Verksamhetsberättelse

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2014/2015

2 Verksamhetsberättelse 2 (14) Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun Verksamheten Förutsättningar för måluppfyllelse Ekonomiska förutsättningar Personella förutsättningar Organisatoriska förutsättningar Övriga förutsättningar Prioriterade läroplansmål och aktiviteter Normer och värden Respekterar andra människors egenvärde och integritet Rektors/förskolechefs ansvar Att undervisningen, elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen utformas så att elever som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får detta Kunskaper Kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling Övriga läroplansområden Resultat av mått Samlad bedömning och analys av resultat av mått Kommande prioriterade läroplansmål Aktiviteter till nämndens prioriterade läroplansmål Gymnasieskola Enhetens egna prioriterade läroplansmål Sammanfattning... 13

3 Verksamhetsberättelse 3 (14) 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Kravet innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Uddevalla kommun har en särskild styrmodell för skolans systematiska kvalitetsarbete som utgår från Skolverkets kvalitetshjul (Planera, Genomföra, Följa upp och Analysera). I verksamhetsberättelsen ligger fokus på analysen som sedan ligger till grund för planeringen av det nya läsårets prioriterade mål och aktiviteter. Kvalitetshjulet ska snurra på alla nivåer i syfte att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Alla förskolechefer, rektorer och Barn- och utbildningsnämnden (huvudmannen) ska dokumentera kvalitetsarbetet i Stratsys IT-verktyg för skolans systematiska kvalitetsarbete. Syftet är att skapa former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för kvalitetsarbetet och som ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom den kommunala verksamheten.

4 Verksamhetsberättelse 4 (14) 2 Verksamheten - programmen som gått från växtvärk till befolkningsexplosion! IM har under de senaste åren växt kraftigt i elevantal. Ändringen sker inte bara mellan läsåren utan även under pågående läsår. Skillnaden kan vara elever i ökning under ett och samma läsår. För 6 år sedan var elevtalet ca 90 och vid slutet av vt14 knappt 300. Och ökningen fortsätter kraftigt enligt de prognoser vi har. är 5 till antalet: 1. preparandutbildning för att ge behörighet till elever som i år 9 inte nått behörighet till ett visst nationellt program. I huvudsak skall eleven nå behörighet på ett år. 2. programinriktat individuellt val för elever som saknar ett ämne för att bli behörig för ett visst program (får ej vara svenska/sva). Eleven läser på programmet men läser dessutom in det ämne som saknas under det första gymnasieåret. Detta program hanteras av de nationella programmens rektorer. 3. yrkesintroduktion för elever där APL eller praktik är en bättre lösning än Preparand. Förutom APL ingår även grundskoleämnen och i vissa fall även gymnasiekurser. Målet är att vara anställningsbar på arbetsmarknaden eller behörig till nationellt program 4. individuellt alternativ Helindividualiserat. Kan innehålla grundskoleämnen, praktik eller andra insatser. Målet är att eleven ska gå vidare till yrkesintroduktion, annan utbildning eller till arbetsmarknaden 5. språkintroduktion För att ge nyanlända ungdomar en utbildning med tyngdpunkt på svenska språket och andra ämnen för att gå vidare i gymnasieskolan eller annan utbildning Förutom att driva dessa program genomför vi också andra uppdrag: Vi bedriver Svenska som andraspråk på de nationella programmen I samarbete med Arbetsmarknadsavdelningen drivs NIKE där syftet är att med kreativt tänkande få eleven att åter hitta rutiner och mening i vardagen. NIKE är en slags icke-skola där målet är att få ungdomarna tillbaka till skolan. Studieverkstaden Blå för elever som är behöriga för nationella program men av särskilda skäl skrivs in på IM och för elever som går på nationella program men har behov av särskilda under en del av utbildningen. Modersmålsundervisning. Vi organiserar och genomför all modersmålsundervisning för hela Uddevalla gymnasieskola Kommmunala aktivitetsansvaret. I samarbete med Arbetsmarknadsavdelningen genomförs arbete för de som är mellan 16 och 20 år och som inte läser på nationella program eller har gymnasieexamen. Förutom eleverna på IM omfattar det ungdomar som valt att stå utanför gymnasiet. Vi arbetar för att (åter)få dessa i utbildning eller att få ett arbete. Vårt mål är att lägga ner oss själva. Tyvärr ser omvärlden och resultaten i grundskolan för Uddevalla och ett antal kranskommuner som tecknat avtal med oss ut som så att vi

5 Verksamhetsberättelse 5 (14) behövs mer än någonsin. Språkintroduktionen är den del som växer kraftigast. Till oss kommer inte bara elever som finns i Uddevalla utan även från kommuner runt om. Detta inkluderar också en stor mängd elever som har sin egentliga hemvist i en annan kommun men där den kommunen köpt plats på ett boende i vårt område. Preparandutbildningen är en svällande verksamhet där vi har en ökandeandel elever med psykisk ohälsa eller som valt bort gymnasiesärskolan. Det programinriktade individuella valet som drivs av de nationella programmen har också den ett ökande antal elever. Vi är mycket tacksamma för den insats de nationella programmen gör för att ge ungdomarna en så lätt väg in till en gymnasieutbildning som möjligt. Yrkesintroduktion och individuellt alternativ är program som är ganska små.

