Kvalitetsarbete för Stureskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015
Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen 2012. Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period 1 (juli-sept) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget Lokal arbetsplan Övergång och Intern kontroll Intern kontroll samverkan Normer och värden Skolan och omvärlden Elevernas ansvar och inflytande Fritids, skola och hem Kunskaper vt Miljöarbete Pedagogiskt ledarskap Bedömning och betyg Kunskaper ht Enkät: personal, nov - (ledarskap) Enkät: vårdnadshavare, feb - (samarbete, Enkät: elever, dec - (inflytande, ped. ledarskap, SKLfrågor) Kunskaper (statistik fr lärplattform) information) Enkät: elever, mars - (likabehandling) Kunskaper (statistik fr lärplattform) Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för skolans måluppfyllelse Nyckeltal - Skolverkets Efterfrågade mått Förskoleklass: Antal elever 51 Grundskolan, grundsärskolan: Antal elever 289 varav en i grundsärskola
Andel lärare (kvinnor/män) med ped. högskoleexamen 23 kvinnor/5 män. Övergång och samverkan Mål Hedemoras rutiner för överlämning mellan förskoleklass, fritidshem och skola följs. Alla elever med behov av särskilt stöd ges särskilt utrymme vid överlämning. Läroplansmål Förra årets åtgärd Information om överlämningsdagar måste fungera och det ska ske i ledningsgruppen. Rektor/förskolechef måste ansvara för att informationen fungerar och att det ges tid till detta. Rektor och arbetslagledaren på fritids försöker titta schematiskt om det finns möjlighet för tid efter skoldagen där fritids och klasslärare träffas. Process Överlämning från förskola till förskoleklass har fungerat enligt de riktlinjer som finns i brobyggedokumentet. Rektor på skolan kontaktades redan i januari för information kring några elever med vissa svårigheter. Klasserna gjordes med hjälp av specialpedagogen från förskolan. Blivande 6-åringar gjorde ett tvåtimmarsbesök där de fick träffa sina blivande lärare samt bekanta sig med omgivningen. Lärarna/pedagogerna besökte 5 olika förskolor där barnen gick. Överlämning från år 6 till år 7, högstadiet. Information har getts till högstadiets specialpedagoger och skolledare under VT, både lärare och elevhälsans personal var med från Stureskolan. I början av höstterminen har överlämningssamtal genomförts med mottagande mentorer, dock inte speciellt för elever med särskilda behov. Uppföljningsmöten har inte genomförts. Överlämning åk 3-4 skedde först tidigt på HT. Arbetslagledaren på fritids har kunnat ge den personalen som arbetar i skolan från år 1-3 möjlighet att planera med klassläraren vid ett tillfälle per vecka. Resultat För förskoleklassen kändes besöket i maj positivt för barn och personal. Överlämnande samtal med förskolorna var givande och skolans personal upplever att de fick mycket information. När det gäller överlämningen till högstadiet så har vi fått signaler om att behovet av särskilt stöd kring några elever inte har gått fram till berörda lärare. Överlämningen mellan år 3 och år 4 skedde för sent. Den gemensamma planeringstiden för fritids/skola har kunnat användas på ett bra sätt. I någon klass har det inte gått att genomföra med anledning av sjukfrånvaro på fritidssidan. Analys Besöket i maj fungerade bra för blivande 6-åringar. Pedagogerna tyckte att de fått en tydlig bild av barnens svårigheter och styrkor. Det som inte blev bra var när alla 6- åringar skulle ut från matsalen, det blev det kaos. Pedagogerna hade svårt att veta
vilket barn som tillhörde respektive klass eftersom de inte kände barnen innan och övriga elever på Stureskolan fanns där samtidigt. Överlämnandesamtalen kändes stressande eftersom pedagogerna skulle få ihop tider med flera olika förskolor. Det blev även stressigt med anledning av att de lärare som skulle ta emot blivande 6- åringar även hade treor som de skulle lämna, NP skulle rättas, klassrum städas ur mm. Antalet studiedagar efter skolans slut var för få för att hinna med allt som skulle genomföras. Information hade inte gått fram till blivande klasslärare för f-klassen att den fritidspersonal som skulle finnas med i förskoleklassen också skulle vara med på överlämningssamtalen samt att specialpedagogen för förskolan skulle delta på samtalen. Den information som Stureskolan ger verkar inte alltid gå fram till de lärare som behöver den på högstadiet. Att överlämning mellan år 3 och år 4 inte genomfördes i slutet på vårterminen beror förmodligen på tidsbrist. Lärarna som ska ta emot fyrorna har själv sexor som ska överlämnas till högstadiet. Lärarna som har treor ska själva ta emot blivande sexåringar. Det behövs 5 studiedagar efter skolans slut för att hinna med bra överlämningar. Åtgärd För att det inte ska uppstå kaos vid matsalen med blivande sexåringar bör de barnen bjudas in på två olika dagar dvs. ena klasen en dag och den andra nästa dag. Upprätta rutiner för överlämning åk 3-4. Skolan och omvärlden Mål Alla elever får underlag för att välja fortsatt utbildning, genom studiebesök, vägledning och arbetslivsorientering. Läroplansmål Förra årets åtgärd Bjuda in föräldrar och andra anhöriga att komma till skolan och berätta om sina yrken på föräldramöten eller i veckobreven. Årlig koll och revision av studiebesöksplanen Arbeta fram en grovplanering för temaarbeten i de olika årskurserna där också studiebesök planeras in. I arbetet med NTA-lådorna kan vi bli bättre på att koppla temat till olika yrken och om möjligt planera in passande studiebesök. Att fortsätta med studiebesök till Creator och Falu Gruva. Bli mer aktiva med att få föräldrar och andra anhöriga att komma till skolan och berätta om sina yrken. Förslagsvis under en speciell vecka så att det verkligen genomförs. Att genomföra studiebesöken i år 4 och 5 eftersom arbetsbördan i år 6 är hög. Process Föräldrar har bjudits in att berätta om sina yrken bl.a har vi haft besök av polisen, en murare, en ekonom, en arkeolog och en bagare. Alla klasser har besökt minst ett företag/förening. De företag/föreningar som vi har besökt är: Reningsverket,
Rådhuset, Järnvägen, Apoteket, Biblioteket, Återvinningsstationen, Ica, Framtidsmuseet, Gammelgården, Creator, Vasaköket, Munkbohemmet, Falu gruva. Under elevens dag har vi haft besök av Gymnastiksällskapet, innebandyföreningen samt använt oss av Vasahallens utbud. Vi har deltagit på teater- och musikföreställningar. Treorna har som vanligt åkt Husbyringen med guidning av Maria Oljans. Studiebesöksplanen har inte reviderats. Ingen gemensam planering av övriga teman med studiebesök finns. Analys Vi har inte varit tillräckligt aktiva med att bjuda in föräldrar att informera om sina yrken, vi kan bli bättre på det. Åtgärd En plan för studiebesök, filmer mm utgående från en inventering av vad vi redan gör och styrkortet Skola Arbetsliv. I arbetet med NTA-lådorna kan vi bli bättre på att koppla temat till olika yrken och om möjligt planera in passande studiebesök. Bli mer aktiva med att få föräldrar och andra anhöriga att komma till skolan och berätta om sina yrken. Förslagsvis under en speciell vecka så att det verkligen genomförs. Ta beslut om när, hur och vilka som ansvarar för att åtgärderna genomförs.