Verksamhetsberättelse

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2014/2015

2 Verksamhetsberättelse 2 (13) Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun Verksamheten Förutsättningar för måluppfyllelse Ekonomiska förutsättningar Personella förutsättningar Organisatoriska förutsättningar Övriga förutsättningar Prioriterade läroplansmål och aktiviteter Normer och värden Respekterar andra människors egenvärde och integritet Barns/elevers ansvar och inflytande Inflytande och delaktighet Rektors/förskolechefs ansvar Att undervisningen, elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen utformas så att elever som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får detta Kunskaper Stödjande arbete Betyg och måluppfyllelse Kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling Övriga läroplansområden Resultat av mått Samlad bedömning och analys av resultat av mått Kommande prioriterade läroplansmål Aktiviteter till nämndens prioriterade läroplansmål Gymnasieskola Enhetens egna prioriterade läroplansmål Sammanfattning... 13

3 Verksamhetsberättelse 3 (13) 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Kravet innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Uddevalla kommun har en särskild styrmodell för skolans systematiska kvalitetsarbete som utgår från Skolverkets kvalitetshjul (Planera, Genomföra, Följa upp och Analysera). I verksamhetsberättelsen ligger fokus på analysen som sedan ligger till grund för planeringen av det nya läsårets prioriterade mål och aktiviteter. Kvalitetshjulet ska snurra på alla nivåer i syfte att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Alla förskolechefer, rektorer och Barn- och utbildningsnämnden (huvudmannen) ska dokumentera kvalitetsarbetet i Stratsys IT-verktyg för skolans systematiska kvalitetsarbete. Syftet är att skapa former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för kvalitetsarbetet och som ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom den kommunala verksamheten.

4 Verksamhetsberättelse 4 (13) 2 Verksamheten är ett yrkesförberedande program som syftar till att eleverna ska bli väl förberedda för arbete inom pedagogisk-, social- eller fritid-sektorn. Programmet ger inom de poängen den allmänna behörigheten till högskolestudier om eleven önskar det. Namnet till trots syftar programmet till att ge kunskaper om människans utveckling och levnadsförutsättningar genom hela livet. Programmets pedagogiska inriktning ger en god grund till de elever som vill fortsätta studera t ex till lärare för de lägre åldrarna eller arbeta som barnskötare. Den sociala inriktningen ger en god grund för att arbeta med människor i behov av stöd eller för vidare studier inom det sociala området. Båda inriktningarna kan vara en god grund för volontärarbete. Inriktningen Fritid och hälsa ger eleverna en god grund för att t ex studera till Idrottslärare och den gör dem till exempel förberedda för arbeten på gym.anläggningar. Barn-och fritidsprogrammet på Agneberg ger eleverna chans att delta i UF (Ung företagsamhet), få god insikt i hur samhället fungerar, och det ger eleverna ett bra utbud av APL-platser. Vi vill också att eleverna ska få insikt i samhällslivet och utvecklas till demokratiska medborgare. En liten men lärorik del av detta har varit att eleverna i årskurs tre under läsåret besökte riksdagen. Samtliga årskurser har deltagit i projektet "Varje människa kan göra skillnad", som drevs av Raoul Wallenberg Academy och Friends, populärt kallat "Kuben". Syftet med projektet var att eleverna skulle få kunskap om de mänskliga rättigheterna, medmänsklighet och civilkurage. För elever på inriktningen Fritid och hälsa har vi under många år haft en veckas vinterutbildning i norska fjällen eftersom det är snösäkert där under lågsäsong. Genom att utnyttja lågsäsongen kan vi göra detta på ett kostnadseffektivt sätt. Detta läsår deltog hela åk två i vinterutbildningen. Det var ett utmärkt sätt för elever på alla tre inriktningarna att träna sig i att leda olika aktiviteter och uppleva en annan miljö. Kanske dessutom väcka intresse för hälsosamma fritidsaktiviteter.

