Bättre. ooh. Cl. D.. mer. tillgänglig. information. i-- LIl. ...i LLJ SOU 1998: 64

Transkript

1 CJ l- D O Cl. D.. 2 Of Bättre mer ooh D Z LU z o tllgänglg nformaton -- : 5 LIl... LLJ Q Cf LU CE o LI 2 E J SOU 1998: 64

2 SC J

3 flm f Statens offentlga utrednngar BM M :64 w Närngs- handelsdepartementet Bättre mer tllgänglg nformaton Småetagsdelegatonens 2 rapport Stockholm 1998

4 SOU Ds kan köpas från Frtzes kundtjänst. För remssutsändnngar SOU Ds svarar Frtzes Offentlga Publkatoner uppdrag Regerngskanslets valtnngsdelnng. Beställnngsadress: Frtzes kundtjänst Stockholm Orderfax: Ordertel: E-post: frtzes.order@lber.se Internet: Svara på remss. Hur Var. Statsrådsberednngen, En lten broschyr underlättar arbetet den skall svara remss. Broschyren kan beställas hos: Regerngskanslets valtnngsdelnng Dstrbutonscentralen Stockholm Fax: Telefon: Omslagsfoto: Mkael Andersson/MIRA Tecknngar Mara Noreland rapporten: Tryckt NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN Stockholm 1998 ISSN X

5 Förord Bättre andra härmed sn överlämnar Småetagsdelegatonen rapport kommunbehandlar hur nformaton. tllgänglg Rapporten mer andra myndgheterna mellan etagen katonsprocessen samt - bör den kan vlket dagsläget på fungerar sätt nstanser - budskap olka vd hur har lagts Särskld vkt framtden. n bättras etagen. de mndre sprds tll tll kommunkatonen hur har studerat Småetagsdelegatonen Kanada här Delegatonen länder. andra ett fungerar etagen ser stöd servce särsklt Statens redovsas egångsland. I rapporten ntatv v de redogör Kanada. Vdare tll småetag nya vd Startlnjen Tllskottet SME-lnk, Exempel Sverge. tagts är NUTEK. med dalog samarbete bedrvts har Utrednngsarbetet nära Jönköpngs, Jämt kommuner myndgheter eträdare bl.a. Östergötlands organsatoner. närngslvets län lands samt Bättre sn sta delegatonen lämnade december 1997 rapport I fler lämna delegatonen kommer regler. jun 1998 enklare I rapporter: småetag Kompetenssörjnng småetag tll Kaptalsörjnng samverkan Småetag framtden regelenklngsarbete Organsaton regelverket. befntlga det enklngar tll med slag Slutrapport Erlng Almgren, Gunlla följande ledamöter: ngår delegatonen I Halvarsson, Forslund, Camlle Sune Erlandsson, Bergkvst, Gunnar Mohme, Gunnel Krylbom, Per-Olof Jan Jönsson, Hubendck, Stna har Delegatonen Brgtta Vedn, Ytterström. Bengt-Ame Antra Steen, Staffan Fredrksson, Fagerlund, Yvonne Mats bträtts experterna handels Närngsfrån Zackar, samtlga Charlotte Sandström LRF. Johansson, departementet, Magnus samt

6 Delegatonen har arbetet med denna rapport bträtts Hertha H. Sjöö Konsult AB, Stockholm. Inom delegatonens sekretarat Martn Hammarström vart kontaktperson arbetet med rapporten. Sjöö, har Stockholm aprl 1998 Småetagsdelegatonen Mats Johansson Ordande

7 SOU 1998:64 Innehåll 1 Sammanfnng slag Bakgrund överväganden slag Bakgrund Övergrpande mål Svårtllgänglg nformaton Statens servce stöd tll småetag Kanada Vad kan ensklda myndgheter göra Rksskeverket RSV Myndgheterna brster snabbhet kompetens Informaton om ändrngar regelsystemet Begränsade befogenheter hos tjänstemän Krånglga blanketter Kontaktpersoner saknas vd statlga myndgheter Anonyma otydlga myndgheter Enklare regstrerng etag Drektv m.m Informatonsnsatser Vson Övergrpande mål Arbetssätt Kvaltatv undersöknng Skrvelse tll närngslvets organsatoner nformaton vlka kunskaper behöver 4 Vlken en etagare Företagsform Regstrerng Nödvändga myndghetskontakter

8 6 Innehåll SOU 1998: Verksamheten Affársdén Affärsplanen Sker m.m Fnanserng Att tänka etagaren nnan hon/han söker stöd Exempel olka stöd Tllstånd Lokaler Verksamheter Import från länder utan EU Bokng Försäkrngar Externa undersöknngar Kvaltatv undersöknng, Syfte Metod, Resultat Sammanfande slutsatser Närngslvets centrala organsatoner Nya ntatv Statens servce stöd tll småetag Kanada Inlednng Statlga myndgheter Fnanserng Att öppna nya marknader export mport Sker småetag bestämmelser tjänster Arbetsmarknadspoltk: starta eget rekryterngsstöd Utbldnng etagslednng, kompetensutvecklng Stöd tll nnovaton FoU nom vetenskap teknk The Informaton Hghway, Internet etag l.l Kanadas federala lagstftnng berör etag Att göra affärer med statlga myndgheter, SME-lnk Syfte, Bakgrund Samarbetslänk Affarslänk Exportlänk Fnanserngslänk

9 SOU 1998:64 Innehåll Tllväxtlänk Mässlänk EU-länk Kunskapslänk Myndghetslänk Mljö- kvaltetslänk Översättnngslänk Transportlänk Datorstödslänk Startlnjen vd, Närngs- teknkutvecklngsverket NUTEK Bakgrund Syfte Mål Startlnjens verksamhet Statstk Uppföljnng Sammanfnng Tllskottet Verksamhetråde Huvudmän Syfte Målgrupp Typ nsatser Organsaton Sammanfnng/utvärderng Rksskeverket RSV Hjälp tll etag Skefdrvaltnngens servcetelefon Servcehemsda på Internet Skenformatörer Kunnandet görs tllgänglgt Begrplgt språk Servceplaner, uppföljnng Redovsnng Jönköpngs, Jämtlands Östergötlands län Jönköpngs län SME-lnk Landshövdngeuppdraget Landsbygdsstöd enlgt Jönköpngsmodellen Småetagsstödet InternatonellaHandelshögskolan

10 8 Innehåll SOU 1998: LänsteknkCentrum, LTC Euro Info Centre, EIC ALMI Företagspartner Industrellt Utvecklngscentrum Gnosjö IUC l.1 Jönköpngs kommun Tranås kommun l.12 Nässjö kommun Vaggeryds kommun l.14 Projekt SMED Förslag tll åtgärder från Jönköpngs län Jämtlands län Länsarbetsnämnden Yrkesnspektonen, Härnösands dstrkt, Statens Järnvägar, Gävle ALMI Företagspartner Landstnget Utvecklngscentrum Berg AB UKAB Härjedalens kommun Krokoms kommun Strömsunds utvecklngs AB Östersunds kommun, Tullen Kronofogdemyndgheten Skemyndgheten Mtthögskolan, Östersund Handelsbanken Länstrafken Länsstyrelsen Förslag tll åtgärder från Jämtlands län Östergötlands län Tllskottet Nuläge Kunskaps- teknköverng/etagsrecepton Centrum ndustrkontakt Innovaton Relay Centre IRC Central Sweden Insttutet Verkstadsteknsk Forsknng IVF Insttutet Mkroelektronk IMC Industrellt Utvecklngscentrum IUC Fnspång AB Teknkbrostftelsen Lnköpng Lvsmedelsteknskt centrum Lnköpng ICL Centrum Innovaton Entreprenörskap CIE SUNE Samverkan unverstet närngslv E län Exportrådgvnng

11 SOU 1998:64 Innehåll Exportcentrum Östergötland Kompetensutvecklng fnansellt stöd Växtkraft Mål Nyetagande Nyetagarcentrum Fnspång, Knda, Lnköpng, Motala, Norrköpng Vadstena Östgöta Coop Center Kvnnors etagande Insatser kvnnors etagande Lokal etagsrådgvnng Företagarcentrum Boxholm, Knda, Ydre Ödeshög EU-nformaton 11 l EURO Info Centre East and Central Sweden ALMI Företagspartner ALMI Företagspartner Östergötland Förslag tll åtgärder från Östergötlands län

12

13 SOU 1998:64 ll 1 Sammanfnng slag I sntt 2 ges en utlgare ställnngstaganden. Nedan slag tll regerngen. redovsnng Småetagsdelegatonens följer en sammanfnng delegatonens 1 Bakgrund Delegatonens överväganden beslut är fade mot bakgrund : Med nformaton kommunkaton, dvs. en aktv dubbelrktad ses nfonnaton. Informatonsverksamheten skall syfta tll skapa en dalog med målgruppema etagen. Informatonen skall där tll aktuell målgrupp både vad gäller nnehåll form, anpassas mottagarens kunskaper, ntressen samt erfarenheter. SMÅFÖRETAGSDELEGATIONEN FÖRESLÅR ATT: Staten bör ytterst ansvarg ett Intemetbaserat nformatonsvara system där etagare lätt när helst på dygnet kan få en fram vlka regler gäller olka typer etag olka stuatoner. Var fnanserng stöd samt rådgvnng kan httas etc. skall också ngå. Det bör nnehålla alla typer nformaton etagare kan behöva sna kontakter med stat en kommun. Ett lknande system nformaton tll småetag Kanadas bör nas Sverge. Det bör uppmärksammas det tagt tre år bygga upp systemet Kanada. Ansvarsjågan har en görande betydelse kvalteten kom- munkatonen. Det bör fastläggas hur den övergrpande strukturen på nformatonen, nklusve hemsdor erforderlga länkar, skall utformas nå ut tll de mndre etagen. Frågor berör bldande nätverk va Internet, den praktska hanterngen vd produkton publcerng nformaton, uppdaterng ansvarsdelnng bör klargöras.

14 12 Sammanfnng slag SOU 1998:64 En ansvarg myndghet bör utses svarar systemet det fnns kopplng tll ansvarga länkvärdar. Småetags- delegatonen det nom Närngs- teknkutvecklngs anser verket NUTEK fnns lämplg kompetens uppgften. Regerngen bör där lägga detta uppdrag på NUTEK. På lokal nvå skall det fnnas Intemetansluten dator, på bblotek, närngslvskontor eller motsvarande. Regerngen uppdrar åt myndgheter dessa kontakter med små- etagare ägnar särskld uppmärksamhet vad gäller nformatonen tll etagen. Som exempel har delegatonen valt redovsa ett hur Rksskeverket RSV arbetar med nformaton tll etagen. Regerng rksdag bör fa sna beslut med sådan tdsmargnal myndgheterna kan nformera etagen god td. Företagen skall ha nformaton om bl.a. regeländrngar- så man hnner anpassa verksamheten nnan dessa träder kraft. - Regerngen bör utfärda eskrfter nnebär de uppgfter lämnas etagen tll myndghet nte skall behöva lämnas en flera gånger tll olka myndgheter. Delegatonen hänvsar denna del tll det Projekt 4 nterats Toppledarforum leds NUTEK. Toppledarforum är en arbetsgrupp verksamhets- utvecklng offentlg valtnng med stöd nformatonsteknk. Regerngen uppdrar Patent- regstrerngsverket PRV RSV undersöka möjlgheterna gemensamma blanketter flrma-, ske- gftsregstrerng samt anmälan om nkomst- ändrng tll säkrngskassan vd start etag. Informatonen görs mer lättllgänglg. Regerngen bör utfärda eskrfter tll myndgheterna medla nformaton om regel- ändrngar berör småetagama med jämna mellanrum genom utskck eller va Internet. För nformatonen va Internet bör detta enlgt delegatonens menng ngå det systern v eslagt skall handhas NUTEK. En kortfad beskrvnng bakgrund syfte med ändrngen skall lämnas. Regerng rksdag bör fa beslut god td e kraftträdande så etagen erforderlg td anpassnng tll de ut ges nya sättnngama.

15 SOU 1998:64 Sammanfnng slag 13 För underlätta effektvsera samspelet mellan myndgheter etag bör handläggare samt andra tjänstemän, där det möjlgt med hänsyn tll verksamhetens få ökade befogenheter art, ansvar genom kompetenshöjande nsatser. är Småetagsdelegatonen anser det är mycket vktgt myndgheterna betraktar småetagama sna kunder. Begränsade telefontder skall nte accepteras, öppethållande skall längas anpassas efter kundemas/småetagamas behov. Myndgheter har kontakt med småetag bör vara tllgänglga exempelvs under kvällstd vd s.k. klämdagar. Regerngen bör uppdra myndgheterna lämna bndande löften om hur lång td det tar göra ett ärende. Eventuellt kopplas detta tll ett automatskt görande den händelse myndgheten nte hör sg. Myndgheterna skall sna årsredovsnngar redovsa hur man klarat servce- nfonnatonskren gentemot etagen, t.ex. hetens kvaltetsarbete årlgen mäts myndgheter kan göras etc. samt jämelser vad gäller handläggnngstder, tder nnan besked lämnats, vänte- tder telefon etc. Redovsnngen skall utas så hela myndg- mellan Samtlga blanketter etagarna skall fylla bör enklas kortas. När myndgheten skckar ut blanketter etc. tll etagen bör regeln vara det alltd skall fnnas hänvsnng tll personer kan svara på frågor rörande det utsända materalet. Företagen skall också få nformaton om var uppgfterna skall lämnas. En ständg blankettöversyn språkvård är nödvändg. Samtlga blanketter skall tllhandahållas elektronskt. även Informatonsansvarga kontaktpersoner etagen skall fnnas vd statlga myndgheter kommuner, rätt kunna hänvsa den söker nformaton. Ett exempel på en bredare nformaton tll nyetagare är Startlnjen vd NUTEK. En beskrvnng Startlnjens verksamhet fnns på sdan 7. Delegatonen anser det vktgt etagen erhåller nformaton om den egna kommunens kort- långsktga planer seende t.ex. nfrastruktur, ändrngar nom samtlga utbldnngsverksamheter, kommunkatoner, byggplaner Där bör samtlga Sverges m.m.

16 14 Sammanfnng slag SOU 1998:64 kommuner samarbete med etagare andra ntressenter nom kommunen utarbeta närngslvsprogram den egna kommunen. Detta samarbete nnebär också småetagen får bättre kontakter nom kommunen ökad ståelse de kommunala besluten. Respektve kommun skall nformera de etag nte deltar arbetet om programmets nnehåll. En handlednng Företagare utarbetas. Denna skulle kunna fungera lathund etagare behöver söka en nformaton komma kontakt med olka myndgheter eller andra nstanser. I handlednngen bör det fnnas beskrvnngar sådant etagare bör tänka på en utlg överskt över de olka ntressenter kan ha betydelse etagare. Informaton olka stödformer bör vara en vktg del. Ett exempel är det om materal nystartare NUTEK:s Startlnje producerat. Småetagsdelegatonens uppfnng är det går komplettera det befntlga materalet tll bl en handlednng samtlga etagare osett bransch. Handlednngen skall också fnnas tllgänglg va Internet genom NUTEK:s sorg. Det måste bl enklare regstrera etag. Delegatonen ser också på detta område Kanada ett egångsland. Där kan nye- tagare va dator regstrera stt etag med namn, anmäla sg olka sker säkrngskassa samt ordna eventuella tllstånd. Enlgt uppgft tar hela proceduren ca 2 mnuter. Ett slag med detta nnehåll har tdgare överlämnats tll regerngen Dnr 97/7.

17 SOU 1998: överväganden slag 2.1 Bakgrund Delegatonens överväganden beslut är fade mot bakgrund : Med nformaton ses kommunkaton, dvs. en aktv dubbelrktad nformaton. Informatonsverksamheten skall syfta tll skapa en dalog med målgruppema etagen. Informatonen skall där anpassas mottagarens tll aktuell målgrupp kunskaper, ntressen samt både vad gäller erfarenheter. nnehåll form, 2.2 Övergrpande mål Främja nya etag startas befntlga vågar växa genom fönnedla kunskaper om etagandets vllkor. Att utveckla en god anda en framtdstro nom närngslvet. Att öka nyetagandet genom medla kunskaper öka ståelsen fade beslut. Att effektvt bdra tll öka troendet kompetent lösa tlldelade Informatonsverksamheten bör bedrvas myndgheternas nformatonsuppgfer. aktvt, snabbt måga korrekt. Informatonen skall vara korrekt skapa en trovärdg bld etagsklmatet. För nformatonsmålen skall nås krävs väl plane- rade åtgärder. Intern extern nformaton samt massmederelatoner skall samordnas nå god effekt. Småetagsdelegatonen har vd drektkontakt med småetagare samt genom en kvaltatv undersöknng erhållt en rad olka synpunkter seende sådant bör bättras från myndgheterna kommu- nerna tll etagen. Därutöver har närngslvets organsatoner eträdare Jämtlands, Jönköpngs Östergötlands län nkommt med slag tll bättra kommunkatonen tll etagen.

18 16 Överväganden slag SOU 1998:64 myndgheterna saknar snabbhet kompetens nformaton om ändrngar regelsystemet är brstfällga begränsade befogenheter hos tjänstemän krånglga kontaktpersoner anonyma blanketter saknas otydlga vd statlga myndgheter myndgheter 2.3 svårtllgänglg nformaton maton. Det har framgått etagen anser det mycket vktgt myndg- heternas tyder, kvaltet kompetens bättras. Problemblden enlgt etagens uppfnng kan sammanfas enlgt följande: svårtllgänglg nformaton Genom Internet är ett globalt datomätverk fnns stora möjlgheter göra extern nformaton tllgänglg ett stort antal männskor etagare blvande etagare. Internet är en snabb relatvt bllg kanal. Det är enkelt uppdatera ändra nfonnatonen. Dessutom kan läsarna ställa frågor eller be om kompletterande nfor- Internet når dag en snabbt växande men ännu relatvt lten grupp. Användarna är många fall yngre teknskt ntresserade män. Successvt blr dock Internet allt mer allmänt använt. Detta är bland annat en följd Internet börjat användas grund- gymnaseskolor. Småetagsdelegatonen har genom gjorda undersöknngar konsta- terat 4 procent småetagen dagsläget har tllgång tll ca Internet på etaget eller hemmet. Utvecklngen mot ökad använd- nng går dock mycket snabbt. Atttyden tll Internet är skftande. De är postva möjlgheterna vad gäller snabb åtkomst tll nforrna- ser ton. De negatvt nställda har konservatv nställnng är en leder tll allmän msstro mot Internet. Denna grupp kommer trolgen en behöva längre td på sg, nnan de kan använda Internet på ett effektvt sätt. Många upplever dock detta nya medum redan dag enklar deras kontakter med myndgheterna. Möjlgheterna va Internet kunna söka nformaton om lagar regler har efterfrågats. De etagare ntar en vaktande tyd menar de sta hand vll ha en personlg kontakt när de söker nformaton. Småetagsdelegatonen har studerat dels ett exempel från Kanada vara ett egångsland detta område, dels projektet SME- synes lnk Jönköpngs län. En utlg beskrvnng SME-lnk återfnns på sdan 62.

19 SOU 1998:64 Överväganden slag 17 Nedan följer övergrpande beskrvnng det byggts system en Kanada. upp 2.4 Statens servce stöd tll småetag Kanada Målsättnngen är hjälpa etag anpassa sg tll ändrngarna på 2-talets marknader teknk därgenom: stärka de kanadensska etagens konkurrenskraft, bl.a. exportmarknaden främja tllväxt sysselsättnng nom landets ndustr bygga upp en modern teknsk nfrastruktur ge ungdomar den kompetens de behöver lyckas på arbets- marknaden För nå dessa mål har staten utvecklat en rad tjänster stödfonner småetag samverkan med närngslv, unverstet, organsatoner samt provnsema kommunerna. Dessa områden fnanserng öppna nya marknader export mport - sker småetag är följande: arbetsmarknadsprogram starta-eget rekryterngsstöd - utbldnng etagslednng, kompetensutvecklng stöd tll nnovaton FoU nom vetenskap teknk The Informaton Hghway, Internet etag Kanadas federala lagstftnng berör etag göra affärer med statlga myndgheter Ett ltet etag skall etablera sg växa behöver bl.a. marknads- nformaton, fnanserng kompetent etagslednng. För hjälpa småetag med detta ansvarar ett antal myndgheter utgör den s.k. Industry Portfolo. Tre dessa ger nformaton väglednng på regonsnvå: Federal Economc Development Intatve for Northern Ontaro, Busness Development Bank of Canada BDC,, Canada Busness Servce Centres CSBC, ll st, var en varje provns. På Internet fnns Strategs, Kanadas största hemsda med affärs- nformaton. Den hjälper etag htta nya marknader, tllväxt- möjlgheter, samarbetspartners teknk bedöma affärsrsker. Den har även nformaton om fnanserng, bolagsbldnng, patent varumärken samt konkurser. Även Statstcs Canada StatsCan fnns på Internet har dessutom kontor hela landet. Den tllhandahåller statstk om Kanadas ekonom om marknader, konkurrenter kunder

20 SOU 1998:64 Överväganden slag 18 sdan 53. redovsat på fnns beskrvnng utlgare systemet En va också Internet fnns nformaton Mera nformatonen: nnehåller Sammanfnngsvs contact. tjänster tllhandahåller myndgheter olka nformaton om småetag. olka antal nom stödprogram tjänster ett nformaton om områden. kontaktnformaton adresser annan FÖRESLÅR lknande SMÅFÖRETAGSDELEGATIONEN ett det uppmärksammas bör Sverge. Det ns Kanadas system Kanada. bygga tagt år systemet tre upp där nformatonssystem Intemetbaserade detta bör Staten svara regler vlka få fram kan dygnet helst på lätt etagare när en Informaton stuatoner. olka etag olka gäller om typer också skall httas kan rådgvnng etc. stöd fnanserng samt var vlka nformaton alla nnehålla bör typer ngå. Systemet behöva kan etagare kommun med kontakter stat en fråge söknnehålla också bör Systemet etag. stt drva en på stt htta etagarna rätt underlättar svarsfunkton svar fråga. eller problem specfka kvalteten betydelse görande har Ansvarsfügan en strukturen övergrpande den hur fastläggas bör kommunkatonen. Det skall länkar, erforderlga hemsdor nklusve nformatonen, berör Frågor etagen. mndre tll de nå utformas ut vd hanterngen praktska den nätverk va Internet, probldande uppdaterng nformaton, publcerng ansvarsdukton utredas. bör delnng Småetagsbl.a. övergrpande har NUTEK, ett ansvar myndghet ansvarg tll bör frågor, poltska svarar utses all den länkvärdar ansvarga fnns det systemet har NUTEK startat nformatonssystemet. ngå bör nformaton Drektsvar. under nformatonssystem namnet utvecklng ett en strukturera ämneråden, olka utfrån på går Drektsvar, ut länka publcera efterfrågar småetagare nformaton skall bllgt enkelt sätt snabbt, På denna på Internet. tll ett myndgheter olka nformaton tllgodose behovet Drektsvar om den httar nte etagarna möjlgheter. Om kr marknader - ställa kunna enkelt skall de sätt Drektsvar söker ett nformaton de td. Tll fastställd tllbaka nom få Drektsvar tll fråga ett en svar en ämneråden: följande med ngår börja

