Trädskikt och ståndortsförhållanden i strandskog. Örjan Jonsson

Transkript

1 Trädskikt ch ståndrtsförhåanden i strandskg - En studie av tre bäckar i Västerbtten Örjan Jnssn Arbetsrapprt SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Institutinen för skgig resurshushåning ch gematik S UMEÅ Tfn: Fax: , ISSN ISRN SLU-SRG-AR--33--SE

2 Förrd Denna studie är genmförd sm ett examensarbete på Jägmästarinjen vid Sveriges antbruksuniversitet Arbetet mfattar 20 päng ch är utfört vid Institutinen för skgig resurshushåning ch gematik samt Institutinen för skgsskötse. Fätarbetet utfördes smmaren 1997, medan sammanstäandet av rapprten gjrdes vintern 1997/98. Studien har gjrts på uppdrag av MD. Jag vi tacka mina handedare Tmas Lärnås vid Institutinen för skgig resurshushåning ch gematik ch Cas Fries vid Institutinen för skgsskötse. Jag vi ckså tacka MD för att de finansierat studien. Jag vi även tacka Stefan Jnssn vid "Institute finternatina Business", Handeshögskan Stckhm, sm har hjäpt mig med diverse frågr. Ett särskit varmt tack ti Eisabet Jnssn sm ät mig använda hennes bi under fätarbetet. Sist men inte minst vi jag tacka min kära fästmö AnnLuice Axessn för hennes stöd ch sösande mtanke. Umeå den mars 1998 Örj an Jnssn

3 Sammanfattning Ett av måen med detta arbete var att utfrma inventeringsmetder för bäckar ch strandskgar. Ett annat var att beskriva tre ika bäckar samt strandskgen på ika avstånd från bäckarna samt utfrma amänna riktinjer för hur strandskgen kan skötas. Studien genmfördes 1997 i ett mråde beäget cirka O km nrdst m Vinden i Västerbttens än. Data insamades des genm ttainventering, des genm prvyteinventering av bäckarna ch strandskgen samt tkning av fygbider från 1954, 1963, 1975 ch Studien visade att skgsbruket at sedan 1960-taet deat upp bäckarnas närmaste mgivningar i segment av bestånd i ika utveckingsstadier. Stra sammanhängande mråden av ädre skg saknades. Både i garingsskg ch sutavverkningsskg Yar det störst vym döda träd de närmaste 5 metrarna från bäcken med ungefår 30 m 3 per ha i garingsskgen ch 45 m 3 per ha i sutavverkningsskgen. Vymen döda träd i eer över bäckfåran i mråden med mjäasediment var betydigt högre än mråden med andra bttensubstrat. För sutavverkningsskgar ch garingsskgar var vymen döda träd i dessa mråden nästan O gånger större än för andra texturer. Vymen evande träd ch trädsagsfördeningen för röjnings-, garings- ch sutavverkningsskgar varierade med avståndet från bäcken. Närmast bäcken var vymandeen övträd. Vymandeen ta i röjningsskgen ch garingsskgen ökade nästan injärt med ökat avstånd från bäcken medan granen i strt sett var knstant. Markvegetatinstyperna närmast bäcken avvek tydigt från den vaniga skgsmarken. Det finns en ptentia att spara övträd närmast bäcken ch därigenm öka övandeen i det framtida beståndet. Området närmast bäcken bör ämnas ti friutvecking fur att bibehåa så mycket beskuggning sm möjigt av bäcken samt säkra en kntinuerig prduktin av döda träd. Bruttvärdet (kr/m 3 sk) var störst närmast bäcken. Högre insag av ågt betat öv nära bäcken uppvägdes av högre grundytevägd medediameter närmast bäcken.

4 Summary One bjective with this study was t design frest inventry methds fr streams and riparian znes. An ther bjective was t use these mdes t describe three different streams and changes f the stand and site characteristics in the riparian zne at different distances frm the stream. The fina bjective was t frmuate guiding principes fr riparian zne management. The study was cnducted in 1997 in the cunty f Västerbtten in Nrthem Sweden. Data was cected by means f a cmpete inventry and sampe p t inventry f the streams and riparian znes as wei as interpretatin f aeria phts frm 1954, 1963, 1975 and The study shwed that since the 1960's, frest management has divided the riparian znes int segments f stands f different age grup s. Large cntinuus areas f rnature stands are nt present tday. In cutting casses thinning and fina feing the vume f dead trees was greatest within 5 metres frm the stream. The vume f dead trees fund in cutting cass thinning was 30m 3 per hectare and45 m 3 fr fina feing. The vume dead trees fund in the stream r suspended ver the stream was ten times arger in areas with sit sediments than in areas with mre carse textures. Vume f iving trees and cmpsitin f the stand varied with the distance frm the stream. The prptin fbrad-eaved trees f tta vume was argest nearest the stream. The prptin f Scts pine in cutting casses thinning and ceaning shw ed a inear increase with increased distance frm the stream. Fied and grund ayer vegetatin e se t the stream differed frm that f the cmmn frests. There is a ptentia t save brad-eaved trees in the riparian zne and thereby increase its share in future stands. An area dsest t the stream shud be spared in rder t retain as much shading f the stream as pssibe as we as securing a cntinuus prductian f dead trees. The grss vaue (SEK/m 3 ) was highest nearest the stream. The higher share fess vauabe brad-eaved trees near the stream was cunterbaanced with greater basa area weighted mean diameter f the trees near the stream.

5 --- Innehåsförteckning Inedning J 1.1 Bakgrund 1.2 Syfte 2 Vad är strandskgar? 2 2. Strandskgen Strandskgens viktigaste funktiner Strandskgen en käa för inföde av rganiskt materia Strandskgen regerar jusinfödet ch kntrerar därmed temperatur ch primärprduktin - -, , ,---, , Strandskgen verkar uqämnande på avrinningens födestppar Strandskgen stabiiserar vattendragets strandkanter Strandskgen, en sedimentfåa för rganiskt ch rganiskt materia 6 3 J\1ateria ch metder 8 3. Områdesbeskrivning Beägenhet, ägarstruktur, mark ch kimat Histrik Dagens andskap O 3.2 Urva av tre bäckar I vedatjärnbäcken Brännbäcken Raningsbäcken Ttaiinventering av bäckar ch strandskgen Metd Variaber sm nterades på fåtprtket Prvyteinventeringen av strandskgen Metd Utäggning av prvytr Registrering av data Beräkning av vym av evande ch döda träd från inventeringarna Beräkning av bruttvärde 23 4 Resutat Resutat från ttainventering av bäcken ch strandskg 4.. skgstiståndet idag kring de studerade bäckarna segmentering Medevym döda träd i eer över bäck per 50 meter Vym döda träd på ika ståndrter Anta döda träd i ika huggningskasser Virkesvym ch trädsagsbandning av evande träd Vym döda träd på ika avstånd från bäcken Dminerande markvegetatinstyp för ika huggningskasser Grundytevägd medediameter Eknmisk anays av sutavverkningsskg 38

6 -- 5 Diskussin segmentering Döda träd i eer över bäcktaran Vym döda träd på ika bttensubstrat Vym ch trädsagsfördening på ika avstånd från bäcken Döda träd på ika avstånd från bäcken Markvegetatinstyper på ika avstånd från bäcken Bruttvärde skötseförsag Röjningsskg Garingsskg sutavverkningsskg Specie hänsyn 44 6 Referenser 46 Biagr: Biaga. Biaga 2. Biaga 3. Instruktin för fåtbanketten för ttainventering av bäckar ch strandskgen. Fätbankett för ttainventering av bäckar ch strandskgen. Fätbankett för prvyteinventeringen av strandskgen.