6 Verksamhetsberättelse 6 (14) 3 Förutsättningar för måluppfyllelse 3.1 Ekonomiska förutsättningar Ekonomiskt så ser det ut som att IM har överskott på pengar och därmed inte behöver så stora resurser. Detta är en chimär. Det ekonomiska utfallet beror på två saker med samma grundorsak. Grundorsaken är att IM växer enormt och främst är det Språkintroduktionen som växer. Detta har två konsekvenser som ger denna budgeteffekt. Dels så är en del av pengarna som finansierar IM ersättning från Migrationsverket och dessa pengar har en eftersläpning på 3 kvartal. Dels måste rekrytering av personal ske under hela året vilket gör att vi får eftersläpning på lönesidan vilket förklarar ekonomin. I ett läge där antalet elever inte växer kommer ekonomin att bli i balans eller kanske tom kräva ytterligare resurser. 3.2 Personella förutsättningar IM har under året haft ett behov av nyrekrytering. Tyvärr kan inte hela rekryteringen ske optimalt dvs vid terminsskiftena utan måste genomföras under hela året då nya elever tillkommer i en strid ström hela året. Detta skiljer IM från övriga program. Den tillsvidareanställd personalen har hög grad av behörighet för sitt uppdrag. De har också sin anställning i en verksamhet som kräver stort engagemang, stor lyhördhet för elevernas individuella behov, stor flexibilitet och stort mått empati och professionalism i mötet med människor som har misslyckanden i skolan och trauma på sin väg till IM. Under året har vi varit tvungna att täcka personalbehovet med visstidspersonal som har längre eller kortare pedagogisk utbildning. Vi har ett stort behov av elevhälsopersonal, främst på kurator och specialpedagog, där en enorm majoritet av våra elever har varit med om en svår resa till IM. Inom språkintro är det i första hand trauma avvåld, bomber, splittrade familjer, nära anhöriga som dött under flykt etc. I resterande IMprogram så är det en stor övervikt av elever med möjlighet att gå i särskolan, med diagnoser, med hemmasittarproblematik, med psykisk ohälsa eller med dåliga hemförhållanden kopplat till sitt eget misslyckande i grundskolan. En del av våra elever har inte rätt till sjukvård och BUP utan mycket sådant arbete faller på IMs personal. Vi uppfyller en hel del av statliga krav avseende behörighet och kompetens. Men vi brister i möjlighet att hjälpa eleverna med deras ickeundervisningsrelaterade problem. 3.3 Organisatoriska förutsättningar Organisationen har under året haft två svåra situationer att bemästra. 1. Rektor för IM avled mitt under läsåret vilket skapade en svår situation för personalen både känslomässigt och arbetsmässigt eftersom stor del av planering och annat fanns hos rektorn. Under våren dubblerade rektorn för GLU och

