Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Grindskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritids 2016 P O S T A D R E SS F A K T U R A A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E L E F O N E - P O S T Norrtälje kommun, Grindskolan Norrtälje kommun Timotejgatan 4 Exp. 0176-714 02 grindenheten@norrtalje.se Box 803, 761 28 Norrtälje Ref.nr 60121001 761 61 Norrtälje Rektor 0176-714 15 sara.edstrom@norrtalje.se O R G A N I S A T I O N S N U M M E R Box 804 T E L E F A X W E B B 212000-0217 761 28 Norrtälje 0176-710 55 norrtalje.se/grind n o r r t a l j e. s e G R I N D S K O L A N

2 (28) Innehållsförteckning Inledning 3 Styrdokument 4 Skollagen (2010:800) 4 Diskrimineringslagen (2008:567) 4 Läroplanerna 4 Definitioner av diskriminering, trakasserier, kränkande handlingar 4 Diskriminering handlar om missgynnande 4 Kränkande behandling och trakasserier 5 Främjande arbete för likabehandling 5 Grindskolans övergripande trivselregler 6 Förebyggande arbete mot diskriminering, kränkande handlingar 6 Åtgärdsrutiner vid diskriminering, trakasserier, kränkningar 7 Steg 1 7 Steg 2 8 Steg 3 8 Kartläggning och resultat 2015 8 Resultat diskriminering, trakasserier, kränkningar 9 Uppföljning/utvärdering av förra årets mål 10 Mål och konkreta åtgärder utifrån kartläggningen 11 Behöver du prata med någon annan? 12 Trygghetsteamet 2015-2016 Grindskolan 12 Bilaga 1: Frågor/enkät 1-5 med Fritids 13 Bilaga 2: Frågor/enkät till åk 6-9 med Fritids för åk 6 20 Bilaga 3: Trivselregler för Grindskolan 27

3 (28) Inledning Vårt viktigaste mål är att alla elever och vuxna, i förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritids ska trivas och komma hit med glädje. Detta förutsätter en trygg miljö utan rädsla för övergrepp och kränkningar. Det är de vuxna som har ansvaret för att ingen blir illa behandlad, men det är bara tillsammans med barnen och ungdomarna som den goda miljön kan skapas, fri från kränkningar och övergrepp. En miljö som vilar på goda sociala relationer, trygghet och respekt för andra. Ingen ska behöva vara rädd på väg till/från eller i skolan. Alla har rätt till att känna gemenskap. Kränkande handlingar och människosyn hör samman. Vad är det egentligen som händer när vi möter en annan människa och reagerar på ett visst sätt? Vad ligger till grund för hur vi värderar och bedömer en människa vi möter? Att aktivt arbeta med barns och vuxnas självkänsla och relationer stärker den sociala medvetenheten. Tillsammans kan vi bli mer medvetna om våra värderingar och vilka konsekvenser vissa beteenden medför. Att arbeta med barn är förmodligen det mest ansvarsfulla som finns. Barnen ska växa upp och formas till självständiga och trygga individer. Den viktigaste grunden för ett barn läggs i samspelet med vårdnadshavarna men en stor del av barnets sociala fostran sker också i skolan och på fritiden. Vi vuxna på skolan är skyldiga att ta vårt vuxenansvar genom att: Vara gränssättare, normbildare och förebild för barnen. Ge tydliga signaler om att kränkande beteende, diskriminering eller mobbning aldrig accepteras. Vi reagerar alltid och griper in direkt när vi ser eller hör något oacceptabelt eller oönskat beteende. Varje individ möts av respekt och omtanke oavsett om det är barn eller vuxen. Ytterst ansvarig för detta arbete är rektor. 2015-11-23 Sara Edström Rektor

4 (28) Styrdokument Skollagen (2010:800) I kapitel 6 anges att alla som verkar i skolan har skyldighet att aktivt motverka alla former av kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier. Arbetet ska vara målinriktat och huvudmannen ansvarar för att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier. Diskrimineringslagen (2008:567) Ändring införd till och med Svensk författningssamling (SFS) 2014:959 Lagen anger att ett barn eller en elev inte får missgynnas genom särbehandling på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Läroplanerna Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 2011) och Läroplan för grundsärskolan 2011 säger angående förståelse och medmänsklighet, att skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell lägg ning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser (Lgr 2011, kap 1, s.7). Detta finns även att läsa i Skolförordningen (2006:1083). Definitioner av diskriminering, trakasserier och kränkande handlingar Diskriminering handlar om missgynnande Texten är tagen ur Skolverkets stödmaterial Nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling (2011). Diskriminering innebär att en elev missgynnas på grundval av någon av de sju lagstadgade diskrimineringsgrunderna: kön könsidentitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder Diskriminering förutsätter ett maktunderläge hos den som utsätts för det. Det betyder att lärare eller annan personal på skolan eller förskolan kan diskriminera eleven eller barnet. Elever i skola och i fritidshem och barn i förskola kan däremot inte diskriminera varandra.

