Handlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Grindskolan Reviderad Handlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskoleklass, grundskola, grundsärskola, och fritidshem Läsåret 2018/2019 P O S T A D R E SS F A K T U R A A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E L E F O N E - P O S T Norrtälje kommun, Grindskolan Norrtälje kommun Timotejgatan 4 Exp grindskolan@norrtalje.se Box 803, Norrtälje Ref.nr Norrtälje Rektor michael.eriksson@norrtalje.se O R G A N I S A T I O N S N U M M E R Box 804 T E L E F A X W E B B Norrtälje norrtalje.se/grind n o r r t a l j e. s e G R I N D S K O L A N

2 2 (21) Innehåll Inledning 3 Styrdokument 4 Skollagen (2010:800) 4 Diskrimineringslagen (2008:567) 4 Läroplanerna 4 Definitioner av diskriminering, trakasserier, kränkande handlingar 4 Diskriminering handlar om missgynnande 4 Kränkande behandling och trakasserier 5 Främjande arbete för likabehandling 5 Grindskolans helhetsidé - alla barn är allas barn 5 Förebyggande arbete mot diskriminering och kränkande handlingar 6 Åtgärdsrutiner vid diskriminering, trakasserier, kränkningar 7 Steg 1 7 Steg 2 7 Steg 3 7 Uppföljning/utvärdering av målen 2016/ Resultat av kartläggningen 2016/ Nya mål 2017/ Bilaga 1: Frågor/enkät till åk Bilaga 2: Frågor/enkät till åk Bilaga 3: Frågor/ enkät till förskoleklass 19 Bilaga 4: Frågor/ enkät till särskolan 20 Behöver du prata med någon annan? 21

3 3 (21) Inledning Vårt viktigaste mål är att alla elever och vuxna, i förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem ska trivas och komma hit med glädje. Detta förutsätter en trygg miljö utan rädsla för övergrepp och kränkningar. Det är de vuxna som har ansvaret för att ingen blir illa behandlad, men det är bara tillsammans med barnen och ungdomarna som den goda miljön kan skapas, fri från kränkningar och övergrepp. En miljö som vilar på goda sociala relationer, trygghet och respekt för andra. Ingen ska behöva vara rädd på väg till/från eller i skolan. Alla har rätt till att känna gemenskap. Kränkande handlingar och människosyn hör samman. Vad är det egentligen som händer när vi möter en annan människa och reagerar på ett visst sätt? Vad ligger till grund för hur vi värderar och bedömer en människa vi möter? Att aktivt arbeta med barns och vuxnas självkänsla och relationer stärker den sociala medvetenheten. Tillsammans kan vi bli mer medvetna om våra värderingar och vilka konsekvenser vissa beteenden medför. Att arbeta med barn är förmodligen det mest ansvarsfulla som finns. Barnen ska växa upp och formas till självständiga och trygga individer. Den viktigaste grunden för ett barn läggs i samspelet med vårdnadshavarna men en stor del av barnets sociala fostran sker också i skolan och på fritiden. Vi vuxna på skolan är skyldiga att ta vårt vuxenansvar genom att: Vara gränssättare, normbildare och förebild för barnen. Ge tydliga signaler om att kränkande beteende, diskriminering eller mobbning aldrig accepteras. Vi reagerar alltid och griper in direkt när vi ser eller hör något oacceptabelt eller oönskat beteende. Varje individ möts av respekt och omtanke oavsett om det är barn eller vuxen. Ytterst ansvarig för detta arbete är rektor Michael Eriksson Rektor

