Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritids

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritids Läsåret

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Styrdokument 4 Skollagen (2010:800) 4 Diskrimineringslagen (2008:567) 4 Läroplanerna 4 Definitioner av diskriminering, trakasserier, kränkande handlingar 4 Diskriminering handlar om missgynnande 4 Kränkande behandling och trakasserier 5 Främjande arbete för likabehandling 5 Grindskolans helhetsidé - alla barn är allas barn 5 Förebyggande arbete mot diskriminering, kränkande handlingar 6 Åtgärdsrutiner vid diskriminering, trakasserier, kränkningar 7 Steg 1 7 Steg 2 7 Steg 3 7 Kartläggning och resultat Mål och konkreta åtgärder utifrån kartläggningen 9 Bilaga 1: Frågor/enkät till f-klass 11 Bilaga 2: Frågor/enkät till åk 1-5 och fritids 14 Bilaga 3: Frågor/enkät till åk

3 Inledning Vårt viktigaste mål är att alla elever och vuxna, i förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritids ska trivas och komma hit med glädje. Detta förutsätter en trygg miljö utan rädsla för övergrepp och kränkningar. Det är de vuxna som har ansvaret för att ingen blir illa behandlad, men det är bara tillsammans med barnen och ungdomarna som den goda miljön kan skapas, fri från kränkningar och övergrepp. En miljö som vilar på goda sociala relationer, trygghet och respekt för andra. Ingen ska behöva vara rädd på väg till/från eller i skolan. Alla har rätt till att känna gemenskap. Kränkande handlingar och människosyn hör samman. Vad är det egentligen som händer när vi möter en annan människa och reagerar på ett visst sätt? Vad ligger till grund för hur vi värderar och bedömer en människa vi möter? Att aktivt arbeta med barns och vuxnas självkänsla och relationer stärker den sociala medvetenheten. Tillsammans kan vi bli mer medvetna om våra värderingar och vilka konsekvenser vissa beteenden medför. Att arbeta med barn är förmodligen det mest ansvarsfulla som finns. Barnen ska växa upp och formas till självständiga och trygga individer. Den viktigaste grunden för ett barn läggs i samspelet med vårdnadshavarna men en stor del av barnets sociala fostran sker också i skolan och på fritiden. Vi vuxna på skolan är skyldiga att ta vårt vuxenansvar genom att: Vara gränssättare, normbildare och förebild för barnen. Ge tydliga signaler om att kränkande beteende, diskriminering eller mobbning aldrig accepteras. Vi reagerar alltid och griper in direkt när vi ser eller hör något oacceptabelt eller oönskat beteende. Varje individ möts av respekt och omtanke oavsett om det är barn eller vuxen. Ytterst ansvarig för detta arbete är rektor Sara Edström Rektor 3

4 Styrdokument Skollagen (2010:800) I kapitel 6 anges att alla som verkar i skolan har skyldighet att aktivt motverka alla former av kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier. Arbetet ska vara målinriktat och huvudmannen ansvarar för att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier. Diskrimineringslagen (2008:567) Lagen anger att ett barn eller en elev inte får missgynnas genom särbehandling på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Läroplanerna Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 2011) och Läroplan för grundsärskolan 2011 säger angående förståelse och medmänsklighet, att skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser (Lgr 2011, kap 1, s.7). Detta finns även att läsa i Skolförordningen (2006:1083). Definitioner av diskriminering, trakasserier och kränkande handlingar Diskriminering handlar om missgynnande Texten är tagen ur Skolverkets stödmaterial Nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling (2011). Diskriminering innebär att en elev missgynnas på grundval av någon av de sju lagstadgade diskrimineringsgrunderna: kön könsidentitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder Diskriminering förutsätter ett maktunderläge hos den som utsätts för det. Det betyder att lärare eller annan personal på skolan eller förskolan kan diskriminera eleven eller barnet. Elever i skola och i fritidshem och barn i förskola kan däremot inte diskriminera varandra. Direkt diskriminering kan det till exempel vara om en elev inte får följa med på skolresan för att hon sitter i rullstol (funktionshinder). Eller att förskolan inte tar hänsyn till kötid och istället premierar barn i en viss ålder (ålder). 4

