Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2015

Transkript

1 Ur KB:s samlngar Dgtalserad år 2015

2 //Ãñ l Statens offentlga : Kulturdepartementet utrednngar Betal-TV Sverges nom Televson Delbetänkande Utrednngen om dgtal-tv Ku 1997:01 Stockholm 1997

3 SOU Dskanköpasfrån Frtzeskundtjänst. Förremssutsändnngar SOU DssvararFrtzes. OtTentlgaPublkatoner. uppdragregerngskanslets lörvaltnngsdelnng. Beställnngsadress: Frtzeskundtjänst Stockholm Ordcrtäx: Ordertel: l 90 Svarapåremss.llur Var. Statsrådsberednngen.993. l - Enlten broschyrunderlättararbetet den svara Broschyrenkanbeställashos: Regerngskanslets valtnngsdelnng Dstrbutonscentmlen Stockholm Fax: l0 l0 Telefon: l0 25 remss. REGERIGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL Stockholm 1997 ISBN 9l ISSN X

4 SOU 1997:60 Tll statsrådet chefen Kulturdepartementet Regerngen bemyndgade den 16 januar 1997 chefen Kultur- så fall bör gälla. Som särskld utredare ordnades fr.o.m. den 1 februar 1997 generaldrektör Gunnel Färm. Som experter ordnades fr.o.m. samma datum överdrektör Louse Roos, Rado- TV-verket, drektör Curt Andersson, Post Telestyrelsen, kanslråd Lars Marén, Kulturdepartementet hovrättsassessor Monca Bengtsson, Kulturdepartementet. Konsult Ulf Wennerberg har deltagt utrednngens arbete från den 31 januar den 7 februar ordnades hovrättsassessor Ulf departementet tllkalla en särskld utredare med uppdrag bereda sändnngar dgtal marksänd TV. I uppdraget ngck även bedöma om Sverges Televson bör få möjlghet fnan- sera vssa sändnngar med särsklda gfter vlka vllkor Törnblom bträda utrednngen. Tll sekreterare seende uppdraget angående Sverges Televson ordnades fr.o.m.den 31 januar 1997 Mare Lndström. Utrednngen har antagt namnet Dgtal-TV-utrednngen Ku 1997:01. Härmed överlämnas delbetänkandet Betal-TV nom Sverges Televson SOU 1997:60. Stockholm aprl 1997 Gunnel Färm Mare Lndström

5

6 SOU 1997:60 Innehållstecknng Sammanfnng Bakgrund uppdrag 9 2 Televson Sverge Publc Servce Reklam-TV Betal-TV Betal-TV-kanaler Sverge Publc Servce-etag Europa betal-tv Danmark Norge Storbrtannen Frankrke Tyskland Dgtala TV-sändnngar Den dgtala TV-teknkens möjlgheter Utrednngar om dgtal TV Dgtal-TV Sverge Norden... 5 Sverges Televson betal-tv Inlednng Fnanserng

7 SOU 1997: Sverges Televson på satellt Guldkanalen Inlednng..4l Eventuella hnder verksamheten Programutbudet Rättghetsfrågoma Dstrbuton EU överväganden Förslag Publc servce-verksamheten 8.2 Programutbudbetal-TV 8.3 Dstrbuton teknk 8.4 Företagsfonn 8.5 Fnanserng , ,.53, Referenser Blaga 1 Blaga 2 Kommttédrektven Ländergenomgång

8 SOU 1997:60 7 Sammanfnng Mtt uppdrag är bedöma om Sverges Televson bör möjlghet starta en betal-tv-kanal vd sdan om den ordnare publc servce- verksamheten. I detta delbetänkande presenteras slag tll utsätt- möj- nngar bör gälla Sverges Televson denna lghet. Förslag Sverges Televson bör få möjlghet bedrva betal-tv- verksamhet vd sdan stt nuvarande programutbud. Betal-TV- verksamheten hållas åtskld från den verksamhet fnan- seras med medel från rundradokontot bedrvas enlghet med nedan angvna vllkor: 0 Betal-TV-verksamheten syfta tll komplettera programutbudet de ordnare kanalerna SVT1 SVT2. Programverksamheten de ordnare kanalerna bedrvas en- kvaltets- lgt nuvarande prncper vad gäller val program, kr, reprserng etc. 0 Betal-TV-utbudet dstrbueras va det dgtala marknätet takt med ett sådant nät byggs ut. Om andra dstrbutonssätt används dgtal teknk skt tlldessa utnyttja på vara gänglga huvuddelen landets befolknng.

9 1997:60 SOU Telev dstrbutonssätt används Sverges flera olka Om 0 dekoder kunna betal-tv-verksamhet använsons samma dstrbutonssätt. vd mottagnng das osett flera Svereller bedrvas Betal-TV-verksamheten ett 0 aktebolag. majortetsägda hel- eller Televson ges dem gfter från med fnanseras Betal-TV-verksamheten 0 kostnadstäcknng Full verksamhet. denna utnyttjar användas endast får rundradokontot Medel från eftersträvas. fnansfor däremot nte betal-tv-bolagen, aktekaptal tll betal-tv-verksamheten. uppstår kostnader löpande era vd prncper affärsmässga tllämpa Televson Sverges 0 de tll teknska tjänster programrättgheter säljnng programrättgheter säljnng Vd betal-tv-bolagen. egna sådant ske på sätt detta programetag ett tll andra motverkas. betal-tv-verksamheten nte syftet med den egna sntt slag tll detta Angående motven se

10 SOU 1997:60 l Bakgrund uppdrag Sverges Televson har hos regerngen begärt tllstånd starta betal-tv kompletterande fnanserngsform tll TV-gften. Sverges Televson hänvsar tll den ökande konkurrensen menar det är nödvändgt öka exponerngen tllgänglg- heten det programutbud produceras nom publc servce- systemet. Sverges Televson pekar även på flera europeska publc servce-etag använder betal-tv kompletterande ñ- nanserngsform. I propostonen En rado TV allmänhetens tjänst prop. 1995/96:l6l menade regerngen en utsättnng publc servce-tv är den kunna tas emot utan kr på särsklda gfter. Där var nte regerngen beredd lägga fram slag med anlednng Sverges Televsons begäran pröva betal-tv pay-per-vew. Regerngen såg dock återkomma tll frå- TV-sändnngar från marksändare nleds Sverge med målet nuvarande analoga marksändnngar kunna läggas nom ner to år efter de dgtala marksändnngamas start. I propostonen Dgtala TV-sändnngar prop. 1996/97:67 lade gan om utsättnngarna skulle ändras, t.ex. samband med nande sändnngar med dgtal teknk. Utrednngen om teknska utsättnngar utökade sändnng- ar rado televson tll allmänheten överlämnade februar 1996 betänkandet Från massmeda tll multmeda- dgtalsera svensk televson SOU 1996:25. Utrednngen eslog dgtala regerngen december 1996 fram sna slag med anlednng betänkandet. Regerngen eslog bland annat en särskld utre- dare bör bereda den eslagna sändnngsverksamheten samt lägga fram slag om huruvda Sverges Televson bör få möjlg-