5 Verksamhetsberättelse 5 (13) 3 Förutsättningar för måluppfyllelse 3.1 Ekonomiska förutsättningar BF:s budget 2014 omfattade kronor och resultatet blev kronor. BF ingår i rektorsområde BF, EK, HA. Rektorsområdets hela budget omfattade kronor, resultatet för 2014 slutade på kronor plus, men BF och HA hade minusresultat medan EK hade ett positivt resultat som gjorde att rektorsområdet totalt nådde ett positivt resultat. Vilket betyder att rektorsområdet var i ekonomisk balans. De program (BF och HA) som tappat elevunderlag under ett antal år har nu en personalbemanning som är i stort sett rätt. Medan EK kommer att behöva utöka personalorganisationen till kommande läsår, eftersom de istället har haft en positiv tillströmning av elever. BF tog in en större åk ett höstterminen 2014 än hösten 2013, men har fortfarande endast en klass per årskurs. För att möjliggöra att driva alla tre inriktningarna görs de samläsningar mellan inriktningarna som är möjliga. 3.2 Personella förutsättningar Under läsåret har fem lärare arbetet heltid på BF, utöver dem har fyra lärare arbetet delvis på BF. Samtliga lärare har behörighet för sina ämnen och alla utom tre yrkeslärare har också lärarlegitimation. Det finns inte krav på att yrkeslärare ska ha lärarlegitimation, men trots detta så söker även två av de tre lärarlegitimation nu, men handläggningstiderna är tyvärr lång. 3.3 Organisatoriska förutsättningar BF har sedan gymnasiereformen genomfördes minskat i storlek, men har nu vänt den negativa trenden. Vi kan till och med se en svag men lovande uppgång i söktryck. Hösten 2014 tog vi in en klass i åk ett och har nu en klass per årskurs. Vi har trots ett relativt lågt elevantal valt att ha alla tre nationella inriktningar från och med årskurs två. Detta möjliggörs genom att vi gör samläsningar mellan två till tre inriktningar då det är möjligt. Det visar sig också att detta att vi har tre inriktningar gör att elever sökt sig till Uddevalla gymnasieskola, vilket ju är positivt för programmets möjlighet att attrahera ännu fler elever. 3.4 Övriga förutsättningar BF har valt att till stor del använda sig av "hemklassrum" för klasserna, vilket bidrar till känslan av en liten enhet i en stor. Klassrummen behöver ständig uppfräschning, stolar och bord, mörkläggningsgardiner och projektorer behöver bytas ut när de slits. Kursen Skapande verksamhet behöver ett klassrum med t ex vatten och avlopp och salen behöver också vara något större än flertalet. Detta får vi genom att samnyttjar ett klassrum med SA. Eleverna avvänder PC som de lånar under sina tre studieår, men dessa kan inte helt ersätta läroböcker. De senaste åren har vi införskaffat läroböcker anpassade till de nya ämnesplanerna. Vi gör studiebesök och vi bjuder in gäster från elevernas kommande

6 Verksamhetsberättelse 6 (13) arbetsfält. Inom kursens ram gör lärarna anpassningar för att eleverna ska få chans att nå godkänt betyg och räcker inte det så har vi studiepass inom programmets ram. Utöver det finns också en studieverkstad, hos oss på Agneberg döpt till Rondellen. Där kan elever som har större behov av anpassning få det av behöriga lärare.