5 Indirekt diskriminering innebär att ett barn missgynnas på grund av regler som i förstone verkar neutrala. Ett exempel kan vara när Sebastian och Gustav inte får anmäla sig till skolbalen tillsammans därför att reglerna säger att det bara är tillåtet att anmäla sig som pojke och flicka (sexuell läggning). Indirekt diskriminering kan också vara val av arbetsmetoder, förhållningssätt och osynliga regler som sitter i väggarna. Det är också otillåtet att ge instruktioner att diskriminera. Till exempel om rektorn för en skola uppmanar sina lärare att ge pojkarna lite högre betyg eftersom det är ett stort betygsgap mellan flickorna och pojkarna (kön). Kränkande behandling och trakasserier Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Trakasserier är uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Till exempel om en elev kallar någon annan jävla bög (sexuell läggning). Ibland kan det vara svårt att urskilja om uppträdandet handlar om trakasserier eller kränkande behandling, men det spelar mindre roll. Huvudmannens ansvar att utreda och åtgärda är det samma. Trakasserier och kränkningar kan ske barn och elever emellan, men det kan också vara personalen som kränker eller trakasserar barnet eller eleven. Så här arbetar vi främjande för likabehandling Varje år, i augusti och januari uppmärksammas planen. Skolledningen initierar och lärare samt fritidspersonal erinrar vårdnadshavare och elever om dokumentet och dess betydelse för skolans arbete mot diskriminering och kränkningar. Varje klass arbetar med planen tillsammans med de ordningsregler som finns på enheten. Gemensamt med förhållningssättet som finns på skolan och skolans helhetsidé bildar det en grund i vårt främjande arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Grindskolans helhetsidé alla barn är allas barn Grindskolan Här är vi rädda om varandra, oss själva och vår miljö! 5

6 Vi vill använda våra olikheter som bas för en trygg och utvecklande lärandemiljö, där ALLA känner delaktighet och lust att lära! Vi ser olikheter som mångfald och vilket är en tillgång. Vi möter eleven på dess utvecklingsnivå och respekterar alla. Vi uppmuntrar och synliggör alla. Trygghet är att känna självkänsla och acceptans, att våga och vilja. Därför försöker vi uppmärksamma och se alla. Vi hjälper barnen i konflikter och lär dem hitta lösningar. En utvecklande lärandemiljö väcker nyfikenhet och möter olika behov. Vi ger ansvar och tar ansvar och detta bidrar till allas arbetsro och arbetsglädje. Detta stimulerar kunskapsinhämtandet och är den centrala delen av allt lärande. Att känna delaktighet innebär gemenskap och att vara behövd. Vi vill möta varandra med respekt, så vi vågar tycka olika. Lust att lära får man genom engagemang och motivation. Vi bemöter, uppmuntrar och utvecklar varandras idéer. Barn och ungdomar ska möta vuxna som tycker om barn och ungdomar. Så här arbetar vi förebyggande mot diskriminering och kränkande handlingar På Grindskolan har vi en grupp vuxna kallad Trygghetsteamet. De arbetar tillsammans med en grupp elever, kamratstödjarna. Det är två elever från varje grupp, i åk 3-9. Dessa arbetar tillsammans förebyggande mot kränkningar, diskriminering och trakasserier. De har möten var tredje vecka där klimatet i klassen och skolan samtalas. Trygghetsteamet och Kamratstödjarna får kontinuerligt utbildning av organisationen Friends. Där får de bl.a. lära sig trygghetsskapande övningar som de sen kan göra i sina klasser. Vid behov griper trygghetsteamet in med allvarssamtal och föräldrakontakter. På Grindskolan är det få fall av kränkande handlingar. Vi ser att en tydlig organisation och snabba ingripanden bidrar till detta. Varje år genomför vi en kartläggning på skolan, grundsärskolan och fritids för att undersöka hur eleverna uppfattar sin miljö. Se bilagor. Analyser görs i maj och åtgärder skrivs in i denna Plan för likabehandling. Trygghetsteamet läsåret Jessica Jansson och Robban Persson åk 3 Conny Pettersson och Mikael Lindholm åk 5 Lena Lundell och Malin Alfonson- Sjödahl åk 4 och åk 6 Bitte Jerling och Lena Strandell åk 7-9 6