4 4 (21) Styrdokument Skollagen (2010:800) I kapitel 6 anges att alla som verkar i skolan har skyldighet att aktivt motverka alla former av kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier. Arbetet ska vara målinriktat och huvudmannen ansvarar för att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier. Diskrimineringslagen (2008:567) Lagen anger att ett barn eller en elev inte får missgynnas genom särbehandling på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Läroplanerna Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 2011) och Läroplan för grundsärskolan 2011 säger angående förståelse och medmänsklighet, att skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser (Lgr 2011, kap 1, s.7). Detta finns även att läsa i Skolförordningen (2006:1083). Definitioner av diskriminering, trakasserier och kränkande handlingar Diskriminering handlar om missgynnande Texten är tagen ur Skolverkets stödmaterial Nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling (2011). Diskriminering innebär att en elev missgynnas på grundval av någon av de sju lagstadgade diskrimineringsgrunderna: kön könsidentitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder Diskriminering förutsätter ett maktunderläge hos den som utsätts för det. Det betyder att lärare eller annan personal på skolan eller förskolan kan diskriminera eleven eller barnet. Elever i skola och i fritidshem och barn i förskola kan däremot inte diskriminera varandra. Direkt diskriminering kan det till exempel vara om en elev inte får följa med på skolresan för att hon sitter i rullstol (funktionshinder). Eller att förskolan inte tar hänsyn till kötid och istället premierar barn i en viss ålder (ålder). Indirekt diskriminering innebär att ett barn missgynnas på grund av regler som i förstone verkar neutrala. Ett exempel kan vara när Sebastian och Gustav inte får anmäla sig till skolbalen tillsammans

5 5 (21) därför att reglerna säger att det bara är tillåtet att anmäla sig som pojke och flicka (sexuell läggning). Indirekt diskriminering kan också vara val av arbetsmetoder, förhållningssätt och osynliga regler som sitter i väggarna. Det är också otillåtet att ge instruktioner att diskriminera. Till exempel om rektorn för en skola uppmanar sina lärare att ge pojkarna lite högre betyg eftersom det är ett stort betygsgap mellan flickorna och pojkarna (kön). Kränkande behandling och trakasserier Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Trakasserier är uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Till exempel om en elev kallar någon annan jävla bög (sexuell läggning). Ibland kan det vara svårt att urskilja om uppträdandet handlar om trakasserier eller kränkande behandling, men det spelar mindre roll. Huvudmannens ansvar att utreda och åtgärda är det samma. Trakasserier och kränkningar kan ske barn och elever emellan, men det kan också vara personalen som kränker eller trakasserar barnet eller eleven. Så här arbetar vi främjande för likabehandling Varje år, i augusti och januari uppmärksammas planen. Skolledningen initierar och lärare samt fritidspersonal erinrar vårdnadshavare och elever om dokumentet och dess betydelse för skolans arbete mot diskriminering och kränkningar. Varje klass arbetar med planen tillsammans med de ordningsregler som finns på enheten. Gemensamt med förhållningssättet som finns på skolan och skolans helhetsidé bildar det en grund i vårt främjande arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Grindskolans helhetsidé alla barn är allas barn Grindskolan Här är vi rädda om varandra, oss själva och vår miljö! Vi vill använda våra olikheter som bas för en trygg och utvecklande lärandemiljö, där ALLA känner delaktighet och lust att lära!