7 Verksamhetsberättelse 7 (13) 4 Prioriterade läroplansmål och aktiviteter 4.1 Normer och värden Respekterar andra människors egenvärde och integritet. På BF berör flertalet kurser, både de gymnasiegemensamma och programkurserna, områden som belyser respekten för andra människors egenvärde och integritet. Under läsåret gjordes ett temaarbete inom "Kubenprojektet" som drivs av Raoul Wallenberg Academy och Friends. Projektet hette "Varje människa kan göra skillnad". Hela skolan (Agneberg) deltog i detta projekt på olika sätt. Det kallades allmänt för Kubenprojektet därför att vi fick en kub (konteiner) som stod på skolgården under en stor del av läsåret. Den fylldes sedan med arbeten som eleverna gjort och blev på så sätt en utställningslokal för elevernas arbeten. Syftet med projektet var att eleverna skulle få kunskap om de mänskliga rättigheterna, medmänsklighet och civilkurage. Genom projektet arbetade eleverna med de mänskliga rättigheterna. Artikel nummer tre "Rätten till ett tryggt liv" har varit grunden för arbetet. Kuben stod under sommarmånaderna utanför Bohusläns muséum och flyttades i augusti till Kungsträdgården i Stockholm. Resultatet av arbetet har varit att eleverna fått fördjupade kunskaper om de mänskliga rättigheterna och människors olika förutsättningar. Eleverna hade också möjlighet att arbeta utifrån sina egna förutsättningar och arbetet styrdes till stor del utifrån elevernas önskemål. På BF arbetar man ofta (årligen) med de mänskliga rättigheterna på olika sätt eftersom det finns så stor bärighet för det i eleverna programkurser. Effekterna av ett så dant arbetssätt är inte lätt mätbara, men eleverna får fördjupade kunskaper och de lär sig också att enskilda delar hänger ihop i en helhet som berör respekten för andra människors egenvärde och integritet. 4.2 Barns/elevers ansvar och inflytande Inflytande och delaktighet Vi valde att arbeta med detta mål därför att eleverna inte upplevde att de hade det inflytandet och kände den delaktigheten i sina studier som de önskade. Vi upplevde att vi fick "dubbla budskap", när man som lärare prestenterar kursens innehåll, mål, betygskriterier, olika typer av arbetsformer och redovisningsformer har eleverna till ganska liten grad framfört åsikter om det. I flertalet kursutvärderingar har man till och med sagt sig vara nöjda. Detta läsår har lärarna vinnlagt sig om att vara tydliga och in lyssnande, utslaget på våra kursutvärderingar som görs av undervisande lärare pekar på att eleverna till stor del är nöjda. Måluppfyllelse i kurser och resultat för eleverna är goda. Möjligen är det så att eleverna önskar större inflytande och delaktighet i andra frågor i

8 Verksamhetsberättelse 8 (13) skolan. Vi har formella vägar för detta klassråd, elevernas programråd och Hussamverkansgrupp, skyddsrond där eleverna inbjuds, men ganska få deltar. BF eleverna är förhållandevis aktiva i dessa forum. Kan det vara så att man tycker att frågor som tas upp i t ex Hussamverkansgrupp och elevernas programråd inte tillmäts den tyngd de önskar. Skolmaten är en återkommande fråga i de sammanhangen och alla önskade förändringar går inte att genomföra. Man påtalar också dålig ventilation i vissa klassrum och vid vissa tider, detta är också frågor som ligger i spektrumet svårlöst. Vi får fråga eleverna vad de saknar i inflytande och delaktighet och se på vilket sätt vi kan komma dem till mötes. 4.3 Rektors/förskolechefs ansvar Att undervisningen, elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen utformas så att elever som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får detta. Aktiviteter Plan för studie- och yrkesvägledning tas fram för varje program Kommentar Under året har vi arbetet fram Plan för studie och yrkesvägledning och har nu en första plan för rektorsområdet. Under kommande läsår kommer vi att arbeta vidare med den för att göra preciseringar programvis. 4.4 Kunskaper Stödjande arbete Aktiviteter Studiepass Kommentar Eleverna erbjöds stöd inom programmets studiepass under läsåret detta har visat sig bli en bidragande orsak till att måluppfyllelsen höjdes för eleverna. I studiepassen har eleverna kunnat få stöd i bland annat karaktärsämnen på BF och samhällskunskap. Elever med behov av särskilt stöd har också haft tillgång till stöd i skolans studieverkstad både genom att där fått hjälp med att strukturera sitt arbete och direkt stöd i vissa kurser t ex engelska och matematik Betyg och måluppfyllelse Aktiviteter Studiepass Kommentar Eleverna har utnyttjat möjligheten att gå på studiepass, dels har eleverna själv valt att komma till dem, dels har lärarna och/eller rektor uppmanat dem att nyttja studiepassen då vi av olika anledningar sett att det skulle vara en fördel för eleverna att göra det.