7 Inedning 1. 1 Bakgrund Mindre vattendrag i skgsandskapet har en stark kpping ti mgivande andmråden, dess vegetatin ch markanvändning. De mindre vattendragen svarar för huvuddeen av avrinningsbidningen ch vatt entiskttet ti de större vattendragen. Förändringar i vattensystemens övre dear påverkar såedes ivsvikren för växter ch djur i vattensystemets nedre dear. Detta innebär att ingrepp i käfödena kan få återverkningar hea vägen nedströms i systemet. Strandvegetatinen inti vattendragen är ett unikt habitat sm tihör en av de artrikaste mijöerna i det svenska skgsandskapet. I gränsznen mean and ch vatten har det genm regebundna översvämningar skapat s speciea förhåanden för ett rikt djur- ch växtiv anpassade efter ika fuktighetsförhåanden. Kännetecknande för dessa bitper är att de är mycket käns iga för påverkan Ett vatt endrag påverkas. direkt av en avverkning sm sträcker sig ända fram ti strandkanten. Små vattendrag är nrmat mer beskuggade än större vattendrag ch har en fauna sm är anpa ssad därti. Avverkas strandskgen sker såedes en större förändring av mijön i små vattendrag än i de större. ÖVer mi stränder utmed små vattendrag öper genm den svenska skgen (Frm et. a 1995). Sverige har åtagit sig att säkerstäa den bigiska mångfaden ( skgsvårdsagen). Kunskaperna m hur bitperna ser ut idag är grundäggande för att veta vika mråden sm ska skyd da s ch var åtgärder ska sättas in. 1.2 Syfte Detta arbete har fera syften. Ett är att utf rma inventeringsmetder för bäckar ch strandskgar. Ett annat är att beskriva tre ika bäckar samt strandskgen på ika avstånd från bäckarna. sutigen syftar det ti att utfrma amänna riktinjer för hur strandskgen ska behandas.

8 2 Vad är strandskgar? Huvuddeen av detta avsnitt är hämtat ur en mycket väskriven ch ämnesmässigt bred itteraturstudie m "Skyddszner vid vattendrag i skgs- ch jrdbruksandskapet", genmförd av Björn Bergquist vid Sötvattensabratriet, Drttninghm (Bergquist 1997). Jag har vat att göra en sammanfattning av en de av Bergquists itteraturstudie rörande strandznens viktigaste funktiner samt hur skgsavverkningar påverkar dessa. Detta är av betydese för att äsaren ska förstå utgångspunkterna för den frtsatta framstäningen. Studier ch kunskapsäget i Nrden beträffande utfrmning av skyddszner kring vattendrag i skgen, deras funktin ch ekgiska betydese har först på senare tid (från 1980-taet ch framåt) kmmit att aktuaiserats medarrman i exempevis Nrdamerika har haft en ängre traditin av att studera skyddszner (sedan åtminstne 1960-taet). Denna skinad är en rsak ti varför det är mtiverat att beröra strandznens viktigaste funktiner_ Det är värt att ntera att itteratursammanstäiningen baseras på b. a. nrdamerikanska studier varför man med fursiktighet ska appicera erfarenheter därifrån på svenska förhåanden. Trädsag, prduktivitet, kimat ch dminerande jrdarter är några natunrhåanden sm vanigen skijer sig åt ch kan göra jämföreser missvisande Strandskgen Strandmijöerna ängs vattendrag, sjöar ch våtmarker är i dagens skgsbruk amänt erkända sm skyddsvärda mijöer med höga naturvärden. Strandznen utgör en övergångszn, en så kaad ektn, mean den akvatiska ch terrestra mijön. Genm att de akvatiska ch terrestra eksystemen överappar varandra inm övergångsznen erhås vanigtvis en strandznering sm kännetecknas av gradienter i förekmmande växt- ch djursamhäen, såvä sm i de ekgiska prcesserna. Gradienterna ch zneringen är i hög grad berende av vattenståndsvariatinerna. Övergångsznen ängs vattendragen prägas därför av prcesser sm översvämning, uttrkning, ersin ch sedimentatin. Interaktinerna mean dessa prcesser ch växingen mean 2

9 frssträckr ch ugnvatten skapar en mycket mväxande ch msaikartad strandmijö ängs de mindre vattendragen. Strand- ch våtmarksmrådet ängs vattendragen utgörs därför fta av en bandning av ika vegetatinstyper vars sammansättning spegar interaktinerna mean det akvatiska ch terrestra systemet. Den så kaade kanteffekten medför dessutm att övergångsznerna fta har en högre bigisk mångfad än mgivande eksystem. Var går gränsen ängs ett vattendrag mean mråden sm kan karaktäriseras sm strandmijö ch "vanig mark", dvs. mark sm inte i nämnvärd mfattning påverkar eer påverkas av vattendraget? Stranden definieras fta sm det mråde inti vattendragen sm peridvis översvämmas med vatten, dvs. mrådet mean den nrmaa strandinjen ch högvatteninjen. I vissa sammanhang definieras dck stranden sm den zn ängs vattendraget sm direkt påverkar vattendraget genm grundvattensutströmning eer genm beskuggning eer nedfa av rganiskt materia från träden i znen. Våtmarksbegreppet har en mycket vid betydese, sm ckså kan inbegripa fuktiga strandmråden vid sjöar ch vattendrag. Våtmark definieras vanigtvis sm mark där vatten under str de av året finns nära, under eer strax över markytan, avsett m marken är översvämmad eer vattenmättad av en tifäigt hög grundvattennivå. Marken ch växternas rtzn ska vara vattenmättad med en frekvens ch varaktighet så att en typisk våtmarksvegetatin är vanigt förekmmande. Det innebär att minst 50% av vegetatinen bör vara hydrfi, dvs. fuktighetsäskande, för att man ska kunna kaa ett mråde för våtmark. Denna definitin har b. a. tiämpats inm den rikstäckande våtmarksinventeringen (VMI) i Sverige. Stränderna ängs vattendrag ch sjöar är imngena våtmarker sm vanigtvis ej är trvbidande. De är istäet i str utsträckning skgbevuxna ch bidar fta sumpskgar. Krntäckningsgraden måste enigt en indening vara minst 30% för att våtmarken ska kunna kassificeras sm en sumpskg. Strandsumpskgarna är i rege fuktiga året runt ch översvämmade under dear av året. 3