6 6 (21) Vi ser olikheter som mångfald och vilket är en tillgång. Vi möter eleven på dess utvecklingsnivå och respekterar alla. Vi uppmuntrar och synliggör alla. Trygghet är att känna självkänsla och acceptans, att våga och vilja. Därför försöker vi uppmärksamma och se alla. Vi hjälper barnen i konflikter och lär dem hitta lösningar. En utvecklande lärandemiljö väcker nyfikenhet och möter olika behov. Vi ger ansvar och tar ansvar och detta bidrar till allas arbetsro och arbetsglädje. Detta stimulerar kunskapsinhämtandet och är den centrala delen av allt lärande. Att känna delaktighet innebär gemenskap och att vara behövd. Vi vill möta varandra med respekt, så vi vågar tycka olika. Lust att lära får man genom engagemang och motivation. Vi bemöter, uppmuntrar och utvecklar varandras idéer. Barn och ungdomar ska möta vuxna som tycker om barn och ungdomar. Så här arbetar vi förebyggande mot diskriminering och kränkande handlingar På Grindskolan har vi en grupp vuxna kallad Trygghetsteamet. Trygghetsteamet arbetar främjande, förebyggande och åtgärdande mot diskriminering, trakasserier och kränkande handlingar. Vid behov griper trygghetsteamet in med allvarssamtal och föräldrakontakter. Varje år genomför vi en kartläggning på skolan, grundsärskolan och fritidshem för att undersöka hur eleverna uppfattar sin miljö. Se bilagor. Analyser görs i maj och åtgärder skrivs in i denna Plan för likabehandling. Trygghetsteamet läsåret 2018/2019 Sandra Emmoth, lärare, sammankallande Per Jakobsson, vikarierande kurator Krister Birgersson, fritidshem Jessica Jansdotter, fritidshem May-Britt Sannerholt, resurspedagog/ fritidshem Ulrika Ahrnborg, resurspedagog/ fritidshem Caroline Jacobsen, resurspedagog/ fritidshem

7 7 (21) Åtgärdsrutiner vid diskriminering, trakasserier och kränkningar Vid kännedom om att någon blivit kränkt, trakasserad eller diskriminerad följs dessa åtgärder snarast. Alla vuxna är skyldiga att ingripa. Barn som har blivit kränkta eller trakasserade ska med förtroende kunna vända sig till vilken vuxen som helst på enheten för att där få en första hjälpen insats. Den vuxne kontaktar i sin tur snabbt rätt person så att arbetet startar utifrån denna plan. Steg 1 Rektor ska informeras i starten av detta arbete och i slutet, gäller samtliga steg. Ärendet ska dokumenteras på samtliga områden. Dokumentationen ska förvaras på anvisad plats. Rektor informerar förvaltning. 1. Omständigheterna kartläggs. Vad har hänt? Vem/vilka är inblandade? Tidsfaktor? 2. Samtal med den som blivit utsatt. Lyssna noggrant, anteckna allt och samla så många konkreta exempel som möjligt. 3. Enskilda samtal med utövaren/utövarna. Var och en får ge sin version av det inträffade. Den som håller i samtalet markerar med kraft det oacceptabla som skett och kräver att det ska upphöra omedelbart. Samtalet ska ske snarast möjligt. 4. Information till elevernas vårdnadshavare om vad som hänt samt om åtgärdsrutinerna. Detta gäller såväl den utsatte som utövarens vårdnadshavare. 5. Tid för uppföljning med båda parter bestäms direkt, skall ske senast inom en vecka. 6. Uppföljningssamtal med den som blivit utsatt. Säkerställa att det upphört samt kontrollera hur han/hon mår. Eventuellt bokas mötestid med psykolog/kurator för eleven och/eller vårdnadshavarna. Även uppföljningssamtal med utövaren/utövarna. 7. Utvärdering efter 14 dagar enligt punkt 6. Rapport skrivs på särskild blankett. Steg 2 Om kränkningarna inte upphör eller om de återupptas kallas utövarna och deras vårdnadshavare till samtal med skolledning och representant för Trygghetsteamet. Åtgärdsplan som kräver aktiv medverkan från vårdnadshavarna upprättas. Uppföljningsmöte bokas. Noggrann dokumentation sker Steg 3 Om problemet/en kvarstår övervägs andra åtgärder såsom polisanmälan, flyttning av elev/er som kränker andra. Dessa åtgärdsrutiner gäller i relevanta delar även då vuxna utsätter barn för kränkningar, trakasserier eller diskriminering.