11 10 SOU 1997:60 het fnansera vssa sändnngar med särsklda gfter vlka vllkor så fall bör gälla. Mtt uppdrag är således studera frågan om huruvda Sver- ges Televson bör få möjlghet fnansera vssa sändnngar med särsklda gfter, lägga fram slag ange vlka vllkor bör gälla. I propostonen anges skäl emot låta ett publc ser- vce-etag fnanseras med TV-gftsmedel ta ut särsklda gfter vssa tjänster. Fördelarna är de är ntresserade vllga betala en extra gft får tllgång tll ett rkare programutbud. Betal-TV- publken får därgenom tllgång tll program nte bara från kom- mersella programetag. För Sverges Televson är det en möj- lghet tll nya erfarenheter utvecklngsmöjlgheter. Nackdelarna är ökade kostnader etaget form ersätt- nng upphovsrättgheter sändnngskostnader m.m. Beroen- det fnanserngskällor kan meda rsk nya en programpo- ltken påverkas negatvt genom de mest raktva programmen st sänds betal-tv-sändnngama. En oreglerad utvecklng skulle kunna hota systemet I marknät detta eller delbetänkande kabelnät. Om med används det även telenät ses, stås markbunden rundrado/tv-sändnng är sedda TV-dstrbuton. TV-gfter. begrepp marksändnngar, framgår det ensklda fallet med eller marksändnng dstrbuton terrester nät

12 SOU l997:6 ll Televson Sverge 2.1 Publc servce 1957 startade reguljära televsonssändnngar Sverge. TVverksamheten bedrevs redan från början, efter ebld från brttska BBC, ett monopol fnanserat med lcensntäkter. Avtal slöts mellan Sverges Rado AB från 1978 Sverges Televson AB där programetaget band sg aktta särsklstaten da kr på programverksamheten. Avtalskonstruktonen upphörde 1996 de kr ställs på Sverges Televson betecknas nu vllkor. I rado- TV- lagen anges vlka vllkor får ställas vllkor sänd- nngstllståndet. För de gftsfnanserade programetagen, t.ex. Sverges Televson, ekommer dessutom särsklda anslagsvllkor. I propostonen 1995/96:16l, En rado TV allmänhetens tjänst , rksdagen jun 1996, lade antogs regerngen fram vssa slag angående publc servce-uppdraget: 0 Programverksamheten bedrvas självständgt hållande tll olka ntresseorgansatoner andra maktgrupper staten, samhället. Programutbudet vara mångsdgt hög kvaltet. Programmen genom tllgänglghet mångsdghet tll- godose skftande behov ntressen. Programmen utformas så de tllgänglghet 0 genom mångsdghet skälg omfnng tllgodoser skftande behov ntressen hos landets befolknng.

13 1997:60 SOU 12 komma menngsnrktnngar åskter mångfald En 0 behos utsättnngar olka tll hänsyn uttryck tas tll folknngen. Förhållanden speglas. främjas kulturlvet svenska Det programutbudet speglas landet olka delar folkbldnngsambtoner. präglas helhet sn TV-gft TVden delen tll fnanseras största Televson genom Sverges rksdagen Det är TV-mottagare. nneh gft tas ut på samlas ett gften på storleken pengarna bestämmer TV-gften rundradokontot. upp- Rksgäldskontoret hos konto medelsram fastställer Rksdagen kronor. tll går bestämmer år varje tllståndsperod varje verksamheten Televson, Sverges tlldelas gftsmedel de rksdagen även medelsdenna Utbldnngsrado Sverges Rado ur Sverges totala den 60, procent mefår Televson Sverges ram. mkr. 880,1 2 dvs. delstlldelnngen, utsättnngar ekonomska fnanserng gäller det När 1995/ proposton regerngen eslog Televson Sverges : från medel med fnanseras fortsättnngsvs Företaget även sända tllåtas nte rundradokontot annonser. publc fnanserng tll serokortat TV-gftema vce-verksamheten. vllallmänheten utan tllgänglga sändnngarna vara betalnng. särskld kor om allmän utsättdet är regerngen propostonen en I ang tjänst allmänhetens bedrvs programverksamhet den nng gfsärsklda på kr kunna utan emot tas programmen fram lägga beredd regerngen nte bakgrund denna Mot ter. var fâ begäran Televsons Sverges anlednng om med slag utsättnng- Skulle nedan. se pay-per-vew betal-tv pröva

14 SOU 1997:60 13 arna ändras, t.ex. samband med nandet skulle regerngen dock återkomma tll rksdagen. dgtal teknk, Sponsrng Regerngen eslog publc servce-propostonen Sverges Televson endast få sända sponsrade egenproducerade pro anslutnng tll sportevenemang. gram Med sponsrade program sågs talet mellan Sverges Televson staten , program helt eller delvs be- kostats någon nte är engagerad nom rado eller TV eller med framställa audovsuella verk, under utsättnng sponsorbdraget tllfallt Sverges Televson eller drekt medt Sverges Televsons kostnader programmet påtaglgt mnskat. I den nya Rado- TV-lagen fnns defntonen sponsrng ngen motsvarghet tll satsen "under utsättnng sponsorb- draget har tllfallt SVT alt.sr eller UR eller drekt medt SVT:s alt. SR:s eller UR:s kostnader programmet påtaglgt har mnskat." Kulturutskottet påpekade stt betänkande, l995/96:kru12, sponsrngsbegreppet därmed kommer vdgas ett stort antal program tdgare nte ansetts vara sponsrade fortsätt- nngen kommer falla n under den nya defntonen. Där eslog utskottet Sverges Televson, utom sponsrade program samband med sportevenemang, dessutom får sända samproduktoner där medproducenten tagt emot sponsor sn andel produktonen. Sverges Televson får även pengar köpa vsnngsrätt tll program är sponsrade ett tdgare led. Program nom ramen samarbete nom European Broadcastng Unon EBU får sändas trots bdrag kan ha lämnats från utomstående. Slutlgen är det tllåtet med sponsrade program om det aktuella etaget är arrangör programmet drektsänds tll flera länder nom ramen ett åtagande gentemot EBU eller om arralknande betydelse. Rksdagen beslutade enlghet gemanget är med utskottets slag sponsorntäktema Sverges Televson mkr. 17,2 var

15 14 SOU 1997:60 Extern säljnng Olka typer säljnngsverksamhet har samlats en enhet, SVT Försäljnng. Syftet med enheten är utveckla olka kommersella sdoaktvteter öka ntäkterna sådana tll etaget. Huvud- uppgften är sälja Sverges Televsons program tll utländska TV-kanaler. Företaget säljer program per år. För programsäljnng, ñlm- vdeosäljnng beräknas resultatet 1996 bl 16,8 mljoner kronor. Enheten vara självñnanserad nte ta TV-gftsmedel anspråk.

