Kvalitetsarbete för Västerby skola period 2 (okt dec), läsåret 2014-2015. 1
Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen 2012. Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period 1 (juli-sept) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget Lokal arbetsplan Övergång och Intern kontroll Intern kontroll samverkan Normer och värden Skolan och omvärlden Elevernas ansvar och inflytande Fritids, skola och hem Kunskaper vt Miljöarbete Pedagogiskt ledarskap Bedömning och betyg Kunskaper ht Enkät: personal, nov - (ledarskap) Enkät: vårdnadshavare, feb - (samarbete, Enkät: elever, dec - (inflytande, ped. ledarskap, SKLfrågor) Kunskaper (statistik fr lärplattform) information) Enkät: elever, mars - (likabehandling) Kunskaper (statistik fr lärplattform) Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för skolans måluppfyllelse Nyckeltal - Skolverkets Efterfrågade mått Förskoleklass: Antal elever: Grundskolan, grundsärskolan: Antal elever: 2
Andel lärare Modersmål/Studiehandledning: Resultat Övergång och samverkan Mål Hedemoras rutiner för överlämning mellan förskoleklass, fritidshem och skola följs. Alla elever med behov av särskilt stöd ges särskilt utrymme vid överlämning. Läroplansmål Åtgärder fr föregående utvärdering Förskoleklass åk 1 Organisationen bör läggas så tidigt som möjligt för en optimal övergång. Övergång från åk 6 till högstadiet Det är viktigt att det finns rutiner för uppföljning för eleverna på högstadiet under starten av höstterminen. Samverkan Med minskade resurser på fritids behöver vi diskutera hur samverkan ska se ut och i vilka årskurser samverkan ska finnas med i störst utsträckning. Vi behöver få igång någon form av samverkan/temaarbete mellan förskoleklass och åk 1 alternativt någon annan klass på skolan. Ev. kan vi starta fadderarbetet redan under vårterminen i förskoleklass och göra något gemensamt med åk 3 som sedan ska vara faddrar för förskoleklassen. Process Förskola - förskoleklass: Vi har följt våra egna rutiner vad gäller övergången. Under april och maj fick barnen komma tillsammans med personal eller föräldrar på besök till förskoleklass. Förskolläraren var på besök på de olika förskolor där barnen gick. I samband med besöket gavs även information om eleverna (överlämningssamtal). Föräldrarna till blivande förskoleklassen bjöds till ett föräldramöte i slutet av maj. På hösten innan skolstart så kom alla barn och föräldrar på ett besök en förmiddag. Förskoleklass - åk 1 Organisationen var klar redan i april och detta ledde till att rutinerna enligt Brobygge kunde följas. Samverkan Under vt hade åk 2 och 3 samverkan 4 förmiddagar i veckan. Åk 1 hade en förmiddag i veckan Under ht har åk 1 haft 4 förmiddagar i veckan. Åk 2 och åk 3 har haft två 80 minuters pass. Vi har inte haft någon form av samverkan eller temarbete men vi startade upp fadderarbetet med åk 3 under vt. Övergång från åk 6 till högstadiet Övergången gick helt enligt Brobyggets rutiner förutom uppföljningsmötet som inte var en månad efter skolstart. Resultat 3
Förskola förskoleklass Övergången har fungerat bra men det saknas information i överlämningssamtalen i vissa fall. Vid första utvecklingssamtalet görs en självskattning av barnen och den visar att de flesta trivs. I samtal med föräldrar så pekar allt på att de är nöjda. Förskoleklass - åk 1 Trots att informationen var bra så tar det alltid tid för klassen att anpassa sig till den nya miljön med en ny lärare. Samverkan Den minskade samverkanstiden i åk 2 och 3 märks både i skolan och på fritids. Det finns inte möjlighet att göra flexibla lösningar i klassen eller ge elever egen tid och hjälp. Helhetsbilden på eleven blir sämre och det blir svårare att få till ett samarbete med fritids. Övergång från åk 6 till högstadiet Resultatet av övergången vet vi inget om. Analys Förskola förskoleklass Att det saknas information kan dels bero på att föräldrar inte har gett medgivande till att information överförs. Det kan också bero på bristande rutiner där man inte vet vad som ska ingå i ett överlämningssamtal. Förskoleklass - åk 1 En anledning till att det tar tid att anpassa sig kan vara att det inte följer med någon pedagog från förskoleklassen vid skolstarten. Tidigare har en pedagog från förskoleklassen följt med till åk 1. Då har tid funnits att diskutera överlämning vid flera tillfällen. Samverkan