8 8 (21) Uppföljning/utvärdering av målen 2017/2018. Mål 1 Konkreta åtgärder Ansvarig Målet är att alla elever ska få verktyg till hantera kränkningar som uppstår via Internet/mobil/dataspel. Fritids och skola samarbetar kring IT-etik utifrån sina olika ämnes/verksamhetsmål Informera om IT-etik vid föräldramöte IT-etik görs obligatorisk på fritids. Mellanstadiet arrangerar en temavecka om IT-etik under HT och VT. Delvis genomförd Mentorer och avdelningsansvariga på fritids Respektive mentor Mål 2 Konkreta åtgärder Ansvarig Få ökad kunskap om skälen till att varför fler flickor redovisar otrivsel i skolan. Enkät bland flickorna i åk 1-9. Resultatet sammanställs och analyseras i trygghetsteam och elevhälsa. Ej genomförd THT ansvarar för enkätens utformning. Mentorerna genomför. Mål 3 Konkreta åtgärder Ansvarig Öka tryggheten för eleverna mellan årskurserna Genomföra fler trygghetsfrämjande och klassöverskridande aktiviteter PLG ansvarar för att sådan verksamhet planeras. Mentorer och PLG. Genomförd Mål 4 Konkreta åtgärder Ansvarig Minska antalet elever som upplever att dom inte har någon att prata med. Trygghetsteamet besöker år 1-4 och samtalar omkring de personer som finns tillgängliga för eleverna. Färdigt V.44 THT. Genomförd

9 9 (21) Resultat av kartläggningen 2017/2018 Kartläggningen gällande diskriminering, trakasserier och kränkningar var datoriserad för åk 1-9. Endast enkäten för åk 7-9 innehöll frågor om diskrimineringsgrunderna sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck. I deras enkät fanns även möjlighet att välja svarsalternativet annat i frågan om kön. Åk 7-9 hade dessutom andra exempel på diskriminering och trakasserier. Eleverna i särskolan fick en enklare enkät som också var datoriserad. Enkäten genomfördes med hjälp av lärarna. Förskoleklassen fick en enklare enkät som fylldes i tillsammans med skolsköterskan vid hälsosamtalen. I åk 1-3 var medlemmar i trygghetsteamet med och förklarade och hjälpte till så eleverna förstod varje fråga och begrepp. I resterande klasser genomfördes kartläggningen med hjälp av lärarna i respektive klass. Resultat för högstadiet. 121/147 elever deltog. 88 % uppger att de trivs bra eller mycket bra i skolan. Högstadieeleverna anser att det är kompisarna som gör att de trivs bra. Det som upplevs som mindre bra är när elever stör på lektionerna och kommenterar andra. Majoriteten av eleverna känner sig trygga i skolan. Några otrygga platser som namnges är bl.a. uppehållsrummen och omklädningsrummen. Ett flertal elever anser att deras trivsel i skolan skulle öka om de fick använda mobiltelefoner i skolan. Resultat för mellanstadiet. 125/145 elever deltog. 90 % uppger att de trivs bra eller mycket bra i skolan. Eleverna som inte trivs i skolan upplever att vissa personer säger taskiga kommentarer. Bland eleverna som går på fritids trivs 95 % bra eller mycket bra. Majoriteten av eleverna känner sig trygga i skolan. De otrygga platserna som namnges är bl.a. omklädningsrummen, kapprummet och platser där äldre elever befinner sig. Mellanstadieeleverna har önskemål om fler rastvakter, de vill även att eleverna ska sluta kommentera varandra. Resultat för lågstadiet. 130/142 elever deltog. 87 % uppger att de trivs bra eller mycket bra i skolan. Nästintill alla elever uppger att de har en eller flera kompisar i klassen. Bland eleverna som går på fritids trivs 85 % bra eller mycket bra. Majoriteten känner sig trygga i skolan. Ett antal elever har dock namngett platser som känns otrygga. De platser som nämns är bl.a. omklädningsrummen, högstadiet, matsalen, fotbollsplanen och andra olika platser på skolgården. Det finns önskemål bland eleverna gällande fler vuxna vid omklädningsrummen. De har även önskemål om fler rastvakter.

