Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 2 (okt dec), läsåret
|
|
- Sten Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 2 (okt dec), läsåret
2 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period 1 (juli-sept) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget Lokal arbetsplan Övergång och Intern kontroll Intern kontroll samverkan Normer och värden Utbildningsval arbete och Elevernas ansvar och inflytande Bedömning och betyg samhällsliv Kunskaper vt Miljöarbete Pedagogiskt ledarskap Kunskaper ht Enkät: personal (ledarskap) Enkät: barn, elever (likabehandling) Kunskaper (statistik fr lärplattform) Kunskaper (statistik fr lärplattform) Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för skolans måluppfyllelse Gymnasieskolan: Antal elever i september läsåret 2013/14: 400 st Andel elever per utbildning i %: BA/BX 10,0 BF 5,8 EK 8,8 ES 8,2 FT 10,0 HA 9,2 HV 0,5 RL 1,0 IM 15,8 IN 7,2 NA 5,5 SA 9,8 TE 8,2
3 Fullföljd gymnasieutbildning i %, läsåret 2012/13 Nationella program exkl IM: 3 år 4 år 5 år 82,1 81,5 80,0 Nationella program inkl IM: 3 år 4 år 5 år 62,0 68,0 66,7 Behörighet till högskolestudier i %, läsåret 2012/13 Summa nationella program: 3 år 4 år Andel lärare i % med pedagogisk Högskoleexamen 3 år 4 år 84,3 81,9 Kostnad per elev läsåret 2012/13: kr Övergång och samverkan Mål Hedemoras rutiner för överlämning mellan förskoleklass, fritidshem och skola följs. Alla elever med behov av särskilt stöd ges särskilt utrymme vid överlämning. Process För de elever från grundskolan, som i slutet av vårterminen 2013 bedömdes att inte kunna uppnå full behörighet till ett nationellt program, genomfördes enskilda möten med elev, studie- och yrkesvägledare från både grundskola och gymnasiet samt elevens vårdnadshavare. Vid det mötet överlämnades information om uppnådda resultat i form av godkända betyg och eventuella behov av stödåtgärder även under gymnasietiden. Utifrån detta överlämnande placerades eleven i något av de olika spåren inom introduktions-programmen och en individuell studieplan upprättades. För de elever som uppnått behörighet och haft åtgärdsprogram eller någon form av stöd har överlämning skett vid möte med i förekommande fall representanter från elevhälsan och/eller lärare eller annan personal från grundskolan. Överlämningar har skett vid tre möten både från den kommunala grundskolan och från de fristående verksamheterna (Vasaskolan, Jonsboskolan och Olympicaskolan). Dessa möten skedde i slutet av april och början av maj. Vid dessa möten gjordes anteckningar som sedan placerades i elevens akt på expeditionen. Martin Koch-gymnasiet har också delgivits kopior på åtgärdsprogram upprättade i grundskolan. För nyanlända har överlämningar skett tillsammans med vårdnadshavare/god man och tolk. Vid behov har sociala myndigheter, representanter för behandlingshem eller familjehem deltagit. Alla nyanlända elever med (fortsatt) behov av grundläggande kunskaper i svenska språket har fått en utbildningsplats på språkintroduktion (IMS), med möjlighet att läsa andra ämnen. För enstaka elever med funktionshinder har överlämning skett via elevhälsan. Totalt skedde överlämnande för 50-tal elever varav ca 40 elever sedan kom att gå på Martin Koch-
4 gymnasiet och de övriga studerar på andra gymnasieskolor. Samma rutiner som gäller för överlämnade från årskurs 9 har också skett med eleverna som studerade på skolans introduktionsprogram. Genom de förbättrade rutinerna har kunskaper om elevers behov av stöd givit eleverna förutsättningar för att snabbare uppnå målen under läsåret. Detta har inneburit att inga elever har tagits in på IMP innevarande läsårsstart då överlämnandet gett bättre underlag för vilken inriktning eleven skall erbjudas för bästa studieresultat. Analys Det finns ett fortsatt behov av kunskaper om övriga elever som kommer till gymnasieskolan som inte direkt är i behov av särskilt stöd. Överlämningen behöver systematiseras ännu mer men än viktigare är att ett kontinuerligt samarbete inleds mellan