21 SOU 1998:64 Överväganden slag 19 rngar fnanserng t.ex. banker, rskkaptal, offentlga stöd sam- Vägvsare tll Europa t.ex. export, tullar, handelsmöjlgheter, arbetsprogram regler rutner t.ex. sker, bokng, tllstånd säk- marknadsnfonnaton en gude tll etagsdatabaser.dyl. Drektsvar har skt bl en småetagarens självklara ngång tll Myndghetssverge, lkhet med Kanadas Strategs. Drektsvar kan ses starten på ett mera heltäckande nforrna- tonssystem enlgt slaget ovan. SMÅFÖRETAGSDELEGATIONEN ANSER det mycket vktgt det lokal nvå ges möjlghet de etag nte har tllgång tll egen dator söka nformaton va Intemetansluten dator på bblotek, närngslvskontor eller motsvarande. 2.5 Vad kan ensklda myndgheter göra Rksskeverket RSV Som ett exempel på hur en enskld myndghet kan arbeta bättra nformaton tll etag skskyldga har delegatonen valt här redovsa hur Rksskeverket RSV arbetar, beskrvnng lämnas på sdan 77. en utlgare Informaton olka former är en vktg del RSV:s servce. RSV har under många år gett ut nformaton främst pappersburen nformaton - använt sg många olka kanaler. Under - senare år har nya kanaler baserade på ny teknk tllkommt. Ansvaret servcen är delat. RSV producerar centralt materal hela landet skemyndghetema svarar den daglga basservcen tll folk etag. Telefonkontakter är fortfarande vanlgast där anses det vktgt den kontaktforrnen utvecklas bättras. Delar kommunkatonsteorns modeller används servcearbetet. RSV anser det vktgt utgå från mottagarens/kundens behov önskemål. RSV:s långsktga strateger nå målen kan sammanfas så här: självbetjänngsgraden skall öka genom IT-användnng, sakkunskapen göras mer tllgänglg, den rktade nformatonen skall bättras, tllgänglgheten skall vara hög även en ändrad organsa- ton. RSV skall bemöta allmänheten väl språket- såväl det talade skrvna skall vara begrplgt. -

22 SOU 1998:64 Överväganden slag 2 följande: enlgt sammanfas servcepolcy kan slag tll RSV:s ny kunden V ska centrum. sätta helheten. vktg servce Vår är stå. nå lätta ska V vara profleras. ska servce Vår möjlgheter. teknkens utnyttja V ska vår kompetens. bjuda på V ska ståelse. servcevlja vsa V ska med andra. samverka servce utveckla vår V ska ebyggande. aktvt ska arbeta V allmänhet tll etag är: servce bättrad tll slag RSVs etag tll hjälp servcetelefon skevaltnngens servcehemsda Internet skenfonnatörer tllgänglgt kunnandet görs språk begrplgt uppföljnng servceplaner, FÖRESLÅR SMÅFÖRETAGSDELEGATIONEN regerngen småetagare med kontakter ägnar dessa myndgheter updrar åt etagen. tll nformatonen vad gäller uppmärksamhet särskld snabbhet brster Myndgheterna kompetens kompetens snabbhet den gäller synpunkt återkommande ofta En myndghet Skall etagaren. myndgheterna vlken med en svarar har, måste småetagare önskemål eller de kr motsvara en snabbare betydlgt slag ske än olka frågnngar på responsen följaktlgen beslut snabba kännetecknas vardag dag. Företagens dem. görande besked snabba nformaton snabb bland är Exempelvs efterfrågas. myndgheterna mellan samordnng Bättre fylla nyetagare tre etag regstrerng tvungen vd är en nämlgen: blanketter, handelsbolag, aktebolag, nyregstrerng blanketter PRV:s närngsdkare enskld kommandtbolag samt blangftsanmälan; skeblankett RSV:s gemensam en etagsformer alla kett arbetstd nkomst blankett säkrngskassans

23 SOU 1998:64 Överväganden slag 21 På vssa punkter är det samma uppgfter skall lämnas de olka blanketterna. I alla tre blanketterna skall således uppgft lämnas om etagets namn, adress verksamhetens/arbetets nrktnng art. Ur den sökandes synpunkt skulle det vara enklare om uppgfterna kan lämnas samlat. Toppledarforum har nterat Projekt 4 om uppgftslämnande från etagen tll myndgheter. Projektet leds NUTEK. Syftet med projektet är undersöka utsättnngar komma med slag på åtgärder enkla rutner mnska kostnaderna etagens uppgftslämnande tll offentlg valtnng. Målet är elmnera hn- der så uppgfterna största utsträcknng kan lämnas elektronskt en gång tll offentlg sektor där användas endast på sett sätt nte vanskas. Slutrapport skall lämnas tll Toppledarforum under hösten SMÅFÖRETAGSDELEGATIONEN FÖRESLÅR regerngen utfärdar eskrfter nnebär de uppgfter lämnas etagen tll en myndghet nte skall behöva lämnas flera gånger tll olka myndgheter. Resultaten Projekt 4, nterats Topp- ledarforum htta en teknk etagen endast en gång lämna uppgft tll en myndghet, bör studeras. Begrplga beslut god td

24 1998:64 SOU Överväganden slag 22 möjlgheterna undersöka RSV uppdra PRV bör Regerngen gftsregstrerng skeñrma-, blanketter gemensamma vd säkrngskassan tll nkomständrng start anmälan samt om etag. affär beslut kan senat eller nformaton Försenad ett rasera en eller hotas exstens framtda etagets tdsplan så sena eller en kompe kunskap fnnas måste Det expansonen en stannar en upp. agerande myndgheternas gentemot ett betydelsen ståelse tent ansvarga de leda tll skulle kunna ståelse etag. Denna persolångsam påskynda sg process. anstränger extra annars en nerna Öster Tllskottet projektet uppmärksamheten fästa här V vll nformaton telefon söker va småetagare län. När götlands om en telefonandra vd tll alltd han/hon rätt kommer stödfrågor person sdan 74. på lämnas Tllskottet beskrvnng utlg samtalet. En FÖRESLÅR SMÅFÖRETAGSDELEGATIONEN regerng kan myndgheterna tdsmargnal med sådan beslut sna far rksdag nformaton skall ha td. god Företagen etagen nformera om kraft. träder dessa -nnan regeländrngar exempelvs regelsystemet ändrngar Informaton om Detta småetagarna. negatvt upplevs regelsystemet Förändrngar ändrngen var står nte etagarna del på tll beror stor Smånnebära. kommer egentlgen vad det genomts samt få syfte bakgrund samt nformaton få vll etagama en om möjlgt. Det koncst är så kort helheten, sammanfnng ändrngar td nnan vss nformatonen får etagen vktgt en regelnformaton söka aktvt Att regelsystemet. genoms om Småetagssmåetagare. td mycket ändrngar tar resurser nnan td kort ofta fas beslut poltska har delegatonen noterat skapar utsättnngarna sämrar kraft. träder Det ändrngar etagen. svårgheter FÖRESLÅR regerngen SMÅFÖRETAGSDELEGATIONEN nformaton medla myndgheterna tll eskrfter utfärdar om mellanrum med jämna småetagarna berör regeländrngar genom detta bör va Internet nformatonen För /eller va Internet. utskck skall eslagt v ngå det menng delegatonens system enlgt syfte bakgrund beskrvnng kortfad En NUTEK. handhas skall lämnas. ändrngen med

25 SOU 1998:64 Överväganden slag 23 SMÅFÖRETAGSDELEGATIONEN regerng UPPMANAR rksdag fa beslut med sådana tdsmargnaler etagen ges erforderlg td stå anpassa sna verksamheter rutner tll de nya utsättnngarna Begränsade befogenheter hos tjänstemän Att handläggare ofta har små befogenheter har nämnts ett annat problem. Vdare det fnns få personer kan ge raka besked. Detta med väntetder upplevs småetagama myndgheterna har beslutskramp. På grund detta får etagaren nte besked blr skckad runt tll olka personer/nstanser. Detta kan gälla ärenden om bland annat byggnadslov tllstånd olka slag. Myndgheternas telefontder upplevs småetagare ormlga. SMÅFÖRETAGSDELEGATIONEN FÖRESLÅR underlätta effektvsera samspelet mellan myndgheter etag handläggare samt andra tjänstemän där så är möjlgt med hänsyn tll frågans art får ökade befogenheter ansvar genom kompetens- höjande nsatser. Öppet dygnet runt

26 24 Överväganden slag SOU 1998:64 Vdare anser Småetagsdelegatonen det är mycket vktgt myndgheterna betraktar småetagama sna kunder. Begränsade telefontder skall nte accepteras, öppethållande skall längas anpassas efter kundemas/småetagarnas behov. För höja servce- graden bör myndgheterna vara tllgänglga exempelvs under kvällstd vd s.k. klämdagar. Regerngen bör uppdra åt myndgheterna lämna bndande löften om hur lång td det tar göra ett ärende. Eventuellt kopplat tll ett automatskt görande den händelse myndgheten nte hör sg. SMÅFÖRETAGSDELEGATIONEN FÖRESLÅR myndgheter- na sna årsredovsnngar redovsar hur man klarat servce- nformatonskren gentemot etagen, t.ex. vad gäller handläggnngs- tder, tder nnan besked lämnats, väntetder telefon etc. Redovs- nngen skall utas så hela myndghetens kvaltetsarbete mäts årlgen samt jämelser mellan myndgheter kan göras etc Krånglga blanketter De blanketter småetagama måste fylla upplevs ofta krånglga alldeles omfande. Språkvalet är här också ett vktgt område. Det kan mycket svårt stå den nformaton eller de besked vara etagarna får från myndgheter. Förkorta blanketterna

27 SOU 1998:64 Överväganden slag 25 Samtlga blanketter skall även tllhandahållas elektronskt Kontaktpersoner myndgheter saknas vd statlga Kontakten med kommunerna fungerar ofta mycket bra. Småetagaren har här en kontaktperson han/hon kan vända sg tll när man behöver nformaton eller besked. Denna person har en servce- nyckelroll upplevs mycket vktg etagaren. Ett önskemål framkommt är det skall fnnas lknande kontaktpersoner även på de statlga myndgheterna. Kontaktema skulle så vs kunna enklas kommunerna har effektvseras. Samarbetet bättrats under de senaste mellan småetagama SMÅFÖRETAGSDELEGATIONEN ansvarga kontaktpersoner etagen FÖRESLÅR skall fnnas vd statlga myndgheter kommuner rätt kunna hänvsa den söker nformaton. Ett exempel på en bredare nformaton tll nyetagare är Startlnjen vd NUTEK. En beskrvnng Startlnjens verksamhet fnns på sdan 7. SMÅFÖRETAGSDELEGATIONEN ANSER det evktgt tagen erhåller nformaton om den egna kommunens kort- långsktga planer seende t.ex. nfrastruktur, ändrngar SMÅFÖRETAGSDELEGATIONEN FÖRESLÅR samtlga blan- ketter etagarna skall fylla enklas kortas. När myndgheten skckar ut blanketter etc. tll etagen bör regeln vara det alltd skall fnnas hänvsnng tll personer kan svara frågor rörande det utsända materalet. Dessa personer skall också vara tllgänglga. Företagen skall också få nformaton om var uppgfterna skall lämnas. En ständg blankettöversyn Språkvård är nödvändg. Småetagsdelegaåren. tonens uppfnng är den nära kontakten en etagare har med kommunen är mycket stor betydelse. Ett flertal kommuner har utarbetat egna närngslvsprogram. Många kommuner har mycket bra nforrnatonskanaler tll e- tagen. Ett exempel är Strömsunds kommun Jämtlands län, där man selekterar nformatonen per bransch nnan den skckas ut tll etagen. Detta farande underlättar etagens nforrnatonsnhämtnng. nformatons nom samtlga utbldnngsverksamheter, kommunkatoner, byggplaner m.m. Där bör samtlga Sverges kommuner samarbete med etagare andra ntressenter.nom kommunen utarbeta närngslvsprogram

28 26 Överväganden slag SOU 1998:64 den egna kommunen. Detta samarbete nnebär också småetagen får bättre kontakter nom kommunen ökad ståelse de kommunala besluten. Respektve kommun skall nformera de etag nte deltar arbetet om programmets nnehåll Anonyma otydlga myndgheter Många myndgheter upplevs anonyma, har en otydlg struktur vssa fall en otydlg funkton okända befogenheter. Det nnebär småetagama nte vet vad lgger nom dessa nstansers ansvarråde samt vlka befogenheter de har. Det tar också längre td få den nformaton man behöver. Den nformaton kunskap en etagare behöver fnns delvs beskrvet sdan 33. Lathund småetagare SMÅFÖRETAGSDELEGATIONEN FÖRESLÅR handled en nng etagare utarbetas. Denna skulle kunna fungera en lathund etagare behöver söka nformaton komma kontakt med olka myndgheter eller andra nstanser. I handlednngen bör det fnnas beskrvnngar sådant etagare bör tänka en utlg överskt över de olka ntressenter kan ha betydelse etagare. Informaton om olka stödforrner bör vara en vktg del.

29 SOU 1998:64 Överväganden slag 27 Ett exempel är det materal nystartare NUTEK:s Startlnje producerat. Småetagsdelegatonens uppfnng är det går komplettera det befntlga materalet tll bl en handlednng for samtlga etagare osett bransch. Handlednngen skall också fnnas tllgänglg va Internet genom NUTEK:s sorg Enklare regstrerng etag I Sverge måste den blvande etagaren kontakta var en alla berörda myndgheter vd regstrerng etag. Delegatonen person vll starta etag endast skall anser en behöva kontakta myndghet. Det bör lgga på den kontaktade en myndgheten tll samtlga andra berörda myndgheter blr se nformerade det nyregstrerade etaget. Behöver etaget om exempelvs regstreras arbetsgvarregstret eller ansöka om F-sk kontaktas Skemyndgheten, är ansvarg dessa områden. Delegatonen ser också på detta område Kanada ett egångsland. Där kan den skall starta etag regstrera sg anmäla sg olka sker säkrngskassa samt ordna eventuella tllstånd va dator. En procedur enlgt uppgft tar ca 2 mnuter. Ett slag med detta nnehåll har tdgare överlämnats tll regerngen Dnr 97/7.

30

31 :64 SOU Drektv 3 m.m. Informatonsnsatser 1 bl.a. skall 1996:7 drektv Småetagsdelegatonens enlghet med I beaktas. etagen hos de små admnstratva bl.a. Brsten på resurser utsträcknng kunna betydande torde småetag kooperatva nklusve ökas. bättras nformatonsnsatsema kompenseras genom allmänhet spelregler etagandets nformaton såväl gäller Detta om där erbjudas. kan Det stöd är de olka nformaton om tll hur slag lämnar också delegatonen vktgt överväger etagen. tll de små sprdas kan nformaton ordnng eftersträva del arbetet denna bör Delegatonen en behöver. nformaton de sg den skaffa etagen det lätt gör tllgänglg på sprdas kunna ett alltså göras skall Informatonen hos andra ekonomska eller onödgt några sådant stora sätt resurser överväganden delegatonens Vd anspråk. behöver nte tas mottagaren nom utvecklngen möjlgheter beaktas de särsklt slag bör högskolans beakta bör Delegatonen erbjuda. även kan IT-området småetag. tll nformatonssörjnng gäller det utökade när ansvar andra eslår också vägar delegatonen emellertd hndrar Inget nformatonen. sprda slag. sna fnanserng eslå kommttéer måste Statlga kostnader tll ssta sn återkommer Småetagsdelegatonen rapport denna slagen fnanserng rapport. Vson 3.2 de nformaton den tll få tllgång etagen underlätta Att utvecklng. etagets behöver

32 Drektv SOU 1998:64 3 m.m. Att när etagaren dentferar ett nformatonsbehov skall nforma- tonen vara lättllgänglg, samlad samt välstrukturerad osett medum sändare. 3.3 Övergrpande mål Informatonen skall: ske utfrån etagens behov, myndgheter andra när- stående ntressenter på lokal, regonal central nvå 2. syfta tll tydlggöra syfta tll påverka lämnas nvå samverkan regelsystemet omvärldens med allt arbete tyder central, regonal lokal nvandrare underlätta befntlga etag Sverge växa utveckla andra kontakter ntressenter mellan nom etag, Sverge, myndgheter, kommuner centralt, regonalt lokalt 3.4 Arbetssätt utveckla samarbetet med nya etagsgrupper, unverstet högskolor samt massmeder. Ledstjärnan skall vara kommunka- ton snarare än enkelrktad nformaton underlätta nyetagande, särsklt bland ungdomar, kvnnor Informatonsverksamheten kommer ha en central betydelse n framtden. V kommer stå n nya etag startas, etag växer, läggs ner, omlokalseras omorganseras. Det med sg behovet nformaton kommer vara mycket stort både hos myndg- heter/verk etagare samt deras ntressenter. För underlätta arbetet bör det fnnas rktlnjer grundläggande budskap skall fungera väglednng nformatonsarbetet- centralt, regonalt lokalt. I detta arbete har v utgått från sta hand använda befntlg nformaton tllgänglga kanaler kommuncera beslut regerng rksdag far är vktga etagandet. Dessa kanaler är: centrala regonala myndgheter centrala regonala statlga bolag t.ex. ALMI unverstet högskolor kommuner landstng

33 SOU 1998:64 Drektv m.m. 31 närngslvsorgansatoner banker andra kredtnsttut En övergrpande nulägesnventerng genomts. Av denna framgår hur ovanstående aktörer har kommunkatonsprocessen mellan de olka aktörerna är dagsläget vlket sätt den kan bättras n framtden. Särskld vkt har lagts vd hur olka sprds tll de mndre etagen. bör budskap Detta gäller såväl nformaton om etagandets spelregler all- mänhet nformaton om de olka former stöd kan erbjudas. Specellt har uppmärksammats nya ntatv tll exempel SME- lnk, Startlnjen, Tllskottet Rksskeverket. Småetagsdelegatonen har närmare studerat tre län/regoner. Dessa är Jönköpngs, Jämtlands Östergötlands län. V har sammanlän. träffat med eträdare ovan angvna målgrupper respektve Varje länsstyrelse har utsett en länsansvarg kontaktperson. Dessa har sedan vart delegatonen behjälplga under arbetets gång. personer Våra kontakter va länsstyrelserna har gvt en god bld myndg- heternas hanterng uppfnng om nformaton. Företagen har dock vart dålgt representerade vd genomda nformatonsmöten, var v har kompletterat med ytterlgare två undersöknngar Kvaltatv undersöknng Skrvelse tll närngslvets organsatoner Eureka Marknadsfakta har på Småetagsdelegatonens uppdrag genomt en kvaltatv undersöknng. Syftet med undersöknngen var belysa småetagares synpunkter déer seende de nforma- tonsnsatser gjorts. Totalt har 3 telefonntervjuer genomts med småetagare Jönköpngs, Jämtlands Östergötlands län. Sprd- nngen på storlek bransch speglar stora drag den verklga delnngen. Intervjuerna har vart öppna följt en frågegude snarare än ett frågeformulär. Man har nte nöjt sg med korta svar så ja, kanske etc. utan man har frågat vdare säkerställa man fångat upp resonemang, motv, erfarenheter, déer osv. I skrvelse har de centrala närngslvsorgansatonema erbjudts möjlghet lämna synpunkter hur kommunkatons- tll etagen fungerar. Synpunkterna ser dels hur det processen fungerar dagsläget, dels slag tll bättrngar n framtden

34 Drektv 32 m.m. SOU 1998:64 seende etagandets spelregler allmänhet samt nformaton om olka stöd erbjuds. de

35 SOU 1998: Vlken nformaton vlka kunskaper behöver en etagare Arbetet med planera etagsstarten är nte det enklaste. Det kan ta allt från några tmmar tll flera månader. Han/hon behöver kanske bättra sna kunskaper på olka områden. Dessutom kan det fnnas behov en dskussonspartner. 1 Företagsforrn Allt etagande bedrvs en etagsform. Företagaren måste välja mellan: enskld närngsdkare handels- eller kommandtbolag aktebolag ekonomsk enng Vlken etagsform man bör välja beror etagets karaktär egna utsättnngar. För få en uppfnng om vlken etagsform passar bör alternatven jämas noggrant. Frågor etagaren måste ta ställnng tll är: Vad krävs det komma gång Hur många delägare kan man vara Vlket personlgt ansvar eller kr kontantnsats fnns Vlka Skeregler gäller Skyddas etagsnamnet regonalt eller landfande Vlka kr ställs på redovsnngen 4.2 Regstrerng När beslutet är fat om vlken etagsform etaget skall ha måste nyetagaren kontakta Patentgäller stftelser regstrerng regstrerngsverket eller annan myndghet länsstyrelsen vad etaget. 3 I8O985

36 1998:64 SOU etagare behöver kunskaper vlka nformaton Vlken 34 en myndghetskontakter Nödvändga 4.3 grunder. allmänna vssa gäller Sverge etag få För ett starta myndgheter antal kontakta st måste etagare ett blvande Samtlga frågor: följande alla regstrerngsverket, Patent- Företagsform stftelser exklusve etagsformer Skemyndgheten A-sk F -sk/särskld Skemyndgheten arbets- Regstrerng gvarregstret Skemyndgheten Regstrerng mervärdessk Skemyndgheten redovsnng Blanketter sker betalnng gfter Försäkrngskassan Sjukpennng Verksamheten 4.4 etaget efter är måste närngsdkare sträva bl kunna För man verksamheten klassas vnst. Annars med går vll det säga lönsamt lkna nte självständgt ett bedrvas måste Verksamheten hobby. flerha måste etagaren ett betyder anställnngshållande. Detta frmaeller kunden faktureras materal använda tal kunder, eget varaktg också skall Verksamheten marknadss. aktvt vara namnet säljnng. enstaka gälla enbart nte Affärsdén 4.5 affärsdé. bärkraftg ha måste etag vll ett starta Den en person hur etagsstarten e samt denna genom tänka vktgt Det är sälja skall etaget det Vad praktken. är användas skall affärsdén kunden kommer Vlken kunderna nytta många hur Vlka är

37 SOU 1998:64 Vlken nformaton vlka kunskaper behöver en etagare 35 uppleva Vlken konkurrensdel fnns Tllvägagångssätt uppnå detta 4.6 Affärsplanen Företagaren måste strukturera sna tankar genom arbeta fram en affärsplan ngående besvarar ut nämnda frågor. Affärsplanen skall även vsa hur han/hon tror det kommer början vlka målsättnngar fnns framtden. Om etagaren t.ex. skall söka kredter eller anställa någon, är det dessutom ett enkelt sätt beskrva vad Företaget sysslar med. beredelserna klara allt vsar affärsdén bär När är kan utvecklas tll något med lönsamhet är det dags starta etaget. 4.7 Sker m.m. Att övergå från anställd tll egen etagare nnebär många - ändrngar. Både närngsdkare en enskld frma delägare ett fåmansägt handelsbolag eller ett fåmansaktebolag påverkas man etagare skelagstftnngen ett mera omfande sätt än tdgare. En etagare måste tll följande: F-sk/särskld A-sk Regstrerng arbetsgvarregstret Regstrerng tll mervärdessk exempel ha nformaton kunskaper Blanketter redovsnng betalnng sker gfter Kan man arbeta med olka typer verksamhet rörelsen dra underskott från en verksamhet från överskott en annan Hur behandlas utvecklngskostnader rörelsen Vad gäller bostadsort om kommuner verksamhetsort lgger om sklda Får man drag marknadsmässg hyra lokal egen bostad Måste man ska hyresntäkten Kan make/maka/bam arbeta etaget ta ut lön arbetet Hur Lägre stora är socalsäkrngsgfterna egengfter samt arbetsgvargfter Går det ta ut traktamentsersättnng vd resa med Vlka regler gäller resa med egen bl rörelsen övernnng