10 2. 2 Strandskgens viktigaste funktiner Strandskgen en käa för inföde av rganiskt materia I mindre skgsvattendrag (0,5-15m breda) dminerar i rege de hetertrfa näringskedjrna medan den auttrfa prduktinen har mindre betydese. De hetertrfa rganismerna är berende av tiföde av rganiskt materia från mgivningen i mtsats ti de auttrfa rganismerna sm via ftsyntesen sjäva kan mvanda rganiska ämnen ti rganiska ämnen. De små strömvatteneksystemens viktigaste energibas är därför infödet av rganiskt materia från strandvegetatinen i vattendragens mgivning, så kaat aktnt (tifört) materia. Strandvegetatinens betydese sm rganisk kkäa är störst i vattendragens övre dear ch minskar i betydese nedströms. Detta innebär ckså att avverkningar av strandvegetatinen i vattendragens övre dear påverkar den akvatiska primärprduktinen mera än avverkningar i vattendragens nedre dear. Det partikuära materiaet tiförs vattendragen både genm direkt nedfa i vattenia.ran ch indirekt genm att det i strandskgen nedfana materiaet transprteras ti vattendraget via ytavrinning ch markersin vid höga vattenföden. Det östa materiaet når främst vattendragen via mark- ch grundvattenavrinningen, ch dmineras vanigtvis av humusämnen i ika nedbrytningsstadier. Den ständiga utförsen av rganiskt materia ur systemet ch näringskedjrnas berende av rganiskt materia från mgivningen gör att kvarhåandet av rganiskt materia i vattendraget har str betydese för vattendragets prduktin. Viktiga faktrer sm styr retentinen (kvarhåandet) av rganiskt materia är band annat vattendragets bttenstruktur, strändernas fikighet ch förekmsten av grövre växtmateria (trädstammar, grenar ch kvistar) i vattendraget. Nedfana trädstammar har visat sig ha mycket str betydese för bidningen av höjr samt för retentinen av rganiskt materia ch därmed ckså för vattendragens amänna funktin, prduktin ch stabiitet. En ökad frekvens av höjr ch dammar skapade av död ved påverkar både vattenföde ch sedimentatin. 4

11 Förekmsten av död ved är i amänhet störst i de minsta vattendragen ch minskar med ökad vattendragsstrek Nästan aa öv sm faer ned i de mindre vattendragen transprteras en sträcka från bara några titas meter upp ti en kimeter nedströms innan de har brutits ned. En av de mest påtagiga effekterna efter skgsawerkning ängs vattendragen är det minskade infödet av rganiskt materia, t. ex. trädstammar, vedrester, barr ch öv. När den panterade skgen växer upp återgår dck infödet av rganiskt materia ti tidigare nivåer, men detta kan ta mycket ång tid. För öv ch barr tar det fta år innan nedfaet återgått ti tidigare nivåer. Beträffande nedfaet av död ved kan det ta år innan fö rekmsten av grövre död ved är återstäd, ch ytterigare 100 år innan dammar skapade av död ved är återstäda ti tidigare förekmstnivåer Strandskgen regerar jusinfödet ch kntrerar därmed temperatur ch primärprduktin Strandvegetatinens skuggande effekt begränsar vattentemperaturen ch vattendragets primärprduktin i de mindre vattendragen. skuggningseffekten varierar med mrådets tpgrafi, trädbeståndets trädsagsbandning, täthet ch åder. Lövträden ger vattendragen rikig skugga endast under smmaren medan barrträden skuggar vattendragen hea året. När vattendragen bir bredare minskar snabbt trädens skuggande effekt. Den dagiga temperaturvariatinen i en beskuggad bäck rör sig endast m några grader medan den ökar avsevärt m beskuggande strandvegetatin saknas. Temperaturvariatinen över året ökar ikaedes sm resutat av den högre utstråningen. Jämfört med en beskuggad bäck är temperaturen i en beskuggad högre på smmaren ch ägre på vintern, med band annat ökad risk för bttenfrysning sm fö j d. I nrmafaet där vattendragen är mgivna av ädre skg är sinstråningen ti de mindre vattendragen fta endast 1-3% av den ttaa sinstråningen. En awerkning av den strandnära vegetatinen fö rändrar därför drastiskt sinstråningen ti de mindre vattendragen ch vattentemperaturen. Enigt Brwn (1970) kan sinstråningen ti berörda vattendragsavsnitt öka 6-7 gånger ch ge en fö rhöjning av vattentemperaturen 5

12 med 6 C på en sträcka av km m vattenfödet är mindre än m 3 /s (studie genmförd i Nrdamerika). sinstråningen ti medestra vattendrag fö rändras dck ej ika kraftigt, eftersm instråningen ti dessa redan under den beskgade fasen är reativt str, ca 0-25%. Trts att de näriggande effekterna av en avverkad strandskg kan vara begränsade är det viktigt att beakta att de kumuativa effekterna kan vara betydande nedströms Strandskgen verkar utj ämnande på avrinningens födestppar skgsbevuxna strandmråden ch våtmarker reducerar i amänhet avrinningen ch fungerar utj ämnande på födestpparna i vattendragen. Det innebär att sparade skyddszner ängs vattendrag verkar dämpande på avrinningsökningarna efter avverkning. Förekmsten av höga föden minskar vanigtvis med en ökad ande våtmarksmråden i avrinningsmrådet. Kaavverkning bidrar ti en ökad avrinning kanske främst genm minskad transpiratin men även genm att en ökad snöansaming under vintern eder ti mer smätvatten ch ökat föde under våren. Det är ckså vä känt att en kaavverkning innebär en fö rhöjning av grundvattennivån viket även inverkar på födesregimen Strandskgen stabiiserar vattendragets strandkanter En intakt strandvegetatin närmast vattendragen i frm av sparade skyddszner kan fö rhindra en ersin av vattendragens strandkanter eftersm vegetatinens rötter armerar ch stabiiserar strandkanterna Strandskgen, en sedimentfåa fö r rganiskt ch rganiskt materia Skyddsznernas fitrerande fö rmåga (upptag ch retentin) på ersinsmateria (främst rganiska finsediment) ch näringsämnen (främst kväve ch f sfr) sm transprteras från avrinningsmrådet ti vattendraget har betydese fö r avrinningsvattnets kvaitet. 6

13 Den primära mekanismen för skyddsznernas upptag ch retentin av sedimentmateria är reduceringen av vattnets födeshastighet så att partikarna kan sedimentera ch fångas upp av vegetatinen. Det innebär att skyddsznernas retentinsförmåga minskar med en minskad partikestrek ch att skyddsznernas retentin av ersinsmateria är mest effektiv vid åga födeshastigheter ch en jämn fördening av födet. En snabb ch kncentrerad avrinning vid födestppar eer en kanaisering av födet genm skyddsznen medför en kraftig försämring av skyddsznens retentinsförmåga. 7

14 3 Materia ch metder 3. 1 Områdesbeskrivning Beägenhet, ägarstruktur, mark ch kimat Området vari de studerade bäckarna rinner är beäget cirka ti kimeter nrdst m Vinden, i Västerbttens än. Det kaas iband Brattåker ch har använts för ett ferta studier inm mrådet panering av skgsbruk. Närmaste större stad är Umeå, cirka 60 kimeter åt sydst. Brattåkersmrådet igger inm den breaa znen. Området avgränsas i öster av Vindeäven ch i väster av ett vattensystem bestående av Kussjön ch Kubäcken (Figur 1). Från Vindeäven ch västerut består marken av grövre gasifuviaa sediment föjt av mestades sandig/mig mrän i högänta terränger. Även mer finkrniga jrdarter förekmmer i mrådet. O 5km Brattåker Figur. Det gegrafiska äget av Brattåkersmrådet vari de studerade bäckarna rinner. 8

15 Områdets ttaa area uppgår ti cirka O 000 hektar varav cirka 8 av prduktiv skgsmark (årig tiväxt> 1 m3 500 hektar utgörs per hektar). D en privata ägarandeen är reativt iten ch ägandet är uppdeat på ett hundrata markägare. Av den prduktiva skgsmarken ägs ungefår 70% av skgsbag (Figur 2). MD äger största deen av den bagsägda marken. En iten area av Brattåker är j rdbruksmark, drygt 00 hektar. Markägare Bag - Privat - Sjö ch äv N Kimeter Figur 2. Agarförden i ng av prduktiv skgsmark för Brattåkersmrådet samt de studerade bäckarna. 9