gymnasieskola och högstadium vad gäller bl. a. kunskapskraven. Viktigt är också att Brobygget startas igen. Åtgärd Rutinerna behöver ytterligare förbättras vad gäller överlämning, information till blivande mentorer, rätt elev/rätt mentor. Under vårterminen skall lärare vid Martin Koch-gymnasiet och Vasaskolan träffas för att diskutera bl. a. kunskapskrav. Utbildningsval arbete och samhällsliv Mål Eleverna tar ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning genom självkännedom, erfarenheter och kunskap samt förmåga att analyser och bedöma olika valmöjligheter. Läroplansmål Process Gymnasieskolan ska nära samverka med de obligatoriska skolformerna, arbetslivet, högskolor och universitet samt med samhällsfunktioner i övrigt. Denna samverkan är viktig för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser inom utbildningen och för att ta ställning till vidare studier eller yrkesverksamhet. Av största vikt är att ha goda relationer till det lokala näringslivet vilket upplåter de flesta av yrkesprogrammens APL-platser. Skolans samverkan med arbetslivet sker till stor del genom programrådsarbete. Detta arbete fortsätter att utvecklas i en gynnsam riktning. Programråd för företagare/ verksamheter som tar emot elever på APL har hållits för yrkesprogrammen. Punkter som har tagits upp på dessa möten har bland annat varit programrådets arbetsuppgifter, genomgång av timplaner och kursplaner för respektive utbildning samt diskussioner kring Arbetsplatsförlagt lärande, lärarkompetens, gymnasiearbete och examensmål. Fortsatt samarbete har under året skett med HLC via i första hand vuxna elever på yrkesprogrammen. Ett antal handledare inom olika programområden har genomgått handledarutbildning via branscherna eller via skolans försorg. I samband med val till gymnasieskolan har en Vägvalsaktivetet, ett Öppet Hus och ett Extra Öppet Hus hållits. Martin Koch-gymnasiet har deltagit i Vägvalet för Säters elever och där informerat om skolans utbildningar.
5 En gemensam studiedag har genomförts tillsammans med Karlfeldt-gymnasiet i Avesta där diskussioner hölls kring bl a kursupplägg, betyg, bedömning, examensmål och gymnasiearbete. Martin Koch-gymnasiet har många samhällskontakter såväl i närområdet som internationellt. Internationella utbyten har under året skett via språkresor (steg 4), samarbete med gymnasieskolan i Bauska som har intensifierats via ett pedagogiskt projekt inom det naturvetenskapliga området. Tävlingsverksamheten inom Ung Företagsamhet fortsätter som tidigare år med bl a tävlingar utomlands. Freds- och biståndsföreningen stöttar arbetet vid systerskolan, Tweyambe Secondary School i Tanzania, med pengar från olika aktiviteter som skett under skolåret. Personal har under året deltagit i av Högskolan Dalarna anordnade ämnesnätverksträffar. Företrädare från Högskolan har föreläst för eleverna inom ämnet svenska, (litteraturvetenskap) och för elever inom de högskoleförberedande programmen om gymnasiearbetet. Andra föreläsningar har handlat om bl a Israel/Palestina, facklig information, information från olika företag m fl. Några elever har deltagit i Linné- respektive Berzeliusdagarna. Eleverna på de studieförberedande programmen har under året besökt bl a Högskolan Dalarna, KTH i Stockholm samt Uppsala universitet. Därtill kommer studiebesök för eleverna inom respektive program på allt från lokala företag, tidningar, länslasarett till riksdagen i Stockholm. Skolans samverkan med det lokala näringslivet är väl förankrat. Behovet av APL-platser har ökat inom bl a Fordons- och Bygg- och anläggningsprogrammen och vissa problem finns att finna platser för alla elever. Arbetet fortgår enligt planerna med arbetet i programråden. Glädjande är att skolans internationella utbyten kvarstår och utvecklas. Såväl lokala, regionala som internationella kontakter har bidragit till att eleverna har kunnat tillgodogöra sig de övergripande läroplansmålen under rubriken Utbildning Samhälle och arbetsliv. Samarbetet med Karlfeldt-gymnasiet i Avesta är