nya V måste bl framgångsrka: 0 c 0 Kunna åstadkomma redovsa RESULTAT Ha hög KVALITE vår verksamhet. både gentemot kunder uppdragsgvare Bedrva verksamheten RATIONELLT Detta kräver sn tur: 0 En decentralserad Kundfocuserng organsaton Ständgt frågasättande ständga ändrngar En lärande organsaton kaptalet" Att de anställda trvs med stt arbete med måga utveckla "det ntellektuella Kren enlgt ovan vsar verksamheten måste styras följas ur flera olka perspektv. V måste också få med både det kortsk tga perspektvet budgetåret det långsktga sträcker sg några år framåt tden.

47 44 Blaga 3 SOU 1998:163 En modell verksamhetsstyrnng kan passa Skåne kassans behov är "Balanced Scorecard BSC" "Balanserat Styr kort". Projektet har arbetat med fnna en modell Styrkortet anpassats tll vår verksamhet. 3 Balanserat Styrkort en kort beskrvnng Balanserat Styrkort Balanced Scorecard BSC lanserades bör jan 90talet alternatv tll tradtonell ekonomsk ett styr nng. Genom se verksamheten ur fyra vktga perspektv fokus söker BSC koppla den kortsktga verksarnhetsstymngen med den långsktga vsonen strategn. Genom fokusera ett fåtal krtska nyckeltal styrtal nom väsentlga målområden, styr man följer upp den daglga verksamheten påverkar mor gondagens utvecklng resultat. De fyra ursprunglga perspektven är det fnansella perspektvet, kundperspektvet, processperspektvet nyelse utveck lngsperspektvet. Styrkortet kan också sägas bygga tre tdsdmensoner dag, morgon. "Igår" är då ett resultat vad sker dag morgon. såg enlgt fgur nedan. Modellen enlgt ut ursprunget går, eller

48 SOU 1998:163 Blaga 3 45 Vatjütüm I Iüllløäføbnbzau/ I Protea ntmt Vlsonåz m m: Strateg Va1mewwbun7 Idag x brusar Hlma flma" 12 øütmaspmnkbü Genom en kompakt form presentera de allra vktgaste styr talen får lednngen en möjlghet göra vägnngar mellan olka angelägna ntressen. Man kan se det en balansgång mellan olka nsatser där det gäller få balans hur målen nås nom det olka perspektven. Det gäller också se sambandet mellan de olka perspektven, t ex hur kan en vss utvecklngsnsats antas på verka hur kunderna ser oss. hur påverkar det kvalteten propåverkar det användnngen cessen, hur resurserna Vanlgt komplettera ursprungsmodellen med femte är ett perspektv fokus gäller medarbetarna.

49 1998:163 SOU 3 Blaga 46 verkfrån utgår styrkort balanserat man fram I ett ta processen ledvktgt där mål. Det är strategska vson samhetens strategska Utfrån de styrkortet. med arbetet nngen engageras styrtal. lämplga framgångsfaktorer krtska dentferas målen handlngsplakonkreta bestäms styrtal respektve Målnvå Arbetsmodellen fastställes. framgångsfaktorema tll kopplade ner nedan. skssen framgår nvå övergrpande en det dagmed vsonen knyta framgångsrkt samman För ett två från sker BSC utvecklngen vktgt det arbetet lga är medlas tydlga måste mål strategska håll. Vson vara krtska fram gäller det När ta organsatonen. lednngen ut måste handlngsplaner styrtal relevanta framgångsfaktorer, tden måste hela styrkort Ett vara organsatonen hela engageras. gransknng emål ständgt nnehåll stt tll levande vara prövnng Skäm FK Bdalld Styrka Ã/lå :h Utvecklng Etcnan Fokus h Medabecxe Process.. orsdocrx.. Warg pgspemv rsay r l l l l J r F F StrcrtTeåjsko g Krtska frcm gdngfcktaer l l l htyderrfr Sfynd Hmdngacne

50 SOU 1998:163 Blaga 3 47 Skånekassans 2 styrkort 2.1 Våra utgångspunkter I arbetet med dentfera fokuråden, strategska mål krtska framgångsfaktorer har utgått från följande dokument. SFAvsonen 2005 Skånekassans gemensamma plform Reglerngsbrevet 1998 Aktuella projektbeskrvnngar nom Fk Skåne Polcy säkrad Ohälsosäkrngama Kvaltetsutvecklng Kompetenssörjnng Fk Skåne Fk Skåne Utöver de ursprunglga fokurådena har kommt fram tll ett särsklt medarbetarfokus bör fnnas med efter plformen poängterar flera vktga ställnngstagande vad gäller synen led nng medarbetare. 2.2 Fokuråden I Fk Skåne bör arbeta utfrån fem fokuråden. Styrkortet ska nnehålla mål, framgångsfaktorer styrtal är påverkbart kassan enheterna. Det nnebär mer övergrpande SFA frågor, t ex teknkutvecklngen, nte tas med. Ambtonen är också styrtalen ska kunna fastställas enhetsnvå. Några undantag kan dock ekomma. I arbetet med fastställa framgångsfaktorer styrtal upptäcker man en del dem kan hänas tll flera fokus. För få en någorlunda tydlg ndelnng har där sökt dra vssa gränser mellan fokurådena.

51 1998: 163 SOU 3 Blaga 48 Ekonom resurser så hållanden ekonomska tydlga gäller det Utöver gäller det hänt även har medelsanvändnng budget då sta gäller Det fokus. detta tll resursanvändnng effektv speglas t produktvtet processerna effektvtet hand uppdragsgvaredärmed har Fokusornrådet ett styckkostnader. ex perspektv. Processerna handläggnngen gäller det hänt har fokus Tll detta nfomår rehablterng med måner, arbetet olka nom Målen omvärld. säkrade tonsverksamhet gentemot hur mål, d reglerngsbrevets del s v tll området bygger stor rutner våra hur kvaltetsperspektv, handläggnngen ett sköter ur därmed omfar Området levereras tjänster våra etc. fungerar när, denna. bedrver hur kämverksamhet vår Färsäkrade hållande vårt gentemot gäller det häns fokus Tll detta frågor d våra tjänster, levererar om hur v s säkrade de tllgänglgbemötande, frågor uppfar säkrade de om hur oss, fnns kvaltet den fokuserar Området lknande. het säkrade har de troende vlket tjänsterna leveransen vårt arbete. Medarbetare medarbetarfrågor. lednngshäns fokuråde detta Under lednngen hur exempelvs skte ska området Målen nom ta lkarbetsstuaton sn upplever medarbetarna hur fungerar, sg. arbetshållandena hur vsar ter nande lärande Utvecklng måga vår framtdsfrågoma fokuråde rör Detta det hänas ska Ht fömya verksamheten bättra oss. sådant D metodutvecklng kompetensutvecklng, etc. s v gäller postv verksamheten ändra bättra skte tar fokuråden. övrga nom rktnng

52 sou 1998:163 Blaga Styrkortets strategska mål, framgångsfaktorer styrtal 3.1 Ekonom resurser Strategska mål: Vår ekonom ska balans tden över vara V handlägger säkrngen effektvt rättssäkert tll lägsta möjlga kostnad den gemensamma plformen Effektvt resursutnyttjande Framgångsfaktorer: Tydlggjorda kr respektve budgetansvarg En allmänt accepterad medelsdelnng tll resultatcnhetema Ett effektvt redovsnngs uppföljnngssystem snabbt upptäcka vkelser Styrzal Avvkelse från budget. totalt anslag länsmått gftsntäkter länsmått "Öronmärkta" medel Stycktd vssa "tunga" ärendeslag sjukpennngmnderhållsstöd. bostadsbdrag, äldrapennng. tdspenson Förhållandet mellan td admnstraton säkrngsverksamhet enlgt tdsredovsnng Motv Målet v över tden ska hålla vår budget är självskrven. Mellan åren kan vssa över/underskrdande accepteras men skt måste en balans fnnas. RFV har a underlagen resultatdalogen angvt vsst anslagssparande kan vara bra, dock nte över 3%.

53 50 Blaga 3 SOU 1998: Försäkrade Strategska mål: V ska ha en hög tllgänglghet ge möjlgheter telefon. brev, nternet. besök oss olka sätt; etc nå Framgångsfaktorer: Generös öppettd kunna nå kundtjänst. Korta väntetder Sryrtal: Kundenkäten tllgänglghet Svarstder telefon kundtjänst väntetder borttappade samtal återkopplade samtal plform anges en vktg I Skånekassans gemensamma våra uppdragsgvare handläggnngen grundprncp gentemot sker effektvt, rättsäkert bllgt. medel olka verksamheter tll För nå målen måste re sultatenhetema delas så de stämmer med resursbehoven, d v En god hushållnng med medel kräver det fnns s träffsäkert. hur medlen ska användas tydlga kr tydlga spelregler den ansvarge. speglar budgetstuatonen över tden samt effektvteten Styrtalen handläggnngen. Talet vsar hållandet admnstra ton/säkrngsverksamhet kan utgöra ett mått hur prorterar kämverksamheten säkrngen. Samtlga eslagna styrtal går följa mnst kvartalsvs. Motv Värderngsplformen betonar tllgänglgheten är vktg kan mötåra säkrade olka sätt. Kret är tllgänglgheten ska lgga nvå med eller över de säkrades väntnngar.

54 SOU 1998:163 Blaga 3 51 Styrtalen vsar dels tden hur de säkrade bedömer vår över tll gänglghet årsvsa mätnngar kontnuerlgt hur pass lätt man når oss va telefon. När teknken ändras kan också se hur kontakterna sker va t ex nternet. Strategska mål: V ska uppfylla den säkrades väntnngar bemötande Framgångsfaktorer: God kunskap om den säkrades väntnngar upplevelser ta med den säkrade kartläggnngen Tydlga uppdrag möjlga kommuncera nternt externt Informera om när ersättnng beslut väntas den säkrade tllhanda kvaltetsdeklaraton vara Styrtal: Kundenkäzen bemötande Klagomâlshanterngen något mått Projekt Polcy säkrad hanterar frågan Motv I värderngsplfonnen uttrycks flera sätt vår ambton ge de säkrade ett korrekt bemötande den säkrades ntresse har högsta prortet. En görande framgångsfaktor är vet vad den säkrade väntar sg olka sätt. Projektet Polcy säkrad har skt formulera ett resultat mål baserat kundenkäten vad gäller bemötandet. Resultatet kan läsas styrtalen från kundenkäten årsvs mera löpande ett mått behandlar de klagomål även pos tva omdömen fångas under året.