10 10 (21) Resultat för förskoleklass. 47/51 elever deltog. Nästintill alla trivs bra eller mycket bra i skolan och klassen. Av eleverna som går på fritids trivs 100 % bra eller mycket bra. Alla elever anger att de har minst en kompis i klassen. Resultat för särskolan. 26/31 elever deltog. 85 % av särskoleeleverna trivs bra eller mycket bra i skolan. Majoriteten trivs även bra i klassen och på fritids. Nästintill alla särskoleelever trivs på rasterna och har en eller flera kompisar i sin klass. Resultat för diskriminering, trakasserier och kränkningar. Vad gäller diskriminering är det ett fåtal elever på låg och mellanstadiet som uppger att de blivit det. På lågstadiet har elever känt sig diskriminerade på grund av kön, ålder och etnicitet. På mellanstadiet anges främst kön men även ålder som orsak till diskriminering. På högstadiet finns det några fler elever som känner sig diskriminerade, främst på grund av kön men även etnicitet och könsöverskridande uttryck. Elever på låg och mellanstadiet har blivit trakasserade på grund av kön, etnicitet, ålder. Elever på högstadiet har upplevt sig trakasserade på grund av kön, etnicitet, religion, funktionshinder, ålder och sexuell läggning. De kränkningar som nämns på högstadiet är främst elaka kommentarer. På låg och mellanstadiet förekommer också elaka kommentarer men även ignorans, slag och knuffar. Trakasserier och kränkningar har ökat på högstadiet sedan förra årets trygghetsenkät. På mellan och lågstadiet är siffrorna ungefär densamma. På högstadiet har vi därför startat ett projekt under vårterminen som handlar om hur man förhåller sig till respekt för andra och respekt för sig själv; Respekt och Självrespekt (RoS). Fältsamordnare och pedagoger har samarbetat kring planering och genomförande av 10 lektioner som berört frågor som respekt, självrespekt, normer, bra- känsla, samtycke, ansvar att reagera och agera samt identitet. Diskriminering, trakasserier och kränkningar via IT förekommer ungefär lika mycket på alla stadier. Siffran på kränkningar via IT har minskat på lågstadiet i jämförelse med förra trygghetsenkäten. Dessa kränkningar har dock ökat på högstadiet. På lågstadiet sker kränkningarna mestadels i spel. På mellanstadiet sker det främst på Snapchat men även i spel. Högstadieeleverna har inte angett plats.

11 11 (21) Nya mål 2018/2019 Nytt mål 1 Konkreta åtgärder Ansvarig Uppföljning Målet är att alla elever ska få verktyg till hantera kränkningar som uppstår via Internet/mobil/dataspel. Fritids och skola samarbetar kring IT-etik utifrån sina olika ämnes/verksamhetsmål Informera om IT-etik vid föräldramöte. Mellanstadiet arrangerar en temavecka om IT-etik under HT och VT. Mentorer och avdelningsansvari ga på fritids. Nytt mål 2 Konkreta åtgärder Ansvarig Uppföljning Öka tryggheten för eleverna mellan årskurserna. Genomföra Trygghetsteamet fortsätter med rastverksamheten Busliv och Trygghetsteam, ledning och fler trygghetsfrämjande och vidareutvecklar den genom att mentorer. klassöverskridande aktiviteter. involvera fler klasser. Hela skolan rör sig utförs under vt-19. Nytt mål 3 Konkreta åtgärder Ansvarig Uppföljning Stärka elevernas relationer till Mentorer varandra i respektive klass. Under den första skolveckan i augusti kommer eleverna arbeta med gruppstärkande övningar i sina klasser. Frågor från kurator kommer inom kort. Nytt mål 4 Konkreta åtgärder Ansvarig Uppföljning Alla lärare ska ha goda kunskaper om konflikthantering och MI. Om lärarna har ett likadant koncept skapar det en trygghet hos eleverna. Kvalitetsutveckla personal i MI och konflikthantering. Ledning Nytt mål 5 Konkreta åtgärder Ansvarig Uppföljning Trygghetsteamet besöker skolans samtliga klasser en gång per termin för att samtala omkring begreppen diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. THT har ett upplägg med böcker, filmer och annat material som underlag. Trygghetsteam