välkommet och välbehövligt. Kontakterna med Högskolan Dalarna har ökat, vilket är viktigt för både personal och elever. Analys Ett fortsatt nära samarbete med det lokala näringslivet är en förutsättning för att behålla en hög standard på de yrkesförberedande programmen. Programråden fungerar för de flesta yrkesförberedande programmen men behöver utvecklas för att förbättra lärandet på APL platser för alla elever. Även kommunikationen med kommunens högstadieskola behöver förbättras. Samarbetet med Högskolan Dalarna höjer kvaliteten på skolans utbildningar. Åtgärd Arbetet med att utveckla de olika programråden fortsätter i samråd med respektive bransch. Det är fortsatt viktigt att träffa lärare från annan/andra gymnasieskola/-or därför planeras nästa träff på Martin Koch-gymnasiet under vårterminen Vidare planeras en ny träff med högstadiets lärare för utbyte av erfarenheter kring kunskapskrav, betyg och bedömning. I detta arbete har skolans förstelärare en viktig roll. Kontakter och samarbete med högskola/universitet/forskning bör fördjupas och förstärkas.
6 Miljöarbete Mål Miljötänkande och hållbara lösningar genomsyrar förskolan/skolans verksamheter. Utbildningsförvaltningens handlingsplan Process Gymnasieskolans byggnader ägs av ett kommunalt fastighetsbolag. Det inre underhållet skall skötas av hyresgästen enligt avtal mellan uthyrare och hyresgäst. Underhållet av lokalerna behöver förbättras. I samband med att all personal och alla elever har bärbara datorer behöver arbetsmiljön både anpassas och förändras. Ett stort behov finns att anpassa möblemanget till dagens undervisning. Möbler i klassrummen tillika med viss utrustningen är sliten och delar bör bytas ut. Lokaler är därtill inte storleksanpassade till dagens minskade klasstorlekar. Några av skolans olika verksamheter har bytt undervisningslokaler under ht 2013 för att bereda plats åt Hedemora Lärcentrum vilket gör att verksamheterna behöver tid för att bo in sig i de nya lokalerna. Nya förändringar är på gång då RL och HV avslutar sina verksamheter i juni Olika åtgärder för att spara energi och att byta ut icke miljövänliga material genomförs kontinuerligt. Under året kan nämnas att medlet för borttagning av text från whiteboardtavlorna har bytts ut mot ett för miljön gynnsammare alternativ. Energitillförseln sker genom fjärrvärme och miljömärkt el används. Vad gäller återtaget av returprodukter finns behållare för pappersåtervinning i de flesta klassrum. Återvinning av wellpapp/kartong, glas, metall, hård- och mjukplast, batterier och miljöfarligt avfall sker i ett särskilt rum, ansvaret för detta vilar på vaktmästaren. Kaféet har återvinning av burkar och flaskor och elever/personal på programmet har ansvar för detta. Personalen ansvarar för återvinningen i personalköket. Verksamheterna på de praktiska programmen har i de flesta fall specialavtal för återvinning, exempelvis hämtning av olja från fordonsprogrammet, containeruppsamling av metallspill från industriprogrammet. Skolmaten lagas i ett kök som är KRAV-certifierat. Köket använder sig av ca 30 % miljömärkta råvaror och det finns tillgång till vegetarisk kost varje dag. Vissa dagar serveras endast vegetarisk kost till alla elever. Många av de miljömärkta råvarorna inhandlas lokalt. Alla elever får ständigt undervisning om vägen mot det hållbara samhället. Ämnena naturkunskap, samhällskunskap och teknik och samhälle är bärande för denna undervisning men samtliga skolämnen har ett ansvar för att arbeta för en hållbar utveckling. Som exempel kan ges att i ämnet kemi fortsätter utrensningen av gamla och eventuellt farliga kemikalier, vilka återtas och skickas till SAKAB för destruktion. Vid laborationer och förevisningar används om möjligt kemikalier i mikroskala. Genomförda laborationer har knutits till riskanalyser och säkerhetsdatablad där så anbefalls. Som ett led i miljöarbetet gästades skolan under våren av två representanter från Sustainergics. Gästerna genomförde ett miljöcase som skulle lösas av eleverna. Arbetet