55 52 Blaga 3 SOU 1998: Processerna Strategska mål: V ska göra rätt från början nollfelsprncpen de säkrade ska kunna lta handlägger säk rngen rättssäkert. Framgångsfaktorer: Ständg uppföljnng utvärderng Fortsa nng projekt effektvare handläggsäkrare Stynal: Andelen fel felaktgt brstfällgt felaktgt rättstllämpnng underlag Motv Målet står överensstämmelse med reglerngsbrevets mål satsnngama rätt ersättnng kommer även tll uttryck vär derngsplformen. Framgångsfaktorema är a kompetensutvecklng fokus utveck lng lärande men framallt en utvecklng arbetssätt metoder kombnerat med ständg uppföljnng. Styrtalen vsar aggregerat resultaten kvaltetskontrollema går följa löpande månadsvs. Strategska mål: Vår handläggnng är effektv med det är värdeskapande. arbetar offensvt Framgångsfaktorer: Fortsa projekt rare handläggnng effektvare. mer säkenhetlg Ökat samarbete mellan Enhetlg tdsmätnng lokalkontor

56 SOU 1998:163 Blaga 3 53 Styrtal: Genomströmnngstder SPNärende tdspenson/sjukbdrag, ārbetsskadelvränta bostadsstöden BOB/BTP Vårdbdrag, Motv I värderngsplformen uttrycks olka sätt vll ge den säkrade en bra servce ska arbeta med sådant skapar mervärde den säkrade. Att leverera tjänster rätt td är ett vktgt område. Framgångsfaktorer är projekt utvecklng arockså en bättre tds betssätt, ökad sprdnng erfarenheter men mätnng så slutsatser kan dras om var handläggnngen sker mest effektvt. Ett mått är genomströnmngstdema. Även stycktdema kunde an vänts men har hänts tll fokus Ekonom resurser. Strategska mål: Våra metoder angreppsätt ohälsoarbetet är effektva. Framgångsfaktorer: Fortsa projekt effektvare säkrare handlägg nng Ständg uppföljnng utvärderng Certferng rehabhandläggare Sryrtal: Resultat SARtjänst hållande tll nybevljade tdspensoner/sjukbdrag Resultat Qbengransknngar ohälsa Antal fall sjukfallz60 dagar+sjukbdrag+tdspens0ner/ l 000 nvånare

57 54 Blaga 3 SOU 1998:163 Motv V har valt särsklt lyfta fram processen rehablterng. Regle rngsbrevets mål lgger bas där kassans strategska mål en är lyfta fram effektva metoder angreppssätt. Även här hand lar det om skapa mervärde de säkrade. Projektet ohälsosäkrngama behandlar a framgångsfaktorema vlket kan nnebära justerngar slaget ovan. Styrtalet resultat SARtjänst relaterat tll nybevljade tds pensoner/sjukbdrag kan följas löpande. Talet täcker både de når ett lyckat resultat efter rehablterng de nte kan återgå arbete. Måttet måste testas efter nte använt det tdgare. Qbengransknngar är ett kvaltetsmått när det gäller a rehabl terngsfallen. För jämbarhet krävs enheterna granskar efter samma krterer nom något område. Ett årlgt mått. Medarbetare Strategska mål: V arbetar en lärande organsaton verksamhet genom allas kompetens tll vara. utvecklar vår tas Framgångsfaktorer: Bra ledarskap kan drva ändrngsarbetet 0rd tll handlng från arbetsupp Delegerat egenansvar befogenheter gfter kompetensutvecklng Större rörlghet bland personalen Styrtal: Mått ledarskapet PSO Resultat Kvaltetsrevsonen

58 SOU 1998:163 Blaga 3 55 Strategska mål: Skånekassan år en raktv arbetsplats Framgångsfaktorer: Delaktghet Flexbla arbetsformer arbetstder Ökad jämställdhet Bra arbetsmljö fyssk psykosocal "Stolt" över arbeta fk Styrtal: Medarbetarnas uppfnng om den psykosocala ar betsmljön PSO/Tempen Sjukfrånvaro lr v37 Könsåldersdelnng Motv Både målen framgångsfaktorema enlgt ovan har sn grund Skånekassans värderngsplform. Styrtalen vad gäller ledarskap medarbetarnas uppfnng om sn arbetsmljö kan följas genom årlga mätnngar den psyko socala arbetsmljön. Kvaltetsrevsonen ger både en uppfnng om kvaltetsarbetet stort enheterna men också en värderng hur lednngen arbetar med kvaltetsfrågoma. Båda talen är årlga mått. Sjukfrånvaron under året. köns/åldersdelnngen kan följas löpande

59 56 Blaga 3 SOU 1998: Utvecklng lärande Strategska mål: V ska ha en hög kompetens professonella vår yrkesroll säkrngen vara vårt bemötande. Framgångsfaktorer: Kompetensutvecklng säkrngsmässg personlg God omvärldskunskap skyddsnätet Socalsäkrngens roll Styrtal: Andel tden redovsnngen utvecklng tds lärande enlgt Strategska mål: an Vår kompetens nom IT ska utvecklas vändnng våra ITsystem optmal Framgångsfaktorer: Kontnuerlg kompetensutvecklng IT Styrtal: Antal klarat ITkörkort Strategska mål: Kompetenssörjnng takt med behoven Framgångsfaktorer: Fortlöpande petensproñler kartläggnng kompetensbehov kom Styrtal: "Gapet" mellan kompetensbehov kompetensproñler Strategska mål: Vår sa td utvecklng 10% vår totala arbetstd. lärande ska öka tll Framgångsfaktorer: Kompetensutvecklng IT, säkrngsmässg personlg Utökad projektverksamhet nätverksarbete

60 SOU 1998:163 Blaga 3 57 Sryrtal: Andel tden utvecklng lärande enlgt tds redovsnngen Motv En ökad satsnng humankaptalet utvecklng lärande år görande bättra oss nom övrga fokuråden. V måste satsa högre kvaltet handläggnngen en hög kompetens nom IT. V måste också se tll våra framtda kompe tensbehov täcks gapet mellan behoven aktuella kompetensproñler är så ltet möjlgt. I Skånekassans arbets sätt lgger arbeta olka projekt nätverk. Som en nrktnng eslås andelen td utvecklng lärande ska öka tll 10% arbetstden. Styrtalen ska vsa dessa satsnngar olka sätt. Andelen td lärande kan följas löpande genom tdsmätnngama. Antal kla rat ITkort regstreras också löpande. Gapet mellan kompetensbehov kompetenspreñ redovsas en dast årlgen. Utvecklngsarbete pågår.

61 58 Blaga 3 SOU 1998:163 4 Styrkortet verson 1.0 Ekonomresurser Budgeuvvkelse x : Stycktder x I :utarbetat: Processer PSO tllgänglghet x.. ndelfel ledarskapet landstngen x xx bemötande y.y arbetsmljö rättstllämpnng :t: xx Återkopplsde samtal x 7a Sjukfrånvaro x Id Genomströmnngsdder Klagomålsndex BTF/BOB medan Kvultetsrevson SPNärende medum yy SARFTP x.: Utvecklnglärande AndelmedlTkörkort Kompetens Td låtande x m x,x%

62 SOU 1998: 163 Blaga Verksamhetsplanerng uppföljnng Ett väl utformat styrkortet kan lgga tll grund både verksamhetsplanerng rapporterngen verksamheten Styrkortets huvuduppgft är styra mot de mål fnns verksamheten ge en sammanfande bld verksamheten. Där blr också styrkortet den grund verksamhetsplane rngen vlar på. Planerng genom styrkortets utfomnng utkrstallseras det lednngen bedömer vara de vktgaste strategska målen verksamheten lte längre skt, d v s ca 3 år eller längre. I styrkortet kan också ngå vktga mål kortare skt då kopplat tll särsklda satsnngar. Justerngar m h t ändrade utsättnngar görs årlgen. Fokurådena blr dänned utgångspunkten den årlga planerngen ger den övergrpande strukturen verksamhetspla nen. Samtlga målsättnngar handlngsplaner såväl den renvå enhetsnvå kan därmed rymmas nom fokus gonala områdena. 7 Uppföljnng styrkortet ger också strukturen uppföljnngen där mnm nvå gäller följa kommentera utvecklngen styrtalen regonal enhetsnvå. Utvecklngen kortets styrtal ska ndkatoner uppfölj ge om nngen analysen behöver djupas nom något eller några områden, antngen hela kassan eller ensklda enheter. Behovet en gemensam struktur I den Skånekassan fnns 38 lokalkontor 36 resultatenheter nya med långtgående decentralserat verksamheten. En ansvar långtgående decentralserng kräver samtdgt kvalfcerad en

63 1998:163 SOU 3 Blaga 60 kunna ska styrelsen lednngen uppföljnng regelbunden verksamheten. övergrpande stt ansvar ta väsentlgt gemensam en underlättas genom uppföljnng sådan En verkockså tll ska rapporterngen men hur struktur Avskgrundstruktur. efter utformas gemensam samhetsplanen en vlka nom vssa redetaljstyra ramar nte ge utan är ten verksamhetsplan sn utforma kan frtt sedan enhet spektve uppföljnng. Planerngsfárutsättnngar Grunden nästkommande skte endast nte ska Verksamhetsplanerngen ta SFA Där utgör tdshorsont. längre måste ha budgetår en utan polcys plform Skånekassans 2005, gemensamma vsonen basen. Årlga utsättnngar året. kommande det utsättnngarna Reglerngsbrevet ger år är flera över de oftast dock Verksamhetsmålen är samma polcys. plform vson, tll kopplade väl kombåret gångna det under resultatutvecklngen Resultat underlag ändrngar eller nsatser serade ger med naton fokuråden. samtlga nom verksamhetsanalysen satsnngar mål särsklda de grund Med detta anges kan verksamhetsåret. Detta under kassan generellt gälla ska målnvåer. utformnng styrtalens påverka Planerngssarbetet balanserade det styruttryck tll kommer genom Det synsätt vktga alla dentferats är fokuråden de kortet är

64 SOU 1998:163 Blaga 3 61 verksamheten ska ses en helhet. Det är där också vktgt enheterna planerngsarbetet gör sn egen, lokala analys läget nom respektve fokuråde. De styrtal ngår det över grpande kortet är gemensamma men ger också en stor möjlghet enheterna komplettera med egna styrtal uppföljnngen. Den lokala analysen får vsa vlka ytterlgare styrtal bör föl Jas. Det lokala styrkortet blr då ramen enhetens planerng. Det är fullt möjlgt även arbetsgrupper nom enheten konstruera ett styrkort men det bör då rmlgen endast ta skte den arbetsgrup pens specfka verksamhet. Det väsentlga är dock arbetsgrup pens styrkort drar samma håll enhetens gemensamma styr kort. Rtzämmñä DIIHIAZH Styrkmetsfdusauåt Mm/and Fraanar Unmldütglärande Medarbetare Banan resurser 1 Styrtumssyntal lvaübzd PHXILUCT Utvecldnglärande 4 4 Medarbetare Brann Ich IYJWSEI VaIcammpzøz

65 1998:163 SOU 3 Blaga 62 efter verksamhetsplanen byggs lokalt upp centralt Både nedan blden strukturen lokalt Verksanhetsplanen fokus Styrkotets styrtal musa mål Suategska MSW Cemalanål Ccrualanål m Lokala nål Lokala lmatser Insatser Utvecklngoeh Processer www, lärande nål Strategska nål.sumegska Strategskanål mål Cemala nå.gamma Cmuala nål nål Lokala nå.lama Lokalarrñl 38 Nuläge satsa matsa RSk:lülmbl MannSnyrhn dess från styrkortet utgå ska Verksamhetsuppföljnngen begränalltd endast enbart nte kan den fokuråden. Men också kompletmåste styrkortet fnns styrtal de utan tll sas nformaton. med teras annan tdpunkter olka vd olka uppföljnngen är djup Behovet "Övergrpande sn frågor" har angett rapport arbetsgruppen följande: har Lokalkontoren ökar. resultatanalys eget ett utvärderng Kren utfrån kr de måluppfyllelsen bedöma måste kunna resultatansvar punktform kr totalt. Dessa är kassan ställs

66 F l sou l998:l63 Blaga3 63 k sammonteras hället. bedömas hållande tll andra faktorer l Vlka nsatser har kontoren/kassan gjort E Kommentera bedöm måluppfyllelsen. Den ska även kom Kommentera bedöm översktlgt vlka genomda nsatser haft betydelse måluppfyllelsen. Kommentera eventuella åtgärder med anlednng resultaten. Det är vktgt kontoren löpande följer verksamheten ur egen stymngs synpunkt men också så de relevanta delar kvartalsvs kan samman fa tll Ck enlgt punktsatsema ovan. Kontorens kommentarer analyser är en grundutsättnng kunna ge styrelsen en kvaltatvt bra kassagemensam analys kunna uppfylla årsredovsnngskren. Särsklt vktga detta sammanhang är l halvårsuppföljnngen dels bör ge klara ndkatoner hur l I årets verksamhet går men också ge td ev behov korrgerngsåtgärder resten året 3kvartalsuppföljnngen såväl måste ge basunderlag nästa års verksarnhetsplanerng Ck:s arbete med resul tatanalysen årsredovsnngen Uppföljnngama kommer också utgöra en vktg del det underlag sakområdesansvarga har tll de resultatdaloger andra dskussoner man har med "sna" kontor. En regelbunden uppföljnng är där ett vktgt styrnstrument både kontors kassalednng. 5 Revsonsenheten. har sn rapport rekommenderat en F kvartalsvs skrftlg rapporterng framallt fokuserar åt gärder omdsponerngar måste göras nå målupp fyllelse. Med ovanstående utgångspunkt bör där en gemensam struktur baserad styrkortet användas uppföljnngen från enheterna. Huvudprncpen kan då uppföljnngen vara :

67 SOU 1998:163 Blaga 3 64 kom uppföljnng allmänhet kvartalet andra sta Kommentarerna styrkortet. fnns styrtal tll de mentarer framallt då ska elgger nte då måluppfyllelse krävs vad utvecklng väntad vad gäller framåtsyftande man vara nå måluppfyllelse. vdtaga tänker redovsnng med uppföljnng utvdgad tredje kvartalet en Även resultatet. analys åtgärder kommentarer vdtagna vad bedömnng fnnas det uppföljnng ska denna prognos då nnekommer Uppföljnngen resultatutvecklngen. gäller regle mål fnns framallt de styrtalen, hålla enbart än mer styrkonet. med fnns nte rngsbrevet men Samtdgt gör styrkortet. tll sg nskränker kvartalet fjärde en nnehålla då kommer verksamhetsplanerng heterna ny en fokusornråolka de läge nom kontorets djupade analyser om dena.