9 Verksamhetsberättelse 9 (13) Kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling. Vi har inte specifikt arbetat med temat Hållbar utveckling under läsåret. Men det kommer in som en naturlig del i vissa kurser t ex i de två Naturkunskapskurserna som alla elever läser. Man berör också området hållbar utveckling Samhällskunskap och Människors miljöer. Däremot planerar vi en temadag under kommande läsår 2015/2016 för våra tre årskurser med innehållet Hållbar utveckling som ska belysas ur olika synvinklar. Aktiviteter Kommentar Miljöarbete- Hållbar utveckling

10 Verksamhetsberättelse 10 (13) 5 Övriga läroplansområden BF inriktar mycket av sitt arbete på att göra eleverna förberedda för ett liv där de som vuxna, både privat och i yrkeslivet, kommer att respekterar människors värde och integritet. Vi informerar i årskurs ett om olika utbildningsval inom programmet bland annat genom att vi har en halv temadag om våra inriktningar och andra val inför till högre årskurs. Eleverna ska ju välja både inriktning, programfördjupning och individuella val. För att de ska kunna göra bra val samverkar karaktärsämneslärarna och studie-och yrkesvägledaren (syv). Under halvdagen får de information om och kan ställa frågor vad olika val kan leda till. I årskurs tre informerar syv om vidare studier och syv ger eleverna individuella samtal om de önskar i alla årskurser. Under hela utbildningen vävs teori och praktik ihop, dels på arbetsplatsförlagt lärande (APL) men också i skolan. I skolan leder eleverna varandra i olika mindre projekt och får då planera, genomföra och utvärdera och ibland använda en reserv plan för att lösa uppgiften.

11 Verksamhetsberättelse 11 (13) 6 Resultat av mått Mått Resultat flicka 2014/2015 Resultat pojke 2014/2015 Resultat totalt 2014/2015 Resultat totalt 2013/2014 Resultat totalt 2012/2013 Andel (%) elever som upplever att lärarna tar hänsyn/lyssnar till elevernas åsikter Antal avhopp 1 1 Andel (%) elever med gymnasieexamen inom fyra år Genomsnittligt betygspoäng gymnasieskola Andel (%) elever med minst E i alla ämnen gymnasieskola Samlad bedömning och analys av resultat av mått Vi ser att en stor del av eleverna inte upplever att lärarna tar hänsyn till/ lyssnar på elevernas åsikter. Vår upplevelse av detta skiljer sig från redovisat resultat. Detta måste vi ta till oss och vi måste arbeta med att höja andelen elever som upplever att lärarna tar hänsyn till och lyssnar på dem. Antalet avhopp från programmet har varit lågt under läsåret och motsvarar knappt 2%. Vi har tagit emot två elever som sökt sig till oss i högre årskurs. Siffrorna för andelen elever som nått gymnasieexamen inom 4 år kan behöva förklaras. I ovan nämnda ingår de elever som avslutade gymnasiet i juni 2015 efter tre års studier och de som det läsåret läste ett fjärde läsår plus de som läsåret 2015/2016 läser sitt fjärde läsår. Av de 22 elever som lämnad BF efter tre år i juni 2015 tog 18 gymnasieexamen, det vill säga 82 % av eleverna i avgångsklassen. Året innan var det 47 % av avgångseleverna som tog gymnasieexamen. Under läsåret hade vi fyra elever som läste ett fjärde läsår under 2014/2015 av dem avslutade tre studierna med gymnasieexamen. Hösten 2016 har vi fyra elever som går ett fjärde läsår dessa ingår också i sammanställningen vilket drar ner resultatet då dessa fortfarande studerar. Det genomsnittliga betyget för eleverna på BF har höjts från 11,3 i fjol till 12,0 i juni Det kan ses som ett resultat av det stöd vi ger eleverna genom studiepass, studieverkstad och anpassningar inom ordinarie undervisning.