Vi anser att samverkanstiden är mycket viktig ur många synvinklar. Vi tror också att måluppfyllelsen skulle öka med mer samverkan. Övergång från åk 6 till högstadiet Uppföljningsmötet blev långt in på ht och dessutom med oerhört kort varsel vilket ledde till att ingen från vår skola kunde delta. Åtgärd Förskola förskoleklass Upprätta rutiner för vad ett överlämningssamtal ska innehålla - någon slags mall gemensam för alla förskolor är önskvärt. Vi ska utarbeta en enkät om hur föräldrarna upplevt övergången, som skickas hem inför första utvecklingssamtalet. Kommunens rutiner för överlämning behöver utvärderas och ses över tillsammans med berörd personal. Förskoleklass - åk 1 Tid tillsammans mellan förskoleklassens pedagog och klassläraren i åk 1 för att diskutera överlämning av gruppen. Samverkan Organisationen samverkar upp till åk 3 fyra förmiddagar i veckan. Övergång från åk 6 till högstadiet Vi önskar att kallelsen måste ske i god tid till uppföljningsmötet. Skolan och omvärlden Mål Alla elever får underlag för att välja fortsatt utbildning, genom studiebesök, vägledning och arbetslivsorientering. 4
Läroplansmål Åtgärder fr föregående utvärdering Vi måste uppdatera vår lokala momentplan och lägga in ev tänkbara studiebesök Process Momentplan: 1-3 Vi har träffats vid två tillfällen och arbetat med momentplanen i SO samt NO. 4-6 Vi har under ht 14 träffats vid tre tillfällen och arbetat med momentplanen i NO. Vid ett tillfälle var Vikmanshyttan med. Vi har analyserat kursplanen och den litteratur vi har samt tagit hjälp av Np för att underlätta vid bedömning och betygsättning. Studiebesök: Vt 14 Ht14 Åk Studiebesök Åk Studiebesök Fklass Kyrkan F-klass Tandläkaren 1 1 2 2 Bondgården 3 Orsa Björnpark 3 Bondgården 4 Framtidsmuseet 4 Framtidsmuseet 5 Framtidsmuseet, 5 ICA, Geniknölarna 6 Framtidsmuseet 6 Alla klasser har haft olika kulturarrangemang som varit uppskattade. F-klass hade skapande skola under vt Alla 14. F-3 har under ht 14 deltagit i en dansworkshop. Resultat Studiebesöken har varit givande för alla elever. Analys Det är mycket positivt att vi fått flera kulturarrangemang till skolan. Det är viktigt att förbereda eleverna inför varje besök. Det blir allt svårare att åka på studiebesök eftersom det bygger på att föräldrar skjutsar och att klasskassor måste stå för kostnaderna. Kulturbussar finns men fungerar dåligt för oss här i Västerby. Åtgärd Forsatt arbete med momentplanen i alla ämnen. Vi kommer att lägga in förslag på olika studiebesök. Kulturombudet ska verka för att flera kulturarrangemang kan ske lokalt på skolan. 5
Miljöarbete Mål Miljötänkande och hållbara lösningar genomsyrar förskolan/skolans verksamheter. Utbildningsförvaltningens handlingsplan Åtgärder fr föregående utvärdering Vi fortsätter med ansvarsområden på skolan. Elevrådet ska få i uppgift att diskutera om eleverna vill ha en eventuell skolgårdsdag och vad som i så fall ska göras på denna. Vi ska snarast skicka in en ansökan om Grön flagg. Vi räknar med att börja jobba med detta nu under vt 14. Process Vi har haft ansvarsområden både inne och ute för varje klass. Elevrådet kom fram till att det är bättre att ha en skolgårdsdag på våren. Vi har ansökt om Grön flagg med tema energi. Vi har påbörjat arbetet med att på vårterminen ha en energidebatt (åk 4och 5) och under hösten arrangera en återbruksdag för hela skolan där elever och föräldrar fick lämna in sportartiklar/kläder till försäljning. Resultat Under vårterminen fungerade det bra med ansvarsområden men under höstterminen har det inte fungerat. Energidebatten ledde till att eleverna blev medvetna om olika energislags miljöpåverkan. Engagemanget för återbruksdagen var inte så stort och vi fick inte in så många saker att sälja. Analys Eftersom vi under höstterminen hade mycket vikarier glömde vi bort ansvarsområdena. Att arrangera en återbruksdag kräver en hel del planering och det hann gå långt på terminen innan det blev av. Eftersom det var första gången vi prövade detta så har vi mycket att lära, som tex marknadsföringen och när dagen ska vara förlagd. Dessutom blev det för lite elevmedverkan. Åtgärd Vi ska se till att dokumentera det vi gjort i grön flagg och skicka in rapporten. Vi ska ta nya tag med ansvarsområdena under vårterminen. Vi ska ge elevrådet i uppdrag att ordna en skolgårdsdag i samråd med personalen. 6