68 SOU 1998:163 Blaga 4 65 Skånekassan Åsa Andersson l06 Kvaltetssystem den nya skånekassan Vårt övergrpande mål är tllfredsställa våra säkrades uppdragsgvares kr, behov väntnngar. Våra säkrade uppdragsgvare kräver vår verksamhet håller hög kvalté nom alla områden. Det är dessutom vktgt den ensklde med arbetarens yrkesstolthet verksamheten känd hög kvaltet. är Vad är kvaltet V utgår från den gängse defntonen den nternatonella standard ges ut Internatonal organzaton for standardzaton, ISO; "Alla sammantagna egenskaper hos en produkt eller tjänst ger dess måga tllfredsställa uttalade eller under stådda behov". Defntonen säger oss drekt kvaltet skall ses ur ett helhets perspektv är något kunden sta hand har bedöma. Den lämnar också öppet oss leverantör tjänsterna hand tolka "understådda" behov. En tjänsts kvalté är beroende vad görs rätt tjänst hur den görs rätt sätt. För en tjänst skall få hög kvalté krävs dessutom en väl genomtänkt organsaton ger utrymme flexbltet hänsyn tll olka kunders önskemål behov rätt td.

69 1998:163 SOU Blaga 66 kvaltetssystem Var vkdet kvalté är med hög tjänster mål leverera vån nå För faktorer de med arbetar kontnuerlgt systematskt tgt felaktg Brstfällg tjänster. våra kvalteten påverkar Ett kostnader. olägenheter betydande tll leder handläggnng hand kvalteten tll leda bör kvaltetsarbete processnrktat kvaltetsmedmedarbetarnas samtdgt bättras läggnngen effektkan handläggnngsprocessema med det stärks vetande reduceras. kostnaderna vseras systematskt långsktgt träget, kräver Kvaltetsarbete ett bättengagerade organsatonen är alla där hållnngssätt kan något alltd det fnns verksamheter alla I rngsprocessen. tll sg kvaltetsbättrngar med arbetet leder ofta bl bättre bättrngsbehov. upptäcker nya man har åtgärder kvaltetsbättrande med arbete årens De senaste Detta organsatonen. kvaltetsklmat grundlagt gynnsamt ett V Skånekassan. den utveckla pre tllvarata måste nya kvaltets Skånekassan gemensamt följande det ett senterar bestående system vson övergrpande en arbetet rktlnjer arbetsbeskrvnngar uppföljnngs/utvärderngsåtgärder mätnstrument ansvarsdelnng utvecklng Kvaltetssäkrng lg säkrade. Ansvaret den fokusera vårt arbete allt skall V kvakunng engagerad måste om lednngen hos vara ger skapar medarbetare samtlga med oren tllsammans ltet mål De arbete. allt kvaltetstänkande där gansaton genomsyrar åtgärder de lokalt, centralt både v sättnngar sätter upp, spegla tden hela måste uppföljnngar gör de vdtar

70 SOU 1998:163 Blaga4 67 konkretsera kunna återas tll den övergrpande vsonen de rktlnjer antagt. Ilelhetsperspektvet kvaltet borgar alla delar organsatonen målsätts planeras, följs upp utvärderas. Centralt kassan har ett övergrpande ansvar alla polcys, verksamhetsplan handlngsplaner övrgt har sn utgångspunkt vår kvaltetspolcy alla medarbetare lätt kan se så är fallet. Dessa styrdokument skall vara formulerade så åtgärderna går målsätta följa upp utfrån kvaltetsaspekter. De mätnstrument v bestämmer oss använda olka områden skall också de ha sn utgångspunkt vårt kvaltetsarbete. Det mäter skall också analyseras värderas kunna återas organsatonen ett led den ständga bättrngs processen. Kvaltetsmålen skall konkretseras vår verksamhetsplan. De övergrpande målen skall ha genomslag samtlga enheters verksamhetsplaner både planerng uppföljnng skall följa en gemensam struktur. Ett utmärkt redskap detta är det s.k. balan serade styrkortet fokuserar strategska mål framgångs faktorer organsatonen. Våra fokus strategska mål skall spegla kvaltetspolcyn mätnstrumenten skall utformas så de kan användas kvaltetsbättrngsarbetet. Detta gäller både centralt lokalt. De mätnstrument beslutar oss använda skall kunna användas både kassan helhet de ensklda enheterna resultaten skall också kunna läsas dessa båda nvåer. Resultaten skall sedan användas kontnuerlga resultatdaloger med samtlga enheter samt enheterna själva stt uppföljnngsarbete. Det skall också kunna lgga tll grund särsklda åtgärdsplaner både central lokal nvå. Mätnstrument behov metoder Det fnns stora behov organsatonen gemensamma välut vecklade mätnstrument både kvanttatv kvaltatv art.

71 1998:163 SOU Blaga 4 68 områden bedag olka nom fnns nstrument de Vssa Nedan uppfnnas. behöver andra anges vdareutvecklas höver kvaltetsutfölja användas gemensamt kan dag de de kan områden vlka nom anorgansatonen vecklngen också. bättrng vdareutvecklng anges tll Förslag vändas. varje brytas kan årlgen genoms ner Kundenkäter, analysnstru användas mät Skall lokalkontorsornråde. central både utgångspunkt lgga kunna bör samt ment tllgäng bemötande områden nom åtgärdsplaner lokala lghet. daglgen, mätas mål skall sättas telefon, Svarstder upp tllgänglghet. kvartalsvs, mäter statstk omprövantal anmälnngar, JO/JK Klagomålshanterng, mäta nstrument utformas skall nngar/överklaganden, underlag kvartalsuppföljnng med fnnas klagomål. Bör effektvtet. kompetens, bemötande, Mäter åtgärdsplaner. t.ex. skall mål Handläggnngstder/genomströmnngstder, sättas åtgärder. analys underlag Bldar kvartalsvs. mätas upp effektvtet. td, Mäter rätt eskrfter, mäter RFV:s enlgt kvaltetskontroller Gängse dag Systemet är tjänst. ärendehandläggnngen, rätt kvalteten fel saker krånglgt, mäter punkter många m.m. krtserat ändrng tll påverka åtgärder vdtar Vktgt en uppgft Enlgt använda. enklare blr det tll nstrumentet Systemet urvalssystem. med 1999 redan enklng nytt kommer över. kommer polcy framtagen användas dock skall ses både arbetsprocesser mäta nstrument ur Kompassen, är ett tdvd saker, rätt kvaltetssynpunkt, rätt gör effektvtetsbättanvändas skall ett Kompassen punkt, sätt. rätt kartläggas skall Arbetsprocesser kassan. hela rngsnstrument effektva de målet med processerna skall vdtas mest åtgärder följas Kommer kontor. samtlga genomslag refå upp skall revsorernas va uppföljnngsnstrument andra samt sultatdaloger, arbete. kompasföljas kommer styckkostnader, Stycketder Bör resultatdaloger. kvartalsuppföljnngar senarbetet samt benchmarkng. ntern tll grund lgga kunna

72 SOU 1998: 163 Blaga 4 69 Kvaltetsrevson, är ett kvaltatvt uppföljnngsnstmment mäter nställnngen tll engagemanget kvaltetsarbete samtlga enheter kassan. Instrumentet skall ses över ev. kompletteras med frågeställnngar har bärng den nya kval tetspolcyn. Skall genomas en gång om året samtlga enheter kassan. Resultatet lgger sen tll grund dalog åtgärds planer. Kan ses bl.a. en mätnng "kvaltetsaktvteten" organsatonen. Uppföljnngar enlgt Qbenmodellen, systematska uppföljnngsnstrument kvalteten olka ärendeslag. Ins fler fler områden. Skall användas modell uppföljnngsarbetet. Psykosocal arbetsmljömätnng, skall genomas årlgen november månad lgga tll grund åtgärder verksamhetsplan. Skall även lgga tll grund vssa centrala åtgärder då behov elgger samt uppföljnng enheternas arbetsmljö arbete. Kompetensanalys, mätnng uppföljnng bör prncp ske årlgen. Mäter utvecklngsbehov samt resultat nsa åtgärder hållande tll kompetensbehovet organsaton ndvd. Avsa resurser kompetensutvecklng, behöver utvecklas. Mätnng ledarskap, nstrument skall utvecklas. mätnstrument

73 1998:163 sou Blaga säkrngskassa allmänna Skåne läns Skåne FK Kvaltetsutvecklng fokus säkrade den alltd har V vårt arbete nnebär..... han ersättnng få den med säkrade den hjälper o tll har hon eller rätt behov olka deras efter säkrade våra möter 0 utsättnngar tllgänglghet. god säkrade våra erbjuder en 0 Styrdokument plform Skånekassans gemensamma säkrade, områden fyra grundprncper Innehåller grupperat : vår säkrngen uppdragsgvare / ledarskap medarbetare, samt skall följande också framkommer plformen I produkt. kostnadskvaltet, kompetens, kundorenterng, känneteckna oss...: helhetssyn frågasättande, etc. effektvtet, medvetande, 2005 Kundpolcy nom scenarer olka Beskrver n kassan projekt RFV:s Ett Mötet framtden. tänkas kan säkrade den ut med hur mötet se effektv En servce. tllltlg korrekt kvaltet, skall bygga tllgänglga skall kunna organsaton flexbel vara ärendeslag åtta det fnns F önskar. säkrade den det sätt n framtda mötet. vad beskrvna ser

74 SOU 1998:163 Blaga 4 71 Polcy säkrad Skånekassan Är en fortsättnng/djupnng RFV :s projekt kassan kommer under hösten arbeta fram en möte med den säkrade. ovan. polcy Skåne vårt Balanserat styrkort Är ett mätnstrument fokuserar olka områden verksam heten. Anger strategska målsättnngar, vlka framgångsfaktorer v hur skall mäta tror bättrar oss. Mätnstrument 0 Klagomålshanterng 0 Kundenkäter 0 Svarstder telefon

75 1998:163 SOU Blaga 4 72 med td rätt tjänst ut rätt V rätt bemötande nnebär... tder fastställda nom betalas ersättnng tll rätt ut ser o bestämmelser nformera regler klara bra om är 0 korrekt vänlgt säkrade våra alltd bemöter 0 Styrdokument plform Skånekassans gemensamma 2005 nom Kundpolcy Skânekassan säkrad Polcy ersättnng Rätt vad 1998:22 RFFS fnns anvsnngar de följer Innebär handfnns detta Utöver ärendehanterngen. ett kvaltet god ser också nnefar kvaltetsgransknngen t lngsprogram utöver mssbruk fusk åtgärder mot ex styrkort Balanserat Mätnstrument Genomströmmnngstder/handläggnngstder Stycktd 1998:22 RFFS enlgt Kontroller bemötande Kundenkäter anmälnngar Klagomålshanterng nkl JO/J K överklagande omprövnngar Antal

76 SOU 1998:163 Blaga 4 73 Vårt kvaltetsarbete är tjänster genomsyrar nbyggt samtlga det daglga arbetet våra nnebär..." o v utgår från vårt arbete är tll nytta v arbetar ständgt med bättrngar v utvecklar vår arbetsorgansaton säkerställa god kvaltet ett bra resultat de säkrade kompetens de säkrade Styrdokument Skånekassans gemensamma plform Polcys För vssa specfka ärendeslag Skånekassan kommer ha polcys vssa specfka t ex handkappområdet. underhållsstöd etc. ärendeslag Skånekassans polcy ohälsoarbetet Balanserat styrkort Mätnstrument Kvaltetsrevson Uppföljnng enlgt Qbenmodellen Flödesanalyser enlgt kvaltets effektvtetsnstrumentet, kompassen Kontroller enlgt RFFS l998:22

