TNA001 Matematisk grundkurs Övningsuppgifter

Relevanta dokument
Inledande matematisk analys (TATA79) Höstterminen 2016 Föreläsnings- och lekionsplan

TNA001- Matematisk grundkurs Tentamen Lösningsskiss

Förslag till övningsuppgifter FN = Forsling/Neymark, K = Kompendiet Vektorer, linjer och plan, ÖT = Övningstentamen

b 1 och har för olika värden på den reella konstanten a.

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

Om komplexa tal och funktioner

vara en T- periodisk funktion som är integrerbar på intervallet ges av formlerna

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

Uppföljning av diagnostiskt prov Repetition av kursmoment i TNA001-Matematisk grundkurs.

Tenta i MVE025/MVE295, Komplex (matematisk) analys, F2 och TM2/Kf2

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

Inledande matematisk analys. 1. Utred med bevis vilket eller vilka av följande påståenden är sana:

Uppgifter 3: Talföljder och induktionsbevis

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

101. och sista termen 1

Anmärkning: I några böcker använder man följande beteckning ]a,b[, [a,b[ och ]a,b] för (a,b), [a,b) och (a,b].

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

Vad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren?

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. använder vi oftast induktionsbevis.

APPROXIMATION AV SERIENS SUMMA MED EN DELSUMMA OCH EN INTEGRAL

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

Del A. x 0 (1 + x + x 2 /2 + x 3 /6) x x 2 (1 x 2 /2 + O(x 4 )) = x3 /6 + O(x 5 ) (x 3 /6) + O(x 4 )) = 1 + } = 1

Tentamen i Linjär Algebra, SF december, Del I. Kursexaminator: Sandra Di Rocco. Matematiska Institutionen KTH

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING VI. Föreläsning VI. Mikael P. Sundqvist

Kontrollskrivning 3 i SF1676, Differentialekvationer med tillämpningar. Tisdag kl 8:15-10

1 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Övning 3 - Kapitel 35

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 26, 9/2 2011: y + ay + by = h(x)

Tentamen SF1633, Differentialekvationer I, den 22 oktober 2018 kl

Svar till tentan

Matte C. Översikt. Funktioner. Derivatan. Användning av derivatan. Exponentialfunktionen. Logaritmiska funktioner. Geometriska summor

Kompletterande kurslitteratur om serier

Räkning med potensserier

Problem 2 löses endast om Du hade färre än 15 poäng på duggan som gavs arctanx sin x. x(1 cosx) lim. cost.

= x 1. Integration med avseende på x ger: x 4 z = ln x + C. Vi återsubstituerar: x 4 y 1 = ln x + C. Villkoret ger C = 1.

Bertrands postulat. Kjell Elfström

i de fall de existerar. Om gränsvärdet ifråga inte skulle existera, ange i så fall detta med motivering.

Introduktion till statistik för statsvetare

2. Konfidensintervall för skillnaden mellan två proportioner.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

S n = (b) Med hjälp av deluppgift (a) beräkna S n. 1 x < 2x 1? i i. och

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903, Fredag 14 september 2012, kl

FUNKTIONSLÄRA. Christian Gottlieb

TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN kl

. Mängden av alla möjliga tillstånd E k kallas tillståndsrummet.

Induktion LCB Rekursion och induktion; enkla fall. Ersätter Grimaldi 4.1

Arkitektur och teknik, Teknisk fysik, Teknisk matematik Antagningsprov MATEMATIK

1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x

5. Linjer och plan Linjer 48 5 LINJER OCH PLAN

Stången: Cylindern: G :

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Lösningar till tentamensskrivning i kompletteringskurs Linjär Algebra, SF1605, den 10 januari 2011,kl m(m + 1) =

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 4

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion.

EKVATIONER MED KOMPLEXA TAL A) Ekvationer som innehåller både ett obekant komplext tal z och dess konjugat z B) Binomiska ekvationer.

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Plan rörelse, kinematik och kinetik

Några saker att tänka på inför dugga 2

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Att repetera.

4. Uppgifter från gamla tentor (inte ett officiellt urval) 6

UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor

Komplexa tal: Begrepp och definitioner

som är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x)

SANNOLIKHETER. Exempel. ( Tärningskast) Vi har sex möjliga utfall 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Därför är utfallsrummet Ω = {1, 2, 3, 4, 5,6}.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 1-6, 29/10-8/11, = m n

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR. ) De Moivres formel ==================================================== 2 = 1

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I

3 Signaler och system i tidsplanet Övningar 3.1 Skissa följande signalers tidsförlopp i lämpligt tidsintervall

Datastrukturer och algoritmer

Lycka till! I(X i t) 1 om A 0 annars I(A) =

MA2047 Algebra och diskret matematik

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I

Föreläsning F3 Patrik Eriksson 2000

Övningshäfte 2: Komplexa tal

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 13 mars 08

Taylors formel används bl. a. vid i) numeriska beräkningar ii) optimering och iii) härledningar inom olika tekniska och matematiska områden.