12 12 (21) Bilaga 1 Trygghetskartläggning på Grindskolan, åk 1-6 Vilken årskurs går du i? Jag är: 1a. Hur trivs du i skolan? Mycket bra. Bra. Dåligt. Mycket dåligt. 1b. Vad gör att du trivs bra/ mindre bra i skolan? Beskriv, om du vill. 2. Hur trivs du på fritids? Mycket bra. Bra. Dåligt. Mycket dåligt. Jag går inte på fritids. 3. Hur trivs du i klassen? Mycket bra. Bra. Dåligt. Mycket dåligt. 4. Har du kompisar i klassen? Nej. Ja, en kompis. Ja, flera kompisar. 5. Diskriminering är när en vuxen på Skolan/Fritids behandlar en elev sämre än andra elever på grund av vissa orsaker. Har någon vuxen på skolan behandlat dig annorlunda på grund av något nedanstående alternativ? Nej, jag har inte blivit diskriminerad. Ja, på grund av att jag är kille eller tjej. (Till exempel om en lärare fått för sig att killar är busigare än tjejer och låter tjejerna vara inne och leka medan killarna får stanna ute) Ja, på grund av min etniska tillhörighet. (Etnisk tillhörighet betyder att man är född i ett annat land eller har föräldrar från ett annat land. Till exempel om man blir kallad svartskalle eller neger av en vuxen på skolan) Ja, på grund av min religion. (Till exempel att läraren säger att du inte ska följa med till kyrkan för att du inte är kristen). Ja, på grund av mitt funktionshinder. (Till exempel att man inte kan vara med på skolans friluftsdag för att man använder rullstol). Ja, på grund av min ålder. (Till exempel om man är 11 år och vill vara med några 8-åringar på rasten, men rastvakten säger att man borde vara med elever i sin egen ålder).

13 13 (21) 6. Om du svarat ja på något av alternativen, hur ofta händer det? 7. Om du blivit diskriminerad beskriv, om du vill, vad som hände. 8. Trakasserier är när en elev på Skolan/Fritids förföljer eller talar illa om en elev på grund av vissa orsaker. Har du blivit trakasserad? Nej, jag har inte blivit trakasserad. Ja, på grund av att jag är kille eller tjej. (Till exempel att man som kille blir retad eller hotad av sina klasskamrater för att man valt att leka med tjejerna på rasten). Ja, på grund av att jag kommer från ett annat land och/eller har en annan kultur än de flesta. (Till exempel att man blir retad eller hotad för att man är född i ett annat land eller är adopterad från ett annat land) Ja, på grund av min religion. (Till exempel att man blir retad av klasskamraterna för att man tror på gud och går i kyrkan). Ja, på grund av mitt funktionshinder. (Till exempel om elever på skolan retas med en för att man inte kan gå och röra sig lika bra som de). Ja, på grund av min ålder. (Till exempel om några äldre elever skrattar eller hotar dig för att du är yngre än dem). 9. Om du svarat ja, hur ofta händer det? 10. Om du blivit trakasserad beskriv, om du vill, vad som hänt. Kränkande behandling är när någon elev eller vuxen pratar med dig eller behandlar dig nedsättande eller förödmjukande. T ex om en elev eller flera retas med dig genom att förstöra dina saker. Det behöver inte heller vara något som någon säger eller gör, utan också att man inte får vara med och blir ignorerad av t ex en grupp elever. 11. Har du blivit kränkt? Nej, jag har inte blivit kränkt. 12. Om du svarat ja, blev du kränkt av vuxen eller elev? (Du kan välja flera alternativ).