77 1998:163 SOU Blaga 4 74 rättssäkert, säkrngen handlägger V kostnad möjlga tll lägsta enkelt, nnebär..." nollfelsprncpen början från skall rätt göra effektvt uppstå ändå kan ett fel de åtgärdar ratonellt sätt. resursutnyttjande effektvt har ett Styrdokument plform Skånekassans gemensamma etfektvtetsprojekt Kvaltetsersättnng Rätt dag klagomålshanterng saknas Strateg styrkort Balanserat Mätnstrument effektvtetsnstrumentet, kvaltetsenlgt Flödesanalyser kompassen RFFS enlgt Kontroller admnstratonstd mellan Tdsredovsnngen gapet ärendetd stycktd Styckkostnad KlagomålshanterngGenomströmmnngstder/handläggnngstd er ändras överklagande omprövnngar Antal

78 sou 1998:163 Blaga 4 75 V utvecklar fortlöpande medarbetare tll ha rätt roll. vårt Kunnande, måga arbete våra ledare kompetens vlja präglar våra sn nnebär.. 0 o 0 v har ledstjärna ständg utvecklng ändrng arbetet v kombnerar våra säkrngskunskaper vår myndghetsroll kunna möta den säkrade ett professonellt sätt v låter alltd kompetenssörjnngen vara takt med behoven arbetar en lärande organsaton där allas kompetens tas tllvara utvecklas Styrdokument Skånekassans gemensamma plfonn Kompetenssörjnngsprogram Skånekassan Programmet beskrver vad menas med kompetensutvecklng, lärande hur kompetensutvecklng ska tll kassans syn en organsaton vad krävs utveckla lärandet. Tll hjälp fnns ett verktyg kartlägga socal kompetens, yrkes kompetens. organsatonskunskap omvärldskunskap. Inom programmet fnns fastställda kompetensprofler olka tjänster. Polcy ITstrateg Balanserat styrkort

79 76 Blaga 4 SOU 1998: 163 Mätnstrument Psykosocal mätnng Antal personal klarar ITkörkort Andel sa utvecklng resurser Gapet mellan kompetensbehov profl Kvaltetsrevson Mätnng ledarskapet lärande

80 SOU 1998:163 Blaga 5 77 r S ÅN LÄNS ALLMÄNNA FORSAKRINGSKASSA Projekt polcy säkrad Polcy säkrad Skånekassan Projektets uppdrag Projektet polcy säkrad har, enlgt drektven , haft uppdrag utfrån det centrala kundpolcyprojektet, ta fram ett slag tll polcy säkrad Försäkrngskassan Skåne. Projektet skall vdare utarbeta slag tll mplementerngsplan. Projektarbetet I projektgruppen har ngått BengtOlle Andersson projekt ledare, Ulla Elason, Lk Höganäs, Gunnel Gustsson, Lk Osby, Monca Rubn, Lk Krstanstad Ewa Sjöberg, Lk Mobla. Projektets har utgjorts valtnngslednngen. Ledstyrgrupp nngskonferensen har utgjort referensgrupp tll projektet. Därtll har funnts en referensgrupp med eträdare de facklga organsatonerna. I enlghet med projektdrektven har enheterna utsett kontaktperson tll projektet. Vssa enheter har valt ha flera kontaktperso ner.

81 1998:163 SOU 5 Blaga 78 enheterna tll Enkät aktvpågår det utsträcknng vlken bld dels syfte I en få dels Skånekasa, båda en de kundpolcyfrågor krng teter vktga satsa frågor är vlka uppfnng hetemas om enheterna. tll enkät nlednngsvs genomdes en Skånekassan, frågor de alla prncp behandlade 1997 kundenkäten Efter tllbemötande, dvs. säkrade, de med betydelse mötet har tll denna kopplng drekt gjordes kompetens gänglghet, etc., en frågeställnngen besvara om bland fck annat Enheterna enkät. vdtaga planerar eller vdtagt har enheten åtgärder vlka konstatera kan Projektet enkäten. resultatet anlednng med enheter. samtlga pågår aktvteter grad varerande det kundpolcyrapporten Centrala socalsäkhur beskrver Kundpolcy Projektet centrala Det perspektvet säkrade de skall möta rngsadmnstratonen säkrades från utgått de beskrvnngar dessa har Projektet också konsekbeskrver Projektet väntnngar. kr behov, arbetsmeså kundmöten dessa admnstratonen venser teknk arbetsorgansaton. todk, m m. centrala den beskrvnng Sammanfande kundpolcyn säkrng allmän admnstrera ger uppdrag Vårt är en kom Det skeden. gör olka lvets vara under genom trygghet kun Och behöver vll kunden tllgänglga när oss. petenta på. vll hon möta eller han det själv väljer sätt oss den få td över kunder våra tllgänglgheten mer skall öka V enkla Detta behov. gör särsklda med kunder genom

82 SOU 1998:163 Blaga 5 79 utveckla formerna kundmöten kunderna använda Självbetjänng kontakterna med oss. V erbjuder våra kunder möjlgheter alla nyttja sna rättgheter nom den all männa säkrngen, valfrhet genom Självbetjänng dygnet runt personlg servce när kunden behöver oss, ett bemötande hög kvaltet med respekt kundens ntegr tet rätt tll självständghet beslut präglas snabbhet rättssäkerhet, kunskap nformaton om rättgheter skyldgheter. Kundmöte har defnerats alla de tllfällen när en aktv hand lng leder tll en kontakt mellan den säkrade säkrngs kassan. Det nnebär både teknska personlga kundmöten har defnerats kundmöten. Det centrala kundpolcyprojektet har urskljt två prncpella typer kundmöten. Det är dels själv betjänng nnebär kunden ut stt eget ärende dels den kund betjänas en handläggare. Utnyttjandet modern teknk moderna organsatonssätt skall möjlgheter tll väsentlgt kortare handläggnngsge genomströmnngstder ökad tllgänglghet. Genom kundservcefunktoner, telefonsvar ntrodukton nternet kommunka tonsaltematv kommer delar arbetsprocessema kunna läggas över kunden. Detta kommer personalen sammantaget nnebära sättet arbeta ändras radkalt. Det kommer a med sg väsentlgt nya kompetenskr, behov delvs nya yrkesroller ändrade tyder. I rapporten beskrvs tre olka framtda kundmöten: tll barnfamljer. Vårdbdrag rehablterng. bostadsbdrag Projekt polcy säkrad har emellertd valt nte beröra frågor gäller arbetsorgansatonen, medarbetarnas kompetens

83 1998:163 SOU 5 Blaga 80 kompetensbehovet framtda det gäller det När teknkstödet. har Projektet projekt. andra frågor dessa behandlas ITstrategn säkmed den gäller mötet frågor behandla valt stället be tllgänglghet bland gäller frågor annat dvs. rade, mötande. säkrade de tll V är säkrad polcy grundprncper tll slag vssa fnns dag det konstatera kan säkrad polcy Projekt mellan enheter även olka mellan hållnngssätt skllnader otllfredställande. detta är Projektet handläggare. olka anser hållnngssätt gentemot medvetet har kassan vktgt ett Det är kashela hållnngssätt är gemensamt Ett säkrade. de bör Det anställd. varje vara känt accepterat är san bemötande lkvärdgt få skall säkrade oett den självklart hon eller möter. han handläggare vlken eller enhet vlken sett grundprncper polcy tll slag projektet lämnar l blaga I också vlka beskrver Projektet Skånekassan. gälla säkrad lämnar organsatonen ställer prncper dessa kr eslår projektet Bland åtgärder. tll slag annat mån vss även vad tllgänglghet utökad bemötande mål kassan anger tll möjlgheter utökade telefontder även framallt gäller men personlga möten. kommunceras skall kunna grundprncpema Projektet anser både nternt externt.

84 SOU 1998:163 Blaga 5 81 I säkrngskassan Skåneland går tllämpnng bemötande hand hand I centrum de säkrades önskemål står bemötandet det är vktgast kontakterna med kassan. Det bör där vara självklart Skånekassan bemötandet blr lka vktgt v tllämpar lagstftnngen rätt. I blaga två redovsas exempel från de frsvar säkrade g kundenkäten De säkrade redovsar här sn syn det be mötande de fått kassan. I exempelsamlngen tydlggörs också skllnaderna hållnngssätt mellan olka enheter handläggare. I blaga tre "För dskusson om bemötande" beskrvs tolv händel ser. Endast ett exemplen redovsas hur agerat. Syftet med dessa båda blagor är de skall utgöra underlag dskussoner enheterna om bemötande. hållnngssätt, ty der etc. Etk moral Skånekassan Etk moral tllhör de frågor har uppmärksammats under senare år, nte endast nom socalsäkrngrådet utan även samhället övrgt. Ett etskt moralskt hållnngssätt hör också nära samman med hur övrgt bemöter de säkrade. Även här är det vktgt har ett hela kassan gemensamt hållnngssätt. Projektet lämnar dock nte något slag tll underlag dskussoner om etska frågor utan kan konstatera så dana underlag redan har tagts fram centralt, vlket också har presenterats/dskuterats vd en de båda kasa, gemensam kon ferens september 1998.

85 82 Blaga 5 SOU 1998:163 V tllvaratar de säkrades synpunkter Förslag tll systematserad klagomålshanterng Försäkrngskassan Skåne bör präglas ständga bättrngar utvecklng nom alla områden. Det skall vara självklart de säkrades synpunkter tas tllvara detta bättrngsarbete. Projektet lämnar där flera slag både syftar tll underlätta den säkrade lämna sna synpunkter så kassan kan tllvarata dessa. Projektet eslår nandet en s.k. bättrngsbok där varje enhetschef regstrerar nkomna synpunkter en excelfl. Namnet bättrngsbok syftet, dvs. den skall vara ett vktgt n anger slag enhetens kassans bättrngsarbete. Naturlgtvs är det självklart v, den mån det är möjlgt. snabbt rättar tll eventu ella fel även ber om ursäkt när har gjort fel. Förslag tll lokal/regonal kundenkät Projektet gör bedömnngen det kan fnnas skäl komplettera den årlgen återkommande centrala kundenkäten med en lokal regonal enkät lämnar där slag tll hur denna bör utfor mas. Även va nternet Projektet har beskrvt vad bör ngå Skånekassans hemsda. Ett slagen lämnar är den säkrade skall kunna lämna synpunkter eller ställa frågor nternet emal.

86 SOU 1998:163 Blaga 5 83 Förslag om kundpaneler Ett sätt kartlägga kunders kr väntnngar är organ s.k. kundpaneler. I kundpanelema samlas ett mndre antal sera per utfrån sn erfarenhet, får sn de frågor soner. ge syn är aktuella ställnngstagande. Projektet eslår kundpaneler skall användas vssa tllfällga gränsade projekt syfte öka kundperspektvet kassans utvecklngsarbete. V bättrar tllgänglgheten öppethållande telefontder Skånekassan Projektet eslår prncp oändrade öppethållandetder. dvs. måndag kl tsdag fredag kl Däremot skall det utökad möjlghet tll tdsbeställda besök. ges Telefontden utökas kundtjänsten tll kl måndag fredag. Enheternas telefontd blr måndag kl tsdag fredag kl växeln kl Utökar kundtjänsten Skånekassan får fr.o.m. den l januar 1999 en gemensam kundtjänst gemensam växel med placerng mnst tre orter. dvs. utom nuvarande, Mobla. Lund Krstanstad, kan kund tjänsten utöknng skcket. även vara placerad annat lokalkontor när behovet är påkallad, exempelvs samband med pensonsut Tllgänglgheten ökar genom samtalen hamnar den växel eller den kundtjänst har kortast kö, osett varfrån man rnger Skåne län.