7 Åtgärdsrutiner vid diskriminering, trakasserier och kränkningar Vid kännedom om att någon blivit kränkt, trakasserad eller diskriminerad följs dessa åtgärder snarast. Alla vuxna är skyldiga att ingripa. Barn som har blivit kränkta eller trakasserade ska med förtroende kunna vända sig till vilken vuxen som helst på enheten för att där få en första hjälpen insats. Den vuxne kontaktar i sin tur snabbt rätt person så att arbetet startar utifrån denna plan. Steg 1 Rektor ska informeras i starten av detta arbete och i slutet, gäller samtliga steg. Ärendet ska dokumenteras på samtliga områden. Dokumentationen ska förvaras på anvisad plats. Rektor informerar förvaltning. 1. Omständigheterna kartläggs. Vad har hänt? Vem/vilka är inblandade? Tidsfaktor? 2. Samtal med den som blivit utsatt. Lyssna noggrant, anteckna allt och samla så många konkreta exempel som möjligt. 3. Enskilda samtal med utövaren/utövarna. Var och en får ge sin version av det inträffade. Den som håller i samtalet markerar med kraft det oacceptabla som skett och kräver att det ska upphöra omedelbart. Samtalet ska ske snarast möjligt. 4. Information till elevernas vårdnadshavare om vad som hänt samt om åtgärdsrutinerna. Detta gäller såväl den utsatte som utövarens vårdnadshavare. 5. Tid för uppföljning med båda parter bestäms direkt, skall ske senast inom en vecka. 6. Uppföljningssamtal med den som blivit utsatt. Säkerställa att det upphört samt kontrollera hur han/hon mår. Eventuellt bokas mötestid med psykolog/kurator för eleven och/eller vårdnadshavarna. Även uppföljningssamtal med utövaren/utövarna. 7. Utvärdering efter 14 dagar enligt punkt 6. Rapport skrivs på särskild blankett. Steg 2 Om kränkningarna inte upphör eller om de återupptas kallas utövarna och deras vårdnadshavare in till samtal. Åtgärdsplan som kräver aktiv medverkan från vårdnadshavarna upprättas. Uppföljningsmöte bokas. Noggrann dokumentation sker. Steg 3 Om problemet/en kvarstår övervägs andra åtgärder såsom polisanmälan, flyttning av elev/er som kränker andra. Dessa åtgärdsrutiner gäller i relevanta delar även då vuxna utsätter barn för kränkningar, trakasserier eller diskriminering eller barn utsätter vuxna. 7

8 Kartläggning och resultat 2014 Kartläggningen kring diskriminering, trakasserier och kränkningar har i år sett något annorlunda ut än tidigare år. Skolkurator och deltagare från Trygghetsteamet genomförde kartläggningen för att få en bättre överblick och för att kartläggningen skulle göras så lika som möjligt i varje klass. Elever i åk 6-9 fick enkäter att svara på, där det nu fanns exempel för varje begrepp för att de lättare skulle förstå frågeställningarna. I åk F-5 gick skolkurator och deltagare från Trygghetsteamet in i varje klass där en av dem gick igenom fråga för fråga medan den andra kunde stötta de elever som behövde hjälp. I denna enkät fanns också frågor gällande fritids. Eleverna i särskolan svarade på frågorna med hjälp av sina lärare. Av resultaten kan man utläsa att majoriteten av eleverna tycker att det känns bra att gå till skolan. Det finns dock en skillnad mellan åk 6-9 och åk F-5, där det var betydligt fler av de yngre eleverna som tyckte att det kändes mycket bra att gå till skolan. Samma resultat blev det gällande frågan hur man trivs i klassen. Avseende diskriminering svarade majoriteten i alla klasser att de inte hade blivit diskriminerade. Några enstaka elever ansåg dock att de blivit diskriminerade på grund av ålder, funktionshinder och kön. Gällande trakasserier ansåg de flesta elever att de inte hade blivit trakasserade. Några elever ansåg dock att de hade blivit trakasserade på grund av sin ålder, funktionshinder, etniska religion eller kön. Trakasserier hade skett av andra elever, men enligt någon av de äldre eleverna även av lärare. När det gäller kränkningar svarade majoriteten av eleverna på hela skolan att de inte blivit kränkta. Bland de yngre eleverna har det dock förekommit och det är av andra elever som det har skett, genom ord men även slag och knuffar. Kartläggningen visar att kränkningar via Internet/mobil/dataspel har ökat, men eleverna vet inte alltid av vem det sker. Sammanfattningsvis visar årets kartläggning att majoriteten av eleverna mår bra och trivs i skolan, dock ser vi att trivseln bland eleverna i åk 6-9 är något lägre. Några av eleverna i åk F-5 uttrycker dock att de har utsatts för kränkningar och trakasserier av andra elever. I kartläggningen framkom också att några av eleverna i åk 7 har känt sig kränkta av eleverna i åk 9. Kartläggningen visar också att kränkningar via Internet/mobil/dataspel har ökat. De flesta elever ansåg att de kunde vända sig till läraren om de behöver prata med någon. 8