7 Verksamhetsberättelse 7 (14) gjorde en sett till förutsättningarna mycket god insats men trots allt så innebar våren en anspänning för organisationen. 2. Den kraftiga expansionen. IM har under de senaste åren gått från att vara familjen där alla i personalen kände alla kollegor och där personal och elever i stor utsträckning kände varandra till att gå till läget släktträffen där det bildas grupper som arbetar kring elevgrupper men där inte alla känner alla. Detta har lett till viss frustration och behov av att skapa en ny och annan organisation. Inflödet av elever och personal under året har också gjort att mycket tid har gått åt till att instruera och inlemma personal i grupperna. Under våren har tre personer engagerats för att skapa möjligheter organisatoriskt, en biträdande rektor på 50% och två samordnare på en liten del av sin tjänst. Trots svårigheterna har personalen gjort ett fantastiskt arbete med att få eleverna att komma till rätt grupp och få en för sin förmåga anpassad undervisning. 3.4 Övriga förutsättningar Den helt överskuggande begränsande faktorn för IMs verksamhet är lokalbristen. 1. Vi har brist på för oss anpassade undervisningslokaler. Bristen ligger i antalet rum och inte i rummens storlek. Tvärtom vi behöver få riktigt stora salar eftersom vi har få sådana grupper. I stället är vi i stort behov av rum för 8-14 elever. Utrustningen i de salar vi använder är i huvudsak god och kompletteras allt eftersom. 2. Vi har brist på plats för den växande personalen. Det är brist på plats både för undervisande personal som sitter i klassrum och för annan personal som borde ha egna rum för att kunna sköta sitt arbete på ett bra sätt. 3. Vi har brist på lokaler för Studieverkstaden. Många av eleverna där har en bakgrund med social fobi och tål inte att det finns många i rummet. Och just nu kan vi endast utnyttja några få rum för denna verksamhet. 4. Vi har brist på allmänna ytor för elever att umgås. Med så många elever i våra lokaler och så små ytor för dem att vara i under raster och håltimmar så blir det trångt i korridorerna. Det i sin tur ger upphov till konflikter och är ingen bra miljö. 5. Vi har brist på en reception. Många av våra besökare och elever har svårt att orientera sig och att förstå svensk information, de behöver i kanske ännu högre grad är andra skolhus att ha en reception som kan lösa en del praktiska frågor direkt och hänvisa elever och besökare till rätt plats i huset. Med den ökande mängd elever och trots att vi samutnyttjar lokaler med GLU så långt det är möjligt så måste det till mer lokaler. Inför hösten är planen lokaler i Sinclair och förhoppningsvis kommer dessa att räcka till för vår verksamhet undervisningsmässigt. De löser dock inte problemet med lokaler för personal,

8 Verksamhetsberättelse 8 (14) 4 Prioriterade läroplansmål och aktiviteter 4.1 Normer och värden Respekterar andra människors egenvärde och integritet. IM tillsammans med Samhällsprogrammet medverkat i projektet, Varje människa kan göra skillnad, som drivs av Raoul Wallenberg Academy och Friends. Syftet med projektet var att eleverna skulle få kunskap om de mänskliga rättigheterna, medmänsklighet och civilkurage. På Agneberg fanns under vårterminen 2015 en kub stående på skolgården, som fylldes med elevarbeten kring mänskliga rättigheter och artikel 3, rätten till ett tryggt liv. Vår del bestod i att våra Språkintroelever mötte Samhällselever för att diskutera likheter och skillnader, en plan för förbättrad integrering i skolan. Detta har föredragits för nämnden 4.2 Rektors/förskolechefs ansvar Att undervisningen, elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen utformas så att elever som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får detta. I själva koncepttanken för IM ligger att allt arbete utformas för elever som behöver stöd. Det är av det skälet eleverna går på IM. Därför kan vi slå fast att undervisningen bygger på denna tanke med relativt små grupper (även om de tvingas att bli större beroende på bemanning och lokaler), med individuellt anpassad studieplan, med individuellt anpassad undervisning, takt och material. Av detta skäl har få elever åtgärdsprogram. Dessa upprättas enbart för de elever där vi måste ta till särskilt stöd utifrån vår normala verksamhet. Elevhälsan är en viktig faktor om än underdimensionerad för att få verksamheten att gå ihop. Detta har beskrivits tidigare under 3.2 Vår konstruktion med elevkonsulenter visar på att vi tar ett helhetsgrepp för elever som i många stycken skulle behöva mer hjälp från samhällets sida men där inte dessa tar ett fullt ansvar. Det innebär att de har mycket kontakt med vårdnadshavare, gode män, arbetsplatser för praktik, hjälp med praktiska saker och kontakt med myndigheter. Så vi driver förutom undervisning en stor men lite dold social verksamhet. När det gäller studie- och yrkesvägledning så har ungdomskonsulenterna hand om detta. En av konsulenterna är utbildad studie- och yrkesvägledare som de andra ungdomskonsulenterna kan konsultera vid behov. För vår del gäller vägledningen i huvudsak yrkesutbildning riktad mot nationellt program eller Vuxenutbildning. Vi har också en idrottslärare som har uppdraget att få in våra språkintroduktionselever i samhället genom föreningslivet, både idrottsföreningar men även inom andra områden.