87 1998:163 SOU 5 Blaga 84 där Malmöhus län uppgfter få utökade eslås Kundtjänsten tll bostadsbdrag prelmnärberälcnngar skall göra även man tll pensonärer. bostadstllägg barnfamljer schemaläggnng sexveckors tll slag lämnar ar Projektet endast nnebär Schemaläggnngen kundtjänsten. betstden samtalsfrekvensen är tder under bemannad när kundtjänst är en komkontnuerlga tll möjlghet också låg. skapas Härgenom kundtjänsten. petensutvecklngsnsatser telefonkulturen Förbättrar Skånekassan. telefonkultur slag lämnar Projektet Skånekasa båda de Polcydokument har Skånekasa båda de polcydokument flera fnns Det uppdrag. säkrads polcy tll projekt anknytnng eslår detta projektet 1200 fk Hembesökspolcy po 0 Skånekassan. gälla skall lcydokument eslår projektet 1100 fk Försäkrngspolcy Kundpolcy 0 områden behandlar upphör. De polcydokumenten samma grundprncper. tll slag projektets säkrad polcy Implementerng säkrade våra så skall här det möta Om är är överens om säkbland de väntan Det så plktar detta. framtden är en nödvändghet därmed rade en

88 sou 1998:163 Blaga 5 85 skapar ett enhetlgt hållnngssätt nom Skånekassan har en samsyn dessa frågor. Kundpolcyn socalsäkrngsadmnstratonen nnebär mycket mer än frågan om hållnngssätt, tyder, bemötande tllgänglghet. Utökade möjlgheter de säkrade möta oss, samtdgt får väsentlgt ändrade teknkstöd, på verkar hela vårt sätt arbeta. Det påverkar vår arbetsorgansaton vårt behov kompetens. Som framgår ovan har projektet valt nte behandla frågor om arbetsorgansaton kompetens bland annat den anlednngen vssa dessa frågor behandlas andra projekt. exempelvs kompetenssörjnngsprojektet. så Vad har v gjort 0 Som ett led mplementerngsfasen har alla anställda Skånekassan under hösten 1998 nfonnerats om kundpolcyn bu sness case. Enhetschefema Skåne projekt polcy säk rads kontaktpersoner har nfonnerats vd konferenser. Enhetscheferna kontaktpersonema har också blvt nformerade om det arbete har bedrvts projekt polcy säkrad. Vad bör v göra 0 Projektet eslår projektrapportema presenteras samlat enheterna början år 1999 ett lknande sätt kundpo lcy busness case har presenterats under hösten Grundprncpema bör anslås alla lokalkontor tllsammans med handläggnngstdema de härgenom skall bl kända även allmänheten. Projektet eslår slaget tll grund prncper ngår en del Skånekassans gemensamma pl form ersätter tdgare skrvnngar. Plformen bör utges pocketformat ges tll alla anställda. 0 Kontaktpersonema projektet bör början år 1999 samlas under en dag dskutera dels de etk moralexempel

89 86 Blaga 5 SOU 1998:163 presenterades konferensen den 10 september 1998 därefter har dskuterats enheterna, dels dskutera de tolv exempel med kopplng tll bemötande projektet redovsar blaga 3 tll denna rapport. Även dessa exempel bör dess nnan dskuteras enheterna. Syftet med denna konferens är skapa ett gemensamt hållnngssätt nom Skånekassan. Exempelsamlngen bör även dskuteras en lednngskonfe rens. 0 Centralkontoret bör lkhet med vad gäller ansvaret har en lkvärdg tllämpnng lagstftnngen, även ta ett ökat ansvar får ett gemensamt hållnngssätt nom Skånekassan säkrngskassan Skåneland går tllämpnng bemötande hand hand. Frågor om bemötande etk moral bör, ett led detta ansvarstagande. ges ökat ut rymme, bland annat fnnas med ett naturlgt nslag konfe rens utbldnngsverksamheten. 0 Det är vktgt det skapas utsättnngar uppfylla de kr ställs kundpolcyn, slaget tll grundprncper etc. Projektet anser exempelvs arbetsmljön har stor betydelse hur bemöter våra säkrade. 0 Att skapa en god telefonkultur är vktgt, nte mnst ur den säkrades synvnkel. Projektet eslår möjlgheten n skaffa bärbara telefoner utreds snarast. Dessutom bör de perso ner har en edömlg telefonkultur uppmärksammas belönng få delta socalsäkrngsstämman hösten 0 Det centrala kundpolcyprojektets rapport fortsa utvecklngsarbetet Skånekassan. bör användas Exempel härpå beskrvnngen framtda kundmöten bostadsbdragsären den, Vårdbdrag rehablterngsverksamheten. det är

90 SOU 1998:163 Blaga 6 87 SKÅNE LÄNS ALLMÄNNA FÖRSÄKRINGSKASSA Centralkontoret v Ronny Andersson, Damm Personnr/dnncnr j Projektet Ohälsosälcrngarna analys Uppdraget Projektets syfte är krtskt granska pröva vårt sätt arbeta med ohälsosäkrngama samt lämna slag tll nya effektvare metoder angreppssätt. Arbetet bör resultera ett handlngsprogram FK Skåne. Förelggande analys utgör sta steget projektet ska efter dskussoner vd lednngskonferens fastställas därefter tll sammans med resultatet kvaltets effektvtetsprojektet Kompassen utgöra grund handlngsplanen. Då det är vktgt ta tllvara vad kommer fram vd sammanställnngen workshopama krng ohälsoområdet nom projektet Kompassen har tdpunkten leverans handlngsplanen flyttats fram tll januar I analysen ges en generell bld över stuatonen nom framallt den samordnande rehablterngen medan andra säkrngsmåner behandlas mera sparsamt eller nte alls. Problemen kan självklart varera omfnng mellan olka lokalkontor beroende flera faktorer t ex kontorets storlek, befntlg kompetens samt strukturella faktorer arbetslöshet, nvandrargrad m m.

91 1998:163 SOU Blaga 6 88 Projektorgansaton led proj Andersson, Ronny Projektgrupp: Andersson Kerstn Ekström Brtt Inger FrostResnert Lena Gunnarsson RoseMare Hlner Yvonne Nlmarker Roland Bo Petersson Dalby enhetschef, Bjerstedt. Lars Referensgrupp: Helsngborg AMIchef, Bjömberg, Stellan socalchef, Bjuv Jartsell, Bengt Krstanstad Lasarettet, överläkare Leden, Ido kundpolcyprojektet. Munther, AnnChrstne RFV SACO FF Facklga representanter, Andersson BengtOlle Styrgrupp: Nlsson BertOve Thorén Sw Thuln Rolf enhetschefer 2 rehablterngshandläggare. 13 har dessa Utöver analysarbetet. medverkat olka Malmöhus sätt SUd lokalkontorsträffar antal vd frågan dskuterats har Dessutom ett Vd månad. september under styr SUd arrangerat fnns problem de särsklt belystes Malmö gruppsmöte kommun. Malmö RFV:s sklda antal använts har t Vdare rapporter ex ett Kompetensutvecklngs Kundpolcy Statskontorets rapporter, säkrades den Hedes Anders 2005, nom projekten rapporter om uppföljnngar säkrngskassan. med kontakterna vd upplevelser dalogkonfe SGIuppföljnngar Qufar Qubar, form samt september 3 lednngskonferens den Vd Malmöhus. prerenser

92 SOU 1998:163 Blaga 6 89 senterades upplägget analysen den 28 oktober redovsades elggande rapport. Bakgrund I rehablterngsutrednngen 1988 lämnades antal slag tll ett hur rehablterngen framgent skulle bedrvas. I slagen angs bl a 0 begreppet rehablterng skulle defneras 0 skyldghet arbetsgvare övrga rehablterngsaktörer klarlägga behovet rehablterng 0 säkrngskassan skulle ett samordnande ansvar rehab lterngsarbetet 0 säkrngskasa fck möjlghet köpa yrkesnrnktade rehablterngstjänster Ytterlgare ett antal slag frarrlades kasas arbete med rehablterng fastslogs prop 90/9l:141 vars nnehåll fortfarande är basen kasas arbete med rehablterng. Detta var utgångspunkten kasas ökade ansvar rehablterngsarbe tet. Vd denna tdpunkt var den samhällsekonomska stuatonen fortfarande gynnsam. Detta gjorde kasa stort sett fck de resurstllskott efterfrågades klara det utökade uppdraget. I början 1990 talet efterlyste Rkssäkrngsverket nya grepp bekämpa ohälsan. Malmöhuskassan blev utsedd vara en sökskassa erhöll ytterlgare 34 mljoner extra medel rehablterng. Ett stort antal personer flyttades från andra säk rngsrnåner arbeta med rehablterng. Försöket föll väl ut enlgt kassans egen beräknng sparades 88 mljoner kronor. Under söksperoden skapades ett engagemang rehablte rngsarbetet organsatonen. Krstanstadkassan dåvarande Malmökassan bedrev också antal framgångsrka ett projekt.

93 1998:163 SOU 6 Blaga 90 kraftgt arbetslösheten geökade 1990talet år n Några Efter arbetsmarknaden. skedde strukturändrng nomgrpande ändrng successv skedde åren framgångsrka nledande en de rehablte entusasmen ökade. Ohälsotalet rehablterngsarbetet. nom satsnngar antal tll sök ett nya rngsarbetet trots tog, frågasätts rehablterng med arbete Försäkrngskassans kasa. samverkanspartners våra statsmakterna både allt mer nu säkrade. våra många även men säkandra från sklt nte ska Rehablterngsuppdraget ses sjukpennng sjukbdrag, m. tdspenson, m rngsfönnåner ändhär har reglerna även tllämpa stuatonen Reglerna arbetslösheten ökande den med samband I l990talet. under rats dagar antalet mnskade ersätta ersättnng regler ändrade åter öka. tden allra den under senaste år antal dramtskt ett sjukfall. pågående 520 totalt 18 "Skånekassan" hade 1998 Under lokalkontoren handläggare gjord uppsknng Enlgt kor % Hässleholm Helsngborg Krstanstad, var bevaknngs/utrednngsärenden % 65 dagar. 29 än tare ärenden utgjorde var 20 % andelen resterande den Enlgt 2. l Blaga rehablterng samordnad emål ohälsonom verksamma årsarbetare 383 uppsknng är samma dessa årsarbetare. Av antal totala Skånekassans 20 % området rehabsamordnad med årsarbetare, 100 ungefär 25 %, arbetar ca lterng. utsättnngarna konstateras Sammanfnngsvs kan under ohälsoområdet har nom verksamhet effektv bedrva en lyck Har gven. här Frågan är ändrats. dramatskt l990talet takt metoder arbetssätt kompetens, våra resurser. ats anpassa utvecklngen med

94 SOU 1998:163 Blaga 6 91 Förstå, kunna vlja I vår analys har dentferat en mängd olka problemställnngar påverkar vårt sätt arbeta nom ohälsoområdet. Det har vart externa faktorer t ex olka målsättnngar hos olka myndg heter, mnskade resurser. ett stort antal arbetslösa, ändrad dagnosbld, komplexa ärenden, antalet lönebdragsanställnngar har mnskat. Vad gäller de nterna orsakerna har dentferat bättrngråden vårt hållnngssätt den gentemot säkrade, lednng styrnng arbetet. otydlgheter uppdraget, arbetssätt metodk, kompetensbrster m m. För få struktur överskådlghet analysresultat kan ofta en teoretsk modell vara användbar. Inom den samhällsvetenskaplga forsknngen har frågan om mplementerng utgjort ett centralt forsknngråde under senare delen 1900talet. V, d v s säkrngskassan, betraktas en tllämpare/genomare pol tskt fade beslut enlgt detta perspektv. V har genoma de statsmakten fade besluten fonn lagstftnng m m. Iluvudfrågeställnngen mplementatonsforsknngen är: var genoms nte fade beslut enlgt ntentonerna Ett sätt studera detta har presenterats professor Lennart Lundqust. Han lyfter där fram tre begrepp: stå, kunna vlja. För tllämparen, fortsättnngsvs kallad säkrngskassan eller v, ska ha någon möjlghet genoma besluten krävs v står besluten. Problem uppstår här då dessa bygger poltska kompromsser. är formulerade ett otydlgt sätt, nnehåller motstrdga målsättnngar m m. I begreppet kunna häns sådant resurser form pengar, personal teknk men även kompe tensen är här görande. Det tredje begreppet vlja handlar både om organsatonens ndvdemas värderngar hållande tll uppdragsgvarens ntentoner. Det är nte ovanlgt det organ satonen formuleras målsättnngar, mer eller mndre uttalade, vker från uppdragsgvarens. De ensklda ndvdemas verklghetsuppfnng värderngar ofta andra är än uppdragsgvarens.