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Tentamen i Flervariabelanalys F/TM, MVE035

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

Explorativ övning 7 KOMPLEXA TAL

Ekvationen (ekv1) kan beskriva vågutbredning, transversella svängningar i en sträng och andra fysikaliska förlopp.

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, betecknar temperaturen i punkten x vid tiden t.

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

(a) Skissa täthets-/frekvensfunktionen och fördelningsfunktionen för X. Glöm inte att ange värden på axlarna.

Fourierserien. fortsättning. Ortogonalitetsrelationerna och Parsevals formel. f HtL g HtL t, där T W ã 2 p, PARSEVALS FORMEL

A-del. (Endast svar krävs)

Funktionsteori Datorlaboration 1

Sannolikheten. met. A 3 = {2, 4, 6 }, 1 av 11

Tentamen i Statistik STG A01 (12 hp) 5 mars 2010, kl

Facit till Några extra uppgifter inför tentan Matematik Baskurs. x 2 x

29 Det enda heltalet n som satisfierar båda dessa villkor är n = 55. För detta värde på n får vi x = 5, y = 5.

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

Matematiska uppgifter

RESTARITMETIKER. Avsnitt 4. När man adderar eller multiplicerar två tal som t ex

Resultatet av kryssprodukten i exempel 2.9 ska vara följande: Det vill säga att lika med tecknet ska bytas mot ett plustecken.

Analys av algoritmer. Beräkningsbar/hanterbar. Stora Ordo. O(definition) Datastrukturer och algoritmer. Varför analysera algoritmer?

= 1 h) y 3 = 4(x 1) i) y = 17 j) x = 5. = 1 en ekvation för linjen genom a) (6, 0) och (0, 5) b) (9, 0) och (0, 5)

Transkript:

TNA00 Matematisk grudkurs Övigsuppgiter Iehåll: Uppgit Uppgit 8 Uppgit 9 6 Uppgit 7 5 Uppgit 55 60 Facit sid. 8-0 Summor, Biomialsatse, Iduktiosbevis Ivers uktio Logaritmer, Expoetialuktioer Trigoometri Komplexa tal Summor, Biomialsatse, Iduktiosbevis. De aritmetiska talöljde 5, 8,,,... är give. a) Hur måga av termera är midre ä 000? Beräka summa av de 0 örsta termera.. Vid ett rimärksjubileum diskuterade ma att ge ut e rimärksserie med 5 rimärke i valörera 0.50 kr, 0.90 kr,.0 kr,.70 kr o. s. v. Vad skulle e såda utgivig kosta e samlare, som brukar köpa 0 kompletta serier?. Bestäm summa av alla heltal rå och med 9 till och med 999 som slutar på 9.. Summa av de örsta termera i de aritmetiska serie, 0, 6,,... är lika med 80. Bestäm. 5. E geometrisk talöljd börjar med 5. Skriv de örsta yra termera i talöljde om kvote är: a) / c) - d) -/ 6. a) Tale x,,, y ileder e geometrisk talöljd. Bestäm x och y. Tale x,,, y ileder e geometrisk talöljd. Bestäm x och y. 7. I e geometrisk talöljd är a = 6 och a7 = 750. Bestäm talöljde och summa av de sju örsta termera. 8. År 990 var världskosumtioe av mieralolja Gt (gigato). De totala råoljereserve på jorde uppskattades då till Tt. När tar råolja slut om uttaget rå reserve a) ökar med % årlige miskar med % årlige 9. Beräka a) med hjälp av ormel ör e e geometrisk 8 6 6 8 56 5 0 08 summa. 00 ( k ). k

0. Bevisa med hjälp av iduktio att öljade ormler gäller ör alla ( ) a) (k ) k k k Z :. Bestäm t så att ormel (k k) ( t) k gäller med detta t-värde ör alla =,,,... gäller ör =. Visa seda att ormel. Visa med iduktiosbevis att 7 - är delbart med 5 ör alla =,,,.... Visa att ör alla.. Visa att k k ( )( 6 ) ör alla =,,,... 5. Visa att k ( k ) ( )( 6 ) ör alla =,,,... 6. Visa att k k k k 7. Skriv som e summa a) (x + y) (x - y) 8. Beräka öljade biomialkoeicieter 7 a) 5 9. Vilke av öljade båda biomialkoeicieter är störst? 0 6 a) 8 0 eller eller 7 0. Bestäm så att 7. Beräka koeiciete ör a) x i uttrycket (x - ) 5 x i uttrycket ( - x). Beräka de term som är oberoede av x i utvecklige 6 a) x x x x c) x x 0