9 Mål och konkreta åtgärder utifrån kartläggningen Mål 1 Konkreta åtgärder Ansvarig Förankra planen väl hos alla i verksamheten Tydlig genomgång av nya mål och åtgärder samt åtgärdstrappa för all personal vid arbetsstart i augusti Skolledning och Trygghetsteam Tydlig information till elever kring planen och dess innebörd vid varje läsårsstart Stående punkt vid höstens föräldramöten Respektive mentor Respektive mentor Mål 2 Konkreta åtgärder Ansvarig Kränkningar via Internet/mobil/dataspel ska upphöra IT-etikgrupp sammansätts (ITpedagog, fritidspedagog, samt någon ur trygghetsgruppen) IT-pedagog Fritids och skola samarbetar kring IT-etik utifrån sina olika ämnes/verksamhetsmål Informera om IT-etik vid föräldramöte Mentorer och avdelningsansvariga på fritids Respektive mentor Mål 3 Konkreta åtgärder Ansvarig Öka tryggheten för eleverna mellan årskurserna Konkretisera skolans tre övergripande regler tillsammans med eleverna vid läsårsstart Respektive mentor Genomföra fler trygghetsfrämjande och klassöverskridande aktiviteter Lärlagsledare och respektive mentor Mål 4 Konkreta åtgärder Ansvarig Se över den årliga kartläggningsrutinen så att underlaget blir tillförlitligt och överskådligt Intervjuer med elever i F-3 samt fritids, enkäter till elever i 4-9. Frågor/enkäter anpassade till elevernas åldrar Trygghetsteamet Komplettera med några frågor i kommande kartläggning/enkät Trygghetsteamet 9

10 Behöver du prata med någon annan? BRIS BRÅ, Brottförebyggande Rådet Rädda Barnens Anonyma Föräldrar Röda Korsets Jourhavande kompis Barnombudsmannen Sveriges elevråd SVEA Röda Korsets ungdomsförbund Barn- och elevombudet Friends Trygghetsteamet Grindskolan Jessica Jansson och Robban Persson Conny Pettersson och Mikael Lindholm Lena Lundell och Malin Alfonsson-Sjödahl Bitte Jerling och Lena Strandell 10

11 Bilaga 1: Frågor / enkät till F-klass Hur trivs du på skolan? Förskoleklass Jag är Pojke Flicka Inga Några Många Inga Några Många 11

12 Elev Vuxen 12. Sällan Ibland Ofta 14. Nej Ja 15. Nej Ja 12

13 16. Sällan Ibland Ofta Nej Ja 22. Elev Vuxen 23. Sällan Ibland Ofta

14 Bilaga 2: Enkät / frågor till åk 1-5 Hur trivs du på Grindskolan? När du svarar på frågorna tänk på hur du har trivts på skolan sedan höstterminen 2013 började fram till idag, inte hur det har varit tidigare i skolan. Tack för att du hjälper oss förbättra hur ni elever trivs på Grindskolan! Jag är Pojke Flicka Jag går i årskurs Ringa in den siffra du tycker passar bäst på vad du känner 1. Hur känns det att gå till skolan? Mycket dåligt Mycket bra 2. Hur känns det i klassen? Mycket dåligt Mycket bra 3. Har du kompisar i klassen? Inga Några Många 4. Hur känns det på fritids? Mycket dåligt Mycket bra 5. Har du kompisar på fritids? Inga Några Många Diskriminering är när en vuxen på skolan behandlar en elev sämre än andra elever på grund av vissa orsaker. 6. Har du blivit diskriminerad?( Du kan kryssa i fler alternativ) Nej, jag har inte blivit diskriminerad. Ja, på grund av att jag är pojke/flicka. (T ex att man som tjej vill göra praktik på en målarfirma men får höra av en vuxen på skolan att det är för hårt arbete för en tjej 14