5 (28) Direkt diskriminering kan det till exempel vara om en elev inte får följa med på skolresan för att hon sitter i rullstol (funktionshinder). Eller att förskolan inte tar hänsyn till kötid och istället premierar barn i en viss ålder (ålder). Indirekt diskriminering innebär att ett barn missgynnas på grund av regler som i förstone verkar neutrala. Ett exempel kan vara när Sebastian och Gustav inte får anmäla sig till skolbalen tillsammans därför att reglerna säger att det bara är tillåtet att anmäla sig som pojke och flicka (sexuell läggning). Indirekt diskriminering kan också vara val av arbetsmetoder, förhållningssätt och osynliga regler som sitter i väggarna. Det är också otillåtet att ge instruktioner att diskriminera. Till exempel om rektorn för en skola uppmanar sina lärare att ge pojkarna lite högre betyg eftersom det är ett stort betygsgap mellan flickorna och pojkarna (kön). Bristande tillgänglighet: att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till de ekonomiska och praktiska förutsättningarna, varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt andra omständigheter av betydelse, Kränkande behandling och trakasserier Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Trakasserier är uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Till exempel om en elev kallar någon annan jävla bög (sexuell läggning). Ibland kan det vara svårt att urskilja om uppträdandet handlar om trakasserier eller kränkande behandling, men det spelar mindre roll. Huvudmannens ansvar att utreda och åtgärda är det samma. Trakasserier och kränkningar kan ske barn och elever emellan, men det kan också vara personalen som kränker eller trakasserar barnet eller eleven. Sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Så här arbetar vi främjande för likabehandling Varje år, i augusti och januari uppmärksammas planen. Skolledningen initierar och lärare samt fritidspersonal erinrar vårdnadshavare och elever om dokumentet och dess betydelse för skolans arbete mot diskriminering och kränkningar. Varje klass arbetar med planen tillsammans med de ordningsregler som finns på enheten. Gemensamt med förhållningssättet som finns på skolan och skolans vision och verksamhetsidé bildar det en grund i vårt främjande arbete mot diskriminering och kränkande behandling.

6 (28) Grindskolans övergripande trivselregler Grindskolan Här är vi rädda om varandra, oss själva och vår miljö! Vi vill använda våra olikheter som bas för en trygg och utvecklande lärandemiljö, där ALLA känner delaktighet och lust att lära! Vi ser olikheter som mångfald och vilket är en tillgång. Vi möter eleven på dess utvecklingsnivå och respekterar alla. Vi uppmuntrar och synliggör alla. Trygghet är att känna självkänsla och acceptans, att våga och vilja. Därför försöker vi uppmärksamma och se alla. Vi hjälper barnen i konflikter och lär dem hitta lösningar. En utvecklande lärandemiljö väcker nyfikenhet och möter olika behov. Vi ger ansvar och tar ansvar och detta bidrar till allas arbetsro och arbetsglädje. Detta stimulerar kunskapsinhämtandet och är den centrala delen av allt lärande. Att känna delaktighet innebär gemenskap och att vara behövd. Vi vill möta varandra med respekt, så vi vågar tycka olika. Lust att lära får man genom engagemang och motivation. Vi bemöter, uppmuntrar och utvecklar varandras idéer. Barn och ungdomar ska möta vuxna som tycker om barn och ungdomar. Så här arbetar vi förebyggande mot diskriminering och kränkande handlingar På Grindskolan har vi en grupp vuxna kallad Trygghetsteamet. De arbetar tillsammans med en grupp elever, kamratstödjarna. Det är två elever från varje grupp, i åk 2-9. Dessa arbetar tillsammans förebyggande mot kränkningar, diskriminering och trakasserier. De har möten varje månad där klimatet i klassen och skolan samtalas omkring. Vid behov griper trygghetsteamet in med allvarssamtal och föräldrakontakter. På Grindskolan är det få fall av kränkande handlingar. Vi ser att en tydlig organisation och snabba ingripanden bidrar till detta.

7 (28) Varje år genomför vi en kartläggning på skolan, grundsärskolan och fritids för att undersöka hur eleverna uppfattar sin miljö. Se bilagor. Analyser görs i maj och åtgärder skrivs in i denna Plan för likabehandling. Trygghetsteamet läsåret 2015-2016 Jessica Jansson och Krister Birgersson åk 2-3 Conny Pettersson, Mikael Lindholm, Malin Alfonson- Sjödahl, samt Jan Wahlberg åk 4-6 Maj-Britt Sannerholt, Lena Strandell, åk 7-9 Robin Granqvist Fredrik Carpentsier särskolan Åtgärdsrutiner vid diskriminering, trakasserier och kränkningar Vid kännedom om att någon blivit kränkt, trakasserad eller diskriminerad följs dessa åtgärder snarast. Alla vuxna är skyldiga att ingripa. Barn som har blivit kränkta eller trakasserade ska med förtroende kunna vända sig till vilken vuxen som helst på enheten för att där få en första hjälpen insats. Den vuxne kontaktar i sin tur snabbt rätt person så att arbetet startar utifrån denna plan. Steg 1 Rektor ska informeras i starten av detta arbete och i slutet, gäller samtliga steg. Ärendet ska dokumenteras på samtliga områden. Dokumentationen ska förvaras på anvisad plats. Rektor informerar förvaltning. 1. Omständigheterna kartläggs. Vad har hänt? Vem/vilka är inblandade? Tidsfaktor? 2. Samtal med den som blivit utsatt. Lyssna noggrant, anteckna allt och samla så många konkreta exempel som möjligt. 3. Enskilda samtal med utövaren/utövarna. Var och en får ge sin version av det inträffade. Den som håller i samtalet markerar med kraft det oacceptabla som skett och kräver att det ska upphöra omedelbart. Samtalet ska ske snarast möjligt. 4. Information till elevernas vårdnadshavare om vad som hänt samt om åtgärdsrutinerna. Detta gäller såväl den utsatte som utövarens vårdnadshavare. 5. Tid för uppföljning med båda parter bestäms direkt, skall ske senast inom en vecka. 6. Uppföljningssamtal med den som blivit utsatt. Säkerställa att det upphört samt kontrollera hur han/hon mår. Eventuellt bokas mötestid med psykolog/kurator för eleven och/eller vårdnadshavarna. Även uppföljningssamtal med utövaren/utövarna. 7. Utvärdering efter 14 dagar enligt punkt 6. Rapport skrivs på särskild blankett.