16 Terrängen i mrådet är förhåandevis kuperad med1 50meter över havet sm ägsta punkt ch Brattåkersberget med 400 meter sm högsta punkt. Årsmedenederbörden är 571 miimeter, årsmedetemperatur är 1,0 C ch vegetatinsperidens ängd är 152 dygn. Angiveserna är årsmedeta för Hänäs (Skgsmetergi på PC) Histrik Före mitten av 1800-taet utfördes awerkningar i begränsad mfattning, mest för utvinning av husbehvsvirke ch virke för bränning av pttaska ch tjära. Vid mitten av 1800-taet ineddes awerkning i större skaa av dessa skgar genm dimensinshuggningar av grv ta sm fttades ti kustreginen för vidare föräding ch exprt. Områdets närhet ti Vindeäven, vari viken t1ttning bedrivits i str mfattning ger en indikatin m att upprepade dimensinshuggningar genmfördes i mrådet (se ckså Tiren 193 7). Man återkm ti mrådet när industrin efterfrågade timmer av at kenare dimensiner. Vid början av 1900-taet startade massaindustrins framväxt ch trycket på skgen bev at större genm att även kenare dimensiner efterfrågades. Kahyggesbruket intrducerades i mindre skaa i mrådet under taet. Från 50-taet ch framåt har kahyggesbruket varit den het dminerande brukningsfrmen i Brattåkersmrådet Dagens andskap Efterfrågan på virke igger ti grund för skgens karaktär i mrådet precis sm i reginen i övrigt. Andeen gamma skg (skg ädre än 100 år ) är iten ch fragmenterad, ungefår häften av areaen utgörs av skg yngre än 60 år (Figur 3). Trädsagsbandningen i mrådet utgörs av 46% ta, 43% gran ch 11% öv. Medevymen är cirka 100m 3 per hektar ch medebniteten är 3,9 m 3 per hektar ch år (Lämås ch Fries 1995). 10

17 Beståndsådrar - [[[[]] 50 / sjöchäv N Kimeter Figur 3. Aderskass fördening av skgen i Brattåkersmråde t Urva av tre bäckar För studien vades tre av ttat ungefår 20 bäckar i Brattåkersmrådet. Kriterierna fö r urvaet var att bäckarna skue vara vattenförande hea smmarhavåret, ha en ängd av minst tre kimeter samt att hea bäcken var beägen inm Brattåkersmrådet. De tre bäckarna sm vades var Ivedatj ärnbäcken, Brännbäcken ch Raningsbäcken. 11

18 Ivedatjärnbäcken Ivedatjärnbäcken samt studerade biföden är vattenförande smmartid. Bäcken mynnar i Kubäcken sm i sin tur mynnar i Vindeäven (Figur 2). Sträckan mean Ivedatjärn ch Kubäcken är ungefår 2,5 kimeter ch höjdskinaden 05 meter. Huvuddeen av skgen kring vedatjärnbäcken ägs av MD Skg AB med undantag av några privata skgsägare i den nedre deen. Vid mitten av 50-taet hade ännu inte tagits upp någt hygge vid bäcksystemet (Figur 4; fygft från 1954 ). Naturigtvis var skgen redan dimensinshuggen från 1850 ch framåt men inga hyggen fanns. Under periden 1954 ti963 har man tagit upp några hyggen i mrådet ch man har byggt en de skgsbivägar (Figur 4; fygft från 1963). Den största förändringen kring bäcksystemet sker under periden 1963 ti 1975 då man tar upp ett strt hygge kring vedatjärnbäckens västra biföde, utan att ämna någn skyddszn mt bäcken (Figur 4; fygft från 1975). Under samma perid bygger man även en skgsbiväg sm krsar det västra bifödet ch vedatjärnbäcken. Mean 1975 ch 1985 tas ytterigare två hyggen upp kring Ivedatjärnbäcken, utan att ämna någn skyddszn ti vattendraget (Figur 4; fygft från 1985). Från 1985 ti idag har man tagit upp ytterigare ett hygge på en sträcka av ungefår 00 meter närmast Ivedatjärn (ej med på fygft, se Figur 8). Under samma perid har man även byggt två nya skgsbivägar över Ivedatjärnbäcken ch dess västra biföde (Figur 4; fygft från 1985). Sammanfattningsvis kan knstateras att avverkningar sedan 60-taet har deat upp Ivedatjärnbäckens närmaste mgivningar i segment bestående av bestånd i ika utveckingsstadier (Figur 4). Många av dessa segment trde vara gästväniga för vissa växter ch djur ch i behv av restaurering. Stra sammanhängande mråden av ädre skg kring bäcksystemet saknas. 12

19 11

20 3.2.2 Brännbäcken Brännbäcken mynnar i Vindeäven (Figur 2). Sträckan mean käfödet ch utfödet är ungefår 3 kimeter ch höjdskinaden 40 meter. Huvuddeen av skgen kring Brännbäcken ägs av skgsbag. De två nedersta kimetrarna rinner bäcken i en ravinbtten. Vid mitten av 1950-taet fanns ett hygge upptaget angränsande ti Brännbäcken, vid andningsbanan ti fygfätet i Lund, Vinden (Figur 5; fygft från 1954). Mean åren 1954 ch 1963 tikm inget hygge i bäckens närmråde (Figur 5; fygft från 1963). Under periden 1963 ti 1975 byggs en skgsbiväg sm krsar Brännbäcken några hundra meter nedströms käfödet (Figur 5; fygft från 1975). Ett strt hygge med fröträd tas upp på östra suttningen av Brattåkersberget ch berör ungefår 300 meter av Brännbäckens övre de. Under periden 1975 ti 1985 avverkas fröträden, i övrigt tas inget nytt hygge upp (Figur 5; fygft från 1985). Från 1985 fram tis idag har man ej tagit upp någt nytt hygge angränsande ti bäcken. Området sm var avverkat före 1954, i ansutning ti andningsbanan (Figur 5; fygft från 1954), har garats ända fram ti bäcken under den senaste periden. Sammanfattningsvis kan man knstatera att de senaste fyrti åren av skgsbruk i mrådet inte i någn större mfattning påverkat Brännbäcken (Figur 5). 14

21 Figur 5. Fygbider tagna över Brännbäcken år 1954, 1:'5 1963, 1975 ch c

22 3.2.3 Raningsbäcken Racingsbäcken mynnar i Vindeäven (Figur 2). Sträckan mean käfödet ch även är ungefår 3,2 kimeter ch höjdskinaden 110 meter. Huvuddeen av skgen kring Rarungsbäcken ägs av skgsbag. Bäcken rinner upp i Gårkäsmyran sm igger 280 meter över havet. Den sista kimetern före Vindeäven passerar bäcken i en ravinbtten. År 1954, när det första fygftgrafiet är taget, fanns inget hygge upptaget i ansutning ti Rarungsbäcken (Figur 6; fygft från 1954). Under periden 1954 ti 1963 har man tagit upp ett hygge strax öster m bäckens övre pp (Figur 6; fygft från 1963). Mean åren 1963 ch 1975 avverkas ett strt mråde i bäckens övre de. En de skg sm är insprängd i ett myrmråde ängs bäcken ämnas kvar (Figur 6; fygft från 1975). Mean 1975 ch 1985 avverkas ett mråde sm angränsar bäcken i den övre deen på nrra sidan. Man ämnade ingen kantzn (Figur 6; fygft från 1985). Från 1985 fram ti idag har man avverkat ett mråde kring bifödet ti Rarungsbäcken ch en bit på södra sidan av Raningsbäcken, utan att ämna någn kantzn (ej med på fygft, se Figur 0). Sammanfattningsvis kan knstateras att den nedre deen av bäcksystemet, cirka 2 kimeter uppströms från utfödet i Vindeäven, består av ett sammanhängande mråde av garingsskg (Figur 6). Under periden 1954 fram tis idag har man inte genmfört några större ingrepp i detta mråde. Ti skinad från Rarungsbäckens nedre de är den övre deen av bäcken starkt påverkad av huggningsåtgärder sm genmförts utan att skyddszner ämnats mt bäcken. 16