9 Verksamhetsberättelse 9 (14) Aktiviteter Kommentar Plan för studie- och yrkesvägledning tas fram för varje program 4.3 Kunskaper Kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling. Aktiviteter Kommentar MILJÖMÅL 1

10 Verksamhetsberättelse 10 (14) 5 Övriga läroplansområden

11 Verksamhetsberättelse 11 (14) 6 Resultat av mått 6.1 Samlad bedömning och analys av resultat av mått

12 Verksamhetsberättelse 12 (14) 7 Kommande prioriterade läroplansmål 7.1 Aktiviteter till nämndens prioriterade läroplansmål Gymnasieskola Nämndens prioriterade läroplansmål för gymnasieskola 2015/2016 Respekterar andra människors egenvärde och integritet. Att undervisningen, elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen utformas så att elever som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får detta. Att eleverna får kunskaper om sex och samlevnad, konsument- och trafikfrågor samt riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger. Kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling. Enhetens aktiviteter för att uppnå målen Aktivitet 1: Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Aktivitet 2: Temadagar för elever inom områdena mänskliga rättigheter, främlingsfientlighet och demokrati Aktivitet 1: Utveckla skolhusens studieverkstäder; Aktivitet 2: Organisera undervisningen i svenska som andraspråk utifrån elevernas behov Aktivitet 1: Kompetensutveckling för all personal i frågor som rör läroplansmålet; Aktivitet 2: Temadagar för alla elever i frågor som läroplansmålet Besluta miljömål för enheten Utbildning Allemansrätt/allemansskyldighet för nyanlända 7.2 Enhetens egna prioriterade läroplansmål Enhetens prioriterade läroplansmål för 2015/2016 som avslutat ett introduktionsprogram har en plan för och tillräckliga kunskaper för fortsatt utbildning eller uppnår en förberedelse för etablering på arbetsmarknaden. kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö Enhetens aktiviteter för att uppnå målen Plan för systematisk uppföljning av elevers resultat Plan för studie- och yrkesvägledning för Språkintroduktionen Multikulturella dagar med inslag från olika länder Arbetsmiljö: Utbildning i önskade beteenden ur arbetsmiljösynpunkt Studier: Att arbeta med elevernas värdegrund och inställning till sina studier och det egna personliga ansvaret.

13 Verksamhetsberättelse 13 (14) 8 Sammanfattning Arbetet under läsåret har varit turbulent. Det har inneburit att vi satsat på de kärnfunktioner vi haft och haft en låg nivå på kringverksamheter, aktiviteter och teman. Mycket energi har gått åt för att klara elevökningen och därtill följande arbete. Så de av nämnden prioriterade målen har legat lågt. Men inför kommande år så ser vi framåt! Nämndens mål arbetar vi på genom att: Respekterar andra människors egenvärde och integritet Vi går igenom nuvarande plan och genomför en kartläggning av platser och aktiviteter där eleverna känner sig otrygga och där kränkningar förekommer. Vi tar fram och genomför ett utbildningspaket för nyanlända om mänskliga rättigheter, om demokrati och om rättigheter/skyldigheter. Teman för nyanlända om skillnaden mellan regelsystem i Sverige och andra länder och hur de kan råka illa ut genom att inte veta vad våra regler säger. Teman om främlingsfientlighet och rasism och hur man agerar för att minska främlingsfientligheten Att undervisningen, elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen utformas så att elever som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får detta. Utveckla kartläggningen och inplaceringen av nyanlända elever utifrån sin förmåga i SvA och att öka mängden SvA för dessa elever. Att för de nationella programmen utveckla parallelläggningen i SvA med Sv och att utveckla lösningar för elever med SvA på nationella program som inte följer den normala studieplanen och att utveckla metoder för att fånga upp vilka som omfattas av SvA och vilka som behöver lösa om SvA-kurser på nationella program. Att hitta metoder för att få bättre koll på vilka elever som omfattas av möjligheten till och som vill ha modersmål. Att eleverna får kunskaper om sex och samlevnad, konsument- och trafikfrågor samt riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger. här inriktar vi vårt arbete i första hand mot droger eftersom det är ett område som vi tror kan ge stor effekt både för individen och samhället Kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling att ta fram en plan för hållbar utveckling lokalt på IM och en utbildning för nyanlända i allemansrätt och allemansskyldighet. De egna målen är Kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia. Multikulturella dagar för att visa att olikheter och likheter kan båfde förena och göra oss gemensamt starkare Att varje elev som avslutat ett introduktionsprogram har en plan för och tillräckliga kunskaper för fortsatt utbildning eller uppnår en förberedelse för etablering på arbetsmarknaden. Plan för regelbunden kontroll av studieplaner och resultat, Plan för studie- och yrkesvägledning av Språkintro. Tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat. För ankomstgruppens elever gå igenom vilka beteenden som är önskvärda på skolan för att arbetsmiljön skall kunna

14 Verksamhetsberättelse 14 (14) vara god, främst på rasttid. Att arbeta med elevernas värdegrund och inställning till sina studier och det egna personliga ansvaret.