8 (28) Steg 2 Om kränkningarna inte upphör eller om de återupptas kallas utövarna och deras vårdnadshavare till samtal med skolledning och representant för Trygghetsteamet. Åtgärdsplan som kräver aktiv medverkan från vårdnadshavarna upprättas. Uppföljningsmöte bokas. Noggrann dokumentation sker. Steg 3 Om problemet/en kvarstår övervägs andra åtgärder såsom polisanmälan, flyttning av elev/er som kränker andra. Dessa åtgärdsrutiner gäller i relevanta delar även då vuxna utsätter barn för kränkningar, trakasserier eller diskriminering. Kartläggning och resultat 2015 Kartläggningen kring diskriminering, trakasserier och kränkningar har i år sett något annorlunda ut än tidigare år. Skolkurator och deltagare från Trygghetsteamet genomförde kartläggningen för att få en bättre överblick och för att kartläggningen skulle göras så lika som möjligt i varje klass. Elever i förskoleklassen intervjuades i grupper av medlemmar i Trygghetsteamet, med enkätens frågor som grund. Alla klasser fick enkäter att svara på med exempel för varje begrepp. I åk 1-3 var medlemmar i Trygghetsteamet med och förklarade och hjälpte till så eleverna förstod varje fråga och begrepp. I åk 4-6 gick skolkurator och deltagare från Trygghetsteamet in i varje klass, delade dem i halvklass. Skolkurator förklarade begreppen och båda fanns tillhands och förtydligade de frågor där det behövdes. I åk 7-9 var skolkurator och medlem i Trygghetsteamet med, gick igenom begreppen och fanns med för att vid behov förtydliga och förklara frågor. I enkäten fanns också frågor gällande fritids, för de elever som går där. Även fråga om otrygga platser på skolans område fanns med. Eleverna i särskolan svarade på frågorna med hjälp av sina lärare. Resultat för högstadiet 65/74 elever deltog. Av resultaten kan man utläsa att majoriteten av eleverna tycker att det känns bra att gå till skolan. Tendenser finns att pojkarna trivs bättre än flickorna men av de få som trivs mindre bra eller mycket dåligt, är fler pojkar. Detsamma gäller för trivsel i klassen. Här är det dock färre som svarat att det känns mycket bra. Nästan alla elever uppger att de känner sig trygga på skolan. Resultat för mellanstadiet 138/150 elever deltog. Här finns samma tendens som på högstadiet; hela 94 % uppger att det känns mycket bra eller bra, att gå till skolan. Fler pojkar än flickor svarar mycket bra. Av

9 (28) de som svarat mindre bra eller mycket dåligt, är det något fler pojkar. Något lägre skattning på trivsel i klassen men samma positiva tendenser. Fritids får mycket hög skattning på trivsel. Alla flickor trivs bra eller mycket bra. De flesta pojkar med. 17% av eleverna i mellanstadiet som skrivit att det finns platser på skolan som känns otrygga: omklädningsrummen vid idrotten, raster, kapprummen är några exempel. Resultat för lågstadiet 119/128 elever deltog. Här finns samma höga tendens; att det känns bra eller mycket bra att gå till skolan; 90%. Det är fler flickor än pojkar som har svarat mindre bra eller dåligt. Även på lågstadiet får trivseln på fritids höga positiva siffror. Flickorna skattar lite högre än pojkarna. När det gäller hur det känns i klassen är det fler här än i mellanstadiet som svarar mycket bra. 35% av eleverna har uppgett platser där de känner sig otrygga, vilket är fler än bland barnen på mellanstadiet. Det är fler flickor än pojkar som uppger platser där de känner sig otrygga. De platser som nämns är: olika platser på skolgården, korridorerna när man möter äldre elever, kapprum, matsal och omklädningsrummen på idrotten. Resultat för Förskoleklass 41/42 elever deltog. Det är nästan enbart pojkar som svarat mindre bra eller mycket dåligt gällande hur det känns att gå till skolan. När det gäller fritids har 100% svarat att de trivs bra eller mycket bra. Det är även något lägre siffror på hur det känns att vara i klassen, 32%, som svarat att de trivs mindre bra. I förskoleklassen är det något färre än på lågstadiet som uppger att de känner sig otrygga på platser i skolan. Den tydligaste skillnaden är dock anledningen till otryggheten. Här är det en rädsla för att göra sig illa och inte för att behandlas illa eller bli rädd för andra elever, vilket är fallet bland övriga elever. Däremot när det gäller omklädningsrummen på idrotten och toaletterna så finns samma oro som hos de äldre eleverna. Resultat för Särskolan Ca 70% av eleverna deltog. 80% av dem tycker det känns bra eller mycket bra att gå till skolan. Däremot är det färre som uppger att det känns bra i klassen, hälften av dem uppger det. Vad gäller fritids är det hälften som tycker det känns bra eller mycket bra. Vad gäller otrygghet så är det ungefär samma siffror här som för lågstadiet, 33% nämner platser som de upplever otrygga. Platser som nämns är korridorerna, att bli uttittade och skolgården. Resultat diskriminering, trakasserier, kränkningar Vad gäller diskriminering är det ett fåtal som uppger att de blivit det, fler i yngre åldrar än i äldre. Pojkar mest på grund av kön och ålder, men även funktionshinder. Flickor på grund av funktionshinder, men även kön. Trakasserier förekommer främst på mellan och lågstadiet: etniskt ursprung, religion, funktionshinder, kön och ålder. I några fall har man troligen inte förstått skillnaden mellan trakasserier och kränkningar och därför inte kryssat i orsak.