23 Figur 6. Fygbider tagna över Raningsbäcken år 1954, , 1975 ch 1985.

24 3. 3 Ttainventering av bäckar ch strandskgen Under periden sutet av juni ti mitten av jui 1997 mättes ch inventerades aa tre bäckarna med strandskg i fät. Inventeringen gjrdes från bäckmynningen ch uppströms ti den punkt där, enigt subjektiv bedömning, bäcken ej kunde anses sm vattenförande hea smmarhavåret. Två kriterier användes vid denna bedömning: Btten täckt av ej hydrfia växter (t.ex. sphagnum arter) ch bäckens bredd ch vattenföring var så åg att man kan förvänta sig att den ej var vattenförande hea smmaren. Med vattenförande avses att det ska finnas en kart urskijsbar vattenfåra sm vatten fritt rinner i. Naturigtvis gick det ej att faststäa en exakt punkt där bäcken var vattenförande hea smmaren, eftersm nederbördsmängden ch grundvattennivån under smmaren ch från smmar ti smmar varierar. Detta förhåande har iten betydese för denna studie Metd Vid inventeringen användes en instruktin enigt biaga. F ör inventeringen deades vattendragen upp i desträckr. En bankett (biaga 2) representerade en sträcka av 250 meter utmed bäcken, bredden på sträckan var ungefår 20 meter på vardera sida av bäcken. startpunkten, "n-punkten", för inventeringen ängs bäcken utgick från stäet där bäcken mynnade i ett annat större vattendrag. Första banketten täckte såedes sträckan bäckmynning (O meter) ti 250 meter uppströms, nästa bankett täckte sträckan 251 meter från bäckmynningen ch 500 meter uppströms, sv. Längdmätningen skedde med en Waktax trådmätare Variaber sm nterades på fätprtket + Täckningsgraden av ika bttensubstrat uppskattades enigt en :fyrgradig skaa (biaga 1). + Döda träd, i eer över vattnet, nterades m diametern översteg O centimeter ch ängden var över meter. Anta, trädsag ch diameter nterades ch summerades för varje 50-meters sträcka av bäcken. 18

25 + Samtiga vägar sm krsade vattendraget nterades ch ritades in på banketten. + På fätbanketten ritades mgivande marktyp ch huggningskasser in kntinuerigt (biaga 2) Prvyteinventeringen av strandskgen Under periden sutet av september ti bötjan av ktber 1997 genmfördes en bjektiv prvyteinventering av skgen i ansutning ti bäckarna. Syftet med inventeringen var att ta fram data för att kunna anaysera beståndssammansättning, förekmst av död ved samt skinader i fätskiktet på ika avstånd från bäcken ch i ika huggningskasser (sutavverkning, garing, röjning ch kamark) Metd Ett anta sumpvis utagda prvytr för varje huggningskass inventerades. Prvytrnas ängd var 30 meter m vardera sida av stranden, dvs. ttat 60 meter strandskg inventerades i varje prvyta. Varje sida av bäcken indeades prvytan i fyra S-meters ch en O-meters sektin (Figur 7). sektinerna används för att beskriva hur beståndssammansättningen varierade med avståndet ti vattnet. Prvytans bredd varierade för ika huggningskasser (sutavverkningsskg 8 meter, garingsskg 6 meter, röjningsskg ch kamark 2 meter). sektinernas hörn markerades med snitsar. För registreringen av data används ett särskit fätprtk (biaga 3) samt datakave. 19

26 00,1-J 3, "'ZON E Ö._ \<; '-) \' -; 1(' '-) ( ) L.., \s;. L_j \3Ä K. r ' :I A..J';iiXtJt:. Fr..i:FJ t>äc'<t:rj 1$"" T. 3..., II Figur 7. Prvytans utfrmning. Prvytans bredd (a) varierade mean huggningskasser Utäggning av prvytr Prvytrna fördeades på de fyra huggningskasserna enigt det föjande: Från ttainventeringen erhös tta sträcka av strandskg i ika huggningskasser. För att erhåa ett förband (avstånd) mean prvytrna dividerades den ttaa ängden för varje huggningskass med antaet prvytr sm ades ut. Den första prvytans pacering sumpades mean O m ch förbandsängden för varje huggningskass. Därefter föjde prvytepaceringen förbandet inm huggningskassen. Den sammanagda bäckängden av Ivedatjämsbäcken, Rarungsbäcken ch Brännbäcken visade sig vara ungefår 14 kimeter meter var sutawerkningsskg, 6900 meter garingsskg, 3300 meter röjningsskg ch 750 meter var kamark. Av den ttaa sträckan var 450 meter starkt kuturpåverkad ch kunde därför ej indeas i någn huggningskass. För sutavverkningsskg ch garingsskg inventerades vardera 20 prvytr. I röjningsskg inventerades 10 ch på kamark 7 prvytr. Fördeningen av prvytrna på varje huggningskass gjrdes så att största vikten skue äggas vid sutawerkningsch garingsskgar, eftersm de största eknmiska värdena finns där. Ttat inventerades 57 prvytr, viket atså innebar (57* 8) 5-meters ch (57* 2) Ometers sektiner. 20

27 3.4.3 Registrering av data Föjande variaber registrerades på fåtprtket inm varje deyta (biaga 3): + Dminerande markvegetatinstyp enigt skgshögskans bniteringssystem (Häggund ch Lundmark 1994). + Mark:fuktighetsförhåanden: trr, frisk, fuktig eer våt enigt skgshögsskans bniteringssystem. + Markutning: ingen, svag eer stark enigt skgshögskans bniteringssystem. + Marktyp: trv, mrän eer sediment. + Lågr karaktäriserades med trädsag ch diameter. Registrering skedde endast m ågans grvända var inm ytan ch m :: meter av ågan ej var täckt av mssr. Endast ågr ängre än meter ch diameter större än O centimeter i grvändan räknades. För dear av stammar, dvs. ej hea träd, mättes ängd, tppdiameter samt diameter vid basen. + Stående döda träd angavs i trädsag ch diameter,3 meter van mark. Endast individer med diameter större än 10 centimeter i brösthöjd registrerades. För dear av trädstammar mättes ängd samt tppdiameter ch diameter vid bas. Föjande variaber registrerades med datakaven inm varje deyta: + Levande träd kavades ch indeades i trädsag (ta, gran ch öv). Minsta diameter för registrering varierade för ika huggningskasser: I sutavverknings- ch garingsskgar registrerades aa träd med diameter större än O centimeter vid,3 meter van marken. I röjningsskgar registrerades individer med brösthöjdsdiameter större än 3 centimeter. För kamark registrerades diameter på samtiga träd över 1,3 meter över marken samt huvudpantr. Varje deyta tideades ett unikt identifikatinsnummer i datakaven ch på fåtbanketten. 21