16 SOU 1997: Reklam-TV TV4 I jul 1991 öppnades möjlgheten sända reklam det svenska mark-tv-nätet. Hösten samma år fck Nordsk Televson sänd- nngstllstånd den nya kanalen verksamheten startade vå- ren 1992 under betecknngen TV4. Verksamheten regleras tllståndsvllkoren mellan staten TV4 samt rado- TV-lagen. TV4 fnanseras helt med reklamntäkter sponsrng. Annonser får med vssa undantag nte bryta programmen reklamsändnngar får nte syfta tll fånga uppmärksamheten barn under tolv år. hos TV3 TV3 är en satelltkanal ägd Industrvaltnngs AB Knnevk. TV3 bröt Sverges Televsons monopol på TV-sändnngar 1987 genom vara den sta satelltkanalen rktad tll Sverge. Det brttska programbolaget TV3 Broadcastng Ltd. med säte Lon- don står programbolag TV3. Kanalen faller därmed under brttsk jursdkton. Kanal 5 Kanal ägs Scandnan Broadcastng System S.A. SBS, är en svensk reklamfnanserad underhållnngskanal startade 1989 under namnet Nordc Channel. Kanalen dstrbueras va satellt. Kanal 5 har stt säte London. Den svenska lagstft- nngen således kanalens sändnngar. nte tllämplg på är

17 16 SOU 1997: Betal-TV Betalnngsforrner Den vanlgaste betalnngsformen är abonnemang där tttaren köper vew. Som ett alternatv tll publc servce-etag reklamfmansera- de TV-etag fnns sedan mtten 1980-talet programetag sänder ett specalnrktat nnehåll, huvudsaklgen temakanaler med flm sport m.m. Företagen tar betalt den publk ser programmen. Programmen sänds krypterad form, abonnenten måste ha tllgång tll en särskld kodare vssa fall behövs även ett s.k. "smart card". Se vdare sntt 4.1. en eller flera programkanaler t.ex. en månad. Men det ekommer också sök med betalnngsformer där tttaren endast betalar det hon eller han ser, så kallad pay-per- Det fnns olka alternatv pay-per-vew: Tttaren kan köpa handsbokade ensklda program eller en sere handsbokade program. Pre-booked pay-per-vew per programme. Tttaren kan köpa ensklda program på mpuls. Varje program är prss tttaren har väg gvts kredt genom tal med programbolaget. När tttaren ser programmen dras belop- från kredten faktureras efterhand. Impulse pen pay-per- vew per programme. Tttare kan köpa ensklda program på mpuls men prssättnng- är tdsbaserad. Samma mnuttaxa tllämpas alla en program. Impulse pay-per-vew per mnute. Systemet med pay-per-vew kan utformas så programmen görs tllgänglga enbart en defnerad grupp användare landet. Programmen kan också kopplas tll "mogenhetsnvå" hos tttaren. Program t.ex. är sedda äldre nte vsas yngre. Det fnns även möjlghet blockera en sgnal så t.ex. en fot-

18 SOU 1997:60 17 bollsmatch sänds ut hela landet utom den stad där matchen spelas. Betal-TV med nflytandet över utbudet skjuts från programetaget rktnng mot dels den tllhandahåller ko- daren, dels nnehama programrättgheter. De har sändnngsrättghetema får en stark ställnng genom betal-tv- etagen regel sänder ut ett specalserat programutbud, dessutom helt är producerat utan etaget. Detta gäller ännu högre grad om betalnngsfonnen är pay-per-vew, genom varje betalnng då drekt kan hänas tll ett vsst program. 2.4 Betal-TV-kanaler Sverge ZTV TV6 Ungdomskanalen ZTV startade 1992 är tllgänglg både va kabel satellt. TV6 startade våren 1994 samverkar med TV3. TV6 ZTV övergck från vara enbart reklamfnanserade tll koda kanalerna januar Kanalerna dstrbueras Knnevksägda Vasat ngår pa- ketet Vasat+ tllsammans med WH-l, Sc F Nckelodeon In- ternatonal. Nckelodeon har startat en reklamfr bam-tv-kanal Norden. sändnngarna är på svenska kan ses kabel- satellthushåll. TV1000 Knnevksägda TV1000 är en betalkanal sänder hela dygnet. Kanalen vsar huvudsaklgen flmer men även sport, muskpro- gram, barnprogram m.m. TV1000/Cnema startade 1995 komplettera TV1000. Kanalerna marknadss genom Vasat Knnevk fnns även Norge, Danmark Fnland. TV1000

19 18 SOU 1997:60 kunde 1995 ses sex procent hela befolknngen 11 procent dem hade satellt-/kabel-tv. Nethold Canal Plus - Nethold, med säte Holland, är ett de tre största betal-tv- etagen utan USA med abonnenter 43 länder Europa, Mel- lanöstern Afrka. Nethold kontrollerar alla aktvteter TV-kedjan, från paketerng tll leverans. Nethold är FlmNet åtta betal-tv-kanaler 13 länder Europa. betal moderbolag Nethold Afrka. Nethold är engagerat utvecklngen dgtal-tv nnehar 24 dgtal-tv-transpondrar. Nethold-gruppen kan leverera mer än 150 TV-kanaler vlka de flesta sändes dgtalt under kontrollerar även sydafrkanska MultChoce, ett etag erbjuder kundservce, levererar dekodrar, "smart cards" m.m., Irdeto, sysslar med systemntegraton m.m., ProNet, köper program bl.a. tll FlmNet. Dessutom äger Nethold 25 procent den talenska betal-tv operatören Telepu Nethold uppges ha köpt 12,5 procent ytterlgare Krch har ntressen den ta- lenske medemogulen Berluscons TV-etag Medaset Canale Rete Itala Publtala, 20 procent M-Net, betal-tv Nethold Canal Plus går samman I september 1996 gck Nethold samman med den franska kabel- TV-kanalen Canal Plus därmed skapades ett världens största betal-tv-bolag med 8,5 mljoner abonnenter Europa. Det är kostsamma nvesterngar dgtal teknk drvt fram samgåendet. Målsättnngen det nya jätteetaget är med hjälp den dgtala teknken erbjuda konsumenterna skräd- nya darsydda TV-kanaler.

20 SOU 1997:60 19 FlmNet SuperSport FlmNet startade sna aktvteter Holland mars 1985 har sedan successvt expanderat tll Belgen, Danmark, Norge, Sver- ge, Fnland sedan oktober 1994 tll Centraleuropa Grekland. I september 1997 startar FlmNet tre nya kanaler Sverge, Danmark Norge. Av FlmNetl, FlmNet2 Supersport ska det bl en gemensam flmkanal tre lokala kanaler de olka länderna. De lokala kanalerna nnehålla sport, flm underhållnng. FlmNet 1 kunde 1995 ses sex procent hela befolknngen to procent dem hade satellt-/kabel-tv. Motsvarande sffror for FlmNet 2 var fyra sju procent. FlmNet-kanalema sänds va satellt va kabelnäten. I Köpenhamn Grekland sänds de va marknätet. Den centraleuro- peska FlmNet-kanalen länkas från Stockholm tll Astra 1C. Kanalen Hallmark USA-ägd dstrbueras FlmNet. Kanalen sänds vssa kabelbolag programtablån består huvudsaklgen TV-producerade långflmer. Hallmark Entertanment Network säljer betalkanaler rullar dygnet runt. TV8 I september 1997 startar en ny betal-tv-kanal under namnet TV8. Kanalen profleras med hjälp nyhetssändnngama om eko- nom, men kanalen även ge abonnentema dokumentärer genrer natur, samhälle, poltk, äventyr, teknk vetenskap. TV8 har tecknat tal med det norska televerket, Telenor, om dstrbuton va satellt. Dessutom har TV8 tecknat tal med ka- bel-tv-operatörer vdaredstrbuton näten. Verksamheten fnanseras med abonnemangsgfter reklam. Ett börs- noterat etag uppges vara ntressent verksamheten, eventuellt tllsammans med ytterlgare andra etag. Kanallednngen räknar