genomfördes under en heldag och med sex klasser involverade. Besöket och uppgifterna som skulle lösas uppskattades av de inblandade klassernas elever. Ytterligare ett exempel på miljöarbete är kursen Naturvetenskaplig specialisering, där eleverna läser om miljöproblem knutna till biologisk mångfald, havs- och insjömiljö. På Martin Koch-gymnasiet strävar vi efter att all kopiering och utskrift ska ske dubbelsidigt för att minska förbrukningen av papper. I samband med införandet av en-till-endatorer är målet att så långt det är möjligt minimera utskrifter och kopiering. Ytterligare exempel på skolans gemensamma miljöarbete är en ny vindkraftverksmodell och två stora solceller som
7 under hösten satts upp på skolans tak. Arrangemanget är tänkt att öka förståelsen för användandet av hållbar energi. Vidare har en ansökan om att genomföra ytterligare en Grön Flagg-period lämnats in under höstterminens slut där bl a arbetet mot rökning intensifieras. Arbetet mot ett hållbart samhälle börjar allt mer genomsyra verksamheten och alla elever berörs mer eller mindre dagligen av olika insatser. Miljöarbetet kommer också in som naturlig del i många av skolans kurser. Bärbara datorer till alla elever leder förhoppningsvis till en verksamhet som är mindre beroende av papper och kopiatorer. Kemi-/biologi- och naturkunskapslaborationer har förbättrats med avseende på säkerhet och giftiga utsläpp till naturen. Ansökan om Grön Flagg har inlämnats till stiftelsen Håll Sverige Rent. Förra årets direktiv om åtgärder har därmed uppfyllts. Analys Skolan bör snarast starta arbetet inom Grön Flagg. Arbetet berör delar av verksamheten som definitivt kan bli bättre exempelvis en måste arbetet med en rökfri skolgård med mål tobaksfri skoltid förbättras, möbler bytas för en bättre fysisk arbetsmiljö samt att eleverna görs mer delaktiga i detta arbete. Åtgärd Start av Grön Flagg arbetet. Önskemål om att få jobba och göra förbättringar inom nedanstående områden: Område 1 intern fysisk miljö, bättre anpassning till datoriserad undervisning. Område 2 programvis/klassvis arbete med ett område som stödjer elevernas psykosociala miljö, exempelvis studieteknik, stresshantering. Område 3 arbete för en tobaksfri skoldag. Lärarnas uppdrag i verksamheten skall tydliggöras för att underlätta vardagsarbetet. Eleverna skall via klassråd/programråd/gymnasieråd engageras i detta arbete. I tjänsten Bo Nordqvist Rektor
Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 2 (okt-dec), läsåret 2014-2015
Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 2 (okt-dec), läsåret 2014-2015 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
Läs merKvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15.
Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
Läs merKvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014.
Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
Läs merKvalitetsarbete för förskolan Björkbacken period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014.
Kvalitetsarbete för förskolan Björkbacken period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå
Läs merKvalitetsarbete för Vasaskolan period 2 (okt dec), läsåret
Kvalitetsarbete för Vasaskolan period 2 (okt dec), läsåret 2013 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Läs merKvalitetsarbete för förskolan Stjärnsund period 3 (jan mars), läsåret 14-15.
Kvalitetsarbete för förskolan Stjärnsund period 3 (jan mars), läsåret 14-15. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
Läs merKvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14.
Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Läs merKvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014
Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå
Läs merKvalitetsarbete för Smedby skola period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014
Kvalitetsarbete för Smedby skola period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Läs merKvalitetsarbete för förskolan Bikupan period 3 (jan mars), läsåret 2013-2014.