38 36 Vlken nformaton vlka kunskaper behöver en etagare SOU 1998:64 Vad skall körjoumalen nnehålla Vad gäller om etaget äger blen Går det låna pengar ur rörelsen Kan man ta ut varor prvat bruk ur etaget Vlka regler gäller vd säljnng prvat egendom tll etaget Medges drag egna pensonssäkrngar rörelsen Medges drag representatonskostnader Får man göra drag Hur beskas etagets Vlka möjlgheter fnns julgåvor mögenhet andra skemässga gåvor bokreserverngar slutet Går det skjuta sken framtden Kan man frtt välja bokslutsdatum räkenskapsår Går det göra drag bokda nettoluster vd 4.8 Fnanserng Att starta ett nytt etag är alltd knppat med rsktagande. Det fnns mängd faktorer ta hänsyn tll. Fnns tllräcklgt med kunder en Håller mna kalkyler Kommer startkaptalet räcka tlls jag får mna sta ntäkter Vd en etagsetablerng behövs det alltd ett eget kaptal många fall även andras. Den blvande etagaren är - men allmänhet hänvsad tll bankerna klara fnanserngen starten. Bankerna tllhandahåller dock nte rskkaptal. För nya etag skall komma gång bl lvskraftga fnns där statlga fnanserngsmöjlgheter nom vssa områden. EU-kommssonen har beslutat stöd tll etag snedvrder eller hotar snedvrda konkurrensen nte är tllåtna. Vssa typer stöd är tllåtna enlga med EU:s ställnngstagande. Nya små etag, ndustrell forsknng utvecklng samt etag regoner med svagt närngslv är exempel där etagsstöd anses vara befogat, efter rskerna där bedöms särsklt stora. För närvarande går det rykten om det skulle fnnas statlga medel går tll alla personer startar etag. Många tror det fnns en mängd bdrag söka. Men det är endast vssa grupper, t.ex. arbetslösa, uppfnnare eller bosa glesbygd kan vara berättgade tll stöd. Några generella bdrag starta ett etag fnns nte. Nyetagarlånet, hanteras ALMI, är det enda ekonomska stöd kan sökas nya etag verksamma alla branscher geografska områden. De statlga fnanserngsmöjlgheter tll nya etag fnns dagsläget kan delas följande grupper:

39 SOU 1998:64 Vlken nformaton vlka kunskaper behöver etagare 37 en allmänna stöd tll etag start teknk/nnovatoner anställa personal geografskt gränsade stöd andra, lte smalare, stöd Att tänka på etagaren nnan hon/han söker stöd Försök sta hand bygga upp ett eget kaptal etaget kan användas tll nvesterngar rörelsekaptal. Behövs ändå extern hjälp fnns det utom banken, är den vanlgaste externa fnansären, även prvata rskkaptalbolag går mnortetsägare fram allt snabbt växande teknketag, släkt, vänner, affärsbekanta, tror på affärsdén är vllga skjuta tll rskvllgt kaptal. I vssa fall kan leverantörer bevlja extra leverantörskredter. Ett bdrag eller subventonerat lån får nte styra hur affärsdén utformas eller vara anlednngen tll man startar ett etag. Det måste fnnas ett behov tjänsten/produkten där den skall säljas. Det måste fnnas kunder är vllga betala ett prs, så verksamheten går hop. Företagaren måste också ha en stark tro på sn affärsdé. Ta reda på hur konkurrenterna arbetar, deras prser, vlka behov kunderna har, hur marknaden skall bearbetas etc. Ta hjälp omgvnngen. Fråga släkt vänner. Företagaren kan också vända sg tll professonella rådgvare ger kostnadsfr starta eget-hjälp. Dessa är NUTEK:s Startlnjen, Nyetagar- Jobs and Socety, ALMI Företagspartner eller kommucentrum, nens närngslvssekreterare. Kalkyler budget är vktga hjälpmedel underlag e- tagaren. Osett om etagaren har ont eller gott om eget kaptal etaget, kan det vara bra hålla nvesterngskostnadema nere starten. I vssa verksamheter kan man börja lten skala pröva om produktema/tjänstema säljer tllräcklgt bra.

40 1998:64 SOU etagare behöver kunskaper vlka nformaton Vlken 38 en stöd på olka Exempel hos ALMI Företagspartner Nyetagarlån, söks Företagspartner. hos ALMI söks tll kvnnor, Företagarlân länsarbetsnämnden/arbetsfönnedlngen hos söks eget-bdrag, Starta Trygghetsstftelsen söks hos eget-bdrag, Starta Trygghetsrådet hos söks eget-bdrag, Starta länssöks hos etag, ALU Arbetslvsutvecklng starta arbetsnämnden/arbetsmedlngen NUTEK hos söks affärsutvecklng, Teknkbaserad Företagspartner hos ALMI Produktråd, söks Industrfonden hos söks utvecklngsprojekt, ndustrella tll Stöd Stftelsen söks hos utvecklngsprojekt, kommersella tll Stöd SIC Innovatonscentrum länsarbetsnämnden/arbetsfönnedlngen hos Rekryterngsstöd, söks länsstyrelsen hos småetagsstöd, söks Tllfällgt länsstyrelsen söks hos Landsbygdsbdrag, länsstyrelsen/nutek söks hos utvecklngsbdrag, Regonalt länsstyrelsen/nutek söks hos utvecklngslån, Regonalt länsstyrelsen hos söks Sysselsättnngsbdrag, Rksskeverket söks hos gfter, socala Nedsättnng Tllstånd 4.9 regstrerng. eller anmälan tllstånd, krävs verksamheter vssa För tllstånd vlka reda stadum tdgt bör ta Företagaren ett tllstånd Exempel tllstånd. få krävs vad behövs behövas kan är: Lokaler Mljö- lokal. användnng ändrad bygglov Kommunen: skall lokaler använbl.a. godkänner hälsoskyddsvaltnngen hygenlokaler övrga café lvsmedelshanterng t.ex. das fotvård. t.ex. servcelokaler. butksbl.a. godkänner Brandmyndgheten:

41 SOU 1998:64 Vlken nformaton vlka kunskaper behöver en etagare Verksamheter Länsstyrelsen: tllstånd yrkesmässg trafk, bluthyrnng, bevaknngsetag vss mljöfarlg verksamhet. Kommunen: tllstånd serverng alkohol tllfällg säljnng t.ex. torgsäljnng. Mljö- hälsoskyddsvalt- nngen ger tllstånd verksamheter kan meda mljöfarlga utsläpp mark, luft ven. Polsmyndgheten: tllstånd verksamhet offentlg plats. Länsstyrelsen: tllstånd ensklt vårdhem sjukvård, rehablte- rng, åldrngsvård, mssbruksvård. Socalstyrelsen: anmälnngsplkt gäller all sjukvårdspersonal, läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, tandläkare etc., startar prvat verksamhet Import från länder utan EU mport bl.a. textler Kommerskollegum: utfärdar lcenser kläder. Jordbruksverket: ansökan om mportlcens vssa lvsmedel. Lvsmedelsverket: regstrerng vd mport lvsmedel. Tullverket: kan svara på frågor om tullregler, t.ex. hur man gör en tulldeklaraton, vlka tullsatser, sker gfter gäller. 1 O Bokng Bokngslagen säger alla närngsdkare skall ha ordnad bokng, vlket gäller oberoende etagsfonn verksamhetens omfnng. När verksamheten startas skall etagaren också börja boka. En närngsdkare alltd själv ansvarg är bokngen sköts korrekt, även om bokngshjälp anltas. Den startar ett etag måste ett tdgt skede bestämma om han/hon skall sköta bokngen själv. I god td måste man också bestämma hur rutnerna skall läggas upp etaget. Hur skall t.ex. offert, faktura kvtto se ut Hur hanteras egna andras betalda cke-betalda fakturor En etagare måste känna tll alla affärshändelser, dvs. allt påverkar etagets ekonom, skall dokumenteras. Affärshändelsema skall kunna verferas med underlag, t.ex. kvtton fakturor. Dessa kallas verfkatoner. Enlgt lag skall dessa sparas to år.

42 4 Vlken nformaton vlka kunskaper behöver en etagare SOU 1998:64 På verfkatonen moms specfcerad skall datum, vad samt köpare verfkatonen säljare tydlgt ser, framgå. beloppet med 4.1 l Försäkrngar Innan etaget startas bör man etagare se över säkrngs- skyddet. Som egen etagare saknar man tll vss del det grundskydd en anställd har. Exempel på säkrngar kan vara aktuella en nystartad verksamhet är: etagssäkrng lv- olycksfallssäkrng pensonssäkrng sjukpennng A-kassa

43 :64 SOU undersöknngar Externa 5 undersöknng Kvaltatv 5.1 undersöknng kvaltatv genomt Marknadsfakta har Eureka en undersöksammanfnng Småetagsdelegatonen. En uppdrag nedan. redovsas nngen Syfte erfarenheter småetagares belysa med studen Syftet var de kommer kommuner myndgheter tll de nstanser, tyder Vdare nfonnaton. efter sökandet sna etag kontakt med genom fångas ändrngar /eller bättrngar slag tll skulle konkreta upp. Metod va telefon. ntervjuer kvaltatva hjälp med genomdes Studen med frågeformulär sg ett ntervjuama öppet Således har använt ett bandats har Intervjuerna prckats har punkter antal senare. analys. med genomts mnuter vardera 3 ntervjuer Totalt har 3 ca om Östergötlands nterlän 1 Jämtlands Jönköpngs, småetagare färre 5 med etag defmerats än har Småetag län. vjuer per storleksklasser olka etag delnng anställda. jämn En vart den har Intervjuperson eftersträvats. har belägenhet geografsk etaget. ansvarg är resultatet redovsas slag detta stude text kvaltatv I en tyder de beskrvnngar sammanfnngar bestående statstsk resultatet Således kan ts. presenteras resonemang

44 42 Externa undersöknngar SOU 1998:64 form. Däremot erhåller man en djupare ståelse hur målgruppen resonerar. Följande frågeområden handlades ntervjuerna: Hur ofta kommer man kontakt med myndgheter Vlka ärenden rör det sg om Vart vänder sg man Vlken typ nformaton efterfrågas upplever Hur man samspelet Exempel sådant har skötts dålgt. Hur användandet IT skulle kunna underlätta. Andra slag på ändrngar. Hur upplever man den kontakt sker ntatv de olka nstansema 1 Resultat Kontaktfekvens De flesta respondenter har en någorlunda regelbunden kontakt med de olka nstansema. De har mest kontakt är fram allt de etag är behov nformaton om regler de behöver tllstånd olka slag. De etag var med studen går grovt dela två grupper; de har en mycket frekvent kontakt med olka nstanser de endast har några få kontakter per år. Vart vänder man sg Småetagama vänder sg regelbundet tll en mängd olka nstanser. De anges mest frekvent är Skemyndgheten, länsstyrelsen kommunen. Andra nstanser ofta nämns är t.ex. säkrngskassan samt brandmyndghetema hälyndghetema. Kontakten med brand- hälyndgheter är en annan karaktär. Dessa myndgheter bedrver ofta en uppsökande verksamhet form besök kontroller var nformaton medlas vd dessa besök. Således är det ovanlgt småetagama vänder sg tll just dessa myndgheter. Även skemyndghetema vänder sg bland tll småetagen få vssa uppgfter. Ärenden då man söker nformaton För bättre stå småetagamas kontakt med olka nstanser berörde en frågeställnngarna vd vlka ärenden man nformaton. Följande svar var mest frekventa: söker

45 SOU 1998:64 Externa undersöknngar 43 En vanlg stuaton är skefrågor eller närbesläktade funderngar ekonomsk karaktär. Den mest ekommande nstansen dessa stuatoner är skemyndgheten. I de fall man har en revsor är dock den drekta kontakten med Skemyndgheten mer sällsynt. Denna kontakt har då tagts över revsorn hamnat nom dennes ansvarråde. Kontakten med Skemyndgheten upplevs vssa ett nödvändgt ont då detta nte är knppat med verksamheten sg själv. Informaton om regler/regeländrngar nämns ett vanlgt ärende. En annan stuaton då man söker nformaton är bdrags- stödfrågor. Det är då vanlgen länsstyrelsen man kontaktar. Detta var vanlgare Jämtlands län än de två andra undersökta länen. Tllståndsfrågor olka slag. I dessa fall är det vanlgtvs kommu- nerna eller länsstyrelsen man vänder sg tll. Dessa frågor är ofta ntmt knppade med verksamhetens art upplevs följaktlgen vktga. Typ nformaton man efterfrågar Förutom funderngar skemässg eller ekonomsk karaktär annan är det nämnts ofta nformaton om regler, tllstånd eller ovan stödfrågor man efterfrågar. Det vanlgaste är vll ha någon form muntlg nformaton. man Detta tllvägagångssätt motsvarar det behov snabb nformaton ofta är fallet småetagama. I annat fall önskar man sg skrftlg nformaton, ofta form blanketter eller protokoll med beslut. I majorteten fallen är det snabb nformaton eller snabba besked man vll ha. Hur samspelet fungerar I kommunerna har småetagama vanlgtvs en kontaktperson de har vart kontakt med ett antal gånger tdgare. Detta gäller fram allt små kommuner. För vssa är det något nytt kunna vända sg tll I många fall är det närngslvssekreteraren man vänder en person. sg tll. Kontakten upplevs lättare då man har en kontaktperson. Det är nte ovanlgt kontaktpersonen är väl ns småetagarens verksamhet vlket naturlgtvs underlättar ytterlgare dessutom känns stmulerande. "V har kontaktpersoner. Förut fck v alltd klara numera blev runtkopplade, vet vart man skall vända sg drekt. " men nu man

46 44 Externa undersöknngar SOU 1998:64 Kommunerna beskrvs ofta postva ordalag. Det verkar också om samarbetet med kommunerna har bättrats sevärt under de senaste åren. Baserat på de ntervjuer gjorts denna stude verkar de småetagare är verksamma små kommuner vara mer nöjda än de större kommuner. Det fnns ofta en upparbetad relaton de mndre kommunerna mellan etagaren kontaktpersonen ofta löser man frågor den nformella vägen. Mellan etag kommun verkar fnnas en ståelse ett ömsesdgt beroende påverkar relatonen en postv rktnng. "Kommunen är postv. De har nsett värdet etagen kommunen, tll skllnad från statlga myndgheter. " Samspelet med de statlga myndgheterna är mer komplcerat. En myndghet ofta beskrvs mer negatva ordalag är länsstyrelsen. Denna nstans är svårare mer tdskrävande ha göra med. Då dessa ärenden dessutom upplevs vktga stärks det negatva ntrycket. Även skemyndghetema säkrngskassan nämns mer negatva ordalag. Den mer negatva tyden är vanlgen baserad på dålga erfarenheter samspelet. Några småetagare menar de känner sg motarbetade nte möter någon ståelse sn stuaton. Vdare är det relatvt svårt tdskrävande söka nforma- ton man anser vssa tjänstemän saknar flexbltet måga mprovsera. Småetagama efterlyser ett kund-leverantörs- hållande med myndgheterna där servce blr ett nyckelord. "...det är en tydfråga de måste göra något åt. Det måste vara ett kund-leverantörshållande med ömsesdgt troende. Det fnns lte respekt från deras sda. " Vssa bestämmelser upplevs om de motverkar varandra. Någon beskrver det ngen vet vem bestämmer vad. Detta gäller specellt bestämmelser med kopplng tll EU-regler. En småetagare beskrver hur detta lett tll han fått sätta sg regelverket själv; en tdskrävande onödg nsats tagt resurser från etaget. I detta specfka fall gällde det regler krng läkemedel vlket låg nom ramen etagets verksamhet. Majorteten de tllfrågade småetagama rapporterar dock de är någorlunda nöjda med den kontakt de har med de olka nstansema. Det är, nämnts ovan, framallt samspelet med kommunerna ges bra omdöme. Något påverkar n6jdheten hos Småetagama är vetskapen om vart man skall vända sg tll vem samt känslan en ståelse smâetagamas stuaton. Om så är fallet tycks de flesta uppge de har en bra relaton.

47 SOU 1998:64 Externa undersöknngar 45 De är mssnöjda beskrver följaktlgen ståelsen är dålg de känner sg motarbetade. Brstande ståelse från en nstans tycks leda tll småetagama känner sg motarbetade. En annan källa tll mssnöje är när småetagamas kunder blr ldande på grund svar från någon nstans dröjer. "De verkar nte ha ta utreda...det tar så lång td jag nte kan svara på mna kunders frågor. Försäkrngskassan är en nstans tas upp ett dålgt exempel. En etagare beskrver den det mest }32rkantga exsterar. I detta fall gällde det sjukskrvnng det regelsystem fnns krng detta. Respondenten berättar han detta seende behövde sjuk- skrva sg tll en vss del men det på grund ett gck göra det på det sätt faktskt var fallet. stelt regelverk nte Förslag på bättrngar Småetagama har en rad olka synpunkter seende sådant bör bättras från myndgheterna kommunerna. En ofta återkommande synpunkt gäller den snabbhet med vlken myndgheterna besvarar etagaren. Om en myndghet skall motsvara de kr eller önskemål ett småetag har måste responsen på frågnngar olka slag ske snabbare. Dessa etags vardag kännetecknas snabba beslut följaktlgen är bland snabb nformaton snabba besked görande dem. De olka nstansema måste således stå vkten få nformaton, tllstånd eller lknande td. Försenad nformaton eller ett senat beslut kan rasera en affär eller sena en tdsplan så tll den mlda grad etagets framtd är hotad eller expansonen stannar upp. Det måste med andra ord fnnas en kunskap en utbredd ståelse vdden myndgheternas agerande gentemot ett etag. Denna ståelse skulle sg kunna leda tll de ansvarga personerna anstränger sg lte extra snabba på en annars långsam process. En annan lösnng är göra nformatonen mer tllgänglg på andra sätt. Att aktvt behöva söka nformaton om regeländrngar tar tdgare nämnts td resurser. En lösnng skulle vara myndg- heterna skckade ut eller på annat sätt medlade nformaton om regeländrngar berör småetagama med jämna mellanrum. Att handläggare ofta har lte befogenheter nämns några respondenter ett annat problem. Handläggarna verkar ha små befogenheter vlket leder tll väntetd då de måste nvolvera andra det fnns få personer kan ge "raka" besked. Andra beskrver det myndgheterna har "beslutskramp" ngen vågar ta några beslut. På grund detta händer det man nte får besked man blr runtskckad.

48 46 Externa undersöknngar SOU 1998:64 Vssa nstanser är svåra få tag på då telefontdema är omöjlga. En etagare beskrev t.ex. hur han var tvungen få tag ett departement. Detta departement hade telefontd mellan kl vlket resulterade han nte fck tag på den nformaton han behövde. De blanketter man småetagare ofta måste fylla är krånglga omfande. Dessa borde omarbetas så de tar ett mnmum td fylla Språkvalet är ett annat vktgt område. Det kan vara mycket svårt stå den nformaton ellerde besked man får från myndgheter. Detta borde bättras menar några. "Många står nog nte ett dyft det språk används. De borde skrva på vanlg svenska. Kontakten med de mndre kommunerna fungerar allmänhet mycket bra. Småetagaren har här en kontaktperson man kan vända sg tll när man behöver nformaton eller besked. Denna person har en servceroll upplevs vktg. Ett önskemål framkommer är det skall fnnas en lknande person även de statlga myndg- heterna. Kontakten skulle på så vs kunna enklas effektvseras. Samarbetet med kommunerna har uppenbarlgen blvt allt bättre under de senaste åren. En handlednng etagare är något efterfrågas. Denna skulle kunna fungera en lathund etagare behöver söka nformaton komma kontakt med olka myndgheter eller nstanser. I denna bör det fnnas en beskrvnng sådant etagare bör tänka en rejäl överskt över de olka nstanser kan vara ntressanta etagare. Här bör också fnnas nforma- ton om stödformer. Några menar de skulle vlja ha besök en kunng person samma anlednng. "På grund jag mssade några stödformer andra har fått måste jag snart lägga ner mn verksamhet" Många myndgheter nstanser upplevs anonyma, har en otydlg struktur vssa fall en otydlg funkton okända befogen- heter. Det gör man nte vet vad lgger nom deras ansvarråde samt vlka befogenheter de har. Om man småe- tagare hade bättre kunskap om detta skulle man snabbare få tag på den nformaton man behöver. Några etagare menar vssa nstanser borde vara mer aktva ta kontakt med småetagen själva. Syftet skulle vara spara td åt småetagama genom ta kontakt samt på detta sätt aktvt söka kunskap om småetagen området skt kunna under- lätta vllkoren.

49 SOU 1998:64 Externa undersöknngar 47 Vdare upplevs regeländrngar bland negatvt småetagama. Detta beror på man nte står var ändrngen genomts samt vad det egentlgen kommer nnebära. Således vll man gärna få nformaton om bakgrund syfte samt få en sammanfnng helheten så kort koncst möjlgt. En myndghet borde vdare ha bättre kunskap om vad andra myn- dgheter kräver etagen. Några upplever det myndg- heterna borde nformera varandra om sn kontakt med etagen man skall uppnå en ståelse etagens kontakt nforrna- tonsbehov gentemot alla myndgheter kommuner. På så sätt skulle nformatonen från en myndghet kunna sättas relaton tll den nformaton kommer från andra håll. Bättre samordnng mellan myndgheterna efterfrågas således också. Kontakt från nstansernas Brandmyndghetema sda kontaktar småetagama relatvt frekvent kontroll/nspekton. Detta upplevs vanlgen något postvt. Den kontakt sker på myndgheternas ntatv är vanlgen kontrollkaraktär. Detta upplevs ofta något negatvt gör man upplever dessa nstanser negatvt. Man skulle vlja ha motsvarande ntatv från myndgheterna fast då med syftet nfonnera. För uppfylla denna roll. man skall se dem rådgvare måste de även Det är mycket kontroll lte nformaton från myndgheter nstanser. Tllgång tll Internet /Hur IT kan underlätta kontakten En majortet de tllfrågade har tllgång tll Internet antngen på etaget eller hemmet. Atttyden tll Internet är skftande. De är postva ser möjlgheterna vad gäller snabb åtkomst tll nforma- mer ton. De är negatvt nställda har en konservatv nställnng leder tll en allmän msstro mot Internet. Denna grupp kommer trolgen behöva en lång startsträcka nnan den kan använda Internet ett effektvt sätt. Några småetagare upplever detta nya medum redan dag enklar deras kontakt med myndgheterna. Den vanlgaste postva effekt nämns är man kan beställa materal t.ex. blanketter. Dessa etagare hoppas denna utvecklng fortsätter. En del de tllfrågade ntar nämnts ovan en vaktande tyd de mesta möjlga mån vll ha personlg kontakt när de menar söker nformaton. Det fnns en oro användandet Internet kommer ske på bekostnad personlga kontakter brev. Andra menar dock Internet skulle kunna utnyttjas mer än vad sker dag. Man skulle t.ex. kunna använda det tll nformera om regel- ändrngar.