95 1998:163 SOU 6 Blaga 92 redosammanfande nedan följer Utfrån begrepp dessa en tre synpunktema uppmärksammade analysarbetet alla de vsnng vad koncentrat Redovsnngen är ohälsouppdraget. ett vlka slutsatser projektgruppens med slutas om framkommt handlngsplan. kommande åtgärda vktgast problem är Förstå fortfarandet fnns td längre uppmärksammats frågan Trots en rehablterngsuppdraget. gäller vad otydlgheter del hel de en också defntoner uppdraget både själva Otydlghetema men ser samordrehablterng, arbetslvsnrktad så olka begrepp anställnngsbar arbets arbetsmåga, rehablterng, m nad RFV nom bekräftas detta oklarheter fnns det Att m. två delproohälsoornrådet har åtgärdsplan startat en ramen rehablterngsuppdraget precsera uppdragen med jekt Oklargrundläggande begrepp. defnton fnna gemensam en fnna svårgheter gvetvs med strateuppdraget heterna rehablterng. effektv arbetssätt metoder, ger, en Strabeskrvs rehablteraren säkrade den mellan Mötet 2005 Utvecklngsprojektet kompetensutvecklng, teger följande sätt: "rehablterngssamordnaren", specalsten kunden "Här möts rehabltehur görande mötet/mötena personlga är där det stöder. det teknken kan fortskrder rngsprocessen vara tllfället." lämplg just plats den är Mötesplatsen är kan rehablteraren fungera krävs ska detta För möte a utsättnngar olka männskors kunskapen använda stå om konflkter. hantera empat vsa behov samt konstateras 97, kan Köp tyvärr uppföljnngar, sklda I t ex får allvarlga konmåga. Detta denna har rehablterare nte alla beslutsprofortsa lyckas den möjlgheterna sekvenser

96 SOU 1998:163 Blaga 6 93 cessen osett om det gäller rehablterng eller beslut om sjukb drag/tdspenson. Värst är det den säkrade vssa fall t 0 m kan känna sg nedrad mötet med handläggaren. Då har en samordnande roll rehablterngsprocessen är det stor vkt känner tll andra myndgheters verksamhet målsättnngar. V måste också respektera andra yrkesgruppers kompetens känna ståelse de lk har olka reolka strktoner ta hänsyn tll. I projektets kontakter med rehablterare vd dalogkonferensema framkommer denna ståelse respekt nte alltd är handen. Det brster också bland kunskaperna om vlket uppdrag andra myndgheter har vlken kompetens där fnns. Självklart gäller denna problema tk även omvänd ordnng. Ett exempel detta den är regonala överenskommelsen mellan säkrngskassan länsarbetsnämnden. På grund a sklda målsättnngar mellan myndgheterna, oklara defntoner brs tande ankrng råder fortfarande vss oenghet mellan myndg heterna hur de arbetslösa sjukskrvna om ska rehablteras. Vd projektgruppens kontakter med rehabhandläggama dalogkonferensema har det framts synpunkter på styrnngen lednngen rehablterngsarberet. Detta har gällt brstande styr nng uppföljnng kontorslednngen om hur rehablterngsresurserna används. Att nformaton från lednngsträffar, tema dagar, funktonsträffar m m nte s vdare den utsträcknng är önskvärt. Att överenskomna handlngsplaner nte genoms bland nte ens är kända ute kontoren. Från handläggarna efterfrågas också tydlgare prorterngar från kassalednngens sda. Det tycks således fnnas ett ganska stort behov man från lednngens sda blr mer aktv nom rehablterngrådet. Utan styrnng stöd från lednngen känner sg rehablterama övergvna har svårt både stå sn roll känna säkerhet stt arbete.

97 94 Blaga 6 SOU 1998:163 En källa tll rrtaton hos handläggarna är de uppföljnngar annan kvaltetsgransknngar genoms. Här är det synnerlgen vktgt dessa motveras ett tydlgt sätt så handläggarna ser dessa något tllbaka utvecklngsarbetet. Uppföljnngar ger gransknngar ska medarbetarna upplevas en del en lä rande organsaton. Krtken ser också det sätt vlket uppfölj nngarna görs. Allt mycket td går regstrerar doku mentera. Behovet.ett välfungerande teknkstöd är uppenbart. Kunna 1994/95 27 %. Som ovan nämnts nom ohälrådet. ett Lokala Som stöd arbetet. ett S nämnas. fnns betydande krtk mot befntlgt Ieknkstöd Detta upplevs mer en belastnng än tydlgt exempel teknkproblemen kan Vd projektets kontakter med handläggarna samband med dalogkonferensema har det framts synpunkter resursdel nngen tll ohälsoornrådet synnerhet rehablterngsarbetet. Man vd de genomda personalrnnsknngama har reha anser blterngrådet drabbats särsklt hårt. Inte bara genom själva neddragnngarna utan också genom en del handläggare saknar den rätta kompetensen omplacerats tll rehablterng rådet. Enlgt Malmöhuskassans årsredovsnng 1997 svarade verksamhetrådet Åtgärder mot ohälsa 19 % de totala admnstratonskostnadema. Motsvarande andel var % Ett betydande problemområde ett känslgt sådant är kom petensfrågan. Relatvt många saknar tllräcklga grundläggande utsättnngar arbeta med rehablterng. Hur många vet nte då krprofl har saknats några utvärderngar nte är geframkommer nomda. I gransknngar rehablterngsärenden a brstande måga fa beslut rörande sjukpennngrätt. tdspenson m m. Det saknas även tllräcklga säkrngs mässga baskunskaper nom de olka säkrngrådena vlket

98 SOU 1998:163 Blaga 6 95 hämmar mågan se tll helhetsblden. Ett antal handläggare arbetar med rehablterng har nte erhållt tllräcklg grundutbldnng nom ohälsoornrådet. Det fnns även brster den pedago gska mågan. Skälen tll detta är många. Omfande omplacerngar des vd genomandet den s k Kampen mot ohälsan, senare tds personalrnnsknngar har medt omplacerngar krtken genom mot ohälsoarbetet har vart stark. Allt detta har bdragt tll de prokompetensornrådet. Det har dessutom blem dag har nom sak nats tydlga krproñler vlken typ kompetens krävs fungera rehablterngshandläggare. Ett fjärde problemområde, tll vss del är kopplat tll kompetensfrågan, är arbetssätt arbetsmetodk. Detta är nte särsklt vånande då det, motsats tll den medcnska rehablte rngen, saknas konsensus om vlka metoder ska användas vd olka stuatoner. Här krävs utvecklngsarbete både lokalt, regonalt centralt. V behöver också bl bättre ntera forsk nng ta tllvara den forsknng trots allt fnns nom området. Mer anmärknngsvärt är dock också uppvsar brster den säkrngsmässga valtnngsrättslga handläggnngen. Enlgt RFVzs, Statskontorets våra egna uppföljnngar framkom mer brster dokumentatonen beslutsunderlagen. V har, enlgt JO, brster vår nformatonsskyldghet tll de säkrade. Otllräcklga sgutrednngar har medt felaktga sgplacerngar. V är otydlga kommunkatonen med den säkrade bland dålga ställa kr säkrade arbetsgvare, de fall detta är befogat. när En fråga har uppmärksammats analysen är hur utnyttjar möjlgheterna tll köp tjänst. I takt med utsättnngarna lyckas rehablterngsarbetet sämrats uttnyttjas möjlgheten tll köp tjänst allt mndre. Dessutom har köpen ändrats tll färre

99 96 Blaga 6 SOU 1998:163 aktva vlka åtgärder får del fler utrednngar. V nsatserna vlket vet dessutom lte resultat de leder tll. om I rehablterngsarbetet är, vd sdan den säkrade, arbetsgva vår vktgaste I vår analys har a följande problemom ren resurs. råden dentferats Blaga 3: då kassan konstaterar säkrad klarar "annat arbete" 0 en nte den ordnare anställnngen, sägs ofta den säkrade men upp eller tvngas säga upp sg själv 0 det fnns kunskapsbrst hos arbetsgvaren om vnsterna med re 0 hablterngsarbetet större arbetsgvare börjar bl centralstyrda rehablterngsarbetet följd närheten med lokalt dålg saknas struktur Vlja De senaste årens ganska starka krtska röster mot vårt sätt arbeta nom rehablterngrådet har negatvt påverkat det enga gemang den stolthet handläggarna har känt stt arbete. Detta påverkar gvetvs utsättnngarna göra en bra nsats stt arbete. I en del fall har handläggaren nte tllräcklg ståelse eller respekt den lagstftnng styr handläggnngen. Det ekommer enstaka fall handläggaren ser rehablterngsärendet mer en prvat affär mellan sg den säkrade än en process omgärdad med lagstadgade rättgheter skyldgheter både den säkrade handläggaren. Ett projekten nom RFV:s åtgärdsplan nom ohälsoornrådet har syfte studera vlka orsaker fnns tll var lagstftnngen nte följs. Fakto rer otydlg lagstftnng, brstande kunskaper ståelse hos handläggaren men även eget tyckande kan här spela n. Försäkrngskassan lterngsnsatser får bland krtk hur drar n våra rehab bl a stude hur delar sjukpennngrätten

100 sou 1998:163 Blaga 6 97 A Hetzler. Det är synnerlgen vktgt våra personlga värde rngar nte styr vårt professonella arbete. Postva sdor Syftet med analysen har. enlgt drektven, vart krtskt granska ohälsoarbetet rapporten präglas där problemen nte tjänstema. Det är vktgt ser problemen bätt rngsornråden. V får nte nta en svarstyd där nte vll se de problem faktskt fnns. Men det är också vktgt framhåller de postva delarna arbetet. Samordnar rehablterngen tll antal ndvder. ett ston Ger ersättnng tll ndvder med behov. Gott samarbete med myndgheter arbetsgvare Tendenser tll bättrad kvaltet. Fnns fortfarande många engagerade kompetenta medarbetare. Slutsatser Det är ännu tdgt ta defntv ställnng tll vlka problemom råden är de mest centrala åtgärda. Projektgruppens analys ska st kompletteras med enhetschefemas synpunkter med resultatet analysen nom effektvtets kvaltetsprojektet Kompassen. Utfrån den analys genomt vll dock särsklt framhålla några problemområden strategska. Ska lyckas med fnna nya metoder arbetssätt effektvsera ohälsoarbetet bör kraftsamla krng följande fyra områden: 0 Tydlggöra Kompetensutvecklng rehablterngsuppdraget Förhållnngssätt gentemot den säkrade 0 Aktvare stöd styrnng från lednngen alla nvåer

101 1998:163 SOU Blaga 6 98 det vsar är handlngsplaner genomande Vår erfarenhet aktmånga allt genoma omöjlgt, nte svårt, säga områdena fyra eslagna de där genom V vteter. menar under peroden stegvs s arbetet Fortsa lokalkontor samtlga kommer november oktober Under ska Analysema ohälsoområdet. nom ärendeprocesser analysera där Vad december den Workshop vd presenteras då dessutom V ska vår analys. komplettera ska preframkommer rehablterngshandläggare samtlga vår analys sentera handlngsplan. kommande synpunkter tll något nbjuda sätt projektets nom ska processanalysen komplettera ramar För rehablterngshandläggaensklde den hur analys genoma en a dehandläggare låta 20 V ska td arbetet. sn använder ren utvald slumpmässgt under aktvteter sna dagbok taljerad över en arbetsdag.