Kvalitetsarbete för förskolan Bikupan period 3 (jan mars), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Läs merKvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013
Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Läs merKvalitetsarbete för Vikmanshyttans skola period 2 (okt dec), läsåret 2014-2015
Kvalitetsarbete för Vikmanshyttans skola period 2 (okt dec), läsåret 2014-2015 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Läs merKvalitetsarbete för fritidshemmet Rönnen period 2 (okt dec), 2013-2014
Kvalitetsarbete för fritidshemmet Rönnen period 2 (okt dec), 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Läs merBeslut för grundsärskola och gymnasiesärskola
Skolinspektionen 2014-11-26 Sandvikens kommun kommun@sandviken.se Rektorn vid särskolan amia-karrn.brostrom@sandviken.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i särskolan i Sandvikens
Läs merFull fart mot Framtiden
Strategidokument gäller from hösten 2013 Studie- och arbetsmarknadsfrågor Grundskola / Gymnasieskola Full fart mot Framtiden Strategi för Studie- och arbetsmarknadsfrågor - för utveckling i Södertäljes
Läs merKvalitetsarbete för Västerby skola period 2 (okt dec), läsåret 2014-2015.
Kvalitetsarbete för Västerby skola period 2 (okt dec), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Läs merKvalitetsarbete för Stureskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015
Kvalitetsarbete för Stureskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt och
Läs merBeslut för gymnasiesärskola
Dnr 43-2015:3908 Gävle kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola belägen i Gävle kommun 2(11) Tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola har genomfört tillsyn av Gävle kommun under
Läs merKvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015.
Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
Läs merKvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014.
Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå
Läs merKvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013.
Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå
Läs merVerksamhetsberättelse
Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2014/2015 Verksamhetsberättelse 2 (11) Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun... 3 2 Verksamheten... 4 3 Förutsättningar för
Läs merBeslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt
Skolinspektionen Beslöt 2014-04-03 Vallentuna kommun kommun@vallentuna.se Rektorn vid den särskilda undervisningsgruppen Optimus kristiii.aabel@vallentuna.se Beslut efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen
Läs merKvalitetsrapport 2012-2013 Perioden 30 juli 2012 28 juli 2013. Andel som studerar kvällstid: 15 % 0 % Antal sfi-lärare 19
Kvalitetsrapport Perioden 30 juli 2012 28 juli 2013 ANORDNARE Stockholms stad SKOLENHET Skolenhet: SFI Västerort i Tensta Huvudman för utbildningen: Stockholms stad Studievägar: Sfi 1, Sfi 2, Sfi 3 Andel
Läs merfin Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Skolinspektionen
fin Beslut Dnr 44-2015:9612 Framtidsgymnasiet i Göteborg aktiebolag Org.nr. 556478-1606 sandra.haag@academedia.se Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Framtidsgymnasiet
Läs merElevers övergångar från grundskola till gymnasium
Revisionsrapport Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Katrineholms kommun April 2010 Marie Lindblad 2010-05-06 Marie Lindblad Kerstin Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Bakgrund
Läs merGuide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning
Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning
Läs merÅstorps kommuns. Kommunikationsstrategi
Åstorps kommuns Kommunikationsstrategi 2(15) Innehållsförteckning 1 Styrdokument... 3 1.1 Förskola... 4 1.2 Grundskola/Grundsärskola... 4 3 Ansvarsfördelning förskola/grundskola... 6 5 Handlingsplan för
Läs merVALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (15)
VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (15) Utbildningsnämndens arbetsutskott 2016-03-30 30 Reviderad plan för utbildning på introduktionsprogram (UN 2015.101) Beslut Arbetsutskottet beslutar att föreslå
Läs merCecilia Wigerstad Undervisningsråd Stefan Karlsson Kristoffer Nilsson Nationella apl-utvecklare
Kvalitet i det arbetsplatsförlagda lärandet Cecilia Wigerstad Undervisningsråd Stefan Karlsson Kristoffer Nilsson Nationella apl-utvecklare Program 13.15 Apl i styrdokumenten 14.00 Gruppdiskussion och
Läs merKvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.
Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och
Läs merKvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013
Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Läs merRutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun
Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte
Läs merKvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015
Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Läs merVilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?
2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till
Läs merKvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013
Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Läs merKvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 2 (okt-dec), hösten 2014.
Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 2 (okt-dec), hösten 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Läs merKvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 2 (okt dec), läsåret
Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2012:109 Utkom från trycket den 13 mars 2012 utfärdad den 1 mars 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i gymnasieförordningen (1992:394); SFS 2006:1090 Utkom från trycket den 12 september 2006 utfärdad den 31 augusti 2006. Regeringen föreskriver 1 i fråga
Läs mer1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,
1 (7) Författningsbilaga Skollagen Fristående skolor Nedanstående paragraf har ny lydelse från och med den 1 mars 2010. Denna nya lydelse ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011,
Läs merGuide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd
Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd 1. Extra anpassningar 2. Extra anpassning och intensifiering 3. Anmälan om risk för bristande måluppfyllse 4. Pedagogisk utredning av en elevs
Läs merBeslut för gymnasiesärskola
en% Now Beslut Köpings kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Nygårdsskolans gymnasiesärskola belägen i Köpings kommun 2 (5) Tillsyn i Nygårdsskolan gymnasiesär har genomfört tillsyn av Köpings
Läs merBarn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015
Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga
Läs merSAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV
VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.
Läs merKvalitetsarbete för förskolan Förskolan Björkbacken period 2 (okt-dec), läsåret
Kvalitetsarbete för förskolan Förskolan Björkbacken period 2 (okt-dec), läsåret 2014-2015 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå
Läs merStockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor
Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor stockholm.se December 2014 3 (6) Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända
Läs merBeslut för grundsärskola och gymnasiesärskola
Skolinspektionen 2014-02-28 Ikasus AB susarme.siden@frosunda.se Rektorn vid Ikasus friskola birgitta.krantz@frosunda.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i Ikasus friskola i Vallentuna
Läs merArbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området
Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen
Läs merKvalitetsarbete för Vikmanshyttans skola period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014.
Kvalitetsarbete för Vikmanshyttans skola period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Läs merBeslut för gymnasieskola
Skolinspektionen Beslut 2013-11-11 Vettergymnasiet Jönköping Rektorn vid Vettergymnasiet Jönköping Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Vettergymnasiet Jönköping i Jönköpings kommun Skolinspektionen,
Läs merUppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun
Global Bridge i Sverige AB Rålambsvägen 22 112 59 Stockholm 1 (9) Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun Beslut
Läs mer4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem
4 AUGUSTI 2014 Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Örsundsbroskolan ligger c:a två mil
Läs merKvalitetsarbete för fritidshemmet Hjortonmyren period 3 (jan-mars), läsåret 2013-2014.
Kvalitetsarbete för fritidshemmet Hjortonmyren period 3 (jan-mars), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå
Läs merNyboda skola. Barn- och utbildningsnämnden Enhetsplan 2013
Nyboda skola Barn- och utbildningsnämnden Enhetsplan 2013 Verksamhetsbeskrivning Nyboda är en nybyggd skola i de centrala delarna av Tyresö. Skolan startade i augusti 2012. All personal är nyrekryterad
Läs merDokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor
1 (15) Utbildningsförvaltningen 2015-06-08 Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor Innehåll Inledning... 1 Vision... 2 Uppdrag och mål... 2 Pedagogiskt ledarskap... 2 Hur
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Gymnasieförordning; utfärdad den 22 december 2010. SFS 2010:2039 Utkom från trycket den 5 januari 2011 Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Inledande bestämmelser Förordningens
Läs merRegelbunden tillsyn i de fristående gymnasieskolorna Kitas Gymnasium Samhäll/Affär, Frisör och Natur/Teknik i Göteborgs kommun
Regelbunden tillsyn i de fristående gymnasieskolorna Kitas Gymnasium Samhäll/Affär, Frisör och Natur/Teknik i Göteborgs kommun Beslut och rapport Rapport regelbunden tillsyn Dnr 44-2009:2290 Beslut Active
Läs merUtbildning för hållbar utveckling
Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.