15 Ja, på grund av min etniska tillhörighet (Etnisk tillhörighet betyder att man är född i ett annat land eller har föräldrar från ett annat land. T ex. om man är väldigt aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven men får inte MVG i svenska för att svenska inte är ens modersmål/hemspråk) Ja, på grund av min religion. (T ex att läraren säger att du inte ska följa med till kyrkan för att du inte är kristen) Ja, på grund av att jag har ett funktionshinder. (T ex att man inte får vara med på skolans friluftsdag för att man använder rullstol) Ja, på grund av min ålder. ( Tex om man är 16 år och vill vara med några 13 åringar på rasten men får höra från en rastvakt att man borde vara med elever i sin egen ålder) 7. Om du svarat ja, hur ofta händer det? Sällan Ofta 8. Om du blivit diskriminerad, vad hände? 9. Var på skolan hände detta? Trakasserier är när en elev eller vuxen på skolan förföljer eller talar illa om en elev på grund av vissa orsaker. 10. Har du blivit trakasserad? ( du kan välja fler alternativ). Nej, jag har inte blivit trakasserad. Ja, på grund av att jag är pojke/flicka. (T ex att man som pojke blir retad eller hotad av sina klasskamrater för att man valt att öva på dans tillsammans med tjejerna på rasten) 15

16 Ja, på grund av min etniska tillhörighet (T ex att man blir retad eller hotad för att man är född i ett annat land eller är adopterad från ett annat land) Ja, på grund av min religion. ( Tex att man blir retad av klasskompisarna för att man tror på Gud och går i kyrkan) Ja, på grund av att jag har ett funktionshinder. (T ex om elever på skolan retas med en för att man läser långsamt då man har dyslexi) Ja, på grund av min ålder. (T ex om några elever i åk 9 skrattar eller hotar dig för att du är yngre än dem) 11. Om du svarat ja, blev du trakasserad av en vuxen eller en elev? (du kan välja båda). Av en elev. Av en vuxen. 12. Om du svarat ja. Hur ofta händer det? Sällan Ofta 13. Om du blev trakasserad, vad hände och var i skolan skedde det? Kränkande behandling är när någon elev eller vuxen pratar med dig eller behandlar dig nedsättande eller förödmjukande. T ex om en elev eller flera retas med dig genom att förstöra dina saker. Det behöver inte heller vara något som någon säger eller gör utan också att man inte får vara med och blir ignorerad av en t ex en grupp elever. 14. Har du blivit kränkt? Nej Ja 15. Har du blivit kränkt av någon vuxen på skolan? Nej. Ja. 16. Om du svarat ja, hur ofta händer det? Sällan Ganska ofta Ofta 16

17 17. Om du blivit kränkt, på vilket sätt skedde det? ( Du kan välja fler alternativ). Med ord. Med slag och knuffar. Genom att jag blev utesluten ur gruppen och inte fick vara med. Genom meddelande på Internet eller mobil. Annat sätt. 18. Om du blivit kränkt, vad hände? 19. Var hände det? 21. Har du blivit diskriminerad, trakasserad eller kränkt på nätet eller via telefon av någon på skolan? Nej Ja 22. Om du svarat ja, av vem? Annan elev/elever Personal på skolan 23. Hur ofta har det hänt då? Sällan Ofta 17

18 24. Vem går du och pratar med när du behöver hjälp? (Du kan fylla i flera alternativ) ingen lärare skolkurator/skolsköterska föräldrar annan person 25. Om du svarar annan person, vem har det varit då? Tack! 18

19 Bilaga 3: Enkät / frågor till åk 6-9 Hur trivs du på Grindskolan? När du svarar på frågorna tänk på hur du har trivts på skolan sedan höstterminen 2013 började fram till idag, inte hur det har varit tidigare i skolan. Tack för att du hjälper oss förbättra hur elever trivs på Grindskolan! Jag är Pojke Flicka Jag går i årskurs Ringa in den siffra du tycker passar bäst på vad du känner 1. Hur känns det att gå till skolan? Mycket dåligt Mycket bra 2. Hur känns det i klassen? Mycket dåligt Mycket bra 3. Har du kompisar i klassen? Inga Några Många Diskriminering är när en vuxen på skolan behandlar en elev sämre än andra elever på grund av vissa orsaker. 4. Har du blivit diskriminerad?( Du kan kryssa i fler alternativ) Nej, jag har inte blivit diskriminerad. Ja, på grund av att jag är pojke/flicka. (T ex att man som tjej vill göra praktik på en målarfirma men får höra av en vuxen på skolan att det är för hårt arbete för en tjej) Ja, på grund av min etniska tillhörighet (Etnisk tillhörighet betyder att man är född i ett annat land eller har föräldrar från ett annat land. T ex. om man är väldigt aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven men får inte MVG i svenska för att svenska inte är ens modersmål/hemspråk) Ja, på grund av min religion. (T ex att läraren säger att du inte ska följa med till kyrkan för att du inte är kristen) 19