21 20 SOU 1997:60 med abonnemangen svara procent na. ntäkter-

22 SOU 1997: Publc servce-etag Europa betal-tv Sverges Televson hänvsar, sn frågan tll regerngen om möjlgheten sända betal-tv, tll andra publc servce-etag Europa ges möjlghet bedrva betal-tv kompletterande ñnanserngsform tll TV-gften. 0 Betal-TV-marknaderna Europa domneras fåtal ett aktörer: Murds News Corp. domnerar den brttska marknaden med BSkyB. Bayerska Krch luxemburgska CLT, fusonerats med 0 Bertelsmanns TV-dvson Ufa, konkurrerar den tyskspråkpå De natonella ga marknaden. 0 Franska Canal Plus, även nrymmer den europeska delen Nethold/Multchoce är störst nom BeNeLux den la- tnska nordska delen kontnenten. markpublc servce-etagens roll på betal-tvnaderna varerar mycket. etag har sg Flera Europa engagerat eller planerar deltagande betal-tv-verksamhet, t.ex. BBC France Télévson, medan ARD ZDF Tyskland bjuds drva betal-tv. De medepoltska begränsnngarna ser olka ut de olka länderna. Nedan följer en redovsnng hållandena Danmark, Norge, Storbrtannen, Frankrke Tyskland. Stua- tonen ytterlgare ett antal länder redovsas blaga 3.1 Detta sntt lk blaga Ländergenomgång, bygger uppgfter från SVT Utvecklng/Omvärldsanalys nformaton från svenska ambassader. på kompletterande uppgfter

23 22 f SOU 1997: Danmark De båda danska publc nanserade DR den servce-nsttutonema, huvudsaklgen den reklamfmanserade mederelaterade aktvteter, så betal-tv, med andra tllskjuta samarbete konkurrensmässga vllkor. DR TV2 kommer nte etag TV2, om på få några tllskott lcensmedel dessa aktvteter, men de får rätt ta banklån upp tll 100 mljoner DKK nvesterngar på mark nadsmässga vllkor ovannämnda syften. De får även använda ntäkter från kommersell verksamhet så sponsrng egen säljnng program tjänster. För närvarande uppgår dessa ntäkter tll ca 70 mljoner DKK. Danmarks Rado samarbetar med TV2, Tele Danmark lcensñhelt ka- har sedan årsskftet rätt upprätta nya etag eller ptal tll befntlga medeetag syfte ngå ett Dansk Boldspl Unon DBU 1997 starta en betal-tv- kanal, TV med famljeunderhållnng sport. Utgångspunkten För projektet är ett åttaårgt tal DR TV2 har med DBU Team Danmark om fotbollsrättgheter. TV S är ett led parter- strävan säkra sporträttgheter allmäntelevsonen. De nas vktgaste alltd sändas okodade någon de evenemangen öppna kanalerna medan matcher något mndre publkt ntresse drektsänds endast den kodade TV S-kanalen. DR TV2 har då endast rätt tll nyhetsmateral om 90 sekunder per evenemang. När publc servce-kanalema sänder har TV S alltd rätt sända parallellt. I stället satsa eget rskkaptal kanalen etaget deltar - TV S med symbolsk kaptalnsats ca 1 mljon DKK har en - DR valt ngå tal med andra parter, var Tele Danmark torde den främst deltar med DR:s ägarandel på 20 vara pengar. pro- cent täcks med programrättgheter arkvsamarbete. Genom ntäkterna från TV S räknar DR TV2 med kunna täcka de- lar kostnaderna sna tal med DBU Team Danmark. Kanalen marknadss Tele Danmark även tagt över MultChoces danska kundadmnstraton parallellt bjuder ut TV S konkurrenten Supersport.

24 SOU 1997: Norge Norsk rkskrngkastng är närvarande mtt uppe en vand- lngsprocess syftar tll göra NRK tll ett konkurrenskraftgt medeetag med ett publc servce-uppdrag. sportsändnngar. NRK-styrelsen beslutade mars 1997 grunda ett helägt dotterbolag, NRK Aktvum AS, får uppdrag ta över all kommersell verksamhet dag fnns nom NRK starta utveckla nya verksamhter på den kommersella marknaden. Bland déer dskuteras på olka håll etaget fnns en sportkanal samarbete med TV2 en bam-tv-kanal samarbete med övrga nordska TV-bolag det danska Egmont. Motvet en sport- kanal är tllsäkra publc servce-kanalema rättgheter tll NRK Aktvum AS utveckla kommersellt utnyttjande sekundära produkter tll rado- TV-program säljnng tjänster. Bolaget vdare kunna delta andra bolag bedrver verksamhet anslutnng tll rado TV. NRK Aktvum får ägaren NRK 10 mljoner NOK aktekaptal. Den kommersella den lcensfnanserade verksamheten hållas strkt åtsklda. Överskott från den kommersella verk- samhetens dock återas tll den lcensfmanserade verk- samheten. gene- Styrelsens beslut utsätter ett godkännande från NRK:s ralsamlng, dvs. Kulturdepartementet. 3.3 Storbrtannen på verk- BBC uppmuntras statsmakterna aktvt bygga vdare samheten på den kommersella marknaden syfte med därfrån stärka den lcensfnanserade verksamheten tjänst. Inga lcensmedel nvesteras den heten. ntäkter allmänhetens verksamkommersella UK Gold en landets mest framgångsrka satelltkanaler- - kom tll genom ett konsortum, bl.a. bestående Pearson

25 SOU 1997:60 Cox, erbjöd BBC en aktepost på procent utbyte mot leve- rans program rättgheter. BBC satsade nget eget kaptal etaget, utan fnanserngen kanalens uppbyggnad har skett kaptalnsatser från övrga ägare. UK Gold baseras på genom BBC:s programarkv. Leveranser tll kanalen sker på uppdrag UK Gold mot betalnng per programtmme. Drygt två procent kabel- satellthushållen tttar på UK Gold. Flextech kommer träda Pearson Cox ställe BBC:s partner UK Gold. Samma prncp UK Gold har tllämpats uppgörelsema med Flextech, ett nternatonellt etag sysslar med program- produkton paketerng, angående ett paket betal-tv-kanaler den brttska marknaden med Dscovery angående USA- marknaden. BBC World, är den enhet representerar BBC, erhåller ägarandelar utbyte mot deltagande levererar program tll kanalerna mot betalnng. Flextech står for rskkaptalet utbyte mot tllgång tll BBC:s programarkv- vlket också nne- bär de har rätt göra nya versoner gamla program - experts. Intäkterna från betal-tv-verksamheten kan användas komplettera lcensgften BBC hoppas kunna återa pengar tll programverksamheten. Amerkanska kabeljätten TCI Telecommuncatons Inc. är domnerande ägare både Flextech Dscovery. De nya kanalerna kommer vsas alla dgtala system, dvs. både marknät, kabelnät va satellt. BBC har en generell rätt ta lån, en möjlghet nte ut- nyttjats deltagande de kommersella verksamheterna. Sommaren 1997 väntas BBC-Flextech-paketet starta med föl- jande kanaler: Showcase underhållnng från BBC-arkv - Horzons dokumentärer, fakta ur BBC-arkv - Style - frtd, lfestyle Arena - kultur, musk, teater, konst Learnng - utbldnng famljen Sports Entertanment Network - underhållnng, lve från arenor runt om landet sportreportage