50 48 Externa undersöknngar SOU 1998:64 Flera "Jag skulle vlja hämta nformaton om regeländrngar samt läsa en kort sammanfnng med syfte slutsatser. nformaton hålla småetagare sg efterfrågar möjlgheten va Internet kunna söka om lagar regler. De beskrver det omöjlgt uppdaterad nom detta område. Denna nformaton är dock mycket vktg dessutom behöver man den ofta med kort varsel. Således skulle etagarnas vardag underlättas mycket om det gck få denna nformaton med några enkla knapptrycknngar Sammanfande slutsatser De myndgheter småetagama upplever de har mest kontakt småe- Förslag på ändrngar samspelet med nstansema I allmänhet snabbare svar. Detta gäller fram allt myndgheterna. Ökad ståelse från myndgheternas sda seende tagamas stuaton. de statlga med är Skemyndgheten, länsstyrelsen kommunen. Respondentema studen kan grovt delas två grupper: de har ett par kontakter per år de har relatvt frekvent kontakt 1 ggr eller mer/år. Det vanlgaste är man söker ett snabbt svar, ofta muntlgt. skefrågor, nformaton om regler samt tllstånd är de vanlgaste ärendena. Samspelet med kommuner upplevs ofta bra. Det tycks ha bättrats under de senaste åren. Ett ömsesdgt beroende, - ståelse ntresse småetagen samt en kontaktperson är de främsta skälen tll det postva omdömet. Samspelet med statlga myndgheter är besvärlgare. Oklara strukturer, långa beslutsvägar en brstande ståelse småe- tagamas vllkor är anlednngarna tll detta. Man vet nte vem man skall prata med. Goda relatoner med myndgheter kommuner tycks drvas känslan det fnns en ståelse småetagamas stuaton nstansema står vkten stt agerande gentemot småe- tagen. Att veta vem man skall prata med kan också vara görande. Att öka åtkomsten tll nformaton va Internet skulle öka effek- tvteten många småetagare. Det fnns dock en del skeptker är msstänksamma mot Internet oroar sg den personlga kontakten skall svnna.

51 undersöknngar 49 Externa 1998:64 SOU skt kan kort nformaton på eller dröjande Kunskap ett svar om etaget skt på lång kund sn etaget betyda tappar småehos studebesök regelbundna slag omkull. Ett går är utbldnng. samt tagen kan Detta från nstanserna. verksamhet uppsökande Mer vara dags- I nformatonsbroschyrer telefonsamtal, studebesök, m.m. består endast verksamheten uppsökande den upplever läget man kontroller. specellt olka nstanserna de nformaton skcka Aktvt ut om Allt vad de uppbyggda de gör hur beskrva etagare är kommuner. Här myndgheter bör etagare veta om en Även kontaktpersoner. eventuella nformeras skulle även om efterfrågas. stödforrner nformaton översktlg bättre om mer frågor de konsulter kontaktpersoner Ha agerar de Kontaktpersonema har. småetagama funderngar edöme. kommunerna mndre ett nämns regelverk ändrngar nformaton skcka Regelbundet ut om beskrvnng kortfad efterlyser med detta samband lagar. I man en ändrngen med gärna syfte bakgrund samt sammanen ändras. vad fnng få ökade nvå lägre på andra tjänstemän samt handläggare Låta samspelet. effektvsera underlätta skulle befogenheter. Detta vssa departement håll vssa på längas måste Telefontdema exempel. dålga nämns nödvändg absolut Endast blanketterna. korta Förenkla fyllas skall behöva nformaton blanketter beställnng lämplgt t.ex. mycket Internet är läggs lagar ändrngar nformaton eslår Vdare om man nätet. på ut organsatoner centrala Närngslvets 5.2 närngserbjudt skrvelse har Småetagsdelegatonen kommunkatonspå hur synpunkter lämna organsatoner lvets organsahar Vdare dagsläget. etagen tll fungerar processen kommun bättrngar tll slag lämna möjlghet tonerna getts etagandets såväl framtden. Detta n tll etagen katonen ser erbjuds stöd olka de nformaton allmänhet spelregler om etagen. Rksorgansaton, Lantnkommt från Företagarnas Synpunkter har Handels- Stockholms Industrenng, Svensk Rksbund, brukamas

52 5 Externa undersöknngar SOU 1998:64 kammare, Svensk Handel, Svenska Arbetsgvareenngen, Sverges Industrbund Tjänstebundet. Sammanfnngsvs nnehåller organsatonemas svar tll delegatonen följande: För kommunkatonsprocessen från myndgheter tll småetag skall kunna bättras krävs myndgheterna enklng, ökad användnng ny teknk IT samt ökad kompetens servce. Myndghetsbesluten uttrycks ofta onödgt komplcerat med en brstande pedagogk. Informatonen bör samlas enklas på ett småetagaren lättllgänglgt sätt. Myndgheternas servcegrad måste ökas. En vktg del ett sådant arbete är jobba med tyder servcekänsla nom respektve myndghet. När myndgheten skckar ut blanketter etc. tll etagen bör regeln vara det alltd skall fnnas hänvsnng tll personer kan svara på frågor, rörande det utsända materalet. Dessa personer skall också vara tllgänglga Företaget skall kunna lämna ett meddelande om man vll bl kontaktad det skall uppkomma ett ansvar myndgheten så verklgen sker. När etaget på eget ntatv söker kontakt med myndgheter syfte få nformaton, är det ofta svårgheter veta vem vlken myndghet man skall tala med. Där bör en särskld statlg servcemyndghet eller motsvarande bldas dt etag kan rnga ställa frågor tll kompetent servcenrktad personal. För denna nstans bör det fnnas ett tydlgt ansvar ett svar ges senare, när det uppstår frågor nte kan besvaras drekt. Myndgheterna den offentlga valtnngen borde ha en större nformatonsplkt. Kommunerna bör na framtdsnformaton där det nformeras om vktga frågor rör etagandet, exempelvs kommunernas överskts- detaljplanerng. Kommunerna bör se över rutnerna om vem man nformerar. Att nte några nya regler ns nnan de testats på småetag. Detta nya regler dels skall kunna stås, dels nte meda betydande negatva konsekvenser de små etagen. Handläggnngstdema på myndgheterna bör särsklt uppmärksammas så de kortas. Myndgheterna bör ha småetagen anpassade tder öppethållande. Kommunerna bör ha en enda kontaktpunkt etagare frågor handläggs nom kommunen berör etagen.

53 SOU 1998:64 Externa undersöknngar 51 Ett konkret en IT-baserad tonsplform Informatonen slag med skall är tll länkar fnnas Småetagsdelegatonen småetagens tll alla tllgänglg behov relevanta nära tar myndgheter. etaget. ntatv Den vll starta ett etag skall kunna göra sn regstrerng en enda blankett. Det är angeläget formerna for den offentlga upphandlngen är sådana tllgänglghet fnns också de små etagen. Som exempel nämns formerna elektronsk upphandlng. Det är vktgt småetagaren bygga upp ngå någon form nformatonsnätverk få tllgång tll så många nformatonskällor möjlgt. Detta skulle bdra tll stå- elsen ökar. nforrnaanpassad Förslag Småforetagsdelegatonen tar ntatv tll ett konkret IT- baserat heltäckande nformatonssystem enklar e- tagen kommuncera med myndgheter m.fl. Lknande system fnns andra länder, t.ex. Kanada. Som postvt exempel har nämnts det arbete Rksskeverket genomt under året enkla ensklda närngsdkares deklara- tonsblanketter samt ta fram nformatonsmateral krng detta. tll

54

55 SOU 1998: Nya ntatv Småetagsdelegatonen har särsklt studerat de nya ntatv tagts enkla/bättra kommunkatonen tll från etagen. Exempel på sådana projekt är Statens servce stöd tll småetag Kanada, SME-lnk, Startlnjen Tllskottet. Dessa projekt redovsas nedan. 6.1 Statens servce stöd tll småetag Kanada 6.1 Inlednng Målsättnngen hjälpa etag sg tll ändrngarna på är anpassa 2-talets marknader teknk därgenom: stärka de kanadensska etagens konkurrenskraft, bl.a. exportmarknaden o främja tllväxt sysselsättnng nom landets ndustr bygga upp en modern teknsk nfrastruktur ge ungdomar den kompetens de behöver lyckas på arbets- marknaden För nå dessa mål har staten utvecklat en rad olka tjänster stöd- former småetag samverkan med närngslv, unverstet, organsatoner provnserna kommunerna. samt Småetagsdelegatonen har valt redovsa följande områden: statlga myndgheter fnanserng öppna nya marknader export mport sker småetag arbetsmarknadsprogram starta eget rekryterngsstöd - utbldnng etagslednng, kompetensutvecklng stöd tll nnovaton FoU nom vetenskap teknk

56 1998:64 SOU 54 Nya ntatv etag Hghway, Internet Informaton The etag berör lagstftnng federala Kanadas myndgheter statlga med affärer göra Canada of Gude Government Your fnns nformaton to Mera va återfnns Internet Busness. Denna Small for and Support Servces nnehåller: tjänster tllhandahåller myndgheter olka nformaton om småetag olka antal nom stödprogram ett tjänster nformaton om områden va bl.a. Internet kontaktnformaton, adresser annan myndgheter Statlga marknadsetag ltet behöver sg ett etablera växa För hjälpa etagslednng. För kompetent fnanserng nfonnaton, s.k. den myndgheter antal utgör med detta småetag ett ansvarar på väglednng nformaton dessa Tre Portfolo. Industry ger Northern for Intatve Development Economc Federal regonsnvå: Canada BDC, Canada of Bank Development Busness Ontaro, provns. varje ll CSBC, Servce Centres st, Busness var en affärsmed hemsda Kanadas Strategs, största fnns Pâ Internet tllväxtmarknader, htta etag hjälper nformaton. Den nya affärsrsker. bedöma teknk samarbetspartners möjlgheter, bolagsbldnng, fnanserng, patent nformaton har Den även om konkurser. varumärken samt har på fnns Internet Även StatsCan Canada Statstcs Kanadas statstk tllhandahåller landet. Den hela kontor dessutom om kunder. konkurrenter marknader, ekonom om specalolka nom organsatoner andra myndgheter För kaptel. nedanstående områden se Fnanserng fmanserngsmöjlgheter: olka spektrum brett fnns Det ett etag. mndre fnanserng Act Loans Busness Small fnanserngsformer olka Canada of Bank Development Busness etag. mndre Develop- Communty Futures CFDC, utvecklngsfonder. Regonala Plan Communty Investment Canada Corporatons ment - storstadråden. utan fnanserng rådgvnng

57 SOU 1998:64 Nya ntatv 55 Program gynnar Kanadas urbefolknng: Aborgnal Busness Canada, Communty Economc Development Program, Commercal Development Program, Resource Access Negotatons Program. Farm Credt Corporaton fnanserng nom jordbruk lvsmedelsndustr. Canadan Hertage - stöd tll ndustr främjar kanadenssk kultur boklag, tdskrftsutgvnng, ñlm- vdeoprodukton, musknspelnng. l Att öppna nya marknader - export mport Export nom Kanada. Landets Internal Trade Agreement är ett nrkeshandelstal ser undanröja handelshnder mellan provnsema. För handeln nom Nordamerka gäller NAFTA, Nordamerkanska frhandelrådet, numera omfar Kanada, USA Mexco. Exportstöd. Staten erbjuder ett antal program tjänster etag önskar exportera. Stödet tll nternatonella handelsntatv prorteras enlgt Kanadas Strateg utrkeshandeln CIBS. I CIBS samordnas de delstrateger utvecklas 23 NST, samarbetsgrupper for ndustrsektorer. Om DFAIT, Kanadas utrkes- utrkes- handelsdepartement, se nedan. Regonala nätverk stöder små etags exportsatsnngar med bl.a. utbldnng, rådgvnng upplysnngar om marknader fnanserng. Rng Industry Canada nformaton. 11 st CBSC se hjälper etag utan exporterfarenhet. Redan exporterande eller exportklara etag bör hellre vända sg tll närmaste ITC Centrum for utrkeshandeln se nedan. DFAIT erbjuder nformaton om program, tjänster ltteratur, om specfka branscher länder om specalster nom utan Kanada. Informatonen är tllgänglg dygnet runt genom FaxLnkServce, InfoCentres anslags- tla Internatonal Bulletn Board, IBB samt på Internet. För export tjänster bl.a. konsulter fnns ett mjukvarupaket, Take a World Vew, på 6 dsketter. ITC medlar kontakter med Kanadas handelsdelegatoner utlandet, samt tllhandahåller exportrådgvnng marknadsnformaton hjälp med marknadsplanerng

58 1998:64 SOU 56 Nya ntatv ntertll möjlgheter teknologöverforng nformaton om samarbetsprojekt natonella exportmarknader utvecklng PEMD, programmet utlandet delegatoner handelsmässor deltagare rekryterng -semnarer handelskonferenser for rekommendatoner myndgheter statlga andra DFAIT publkatoner ensklda etag hjälper Commssoners 125 Trade fnns Det med: marknader kunder potentella forsäljnngsmöjlgheter beträffande slag kunder lokala tll etag rekommendatoner marknadskanaler rådgvnng om handelsmässor lämplga rekommendatoner om agentetag utländska lämplga slag utländska potentella affärsupplysnngar kredthtta om samarbetspartners valutor sker tullar, med problem lösa bruk seder affärsklmat aktuella samt länders ensklda råd om fnans handel lcensfrågor samarbetsprojekt utländska stöd råd Regstrerade etag. kanadensska databas över Exports WIN är en anslagstlan IBB, nternatonella den tll tllgång får etag även -delegatoner samt handelsmässor deltagare kan utses nyhetsbrev. DFAIT:s Canada Export, erhåller marknternatonella upplyser Servce Trade Agr-Food ATS, om lvs jordbruksnom exportfrågor stöd råd nader ger bl.a.: ngår aktvteter ATS medelssektorn. I nomsåväl marknadsutvecklngsprojekt, Agrfood 2 AFT ~ utomlands prorterade marknadsbedömnngar med EMAR rapporter - sättnngsländer nformaton utbldnng NewLA-programmen NewAP- ger Asen/Stllahet länderna tll etag överväger export tll Latnamerka regonen kon- Kanadas marknadsutvecklngsstöd statlgt Bevaknng kurrentländer upplysnngar anpassade aktuella om ATN-datasystemet ger världshandeln utbldmed handelsmässor, utställnngar ordnar AAFC/DFAIT etag deltagande for nng

59 57 Nya ntatv 1998:64 SOU erhålls exportfnanserng tll Gude Exportfnanserng. Exporter statlga Följande export- IntematonalTradeInfoCentre. DFAIT hos fnns: stödprogram olka exportmarknader utvecklng ger PEMD programmet - stöd fnansellt former exportkredtsäkrng former olka rad erbjuder EDC en - exportfnanserng utlandet; kunden huvudleverantör gentemot uppträder CCC erbjuder även tll CCC; underleverantör blr exportetaget e leverans fnanserng bståndsprojekt utländska drver Sverge SIDA CIDA motsvarar - länder 1 över Servce Informaton Automated Customs ger ACIS, Import. tullnfonnatons- Närmaste tullfrågor. dygnet telefonrådgvnng runt Utlgare råd. också kan Servces Border Customs kontor ge Commercal Gude Importng handboken fnns to upplysnngar delta erbjuds exporterande etag även Importerande Goods. tll USA, Kanada från mportprocessen, export endagssemnarer om tullbefrelseprogram. tullfrågor kan subventoner otllbörlga dumpnng Strafftullar mot kontakta bör etag Drabbade SIMA-lagstftnngen. utdömas genom tullverk. ske- Kanadas Canada, Revenue bestämmelser småetag Sker tjänster Canada Revenue enkla skesystemet. ständgt söker Staten kostnadsfra bl.a. småetag, särsklda dessutom har RC program skesemnarer. sna BN tlldelas etag eget Varje ett Number. Busness BN, hos RC. skekonton : etagsskekontona är vktgaste fyra De bolagssken arbetsgvargfter lönedrag omsättnngssk Servces Tax, and varor Goods GST, en tjänster mport/export

60 58 Nya ntatv SOU 1998:64 Förenklade deklaratoner ansöknngar om skekredt. Deklaratonen, skereglema rättslg status beror på etags- formen. Det fnns tre olka etagsformer : enskld frma sole propretorshp kompanjonskap partnershp bolag ncorporated busness. SRED, en särskld skekredt kan bevljas vetenskaplg forsk- nng utvecklngssök Arbetsmarknadspoltk: starta eget rekryterngsstöd HRDC, Human Resources Development Canada ger starta eget-bdrag Self-Employment Beneft nom ramen for EI, arbetslöshetssäkrngen. HRDC drver även flera rekryterngs- utbldnngsprogram. Råd stöd ges dessutom vd nedläggnngar massuppsägnngar. NGR, Natonal Graduate Regster är en Internetdatabas över unver- stetsstuderande akademker. Det fnns även ett söksprojekt där studerande kan htta etagens platsannonser va NGR. YIC, Youth Internshp Canada, är ett praktk- utbldnngs- program ungdomar mellan år. Vssa framtdsbranscher teknolog, mjukvaror, lvsmedel prorteras. ITTP, Internatonal Trade Personnel Program, främjar anställnng arbetslösa akademker exportsatsnngar. WD, Western Economc Dversfcaton Canada, står en del lönen. EI, Employment Insurance, är Kanadas arbetslöshetssäkrng. Premema betalas dels den anställde, dels arbetsgvaren. ROE, Record of Employment, används arbetsgvaren redovsnng arbetstd premegrundande lön. Både EI ROE har nylgen enklats. I samarbete med lokala myndgheter arbetsgvare drver HRCC, Human Resource Centres of Canada, s.k. LLMP, Lokal Labor Market Partnershps, skapa arbetstllfällen på lokal nvå Utbldnng etagslednng, kompetensutvecklng BDC, Busness Development Bank of Canada, erbjuder rad rådgven nngs, handlednngs- utbldnngstjänster etag olka utvecklngsskeden. Dessutom fnns särsklda bl.a. teknolog- program

61 59 Nya ntatv 1998:64 SOU etagare kvnnlga etag, kunskapsbaserade exportörer, kombnaton eller sdan vd Allt detta urbefolknngsetag. om EDC-fnanserng. med kvnnlga särsklt Intatve Enterprse är Women ett program Alberta Saskatchewan, Mantoba, Kanada etagare västra Columba. Brtsh dagnostskt Standardserng ett ISO-9 med Hjälp genom ges regonsfederala Kanadas FORD-Q, erhålls datorprogram. Det Quebec. utvecklngskontor lands- Network är Management ett Canadan Contact The småetag. stödorgansatoner nätverk omfande konsultmedlar Agr-Ventures, Plannng Busness BPAV, Bdrag jordbruksprodukter. ädlar etag planerng tjänster konsultarvodet. tll 5 på procent upp ges angränsande NEBS ser ortfrå Utbldnn genom ges or ex Nordamerka utan NEXOS ser USA, export områden Program. Counselng and Tranng Exporters NEXPRO New vetenskap nom nnovaton FoU tll Stöd teknk Kanada hela fnns Assstance Program över Research Industral IRAP, vsst expertråd anställda även 5 med högst etag erbjuder nnovatonsfönnåga. utveckla sn stöd fnansellt nätverk rkstäckande Network Technology är Canadan ett CTN, organsakanadensska kända anställda expertrådgvare, teknska konfdentell. personlg Rådgvnngen toner. är mellan samarbete Canada, staten Partnershps Technology ett TPC, mark nvesterngsstöd återbetalbart sektorn, ensklda den ger högteknologprodukter. nadsntrodukton nnovatonshar Research Centre, ett Communcatons CRC, produkter utvecklar etag Ontaro Nepean, centrum kommunkatonsteknolog. området tjänster nom

62 6 Nya ntatv SOU 1998: The Informaton Hghway, Internet for etag Canadan Technology Gateway hjälper etag, unverstet myndgheter nom området vetenskap teknk va Internet htta nformaton samarbetspartners. Student Connecton Program, anltar unverstetsstuderande IT-rådgvare -utbldare cke-intemetanslutna etag tll en låg kostnad. SchoolNet-programmet skall länka hop landets samtlga skolor bblotek ett Intemet-nätverk. l utvalda kommuner nrättas Internetlokaler är öppna for allmänheten tll en låg kostnad. SchoolNet erbjuder även ett program dgtalomvandlng presentatons- materal Internet. Genom Computers for Schools CFS kan etag programmet skänka begagnade datorer tll skolor bblotek. program Skedrag kan medges värdet funktonsduglg utrustnng O Kanadas federala lagstftnng berör etag Bolagsbldnng. Fördelarna med blda ett bolag är det begränsade ansvaret lägre sk. Canada Busness Corporaton Act, Kanadas bolagslag, reglerar bldnng, fusoner upplösnng bolag. Industry Canada tllhandahåller råd genom stt Corporatons Drectorate. Rättsskydd dtt etags mmaterella värden ntellectual Qrogergxfl. För skydd mmaterella värden patent, upphovsrätt, varumärken, ndustrdesgn halvledartopografer krävs oftast rekommenderas annars regstrerng hos CIPO, Canadan Intellectual Property Offce. Konkurrenslagstftng. Kanadas lag konkurrensbegränsnng, mot Competton Act, straffbelägger prskarteller prssättnngsöverenskommelser mellan konkurrenter, uppgörelser mellan anbudsgvare vlseledande reklam. Cvlrättslgt gäller mssbruk samt ansvar domnerande ställnng, ensamleverantörsklausuler bud mot handel med konkurrerande produkter leveransvägran. Drabbade samt etag kan vända sg tll Competton Bureau.

63 SOU 1998:64 Nya ntatv 61 Konsumentupplysnng, etketter. Genom rktg lämplg kon- sumentupplysnng kan etag undvka klagomål, reklamatoner kr på återbetalnng från mssnöjda kunder. CPD, Industry Canadas Products Drectorate, råd vd utformnngen lämplga Consumer ger etketter. terar Standardserng produkter tjänster. SCC, Standards Councl of Canada, samordnar standardserngen nom Kanada represenlandet nternatonellt ISO IEC. Korrekt mätnng vägnng. Measurement Canada, for godkännande mätnstrument -faranden, nstrument, genom kontroller tar emot klagomål. myndgheten testar nya Radosändnngstllstånd kan krävas etag använder rado- kommunkatonssystem nternt. Spectrum Management Program bör kontaktas råd. Konkurser. Konkurser övervakas Offce of the Superntendent of Bankruptcy. Denna nämnd ger råd upplysnngar om etag ensklda, bl.a. tll fordrngsägare. Företag överväger konkurs bör kontakta en godkänd konkursvaltare lcensed trustee bank- ruptcy Att göra affärer med statlga myndgheter Statlg upphandlng. PWGSC är en central upphandlngsmyndghet flertalet statlga departement. Det drver tvâ program hjälpa etag önskar sälja tll staten. Suppler Promoton Program ordnar semnarer marknadsng gentemot statlga myndgheter. Open Bddng Servce är en elektronsk anslagstla om upphandlngar. Nås va Internet. aktuella Gynnad ställnng urbefolknngsöretag. Aborgnal Busness Procurement Polcy ser öka den statlga upphandlngen hos etag ägs Kanadas urnvånare. Försäljnng statlga fastgheter. Statlga fastgheter yttras nte köps provns eller kommun får köpas alla kanadensare på lka vllkor. Informaton genom PWGSC.