14 14 (21) 13. Om du svarat ja, hur ofta händer det? Det har hänt en gång 14. Om du blivit kränkt beskriv, om du vill, vad som hänt. 15. Har du blivit diskriminerad, trakasserad eller kränkt på nätet eller via telefon av någon? en om mig. 16. Om du svarat ja, av vem? 17. Om du svarat ja, hur ofta har det hänt? 18. Om du svarat ja, var har du blivit diskriminerad, trakasserad eller kränkt? (t ex på spel, Instagram, Facebook eller annat). Beskriv, om du vill, vad som hänt. 19. Vem går du och pratar med när du behöver hjälp? Du kan fylla i flera alternativ. Kompis 20. Finns det någon plats på skolan/fritids där du känner dig otrygg? Om du svarat ja, var? 21. Finns det något som skulle kunna öka dig trivsel i skolan? Beskriv, om du vill. Tack!

15 15 (21) Bilaga 2 Trygghetskartläggning på Grindskolan, åk 7-9 Vilken årskurs går du i? 7 Jag är: 1.a Hur trivs du i skolan? Mycket bra. Bra. Dåligt. Mycket dåligt. 1b. Vad gör att du trivs bra/ mindre bra på skolan? Beskriv om du vill. 2. Hur trivs du i klassen? Mycket bra. Bra. Dåligt. Mycket dåligt. 3. Har du kompisar i klassen? Nej. Ja, en kompis. Ja, flera kompisar. 4. Diskriminering är när en vuxen på Skolan/Fritids behandlar en elev sämre än andra elever på grund av vissa orsaker. Har någon vuxen på skolan behandlat dig annorlunda på grund av något nedanstående alternativ? Nej, jag har inte blivit diskriminerad. Ja, på grund av att jag är kille eller tjej. (T ex att man som tjej vill göra praktik på en målarfirma men får höra av en vuxen på skolan att det är för hårt arbete för en tjej). Ja, på grund av min etniska tillhörighet. (Etnisk tillhörighet betyder att man är född i ett annat land eller har föräldrar från ett annat land. T ex. om man är väldigt aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven men ändå inte får högsta betyg i svenska på grund av att svenska inte är ens modersmål/ hemspråk). Ja, på grund av min religion. (T ex. att läraren säger att du inte ska följa med till kyrkan för att du inte är kristen) Ja, på grund av mitt funktionshinder. (T ex att man inte kan vara med på skolans friluftsdag för att man använder rullstol). Ja, på grund av min ålder. (T ex. om man är 16 år och vill vara med några 13 åringar på rasten men får höra från en rastvakt att man borde vara med elever i sin egen ålder).

16 16 (21) Ja, på grund av sexuell läggning. (Sexuell läggning handlar om man blir kär i personer av samma och/ eller motsatta kön. T ex. om man som tjej får höra av en vuxen på skolan att man inte bör hålla handen med sin flickvän för att andra kan titta konstigt på en). Ja, på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. (Könsöverskridande identitet eller uttryck kan till exempel vara när en person inte känner sig som en tjej och inte som en kille heller. Det kan också vara att man som tjej klär sig i killkläder eller att man som kille klär sig i tjejkläder. T ex om man som kille blir hånad av en vuxen på skolan för att man har klänning på sig). 6. Om du svarat ja på något av alternativen, hur ofta händer det? 7. Om du blivit diskriminerad beskriv, om du vill, vad som hände. 8. Trakasserier är när en elev på Skolan/Fritids förföljer eller talar illa om en elev på grund av vissa orsaker. Har du blivit trakasserad? Nej, jag har inte blivit trakasserad. Ja, för att jag är kille eller tjej. (Till exempel att man som kille blir retad eller hotad av sina klasskamrater för att man valt att öva på dans tillsammans med tjejerna på rasten). Ja, på grund av min etniska tillhörighet. (Till exempel att man blir retad eller hotad för att man är född i ett annat land eller är adopterad från ett annat land) Ja, på grund av min religion. (Till exempel att man blir retad av klasskamraterna för att man tror på gud och går i kyrkan). Ja, på grund av mitt funktionshinder. (Till exempel om elever på skolan retas med en för att man läser långsamt då man har läs- och skrivsvårigheter, Dyslexi). Ja, på grund av min ålder. (Till exempel om några äldre elever skrattar eller hotar dig för att du är yngre än dem). Ja, på grund av sexuell läggning. (T ex om man är kille och blir retad eller hotad av sina klasskamrater för att man blir kär i killar). Ja, på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. (T ex om man är kille och blir retad av några elever för att man har smink på sig). 9. Om du svarat ja på någon av frågorna, hur ofta händer det? 10. Om du blivit trakasserad beskriv, om du vill, vad som hänt.