26 SOU 1997:60 25 One-TV det bästa BBC Rado l form muskvdeor, n- - tervjuer, evenemang BBC Catch-Up TV ännu en chans se BBC-program - den mssade sändnngen Några kanalerna Flextech-talet omfar planeras fnanseras med reklamntäkter. Dessa får nte använda BBC:s namn varumärke. Övrga kanaler blr betalkanaler där fnns BBC:s namn med. Alla BBC:s program vsas alltd st BBC1 eller BBC2 st därefter betal-tv. Kanlema kommer också fnnas kvar under BBC:s redaktonella kontroll presentatonen programmen lk programmens framtonng kommer sklja ut dem BBC-program, vlket anses vara en kommersell del. Channel 4 har prelmnärt serat en flmkanal en del utbudet den andra multplexen, reserverats ITV BBC har tlldelats den sta. Kanalen skulle så fall betaltjänst dra nytta sn omfande flmkatalog httlls nte exploate- rats på marknaden utan kanalen. 3.4 Frankrke Kulturmnstern Frankrke har uppmanat France Télévson FT sätta gång verksamheter oberoende lcensmedel vdgar etagets servceutbud. Publc servce-etaget France Télévson äger 8,3 procent akterna Télévson par Satellte TPS, en dgtal betal-tv-tjänst konkurrerar med Canal Plus-projektet Canalsatellte AB Sat, ett dotterbolag tll AB Producton. France Télévson hade tll en början skt gå n med en ägarandel på 25 procent, men fck fnansella skäl stå en an- del på 16,7 procent tll France Télécom. Övrga deltagare projektet är TF1, CLT M6 kabelgruppen Lyonnase des Eaux. Sändnngama startade december Utbudet består två paket: separata

27 26 SOU 1997:60 TPS Thématque nnehåller bl.a. Eurosport, Festval, TV5 resekanal, tecknade serer, CNN, muskkanal TPS Cnéma består tre ñlmkanaler. Prenumerantema får härutöver utan kostnad bl.a. de franska markkanalema, Canal Plus undantagen, parlamentskanalen Canal Assemblée, hästsportkanalen Courses, en rad DAB-radokanaler nteraktva tjänster. France 3.5 Tyskland De tyska publc servce-etagen ARD ZDF har haft planer på betal-tv-kanaler, men har den konservatva regerngskoal- tonen uppmanats begränsa sg tll det grundläggande publc servce-uppdraget, vlket uttolkats grundservce åt alla. Frå- gan deberas lvlgt, bl.a. utfrån ordet tll överenskommelsen mellan delstatema om rundradoverksamhet, engelsk över- sättnng lyder: "The exstence and developement of publc servce broadcastng must be secured. Ths ncludes ts partcpaton n all techncal means of producton and transmsson and the provson of new forms of broadcastng. Its fnancal base, ncludng the equalzaton arrangement, must be guaranteed." För tllfället har kanalerna nga planer på drekt engagemang betal-tv, väl flera söksprojekt med utsändnng regonalt men dgtal form. ARD lanserar august 1997 sn dgtala fr-tv- bukett består ARD-rkskanalen, åtta regonala kanaler, dokumentärkanalen Phoenx barnkanalen Knderkanal. De två sstnämnda har sn premär redan sta aprl har kom- mersella konkurrenter betecknats vkelser från grundupp- draget, kabeloperatörer är ovllga ta de nya kanalerna med sna nätpaket. ARD-chefen Alfred Scharf har hotat med tvnga kabelbolagen tll samarbete genom hänvsnng tll kanalemas sta- tus publc servce. ZDF har emellertd genom sn chef planer på samarbete med Krch-gruppen en "ndrekt" medverkan DF1-buketten: Deter Stolte betecknat krng en betalkanal ZDF-programmen sna

28 SOU 1997:60 27 så fall presenteras med egen logotype, men ZDF agerar endast programleverantör deltar nte själva betalkanalen.

29

30 SOU 1997: Dgtala TV-sändnngar 4.1 Den dgtala TV-teknkens möjlgheter Fram tll slutet 1980-talet var det fram allt tllverkarna TV-mottagare publc servce-etagen drev på utveck- lngen ny teknk TV-dstrbuton. I Europa Japan ut- vecklade man tex. högupplösnngs-tv HDTV med hjälp analog teknk. Men med ntresset på senare år nrktats på dgtal teknk TV-dstrbuton, har de tdgare söken utveckla bättrad analog teknk lorat mycket sn aktualtet. Möjlgheterna sända ett mångdubbelt större programutbud än tdgare samt effektva metoder ta betalt publken har fått främst de gynnas betal-tv-telcnken, dvs. dataetag, dst- rbutonsetag nnehare programrättgheter, drva på utvecklngen. Frekvenserna marksänd TV är en begränsad resurs. Med den dgtala TV-dstrbutonen mångdubblas överngskapacte- ten jämelse med analog teknk. Detta beror på den dgtala teknken är lämplg bldkomprmerng, dvs. Överflödga de- lar TV-bldens nformatonsnnehåll kan tas bort e utsänd- nng. Därgenom blr det möjlgt sända ut flera PV-program samma frekvenskanal. Med dgtal teknk ryms 3-4 dgtala kana- ler på samma utrymme frekvensspektrum en analog TV- kanal. Dstrbutonskostnaderna varje program väntas där bl lägre än analoga sändnngar.

31 30 SOU 1997:60 Med hjälp s.k. multplexerng sammanflätas flera sgnaler, t.ex. olka TV-kanaler, tll en sgnal sedan sänds ut. För kunna uppfa nnehållet en dgtal sändnng måste konsumen- terna under ett övergångsskede använda en kodare omvand- lng de dgtala sgnalerna tll analoga sgnaler TV- mottagaren kan tolka därefter sortera ut den kanal tttaren valt. Tll skllnad från analog TV är det enkelt kryptera en dgtal TV-sgnal, det är alltså lätt den sändande kontrollera får del programmet. Detta gör dgtalteknken lämplg vem olka betal-tv-lösnngar. Avkodaren kan, utom omvandla de dgtala sgnalerna, även uta åtkomstkontroll om TV- sgnalen är krypterad det krävs en särskld auktorsaton ta emot programmet s.k. condtonal access. För abonnenten få tllgång tll de köpta kanalerna används ett s.k.smart card, dvs. ett ltet plastkort med nfonnaton om abonnemanget. Kortet läses kodaren abonnenten möjlghet ta del ka- ger nalerna. En möjlghet lägga ett condtonal annan upp access- system är adressera den ndvduella kodaren genom själva radosändnngen. Tttaren kommer också kunna erbjudas tjänster med tydlg kopplng tll ett vsst TV-program, tex. resuméer, bakgmndsnfor- maton eller textnng på olka språk. Avkodaren kan också nne- hålla en s.k. elektronsk programgude, är ett sökprogram tttaren lätt htta önskat program. Avkodaren kan antngen vara nbyggd TV-mottagaren eller vara ett separat tllbehör tll denna. Den dgtala teknken underlättar alltså olka betal-tv- arrangemang, vlket utgör en väsentlg drvkraft dgtalserng- en. Samtdgt blr kontrollen tttarnas åtkomst genom dekodrar krypterng allt vktgare. Tllsammans med kontroll eller n- flytande över dstrbutonsnätet kanske detta är en vktgare kon- kurrensfaktor än själva programnnehållet. För närvarande krävs olka kodare dgtala sändnngar va satellt, kabel, från marksändare respektve över telenätet. En vk- tg utsättnng dgtal sändnngsteknk slå genom är utrustnngen kan göras tllgänglg tll en kostnad är över- komlg konsumenterna. Utvecklngskostnaderna är höga sam-