20 Ja, på grund av att jag har ett funktionshinder. (T ex att man inte får vara med på skolans friluftsdag för att man använder rullstol) Ja, på grund av min ålder. ( Tex om man är 16 år och vill vara med några 13 åringar på rasten men får höra från en rastvakt att man borde vara med elever i sin egen ålder) Ja, på grund av sexuell läggning. (Sexuell läggning betyder att man kan bli kär i någon av samma kön. T ex kan man vara diskriminerad om man är tjej och får höra av en vuxen på skolan att man inte bör hålla handen med sin flickvän för att andra kan titta konstigt på en) 4 A. Om du svarat ja, hur ofta händer det? (Ringa in ditt svar) Sällan Ofta 4 B. Om du blivit diskriminerad, vad hände? 4 C. Var på skolan hände detta? Trakasserier är när en elev eller vuxen på skolan förföljer eller talar illa om en elev på grund av vissa orsaker. 5. Har du blivit trakasserad? ( du kan välja fler alternativ). Nej, jag har inte blivit trakasserad. Ja, på grund av att jag är pojke/flicka. (T ex att man som pojke blir retad eller hotad av sina klasskamrater för att man valt att öva på dans tillsammans med tjejerna på rasten) Ja, på grund av min etniska tillhörighet (T ex att man blir retad eller hotad för att man är född i ett annat land eller är adopterad från ett annat land) 20

21 Ja, på grund av min religion. ( Tex att man blir retad av klasskompisarna för att man tror på Gud och går i kyrkan) Ja, på grund av att jag har ett funktionshinder. (T ex om elever på skolan retas med en för att man läser långsamt då man har dyslexi) Ja, på grund av min ålder. (T ex om några elever i åk 9 skrattar eller hotar dig för att du går i åk 7 och är yngre än dem) Ja, på grund av sexuell läggning. (T ex om man är kille och blir retad eller hotad för att man blir kär i killar istället för tjejer) 5 A. Om du svarat ja, blev du trakasserad av en vuxen eller en elev? ( du kan välja båda). Av en elev. Av en vuxen. 5 B. Om du svarat ja. Hur ofta händer det? Sällan Ofta 5 C. Om du blev trakasserad, vad hände? 5 D. Var hände det? 21

22 Kränkande behandling är när någon elev eller vuxen pratar med dig eller behandlar dig nedsättande eller förödmjukande. T ex om en elev eller flera retas med dig genom att förstöra dina saker. Det behöver inte heller vara något som någon säger eller gör utan också att man inte får vara med och blir ignorerad av en t ex en grupp elever. 6. Har du blivit kränkt? Nej Ja 6 A. Har du blivit kränkt av någon vuxen på skolan? Nej. Ja. 6 B. Om du svarat ja, hur ofta händer det? Sällan Ganska ofta Ofta 6 C. Om du blivit kränkt, på vilket sätt skedde det? ( Du kan välja fler alternativ). Med ord. Med slag och knuffar. Genom att jag blev utesluten ur gruppen och inte fick vara med. Genom meddelande på Internet eller mobil. Annat sätt. 6 D. Om du blivit kränkt, vad hände? 22

23 6 E. Var hände det? 7. Har du blivit diskriminerad, trakasserad eller kränkt på nätet eller via telefon av någon på skolan? Nej Ja 7 A. Om du svarat ja, av vem? Annan elev/elever Personal på skolan 7 B. Hur ofta har det hänt då? Sällan Ofta 8. Vem går du och pratar med när du behöver hjälp? (Du kan fylla i flera alternativ) ingen lärare skolkurator/skolsköterska föräldrar annan person 8 A. Om du svarar annan person, vem har det varit då? Tack! 23