10 (28) När det gäller kränkningar så är siffrorna i förskolan och lågstadiet högst, något lägre i mellanstadiet och särskolan och lägst på högstadiet. Det som nämns är mestadels med ord och uteslutning/ignorerade. Mestadels fåtal eller några ggr, få har svarat dagligen. En tendens här är ju högre upp i ålder ju högre tolerans för vad som man räknar som kränkningar. Diskriminering, trakasserier och kränkningar via IT har fått mer fokus i denna enkät och framförallt på mellanstadiet förekommer det i rätt hög utsträckning. Det förekommer ända ner på förskolenivå samt även i särskolan. Vad gäller pojkarna är det mestadels i spel: någon tar över identitet eller utesluter, elaka meddelanden. Bland flickorna är det mer elaka meddelanden, bilder, uteslutning i olika sammanhang, rykten, men även övertagande av gubbar i spel, identitet och liknande. Fler flickor än pojkar uppger sig utsatta och på Högstadiet uppger några pojkar att ja, de har blivit utsatta men bryr sig inte om det. Uppföljning/utvärdering av förra årets mål Mål 2014-2015 Mål 1: Förankra planen väl hos alla i verksamheten Mål 2: Kränkningar via Internet/mobil/dataspel ska upphöra Mål 3: Öka tryggheten för eleverna mellan årskurserna Mål 4: Se över den årliga kartläggningsrutinen så att underlaget blir tillförlitligt och överskådligt Mål 1: När det gäller att förankra planen så behövs fortsatt arbete kring detta. Mål 2: Vi har satt samman en IT-etikgrupp som har arbetat fram en plan för arbetet och det konkreta arbetet har påbörjats på fritids, vilket syns i enkäten. Föräldrautbildning/information har hållits och kommer att fortsätta. Fortsatt arbete behövs för att ytterligare minska kränkningar via Nätet även i de högre åldrarna. Mål 3 Fortsatt arbete behövs med åldersöverskridande aktiviteter, samt att öka tryggheten på vissa utsatta platser på skolan. Mål 4 Frågorna i enkäten är nu justerade och inmatade så de går att jämföra. Vi behöver arbeta vidare med att förenkla processen så det blir enklare att analysera elevernas svar.

11 (28) Nya mål och konkreta åtgärder utifrån kartläggningen 2015 Mål 1 Konkreta åtgärder Ansvarig Förankra planen och begreppen: Diskriminering, Trakasserier och Kränkningar, väl hos alla i verksamheten: Personal, elever och föräldrar Tydlig genomgång av nya mål och åtgärder samt åtgärdstrappa och begreppen för all personal vid arbetsstart i augusti Tydlig information till elever kring planen, begreppen och dess innebörd vid varje läsårsstart Ovanstående med vid höstens föräldramöten Skolkurator/Speclärare/Tr ygg-hetsteam Respektive mentor Respektive mentor, ev skolkurator/speclärare/try gg-hetsteam Mål 2 Konkreta åtgärder Ansvarig Kränkningar via Internet/mobil/dataspel ska upphöra Fritids och skola samarbetar kring IT-etik utifrån sina olika ämnes/verksamhetsmål Mentorer och avdelningsansvariga på fritids. (Förslag på aktiviteter finns i IT etik pärm samt i punkter som kurator föreslagit.) Fortsatt informera och utbilda i IT-etik vid föräldramöte Respektive mentor/ ITetikgruppen Mål 3 Konkreta åtgärder Ansvarig Öka tryggheten för Respektive mentor eleverna Konkretisera skolans tre övergripande regler tillsammans med eleverna vid läsårsstart Genomföra fler trygghetsfrämjande och klassöverskridande aktiviteter Fler av personal ute på rasterna och i omklädningsrummen Lärlaget Trygghetsteamet Rektorer, resurspedagoger, mentor