32 SOU 1997:60 31 tdgt tllverknngskostnadema kan pressas vd tllverknng långa serer. Prset på kodare kommer sjunka när marknaden dgtal-tv växer. Dgtala TV-sändnngar kan äga rum de olka dstrbutonsmede används TV, dvs. va marksändare, kabel sa- tellt. För sändnngar va satellt kabel fnns beslutade europebeslut ska standarder. För dgtala marksändnngar väntas formellt om en europesk standard under våren Det är även möjlgt använda telenätet dgtal TV-dstrbuton. Den stora överngskapacteten nnebär även andra användnngråden kan bl aktuella: Alternatv tdsläggzng. Inslagen ett TV-program sänds olka ordnng tllgodose tttare med olka vanor. Tdsslquten utsändnng. Ett samma program sänds ut flera gånger med en lten tdsskjutnng så tttaren aldrg behöver vänta länge på programmet börja. Alternatva bldvnklar. Olka kameror bldar skeendet från olka vnklar. Är överngskapacteten god kan flera blder sändas ut samtdgt tttaren kan välja om han t.ex. närblder eller översktsblder. vll se Interaktva TV-tj änster Det ses med nteraktv TV är TV-publken på något sätt kan påverka det Åskådaren sänds. kan ha bndelse med programkällan va telenätet, men det är också möjlgt se ett dgtalt kabelnät med en kanal returnformaton. Den normala överngskapacteten va det fasta telenätet är tllräcklg enkla tjänster där mängden nformaton returkanalen är relatvt Kabel-TV-nät kan också komma vlket skulle ge sevärt högre kapactet. användas Beställ-TV, lten. returkanalen, Alternatva versoner. Program kan sändas parallella verso- ner, t.ex. på olka språk. Programmet kan sändas utan reklamn- slag tll dem betalar med reklam tll en publk er- håller programmen grats. utbldnngs-

33 1997:60 SOU 32 exempel nformatonssöknng några är spelprogram program, tjänster. nteraktva på dgtal-tv Utrednngar 4.2 om har sändnngstelcnk dgtal utretts. tll övergå Möjlgheten Teknskt 1994:34 SOU utrymme betänkandet presenterades fram uppdrag Utrednngens ta TV-sändnngar. ytterlgare var marksända möjlgheter beslut underlag teknskt ett nya om flera anlägga möjlgheterna redovsade Betänkandet sänd TV. utvecklngen angående läget analog TV sändamät även men teknken. dgtala den tll ställnng möjlgt då det ta ansåg nte Utredaren om var konstatera- Samtdgt nas. borde TV marksändnngar dgtala sända möjlgheterna utnyttjar mndre utredaren de man har handlngsutrymme desto teknk, analog med större man utveck framtden. Statens dgtala sändnngar ansvar starta vd tllämpas kommer TV-teknken dgtala den hur lngen varnade utredaren utrednngen, betonades marksändnngar överspelad kan marknätet använda möjlgheten om vara andra etableras hunnt sändnngar dgtala tlls dröjer beslut ett angeläget det utredaren ansåg Där dstrbutonsmeder. så marksändnngar snart dgtala beslut far statsmakterna om enlgt bör, Statsmakterna utreöverblckas. kan utsättnngarna konsekvenserna massmedepoltska de daren, överväga även konkurrens vakt slå behovet dgtalteknken, bl.a. om valfrhet.

34 SOU 1997: I betänkandet Från massmeda tll multmeda dgtalsera - svensk televson SOU 1996:25 redovsas underlag ett beslut senast 1997 sn sta etapp vara beslutet. Utredaren eslog också sändnngar va marknätet bör upphöra slutd nom två år TVnuvarande snarast möjlgt, analoga dock efter om en eventuell övergång tll dgtal teknk marksänd TV. Ut- redaren eslog statsmakterna bör fa prncpbeslut om över- gång tll marksänd dgtal TV Sverge. Utbyggnaden bör påbörjas senast to år efter starten dgtala sändnngar. Tll grund utrednngens överväganden slag låg anta- 4.3 Dgtal-TV Sverge Norden gandet staten även framtden vll hävda allmänna medborger- lga ntressen fråga om televsonen. I proposton 1996/97:67 Dgtala TV-sändnngar eslår rege rngen dgtal marksänd TV ns flera steg med möjlghet staten successvt ta ställnng tll om på vlket sätt verksam- heten fortsätta. Förutsättnngarna redan från början vara sådana kr på yttrandefrhet, tllgänglghet mångfald tll- godoses. I en sta etapp nleds sändnngar på ett begränsat antal orter Sverge. Internatonellt sett är den svenska TV-marknaden lten ut- rymmet aktörerna begränsat. Utvdgar man området tll hela Norden blr marknaden ntressant även nternatonella etag nom TV-ndustrn, men det är nte trolgt den räcker tll en mängd olka aktörer. Där kommer konkurrensen mellan olka ntressenter krng lanserngen den dgtala teknken bl hård, det är görande vlken aktör eller konstellaton aktörer st lyckas få grepp om marknaden.

35 34 SOU 1997:60 En fungerande svensk dgtal-tv-marknad system tllåter tttarna välja vlken vll utan behöva byta dekoder. För närvarande fnns det flera ntresserade dska dgtal-tv-marknaden två olka ker utarbeta standarder Norden. utsätter programleverantör öppna de MultChoce Nordc Telenor Nethold norska Telenor har beslutat etablera ett nytt etag ntroducera dgtal dstrbuton satellt-tv-kanaler tjänster tll nordska TV-hushåll. Det nya etaget kommer samarbeta med både nordska nternatonella TV-kanaler. Verksamheten kommer omfa en rad dstrbutonstjänster betal-tv kodade TV-kanaler kommer sta hand aktörer på den norkonstellatonesö- fokuseras mot marknaden prvata parabolantenner. Försälj- nngsorgansatonema de respektve ägarna det nya bolaget slås samman. En gemensam tjänst SMS kunddatabas sätts upp. En teknsk standard åtkomstkontroll CA dgtala deko- derboxar, utvecklad Telenors utvecklngsbolag Conax, används. MultChoce/Nethold Telenor planerar lanserng ett d- gtal- TV-paket våren Svenskt samarbete med nordskt nslag Sverges Televson, TV4, Tela InfoMeda, Teracom, Knnevks Modern Tmes Group MTG, Nordska Satellt AB NSAB, Tele Danmark, Danmarks rado DR TV2 har enats om etablera ett samarbete dgtal-tv därgenom öppna möjlgheten ett nordskt dstrbutonsaltematv. De olka dstrbutonsformema satellt, kabel marknät kommer grundas på samma teknska standard, den europeska DVB-standarden. Detta nnebär det bara behövs dekoder TV-apparat. Även en per om det kommer ta flera år nnan prserna på dgtala kodare hamnar på samma låga nvå de analoga ger samarbetet, enlgt ntressentema, en

36 SOU 1997:60 35 tllräcklg volym hushåll på skt kunna erbjuda lägre prser utsätt- än vad annars vore fallet. Syftet med samarbetet är, enlgt aktörerna, skapa nngar en snabb smdg ntrodukton dgtala TV-tjänster Sverge övrga Norden. Övrga nordska ntressenter kommer nbjudas delta samarbetet.