102 Statens offentlga utrednngar 1998 Kronologsk tecknng Omstrukturerngar besknng. F årslagommmuntet prvleger vssa. Tänder helalvet fall enöversyn. UD. nyttersltmngssystemvuxentandvård. for 30 Utlandsstyrkan. Fo.. Valtlrdensgenusanskte. A..Detgållerlvet. Stödvårdtll barn Månpassar alltd Nvåorgansato fka ungdomarmedpsykskaproblem+ Blaga.S., processer medexempel frånhandeln. A. Råttssåkerhet. vårdbehovsamhñllsskydd vd. Vårtlv kön Kårlek,ekonomska resurser psykatrsktvångsvård.. maktdskurser. A. Hstora. ekonomforsknng...tyrnaktenårdnmmytenomdetratonella Femrapporteromdrott.ln. arbetslvet detjåmstllldasverge.a. Företagare medrestarbeumrmåga. Översyn. rörelse tllsynsregler forkollektva Förordnngar tll mljöbalken. + Blagor.M... säkrngar. F ldentñerngdenttet dgtalamljöer. 9 A" obolreklam.marknadsngalkoholdrycker Referat frånenhearngden12november1997. Systembolagets produkturval. ITkommssonears rapport 4/98.K. Integrtet Effektvtet skebrott F. Denframtdarbetsskadesåkrngear.. 10.Campus konstu. Vadfårv pengarna Resultatstyrnng. F. ståendeutbldnngarmedstatlgtllsyn statsbdrag tll vssaorgansatoner nomdetsocala. nomolkaområden. U. området. Självdeklaraton kontrolluppgñer 39 Detfnsksvenskagrnslvssamarbetet. M.. enkladefaranden. F. 40 BROTTSOFFER.. Säkrarekemkalehanterng. F6 Vadhargjorts VadbörgörasJu E pengaṟ nrngsrlttslgafrågor. F. 41. läkemedelsnformaton lör alla. Grönanyckeltal Indkatorer ettekologskt 42.Forsvarsmakugemensam utbldnng hållbartsarnhålle. M. framtdakr. Fo. P Nåråskterblrhandlng.Enlcunskapsövcrskt om 43. HurskallSvergemåbättre bemötande personer medfunktonshnder. S. stastegetmotnatonellafolkhälål. Samordnng dgtalmarksåndtv. Ku. 44. Ensamladvapenlagstñnng. Ju. Engräns enmyndghetf. 45. Sotnngframtden. Fö. IT regonalutvecklng. 46.Ombuggnngandrahemlgatvångsmedel. Ju. 120exempel frånsvergeslån K. 47.BulvanerannatJu. N ltkouunsonens hearngomnfrastrukturen 48.Kontrolleradêgas dgtalameder.andrakammarsalen. ntervjuer medpersoner medfunktonshnder. S. Rksdagen K. 49.Konsekvenser taxfreetbrslljnngen vecklas h Problemmednbäddade, systemnzoooskftet momeu.k. Hearnganordnad IT kommssonen I S0.De39stegen. Lkemedelsutrednrtgar under samverkan medlndustrlörbundet Statskontoret 1900talet annat underlagsmateral tll K. Läkemedelvård handel.sou1998:28. N Fösäknngsgarann. 5 Vuxenutbldnng lvslångt. lårande. Ettgarantsystem tbrsäkrngsersättnngar. F. Stuatonen nunderstaåretmed F Statenexportfrnanserugeu. N. kunakapslyñet. U. FakeradmnstratonenEUperrpektv. ett Utstatonngar tagare. A. Översynñskeradmrnstntonen rn.m. Jo. Ta vara möjlgheterna Östersjöregonen. N. NV Trestäder.Enstorstadspoltk lörhelalandet Huroffensv. ltanvandnngkanskapatllväxt + 4 stblagor. mndreetag.ettrådslaganordnat 26. Frånhembrntll Maraklnken. ltkonmssonenuppdragkommunkatons faktaomungdomar svartsprt. departementet Nrngshandelsdeparternentet 27.Nyalednngsregler bankaktebolag lndustrtörbundet. törsakrngsbolag. F. Rotundan. Rosenbad Läkemedel vårdhandel. Omensäker. flexbel Demokratns räckvdd. D tatonfrånett samordnad låkcmedelssörjnng. semnarum. Demokratutrednngens skrftsere. SB.

103 Statens offentlga utrednngar 1998 Kronologsk tecknng S6. Avdragökadelevnadskostnader vdtjänsterna 83.DUKOMDstansutbldnngskommttén. Pl dstansutbldnng. undervsnng larande. tllñllgt arbete. kostnadseffektv dstansutbldnng. U. 57.DUKOMDstansurhldnngskornmrten Utvlrdangdsrannrthüdnngsprojekt med 84.DUKOMDatansutbldnngskommtrén Flexbel utbldnng dstans. U. ltstñd. U. Fyraframtdascenarer. B5.AttrñstarnedhInderna.0mstorm6wn. 58. lt natonalatamen. K. folkourostnngar drehdenoknt Schwez ltkomnasonena rapport 6/98. S9. Raddnngstjlnnen Sverge SB. 86.Utvecklngssamarbete rlttsoundet. RäddaSkydda.F6. KrngHallandsåsen. M. Östeuropa. Ju Sverge. Jo. 37. F. Lvsmedelstllayn.Kampanjmedkunakaperkanslonom 88.Domaren Berednngsorgansaconen karnfallsonrñsmngen Mall komrmrn1997. M. uthldnngarbetsdelnng, MotalaJournalsternaa slöjanden 89.Grqpet Vandaenregonsutvecklng. 3 Engodam: etk.demokratunednngena skrftse Rapport frånsöderhamnskornmtten N. llaarnas 90.Steget the. Nedslag detlokala re.sb. tllgänglgnformaton. brottsebyggande arbetet. Ju. 3 Blue mer Srnafaretagsdelegatonens N. 91.Nyagreppkorrnnunal nyelsen rapport rnpetens 3 Nyatder. lörutsatmngar... utvecklng. In. nya ltkommssonens 8/98. K. 92. Godadéeromsrrübretagsamverkan. rapport FUNKIS funktonshndrade elever skolanu. Smalöretagsdelegatonens rapport N. vgñslagen. S. 93.Kaptallöraotjnng tll småetag. Kmskapsllget krnfallsonndet 1998.M. Småetagsdelegatonens rapport N. Lnrplghesprövnng personal nom 94.Forslagakatalaog". lörskoleverksanhet. skolaskolbarnomsorg. U. Småmretagadeleganonens rapport N. 95. Föratarkx skyddskogsmark nanrrvlrwd. M. 70.Skolan. IT detlvsllngalärandet. anordnad Utbldnngsdepartementet 96.Nm " Rksbanken lntermrappon UD. Hearng Rosenbad Görharntll medborgareombarndemokrat ftkommsaonen. ltkotnnnnssonens rapport 7/98. K. underdootalet. SB. kornmnalarevsonenettdemokratskt 98. Konknrrenslagens regleromlbretags 71.Den kontrollnstrument. ln. koncennanon. + BlagaN. 72.Kommunala frnanafbrbund. F. 99.accepteraBetnkandefråndennatonellasam Mangfald ntegraton Ettframtda ordnngakonmttealörenropalretmot ln. 73. Organsatoner. tll nvandrarnas 100. Harrassmen tagtslutnu Blagatll betankande systemstatsbdrag mfl. ln. fråndennatonellasamordnngskommtten rksorgansaton 74. Styrnngen polsen. Ju. Europaåret motrassm. ln. lol. Detungarnedborgarskapet. Dokumentaton frn 75.Djurñrsök. Jo. 76.Idrottmotonlvet.Statenstödtll drom ettsunnarurn. SB. rörelaen frlumlvetsorgansatoner. ln Lekrnannasryrexperternas td.dokumentaton 77.Kompetens smafbreug. Srnletagsdeleganon En ettsemnarum. SB Bemktgandvderna. Omdomstolarna. lagen ensrapport N. ñarntden. Smlfbretags dendvduellarltghetema Sverge. SB. 78.Regelbrenklng 4.N Arbetsgvarens rehablterngsansvar. S. deleganonens rapport utvecklng Mnskareglerngen kommuner landstng. 79.TI regonal Erfarenheter frn trehearngar under nur: n ltkounnmssonem rapport IC 106.Unga ohllsoörshngen. 80.BostadsrlttuegaterJu. Td aktvtetutvecklng. 81. Anvlndnngen vssastatshysphn. mm. SB Frlrnjandelagen enöversyna. 82.Forslhngsfbrenngarett reformenregelsystem 108. Analysera mera. Jo. F.

104 Statens offentlga utrednngar 1998 Kronologsk tecknng 109. Rlnsnfonnaton lt. Rapport fråntv sem 140. Effektvtetkvaltet rvlngsvrden. Forts narer ltkomrnssonens rapport utvecklngstatens nsttutonssryrelse SS 10/98.K. + Blagedel. ll0. Makesarvsrllt.dödsbobrvaltare dödtbrkla 141. Medlng lönebldnng. + Blagor. A. rng.ju Nysvensk ñlmpolk.ku. lll. Eplkt. An sakra detelektronskakulturarvet U EntryggareSverge. Ettgemensamt systernbr H2.Resurser pålkllkor U. moblkomnnnkaton K. ll3. l GodTro. Samhället nyandlgheten Automatspel. F. ll4. Svenskan EU.Hurv kanfrlmjakvalteten de 145.EUendemokratprojekt Dokumentaton frn en svenska EUtexternaSB. semnarum. Denaokratutrednngeau skrftsere. Il5. Ds bem A. SB. 116.Stoppreglerna F FrånMagnaChartatll Moonerna. Omlobbnng l 17.Utgår USA.EUSverge. Dernokratunednngens l 18. SustanableSweden asuccess story. shhsere.sb. Möjlgheter hnderennternatonalserng 147.Effektvare hanterng EUzsdrektsnbd lll ensvenskt mljöanpassat närngslv. jordbruket. Jo. + Blaga.N Rkstrafkenvssaprncpfrgor.K. 119.Kommunal uppdragsverksamhet 1998.ln Artbldañrsbngskassa Vlstn Götaland. 120, EñefevandepersonEn anpassnng tll detrefor 150.Utvdgat halanskr omfandeverksamhet merade :da onssystemet. kommunalamrerag. ln. l2l. Arbetsmrhallanden, tyder Kosnadsuljlmnng kommmer landstng. professonella: mötenmedpersoner rned Enöversynstsbdrags utjämnng: ñrnktonshnder. S. sysmemet. + Blagaln. 122.Epengarcvlrlnslgafrågor F. 152.Vndkrañen energkälla mm enren u: pns.m. 123.Folkrltslgstatusrum. F6. lslhurskallrnanñnanserlürdendet 124. Demokrat pl europesk nvå Demokrat glohalserade ltsamhllletensamtal omt utrednngens slcrñaere. SB. utvecklngoffentlgekonomanordnat lt 125.Statens museer Br vlrldskultur.ku. kornmssonen F50.Rotundan. Rosenbad. 126.Besknng urantaxfree.f. ITkommssonens rapport K 127.Tullagenserklaganderegler n.rn. vden 154. OAS frarrndea omorgansatontullverketf 155. Lokalademokntexperrnent exempel 128.Forsknngspolnk. U. analyser. Demokranunednngens slcrñsere. Ju. 129.Svensksjofartsnrnghotmöjlgheter. IL 156. Alkoholpoltkens rnedelinsel 130.KlrnfallSäkerhet. Rapport frånert parthandel medsprtdrycker. vnstarköl. S. semnarumomsakerhetsanalys slutörvarngen 157.Bogafordonsbränsle. N. anvntkambrnsle. M. l58. Attkomma oljeutsllppenil l3l. CSN Enmyndghetständgändrng.U Kassaservce. F. I32.Engransknng Estonakatasuofen dess 160.Reglerngtllsynbanker kredt Rljder. K. rnarknadstöretag. F Godetkpånätet. ltkornrrussonens rapport 161. P margnalen. Enntervjubok fransocalrjlnst 11/98K. utrednngendemokratuuednngena skrftsere. Ju Läsarna demokratn ettbrevtll detllsande 162. Vlgtnñkregstrerng. K. Sverge.SB. 163.Bldandet Skånelnsallmännaskrngskassa Dornstolsorgansadonen sammanställnng grundmateral frn 1995arsDomstolskornmné. Ju. 136.Redovsnngaktekaptal euro. Ju. 137.Mljö grundbotten erfarenheter frn Hallandsåsen. M. 138.Kvnnor. manfrnknonshnder. S. 139.Ensärskldutshet. Ompersoner med funktonshnder frånandraländer.s.