12 (28) Se över hur man släpper ut och in barnen i respektive klass kapprum. Mentor, resurspedagoger Mål 4 Konkreta åtgärder Ansvarig Förenkla den årliga Datorisera enkäten. Kurator och IT ansvarig. kartläggningsrutinen. Behöver du prata med någon annan? BRIS 0200-230 230 BRÅ, Brottförebyggande Rådet www.bra.se Rädda Barnens Anonyma Föräldrar 020-786 786 Röda Korsets Jourhavande kompis 020-222 444 Barnombudsmannen www.barnombudsmannen.se Sveriges elevråd SVEA www.svea.org Röda Korsets ungdomsförbund www.rkuf.se Barn- och elevombudet www.skolinspektionen.se/beo Friends www.friende.se Trygghetsteamet 2015-2016 Grindskolan Jessica Jansson, Krister Birgersson Conny Pettersson, Mikael Lindholm, Malin Alfonsson-Sjödahl, Jan Wahlberg Maj-Britt Sannerholt, Lena Strandell, Robin Granqvist Fredrik Carpentsier Marie Svensson, Kristina Wulff

13 (28) Bilaga 1 Trygghetskartläggning på Grindskolan: Förskoleklass åk 5 När du svarar på frågorna tänk på hur du har trivts på skolan/fritids sedan höstterminen 2014 började fram till idag, inte hur det har varit tidigare i skolan/fritids. Tack för att du hjälper oss förbättra hur elever trivs på Grindskolan! Jag är Jag går i årskurs Ringa in den siffra du tycker passar bäst på vad du känner 1. Hur känns det att gå till skolan? Mycket dåligt 1 2 3 4 Mycket bra 2. Hur känns det att gå till fritids? Mycket dåligt 1 2 3 4 Mycket bra 3. Hur känns det i klassen? Mycket dåligt 1 2 3 4 Mycket bra 4. Har du kompisar i klassen? Ingen En Flera Diskriminering är när en vuxen på Skolan/Fritids behandlar en elev sämre än andra elever på grund av vissa orsaker. 5. Har du blivit diskriminerad? Ja, jag har blivit diskriminerad ( se alternativ nedan innan du går vidare) Nej, jag har inte blivit diskriminerad ( gå vidare till fråga 5 D sida 3 ) Om ja på grund av vad? Du kan kryssa i fler än ett alternativ busigare än tjejer och låter tjejerna vara inne och leka medan killarna får stanna ute) annat land eller har föräldrar från ett annat land. T ex. om man av en vuxen på skolan blir kallad svartskalle eller neger)

14 (28) för att du inte är kristen) skolans friluftsdag för att man använder rullstol) Ja, på grund av min ålder. (T.ex. om man är 11 år och vill vara med några 8 åringar på rasten men får höra från en rastvakt att man borde vara med elever i sin egen ålder) 5 A. Om du svarat ja, hur ofta händer det? Ringa in ditt svar. Enstaka gång 1 2 3 4 Dagligen 5 B. Om du blivit diskriminerad beskriv, om du vill, vad som hände. 5 C. Var på skolan/fritids hände detta? 5 D. Tror du någon annan i klassen/på fritids blivit diskriminerad? Ja Om du svarat ja beskriv, om du vill, på vilket sätt du tror den eleven blivit diskriminerad. 5 E. Har du under senaste året samtalat med någon vuxen på skolan/fritids om hur man ska göra om man känner sig diskriminerad? Nej Om du svarat ja, med vem eller vilka? Trakasserier är när en elev eller vuxen på Skolan/Fritids förföljer eller talar illa om en elev på grund av vissa orsaker.

15 (28) 6. Har du blivit trakasserad? Ja, jag har blivit trakasserad (se alternativ nedan innan du går vidare) Nej, jag har inte blivit trakasserad (gå direkt vidare till fråga 6 D sida 5) Om du svarat ja, på grund av vad? Du kan kryssa i fler än ett alternativ. Ja, på grund av att jag är pojke/flicka. (T ex att man som pojke blir retad eller hotad av sina klasskamrater/fritidskompisar för att man valt att leka tillsammans med tjejerna på rasten) Ja, på grund av min etniska tillhörighet (T ex att man blir retad eller hotad för att man är född i ett annat land eller är adopterad från ett annat land) tror på Gud och går i kyrkan) Ja, på grund av att jag har ett funktionshinder. (T ex om elever på skolan retas med en för att man inte kan gå och röra sig lika bra som de) Ja, på grund av min ålder. (T ex om några äldre elever skrattar eller hotar dig för att du är yngre än dem) Om du svarat ja, blev du trakasserad av en vuxen eller en elev? Du kan välja båda. 6 A. Om du svarat ja. Hur ofta händer det? Enstaka gång 1 2 3 4 Dagligen 6 B. Om du blev trakasserad beskriv, om du vill, vad hände. 6 C. Var på skolan/fritids hände det? 6 D. Tror du någon annan i klassen/fritidsgruppen blir/blivit utsatt för trakasserier?