37

38 SOU 1997:60 37 Sverges Televson betal- TV 5.1 Inlednng Sverges Televson sänder närvarande två rkstäckande kanaler, SVT1 SVT2, SVT2 har regonal täcknng. även var Text-TV-sändnngar ekommer båda kanalerna. Enlgt tllståndsvllkoren mnst 99,8 procent den fast bosa be- folknngen nås Sverges Televsons sändnngar. Sverges Televson anser det är angeläget ett svenskt d- gtalt dstrbutonssystem byggs ut så snart möjlgt. En vktg uppgft statsmakterna under denna utbyggnadsprocess är se tll publc servce-etaget Sverges Televson får de formella fnansella möjlgheterna utvecklas den dgtala mljön. För en lanserng dgtala TV-sändnngar Sverge lyckas krävs, enlgt Sverges Televson, en långsktg fnansell uthål- lghet nya tllräcklgt raktva tjänster kan erbjudas hus- hållen fönnå dessa nvestera den mottagarutrustnng krävs få tllgång tll sändnngarna. En övergång tll sändnngsteknk med ett stort antal nya kanaler ett dgtalt marknät får nte nnebära en tllväxt enbart den kommersella televsonen. Sverges Televson anser där etaget ett dgtalt marknät måste möjlghet arbeta fler än de två kanaler etaget dag sänder över öka exponerngen tllgänglgheten det programutbud produceras nom publc servce-systemet.

39 1997:60 SOU 38 programprojekt olka några Sverges Televson har presenterat servce-verksamheten publc framtda skulle stödja den en framtda dgtal TV-mljö: Svebästa sänder det betal-tv-kanal Guldkanalen ur en - arkv. rges Televsons sportverk nyhetssportkanalen. Företagets Nyhets- dygnet-runt-servce tll utvecklas håller på samhet en kunna skulle kanal särskld ta varsel. En med kort sända kan med kompletteras kan tablån löpande Den på denna resurs. vara dlängre med eventuellt aktualtetsprogram samhälls- vktgare andra rksdagsdeber från rektsändnngar t.ex. händelser. särskld kanal Reprssändnngar Snabbreprskanalen. en. SVT-utbudet. tll tllgänglgheten öka Dskus- BBC. brttska kulturkanalen ARTE Tysk-franska Sverge kanalerna vdaredstrbuton pågår soner om utbudet. textnng nyheter. Regonala program. Fnanserng 5.2 multmeda tll massmeda Från betänkandet yttrande stt I över - Sverframhåller 1996:25 SOU televson svensk dgtalsera TVnom möjlgt nte det Televson är ramen ges det Fnns verksamheter. utrymme ytterlgare fnansera gften kvaltestärka användas medel dessa bör TV-gften höja heller nte verksamhet. Företaget exsterande redan anser ten utökad fnansera etaget lämplg reklam väg en är en verksamhet. statsmakmöjlgheten stället på pekar Televson Sverges låter sändnngarna analoga de kostnaderna över terna tar sändnngsformer. dgtala lämplga betala välja etaget framtda Televson, Sverges enlgt bäddar, lösnng Denna en

40 SOU 1997:60 39 flexbltet valda lösnngar garanterar optmeras med utgångspunkt från publc servce-uppdraget. Sverges Televson menar vdare det är väsentlgt e- taget, lkhet med andra publc servce-etag Europa, får möjlghet bedrva betal-tv kompletterande fnanserngsform tll TV-gften därgenom göra det möjlgt fnansera tlläggstjänstema. Där har Sverges Televson begärt tllstånd hos regerngen få pröva betal-tv-verksamhet komplette- rande ñnanserngsform. 5.3 Sverges Televson på satellt med dålga eller obefntlga möjlgheter tll mottagnng de markbundna sgnalerna, hushåll Europa med svensk anknytnng samt svensktalande Fnland. I aprl 1996 ansökte Sverges Televson hos regerngen om uppta handlngar med regerngen om starta dgtala sänd- nngar va satellt. Sverges Televson vlle nå hushåll Sverge Sverges Televson fnns redan på satellt genom norska te- leverket, Telenor, sänder Sverges Televsons kanaler över satellt tll norska kabelnät nte kan ta emot Sverges Televsons marksändnngar. Sändnngama får endast tas emot norska ka- belnät nte ensklda norska eller svenska hushåll. I september 1996 godkände regerngen Sverges Televsons planer på en satelltkanal, med behållet "möjlghet sända va satellt bör begränsas tll sändnngar har tll huvudsaklgt syfte bättra möjlgheterna se Sverges Televsons sänd- nngar Fnland övrga Europa"2. Svenska hushåll med dålga mottagnngshållanden omfas alltså nte beslutet. Detta på grund statsmaktema ännu nte fat beslut om markbundna dgtala TV-sändnngar. Tdgast hösten 1997 startar Sverges Televson dgtala satel- ltsändnngar Europa. Företaget har tecknat ett tal med Nords- ka Satelltaktebolaget NSAB om utrymme en satellten Sr- 2 Regerngsbeslut 10,

41 40 SOU 1997:60 us 2 transpondrar. Sverges Televson har redan en kanal rktad tll svensktalande Fnland, SVT4, nu får utvdgat sändnngs- område. Sändnngarna kommer bestå en samredgerad kanal SVT l SVT2 med egenprodukton, därbland nyheter, ansvensk produkton. Kanalen kommer vara krypterad, nan hushåll skaffar sg tllgång tll Sverges Televsons satelltka- nal kommer få betala en gft. TV-Extra AB Motala kommer sköta kundadmnstraton, säljnng smart cards m.m.

42 SOU l997: Guldkanalen 6.1 Inlednng Guldkanalen är en reklamfr betal-tv-kanal Nordsk Betal- TV AB NBTV, ett etag helägt Tela InfoMeda, planerar starta september Basen Guldkanalens utbud, omkrng 65 procent, utgöras de bästa programmen Sverges Televsons arkv. Övrga program nskaffas från andra källor Sver- ge, Norden övrga Europa. Sverges Televson hade planer på drva Guldkanalen. Men efter regerngen nte lade fram något slag angående detta propostonen om rktlnjerna publc servce-verksamheten den kommande talsperoden, kunde etaget nte fullfölja planerna. Den marknadsundersöknng genomts på uppdrag Tela Sverges Televson vsar 50 procent hushållen anser Guldkanalen är ntressant 42 procent kan tänka sg abonnera på kanalen femto kronor månaden. Bland dem uppgett de har kabel-tv vsar det sg ntresset Guldkanalen ökar tll 54 procent medan vljan abonnera är den- samma. Guldkanalens målsättnng är mnst hushåll teckna abonnemang. Nordsk Betal-TV räknar med det kommer ta fyra tll fem år nnan etaget bär sg ekonomskt.