Läs merBeslut för gymnasiesärskola
Skolinspektionen Dnr 44-2015:4261 Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar Org.nr. 742000-2045 Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i LinMaskolan belägen i Höörs kommun
Läs merTillsynsbeslut för gymnasieskolan
Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se
Läs merKvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret
Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå
Läs merGenomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun
Beslut Sveaskolan AB Ringugnsgatan 1 216 16 Limhamn 2009-08-28 1 (4) Dnr 44-2009:569 Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun Skolinspektionen har genomfört
Läs merMunkfors kommun Skolplan 2005 2007
Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna
Läs merMall för kvalitétsrapport: Lärcentrum
Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum Rektor. Nämnd: Bildningsnämnden Senast reviderat: 2015-12-14 2 1. Beskrivning av verksamheten En kort presentation av skolan, t.ex. text från Om skolan på er hemsida.
Läs merLokal arbetsplan för Samilsdalskolan åk 7-9
Lokal arbetsplan för Samilsdalskolan åk 7-9 Inledning Vid Sammilsdalskolan åk 7-9 går ca 275 elever. Skolan har en idrott- och hälsaprofil som bland annat återspeglas i elevernas schema och timplan. I
Läs mer2014-01-08. Tre förslag för stärkt grundskola
2014-01-08 Tre förslag för stärkt grundskola Regeringen stärker grundskolan: Tioårig grundskola, förlängd skolplikt och obligatorisk sommarskola En skola som rustar barn och unga med kunskaper ger alla
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Dokumentation Överkalix gymnasieskola/komvux
Överkalix kommun Skolförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Dokumentation Överkalix gymnasieskola/komvux Fastställt 2014-09-30 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 METOD... 3 Metod gymnasieskolan...
Läs merKvalitetsarbete för Västerby skola period 2 (okt dec), läsåret
Kvalitetsarbete för Västerby skola period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Läs merDatum 2015-12-21. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn.
Brogårdsgymnasiet Datum 2015-12-21 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn. Likabehandlingsplanen beskriver hur Brogårdsgymnasiet säkerställer att ingen
Läs merUtredning om Praktisk yrkeskompetens framtid
PM Tyresö kommun 2011-04-14 Utvecklingsförvaltningen 1 (13) Judit Kisvari Diarienummer 2010/GAN0034 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid Förslag till beslut
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN FÖR
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR Högsby kommuns förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grund och gymnasieskola samt kommunal vuxenutbildning. NY LAG Från 2006-04-01 gäller lagen om förbud mot diskriminering och annan
Läs merVerksamhetsberättelse
Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2014/2015 Verksamhetsberättelse 2 (13) Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun... 3 2 Verksamheten... 4 3 Förutsättningar för
Läs merUtbildningsavdelningens riktlinjer för mottagande av nyanlända elever
2016-02-26 1 (10) Kommunförvaltningen Handlingsplan UN 2016/4 Ansvarig Ester Alavei Upprättad av Ester Alavei Upprättad den 2016-01-03 Reviderad den Utbildningsavdelningens riktlinjer för mottagande av
Läs merGenomförd regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan JENSEN gymnasium i Malmö
Beslut JENSEN education college AB Box 111 24 100 61 Stockholm 17 augusti 2009 1 (3) Dnr 44-2008:703 Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan JENSEN gymnasium i Malmö Skolinspektionen
Läs merKvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105.
Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
Läs merKvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret
Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå
Läs merKvalitetsredovisning för Björkhagsskolan i Hofors
1 HOFORS KOMMUN Björkhagsskolan 2003-04-15 Kvalitetsredovisning för Björkhagsskolan i Hofors 1. Inledning En stor del av vår verksamhet regleras av statliga styrdokument i form av lagar och förordningar,
Läs merLOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö
LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö GRUNDSKOLA: 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva hur vi tar
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Så här arbetar barn- och utbildningsförvaltningen i Falkenbergs kommun med systematiskt kvalitetsarbete på olika nivåer Mars 2012 1 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 En
Läs merÄlvdalens Utbildningscentrum. Systematiskt kvalitetsarbete uppföljning och plan för utveckling. Läsåret 11/12
Älvdalens Utbildningscentrum Systematiskt kvalitetsarbete uppföljning och plan för utveckling Läsåret 11/12 Innehåll 1. Bakgrund... 3 1.2 Former för samråd... 3 2. Resultat och måluppfyllelse inom gymnasieskolan...