16 (28) Om du svarat ja, beskriv, om du vill, på vilket sätt du tror att den eleven blivit trakasserad. 6 E. Har du senaste året samtalat med någon vuxen på skolan/ fritids om vad man ska göra om man känner sig trakasserad? Nej Om du svarat ja, med vem eller vilka? Kränkande behandling är när någon elev eller vuxen pratar med dig eller behandlar dig nedsättande eller förödmjukande. T ex om en elev eller flera retas med dig genom att förstöra dina saker. Det behöver inte heller vara något som någon säger eller gör, utan också att man inte får vara med och blir ignorerad av t ex en grupp elever. 6. Har du blivit kränkt? Ja, jag har blivit kränkt (se alternativ nedan innan du går vidare) Nej, jag har inte blivit kränkt (gå direkt vidare till fråga 7D sida 7) Om du svarat ja, kryssa i orsak nedan. Du kan välja fler alternativ. Med ord. Med slag och knuffar. Genom att jag blev utesluten ur gruppen och inte fick vara med. Genom meddelande på Internet eller mobil. Annat sätt. Om du svarat ja, blev du kränkt av vuxen eller elev? Du kan välja båda. En elev Flera elever Flera vuxna 6A. Om du svarat ja hur ofta händer det? enstaka gång 1 2 3 4 dagligen

17 (28) 6B. Om du blivit kränkt beskriv, om du vill, vad som hänt. 6C. Var på skolan/fritids hände det? 6D. Tror du någon annan elev i klassen/fritidsgruppen blivit utsatt för kränkningar? Om du svarat ja beskriv, om du vill, hur du tror den eleven blivit kränkt. 6E. Har du under senaste året samtalat med någon vuxen på skolan/fritids om hur du ska göra om du blivit kränkt? Nej Om du svarat ja, med vem eller vilka? 7. Har du blivit diskriminerad, trakasserad eller kränkt på nätet eller via telefon av någon elev eller vuxen på skolan? Ja (se alternativ nedan innan du går vidare) Nej (gå direkt vidare till fråga 8D sida 9) Om du svarat ja- var har du då blivit diskriminerad, trakasserad eller kränkt? ( tex på spel, instagram, facebook eller annat) Berätta om du vill. Om du svarat Ja, kryssa i nedan. Du kan välja flera alternativ.

18 (28) rykten om mig Om du svarat ja, av vem? Vet inte av vem 8 A. Hur ofta har det hänt? Enstaka gång 1 2 3 4 Dagligen 8 B. Beskriv, om du vill, vad som hänt. 8 C. Har det hänt på skoltid/fritidstid eller fritid? Skoltid/fritidstid Fritid 8 D. Tror du någon annan i klassen/fritidsgruppen blivit diskriminerad, trakasserad eller kränkt på nätet eller via telefon? Nej

19 (28) Om du svarat ja beskriv, om du vill, på vilket sätt du tror att din klasskamrat/fritidskompis blivit det 8 E. Har du under det senaste året varit med i samtal tillsammans med någon vuxen på skolan eller på fritids där ni pratade om det som händer på nätet och hur man kan agera om man blivit utsatt? Med vem eller vilka? 9.Vem går du och pratar med när du behöver hjälp? Du kan fylla i flera alternativ. 9 A. Upplever du att du får stöd och hjälp när du behöver och ber om det? Ja Nej Om du svarat nej, hur skulle du ha vilja ha stöd om du behöver det? Beskriv, om du vill. 10. Finns det någon plats på skolan/fritids där du känner dig otrygg? Nej Om du svarat ja, var? Tack!

20 (28) Bilaga 2 Trygghetskartläggning Grindskolan; Åk 6- åk 9 När du svarar på frågorna tänk på hur du har trivts på skolan/fritids sedan höstterminen 2014 började fram till idag, inte hur det har varit tidigare i skolan/fritids. Tack för att du hjälper oss förbättra hur elever trivs på Grindskolan! Jag är Jag går i årskurs Ringa in den siffra du tycker passar bäst på vad du känner 1. Hur känns det att gå till skolan? Mycket dåligt 1 2 3 4 Mycket bra 2. Hur känns det att gå till fritids? Mycket dåligt 1 2 3 4 Mycket bra 3. Hur känns det i klassen? Mycket dåligt 1 2 3 4 Mycket bra 4. Har du kompisar i klassen? Ingen Flera Diskriminering är när en vuxen på Skolan/Fritids behandlar en elev sämre än andra elever på grund av vissa orsaker. 5. Har du blivit diskriminerad? Ja, jag har blivit diskriminerad (se alternativ nedan innan du går vidare) Nej, jag har inte blivit diskriminerad (gå vidare till fråga 5 D sida 3 ) Om ja på grund av vad? Du kan kryssa i fler än ett alternativ