12 Verksamhetsberättelse 12 (13) 7 Kommande prioriterade läroplansmål 7.1 Aktiviteter till nämndens prioriterade läroplansmål Gymnasieskola Nämndens prioriterade läroplansmål för gymnasieskola 2015/2016 Respekterar andra människors egenvärde och integritet. Att undervisningen, elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen utformas så att elever som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får detta. Att eleverna får kunskaper om sex och samlevnad, konsument- och trafikfrågor samt riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger. Kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling. Enhetens aktiviteter för att uppnå målen Aktivitet 1: Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Aktivitet 2: Temadagar för elever inom områdena mänskliga rättigheter, främlingsfientlighet och demokrati Aktivitet 1: Utveckla skolhusens studieverkstäder; Aktivitet 2: Organisera undervisningen i svenska som andraspråk utifrån elevernas behov Aktivitet 1: Kompetensutveckling för all personal i frågor som rör läroplansmålet; Aktivitet 2: Temadagar för alla elever i frågor som läroplansmålet Hållbar utv. 7.2 Enhetens egna prioriterade läroplansmål Enhetens prioriterade läroplansmål för 2015/2016 Hållbar utveckling i ett vidare begrepp Enhetens aktiviteter för att uppnå målen En temadag om Hållbar utveckling samt infärgning i pågående kurser

13 Verksamhetsberättelse 13 (13) 8 Sammanfattning Vi prioriterade tre områden inför läsåret 2014/2015 och har arbetat med dem under året. 1. Inflytande och delaktighet, där har lärarna skärskilt arbetet med att vara tydliga i kommunikationen med eleverna när man presenterat kursens innehåll, mål, betygskriterier, olika typer av arbetsformer och redovisningsformer. Eleverna har i ganska liten grad framfört åsikter om det innehåll och mål. De framför oftare åsikter om arbetsformer och redovisningsformer samt datum för det, än att de uttalar åsikter om tex innehållet. Det visar sig också i flertalet kursutvärderingar som lärarna har genomfört att eleverna är nöjda till och med mycket vara nöjda med det inflytande de har. Även Brukarundersökningen som genomfördes ht-14 visar på det, 67 % säger sig där vara nöjda eller mycket nöjda. Måluppfyllelse i kurser och resultat för eleverna är goda. Däremot visar samma Brukarundersökning att eleverna inte är särskilt nöjda med Rektor och lärare lyssnar till vad eleverna tycker. Då är det endast 33 % som säger att det stämmer bra eller mycket bra. I detta fall rör det sig troligen om frågor utan för klassrummet. Elever kan ha önskemål om schema som inte går att ändra, vi får många åsikter om mat och matsalsfrågor som heller inte går att tillmötes gå så långt som elever önskar, ventilation och inomhus temperatur är frågor som lyfts på hussamverkansgruppen som inte heller kunna lösts på ett tillfredställande sätt. Vi behöver arbeta vidare med att få eleverna att uppleva att rektor och lärare, samt övrig personal lyssnar till eleverna för att mötas på ett bättre sätt vad det gäller den frågan. 2. Stödjande arbete och 3 Betyg och måluppfyllelse två prioriterade områden som är avhängiga varandra. BF arbetar med stödjande verksamhet inom programmet på två sätt det första är naturligtvis med anpassningar inom kursens ram i klassrummet. Man når inte alltid hela vägen med det stödet så vi anordnar också studiepass i stort sett varje vecka som bemannas med programmets lärare. Utöver det kan våra elever få stöd i studieverkstan av behöriga lärare. I de fall en elev av någon anledning behöver göra större anpassningar gör vi det och det kan då bli fråga om ett fjärde läsår eller del av ett fjärde läsår. Då det behövs blir upplägget av det fjärde året sådant att eleven skrivs in i/arbetar i studieverkstan och får lärare som undervisar/ handleder eleven i de kurser som eleven gör under det fjärde läsåret. Vårt sätt att arbeta har gett högre måluppfyllelse och i många fall stärker vi elevens självkänsla. Inför nästa läsår kommer vi att arbeta på detta sätt med punkt 2 och 3 då det visat sig framgångsrikt. Vi kommer dessutom att utarbeta en gemensam mall för hur inlämningsuppgifter ska se ut, den kommer eleverna att få och det kommer att underlätta för dem vad gäller struktur. Vi kommer att i högre grad skriva in datum för prov, inlämningsuppgifter och viktiga aktiviteter i klassens kalender i Vklass. Inför nästa läsår har vi prioriterat Hållbar utveckling i ett vidare begrepp, socialt, ekologiskt och ekonomiskt. En temadag kommer att genomföras under läsåret och man kommer att låta kurser infärgas av begreppet hållbar utveckling. Vi ser att det är ett sätt att även få med mål som normer och värden, elevers ansvar och inflytande.