Läs merVerksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan
Rinkebyskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (12) 2015-02-09 Handläggare Carina Rennermalm Telefon: Till Rinkebyskolan Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan Förslag till beslut Rinkebyskolan 16305 Spånga
Läs merUTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN ENHETEN FÖR INSPEKTI ON GYMNASIEINSPEKTÖR ULLA CARLSSON ZACKRI SSON SID 1 (15) 2008-03-21 ENHETSCHEF JUKKA KUUSISTO Rapport från inspektion av Gymnasieskolan
Läs merRektors möjligheter att delegera och skolors organisation
1 (11) Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om rektors möjlighet att delegera och skolors organisation, i samband med myndighetens
Läs merResultatprofil. Läsåret 2014-2015. Alsike skola
Resultatprofil Läsåret 2014-2015 Alsike skola Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 2 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation... 3 2. Kontinuitet av elever...
Läs merSammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utbildning är en av de viktigaste sakerna för ungdomars framtid. Ungdomar som saknar gymnasieutbildning riskerar att bli arbetslösa och få det svårt på många andra sätt.
Läs merBeslut för Vårgårda kommun
Beslut Vårgårda kommun kommunen@vargarda.se Beslut för Vårgårda kommun efter tillsyn av utbildningen i Vårgårda kommun Beslut Tillsyn av utbildningen i Vårgårda kommun har genomfört tillsyn av Vårgårda
Läs merRapport om läget i Stockholms skolor
Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk
Läs merUtbildningsinspektion i Älvsbyns gymnasium
Utbildningsinspektion i Älvsbyns kommun Älvsbyns gymnasium 53-2006: 1551 Utbildningsinspektion i Älvsbyns gymnasium Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande bedömning...2
Läs merUtbildningsinspektion i Landvetterskolan
Utbildningsinspektion i Härryda kommun Landvetterskolan Dnr 53-2006:3403 Utbildningsinspektion i Landvetterskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE. PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE 2013/2014 PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP Plan mot diskriminering och kränkande behandling Wijkmanska gymnasiet 1 Innehåll Plan mot diskriminering
Läs mer- Det systematiska kvalitetsarbetet enligt kommande skollag och reviderade ( nya ) läroplaner.
Systematiskt kvalitetsarbete i en reformerad skola Några perspektiv på: - Det systematiska kvalitetsarbetet enligt kommande skollag och reviderade ( nya ) läroplaner. - Sambandet mellan det lokala kvalitetsarbetet
Läs merBeslut för gymnasieskola
Beslut 2013-04-24 Praktiska Sverige AB Rektorn vid Luleå Praktiska Gymnasium Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Luleå Praktiska Gymnasium i Luleå kommun Skolinspektionen,
Läs merHandlingsplan 2013 Vuxenutbildningen
Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Verksamhetsområde Denna handlingsplan
Läs merSamverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel Här presenteras ett fiktivt exempel med syfte att inspirera till samverkan inom gymnasieskolan med studie-
Läs merNorrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014
Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2014-02-20 Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Skolan består av 2 arbetslag F-3, 4-6. Vi är uppdelade i två byggnader
Läs merKvalitetsuppföljning Lärande och stöd 2013
Kvalitetsuppföljning Lärande och stöd 2013 Gymnasieskola Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 3 Verksamhetens förutsättningar... 4 Organisation... 4 Ekonomi och nyckeltal... 5 Lokaler... 6 Personal...
Läs merPlan för systematiskt kvalitetsarbete
STORUMANS KOMMUNS SKOLOR OCH FÖRSKOLOR Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden Läsåret 2013/14 Enligt 4 kap. 3-8 skollagen ska varje huvudman och varje förskole-
Läs merBeslut. På Skolverkets vägnar. Björn Persson Enhetschef Cecilia Hanö Undervisningsråd
Beslut Styrelsen för Ljud&Bildskolan i Halmstad Box 4061 300 04 Halmstad 1 (1) Genomförd inspektion av utbildningen vid den fristående gymnasieskolan Ljud & Bildskolan i Halmstads kommun Skolverket har
Läs mer