Ivers uktio. Visa att uktioera är omvädbara och bestäm seda de iversa uktioe på orme y ( x ). Bestäm deiitiosmägd och värdemägd ör både och. a) ( x) x ( x) x c) ( x) x. Fuktioe har ivers g. Om vet ma att ( ), ( ) 0 och ( 0) 5. Bestäm a) g (0) (5) e) Atag att D g c) g () d) g() x. Vad blir g (x)? ) Vilket krav skall ställas på x ör att g x) x 5. Bestäm iverse till (? a) ( x) x, x ( x) x, x 0 6. Bestäm () om ( x) x x 7. a) Visa att uktioe ( x) x x, x har ivers och bestäm dea ivers på orme y ( ). Rita i samma koordiatsystem y (x) och y ( ). c) Age deiitiosmägd och värdemägd ör y ( ). 8. Betrakta uktioe ( x) x, x. a) Visa att har e ivers och bestäm dea ivers. Bestäm deiitios- och värdemägd till uktioe ( ). c) Har kurvora y (x) och y ( ) ågra gemesamma pukter? Bestäm i så all dessa och age deras koordiater på så ekel orm som möjligt.

Logaritmer, Expoetialuktioer 9. Lös ör reella x ekvatioe l(x + ) + l( x) = l + l x. 0. a) Lös olikhete l l x l x. Lös olikhete l l x l x.. Bestäm alla lösigar till ekvatioe l x + l( x) = l x.. Bestäm alla reella värde på x sådaa att uttrycket l( x) x är deiierat.. Låt ( x) e x. a) Har ivers? Bestäm i så all dea iklusive dess deiitiosmägd. Bestäm alla reella lösigar till ekvatioe x ( x) e.. Betrakta uktioe ( x) l( x ) l( x ). a) Bestäm :s deiitiosmägd, D Bestäm alla reella lösigar till ekvatioe ( x) l6. 5. Bestäm deiitiosmägde ör uktioe och udersök om har ivers uktio och bestäm i så all ett uttryck ör iverse om (x) =. 6. Bestäm deiitiosmägde samt (om möjligt) iverse till om (x) =.

Trigoometri 7. Bestäm de exakta värdea på återståede trigoometriska uktioer, då a) cos α = /5 och α ligger i örsta kvadrate. si α = 7/5 och α ligger i adra kvadrate. c) ta α = och α ligger i tredje kvadrate d) cot α = - 5/ och α ligger i järde kvadrate. 8. Bestäm exakta värde på si 5, cos 5, ta 5 och cot 5 Ledig 5 = 5-0. 9. Förekla öljade uttryck: a) si (60 + x) - si (60 - x) cos (0 - x) - cos (0 + x) c) cos (5 - x) - si (5 + x) d) ta (5 + x) + ta (5 - x) 0. Bevisa öljade trigoometriska ormler a) ta α cot α cos α si α cos α si α c) si α = si α cos α d) cos α = cos α si α. a) α är e vikel i adra kvadrate, si α = /5. Bestäm si α och cos α cos α = /. Bestäm cos α c) ta α = /5. Bestäm ta α d) α är e vikel i tredje kvadrate, ta α = /7. Bestäm si α och cos α.. Bevisa likhetera: si α a) ta α cosα ta α c) cosα ta α ta α si α ta α. Bestäm r > 0 och v ]- π, π ], så att a si x + b cos x = r si (x + v ) om a) a =, b = a = -, b = - c) a = -, b = d) a =, b = - e) a =, b = - ) a = -, b = -. Aväd ett av resultatet i öregåede uppgit ör att lösa ekvatioera a) si x - cos x = si x - cos x = i itervallet x [0, π [ 5. a) Lös ekvatioera i uppgit a me i itervallet ] - π, π ] Lös ekvatioe i uppgit b me i itervallet ] - π, π ] 6. Rita, med ehetscirkel som utgågspukt, e relevat igur som illustrerar lösigsmägde till ekvatioe a) si x a cos x a c) ta x a 5

7. Lös ekvatioe π a) si x si si x c) si x 0 d) 5 si x 8. Lös ekvatioe π a) cos x cos cos x c) cos x d) cos x 0 0 9. Lös ekvatioe π a) ta x ta ta x c) ta x 7 d) ta x (Ledig: Ekvatioe är ekvivalet med ta x ) 50. Bestäm samtliga lösigar till ekvatioe a) si x cos x π 6 c) cos 5x π om 0 x π π π 5. Lös ekvatioe geom att utyttja att cos v si v eller si v cos v. x π π a) cos x si x cos six, x π, π π c) si x cos x 5. Lös ekvatioe a) cos x si x c) cos x cos x 0 (Sätt t.ex. örst cos x t ) 5. Lös ekvatioe geom att bl.a. utyttja trigoometriska etta. 5 a) cos x si x si x cos x 5. Lös ekvatioe (Ledig: Utyttja t.ex. ormlera ör dubbla vikel samt trigoometriska etta.) a) cos x si x 0 si x si x cosx cos x six, x,0 c) d) si x cosx, x 0, π 6