105 Statens offentlga utrednngar 1998 Systematsk tecknng Statsrådsberednngen PåmagulenEnntervjubok frn Socaltjlmtutrednngen. Demolcntunednngens skrftsere. 161 Demokratns rackvdd. Dokumentaton frånett semnarumdemoloatunednngem skrftsere. 55 Utrkesdepartementet Engodafflr Motala. Journalsterna: slöjanden 1976arslagommmuntet prvleger vssafall llsarnasetk.demokratutrednngens skrñsere. 63 enöversyn29 Användnngen vssastatsflygplan. mm 81 Nazguldet Rksbanken lntermrapport 96 Attrostamedhanderna. Omstormbten. folkomrostnngar drektdemokrat Schwez. SB. Försvarsdepartementet 35 under Skrare kemkalehanterng. 13 Görbarntll medborgare Ombarndemokrat Utlandsatyrkan talet. 97 från Forsvarsmaktsgemensam utbldnng Detungauedborgarakapet Dokumentaton ett framtdakr. 421 semnarum. 101 td.dokumentaton frn Sotnng framtden. 45 Lekmannasryrexperternas Rlddnngatjlnsten Sverge RäddaSkydda. 59 ettsemnarum102 lagen Folkrltnlgstatusmm 123 Bemktgandvderna. Omdomstolarna. dendvduellarättgheterna Sverge. 103 Socaldepartementet Svenskan EU.Hurv kanfñrnjakvalteten de svenska EUtexterna. l 14 Tlnderhelalvet nvå Demokratutrednngens nyttersltmngssystem m:vuxentandvrd2 Demokrat europesk Alkoholreklam. Marknadsng alkoholdrycker skrñsere. 124 demokratn brevtll detlasande Systembolagets produkturval. 8 Usama ett blrhandlng. Enkunskapsoverskt Sverge. 134 Naråskter om Dokumentaton från bemötandepersoner medftnktonshnder. 16 EUettdemokratprojekt ett Dernokraláuuednngens skrftsere. 145 Trestader. Enstorstadspoltk m: helalandet semnarum. FrånMagnaChartatll Motonerna. Omlobbnng USA. + 4stblagor. 25 Demokratutrednngeru slcrtmere.l46 Franhembrntll Maraklnken EUSverge. faktaomungdomar svartsprt. 26 Justtedepartementet Läkemedel vårdhandel.omensaker. flexbel samordnad llkernedelsbrsöljnng. 28 BROTTSOFFER. Detgallerlvet.Stödvlrd tll barn Vadharmona Vadbörgöras40 ungdomar :md psykskaproblem. + Blaga. 31 Ensamladvapenlagstñnng. 44 tvångsmedel. 46 Rlttsslkerhet. vlrdbehovsarrthlllsskydd vd Ombuggnngandrahemlga psykatrsk tvångsvård. 32 Bulvaner annat. 47 Företagare medrestarbetsñrmlga. 34 Styrnngenpolsen. 74 Denframtdarhetsskadetñrsdkrtngen. 37 Bostadsrttsregster.80 Vadr v pengarna Resultatstyrnng Utvecklngssamarbete rättrádet. statsbdrag tll vsa organsatoner nomdetsocala Östeuropa. 86 området. ss DOMARENOCHBEREDNINGSalla.41 ukemedelsnformaton ORGANISATIONEN 88 HurskallSvergeml bättre utbldnngafenfbrdelnng. brottsebyggande stasteget motnatonellafolkhalll. 43 Steget öre. Nedslag detlokala kontrolleradfrågas arbetet. 90 ntervjuer medpersoner tredfunktonshnder. 48 Makesarvsrätt. dödsboörvaltare dödörklarng. De39stegen. Låkemedelsutrednngar under l talet annat underlagsmateral tll Dornstolaorgansatonen sammanstallnnggrund 135 läkemedelvardhandel. SOU1998:28. S0 materal Hn 1995lrs Domstolskommtte. aktekaptal 136 Socalgñslagen. 67 Redovsnng euro. analyser. Arbetsgvarens rehablterngsansvar. 104 Lokaladerroluatexperment exempel Demuka trednngens skrmere. 155

106 Statens offentlga utrednngar 1998 Systematsk tecknng Unga ohllsoslkrngen. erfarenheter frn trehearngar undermars1998. Td lör aktvtetutvecklng. 106 ltkommsstonens rapport 9/ GodTro. samhalletnyandlgheten. 113 Rsnformaton IT. Rapport fråntvasemnarer Efterlevandepenson. Enanpassnng tll detnformerade l1konrnssonens rapport10/ ålderspensonssystemet. 120 Svensk sjöfartsnårng hotmöjlgheter. 129 Arbetsñrhallanden tyder professonella Engransknng Btonakatasrofen dessföljder. mötenmedpersoner medfunktonshnder Kvnnor, manfunktonshnder. 138 etk natet. ltkoumsaonens rapport EnsärskldutshetOmpersoner medfunktonshnder EntryggareSverge. Engemensamsystemmobl frånandraunder.139 kommunkaton. 143 Effektvtetkvaltet tvangsvlrden. Forts Rkstrafkenvssa prncpfrlgor. 148 utvecklngstatens nsttutonsstyrelse SS Hurskallmanfnansera vltlrden detglobalserad: + Blagedel. 140 ffsamhlllet Ettsamtal omltutvecklngoñentlg Att bldalörsakrngskassa VstraGötaland149 ekonom anordnat ltkomrnssonen ESO. OAS framtden. 154 Rotundan. Rosenbad. ltkounnsaonens rapport12/98. Alkoholpoltkensmedel. Inselparthandel 153 medspmdrycker. vnstarköl. 156 Attkommaåtoljeutsllppen. 158 Bldandet Skånelnsallmännaslhmgskassa. Vlgnañhegstrerng Fnansdepartementet Kommunkatonsdepartementet Omstrukturerngar besknng. 1 lt regonal utvecklng. Översynrörelse tllsynsregler lör kollektva 120exempel frånsverges län.19 säkrngar. 7 ltkornmssonens hearngomnfrastrukturen Integrtet Effektvtet skebrott9 dgtalameder. Andrakamrnarsalen. Sjllvdeklaratonkontrolluppgñer Rksdagen enkladefaranden. 12 Proble mednblddadesysternnzoooskñet. Epengarnarngsrlttslga frågor.14 Hearnganordnad ITkonnnssonen Enpns enmyndghet18 samverkanmedlndustrlörbundet Statskontoret Förslkrngsgarant Ettgarantsystem lörslkrngacrsåtmngar. 22 Identferng denttetdgtalamljöer. Nyalednngsregler hankaktebolag Referat frn enhearngden12november1997. fbrslkrngsbolag. 27 ltkommssonens rapport 4/98.36 Avdragökadelevnadskostnadertjansteresa vd Konsekvenser mxfreefdrsâljnngen vecklas tllfällgtarbete.56 nomeu. 49 Kommunala ñnanstörhund 72 HuroffensvlTanvändnngkanskapatllväxt Försäkrngsfñrenngarett rcformerat regelsystem82 mndreetag.ettrådslaganordnat Premepensonsmyndgheten. 87 ITkorruussonenuppdragKommunkatons Stoppreglerna. 116 departerrentet, Nlrngshandelsdepartementer Epengarcvlrlttslgafrågor mm 122 lndusulörbundet, Rotundan. Rosenbad Besknng utantaxfree Tullagens överklaganderegler rn m. vden IT nanonalstaten. Fyraframndsscenaner. omorgansatontullverket.127 FTkommssonens rapport 6/98.58 Automatspel. 144 Nyatder, nyautsättnngar... Kassaservce. 159 ltkonmssonens rapport 8/ Reglerngtllsynbankerkredtrrarknads Skolan. ITdetIvslanga lltandet. etag. 160 Hearnganordnad Utbldnngsdepartementet ltkonnnssonen. Rosenbad ltkommssonens rapport 7/98.K 70 IT regonal utvecklng.

107 Statens offentlga utrednngar 1998 Systematsk tecknng Utbldnngsdepartementet Närngs handelsdepartementet konst10 Statenexportñnanserngen. 23 Campus medstatlgtllsyn Ta vara möjlgheterna Östersjöregonen 53 Frstående utbldnngar nomolkaomrden.1 1 Blnremertllglnglgnformaton Vuxenutbldnnglvslångt llrande. Småetagsdelegatonens rapport L 64 Stuatonen nunderstaåretmed Kompetens småetag. 51 Smamretagsdclegatonens rapport 77 kunskapslyñet. DUKOMDstansuthldnngakonnnrtén Regelforenklng forframtden. dstansutbüdnngsprojekt med Smletagsdeleganonens rapport Utvärderng ltstod. S7 Greppet vandaenregonsutvecklng. FUNKIS funktonshndrade elever skolan. 66 Rapport frn Söderhamnskonnntaen. 89 urnplghetsprñvnng personal nom Godadéerornsmåetag samverkan skoleverksamhet. skolaskolharnomsorg. 69 SmMbretagsdelegatonens rapport 5.92 DUKOMDstansuthüdnngskommttén. Kaptallbrsorjnng tll småetag. m dstansutbldnng. undervsnng llrande. Småetagsdeleganonens rapport 93 Kostnadseñektv dstansutbldnng. 83 Föralagakatalog. DUKOMDstansuthldnngskonmumén Smllbretagsdelegatonens rapport 94 Flexbel utbldnng dstans. 84 Konkurrenslagens reglerometagskoncennaton. Eplkt.Att säkradetelektronskakulturarvet Blaga. 98 Resurser lkllkor 112 SustanableSweden asuccess story. Forsknngspoltk. 128 Möjlgheter hnderennternatonalserng Enmyndghetständgändrng. 131 ettsvenskt mljöanpassat närngslv. 4Blaga. l 18 CSN Boga fordonshrlnsle. 157 Jordbruksdepartementet lnrkesdepartementet Fskeradrnnstratonen etteuperspektv, Översyn ñskeradmnstranonen 24 Hstoraekonom forsknng. Lvsrnedelstllsyn Sverge. 61 Femrapporteromdrott.33 Djurtörsök. 75 Denkommunalam. oun ettdemokratskt 108 kontrollnstrument. 71 Analyseramera. Effektvarehanterng EU:sdrektstodtll Organsatoner MångfaldIntegratonEttframtda jordbruket147 systemstatsbdrag tll nvandrarnas rksorgansatoner ml. 73 Arbetsmarknadsdepartementet Idrottmotonlvet. Statenstödtll drotts 3 rorelsenfrluftslvetsorgansatoner. 76 Vllñrdeu genusanskte. Nvåorgansatonsspecfka Nyagrepp kommunal nyelse kompetens Mänpassar alltd medexempel frånhandeln. 4 utvecklng. 91 processer ekonomska accepterabetnkandefrn dennatonellasamordnng: Vårtlv kön.kärlek, resurser kommtténeurvpalret motrassm. 99 maktdskurser. 5 detratonella Harrassmen tagtslutnu Blagatll betänkande från Ty maktenärdn Mytenom jlmstlldasverge. 6 dennatonella sarnordnngskormnttén Europ arbetslvet det Utstatonerng arbetstagare. 52 motrassm100 Mnskareglerngen kommuner landstng. 105 Framjandelagen en översyn107 Kommunal uppdragsverksamhet Dstansarhete Utvdgat balanskromfande verksamhet kommu Medlng lönehldnng.blagor. + nalalötetag. 150 Kulturdepartementet Kostnadsutjlmnng kommuner landstng. En TV. 17 översynstatshdrags utjlmnngssystenaet. Samordnngdgtalnnrksänd vlrldskultur Blaga. 151 Statensmuseer Nysvensk ñlmpoltk. 142

108 Statens offentlga utrednngar 1998 Systematsk tecknng Mljödepartementet Grönanyckeltal Indkatorer enekologskt hllban samhllle.15 Fötordnngar tll nnljöbalken.blagor.35 + Detfnsksvenska grlnsllvssamarbetet 39 KrngHallandsåsen. 60 Kanlpanj medkunskaper känslor. Om kärnfallrösmngen Mall komrmm Kunskapallget karnfallrlde marn skyddskogsmark naturvård. 95 KlrnfallSäkerhet. Rapport frn ensermnarurn omslkerheuanalys slutvarng använt kärnbrnsale. 130 Mljö grundbotten erfarenheter från Hallandsåsen. 137 Vndkrañen enrenenergkälla tarplaza. 152

109

110

111 ... r 9 FRITZES OFFENTLIGA PUBLIKATIONER POSTADRESS STOCKHOLM FAX TELEFON EPOSTfrtzes.order@lber.se INTERNETwwwfrtzcsse SBN ISSN OX