28 3.4.4 Beräkning av vym av evande ch döda träd från inventeringarna Sm prvträd användes 575 tidigare inmätta prvträd från Brattåkersmrådet, 261 taar, 239 granar ch 75 björkar (Lämås ch Fries 1995). Insamade data sm beskriver prvträden är diameter, trädsag ch höjd. Data ifrån prvträden användes får att med hjäp av Näsunds "mindre" vymfunktiner (Näsund 1962) kunna kaibrera en fårenkad frme sm användes vid beräkningarna av vym av evande ch döda träd i ttainventeringen ch prvyteinventeringen. Vymskattningen av brutna döda träd skedde med hjäp av en frme får stympad kn. Den fårenkade vymberäkningsfrmen sm användes vid vymberäkningarna ser ut sm föjer: V e = (O, 12*( d/ i 56) / Där: V e = stamvym (m 3 ) d= diameter vid brösthöjd (mm) Kaibreringskvter får krrigering av den fårenkade vymberäkningsfrmen beräknades genm att får prvträden först räkna ut summan av vymerna får vruje trädsag med Näsunds "mindre" vymberäkningsfrmel För den fårenkade vymberäkningsfrmen bestämdes kaibreringskvten sedan sm kvten mean summa "vym Näsund" ch summa ''vym förenkad". Kaibreringskvterna får respektive trädsag: Ta = 0, Gran = 0, Löv = 0, Vymen får vruje stam, V (m 3 sk), beräknades sedan sm: V = V e * kaibreringskvt 22

29 3. 5 Beräkning av bruttvärde Syftet med beräkningen av bruttvärdet (kr/m3) var att studera bruttvärdesskinader mean ika zner samt räkna ut bruttvärde per hektar strandskg. F ör beräkningen av bruttvärdet användes bruttvärden från 48 avdeningar ädre än 70 år i Brattåkersmrådet sm använts i tidigare studier (Lämås ch Fries 1995). Bruttvärdena har beräknats med IndeningspaketeL Priserna baseras på MD's virkesprisista Genm regressin har en funktin framtagits för bruttvärdet sm funktin av vissa beståndsvariaber. Funktinen är sm föjer: B= 0,701 *D+ 1,365 *T+ 0,826 * G+ 0,672 * L Där: B= bruttvärde (kr/m3sk) D= grundytevägd medediameter (mm) T= vymande ta(%) G = vymande gran (%) L = vymande öv (%) 23

30 4 Resutat 4. 1 Resutat från ttainventering av bäcken ch strandskg skgstiståndet idag kring de studerade bäckarna Ivedatjämbäckens närmaste mgivningar är uppdeade i fera segment bestående av bestånd i ika utveckingsstadier (Figur 8). Brännbäcken ch Raningsbäcken har stra mråden av sammanhängande ädre skg i de nedre dearna (Figur 9 ch 10). :::: YÄ Figur 8. Skgstiståndet idag kring vedatjärnbäcken med biföden. 24

31 Figur 9. Skiss över Brännbäcken Figur O. Skiss över Raningsbäcken med biföde 25

32 segmentering Av de tre bäckarna är ivedabäcken uppdead i fest segment (Tabe 1). Tabe. Sammanagd ängd, (m) ch anta segment, n, i ika huggningskasserför de tre studerade bäckarna. Huggningskass vedatjärnbäcken Kamark Brännbäcken 200 Raningsbäcken 450 n 3 Röjningsskg n Garingsskg O n sutavverkningsskg 2550 n Annan mark 500 n Ttat n Vn Medevym döda träd i eer över bäck per 50 meter Medevymen döda träd över ch i bäck är störst för sutavverkning med ungefår kubikmeter per 50 meter bäck. Trädsagsfördeningen är cirka 60% gran ch björk. Medevymen i garingsskg fördead på ta cirka 0,9 40% är knappt O, 7 kubikmeter per 50 meter bäck, 15%, gran 25%, björk 25% ch a30%. Vymen döda träd för kamark är nästan dubbet så str sm för röjningsskg (Figur I). 3 Måttet m per 50 meter bäckf'ara är ett reativt mått sm är svårt att översätta ti ett traditinet areamått av typen rn3 per hektar, man erhåer dck järnförbara reatiner mean huggningskasserna. 26

33 Vym döda träd i eer över 50 m bäckfåra, fördeat på huggningskass I).. ev. E -> ev "' ev :E å3 0.6 ev 0.5 E BTa : msäg ' D Rönn!JGran m Björk m Asp 0AI sutavverkning Garing (6900 m) Röjning (3300 m) Kamark (750 m) (2550 m) Huggningskass Figur I. Vym (m 3 ) döda träd i eer över 50 m bäc/ifåraför ika huggningskasser Vym döda träd på ika ståndrter Vym döda träd i eer över bäckfåran är mer än dubbet så str på mjäa för huggningskassen kamark än för någn annanjrdart (Figur 12). I röjningsskgen är vymen vädigt iten med ungefår O, m3 per 50 meter bäckfåra (Figur 13). En ståndrtstyp urskijer sig kart när det gäer vymen döda träd grövre än O centimeter i eer över bäckfåran. Vymen döda träd på mjäamarker är ungefår O gånger större än för någn annan jrdart för huggningskasserna garing ch sutavverkning (Figurerna 14 ch 15). 27

34 Vym döda träd i eer över bäckfåra -kamark.. Q)... Q) E 1.1).. Q). E >. > Q) 'O Q) :! Mjäa (350 m) Sand (200m) Grus (100m) Sten (O m) Bck (Om) Mix (100m) Dminerande bttensubstrat itaf!ii Säg O Rönn!S Gran rn Björk m Asp 12'AI Figur 12. Vym (m 3 ) döda träd i eer över 50 m bäckfåra på kamark för ika bttentyper. Vym döda träd i eer över bäckfåra - röjningsskg () L. Q) Q. E > Q) L. Q) Q) 0.25 E "C Q) 0.1 :E 0.05 Mjäa (350m) Sand (900 m) Grus (500 m) Sten (1250 m) Bck (150m) Mix (150m) Dminerande bttensubstrat ita I!!ISäg D Rönn, m Gran. rn Björk m Asp 12'AI Figur 13. Vym (m 3 ) döda träd i eer över 50 m bäckfåra i röjningsskgför ika bttentyper. 2R

35 Vym döda träd i eer över 50 m bäckfåra - garingsskg 3 t) J.. (1) 2.5 c. E a; 2 >... - (1) E 1. 5 Q,) "' Q,) :E III Ta IISäg. D Rönn Gran: rn Björk m Asp Mjäa (3950 m) Sand (2050 m) Grus (400 m) Sten (350 m) Bck (O m) Dminerande bttensubstrat Mix (150m) Figur 14. Vym döda (m3) träd i eer över 50 m bäckfåra i garingsskgför ika bttentyper. Vym döda träd i eer över 50 m bäckfåra - sutavverkningsskg t) J.. w c. E >. > - Q,) "' Q,) :2: J.. Q,) 2.. Q,) E1.s 0.5 IIBTa I!BSäg D Rönn &i Gran 1 rn Björk rnasp Mjäa (850m) Sand {550 m) Grus (800m) Sten (250m) Bck (O m) Mix (100m) Dminerande bttensubstrat Figur 15. Vvm (m3) döda träd i eer över 50 m bäckfåra i sutavverkningsskg för ika bttentyper. 29