21 (28) Ja, på grund av att jag är pojke/flicka. (T ex att man som tjej vill göra praktik på en målarfirma men får höra av en vuxen på skolan att det är för hårt arbete för en tjej) Ja, på grund av min etniska tillhörighet (Etnisk tillhörighet betyder att man är född i ett annat land eller har föräldrar från ett annat land. T ex. om man är väldigt aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven men ändå inte får högsta betyg i svenska på grund av att svenska inte är ens modersmål/hemspråk) Ja, på grund av min religion. (T ex att läraren säger att du inte ska följa med till kyrkan för att du inte är kristen) Ja, på grund av att jag har ett funktionshinder. (T ex att man inte kan vara med på skolans friluftsdag för att man använder rullstol) Ja, på grund av min ålder. (T.ex. om man är 16 år och vill vara med några 13 åringar på rasten men får höra från en rastvakt att man borde vara med elever i sin egen ålder) Ja, på grund av sexuell läggning. (Sexuell läggning betyder att man kan bli kär i någon av samma kön. T ex kan man vara diskriminerad om man är tjej och får höra av en vuxen på skolan att man inte bör hålla handen med sin flickvän för att andra kan titta konstigt på en) 5 A. Om du svarat ja, hur ofta händer det? Ringa in ditt svar. Enstaka gång 1 2 3 4 Dagligen 5 B. Om du blivit diskriminerad beskriv, om du vill, vad som hände. 5 C. Var på skolan/fritids hände detta? 5 D. Tror du någon annan i klassen/på fritids blivit diskriminerad? Ja

22 (28) Om du svarat ja beskriv, om du vill, på vilket sätt du tror den eleven blivit diskriminerad. 5 E. Har du under senaste året samtalat med någon vuxen på skolan/fritids om hur man ska göra om man känner sig diskriminerad? Om du svarat ja, med vem eller vilka? Trakasserier är när en elev eller vuxen på Skolan/Fritids förföljer eller talar illa om en elev på grund av vissa orsaker. 6. Har du blivit trakasserad? a, jag har blivit trakasserad (se alternativ nedan innan du går vidare) Nej, jag har inte blivit trakasserad (gå direkt vidare till fråga 6 D sida 5) Om du svarat ja, på grund av vad? Du kan kryssa i fler än ett alternativ. att jag är pojke/flicka. (T ex att man som pojke blir retad eller hotad av sina klasskamrater/fritidskompisar för att man valt att öva på dans tillsammans med tjejerna på rasten) Ja, på grund av min etniska tillhörighet (T ex att man blir retad eller hotad för att man är född i ett annat land eller är adopterad från ett annat land) Ja, på grund av min religion. ( T.ex. att man blir retad av klasskompisarna för att man tror på Gud och går i kyrkan) Ja, på grund av att jag har ett funktionshinder. (T ex om elever på skolan retas med en för att man läser långsamt då man har läs-och skrivsvårigheter, Dyslexi) Ja, på grund av min ålder. (T ex om några äldre elever skrattar eller hotar dig för att du är yngre än dem) Ja, på grund av sexuell läggning. (T ex om man är kille och blir retad eller hotad för att man blir kär i killar istället för tjejer) Om du svarat ja, blev du trakasserad av en vuxen eller en elev? Du kan välja båda. Av flera vuxna

23 (28) 6 A. Om du svarat ja. Hur ofta händer det? Enstaka gång 1 2 3 4 Dagligen 6 B. Om du blev trakasserad beskriv, om du vill, vad hände. 6 C. Var på skolan/fritids hände det? 6 D. Tror du någon annan i klassen/fritidsgruppen blir/blivit utsatt för trakasserier? Om du svarat ja, beskriv, om du vill, på vilket sätt du tror att den eleven blivit trakasserad. 6 E. Har du senaste året samtalat med någon vuxen på skolan/ fritids om vad man ska göra om man känner sig trakasserad? vilka? Kränkande behandling är när någon elev eller vuxen pratar med dig eller behandlar dig nedsättande eller förödmjukande. T ex om en elev eller flera retas med dig genom att förstöra dina saker. Det behöver inte heller vara något som någon säger eller gör, utan också att man inte får vara med och blir ignorerad av t ex en grupp elever. 7. Har du blivit kränkt? Ja, jag har blivit kränkt ( se alternativ nedan innan du går vidare) Nej, jag har inte blivit kränkt (gå direkt vidare till fråga 7D sida 7) Om du svarat ja, kryssa i orsak nedan. Du kan välja fler alternativ. Med ord.

24 (28) Med slag och knuffar. Genom att jag blev utesluten ur gruppen och inte fick vara med. Genom meddelande på Internet eller mobil. Annat sätt. Om du svarat ja, blev du kränkt av vuxen eller elev? Du kan välja båda. En elev Flera elever 7 A. Om du svarat ja hur ofta händer det? enstaka gång 1 2 3 4 dagligen 7 B. Om du blivit kränkt beskriv, om du vill, vad som hänt. 7 C. Var på skolan/fritids hände det? 7 D. Tror du någon annan elev i klassen/fritidsgruppen blivit utsatt för kränkningar? Nej Om du svarat ja beskriv, om du vill, hur du tror den eleven blivit kränkt. 7 E. Har du under senaste året samtalat med någon vuxen på skolan/fritids om hur du ska göra om du blivit kränkt? Om du svarat ja, med vem eller vilka? 8. Har du blivit diskriminerad, trakasserad eller kränkt på nätet eller via telefon av någon elev eller vuxen på skolan?