17 17 (21) Kränkande behandling är när någon elev eller vuxen pratar med dig eller behandlar dig nedsättande eller förödmjukande. T ex om en elev eller flera retas med dig genom att förstöra dina saker. Det behöver inte heller vara något som någon säger eller gör, utan också att man inte får vara med och blir ignorerad av t ex en grupp elever. 11. Har du blivit kränkt? Nej, jag har inte blivit kränkt 12. Om du svarat ja, blev du kränkt av vuxen eller elev? (Du kan välja flera alternativ). 13. Om du svarat ja på någon av frågorna, hur ofta händer det? Det har hänt en 14. Om du blivit kränkt beskriv, om du vill, vad som hänt. 15. Har du blivit diskriminerad, trakasserad eller kränkt på nätet eller via telefon av någon? a, jag har känt mig ensam, utanför eller inte fått vara med. idit vidare en bild eller film på mig mot min vilja. 16. Om du svarat ja, av vem? inte av vem. 17. Om du svarat ja, hur ofta har det hänt? Det har hänt några gånge 18. Om du svarat ja, var har du blivit diskriminerad, trakasserad eller kränkt? (t ex på spel, Instagram, Facebook eller annat). Beskriv, om du vill, vad som hänt. 19. Vem går du och pratar med när du behöver hjälp? Du kan fylla i flera alternativ. älder

18 18 (21) 20. Finns det någon plats på skolan/fritids där du känner dig otrygg? Om du svarat ja, var? 21. Finns det något som skulle kunna öka din trivsel i skolan? Beskriv, om du vill. Tack!

19 19 (21) Bilaga 3 Trygghetskartläggning, förskoleklass. 1. Jag är: Flicka Pojke 2. Hur trivs du i skolan? Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 3. Hur trivs du på fritids? Jag går inte på Fritids Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 4. Hur trivs du i klassen? Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 5. Har du kompisar i klassen? Nej. Ja, en kompis. Ja, flera kompisar.

20 20 (21) Bilaga 4 Trygghetskartläggning, särskolan. 1. Jag är: Flicka Pojke 2. Hur trivs du i skolan? Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 3. Vad gör att du trivs bra/ mindre bra i skolan? Beskriv, om du vill. 4. Hur trivs du på rasterna? Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 5. Hur trivs du i klassen? Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 6. Har du kompisar i klassen? Nej. Ja, en kompis. Ja, flera kompisar. 7. Hur trivs du på fritids? Jag går inte på Fritids Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt

21 21 (21) Behöver du prata med någon annan? BRIS BRÅ, Brottförebyggande Rådet Rädda Barnens Anonyma Föräldrar Röda Korsets Jourhavande kompis Barnombudsmannen Sveriges elevråd SVEA Röda Korsets ungdomsförbund Barn- och elevombudet Friends Trygghetsteamet Grindskolan Sandra Emmoth, lärare, sammankallande Per Jakobsson, vikarierande kurator Krister Birgersson, fritidshem Jessica Jansdotter, fritidshem May-Britt Sannerholt, resurspedagog/fritidshem Ulrika Ahrnborg, resurspedagog/fritidshem Caroline Jacobsen, resurspedagog/fritidshem