36 4.. 5 Anta döda träd i ika huggningskasser För huggningskassen kamark finns det i medeta 1,25 döda träd i eer över bäckråra per 50 meter bäck. I röjningsskg är mtsvarande anta 0,75. I garingsskgen finns i medeta 6 stammar per 50 meter bäck. A representerar nära 40% av det ttaa antaet döda träd ch nära 65% av antaet stammar tihör diameterkass O cm (Tabe 2). I sutavverkningsskgen är antaet döda träd per 50 meter bäck 3,75. Gran står för drygt 60% av det ttaa antaet döda träd ch 48% av antaet stammar tihör diameterkass O cm. Tabe 2. Anta döda träd i eer över bäckråraför ika trädsag i ika diameterkasse r för huggningskasserna kamark, röjning, garing ch sutavverkning cm cm <::. :._, c: 8 2 ( 650 m) Röjning (3100 m) Garing ( 6950 m) S intavverkning (2650 m) ) Huggningskass. Kamark c. (I..:;:::. :._, c: c e": Hug@!ngskass K amark ( 650 m) Röjning (3100 m) Garing (6950 m) ' 1 Sutavverkningj2650 m). : en :a = e":. C. - e": "' c. (I cm. : = e":. cm C. c: c: e": C en...,. en :a :a -a (I ej) :e-: C c. - c e": c. (I. _, e":

37 4.2 Resutat från prvyteinventeringen av strandskgarna Virkesvym ch trädsagsbandning av evande träd På kamark är virkesvymen av evande träd i strt sett n. Trädsagsbandningen ch vymen i strandnära röjningsskgar varierar mycket inm ett avstånd av endast 30 meter från bäcken (Figur 1 6 ). Vymandeen ta i röjningsskgen ökar markant med avståndet från bäcken. Vymen ta ökar från några få kubikmeter per hektar i O - 5,0 meters znen ti 30 kubikmeter per hektar i znen 20, ti 3 0,0 meter från bäcken. En intressant iakttagese är att vymandeen övträd är högst i znen O ti 5,0 meter. Ungefår 75 % av vymen utgörs där av övträd. På avstånd ängre ifrån bäcken är övandeen bygsam. Vymandeen gran varierar ej med avståndet från bäcken ch finns jämnt fördead i znerna upp ti 3 0 meter från bäcken. Vymandeen ta i garingsskgen ökar med avståndet från bäcken, från nästan n i znen O - 5, O ti drygt 60 kubikmeter per hektar i znen 20, 1-3 0, 0 från bäcken (Figur 17). Granen är reativt jämnt fördead berende av avståndet. Lövträdens vymande är störst i znen O - 5,0 meter från bäcken med drygt 50% av virkesförrådet. Med ökat avstånd från bäcken ökar virkesförrådet i röjnings- ch garingsskgen (Figurerna 1 6 ch 1 7). På samma sätt sm i garings- ch röjningsskgen är vymandeen övträd i sutavverkningsskgen störst närmast bäcken ch avtar därefter upp ti 3 0 meter från bäcken (Figur 1 8). Inm znen O ti 5, meter från bäcken finn s i medeta 50 m3 övträd per ha. Därefter minskar vymen, men understiger adrig O m3. Ta saknas nästan het inm znen O ti 5, 0 meter från bäckkanten. Virkesvymen är större i båda znerna O - 5, O ch 5, - O, O meter från bäckkanten än i någn zn upp ti 3 O meter från bäcken. I garingsskgen var medefeet för skattningen av virkesvymen minst i znerna O, - 1 5,0 ch 20, 1-30,0 ch störst i znen O - 5,0. De reativa medefeen uppgick ti 9% ch 1 5 % i respektive zner. I sutavverkningsskgen var medefeet minst i znerna 5, 1-1 0,0 ch 20, 1-30,0 ch störst i znerna O - 5,0 ch 1 5, 1-20,0. De reativa medefeen uppgick här ti 7% ch 1 1% i respektive zner. 31

38 Vym per hektar i röjningsskg... ns... Q) J:... Q) 0.. E >t > []] Löv - -- G ran Ta 0-5,0 5,1-1 0,0 1.0, 1 15,0 15,1-20,0 Avstånd från bäck (m) 20,1-30,0 Figur 16. Virkesvym (m 3 /ha} på ika avstånd från bäck i röjningsskg. Vym per hektar i garingsskg... ns... Q) J:... Q) 0.. E >t > []] Löv : Gran B Ta 0-5,0 5,1-1 0,0 10,1-1 5,0 15,1-20,0 20,1-30,0 Avstånd från bäck (m) Figur 17. Virkesvym (m3/ha) på ika avstånd från bäck i garingsskg 32

39 V y m p e r h e kta r i s utavverk n i n gs s kg «< <>.c... G ra n, Ta 200 s.. <> c. E ITII Lö v 250 >. > , 0 5, 1-1 0,0 1 0, 1-1 5,0 Avstå nd frå n bäck Figur 18. Virkesvym 1 5, 1-2 0, 0 2 0, 1-30, 0 (m) (m3/ha) på ika avståndfrån bäck i sutavverkningsskg Vym döda träd på ika avstånd från bäcken Döda träd saknas i röjningsskgen ch på kamarken. Fördeningen av vymen döda träd i garingsskgen varierar avsevärt med avståndet från bäcken. I znen meter från bäcken finns nästan O ti 5,0 3 O kubikmeter döda träd per hektar fördeat på cirka 1 0% ta, 40% gran ch 5 0% övträd (Figur 1 9). I övriga zner igger vymen döda träd runt 5 kubikmeter per hektar. Vymen döda träd i sutawerkningsskgen, är i ikhet med i garingsskgen, hög i O ti 5,0 meter från bäck med nästan 45 m3 per ha, fördeat på 75% gran ch 25% övträd (Figur 20). Efter O ti 5, metersznen avtar vymerna ti knappt O m3 znen per hektar med en svårförkarig tpp för gran i znen 1 0,0 ti 1 5, 1 meter från bäcken i sutavverkningsskgen.

40 Vym döda träd på ika avstå nd från bäckkanten garing m Q) J: Q) E > ,0 5,1-1 0,0 10,1-15,0 15,1-20,0 Avstånd ifrån bäcken (m) 20,1-30,0 1!ID Löv Gran Ta Figur 19. Vym (m 3 ) döda träd på ika avståndfrån bäcken i garingsskg. Vym döda träd på ika avstånd frå n bäckka nten sutavverkning 1.. n:s +J.iC: Q) J: 1.. (!) a. E :>t > !D öv r;::;! Gran ' Ta 0-5,0 5,1-1 0,0 10,1-15,0 15,1-20,0 20,1-30,0 Avstånd ifrån bäcken (m) Figur 20. Vym (m 3 ) döda träd på ika avståndfrån bäcken i sutavverhingsskg.. 14