Komplexa tal 55. a) Markera i det komplexa talplaet alla komplexa tal z som samtidigt uppyller de båda villkore 0 arg z π och z. Beräka + i. Age svaret på orme a + bi, a, b R. 56. Givet de två komplexa tale z = e och w = i. a) Bestäm produkte wz på orme a + bi. Bestäm arg(z w) 57. Givet det komplexa talet z = a) Bestäm z. beräka arg(z ). c) beräka (z + + i) på öreklad orm. 58. Beräka i. Age svaret på orme x iy, där x och y är reella tal. 59. Givet det komplexa talet z =. 00 p a) Beräka z och age svaret på orme x + iy, där x och y år skrivas på orme a, där a är ett reellt tal och p ett heltal. Välj v arg z så att v. Rita och markera i ett komplext talpla alla komplexa tal u ör vilka det samtidigt gäller att v arg u arg (0) och u. Figure skall ritas tydligt och med lämpliga hjälpmedel. 60. a) Åskådliggör i det komplexa talplaet de pukter ör vilka det gäller att Re z 0 och z. Förekla så lågt som möjligt ( + i) ( i). c) Visa att Re z = 0 om z =. 7

Svar till TNA00 Matematisk grudkurs - Övigsuppgiter. a) 670. 5 kr. 5000. = 5 eller = 8 5. a) 5, 08, 6, 5, 6,, 6 c) 5, - 08, 6, - d) 5, -8, 6, - 6. a) x =, y = 8 x = /, y = 9/ 7. k 786 ak = 6 5, s(7) = 5 8. a) Uder år 057 Aldrig 9. 65 a) 08 00. t = 7. a) x 8x y x y xy 6y x 6x y 96x y 56xy 56y 8. a) 5 55 9. a) båda är 0 0 respektive 060 0. edast = 0 (Ekvatioe har röttera 0, - och två komplexa rötter). a) - 80-55. a) 0 c) 05/. a) ( x) x, D R, V R V D x ( x), D V R, D V R c) ( x) x, D V R, D V R. a) 0 c) d) e) x ) x D g 5. a) ( x) x, x 0 ( x) x, x 6. 7. a) ( x) x y ( x) y (x) c) D V, V D,, 8

8. a) ( x) x c) Gemesam pukt: (, ) V D,, D V 0, 9. x 0. a) x, x,,. x. Alla x,. a) ( y) l( y ), D,. x l D, x. a) 5. D = [0, l [, (x) = l(x + ) l(x + ) 6. D = R, (x) = l, D =, 7. a) si α = /5, ta α = /, cot α = / cos α = - /5, ta α = - 7/, cot α = - /7 c) si α =, cos α =, cot α = 0 0 d) si α = - /, cos α = 5/, ta α = -/5 8. o 6 o 6 o o si 5, cos 5, ta5, cot 5 9. a) si x si x c) 0 d) - /cos x. a) si α = - /5, cos α = - 7/5-7/9 c) 5/8 d) si α = 7/5, cos α = /5. a) si x + cos x = si (x + π /) - si x - cos x = si (x - π /) c) - si x + cos x = si (x + π /) d) si x - cos x = si (x - π /) e) si x - cos x = si (x - π /6) ) - si x - cos x = si (x - π /). a) π / eller 7 π /6 π /6, 7 π /8, 5 π /6, 9 π /8, π / eller π /8 5. a) - 5 π /6 eller π / 7 π /8, - π /, -5 π /8, π /6, 7 π /8 eller 5 π /6 7. a) x π 5 π eller x π 5 π, Z π 6 π eller 5π 6 π, Z c) π, Z d) π π eller π π, Z 8. a) π 0 π, Z π 6 π, Z c) π π, Z d) π π, Z 9. a) π 7 π, Z π π, Z c) π 6 π, Z d) π π, Z π π 5π π 50. a) eller, Z 8 8 π 7π π 9π 7π π eller π, Z c),, 0 0 0 π π π 5. a) eller π 7, Z π 0, c) Alla reella x π π π π 5. a), Z π eller π, Z 9

c) π eller π π 5. π π a) π, π 6 eller 5π 6 π, Z π π 5. π a), Z π, Z c) 0,,, π π π π d),,, 55. a) Se igur 0 56. a) i 57. a) 58. 6 7 6 c) 56 59. a) 00 50 z 60. a) 0 0