64 62 Nya ntatv SOU 1998: SIVIE-lnk Syfte å å : -k Bakgrund Sverges små Medumszed konkurrenskraft väntnngar arbetare. Det övergrpande syftet med SME-lnk är generera tllväxt bland små medelstora etag Sverge genom: Att ge små medelstora etag tllgång tll samma strategska nformaton de större behöver heltdsanställd personal klara. Förmågan kunna se trender, nya marknader, htta nya leverantörer m.m. ger kombnaton med det llla etagets lätt- rörlghet kundanpassnngsmåga mycket stora konkurrens- delar. Att ge småetagen ett redskap underlättar strategska sam- arbeten. IT kan fungera utmärkt lm mellan olka verk- samheter. medelstora etag, s.k. SME-etag Small and Enterprses enlgt EU-tennnologn, behöver ökad kunna överleva skt. Samtdgt ställs det SME-etagen skall växa behöva fler med-

65 SOU 1998:64 Nya ntatv 63 SME-lnk är ett projekt kan vara en hjälp, ett nformatonsnätverk skapat hjälpa SME-etagen utvecklas öka kon- kurrenskraften. Projektet följs bl.a. EU:s representanter nom området efter man önskar htta IT-lösnngar kan utveckla etagandet samtlga medlemsländer. I nätverkets länkar fnns kvaltetssäkrad nformaton är tll- gänglg SME-etagen på deras egna vllkor tder platser passar etagen. Vd sdan nfonnatonslänkama fnns också möjlgheter söka nya samarbetspartners ntressenter tll jont ventures den specella Samarbetslänken. Eller vara med natonella nternatonella offent- lga upphandlngar va Afldrsldnken. Strukturen SME-lnk är byggd Internet. Det betyder man måste ha tllgång tll Internet kunna använda nätverket. Intro- duktonen SME-lnk sker form ett plotprojekt. Crka 7 ut- valda etag Jönköpngs, Västerbottens, Stockholms, Västernorrlands Jämtlands län ngår. Dessutom ngår 25 etag är medlemmar Exportrådet ca 2 sågverk är medlemmar TRÄTEK. Dessa har fått chansen testa SME-lnk delta den utvärderng ger grunden forts verksamhet. Det fnns ett antal länkar kopplade tll SME-lnk. I framtden kommer flera länkar anslutas men antalet kommer hållas en nvå är lätt överblcka. Bakom varje länk fnns en länkvärd garanterar nformatonen är aktuell småetagsanpassad. Länkvärden ansvarar också frågor besvaras nom angven td. För de flesta länkar gäller 48 tmmar maxtd få svar en fråga. SME-lnk är behovsstyrt. Det nnebär användarna bestämmer hur de vll utnyttja nätverket. Den s.k. Push-teknken gör man kan abonnera kunskap nformaton utan aktvt leta efter den tradtonell Poll-teknk. Detta kan t.ex. ske genom användarna berättar vad de är ntresserade genom ange ett sökord. Relevant nformaton lämnas drekt då den dyker upp nätet. Konceptet använda studenter åker ut tll SME-etag lära ut hur man använder Internet SME-lnk synnerhet har vart mycket framgångsrkt. Efter ca 35 etagsbesök, vardera under ca 4 tmmar har projektet vsat kombnatonen duktga studenter har etagen raktv kunskap är bra. De maxmalt 5 personer tlläts delta från varje etags sda har många fall vart dubblerat upp tll 22 personer. Spnn-off effekterna detta arbete torde bl betydande stmulera tll utökad användnng studenter.

66 1998:64 SOU ntatv 64 Nya Samarbetslänk postva många kan etag eller flera mellan två samarbete Ett ge tllräcklga få samverka kan effekter. Man resurser t.ex. öka bättre personalstyrkoma utnyttja order, eller projekt specella stånden geografska de suddar Samarbetslänken ut kompetensen. etag. mellan samarbete fruktbart tll möjlgheterna ökar fnns samarbete. Det ökat tll flera fnns Samarbetslänken vägar I maxmal ha För leverantörer. htta kunder också vägar nya hemsda. har krävs länken egen nytta en man nnehåll: Samarbetslänkens Exempel på leta SME-etag Hjälper partners leverantör htta köparetag rätt Hjälper samarbeten befntlga Utvecklar erfarenhetsutbytet Ökar nformatons- Affárslänk de med kontakt drekt stora komma möjlgheter Affárslänken ger handlar EU. Det nom Sverge sker upphandlngar offentlga tll de tllgång också år. Den kronor mljarder 1 6 ger per om ca Sverge. anslås börjar affársfrågnngar mndre mer mer nnehåll: Affárslänkens Exempel på offentlga alla med kontakt större drekt komma Möjlghet EU nom Sverge upphandlngar upphandlngar är offentlga de nformaton få Möjlghet om ensklda etaget det ntresse affarsfrågnngar mndre de tll tllgång få Möjlghet mer Sverge anslås börjar mer prvata från det nformaton kontakter lknande få Möjlghet närngslvet nom skapas etagsregster använda det ramen Möjlghet o Affárslänken for Exportlänk sg lära exportetag svenska behov hos fnns om mer Det stort ett med utomlands arbeta etagen underlättar Exportrådet affärer. praktsk medverkan tll nformaton från allt omfar nsatser mycket nnehåller Exportlänken marknaden. aktuella den på assstans

67 5 I8-985 ~ SOU 1998:64 Nya ntatv 65 den nformaton krävs kunna närma sg den utländska marknaden. Exempel på Exportlänkens nnehåll: Hemsdor Swedsh Export Drectory Upphandlngsnytt Nyhetsbrev nom sklda områden Skeppnngshandbok med allt om tullrutner etc. Kvaltetsstämplat länkbblotek Betalnngsgude exportaffärer Hänvsnngsdatabas tll andra nfornatonslämnare F nanserngslänk Alla etag, nte mnst SME-etagen, behöver fnanserng olka former kunna utvecklas. Fnanserngslänken underväxa lättar söknngen kaptal tll etaget. Exempel på Fnanserngslänkens nnehåll: Möjlghet htta lämplga fnansärer Möjlghet htta lämplga ñnanserngsformer Typexempel från olka ñnanserngsstuatoner Tllväxtlänk Den drver utvecklar ett etag kan jämas med en seglare en skärgård. Uppmärksamhet på verklgheten ett fömuftgt använ- dande de egna resurserna gör man kan komma långt. Ibland behövs det hjälp komma ännu längre. Tllväxtlänken kan vara en sådan hjälp. Inom tllväxtlänken arbetar man med utveckla praktk- fall eller cases. Tanken är nom Tllväxtlänken nte endast ge råd anvsnngar, utan också ge rena fallbeskrvnngar hur rktga etag har burt sg lösa olka typer problem. I nuvarande läge medger nte teknken man presenterar flmade sntt beskrvnngar va Internet utan casen kommer ntalt byggas upp med CD-rom medum. Det ger också möjlghet presentera flmade sntt. Teknken utvecklas dock snabbt nom en snar framtd kan CD-produktonema läggas upp on-lne drekt ute på Internet. Presentatonen görs nteraktv vlket nnebär användaren ställs n frågor han behöver besvara. Användaren kan också välja studera just den problematk han själv är ntresserad.

68 66 Nya ntatv SOU 1998:64 Checklstor Praktkfall från andra etags utvecklngsarbete Mässlänk Mässan är en mötesplats männskor. Här fnns männskors samlade kunskaper erfarenheter, något bdrar tll mässan blr lyckad den medverkar. Mässlänken ger råd, svar på frågor hjälp vägen tll ett framgångsrkt mässdeltagande. Både utställare besökare. Exempel Mässlänkens nnehåll: Mässans delar Htta rätt mässa Hjälp på vägen Möjlghet ställa frågor tll experter EU-länk Kombnerat med den rena fallbeskrvnngen kommer användaren kunna fnna rena sakupplysnngar presentatonen. För närvarande har två fallbeskrvnngar tagts fram. Det ena är ett tllverkande etag under loppet 2 år vuxt från en omsättnng på 2,5 mljoner kronor tll en omsättnng ca 8 mljoner kronor. Temat är marknadsutvecklng fallet beskrver hur ett flera affärråden utvecklats. Det andra fallet beskrver ett datakonsult- etag vuxt från 2 tll 18 personer under tden genomgått ägarbyten. Företaget arbetar både natonellt nternatonellt med både stora små etag kunder. Temat är produktutvecklng hur man ett tjänsteetag arbetar med denna process. Exempel på Tllväxtlänkens nnehåll: Erfarenheter råd om hur etag skall växa utvecklas Hjälp utforma affärsplanen Möjlghet köpa, sälja eller byta produktdéer Sedan Sverge gck med Europeska Unonen EU har det blvt allt vktgare även de mndre etagen håller sg nformerade om de nya regler utvecklngsmöjlgheter medlemskapet EU nnebär. EU-länken hjälper tll snabbt få korrekt nformaton. Exempel på EU-länkens nnehåll: Aktuell EU-lagstftnng. Här kan man följa den änderlga EU- lagstftnngen på ett lättöverskådlgt vs.

69 SOU 1998:64 Nya ntatv O Kunskapslänk Ett etags överlevnad hänger mer mer hop med mågan kontnuerlgt kunna tllgodogöra sg kunskap. Kunskap kan t.o.m. vara den vktgaste konkurrensdelen. Kunskapslänken hjälper tll sökandet efter marknaden. kunskap stärker därgenom etagets ut utsättnngar efter hand vecklas kontnuerlgt. Det går påverka nnehållet genom ställa frågor komma med slag under Om Kunskapslänken. Där når man även länkvärden få svar på det söks men kanske nte återfnns. Under ton nlednngsskedet tjänster från nnehåller Internatonella Kunskapslänken främst Handelshögskolan ut- Exempel på Kunskapslänkens nnehåll: Kunskapslänkens nnehåll kommer byggas nforma- Jönköpng, men på skt är det menngen man skall nå all den kunskap fnns på landets unverstet högskolor. Redovsnng EU-standarder kvaltetsregler. Ett EU:s centrala mål är undanröja teknska handelshnder. När det fnns behov regler skydda männskors hälsa, säkerhet mljö utarbetar EU gemensamma regler. Nyhetsblad berör den egna verksamheten. Genom fylla uppgfter om etaget vad man önskar veta mer om, görs det en skräddarsydd profl få fram den EU-nformaton är relevant for det ensklda etaget. EU-bdrag/stödformer. Efter ha fyllt en mall kan man konstatera om etaget är berättgat tll någon form EU-stöd. Möjlghet ställa frågor. Euro Info Center, EIC-kontorens specalster svarar på frågor va EU-länken Myndghetslänk Myndghetslänken syftar tll enkla kontakterna mellan etag myndgheter, både när det gäller söka nformaton när någon skall ansöka om tllstånd enlgt gällande lagstftnng eller regstrera nytt bolag.

70 68 Nya ntatv SOU 1998:64 Exempel på Myndghetslänkens nnehåll: De olka myndgheternas hemsdor Ett system drekt kontakt med myndgheterna Blanketter t.ex. ansöknngs- regstrerngsärenden Mljö- kvaltetslänk Mljö- kvaltetsfrågor engagerar dag alla sorters etag mer än någonsn tdgare. Kren kommer från konsumenter, producenter myndgheter. Den nte klarar kurrensens bakven. konuppfylla dem hamnar Mljö- kvaltetslänken ger råd nformaton om hur man kan arbeta med de här frågorna med utgångspunkt från bland annat de nternatonella systemen ISO 14, EMAS ISO 9 samt lagen om ntemkontroll. Den vsar också delarna med ntegrera alla tre systemens underhåll mnska kostnaderna arbetsbelastnngen. Exempel på Mljö- kvaltetslänkens nnehåll: Fakta om mljösäkrngssystemen EMAS ISO 14 Fakta om kvaltetssäkrngssystemet ISO 9 Praktska exempel från arbete med mljö kvaltetsprojekt Under Fakta om lagen om ntemkontroll Nyheter nom områdena mljö kvaltetslänken pågår ett samarbetsprojekt kallat IQM syftar tll: Att utveckla metoder de ännu nte utnyttjade, men fullt genombara samordnngsmöjlgheter fnns mellan ISO 9, ISO 141/EMAS ntemkontroll arbetsmljön. Att hjälpa små medelstora etag ntegrera kvaltetsarbetet, mljöarbetet ntemkontrollarbetet både vd nandet vd det vktga underhållet systemen. Att ntegrera IT-användnngen ett naturlgt hjälpmedel etagen, bnda hop regoner Sverge underlätta Att Projektet köpngs bottens svenska sammantaget nternatonellt SME-etag. samarbete. starkt bdra tll genoms under tre år län län LTC, Skytteanska. Stockholms Västerlän Omslutnngen öka konkurrensmågan hos Arbetsmljöforum totalt på projektet 8,8 mljoner kronor. Projektet är tll vss del stött SME-Intatvet. med deltagande parter från Jön är

71 SOU 1998:64 Nya ntatv Översättnngslänk Ökade utlandskontakter etablerngar på nya marknader ställer också högre kr på etagets affärskommunkaton. Va Över- sättnngslänken kontaktas professonella översättare behärskar många olka språkområden ämnen. Exempel på Översättnngslänkens nnehåll: Kontakter med professonella översättare Anpassnng tll kulturella skllnader Sorterng nom ämneråde Tps översättnngen Transportlänk Effektva transporter är en utsättnng tllverkande etag skall vara konkurrenskraftga. Inte mnst med tanke på just tme- leveranser lknande. Men det är nte bara transporterna skall fungera. Det ställs allt högre kr på det admnstratva arbetet krng transporterna med detta. ratonellt effektvt. är Transportlänken hjälper Exempel på Transportlänkens nnehåll: Presentaton de vanlgaste transportörema Sverge Möjlghet ställa frågor läsa andras frågor svar FAQ Ordlsta med sökord gör man själv kan söka efter nforma- ton Möjlghet komma åt tulldokument Möjlghet utnyttja Transportbörsen Fakturaspecñkaton Leveransbesked tll Datorstödslänk Underhållskostnadema en PC-arbetsplats är dag långt högre än vad datorn kostar nköp. Det betyder allt fler etag dag ser över sna kostnader datorunderhåll. Idéer NC Oracle/Sun eller NetPC Mcrosoft/Intel syftar tll centralsera programvarusupporten utan få mndatoms dator- resurs. Datorstödslänken hjälper tll sänka kostnaderna datorer nätverk.

72 7 Nya ntatv SOU 1998:64 Exempel på Datorstödslänkens nnehåll: Strukturerad nformaton om Net/PC/NC Exempel på applkatoner etag Kontaktvägar tll kvaltetskontrollerade sänka underhållskostnaderna Projektet vsat sg vara en framgång, drvas natonellt. andra nyheter olka storlek etag kan hjälpa skall utvecklas vdare tll 6.3 NUTEK Bakgrund Startlnjen vd, Närngs- teknkutvecklngsverket I november 1993 beslöt Närngsdepartementet det skulle nrättas en kostnadsfr telefonservce personer skall starta eget etag. Denna telefonservce nordnades NUTEK:s verksamhet under benäm- nngen Startlnjen. En nyetagare får nformaton Startlnjen om vlka kr ställs vlken hjälp kan få typ man när man startar etag Syfte Startlnjens syfte är medverka tll nya lvskraftga etag etableras Sverge. Genom verksamheten skall brst på nformaton om nyetagande nte ett hnder etablerng. Samtalet tll Startnjen vara skall leda tll snabbare får nformaton om hur man gör personen vart kan, vssa skall, vända sg vd starten etaget. man Mål För ge snabbnfonnaton väglednng tll dem skall starta etag eller nylgen startat etag, var målen budgetåret 1996 följande: Besvara 15 frågnngar per år Svara på 9 procent frågorna drekt, resterande nom 24 tmmar Erhålla mnst 45 procent frågnngama från områden utan de tre storstadrådena

73 SOU 1998:64 Nya ntatv 71 För bbehålla öka kvalteten på de svar ges: Varje medarbetare genomgår 15 utbldnngsdagar per år nom kunskapråden där kontnuerlg fortbldnng behövs Aktörsregstret uppdateras två gånger under året kompletteras samt med utbldnngsgvare Startlnjens verksamhet Startlnjens bemannng bestod vd ngången år 1997 åtta pertelefonjourverksamhet, soner. Arbetet är uppdelat på dels dels ansvar olka kunskaps- verksamhetråden. Telefonjouren upptar ca 7 procent arbetstden. Denna td ser egentlg svarsverksamhet resterande td tll efterarbete, t.ex. utreda svar på frågor nte kan besvaras drekt. Det vanlgaste är frågorna besvaras per telefon. Startlnjen har också möjlghet kunna besvara frågor va telefax eller e-post. Vdare fnns det ett talsvarssystem där det går beställa nformatonsmateral. Startlnjen har ett lättllgänglgt nformatonsmateral består olka broschyrer. Vdare fnns nformatonsblad består högst två sdor. Dessa skall ge en snabb konkret nformaton om en specell fråga, vlken är svår besvara per telefon. Två tre samtal leder tll Startlnjen skckar ut nfonnatonsmateral form broschyrer eller regstrerngshandlngar. Det är såväl Startlnjens egna produkter materal från andra myndgheter organsatoner, t.ex. Rksskeverket Patent- regstrerngs- verket. En annan vktg del Startlnjens verksamhet är det aktörsregster fnns. Regstret nnehåller nformaton om ca 2 aktörer. Detta med det snabbt går hänvsa tll rätt person myndghet etc. ytterlgare nformaton rådgvnng underlätta etags- starten. Aktörsregstret uppdateras kontnuerlgt nnehåller således aktuella tllltlga uppgfter. Personalen vd Startlnjen är uppdelad grupper efter kunskapråden skall bevakas, bl.a. sker, fnanserng tllstånd. För kunna nformera om regler rutner fnns det en rad ämnen måste bevakas få kunskap om nyheter ändrngar lagar. Startlnjen har också tllgång tll ett referensbblotek med ltteratur nom bl.a. de områden nyetagare efterfrågar. Startlnjen deltar Starta drva eget-mässor runtom landet. I det löpandet arbetet ngår semnarer, kontakter sammanträffanden med ett flertal organsatoner myndgheter arbetar med nyetagande.

74 72 Nya ntatv SOU 1998: Statstk Under år 1997 tog Startlnjen emot frågnngar, målsättnngen början året uppgck tll 15 frågnngar. Av det totala antalet, frågnngar, kom under 1997 var broschyrbeställnngar va talsvarssystemet, 468 personer faxade sna frågor, 45 skckade e-post, 41 skckade brev to personer besökte person- lgen Startlnjen. Nyetagarens vanlgaste frågor Typ fråga Procent Rådgvnng, allmän nformaton 43 Fnanserng Sker, moms Företagsformer etc. Tllstånd, kr, regler vd start Marknadsnformaton Försäkrngar, A-kassa Bokng 5 Övrg jurdk 4 Export Utbldnng Annan fråga mport Av tabellen ovan framgår rådgvnng allmän nformaton var den vanlgaste frågan, därefter frågor om fnanserng. Geografsk delnng Län Stockholm Antal samtal 7 14 Procent 46,9 Uppsala 542 3,6 Sörmland 255 1,7 Östergötland 488 3,2 Jönköpng Kronoberg Kalmar Gotland Bleknge Skåne Halland ,2,8 1,2,2,9 11,5 1,9 1997

75 SOU 1998:64 Nya ntatv 73 Göteborgs Bohus 955 6,3 Älvsborg Skaraborg 3 19 Värmland 274 1,8 Örebro 184 1,2 Västmanland 263 Dalarna Gävleborg Västemorland Jämtland Västerbotten Norrbotten Annat land ,1 1,7 2,3 1,6 1,4 1, l 1,9,2 Totalt , Uppföljnng Svenska Gallupnsttutet genomde, på uppdrag Startlnjen, en undersöknng där 3 personer ntervjuades vart kontakt med Startlnjen mellan november 1996 oktober Syftet var undersöka om personen var nöjd med Startlnjens servce samt om vederbörande startat etag. Av undersöknngen framgck bl.a. följande resultat: En majortet 79 procent tycker det var lätt komma kontakt med Startlnjen va 2-numret. Sju procent upplevde det svårt komma fram. På frågan hur pass nöjd man var med kontakten, svarade 85 procent de var nöjda med kontakten, nästan hälften dessa var mycket nöjda med kontakten. Ett fåtal, fem procent, uppger de är mssnöjda med kontakten. Drygt sju to är nöjda med kompetensen hos den de talade med på Startlnjen endast fem procent är mssnöjda. Hälften har startat etag Undersöknngen vsade hälften dem vart kontakt med Startlnjen har startat etag. Av dessa har 33 procent startat etag nnan de var kontakt med Startlnjen. 64 procent har startat etag efter kontakten med Startlnjen. Av dem nte startat

76 74 Nya ntatv SOU 1998:64 etag uppg 56 procent de skulle starta etag nom det närmaste året Sammanfnng Målsättnngen med Startlnjens verksamhet är vara kundorenterade ge rätt nformaton tll målgruppen. Svaren ges håller en kvaltatvt mycket hög nvå. Informatonen väglednngen skall vara rätt utfrån två aspekter. För det sta skall nformatonen vara nnehållsmässgt korrekt. För det andra måste mottagaren stå nfonnatonen. Informatonen ges nnebär nyetagaren erhåller en bra grund starta ett etag har goda över- levnadsmöjlgheter. Det är främst tre områden anses specellt besvärlga vd start etag: Fnanserng Skeregler Ifyllande blanketter Många dem har funderngar om nyetagande, har nte någon helst uppfnng om vlka kr regler gäller eller vlka aktörer kan erbjuda hjälp. Startlnjen har skt arbeta med bättra servcen. Ett problem de haft har vart trots skrftlg nformaton har nte den frågande stått. Ett ständgt utvecklngs- arbete enkla bättra nformatonsmateralet med mycket antal Startlnjen kommer kontakt ett stort pågår där. potentella nyetagare. Detta nnebär en stor erfarenhets- kunskapsbank byggs upp. Startlnjen har där skt ytterlgare bearbeta den nformaton de tar emot vd samtalen. Detta arbete påbörjades hösten 1997 kan leda tll en bättrad stuaton dem skall starta etag. Genom ett tdgt stadum fånga upp dem funderar på starta etag, se dem med basnforrnaton hänvsa vdare tll olka aktörer är Startlnjen en mycket vktg länk den långa kedja leder fram tll fler nya, lvskraftga etag. 6.4 Tllskottet Inom området fnansella etagsstöd fnns ett etablerat samarbete mellan de främsta aktörerna. ALMI Företagspartner, länsarbets- nämnden länsstyrelsen, genom projektet Tllskottet. Tdgare har Tllskottets verksamhet endast omfat hanterngen det tllfällga

77 75 Nya ntatv 1998:64 SOU omfa tll utvdgats har den under 1997 småetagsstödet, men etagsbl.a. de då stödformer, olka huvudmännens merparten låneverksamhet ALMI:s delar LAN/Af från stöden nrktade samt etags underlätta Tllskottet med Syftet är Tllskottet. ngår stödja uppgft med organsatoner med kontakter etags blvande bl.a. åstadkommes nyetablerng. Detta tllväxt stmulera genom olka de från personal kommer Tllskottets utrednngar. samordnade stödalla kunskaper goda har de organsatoner huvudmännens om stöd. tll sökande den vägleda rätt där kan ngår. De former Verksamhetråde nformaton stmulansnstrument samt stöd Företagsnrktade rådgvnng. Huvudmän länsstyrelsen. länsarbetsnämnden AB, ALMI Företagspartner Syfte etagsolka med kontakter etags små underlätta Syftet är arbetsvaraktga tll leder vlket organsatoner, stödjande nya, tllkommer. tllfällen Målgrupp Östergötland anställda tll 5 satsar med etag huvudsak I upp Vssa arbetstllfällen. varaktga skapa expandera på nya, med precserad målgrupp, t.ex. kan ha stödfonner Tllskottets en mer omsättnng. ägarbld branschtllhörghet, geograf, seende på nsatser Typ konsultcheck nvesterngsbdrag småetagsstöd Tllfällgt konsultcheck nvesterngsbdrag, Landsbygdsstöd utvecklngsstöd Regonalt etagande kvnnors tll Lån

78 76 Nya ntatv SOU 1998:64 Nyetagarlån Stöd tll utbldnng etag Starta eget-bdrag Organsaton Tllskottet är uppbyggt ett lokalt nätverk nteraktva kontakter tll huvudmännen. Ärenden beslutskaraktär behandlas en bered- nngsgrupp bestående personal från de tre huvudmännen Sammanfnng/utvärderng Httlls har två utvärderngar gjorts. Dels en seende verksamheten 1994/95 Tllskottet dels en seende verksamheten 1995/96 Tllskottet II. Utvärderngama är gjorda på lkartat sätt bl.a. genom enkäter tll de etag tagt del Tllskottets etagsstöd. I det följande summeras resultaten utvärderngen verksamheten 1995/96. Utvärderngen är gjord på uppdrag Länsstyrelsen Östergötland, Centrum Marknadsanalys AB Lnköpng. En sammanfnng utvärderngen redovsas nedan. Ca 6 arbetstllfällen har skapats de ca 24 etag bevljats stöd under tden utlovat samband med ansökan var 627 nyanställda. Ca 1 dessa är kvnnor utlovat antal var 186 st. Effekten antal arbetstllfällen uppfyller alltså det nternt ställda målet, men det är nte uppfyllt seende andelen kvnnor. Mnst hälften arbetstllfállena ca 35 tllkom enlgt etagen drekt följd Tllskottet. Investerngsstöd expansonscheckar ger lkartad effekt enlgt alla typer analyser. Ungefär 55 procent de arbetstllfällen tllkommt anses vara en följd nvesterngsstödet 45 procent en följd expansonscheckama motsvarar väl delnngen pengar räknat. Både stödbelopp per nyanställd drygt 4 kr den upplevda effekten är ungefär samma Tllskottet I II. Tllskottets drekta effekt tenderar vara störst små 1 MSEK tjänsteetag. Om v enbart ser tll antalet nyanställda per stödkrona ger stora 2 MSEK etag störst effekt. Utvecklngen seende antalet anställda är mycket större hos de etag fått stöd än hos dem fått slag.