25 (28) Ja (se alternativ nedan innan du går vidare) Nej (gå direkt vidare till fråga 8D sida 9) Om du svarat ja- var har du då blivit diskriminerad, trakasserad eller kränkt? ( tex på spel, instagram, facebook eller annat) Berätta om du vill. Om du svarat Ja, kryssa i nedan. Du kan välja flera alternativ. na rykten om mig Om du svarat ja, av vem? Flera elever på skolan/fritids Personal på skolan/fritids Annan person utanför skolan Vet inte av vem 8 A. Hur ofta har det hänt? Enstaka gång 1 2 3 4 Dagligen 8 B. Beskriv, om du vill, vad som hänt. 8 C. Har det hänt på skoltid/fritidstid eller fritid? Skoltid/fritidstid Fritid

26 (28) 8 D. Tror du någon annan i klassen/fritidsgruppen blivit diskriminerad, trakasserad eller kränkt på nätet eller via telefon? Nej Om du svarat ja beskriv, om du vill, på vilket sätt du tror att din klasskamrat/fritidskompis blivit det. 8 E. Har du under det senaste året varit med i samtal tillsammans med någon vuxen på skolan eller på fritids där ni pratade om det som händer på nätet och hur man kan agera om man blivit utsatt? Med vem eller vilka? 9. Vem går du och pratar med när du behöver hjälp? Du kan fylla i flera alternativ. 9 A. Upplever du att du får stöd och hjälp när du behöver och ber om det? Ja Nej Om du svarat nej, hur skulle du ha vilja ha stöd om du behöver det? Beskriv, om du vill. 10. Finns det någon plats på skolan/fritids där du känner dig otrygg? Nej Om du svarat ja, var? Tack!

27 (28) Bilaga 3 Grindskolans trivselregler För en lärmiljö som präglas av trygghet och studiero En trygg och stimulerande lärmiljö är en förutsättning för att eleverna ska få de kunskaper och värderingar som skolan ska förmedla. Som komplement till vårt värdegrundsarbete har vi enats om gemensamma trivselregler. Dessa ska ge vägledning för elever, vuxna i skolan samt för föräldrar. Reglerna ska bidra till att skolan blir trygg och stimulerande - en plats dit elever och skolans personal känner lust att gå. All personal har varit delaktig i framtagandet av reglerna, föräldrarna i Grindrådet har medverkat och elevrådet har givits möjlighet att påverka reglernas utformning och innehåll. Reglerna utgår från våra övergripande förhållningsregler: Vi är rädda om varandra, oss själva och vår miljö Det betyder att: Vi visar varandra hänsyn, respekterar och lyssnar på varandra. Vi har ett trevligt uppträdande och använder ett vårdat språk. Vi kommer i tid och alla hjälps åt att skapa en god arbetsmiljö. Vi använder endast mobiltelefoner och datorer i överenskommelse med ansvarig vuxen på lektionstid. I matsalen använder vi dock inte mobilerna. Vi fotar eller filmar inte med våra mobiltelefoner utanför lektionstid, detta för att respektera den personliga integriteten. Vi vistas inom skolans område på skoltid. Undantag kan ske med lärares tillåtelse. Elever i åk 7-9 får lämna skolans område. Vi förtär inte godis, tuggummi eller läsk inom skolans område. Vi låter cyklarna vila under skoltid. Gäller även på spontanidrottsarenan. Vi åker kick-bikes på angiven plats (gångvägen) och vi har alltid hjälm på oss då. Vi kastar varken snöbollar, snömular eller leker Herren på täppan på skoltid. Vi hänger av oss ytterkläder när vi har lektioner och när vi äter lunch. Vi lämnar egna leksaker och alla typer av samlarkort hemma Vi delar spontanidrottsarenan med allmänheten och med Parkskolan. Grindskolan har företräde till arenan jämna veckor. All form av tobak är förbjudet inom skolans område. Policy Om reglerna inte följs förs samtal på olika nivåer beroende på hur allvarlig förseelsen är; med eleven, dennes vårdnadshavare, med rektor, eller kanske på en elevhälsokonferens. Om någon elev har ogiltig frånvaro, kontaktas alltid vårdnadshavaren i samband med första rasten. Om någon har/använder föremål som är störande för arbetsmiljön eller arbetsron, får föremålen omhändertas till skoldagens slut. Sådana föremål kan till exempel vara mobiltelefoner, kameror, leksaker, vassa föremål etc. och som inte används enligt trivselreglerna. Om någon klottrar i skolans lokaler rengör eleven detta utanför lektionstid med handledning av vuxen.

28 (28) Om någon avsiktligt eller genom vårdslöshet vållar skadegörelse på skolan eller skolans material (även datorer) ersätter vårdnadshavare kostnaden för reparation eller så att nytt läromedel kan köpas in. Att till exempel avsiktligt utlösa falskt brandlarm räknas som skadegörelse. Om någon brister i användandet av datorer kan man avstängas från datoranvändandet i skolan. Om någon elev har använt tobak underrättas alltid vårdnadshavaren. Policy gällande ledighet Enligt Skollagen (2010:800) 7 kap.18 kan en elev beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Om det finns synnerliga skäl får längre ledighet beviljas. Rektorn beslutar om ledighet. Skolan är dock restriktiv med att bevilja ledighet, då tiden i skolan har stor betydelse för elevens fortsatta lärande och utveckling.