41 Dminerande markvegetatinstyp för ika huggningskasser Uppgifter m dminerande markvegetatinstyp registrerades inte vid inventeringen av kamarken. I röjningsskgen dminerar bredbadig grästyp i znerna närmast bäcken. På ängre avstånd från bäcken avtar bredbadig grästyp, medan båbärsristyp ch ingnristyp ökar med avståndet (Figur 2 1 ). I garingsskgen ch sutawerkningsskgen är båbärsristypen vanigast redan O meter från bäckkanten (Figurer 22 ch 23 ). I sutavverkningsskgen är ökningen av förekmsten av båbärsristypen med ökat avstånd från bäckkanten nästan inj är. Båbärsristypen dminerar på avstånd ängre än 1 5 meter från bäckkanten (Figur 23 ). Värt att ntera är att högörts- ch ågörtstyp står för cirka 40% av ytrna inm 5 meter från bäcken i sutavverkningsskg ch cirka 60% av ytrna i garingsskg. Lägger man ti starr fräkentyp har nära 90% av ytrna inm fem meter från bäcken i sutawerkningsskg ch 80% av ytrna i garings skgen, en markvegetatinstyp sm tydigt avviker från den vaniga skgsmarken. Högört, ågört ch starr-fräken avtar med ökat avstånd från bäcken. Ma rkveg etati n sty p e r på i ka avstå n d frå n bäc ke n i röj n i n g ss kg 20 mm mmmmr--mrnmrnw--,--, O Uf r- 183 Hö Lö Sta- >...., rn r r -10 c..., S mgr O Bå III Ling <( 5 III L av 0-5 5,1-1 0,0 1 0, 1-1 5,0 1 5, 1-2 0, 0 Avstå n d frå n bäcke n ( m ) 2 0, 1-30, 0 Figur 21. Jvfarkvegetatinstyp på ika avståndfrån bäcken i röjningsskg Marktyper: Uj-utan fätskikt, Hö-högörtst}p, Lö-ågörtstyp, Sta-Frä-starr fräkentyp,br-gr-bredbadig grästyp, Sm-Gr-smabadig grästyp, Bå-båbärsristyp, Ling-ingnristyp ch Lav-avmarkstyp. 35

42 40 Markvegetatinstyper på ika avstånd från bäcken i garingsskg 35 m Hö L.. 30.S 25 r2... C15 <( 10!Siö IZ Sta Frä mbrgr SmGr D Bå ' 5,1-1 0,0 10,1-15,0 15,1-20,0 Avstånd från bäcken (m) 20,1-30,0 IIUng III av Figur 22. Markvegetatinstyper på ika avståndfrån bäcken i garingsskg. 40 Markvegetatinstyper på ika avstånd från bäcken i sutavverkningsskg r !SI Lö IZ Sta-Frä mbrgr SmGr O Bå IIUng Lav L j j... L jiii.j_., _----:-_j L III 0-5,0 5,1-1 0,0 10,1-1 5,0 15,1-20,0 Avstånd från bäck (m) 20,1-30,0 Figur 2 3. J.\1arkvegetatinstyper på ika avstånd från bäcken i sutavverkningsskg

43 4.2.4 Grundytevägd medediameter Grundytevägd medediameter har endast beräknats i garings- ch sutavverkningsskg. I sutavverkningsskgen är grundytevägd medediameter (dgv) störst närmast bäcken. Det mvända gäer för garingsskgen med undantag för öv (Tabe 3 ). Tabe 3. Grundytevägd medediameter (cm) i garingsskg Sintavverknin gsskg Garin gsskg Zn Ta Gran Löv Ta Gran Löv O - 5,0 m 1 6, 0 1 8,3 1 6,4 3 1,2 29,0 5, 1-1 0,0 m 1 7,2 2 1,6 1 6,4 3 1,2 29,3 23,2 1 0, 1-1 5,0 m 27,2 22,6 1 5, 25,2 29,2 23, 8 1 5, 1-20,0 m 26,3 23,2 1 4,2 29,3 25,2 25J 20, 1-3 0,0 m 23, 1 22,6 1 5,7 3 0,6 26,0 20,9 37

44 4. 3 Eknmisk anays av sutavverkningsskg Bruttvärdet hs den stående skgen är störst i znen O - 5, 0 med 294 kr/rn3 sk. Bruttvärdet minskar med minskande grundytevägd medediameter. Brutttvärdet (kr/ha) strandskg är störst i znen 5, - 0,0 med krnr (Tabe 4). Tabe 4. Bruttvärde för ika zner i sutavverkningsskg. Dgv = grundytevägd medediameter (cm). Ta, gran ch öv uttrycks i vymandear (%). Bruttvärde Trädsag Ta Gran Löv (Krm3sk) 3 0, 7 {Kr!ha) , m 28, , 1-20,0 m 25, , 1-3 0,0 m 26, Zn Dgv O - 5,0 m 5, 1-1 0,0 m 1 0, 1-1 5,0 38

45 5 Diskussin 5. 1 segmentering Tpgrafin kan vara en fö rkaring ti att Ivedatjärnbäcken är uppdead i fer segment än Brännbäcken ch Rarungsbäcken (Tabe ). I de nedre dearna av Brännbäcken ch Rarungsbäcken rinner bäcken i en ravinbtten med mycket branta sidr. Försvårade drivningsförhåanden kan därfår vara rsaken ti att man ej brukat skgen kring de tre studerade bäckarna med samma intensitet Döda träd i eer över bäckfåran Intressant är att a står få r den största andeen döda träd ängs de inventerade bäckarna i garingsskgen med 0,2 m 3 grövre än O centimeter i diameter brösthöjd per 50 meter bäckfåra (Figur 1 1). Av det ttaa antaet döda träd tihörde 65% diameterkass O - 14 centimeter (Tabe 2). I sutavverkningsskgen fanns nästan ingen död a (Figur 11 ). Det verkar sm m aen garats ut, eer snarare är det ng frågan m att den sj ävgarar i fasen mean garing ch sutavverkning. En annan intressant iakttagese är att bäckar sm är mgivna av kamark har dubbet så mycket döda träd sm bäckar mgivna av röjningsskg (Figur 11). De döda träden sm återfinns här är nästan utesutande genererade i det tidigare beståndet. Om man järnfår trädsagsfårdeningen hs döda träd på kamark ch i röjning ser man att ta är ika medan öv- ch granandeen minskade i röjningsskgen. En fö rkaring ti ägre öv- ch granande kan vara att ta är reativt rötbeständig, medan öv ch gran bryts ned frtare. 39

46 5. 3 Vym döda träd på ika bttensubstrat Dminerande bttensubstrat i bäcken har str betydese fö r fö rekmsten av döda träd. Bttensubstratet ger en indikatin m strömförhåanden ch jrdartens textur i marken mkring bäcken. Vymen döda träd i mråden med mj äasediment var betydigt högre än mråden med andra bttensubstrat. För garingsskgar ch sutavverkningsskgar är vymen döda träd i dessa mråden nästan O gånger större än fö r andra texturer (Figurerna 14 ch 15)! En rsak ti detta kan vara att det är syrefritt reativt ytigt ch att röttema därför är ytiga viket eder ti instabiitet, dessutm så är fina sediment mycket ersiva, viket eder ti att trädens rötter undermineras med små ras ch träden bir instabia sm föjd. En annan bidragande egenskap sm mj äajrdarten har är att vattnets kapiära stighastighet under vissa tider av året bir så str att jrdfytning ch uppfrysning kan uppstå Vym ch trädsagsfördening på ika avstånd från bäcken Vymen ch trädsagsfördeningen fö r röjningsskgar ch garingsskgar varierar med avståndet från bäcken (Figurerna 16 ch 17). Närmast bäcken är vymandeen övträd störst men avtar med ökat avstånd. Vymandeen ta ökar nästan injärt med ökat avstånd från bäcken medan granen i strt sett är knstant. En förkaring ti detta kan vara att ståndrtsfaktrerna varierar med avståndet (se figur 22). Det finns en skinad i trädsagens reativa andear av vymen mean röjning ch garing, sm trigtvis kan fö rkaras av att de inventerade garingsskgama var av annan karaktär än röjningsskgama. Jämföreser med röjningsskgen ska göras med försiktighet eftersm sutavverknings- ch garingsskgen utmed de studerade bäckarna har ett annat ursprung än röjningsskgen. Där det idag är sutavverknings- ch garingsskgar har marken adrig kaavverkats, medan där det idag är röjningsskg har kaavverkning skett någn gång sedan J. O