79 SOU 1998:64 Nya ntatv 77 De etag erhållt stöd är tll övervägande del mycket nöjda med Tllskottet. Antalet nöjda är 84 procent de har s betyget 6 eller 7 på en sjugradg skala. De enda frågeställnngar får underkänt gäller Tllskottets nformaton om stöd tll småetag samt kännedom om Tllskottet. En bättrng har dock skett sedan Tllskottet Sgnfkant bättrng sedan Tllskottet I seende blanketter skrftlga underlag. Tllskottet uppfas också ökad utsträcknng en organsaton med bred kunskap om olka stödformer snarare än specalserad på enbart nvesterngsstöd expansonscheckar. Trots ändrngar dessa områden fnns det fortfarande klar postva på en bättrngspotental. 65 procent etagen hade kontakt med andra stödorgansatoner nnan de kom kontakt med Tllskottet. Tllskottet har hjälpt 22 procent komma kontakt med andra organsatoner. 6.5 Rksskeverket RSV Skevaltnngens exekutonsväsendets roll är se tll de sker betalas våra folkvalda beslutat om. RSV-koncemen har nylgen formulerat en vson: Ett samhälle där alla gör rätt sg där valtnngens bdrag är enkla tdsenlga regler den bästa valtnngen medborgarnas tjänst. Som en framgångsfaktor anges man vll vara en handlngskraftg valtnng arbetar enkelhet, rättssäkerhet effektvtet sätter männskan- /ndvden centrum. En rad utvecklngsaktvteter har påbörjats. Man är dock medveten om detta är ett långsktgt arbete kommer ta td, nte mnst där det handlar om påverka värderngar tyder hos såväl medarbetarna medborgarna. Besknngen vårt land bygger mycket stor utsträcknng på medborgarnas egen medverkan. Sådan medverkan kan sn tur grunda sg på allmänt rättsmedvetande soldartet med vårt samhälle dess demokratska prncper s.k. frvllg medverkan eller på den - preventva effekt kontrollverksamhet brottsbekämpnng skapar. Det är dock nte möjlgt ett sådant systern åstadkomma fullständg medverkan från alla. Det är vktgt medborgarna uppfar skevaltnngen effektv, dvs. dels har mågan hjälpa dem vll göra rätt sg, dels kunna sätta dt dem söker smta från sken. Ske- valtnngens resurser är begränsade. Det blr där ofrånkomlgt med prorterngar. Men med gvna resurser uppnås en högre måluppfyllelse vd ett enkelt skesystem än vd ett komplcerat. Både från med-

80 1998:64 SOU 78 Nya ntatv vktgt med där synpunkt det skevaltnngens är borgarnas början. från medborgarna enklngar rätt gör bllgaste. världens skeadmnstratonen svenska är Den en drekta såväl td tredje skskyldga Kostnaderna hos man - uppsknngsvs beräkna, svårare betydlgt är kostnader är men - admnstmyndgheternas nblandande de dubbelt så höga ungefär kostnaderna pekar på gjorts Undersöknngar ratonskostnader. möjlgheterna enkla etagen. Att mnsta hos de högst är rättgheter sna tllvara skyldgheter fullgöra sna etagarna ta uppgft framöver. där angelägen är en faktorn vktgaste utformnng den reglemas materella är De om med regler vktgt eller nte. Det enkelt upplevs är skesystemet tllämpa kan står skskyldga de dvs. begrplga, är nbördes uppbyggnad logska Reglernas korrekt. reglerna sammanprncper konsekventa enhetlga är bygger på de hang - - påverkar också regler Antalet överbegrplgheten. betydelse stor skådlgheten. nandet år genomts är enklngar Exempel på senare skevaltnngen nnebär vlket deklaratonen, enklade den utgfter t.ex. nkomster räntor alla uppgfter trycker om konbara behöver Deklaranten deklaratonen. pensonssäkrngar kompletterngar, eventuella rktga, uppgfterna göra trollera är om skevaltnngen. tll tllbaka skcka den blanketten under skrva både så utvdgats år har prelmnärsk med Systemet senare drar ersättnng utbetalare uppdragsgvare andra arbetsgvare, drver dem kontrolluppgfter. För lämnar prelmnär sk räkenskapsstandardserade s.k. sedan år ndes några etag utformas skemyndghetema tll uppgfterna nnebär utdrag. Detta såväl etagarna underlättar vlket enhetlgt på sätt, ett skemyndgheterna. verksamhet skevaltnngens rktlnjer utfärdar årlgen RSV bedrvs på verksamheten tllgodose ett tll syftar bl.a. vlket utfärdar RSV styrnngen materella den landet. hela För lkartat sätt berednngen hur handböcker rekommendatoner eskrfter, lagbestämmelser rad utgör, tll. skall gå En ärenden olka typer ske hur ramverket polces, uppsättnng med tllsammans en medborgarna. uppträder valtnngens tjänstemän gentemot uppfnng allmänhetens undersöka regelbundet låter RSV om valtnngen materal det servce den skevaltnngen allmänvsar servceundersöknngen tllhandahåller. Den senaste kan mnskat. skevaltnngen Detta troende hetens ekonomska med den sketryck ökat hop med hänga sg ett troendet RSV utgångspunkt vktg är landet. En stuatonen

81 SOU 1998:64 Nya ntatv 79 valtnngen skesystemet nte får sämras. Där det är vktgt med enklngar med man kan ägna sg åt verk- lgheter. En annan vktg utgångspunkt är ge servcen en högre status. Det framtda servceutbudet skall högre grad ses ur allmänhetens etagens perspektv, bl.a. genom en bättre målgrupps- anpassnng en aktvare proflerng servcen utfrån etagarnas behov. Informaton olka former är en vktg del RSV:s servce. RSV har under många år gett ut nformaton främst pappersburen nforma- - ton använt sg många olka kanaler. Under senare år har - nya kanaler, baserade på ny teknk tllkommt. Ansvaret servcen är delat. RSV producerar centralt materal hela landet ske- myndghetema svarar den daglga basservcen tll folk etag. Telefonkontakter är fortfarande vanlgast där anses det vktgt den kontaktformen utvecklas bättras. Delar kommunkatonsteorns modeller används servcearbetet. RSV anser det vktgt utgå från mottagarens/kundens behov önskemål. RSV:s långsktga strateger nå målen kan sammanskall öka genom IT-användnng, fas så här: självbetjänngsgraden sakkunskapen göras mer tllgänglg, den rktade nformatonen skall bättras, tllgänglgheten skall vara hög även en ändrad organsa- ton. RSV skall bemöta allmänheten väl språket- såväl det talade det skrvna - skall vara begrplgt. RSV:s slag tll ny servcepolcy följande: V ska kunden sätta centrum. Vår servce är vktg helheten. V ska vara lätta nå Vår servce ska profleras. V ska utnyttja teknkens V ska bjuda på vår kompetens. V ska vsa servcevlja stå. möjlgheter. ståelse. V ska utveckla vår servce kan sammanfas enlgt samverka med andra. V ska arbeta aktvt ebyggande. RSV:s slag stort smått tll bättrad servce tll etag all- mänhet är bl.a. följande Hjälp tll etag Med nya ebyggande arbetsmetoder ökar RSV dalogen med etagarna bryter skevaltnngens anonyma roll. Som exempel kan nämnas nfonnatonsträffar nystartade etag prevson

82 8 Nya ntatv SOU 1998:64 ett sätt stora byggetag, kommuner, landstng m.fl. knyta tll - sg serösa entreprenörer samtdgt få servce från skevalt- nngen. Har tllämpats vd bygget Högakustenbron bl.a. lett tll lägre totala byggkostnader. Blanketter används mndre etag har enklats nformatonen har bättrats Skevaltnngens servcetelefon tllbaka Sedan några år är skevaltnngens servcetelefon bruk. Va ett 2-nummer en vanlg knapptelefon ges dygnetruntservce. Man får ntalade svar upplysnngar de vanlgaste frågorna man kan beställa personbevs, blanketter broschyrer hem tll bostaden. Under ett år tar man emot ett par mljoner samtal den här vagen Servcehemsda på Internet Skenformatörer RSV håller på bygga upp en kår skenformatörer över hela landet. De skall arbeta aktvt med utåtrktad servce, främst rktad tll etagen. De kommer få en särskld utbldnng tanken är arbetet skall utgöra en egen karrärväg, jämställd med skerevs Kunnandet görs tllgänglgt I december 1996 öppnades RSV:s nformatonshemsda på Internet Den belönades med Svenska Publshng-prset 1997 bästa offentlga hemsda. Där fnns mängder nformaton, t.ex. eskrfter, sketal, blanketter, broschyrer även en skeuträk- nngsrutn löntagare pensonärer. Hemsdan är mycket uppetag. skad allmänhet Det stora kunnande fnns nom skevaltnngen skall göras mer tllgänglgt. Det sker bl.a. genom man ser över befntlga telefon- paneler organserar nya. Spetskompetensen valtnngen skall göras tllgänglg va en ntern help-desk bl.a. skenformatörema.

83 SOU 1998:64 Nya ntatv Begrplgt språk Ett begrplgt språk är vktgt. RSV har där anställt utbldade språkkonsulter, bl.a. skrvt de stödtexter sketjänstemännen om använder sn kommunkaton med allmänhet etag Servceplaner, uppföljnng Skemyndghetema kommer göra regonala servceplaner. uppföljnngssystem fnns utvecklas så även servcen kan på ett bättre sätt. Det mätas

84

85 SOU 1998: Redovsnng Jönköpngs, Jämtlands Östergötlands län Småetagsdelegatonen har valt sta hand studera tre län- /regoner. Dessa är Jönköpngs, Jämtlands Östergötlands län. Småetagsdelegatonen har vd besök länen sammanträffat med de tdgare nämnda aktörerna. Detta kaptel nnehåller en redovsnng de länens aktvteter. tre 7.1 Jönköpngs län l SlVIE-lnk Projektet SME-lnk ntatv redovsas på sdan 62. är ett nytt Landshövdngeuppdraget 1996 De centrala delarna utvecklngsarbetet Jönköpngs län har sammanfats landshövdngerapporten I rapporten redovsades 47 projekt ser: Konkreta sysselsättnngsskapande nsatser, kort perspektv Konkreta sysselsättnngsskapande nsatser, längre perspektv Projekt kan aktveras efter berednng Projekten bygger på samverkan mellan lokala regonala aktörer kräver ett betydande resurstllskott utöver de regonalpoltska medel ställts tll fogande. De 47 projekten har tll stor del delfnanserng från länsanslaget. I rapporten redovsas också 12 ändrngsslag tllväxthämmande regler. Flera slagen har väckts regonala lokala aktörer.

86 Redovsnng 84 Jönköpngs, Jämtlands Östergötlands län SOU 1998:64 männskor arbete får menngsfulla uppgfter får känna Länsstyrelsens arbete, med målsättnngen ädla kommun delaktghet. samverkan med kommunernas närngslvssekreterare, är närngslvsarbetet drvs ett plotprojekt. kommunerna. Länsstyrelsen Tllsammans är medfnansär med Tranås lokala Landsbygdsstöd enlgt J önköpngsmodellen Utfrån denna plform skall nu länets aktörer bygga vdare tll- a regonen dragnngskraft. Målsättnngen är bdra tll fler utvecklngsstmulera projekt nom: Marknadsng/export Stmulera tll bldande nätverk kommunerna genom arrangera semnarer etagare Produktutvecklng såväl regonalt lokalt Nyetagande exempel nämndes etagsetablerng på I 12:5 tdgare område Eksjö Lednngsutvecklng genom kompetens tlls etagens led- nngsgrupper Modellen består ett smdgt, obyråkratskt engagerat sätt hantera admnstrera olka länsövergrpande projekt. Den bygger på ett nära samarbete mellan länsstyrelsen regonala organ, kommu- samt lokala utvecklngsgrupper. Det är särsklt stor betydelse nerna Internatonella Handelshögskolan aktvt deltar arbetet. Grunden det arbetssättet lades då poltker tjänstemän från länets nya kommuner genomgck en specalsydd unverstetsutbldnng lands- bygdsutvecklng. Denna utbldnng har följts en rad ntatv tll lokala utvecklngsprojekt där underfrånperspektvet, den lokala mobl- serngen, var den bärande dén. Kommunernas närngslvsutvecklare har bldat ett nätverk är kontaktpersoner gentemot etagen. Länsstyrelsen anser det är vktgt sprda bra arbetssätt arbetsmodeller mellan de olka kommunerna nom länet. Projektet har en budget om 34 mljoner kronor. En utvärderng har gjorts omfar peroden jul 1991 t.o.m Under denna tdsperod har 711 ansöknngar om landsbygdsstöd bevljats. 1 Småetagsstödet Svenska utländska etag drver konkurrensuts på marknadsmässga vllkor länet ser verksamhet nyanställa

87 SOU 1998:64 Redovsnng Jönköpngs, Jämtlands Östergötlands län 85 personal kan ansöka om stödet. Företaget får ha högst 5 anställda högst ca 6 mljoner kronor årsättnng eller 4 mljoner kronor balanslutnng. För kunna få stöd får ett etag uppfyller ovanstående vllkor tll högst 25 procent ägas ett eller flera större etag. Investerngsstöd kan utgå nyelse, tllväxt utvecklng etag. Förutsättnng är det med nyanställnngar. Stöd har bevljats tll ca 2 etag med 31 mljoner kronor, detta har medt 4 nya arbetstllfällen. Länet har brst på kompetent arbetssökande personal. e Inforrnatonsvägar tll etagen är: Kommunernas närngslvsfunktonärer Banker, ALMI, LAN m.fl. Närngslvsträffar Blagor närngslvsorgansatonemas utskck tll medlemse- tagen Annonserng Personlgt besök Telefonfrågnngar Inom länet fnns l 4 tllverkande etag. Av dessa har ca 2 etag under peroden haft personlgt besök. Det nnebär ungefär vart sjätte etag länet haft personlgt besök. För närvarande dskuteras nformaton småetagsstödet va om SME-lnk satsnngar på andra lösnngar. nya Internatonella Handelshögskolan Högskolan har stor betydelse länet ett nära samarbete har upparbetats mellan högskolan närngslvet. Högskolan har en upparbetad fadderverksamhet, där samtlga studenter deltar utbldnngssyfte. För närvarande fnns 2 fadder- etag nom länet, verksamheten mottas postvt från såväl etagens studenternas sda. Högskolans verksamhet består också forsknng utbldnng, uppsatsarbete, uppdragsutbldnngar nklusve korta semnarer. Vdare upp- deltar högskolans representanter den allmänna deben har arbetade medekontakter. Uppdragsforsknng pågår nte småetagens räknng. Informatonen från högskolan tll etagen om t.ex. fadderetag består uppsökande verksamhet.

88 Östergötlands 1998:64 SOU län Jämtlands Jönköpngs, Redovsnng 86 LTC LänsteknkCentrum, 1 syfte tak med stötta under LTC:s projekt många har Det startat tll LTC teknk. kunskap ägs med länet främst nom etagen, ny län. Jönköpngs etag 3-tal va närngslvet ett 51 procent Totalt 49 tllsammans Kommunbundet procent. äger Landstnget kronor. mljoner aktekaptal 1,62 är pågår projekt är: De 9 ISO MQ 14 ISO IT småetagare IT - nätverk F offentlg sektor IT - SME-lnk natonellt IT - Produktutvecklng SMED Indvduell Temakväll. 2 Fas 1 faser. Fas olka Arbetssättet är tre genomandet. Hjälp vd 3 genomgång. Fas EIC Info Centre, Euro aktvteter närngslvsutvecklande dess alla EU nformerar EIC om andra med kontakt komma etag medelstora små hjälper kunskap sprda revsorer utbldar EIC etag Europa. om varandra med samarbetar EIC-kontoren 2 verksamheten. De över korrekt snabb där kan EU-kommssonen med ge nformaton. bl.a. EU:s rådgvnng nformaton få etagen kan EIC Hos om konupphandlng, offentlg bdrag, EU-stöd lagstftnng, EU:s produktansvar, CE-märknng, Standardserng kurrensregler, Interprse. Europatenaratet småetagsprogram, ALMI Företagspartner tll fnanserng utvecklng rådgvnng, verksamhet ALMI:s är eeller ALMI består etagen tll Informatonen etagen. va kommunerna, också arbetar kontakt. ALMI själva tar tagen Handelshögskolan Internatonella Exportrådet, länsstyrelsen, SMED. IEC, bl.a. projekt Gemensamma är närngslvsorgansatoner.

89 SOU 1998:64 Redovsnng Jönköpngs, Jämtlands Östergötlands län Industrellt Utvecklngscentrum Gnosjö IUC IUC är en resurs tllverkande små medelstora etag, när det gäller utvecklng produkter, teknk, processer kompetens. IUC ägs etagen Gnosjö bygger nätverk olka grupper. I nätverket ngår: 1.1 Jönköpngs kommun Tllverkande tjänsteproducerande etag Ensklda konsulter Utbldnngsenheter Högskolor Forsknngsnsttut Regonala natonella myndgheter Landets övrga åtta IUC-bolag med respektve specalteter I sambandscentralen kan flera olka etag med lknande behov kopplas hop. IUC Gnosjö har resurser kan hjälpa etagen komma gång med produktutvecklngen. IUC etaget går tllsammans genom produktdén samt bedömer den ur ett marknadsmässgt perspektv. Efter en sta genomgång upprättas en krspecfcerad projektplan. IUC kan sedan hjälpa tll med fnna de personer, den kompetens, de tjänster andra nsatser krävs utveckla produkten. För närvarande arbetar IUC mycket med nformatonssystem va Internet. IUC anser det särsklt vktgt nformatonen ntegreras tll ett ställe alla etag. Kommunkatonen framtden kommer vara va dator personlga möten, enlgt IUC:s uppfnng. Före- tagen måste där få hjälp med IT-strukturen. Denna bör bygga på etagen är med konstruerar systemet. Företrädare kommunen anser det är många aktörer vad gäller nformatonen. Jönköpngs kommun har en kanal tll kommunen etagare. Detta nnebär etagare rnger tll ett ställe vd problem. Därefter löser kommunen problemet återkommer tll etaget fråga, etagare nte skall behöva slussas runt byråkratn. Kommunen arrangerar etagsträffar samt möten med etagar- enngama. Personlga besök hos etagen bland men detta är begränsat. Kommunen samarbetar med högskolan en forsknngsby, där högskolan skall vara huvudman samråd med närngslvet.

90 88 Redovsnng Jönköpngs, Jämtlands Östergötlands län SOU 1998:64 Informatonen tll kommunerna bör bl snabbare. Det upplevs ett problem när nformatonsflödet ökar tll de regonala myndgheterna sedan skall vdare tll kommunerna. Där är det vktgt med en renodlng nformatonen lokalt. Kommunen anser flödet nformaton har ökat samt nformatonen bör ses mera från mot- tagarens sda Tranås kommun Kommunen har en närngslvsenng består ca 2 dessa är ndelade arbetsgrupper. etag, med egna slag va arbetsgruppema när Teknk handel Marknadsng Kvaltetsfrågor Personal Ekonom Exempel: desgn etc. data rekryterng Teknkgruppen arbetar med det gäller: projekt nom produktutvecklng, Nässjö kommun Nässjö närngslv, NNAB, skall fungera en kommunen. NNAB arbetar med: Företagsrådgvnng utvecklngsprojekt lokaler, samarbetsprojekt marknadskontakter, bro mellan etagen fnanserng, Affärsdén for projektet är: Kompetensutvecklng, vara samkommer arbetspartner när det gäller kompetensutvecklng. Företagen De olka grupperna bldar nätverk, arbetar med temaaktvteter, lokal Företagsutbldnng samt högskoleutbldnng. Sex höglands- kommuner har samarbete med högskolan bedrver utbldnng. Dessutom fnns ett samarbete med Lnköpngs unverstet. Pågående projekt 1997 är elektronsk handel, affarsrådgvare kvnnor, lokalt arbetscentrum, nyetagarprojekt nnovatonsgruppen. NNAB arrangerar 4-5 närngslvsträffar per år, därutöver nsch- träffar nom kompetenshöjnng samt är ett forum for nya kontakter I samarbete med ALMI pågår ett nyforetagarprojekt.

91 SOU 1998:64 Redovsnng Jönköpngs, Jämtlands Östergötlands län 89 l 13. Vaggeryds Vaggeryds närngslvsråd kommun arbetar med nformaton tll etagen va: VD-rådsmöten Temakvällar Besök, brev, fax e-post Nyhetsbladet Närngslvsnytt Internet Samarbetet med länsstyrelsen uppskas kommunen. Som exempel kan nämnas projekt läggs ut lokalt. Vad gäller etagen nås dessa va arbetsgrupper, de allra mnsta är svåra nå. Kommunen saknar verklghetsankrng centralt Stockholm. De anser det vktgt männskor träffas dskuterar. 7.l.l4 Projekt SMED SMED Small and Medumszed Enterprses Development- är ett - samarbetsprojekt. Här ngår ALMI Företagspartner Jönköpng, arbetsmedlngarna, handelskammaren, Internatonella Handelshögskolan Jönköpng, länsarbetsnämnden, länsstyrelsen Läns- teknkcentrum. Projektets mål är: stmulera etagen tll utveckla nya proaffärsdéer. dukter Små medelstora etag erbjuds aktvt stöd hjälp med utveckla nya produkter déer. Exempel på nsatser va SMED är: Resurspersoner. Företaget kan få hjälp med anställa en resursperson konkret arbetar med utveckla en dé. Kompetenshöjnng. Företaget kan få hjälp med olka utbldnngs- nsatser underlättar utvecklngen produkter déer. Examensarbeten. Företaget kan va högskolan få hjälp med utvärderngs- utvecklngsprojekt. Specalstnsatser. Företaget kan få handfast konsulthjälp va bland annat ALMI Företagspartner LänsteknkCentrum. Fnansellt stöd. Företaget kan få hjälp va lånefnanserng eller s.k. SMED-checkar köpa specalsttjänster därgenom drva ett utvecklngsarbete. Råd stöd. Företaget kan få hjälp projektets styrgrupp med olka punktnsatser. De resultat uppnåtts httlls är: Totalt 453 nkomna produktdéer. 313 dessa är nu under produkton eller under utvecklng.