43 1997:60 SOU 42 verksamheten hnder Eventuella 6.2 prövnng Konkurrensverket tll ansökan Tela har lämnat om en under frågan konkurrenssynpunkt är Guldkanalen vernu ur utrednng. kets marknader. på Telas dskusson pågår En nya engagemang om mellan gråzon nnebära Guldkanalen kan har hävdats Det en nformaton. skapandet överng ren tele- "Modema promemora Kommunkatonsdepartementets I Telas berörde b1.a. vlken 1996:38, alla" Ds kommunkatoner åt "annan medeområdet, tll anknytnng med verksamhet anges utsättnng under bedrvas kan kämverksamheten verksamhet än tll bdrar den huvudnrktnngen kompletterar denna bör "bolaget även Vdare lönsamhet." sägs stärka koncernens nformatons medeolka med samverkan återhållsamt vara nnehållet." skapandet seende etag etc. gramutbudet Pro 6.3 exsterande tll komplement sg Guldkanalen vll ett se med kanal svensk kommer Guldkanalen kanaler. en vara nya materal. svenskt omkrng 70 procent dramafkton: kommer utgöras utbudet Huvuddelen underhållnng serer, komk, klasssk, nutda både m.m. tk, eller deber nyhetsprogram det nga blr masspro- Däremot enlgt, Kanalen utsago, lekprogram. spelducerade egen på den läggas kommer kvaltet, präglas hög stor omsorg rassm våld, vaksamhet mot nnebär vlket publken sex, yngsta osv. under dag tmmar sända kommer Guldkanalen per sändnngstd på bästa gången sta vsas högsäsong. Programmet vd kommer td. Programmen på sedan reprseras annan

44 SOU 1997:60 behov redgeras Guldkanalen programvärdar ntrodu- cera knyta samman dem. Sverges Televsons reprserng tdgare produkton kommer nte påverkas. Nordsk Betal-TV köper vsnngsrätten tll proäganderätten. Ut- grammen medan Sverges Televson behåller över säljnng vsnngsrätter kommer Sverges Televson även sälja teknska tjänster tll Guldkanalen. 6.4 Rättghetsfrågorna Före säljnng vsnngsrätten tll Guldkanalen måste rättg- hetsfrågoma klargöras. Varje program kräver sn egen undersök- nng, vlket bland kan vara ett mödosamt arbete efter mede- verklgheten såg annorlunda ut när många de äldre programmen gjordes. Vd all säljnng rättgheter Dramatkerbun- det vdtalas. Betalnng rättgheten sker tll Dramatkerbun- det, Teaterbundet tll upphovsmannen. Crka 30 procent Sverges Televsons ntäkter vd säljnngen går bort tll rättg- hetskostnader. Genomgången programarkvet bdrar tll skt ge Sverges Televson ett modernare arkv. på 6.5 Dstrbuton Nordsk Betal-TV planerar en så bred dstrbuton Guldka- nalen möjlgt, dvs. va alla kabelnät va satellt tll para- bolantenner, vlket nnebär procents täcknng. Förhandlng- ar pågår närvarande med kabelbolagen.

45

46 SOU 1997:60 45 EU EU-slag TV-kanaler betalangående drottsevenemang Den tyska Krchgmppen har byggt mycket sn affärsdé krng köpa n rättgheter tll populära drottsevenemang sändnng sna egna betal-tv-kanaler. Genom bolaget ISPR köpte man 1996 rättgheterna VM fotboll år 2002 år 2006 tll en kostnad närmare 16 mljarder kronor hösten 1996 betalade man 400 mljoner rättgheterna tll svensk fotboll de kommande fyra åren då ngår, utöver allsvenskan, även all landslagsverksamhet, - VM EM-kval. I februar 1997 överlät Svenska hockeylgan samtlga TV- eltklubrättgheter tll ISPR. Avtalet är på fyra år beräknas ge barna mnst 200 mljoner kronor. ISPR får därgenom den exklus- va sändnngsrätten eltseren, allsvenskan, playoff tll eltseren samt SM-slutspelet, medan landslagsverksamheten, VM World Cup samt Europalgan nte omfas talet. All reklamrätt lgger kvar hos klubbarna. Det blr nu upp tll TV-bolagen andra ntressenter söka nå en överenskommelse med ISPR. EU:s mnsterråd presenterade februar 1997 ett slag syftar tll motverka drottsevenemang stort natonellt ntresse köps upp betal-tv-kanaler. Förslaget utgöra ut- gångspunkten lknngsprocedur under våren 1997". en Europeska sportevenemang säljs, framgår ovan, allt högre prser tll betal-tv. Förslaget från EU nnebär man erkänner rätten ensklda medlemsstater bestämma vssa evenemang skyddas, dvs. de vara tllgänglga, helt

47 46 SOU 1997:60 EU-gransknng måner publc plktelser servce-etagens Genomande EG:s drektv TV-standarder eller delvs, hela folket drektsändnng eller tdsskjuten sändnng allmänt tllgänglg televson. Andra länder vara skyldga tvnga sna TV-etag respektera sådana beslut, om de har värvat ensamrätt tll sådana evenemang. Varje EU-land göra vlka evenemang bör sändas natonell grats-tv, det kan gälla OS men också evenemang med ntresse det ensklda landet tll exempel SM-fnalen s hockey. Ett land kan också kräva ett större kulturevenemang måste sändas ut tll den breda TV-publken. Inom EU pågår närvarande gransknng balansen mellan en plktelser måner publc servce-etagen. Gransk- nngen har nterats prvata TV-etag framt klago- genom mål på publc servce-etagen både får sända reklam ta emot anslag. EU har under flera år sökt underlätta nandet nya ance- rade TV-tjänster. Denna utvecklng pågår hand hand med ut- vecklngen dgtal-tv efter det är genom den dgtala TV- teknken möjlgheterna skapas utnyttja de ancerade TV- tjänstema. För stmulera nandet tjänsterna har EU flera drektv eskrvt vssa standarder användas. Drektvet den 24 oktober 1995 tllämpnng standarder 95/47/EG om sändnng televsonssgnaler är ett led det arbetet. Sammanfnng syftet med drektvet: Drektvet fastställa standarder TV-sändnngar främja övergången tll bredbldsformat. Drektvet underlätta anslutnngen tllbehör tll TV- bl.a. kodare, fastställande ett standard- mottagare, genom serat gränssntt mellan TV-mottagaren kodaren.

48 SOU 1997: Drektvet skapa ett enhetlgt regelverk operatörer dgtala betal-tv-tjänster. I departementspromemoran Ds 1997:21, Genomande EG:s drektv TV-standarder, från Kulturdepartementet, läggs fram slag tll lagstftnng svensk genoma EG:s rätt drektv TV-standarder. I promemoran eslås en ny lag, lagen om standarder sändnng TV-sgnaler m.m., beslutas. I lagen eskrvs regerngen, eller den myndghet regerngen bestämmer, utfärdar eskrfter om de kr på aktörer, särsklt fråga om tllämp- nng europeska standarder nom ancerade TV-tjänster, anges drektvet vara uppfyllda. Det eslås även regler om tllsyn sanktoner. Drektvets regler om tvstlösnngsmeka- nsmer bedöms kunna uppfyllas med stöd befntlg lagstftnng.

49

50 SOU 1997:60 49 överväganden slag Sverges Televson bör få möjlghet bedrva betal-tv verksamhet vd sdan stt nuvarande programutbud. Betal TV-verksamheten hållas åtskld från den verksamhet fnanseras med medel från rundradokontot bedrvas enlghet med nedan angvna vllkor. Följande vllkor tllgodosedda: vara Betal-TV-verksamheten syfta tll komplettera pro- SVT1 SVT2. Pro- gramutbudet de ordnare kanalerna gramverksamheten de ordnare kanalerna bedrvas enlgt nuvarande prncper vad gäller val program, kvaltets- kr, reprserng etc. Betal-TV-utbudet dstrbueras va det dgtala marknätet takt med ett sådant nät byggs ut. Om andra dstrbutonssätt används dessa utnyttja dgtal teknk på skt vara tll- gänglga huvuddelen landets befolknng. Om flera olka dstrbutonssätt används Sverges T elev- sons betal-tv-verksamhet samma dekoder kunna använ- das vd mottagnng osett dstrbutonssätt. Betal-TV-verksamheten bedrvas ett eller flera Sver- ges Televson hel- eller majortetsägda aktebolag. Betal-TV-verksamheten fnanseras med gfter från dem utnyttjar denna verksamhet. Full kostnadstäcknng