92 9 Redovsnng Jönköpngs, Jämtlands Östergötlands län SOU 1998:64 Antalet resurspersoner uppgår tll mljoner kronor ökad omsättnng mellan hösten 1996 hösten ngen produkterna. Målsättnng 1997 är htta 1 nya produktdéer Förslag tll åtgärder från Jönköpngs län Länsstyrelsen har tll Småetagsdelegatonen framt följande: Länsstyrelsens arbete skall enlgt drektven närngslvsarbetet utmynna nya arbetstllfällen skapas. ALMI:s huvuduppgft är skapa starka etag kan växa. Enlgt länsstyrelsen nnebär tllväxt dock nte alltd ökat antal anställda. ALMI kan t.ex. delfnansera nvesterngar på kort skt nnebär mnskat behov arbetskraft men leder tll konkurrenskraftgare etag. Länsstyrelsens uppfnng är det nte behöver vara någon skllnad uppdragen. I stället borde det övergrpande målet vara verka tllväxt nyelse närngslvet, vlket skt borde Ca 18 nya arbetstllfällen. SMED är med utvecklngsarbetet, under lanserngen marknads- leda tll nya arbetstllfällen. En annan fråga uppmärksammats regonal nvå är den dålga kontakt med hur närngsutvecklngsarbetet bedrvs ute landet man på central nvå har. Som exempel nämns man från central nvå går ut uppmanar regoneträdare knyta kontakter med t.ex. kommunernas motsvarade funktoner då det gäller närngslvs- utvecklngsarbetet. Ett arbetssätt vart fall Jönköpngs län sedan länge tllämpats. Samma sak då det gäller delar ur ljusårs- strategn, där en huvudpunkt går ut på verka nya produktdéer kommer fram kommersalseras. Enlgt länsstyrel- sens uppfnng tyder detta kontakterna från central nvå mot regonal nvå nte fungerar på ett önskvärt sätt. Inom länet upplevs också man från central nvå allt mycket styr bdragshanterngen genom detaljeskrfter eller man drekt går n delar bdragsmedlen. Exempel detta hämtas från den s.k. kretsloppsmljarden där man centralt omdelat de sa medlen tll nsatser nte kan anses ha vart det egentlga syftet, t.ex. central sättnng medel ur kretsloppsmljarden tll radon- sanerng m.m.

93 Östergötlands län 91 Jämtlands Jönköpngs, Redovsnng 1998:64 SOU Jämtlands län 7.2 landshövdngeuppdraget nom aktvteter Länsstyrelsens ramen består : utvecklngskaptalet. regonala det Analys beslutssystemet. Analys användutveckla effektvsera åtgärder på Förslag utvecklngskaptalet regonala det nngen genom: samverkan regonal - nvå. regonal central mellan dalogen utveckla - rskkaptalsörjnng. former/modeller Pröva nya handläggare mellan dalogen/handlngen Utökade resurser tll kommunerna. stödet delar delegera etag genom tll kronor tll 5 landsbygdsstöd Delegerng upp kommunerna. arbetsmarknadspoltska, tll kommunerna Delegerng kompetensutvecklng EU-medel regonalpoltska antal eslås Mål 4. Därutöver anställda ett arbetslösa varje kommun. tlldelas högskolenvå utbldnngsplatser hanterngen for det fulla Tlldela kommunerna ansvaret bygdemedel. vss eget-bdrag tll möjlghet anställda starta Ge även anställnngstrygghet. socala den tjänstesektorn lokala den utveckla För byteshandel med söksverksamhet eslås ekonomn en tjänster. efterfrågan stmulans med kombnaton bättre dalog bättre styrsystem stånd få tll ett För en dskussonerna har nsatserna/medlen tllväxtstmulerande de om Utgångspåbörjats. länsnvå partnerskapet utveckla närngslvet samhällsorgansatonerna såväl punkten är På utvecklngsorgansatoner. sna sg samlar gemensamma var utvecklngsarbetet dalogen parter två v får så sätt om skt På sdor. båda är totalet på dag for stället länet på utvecklas modell motsvarande även målsättnngen nvå. central kommunal tll etag tydändrngar är rskkaptal tll slag Ett utarbetande. under tll etag rådgvnng erbjuder Vem tll etag fnanserng erbjuder Vem

94 92 Redovsnng Jönköpngs, Jämtlands Östergötlands län SOU 1998:64 För hjälpa etagen, har en person fått uppdrag länsstyrelsen ntervjua omgvnngen. Med denna kartläggnng under- lag hoppas man klara ut de problem råder skapa nya samarbetsformer mellan närngslvets organsatoner. Ett närmare samspel mellan dessa ger större tydlghet kommunkatonen etagen. Som exempel kan nämnas den konferens Företagarnas Rksorgansaton, FR, Kommunbundet arrangerat våren 1997, vlket ledde tll ett antal arbetsgrupper tllses. En arbetsgrupp fnns nformatonsverksamhet. Det planeras en databas etagen både mot ALMI övrga organsatoner nom närngslvet. Ett dokument är under utarbetande skall skckas tll varje etag nom länet. En skrft över regler gäller etagande är under utarbetande under arbetsnamnet Tankekraftsprojektet. Målsättnngen skapa tllväxt nom närngslvet. är 7.2. l Länsarbetsnämnden Länsarbetsnämndens åskt det gäller nformaton tll etagen när länet är den drektnformaton kommer va TV, rado dagspress är bästa sättet få ut budskap. Länsarbetsnämnden arbetar mycket va meda dessutom skckas broschyr tll en etagen Yrkesnspektonen, Härnösands dstrkt Dess uppgft är utöva tllsyn kontrollera arbetsmljö- lagstftnngen följs hos såväl statlga nstanser hos etag. Tllsynen sker tre steg: Kontrolldel Informaton lämna nformaton om regelsystemet Rådgvnng Informaton lämnas huvudsaklgen vd nspektoner samt rktad nformaton tll etagen. Massmeda anses vara en bra kanal använda ut tll etagen. Yrkesnspektonen planerar en tllsyns- kampanj rktar sg tll 3 etag Sverge. Vd sådana tllfällen används enbart massmeder.

95 SOU 1998:64 Redovsnng Jönköpngs, Jämtlands Östergötlands län Statens Järnvägar, Gävle SJ arbetar med dubbelrktad nformaton tll från etag. Va kan etag beställa bljetter själva. Några Internet styra transporter exempel nformaton va Internet är Genvägen, Tåg Guden Pendeln mljö fnns CD-rom. Mot bakgrund IT blvt ett mål nte ett medel, efterlyser man mer målgruppsanpassad nformaton ALMI Företagspartner Utöver den nformaton moderbolaget centralt skckar tll etagen berör den regonala nformaton går ut tll etagen: Starta eget-materal Mässor Internet Semnarer Inforrnatonsträffar ALMI-dagen Nätverksgrupper Rådgvnng NUTEK:s startlnje Landstnget närngs- Landstnget skckar ut en tdnng tll allmänheten. Deras lvsenhet arbetar mot etagen. De anser samordnng nom länet mellan olka ntressenter Internet. saknas Utvecklngscentrum Berg AB UKAB Informaton Personlgt tll etagen sker va: besök hos etagen, Utskck med nformaton Företagsträffar både Frst Class-server Berg, totalt 3 Lokalrado, tas upp 1 tmmes spontana användare sändnng varje tsdag, där planerade aktuella frågor

96 94 Redovsnng Jönköpngs, Jämtlands Östergötlands län SOU 1998:64 föder nu än framgång Härjedalens kommun Frukostmöten Hemsda Utvecklngen Bergs kommun har vänt- framgång Kommunen arbetar bryr sg om etagen mera tdgare. Informatonen tll etagen är uppdelad tre grupper: Företagargruppen IT-strateg Närngslvsorgansatonen Kommunen bjuder n etagen tll samrådsmöten, nnan beslut fas berör etagen. Extern surver fnns de etag vll koppla upp sg. En person åker dessutom runt tll etag nformerar om IT. Närngslvskontoret lämnar oftast muntlg nformaton vd telefon- frågnngar från etagen. När det gäller stödfrågor skckas skrftlg nformaton ut. Närngslvskontoret gör också etagsbesök. En reflekton kommunen gjort är många sysslar med nformaton Krokoms kommun Kommunens nformaton är: Informaton tll alla hushåll 3 gånger per Närngslvsnformaton tll etagen va utgåva Egen hemsda Möten med eträdare närngslv år en närngslvssärskld Mässor Företagsbesök Strömsunds utvecklngs AB Inom kommunen fnns 8 etag, de flesta är småetag. Informaton ngår arbetet både vd etagsbesök när etagen själva tar kontakt. De anser det är vktgt där etagen är olka stora nformatonen översätts tll lokal nvå, fnns olka branscher. Det krävs

97 Redovsnng SOU 1998:64 Jönköpngs, Jämtlands Östergötlands län 95 olka kanaler få ut budskapen. Det är nformaton mellan etag kopplas hop med nformaton från närngslvet. Inom Strömsunds kommun prorteras nformaton. Den väljs ut vktg De nformaton har Samarbete daglgen med lämnas tll etagen. muntlg nformaton närngslvsorgansatoner Bjuder n etagen 5-6 gånger per år tll nformatonsmöten dskuterar vad händer kommunen Skrftlg nformaton, Tsdagsbladet tll alla hushåll, samarbete med Ny FR teknk. Dalog s etag va Internet samt med poltker tjänstemän, andra Det är vktgt kommunen får rätt nformaton de sållar, enklar, målgrupperar nformera vdare tll etagen. Detta görs. efter kunskap om etagen vad etagen har konkret nytta Östersunds kommun Inom kommunen fnns 2 7 etag. utarbetat ett program skall antas slutet ges ut tll alla hushåll. En branschträff Köpmannaenngen temat Hur vll Inbjudan har skckas tll etag med över dskussoner - vd olka tllfällen - samma Närngslvsenheten oktober. En har anordnats v skall under 2 tema. har tdnng fungera anställda med Tullen Informaton servce tll etag är en vktg del deras verksamhet. De anser personlga kontakter är en vktg del nformatonen. En utrednng är klar nom kort vsar ett fyra mål är personlg nformaton tll etagen. Kontakter har tagts med ALMI handelskammaren samarbete Kronofogdemyndgheten nformatörer 42 Myndgheten har 12 med: anställda länet. De arbetar

98 96 Redovsnng Jönköpngs, Jämtlands Östergötlands län SOU 1998:64 Informaton tll etag blvande etag Informaton tll skolelever Under to år har ca 6 personer fått nformaton Enlgt myndghetens uppfnng är muntlg nformaton görande. Uppföljnng sker va enkäter l 3 Skemyndgheten Myndghetens servce- kontrollskyldghet nnebär RSV:s anvsnngar följs. Myndgheten utarbetar en årlg servceplan, det fnns en nformatör vd varje myndghet. I samarbete med ALMI kronofogdemyndg- heten nforrnatonsträffar etagen. arrangeras Mtthögskolan, Östersund Informatonen består : Kontaktverksamhet med närngslvet Informatonsmateral rktat tll närngslvet Dalog s med omvärlden stället endast kretsar akademska Handelsbanken Bankens roll är htta fnansella lösnngar mot kunder. Banken arbetar med rådgvnng tll nya etag särsklt vad gäller sklja mellan rsk- rörelsekaptal samt Företagsformer. Banken anser person affärsdé är vktgt kunderna dessutom beto- nas revsorns roll Länstrafken Samarbetar etagandet. med närngslvets organsatoner olka frågor rör

99 7 I8-985 SOU 1998:64 Redovsnng Jönköpngs, Jämtlands Östergötlands län l 7 Länsstyrelsen Länsstyrelsen får drektv från centrala myndgheter verk de skall nformera bl.a. etag om. Avseende regelverket önskar länsstyrelsen mer hjälp från central nvå. Informatonen sker va Internet, nformatonsblad, en skännutställnng fnns tll etagens fogande, kunna användas vd mässor. För hålla kontakt med etagen länet används kommunala närngslvsblad. Broschyr under utarbetande, nformatonsträffar är med etag anordnas. Länsstyrelsen verkar ett närmare samarbete med närngslvsorgansatoner. Vd utskck nformaton om Mål 6 används NUTEK:s materal Förslag tll åtgärder från Jämtlands län F Harry Sjöström, Lzfbyggarna öretagaren Harry Sjöström har tll Småetagsdelegatonen framt följande: Han anser etagarna Jämtlands län känner sg utan. N talar om oss nte med oss. Sjöström anser nformatonen måste koncentreras, kortas ner vara mera lättläst. Beträffande tyderna svänger dessa; från etag vart ett nödvändgt ont, känns det nu om en tydändrng från poltkerna kommer. Sjöström saknar ett samarbete mellan myndgheterna hjälp htta praktska lösnngar. Att satsa närngslvet måste vara länets övergrpande mål. Det borde vara vktgare länet etagen stannar än offentlg sektor stannar Jämtland. Sjöström tar särsklt upp några områden nnebär stora kost- nader etagen: Trender nom mljöområdet I CE-märknng produkter IT-utvecklngen måste ske en takt etagen har råd med Sjöströms slag kan sammanfas följande punkter: Modernsera arbetsrätten. Nuvarande lagar tllkom under en perod när det fanns ekonomskt utrymme tllskapa det krånglga regelsystem nu fnns. Lagama är omodema verkar enbart hämmande specellt småetagandet möjlgheterna skapa arbetstllfällen. Avbyråkratsera modernsera myndgheternas arbetssätt. Många myndgheter har dålgt bollsnne, dvs. de har en onödgt vd tolknng lagar regler. Samordnng snäv syn måste ske mellan olka myndgheter nte få felaktga

100 Redovsnng 98 Jönköpngs, Jämtlands Östergötlands län SOU 1998:64 konsekvenser på etagen Mljönvesterngar måste etagen ändras måste radkalt. ske samhället har råd med. Se över samhället. en vlka takt möjlgheter Myndgheternas etagen det fnns småetagen bl erkända sn kvaltet utan den dyra komplcerade certfcerngsprocess nu tenderar stänga ute de små etag nte har resurser genoma t.ex. ISO. Kvaltetsmärknng, en annan form måste httas. Informatonen skall vara kort, koncentrerad enkel. Det stora nformatonsflödet är ett problem etagare fnns nte td läsa allt kommer. V etagare vll vara med Harry Sjöström har vd senare framt följande: utvecklngsarbetet. tllfälle tll Småetagsdelegatonen Informatonen från olka myndgheter närngslvskontoren borde samordnas. Eventuellt genom all nformaton samlas på ett ställev varefter kortfad sammanställnng, eventuellt med enbart en rubrker över respektve ämne, skckas ut tll etagen. Företagaren skulle då snabbt kunna sammanställnngen om något berör se ntresserar just honom/henne så fall beställa den fullständga nformatonen enbart det är aktuellt. syn 7.3 Östergötlands län Tllskottet Projektet Tllskottet är ett nytt ntatv redovsas sdan Nuläge Regerngen har uppdragt tll samtlga landshövdngar verka samordnng regonala resurser därgenom öka tllväxten sysselsättnngen respektve län, det s.k.. landshövdngeuppdraget. En del detta arbete Östergötlands län har vart bdra tll en bättre samordnng mellan de olka organsatoner ägnar sg någon form mål har vart hjälpa etagen etagsstöd rådgvnng. Ett bättre enklare kunna dra nytta de stöd fnns.

101 SOU 1998:64 Redovsnng Jönköpngs, Jämtlands Östergötlands län 99 Länsstyrelsens arbete med det s.k. landshövdngeuppdraget bl.a. följande: Utvärdera resultatet stöd tll etag Följa upp regonens utvecklng Rådslag med olka aktörer samverkan Översyn regelsystem Branschsemnarer Interng branschstödjande projekt Interng sysselsättnngsstödjande projekt Rapporterng varje halvår nnefar Kunskaps- teknköverng/etagsrecepton I Östergötland fnns ett flertal aktörer sysslar med överng kunskap teknk. Målet med deras verksamhet är hjälpa etagen få tllgång tll den kunskap, teknk forsknng fnns på t.ex. unverstetet andra etag. För underlätta det ensklda etaget htta rätt bland de här aktörerna kommer en s.k. etagsrecepton nrättas. Företagsrecep- tonen kommer fnnas vd unverstetets lokaler ha tll uppgft fungera kontaktcentral lotsa etagen vdare tll rätt aktör, både nom utom unverstetet. Syftet med verksamheten är bättra enkla tllgången tll kunskap kompetens for etag organsatoner ännu bättre utnyttja de aktörer redan fnns. Företagsreceptonen kommer starten främst koncentrera sg på teknk, naturvetenskap ekonom, men så smånngom är skten den skall kunna ta emot frågor rör alla fakulteter ämnes- områden. Företagsreceptonen kommer ha tllgång tll ett antal databaser, bl.a. medlng examensarbeten över kompeten- sen nom Lnköpngs unverstet. Länkar kommer fnnas tll andra databaser, t.ex. unverstetet, etag svenska scence parks olka datatorg. Verksamheten beräknas hösten starta Centrum ndustrkontakt Verksamhetråde Samverkan unverstetet ndustr samhälle. - Kontaktskapande genom etagsreceptonen.

102 Östergötlands 1998:64 län SOU Jämtlands Jönköpngs, Redovsnng 1 Huvudmän unverstet. Lnköpngs Syfte ndustrn unverstet Lnköpngs mellan samverkan bättre Mer /samhället. Målgrupp Östergötland närlggande län. främst organsatoner, Företag Typ nsatser uppbyggnad under Företagsrecepton Lnköpngs med samverkan tll möjlgheter Informaton om unverstet projekt Interng samarbetsformer Utvecklng nya Central IRC Relay Centre Innovaton Sweden Verksamhetråde NUTEK. fnanserat EU Teknköverng Huvudmän Insttutet Ytkemska unverstet, Uppsala unverstet, Lnköpngs Electrum. Syfte öka konkurrenskraft ndustrns lokala stärka den Att genom forsknngsövera affärsmöjlghetema. Att teknknnehållet lösnngar fnna Målet närngslvet. utvecklngsresultat tll är koneuropeska den öka därgenom behov teknska dentferade kurrenskraften. Målgrupp Sverge. delen mellersta främst den Företag Typ nsatser Infonnatonssemnarer EU:s ramprogram om Teknköverngsuppdrag forsknngsresultat Matchnngar

103 SOU 1998:64 Redovsnng Jönköpngs, Jämtlands Östergötlands län 11 Hjälp tll etag med ansöknngar tll EU:s forsknngsprogram Hjälp tll etag fnna partners transnatonellt Insttutet Verkstadsteknsk Forsknng IVF Verksamhetråde Utvecklng teknk, metoder organsaton samt sprdande resultat erfarenheter. Huvudmän NUTEK Sverges Verkstadsndustrer VI. Syfte Att uthållgt öka konkurrensen framtdsberedskapen nformatons- nom tllverknngsndustrn genom forsknngsuppdrag, nsatser nande nya lösnngar. hos etag Målgrupp Tllverknngsetag, sta hand mndre medelstora etag. verkstadsforetag. Specella nsatser Typ nsatser Behovs- nulägesanalyser Teman uppdrag eller projektsamarbete: Produktutvecklng - Produktonsutvecklng - Mljöutvecklng Insttutet Mkroelektronk IMC Verksamhetråde Elektronk, utvecklng elektronkprodukter. Huvudmän Lnköpngs unverstet Kunglga Teknska Högskolan. Syfte Stärka den ndustr Sverge arbetar nom elektronkornrådet.

104 12 Redovsnng Jönköpngs, Jämtlands Östergötlands län SOU 1998:64 Målgrupp Alla etag utvecklar, tllverkar använder elektronk. Specella nsatser mndre medelstora etag. Typ nsatser Forsknng utvecklng Teknkstöd Teknköverng Konsultatoner Småsereprodukton Industrellt Fnspång AB Utvecklngscentrum IUC Verksamhetråde IUC Fnspång skall stödja produktutvecklng små medelstora etag genom utveckla stmulera kompetens- teknk- överng mellan stora små etag, samt utveckla regonalt samarbete omvärldskontakter. Huvudmän ABB Stal, Grängesetagen ytterlgare 18 ndustretag Fnspång, Fnspångs kommun samt två lokala personalorgansatoner. Syfte Utveckla nya befntlga etag därmed bdra tll ökad sysselsättnng nom ndustrn. Målgrupp Regonens ndustretag samt servceetag med ndustrn målgrupp. Typ nsatser Stödja produktutvecklngsprojekt genom fnanserng tll- ande kompetens Samordna anpassa kompetenshöjande kursprogram Utveckla samarbetsformer omvärldskontakter Stödja knoppnng produkter produktdéer

105 SOU 1998:64 Redovsnng Jönköpngs, Jämtlands Östergötlands län Teknkbrostftelsen Lnköpng Verksamhetråde Rskkaptal, teknktransfererng, affärsutvecklng. Huvudmän Närngs- handelsdepartementet. Syfte Främja samverkan mellan högskola närngslv stora små - etag. Fä fram nya kunskapsntensva etag med produkter ger sysselsättnngstllfállen, Målgrupp Företag, unverstet högskolor regonen från Nyköpng norr tll Jönköpng söder. Typ nsatser Interar fnanserar projekt leder tll produktnyelse regonal rskkaptalleverantör Stöttar verksamheter vd Lnköpngs unverstet är nyttga närngslvet Lvsmedelsteknskt centrum Lnköpng ICL Verksamhetråde Teknköverng, nätverksbyggande. Huvudmän Prvata kooperatva etag verksamma nom lvsmedelssektom, Lnköpngs unverstet, kommuner, landstng länsstyrelsen. Syfte Att främja forsknng utvecklng nom regonens lvsmedelssektor. Målgrupp Lvsmedelsetag andra ntressenter nom lvsmedelsndustrn östra Sverge.

106 Östergötlands 1998:64 län SOU Jämtlands Jönköpngs, Redovsnng 14 Typ nsatser erfarenhetsutbyte nätverkande Kontaktfunkton samt etag forskare mellan aktvteter gemensamma konferenser, Semnarer, mässor ntematonatonellt FoU-projekt Intera/stmulera/medla EU nellt Entreprenörskap Innovaton for Centrum l CIE Verksamhetråde stmulansaktvteter. forsknng, Utbldnng, Huvudmän unverstet. Lnköpngs Syfte affársutvecklngssdan nyetagande på teknkbaserat stmulera Att forsknng närngslv, mellan kontaktytor skapa genom undervsnng. Målgrupp Östergötland. småetag teknkbaserade växande Unga Typ nsatser etablerade etag. Program Program entreprenörer nya affärsmannaskap affärsutvecklng nrktade på är men pubsemnarer, lunchklubb, nätverksaktvteter, Klubb- t.ex. publkatoner kvällar studenter for entreprenörskap Utbldnng forsknngsprojekt nternatonella Deltagande närngslv unverstet Samverkan SUNE län E Verksamhetråde Kunskapsöverng. Huvudmän LO. SAF

107 SOU 1998:64 Redovsnng Jönköpngs, Jämtlands Östergötlands län 15 Syfte Att främja samverkan mellan unverstet närngslv Östergötland stärka etagens konkurrenskraft medarbetarnas kompetens. Att på etagens vllkor hjälpa tll a ut unverstetets kompetens tll ntresserade etag länet. Målgrupp I sta hand små medelstora etag Östergötland. Typ nsatser Genom olka typer aktvteter skall utgå från etagen deras anställdas behov hjälpa etagen fnna de rätta kon- takterna nom unverstetet få tllgång tll den kompetens fnns. Utbldnng s.k. U-lotsar, dvs. anställda på etagen skall fungera en kontaktlänk mellan etag unverstet. U- lotsen ges en god kunskap om unverstetets organsaton samt dess verksamhet nom forsknng, utbldnng uppdragsverksamhet Exportrådgvnng På exportområdet fnns ett samarbete mellan de olka regonala aktörerna ALMI Företagspartner, Exportrådet Östsvenska Handelskammaren. Samarbetet kallas Exportcentrum ht kan etag rnga få rådgvnng exportrelaterade frågor. Syftet med Export- centrum är underlätta etagen nte behöver kontakta olka organsatoner få hjälp; tre Exportcentrum Östergötland Verksamhetråde Rådgvnng projekt nom nternatonalserng. export Huvudman ALMI Företagspartner Östergötland, Exportrådet Handelskammaren. Östsvenska

108 Redovsnng 16 Jönköpngs, Jämtlands Östergötlands län SOU 1998:64 Syfte ExportCentrum skall medverka tll en ökad nternatonalserng hos länets etag genom vara en naturlg kontaktpunkt, ett kompetens- centrum ett forum praktskt samarbete nära etagen. Målgrupp Exportnrktade stora etag. etag. Tyngdpunkten lgger på mndre medel Typ nsatser rådgvnng frågor Informaton, utbldnng rör export nternatonalserng Assstans under hela exportprocessen - från länderval tll etablerng samt gångkömng utvalda marknader Exportcentrum prorterar mndre medelstora etag. De fnns på fem platser Sverge, med exportcentrum 19 län. Samarbete sker mellan olka exportcentrum gemensamma projekt. Den modell Exportcentrum arbetar efter är följande: De dentferar 1 etag, besöker dessa väljer sedan ut ca 4 etag arbeta med. Dessa etag kan använda konsultcheckar delfnanserng. Exportcentrum samarbetar med Tllskottet vd urval etag. Företagen nås genom kontakter tas med etagen, därefter byggs en databaserad e- tagsbas upp länet Kompetensutvecklng - fnansellt stöd Kompetensutvecklng personalen är ett konkurrensmedel bättre klara framtdens kr. Genom EU-medlemskapet har Sverge fått möjlghet ta del EU:s strukturfonder. Växtkraft Mål 4 ger etagen möjlghet söka stöd kompetensutveckla sn personal l 6 Växtkraft Mål 4 Verksamhetråde Stöd tll kompetensutvecklng små medelstora etag med pengar bl.a. från Europeska Socalfonden.

109 SOU 1998:64 Redovsnng Jönköpngs, Jämtlands Östergötlands län 17 Syfte Underlätta omställnngar på arbetsmarknaden samband med strukturändrngar ändrngar produktonssystem. Målgrupp Prvata etag Östergötland med sta hand upp tll 5 anställda vssa fall upp tll 25 anställda nsett behovet ändrng. Även mndre enheter nom offentlg vård- omsorgsverksamhet omfas Mål Typ nsatser Checkar tll etaget två olka steg. I steg ett görs en analys om etagets behov en handlngsplan n framtden utarbetas. Steg två är själva genomandet handlngsplanen. EU staten står hälften kostnaderna åtgärderna etaget står andra hälften. Stöd tll nterandet nätverk. Arbetsmetoden är: Bred analys etaget Företaget analyserar hela verksamheten Analysdelen mynnar ut en handlngsplan lgger tll grund genomandet Nyetagande För den har en affärsdé funderar på starta någon form rörelse kan det vara fruktbart dskutera sna planer med någon är erfaren ns nyetagarproblematken. I sex länets kom- muner fmns där Nyetagarcentrum dt potentella etagare kan vända sg få rådgvnng. Östgöta Coop Center kan hjälpa dem funderar på starta ett kooperatv form en enng. ekonomsk I fyra kommuner fnns s.k. Företagarcentra är tll nte bara nyetagare utan också etagare redan drver sn verk- samhet. De beskrvs under rubrken Lokal etagsrådgvnng. Den är eller rskerar bl arbetslös kan vssa fall få bdrag starta eget etag va arbetsmedlngen. Grundläggande - utsättnng få bdraget är arbetsmedlngen bedömer affärs- dén hållbar uppskar etaget kan få tllfredsställande lönsamhet ge varaktg sysselsättnng.

110 Redovsnng 18 Jönköpngs, Jämtlands Östergötlands län SOU 1998: Nyetagarcentrum Lnköpng, Motala, Fnspång, Norrköpng Knda, Vadstena Verksamhetråde tll Rådgvnng nystartare etag. Huvudmän Närngslv kommuner. Syfte Stmulera Utveckla nyetagandet. nätverk. Bredda Öka överlevnadsformågan det lokala närngslvet. hos nya etag. Målgrupp Presumtva nyetagare arbetslösa, anställda eller studenter respek tve kommun. Typ nsatser Kostnadsfr konfdentell genom ett nätverk erfarna perso- ner från etag, organsatoner myndgheter samt anställda rådgvare. Nyetagarcentrum stöder nyetagama e starten fortsätter ha kontakt med etagaren några år efter etagsstarten. Nyetagarcentrum Norrköpng, NNC, har besök ca 1 nya etag per år. NNC har frågnngar från drygt 3 etag per år. Det är särsklt frågor nom skelagstftnngen etagen upplever oklara svåra Östgöta Coop Center Verksamhetråde Informaton rådgvnng om ekonomska enngar kooperatv. Syfte Att ge enng. nformaton rådgvnng om etagsformen ekonomsk Målgrupp Östgötar med affärsdéer mnst tre fysska eller jurdska personer måste ngå en ekonomsk enng. Det kan handla om brukare t.ex. nom barnomsorg, frskolor m.m. eller arbetslösa.

111 SOU 1998:64 Redovsnng Jönköpngs, Jämtlands Östergötlands län 19 Typ nsatser Bedömnng affärsdéer Hjälp med utformnng stadgar, ansökan om regstrerng, tal, handlng, arbetsorgansaton ledarskap Anordnng kurser, semnarer konferenser Förmedlng tjänster nom jurdk, etagsekonom, redovsnng, skefrågor, marknadsng m.m. 23 st lknande center fnns Sverge. De ger nformaton rådgvnng tll dem vll arbeta kooperatvt. De arbetar nätverk. År 1996 startades 2 ekonomska enngar Östergötlands län. Företagar- enngar bldas ekonomska Kvnnors etagande I Östergötlands län lgger den procentuella andelen kvnnlga etagare något lägre än genomsnttet landet. Under en td har behovet ökade nsatser kvnnlga etagare accentuerats. En öknng andelen kvnnlga etagare från procent tll 32 procent år 22 har ss enngar. övergrpande mål länet helhet. För nå dt krävs aktva nsatser undanröja hnder skapa ytterlgare möjlgheter den här gruppen etagare. I Östergötlands län fnns sedan 1994 en referensgrupp kvnnors etagande består ett antal aktörer ca 2 st nom området. Arbetsgruppen har syfte eslå konkreta åtgärder : synlggöra ekomsten kvnnlga etag deras ut- sättnngar Insprera Agera tonen tll nyetablerng drekta vdareutvecklng befntlga etag. organsaprojekt samverkan eller nom den egna Insatser kvnnors etagande Verksamhetråde Kvnnors etagande. Syfte Att främja kvnnors etagande, både vad utvecklng befntlga verksamheter. ser nyetablerng Målgrupp Kvnnlga etagare.

112 Redovsnng 11 Jönköpngs, Jämtlands Östergötlands län SOU 1998:64 Typ nsatser Exempel på projekt: Utvecklng ett adept/mentorprogram där nyblvna kvnnlga - etagare f ar ett bollplank, stöd råd form en erfaren etagare. treårgt EU-projekt med transnatonella GROW ett partners, - vars syfte är fnna nya arbetsmetoder verktyg framgångs- rkt arbeta med kvnnors etagande. INK- nfonnatonsnät kvnnlga etagare - ett Mål 5b-projekt med syfte bygga upp ett nformatons- dalognät skall bdra tll ökat samarbete, kompetensutvecklng tllväxt egna etag. Kartläggnng kvnnlga etagare/nätverk med syfte få fram bra underlag lättare nå ut med nformaton stödåtgärder. Tllskottet hanterar särsklda stödfonner kvnnor, t.ex. nye- tagarstöd tll kvnnor Lokal etagsrådgvnng I fyra fem östgötakommuner ngår EU:s Mål Sb-område, Boxholm, Knda, Ydre Ödeshög, har lokala etagarcentra nrättats med fnanserng delvs från EU. Dessa etagarcentra skall arbeta nära etagen kommunen vara den naturlga punkten etagaren vända sg tll få råd stöd. Kommunernas närngslvskontor arbetar också på olka sätt med underlätta etagarna. De stöder det befntlga närngslvet stöttar etag vll flytta tll kommunen löretagarcentrum Odeshög Boxholm, Knda, Ydre Verksamhetråde Rådgvnng väglednng hjälp EU-medel. etagare fnanserad bland annat med Huvudmän Lokala etagarenngar, tagarcentra. kommuner varerar mellan de efem

113 SOU 1998:64 Redovsnng Jönköpngs, Jämtlands Östergötlands län l l 1 Syfte Att vara den tll en postv naturlga knutpunkten etagarnas närngslvsutvecklng. frågor bdra Målgrupp Nya befntlga etagare respektve kommun. Typ nsatser Bollplank nya befntlga etagare Väglednng kommunens etagare vad gäller olka stödforrner samt utandet vssa stödutrednngar Skllnaden från Nyetagarcentrum är Företagarcentrum ger affarsrådgvnng tll befntlga etag. Vdare bygger de nätverk mellan kvnnlga etagare Köpmannaenngar EU-nformaton För etagen har Sverges EU-medlemskap nneburt en mängd möjlgheter regler, men det är nte alltd så lätt nformera sg om dessa frågor. För svara på etagens frågor fnns ett Euro Info Centre regonen EURO Info Centre East and Central Sweden Verksamhetråde EU-nformaton. Syfte Att hjälpa små medelstora etag med EU-frâgor. Målgrupp Små Gotland. medelstora etag Södermanland, Östergötland Typ nsatser EIC Östsverge svarar på alla etagsrelaterade frågor angående EU Europamarknaden. De över 2 EIC-kontoren samarbetar med varandra med EU-kommssonen kan där ge snabb korrekt nformaton.

114 Redovsnng 112 Jönköpngs, Jämtlands Östergötlands län SOU 1998:64 Hos EIC Östsverge kan etagen få nformaton rådgvnng produkt- om bl.a. EU:s lagstftnng, EU-stöd bdrag, offentlg lng, konkurrensregler, Standardserng CE-märknng, ansvar, EU:s småetagsprogram, Europatenaratet upphand- Interprse ALMI Företagspartner ALMI Företagspartner är rkstäckande har verksamhet Sverges län. ALMI har en mängd olka verksamheter. Huvudmålet med ALMI:s verksamhet är stmulera tllväxt befntlga nya etag. alla ALMI Företagspartner Östergötland Verksamhetråde Rådgvnng fnanserng befntlga nya etag. Huvudman Landstnget Östergötland staten va moderbolaget ALMI Företagspartner AB. Syfte Bdra tll ekonomsk tllväxt befntlga etag samt stmulans nyetagande. Målgrupper Mndre medelstora prvatägda etag med god tllväxtpotental. Nyetagare. Företagare nnovatörer med utsättnngar arbetsgvare prorteras. bl Typ nsatser Allmän rådgvnng Strategsk rådgvnng tllväxtfmanserng tll etag expansonsskeden, t.ex.: nyelse - produkter tjänster marknadsutvecklng, - nternatonalserng lednngs- - styrelseutvecklng expanson - mljöstymng -

115 SOU 1998:64 Redovsnng Jönköpngs, Jämtlands Östergötlands län 113 Nyetagarlån Företagarlån kvnnor hanteras Tllskottet Produktråd Gotha, rådgvnng fnanserng produktutvecklng Förslag tll åtgärder från Östergötlands län All regstrerng olka foretagsformer hos en myndghet. Ändra reglerna F-sk, alla sköter sna ålgganden bör kunna få F-sk. Ett ltet etag skall nte behöva betala n momsen nnan etaget självt har fått den. Sjuklönen kan vara en katastrof mndre etag. Gör det möjlgt småetagare göra sn egen deklaraton. Följ baskontoplanen. Gör måner tll de anställda dragsglla, nte enbart bl utan också städhjälp hemservce.

116 Statens offentlga utrednngar 1998 Kronologsk tecknng Omstrukturerngar besknng. F årslag om mmuntet prvleger vssa. Tänderhela lvet fall - en översyn. UD.. nytt ersättnngssystem vuxentandvård. 3.Utlandsstyrkan. Fö. Välfärdensgenusanskte. A. 31.Det gällerlvet. Stöd vårdtll barn. Män passaralltd Nvå- organsatonsspecfka ungdomarmedpsykskaproblem. + Blaga.. processer medexempelfrån handeln. A. 32.Rättssäkerhet, vårdbehov samhällsskyddvd Vårt lv kön. Kärlek, ekonomskaresurser psykatrsktvångsvård.s.. maktdskurser. A. 33.Hstora, ekonom forsknng. Ty maktenärdn Myten om detratonella Femrapporterom drott. In.. arbetslvet detjämställdasverge. A. 34.Företagaremed restarbetsfönnåga. Översyn rörelse- tllsynsregler kollektva 35. Förordnngartll mljöbalken. + Blagor. M.. säkrngar.f 36. Identferng denttet dgtala mljöer.alkohlreklam. Marknadsng alkoholdrycker Referatfrån en hearngden 12november1997. Systembolagetsprodukturval. ĪT-kommssonensrapport4/98.K. Integrtet - Effektvtet - Skebrott.F. 37.Den framtda arbetsskadesäkrngen.. 1 Campus konst.u. 38.Vad får v pengarna Resultatstymng Frståendeutbldnngarmed statlg tllsyn statsbdragtll vssaorgansatonernom detsocala nom olka områden.u. området. 12. Självdeklaraton kontrolluppgñer 39. Det fnsk-svenskagränsälvssamarbetet. M. - enkladefaranden. F. 4. BROTTSOFFER. 13.Säkrare kemkalehanterng.fö Vad hargjorts Vad börgöras Ju. 14. E-pengar - närngsrättslgafrågor. F. 41. Läkemedelsnfonnaton alla. 15. Grönanyckeltal - Indkatorer ett ekologskt 42. Försvarsmaktsgemensam utbldnng hållbartsamhälle. M. framtdakr. Fö. 16. När åskterblr handlng. En kunskapsöverskt om 43. Hur skall Svergemå bättre bemötande personermedfunktonshnder. - sta stegetmot natonellafolkhälål. 17. Samordnng dgtal marksändtv. Ku. 44.En samladvapenlagstñnng. Ju. 18. En gräns- enmyndghet F. 45. Sotnng framtden.fö. 19 IT regonalutvecklng. 46.Om buggnng andrahemlgatvångsmedel. Ju.. l2 exempelfrån Svergeslän. K. 47. Bulvaner annat. Ju. 2. IT-kommsonenshearngom nfrastrukturen 48.Kontrollerad frågas dgtalameder. Andrakammarsalen, - ntervjuermed personermedfunktonshnder. Rksdagen K. 49.Konsekvenser taxfreesäljnngenvecklas 21 Problemmed nbäddadesystemn 2-skflet. nomeu. K.. Hearnganordnad IT kommssonen 5. De 39 stegen. Läkemedelsutrednngar under samverkanmed Industrbundet Statskontoret 19-talet annatunderlagsmateral tll K. Läkemedel värd handel,sou 1998: Försäkrngsgarant. 5l. Vuxenutbldnng lvslångt lärande. Ett garantsystemfor säkrngsersättnngar. F. Stuatonenn understaåretmed 23. Staten exportfnanserngen.n. kunskapslyfet. U. 24. Fskeradrnnstratonen ett EU-perspektv. 52.Utstatonerng arbetstagare. A. Översyn fskeradmnstratonenm.m. Jo. 53.Ta varapå möjlgheterna Östersjöregonen. N. 25. Tre städer. En storstadspoltk helalandet. 54.Hur offensv IT-användnngkan skapatllväxt + 4 blagor. mndreetag. Ett rådslaganordnat 26. Från hembränttll Maraklnken. IT-kommssonenpå uppdrag Kommunkatons- - faktaom ungdomar svartsprt. departementet,närngs- handelsdepartementet 27.Nya lednngsregler bankaktebolag Industrbundet. säkrngsbolag.f. Rotundan,Rosenbadl997-ll-l8.K. 28. Läkemedel vårdhandel.om ensäker,flexbel 55. Demokratnsräckvdd. Dokumentatonfrån ett samordnadläkemedelssörjnng. semnarum.demokratutrednngenskrñsere. SB. 56.Avdrag ökadelevnadskostnader vd tjänsteresa tllfällgt arbete.f

117 offentlga utrednngar Statens 1998 Kronologsk tecknng 57.DUKOM DstansutbIdnngskommttén. Utvärderng dstansutbldnngsprojektmed lt-stöd. U. IT natonalstaten. Fyra framtdsscenarer.. IT-kommssonensrapport6/98. K. 59.Räddnngstjänsten Sverge Rädda Skydda.Fö. 6 Krng Hallandsåsen. M.. Lvsmedelstllsyn Sverge.Jo Kampanjmedkunskaper känslor.om kämfallröstnngen Malå kommun 1997.M. 63.En godaffär Motala. Demokratutrednngenskrñsere. SB..Bättre mer tllgänglg nformaton. Smáetagsdelegatonens rapport N.

118 Statens offentlga utrednngar 1998 Systematsk tecknng Statsrâdsberednngen Hur skall Svergemå bättre Demokratnsräckvdd.Dokumentatonfrån - stastegetmot natonellafolkhälål.43 ett semnarum.demokratutrednngenskrftsere. 55 Kontrollerad frågas En godaffär Motala. - ntervjuermedpersonermedfunktonshnder.48 Demokratutrednngenskrftsere. 63 De 39 stegen. Läkemedelsutrednngar under 19-talet annatunderlagsmateral tll Justtedepartementet Läkemedel vård handel, SOU 1998:28.5 BROTTSOFFER. Kommunkatonsdepartementet Vad hargjorts Vad bör göras 4 En samladvapenlagstñnng.44 IT regonalutvecklng. Om buggnng andrahemlgatvångsmedel.46 12exempelfrån Svergeslän. 19 Bulvaner 47 IT-kommsonenshearngom nfrastrukturen annat. dgtala meder. Andrakammarsalen, Utrkesdepartementet Rksdagen Problemmed nbäddadesystemnfor 2-skñet. 1976årslag om mmuntet prvleger vssafall Hearnganordnad IT kommssonen - enöversyn.29 samverkanmed Industrbundet Statskontoret Försvarsdepartementet Säkrarekemkalehanterng.13 Identferng denttet dgtala mljöer. Utlandsstyrkan. 3 - Referatfrån en hearngden 12november1997. Försvarsmaktsgemensamutbldnng IT-kommssonensrapport4/ framtdakr. 42 Konsekvenser taxfreesäljnngenawecklas Sotnng framtden.45 nom EU. 49 Räddnngstjänsten Sverge Hur offensv IT-användnngkan skapatllväxt Rädda Skydda.59 for mndreetag.ett rådslaganordnat - IT-kommssonenpå uppdrag Kommunkatons- Socaldepartementet departementet,närngs- handelsdepartementet Industrbundet.Rotundan,Rosenbad Tänderhelalvet 54 nytt ersättnngssystem vuxentandvárd.2 IT natonalstaten. Fyra framtdsscenarer. Alkoholreklam.Marknadsng alkoholdrycker IT-kommssonensrapport6/ Systembolagetsprodukturval.8 När åskterblr handlng.en kunskapsöversktom Fnansdepartementet bemötande personermedfunktonshnder.16 Tre städer. En storstadspoltk helalandet. Omstrukturerngar besknng.l Översyn 4 blagor. 25 rörelse- tllsynsregler kollektva + st Frånhembränttll Maraklnken. säkrngar.7 fakta ungdomar svartsprt.26 Integrtet - Effektvtet - Skebrott.9 - om Läkemedel vård handel. Om säker, flexbel Självdeklaraton kontrolluppgñer en samordnadläkemedelssörjnng enkladefaranden.12 Det gällerlvet. Stöd vård tll barn E-pengar - närngsrättslgafrågor. 14 ungdomarmedpsykskaproblem. Blaga. 31 En gräns- enmyndghet 18 + Rättssäkerhet,vårdbehov samhällsskyddvd Försäkrngsgarant. psykatrsktvångsvård.32 Ett garantsystemfor säkrngsersättnngar.22 Företagaremedrestarbetsmåga. 34 Nya lednngsregler bankaktebolag Den framtda arbetsskadesälcrngen. 37 säkrngsbolag.27 Vad får v pengarna Avdrag ökadelevnadskostnadervd tjänsteresa - Resultatstymng statsbdragtll vssaorgansatonernomdetsocala tllfällgt arbete.56 området.38 Läkemedelsnformaton alla. 41

119 Statens offentlga utrednngar 1998 Systematsk tecknng Utbldnngsdepartementet Campus konst 1 Frståendeutbldnngarmed statlgtllsyn nom olka områden.l l Vuxenutbldnng lvslångt lärande. Stuatonennfor understaåretmed kunskapslyñet.51 DUKOM Dstansutbldnngskommttén. Utvärderng dstansutbldnngsprojektmed IT-stöd. 57 Jordbruksdepartementet Fskeradmnstratonen ett EU-perspektv. Översyn ñskeradmnstratonenm.m. 24 Lvsmedelstllsyn Sverge.61 Arbetsmarknadsdepartementet Välfardensgenusanskte.3 Män passaralltd Nvá- organsatonsspecñka processermedexempelfrån handeln.4 Vårt lv kön. Kärlek, ekonomskaresurser maktdskurser.5 Ty maktenär dn Myten omdetratonella arbetslvet detjämställdasverge.6 Utstatonerng arbetstagare.52 Kulturdepartementet Samordnng dgtal marksändtv. 17 Närngs- handelsdepartementet Staten exponfnanserngen.23 Ta vara på möjlgheterna Östersjöregonen. 53 Bättre mer tllgänglg nformaton. Småforetagsdelegatonens rapport 64 Inrkesdepartementet Hstora, ekonom forsknng. Femrapporterom drott. 33 Mljödepartementet Grönanyckeltal - Indkatorerfor ett ekologskthållbart samhälle.15 Förordnngartll mljöbalken. + Blagor. 35 Det fnsk-svenskagränsälvssamarbetet. 39 Krng Hallandsåsen.6 Kampanjmedkunskaper känslor.om kämfallröstnngen Malå kommun

120

121

122

123

124 FRITZES 1-FlNTl.l;A PUBLIKATIONER Pmmnxrss: 16.r STOCKHOLM FAX Tr.1,n-wzox o F.-Inl : frtzes.rder@lber.se Fanns INHRNLTBOKHANmI.: ISBN ISSN375-25OX